mitt barns rÄttigheter - skolans juridikhabilitering.se/sites/habilitering.se/files/mitt... ·...
TRANSCRIPT
2017-05-19
1
MITT BARNS RÄTTIGHETER -
SKOLANS JURIDIK
Magnus Jonasson, jurist
Magnus Jonasson
Jurist med inriktning mot offentlig rätt:
Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt
Skoljuridik:
- Samtliga skolformer
Sakkunnig i kvalitetsgranskningsprojekt:
- Skolsituationen för elever med autismspektrumtillstånd
(AST) ”Inte enligt mallen”
- ”Hemmasittare”
- Språkintroduktion
- Undervisning på sjukhusskola
- Särskilt stöd i förskolan
2017-05-19
2
I vilken ände ska jag börja?
2017-05-19
3
”Verktygslådan”
Kommunikation
2017-05-19
4
Principen om barnets bästa
- barnets rätt till delaktighet och inflytande• ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga
eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i första rummet. (art. 3 barnkonventionen)”
• ”I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap. 10 § skollagen).”
• ” Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sintalan i mål och ärenden enligt denna lag (29 kap. 12 §skollagen).”
Delaktighet och inflytande, för barn och
föräldrar i skolan, vad gäller?
• ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De
ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att
vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i
frågor som rör dem (4 kap. 9 § skollagen).”
• ”Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i
förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och
fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över
utbildningen (4 kap. 12 § skollagen)."
2017-05-19
5
Barnens och elevernas lärande och
personliga utveckling• ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska
kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens
mål.
• Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd
som syftar till att så långt som möjligt motverka
funktionsnedsättningens konsekvenser.
• Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska
uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå
längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen)”.
Skolans kompensatoriska uppdrag
Likvärdig utbildning:
”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas 1 kap. 9 § skollagen).”
• ”En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning)”.
• ”Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning).”
2017-05-19
6
Resursfördelning
• ” Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom
skolväsendet efter barnens och elevernas olika
förutsättningar och behov” (2 kap. 8 a § skollagen)”.
• ”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre
organisation och ansvarar för att fördela resurser inom
enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar
och behov (2 kap. 10 § skollagen)”.
Från extra anpassningar till särskilt stöd
IndividanpassningExtra
anpassningarSärskilt stöd
2017-05-19
7
Stöd i form av extra anpassningar
• ”Om det inom ramen för undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig
skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller
på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev
inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra
anpassningar inom ramen för den ordinarie
undervisningen…(3 kap 5 a § skollagen)”.
Extra anpassningar- 10 punkter att tänka på
• Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.
• Elevhälsans kompetens tas tillvara.
• Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.
• Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.
• Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att denne identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.
• Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven (avser endast årskurs 1 – 5 där eleven inte erhåller betyg, jfr 10 kap. 31 §skollagen).
• Skolan använder systematisk metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.
• Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.
• Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.
• Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.
2017-05-19
8
Utredning
• ” Om det inom ramen för undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig
skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller
på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev
inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås, trots att stöd har getts i form av extra
anpassningar inom ramen för den ordinarie
undervisningen, ska detta anmälas till rektorn (3 kap. 8 §
skollagen).
Utredning forts.
• Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att
sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn
ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt
utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om
eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
• Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är
uppenbart obehövligt.
• Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt
stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (3 kap. 8 §
skollagen)”.
2017-05-19
9
Särskilt stöd
Utformningen:
• ”För en elev i grundskolan ska det särskilda stödet ges på
det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven
ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås (3 kap. 10 § skollagen).”
• ”Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven
annars skulle ha deltagit i eller som komplement till
denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp
som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller
annan författning (3 kap. 7 § skollagen)”.
Särskilt stöd forts.
Särskild undervisningsgrupp eller enskild
undervisning:
• ”Om det finns särskilda skäl, får särskilt stöd ges enskilt
eller i en annan undervisningsgrupp (särskild
undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till (3
kap. 11 § skollagen)”.
Anpassad studiegång:
”Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i
rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och
förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den
timplan samt de ämnen och mål som gäller för utbildningen
(3 kap. 12 § skollagen).”
2017-05-19
10
Särskilt stöd forts.
Åtgärdsprogram:
”Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges
särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd
och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det
också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas
och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive
utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska
ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas (3
kap. 9 § skollagen)”.
Vikten av att upprätta hålla en fungerande
kommunikation med mitt barns skola.Ta makten över samtalet – det är ditt barn det handlar
om:
• Öppet, bekräftande förhållningssätt
• Dagordning, närvarande
• Inledning – ”ange tonen”
• Formulera frågor
• Bli bekväm med lokalen
• Tala, bli lyssnad på
• Fråga, fråga om - ”jag förstår inte, förklara så jag förstår”
• Hur går vi vidare?
