LÄRAR- HANDLEDNING

30.3 – 8.9 2019Moderna Museet Malmö

1968WARHOL

30.3 2019 – 8.9 2019Moderna Museet Malmö

Denna lärarhandledning är tänkt att fungera som ingång till utställ-ningen Warhol 1968. Här finns flera olika tips, uppgifter och diskus-sionsfrågor som passar exempelvis ämnena bild, svenska och filosofi. Längst bak finns också en kort ordlista för de begrepp och ord som är färgmarkerade med rött i texten.

Handledningen vänder sig till dig som arbetar med elever i förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildning. Vi vill ge dig information och tips på hur ni kan arbeta utifrån utställningen både i skolan och på museet. Lärarhandledningen kan användas förberedande inför ett besök såväl som för att arbeta vidare i skolan efter ert besök.

Välkomna!

Gisela FleischerKonstpedagog

Cathrine Olsson Vik. förmedlingsintendent och konstpedagog

Presentationstexten är i huvudsak hämtad från utställningens väggtexter och texter på vår webb, skrivna av utställ-ningens curator John Peter Nilsson. En annan källa är texter från tidigare Warhol-utställning på Moderna Museet Stockholm: Andra röster, andra rum, 2008.

Skolprogram och grafisk form: Gisela Fleischer.

FRÅGOR ELLER SYNPUNKTER? KONTAKTA OSS!

Ana María Bermeo Ujueta, A.Bermeo-Ujueta@modernamuseet.se Gisela Fleischer, G.Fleischer@modernamuseet.se Cathrine Olsson, C.Olsson@modernamuseet.se

Omslag: Andy Warhol med de 500 Brillo-boxarna på Moderna Museet dagen innan utställningen öppnades 1968. Foto: Lasse Olsson/DN/SCANPIX © 2019: Andy Warhol Foundation for the Visual Arts/ARS, New York/Bildupphovsrätt Foto: Albin Dahlström/Moderna Museet,Åsa Lundén/Moderna Museet.

Ola Billgrens plats 2-4, 211 29, Malmöwww.modernamuseet.se

1968WARHOL

INTRODUKTION

1968 är ett laddat årtal. Vietnamkriget, studentupproren, mordet på Martin Luther King, Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien, tenniskravaller i Båstad, bildandet av den feministiska organisationen Grupp 8. För somliga stod jämlikhet, ökad mångfald och solidaritet på dagordningen. För andra sammankopplades 1968 med en dogmatisk vänster som tilläts dominera samhällsdebatten.

Andy Warhols första egna museiutställning i Europa ägde rum på Moderna Museet 1968. Det är lätt att tro att utställningen borde blivit kritiserad som propaganda för amerikansk kapitalism i det då rådande samhällsklimatet. Men i Aftonbladet skrev överraskade nog den marxistiske konstkritikern Bengt Olvång: ”Vi kan inte förneka Warhol hans plats som intensiv, desil-lusionerad sanningssökare.” Samtidigt drämde Dagens Nyheters Ulf Linde till med: ”Warhol har ingivit mig avsmak.”

Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm klädd i Andy Warhols kotapet, 1968. Foto: Moderna Museet.

Warhol 1968 är en utställning om Warholutställningen 1968. Den bely-ser också komplexiteten i Warhols konstnärskap, som gick från att skildra massmedie- och konsumtionssamhället till att bli en del av det genom att göra signaturen till ett varumärke.

Tiden innan 1968 präglades Andy Warhol av både fascination och avsmak för massmedie- och varusamhället. Genom sin bakgrund inom reklamvärl-den förstod Warhol samhällets kommersiella mekanismer, något som han monotont och till synes likgiltigt kom att spegla i sitt konstnärskap.

Oavsett om han var kritisk eller okritisk, ironisk eller cynisk, formades Andy Warhol av sin katolska bakgrund, vilket musikerna John Cale och Lou Reed satte ord på när de beskrev sin vän i låten Work ur Songs for Drella 1990:

”Andy var katolik, etiken flöt genom hans kropp / Han bodde ensam med sin mamma, samlade på skvaller och leksaker / Varje söndag när han gick till kyrkan / Knäböjde han i sin bänk och sa, ’Det är bara arbete, allt som räknas är arbete’.”

