1 november 2012 1

Morfologi och syntax

Föreläsning 1 & 2

Lotta Plejert

Kognitionsvetenskapliga programmet,

ht2012

2 november 2012 2

Språk som system

Olika nivåer

Text/diskurs

mening sats fras

ord morfem

fonem

syntax

text och diskurs

morfologi

fonologi

3 november 2012 3

Språkets “dubbla artikulation”

Av ett begränsat antal små enheter, fonem, kan man alltså

bilda ett oändligt antal språkliga tecken: ord, fraser, meningar

och texter. (Josefsson s.19)

fonem (meningsskiljande ljud)

morfem (minsta betydelsebärande enhet)

/a/ [æ]

/p/ [p]

/t/ [t]

apt [æpt]

pat [pæt]

tap [tæp]

4 november 2012 4

Syntagmatiska och paradigmatiska

relationer

Strukturell analys: “Identifying constituent units and the

structural relationships between them.” (Chandler 2002)

Paradigmatiska

relationer (rör utbyte)

Syntagmatiska

relationer (rör position)

[t]

[æ]

[n]

[p]

[t]

[I]

[k]

[e]

[t]

[p]

5 november 2012 5

Syntagmatiska och paradigmatiska

relationer

Paradigmatiska

relationer (rör utbyte)

Syntagmatiska

relationer (rör position)

[t]

rullade

fint

ner

högt

sjöng

Bollen

hoppade

Fågeln

Kajsa

6 november 2012 6

Morfologi

“the study of basic forms or elements in a

language” (Yule 2006: 63).

MORFEM

FRIA BUNDNA

Lexikala Grammatiska Avledn.m. Böjnings.m.

stol att -a -ar

häst som (hopp-a) -na

vacker på -ande -s

(hopp-ande) (häst-ar-na-s)

Avledningsmorfem: modifierar betydelsen hos ett ord så att det

upplevs som ett annat ord (eller annan ordklass)

Böjningsmorfem: böjer en och samma ordklass

8 november 2012 8

Josefsson. s.96 om prefix och suffix

…………………stam……………………

avledningsprefix rot avledningssuffix böjningssuffix

o- tro -lig -a

spel -ning -ar

Rot: den betydelsemässiga kärnan i ett ord (se ”tro” ovan), består av ett

morfem.

Stam: Det som är kvar efter att man tagit bort eventuella böjningsmorfem

(se ”otrolig” och ”spelning” ovan). Kan bestå av fler än ett morfem.

Problem: t.ex. ”restmorfem”; en del morfem är inte betydelsebärande

(plomm-on, körs-bär osv).

9 november 2012 9

Grammatik

Regler för att forma och kombinera ord och

fraser till meningar (yttranden).

Ordklasser

Fraser

Satsdelar

Huvudsatser och bisatser

10 november 2012 10

Traditionell grammatik

Ordklasser substantiv artiklar pronomen particip verb adverb verbpartiklar adjektiv prepositioner konjunktioner subjunktioner infinitivmärke räkneord interjektioner

11 november 2012 11

Deskriptiv grammatik

Frasstruktur (Labelled and bracketed sentences)

[Filmen] [har] [blivit] [en] [i] [stor] [succé] [världen]

N Art N N Prep

S

IV FV

NF

VF

NF PF NF

Adj

VF

S = sats

NF = nominalfras

VF = verbfras

PF = prepositionsfras

N = substantiv (nomen)

FV = finit verb Art=artikel

IV = infinit verb

Adj = adjektiv Prep = preposition

12 november 2012 12

Deskriptiv grammatik (engelskt

exempel)

[The] [has] [film] [been] [a] [around] [huge] [hit] [the] [world]

Labelled and bracketed sentences

Art Art Art N N N Prep

S

V Aux

NP

VP

NP

PP

NP

Adj

Verb

S = sentence

NP = noun phrase (NF)

VP = verb phrase (VF)

PP = prepositional phrase (PF)

Art = article (Art) N = noun (N)

V = verb (V) Aux = auxiliary (hjälpV)

Prep = preposition (Prep)

Adj = adjective (Adj)

13 november 2012 13

Syntax

Definition: the structuring and ordering of components

(constituents) within a sentence (utterance) (Yule 2006: 86)

14 november 2012 14

Generativ Grammatik (Noam

Chomsky) •En modell för de mekanismer som styr människans

förmåga att tillägna sig språk.

•Förklarar varför barn så lätt lär sig sitt modersmål trots att

de är omgivna av “inkorrekt” språk (dvs talat(!) språk).

•Det grammatiska regelsystemet ska vara så “enkelt” som

möjligt, för att minimera den kognitiva bördan av att lära sig

språk.

•Språkinlärning är beroende av “the Language Faculty” i

hjärnan; en genetiskt betingad algoritm ; “a set of

procedures”, eller explicita regler som förmår generera

välformulerade språkliga strukturer.

15 november 2012 15

Chomsky menar att språkinlärning skiljer sig helt

från andra typer av inlärning.

Bevis:

• Språk är art-specifikt. Bara människan har språk.

• Det finns en universell inlärningsordning.

