mindre företag och k3 - diva portalliu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1221647/fulltext01.pdf ·...
TRANSCRIPT
Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping, Sverige
013-28 10 00, www.liu.se
Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Företagsekonomi 3 - Redovisning
Vårterminen 2018 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--18/01885--SE
Mindre företag och K3
Vilka anledningar har mindre företag att välja K3?
Karam Maqdasi
Marcus Nord
Handledare: Sven Arne Nilsson
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla redovisningskonsulter och mindre företag runt om i landet
som tog sig tid att besvara våra enkäter.
Vi vill även tacka Sven Arne Nilsson som under arbetets gång gett värdefull handledning.
Linköping 2018-06-15
Karam Maqdasi & Marcus Nord
Sammanfattning
Kandidatuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet, vårterminen 2018.
Datum: 2018-06-15
Författare: Karam Maqdasi och Marcus Nord
Handledare: Sven Arne Nilsson
Titel: Mindre företag och K3 –Vilka anledningar har mindre företag att välja K3?
Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar
årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det
principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan
redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är
exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av
uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder,
aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3.
Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett
samband mellan branscher och valet att tillämpa K3.
Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad
på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter
om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om
just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori
för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels
beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar.
Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för
mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är
möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för
utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits
som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar
med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa
intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.
Nyckelord: mindre företag, val av regelverk, k2, k3, fördelar med k3.
Abstract
Bachelor thesis in business administration, Linkoping University, spring term 2018.
Date: 2018-06-15
Authors: Karam Maqdasi and Marcus Nord
Supervisor: Sven Arne Nilsson
Title: Smaller companies and K3 –What are the reasons for smaller companies to choose K3?
Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the
annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-
based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation
rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component
depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous
studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the
industry in which companies operate are reasons for choosing K3.
Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a
relationship between sectors and the choice to apply K3.
Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused
on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants
for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller
companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with
institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each
other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and
organizations decide.
Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller
companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3
are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for
development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many
respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see
advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external
stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3.
Keywords: small business, choice of regulations, k2, k3, benefits of k3.
Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................. 1
1.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 1
1.2 Problematisering ................................................................................................................... 2
1.3 Syfte ..................................................................................................................................... 3
1.4 Frågeställningar .................................................................................................................... 3
2. Metod ..................................................................................................................................... 4
2.1 Metodval ............................................................................................................................... 4
2.2 Datainsamling ....................................................................................................................... 4
2.2.1 Primärdata ......................................................................................................................... 4
2.2.2 Sekundärdata ..................................................................................................................... 5
2.2.3 Fördelar och nackdelar med enkäter ................................................................................. 5
2.2.4 Fördelar och nackdelar med sekundärdata ........................................................................ 5
2.2.5 Litteraturinsamling ............................................................................................................ 6
2.3 Tillvägagångssätt .................................................................................................................. 6
2.4 Urvalsstorlek och urvalsmetod ............................................................................................. 8
2.5 Etik ....................................................................................................................................... 8
2.5.1 Individskyddet ................................................................................................................... 9
2.6 Studiens trovärdighet .......................................................................................................... 10
2.6.1 Tillförlitlighet .................................................................................................................. 10
2.6.2 Överförbarhet .................................................................................................................. 11
2.6.3 Pålitlighet ........................................................................................................................ 11
2.6.4 Konfirmering eller bekräftelse ........................................................................................ 12
3. Referensram ......................................................................................................................... 13
3.1 Teori ................................................................................................................................... 13
3.1.2 Institutionell teori ............................................................................................................ 14
3.1.3 Kritik mot teorival ........................................................................................................... 16
3.2 K-regelverk ......................................................................................................................... 16
3.2.3 Skillnader i regelverken .................................................................................................. 17
3.3 Tidigare studier .................................................................................................................. 19
3.3.1 Studie: K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag ............................ 19
3.3.2 Studie: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk .......................... 20
3.3.3 Studie: Val av regelverk för redovisning - En kvalitativ studie om mindre företags val
mellan regelverken K2 och K3 ................................................................................................. 20
3.3.4 Studie: Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde företag mellan K2 och K3? .... 21
4. Empiri ................................................................................................................................... 22
4.1 Respondenter i redovisningsbyråer .................................................................................... 22
4.1.1 Respondent 1 ................................................................................................................... 22
4.1.2 Respondent 2 ................................................................................................................... 23
4.1.3 Respondent 3 ................................................................................................................... 23
4.1.4 Respondent 4 ................................................................................................................... 25
4.1.5 Respondent 5 ................................................................................................................... 25
4.1.6 Respondent 6 ................................................................................................................... 26
4.1.7 Respondent 7 ................................................................................................................... 27
4.1.8 Respondent 8 ................................................................................................................... 28
4.1.9 Respondent 9 ................................................................................................................... 29
4.2 Respondenter i mindre företag ........................................................................................... 30
4.2.1. Respondent 1 .................................................................................................................. 30
4.2.2 Respondent 2 ................................................................................................................... 31
4.2.3 Respondent 3 ................................................................................................................... 32
5. Analys ................................................................................................................................... 33
5.1 Företagstillväxt ................................................................................................................... 33
5.2 Aktivering av utvecklingsutgifter ....................................................................................... 33
5.3 Komponentindelning .......................................................................................................... 34
5.4 Uppskrivning ...................................................................................................................... 34
5.5 En rättvisande bild .............................................................................................................. 35
5.6 Uppskjuten skatt ................................................................................................................. 35
5.7 Externa intressenter ............................................................................................................ 36
5.8 Branschtillhörighet ............................................................................................................. 36
6. Diskussion, slutsatser, reflektion och vidare forskning........................................................ 38
6.1 Diskussion .......................................................................................................................... 38
6.2 Slutsatser ............................................................................................................................ 39
6.3 Reflektion ........................................................................................................................... 40
6.4 Förslag till vidare forskning ............................................................................................... 41
Källförteckning ......................................................................................................................... 42
Bilagor ...................................................................................................................................... 45
Introduktionsbrev ..................................................................................................................... 45
Enkätfrågor ............................................................................................................................... 47
1
1. Inledning
I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till ämnet och senare även
problematiseringen och syftet med studien.
1.1 Bakgrund
Redovisningen kan tolkas på olika sätt. En del ser på redovisning som en mängd av
anteckningar som beskriver händelser i företaget, andra betraktar redovisning som en metod
för att få fram ett resultat för en viss period. I samhället finns det olika intressenter som
kommer, direkt eller indirekt, i kontakt med företagen och vill ha användbar information om
företagens ekonomiska ställning. Med detta sagt har redovisningen blivit central för alla
verksamheter oavsett storlek och företagsform (Grönlund, Tagesson & Öhman 2010).
Historiskt sett har redovisningen utvecklats i takt med samhällsutvecklingen då nya tekniska
förbättringar och metoder inom redovisningen skapades för att avspegla företagets
ekonomiska ställning och finansiell information (Grandell 1972).
Idag är svensk redovisning baserad på årsredovisningslagen (ÅRL), SFS 1995:1554, vilket
innebär att svenska företag ska följa regler och bestämmelser där. Årsredovisningen ska
upprättas enligt god redovisningssed och på ett överskådligt sätt samt ska ge en rättvisande
bild av företagets ställning och resultat. ÅRL grundar sig på direktiv från EU,
Europaparlamentets och Rådets direktiv, vilket innebär att Sverige ska följa de olika
bestämmelser som ingår i direktivet så att finansiell information redovisas på ett likartat sätt
inom EU. Direktivet sätter tydliga gränser på vad som anses vara små, medelstora och stora
företag och innehåller bland annat bestämmelser om resultat- och balansräkningar, och
bestämmelser om offentliggörande (SOU 2014:22).
Svensk redovisning innan 2004 var mer anpassat efter Redovisningsrådets rekommendationer
och BFN:s normeringar då de gav ut allmänna råd som inte var heltäckande för företagen utan
de enbart täckte ett specifikt område. Utöver det var dessa rekommendationer och
normeringar mest avsedda för svenska noterade företag (Drefeldt & Törning 2013). Vad det
gäller upprättande av årsredovisning för icke noterade företag i Sverige rådde oklarhet om hur
redovisningen skulle upprättas. Valen var stora och ett särskilt regelverk som samlar alla
regler och normer fanns inte förrän tillkomsten av ett regelsystem som delade upp svenska
företag i olika kategorier (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013). Det nya regelsystemet döptes
2
till K-projektet (BFN, 2017) och syftet med projektet var att förenkla redovisningen för olika
typer av företag och särskilt för mindre företag genom att samla samtliga regler i ett regelverk
för varje kategori (Broberg 2010). Varje K-regelverk inkluderar särskilda regler om hur en
årsredovisning ska upprättas samt beskriver hur värdering av tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader ska ske (BFN, 2017). K2 är ett regelbaserat regelverk som bygger på förenklingar
och innehåller detaljerade regler med begränsade val. K3 är huvudregelverket och är ett
principbaserat regelverk som ger utrymme för egna bedömningar (Broberg 2010).
Vilket K-regelverk företagen ska rätta sig efter bestäms av företagsstorlek och juridisk form
där gränsen mellan större och mindre företag anges i 1 kap 3 § ÅRL. Ett företag som
uppfyller mer än ett av följande gränsvillkor, två år i rad klassas som ett större företag:
➢ Företaget har mer än 50 anställda i genomsnitt.
➢ Företaget har mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning.
➢ Företaget har mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.
(Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)
1.2 Problematisering
Från och med 2014 är det obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning
att tillämpa de nya K-regelverken (KPMG, 2014). K-regelverken ger företagen möjlighet att
välja ett högre K-regelverk i sin redovisning vilket innebär att mindre företag kan upprätta sin
redovisning enligt K2 eller K3 (Broberg 2010). Valet av regelverk är viktigt eftersom både
K2 och K3 har sina fördelar respektive nackdelar. Vilket regelverk ett mindre företag väljer
beror på företagens behov men även deras intressenters behov av insyn i form av
redovisningen. I ett antal studier konstateras att behovet av att t.ex. enklare redovisa
verksamhetens komplexitet, aktivering av utvecklingsutgifter, komponentindelning eller
branschtillhörighet har varit anledningar för mindre företag att välja K3. Andersson och
Backeström (2015) kunde med hjälp av en kvantitativ studie fastställa ett samband mellan
bransch och val av K-regelverk. De fann att de flesta företag inom fastighetsbranschen och
industribranschen tillämpade K2, och för IT-branschen var det jämnt fördelat mellan K2 och
K3.
Denna studie riktar sig mot mindre företag som har möjlighet att tillämpa båda regelverken
men som valt K3. Att välja K3 istället för K2 innebär att företagen tillämpar det mer
3
avancerade regelverket före det enklare regelstyrda regelverket, vilket kan återkopplas till
vilka behov företagen och deras intressenter har. Ett mindre företag kan exempelvis vilja
aktivera utvecklingsutgifter, värdera vissa tillgångar till verkligt värde eller komponentindela
företagets anläggningstillgångar. Intressenternas intresse för hur årsredovisningen upprättas
grundar sig i att de kräver en rättvisande bild av verksamheten (Broberg 2010).
I denna studie har vi intresse av att se anledningarna till att mindre företag väljer K3, och
sedan jämföra vårt resultat med vad tidigare studier kunnat konstatera. Vi vill även se om det
finns mindre företag i några branscher som föredrar tillämpning av K3.
1.3 Syfte
Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband
mellan branscher och valet att tillämpa K3.
1.4 Frågeställningar
För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:
➢ Av vilka anledningar väljer mindre företag K3?
➢ Finns det något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 för mindre företag?
4
2. Metod
I metodkapitlet beskriver vi studiens metodval och datainsamling. Utöver det presenterar vi
vårt tillvägagångssätt och urval. I slutet av detta kapitel tar vi upp studiens trovärdighet och
de etiska aspekterna.
2.1 Metodval
Det finns två olika metoder man kan använda sig av för att samla in information, den
kvalitativa eller kvantitativa metoden. En kvalitativ metod är mest lämplig för studier som vill
skapa mer klarhet i ett oklart ämne då metoden bygger på individens tolkning och förståelse
av ett visst fenomen. Jacobsen (2017) beskriver också att den kvalitativa metoden lämpar sig
bäst t.ex. när forskaren inte har mycket tidigare kunskap om det valda ämnet eller när
forskaren har intresse av att utveckla nya hypoteser.
Induktiv eller deduktiv är två ansatser som används för att få fram en lämplig slutsats. En
induktiv ansats går från verklighet till teori, och med det menas att forskaren formar teorin
utifrån insamlade data. I en deduktiv ansats går forskaren från teori till empiri vilket innebär
att teorier väljs innan insamling av data (Jacobsen 2017). Den induktiva ansatsen är vanligare
i en kvalitativ studie då den bygger på observationer och utifrån dessa dras generaliserbara
slutsatser (Bryman & Bell 2017).