1968 var också ett dramatiskt år för Warhol - bara några månader efter av-slutad utställning i Stockholm utsattes han för ett mordförsök. Efteråt skulle han komma att röra sig i delvis nya banor. Warhol blev en mer kommersiellt beräknande konstnär och gjorde sin signatur till ett varumärke som kunde användas i en rad olika medier.

Andy Warhols kotapet. Foto: Moderna Museet.

I UTSTÄLLNINGEN

Original och kopia

I Warhol 1968 kan du se de olika versionerna av Warhols Brillo Boxes, vars tillkomster tydligt kopplar ihop tiden före och efter 1968. De förklarar också utvecklingen av Warhols konstnärskap och kan leda till diskussio-ner om vad som kan anses vara original eller kopia i konsten.

Dokumentärfilm

En Brillo Box spelar också huvudrollen i dokumentärfilmen Brillo Box (3 ¢ off) av Lisanne Skyler, som visas i utställningen. 1969 köpte Skylers föräldrar en ”Brillo Box (3 ¢ Off)” av Andy Warhol för 1 000 dollar. 40 år senare, då Warhols rykte som en visionär samtidskonstnär fastslagits,

såldes samma skulptur för mer än 3 miljoner dollar på en rekordauktion hos Christie’s i New York. Filmen blandar en humoristisk familjeberättelse med popkonstens historia, följer det ikoniska verket från New York-famil-jens vardagsrum till den samtida globala konstmarknaden.

Brillo Soap Pads Box, 1968. Foto: Moderna Museet.

BRILLO: ÄR DET KONST?

1964: Andy Warhol signerar sina första Brillo Box (Soap Pads). Boxarna är gjorda med silkscreen på plywood.

1965: Inspirerad av Warhol gör Paul Thek skulpturen Meat Piece with Warhol Brillo Box.

1968: På Warhol-utställningen på Moderna Museet presenteras 500 Brillo-boxar i kartong.

1968: Ett fåtal Brillo-boxar i plywood tillverkas på Pontus Hulténs initiativ. Upplagan produceras när utställningen på Moderna Museet är avslutad.

1987: Andy Warhol avlider. Enligt amerikansk lag upphör alla de eventuella tillstånd som konstnären gett att reproducera eller kopiera hans verk. The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts äger nu både upphovsrätt och varumärke.

1990: Pontus Hultén låter snickare vid Malmö konsthall tillverka 105 Bril-lo-boxar till en utställning i S:t Petersburg. Förlagan är en av Hulténs plywood-boxar från 1968.

1994: Konsthandlaren Ronny van de Velde köper 40 Malmöboxar av Pontus Hultén, som även utfärdar ett intyg att exemplaren var tillverkade i Stockholm 1968, enligt Warhols anvisningar. van de Velde betalar 900 000 kronor för boxarna.

Andy Warhol på Moderna Museet 1968. Foto: Moderna Museet.

1995: Pontus Hultén donerar sex Brillo-boxar tillverkade i Malmö år 1990 till Moderna Museet med in-tyg att de producerats i Stockholm år 1968.

1998: Pontus Hultén intygar till en catalogue raisonné över Warhols verk, att Malmö-boxarna tillverkats 1968.

2003: Konsthandlaren Brian Bal-four-Oatts köper 22 Malmöboxar för 7 miljoner kronor. Hultén intygar att boxarna tillverkats 1968.

2005: Konstnären Mike Bidlo visar 47 Not Warhol (Brillo Boxes, 1964) på Lever House i New York. Sedan dess har flera andra konstnärer approprierat Brillo-boxen i sina konstverk, bland annat Charles Lutz, Bertozzi & Casoni, Hayden Kays, Richard Pettibone och Alex Da Corte.

2006: Pontus Hultén avlider. Samma år säljs en av Brillo-boxarna som till-verkades i Malmö för 1,3 miljoner kronor på auktionshuset Christie’s i London.

2010: The Andy Warhol Art Authentication Board i New York konstaterar att Malmöboxarna ska anses vara ”kopior”.

