miljö- och klimatpolitik för hoppfulla · 2018. 5. 12. · miljÖ- och klimatpolitik fÖr...

Miljö- och klimatpolitik för hoppfulla

2MILJÖ- OCH KLIMATPOLITIK FÖR HOPPFULLA

InnehållSammanfattning 3

Klimatpolitik 4

Miljöpolitik 5

Moderata utgångspunkter 7

Klimatpolitik 10Bakgrund 10

Hur kan Sverige bäst vara ett grönt föredöme? 12

Beräkningskonventioner för klimatnytta 16

Hållbar konsumtion 17

Nollvision för basindustrin 20

Transporter 30

En trygg energiförsörjning 44

Skogens möjligheter 48

Effektiv klimatpolitik i en global värld 49

Miljöpolitik 56Havs- och vattenmiljö 56

Biologisk mångfald 59

Lokal luftkvalitet 60

Cirkulär ekonomi 61


SammanfattningModerat miljö- och klimatpolitik ska göra skillnad på riktigt. Därför tar vi med den här rapporten strid mot de ineffektiva styrmedel som präglar den nuvarande regeringens politik. Vi gör även upp med idén om att ökad produktion och ökad miljöhänsyn inte går att kombinera. För att Sverige ska kunna vara ett föregångs-land inom miljö- och klimatpolitiken måste vi inte bara minska våra egna utsläpp, utan även kunna visa för omvärlden att vi kan kombinera minskade utsläpp med ökad tillväxt. Detta skedde under Alliansens tid vid makten, och vi moderater vill ta på oss ledartröjan och visa att det går att göra igen.

Med utgångspunkt i moderata grundvärden och idéer om marknadsekonomi, kostnadseffektivitet och internationell samverkan samt forskning och innovation har vi tagit fram förslag till en ny och fördjupad miljö- och klimatpolitik där kopp-lingen mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet är tydlig. Moderaterna tror på människans inneboende förmåga och vilja att hitta nya vägar för att lösa komplicerade problem. Med höga ambitioner och satsningar på forskning och innovation kan Sverige skapa global miljö- och klimatnytta. Många miljöproblem – och allra tydligast klimatutsläppen – bryr sig inte om nationsgränser utan flyttar långt bortom de platser där föroreningen skett. En effektiv miljö- och klimatpolitik med ärliga ambitioner att inte bara flytta problem, måste därför alltid sträva efter internationella lösningar. Så långt det är möjligt bör vi söka globala och marknads orienterade system för prissättning av utsläpp. Utgångspunkten är att förorenaren ska betala.

Den här rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den bör snarast ses som ett idéprogram och ett startskott för den miljö- och klimatpolitik som vi vill driva i regeringsställning.

Våra viktigaste förslag• Klimatavdrag för basindustrin (300 miljoner kronor årligen).

• En statlig forskningspolitik för minskade utsläpp från basindustrin.

• Teknikneutralt stöd för utbyggnad av ny infrastruktur som kan bidra till en koldioxidfri fordonsflotta (100 miljoner kronor årligen).

• Tydligare klimatfokus i biståndet och en dubblering av det bilaterala biståndet.

• Krav på klimatnyttoberäkningar i regeringens budgetar.

• Statligt stöd till kommuner som investerar i läkemedelsrening (100 miljoner kronor årligen).

• Tillsätt en äganderättsutredning för att stärka äganderätten i de gröna näringarna.


• Nationellt mål för fosforåterföring.

Klimatpolitik

BasindustrinFör att drastiskt minska processutsläppen från basindustrin kommer det att krävas tekniksprång. FN:s klimatpanel har pekat ut CCS (Carbon Capture and Storage) som ett måste om vi ska kunna nå våra klimatmål. Vi föreslår ett klimatskatteavdrag för basindustri som investerar i teknik som radikalt kan minska eller helt eliminera processutsläppen. I avvaktan på att avdraget är på plats, avsätter vi 300 miljoner kronor årligen för stöd till investeringar i sådan teknik.

Satsningar på forskning och utvecklingModeraterna tror på människans inneboende förmåga att hitta nya vägar för att lösa komplicerade problem. För att uppmuntra till tekniksprång inom basindustrin, som på sikt kan göra stor global klimatnytta, bör statliga medel riktas till forskning och innovationer som kan bidra till att på sikt utradera basindustrins utsläpp.

TransportsektornI arbetet med att minska utsläppen från transportsektorn måste vi beakta att Sverige är ett land med stora avstånd och därmed utforma styrmedel för gröna transporter utan att straffa avståndet som sådant. För att bryta beroendet av fossila bränslen och för att anpassa transporter efter olika behov och önskemål i olika delar av landet bör teknikneutrala styrmedel eftersträvas. El, vätgas, biodrivmedel och andra miljövänliga tekniker bör alla beredas plats i omställningen och konkurrera på likvärdiga villkor. Det finns ingen ”silver bullet” för transportsektorn, utan omställningen måste vila på flera ben. Moderaterna föreslår bland annat en satsning på 100 miljoner kronor årligen på teknikneutral laddinfrastruktur för vägtransporter, samtidigt som vi vill driva på för en snabbare omställning av sjöfarten och flyget.

EnergiKoldioxidfri el medför stora möjligheter för Sverige att bidra till klimatmålens uppfyllelse, men också för att skapa nya jobb och exportmöjligheter. Industrin och transportsektorn bör i största möjliga mån dra nytta av att vi har ren el.


Samtidigt ställer ökad efterfrågan på el också krav på en utbyggd och driftsäker infrastruktur. Vi föreslår bland annat effektivare tillståndsprocesser.

Internationellt arbeteVi presenterar en rad förslag för hur vi ska kunna vidareutveckla våra internationella överenskommelser inom klimatområdet och driva på andra länder genom exempelvis handelsavtal. Vi vill att biståndet ska få ett tydligare klimatfokus och föreslår bland annat att det multilaterala biståndet med syfte att sänka utsläppen globalt bör fördubblas från dagens 1 miljard kronor till 2 miljarder kronor årligen. Det bilaterala klimatbiståndet bör också öka, och vi vill säkerställa att minst 10 procent av detta ska ha som huvudsyfte att minska växthusgasutsläppen senast år 2022.

En effektiv klimatpolitikFör att samtliga satsningar inom klimatområdet ska kunna bedömas utifrån kostnadseffektivitet, föreslår vi att beräkningskonventioner för klimatnytta ska tas fram och att klimatnyttoberäkningar ska redovisas i regeringens budgetar. Syftet är att på ett transparent sätt redovisa hur stora klimatnytta en satsning genererar i förhållande till dess kostnad.

Hållbar konsumtionFör att förbättra möjligheterna för en hållbar konsumtion presenterar vi förslag för att konsumenter lättare ska få kunskap om produkters miljö- och klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Kunniga konsumenter med mer pengar kvar i plånboken kan göra stor skillnad för miljön och klimatet genom att använda sin konsumentmakt. Vi vill därför verka för bland annat krav på utökad information om personbilars totala klimat- och miljöpåverkan vid nybilsförsäljning. Med en effektiv upphandling kan den offentliga konsumtionen också bidra till mer långsiktiga förutsättningar för klimatsmarta produkter och tjänster.

Miljöpolitik

Biologisk mångfald Äganderätten och förvaltarskapstanken – att man vårdar och förvaltar det man äger till nytta även för kommande generationer – är viktiga fundament i den moderata ideologin och bärande delar av marknadsekonomin. Vi menar att


ytterligare åtgärder för att stärka äganderätten måste göras för att vi fortsatt ska kunna värna den biologiska mångfalden i skog och mark.

Hav och vattenFör att förbättra ekosystemet i våra hav och vattendrag lägger vi förslag gällande läkemedelsrening och åtgärder mot övergödning. Vi föreslår bland annat statlig medfinansiering av teknik för läkemedelsrening i våra största reningsverk.

Cirkulär ekonomiAtt skapa goda förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle, en så kallad cirkulär ekonomi, ligger högt upp på Moderaternas agenda. Det finns många fördelar – ur både miljömässigt och ekonomiskt perspektiv – med att återvinna mer och fler material samt att optimera användningen av de resurser som finns tillgängliga. Vi pekar på möjligheterna att minska matsvinnet med hjälp av modern växtförädling. För att främja resurseffektivitet ska avfall i första hand förebyggas och därefter återanvändas, återvinnas eller förbrännas. Därför föreslår vi bland annat att tillsynen av farligt avfall ska förbättras och göras riskbaserad, samtidigt som vi vill införa ett nationellt mål för fosforåterföring.


Moderata utgångspunkterPolitiskt ansvarstagande handlar lika mycket om hållbara offentliga finanser som om en hållbar miljö. Under alltför lång tid har svensk miljö- och klimatpolitik särbehandlats. I stället för att underkastas samma krav på effektivitet som andra politikområden har fokus för debatten legat på symbolpolitik. Det gagnar varken debatten, Sverige, miljön eller klimatet.

En miljö- och klimatpolitik som levererar faktiska resultat måste vila på värden som äganderätt, marknadsekonomi, konkurrenskraft, konsumentmakt och internationell samverkan. På att samhället och marknaden kan lösa det mesta, men att staten ibland måste kliva in. På ansvar för våra gemensamma medel. Därför är de moderata kärnvärdena miljövänliga.

Vi moderater eftersträvar en långsiktig miljö- och klimatpolitik som sätter hållbarhet i centrum. Hållbarhet handlar om en balans mellan miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Balansen betonas även i arbetet med FN:s sjutton globala hållbarhetsmål. Ensidigt fokus på endera av dessa delar riskerar att skapa problem på både kort och lång sikt. Vi ska därför värna om och arbeta för stärkt miljöhänsyn på ett sätt som samtidigt säkerställer svensk konkurrenskraft. Det är bra för miljön och ger dessutom förutsättningar för tillväxt och fler

arbetstillfällen. Utöver hållbarhetsperspektivet är sex principer bärande i vår klimat- och miljöpolitik:

• marknadsekonomiska lösningar,

• konsumentmakt,

• forskning och innovation,

• internationella överenskommelser,

• kostnadseffektivitet och

• export av utsläppsminskningar.

Marknadsekonomiska lösningarÄganderätten och förvaltarskapstanken – att man vårdar det man äger till nytta även för kommande generationer – är bärande delar i både marknadsekonomin och moderat politik. Miljö- och klimatpolitik handlar till stor del om att lösa problem som uppstår när inte äganderätten är tillämpbar. Strävan bör vara att efterlikna marknadens funktionssätt, till exempel genom att sätta ett pris på utsläpp som förorenaren tvingas betala. Denna princip om att förorenaren ska betala brukar kallas för ”polluter pays principle” (PPP).


KonsumentmaktKonsumentmakten är kanske den starkaste kraften vi har för att driva på mot ett mer hållbart samhälle. Kunniga konsumenter med tillgång till information och mer pengar kvar i plånboken kan göra stor skillnad.

Forskning och innovationModeraterna tror på människans inneboende förmåga att hitta nya vägar för att lösa komplicerade problem. Vår uppfattning är därför att miljö- och klimatutmaningar inte i första hand ska lösas genom att begränsa människor, utan genom att skapa förutsättningar för lösningar som minskar eller eliminerar de negativa effekterna av mänsklig miljöpåverkan.

Internationella överenskommelserStyrmedel fungerar optimalt endast om de verkar på hela den aktuella marknaden. Annars finns alltid risk att den förorenande verksamheten helt enkelt flyttar till en annan del av marknaden. Det löser inte miljöproblemet, utan flyttar bara på det. Många miljöproblem – och allra tydligast klimatutsläppen – bryr sig inte om nationsgränser utan flyttar sig långt bortom de platser där föroreningen skett. Svenska särkrav är ofta vare sig effektiva eller ändamålsenliga. I miljö- och klimatfrågor bör därför internationella överenskommelser alltid eftersträvas. Sverige ska vara en stark och pådrivande röst i världen för att stoppa klimatförändringarna.

KostnadseffektivitetEftersom resurserna är begränsade är det viktigt att offentliga insatser görs genom åtgärder som ger så stor miljö- eller klimatnytta som möjligt för de pengar som satsas. Varje ineffektivt spenderad krona är en förlust för miljön. Vi kan inte göra allt på alla områden just i dag, utan måste till en början identifiera de mest prioriterade och verkningsfulla åtgärderna. En vanlig invändning mot detta synsätt är att vi inte har råd att vänta. Det stämmer att klimatutmaningen är akut. Det är just därför som vi måste prioritera de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen. Vi kan inte bortse från att våra gemensamma medel är begränsade, precis som jordens resurser. Den som vill värna klimat och miljö har inte tid eller råd att slösa pengar på åtgärder med begränsad eller ingen effekt.

Exportera utsläppsminskningarSvensk industri ligger i framkant, både när det kommer till kvalitén på produkterna och klimatprestanda. Sverige har därför mycket stor potential att exportera utsläppsminskningar. Den måste vi ta tillvara. Exempelvis innebär


vårt i stort sett koldioxidfria elsystem och vår effektiva stålproduktion att varje ton svenskt stål som används i stället för exempelvis kinesiskt stål utgör en klimatvinst. Därför måste klimat- och miljöpolitiken gynna den svenska exporten av varor som kan ersätta produkter med sämre klimatprestanda.


Klimatpolitik

BakgrundJordens klimat är ett komplext system. Människan har i alla tider försökt utveckla metoder för att förutspå väder och vind. Tack vare modern vetenskap, där Sverige har stått för viktiga bidrag, förstår vi dock klimatsystemet bättre i dag än vi gjort någonsin tidigare. Kunskap ger oss makt, men den förpliktigar också. Vi vet nu att mänsklig aktivitet under det senaste århundradet har fått medeltemperaturen att stiga snabbare än någonsin. Forskarna räknar med att medeltemperaturen har ökat med över en grad sedan år 1880. Redan i dag kan vi se tecken på att klimatförändringarna är här. Allt fler extremväder har drabbat oss, i form av översvämningar, torka och smältande polarisar. Ekosystem sätts ur balans och konsekvenserna blir katastrofala.

Klimatutmaningen är global. Det innebär att vi i Sverige måste möta den på både ett internationellt och ett nationellt plan. Efter fleråriga förhandlingar är det mycket glädjande att världens länder år 2015 enades om ett klimatavtal i Paris. Genom avtalet har länderna förbundit sig till att hålla den globala ökningen av medeltemperaturen väl under två grader och göra ansträngningar för att den inte ska överstiga en och en halv grad. FN:s klimatpanel IPCC har presenterat en rad scenarier för temperaturutvecklingen, där resultaten i de olika scenarierna landar på temperaturökningar mellan 0,3 och 4,8 grader till slutet av detta sekel.1 Huruvida tvågradersmålet går att nå beror på en rad faktorer, såsom globalt samarbete, när utsläppen börjar minska och om tekniken för att fånga och lagra koldioxid kommer på plats.2

Den breda uppslutningen bakom Parisavtalet är mycket glädjande, eftersom den signalerar att klimatutmaningen tas på allvar och att världens länder känner gemensamt ansvar för att hejda klimatförändringarna. Men det är nu det stora arbetet börjar: att göra det som krävs för att hejda klimatförändringarna – och det är bråttom. Ett gott internationellt samarbete är avgörande för att vi ska kunna ta oss framåt.

De nationella åtaganden som kommunicerats är långt ifrån tillräckliga för att nå tvågraders-målet och än mindre målet på en och en halv grad. EU står i

1 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/om-klimatscenarier-1.767892 https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_tvagradersmalet.pdf


dag för cirka nio procent av de globala utsläppen medan Sverige står för cirka en promille av de globala utsläppen. Det kanske viktigaste verktyget för att minska utsläppen av växthusgaser inom EU är utsläppshandelssystemet (EU ETS). Systemet täcker cirka 45 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. Inom systemet sätts ett utsläppstak, som minskas över tid. Företag tilldelas eller köper rätten att släppa ut.3 För den icke-handlande sektorn har EU satt ett mål om att minska utsläppen med 30 procent till år 2030 jämfört med år 2005. Sverige har ålagts ett mål om 40 procent för samma period inom ramen för EU:s bördefördelning.4

Men även om EU nådde netto-noll utsläpp imorgon så skulle det inte räcka för att stoppa klimatförändringarna. Nyckeln till ett framgångsrikt klimatarbete ligger i att ställa sig frågan hur vi i Sverige och EU kan göra vårt, samtidigt som vi möjliggör för och driver på övriga världen att göra sitt.

På det nationella planet är det betydelsefullt att Moderaterna och sex andra riksdagspartier enats om målet att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Grunden för överenskommelsen lades i Miljömålsberedningen och antogs sedan i riksdagen i juni 2017 genom det förstärkta klimatpolitiska ramverket. Överenskommelsen innebär att det finns en bred samsyn kring de klimatutmaningar vi står inför, och den skapar därmed förutsättningar för en långsiktig miljö- och klimatpolitik. Därför är det viktigt att överenskommelsen vårdas.

Tyvärr ser vi dock tecken på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet redan nu är beredda att frångå vissa av överenskommelsens principer för hur svensk miljöpolitik ska bedrivas. En sådan princip är att Sverige inte ska sänka sina utsläpp genom att flytta dem utomlands. Trots detta väljer de rödgröna att gå fram med förslag som tvingar utsläppen utomlands. Flygskatten höjer priset på svenska utsläpp, men eftersom flyg inom EES ingår i EU:s utsläppshandelssystem, innebär det att om Sverige sänker sina utsläpp så kan något annat medlemsland släppa ut mer. Utsläppen riskerar helt enkelt att flyttas till andra EU-länder utan att unionens sammantagna utsläpp sänks. Det är i strid med den överenskomna principen om att den svenska klimatpolitiken inte ska flytta utsläppen. Vidare är Miljöpartiets utspel om att förbjuda fossila bränslen från och med 2030 i praktiken en förändring av det mål som sattes i Miljömålsberedningen om att sänka transporternas utsläpp med 70 procent till 2030, även om målet som sådant är formulerat som ”minst 70 procent”. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har en viktig uppgift i att på allvar visa att de fortsatt står bakom överenskommelsen i Miljömålsberedningen och det förstärkta klimatpolitiska ramverket.

