MIG- en fyr i mörkret

Sjuksköterskors erfarenheter av konsultation samt samverkan med

mobil intensivvårdsgrupp

- en intervjustudie

________________________________________________

Nurses experiences of consultation and interaction with The Medical

Emergency Team

-An interview study

________________________________________________

Thomas Jacobsson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård

Avancerad nivå/ 15 högskolepoäng

Handledare: Anna Josse Eklund

Examinator: Marie-Louise Hall-Lord

20150220

Sammanfattning

Titel: MIG- en fyr i mörkret. Sjuksköterskors

erfarenheter av att konsultera samt samverka med

mobil intensivvårdsgrupp

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och

teknikvetenskap

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp

Författare: Thomas Jacobsson

Handledare: Anna Josse Eklund

Examinator: Marie-Louise Hall-Lord

Sidor: 24

Månad och år för examination: Mars 2015

Nyckelord: Mobila Intensivvårdsgrupper, MEWS, sjuksköterska, omvårdnad

Svenska nyckelord: Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor

kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats

inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och

dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet

med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan

med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och

insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två

huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG. Resultatet visar att

sjuksköterskorna har kunskap om hur och när de skall konsultera MIG utifrån givna kriterier

men att de modifierar larmplanen för att nå resultat. Utöver detta anser de att

implementeringen ger dem ökad kunskapsutveckling och trygghet i sin yrkesutövning.

Abstract

Title: MET - A light in the dark. Nurses experiences of consultation

and interaction with The Medical Emergency Team

Faculty: Faculty of Healt, Scienc & Technology

Course: Degree project – nursing, 15 ECTS

Authors: Thomas Jacobsson

Supervisor: Anna Josse Eklund

Examiner: Marie-Louise Hall-Lord

Pages: 24

Month and year for the examination: March 2015

Keywords: Medical Emergency Team, MEWS, Nurse, Nursing

Medical Emergency Teams (MET) in collaboration with the ward nurses can identify,

assess and deal with patients' care needs has gradually been implemented in health care

internationally since the mid-90s, with a view to reducing length of stay and mortality. In

Swedish hospitals has this been implemented gradually since the mid-2000s. The purpose

of this study was to enlighten nurses’ experience of consultation and interaction with the

mobile intensive care groups. An investigatory interview was conducted and collected data

were analyzed based on a qualitative content analysis. The result was shown in two main

categories; Road to the decision and Collaboration with MET. The result shows that the

nurses have knowledge of how and when to consult MET from given criterias but that they

modify alarm plan in order to achieve results. In addition to this, they believe that the

implementation provides them with knowledge and confidence in their profession.

Innehåll

INTRODUKTION ............................................................................................................................. 5

BAKGRUND ..................................................................................................................................... 5

Intensivvård och mobila intensivvårdsgrupper .............................................................................. 5

Metoder för att bedöma och rapportera om patientens tillstånd ..................................................... 6

Problemformulering ....................................................................................................................... 8

Syfte ............................................................................................................................................... 8

METOD.............................................................................................................................................. 9

Design ............................................................................................................................................ 9

Undersökningsgrupp ...................................................................................................................... 9

Datainsamling ................................................................................................................................ 9

Dataanalys .................................................................................................................................... 10

Forskningsetiska överväganden ................................................................................................... 11

RESULTAT ..................................................................................................................................... 12

Vägen till MIG ............................................................................................................................. 12

Stöd utifrån MEWS ............................................................................................................... 12

Beslut utifrån klinisk blick .................................................................................................... 13

Rådande arbetssituation ........................................................................................................ 13

Val av larmväg ........................................................................................................................ 14

Samverkan med MIG ................................................................................................................... 14

Vikten av beslut om vårdnivå ............................................................................................... 14

Att vara en i teamet ................................................................................................................ 15

Kunskapsutvecklande ............................................................................................................ 16

Tryggt med en ”back up” ...................................................................................................... 16

DISKUSSION .................................................................................................................................. 17

Resultatdiskussion ........................................................................................................................ 17

Metoddiskussion .......................................................................................................................... 18

KONKLUSION ................................................................................................................................ 20

BILAGOR:

1 Journal MIG

2 Förfrågan till vårdenhetschef

3 Samtycke Vårdenhetschef

4 Förfrågan om medverkan Informant

5 Samtycke Informant

6 Intervjuguide

5

INTRODUKTION

Studien utgår ifrån allmänsjuksköterskors erfarenheter av införandet av mobila

intensivvårdsgrupper samt hur konsultation och interaktion med dessa anses fungera i

det vardagliga arbetet. Ett antal studier har tidigare belyst införandet utifrån de mobila

intensivvårdsgruppernas samt ur patienters synvinkel och endast ett fåtal har berört

allmänsjuksköterskors erfarenheter. Detta torde vara av intresse för intensivvårdens

organisation, då implementeringen skett relativt nyligen och kan behöva belysas

ytterligare.