2016: Dokumentärfilmen Brillo Box (3¢ Off) av Lisanne Skyler har premiär. Filmen följer en Brillo-box som köptes av Skylers föräldrar för 9 000 kronor 1969 och till slut säljs på Christie’s i New York för 27 miljoner kronor 2010.

2018: Licensierat av The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts säljs en rad produkter med anknytning till Brillo Box (Soap Pads) genom företag som Kidrobot, Quinze and Milan, Troika, Uniqlo med flera.

ANDY WARHOL ENTERPRISES – EN KRITISK GRANSKNING AV KONSUMTIONSSAMHÄLLET

För att hantera sin framgångsrika karriär som kommersiell illustratör, bild-ade Andy Warhol företaget Andy Warhol Enterprises, Inc. 1957. När han under tidigt 1960-tal började fokusera på sitt arbete som konstnär låg fö-retaget i träda.

Efter mordförsöket på honom 1968 ändrade han inriktning. Den tidigare silverfolierade ateljén som varit befolkad av underjordiska subkulturer er-sattes av en kontorsbyggnad med vita väggar. Warhol antog en ny livsstil och omgav sig med ett annat slags subkultur bestående av kändisar, so-cietetslejon och näringslivstoppar.

1974 flyttade han ateljén på nytt, denna gång till en kontorsvåning, och döpte om den från The Factory till Andy Warhol Enterprises. Han var inte bara konstnär utan också verkställande direktör för sina film-, tv- och tid-ningsprojekt. Avsiktligt suddade han ut linjen mellan konst och kommers. Warhol ifrågasatte konstens värde genom uttalanden som:

Andy Warhol, Mao, 1973. Foto: Moderna Museet.

”Bra affärer är den bästa konsten”.

Poster till Andy Warhols film The Chelsea Girls, 1966.

CHELSEA GIRLS – EN FILM AV ANDY WARHOL OCH PAUL MORRISSEY

Andy Warhol slog igenom som bildkonstnär, men filmmediet var lika viktigt för honom. Redan 1961 blev han medlem i Film Makers Cooperative till-sammans med bland andra Jonas Mekas och Jack Smith. Några av hans första experiment 1963 var med ”single-frame-shooting” (en film-ruta i taget), en teknik som hade introducerats av filmskapare som Stan Brakhage och Taylor Mead. När Warhol insåg att den tekniken blivit en accepterad konvention började han i stället la-borera med ”orörliga” filmer, vilka skildrade hän-delselösa förlopp såsom långa tagningar av en sovande man (Sleep) och av en skyskrapa (Em-pire).

Warhols första stora kommersiella framgång var filmen Chelsea Girls från 1966. Den spelades huvudsakligen in på Chelsea Hotel i New York och följer monotont en grupp kvinnliga hotellgäs-ters vardagsliv. Filmen finns att se i utställningen Warhol 1968.

SKIVOMSLAG 1949—1987

Andy Warhol hade många strängar på sin lyraw. Bland hans första uppdrag att designa ett skivomslag var en beställning från Columbia Records. 1951 anlitade skivbolaget honom för att teckna bilder till en annons för två CBS-radioprogram. Med dessa illustrationer vann han sin första Design Award. Musik spelade en stor roll i Warhols liv. Från den första tiden i New York då grammofonen spelade på högsta volym medan han målade, till tiden på The Factory då opera eller poplåtar spelades mer eller mindre kontinuerligt. Warhol var dessutom, allt sedan han som barn fick Shirley Temples autograf, ett stort kändisfan. Han blev vän med många av sina idoler; Mick Jagger, John Lennon, Yoko Ono, Liza Minelli m fl.

Utställningsvy: Andy Warhols skivomslag. Foto: Gisela Fleischer/Moderna Museet.

Warhol fortsatte att illustrera, fota och designa skivomslag genom hela sin karriär och omslagen illustrerar väl hans konstnärliga utveckling. I utställningen visas alla skivomslag som Warhol producerade under sin livstid.