Vid genomförande av denna studie använde vi oss den kvalitativa metoden eftersom vi anser
att denna metod uppfyller studiens syfte då vi inte har intresse av att undersöka frekvenser
utan vi vill få en ökad kunskap om varför vissa mindre företag väljer K3. Vi utgick från
induktiv ansats då vår studie är baserad på respondenternas erfarenheter och syn på
anledningarna till val av det principbaserade regelverket.
2.2 Datainsamling
2.2.1 Primärdata
Med primärdata menas att forskaren själv samlar in information för första gången genom t.ex.
intervjuer, observationer eller frågeformulär (Jacobsen 2017). De data som presenteras i
empirikapitlet samlades in som primärdata genom enkäter till redovisningsbyråer och mindre
företag som tillämpar K3.
5
För att besvara våra frågeställningar behövde vi kontakta respondenterna själva, även om vi
hade funnit sekundärdata i form av tidigare intervjuer då vår studie fokuserar med
utgångspunkt på respondenternas synsätt för att ta reda på vilka anledningar mindre har att
välja K3.
2.2.2 Sekundärdata
De sekundärdata som vi samlat in var i form av tidigare studier, och i syfte att relatera vårt
resultat med vad de tidigare studierna har kommit fram till. Deras resultat gav oss en grund
för hur vi skulle utforma våra enkäter samt att vi fick en inblick i av vilka anledningar mindre
företag väljer K3.
2.2.3 Fördelar och nackdelar med enkäter
Vi hade som förhoppning att utgå från olika kanaler vid insamling av primärdata. Vi ville ha
en blandning av personliga intervjuer, telefonintervjuer och enkäter, men eftersom
respondenterna ville besvara våra enkäter via mail blev intervjuvalet begränsat till endast en
kanal.
Fördelen med enkäter är att de varken är kostsamma eller särskilt tidskrävande eftersom
enkäter inte kräver någon betydande bearbetning emedan respondenterna svarar i skriftlig
form. Denna kanal är även anpassad till personer som är geografiskt eller socialt isolerade och
har svårt att avsätta tid att genomföra en muntlig intervju. En nackdel med enkäter är att det
kan dröja mellan tidpunkten man ställer frågan och tidpunkten man får tillbaka svar.
Ytterligare en nackdel är att på grund av den skriftliga framställningen kan intervjuaren få
tillbaka relativt kortfattad information (Jacobsen 2017).
Enkäter hjälpte oss att komma i kontakt med respondenter från olika städer och även med de
som inte hade tid att ta emot oss. Vi märkte vid enstaka tillfälle att vi fått tillbaka ganska kort
svar, men detta skapade inget problem för oss eftersom vi kunde återvända oss till
respondenterna om något var oförståeligt.
2.2.4 Fördelar och nackdelar med sekundärdata
Vi såg fördelar med att använda oss av sekundärdata när vi presenterade tidigare studier trots
att det finns en hel del kritik mot sekundärdata. Ejvegård (2009) anser att vinklad information
oftast föreligger hos sekundärdata, och Jacobsen (2017) menar att information i sekundärdata
6
oftast skrivs i syfte att besvara ett annat ändamål än studiens syfte eller informationen skrivs
för att ge ett annat specifikt intryck.
Den främsta fördelen med sekundärdata är att forskaren får tillgång till vad andra personer har
sagt, gjort och kommit fram till (Jacobsen 2017). Insamling av sekundärdata är varken
tidskrävande eller kostsam med tanke på att stora mängder av sekundärkällor går att nå via
internet eller bibliotek och är oftast gratis (MDH, 2016). Jacobsen (2017) skriver även att
informationen i en sekundärkälla kan vara mer genomtänkt och bearbetad än i en primärkälla.
Vi anser inte att de studenter som skrivit sitt examensarbete har haft tillräckligt starka
incitament för att förfalska eller vinkla information då det kan medföra större konsekvenser än
fördelar som förfalskningen skulle ge. Men som alltid när det gäller att uppnå ett resultat finns
det incitament att framställa material för att få ett visst utfall. Men vi anser att de tidigare
studierna har genomförts och redogjorts på ett trovärdigt och detaljerat sätt vilket vi också
anser att det gav dem genuinitet.
2.2.5 Litteraturinsamling
Vi hämtade vår information från akademisk litteratur, artiklar, facktidningar och även
slutsatser från tidigare uppsatser som är relevanta för våra frågeställningar. De ”kataloger” vi
tagit hjälp av Google search, Google Scholar, Diva och databaser som nås via Linköpings
Universitetsbibliotek. Vi sökte på t.ex. ”mindre företags val av regelverk”, ”valet mellan K2
och K3”, ”varför K3” och ”Varför väljer företag K3” men även enstaka fraser som
”Beslutsprocesser” och ”Elektronisk redovisning”. För att begränsa träffarna hade vi med
hjälp av filtreringsverktygen enbart sökt de dokument med fulltext och som ingått i
ämnesträdet företagsekonomi.
2.3 Tillvägagångssätt
I vår primärdatainsamling vände vi oss till redovisningsbyråer och mindre företag som
tillämpar K3. Vi formulerade två olika enkäter riktade till redovisningsbyråer respektive
mindre företag. De två enkäterna återfinns som bilagor.
För att hitta företag använde vi databasen Retriever Business och där filtrerat efter hur hög
balansomslutning, nettoomslutning samt antalet anställda företagen har. Vi begränsade
sökandet så att två värden alltid understiger gränsen medan ett har fått vara obegränsat och på
7
så sätt lyckades vi att fånga så många mindre företag som möjligt. Efter insamling av företag
gick vi igenom företagens notupplysningar i deras senaste årsredovisning för att ta reda på om
de redovisar enligt K3 eller ej. Vi vet inte exakt antal mindre företag som tillämpar K3 och
som visas i Retriever Business, men vi kunde finna och komma i kontakt med ett femtiotal
mindre företag som redovisar enligt K3 varav endast fem företag ville medverka. Dock valde
två av dessa företag att dra sig ur utan att ge någon närmare förklaring och dessa utgör vårt
bortfall. Utöver det önskade en respondent från ett fastighetsföretag att förbli anonym.
I vårt första mail och förutom vår färdiga introduktion bifogade vi de enkätfrågorna så att de
vi kontaktade lättare kunde ta ställning till om de hade möjlighet att vara till hjälp och
medverka i vår studie, och samtidigt få de en bild av vad vi ville få ut av intervjun. Förutom
mailkontakt ringde vi även de företag där mailadress saknades som kontaktalternativ. Vi blev
oftast kopplade till deras ekonomiansvarig, där vi berättade kortfattat om vilka vi är, vad vi
studerar och vad vår uppsats handlar om. De som var villiga att medverka önskade att svara
på enkäten via mail istället för fysiskt möte eller telefonintervju. Anledningen till att de
tackade nej till personlig träff eller att besvara frågorna över telefon var att de ville besvara
frågorna i lugn och ro när det passar dem eller att de inte hade tillräckligt med tid att ta emot
oss. De som tackade nej till att medverka hänvisade till tidsbrist eller att de saknar den
kunskap som vi efterfrågar.
När vi kontaktade redovisningskonsulter började vi inledningsvis med att googla oss fram till
byråer i Östergötland i hopp om att få en personlig intervju. Vi hade samma arbetssätt som
med företagen, det vill säga att vi mailade och ringde till de som hade kontaktuppgifter för att
nå konsulterna direkt. Vi bifogade även här vår enkät till konsulter i samband med den första
mailkontakten. Bland de vi kontaktade hade de flesta inte återkopplat alls men av de fåtal som
svarade hade vi fått till svar att de inte kunde medverka eftersom deras klienter inte tillämpar
K3 eller att de inte hade tid att medverka på grund av hög arbetsbelastning. Av de som inte
hörde av sig försökte vi efter några dagar av tystnad att ringa under förklaringen att se om de
fått vårt mail och haft tid att läsa igenom frågorna. Även där förklarade de allra flesta att de
inte kan medverka på grund av att de inte är rätt person att besvara frågorna, deras klienter
inte tillämpar K3 eller att de helt enkelt inte har tid att medverka.
Vi insåg snabbt att vi behövde utvidga oss från Östergötland och valde därför att kontakta
redovisningsbyråer utanför Östergötland. Vi kontaktade redovisningsbyråer i ett tiotal städer
men svarsfrekvensen fortsatte vara låg. De som vi mailat men inte hörde av sig kontaktade vi
8
via telefon efter några dagar för att be om deras medverkan, men vi fick till svar av de flesta
att de inte kunde medverka.
Av de vi tillfrågade hade nio respondenter från redovisningsbyråer besvarat vår enkät varav
två önskade att förbli anonyma. Vi hade ytterligare tre respondenter som inledningsvis ville
medverka men på grund av oväntad arbetsbörda kunde de inte längre medverka, dessa tre
utgör vårt bortfall. Trots att respondenterna fick välja mellan de olika intervjuformerna ville
även här alla medverkande besvara enkäterna över mail.
2.4 Urvalsstorlek och urvalsmetod
Bryman och Bell (2017) skriver att urvalsstorleken i kvalitativa studier varken ska vara för
stor eller för liten. Följden av ett för stort urval är att forskaren inte klarar att analysera en stor
mängd data och därmed blir det svårt att genomföra en djupgående analys. Ett för litet urval
leder till att forskaren inte får en datamättnad eller tillräcklig information.
Vi hoppades att få en högre svarsfrekvens med ett tjugotal respondenter från mindre företag
och redovisningsbyråer vardera, men utfallet blev nio konsultrespondenter och tre
företagsanställda. Det är svårt att med säkerhet uttala sig om generella anledningar när man
endast får ett fåtals perspektiv. Den låga svarsfrekvensen och det låga antalet respondenter
från mindre företag sänker studiens reliabilitet och begränsar vår analys av anledningar till
valet.
Vi valde inte ut respondenterna slumpmässigt utan vi vände oss till företag samt
redovisningsbyråer. Vi frågade efter personer som hade goda kunskaper om vårt ämne och
kunde ge oss ändamålsenlig information. Ett sådant tillvägagångsätt kallar Bryman och Bell
(2017) för målstyrt urval som är en form av icke-sannolikhetsbaserat urval. Fokuset i denna
form av urval ligger på att respondenterna väljs ut på ett strategiskt sätt för att svara på
frågorna som ställs.
2.5 Etik
Etiska aspekter är viktiga i alla sammanhang men mer centralt i kvalitativa undersökningar
eftersom man oftast har ett fåtal respondenter som delar med sig av sina personliga tankar och
kunskaper. Den personliga integriteten måste skyddas och det är därför viktigt att
respondenterna inte kan identifieras eller lida skada av studien. På grund av detta är det viktigt
9
med samtycke och en tydlig kommunikation med respondenter om vad man får använda sig
av samt hur informationen kommer att användas. Vid introduktionen bör man erbjuda
respondenter att ta del av resultatet samt fråga om man får kontakta denne i efterhand ifall det
är något man glömt att fråga eller om det är något obegripligt (Hedin, 2011). Vi informerade
respondenterna när vi introducerade oss att anonymitet alltid är ett val. Vår studie är inte av
etiskt känslig karaktär men för att upprätthålla goda relationer mellan uppgiftslämnaren och
Linköpings universitet behandlade vi uppgifter som vi samlat in i linje med de fyra krav som
individsskyddet kräver.
2.5.1 Individskyddet
Individskyddkravet kan sammanfattas i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav
är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2002).
2.5.1.1 Informationskravet
Respondenterna ska informeras om deras roll i studien och villkoren för deras deltagande.
Bland annat ska de upplysas om att det är frivilligt att delta och de kan när som helst välja att
avbryta sitt deltagande. Graden av villkor beror på studiens karaktär (Vetenskapsrådet 2002).
I vår studie har vi enbart samlat in primärdata genom enkäter så respondenterna har en ytterst
kortvarig roll och inga som helst villkor för sitt deltagande.
2.5.1.2 Samtyckeskravet
Som ovan beror även samtyckeskravet på studiens karaktär, men man behöver inhämta
samtycke från vårdnadshavare eller liknande om studien är av etiskt känslig karaktär. De som
medverkar ska ha rätt att självständigt bestämma om hur länge och på vilka villkor de deltar
på. Vid ett avbrytande får inga negativa påföljder ske. Det är även förbjudet att utsätta
respondenterna för opassande påtryckningar, och inga beroendeförhållande får föreligga
mellan forskaren och respondenterna (Vetenskapsrådet 2002).
Vid enkätstudier anses samtycke ha getts när enkäten returneras. Behovet av ett formellt
samtycke ansågs vara lågt eftersom vår studie som tidigare nämnts inte är av etiskt känslig
karaktär och de uppgifter som vi behandlat inte heller är av känslig karaktär.
10
2.5.1.3 Konfidentialitetskravet
Alla inom forskningsgruppen bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt om studien
omfattar användningen av etiskt känsliga uppgifter. Alla uppgifter om identifierbara personer
ska även antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del
av enskilda individer (Vetenskapsrådet 2002).