BAKGRUND

Intensivvård och mobila intensivvårdsgrupper

Med intensivvård menas vård, stabilisering samt behandlande åtgärder av patienters

mest grundläggande kroppsliga funktioner med fokus på andning, cirkulation och

medvetande. Intensivvården av idag är högteknologisk, verksamheten har dock ett

begränsat antal platser till förfogande vilket leder till att prioriteringar sker vilka som

skall beredas platser utifrån högst behov. Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i

samarbete med vårdavdelningarna kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters

vårdbehov utan att inläggning på intensivvårdsavdelning blir aktuell, har successivt

implementerats. Detta är en utveckling som ses både nationellt och internationellt. Team

för bedömning samt vårdande av kritiskt sjuka patienter har funnits sedan mitten av 90-

talet i framför allt USA (Rapid Response Team), England (outreach team) samt i

Australien (Medical emergency teams) (Larsson & Rubertsson 2007). För att i ett tidigt

skede identifiera kritiskt sjuka patienter med syfte att minska vårdtid och dödlighet

genom att handlägga patienter på rätt vårdnivå har implementering skett av MIG inom

svensk sjukvård successivt sedan mitten av 2000-talet (Hederström 2011).

I Sverige består MIG av en intensivvårds- alternativt anestesiläkare och en

intensivvårdssjuksköterska. Intensivvårdssjuksköterskans roll är att ingå i det dagliga

omvårdnadsarbetet på intensivvårdsavdelningen med beredskap att kunna ”rycka ut”

med teamet då patientansvarig sjuksköterska identifierat försämring av patient på

vårdavdelning. Då resursen finns till hands dygnet runt har oftast

intensivvårdssjuksköterskan styrda arbetsuppgifter då denna ikläder sig sin roll som

MIG-sjuksköterska. Detta innebär oftast ansvar för färre eller mindre arbetskrävande

patienter för att underlätta överlämnandet av patientansvaret till sina kollegor på

intensivvårdsavdelningen inom rimlig tid. Trots detta framkommer i studier att en

upplevelse av otillräcklighet infinner sig hos MIG-sjuksköterskan relaterat till en känsla

att överge sina patienter då MIG aktiveras (Thomas et al 2007). Vid larm till

vårdavdelning är MIG-sjuksköterskans roll av stor vikt i samspelet mellan de olika

professionerna. Arbetsuppgiften består i att under samverkan och i samråd med läkarna

och patientansvarig sjuksköterska bistå vid bedömning samt fungera stöttande och/eller

som utförare vid ordination och administration av läkemedel samt infusioner. Hen kan

även utföra olika interventioner så som etablering av intravenösa infarter (Hederström

2011).

6

För att skapa interaktion mellan de olika vårdinstanserna har sjuksköterskorna på

avdelningarna genomgått utbildning i akut omhändertagande och de verktyg som

används för att i ett tidigt skede upptäcka kritiskt sjuka patienter. Då givna kriterier

uppnåtts bistår MIG med bedömning samt förslag till handläggning för att stabilisera

samt utföra behandlande åtgärder till den kritiska patienten i syfte att minska risken för

mortalitet. MIG kan, i samråd med patientansvarigläkare- samt sjuksköterska överta

patient för fortsatt behandling på intensivvårdsavdelning (Smith et al 2002). Det är av

vikt att ställningstagande till patientens vårdnivå har värderats innan MIG konsulteras.

Dessa beslut bör tas tidigt i vårdkedjan för att rätt vård skall kunna utföras sett ur ett

etiskt perspektiv. Det vill säga, att beslut är tagna om inskränkningar skall ske av

medicinska insatser vid försämring av patient. Det är avdelningens patientansvarige

läkare, patient samt närstående som i möjligaste mån skall fatta dessa besluta i samråd,

dock åligger det på patientansvarig överläkare att ta det yttersta ansvaret. Detta kan

beröra avstående från hjärtlungräddning, intensivvård och respiratorvård. Besluten skall

kontinuerligt utvärderas. (Larsson & Rubertsson 2007).

Ett antal studier har belyst de positiva patienteffekterna av MIG. Enligt Majid et al

(2012), har införandet av MIG visat sig minska mortaliteten på sjukhus relaterat till att

tidig identifiering av avvikande vitala parametrar implementerats. Daryl et al (2005)

påvisar att dessa team samt genomförandet av utbildningsinsatser för

avdelningssjuksköterskor visat sig ha god effekt och att ”oväntad död” kan förhindras

med tidig och rätt handläggning. Sambandet styrks av Sabahi et al.s (2012) och Jones et

al.s (2005) studier som påvisar att mortaliteten reduceras. Enligt Merit-studien

identifierades dock inga skillnader i resultatet som kunde relateras till minskad vårdtid,

överflyttning till intensivvårdavdelning eller mortalitet mellan de sjukhusinrättningar

som hade respektive inte hade implementerad MIG verksamhet (Hillman 2005).