3 https://ec.europa.eu/clima/policies/ets_en 4 https://ec.europa.eu/clima/policies/effort/proposal_en


Hur kan Sverige bäst vara ett grönt föredöme?Tack vare enigheten bakom de klimatpolitiska målen har vi nu möjlighet att lämna överbudspolitiken bakom oss. I stället faller ljuset på frågan om hur vi ska nå våra egna mycket ambitiösa mål. Det är här som nyckeln till verkligt grönt ledarskap finns, och det är också här som skiljelinjen går i svensk klimatpolitik.

För att leverera en klimatpolitik som är på riktigt och säkerställer Sveriges roll som grönt föregångsland krävs förmågan att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det räcker inte att sänka de svenska utsläppen för att andra länder ska vilja följa efter oss. Vi måste också visa att det går att bryta länken mellan tillväxt och ökade utsläpp. Den länken bröts under Alliansens tid vid makten. Under alliansregeringen sänktes utsläppen i Sverige med cirka 20 procent medan BNP ökade med nästan tio procent. Det är ett trendbrott som kan inspirera andra att följa efter.

Källa: SCB

Under 2016 ökade de svenska utsläppen av växthusgaser, enligt Statistiska centralbyrån.5 Naturvårdsverkets data, som dock inte inkluderar utrikes transporter, visar på en viss minskning av utsläppen under 2016, 1,6 procent.6

5 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljora-kenskaper--utslapp-till-luft-fjarde-kvartalet-2016-samt-preliminar-statistik-for-helaret-2016/6 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/?visuallyDisabledSeries=4b00e58eb6bf0160


Självklart påverkas utsläppsnivåerna av den starka högkonjunktur som just nu råder. De svenska utsläppen sjönk dramatiskt i samband med den globala finanskrisen och nu stiger de på motsvarande vis i takt med högkonjunkturen. Men det är just det som är problematiskt. För från år 2010, när ekonomin började återhämta sig efter den stora nedgången, minskade utsläppen samtidigt som ekonomin växte. Nyckeln till en verkligt framgångsrik klimatpolitik ligger i att kunna sänka utsläppen även under en stark högkonjunktur. Vi kommer aldrig att kunna inspirera länder som Kina, Indien och USA om vi inte kan visa dem att det går att sänka utsläppen samtidigt som allt fler får möjligheten att förverkliga sina drömmar.

Årliga utsläppsminskningar 2007-2014 jämfört med 2015-2016. Källa: Data från Naturvårdsverket, egna beräkningar.

Den genomsnittliga årliga utsläppsminskningen var under Alliansens åtta år vid makten mer än tre gånger så stor som den genomsnittliga årliga minskningen under den rödgröna regeringen. Även om konjunkturläget påverkar utsläppen, är det uppenbart att utvecklingen går åt fel håll. 7

Även när utsläppsminskningarna ställs i relation till kostnaderna för dessa var den tidigare alliansregeringen ett föredöme. Moderaterna anklagas ofta för att skära ner på miljö- och klimatbudgeten. Men det är inte budgetens storlek som är avgörande. Vårt fokus ligger på kostnadseffektivitet, det vill säga att minska utsläppen så mycket som möjligt med de resurser vi satsar, medan den rödgröna regeringen fokuserar på att satsa så mycket som möjligt samtidigt som mindre kraft läggs på att säkerställa att de pengar som spenderas gör verklig nytta. Detta synliggörs också när man jämför den genomsnittliga

7 Ibid


storleken på budgeten under utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård, och varje minskat ton under alliansregeringen med motsvarande budgetar och utsläppsminskningar under den rödgröna regeringen.

Kostnadseffektivitet i klimatpolitiken, genomsnittlig kostnad per minskat ton koldioxid. Minskning av koldioxidutsläpp i förhållande till storleken på utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård.

Det finns självfallet fler faktorer än enbart en regerings miljö- och klimatpolitik samt satsningar i utgiftsområde 20 som påverkar utsläppen inom Sveriges gränser. Exempelvis kan åtgärder vidtas inom andra utgiftsområden och som nämnts tidigare spelar konjunkturcykler en betydande roll. Det är dock relevant att sätta ljuset på hur utsläppen har förändrats under respektive regering i relation till de pengar som har spenderats. Särskilt givet den förenklade kritik som ofta riktas mot allianspartiernas miljöbudgetar och att regeringen tenderar att mäta resultatet av den förda politiken i spenderade kronor och inte i minskade utsläpp.


Källa: Prop 2017/18:100 s. 29

Sverige har en omfattande basindustri med gruvnäring, stålindustri, cementproduktion, kemiindustri samt massa- och pappersindustri. Industrin har kommit långt från klimatsynpunkt och är ett globalt föredöme. Med det sagt, är det dock just basindustrin som, tillsammans med transporterna, som står för de största utsläppen i Sverige. Därför är det framför allt dessa båda sektorer som vi måste fokusera de politiska resurserna på om vi ska nå de svenska klimatmålen.

Område 2016 (tusen ton) Andel i total, 2016

Arbetsmaskiner 3 511 7%

Avfall 1 328 3%

El och fjärrvärme 4 781 9%

Industri 16 885 32%

Inrikes transporter 16 855 32%

Utrikes transporter (internationell bunkring) 9 403

Jordbruk 6 879 13%

Lösningsmedel och övrig produktanvändning 1 453 3%

Uppvärmning av bostäder och lokaler 1 200 2%Utsläpp av växthusgaser 2016, 1 000-tal ton koldioxidekvivalenter. Källa: SCB

Att Sverige ligger långt fram i omställningen synliggörs av att inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) så är det endast Liechtenstein som har lägre utsläpp per capita än vad Sverige har.


Källa: Eurostat/European Environment Agency

Det är relativt sett mycket kostsamt att sänka utsläppen i Sverige; vi har redan plockat de lågt hängande frukterna och vårt elsystem är i stort sett koldioxidfritt. För svensk räkning betyder detta i praktiken att de stora utsläppsminskningar som finns kvar att göra blir beroende av tekniksprång. Sverige har som högteknologisk nation goda förutsättningar att bidra till detta. Tekniska framgångar och metodutveckling kan bli till viktiga exportprodukter som kan hjälpa andra länder till en snabbare omställning.

Beräkningskonventioner för klimatnyttaEn politisk åtgärd är enbart verkningsfull om den genererar extra nytta utöver vad som hade skett om åtgärden inte vidtagits, det vill säga additionell nytta. Därför är det den additionella nyttan som ska eftersträvas. Att från politikens sida lägga pengar på och ta åt sig äran för åtgärder som hade vidtagits oberoende av politiska satsningar är inte ansvarsfullt. Konjunkturinstitutet lyfter


fram flera sådana exempel i regeringens klimatbudget. Om ladda hemma-stödet skriver man att det riskerar att bli ett stöd för en åtgärd som hushållen ändå skulle göra.8 Stödet förväntas alltså inte generera någon additionell nytta.

En annan mycket viktig aspekt att ta hänsyn till i bedömningen av klimatnytta är risken för koldioxidläckage. Så fort vi genomför åtgärder i Sverige för att sänka utsläppen finns en risk att den utsläppsgenererande aktiviteten flyttar till ett annat land. Det kan till och med leda till större utsläpp, globalt sett, om varor i stället produceras i länder med högre utsläpp. Regeringens klimatpolitik riskerar att bidra till att flytta utsläppen utomlands samtidigt som de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige är negativa. Skatt på internationella flyg är ett exempel – det kommer att skapa drivkrafter för resenärer att flyga från våra grannländer.

Utgångspunkterna för Moderaternas klimatpolitik, och för vår politik i stort, är att kostnadseffektivitet måste stå i centrum. Under åtta år med Alliansen vid makten redovisade vi alltid sysselsättningseffekter av arbetsmarknads- och skattepolitiken, något som nuvarande regering slutat med. Nuvarande regering redovisar heller inte hur stora utsläppsminskningar som klimatpolitiken förväntas ge upphov till.

Detta beror delvis på att de rödgröna partierna inte vill prata kostnadseffektivitet, men också på att det inte finns några allmänt vedertagna beräkningskonventioner för hur klimatnytta ska bedömas. Att sådana saknas får konsekvensen att symbolpolitik allt för ofta tillåts övertrumfa åtgärder som på allvar skulle kunna sänka utsläppen i både Sverige och världen. Ett viktigt förslag för att ha ordning och reda i klimatpolitiken är att beräkningskonventioner tas fram för att bedöma klimatnyttan med alla förslag.

• Ta fram beräkningskonventioner för klimatnytta.

• Samtliga åtgärder för klimatet ska nyttoberäknas och redovisas i budgeten.

Hållbar konsumtionI miljö- och klimatarbetet, liksom i vår politik i övrigt, tar vi vår utgångspunkt i människan. Kunniga konsumenter med mer pengar kvar i plånboken kan göra stor skillnad för miljön och klimatet genom att använda sin konsumentmakt.

Det pågår en intensiv debatt om behovet av att mäta svenskarnas konsumtionsutsläpp, det vill säga även sådan påverkan som sker i andra länder.

8 https://www.konj.se/om-ki/aktuellt/nyhetsarkiv/2017-09-20-kommentar-till-budgetpropositionen-for-2018.html


Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 uppdragit åt Naturvårdsverket att utveckla sådana mätmetoder:

”Naturvårdsverket ska utveckla mätmetoder för att få mer tillförlitlig statistik av de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till en följd av svensk konsumtion. Vid sidan av mätmetoder ska Naturvårdsverket bedöma om det finns andra indikatorer än konsumtionsutsläpp som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan.”9

Men för att ge bilden rättvisa, behöver vi också ta hänsyn till våra miljövänliga exportvaror. Hälften av allt som vi producerar i Sverige går på export till andra länder. Vår export är energiintensiv, samtidigt som vårt elsystem i praktiken är koldioxidneutralt. I svenska exportprodukter kapslar vi därmed in grön energi. Varje gång vi exporterar en vara exporterar vi också en utsläppsminskning. Astrid Kander, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet säger:

”Vi får skuld för att vi importerar en massa varor från exempelvis Kina som har producerats på ett smutsigt sätt med kolkraft, men vi får inte nån ”credit” för att vi exporterar jättemycket stål och pappersmassa som har producerats med ren el som kommer från vattenkraft eller kärnkraft.”10

Oavsett hur man räknar måste man ställa sig frågan vad beräkningarna bör leda till. Vad vill man göra om man menar att vår svenska konsumtion är för stor? Ett förslag som har förts fram är att man bör införa koldioxidtullar för att kompensera de producenter som verkar i länder som har ett pris på koldioxid, till exempel i form av skatt. Vi tror inte att det är en framkomlig väg. Framtidens stora tillväxtområden ligger i framför allt Asien och Afrika.11 Att bygga murar mot den delen av världen gynnar ingen. Vi får inte heller riskera att skada svensk exportindustri. Med tanke på vår miljövänliga produktion och vår koldioxidfria elproduktion bör vi i stället stödja svensk produktion och export – för klimatets skull. Vårt fokus bör vara att driva på för att alla världens länder ska ha ambitiösa och realistiska mål som också är uppföljningsbara.

9 https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=1869710 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=536914711 https://www.weforum.org/agenda/2016/04/worlds-fastest-growing-economies/


Konsumentinformation utifrån livscykelperspektivFrån politiskt håll bör vi stärka konsumenterna, dels genom skattelättnader som skapar större ekonomiskt utrymme och större valfrihet, och dels genom krav på information om produkters miljö- och klimatpåverkan.

För att kunna göra rätt val behöver det bli lättare att få kunskap om produkters miljö- och klimatpåverkan. Livscykelanalyser har under senare år blivit kraftfulla verktyg för att ge en helhetsbild av den miljöpåverkan som en produkt har under hela sin livslängd. I en sådan analys ingår en bedömning av den miljöpåverkan som sker i samband med bland annat råvaruuttag, tillverkningsprocess och avfallshantering kopplat till produkten. Genom livscykelanalyser kan vi få en mer rättvisande bild av olika produkters miljöpåverkan, exempelvis elbilar och bensinbilar, och bättre möjligheter att jämföra dem med varandra. Dessutom ger livscykelanalyser producenter möjlighet att rikta sina miljöinsatser mot de områden där deras produkter har som störst negativ miljöpåverkan.

Hittills har analys av byggnaders miljö- och klimatpåverkan främst fokuserat på driften av dessa. Men en väsentlig del av påverkan sker redan när husen byggs. Denna påverkan bör i högre grad synliggöras genom livscykelanalys. Den kan dels omfatta olika byggmaterial, dels olika metoder för om- och nybyggnation. För en effektiv livscykelanalys är det också avgörande att den genomförs på ett grundligt och transparent sätt. Den färdiga analysen bör vara lättillgänglig, och den kan därmed komma att på sikt utgöra en grund för olika aktörer inom byggsektorn att dela ”best practice”. Genom att integrera livscykelanalyser i sitt arbetssätt kan byggsektorn bidra till minskad klimatpåverkan. Det är särskilt viktigt med tanke på det stora behovet av bostäder som finns i Sverige. Användningen av livscykelanalys i samband med om- och nybyggnationer bör därför öka. En sådan omställning skulle sannolikt gynna nybyggnation i trä.

Bilen är, efter bostaden, många hushålls största investering. Många vill vara med och bidra till ett bättre klimat genom att köpa en miljövänlig bil. Men då måste man också kunna känna sig trygg med att köpet verkligen är miljövänligt. I dag ställs krav på information om bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring. Dessutom måste information lämnas gällande producentansvar och hur bilen återvinns.

Men det är inte bara dessa faktorer som avgör hur miljövänlig en bil är. För att få en rättvisande bild behöver vi veta hur bilen och dess delar har producerats, hur mycket energi som har gått åt i produktionen och varifrån den energin har kommit. Det spelar exempelvis stor roll om elbilens batteri har tillverkats med vattenkraft eller med kolkraft. Samtidigt bör man kunna få upplysning om förhållandena vid utvinning av de råvaror som krävs för biltillverkningen. Därför föreslår vi utökade krav på redovisningen av bilars totala klimat- och


miljöpåverkan. Frågan bör framför allt drivas på EU-nivå där andra regelverk gällande konsumentinformation vid bilköp finns.

• Utred vilka varor och tjänster som bör omfattas av striktare informationskrav gällande klimat- och miljöpåverkan med utgångspunkt i en livscykelanalys.

• Använd livscykelanalys vid nybyggnation av bostäder för klimatsmart byggande.

• Driv på för krav på utökad information om personbilars totala klimat- och miljöpåverkan vid nybilsförsäljning.

Offentlig upphandlingOffentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg för förändring. Tack vare stora och långsiktiga inköp kan det offentliga, om rätt krav ställs, bidra med efterfrågan på klimatsmarta produkter och tjänster, och styra konsumtionen i en mer hållbar riktning.

Med den nya lagen om offentlig upphandling finns tydligare utrymme att ställa krav på miljöhänsyn. Bland annat finns möjlighet att värdera ett anbud utifrån livscykelanalys. Det är bra, eftersom det offentliga bör sträva efter att agera klimatsmart i möjligaste mån.

Samtidigt kräver upphandling ofta tid och resurser. Därför bör Upphandlingsmyndigheten få i uppdrag att särskilt sprida kunskap om möjligheten att inkludera livscykelanalys som en bedömningsfaktor vid värderingen av olika anbud, samt på vilket sätt detta kan ske i praktiken.

• Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att sprida kunskap om möjligheten att inkludera livscykelanalys som en faktor vid offentlig upphandling.

Nollvision för basindustrinSvensk industri står i dag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och det är framför allt basindustrin som står för denna tredjedel. Med basindustri avses energiintensiva industrier vars produkter säljs till tillverkningsindustrier som ytterligare förädlar råvarorna.


Källa: Naturvårdsverket

De industrier som släpper ut mest koldioxid är stål, cement och petroleumraffinaderier. Tillsammans står de för 12 procent av världens totala koldioxidutsläpp,12 vilket kan jämföras med det internationella flyget som släpper ut 2 procent. Med höghöjdseffekter inräknade beräknas flygets klimatpåverkan stå för cirka fyra procent. I Sverige handlar det i första hand om ett fåtal fabriker med mycket höga punktutsläpp: SSAB i Luleå och Oxelösund, Cementa på Gotland, Öland och i Skövde samt raffinaderierna i Lysekil och Göteborg.

Gemensamt för de tre industrierna är att utsläppen är processrelaterade och att produkterna handlas globalt. Det senare är också anledningen till att dessa industrier, liksom all annan industriverksamhet, mer eller mindre helt befriats från koldioxidbeskattning. Visserligen omfattas utsläppen av EU:s handel med utsläppsrätter (ETS), men de sektorer inom utsläppshandeln som är globalt handlade och därmed är utsatta för en risk för koldioxidläckage har fri tilldelning av utsläppsrätter. Det är problematiskt att ensidigt öka kostnaden för att släppa ut koldioxid, då det direkt skulle slå mot den svenska – och förhållandevis miljövänliga – produktionens konkurrenskraft. Konsekvensen skulle bli minskad svensk export och på sikt riskerar den svenska produktionen att konkurreras ut till förmån för produktion i andra länder. Eftersom Sverige redan har kanske världens tuffaste klimatkrav så innebär detta också att produktionen förläggs till länder och regioner med mindre stränga krav. Med stor sannolikhet skulle följden bli ökade utsläpp globalt.

Stål, cement och de många produkter som kommer från raffinaderier, exempelvis asfalt och plast, är svåra att vara utan i vårt moderna samhälle. Det är inte

12 Pathways to deep decarbonisation of carbon-intensive industry in the European Union, Rootzén 2015


sannolikt att dessa varor kommer sluta konsumeras, tvärtom tyder allt på att efterfrågan på många av materialen kommer att öka. Alternativ finns i vissa fall, men de är inte fullt utvecklade – till exempel står bioplast enbart för en procent av världsmarknaden. Även med en exceptionell tillväxttakt under de närmaste åren kommer fossila plaster fortfarande att utgöra merparten av konsumtionen. Byggsektorn, som använder den största mängden cement, kan bygga mer i trä och återvinningen av stål kan öka, men behoven av materialen kommer fortsatt att vara stora. Vill man till exempel bygga ny infrastruktur behövs både stål och betong, vill man bygga nya elbilar behövs stål till karosser.