De personuppgifter som behandlats i studien är allmänt tillgänglig information och våra
respondenter är mestadels konsulter av något slag. Det innebär att informationen vi fick inte
är av särskilt känslig karaktär. De uppgifter vi har från våra företagsrespondenter behandlade
vi en aning försiktigare då en konsult alltid är ett ansikte utåt medan en företagsanställd
eventuellt ogärna vill marknadsföra sig såsom konsulter vill. Inga avtal om tystnadsplikt
skrevs på men vi har i åtanke att uppgifterna inte ska spridas till obehöriga.
2.5.1.4 Nyttjandekravet
Insamlade uppgifter får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller icke-
vetenskapliga ändamål. Insamlade personuppgifter får inte användas så att de påverkar direkt
individen t.ex. tvångsintagning utom efter särskilt medgivande av den berörda
(Vetenskapsrådet 2002).
Vi kunde inte se några kommersiella vinningar i de uppgifter vi tagit del av och vi antar att
respondenten inte lämnat känsliga uppgifter utan ren kunskapsdelning.
2.6 Studiens trovärdighet
Vi kommer att kritiskt granska studiens trovärdighet utifrån fyra kriterier som är relevanta för
bedömning av kvalitativa studier med syfte att säkerställa studiens kvalitet.
2.6.1 Tillförlitlighet
För att uppfylla kravet på tillförlitlighet är det viktigt att komma fram till ett resultat som
andra kan acceptera eftersom resultatet avgör hur tillförlitlig studien är. För att skapa
tillförlitlighet i resultatet ska forskaren följa de regler som studien kräver. Utöver det ska
resultatet skickas till deltagare i studien för att de ska kunna godkänna att forskaren har
uppfattat och tolkat verkligheten på ett korrekt sätt (Bryman & Bell 2017).
11
Utifrån hur vi utförde denna studie anser vi att tillförlitligheten är hög, och vi kan med
säkerhet säga att vi uppfyller de krav som Bryman och Bell (2017) nämner om tillförlitlighet.
Vi följde de instruktioner för kandidatuppsatser som finns tillgängliga på kurshemsidan.
Utöver det tog vi även del av de rekommendationer och vägledningar som vår handledare
bidragit med genom mail och vid handledningstillfälle. Vad det gäller bekräftelse från våra
respondenter var vi uppmärksamma med att behålla och återger ett identiskt innehåll mellan
vår sammanställning av enkätfrågorna och de faktiska svaren. För att säkerställa att vi inte
missuppfattade respondenternas svar skickade vi därför vår färdiga sammanställning till
respektive respondent. Respondenten kunde kontrollera vår sammanställning och därigenom
bekräfta att vi tolkat svaren korrekt.
2.6.2 Överförbarhet
Överförbarhet i en kvalitativ studie handlar om att resultatet i studien ska kunna tillämpas på
andra sammanhang eller i en annan situation vid ett senare tillfälle (Bryman& Bell 2017).
Guba och Lincoln (refererad i Bryman & Bell 2017) menar att det resultat som forskaren
kommer fram till ska ses som en databas som andra personer kan använda sig av och utifrån
det görs bedömningar av hur relevant och överförbart resultatet är i förhållande till andra
miljöer.
Resultatet i vår studie är baserat på respondenternas uppfattning om anledningar för mindre
företag att välja K3. Vår förhoppning är att se tydliga anledningar till att mindre företag väljer
K3. Detta innebär att redovisningsbyråer eller mindre företag som har möjlighet att tillämpa
K3 kan se vad vi kommit fram till och dra nytta av studien. Studenter som har intresse av att
forska vidare på val av regelverken kan använda vår studie som sekundärkälla eller underlag
för uppsatser. De har även möjlighet att överföra vårt resultat till deras egna uppsatser för att
senare jämföra vårt resultat med det resultat de kommer att få fram.
2.6.3 Pålitlighet
Inom ramen för kvalitativa undersökningar kan man säga att reliabiliteten handlar om
pålitlighet, att man på ett intressant, pålitligt och begripligt sätt beskriver hur man som
forskare har gått tillväga för att samla in och bearbeta data Även datainsamlingen är en faktor
för studiens pålitlighet då man behöver säkerställa att den som intervjuas har den kompetens
som krävs för att på ett tillförlitligt sätt besvara frågorna (Bryman & Bell 2017).
12
För att säkerställa studiens pålitlighet måste man som forskare vara noggrann med att
redogöra för alla moment i forskningsprocessen och även göra en bedömning om hur korrekt
slutsats man dragit utifrån tidigare forskning (Bryman & Bell 2017). Forskaren ska även
beskriva den förförståelse man har för problemställningen (Bryman & Bell 2017).
I vår studie är pålitligheten hög då vi redogjorde för alla moment i vår forskningsprocess samt
visade studiens styrkor och svagheter. Dessutom kan våra slutsatser tydligt kopplas till
tidigare studier som gjorts.
2.6.4 Konfirmering eller bekräftelse
Det ska finnas en möjlighet att styrka huruvida forskaren har handlat i god tro, det vill säga att
man ska säkerställa att forskaren inte har blivit påverkad av sina egna personliga värderingar
och åsikter eller av den teoretiska inriktningen (Bryman & Bell 2017).
Vi anser att vi agerade i god tro under hela forskningsprocessen. Vi anser inte att vi hade
förutfattade meningar eller vi var påverkade av personliga värderingar. Vår frågeformulering
gav inte heller möjlighet till personligt utrymme, och vår teoretiska inriktning låg till grund
för vår analys av resultatet men påverkade inte resultatet i stort.
13
3. Referensram
I detta kapitel introduceras de teorier och redovisningsregler som ligger till grund för vår
analys. Först presenterar vi våra valda teorier, beslutsteori och institutionell teori. I senare
del av kapitalet tar vi upp K-regelverk med de allmänna skillnaderna mellan K2 och K3.
Dessa används när vi analyserar våra empiriska data. Slutligen kommer vi att presentera fyra
tidigare studier som används i vår diskussion.
3.1 Teori
I denna studie har vi använt oss av den begränsade rationalitetsteorin som är en utveckling av
den klassiska beslutsteorin och institutionell teori för att analysera vår empiri i syfte att få en
mer fördjupad förståelse för varför mindre företag väljer K3 framför K2. Anledningen till att
vi valt beslutsteori är att företagen anses vara nyttomaximerande och väljer ett alternativ där
marginalnyttan överstiger kostnaden. Att välja regelverk faller inom ramen för
nyttomaximerande därför att det ena är principbaserat och relativt mer komplicerat än det
andra som är regelstyrt. Vi har gått efter antagandet att företag har vägt in fördelar och
nackdelar med båda regelverken och kommit fram till det alternativ som gör ledningen mest
tillfreds.
Den institutionella teorin är av intresse i vår studie eftersom vi anser att informella och
formella påtryckningar påverkar företagens beteende vilket förklarar situationen om varför
företag väljer ett visst regelverk. Teorin beskriver också olika orsaker som ligger till grund för
att företagen inom samma bransch tenderar att efterlikna varandra. Denna teori förklarar även
situationen när företagen med liknande mål eller strukturer väljer samma regelverk. Företagen
har troligtvis större incitament att imitera andra företag som har samma verksamhet för att
skapa fördelar.
3.1.1 Beslutsteori
Beslutsteorin delas in i normativa teorier som syftar till att förklara hur människor och
organisationer bör fatta sina beslut för att agera rationellt medan de deskriptiva teorierna
syftar till att förklara hur de faktiskt agerar (Nationalencyklopedin, 2018).
Nedan går vi igenom två deskriptiva teorier, nämligen den klassiska beslutsmodellen om
nyttomaximering, och den utvecklade beslutsmodellen om begränsad rationalitet.
14
3.1.1.1 Klassisk beslutsteori – förväntade nyttoteorin
Den klassiska modellen för beslutsteori utgår ifrån den ekonomiska människan, människan
som vet vad den vill ha, och nöjer sig inte fören den fått ut så mycket som möjligt av sina
pengar. Modellen utgår även utifrån att den ekonomiska människan har full överblick av alla
handlingsalternativ och kommer därmed att göra ett rationellt beslut efter en given process
(Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). Denna process följer enligt nedan:
1. Människan kan alltid fatta ett beslut när den står inför olika alternativ.
2. Man rangordnar alternativens konsekvenser med hjälp av sin preferensskala (värdeskala
eller måttstock).
3. Preferensordningen är transitiv (A>B>C och inte C> A).
4. Man väljer alltid det alternativ som står högst på värdeskalan, dvs nyttomaximering.
5. Man träffar alltid samma val, om eller när situationen upprepar sig.
Denna modell och process har fått mycket kritik och bör snarare ses som idealfallet, då vi
människor inte har full överblick över alla alternativ. Ur ett marknadsperspektiv är modellen
neutral, det vill säga man utgår ifrån att alla aktörer är ärliga med sina intentioner samt att det
är omöjligt att förutse alla eventuella konsekvenser som ett åtagande kan innebära.
3.1.1.2 Modern beslutsteori - begränsad rationalitetsteorin
Som svar på den kritik som den klassiska beslutsteorin och ”the economic man” fick lade
Herbert Simon fram ”The administrative man” som byggde på begränsad rationalitet.
Utgångspunkten är att rationalitet är en variabel och det är graden av rationalitet i bestämda
situationer som bör undersökas (Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). Simon (refererad i
Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014) menar att i denna beslutsteori kommer individen eller
organisationen att välja ett tillfredställande handlingsalternativ istället för det alternativ som
är nyttomaximerande.
3.1.2 Institutionell teori
Den institutionella teorin beskriver de faktorer som är orsaken till att organisationer som är
verksamma inom samma organisationsområde tenderar att efterlikna varandra. Teorin
beskriver att organisationer inom samma organisationsområde blir allt mer lika varandra med
tiden (DiMaggio & Powell 1983).
15
Inom institutionell teori finns det ett koncept som fångar homogeniteten och detta kallas
isomorfi. Konceptet ses som en förträngande process som tvingar en enhet att efterlikna andra
enheter som verkar inom samma organisationsmiljö. Teorin tar upp tre olika isomorfier som
förklarar likheter bland organisationsområdet: tvingande-, härmande- och normativ isomorfi
(DiMaggio & Powell 1983).
3.1.2.1 Tvingande isomorfi
Tvingande isomorfi är ett resultat av både informella och formella påtryckningar.
Påtryckningar av informellt slag baseras på kulturella förväntningar och traditioner från det
samhälle organisationer är verksamma i. Formella påtryckningar är däremot baserade på lagar
och regler från staten vilket inverkar på organisationers struktur och beteende. Formella
påtryckningar anses vara tvingande för organisationer då de ska hålla sig till lagar och regler
och på det sättet ska organisationer anpassa sig efter lagstadgade påtryckningar.
Påtryckningarna från informell och formell sida leder till att organisationer formas på ett
likartat sätt (DiMaggio & Powell 1983).
3.1.2.2 Härmande isomorfi
Härmande isomorfi är istället ett resultat av osäkerhet inom organisationer. Osäkerheten anses
vara en källa som understödjer och bidrar till imitation. En förklaring till att organisationer
imiterar andra organisationer i samma organisationsområde är att de upplever osäkerhet i den
miljö de befinner sig i. Imitationen är ett sätt att skapa fördelar exempelvis när målen i
organisationen är stora. Imitationen medför även lösningar på problem till en låg kostnad
(DiMaggio & Powell 1983).
Modellering är en term som används i härmande isomorfi och beskriver osäkerheten med
imitationen. Termen beskriver situationen när modellerade organisationer det vill säga
organisationer som blir imiterade inte vet att de utsätts för imitation. Däremot är det är svårt
att hindra organisationer från att imitera andra även om de modellerade organisationerna inte
vill bli imiterade. Det är svårt att få stopp på modellering eftersom modeller och metoder som
organisationer använder sig av lätt kan sprida sig genom exempelvis anställda som
omplaceras eller konsultföretag som anlitas (DiMaggio & Powell 1983).
16
3.1.2.3 Normativ isomorfi
Normativ isomorfi bygger på professionalisering som i sin tur beskriver att
universitetsutbildning, legitimation och tillväxt av yrkesmässiga nätverk är viktiga källor till
utveckling av normativa påtryckningar. Professionaliseringen uppstår när olika yrkesgrupper
väljer vissa normer som senare kommer att följas inom organisationsområdet (DiMaggio &
Powell 1983).
Filtrering av personal tas upp här och innebär att organisationer i sin rekrytering väljer
personer som har läst en viss akademisk utbildning eller vid ett visst universitet och även
anställer personal som arbetat i andra organisationer inom samma bransch. Till följd av
filtrering kommer personalen i organisationen att följa samma rutiner, normer, strukturer och
värderingar i sitt arbete som kan vara en fördel för organisationer och det kan vara
anledningen till att olika beslut fattas på ett likartat sätt samt att problemen ses från samma
perspektiv (DiMaggio & Powell 1983).
3.1.3 Kritik mot teorival
De teorier vi valde anses vara bäst lämpade för att analysera vårt resultat, men trots det kan de
inte på ett tillfredställande sätt analysera eller förklara respondenternas svar. Att vi inte fann
bättre lämpade teorier kan det bero på att våra frågeställningar är av sådan karaktär som gör
det svårt att applicera någon teori på.