• Minnesanteckningar
2017-05-19
11
Integrering
• Elever som definierats som avvikande ska passa in i en
helhet som från början inte organiserats utifrån att elever
är olika.
Inte enligt mallen - Emir, deltagande elev
vid Blåskolan, Oskarshamn• ”Ibland protesterar jag om jag inte tycker att jag ska göra
något på det sätt som lärare vill.”
• Lärarna behöver gå kurs i hur man förklarar saker och
ting och man ska ha större frihet att välja i skolan. ”
• Man får inte ha någonting på huvudet och då har jag
problem med min luva, för den har jag för att stänga av
besvärliga ljud.”
• Skolsystemet är trasigt.”
2017-05-19
12
Inkludering
• Strävan att från verksamheten att organisera utbildning
utifrån den variation som finns hos elever i en grupp.
Strävan efter att alla elever undervisas i sin ordinarie
klass och att se elevers olikheter som en tillgång i
klassen.
Tillgänglighetsmodell
2017-05-19
13
Barnkonsekvensanalys
Barnkonventionen har 54 artiklar
Huvudprinciper;
§ 2 Skydd mot diskriminering Kan alla vara med?
§ 3 Barnets bästa Är detta det bästa för E?
§ 6 Rätt till liv och utveckling Kan vi göra ngt mer?
§ 12 Rätt att bli hörd Vad tycker barnet?
Tillgänglighetsmodellen - indikatorer
2017-05-19
14
Tillgänglighet kontra extra anpassningar/
särskilt stöd
Bedömning och betyg
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet (Lgr11).
• Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har
uppnått de nationella kunskapskrav som finns för
respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns
ämnesspecifika kunskapskrav (kursplaner) för olika
betygssteg (2.7 Bedömning och betyg Lgr 11).”
• ”Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig
information om elevens kunskaper i förhållande till de
nationella kunskapskraven och göra en allsidig
bedömning av dessa kunskaper (2.7 Bedömning och
betyg, riktlinjer, Lgr 11).”
2017-05-19
15
Vägen till betyg (kunskap)…
Vart?
(målet)
Hur?
När?
Var?
Fyra grundläggande förutsättningar
Tid
Plats
Personer
Aktivitet
2017-05-19
16
”Pys-paragrafen”
• ”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen
bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som
eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med
särskilda skäl avses funktions-nedsättning eller andra
liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig
natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska
kunna nå ett visst kunskapskrav (10 kap. 21 § skollagen).”
När kan det bli aktuellt att ”pysa”?
Ur Kursplan för ämnet svenska
”Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig
variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande
anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De
berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade
gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt
dramaturgi med komplex uppbyggnad
…kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor
och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om budskap som är tydligt
framträdande och budskap som kan läsas mellan
raderna eller är dolda i olika verk”.
2017-05-19
17
När kan det bli aktuellt att ”pysa”?, forts.
Ur kursplan för ämnet Idrott och hälsa
• Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
• Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider
Rätten att välja skola
- påverkas den av att jag har ett barn med funktionsnedsättning?
• ”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.
Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om:
1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller
2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas (10 kap. 30 § skollagen)”.
2017-05-19
18
Vad kan jag göra när mitt barns
skolsituation inte fungerar?Prata med skolan först!
Vänd dig till rätt myndighet:
Skolinspektionen och Barn- och Elevombudet
• missförhållanden på skolan, kränkningar, brister i
undervisningen, eller ärenden rörande särskilt stöd.
Skolväsendets överklagandenämnd:
• beslut om åtgärdsprogram, placering i särskild
undervisningsgrupp (SUND), mottagande i särskola och
gymnasieskola.
• placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavarna önskar.
Strategier
”Verktygslådan”
Barnets bästa
Delaktighet/
inflytande
Lärande/
Personlig utveckling
Vägen till
kunskap
Integrering/
Inkludering/
Tillgänglighet
2017-05-19
19
Referenser
Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi,
har bl.a. forskat kring trygghetens betydelse för lek och lärande, individuella variationer i trygghetsbehovet och föräldrastöd:
Psykologiska perspektiv på sjukdom hos barn
Skolverket - Mer om överklagande enligt skollagen,
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/overklaganden-enligt-skollagen-1.128761,
SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten – Tillgänglighet,
https://spsm.se/funktionsnedsattningar/dov-eller-nedsatt-horsel/tillganglighet/
Lisbeth Iglum Rønhovde, fil. kand. specialpedagogik, Norge:
Om de bara kunde skärpa sig
…och för några går det ofta fel
Skolinspektionen:
Inte enligt mallen – Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd,
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Inte-enligt-mallen/
Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor,
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/omfattande-ogiltig-
franvaro-i-sveriges-grundskolor/
Omfattande frånvaro – en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro,
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/omfattande-
franvaro/
Frågor?