ANDY WARHOL: BIOGRAFI

Den 6 augusti 1928 föds Andy Warhol i Pittsburgh som Andrew Warhola. Han växer upp under enkla förhållan-den med föräldrar som utvandrat till USA från dåtidens Tjeckoslovakien. Familjen tillhör en grekisk-katolsk församling.

I skolan uppmärksammas Warhols begåvning för teck-ning, vilket leder till konststudier på Carnegie Muse-um och senare ”pictorial design” på Carnegie Institute of Technology i Pittsburgh. Han utvecklar ett missnöje med sin egen yttre uppenbarelse. Han retuscherar fo-tografier av sig själv, skönhetsopererar näsan och bör-jar bära peruk.

Under 1950-talet blir Andy Warhol en av de mest fram-gångsrika reklamillustratörerna i New York. Hans teck-ningar upphäver gränsen mellan reklam och konst, och visas på gallerier.

1961 tillkommer de första seriella målningarna Dol-lar Bills, Coke Bottles och Campbell’s Soup Cans och Andy blir känd som konstnär. 1963 hyr han en gammal brandstation på Upper East Side som sin första ateljé. Året efter flyttar han till en industribyggnad på 47:e gatan och kallar den nya ateljén The Factory.

Väggarna i The Factory kläs med silverfolie. Han bör-jar göra repliker av tvättmedels- och livsmedelsför-packningar, av vilka Brillo Boxes blir de mest berömda. Upprepningen och reproduktionen blir de viktigaste inslagen i Andys konstnärliga metod. Ateljén blir känd för sina partyn, konserter, performances och filmvis-ningar och blir fram till 1968 scen och livsform för War-hol, hans ”superstars” och hela New Yorks kulturella underground.

I The Factory 1968 blir Andy skjuten med tre skott va-rav ett är nästan dödligt. Förövaren är Valerie Solanas, som medverkat i hans film I – a Man. Solanas hade året innan utgivit det radikalfeministiska SCUM Mani-festo. SCUM kan läsas som” Society for Cutting Up Men”.

VÄNDPUNKTEN 1968

Efter mordförsöket sätter Warhol punkt för den silver-folierade underjordiska subkulturen och flyttar till en kontorsbyggnad med vita väggar, en ny livsstil och en annan subkultur – ”riktiga” kändisar, societetslejon och affärsmän. Ateljén byter namn till Andy Warhol En-terprises.

Ur Photo Album Volume 2, 1968.

Andy Warhol, Self-Portrait, 1967. Foto: Moderna Museet/Åsa Lundén.

Andy Warhol, John Chamberlain and Lorraine, 1978.

Utställningsaffisch i samband med Andy Warhols utställning på Moderna Museet i Stockholm, 1968.

Andy blir nu också en välbetald porträttkonstnär och verkställande direktör för olika film-, tv- och tidnings-projekt. Liksom när han var verksam som reklamillustra-tör under 1950-talet suddar han ut gränsen mellan konst och kommers och ifrågasätter lömskt konstens värde genom påståenden som t ex: ”Bra affärer är den bästa konsten.”

Alltsedan 1965 bandar Andy samtal och ger ut böck-er som The Philosophy of Andy Warhol och a: a novel, byggda på bandupptagningar. Filmtidskriften inter/View från 1969 utvecklas snart till en tidning som baseras på samtal mellan popkulturella kändisar.

Den 22 februari 1987 avlider Warhol i sviterna av en gallblåsoperation.

MODERNA MUSEET 1968

Den 8 februari 1968, två dagar före öppningen av Andy Warhols första egna museiutställning, telegraferade Moderna Museets chef Pontus Hultén till Warhol i New York:

”WE CAN PAY FOR THREE TICKETS IF YOU CAN HELP EXHIBITION ECONOMY BY GIVING ONE MORE SILKSCREEN STOP SHOW LOOKS VERY GOOD STOP FILMS HAVE NOT YET ARRIVED PLEASE BRING SPARE LOOPS IF POSSIBLE STOP”

Andy Warhol, hans ”superstar” Viva och regissören Paul Morrisey anlände till Stockholm dagen efter. Utan filmer. Inte heller kom det några av Warhols silverfärga-de ballonger, Silver Clouds, som planerat. De uteblivna filmerna skulle ha projicerats bredvid målningarna. Is-tället loopas en film på en cirkuselefant som lånats från Filminstitutet och som Pontus Hultén tyckte passade bra i sammanhanget. I salen ersatte åtta uppblåsta genom-skinliga plastsäckar Silver Cloud.