3.2 K-regelverk
Som tidigare nämnts påverkar företagsstorlek och verksamhetsform valet av vilket K-
regelverk företagen får tillämpa. Vilka företag som får använda respektive regelverk ser ut
enligt följande:
➢ K1: Enskilda näringsidkare och handelsbolag som ägs av fysiska personer.
Nettoomsättningen uppgår högst till tre miljoner kronor.
➢ K2: Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar.
➢ K3: Större aktiebolag som inte följer IFRS-regler.
➢ K4: Noterade aktiebolag som följer IFRS-regler.
(Broberg 2010)
17
3.2.3 Skillnader i regelverken
Nedan går vi igenom några men långt ifrån alla regler som skiljer sig mellan regelverken. De
redovisningsprinciper vi valt att presentera beror på att reglerna är väsentligt olika mellan
regelverken. Vi presenterar också regler som tidigare studier uppmärksammat som eventuella
anledningar till att mindre företag väljer K3.
3.2.3.1 Komponentindelning
Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande
komponenter vara väsentlig, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa (BFNAR
2012:1 17 Kap. 4 §).
Komponentindelningen ger en mer rättvisande bild av redovisningen under den tid som
tillgången används (Broberg & Eriksson 2016). Om en tillgång delas upp i olika komponenter
ska tillkommande utgifter som anses vara väsentliga aktiveras och tas med i tillgångens
redovisade värde med förutsättning att tillgångkriterierna är uppfyllda. Utöver det ska även
utbyte av en komponent eller tillkommande nya komponenter tas upp i balansräkningen
(BFNAR 2012:1).
K2 tillåter däremot inte att dela upp anläggningstillgångar i olika komponenter utan alla
tillgångar ska värderas var för sig över nyttjandeperioden. Ingen komponentindelning får
göras eftersom alla delar i en anläggningstillgång anses vara lika viktiga för att enheten ska
fungera (Broberg 2010). Företag som redovisar enligt K2 får använda sig av schablonmässig
avskrivning vilket innebär att materiella anläggningstillgångar, inventarier och maskiner, får
skrivas av med samma belopp på högst fem år utan att behöva beakta restvärdet, det vill säga
tillgången skrivs av till noll (Broberg 2017).
3.2.3.2 Aktivering av utvecklingsutgifter
En immateriell tillgång är en tillgång som inte har fysisk form, de vanligaste typer av dessa
tillgångar är exempelvis patent, licenser, goodwill eller varumärke (Drefeldt & Törning
2013). Ett mindre företag som tillämpar K2 måste använda sig av kostnadsföringsmodellen
och får inte aktivera utvecklingsutgifter som tillgångar utan dessa utgifter ska kostnadsföras.
En sådan begränsning skapar problem för de företag som arbetar med forskning och
utveckling då företagens egna kapital kommer att minskas om de inte kan aktivera
utvecklingsutgifterna (Broberg 2010).
18
Om ett mindre företag tillämpar K3 har företaget möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter.
Med möjlighet menas att ett företag som redovisar enligt K3 kan välja mellan
kostnadsförings- och aktiveringsmodell. Kostnadsföringsmodellen innebär att alla utgifter för
intern upparbetade immateriella tillgångar ska kostnadsföras. Aktiveringsmodellen delar upp
ett forsknings- och utvecklingsprojekt i två delar, forskningsfas och utvecklingsfas. Samtliga
utgifter som tillhör forskningsfasen måste kostnadsföras medan utgifter som uppkommer
under utvecklingsfasen ska aktiveras med hänsyn till att vissa kriterier ska vara uppfyllda. K3
ger möjlighet att kostnadsföra utgifterna som uppkommer under utvecklingsfasen även om
kriterier för aktiveringen är uppfyllda (BFNAR 2012:1).
3.2.3.3 Uppskrivning
Mindre företag som följer K2 får inte alls skriva upp finansiella eller immateriella
anläggningstillgångar, utan K2 tillåter endast uppskrivning av mark och byggnader, dessutom
endast till taxeringsvärde (Broberg 2017). K3 ger företagen möjlighet att skriva upp värdet på
materiella, immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Dock tillåter inte K3
uppskrivningar av t.ex. goodwill eller internt upparbetade tillgångar om
kostnadsföringsmodellen tillämpas. Uppskrivningar får göras om en tillgång har ett
tillförlitligt värde som överstiger tillgångens redovisade värde, och tillgången får högst
skrivas upp till verkligt värde (Broberg & Eriksson 2016).
3.2.3.4 Uppskjuten skatt
För företag som redovisar enligt K3 får de redovisa uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten
skattefordran (BFNAR 2012:1). Det är däremot otillåtet i K2 att redovisa uppskjuten
skattefordran utan det som får redovisas är den aktuella skatten (BFNAR 2016:10).
3.2.3.5 En rättvisande bild
Både K2 och K3 anger att årsredovisning enligt det allmänna rådet ska ge en rättvisande bild.
Rättvisande bild innebär att:
Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en
rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande
bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar (SFS 1995:1554 2 kap. 3 §).
19
K2 ger inte möjlighet att fullt ut tillämpa alla regler som finns i ÅRL som exempelvis
värdering till verkligt värde. K2 präglas av förenklingar som schabloner för avskrivningar
eller lägre krav av tilläggsupplysningar. Regelverket styrs även av standardiserade regler som
begränsar möjligheter till egna bedömningar. Begräsningar som följer K2 gör att man inte får
en helt rättvisande bild av verksamheten även om företagen har intresse av att visa en mer
rättvisande bild (Broberg 2010).
Broberg (2010) anser däremot att K3 är ett bättre alternativ för stora företag med mer
komplex verksamhet och har många externa intressenter. Företagen har mer möjligheter till
egna bedömningar som ger en bättre bild av verksamheten, men K3 är mer komplicerad och
reglerna där är mer invecklade. Det är inte heller så enkelt att tillämpa reglerna i K3 eftersom
regelverket ställer högre krav på redovisningen i syfte att ge en mer komplett och rättvisande
bild av företaget.
3.3 Tidigare studier
Det har gjorts flera studier om val av K3 för mindre företag, både kvalitativa och kvantitativa.
Vi anser att resultatet av de valda studierna är lämpligt för vår studie då vi kan jämföra vårt
resultat med tidigare studier.
3.3.1 Studie: K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag
Rydén och Samuelsson (2013) vid Karlstads universitet gjorde en kvalitativ studie om val
mellan K2 och K3 genom att intervjua tre auktoriserade revisorer och en ekonomichef. De
insåg att mindre företag väljer K3 eftersom regelverket ger möjligheten att skriva upp värdet
på tillgångar och aktivera utvecklingsutgifter. Studien visade också att tillämpning av K3 ger
en ökad jämförbarhet åt intressenterna.
Rydén och Samuelsson (2013) undersökte även om det finns branscher som påverkas av valet
mellan K2 och K3 och de kom fram till att IT-branschen, elnätsföretag och
anläggningsintensiva branscher har tydliga fördelar av att tillämpa K3. Anledningen till det är
att dessa branscher främst arbetar med utveckling och de är i behov av att aktivera
utvecklingsutgifter. Om dessa företag väljer K2 kommer de inte heller kunna skriva upp
anläggningstillgångar eftersom K2 endast tillåter uppskrivningar av mark och byggnad.
20
3.3.2 Studie: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk
Nordgren och Sjöstedt (2014) gjorde en kvantitativ studie om faktorer som påverkar valet
mellan K2 och K3 vid Karlstads Universitet. Antalet mindre företag som deltog i studien var
39 och frågorna besvarades av personer som var ekonomiansvariga i respektive företag.
Utifrån studiens resultat konstaterade de att företagsstorlek och rådgivarens rekommendation
hade störst inverkan på företagets val av regelverk då 79,5 % av de tillfrågade företagen
svarade att de blev påverkade av rådgivarna och 30 av 39, motsvarande 76,9 % svarade att
företagsstorlek, det vill säga att antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning
påverkade valet mellan K2 och K3. Om företagen ligger nära gränsen till större företag bör de
fundera på att välja K3. Sådana företag kommer vara tvungna att redovisa enligt K3 om de
växer i framtiden.
Nordgren och Sjöstedt (2014) ställde även frågan om hur mycket branschtillhörighet hade
påverkat valet av regelverk eller om företag inom samma bransch imiterat andra företag.
Resultatet visade att 10 av 39 företag ansåg att branschtillhörigheten hade inverkan på valet
av regelverk medan 71,8 % av dessa 39 företag ansåg att branschtillhörigheten inte hade
någon påverkan.
3.3.3 Studie: Val av regelverk för redovisning - En kvalitativ studie om mindre
företags val mellan regelverken K2 och K3
En kvalitativ studie av Dyfvelsten och Hultström (2015) gjordes i syfte att undersöka
anledningar som påverkar valet av regelverk för mindre företag. Studiens urval utgjordes av
fyra auktoriserade revisorer, tre redovisningskonsulter och en redovisningsspecialist. De kom
fram till att företagets verksamhet, innehav av tillgångar och branschtillhörighet har inverkan
på valet av regelverk då vissa företag tvingas i det principbaserade K3 eftersom en del av
värderingsmetoderna endast är tillåtna i K3 trots att det regelbaserade K2 anses vara enklare.
Bland företag som påverkas av det principbaserade regelverket är det företag inom innovation
och utveckling samt inom fastighetsbranschen. De konstaterade även att
redovisningskonsulternas råd och rekommendationer har stort inflytande över valet av
regelverk eftersom de flesta företagen varken är insatta i regelverken eller har den kompetens
som krävs för att kunna fatta ett beslut.
Vad det gäller de företag som haft möjligheten att välja mellan K2 eller K3 så var deras val
kopplat till kostnader som respektive regelverk medför. Dyfvelsten och Hultström (2015)
21
betonade att företagen väljer det regelverk med minst kostnad, och K2-regelverket anses vara
mindre tidskrävande och mindre kostsamt.
3.3.4 Studie: Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde företag mellan K2 och
K3?
Andersson och Backeström (2015) gjorde en kvantitativ studie i syfte att undersöka valet
mellan K2 och K3 för mindre onoterade företag samt se om det föreligger någon
branschanknytning i valet. Urvalet i studien var begränsat till mindre inom industri-, IT- och
fastighetsbranschen. De kom fram till att de flesta företag inom fastighets- och
industribranschen valde K2 i sin redovisning då det visade sig att 73 % av företagen inom
dessa två branscher redovisade enligt K2 och 27 % valde K3. Resultatet från IT-branschen var
ganska jämnt och det visade sig att 51,3 % valde K2 och resterande valde K3.
Andersson och Backeström (2015) fastställde att avskrivningar har ett positivt samband med
val av regelverk inom dessa tre branscher. Resultatet visade att skatt och rörelseresultat styr
valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen, och att företagens incitament att använda
sig av K3 ökar när det var ett högt värde på skattekostnader då K3 ger möjligheten att
redovisa uppskjuten skatt. Inom IT-branschen har avskrivningar en stor inverkan på
företagens val av regelverk vilket innebär att sannolikheten att företag inom IT-branschen
väljer K3 ökar när de redovisar ett högt avskrivningsvärde. Inom industribranschen visar det
sig att ingen av de förklarningar som (rörelseresultat, skatt, skuldsättningsgrad, avskrivningar,
tillgångar eller materiella anläggningstillgångar) styr valet mellan K2 och K3. Andersson och
Backström (2015) menar vidare att det kan finnas andra faktor som påverkar valet av
regelverk för industribranschen men de har inte lyckats att få fram dem i den här studien.
22
4. Empiri
I detta kapitel presenterar vi våra enkätsvar som vi har samlat in från mindre företag och
redovisningsbyråer. Vår empiri presenteras i from av sammanfattning av respondenternas
svar. Samtliga enkäter återfinns som bilagor.
4.1 Respondenter i redovisningsbyråer
4.1.1 Respondent 1
Catherine Osbeck: Auktoriserad redovisningskonsult och kontorschef i Tranås.
Catherine skriver att det är bättre för ett mindre företag att tillämpa K3 om företaget är under
en stark tillväxt då det går att redovisa egenutvecklade tillgångar i balansräkningen. Däremot
är K2 bättre för de företag som har en enkel verksamhet eftersom detta regelverk är enkelt och
har begränsande val. En fördel med K3 är att det ger möjligheter till individuella bedömningar
och ger en mer rättvisande bild av resultatet.
Catherine anser att branschtillhörigheten påverkar vissa mindre företag att välja K3 och
framför allt utvecklings- och fastighetsbranschen. Utvecklingsföretag som redovisar i enlighet
med K3 kan exempelvis ta upp utgifter för nedlagt arbete i balansräkningen och därmed får
företagen en starkare balans. Hon skriver vidare att fastighetsföretag som är i behov av
renovering väljer K3 då det är möjligt med komponentindelning där en komponent kan
hanteras som komponentbyte istället för kostnad, vilket bidrar till ett mer rättvisande värde av
tillgången Däremot anser inte hon att det finns något samband mellan externa intressenter och
val av K3 för mindre företag men hon menar att K3 kan vara en säkerhet för intressenterna
eftersom årsredovisningen i K3 ger en mer rättvisande bild av företaget.
Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar i K3 kan vara en anledning för mindre företag
att välja K3 då de kan visa en starkare balansräkning men hon nämner ingen specifik bransch
som gynnas av denna möjlighet. Vad det gäller uppskjuten skatt tycker hon inte att det är en
stark anledning till val av K3 eftersom redovisning av uppskjuten skatteskuld och
skattefordran är ganska komplicerad, men om ett företag har ett underskott kan denna
möjlighet vara bra för att förstärka balansräkningen. Slutligen understryker hon att
tillämpning av K3 ger en mer rättvisande bild av verksamheten med fler valmöjligheter.
23
4.1.2 Respondent 2
Mats Enegren: Auktoriserad redovisningskonsult i Linköping.
Mats skriver att de flesta av byråns kunder är företag som värdesätter en tillämpning av ett
enklare regelverk än eventuella fördelar med en mer rättvisande bild av deras verksamhet. De
fördelar som han ser med K3 är att regelverket ger en mer rättvisande bild.
Om det förekommer extern påverkan i form av intressenter som kan påverka valet av
regelverk svarar Mats att det inte förekommer på hans arbetsplats. Han kan rent spontant bara
komma på ett bolag som bytt från K2 till K3 och detta var på grund av betydande
investeringar i egenupparbetade immateriella tillgångar som i K2 hade gått förlorade och i sin
tur krävt aktieägartillskott. Han skriver vidare att de har några bostadsrättföreningar och
fastighetsföretag som tillämpar K3 på grund av att de anser att komponentindelningar
reflekterar den sanna förbrukningen av tillgången och därmed ger en mer rättvisande bild av
verksamheten.
De branscher han kan se att K3 är vanligare i är fastighetsbranschen på grund av
komponentindelningar och innovationsföretag på grund av att de har mycket egenupparbetade
immateriella tillgångar.
Mats vidhåller att bolagen gärna vill ha ett enklare regelverk istället för en mer rättvisande
bild och därför tror att många ryggar för K3. Han hänvisar inte till K3 om han inte ser
betydande fördelar som t.ex. att man annars riskerar kontrollbalansräkning eller dylikt. Mats
skriver även att han inte jobbar med publika aktiebolag och därför anser han inte att företags
intressenter har ett behov av en mer korrekt bild av resultat och ställning som K3 anses att ge.
Mats svarar även att möjligheten till att redovisa uppskjuten skatt och uppskrivning av
tillgångar i sig inte har varit en anledning till att de företag som han jobbar med har valt K3.
Han skriver även att uppskjuten skatt lika gärna kan vara en anledning till att företag inte
väljer K3 då de slipper räkna fram den uppskjutna skatten.
4.1.3 Respondent 3
Ola Jakobsson: Auktoriserad revisor och delägare i Norrköping.
24
Ola skriver att bolag som utvecklingsbolag och vissa fastighetsbolag kan få en bättre
redovisning med hjälp av K3. De fördelar han kan se med att mindre företag använder K3 är
att de får möjligheter till komponentindelning och aktivering av utvecklingsutgifter utan att
behöva lämna massa notupplysningar. I jämförelse kan han se att K2 har fördelar med att det
är svårt att göra fel då regelverket är regelstyrt. Det är även enkelt att jämföra K2 med andra
bolag samt att det krävs minimalt med resurser för att upprätta årsredovisningen.
Nackdelen med K3 som han ser det är att trots förenklingar för mindre företag krävs det mer
arbete avseende bedömningarna. Med K2 är nackdelen att företagen låser sig att redovisa på
ett sätt även om det hade varit mer rättvisande att redovisa på ett annat sätt.
På frågan om det förekommer externa intressenter som kräver eller önskar att företaget
redovisar enligt K3 svarar Ola att det finns intressenter som kräver K3 men även har krav på
notupplysningar t.ex. alla fotbollsklubbar som behöver elitlicens måste redovisa enligt K3.
Han skriver vidare att det kan finnas andra intressenter som kräver K3 men att det framför allt
är i koncerner där redovisningen ska tillämpas och presenteras på samma sätt i hela
koncernen.
Ola kan inte se att det är vanligt att företag väljer K3 endast på grund av möjligheten att
skriva upp värdet på fastigheter men det har hänt att om företaget har ett svagt eget kapital
och vill visa upp en bättre soliditet. Det kan även vara en bank som kräver att en äldre nästan
helt avskriven byggnad ska skrivas upp om byggnaden står inför en större renovering.
De företag som han ser kan tänkas välja K3 på grund av komponentindelning är
fastighetsföretag som ska göra nyinvesteringar samt företag med gamla fastighet vars
marknadsvärde väsentligt överstiger bokfört värde och taxeringsvärde. Han skriver vidare att
om företaget har en typ av byggnad med en stor andel grund så kan företaget erhålla lägre
avskrivningar och högre resultat.
På fråga om mindre företag väljer K3 på grund av möjligheten till aktivering av vissa utgifter
för utvecklingsarbeten svarar han att det normalt beror på att företaget i fråga har något att
tjäna på K3 och att det främst handlar om utvecklingsbolag som behöver aktivera balanserade
utgifter för ny teknik eller liknande.
Han kan inte se att företag väljer K3 på grund av att möjligheten att redovisa uppskjuten skatt,
då möjligheten fanns tidigare och ska dessutom prövas årligen. Han ser inte heller att
25
branschtillhörighet spelar in i val av regelverket utan att det är det enskilda bolags unika
situation som styr.
På frågan om han kan se några andra anledningar till att mindre företag väljer K3 svarar Ola
att det kan vara att företaget har tankar att växa snabbt, att de ingår i en större koncern som
tillämpar K3 eller att de tidigt vill gå in i K3 för att slippa justera jämförelsebalanserna som
de annars måste göra.
4.1.4 Respondent 4
Emma Westholm: Auktoriserad revisor i Linköping.
Enligt Emmas bedömning kan alla företag använda K3 därför att årsredovisningen utifrån K3
ger en högre standard och förtroende på marknaden. Hon rekommenderar K3 till företag med
en omsättning på över 25 MSEK.
De branscher som hon kan se hellre väljer K3 är företag inom utvecklings- och
fastighetsbranschen eftersom K2 inte är förenligt med att aktivera utvecklingsutgifter.
Fastighetsföretag väljer K3 för att kunna aktivera komponenter som till t.ex. stambyten.
Emma tillägger att komponentindelning är ett bra alternativ för mindre företag som köper
fastigheter med eftersatt underhåll.
Hon kan dock inte märka att företag skulle välja att redovisa enligt K3 på grund av
möjligheten till att skriva upp tillgångar till högre än taxeringsvärdet. Inte heller möjligheten
till att redovisa uppskjuten skatt skulle vara något företagen baserar sin regelverksval på och
på frågan om externa intressenter känner hon inte till att det förekommer externa intressenter
som önskar eller kräver att mindre företag redovisar enligt K3.
4.1.5 Respondent 5
Ann: Redovisningskonsult.
Respondenten önskar vara anonym. Ann är ett fingerat namn.
Ann skriver att de mindre företag som hon har hand om valt K3 främst på grund av de inom
en snar framtid kommer bli tvingade att tillämpa K3, eller att de på grund av sin verksamhet
får fler möjligheter i sin redovisning och då främst på grund av de värderingsprinciper som
finns i K3.
26
Ann anser att de företag som driver en enklare verksamhet har mer att vinna på att tillämpa
K2 i jämförelse med K3 då man slipper tolkningsfrågorna som finns i K3 gällande värdering.
Hon skriver vidare att om man är ett mindre företag med en enklare verksamhet behöver man
inte den högre nivån av rättvisande bild som K3 ger.
Vid frågan om det förekommer externa intressenter som eventuellt önskar eller kräver att
företag tillämpar K3 svarar Ann att hon inte har stött på någon som kräver det men K3 kan
vara en säkerhet för intressenter om de har kunskap om regelverket.
Angående om hon har märkt något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 svarar
Ann att det rör sig om utvecklingsbolag med tanke på att man kan ta upp nedlagt arbete i
balansräkningen och likaväl fastighetsbranschen på grund av att i K3 hanteras komponenter
som komponentbyte och inte kostnad t.ex. stambyte, vilket även ger en mer rättvisande bild.
Hon anser däremot inte att möjligheten till att redovisa uppskjuten skatt är något företagen
värderar högt utan snarare att de anser att det är krångligt att räkna på.
Som slutord skriver Ann att en anledning till att mindre företag kan tänkas välja K3 är att de
får en mer rättvisande bild av verksamheten.
4.1.6 Respondent 6
Eva Törning: Redovisningsspecialist i Helsingborg.
Eva skriver att företagets storlek, intressenter, ägarförhållande och eventuella tillväxtplaner
ofta varit avgörande i valet av K3. Hon menar att K3 oftast ger en bättre redovisning då den
innehåller fler redovisnings- och värderingsprinciper. Hon menar vidare att K2 är skrivet för
en enklare verksamhet och alla mindre företag har inte en enkel verksamhet.
På frågan om det kan finnas externa intressenter som påverkar valet av regelverk svarar hon
att hon inte tror det. Det är bara de allra minsta företag som passar för K2 och för dessa blir
det ofta ingen skillnad mellan K3 och K2.
Hon ser inte heller något större samband mellan branschtillhörighet och valet av regelverk,
varken K2 eller K3. Hon skriver också att energibranschen enbart tillämpar K3 på grund av de
har en branschstandard enligt K3 men att detta även beror på att alla företag i den branschen
är större företag och ändå är tvingade att tillämpa K3. Hon skriver vidare att
27
insamlingsorganisationer med 90-konton måste tillämpa K3 för att Svensk Insamlingskontroll
kräver det och att fastighetsföretag tillämpar både K3 och K2.
På frågan om företag till större del baserar sitt beslut av K3 på möjligheten att redovisa
uppskjuten skatt svarar hon att ”ja” det gör de om företagen har en uppskjuten skattefordran,
de väljer K3 för att kunna göra underprisöverlåtelser. Om företagen har en stor uppskjuten
skatt och tillämpar K2 ska upplysning lämnas i förvaltningsberättelsen.
4.1.7 Respondent 7
Peter Hansson: Accounting manager i Linköping.
Peter skriver att K3 lämpar sig för utvecklingsföretag som vill aktivera egenutvecklade
anläggningstillgångar eller tillverkande företag som har indirekta tillverkningskostnader som
K2 inte beaktar. Fastighetsföretag kan enligt K3 skriva upp fastigheter till marknadsvärde, till
skillnad från K2 som endast tillåter uppskrivningen till taxeringsvärdet. Han skriver också att
de äldre bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag borde redovisa i enlighet med K3 då man
kan direkt bokföra en del kostnader som värdehöjande istället för att kostnadsföra reparation
och underhåll. Med komponentavskrivningen aktiveras underhåll och renovering för att
belasta resultaträkning med endast avskrivningen medan kostnader för underhåll
kostnadsföras direkt i K2. Han tillägger att komponentavskrivningen bara är en konsekvens
av andra orsaker om företagen väljer K3. Det stora problemet med komponentavskrivningar
är att olika avskrivningstider medför skattemässiga, årliga, justeringar i jämförelse med de
bokföringsmässiga. En bostadsrättsförening har däremot inga skattemässiga problem vs
bokföringsmässiga.
Redovisning av uppskjuten skatt är inte heller en anledning för mindre företag att välja K3
förutom de företagen med underskott. Dessa företag måste påvisa att man kan utnyttja
underskottet inom en rimlig tid för att få bokföra uppskjuten skattefordran.
På frågan om möjlighet att skriva upp samtliga anläggningstillgångar till verkligt värde svarar
Peter att denna möjlighet kan vara en anledning till val av K3 då det ger företagen möjlighet
att förstärka sitt eget kapital. Ett fastighetsföretag eller ett företaget som äger sina fastigheter
men redovisar ett underskott har exempelvis möjlighet att förbättra det egna kapitalet genom
uppskrivningen med hänsyn till uppskrivningskriterierna.
28
Vidare skriver Peter att branschtillhörigheten påverkar exempelvis utvecklingsföretag som
utvecklar egna produkter och mjukvara att välja K3. Däremot anser han inte att det finns vissa
intressenter som kräver företag att välja K3 eftersom intressenterna saknar kunskap om de
olika regelverken. Slutligen skriver Peter att K3 är ett flexiblare regelverk gällande
exempelvis värderingsmöjligheter, och K3 har även lättnadsregler vad det gäller upprättande
av både årsredovisning och bokslut för mindre företag som väljer K3.
4.1.8 Respondent 8
Erik: Auktoriserad Redovisningskonsult.
Respondenten önskar vara anonym. Erik är ett fingerat namn.