För att reducera basindustrins utsläpp till noll krävs omfattande insatser längs hela kedjan. Det är än så länge omöjligt att göra stål utan att generera betydande koldioxidutsläpp. Det pågår dock projekt13 med syfte att eliminera stålindustrins processutsläpp genom att använda vätgas i produktionen. Om vätgasdriven produktion blev möjlig, skulle det innebära en stor minskning av de svenska utsläppen, eftersom enbart SSAB i dag står för tio procent av Sveriges totala utsläpp.

Det är dock inte all produktion som kan göras helt utsläppsfri. Ett sådant exempel är produktionen av cement. När det gäller cement och raffinaderier är i nuläget Carbon Capture and Storage (CCS) samt Carbon Capture and Utitlization (CCU), där koldioxid fångas in för att lagras respektive användas, de mest realistiska lösningarna för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären.

På Island framställer företaget Carbon Recycling International metanol av infångad koldioxid, väte och elektricitet. Metanolen driver sex Geely-bilar som rullar på Island, men en hel del exporteras också till Göteborg, där den används som bränsle till världens första metanoldrivna fartyg (Stena Line).14 Agroetanol i Norrköping fångar in koldioxid och skickar den till AGA-Linde, som i sin tur gör om den till kolsyra för användning i drycker.15

FN:s klimatpanels (IPCC) kalkyler bygger på att CCS blir en gångbar lösning. År 2005 släppte IPCC en rapport om just CCS där panelen uppskattade att metoden har potential att bidra till 15-55 procent av den nödvändiga minskningen av de globala koldioxidutsläppen under detta århundrade.

13 http://www.jernkontoret.se/sv/vision-2050/koldioxidfri-stalproduktion/14 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=686297315 https://www.lantmannenagroetanol.se/produkter/koldioxid/


Betydelsen av negativa klimatutsläpp för att uppfylla Parisavtalet

Källa: OECD/IEA/RUT

Utöver CCS och CCU förväntas även kombinationen av bioenergi och CCS (BECCS) bli ett viktigt verktyg. Biomassa som förbränns för energiändamål kan i princip betraktas som koldioxidneutral, eftersom det kol som frigörs till atmosfären vid förbränning tidigare har tagits upp från luften och i motsvarande mån minskat koncentrationen av koldioxid. Om koldioxiden från exempelvis kraftproduktionen i sin tur fixeras och lagras via CCS-teknik kan man under vissa förutsättningar räkna med att mer kol försvinner från atmosfären än vad som tillförs.

Användning av CCS som enligt EIA kommer att krävas för att uppfylla FN:s mål på maximalt 2 graders temperaturökning ”2DS Scenario”. Källa: EIA/RUT


Basindustrin är en storkonsument av el. Det är inte ett direkt problem eftersom svensk elproduktion i princip är fossilfri, men många av de potentiellt fossilfria teknikerna för basindustrin innebär elektrifiering. Därför kommer tillgången till billig el att vara avgörande för basindustrins omställning. Om detta dessutom ska ske samtidigt som fordonsflottan elektrifieras i högre grad kan den svenska elproduktionen, och inte minst effekten i det svenska elnätet, stöta på problem. Vi återkommer med förslag på området i avsnittet En trygg energiförsörjning. Slutligen är transporterna till och från basindustrin behäftade med utsläpp då en stor del går på lastbil i dag. Här finns behov av smarta logistiklösningar som flyttar över större flöden till eldriven transport och till miljövänliga transporter till sjöss.

Lagring av koldioxid Sedan den 1 mars 2014 är det tillåtet med geologisk lagring av koldioxid i Sverige. För att få tillstånd att lagra koldioxid krävs en prövning av mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken och även godkännande av regeringen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tillsynsansvar över framtida CCS-anläggningar inom svenskt territorium eller ekonomisk zon16.

Enligt Global CCS Institute finns det för närvarande 17 anläggningar för CCS i drift i världen. Av dessa finns 12 anläggningar i USA och Kanada, 2 i Norge, 1 i Brasilien, 1 i Saudiarabien och 1 i Förenade Arabemiraten. Ytterligare fyra anläggningar är under konstruktion medan ytterligare 16 anläggningar är på planeringsstadiet. De 17 befintliga CCS-anläggningarna har hittills lagrat över 200 miljoner ton koldioxid och den nuvarande totala inlagringskapaciteten är 37 miljoner ton per år (se figur nedan).

16 Se SGU :s webbplats https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2014/juni/sgu-blir-tillsynsmyndighet-for-geologisk-lagring-av-koldioxid/


Global koldioxidavskiljning via CCS Källa: Global CCS institute/RUT

Lagring av koldioxid kan ske på olika sätt. SGU lyfter främst fram två alternativ. Det ena är lagring i så kallade djupt liggande porösa akviferer. Lagringsplatsen består i det fallet mestadels av porös vatteninnehållande sandstensberggrund. Ett annat alternativ är att lagra koldioxid i berggrunden, under slutfasen av utvinning av olja och gas i äldre fält (Enhanced Hydrocarbon Recovery, EHR). Metoden används frekvent redan i dag som ett sätt att öka utbytet av olja och gas från fyndigheten. Dessa två lagringsmetoder är de som anses ha störst potential i dagsläget. De utpekas också som mest lämpliga i EU-direktivet om CCS.17

I Sverige finns enligt SGU möjligheter till lagring i djupt liggande, saltvatten-förande geologiska akviferer. Det finns även praktiska erfarenheter av den här typen av lagringsplatser från Sleipner- och Snøhvitfälten utanför norska kusten där koldioxid har lagrats i samband med naturgasutvinning sedan 1996 respektive 2008. Enligt SGU finns den största potentialen för koldioxidlagring i Norge men även vissa områden i Södra Sverige kan lämpa sig för CCS.

17 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32009L0031


Områden i svensk zon och territorium som enligt SGU kan vara lämpliga för koldioxidlagring i (blått

och mörkgrönt). Källa: SGU/RUT

Andra lagringsmetoder som diskuterats är att låta koldioxid reagera med basiska bergarter eller mineral för att bilda stabila, fasta och lagringsbara mineralfaser. Detta har gjorts på ett framgångsrikt sätt på Island.18 Även lagring i djupliggande icke brytvärda kolförekomster och organiska skiffrar är tänkbara alternativ. Totalt beräknas lagringskapaciteten i de svenska områdena uppgå till 3,4 miljarder ton koldioxid, vilket motsvarar Sveriges totala utsläpp under drygt 60 år.19

KlimatavdragRedan i budgeten för 2018 anslog Moderaterna 75 miljoner kronor för en riktad CCS-satsning. Vi bedömer att det krävs en större och breddad satsning på olika tekniker som på ett avsevärt sätt kan minska utsläppen från svensk basindustri. Vi vill därför skattemässigt gynna minskningar i koldioxidutsläpp genom användning av CCS, CCU eller annan teknik. En reduktion av bolagsskatten, för företag som bedriver industriell verksamhet och omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, kan öka drivkrafterna och minska riskerna. Investeringarna kan bidra till tekniksprång som vi sedan kan exportera för att generera global klimatnytta.

Vi vill därför utreda ett skatteavdrag (skattereduktion) på bolagsskatten. Avdragets storlek bör vara relaterat till storleken på utsläppsminskningarna som åstadkommits genom investeringarna. Stödet blir därmed betydligt mer resultatorienterat än regeringens Industrikliv och tydligt knutet till storleken på utsläppsminskningarna. Den närmare utformningen måste utredas, men en möjlig förebild finns i Nederländerna för företag som investerar i grön teknik (med inriktning på energi) som minskar utsläppen.

18 https://www.washingtonpost.com/news/energy-environment/wp/2016/06/09/scientists-in-iceland-have-a-solution-to-our-carbon-dioxide-problem-turn-it-into-stone/?utm_term=.39b757b339d219 https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2016/december/god-potential-for-koldioxidlagring-i-sverige/


I avvaktan på att avdraget har utretts avsätter vi 300 miljoner kronor årligen för investering i sådan teknik.

• Utred möjligheten att införa en skattereduktion för vissa industribolag som investerar i teknik som lagrar koldioxid genom CCS och CCU, eller annan teknik som dramatiskt minskar de processrelaterade koldioxidutsläppen.

• I väntan på införandet av en skattereduktion bör investeringar i CCS, CCU samt teknik som kan eliminera processutsläpp från exempelvis stålindustrin stimuleras. För detta avsätts 300 miljoner kronor per år.

Omställning av gruvnäringenFör att stimulera gruvnäringens omställning till fossilfrihet bör man se över hur skatternas utformning kan förbättras. Exempelvis åtnjuter gruvnäringen nedsatta energi- och koldioxidskatter. Ett avskaffande av nedsättningen av energiskatt skulle innebära en förstärkning av statsbudgeten med 190 miljoner kronor årligen och ett avskaffande av nedsättningen av koldioxidskatt skulle innebära en förstärkning med 100 miljoner kronor årligen.20 Maskinerna som används i gruvnäringen står för en stor del av utsläppen. De handlas på en global marknad och omsättningstiderna kan vara långa, varför det är nödvändigt att en nedsättning av koldioxid- och energiskatt avskaffas stegvis.

• Trappa av nedsättningen av koldioxid- och energiskatt för gruvnäringen.

Snabbare handläggningMånga företag vittnar i dag om långa handläggningstider för tillstånd till verksamheter som skulle kunna skapa klimatnytta. I stället för att mötas av hinder borde de uppmuntras. För verksamheter som väljer att investera i miljöförbättrande åtgärder bör processen därför förenklas och påskyndas. Exempelvis bör åtgärder som syftar till att minska utsläpp, eller tillstånd för att starta upp test- eller provverksamhet genomgå en snabbare prövning. Byråkrati och långa handläggningstider får helt enkelt inte begränsa företag som vill ta ett utökat miljöansvar.

• Inför ett snabbspår i tillståndsprocessen för företag som vill genomföra klimatförbättrande åtgärder.

Innovationspolitik för basindustrinUnder efterkrigstiden präglades svensk innovationspolitik av nära samverkan mellan stat och industri. Genom olika industriforskningsinstitut finansierade staten i princip hälften av den tillämpade forskningen och utvecklingen för industrierna. Det fanns stora förväntningar på den här modellen, men den var

20 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2017:667. Beräkningarna för nettointäkter tar hänsyn till påverkan på intäkterna från bo-lagsskatten. Beräk-ningarna är dock statiska och tar inte hänsyn till bland annat beteendeförändringar.


inte långsiktigt hållbar för Sverige. Eftersom i alla fall basindustrin till sin karaktär var lågteknologisk ägnades mycket tid åt att förfina och utveckla redan befintliga processer och jaga marginaler i stället för att satsa på banbrytande forskning och innovation som öppnade upp nya marknader.

På 90-talet lades forskningspolitiken om. Det i kombination med stora reformer av universiteten och deras forskningsprocess innebar sammantaget en radikal omläggning av förutsättningarna för innovation i basindustrin.

Förändringarna var bra och har tjänat Sverige väl – i dag är vi en innovativ ekonomi och statens forskningsresurser läggs i hög grad på att finansiera grundforskning medan det är företagen själva som får finansiera den tillämpade forskningen och utvecklingen.

Den uppdelningen är också rimlig. Staten bör inte finansiera sådan forskning som branscherna ändå skulle behöva göra för att hålla sig konkurrenskraftiga. Samtidigt som man inte nog kan understryka akademins viktiga roll för basforskningen, så står andra aktörer än universiteten för de största innovationerna. Enligt Reforminstitutet har 47 procent av Sveriges 100 främsta innovationer skapats av uppfinnare som varit anställda vid företag. Enskilda uppfinnare har utvecklat 33 procent och akademin har stått för resterande 20 procent.21

Men när det kommer till dagens svenska basindustri finns det anledning att ifrågasätta delar av den nuvarande linjen inom innovationspolitiken. Att företagen själva ska stå för sina kostnader för forskning och utveckling är rimligt då de förväntas ha ett ekonomiskt intresse i att utveckla sina processer och produkter. Men när det kommer till omställning till utsläppsfri basindustri så sker inte omställningen enbart för att få en bättre affärsmodell – tvärtom kommer omställningen medföra stora risker för bolagens lönsamhet och konkurrenskraft. Rätt hanterat, och om resten av världen ställer om i tid, kommer det självklart vara en fördel att ha fossilfri produktion – men sådana garantier finns inte. Med tanke på att vi från politiskt håll har satt upp mycket ambitiösa mål för utsläppsminskningarna har vi också ett ansvar för att underlätta för olika aktörer att nå dem.

Mot denna bakgrund bör staten i nästa forskningsproposition styra forskningsmedel tydligare mot projekt som kan främja basindustrins övergång till fossilfri produktion. Det handlar om att samla olika forskningsresurser runt ett gemensamt problem och se till att det finns möjligheter att genomföra förändring. I dag går cirka 30 procent av innovationsmyndigheten Vinnovas finansiering genom två program som uttryckligen tar detta som utgångspunkt: de Strategiska innovationsprogrammen (20 procent) och programmet

21 http://www.reforminstitutet.se/wp/wp-content/uploads/2014/08/Sveriges-100-fr%C3%A4msta-innovationer.pdf


Utmaningsdriven innovation (10 procent). Inget av programmen har dock tydligt fokus på basindustrin och dessutom har det svenska innovationssystemet kritiserats av OECD för att vara för spretigt:

“Perhaps the greatest challenges lie at the overall system level. Swedish policy makers, together with relevant stakeholders, should devise and implement a national visioning mechanism that can build greater consensus around major priorities, without excluding other research and innovation efforts that are necessary in a well-functioning innovation system. Research and innovation policy, governance and co-ordination mechanisms should be transformed to effectively link public research and innovation and address societal challenges.”22

En rapport från Lunds universitet hävdar också att intresset för just basindustrin varit lågt och att enbart 4 till 8 procent av de forskningsmedel som faktiskt avsätts från Energimyndigheten för innovationer går till basindustrin.23 Den lyfter också fram vikten av att inte fastna vid teknisk forskning. Som redan nämnts finns de tekniska lösningarna ofta, men vad som krävs är juridiska, ekonomiska eller logistiska innovationer. CCS är ett sådant exempel där tekniken finns men det ännu inte är fullt kommersiellt gångbart. Potentialen är stor och det är inte främst de tekniska frågorna som gör att investeringarna uteblir, utan det är andra faktorer som är avgörande.

22 OECD 201623 Nollutsläpp i basindustrin, Lunds Universitet 2017


Forskning för koldioxidfri basindustriEn bättre ansvarsfördelning mellan stat, industri och akademi är avgörande för att lyckas. Det finns också ett antal frågor, exempelvis med hänsyn till statsstödsreglerna, som kommer behöva lösas på EU-nivå då det till exempel är svårt att ge stöd till demonstrations- och testanläggningar om de har för nära koppling till enskilda branscher eller företag.

• Rikta statliga medel till forskning och innovationer som kan bidra till att utradera basindustrins utsläpp.

TransporterTransportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Därför är det angeläget att vi vidtar åtgärder för att närma oss Sveriges ambitiösa etappmål för transportsektorn: växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010.

När vi utformar vår gröna transportpolitik måste vi beakta att Sverige är ett land med stora avstånd. Många är beroende av bilen för att kunna ta sig till jobbet, och både råvaror och produkter måste kunna transporteras såväl inom landet som till andra länder. För Moderaterna är det viktigt att det finns förutsättningar för tillväxt i hela landet och att människor ska ha möjlighet att bo och verka där de vill. Samtidigt värnar vi miljön. Därför vill vi inte straffa transporter som sådana, utan fokuserar i stället på åtgärder för sänkta utsläpp.

När alliansregeringen tog över makten efter Socialdemokraterna år 2006 hade Sverige den tredje äldsta bilparken i EU.24 Alliansregeringen genomförde en rad insatser för att minska utsläppen från transportsektorn. Det gav resultat. Andelen förnybart i transportsektorn ökade nära fyra gånger och under perioden 2007-2013 minskade koldioxidutsläppen från trafiken i Sverige med i genomsnitt 2,6 procent per år. Målet om att nå 10 procent förnybar energi i transportsektorn till år 2020 uppnåddes redan under alliansregeringen25 och nya bilars utsläpp har minskat rejält.

24 Bil Swedens årsbok 2006.25 http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2014/sverige-har-natt-eus-2020-mal-om-fornybart-i-transportsektorn/


Andelen förnybar energi. Innefattar hela transportsektorn, inte bara biobränslen. Källa: Eurostat.

Utsläppsminskningen som skedde i transportsektorn under alliansregeringens tid har nu avtagit. Under 2016 ökade utsläppen från transportsektorn med mer än 6 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Vi är angelägna om att bryta den negativa utvecklingen.

Vi vill fortsätta minska transporternas klimatpåverkan genom att tillvarata möjligheterna med ny teknik, öka andelen förnybara drivmedel och uppmuntra effektiva transporter med hög klimatprestanda vad gäller såväl fordon som drivmedel.

För att bryta beroendet av fossila bränslen och för att anpassa transporter efter behov och önskemål i olika delar av landet är en viktig utgångspunkt att vi inte premierar eller utesluter någon klimatsmart modell. El, vätgas, biodrivmedel och andra miljövänliga tekniker bör alla beredas plats i omställningen och konkurrera om vilken teknik som är mest kostnadseffektiv. Vi ser också hur satsningar på batteriproduktion sker i Sverige, till exempel har Northvolt valt att lägga sin nya fabrik här.

När vi utformar politiska system ska vi även vara öppna för de nya möjligheter som digitaliseringen medför. Med en mer träffsäker matchning av utbud och efterfrågan kan resursanvändningen optimeras. Det finns visioner om att kollektivtrafiken på sikt kan individanpassas med hållplatsen hemma hos resenären. Det innebär stor potential för det framtida resursutnyttjandet,


med tanke på att den genomsnittliga bilen står still 95 procent av tiden. I Moderaternas rapport Reformer för ökat delande i Sverige som presenterades i december 2017 skriver vi mer om detta.26

Vägtransporter94 procent av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer från vägtrafiken. Bland vägtransporterna är det personbilar och tunga lastbilar som genererar de största utsläppen. Personbilar står för drygt 65 procent och de tunga transporterna för 21 procent av utsläppen.27 Att minska utsläppen från vägtrafiken är därför särskilt angeläget om vi ska få ner utsläppen från transportsektorn.