Tillsammans med bland annat 500 kartonger 2 dozen Brillo Soap Pades, giant size, tio Flower Paintings och tolv Electric Chair Paintings, öppnade utställningen till tonerna av bandet Pärssons Sound. Museet hade inte haft råd att flyga in Warhols husband The Velvet Under-ground, men de närvarade trots allt via ”grammofonmu-sik i museets högtalaranläggning”, som texten i press-meddelandet löd.

I samband med utställningen publicerade Moderna Museets Vänners tidskrift två enkäter. Den ena berörde utställningen Multikonst och den andra Warhols massproducerade silkscreen-bilder och objekt. Tolv svenska konstnärer svarade nästan unisont att Warhols mångfaldigande av ett och samma motiv skapar tomhetskänslor och banaliserar konsten.

Katalogen, som hade förberetts av den unge konsthistorikern och blivande museimannen Kasper König i New York, var en viktig del av utställningen och bestod av bildsviter om livet med och runt Warhol i The Factory. John Melin och Gösta Svensson formgav katalogen i Sverige och den tryck-tes sedan av Värnamo Nyheter i en tidningsliknande stil.

Andy Warhol, Electric Chair, 1967.

Den dåvarande konstkritikern Olle Granath arbetade med utställningen och katalogen i Stockholm. Han minns att Pontus Hultén saknade ett slagkraftigt citat av Warhol:

”’Vilket?’ undrade jag.

’In the future everybody will be world famous for fifteen minutes’, svarade Pontus.

‘Hade jag sett det i det här materialet hade jag noterat det’, svarade jag.

Det blev tyst i andra ändan av telefon-linjen, sedan säger Pontus:

’Om han inte har sagt det kunde han mycket väl ha gjort det, vi tar med det.’

Så blev det, och det kanske mest kända Warholcitatet var ett faktum.”

Utställningsaffisch i samband med Andy Warhols utställning på Moderna Museet i Stockholm, 1968.

ORDLISTA

Här finns ord- och begreppsförklaringar till de rödmarkerade orden i texten. Observera att förkla-ringarna gäller hur orden används i just det här sammanhanget, och att de kan ha en vidare eller till och med annan betydelse i andra sammanhang.

appropriera lägga beslag på, ta något existerande och göra det till sitt.

catalogue raisonné bok eller förteckning över samtliga verk av en konstnär.

cynisk krass, kallhamrad.

desillusionerad utan förväntningar, illusionslös.

dogmatisk bunden av dogmer, tvärsäker, kategorisk.

etik en kritisk och teoretisk reflektion över moralen, alltså över människors uppfattning om vad som är rätt och fel.

konvention sedvänja, social regel.

kommers handel, försäljning.

marxism den ekonomiska och revolutionära teori som grundades av den tyske sociologen, nationalekonomen och filosofen Karl Marx (1818–1883). Ett av marxismens mål är ett klasslöst samhälle, där ekonmiska tillgångar och politisk makt är jämt fördelad.

radikalfeminism en gren inom feminismen som söker rötterna till kvinnornas underord- nade ställning i samhället. Radikalfeminismen hävdar att underor- ningen beror på att vi lever i ett patriarkat (alltså ett system där det är männen som har den största makten).

silkscreen tryckteknik där färg pressas genom ett finmaskigt nät med hjälp av en skrapa. I nätet finns en schablon (alltså ett slags mall) till en bild. Denna schablon kan vara fotografisk.

subkultur kulturform eller livsstil hos mindre grupper utan officiellt erkännande.

EGNA ORD:

......................... ....................................................................................................

......................... ....................................................................................................

......................... ....................................................................................................

......................... ....................................................................................................

......................... ....................................................................................................

......................... ....................................................................................................

UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR

Inspireras av Warhol och arbeta vidare med dina elever i klassrummet eller på museet!