Patienter uppvisar ofta symtom med avvikande vitala parametrar under längre tid, i

vissa fall upp till 6 – 8 timmar innan de drabbas av kritisk organsvikt (Smith et al.

2002). Trots ovan angiven tidsaspekt kan dessa patienter vara svåra att identifiera för

sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Cirka 50 procent av patienterna uppges ha fått

inadekvat vård innan beslut tagits om överflyttning till intensivvårdsavdelning. Detta

kan bero på ett flertal aspekter, så som bristande kunskaper hos sjuksköterskan om vilka

symtom en kritiskt sjuk patient uppvisar samt om, när och hur konsultationen av extern

hjälp skall ske (Smith et al., 2002; Mc Gaughey et al., 2009). Sjuksköterskor kan också

känna oro att göra fel bedömning vilket kan leda till att konsultation av den mobila

intensivvårdsgruppen skulle kunna ske i onödan. Vidare kan sjuksköterskor ha en

upplevelse av otillräcklighet relaterat till den rådande arbetssituationen, med ansvar

över flertalet patienter simultant. Slutligen kan det uppstå brister i kommunikationen

mellan personal, både inom samma yrkeskategori samt i samverkan med de öviga

professionerna på olika vårdnivåer (Green et al 2006; Massey et al 2014).

Metoder för att bedöma och rapportera om patientens tillstånd

Sjuksköterskan skall utifrån International Council of Nurses (ICN) etiska yrkeskod

kunna ”främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande”. För att

kunna infria dessa krav skall sjuksköterskan ha grundläggande kunskap om de normala

7

samt sviktande vitala parametrar som skall bedömas för att kunna bedriva patientsäker

vård (International Council of Nurses 2005) .

Utbildningen acute life- threatening events recognition and treatment (Alert) och

verktyget modified early warning score (MEWS), är från början en kunskapshöjande

insats baserad utifrån behov av kompetenshöjning inom vården i Storbritannien.

Utbildningsinsatser genomfördes då brittiska MIG hade identifierat ett flertal brister

både bland avdelningsläkarna samt hos sjuksköterskorna. Bristerna berörde hur de

insamlade parametrarna skulle värderas, hur den initiala vården skulle utföras samt i

vilket skede konsultation skulle ske (Smith et al 2002). Identifiering hade även skett att

det fanns en nonchalans i att räkna andningsfrekvens, vilket är en av de tidigaste och

viktigaste sviktande parametern att notera (Jonsson et al 2011).

Figur 1: Modified Early Warning Score (MEWS), Region Östergötland. Återgiven med

tillstånd av verksamhetschef.

Bedömningsunderlaget MEWS (figur 1) bedömer enligt ett poängsystem patientens

tillstånd utifrån mätningar av andningsfrekvens, hjärtfrekvens, blodtryck,

kroppstemperatur samt medvetande. Utöver dessa parametrar noteras patientens

syrgasmättnad och urinmängder. Dessa värden skall tas minst en gång per dag (Cretikos

et al 2008). Summeringen av samtliga insamlade parametrars poäng ligger till grund för

om sjuksköterskan skall konsultera patientansvarig läkare, PAL, vilken i sin tur avgör

om initiering av MIG för bedömning av patient skall ske (bilaga 1).

Poäng över 4 samt försämring av patientens andning, med en saturation under 90

procent trots pågående syrgasbehandling samt nedsatt diures under 8 timmars tidsrymd

(<200 ml/8h) är de givna kriterier som sjuksköterskan har att utgå ifrån. Utöver detta

nämns även sjuksköterskans oro över patients tillstånd som ett slutligt kriterium (Region

Östergötland u.å; Larsson & Rubertsson 2007). Nämnvärt är att MEWS inte berör

följande frågeställningar; hur upplevs patientens allmäntillstånd, sömnstörningar samt

8

utseende på hudkostym. Detta åligger sjuksköterskan att, med dennes kliniska blick,

värdera. Att dessa parametrar inte ingår anses som en brist i bedömningsverktyget

(Kyriacos et al 2011).

Efter genomgången Alertutbildning skall sjuksköterskorna på vårdavdelningarna ha

förvärvat djupare kunskaper om hur de skall mäta samt bedöma patientens vitala

funktioner utifrån MEWS. De skall även medicinskt kunna behandla akut uppkomna

situationer utifrån A-E konceptet (airway, breathing, circulation, disability, expose).