Erik menar att val av K3 i mindre företag är har skett antingen som en förberedelse inför
kommande räkenskapsår då K3 blir tvingande på grund av att deras gränsvärden för att
klassas som ett större företag kommer att uppnås inom en nära framtid, eller att val av K3 har
gjorts för att kunna aktivera immateriella tillgångar. K3 är ett mer omfattande regelverk som
ställer högre krav på informationsnoter i redovisningen, och högre detaljnivå på
komponentavskrivningen. Att K3 ställer högre krav menar han att det kan vara en nackdel för
mindre företag som har mer intresse att skapa vinster genom en grundaffär än genom
redovisningsmässiga tekniska lösningar.
På frågan om externa intressenter haft önskan att företagen redovisar enligt K3 svarar Erik att
deras kunder inte haft en sådan yttre påverkan. Han anser inte heller att branschtillhörigheten
spelar en större roll när det gäller val av K3 utan som tidigare menar han att det beror på
gränsvärdena och verksamhetsformen.
Möjligheten att redovisa uppskjuten skatt anser han inte den som ett starkt argument för
företagen att välja K3 eftersom företagen framför allt inte har ett sådant önskemål om att
redovisa uppskjuten skatt. Likaså är möjligheten till komponentindelning inte heller ett skäl
till att mindre företag skulle välja K3 då diversifierad avskrivning enlig plan är möjligt i K2.
Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar i K3 är ingen strak anledning för mindre företag
att välja K3. Erik menar att tekniken med uppskrivningar av tillgångar inte är vanligt
förekommande i företagen. Om ett mindre företag vill skriva upp sina tillgångar till verkligt
värde bör företaget överväga om det räcker med en mindre uppskrivning som K2 tillåter så att
K2 fortfarande kan tillämpas.
29
Erik avslutar med att mindre företag inte föredrar K3 eftersom regelverket ställer högre krav
på redovisningen och att det är ett mer komplext regelverk som deras kunder inte vill in i om
det inte krävs. Han skriver också att han inte varit med om att ett mindre företag frivilligt
ändrar från K2 till K3 utan ett särskilt skäl.
4.1.9 Respondent 9
Daniel Hedlund: Senior redovisningskonsult i Stockholm.
Daniel skriver att han endast skulle rekommendera K3 om det krävdes för att uppfylla
lagstiftningen. Vidare skriver han att det oftast handlar om företag som ska aktivera
utvecklingsutgifter och bokföra dessa som tillgång vilket inte är tillåtet i K2, men även om
företaget tillhör en koncern som tillämpar K3 kan det bli aktuellt att tillämpa K3.
På frågan vilka fördelar respektive nackdelar han ser med K3 i jämförelse med K2 svarar han
att K3 är mer uppstyrt jämfört med K2 men det ger en mer rättvisande bild. Han inflikar att
när K2 och K3 infördes skämtade man om att K2 är lätt men inte rätt vilket han tycker
stämmer till viss del. Han anser även att K2 nästan är för ”avskalad” medan K3 nästan kan
vara alltför detaljerad. I K2 saknar man ibland information, sådan information som man alltid
haft i årsredovisningarna med tanke på att det ska vara lätt. Daniel skriver vidare att
avskrivningen är kraftigt förenklad i K2, och som följd av den ger K2 inte en rättvisande bild
av företagets ekonomi. Han fortsätter med att K3 har en stor fördel när det gäller att redovisa
uppskjuten skatt, det vill säga en skattefordran eller en intäkt vid underskott som man bokför
om företagen inom en snar framtid kan nyttja underskottet. I K2 är det förbjudet att redovisa
uppskjuten skatt.
På frågan om det förekommer externa intressenter som kräver eller önskar att företaget
redovisar enligt K3 svarar han att det kan finnas andra koncernföretag eller andra företag som
har ägarintresse i ditt företag. Men även finansierare som vill ha en mer rättvisande bild av
företagets ställning, trots att de kan välja att begära detaljerade rapporter. Oftast förekommer
kraven från moderbolaget i en koncern.
Daniel skriver vidare att branschtillhörighet påverkar mindre företag i val av K3. Det är
normalt att tillverkande företag med forskning och utveckling av egna produkter som
påverkas av K3.
30
Angående komponentindelning menar Daniel att det är en stor administrativ utmaning.
Tidigare hade man ”vanligt anläggningsregister” och efter K3 var man tvungen att dela in i
komponenter. Man var ibland tvungen att skapa en projektgrupp för at lösa detta. Företag med
många inventarier, som är sammansatta av olika komponenter, kräver stor noggrannhet och
att hela tiden uppdatera anläggningsregister för att det ska bli rätt. Daniels uppfattning är att
företag inte väljer K3 för att dra nytta av komponentindelning utan snarare ser det som en
nackdel. Är det ett lönsamt företag vill de normalt ha maximala avskrivningar, vilket de
normalt inte får med komponentindelningen.
På frågan om aktiveringsmodellen i K3 är en anledning till att företag väljer K3 svarar Daniel
att det är nästan den enda anledningen om man bortser från krav från koncernen. Han skriver
att de flesta mindre företag startar som K2 men om de vet från början att de ska utveckla egna
produkter så vill de aktivera dessa. Han menar att om utvecklingsföretag inte tillämpar K3
kommer de göra så pass stora förluster att företagen måste likvideras.
Vidare om möjligheten till uppskrivning är en anledning för företag att välja K2 svarar Daniel
att han inte varit med om uppskrivningar sedan regelverken infördes men han anser att det är
sannolikt att företag med egenägd fastighet är mer intresserade av K3 än K2 och menar att en
fastighet i många fall kan rädda det egna kapitalet, och varför då acceptera ett tak vid
taxeringsvärdet.
Daniel skriver vidare att han endast arbetat med uppskjuten skatt innan regelverken infördes
men dock inte efter. Han anser från hans perspektiv att det är väldigt ovanligt att företagen
väljer K3 för att redovisa uppskjuten skatt förutom företag med underskott. På frågan om han
kan se några andra anledningar till att företag väljer K3 svarar Daniel att det möjligen kan
vara företag som äger fastigheter som ges större valfrihet med K3, eller entreprenadföretag
som kan välja bokföringsmetod för sina pågående arbeten.
4.2 Respondenter i mindre företag
4.2.1. Respondent 1
Marita Magnusson: Ekonomichef på ett tillverknings & utvecklingsföretag i Dorotea.
Marita har hand om löpande bokföring och sammanställning av bokslut. Företaget anlitar en
redovisningsbyrå som sköter skatt, årsredovisning och deklaration. Hon skriver att företagets
31
val av K3 var på inrådan av revisorn och att företaget inte heller hade någon aning om vilket
regelverk andra företag i branschen tillämpade utan företaget var helt beroende av revisorns
rekommendation.
Marita skriver att komponentindelningen och redovisning av uppskjuten skatt inte var någon
anledning till val av K3. Hon tycker inte heller att uppskrivningen spelade in i valet av K3
eftersom företaget inte äger någon mark utan de hyr sina lokaler. Vad det gäller aktivering av
utvecklingsutgifterna skriver hon att denna möjlighet ger företaget möjlighet att aktivera en
del av utvecklingsutgifter. Slutligen anser hon inte att externa intressenter påverkade företaget
att välja K3 och hon skriver också att företaget inte märkt någon skillnad vid bytet till K3
jämfört med K2.
4.2.2 Respondent 2
Tomas: Ekonomiansvarig på ett fastighetsföretag.
Respondenten önskar vara anonym. Tomas är ett fingerat namn.
Tomas skriver att bolaget anlitar en redovisningsbyrå som hjälper till med den löpande
bokföringen och upprättande av årsredovisningen. företaget tillämpade inte K2 förut utan
revison rekommenderade bolaget att upprätta K3. företaget visste inte heller vad andra i
branschen hade för regelverk i samband med valet av K3.
På frågan om fördelar och nackdelar med K3 har Tomas inte märkt någon nackdel med
regelverket utan han svarar att K3 ger möjlighet att värdera bolagets tillgångar till
marknadsvärde samt aktivera vissa underhålls- och reoperationsutgifter. Utöver det anser inte
Tomas att externa intressenter påverkade valet av regelverk då bolaget inte har sådana externa
intressenter som kräver K3
Tomas anser att komponentindelningen var en ganska stark anledning för företag att välja K3
för att visa en mer rättvisande bild av tillgångarna. Han menar att K3 kräver företaget att dela
upp sina tillgångar i olika komponenter och skriva av komponenterna var för sig. Han skriver
vidare att redovisning av uppskjuten skatt inte var en viktig anledning att välja K3. Aktivering
av utvecklingsutgifter var inte något centralt i valet av K3 eftersom företaget har inga
utvecklingskutgifter. Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar till verkligt värde svarar
Tomas att denna var en viktig anledning för företaget att välja K3 eftersom de kan skriva upp
sina ägda fastigheter till verkligt värde.
32
4.2.3 Respondent 3
Annika Rousu: Ekonomichef på ett tillverknings & utvecklingsföretag i Ödeshög.
Annika skriver att redovisningen i företaget sköts av anställda på ekonomiavdelningen.
Vidare skriver hon att företaget inte tillämpade K2 förut men företaget fick råd av en revisor
som extern part vid val av K3. Företaget kollade inte heller på vad andra företag i branschen
hade för regelverk utan de utgick från företagets förutsättningar då hon anser att varje företag
är unikt. Företaget har inte heller någon extern intressent som kräver tillämpning av K3.
Annika framhåller att redovisning av uppskjuten skatt har ingen påverkan i valet. Hon anser
inte heller att möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar till verkligt värde är något viktigt
i valet. Företaget har däremot utvecklingsutgifter som ska aktiveras vilket är otillåtet i K2.
Hon skriver också att företagen kan aktivera reparation och underhåll i fastighet vilket inte
heller är möjligt i K2. Utöver det har företaget indirekta kostnader i sin kalkyl som inte är
tillåtet att aktivera i K3. Annika skriver att komponentindelningen kräver mer arbete men
fördelarna överväger, och därför tycker hon att komponentindelningen inte är den enda
anledning som spelade in i val av K3.
33
5. Analys
Vi har analyserat enkätsvaren utifrån vår referensram och kommit fram till några
anledningar till val av K3. Delkapitlen kommer från vad vi frågade om i enkäter och vad
respondenterna tog upp själva.
5.1 Företagstillväxt
Emma, Erik och Eva nämner att företagets tillväxtplaner och storlek är en anledning till att
företag väljer K3 eller planerar att göra det. Erik skriver att val av K3 i mindre företag har
skett som förberedelse inför kommande räkenskapsår där K3 kommer att bli tvingande, och
Eva skriver att framtida tillväxtplaner har varit avgörande när hon assisterat i företagets val av
regelverk.
Företagen väljer K3 när deras storlek gör att de ligger nära gränsvärdena för att klassificeras
som ett större företag. Företagen måste inte tillämpa K3 om de inte uppnått den gränsen men
de bör tillämpa K3 tidigare än nödvändigt eftersom de så småningom kommer att vara
tvungna.
5.2 Aktivering av utvecklingsutgifter
Det går att se ett mönster i respondenternas resonemang om aktivering av
utvecklingsutgifterna. Trots att respondenterna från redovisningsbyråer befinner sig i olika
städer har frågan om aktiveringsmöjlighet besvarats på samma sätt, och detta är något som
institutionell teori bekräftar då DiMaggio och Powell beskriver att organisationer börjar
efterlikna varandra med tiden. Utifrån enkätsvaren från redovisningsbyråer går det exempelvis
att se att behovet av att aktivera utvecklingsutgifter är en viktig anledning för
utvecklingsföretag att välja K3. Respondenterna från utvecklingsföretag understryker också
att aktivering av utvecklingsutgifter har varit en stark anledning till att välja K3.
DiMaggio och Powell menar också att reglerna påverkar företags beteende och struktur och
leder till att företagen formas på ett likartat sätt. Mindre företag inom utvecklingsbranschen
väljer sällan K2 på grund av begränsningar i regelverket. Företagen får därmed endast
använda sig av kostnadsföringsmodellen som inte ger möjligheten att aktivera
utvecklingsutgifter som tillgångar utan dessa utgifter kommer att kostnadsföras, vilket leder
till minskning av företagens egna kapital.
34
5.3 Komponentindelning
Respondenterna menar att kravet på komponentindelning i K3 har inverkan på en viss
företagskategori nämligen fastighetsföretag som är i behov av renovering. Catherine, Ann,
Tomas och Mats menar att uppdelning av en tillgång i olika kompententer ger en mer
rättvisande bild av verksamheten, då komponenterna har olika nyttjandeperioder och skrivs av
var för sig vilket reflekterar den sanna förbrukningen.
Enligt K3 ska väsentliga utgifter och tillkommande komponenter aktiveras och räknas in i
tillgångens redovisade värde. Emma och Ann berättar att komponentindelningen även handlar
om att aktivera komponenter som exempelvis stambyte, eller som Peter, Annika och Tomas
återger om möjligheten att aktivera utgifter för underhåll och reparation. Vad respondenterna
belyser om komponentindelningen kan även knyts till vad Broberg nämner om
schablonmässig avskrivning i K2 då företagen varken kan komponentindela sina tillgångar
och visa en mer rättvisande bild, eller aktivera underhålls- och reparationsutgifter.