BILDANALYSGör en gemensam bildanalys av ett verk av Andy Warhol utifrån nedanstående modell.

Denotation i en bildanalys är en saklig beskrivning av ett verk exempelvis innefattande: • Vad ser vi i bilden: färger,former,människor, saker, miljöer, skeenden? • Komposition? Intressepunkt?

Konnotation i en bildanalys är en tolkning av konstverket: • Vad tänker och känner vi när vi ser verket? • Vad gör verket intressant/ointressant? • Värderingar: privata, gemensamma, kulturella?

SYFTE: Att öva sig i att analysera bilder och utveckla förståelse för vissa ord och begrepp som kan användas för att kunna samtala om bilder. Att stanna till och reflektera, träna seendet och hitta ett språk för det vi ser.

UPPREPNINGAR ”På samma sätt som ett ord förlorar sin mening när det upprepas tillräckligt länge förlorar hans bilder så småningom all den ansats till mening som fanns där från början. Kvar blir bara ’ytan’”.Så skrev konstkritikern Ulf Linde apropå Andy Warhol.Håller ni med? Kan ni komma på andra ex-empel på liknande fenomen?

Gör olika sorters tryck och upprepa bilderna. Precis som Andy Warhol kan ni trycka en och samma bild i olika färger. Prova att göra schablontryck, potatistryck eller tryck där ni färgar in olika föremål (till exempel en halv apelsin, en lakritspeng, en tumme eller en gammal vante) och trycker dem mot vita eller färgade papper.

SYFTE: Att använda ord och begrepp för att samtala om bilders utformning och budskap. Att öva på gestaltande bildarbete i tvådimensionella tekniker.

FÅR MAN VERKLIGEN GÖRA SÅ? Läs om Brillo-boxarnas historia. Det finns även ett avsnitt av P3 Dokumentär som handlar om Brillo-boxarna. Du kan lyssna på det på Sveriges Radios hem-sida.

Diskutera: Vad har det för betydelse om en Brillo-box är från 1968 eller 1990 om de ser likadana ut? Resonera om turerna kring Brillo utifrån begrepp som etik och moral, sanning och lögn, original och kopia.

SYFTE: Att diskutera värdefilosofiska problem utifrån konkreta exempel.

En av Warhols varianter på Brilloboxen, 1970.Fotograf: Albin Dahlström/Moderna Museet.

ÅR 1968 Det var mycket som hände 1968. I Paris och Stockholm revolterade socialistiskt sinnade studen-ter. Martin Luther King och demokraternas presidentkandidat Robert Kennedy mördades i USA. Vietnamkriget rasade och protesterna mot kriget var högljudda. I Sverige bildades den femi-nistiska Grupp 8. Välj ut någon händelse eller företeelse från 1968 och ta reda på mer. Använd olika källor och reflektera över eventuella skillnader i historieskrivningen. Redovisa skriftligt eller muntligt inför klassen.

SYFTE: Att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Att sti-mulera elevernas förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information om samhället från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

UPPHOVSRÄTT Andy Warhols välkända silkscreenmålningar av till exempel Marilyn Monroe eller Campbells tomat-soppa bygger på andras fotografier och bilder. Får man ta andras bilder och använda dem för sina egna syften? Ta reda på mer om vad upphovsrätten innebär. Använd till exempel information som finns på Patent- och registreringsverkets webbplats.

SYFTE: Att skaffa kunskap om rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder. Att skaffa kunskap om etiska förhållningssätt och lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt.

BERÄTTELSER Vad kan vi skriva för berättelser utifrån ett konstverk? Välj ut ett verk i Warhol 1968 och berätta en historia utifrån det ni ser. Låt till exempel följande fem ord ingå: varor, lila, skrämmande, upprep-ning, växa.

SYFTE: Att stimulera fantasin och öva förmågan till kreativt skrivande.

Andy Warhols kotapet (detalj). Foto: Moderna Museet/Prallan Allsten

SKOLPROGRAM

Boka en visning med eller utan efterföljande skapande aktivitet under ledning av en av museets konstpedagoger! Du kan välja tema från vårt skolprogram nedan, eller höra av dig till oss med dina egna önskemål för att skräddarsy ett eget upplägg.