Vilket innebär åtgärder vid ofri luftväg, värdering och behandlande åtgärder av

andnings, cirkulations- och medvetanderelaterade tillstånd samt utförande av

helkroppsundersökning. Utöver detta kunna inse vikten av att dokumentera insamlat

material för att kunna värdera trender av förbättring respektive försämring i

parametrarna. De skall dessutom uppleva trygghet i att detta skall ligga till grund som

ett beslutstöd vid konsultation med andra vårdnivåer, ett stöd som skall minska de

barriärer som finns inom sjukvården (Smith et al. 2002)

Problemformulering

Att identifiera och vårda potentiellt eller bekräftat kritiskt sjuka patienter är en utmaning

för vården, i synnerhet på vårdavdelningarna. Inte bara sjuksköterskornas kompetens

sätts på prov utan denne skall även ha kunskap om hur ”flödet” skall ske, vilka som

skall konsulteras och när samt hur den initiala behandlingen skall utföras vid tillstånd

som kan eller hotar patientens livsexistens.

Sedan början av 2000-talet har MIG implementerats i Svensk sjukvård. Intensivvården

har, som annan övrig vård, hög belastning. Metoder har utvecklats så samstämmighet

skall råda i patientbedömningen för att identifiering av kritiska tillstånd skall kunna ske

i ett tidigt skede samt för att patient skall handläggas på rätt vårdnivå. I detta samspel

mellan intensivvården och vårdavdelningarna möts individer med olika kompetens och

professioner. Strävan är att samarbetet bör ske optimalt med patienten i fokus.

I tidigare genomförda studier inom området MIG har fokus varit lagt på

implementeringen sett ur framför allt intensivvårdens synvinkel. Ett begränsat antal

studier berör frågan hur sjuksköterskan på vårdavdelningen upplever införandet av

dessa grupper samt hur denna interaktion fungerar i praktiken. Utifrån detta, att få ökad

kunskap om hur samspelet fungerar mellan olika vårdinstanser, är det av vikt att belysa

aktuellt område.

Syfte

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och

samverkan med mobila intensivvårdsgrupper.

9

METOD

Design

En undersökande intervjustudie har genomförts och insamlad data har analyserats

utifrån kvalitativ innehållsanalys för att belysa sjuksköterskors erfarenheter av

konsultation och samverkan med MIG (Graneheim & Lundman 2003).

Undersökningsgrupp

För att nå informanter till studien togs kontakt med vårdenhetschefer på sex

vårdavdelningar, vilka var fördelade på ett länsdelssjukhus samt ett universitetssjukhus,

båda belägna i Mellansverige. Förfrågan om intresse att delta (bilaga 2) samt

godkännande av studien (bilaga 3) överlämnades till vårdenhetscheferna. Dessa delgavs

även arbetets promemoria (PM) samt intyg för underskrift. När cheferna givit tillstånd

att genomföra studien kom identifiering av informanter att ske med hjälp av dessa

utifrån nedan angivna urvalskriterier. I samband med förfrågan att delta delgavs

tilltänkta informanter PM, informationsbrev samt ett skriftligt intyg om godkännande att

delta i studien.

Urvalet av informanter skedde utifrån följande kriterier; de skulle vara

allmänsjuksköterskor, ha arbetat på aktuell avdelning minst ett år för att ha förvärvat

tillräcklig erfarenhet och ha erfarenhet av att ha identifierat samt vårdat kritiskt sjuk

patient utifrån Alert/MEWS. De skulle utöver detta ha etablerat kontakt samt haft

samverkan med den mobila intensivvårdsgruppen vid minst ett tillfälle. Sex

sjuksköterskor identifierades av vårdenhetscheferna. En informant avböjde i sent skede

på grund av förhinder. Fem informanter gav sitt godkännande att delta i intervju.

Samtliga informanter var kvinnor med en yrkeslivserfarenhet som sjuksköterska mellan

2- 25 år.

Datainsamling

Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Innan intervjun påbörjades

informerades informanterna muntligt samt delgavs skriftlig informationen om studien.

Information gavs även om informantens möjlighet att avbryta intervjun samt hur data

som inkom skulle bearbetas utifrån Northern Nurses federation forskningsetiska regler

(2003) samt hur materialet skulle bevaras utifrån Karlstads universitets regler för

bevarande- och gallring för forskningsmaterial (2002).

Samtycke inhämtades både muntligt och skriftligt (Bilaga 4 & 5). En intervjuguide

(bilaga 6), skapad av författaren med en inledande öppen fråga samt följdfrågor

användes för att enhetliggöra insamlingen av data. Intervjuerna genomfördes i en

avskild lokal utsedd av informanten eller dennes vårdenhetschef. Att platsen för

intervjun är trygg och lugn för informanten anses av vikt för att ett avslappnat samtal

skall kunna genomföras (Kvale 2010; Bryman 2012). Den första genomförda intervjun

10

fick fungera som en pilotintervju. Då intervjun inte utgjorde underlag för ändringar i

guiden har således även detta material legat som grund vid analys av insamlad data.

Intervjuerna spelades in på diktafon och skrevs ut ordagrant. Varje intervju tog cirka 40-

50 minuter i anspråk. Denna tid inrymde även tidigare nämnd information om studien.