Det finns dock respondenter som har andra åsikter om komponentindelningen. Erik och Eva
menar att komponentindelningen kräver mer arbete och ställer högre krav på redovisningen,
även Daniel av denna åsikt skriver att komponentindelning kräver stor noggrannhet och ett
ständigt uppdaterat anläggningsregister för att det ska bli rätt, vilket ger en stor administrativ
börda. Peter tillägger att olika avskrivningstider medför skattemässigt årliga justeringar,
vilket anses vara det stora problemet med komponentavskrivningen. Respondenternas åsikter
om svårigheter med komponentindelningen kan kopplas samman med komplexiteten i K3-
regelverk som Broberg (2010) belyser om.
5.4 Uppskrivning
Möjligheten att skriva upp mark och byggnader till verkligt värde kan vara en anledning för
företag att välja K3. Ola, Peter och Daniel menar att uppskrivningen till verkligt värde är ett
bra sätt för företag som äger egna fastigheter och redovisar underskott att förstärka sitt
redovisade egna kapital och visa en bättre soliditet. Även Tomas från ett fastighetsföretag
skriver att värderingsmöjligheten i K3 var en viktig anledning i valet av K3 då företaget kan
skriva upp sina ägda fastigheter till verkligt värde. Men Erik och Ola tillägger att det är
ovanligt att ett mindre företag väljer K3 bara för att kunna skriva upp sina tillgångar till
verkligt värde. Emma och Mats anser inte att uppskrivningen är någon anledning till att välja
35
K3. Erik menar däremot att uppskrivningen till taxeringsvärde kan vara tillräcklig för många
mindre företag, och i så fall bör företagen överväga följderna innan de väljer K3.
Hur företagen värderar sin nytta av uppskrivningsmöjligheterna i K3 kopplas ihop med
beslutsteori och nyttomaximeringen. Företagen väljer det regelverk som ger mest nytta, och
med uppskrivningsreglerna ger K3 högst nyttomaximering för vissa mindre företag.
5.5 En rättvisande bild
Enligt ÅRL (SFS 1995:1554) ska företagen upprätta sin balans- och resultaträkning på ett sätt
så att de ger en rättvisande bild av resultat och ställning i företaget. Broberg (2010) skriver
också att K3 ger en mer rättvisande bild i jämförelse med K2. Respondenterna från
redovisningsbyråer nämner rättvisande bild i sina svar. Catherine menar att möjligheten till
egna bedömningar ger en mer rättvisande bild av resultatet och verksamheten. Daniel
bekräftar att möjligheterna i K3 ger en mer rättvisande bild. Ann skriver däremot att de
företag som bedriver en mindre verksamhet inte behöver redovisa enligt K3 då de slipper
tolkningsfrågor med K2. Ola bestyrker det och menar att K3 trots förenklingar kräver mer
arbete för att göra olika bedömningar.
Hur respondenterna från redovisningsbyråer uttrycker sig går att jämföra med vad Broberg
(2010) skriver om K2 och K3. Det avancerade regelverket är mer anpassat till stora företag,
men det hindrar inte mindre företag att välja K3 om de har intresse av att ge en rättvisande
bild av verksamheten. Skillnaden på resultat- och balansräkningarna i respektive regelverk
kan även kopplas till graden av rättvisande bild.
5.6 Uppskjuten skatt
Respondenterna beskriver hur redovisningen av uppskjuten skatt påverkar valet av K3.
Utifrån beskrivningarna från redovisningsbyråer och mindre företag är möjligheten till
redovisning av uppskjutna skatter inte en viktig anledning för mindre företag att välja K3.
Catherine och Ann anser att det är svårt att räkna på uppskjutna skatter, även Erik är av denna
åsikt och tillägger att de företag han varit i kontakt med framför allt inte har önskemål att
redovisa uppskjuten skatt, vilket kan knytas till vad Broberg (2010) skriver om att reglerna i
K3 är komplicerade att tillämpa. Däremot skriver Peter och Daniel att företag som redovisar
underskott ska välja K3 för att kunna bokföra uppskjuten skattefordran, men de måste utnyttja
underskottet inom en snar framtid. Catherine tillägger att redovisning av uppskjuten skatt är
36
ett bra alternativ för att förstärka balansräkningen vid underskott. Eva nämner även att om ett
företag har en uppskjuten skattefordran ska företaget istället välja K3 för att kunna göra
underprisöverlåtelser.
Möjligheten att redovisa uppskjuten skattefordran skiljer sig som sagt mellan regelverken
eftersom det inte är tillåtet att redovisa uppskjuten skatt enligt K2. Företagen som väljer K3
får däremot redovisa både uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran. Institutionell
teori upplyser om imitation som ett sätt att lösa ett givet problem, det vill säga att de företag
med underskott eller företag som har uppskjuten skattefordran och vill göra
underprisöverlåtelser imiterar likartade företag i syfte att dra nytta av uppskjuten skatt.
5.7 Externa intressenter
Enkätsvaren säger att externa intressenter normalt inte påverkar företagens val av K3. Peter
skriver att det kan bero på att intressenterna saknar kunskap om de olika regelverken.
Catherine och Ann anser inte heller att externa intressenter kräver K3, men de anser att K3 är
en säkerhet för intressenterna. Respondenterna från mindre företag har inte heller någon
extern intressent som ställer krav på K3. Däremot skriver Ola att det kan finnas intressenter
som kräver K3 och han ger exempel att fotbollsklubbar som behöver elitlicens måste redovisa
enligt K3 och att intressenterna i koncerner även kräver K3.
Hur respondenterna ser på externa intressenters påverkan i val av K3 kan knytas till
komplicerade regler i K3 enligt Broberg (2010). Att intressenterna i mindre företag inte
kräver K3 har även koppling till att det principbaserade regelverket är ett bättre alternativ för
stora företag som har många externa intressenter, det vill säga att mindre företag inte har de
intressenter som föredrar K3.
5.8 Branschtillhörighet
Den begränsade rationalitetsteorin utgår från att individen eller organisationen vill
nyttomaximera och identifiera alla tänkbara fördelar samt väger dessa mot alla tänkbara
nackdelar som varje alternativ kan tänkas ge. Utifrån våra respondenters svar är det vanligare
att ett utvecklingsföretag eller ett fastighetsföretag väljer K3. Anledningarna är att
utvecklingsföretag vill aktivera sina utvecklingsutgifter, och vissa fastighetsföretag vill
komponentindela. I linje med beslutsteorins utgångspunkt att organisationer vill
nyttomaximera är det säkert att säga att dessa företag väljer det alternativ som ger störst nytta.
37
För utvecklingsföretag är det fördelaktigt att aktivera utvecklingsutgifter, och för
fastighetsföretag är det fördelaktigt att skriva av i enlighet med komponentindelningen.
Branschtillhörigheten kan även knytas till tvingande isomorfi då på grund av begräsningar av
reglerna i K2 gällande aktivering av utvecklingsutgifter och komponentindelning tvingas de
företag som drar nytta av dessa möjligheter att rätta sig efter K3.
38
6. Diskussion, slutsatser, reflektion och vidare forskning.
I det här kapitlet diskuterar vi vårt resultat jämfört med tidigare studiers resultat samt
presenterar våra slutsatser. Vidare reflekterar vi över vad vårt resultat kan bero på. Slutligen
ger vi förslag på vidare forskning.
6.1 Diskussion
Vad tidigare studier kom fram till som anledningar till att mindre företag väljer K3 är
följande: företagsstorlek, branschtillhörighet, värderingsmetoder och aktiveringsmöjlighet.
Om vi jämför de anledningar vi har funnit med de tidigare studierna ser vi en del likheter,
vilket tyder på att det inte har skett någon större förändring under tiden mellan studierna.
Likheterna kan dock betyda att vi har kommit i kontakt med respondenter med liknande
erfarenheter och därför endast fått ett perspektiv. Samtidigt kan olikheterna till tidigare studier
vara en följd av olika metodval i studierna.
Vi ser att aktivering av utvecklingsutgifter är anledning för mindre företag inom
utvecklingsbranschen att välja K3. Rydén och Samuelsson (2013) fick samma resultat som
oss då de kom fram till att utvecklingsföretag väljer K3 på grund av behovet av att aktivera
utvecklingsutgifter. Även Dyfvelsten och Hultström (2015) konstaterade att företag inom
innovation och utveckling tvingas i K3 på grund av värderingsmetoder som enbart tillåts i K3.
Enligt våra respondenter är företagsstorlek och tillväxt en anledning till att mindre företag
väljer K3. Studien av Nordgren och Sjöstedt (2014) visar att 30 av de 39 tillfrågade företagen
ansåg att företagsstorlek och deras gränsvärden påverkade valet av regelverk. Gemensamt för
vår och deras studie är svaren att det är fördelaktigt att välja K3 om företagen närmar sig
gränsvärdena för att klassificeras som större företag. Företagen måste då redovisa enligt K3
om de inom en snar tid växer snabbt och uppnår gränsvärdena.
Det råder olika åsikter om komponentindelning är en anledning till att mindre företag väljer
K3. Anderssons och Backeström (2015) studie visar att 73 % av deras undersökta företag
inom fastighetsbranschen tillämpade K2, vilket kan förklaras med att trots att K3 ger en mer
rättvisande bild, tack vare komponentindelning så är komponentindelningen resurs- och
tidskrävande som de flesta hellre vill undvika. Våra respondenter menar att K3 och
komponentindelning ger en mer rättvisande bild för fastighetsföretag, men som en respondent
39
förklarar vill mindre företag helst att avhålla sig från den extra administrativa bördan som
komponentindelning ger. Två andra respondenter tillägger att komponentindelningen kräver
mer arbete och ställer högre krav på redovisningen.
Andersson och Backeström (2015) fastställer att industri-, IT- och fastighetsbranschen får
nytta av komponentindelning medan vi endast kan se att fastighetsbranschen får mest nytta av
komponentindelning. En sådan skillnad kan vara en följd av att vi har tillfrågat olika grupper.
Andersson och Backeströms fokus var på dessa tre branscher medan vi har frågat konsulter
och mindre företag från fastighets- och tillverknings & utvecklingsbranschen.
6.2 Slutsatser
Företagens tillväxttakt är en anledning att tillämpa K3. Antingen har företagen haft som mål
att växa sig stort och väljer att tidigt tillämpa K3 eftersom de tids nog varit tvungna att
tillämpa K3, eller så har de oundvikligen vuxit sig så stora att de inom en snar framtid måste
tillämpa K3.
Vår studie visar även att aktivering av utvecklingsutgifter är en anledning för mindre
utvecklingsföretag att välja K3. Utan denna möjlighet skulle utvecklingsintensiva företag
behöva ständigt kapitaltillskott.
Enligt respondenterna ger komponentindelningen en mer rättvisande bild av verksamheten då
den reflekterar den sanna förbrukningen av tillgången, men den ger även en tyngre
administrativ börda. Fastighetsföretag som behöver renovering ser fördelar med
komponentindelningen då de kan aktivera underhålls- och renoveringsutgifter. Men eftersom
komponentindelningen är resurs- och tidskrävande som något de flesta företagen vill undvika
kan vi inte riktigt säga att komponentindelning är en tydlig anledning för alla mindre
fastighetsföretag att välja K3.
Uppskrivning av anläggningstillgångar till verkligt värde är inte alltid nödvändigt för mindre
företag, ibland räcker det med uppskrivning till taxeringsvärde. Däremot är K3 ett bättre
alternativ för företag som har ett svagt eget kapital och redovisar ett underskott då
uppskrivningen till verkligt värde ger företagen möjlighet att visa en starkare balansräkning.
Redovisning av uppskjuten skatt är inte alltid en anledning för mindre företag att välja K3. Ur
konsulternas synvinkel är uppskjuten skatt svår att räkna på och därför kan den ses som en
anledning till att företag inte väljer K3. Däremot är redovisning av uppskjuten skatt endast
40
fördelaktig för företag som redovisar underskott då de kan bokföra uppskjuten skattefordran
med förutsättning att kunna utnyttja underskottet inom en snar framtid, eller för företag som
har en uppskjuten skattefordran då de kan göra underprisöverlåtelser.
Externa intressenter påverkar inte företagen i deras val av K3. Intressenterna ställer inget krav
på företag att tillämpa K3 framför K2 eftersom reglerna i K3 är invecklade och det kräver mer
kunskap för att förstå och dra nytta av regerverket. Det är sannolikt att kunskapen om K3 är
bristfällig hos externa intressenter i mindre företag och därför kräver de inte av företagen att
tillämpa K3.
För att sammanfatta och återkoppla till våra frågeställningar.
Av vilka anledningar väljer mindre företag K3?
De främsta anledningar som mindre företag har att välja K3 är företags tillväxtplaner,
företagets storlek och möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter.
Finns det något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 för mindre företag?