UTBYGGNAD AV INFRASTRUKTUR FÖR NY TEKNIK

För att nå klimatmålen inom transportsektorn behöver vi skynda på utvecklingen mot mer koldioxidfria transporter. Regeringen har infört ett ”ladda hemma-stöd” som innebär att privatpersoner och bostadsrättsföreningar kan få bidrag för att installera en laddstation i bostaden. Man kan som mest få 10 000 kronor i bidrag per fastighet. Stödet avfärdas av Konjunkturinstitutet som ineffektivt. Konjunkturinstitutet menar däremot att investering i infrastruktur längs vägar kan vara motiverat.28

Runt om i världen pågår en spännande utveckling av teknik för fossilfria transporter. Det finns dock fortfarande ett antal flaskhalsar i tekniken, främst kopplade till lagringen. Den lastbil som Tesla presenterade29 och som förväntas börja produceras 2019 har exempelvis en förhållandevis begränsad räckvidd och fler tekniksprång krävs.

Teknikerna för elvägar har utvecklats kraftigt de senaste åren. År 2016 invigdes världens första elväg på E16 mellan Sandviken och Kungsgården. Lastbilar som körs med denna teknik står i princip inte för några utsläpp av växthusgaser samtidigt som bullret som vanligtvis uppstår från den här typen av transporter minskas. Infrastrukturen kring elvägarna kan också användas för att ladda elbilar.

Bränsleceller är spännande teknik som får allt mer uppmärksamhet runt om i världen. Utah-baserade företaget Nikola Motor30 planerar att redan år 2020 lansera koldioxidfria lastbilar med samma lastkapacitet som dieseldrivna lastbilar och med en räckvidd som överstiger dagens lastbilars. Företaget planerar för en infrastruktur för vätgasstationer i Nordamerika, där bränslet ingår i ett leasingkoncept. Vätgasen ska produceras med hjälp av solenergi.

26 https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2017-11/Rapport%20delningsekonomi_0.pdf27 https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6782-3.pdf?pid=2118528 https://www.konj.se/om-ki/aktuellt/nyhetsarkiv/2017-09-20-kommentar-till-budgetpropositionen-for-2018.html29 https://www.nyteknik.se/fordon/tesla-semi-nu-ar-den-presenterad-688415830 https://nikolamotor.com/


I sammanhanget är det värt att notera att det svenska bolaget Powercell har slutit avtal med just Nikola Motor om leverans av bränsleceller.31 Honda, Toyota och Hyundai har lanserat modeller med bränsleceller och Mercedes planerar att släppa en bränslecellshybrid.

Ovanstående är bara några exempel på tekniker som är under utveckling. I ljuset av den utveckling som sker är det viktigt att vi inte begränsar de statliga satsningar som sker på området. Det sannolika är att vi framöver har en mix av olika tekniker, på samma sätt som vi i dag har flera olika sorters drivmedel i form av exempelvis bensin och diesel.

Vi vill bejaka och underlätta för ny koldioxidfri teknik genom att införa ett ekonomiskt stöd för utbyggnad av infrastruktur för teknik som inte kan nyttja befintlig infrastruktur, såsom bensinstationer. Vi reformerar därmed vårt tidigare föreslagna stöd till laddstolpar. Att reformera stödet så att det blir teknikneutralt går i linje med den vilja som Moderaterna tidigare har kommunicerat om att styrmedel inom miljö- och klimatområdet ska vara teknikneutrala.

• Inför ett statligt teknikneutralt stöd på 100 miljoner kronor årligen tills 2021 för utbyggnad av ny infrastruktur för teknik som kan bidra till en koldioxidfri fordonsflotta.

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BIODRIVMEDEL

Nya förbränningsmotorer blir allt mer effektiva och utvecklingen av fossilfria alternativ går framåt. På lite längre sikt tror många på en elektrifiering av åtminstone de lättare fordonen, men i dag utgör laddbara bilar endast 1 procent av fordonsflottan.32 Nästintill hela bilparken, inklusive laddhybriderna, har alltså någon form av förbränningsmotor i dag. Med tanke på att bilen har en medellivslängd på 17 år,33 är det ett rimligt antagande att vi kommer att ha en stor andel förbränningsmotorer på våra vägar under ganska lång tid framöver. Vi måste också ta hänsyn till att bilen utgör en av hushållens största investeringar och att omsättningen därför inte kan ske alltför snabbt. Med den vetskapen behöver vi skapa styrmedel som uppmuntrar minskade utsläpp från förbränningsmotorerna.

En övergripande utmaning gällande biobränslen är att en stor del av lagstiftningen sker på EU-nivå. Det är förstås i grunden rimligt men det är viktigt att vår nationella lagstiftning och våra nationella mål går i takt med EU-lagstiftningen. En risk blir annars att vi sätter mål som är omöjliga att nå eftersom lagstiftningen helt enkelt inte ger oss de verktyg som krävs.

31 http://www.powercell.se/news_head32 Trafikanalys: https://www.trafa.se/sidor/press/#/pressreleases/en-procent-av-personbilarna-aer-laddbara-241656333 BilSweden


I Sverige har vi, tillsammans med Finland, högst andel biodrivmedel i EU. Vi har mycket goda förutsättningar för inblandning av biodrivmedel i fossila bränslen, vilket bidrar till minskade utsläpp av klimatgaser. Biodrivmedel kan framställas av bland annat skogsråvara, grödor, restprodukter och avfall. Olika biodrivmedel har olika grad av klimatnytta. Exempelvis kan Lantmännen Agroetanols etanol bidra med en 95-procentig utsläppsreduktion.34 Den exporteras dock till stor del till Tyskland, som har ett system som belönar klimatnytta för varje enskilt biodrivmedel. För att säkra tillväxten av biodrivmedel med ökade investeringar i anläggningar för produktion krävs långsiktighet i regelverken. Förutsättningarna och reglerna har hittills varit kortsiktiga och osäkra.

Det är glädjande att vi den 1 juli 2018 får på plats ett regelverk gällande reduktionsplikt, det vill säga krav på ökad inblandning av biodrivmedel, som Moderaterna länge har drivit på för. Systemet grundas på drivmedlens klimatprestanda, alltså hur stora reduktioner av utsläpp av växthusgaser som drivmedlet ger upphov till. Genom successivt ökad inblandning av biodrivmedel kan vi minska de fossila koldioxidutsläppen och bidra till att Sverige når 2030-målet. En svaghet i förslaget är dock att det bara innehåller bindande etappnivåer fram till år 2020. Branschföreträdare menar också att det finns förutsättningar att ställa högre krav på inblandningen i bensin. Vi vill se en bred politisk överenskommelse om mer långsiktigt bindande mål, för att skapa större förutsägbarhet. Samtidigt måste kontroller ske löpande för att säkerställa att nivåerna är rimliga, även i takt med att konkurrensen från Europa ökar.

Kraven är högt ställda när det gäller biodrivmedel, med ett antal hållbarhetskriterier och krav på spårbarhet som måste uppfyllas.35 Motsvarande hållbarhetskrav ställs inte på fossila drivmedel. Ställer vi för höga krav på biobränslen tappar de i konkurrenskraft gentemot de fossila alternativen. Därför får kraven som ställs inte undergräva de förnybara bränslenas konkurrenskraft.

• Driv på för en bred politisk överenskommelse om höjda ambitionsnivåer och förbättrad långsiktighet inom reduktionspliktssystemet.

• Säkerställ rimliga hållbarhetskrav och bred råvarubas för biodrivmedel.

• Driv på för krav på utökad redovisning av den totala klimatpåverkan från fossila drivmedel, motsvarande de krav som ställs på biodrivmedel.

SKATTENEDSÄTTNING FÖR EL-BUSSAR OCH EL-LASTBILAR

I dagsläget är spårbunden trafik som drivs med el gynnad genom en nedsättning av energiskatten. Det är en rimlig ordning men samtidigt bör även exempelvis tyngre fordon som inte är spårbundna men som likväl är eldrivna åtnjuta samma skattenedsättning. Därför bör energiskatten för el-bussar och el-lastbilar sänkas

34 https://www.lantmannenagroetanol.se/35 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010598-om-hallbarhetskriterier-for_sfs-2010-598


till 0,5 öre/kWh. Nedsättningen bedöms minska de statliga intäkterna med 3 miljoner kronor årligen.36

• Sänk energiskatten för tunga elfordon som används i yrkesmässig trafik.

BONUS MALUS

Principen bakom bonus-malus är att inköp av miljövänliga bilar ska premieras på bekostnad av dem som köper bilar med stora utsläpp. Moderaterna har länge förespråkat ett sådant system. I sommar träder bestämmelser i kraft som innebär att miljövänliga bilar får en premie vid inköpstillfället medan bilar som släpper ut mycket får en kraftigt förhöjd fordonsskatt under tre år. Förslaget har dock fått motta en del kritik. Det bör därför ses över på en rad punkter:

• Eftersom syftet med ett bonus malus-system är att påskynda omställningen av fordonsflottan, och inte att straffa bilisterna, bör det inte vara överfinan-sierat, vilket det är med regeringens förslag. Energimyndigheten skriver i sitt remissvar:

”Givet att systemet beräknas generera betydande intäkter till statskassan ligger tanken nära till hands att syftet med bonus malus-systemet är fiskalt.”37

• I dag sker ”malus” genom en höjning av fordonsskatten under tre år. Man bör närmare analysera om treårsgränsen riskerar att försena omställningen av fordonsflottan. Effekten kan exempelvis bli att importen av äldre bilar ökar och/eller att bilägaren behåller bilen längre tid efter att de tre åren gått.

• Systemet bör vara teknikneutralt och baseras på livscykelanalyser av fordon för att ge en mer rättvisande bild av olika fordonstypers klimatpåverkan.

• Om vi ska kunna nå etappmålet för transportsektorn är det tveksamt om det räcker med åtgärder som riktar sig mot nya bilar. Man bör överväga att införa försiktiga styrmedel för befintlig bilpark för att ytterligare påskynda omställ-ningen.

Sammanfattningsvis finns det alltså flera aspekter av bonus malus-systemet som närmare bör utvärderas och ses över. Vidare finns det anledning att planera för en framtid då fordonsflottan har ställt om till fossilfri drift. Det kommer innebära ett stort skattebortfall. På sikt vill vi få ner skattetrycket, men det måste ske på ett hållbart sätt. Framgångsrika miljöskatter är per definition själveroderande och därför får vi heller inte bli beroende av dem.

36 RUT Dnr 2018:403.37 http://epi6.energimyndigheten.se/PageFiles/54563/Dnr%20Fi2017_01469_S2%20Energimyndighetens%20Yttrande%20angående%20prome-morian%20Ett%20bonus%20malus%20system%20för%20lätta%20fordon%20final.pdf


• Se över bonus malus-systemet i syfte att göra det teknik- och kostnadsneutralt samt miljömässigt mer träffsäkert.

• Planera för en framtid där intäkter från bränsle- och fordonsskatter minskar på grund av omställningen till en mer miljövänlig fordonsflotta.

RESEAVDRAG OCH FÖRMÅNSBILAR

Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Flera undersökningar har dock tyvärr visat att fusket med reseavdraget är mycket utbrett. Enligt Skatteverket beror det utbredda fusket på tidsvinstregeln, det vill säga att man ska spara minst två timmar på att arbetspendla med bil i stället för kollektivtrafik, vilket anses svårt att kontrollera. Med dagens teknik finns större möjligheter att kontrollera hur avdraget används. Minskat fusk skulle sannolikt minska miljöpåverkan, eftersom fler då skulle välja kollektivtrafik. Skatteverket bör därför kraftigt effektivisera kontrollen av reseavdragets användning genom att dra nytta av ny teknik.

Vidare bör förmånsbeskattningen av bilar ses över i syfte att säkerställa att förmånsvärdet överensstämmer med det faktiska värdet. Eftersom förmånsbilarna står för hälften av förnyelsen av fordonsflottan, och därmed utgör en viktig del i omställningen av densamma, bör miljöstyrningen vid bestämmandet av förmånsvärdet öka. En nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar skulle innebära en intäktsminskning med drygt 187 miljoner kronor,38 medan en höjning av förmånsvärdet med 10 procent för bilar som inte är miljöbilar skulle ge en intäktsförstärkning med 800 miljoner kronor.39

• Ge Skatteverket i uppdrag att med hjälp av ny teknik effektivisera kontrollen av reseavdrag.

• Se över förmånsbeskattningen av bilar så att den bättre speglar det faktiska värdet och får en starkare miljöstyrande effekt

TYNGRE LASTBILAR

Att minska utsläppen från vägtrafiken är särskilt angeläget om vi ska minska utsläppen från transportsektorn. Moderaterna har länge föreslagit att längre och tyngre lastbilar ska tillåtas på svenska vägar. Tyngre och längre lastbilar är bra för såväl miljön som jobben och företagens villkor eftersom mer varor kan fraktas på varje lastbil. De utvärderingar som har gjorts av bland annat skogsindustrin, visar att tyngre lastbilar med en vikt på 74 ton sänker koldioxidutsläppen per transporterat ton med cirka 10 procent.40 Alla metoder som effektiviserar godstransporterna via lastbil och samtidigt sänker koldioxidutsläppen bör

38 RUT Dnr 2016:559.39 RUT Dnr 2017:705.40 ”Kontinuering uppföljning av drivmedelsförbrukning och lastfyllnadsgrad för ETT- och ST-fordon” Skogsforsk, s. 2


nyttjas. Det är därför välkommet att nuvarande regering har öppnat upp för tyngre lastbilar på det svenska nätet. Däremot krävs det en förstärkning av vägnätets bärighet, för att reformen ska få full effekt. Vidare bör vi driva på för att tyngre lastbilar ska tillåtas i EU.

• Stärk vägnätets bärighet för att möjliggöra för tyngre lastbilar.

• Driv på för att tillåta tyngre lastbilar i hela EU.

FlygMed en stor förväntad ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt är det inte rimligt att anta att efterfrågan på flygandet kommer att minska i framtiden. Människans nyfikenhet driver henne att se nya platser och byta erfarenheter och upplevelser med andra. Inom de närmaste 20 åren beräknas antalet flygresenärer fördubblas. Samtidigt ökar utsläppen från flyget. För att nå klimatmålen måste vi minska flygets utsläpp.

Flyget står i dag för 2-3 procent av människans totala koldioxidutsläpp.41 I Sverige står inrikesflyget för 1 procent av koldioxidutsläppen. Men då har man inte räknat in höghöjdseffekterna. Höghöjdseffekter innebär att utsläpp från flyg på hög höjd, cirka 10 000 meter, påverkar klimatet mer. Enligt Naturvårdsverket uppskattas förbränning på hög höjd dubblera den negativa klimateffekten jämfört med om förbränningen sker på marknivå. Höghöjdseffekterna orsakas främst av bildande av kväveoxider och vattenånga i den höga atmosfären. Detta gäller främst för utrikesflyg, eftersom inrikesflyg sällan når så hög höjd. Förbränning av förnybart bränsle ger också en höghöjdseffekt men forskarna är inte ense om hur stor den är. De är inte heller ense om hur stor den klimatvärmande effekten är av kväveoxider och vattenånga på hög höjd.

SMARTARE DRIVKRAFTER FÖR ETT GRÖNARE FLYG

Runt om i världen pågår hoppingivande projekt för att minska flygets klimatpåverkan. I november 2017 meddelade Airbus, Rolls Royce och Siemens att de gemensamt arbetar på en prototyp på ett elhybridplan som ska kunna testas redan år 2020. Boeing samarbetar med start up-bolaget Zunum som räknar med att ha eldrivna plan i luften år 2022. Fördelarna med eldrift är inte bara klimatmässiga utan också att bullernivån minskar.42

Även i Sverige går utvecklingen framåt. På sträckan mellan Ängelholm och Stockholm flyger BRA i dag med ett modernt turbopropflygplan som minskar de fossila utsläppen per passagerare med cirka 45 procent jämfört med jetflygplan.43 På alla flygningar mellan Halmstad och Stockholm har bolaget en

41 IPCC enligt Transportstyrelsen: https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Miljo-och-halsa/Vanliga-fragor-och-svar/42 https://www.ft.com/content/bc1f2adc-d43c-11e7-a303-9060cb1e5f4443 https://www.sydsvenskan.se/2017-02-17/arbetet-mot-ett-fossilfritt-inrikesflyg-pagar-for-fullt


femprocentig inblandning av biodrivmedel. Sådana lovvärda initiativ premieras inte i regeringens modell för flygskatt. Den bygger på att straffa avstånd i stället för utsläpp. Skatten ger därmed inte heller flygbolagen några incitament att sänka sina utsläpp och ställa om till nyare teknik. Detta konstaterades även i utredningen:

”Det innebär dock inte att skatten ger incitament till ökad energieffektivitet eller till minskad användning av fossila bränslen genom till exempel en övergång till biobränsle eftersom skatten är helt frikopplad från bränsleförbrukningen och typen av bränsle.”44

Inom Sverige och EES innebär skatten dessutom dubbla styrmedel, eftersom flyget omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Därutöver riskerar den att flytta flyg till länder utan flygskatt, såsom Danmark, men också att på vissa sträckor flytta transporter till vägtrafik. Vidare finns en betydande risk att långflygningar inte längre utgår från Sverige. Skatten är ineffektiv, då den endast förväntas leda till begränsade utsläppsminskningar. Enligt utredningen handlar det om en minskning med 0,08-0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges totala koldioxidutsläpp som år 2016 låg på 53 miljoner ton koldioxid.

Flera åtgärder kommer att krävas för ett mer hållbart flyg. Det handlar om ny teknik, effektivisering, modernisering, flygsätt och drivmedel. Tillgången på biodrivmedel för flyget är fortfarande begränsad, men precis som för vägtransportsektorn krävs långsiktiga styrmedel för att skapa en efterfrågan. Vi vill därför undersöka förutsättningarna för ökad inblandning av biodrivmedel. För att skapa smartare drivkrafter för omställning av fordonsflottan vill vi också utreda hur man ytterligare kan miljödifferentiera start- och landningsavgifter i syfte att uppmuntra till investeringar i mer bränslesnåla plan och inblandning av biodrivmedel.

Som ytterligare ett komplement vill vi uppmuntra till klimatkompensation för flygresor. Fly Green Fund är ett exempel på ett initiativ som möjliggör klimatkompensation som används till utveckling av nya biodrivmedel. Av intäkterna går 75 procent till inköp av bioflygbränsle och 25 procent till att stötta kontinuerlig och storskalig produktion i Sverige.