Dataanalys

Då studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter analyserades materialet utifrån

manifest kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2003).

Analysmetoden har i egentlig mening ingen tydlig avgränsning för vad som skall

beforskas utan byggs upp av att en bearbetning sker utav alla insamlade erfarenheter.

Inledningsvis bearbetades det inspelade materialet via genomlyssning ett flertal gånger

för att skapa en vidare uppfattning om dess innehåll, därefter transkriberades det

ordagrant av författaren. Det transkriberade materialet ligger till grund för analysarbetet.

Analysprocessens samtliga steg genomfördes enligt Graneheim och Lundmans steg; ta

fram meningsbärande enheter, därefter kondenserade meningsenheter samt slutligen

med bildandet av under- samt huvudkategorier för att säkerställa överförbarheten.

Likheter och skillnader som kunde anses relevanta färgmarkerades i det transkriberade

materialet, sorterades och sammanställdes i ett externt dokument för att skapa en

överskådlighet inför processens framåtskridande. De färgmarkerade informantcitaten

utgjorde de meningsbärande enheterna. Utifrån dessa skedde en kondensering med

målsättning att korta ner texten utan att innehåll med tonvikt gick förlorad. Slutligen

skapades och namngavs de olika kategorierna (Graneheim och Lundman 2003). För att

förtydliga denna process redovisas detta arbete i schematisk tabellform (tabell 1) med en

överskådlig bild av exempel på kategoriseringens framåtskridande.

Tabell 1 . Exempel på kategoriseringsprocessen för respektive huvudkategori

Meningsbärande

enhet

”Det är inte så att vi säger att över en viss MEWS poäng så skall vi kontakta MIG, det är den kliniska

bedömningen som avgör om vi skall kontakta MIG eller inte”

Kondenserad enhet Utför MEWS kontroller och sammanställer poäng men den kliniska blicken avgör kontaktetablering

Underkategori Sjuksköterskans beslut utifrån klinisk blick

Huvudkategori Vägen till beslut

Meningsbärande

enhet

”Jag får en inblick i hur de tänker och när det lugnat sig eller patienten tas till IVA får man bekräftelse

om man gjort rätt eller vad som skulle gjorts bättre eller vad jag skulle tänkt på”

Kondenserad enhet Bekräftelse om man rätt beslut är taget samt vad som skulle kunnat ha utförts bättre.

Underkategori Kunskapsutvecklande för sjuksköterskan

Huvudkategori Samverkan med MIG

Det manifesta materialet redovisas i resultatet, vilket styrks via citat med hänvisning till

specifik numrerad informant för att öka studiens trovärdighet (Graneheim & Lundman

2003). Analysen av resultatet kom även att diskuteras med handledare för att det skulle

granskas utifrån fler perspektiv.

Det insamlade materialet skyddas från obehöriga, inte bara under studiens arbetsfas utan

även efter slutförandet. Enligt Karlstads Universitet skall ljudupptagningar från

intervjuer samt det transkriberade materialet sparas i 10 år under förutsättning att det

11

publicerats och kommer därefter att kasseras (Bevarande och gallringsplan för

forskningsmaterial 2002).

Forskningsetiska överväganden

Vid empiriska studier skall enligt etiska riktlinjer för forskning inom omvårdnad

utarbetade krav tillmötesgås av forskaren inför och under arbetet med studien, detta är

inte enkom för att skydda informanterna utan stor vikt ligger i att forskaren skall

reflektera över sin roll i och under arbetets gång. Fyra krav är viktiga att tillgodose,

informations-, samtyckes- och konfidentialitetskravet samt slutligen kravet på

deltagarens säkerhet. Dessa tillgodosågs på följande sätt i arbetet med denna studie:

Informanterna kom att, utifrån informationskravet, i förhand informeras om studiens

syfte, vilken teknik som skulle nyttjas, hur resultatet framgent skulle presenteras samt

att arbetet var godkänt av informanternas vårdenhetschef. Denna information delgavs

inte bara muntligt utan även skriftligt. Informanten gavs, utifrån samtyckeskravet,

information om möjligheten att när som helst under datainsamlingen avbryta intervjun

utan krav på att ange orsak. Utifrån informationskravet har informanten

självbestämmande över sitt deltagande och skall enligt samtyckeskravet skriftligt

godkänna sitt deltagande, vilket utfördes vid de aktuella intervjutillfällena. Information

gavs även om hur insamlad data samt transkriberat material kom att lagras och skyddas

från obehöriga samt att relaterat till numrering av citat kommer informanten inte att

kunna härledas utifrån konfidentialitetskravet. Informanten fick också syftet med

studien delgivet, att få ta del av dennes erfarenheter vid samverkan med MIG samt

varför författaren hade detta intresse utifrån ett tydligt angivet och rent organisatoriskt

perspektiv. Forskaren skall även reflektera samt ta hänsyn till den risk informanten kan

komma att utsättas för i relation till den nytta studien gör för kliniken utifrån kravet om

deltagarens säkerhet. De risker som informanterna kunnat utsättas för var att de skulle

kunna uppleva obehag över att de reflekterade över sin egen roll i processen

konsultation och samverkan med MIG. För att undvika detta var författaren tydlig med

att deltagandet var frivilligt, följsam under intervjuerna och avslutade dessa med att

fråga informanten om denne var nöjd. Den kliniska nyttan med studien torde överväga

eventuella risker då studien ger kunskap om såväl interaktion med MIG som

sjuksköterskors kompetens och arbetssätt (Northern Nurses Federation 2003).