Ja, mindre företag inom utvecklingsbranschen och fastighetsföretag som är i behov av
renovering har mest att vinna på att tillämpa K3. Utvecklingsföretag kan aktivera sina
utvecklingsutgifter medan fastighetsföretag kan komponentindela sina tillgångar och aktivera
utgifter för underhåll och reparation.
6.3 Reflektion
Vårt resultat skiljer sig inte märkbart från tidigare studier då vi också konstaterat att företagets
tillväxt, värderingsmetoder samt aktivering av utvecklingsutgifter är anledningarna till att
mindre företag väljer K3. Vi kan dock inte göra en generell tillämpning av resultatet eftersom
vi inte fick svar från tillräckligt många mindre företag i förhållande till hela populationen av
mindre företag som redovisar enligt K3. Vi tror att det hade avhjälpts om vi skickade ut våra
enkäter vid ett tidigare eller senare datum på året eftersom nästan alla som avböjde hänvisade
till bokslutsperioden och därför inte hade tid att medverka. Vi tror även att vi hade fått ett mer
nyanserat perspektiv om vi utfört intervjuer istället för enkäter eftersom vi hade kunnat vidga
samtalet och få en bättre och mer komplett bild av vad som ligger bakom valet. Om vi hade
fått personliga intervjuer med företagsrepresentanter som har insyn i företagets beslutsprocess
hade vi säkerligen kunnat se en starkare koppling till beslutsteorin. Likaså kan vi inte med
41
säkerhet säga att företagen vägde fördelar mot nackdelar i sitt val utan det var snarare
företagens verksamhet och storlek som anledningen till att mindre företag valt K3.
Med det antal respondenter och den mängd data vi fick i studien kunde vi genomföra en
kvalitativ studie och få en överblick över anledningarna till val av K3. Vi önskade att få en
större svarsfrekvens för att uppnå datamättnad och därmed få en mer djupgående analys om
anledningar till valet.
6.4 Förslag till vidare forskning
Det hade varit intressant att se vilka anledningar fastighetsföretagen har att välja K3. Vi vet
nu att de drar nytta av komponentindelningen men det är ändå inte alla fastighetsföretag som
faktiskt väljer K3. Har det med vilken typ av fastighet de äger att göra? Har det med
fastighetens ålder och underhållet att göra?
Det vore även intressant att se ytterligare en kvantitativ studie om anledningar till att mindre
företag väljer K3. Man kan t.ex. se i deras årsredovisning och undersöka vilken typ av
tillgångar som är överrepresenterade och sedan med statistiska metoder se om det föreligger
ett samband.
42
Källförteckning
Andersson, K. & Backeström, L. 2015. Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde
företag mellan K2 och K3? Kandidatexamen. Umeå: Handelshögskolan vid Umeå
Universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:902386/FULLTEXT01.pdf (Hämtad
2018-04-03
BFN. 2017. K-regelverk. http://www.bfn.se/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk
(Hämtad 2018-04-03).
BFN. 2017. K-projektet. www.bfn.se/sv/om-bokforingsnamnden/k-projektet (Hämtad 2018-
04-03).
BFNAR 2016:10. Årsredovisning i mindre företag (K2).
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Broberg, A & Eriksson, C. 2016. Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag- K3. 1. Uppl.
Näsviken: Björn Lundén information AB.
Broberg, A. 2017. Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag- K2. 7.uppl. Näsviken: Björn
Lundén information AB.
Broberg, A. 2010. Redovisningsnyheter. 1.uppl. Näsviken: Björn Lundén information AB.
Bryman A. & Bell E. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3.uppl. Stockholm:
Liber AB.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. 1983. The iron cage Institutional isomorphism and collective
rationality in organizational fields. American Sociological Review 48 (2): 147–160.
Drefeldt, C. & Törning, E. 2013. Finansiell rapportering enligt K3 och K2. Lund:
Studentlitteratur.
Dyfvelsten, J. & Hulström, M. 2015. Val av regelverk för redovisning: En kvalitativ studie om
mindre företags val mellan regelverken K2 och K3. Kandidatexamen. Trollhättan: Högskolan
Väst/institutionen för ekonomi och IT. http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:843548/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-22).
43
Grandell, Axel. 1972. Redovisningens utvecklingshistoria: från bildskrift till dator.
Lidköping: Tidskrifts AB Företagsekonomi.
Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. 2013. Principbaserad redovisning. Lund:
Studentlitteratur.
Hedin, A. 2011. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Umeå: Umeå
Universitet. https://www.scribd.com/document/348099643/Liten-Lathund-Om-Kvalitativ-
Metod-Med-Tonvikt-På-Intervju-11-08-25 (Hämtad 2018-04-25).
Jacobsen, Dag. 2017. Hur genomför man undersökningar? Introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
KPMG. 2014. En snabb Guide till K2.
https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2014/08/Snabbguide_K2.pdf (Hämtad 2018-
05-19).
Lindkvist, L., Bakka, J. & Fivelsdal, E. 2014. Organisationsteori - Struktur Kultur Processer.
6:1 red. Stockholm: Liber AB.
Nationalencyklopedin. 2018. beslutsteori.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/beslutsteori (Hämtad 2018-04-13).
Nordgren, F. & Sjöstedt, G. 2014. Vilka faktorer påverkar företags val av
redovisningsregelverk. Karlstad: Handelshögskolan vid Karlstads Universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:772768/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-
22).
MDH. 2016. Primära och sekundära data. www.mdh.se/student/stod-
studier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/soka-information/primara-och-sekundara-data-
1.27203 (Hämtad 2018-04-10).
Rydén, J. & Samuelsson, T. 2013. K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora
företag. Kandidatexamen. Karlstad: Handelshögskolan vid Karlstads Universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:631715/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-
23).
44
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554
(Hämtad 2018-05-26).
SOU 2014:22. Redovisningsutredningen. Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv.
Stockholm.
Sundgren S., Nilsson H. & Nilsson S. 2013. Internationell redovisning: teori och praxis. 3.
uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad
2018-04-25).
45
Bilagor
Introduktionsbrev
Redovisningsbyrå
Hej,
Vi är två studenter som just nu skriver vår kandidatuppsats inom redovisning på Linköpings
Universitet. Denna studie handlar om mindre bolag som väljer det principbaserade och
komplexare regelverket K3 och vad som vägdes in i valet. Vi är intresserade av att komma i
kontakt med någon som arbetar med K3 och upprättar årsredovisningen för mindre bolag
som har möjlighet att välja mellan K3- och K2-regelverken. Några tidigare uppsatser
undersökte valet till K3, och vi vill se om det är samma anledningar nu som de uppsatserna
kom fram till. Några av anledningarna var:
➢ Kostnaden att ta fram underlaget
➢ Möjligheten att aktivera utgifter för immateriella tillgångar
➢ Vilka intressenter företaget hade
➢ Möjlighet till komponentindelning
Vi skulle därför gärna vilja att ni besvarade en enkät med lite frågor angående anledningarna
till att ni tillämpar K3-regelverket. Vi ser helst att enkäten besvaras så fort ni har möjlighet.
Det går även bra att besvara dessa över telefon eller personlig träff om ni har tid för det.
De enskilda svaren kommer bearbetas med omsorg för er integritet. Ni har givetvis möjlighet
att vara anonyma om det skulle önskas, skriv detta när ni svarar på mailet. Det går bra att
kontakta oss på något av nedanstående alternativ om hur ni vill göra. Vi bifogar frågorna så
ni har möjlighet att ta ställning om ni vill medverka. Vi bifogar frågorna så ni har möjlighet
att ta ställning om ni vill medverka.
Vi hoppas på er medverkan och tackar på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Karam Maqdasi och Marcus Nord
46
Karam Maqdasi
Marcus Nord
Företag
Hej,
Vi är två studenter som just nu skriver vår kandidatuppsats inom redovisning på Linköpings
Universitet. Denna studie handlar om mindre bolag som väljer det principbaserade och
komplexare regelverket K3 och vad som vägdes in i valet. Vi är intresserade av att komma i
kontakt med någon som arbetar med K3-regelverk och upprättar årsredovisningen för mindre
bolag som har möjlighet att välja mellan K3- och K2-regelverken. Några tidigare uppsatser
undersökte valet till K3, och vi vill se om det är samma anledningar nu som de uppsatserna
kom fram till. Några av anledningarna var:
➢ Kostnaden att ta fram underlaget
➢ Möjligheten att aktivera utgifter för immateriella tillgångar
➢ Vilka intressenter företaget hade
➢ Möjlighet till komponentindelning
Vi skulle därför gärna vilja att ni besvarade en enkät med lite frågor angående anledningarna
till att ni tillämpar K3-regelverket. Vi ser helst att enkäten besvaras så fort ni har möjlighet.
Det går även bra att besvara dessa över telefon eller personlig träff om ni har tid för det.
De enskilda svaren kommer bearbetas med omsorg för er integritet. Ni har givetvis möjlighet
att vara anonyma om det skulle önskas, skriv detta när ni svarar på mailet. Det går bra att
kontakta oss på något av nedanstående alternativ om hur ni vill göra. Vi bifogar frågorna så
ni har möjlighet att ta ställning om ni vill medverka. Vi bifogar frågorna så ni har möjlighet
att ta ställning om ni vill medverka.
Vi hoppas på er medverkan och tackar på förhand!
Med vänliga hälsningar,
47
Karam Maqdasi och Marcus Nord
Karam Maqdasi
Marcus Nord
Enkätfrågor
Redovisningsbyrå
1. Om ni rekommenderar K3 till ett mindre företag, vilket eller vilka företag anser ni kan
tillämpa K3?
2. Vilka fördelar respektive nackdelar medför K3 jämfört med K2 för ett mindre företag?
3. Förekommer det externa intressenter (t.ex. långivare, leverantörer, delägare etc.) som
kräver att företaget redovisar enligt K3? Om ja, vilka intressenter är det typiskt sett som
föredrar K3?
4. Anser ni att branschtillhörigheten påverkar vissa mindre bolag att välja K3? På vilket sätt?
5. K3 kräver att dela upp en materiell anläggningstillgång i betydande komponenter. Är
komponentindelningarna en anledning för vissa mindre företag att välja K3 eller något
som företagen ser som en nackdel men trots det väljer K3?
6. Ett mindre företag som valt K3 har möjlighet att aktivera vissa utgifter för
utvecklingsarbeten. Är aktiveringsmodellen en anledning till att vissa mindre företag
väljer K3? Om ja, hur vanligt är det och i vilken typ av företag?
7. Ett mindre företag som valt K2 kan endast skriva upp byggnader och mark till
taxeringsvärde. Är möjligheten i K3 att skriva upp samtliga anläggningstillgångar till
verkligt värde en anledning att vissa mindre företag väljer K3? Om ja, hur vanligt är det
och i vilken typ av företag?
48
8. Inom K3 måste bolaget redovisa uppskjuten skatteskuld, och kan i vissa fall redovisa
uppskjuten skattefordran, vilket är otillåtet i K2. Är redovisningen av uppskjuten skatt en
anledning till att vissa mindre företag väljer K3? Om ja, hur vanligt är det och i vilken typ
av företag?
9. Kan ni se några andra anledningar till varför ett mindre företag väljer K3, utöver de
ovannämnda anledningarna?
Företag
1. Hur ser ägarförhållandet ut? Det vill säga, är ägare och ledning densamme?
2. Sköter ni i företaget den löpande bokföringen samt upprättande av årsredovisningen eller
anlitar ni en redovisningsbyrå?
3. Fick ni råd av en redovisningsbyrå eller revisor när ni bestämde er för K3? Om andra
medverkade, vilka var det i så fall?
4. Vad ser ni för fördelar respektive nackdelar med K3?
5. Förekommer det externa intressenter (t.ex. långivare, leverantörer etc.) som kräver att ni
redovisar enligt K3? Om ja, vilka intressenter är det typiskt sett som föredrar K3?
6. Tillämpade ni K2 förut? Om ni gjorde det, vad fick er att byta till K3?
7. kollade ni på vilket av K2 och K3 som andra företag i er bransch tillämpar innan ni
bestämt er för K3? Om ja, varför?
8. Inom K3 måste bolaget redovisa uppskjuten skatteskuld, och kan i vissa fall redovisa
uppskjuten skattefordran, vilket är otillåtet i K2. Har denna möjlighet spelat in i ert val att
tillämpa K3?
49
9. En betydande skillnad mellan K2 och K3 är att i K3 måste tillgångarna delas upp i
betydande komponenter och skrivas av var för sig. Har komponentindelningarna varit en
viktig anledning för er att välja K3?
10. Ett mindre bolag som valt K3 har möjlighet att aktivera vissa utgifter för
utvecklingsarbeten. Har aktivering av utvecklingsutgifter varit en viktig anledning för ert
företag att välja K3?
11. Ett mindre bolag som valt K2 kan endast skriva upp byggnader och mark till
taxeringsvärde. Har möjligheten att skriva upp samtliga anläggningstillgångar till verkligt
värde varit en anledning till att ni valt K3?
12. Finns det några andra anledningar utöver de ovannämnda som varit viktiga i ert val av
K3?