Samhället enligt Warhol:Reklam, massmedia och superstars

Vad kan en konstnärs arbete säga oss om det sam-hälle konstnären lever/levde i? Andy Warhol var en del av dåtidens USA. Samtidigt, med en uppväxt i en familj från dagens Slovakien i Europa, betraktade han samhället runtom sig från ett utifrånperspektiv. Han kände sig annorlunda på flera sätt, som att han inte passade in i de olika ideal och normer som samhället skapat och återskapat. Som både deltagare i och åskådare av 1960-talets USA där kommersialism, framväxten av massmedia, stora politiska händelser och avgudandet av superstjärnor alltmer började do-minera, utvecklade Warhol genom sitt konstnärskap även rollen som kritiker.

I sina avbildningar av Marilyn Monroe upprepar och reproducerar Warhol den tidens största superstar Marilyn Monroe gång på gång. Marilyns leende an-sikte upprepas tills det nästan blir till en logotyp el-ler massproducerad stämpel. Vad kan Warhols mer politiska verk, som det färgglada “porträttet” av den elektriska stolen, serien av bilder från döds-skjutningen av president Kennedy och porträttet av diktatorn Mao Zedong, säga oss om Warhols sam-tid? Hur kan Andy Warhols konst visa hur han som konstnär förhöll sig samhällskritiskt till sin vardag i 1960–70-talens USA? Vilka paralleller kan vi dra till oss själva och vår egen tid?

Under en visning av utställningen Warhol 1968 upp-täcker vi Warhols bildvärld och diskuterar frågor som dessa. I Verkstan skapar vi vidare tillsammans i en workshop om samhälle, konst, reklam, kändisskap och politik då och nu.

Andy Warhol, Body Builder (Hands on Hip), 1982-87

Andy Warhol, Marilyn Monroe in Black and White (Twenty-Five Marilyns), 1962.

Andy Warhol: Blommor, kossor och porträtt

Andy Warhol använde fotografier och silkscreen, en speciell tryckteknik, för att skapa många av sina mest kända bilder. Med silkscreen kunde han upprepa ett motiv i sina bilder många gånger om. Genom att upprepa bildas till sist ett slags mönster, som i “kotapeten” som pryder en hel vägg i utställningen. Warhol experimenterade också med olika kulörer och kombinationer av fär-

ger och han valde inte sällan starka, klara färger. Resultatet är bilder av en verklighet vi kan känna igen, men där variation av färger och upprepningar förändrat det ursprungliga, så som vi är vana att se det, till någonting annat.

Under en visning går vi på upptäcktsfärd i utställningen Warhol 1968 och undersöker tillsammans konstverk med rosa kossor, grön-lila filmstjärnor och enorma blommor i lila och mörkgrönt. Med enkla övningar testar vi hur grundläggande färglära fungerar, och hur Warhol använde sig av den när han skapade sina bilder. Här finns stort utrymme för diskussioner, frågor och gemensam dialog kring det vi ser och funderar på.

Efter visningen skapar vi tillsammans i Verkstan med inspiration av Warhols silkscreen-bilder. Eleverna får prova på några enkla tekniker för att skapa bilder som kan upprepas och bli till mönster. Vi testar också att använda kulörer som skapar starka kontraster när de sätts samman.

Andy Warhol, Ten-Foot Flowers, 1967 © 2018 Andy Warhol Foundation for the Visual Arts/ARS, New York/ Bildupphovsrätt 2019.

Utanför boxen: Brillo – kan vad som helst vara konst?

Brillo var ett varumärke som tillverkade löddrande stålull, en vardagsprodukt som gick att köpa i vanliga affärer. Det går kanske inte att komma längre bort ifrån den traditio-nella uppfattningen om vad som är konst än till förpackningar med tvålull. År 1964 lät Andy Warhol tillverka Brilloförpackningar i plywood med silkscreentryck. När Warhols första stora utställning öppnade på Moderna Museet i Stockholm 1968 visades en stor mängd Brillo-boxar upp – några var gjorda av trä, men de flesta av dem var tomma förpackningar tillverkade av kartong och beställda direkt från Brillo. Vi diskuterar frågor som; Kan vad som helst vara konst? Vad är kopia och vad är original? Spelar det någon roll? Och, om det gör det, varför är det så?