Vi föreslår att det ska bli obligatoriskt för aktörer som säljer flygbiljetter att erbjuda klimatkompensation som ett tillägg vid biljettköp. För företag bör sådan klimatkompensation dessutom vara avdragsgill. Vi vill införa ett skatteavdrag för

44 SOU 2016:83 s 193.


företag som klimatkompenserar genom att investera i olika program. Vi menar att möjligheterna att välja form för klimatkompensation bör vara stora eftersom det kan öka intresset för att investera. Dessutom är denna typ av insatser för att minska klimatutsläppen ofta kostnadseffektiva, särskilt i utvecklingsländer, och bör uppmuntras. Moderaterna avsätter därför 15 miljoner kronor på ett brett skatteavdrag för klimatkompensation.

• Utred reduktionsplikt för flyget och hur tillgången på biobaserat flygbränsle kan öka.

• Utred möjligheten att införa ytterligare miljödifferentiering för start- och landningsavgifter som uppmuntrar till investeringar i mer bränslesnåla plan och inblandning av biodrivmedel.

• Inför krav på erbjudande om klimatkompensation som ett tillägg vid biljettköp.

• Inför avdragsrätt för klimatkompensation (15 Mkr).

• Avskaffa flygskatten.

SINGLE EUROPEAN SKY

Det europeiska flygtrafikledningssystemet hanterar dagligen runt 26 000 flygningar. Ineffektivitet inom det europeiska luftrummet beräknas kosta cirka 2 till 3 miljarder euro per år. Flygtrafiken växer för varje år, vilket kräver ett effektivare användande av luftrummet. EU:s program Single European Sky bidrar till ett effektivt och miljömässigt bättre användande av luftrummet genom att möjliggöra för ett gemensamt europeiskt luftrum där flygbolag kan frångå landsgränser och i stället flyga den rakaste och snabbaste sträckan. Det skapar kortare väntetid i luften innan flygen kan landa. Flygets utsläpp skulle därmed minska med 10 till 12 procent genom att ha ett gemensamt luftrum. Det är oroande att arbetet med att få systemet på plats drar ut på tiden. Implementeringen av Single European Sky bör prioriteras.

• Driv på för ökad takt i implementeringen av Single European Sky.

OMFÖRHANDLING AV CHICAGOKONVENTIONEN

Som en följd av Chicagokonventionen (Convention on International Civil Aviation) från 1944 tillåts ingen beskattning av flygbränsle. Det saknas i dag ett brett stöd bland ICAO:s medlemsstater för att göra de ändringar som krävs i Chicagokonventionen.45 I stället har ICAO valt att införa ett globalt marknadsbaserat klimatstyrmedel för det internationella flyget, kallat CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Systemet baseras på målsättningen att nå en koldioxidneutral tillväxt från år 2020. Alla utsläpp över den nivån ska man kompensera för. Även om vi välkomnar initiativet

45 Skriftligt svar från Eneroth: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/chicagokonventionen-och-bransle-skatter-_H4121886


från branschen, menar vi att det mest effektiva vore att införa en möjlighet till koldioxidbeskattning av flygbränslet. Vi bör därför driva på för gemensamt minimiskatt på utsläpp från flyget genom en förändring av Chicagokonventionen.

• Ta en aktiv roll för att driva på för en omförhandling av Chicagokonventionen, i syfte att sluta en global överenskommelse om en nationell minimiskatt på flygbränsle.

Sjöfart Redan i dag transporteras globalt sett omkring 90 procent av alla varor till sjöss.46 Transporter via sjöfart är många gånger effektiva om man ser till drivmedelsförbrukningen per vikt och sträcka. Det vore därför bra för klimatet om större andel gods och persontransporter flyttades över till sjöfarten.

Men även sjöfarten behöver minimera sina utsläpp till luften i form av svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid och partiklar, och till vattnet i form av kemikalier och avloppsvatten. I dag används nästan enbart fossila drivmedel i sjöfarten, om man bortser från eldrift, som i nuläget är begränsad till ett fåtal användningsområden.47 LNG och metanol framställs ur naturgas, vilket gör att de inte kan klassas som förnybara. Däremot minskas utsläppen av svavel och partiklar.48

Svensk sjöfart inkluderas i utsläppsmålet om att minska växthusutsläppen med 70 procent mellan 2010-2030, vilket kommer att kräva åtgärder.49 Fartyg har en lång livslängd, vilket innebär att enbart inköp av nya energieffektiva fartyg inte kommer lösa utsläppsproblematiken på kort sikt, utan att resurser även måste läggas på att minska utsläppen från befintliga fartyg.

INTERNATIONELLA ÅTGÄRDER

Sjöfarten står i dagsläget för cirka 3 procent av de globala växthusutsläppen.50 Sjöfarten verkar på en global marknad och ytterligare nationella regleringar riskerar att svensk sjöfart och industri får konkurrensnackdelar i jämförelse med andra länder. Dessutom har nationella särkrav relativt liten verkningsgrad i jämförelse med internationella åtaganden. Mot denna bakgrund är internationella åtgärder inom ramen för FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, viktiga för att minska utsläppen från den internationella sjöfarten.

Varken Kyotoprotokollet eller Parisavtalet reglerar utsläppen från den internationella sjöfarten, utan detta arbete har lämnats till IMO. IMO har tidigare tagit steg mot ett internationellt utsläppsmål för koldioxid från sjöfarten, genom

46 http://www.ics-shipping.org/shipping-facts/shipping-and-world-trade47 http://www.energimyndigheten.se/globalassets/klimat--miljo/transporter/sjofartens-omstallning-till-fossilfrihet-er2017_10.pdf S. 948 http://www.energimyndigheten.se/globalassets/klimat--miljo/transporter/sjofartens-omstallning-till-fossilfrihet-er2017_10.pdf49 Prop. 2016/17:146.50 http://www.energimyndigheten.se/globalassets/klimat--miljo/transporter/sjofartens-omstallning-till-fossilfrihet-er2017_10.pdf s. 10


att besluta om ett krav om att alla större fartyg51 ska samla in och rapportera data gällande bränsleanvändning. IMO fattade i april 2018 dessutom beslut om att sjöfartens globala utsläpp ska minskas med 50 procent till 2050 jämfört med 2008.52 Utöver ökad miljöhänsyn har ett internationellt system potential att ytterligare stärka konkurrenskraften hos svensk sjöfart, vars miljöarbete redan i dag ligger i framkant. IMO har tidigare fått påtryckningar från EU, som vid den senaste uppgörelsen om framtidens utsläppshandel beslutade att inkludera sjöfarten om den inte vidtagit åtgärder senast år 2023.

• Sverige bör agera kraftfullt inom IMO i syfte att driva på för en kostnadseffektiv minskning av den internationella sjöfartens klimatpåverkan.

NEDSÄTTNING AV ENERGISKATT PÅ LANDSTRÖM

Alliansregeringen genomförde en nedsättning av energiskatten på landström till 0,5 öre per kWh för större skepp inom den yrkesmässiga sjöfarten.53 Den nedsatta energiskatten skapar incitament till lägre utsläpp av växthusgaser från fartyg i hamn, då det blir relativt sett billigare att använda landström jämfört med generatorer som drivs med diesel eller eldningsolja. Landström passar bäst för färjor och fartyg i linjetrafik som frekvent anlöper hamn och har fasta kajplatser. Samtidigt blir miljönyttan större ju längre tid fartyget ligger i hamn. Cirka 15 procent av de svenskregistrerade handelsfartygen omfattas av nedsättningen. Dessa 15 procent står för mer än 98 procent av den totala bruttodräktigheten.54

Nedsättningen av energiskatten har varit framgångsrik och minskar både utsläppen från fartyg i hamn och bullernivån. Många svenska hamnar har investerat i nya anläggningar de senaste åren.55 Med tanke på den senaste tidens utveckling av batteridrivna fartyg och elhybrider, bör det även undersökas om dessa kan inkluderas i skattenedsättningen.

• Undersök möjligheten att inkludera batteridrivna fartyg och elhybrider i nedsättningen.

FARLEDSAVGIFTERNAS PÅVERKAN PÅ SJÖFARTENS OMSTÄLLNING

Den 1 januari 2018 införde Sjöfartsverket ett nytt system för de farledsavgifter som tas ut när ett fartyg anlöper i svensk hamn. Det nya systemet har mött kritik från både Trafikanalys och branschen eftersom det åstadkommer lägre miljö- och klimatnytta i jämförelse med tidigare system, samtidigt som de generella kostnaderna för svensk sjöfart ökar. För lastfartyg som anlöper svenska hamnar, minskar den nya modellen incitamenten att gå längs kusten för ytterligare ett stopp i en svensk hamn. Detta riskerar att transporter i stället flyttas över till lastbil.

51 fartyg över 5 000 bruttoton52 http://www.imo.org/en/MediaCentre/PressBriefings/Pages/06GHGinitialstrategy.aspx53 Prop. 2009/10:144 S. 23. Detta gäller landström om minst 380 volt och för skepp om bruttodräktighet om minst 400 ton.54 Trafikanalys, Fartyg 2016 – Svenska och utländska fartyg i svensk regi, Statistik 2017:1655 Sveriges Hamnar [2016], Anslutning av elektricitet till fartyg vid kaj


Eftersom farledsavgifterna är ett av de viktigaste ekonomiska styrmedlen för sjöfarten i Sverige, behöver avgifterna utformas så att de skapar incitament för sjöfarten att minska sina utsläpp. Samtidigt är det viktigt att utformningen inte missgynnar konkurrenskraften för svensk sjöfart, och därmed gynnar en utveckling där transporter flyttas över till mindre energieffektiva alternativ. Ekonomiska överväganden ligger till grund för den förändrade avgiftsmodellen. Det är olyckligt om Sjöfartsverkets finansieringsmodell går ut över miljöarbetet. Vi välkomnar därför Riksrevisionens granskning av Sjöfartsverkets organisationsform. Samtidigt finns det ett behov av att se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.

• Se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att de skapar incitament för sjöfarten att minska sina utsläpp.

SJÖFARTSFORSKNING

Sjöfartsbranschen har påtalat ett ökat behov av forskning och innovation för att sjöfarten ska kunna minska sin användning av fossila bränslen. Det är viktigt med utveckling av nya tekniker för rening av utsläpp. Därför behövs ytterligare forskning för att sjöfarten ska kunna övergå till att använda fossilfria bränslen. En stor del av sjöfartsforskningen som bedrivs i Sverige är centrerad till miljöområdet. Bland de nordiska länderna finns ett liknande mönster, men med olika fokusområden. Enligt en kartläggning av forskningsinstitutet Lighthouse finns det gemensamma intressen och stor kompetens inom energieffektivisering och alternativa bränslen bland de nordiska länderna. Kartläggningen visar även att merparten av de nordiska aktörerna har en önskan om utökat samarbete.56 En formaliserad nordisk plattform för sjöfartsforskning som fokuserar på erfarenhetsutbyte och samarbete inom exempelvis energieffektivisering och alternativa bränslen för sjöfarten bör därför inrättas. En sådan kan bidra till att klimatforskningen inom sjöfartsområdet utvecklas samtidigt som synergieffekter uppnås.

• Verka för inrättandet av en nordisk plattform för sjöfartsforskning med fokus på erfarenhetsutbyte och samarbete inom klimatområdet. För ändamålet öronmärks 5 miljoner kronor inom utgiftsområde 20, anslaget 1:5 Miljöforskning.

Järnväg En fungerande järnväg är avgörande för ett hållbart och robust transportsystem. Tåget är ett klimatsmart transportmedel och står för mindre än en procent av hela den svenska transportsektorns utsläpp av koldioxid. Svenska företag

56 Ligthouse ”Nordisk sjöfartsforskning, innovation, utveckling och demonstration 2015 – 2016” S. 18


och inte minst industrin måste kunna lita på att järnvägen fungerar och att de kan välja tåget som ett hållbart transportslag för att frakta sitt gods. För att fler ska kunna välja tåget behöver punktligheten förbättras samtidigt som befintlig bankapacitet används mer effektivt. Även om alliansregeringen nästan fördubblade anslagen för drift och underhåll av järnväg så var det inte tillräckligt. Moderaterna prioriterar därför järnvägsunderhåll och vi lägger lika mycket resurser som den nuvarande regeringen på att bygga ut järnvägen med ny kapacitet. Samtidigt vill vi införa styrmedel för en effektivare användning av järnvägen. Vi vill gynna en utveckling där fler väljer tåget som transportmedel, såväl för gods som för persontransporter.

Moderaterna ställer sig positiva till ökad järnvägsutbyggnad med fokus på den regionala pendlingen som är avgörande för jobb och tillväxt. Kraftiga underhållsinsatser ska kombineras med investeringar i kostnadseffektiva kapacitetshöjande åtgärder i hela landet. Det regionala pendlandet och industrins behov av pålitliga godstransporter ska stå i centrum. Fokus bör ligga på de sträckor där kapacitetsbristerna är som störst. Ur ett miljö- och klimatperspektiv är det viktigt att beakta livscykelanalyser för att säkerställa att investeringar inte blir ineffektiva. Byggandet av järnväg genererar i sig betydande koldioxidutsläpp och därför ska resurser inte läggas på sträckor där dessa utsläpp inte kan hämtas hem.

För att infrastrukturen ska kunna användas så effektivt som möjligt och för att investeringar ska få största möjliga effekt bör infrastrukturplaneringen med våra grannländer vara gränsöverskridande när så krävs. Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga för att utveckla sammanhållna och effektivt fungerande marknader för järnvägstransporter i Europa. Det så kallade fjärde järnvägspaketet, som nu ska implementeras i Sverige, syftar till att skapa bättre förutsättningar för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde utan tekniska, administrativa och rättsliga hinder mellan länderna. Paketet innebär att de nationella persontrafikmarknaderna i EU öppnas upp för konkurrens av kommersiell trafik, vilket bidrar till ett attraktivt, effektivt och långsiktigt hållbart trafikutbud av god kvalitet. Det bidrar till ett ökat resande på järnväg till förmån för tillväxt, sysselsättning, regional utveckling och miljö. Moderaterna vill arbeta för ett fullt genomförande av det fjärde järnvägspaketet i Sverige och övriga medlemsstater.

• Kombinera underhållsinsatser med investeringar i kostnadseffektiva kapacitetshöjande åtgärder i hela landet.

• Verka för ett ökat användande av livscykelanalyser vid infrastrukturinvesteringar.

• Verka för att Sverige liksom övriga medlemsländer skyndsamt implementerar det fjärde järnvägspaketet.


En trygg energiförsörjningSveriges klimatarbete, välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en fungerande energipolitik. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när den behövs.

Sverige är i toppen av EU när det gäller andelen förnybar energi. Vårt tidigare mål om minst 50 procent förnybart senast år 2020 nådde vi redan år 2012. Det handlar framför allt om bioenergi och vattenkraft, men även vindkraften har ökat snabbt.

Andel förnybar energi i EU. Källa: Eurostat.

Koldioxidfri el medför stora möjligheter för Sverige att bidra till klimatmålens uppfyllelse men också att skapa nya jobb och exportmöjligheter. Industrin och transportsektorn bör i största möjliga mån dra nytta av att vi har ren el. Samtidigt ställer ökad efterfrågan på el också krav på en utbyggd och driftsäker infrastruktur.

Sommaren 2016 slöts en bred energiöverenskommelse mellan Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därigenom har förutsättningar skapats för långsiktiga spelregler genom förnybar energiproduktion, utfasning av fossila bränslen och kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Målet för år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Detta innebär inte ett stoppdatum för kärnkraft och inte heller en stängning av kärnkraft genom politiska beslut.


Källa: Svenska kraftnät

Med energiöverenskommelsen på plats är det hög tid att fokusera på morgondagens elmarknad, hur framtidens marknadsdesign ska se ut och hur Sverige ska klara de utmaningar gällande kraftöverföring som ett elsystem med allt mer intermittent kraft, såsom sol- och vindkraft, medför.

Globala utmaningar och möjligheterGenom den europeiska energiunionen länkas Europa samman. Detta är en viktig process som binder ihop våra marknader, ökar handeln med el och bidrar till att trygga elförsörjningen även i Sverige. När marknaden växer ökar intresset för att investera i klimatsmart el i Sverige. Resultatet blir ett säkrare och mer klimatsmart Europa. Sverige bör driva på för en gemensam energimarknad där långsiktiga konkurrenskraftiga spelregler råder.

Klimatutmaningen ställer krav på hela världen att ställa om. Det förutsätter att miljötekniken fortsätter att utvecklas. Vi behöver underlätta export av svensk koldioxidfri el såväl som miljövänlig energiteknik. Sverige är redan i dag en nettoexportör av el, de senaste åren har Sverige exporterat mellan 10-22 TWh per år,57 men möjligheterna behöver förbättras. Ett konkret problem är att långt ifrån alla EU-länder har marknadspriser på el.

Därför menar vi att en ambitiös politik för företagande, frihandel och innovationer går hand i hand med en modern energipolitik. Vi föreslår att en utredning tillsätts med uppdrag att analysera den svenska elmarknaden ur ett internationellt

57 https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/


perspektiv och se över vilka åtgärder som skulle behövas för att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt.

• Tillsätt en konkurrenskraftsutredning med uppdrag att analysera den svenska elmarknaden ur ett internationellt perspektiv, samt att se över framtida överföringsbehov, olika tekniska lösningar och systemtjänster.

EnergiforskningFramtidens utmaningar måste mötas med morgondagens teknik. När det gäller energiteknik ligger Sverige på många områden i framkant. I takt med att gröna innovationer når fler och bredare marknader kan vi hjälpa till att minska klimatpåverkan ute i världen samtidigt som det skapas jobb och tillväxt här i Sverige. Exempelvis har geotermisk energi potential att bidra med utsläppsfri el.

Det finns i dag ingen möjlighet för Energimyndigheten att stödja forskning inom kärnkraftsområdet. Oavsett vad man har för uppfattning om kärnkraftens framtid så står det klart att kärnkraft i någon form kommer att finnas kvar i det svenska samhället i årtionden. Utvecklingen har gått framåt, och med den fjärde generationens kärnkraft finns möjligheten att leverera stora mängder energi samtidigt som slutförvaringen begränsas i tid.