12

RESULTAT

Sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och samverkan med de mobila

intensivvårdsgrupperna visades i tre huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan

med MIG med åtta underkategorier, vilka namnges i tabell 2.

Tabell 2 Huvud- och underkategorier

Huvudkategori Underkategori

Vägen till beslut – Stöd utifrån MEWS

– Beslut utifrån klinisk blick

– Rådande arbetssituation

- Val av larmväg

Samverkan med MIG – Vikten av beslut om vårdnivå

– Att vara en i teamet

– Kunskapsutvecklande

– Tryggt med en ”backup”

Vägen till MIG

Denna huvudkategori speglar sjuksköterskornas erfarenheter av vägen till MIG utifrån

det stöd de har utifrån MEWS, de beslut de fattar utifrån sin kliniska blick, rådande

arbetssituation samt hur de väljer att larma på MIG.

Stöd utifrån MEWS

Sjuksköterskorna berättar att genomgången utbildning i Alert och MEWS skall ligga till

grund för när de skall aktivera de mobila intensivvårdsgrupperna. MEWS används ofta

på vårdavdelningarna och föranleder diskussioner mellan sjuksköterskorna om hur

resultatet skall värderas och bedömas. En sjuksköterska säger;

”Vi tar MEWS väldigt flitigt och pratar poäng” (3)

Sjuksköterskorna har fått muntlig information om när och hur de skall kontakta MIG

samt de givna kriterierna; MEWS över 4 poäng, försämrad andning med saturation

under 90 procent trots syrgasbehandling, nedsatt diures samt sjuksköterskans oro över

patientens tillstånd. Denna information gavs på avdelningsmöten av de personer som

ingår i MIG för att uppkomna frågeställningar om implementeringen direkt skulle kunna

13

besvaras. På en av avdelningarna finns en instruktion med klarlagda direktiv om hur

handläggandet skall ske anslagen på expeditionen.

”Vi har en lapp på expeditionen … en lathund, att det är

det här vi skall utföra innan kontakt med MIG”(1)

Instruktionen visar tydligt flödet för vad som skall utföras av sjuksköterskan innan

konsultation med MIG sker.

Beslut utifrån klinisk blick

Sjuksköterskorna uppger att de skapar sig sin yrkeskunskap både genom att omvandla

de teoretiska kunskaper de etablerat under sin grundutbildning till praktiskt handlag

samt genom att förvärva kunskap utifrån olika uppkomna situationer i sitt kliniska

arbete. Detta leder till att sjuksköterskan lär sig ”se” bortom olika mätvärden vare sig de

är normala eller inte, få en ”känsla” av att något inte stämmer, en klinisk blick. Flera av

sjuksköterskorna påtalar att de vet vikten av att utföra samt värdera de mätvärden som

insamlas vid MEWS men påtalar även att deras ”känsla” av att något inte stämmer och

deras totala bedömning av läget är de avgörande faktorerna för deras beslut.

”Det är inte så att vi säger att över en viss MEWS poäng

så skall vi kontakta MIG, det är den kliniska bedömningen

som avgör om vi skall kontakta MIG eller inte” (3)

Rådande arbetssituation

Att arbeta på en vårdavdelning med ansvar över flertalet patienter utgör en belastande

arbetssituation enligt sjuksköterskorna. Flera av dem beskriver att de kan få en känsla

av otillräcklighet, inte bara då patienters vitala parametrar sviktar och de blir potentiellt

kritiskt sjuka utan även i sin vardagliga patientnära arbetssituation.

”Vi har många gamla patienter som behöver en annan

slags hjälp… och är man då en undersköterska och en

sjuksköterska så måste jag hjälpa till med omvårdnaden

självklart ska de inte veta om att vi har en dålig patient

men… de andra patienterna märker stressen, ibland ber

man en bön, allt kan rasa”(1)

I de fall sjuksköterskorna anser sig vara tungt belastade med t.ex. flera svårt sjuka

patienter eller potentiellt kritiska patienter, framför allt på jourtid, anses som den mest

avgörande faktorn för att kontakta MIG. Förutom den rådande arbetsbelastningen på

avdelningen är tiden på dygnet avgörande faktorerna vid beslut om konsultation med

MIG skall ske. Tidpunkt på dygnet spelar in då tillgängligheten på läkare är begränsad

på natten, vilket leder till att sjuksköterskan väljer larmväg.