Under en visning av utställningen Warhol 1968 får vi ta del av den fascinerande historien om Andy Warhol och Brillo-boxarna. Det är en berättelse som fortsätter långt efter Andy Warhols egen död. Varför valde Warhol att masstillverka egna kopior av tvålullsförpack-ningar och presentera dem som konst? Vad ville han berätta eller sätta fingret på?

Tillsammans funderar vi på vad Brillo-boxarna berättar om dåtidens samhälle, och vad de kan säga om oss, om konstbegreppet och om samhället idag. Vem bestämmer egent-ligen vad som är konst eller inte? Konstnären, museerna, besökarna, media, ingen eller alla? Kan precis vad som helst bli ett konstverk? Efter visningen fortsätter vi inne i Verk-stan där vi diskuterar vidare och experimenterar med lekfulla metoder på temat:

Bild från installationen av Andy Wathols utställning på Moderna Museet i Stockholm, 1968. Foto: Moderna Museet.

“Vad är konst?”

BRA ATT VETA!

VISNINGARVåra skolvisningar ger stort utrymme för alla elevers individuella upplevelser, känslor och intryck av konstverken vi tillsammans tar del av. Upplever vi samma saker, eller olika? Vad fångar vår ny-fikenhet? Vi arbetar med dialogbaserade visningar och vi åldersanpassar alla våra upplägg.

VERKSTAD & WORKSHOPOm ni väljer att boka en visning med efterföljande verkstadsaktivitet kan ni välja mellan våra fär- .diga skolprogram, eller kontakta oss för att ett eget upplägg efter era önskemål

BOKABoka in en visning av en konstpedagog med eller utan efterföljande verkstadsaktivitet hos oss! Även om du vill komma med din klass utan en bokad aktivitet vill vi att du hör av dig i förväg. Kon-takta bokningen via formuläret på vår hemsida!

HITTA HITVi finns på Ola Billgrens plats 2-4 i Malmö. Museet ligger på gångavstånd från Malmö centralsta-tion nära Caroli City, Gustav Adolfs Torg och Stora Nygatan.

INFÖR BESÖKETNär ni kommer till Moderna Museet på egen hand uppskattar vi om hela klassen går tillsammans i grupp genom salarna. Behöver du hjälp med något, fråga museets värdar. De berättar gärna om konsten! Läs gärna igenom våra trivselregler som finns på vår hemsida!

FOLDER & VÄGGTEXTERModerna Museet erbjuder alla sina besökare att ta del av information via väggtexter och/eller utställningsfoldrar. Använd dig gärna av dessa som en läranderesurs och låt dina elever göra samma sak för att lära sig mer om konsten och utveckla sin språkförmåga. Väggtexter och foldrar presenteras på tre språk: svenska, engelska och arabiska.

EFTER ERT BESÖKEfter besöket på Moderna Museet är det bra att återkoppla till konstupplevelsen och vad eleverna uppfattade och tyckte när de såg utställningen. Det finns säkert elever som har frågor som de vill ha svar på men som de inte ville eller vågade ställa på museet. Det kan även finnas elever som har med sig intryck och tankar som dröjt sig kvar som de gärna vill dela med de andra i gruppen. Därför är det bra om du som lärare öppnar för en dialog med eleverna om besöket. Ta gärna den här lärarhandledningen till hjälp.

Diskutera vad ni tyckte om utställningen vi såg på Moderna Museet! Var det något konstverk som ni tyckte var extra intressant eller som ni tyckte speciellt mycket om och i så fall varför? Var det något ni mötte i utställningen som ni har funderat på eller något ni inte kände till eller tänkt på innan? Låt eleverna berätta för varandra. Hur upplevde ni utställningen? Blev konsten mer in-tressant, gav det nya perspektiv eller nya tankar och synsätt? Du kan självklart hitta på helt egna frågor eller komplettera med ytterligare frågor som mer direkt ansluter till det som just din klass upplevde vid ert besök på Moderna Museet.

Välkomna!