Kärnkraftsbolagen tar i dag ansvar för kärnbränslehantering och avveckling av uttjänade reaktorer. Men en utmaning finns inom forskning och kompetensförsörjning. Här bör det finnas en möjlighet för Energimyndigheten kunna stödja projekt som säkrar att vår kärnkraftshantering även i framtiden är av yppersta klass. Ska Sverige kunna hantera befintliga reaktorer, ha möjligheten att bygga nya reaktorer och avveckla äldre krävs det att vi lyckas bibehålla forsknings- och kompetensnivåer som kan göra allt detta på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Därför menar vi att Energimyndigheten bör tillåtas satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.

• Möjliggör satsningar på alla relevanta energislag såsom kärnkraft och ny teknik genom forskning och demonstrationsanläggningar.

ElnätSvensk geografi och demografi utgör en utmaning för det svenska elnätet. Största delen av svensk elproduktionen sker i norra Sverige medan majoriteten av elen konsumeras i södra Sverige. Detta tillsammans med efterfrågan på smarta nät för ett hållbart samhälle ställer stora krav.

Utbyggnaden av elnäten behöver ske under ordnande former och med god framförhållning. Framtida utbyggnad ställer också höga krav i tillståndsprocesser


som ofta drar ut på tiden. Det är angeläget att, med bibehållen rättssäkerhet, effektivisera tillståndsprocesserna.

Framtida investeringar i nya elnät medför stora kostnader. Därför bör en fristående aktör få i uppdrag att genomföra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar för att komplettera och säkerställa att det uppstår god kostnadseffektivitet vid utbyggnad.

• Förkorta handläggningstiderna vid genomförande av nätinvesteringar.

• Uppdra åt en fristående aktör att genomföra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar.

EU:s energiskattedirektivEU:s energiskattedirektiv anger att el ska beskattas av medlemsstaterna och att beskattningen ska uppgå till vissa minimiskattenivåer. Det finns alltså ingen möjlighet att helt ta bort skatten på el om vi ska följa EU:s energiskattedirektiv. Sverige beskattar industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, jord-, skogs- och vattenbruk samt förbrukning i datorhallar (effekt minst 0,1 megawatt) med 0,5 öre per kWh, vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå. För att helt skattebefria el i industriell verksamhet krävs att Sverige förhandlar med EU om ett undantag från energiskattedirektivet. Som tidigare har angetts, är vår stora andel koldioxidfri el en stor klimattillgång för Sverige och det kan därför finnas skäl att driva på för möjligheten att ytterligare sätta ner energiskatten.

• Stärk Sveriges möjligheter att attrahera energiintensiv industri genom att identifiera nya branscher som kan inkluderas i den lägsta elskattenivån för att på så sätt applicera en låg svensk elskatt på ytterligare energiintensiv produktion.

• Driv på för förändring av EU:s energiskattedirektiv i syfte att ha möjligheten att sänka elskatten till noll.

Kompensation för indirekta effekterDen svenska energiproduktionen utgör i stort en konkurrensfördel för det svenska näringslivet. Det betyder dock inte att det inte finns utrymme för förbättring. Elnätet är sammankopplat med våra grannländer vilket leder till att fossil energi också påverkar priset. Eftersom den sista kilowattimmen bestämmer priset på all el som säljs påverkar EU ETS indirekt elpriset, trots att elen inte har några utsläpp. Dessa indirekta effekter får medlemsstaterna kompensera för men det nuvarande systemet för kompensation motarbetar dock hela utsläppshandelns syfte, då det ger länder som ännu inte ställt om sin elproduktion en konkurrensfördel gentemot länder som faktiskt minskat sin andel fossilbaserad elproduktion. Detta eftersom endast el producerad


med fossila bränslen genererar de intäkter som används för kompensationen. Ett sådant system är i grunden orimligt. Att harmonisera kompensationen för indirekta effekter på EU-nivå skulle i förlängningen gynna länder som har ställt om sin elproduktion och på så sätt främja övergången till ett fossilfritt samhälle. En harmonisering är också något som Moderaterna och partigruppen EPP drev i förhandlingarna om den nya utsläppshandeln.

• Driv på för en harmonisering av kompensationen för indirekta effekter.

Skogens möjligheterSkogen har en central roll i den gröna omställningen och är en av nycklarna för att bryta vårt fossilberoende. Skogsråvara kapslar in koldioxid och kan användas i produkter som ersätter till exempel plast och andra energikrävande material samt för att ersätta fossila bränslen och drivmedel. En förutsättning för detta är dock att skogen kan brukas effektivt och hållbart.

Fundamentet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk utgörs av äganderätten. Samtidigt ger markägare och företagare inom de gröna näringarna i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas. Trots omfattande kritik väljer regeringen att inte se över tillämpningen av artskyddsförordningen och inventeringen av nyckelbiotoper. Få andra branscher kräver sådan långsiktighet som skogsindustrin. Skogsägaren, och kommande generationer, måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete.

Alliansregeringen påbörjade 2013 ett omfattande arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram med utgångspunkt i skogsvårdslagens jämställda mål för miljö och produktion. Vi konstaterar att den nuvarande regeringen har valt att fortsätta arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram, men att man ännu inte lyckats presentera några konkreta åtgärder. Vi moderater menar att skogsprogrammet bör omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Det ska ta ett brett grepp för att med det hållbara brukandet som grund skapa fler jobb med skogen som bas. Detta är ett arbete som inte kan vänta.

Att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och ökad produktion i de svenska skogarna underlättar omställningen till ett mer hållbart samhälle. En brukad skog växer snabbare än en skog som inte brukas och kan därför lagra mer koldioxid. Om skogsbruket skulle ställas om till lägre tillväxt skulle det därmed göra det svårare att nå målet om ett fossilfritt Sverige.58 Att det svenska skogsbruket är

58 https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/future-forests/nyheter-fran-future-forests/2014/4/aktivt-skogsbruk-gor-storst-klimatnytta/


effektivt framgår av en undersökning som visar att om Ryssland och Kanada applicerade det svenska skogsbrukets metoder skulle de kunna lagra upp till 2,5 miljarder ton mer koldioxid årligen.59 Det kan jämföras med Sveriges nettoutsläpp av koldioxid, som år 2016 uppgick till 52,9 miljoner ton.60

Ökad tillväxt och ökad produktion i de svenska skogarna ökar också potentialen för ersättning av fossila produkter i takt med att uttaget kan bli större. Skogsprodukter för byggindustrin både i Sverige och i andra länder bidrar också till att minska klimatpåverkan från andra mer energikrävande byggmaterial, varför ökad export av trä också kan bidra till minskad klimatpåverkan. Skogen har därmed stor potential att bidra i kampen mot klimatförändringarna. Vi menar att klimathänsyn inte tillräckligt beaktas i de avvägningar som görs med stöd av miljöbalken. Därför föreslår vi att miljöbalken ses över i syfte att tydligare lyfta fram klimataspekter vid beslutsfattande.

Sverige har goda möjligheter att utveckla en ekonomi som i ännu högre grad är biobaserad. Genom att inrätta en nationell bioekonomistrategi menar vi att man tillsammans med de gröna näringarna kan skapa större miljö- och klimatnytta. Den nationella strategin ska vara en väl förankrad strategi som främjar samverkan mellan både stat och näringsliv för att underlätta de omställningar som krävs i exempelvis skogsindustrin och lantbruket. Moderaterna vill därför inrätta en nationell bioekonomistrategi. Vi ser även stort behov av att skapa bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för förnybara biobränslen samt säkerställa en bred råvarubas. Detta krävs för att branschen ska våga göra större investeringar exempelvis i anläggningar för produktion av biobränslen.

• Inrätta en nationell bioekonomistrategi i syfte att skapa långsiktiga spelregler för de gröna näringarna.

• Tillsätt en äganderättsutredning med fokus på de gröna näringarna.

• Verka för förutsebara regler för förnybara bränslen på EU-nivå.

• Verka för att sprida svenska skogsbruksmetoder till andra länder.

• Se över miljöbalken i syfte att tydligare lyfta fram klimataspekter vid beslutsfattande.

Effektiv klimatpolitik i en global världDen globala ekonomin är i dag tätt sammankopplad med förbränningen av fossila bränslen som kol, gas och olja. Att avstå från förbränningen och

59 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6338340 60 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/


därigenom minska koldioxidutsläppen är förknippat med kostnader. Det handlar om reella ekonomiska kostnader såsom investeringar i infrastruktur eller subventioner av miljövänliga alternativ. Det handlar också om indirekta kostnader genom att vi ”avstår från” tillväxt genom att införa skatter och regleringar som skapar dödviktsförluster på marknaden.

Att inte sänka utsläppen har också en prislapp; den globala uppvärmning som följer av växthusgasutsläpp innebär ökade kostnader för exempelvis översvämningar, men också uteblivna intäkter genom till exempel landförstörelse och torka.

Förutsatt att klimatpolitiken är effektiv och att utsläppsminskningar åstadkoms där kostnaden per minskning är som lägst, skapas störst samhällsekonomisk nytta när kostnaderna för klimatpolitiken är lika med eller lägre än kostnaderna som utsläppen ger upphov till. Hade alla länder haft samma höga skatt på koldioxid som Sverige, och om frihandel hade fått råda, så skulle marknaden ha sett till att minska utsläppen där kostnaden för det är lägst.

Just nu är vi långt ifrån en sådan situation. Företag som verkar i länder som använder sig av styrmedel som koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter har i många fall en konkurrensnackdel i form av högre kostnadsläge jämfört med företag som verkar i länder utan motsvarande styrmedel. Moderaterna menar att det i grunden inte är rimligt att man ska kunna konkurrera med ett lägre kostnadsläge till följd av lägre miljökrav. Det undergräver svensk konkurrenskraft samtidigt som risken för koldioxidläckage är överhängande.

Internationella åtgärderÅr 2014 stod Sverige för 1 promille av världens totala utsläpp, enligt Världsbanken. Till skillnad från många andra länder har våra utsläpp dessutom minskat, även om den trenden de senaste åren har visat tecken på att vända. Klimatfrågan är gränslös i den bemärkelsen att koldioxid påverkar klimatet globalt, oavsett var den släpps ut. Vi kan och ska arbeta för minskade utsläpp i Sverige, men det kommer att krävas betydligt mycket mer, eftersom Sveriges utsläpp i en global kontext är marginella.


Källa: Världsbanken

Det finns i grund och botten fyra sätt på vilka den svenska regeringen kan påverka andra länders utsläpp. I de följande avsnitten utvecklar vi vår syn på de olika sätten.

Tillvägagångssätt Exempel

Internationella avtal och förhandlingar Parisavtalet

Multilaterala klimatorganisationer Green Climate Fund

Bilaterala utvecklingsprojekt Bygga vattenkraft i Mocambique

Internationella klimatinvesteringar Clean Development Mechanism

Internationella avtal och förhandlingarSverige ska behålla sin pådrivande roll i de internationella klimatförhandlingarna. Parisavtalet är viktigt och vi ska fortsätta att utveckla det. Det finns dessutom många andra internationella konventioner som vi ser ett behov av att uppdatera och göra ändringar i. Ett sådant exempel är Chicagokonventionen som reglerar den internationella flygmarknaden (se avsnittet om flyget i denna rapport).

I stället för att använda marknadskrafter för att sänka utsläppen globalt har FN genom Parisavtalet valt att ha ett nedifrån-och-upp-perspektiv för att sänka utsläppen. Varje land får i princip bestämma hur stor dess kapacitet för utsläppsminskningar är och förväntas sedan genomföra åtgärder i linje med det.

Genom handelsavtal har Sverige möjlighet att påverka andra länder. Den huvudsakliga kompetensen att förhandla handelsavtal finns dock i Bryssel. Därför är det viktigt att en svensk klimatpolitik alltid har med sig det europeiska perspektivet. Sverige bör exempelvis vara pådrivande för att länder som


vidtar verkningsfulla åtgärder och sänker sina utsläpp ska belönas med mer fördelaktiga handelsavtal. Vidare är det naturligt att Sverige verkar för att det gröna frihandelsavtal som EU just nu förhandlar, Environmental Goods Agreement, blir så omfattande som möjligt; tullar på klimatsmarta varor måste sänkas eller helt tas bort.

Sverige bör också sträva efter att komma överens med andra länder som har koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, i syfte att nå en överenskommelse om gemensamma regler. Steg som tas för att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med andra länders motsvarigheter bör påskyndas. Exempelvis har EU redan kopplat samman ETS med motsvarande utsläppshandelssystem i Schweiz.

• Driv på för att avskaffa handelshinder gentemot länder som vidtar åtgärder som sänker växthusgasutsläppen.

• Driv på för att det gröna frihandelsavtalet ska bli så omfattande som möjligt.

• Verka för en sammanlänkning av EU ETS med andra länders och regioners system för handel med utsläppsrätter.

Multilaterala klimatorganisationerSverige bidrar med pengar till internationella organisationer som arbetar med att motverka klimatförändringar. Enligt statsbudgeten för 2018 var den totala biståndsramen fastslagen till 49 miljarder kronor. Det motsvarar en procent av BNP. Drygt 14 miljarder kronor går till multilaterala projektorganisationer och -fonder. Av dessa 14 miljarder är det bara sju procent (knappt en miljard) som har som sitt primära syfte att sänka utsläppen av växthusgaser.

De två enskilt största svenska bidragen är de till FN:s två fonder Green Climate Fund och Globala miljöfonden (Global Environment Facility), som tillsammans får drygt 1 miljard kronor år 2018.61 Räknar man också in Världsbanken så ökar siffran, men även om Världsbanken har flertalet projekt som just går ut på att motverka klimatförändringar så är det inte huvudfokus för verksamheten. Genom vår roll som stor givare kan vi dock driva på Världsbanken att fokusera mer på klimatfrågan.

• Driv på för att Världsbanken ska klimatsäkra sitt bistånd.

• Det multilaterala biståndet med syfte att sänka utsläppen globalt borde fördubblas från dagens 1 miljard till 2 miljarder årligen.

61 Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 7.


Bilaterala utvecklingsprojektDen största delen av biståndsbudgeten går till bilaterala utvecklingsprojekt. För 2018 handlar det om sammanlagt 24,8 miljarder kronor. Av projekten är det få som har utsläppsminskningar som huvudsyfte. Enligt regeringens egna uppgifter är det bara 3 procent av utbetalningarna som syftar till att sänka utsläppen. 11 procent går till projekt som har som delsyfte att minska utsläppen. Det finns dock andra klimatrelaterade projekt som Sida finansierar. År 2016 rörde det sig om ungefär 3 miljarder kronor som på olika sätt gick till klimatprojekt.62 Av dem är det någonstans mellan 1 och 2 miljarder kronor som går till att sänka utsläppen. Det enskilt viktigaste mottagarlandet för dessa projekt är Tanzania.

Klimatbistånd som andel av det bilaterala biståndet. Källa: SIDA och OECD.63

Många andra länder lägger en betydligt större andel av sitt bilaterala bistånd på miljö- och klimatinsatser. För Sveriges del handlade det om 15 procent år 2016. Motsvarande siffra för hela världen var 20 procent.

Det svenska miljö- och klimatbiståndet fokuserar i högre grad på klimatanpassning medan andra länder tenderar att lägga pengarna på att motverka utsläpp. Åtgärder för klimatanpassning är förstås viktiga, men de tar oss inte närmare tvågraders-målet. Ett utökat fokus på bilateralt bistånd som syftar till att minska de globala utsläppen är därför önskvärt.

62 http://www.regeringen.se/4a65d0/contentassets/79f6d27416794f0bb146c792e02b65fc/utgiftsomrade-7-internationellt-bistand.pdf63 Ibid och http://www.oecd.org/dac/environment-development/Climate-related%20development%20finance%20in%202015%20-%20FINAL%20%282%29.pdf


Det bilaterala klimatbiståndets fördelning mellan olika syften. Källa: SIDA och OECD, se not 84.

Denna analys har bland annat Norge gjort som lägger mångfalt större del på bistånd med huvudsyfte att minska klimatutsläpp. Även om Norge sticker ut så är det noterbart att såväl Tyskland som Frankrike lägger betydligt mycket mer fokus just på att minska utsläppen.

Källa: OECD samt egna beräkningar.64

Ett exempel på ett svenskt projekt som gjort stor nytta är finansieringen av vattenkraft i Mocambique. Biståndet borde i större utsträckning gå till fler sådana projekt som ger konkreta resultat och som hjälper länder att utvecklas samtidigt som de bidrar till ett bättre klimat. Om vi höjde andelen bilateralt bistånd som går till att reducera klimatutsläppen från dagens 3 procent till runt

64 Provider pespective 2014-2015 http://www.oecd.org/dac/financing-sustainable-development/development-finance-topics/climate-change.htm


10 procent skulle det innebära ytterligare cirka 2-3 miljarder kronor årligen för att sänka klimatutsläppen globalt.

Det är centralt att vi ger de länder som nu står inför en tillväxtresa möjligheten att undvika de misstag som vi begått. Genom vårt bistånd har vi en möjlighet att bidra till precis just detta.

• Utöka det bilaterala klimatbiståndet. Minst 10 procent av våra bilaterala biståndsprojekt ska ha som huvudsyfte att minska växthusgasutsläppen senast år 2022.

De ökningar av bistånd som vi föreslår bör inte ske på bekostnad av annat bistånd.

Internationella klimatinvesteringarEtt av de mest kostnadseffektiva verktygen inom klimatpolitiken är internationella klimatinvesteringar. Dessa mekanismer har gett goda resultat på flera plan, såsom klimatpåverkan, luftkvalitet och hälsa samt tekniköverföring och teknikutveckling.

Clean Development Mechanism (CDM) tillkom i samband med Kyotoprotokollet. Mekanismen möjliggör för industriländer att investera i projekt för att minska utsläppen i andra delar av världen och avräkna de uppnådda utsläppsminskningarna mot de egna målen.65

I Parisavtalet finns ett avsnitt som handlar om att utveckla flexibla mekanismer för att sänka utsläppen. Systemet är inte färdigförhandlat – men rätt hanterat skulle det kunna bli ett globalt system för handel med utsläppsrätter. Det nya systemet är tänkt att ersätta Kyotoprotokollets CDM-system.