14

Val av larmväg

Sjuksköterskorna uppger att då de har beslutat att rådande vård inte kan anses som

optimal och eller patientsäker skall, enligt riktlinjer, i första hand aktuell patient

ansvarig läkare konsulteras. Därefter tas i samråd beslut om att kontakta MIG för

ytterligare medicinsk bedömning. Denna rutin följs i de flesta fall men sjuksköterskorna

berättar att det förekommer att de frångår direktiven för konsultation av MIG. Det

händer att de kontaktar MIG direkt och först därefter informerar patientansvarig läkare

om hur de agerat. Detta sker framför allt under jourtid då den jourhavande

patientansvarige läkaren ofta är upptagen med sitt arbete på akutmottagningen och inte

anses bekräfta den försämrade patienten på avdelningen.

”Om patienten har MEWS från fyra och uppåt så kan man

kontakta dem, så då ringde jag MIG teamet och så ringde

jag direkt till min läkare på akuten och talade om att jag

kontaktat MIG. Då är det ju meningen att de skall komma

upp till avdelningen för MIG teamet ska komma inom en

halvtimme så då blev det så att de kom nästan samtidigt.

Det kändes lite som har man väl ringt MIG teamet så är

det ingen diskussion om läkaren kommer eller inte”.(1)

Skillnader av rent organisatorisk karaktär har identifierats mellan de två sjukhus som

ingår i studien. På båda sjukhusen sker normalt MIG-konsultationen på

vårdavdelningarna. En sjuksköterska uppger dock att det har arbetats fram en alternativ

arbetsmetod. Där förekommer konsulterande samtal med IVA istället för att MIG

aktiveras.

”Vi ringer mycket till IVA också och frågar, alltså istället

för att kalla på MIG” (4)

Samverkan med MIG

Denna huvudkategori beskriver hur sjuksköterskorna erfar samverkan med MIG och

beskriver att sjuksköterskorna erfar att beslut om vårdnivå är viktigt för samverkan, att

de känner sig som att de är en i teamet, att det är kunskapsutvecklande att samverka

med MIG och att det känns tryggt med MIG som en ”back up”.

Vikten av beslut om vårdnivå

Det förekommer, enligt sjuksköterskorna, att MIG-teamet vill ha information om vilken

vårdnivå som föreligger i ett tidigt skede av konsultationen. Om det inte tagits beslut tar

MIG-läkaren ofta upp detta till diskussion med patientansvarig läkare vid sin ankomst

till avdelningen

15

”MIG brukar diskutera vårdnivån på patienterna, vilket

jag tycker är bra. Mina läkare tycker inte det är bra

eftersom de då får ta de besluten”(4)

Enligt en sjuksköterska bör dessa beslut tas tidigt i vårdkedjan, inte bara för att

underlätta samverkan med MIG men också för att det ska vara transparent för alla som

ger patienten vård.

”Detta skulle man ta direkt på akuten. Det är en känslig

fråga, att man uttrycker; vi kan göra det här och det här

men vad är det för nytta med det om patienten inte

kommer ur respiratorn och hur blir livet efteråt” (4)

Att vara en i teamet

Enligt sjuksköterskorna möts olika kliniker och professioner vid dessa vårdtillfällen

utifrån olika perspektiv men med en gemensam målsättning, att optimera vården för den

kritiskt sjuka patienten. Samtliga ser rollfördelningen som klarlagd, de olika

professionerna har sina uppgifter och samarbetet utgår ifrån att gagna patienten.

”Det blir ett konsultande liksom… att de hjälper till, de

vänder sig båda två helt till oss på ett väldigt trevligt sätt,

så man jobbar tillsammans…..dom lotsar och visar hur vi

kan göra” (3)

Några sjuksköterskor uppger att konsultationerna med MIG skiljer sig markant, sett ur

ett positivt perspektiv, mot andra konsultationer inom vården. Sjuksköterskorna

upplever att de känner sig delaktiga på ett helt annat sätt, beslut tas inte ”över deras

huvuden”, utan de beskriver att de både får delge sin syn på saken och att de delges den

information de är i behov av.

”Rollfördelningen är inget problem….. det är det som

känns så bra …man liksom ….om jämför med andra

konsulter som kommer till avdelningen……andra

läkarkonsulter som kommer…..då blir det oftast bara ett

läkarmöte, de skiljer sig när MIG teamet kommer” (3)

De flesta informanter uppger att de aldrig haft svårigheter att komma till tals under

samtalen, med patientansvarig läkare och MIG teamet, som skett vid patientens sida.