• Hastigheten med vilken vi utvecklar full syntaktisk

kompetens är så snabb att den inte kan förklaras på

annat sätt än genom ett genetiskt betingat, universellt

system.

• Förklarar varför ”yttre, felaktigt” språk transformeras till

grammatiskt korrekt språk.

• Språkinlärning av modersmålet sker ofrivilligt (under

normala omständigheter).

16 november 2012 16

Competence vs Performance

Chomsky skiljer mellan:

• competence, our knowledge of a language (i.e.

internalised syntactic rules; Inner language “I-language”)

• and performance, our actual use of language (i.e. External

language “E-language”)

“Linguistic theory is concerned primarily with an ideal

speaker-listener, in a completely homogenous speech-

community, who knows its language perfectly.” (Chomsky

1965: 3)

17 november 2012 17

All and only criterion: all the grammatical

structures and only the grammatical (i.e. no

ungrammatical) structures will be produced

• a Jag gav boken tillbaka till honom

• b Jag gav tillbaka boken till honom

• c Jag gav boken till honom tillbaka

• d Jag gav honom boken tillbaka

• e Jag gav honom tillbaka boken

•

• a Han är någon som jag inte kan stå ut med

• b Han är någon med vem jag inte kan stå ut

• c Han är någon ut med vem jag inte kan stå

18 november 2012 18

Generativ Grammatik

Recursion (recursivity): grammatical rules can be applied more

than once to generate a structure

repeating prepositional phrases

e.g. The film has been a hit with fans.

The film has been a hit with fans in Sweden.

The film has been a hit with fans in Ödeshög in the south of

Sweden.

repeating sentence structure

e.g. The film has been a hit.

I know that the film has been a big hit.

He wondered if I knew that the film had been a big hit.

19 november 2012 19

Generativ Grammatik

Tree diagram

The film has been a huge hit with fans around the world

Art Adj

N NP

N

N

Prep Prep

Art

NP

PP PP

V Aux

Verb Art

N

NP VP

S

20 november 2012 20

Generativ Grammatik

Man kan se på trädstrukturer på två sätt:

som en statisk representation av meningsstruktur

som ett dynamiskt system att generera nya meningar

Frasstrukturregler bestämmer att strukturen på en viss typ av

fras kommer att bestå av en viss typ av konstituenter i en

viss ordning.

S → NP VP

NP → {(Art) (Adj) N, Pro, PN}

VP → V (NP) (PP) (Adv)

PP → Prep NP

Pro = pronoun

PN = proper noun (Egennamn)

→ = consists of/rewrites as

( ) = optional constituent

{ } = only one of these constituents

21 november 2012 21

En alternativ syn på syntax. Emergent

grammatik

Emergent grammar: “structure, or regularity, comes

out of discourse and is shaped by discourse in an

ongoing process. Grammar is, in this view, simply the

name for certain categories of observed repetitions in

discourse.” (Hopper 1998: 156)

22 november 2012 22

Emergent grammatik

• ”…participants must remember fully detailed

experienced exemplar turns, in their sequential and

situational contexts. Thus, linguistic competence is best

conceived of as a network of experienced exemplar

turns.” (Anward 2004:31)

• ”I conclude that language is an emergent feature of

linguistic practice […] Thus, language is best

understood as a continuously emerging and co-

constructed social fact.” (Anward 2004:31)

23 november 2012 23

Emergent grammatik

1. A: de där e minsann tillåme

sionistisk

progaganda

5. B: de e inte turistartat?

6. A: näej absolut inte

7. B: de e de inte nähä

RAM: de e Z R

med utrymme för responsmarkörer före och efter ramen.

Z består av ”stance markers”, dvs ord som uttrycker talarens

inställning på olika sätt.

R innehåller yttrandets rema, dvs det ämne som är mest relevant

för att samtalet ska utvecklas.

Talarnas turer förenas alltså av en gemensam ram, men skiljs åt

genom unika ”stance markers” och unika reman (recycling with

différance)

24 november 2012 24

Emergent grammatik

• En ny ”ram” signalerar en ny aktivitet; ett nytt rema

signalerar ett nytt bidrag som för samtalet framåt.

Prosodiska mönster, stance markers och

responssignaler används för att förhandla med- och

mothåll; att uppnå gemensam förståelse.

• ”Language, the system, is what happens while we are

busy with more vital concerns.” (Anward 2004:45)

25 november 2012 25

Användbara referenser

Anward, J. (2004) “Lexeme Recycled. How Categories Emerge from Interaction.”

Logos and Language V.2: 31-46.

Chomsky, N. (1965) Aspects of the Theory of Syntax. Cambridge, Mass.: M.I.T.

Press.

Hopper, P. (1998) “Emergent Grammar.” The New Psychology of Language. Ed.

M. Tomasello. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.,

155- 175.

Christer Platzack (1998) Svenskans inre grammatik – det minimalistiska

programmet. En introduktion till modern generativ grammatik. Lund:

Studentlitteratur.

Radford, A. (1997) Syntactic theory and the structure of English. A minimalist

approach. Cambridge University Press