65 http://unfccc.int/kyoto_protocol/mechanisms/clean_development_mechanism/items/2718.php


MiljöpolitikÄganderätten och förvaltarskapstanken – att man vårdar och förvaltar det man äger till nytta även för kommande generationer – är fundament i den moderata ideologin och bärande delar av marknadsekonomin. När det kommer till den ekologiska hållbarheten så lägger Moderaterna stor vikt vid att värna den biologiska mångfalden, bidra till ett effektivt utnyttjande av resurser och samtidigt förbättra luft- och vattenkvaliteten. Vi ser med oro på att incitamentsstrukturen för ett hållbart skogsbruk snedvrids och vill därför genomföra en översyn av lagstiftningen på området. Inom miljöpolitiken är det viktigt att incitament för hållbart brukande av skog, mark och vatten inte ställer produktionsmål och miljömål i onödig konflikt med varandra.

Havs- och vattenmiljöSverige är till stor del omgivet av hav och har en lång kustlinje. Det utgör en viktig tillgång som ger oss livsmedel, skapar möjligheter till transporter, och bidrar till turism och värdefull rekreation. I hav, sjöar och vattendrag finns dessutom en stor del av jordens biologiska mångfald.

Flera av ekosystemen som återfinns i vattenmiljö är mycket känsliga. Hav, sjöar och vattendrag utsätts för stora påfrestningar. En del havsområden är kraftigt trafikerade, vilket exempelvis leder till fysisk påfrestning på miljön. Andra typer av påfrestningar inkluderar övergödning, utfiskning, försurning samt klimatförändringar som värmer upp världshaven. Sverige är det land som har längst kust mot Östersjön, och det gör oss sårbara för konsekvenserna av ett sjukt hav.

Att kemikalier släpps ut i våra sjöar och vattendrag är också ett stort problem, liksom förekomsten av marint skräp. Det marina skräpet består ofta av plaster och andra material som naturen inte klarar av att omhänderta på egen hand. I stället bryts plasten ner i mindre och mindre delar, till dess att den utgörs av mikropartiklar, även kallad mikroplast. Denna mikroplast äts av plankton som sedan äts av fiskar och förflyttas så småningom allt högre upp i näringskedjan. Till slut kan människan få i sig mikroplasten genom att äta fisk.

Havs- och vattenpolitik har länge varit ett prioriterat område för Moderaterna. Under alliansregeringen gjordes flera viktiga framsteg för våra havs- och vattenmiljöer. För första gången togs ett samlat grepp om havs- och vattenpolitiken genom inrättandet av en särskild myndighet: Havs- och vattenmyndigheten. Sverige fick sin första marina nationalpark och som


första land i EU införde vi ett förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Alliansregeringen inrättade också LOVA-stödet. LOVA är avsett att framför allt stödja åtgärder som minskar belastningen av näringsämnena fosfor och kväve, vilka bidrar till övergödning av våra hav. Just övergödning anses vara ett av de allra största problemen i Östersjön. Stödet har bidragit till att stimulera kreativa och kostnadseffektiva initiativ. Sverige tog också tillsammans med Finland initiativ till att starta BSAP-fonden under Alliansens tid vid makten. Fonden, som har för avsikt att genomföra Baltic Sea Action Plan, har sedan dess finansierat ett stort antal projekt för att förbättra miljön i och runt Östersjön.

Åtgärder mot övergödningÖstersjöområdet är till följd av långsam vattenomsättning mycket känsligt för övergödning. För att minska övergödningen krävs internationellt samarbete med lokala åtgärder. Alla utsläppskällor måste minska och för att nå detta mål krävs gemensamma ansträngningar. Det är glädjande att samtliga länder runt Östersjön genom Helsingforskommissionen HELCOM:s Baltic Sea Action Plan har åtagit sig att till 2021 minska utsläppen av näringsämnen. På senare tid har det också skett en utbyggnad av avloppsreningen i Sankt Petersburg, Warszawa och Kaliningrad vilket har halverat belastningen till Finska Viken.66

För att Sverige ska kunna bidra till minskade utsläpp bör LOVA-bidraget fortsätta. LOVA har redan stimulerat många positiva miljöåtgärder, såsom förbättring av avlopp, båtbottentvätt och sugtömningsstationer för fritidsbåtar.

En konsekvens av övergödningen är syrefria bottnar. Fler än hälften av världens största områden med döda bottnar finns i Östersjön, och deras yta är sammantaget större än Danmark. Vi föreslår ett innovationspris till den som kan finna en kommersiellt gångbar och miljömässigt hållbar lösning på övergödningsproblematiken. Innovationspris har tidigare visat sig vara en mycket framgångsrik metod för att lösa specifika miljöproblem. Innovationspris är ett sätt att uppmuntra utveckling utan att gynna enskilda företag eller peka ut viss teknik, med minimalt risktagande för skattebetalarna.67

• Utlys innovationspris till den som kan finna en kommersiellt gångbar och miljömässigt hållbar lösning på övergödningsproblematiken. Nytt anslag: 10 miljoner kronor i engångssumma.

Rening av läkemedelsresterVi vet fortfarande för lite om hur läkemedelsrester påverkar djur och natur, men det vi vet ger skäl till oro och åtgärder. I Östersjön har man funnit höga halter av läkemedelssubstanser i blåmussla. Hormonpreparat har visat sig påverka

66 http://balticeye.org/sv/overgodning/tekniksatsningar-loser-inte-ostersjons-overgodningproblem/67 Niklas Elert, Människoapans utmaning: Miljö, tillväxt och vår planets framtid, s. 166.


könsutvecklingen och fortplantningsförmågan hos fisk. Smärtstillande, såsom diklofenak, kan orsaka cellförändringar hos regnbåge, medan antidepressiva läkemedel påverkar beteendet hos abborrar. Läkemedel riskerar också bidra till spridning av antibiotikaresistens.68

Merparten av våra överblivna läkemedel återlämnas till apoteken, medan resten huvudsakligen hamnar i hushållssoporna och en mindre andel sannolikt spolas ner i toalettstolar och handfat. Den största källan till läkemedel och läkemedelsrester i miljön är dock vi själva: substanser som inte bryts ner i kroppen hamnar helt enkelt i avloppet.

I dagsläget finns flera tillgängliga tekniker för avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. En kombination av dessa tekniker resulterar i en nästintill fullständig rening. Dessutom medför de mest avancerade metoderna som renar läkemedelsrester också rening av mikroplaster och andra oönskade ämnen. Tyskland och Schweiz använder den avancerade tekniken i full skala, men övriga Europa ligger efter i utvecklingen. I Sverige handlar det om enstaka reningsverk som använder tekniken.

Mot denna bakgrund vill vi införa ett statligt stöd till kommunerna för avancerad vattenrening. Tanken är att de kommuner som står inför investeringar i sina reningsverk inte ska tveka att använda en teknik som innebär mer avancerad rening. Vår satsning riktar sig i första hand till de 19 största reningsverken, som tillsammans renar hälften av vårt avloppsvatten. Deras erfarenheter och kunskaper kan sedan bana väg för andra, mindre reningsverk och därmed bidra till minskade kostnader.

Vi föreslår också att Sverige tar initiativ till krav på rening av läkemedelsrester i EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) för att tekniken också ska användas i resten av Europa. Även på andra områden behöver vi driva på för skärpta reningskrav och minskade utsläpp inom EU och andra samarbeten som berör Östersjöområdet.

• Medfinansiera teknik som renar läkemedelsrester i Sveriges 19 största reningsverk. Dessa verk renar hälften av Sveriges avloppsvatten. Nytt anslag om 100 miljoner kronor per år i fem år.

• Driv på för en förändring av EU-lagstiftningen på området så att krav på läkemedelsrening införs i hela Europa.

68 https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6766-3.pdf?pid=20525 s. 22-23.


Biologisk mångfaldVi moderater vill värna den biologiska mångfalden och Sveriges konkurrensförutsättningar, därför är det viktigt att värna äganderätten. Äganderätten är ett grundfundament för de gröna näringarna.

Ett hållbart brukande av skog och mark är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och en förutsättning för att vi ska kunna nå flera av våra nationella miljökvalitetsmål. Många ängs- och hagmarker växer i dag igen, bland annat på grund av för få betande djur. Fler betande djur behövs för att behålla hagarna öppna och bevara den biologiska mångfald som finns där. Där spelar den svenska livsmedelsproduktionen en viktig roll. I öppna hagar finns höga biologiska värden som vi i Moderaterna är måna om att bevara. Ängs- och hagmarkerna rymmer även viktiga kulturhistoriska värden.

Moderaternas förslag för ett hållbart skogsbruk gör skillnad. Under våren 2018 riktade riksdagen fyra tillkännagivanden till regeringen. Dels om att det krävs rättssäkra metoder för hur nyckelbiotopsinventeringen utförs och hur artskyddsförordningen tillämpas. Dels om att stärka incitamenten för hållbart skogsbruk och se över ersättningsmodeller för de markägare som gör insatser för att skydda sin skog. Detta är konkreta exempel på hur moderata förslag i syfte att stärka äganderätten kommer göra skillnad för den biologiska mångfalden. Men det krävs mer.

Den biologiska mångfalden kräver långsiktighet. På samma sätt som skogsbruket kräver långsiktiga förutsättningar gör även skapandet av biologisk mångfald det. Därför är det oroande att de skogsägare som i många fall skapat de biologiska värden som ska skyddas inte får rimlig ersättning för sitt arbete. Skogsägarna tar ett stort ansvar för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. I dag är det en större andel av den produktiva skogsmarken skyddad genom frivilliga avsättningar än genom formellt skydd av staten. Enligt Skogsstyrelsen är cirka en fjärdedel av den totala arealen skogsmark i Sverige undantagen från bruk. Frihet under ansvar är med andra ord en framgångsrik metod för att säkra den biologiska mångfalden.

Tyvärr straffas i dag många av de skogsägare som bedrivit ett skogsbruk med hög miljöhänsyn, då de inte tillåts genomföra planerade avverkningar med hänvisning till exempelvis artskyddsförordningen och inventeringen av nyckelbiotoper. Områden med höga naturvärden som bedöms som särskilt skyddsvärda måste självfallet åtnjuta ett lagstadgat skydd. Samtidigt är det viktigt att markägare som tvingas avstå sin mark ges marknadsmässig ersättning för den. Därför måste vi vara noggranna med vilken natur om avsätts för skydd. Det finns fall där skogsägare hindrats att avverka sin skog utan att marken varit formellt skyddad. För att säkerställa trovärdigheten och acceptans för skyddet


av natur så måste det finnas en tydlig skillnad mellan formellt skydd och mark som i övrigt är skyddad från bruk. En ordning som bygger på godtycklighet är inte acceptabel och riskerar att leda till att markägarna i stället ser biologisk mångfald och artrikedom som ett potentiellt problem som ska undvikas.

I dag finns det även en problematik i att formella avsättningar av skog med höga naturvärden missköts i samband med ägarbytet. Detta gör att själva syftet med avsättningen, det vill säga att värna den biologiska mångfalden, riskerar att försvinna. Moderaterna anser därför att formellt skydd av skog bör göras med tydliga mål för hur de avsatta områdenas naturvärden ska bevaras och utvecklas. De avsatta områdenas förvaltningsplaner ska fullföljas.

• Tillsätt en äganderättsutredning med fokus på de gröna näringarna.

• Säkerställ att det finns tydliga mål för bevarande och utveckling av naturvärden i samband med formella avsättningar av skogsmark.

• Se över tillämpningen av artskyddsförordningen.

• Stoppa inventeringen av nyckelbiotoper för att se över regelverket.

Lokal luftkvalitetSverige och EU har länge arbetat med att förbättra luftkvaliteten genom att kontrollera utsläpp av skadliga ämnen i atmosfären, förbättra olika bränslen samt införa miljöskyddskrav i transport- och energisektorerna. Luftföroreningar påverkar både miljön och människors hälsa negativt. De skadliga partiklarna har visat sig leda till en rad sjukdomar som exempelvis skador på centrala nervsystemet, cancer och astma, och kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt EU-kommissionen dör cirka 400 000 européer i förtid varje år på grund av dålig luft. Enligt underlag till Miljömålsberedningen uppgår antalet förtida dödsfall i Sverige till 5 500 personer årligen.

I flera städer lever Sverige inte upp till de krav som kan ställas på luftkvaliteten. Det är angeläget att verktyg för att minska problemen med dålig luftkvalitet kommer på plats. Vi anser också att man bör se över parkeringslagstiftningen för att göra det möjligt för kommunerna att använda differentierade parkeringsavgifter och reservera särskilda parkeringsplatser för bilar i bilpooler och miljöbilar.

På sikt ska det vara möjligt för kommunerna att utifrån lokala förutsättningar och behov minska de skadliga partiklarna och förbättra luftkvaliteten, klimatet


och hälsan. Det måste dock ske med respekt för hur beslut drabbar människors privatekonomi och livssituation.

• Se över lagstiftningen för att göra det möjligt för kommuner att införa miljödifferentierade parkeringsavgifter.

• Möjliggör på sikt för kommunerna att införa nya miljözoner.

Cirkulär ekonomi Att skapa goda förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle ligger högt upp på Moderaternas agenda. Det finns många fördelar – ur både miljömässigt och ekonomiskt perspektiv – med att återvinna mer och fler material samt att optimera användningen av de resurser som finns tillgängliga. Med utgångspunkt i avfallshierarkin och idén om en cirkulär ekonomi bör Sverige med kraft fortsätta omställningen till ett resurseffektivt samhälle.

Sedan den industriella revolutionen har människan verkat i en ekonomi som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall – en linjär modell som fungerar bra om jordens resurser är oändliga, tillgängliga och billiga. Så ser dock inte verkligheten ut. Det huvudsakliga problemet i den linjära ekonomin är att material sprids ut eller blandas upp med andra material. Samtidigt tappar dessa material sitt värde eller blir komplicerade att återanvända. I värsta fall sprids materialen på ett sätt som innebär att de i praktiken blir föroreningar.

År 2014 genererade Sveriges hushåll och företag tillsammans 167 miljoner ton avfall. Lejonparten av avfallet, cirka 83 procent, uppstod i gruvindustrin. Resterande sektorer genererade 28,1 miljoner ton avfall. Enbart svenska hushåll genererar 4,2 miljoner ton avfall per år, vilket motsvarar 430 kg avfall per person och år. Om större andel av dessa resurser återanvänds eller återvinns i en cirkulär ekonomi minskar behovet av att utvinna nya resurser.

För att uppnå bättre resurseffektivitet bör den så kallade avfallshierarkin användas som utgångspunkt. Enligt hierarkin ska avfall i första hand förebyggas och därefter återanvändas, återvinnas eller förbrännas. I sista hand ska avfallet läggas på deponi.

Att gå i riktning mot en mer cirkulär ekonomi kan innebära flera fördelar. Till stor del åstadkoms detta genom vanliga marknadsmekanismer. När kostnaderna för råvaruuttag ökar, skapas drivkrafter att i stället utforma produkter av återvunnet material. Om det är ekonomiskt attraktivt att återvinna material ökar incitamenten att ta tillvara på olika sorters avfall och restprodukter. För omställningen till en cirkulär ekonomi är det alltså avgörande att pris och kvalitet på återvunnet material kan konkurrera med jungfruliga material. Moderaternas


utgångspunkt är att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och värna principen om att förorenaren betalar.

Ett delande SverigeUnder innevarande mandatperiod har den rödgröna regeringen tillsatt utredningen Användarna i delningsekonomin.69 Utredningen fick dessvärre ett alltför smalt uppdrag med fokus på konsumenträtt. Utgångspunkten för den här regeringen tycks vara att det mesta ska förbli som det alltid har varit, men med ett ökat skydd för konsumenterna. Det är inte tillräckligt. De problem vi har sett rör fler frågeställningar gällande exempelvis skatter och regleringar. Det behövs ett brett grepp som tar tillvara alla positiva effekter som delningsekonomin ger och som samtidigt analyserar hur skatter, socialförsäkringar och arbetsmarknad behöver anpassas efter de krav som delningsekonomin ställer.

I Moderaternas rapport Reformer för ökat delande i Sverige som presenterades i december 2017 satte Moderaterna som mål att Sverige ska bli världens bästa land att dela varor och tjänster i.70 I rapporten konstateras att svensk lagstiftning behöver ses över i syfte att på ett hållbart sätt skapa möjligheter för delningsekonomin att växa. Även beskattningen och administrationen behöver anpassas för att inte utgöra onödiga hinder i delningsekonomins framväxt. I rapporten föreslås exempelvis ett skatteavdrag för privatpersoner som delar tjänster med varandra.

Förenkla och förbättra hushållens återvinningDet ska vara lätt för hushållen att medverka till att förpackningar, returpapper, textilier och elektronik antingen återanvänds eller återvinns. Ett välfungerande insamlings- och återvinningssystem underlättar även omhändertagandet av miljöfarliga ämnen och bidrar till att kretsloppen avgiftas. Under alliansregeringen fattades en rad beslut för att förebygga avfall och förbättra förutsättningarna för hållbara kretslopp. Alliansregeringen höjde dessutom målen för insamling och återvinning av förpackningar, returpapper och elektronik samt skärpte kraven på producenterna för att fler hushåll ska ha tillgång till insamlingssystem. Tyvärr valde nuvarande regering att avbryta arbetet med nya miljömål och skärpta krav för återvinning, trots att regeringen har genomfört rundabordssamtal och förhandlingar gällande nya regler för återvinning, har ingenting hänt.

69 http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/12/dir.-2015136/70 https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2017-11/Rapport%20delningsekonomi_0.pdf


Material Återvinningsgrad Nuvarande mål Mål år 2020

Pappersförpackningar 82 65 85

Plastförpackningar 47 30 50

Metallförpackningar 79 70 85

Returburkar 87 90 90

Träförpackningar 31 15 15

Tabell: Insamlingsgrad och mål i procent år 2016. Källa: Naturvårdsverket.71

Moderaterna vill fortsätta utveckla detta arbete och ge hushållen goda möjligheter att ingå i resurssnåla kretslopp. Var man än bor i landet måste insamlingssystemen fungera och kostnaderna för dem vara rimliga. Vi står fast vid att miljöambitionen måste öka. Därför behövs nya, skärpta återvinningsmål som även tar hänsyn till de nya EU-reglerna på området. Mål och krav ska stärka miljönytta, teknikutveckling, jobb och konkurrenskraft för svenska företag. Från och med januari 2020 höjs materialåtervinningsmålen med upp till 20 procent beroende på typ av förpackning. Vi menar att det finns utrymme för att skärpa dem ytterligare.

Ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar ska fortsatt ligga på producenterna; vi värnar det sammanhållna producentansvaret. Samtidigt behöver kommunernas inflytande stärkas. Redan i dag har producenter skyldighet att samråda med kommuner om organisation och drift av avfallsinsamlingen, men fortfarande finns behov av att öka kommunernas möjlighet att påverka hur insamlingen sker och hur den samordnas med insamling av annat avfall.

Ett område som tätt knyter an till producentansvaret är återvinningsbar design. Det handlar kort och gott om att utforma produkter och varor så att de är lätta att återvinna. Till exempel kan det vara fördelaktigt att minska antalet material i en produkt eller att underlätta avlägsnande av komponenter som innehåller miljöfarliga ämnen. På sikt bör sannolikt fler områden omfattas av producentansvar. I Sverige slänger vi i genomsnitt åtta kilo kläder i soporna per person och år. Redan nu har klädbranschen tagit egna initiativ till insamling av textilier och avlagda kläder. Därför bör möjligheten att införa producentansvar för textilier utredas, med syftet att förenkla hushållens återvinning och främja resurseffektivitet. Ett eventuellt införande av producentansvar för textilier får dock inte försvåra återbruk eller sätta käppar i hjulet för den omfattande second hand-verksamhet som i dag bedrivs av både företagare och ideella organisationer och som därmed redan bidrar till resurseffektivisering.

• Skärp målen för återvinning.

71 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Resultat-producentansvaret/


• Värna och utveckla det sammanhållna producentansvaret. Producenterna ska även fortsättningsvis bära ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper, men kommuners inflytande över hur systemet utformas behöver stärkas.

• Fler områden behöver utredas för producentansvar. I ett första steg vill Moderaterna undersöka producentansvar för textiler.

Riskbaserad tillsyn av farligt avfallI Sverige uppkom år 2014 totalt 2,6 miljoner ton farligt avfall. Som jämförelse uppgick mängden icke-farligt avfall (exklusive gruvavfall) till 25,6 miljoner ton, enligt Naturvårdsverket. Konjunkturinstitutet uppskattar att mängden farligt avfall kommer att öka med cirka 35 procent till 2035.72 Denna typ av avfall kan vid felaktig hantering orsaka stora och långvariga skador på miljön och bör därför ägnas särskild uppmärksamhet. Mot denna bakgrund är det väsentligt att det finns en fungerande tillsyn av farligt avfall.

I en granskning från 2015 identifierade Riksrevisionen dock flera allvarliga brister i tillsynssystemet för transporter av farligt avfall och konstaterade samtidigt att kunskapen om flöden av farligt avfall i Sverige är undermålig.73 Riksrevisionen påpekade till exempel att den svenska statistiken över hur mycket farligt avfall som uppkommer och behandlas innehåller stora osäkerheter; enligt tillgänglig data var skillnaden mellan uppkommet och behandlat farligt avfall 680 000 ton år 2012. Naturvårdsverket bekräftade denna bild i en rapport från 2016 och presenterade åtgärder för förbättrad avfallsstatistik.

Den undermåliga kunskapen om flöden av farligt avfall innebär att det saknas förutsättningar för en riskbaserad och kostnadseffektiv tillsyn. Därför är det av stor vikt att ändamålsenliga, digitala spårbarhetssystem för farligt avfall införs snarast. Naturvårdsverket har utarbetat ett förslag till sådant system som kan användas som utgångspunkt.

Arbetet med att förbättra avfallsstatistiken får dock inte innebära onödigt betungande krav på administration för exempelvis småföretagare och lantbrukare. I dag upplevs kraven som besvärliga att efterleva, och man ifrågasätta huruvida det är rimligt att en bonde som bytt olja på sin traktor inte får transportera bort oljeavfallet utan att först behöva bocka av en rad administrativa moment. Därför bör utformningen av spårbarhetssystem för farligt avfall utformas så att de inte slår oproportionerligt hårt mot vissa grupper av företagare. I så fall finns risk att reglerna inte efterlevs över huvud taget.

72 https://www.konj.se/download/18.1910291f158b9b08e365eebe/1480941421501/Miljo-ekonomi-politik-2016.pdf s. 4373 https://www.riksrevisionen.se/PageFiles/22263/2015_10_Avfallshantering_Anpassad.pdf s. 10-12


Med en förbättrad avfallsstatistik som utgångspunkt kan arbetet med att upptäcka och förhindra miljöbrott också förstärkas. Riksrevisionen konstaterar att den organiserade brottsligheten har kopplingar till hanteringen av farligt avfall. Det är mycket allvarligt. Som ett komplement till den förbättrade avfallsstatistiken bör det därför också utredas huruvida de svenska straffreglerna för olagliga avfallstransporter behöver ändras.

• Utveckla ett digitalt system för att spåra farligt avfall. Nytt anslag om 10 miljoner kronor/år i fem år.

• Förbättra tillsynen av farligt avfall och gör den riskbaserad.

• Ta krafttag mot olagliga avfallstransporter och utred huruvida straffreglerna behöver ändras.

Främja avfallshierarkinDeponiskatten infördes år 2000 i syfte att minska mängden avfall som deponeras till förmån för materialåtervinning, i enlighet med avfallshierarkin.

Figur: SCB

Tillsammans med andra åtgärder, såsom satsningar på återvinning och förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall, har Sverige blivit världsledande på avfallsfrågor. Många avfallsslag är dock undantagna från deponiskatten. Det är rimligt, då det i vissa fall inte finns några behandlingsalternativ till att deponera avfallet. Samtidigt visar en analys av Konjunkturinstitutet att mängden skattepliktigt deponerat avfall har minskat stadigt sedan skatten infördes år 2000, medan mängden skattebefriat avfall


snarare har ökat.74 Konjunkturinstitutet konstaterar vidare att det finns skäl att se över deponiskattens utformning och differentiera den utifrån avfallets grad av farlighet och miljöpåverkan.75 Undantag som inte längre är miljömässigt motiverade, exempelvis till följd av teknisk utveckling, bör kunna avskaffas.

Ytterligare en åtgärd som diskuterats i syfte att främja avfallshierarkin är ett återinförande av förbränningsskatten. Syftet med en sådan skatt är att fördyra förbränning och därmed göra det mer lönsamt att i stället återvinna material. Konjunkturinstitutet konstaterar dock att det är svårt att utforma en skatt som träffsäkert och kostnadseffektivt styr mot detta mål. Ett alternativ är att skärpa gränsvärdena för utsläpp i avfallsförbränningsförordningen (2013:253). Det finns också anledning att skärpa kraven på kontinuerlig mätning av utsläpp. I dag mäts utsläpp av kväve- och svaveloxider kontinuerligt från förbränningsanläggningar, medan andra utsläpp bara mäts genom stickprov som medför osäkerhet gällande de faktiska utsläppsnivåerna.

• Avskaffa undantag från deponiskatten som inte längre är miljömässigt motiverade.

• Undersök möjligheten att differentiera deponiskatten utifrån avfallets miljöpåverkan.

• Ställ krav på kontinuerlig mätning för fler utsläpp från förbränning.

Minska matsvinnetAtt begränsa matsvinnet är viktigt både nationellt, inom EU och globalt. Om någon generation förväntas jordens befolkning ha ökat till nio miljarder människor och då kommer vi behöva mätta fler munnar. Ändå förspills alltför mycket av den mat som produceras. Det sammanlagda matavfallet i Sverige år 2014 uppskattades av Naturvårdsverket till cirka 1,3 miljoner ton. Lejonparten av detta avfall, 941 000 ton, uppstod i hushållen.76 De potentiella resursbesparingarna är alltså stora, särskilt eftersom det är i slutet av värdekedjan som produkten har sin största miljöpåverkan.

Vi slänger ungefär 100 kilo matavfall per person och år, varav cirka 26 kilo är flytande matavfall.77 Totalt motsvarar produktionen av den slängda maten utsläpp om cirka två miljoner ton koldioxid, eller tre procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Sammantaget står den svenska livsmedelshanteringen för ungefär 50 procent av vår totala övergödning och 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan.78

74 https://www.konj.se/download/18.1910291f158b9b08e365eebe/1480941421501/Miljo-ekonomi-politik-2016.pdf s. 6675 https://www.konj.se/download/18.1910291f158b9b08e365eebe/1480941421501/Miljo-ekonomi-politik-2016.pdf s. 6876 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/77 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/78 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/


Under alliansregeringen tilldelades Livsmedelsverket resurser för att tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbeta för att minska matsvinnet; i dag ingår dessa myndigheter i samverkansgruppen för minskat matavfall (SaMMa). I uppdraget ingick bland annat kartläggning av matavfall och matsvinn i primärproduktionen samt riktade informationsinsatser till konsumenterna. Mer kan och bör göras. Livsmedelsverket bör därför ges ett permanent uppdrag att sprida information för att minska matsvinnet.

Det behövs också ytterligare informationsinsatser med ett positivt budskap, till exempel om vad bäst före-datumet innebär för olika livsmedel och hur livsmedlen ska förvaras. Här har sannolikt mycket kunskap gått förlorad under senare decennier. Sex av tio vet inte skillnaden mellan bäst före-datumet och sista förbrukningsdag. En så enkel sak som att byta ut orden ”bäst före” till exempelvis ”minst hållbar till” skulle sannolikt kunna leda till mindre matsvinn och att vårt klimatavtryck blir mindre.

I arbetet med att minska matsvinn måste även forskning och innovation vara bärande delar. I detta avseende kommer modern förädling av grödor att kunna spela en mycket viktigt roll framöver. Genmodifiering kan skapa grödor som är näringsrika, kräver mindre vatten och bli mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Det kräver dock ändamålsenlig lagstiftning, framförallt på EU-nivå, som inte hämmar utvecklingen. Tyvärr finns i dag stora brister. Lagstiftningen för genmodifierade organismer är teknikbaserad, vilket är problematiskt för ett område som utvecklas snabbt. I stället bör lagstiftningen utgå från risker för människor och miljö. Dessutom är tillståndsprocesserna för genmodifierade organismer oproportionerligt långa och kostnadskrävande, samtidigt som de saknar förutsägbarhet och alltså inte är rättssäkra. Sverige bör vara drivande inom EU för att åtgärda dessa brister.

Även verksamheter bör ges bättre förutsättningar att ta hand om sitt matavfall i en cirkulär ekonomi. I vissa kommuner får företag i restaurang- och livsmedelsbranscherna till exempel inte sälja vidare sin använda frityrolja som en resurs, utan oljan klassificeras i stället på ett sätt som innebär att den blir föremål för obligatorisk insamling.

• Se över datummärkningen av livsmedel; byt ”bäst före” till ”minst hållbar till”.

• Ge Livsmedelsverket ett permanent uppdrag att sprida information för att minska matsvinnet.

• Främja modern växtförädling i syfte att ta fram motståndskraftiga och näringsrika grödor samt säkerställa ändamålsenlig lagstiftning avseende GMO-teknik.

• Förtydliga lagstiftningen för att säkerställa att verksamheter har möjlighet att sälja vidare avfall med värde på ett säkert sätt.


Återföring av näringsämnen från avloppsslamSynen på användning av avloppsslam i jordbruket är delad. Å ena sidan är det angeläget att återföra näringsämnen och organiskt material i ett fungerande kretslopp, å andra sidan måste risker avseende exempelvis föroreningar, gifter och andra oönskade ämnen hanteras. Genom uppströmsarbete kan mängden föroreningar minskas, men behovet av fungerande avskiljning och rening kvarstår ändå.

Runt en miljon ton avloppsslam bildas varje år vid de kommunala reningsverken i Sverige.79 En del av slammet används för att producera biogas och restprodukten efter att biogasen utvunnits – biogödsel – kan användas som gödning. Det går också att utvinna näringsämnen direkt ur slammet, exempelvis genom förbränning eller andra former av tekniska processer. Genom att på olika sätt ta tillvara näringsämnena i avloppsslammet är det alltså möjligt att återföra dem till jordbruksmarken. Därmed minskar också det näringsläckage som i dag bland annat bidrar till övergödning av våra sjöar och hav. Att hitta nya sätt att ta tillvara slammet blir allt mer aktuellt i takt med att behovet av att täcka deponier minskar, vilket är ett stort användningsområde i dag.

För att säkerställa att avloppsslammet inte innehåller miljöfarliga ämnen som sedan sprids genom gödsling behövs investeringar i ny reningsteknik. Tuffare krav på de kommunala avloppsreningsverken, till exempel gällande återföring av fosfor, är avgörande för att investeringar i sådan teknik ska kunna ske. Kraven bör först och främst införas för de reningsverk där de kan bidra till störst miljönytta. Att öka utvinningen och återföringen av näringsämnen ur avloppsslam är en av många åtgärder som kan främja omställningen till en cirkulär ekonomi. En utgångspunkt för detta arbete skulle kunna vara att sätta ett långsiktigt mål för fosforåterföring från reningsverken.

• Inför ett långsiktigt nationellt mål för fosforåterföring.

Hållbar hantering av gruvavfallGruvavfall är den största avfallstypen i Sverige. År 2014 genererades cirka 138,9 ton gruvavfall i Sverige, vilket motsvarar 83 procent av allt svenskt avfall.80 Detta avfall utgörs av framför allt gråberg och anrikningssand. Mängden farligt avfall från gruvor är förhållandevis liten. Gruvnäringen är en viktig industri i Sverige. Det finns i dag 17 svenska gruvor i drift; Sverige är ett av Europas ledande gruvländer och står för cirka 90 procent av den europeiska järnmalmsproduktionen.81 Gruv- och mineralnäringen bidrar också med tiotusentals svenska arbetstillfällen.

79 http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/slam-och-biogas/80 https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0305_2014A01_BR_MI0305BR1601.pdf s. 1081 https://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring/svenska-malmgruvor/


Den svenska gruvnäringen ska, även med fler aktiva gruvor, vara miljömässigt hållbar. Brytning av mineraler påverkar tveklöst miljön, men under de senaste åren har Sverige kommit långt i arbetet med att minska denna miljöpåverkan. Det är avgörande att detta arbete fortskrider för att den svenska gruvnäringen ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt och fortsätta bidra till en hållbar global utveckling.

Gruvnäringen betalar varje år avgifter för att finansiera statens prövningsprocesser och tillsyn, bland annat avseende miljöpåverkan. Flera myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket och Ekonomistyrningsverket, har vid upprepade tillfällen konstaterat att avgifterna inte täcker statens faktiska utgifter. Under våren 2015 beslutade regeringen att fram till år 2018 successivt höja tillsynsavgifterna med 50 procent. Det är ett steg i rätt riktning; principen om att avgifterna ska täcka de faktiska tillsynskostnaderna är god. Regeringen valde dock att höja avgiften för samtliga aktörer, oavsett storlek på gruvverksamheten. Riksrevisionen belyser detta i en granskning, då flera länsstyrelser påpekat att gruvbolag enligt gällande förordning betalar en och samma avgift för olika stora anläggningar. Riksrevisionen menar också att tillsynsavgifterna bör höjas.

Moderaterna anser att verksamhetens storlek rimligen är av betydelse för såväl omfattningen av de potentiella miljöriskerna som behovet av och omfattningen av tillsynsverksamheten. En höjning av avgiften för tillsyn, oavsett storlek, slår hårdare mot en liten verksamhet än mot en stor och återspeglar inte alltid de faktiska kostnader som tillsynen innebär. Tillsynsavgifterna för gruvverksamhet bör därför vara differentierade, ta hänsyn till gruvverksamhetens omfattning och i större utsträckning reflektera statens faktiska kostnader.

Sverige har även betydande tillgångar av sällsynta jordartsmetaller såsom exempelvis kobolt som behövs i batteriproduktion. Det finns stor potential att utnyttja dessa tillgångar då efterfrågan på sådana metaller kommer vara stor. Därför är det viktigt att vi slår vakt om möjligheten att bryta dessa metaller. Dels utgör det en stor möjlighet för Sverige, men också för att metallerna spelar en viktig roll i omställningen till ett mer klimatvänligt samhälle.

I november 2017 presenterade Naturvårdsverket och Statens Geologiska Undersökning (SGU) ett förslag till en strategi för hantering av gruvavfall.82 Det övergripande syftet med en strategi av detta slag bör vara att främja en långsiktigt hållbar tillväxt av svensk gruvnäring som tar hänsyn till både industrins förutsättningar och miljöpåverkan. Enligt strategin bör det finnas en tydligare koppling mellan gruvors avfallsplan och den ekonomiska säkerhet som gruvor måste ställa för eventuell sanering. Den ekonomiska säkerheten bör utvärderas regelbundet och stå i rimlig proportion till den risk som verksamheten

82 http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/gruvavfall/strategi-forslag-hante-ring-gruvavfall-20170913.pdf


utgör. Verksamheter med goda, förebyggande åtgärder och god avfallshantering ska exempelvis få möjlighet att minska sin ekonomiska säkerhet, och vice versa.

Vid ansökan om bearbetning görs en lönsamhetsbedömning om en fyndighet har ekonomisk bärkrafthet, där malmens storlek, halt och produktionskostnader räknas in. I dagens system finns däremot en risk att tillstånd ges till en verksamhet som inte är ekonomiskt bärkraftig eftersom man inte inkluderar avfallshanteringskostnaderna. Detta riskerar att leda till gruvverksamheten inte har tillräckliga resurser för att hantera avfallet. SGU har därför fått i uppdrag att utreda möjligheterna att inkludera avfallshanteringskostnader vid prövning av en fyndighets brytvärdhet. Denna undersökning bör följas noggrant.

• Avgifter för tillsyn av gruvor ska i större utsträckning återspegla statens faktiska kostnader för tillsynen. Dessa avgifter bör variera i förhållande till gruvans storlek och verksamhet.

• Tydliggör kopplingen mellan ekonomisk säkerhet och avfallshantering.

• Se över möjligheterna att inkludera avfallshanteringskostnader vid prövning av en fyndighets brytvärdhet.