Dock berättar några sjuksköterskor att de känt sig ifrågasatta under det första, inledande

telefonsamtalet vid aktiveringen av MIG. Ifrågasättandet berörde framför allt basal

sjukvård, vilka åtgärder sjuksköterskan hade genomfört innan samtalet genomfördes, så

som givande av sygas, höjd huvud- alternativ fotända . Vid ett tillfälle har det krävts

flera samtal innan MIG kom till avdelningen för bedömning. Teamet redogjorde dock

inte varför de inte slöt upp inom tidsramen för larmplanen, detta ledde till att

sjuksköterskan upplevde sig vanmäktig i situationen.

16

Kunskapsutvecklande

Samtliga informanter uppger att samarbetet med MIG inte bara är till nytta för patienten

utan även utvecklar deras yrkesroll, de lär och utvecklas inför kommande liknande

situationer.

” Jag får en inblick i hur de tänker och när det lugnat sig

eller patienten tas till IVA får man bekräftelse om man

gjort rätt eller vad som skulle gjorts bättre eller vad jag

skulle tänkt på”(5)

Informanterna påtalar att de fått klara direktiv om vad de skall utföra för att behandla

patienten optimalt, de uppger även en känsla av att detta skett i samråd under diskussion

med dem som ansvariga sjuksköterskor.

”Jag kände att någon stöttade upp mig och gav tips och

råd” (2)

Vid de tillfällen sjuksköterskorna har upplevt osäkerhet eller otillräcklighet vid

ordination av läkemedel de inte har vana att administrera har gruppen samarbetat och ett

stort stöd från intensivvårdssjuksköterskan har givits.

Tryggt med en ”back up”

Samtliga informanter ser implementeringen av MIG som rätt utveckling inom den

svenska sjukvården då belastningen som råder ökar kraven även på den ansvariga

sjuksköterskan på vårdavdelningen. Den mobila gruppens tillgänglighet, med

målsättning att konsultation skall ske på plats inom 30 minuter, skapar en trygghet för

sjuksköterskan.

”Det är skönt att man får hjälp snabbt…..de är

lättillgängliga” (2)

Framför allt tillgänglighet, stöd och gruppens erfarenhet är stötte stenar för den

larmande sjuksköterskan. Samtliga har erfarenhet av det alltid sker en planerad

uppföljning, vilken kan ske dels genom uppsökande verksamhet alternativt telefonledes

via ansvarig sjuksköterska eller att samtal inkommer från MIG-teamet.

”De var väldigt tydliga och de hade en plan”(2)

17

DISKUSSION

Studiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och samverkan

med MIG kan delas upp i två huvudkategorier;

- Vägen till beslut med underkategorierna; Stöd utifrån MEWS, Beslut utifrån

klinisk blick, Rådande arbetssituation och Val av larmväg

- Samverkan med MIG med underkategorierna; Vikten av beslut om vårdnivå, Att

vara en i teamet, Kunskapsutvecklande samt Tryggt med en ”back up”.

Resultatdiskussion

Studien visar att sjuksköterskorna har vetskap om vikten av att utföra samt värdera

insamlade vitala parametrar via MEWS samt att dessa kan komma att ligga till grund

för att aktivera MIG. Stewart (2014) påvisar att MEWS skall fungera som en plattform

för sjuksköterskornas beslutsfattande. Vidare anses de insamlade värdena ge en god

uppfattning av patientens tillstånd vilket ger en trygghet och enhetlighet vid

bedömningar och rapporteringar i samverkan med andra professioner men framför allt

då sjuksköterskor rapporterar till varandra vid skiftbyten. Vidare beskrivs av Stewart

(2014) och Green (2006) att det finns brister vid insamling och summering av MEWS.

Dessa identifierade brister berör det faktum att patienters insamlade värden kan skifta

relaterat till dennes bakomliggande sjukdomar. Således skulle detta kunna vara

patientens habituella tillstånd. Detta kan leda till att summeringen av poäng genererar

högre poäng, vilket leder till att MIG kan komma att aktiveras enligt de utformade givna

kriterierna. Detta berörs inte av de sjuksköterskor som deltar i studien men borde kunna

ha en klinisk betydelse. Enligt Hammond (2012) har MEWS ökat sjuksköterskornas

medvetenhet att kunna identifiera förändringar hos patienter. Trots denna kunskap tas

oftast beslut utifrån sjuksköterskornas tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter,

det är detta sjuksköterskorna nämner som sin ”kliniska blick” eller ”bedömning av

läget”, vilket således gör den överordnad övriga kontroller. Detta faktum stämmer väl

överens med Stewarts (2014) studie som påpekar att MEWS, trots begreppet plattform,

endast utgör en mindre del vid bedömningen av patienters tillstånd, vilket styrks av

Massey et al (2014) samt Kyriakos et al (2011). Detta faktum skulle kunna styrka Mc

Gaugheys (2009) observation, att kunskap förvärvad vid genomgångna utbildningar kan

vara svår att överföra till praktiskt arbete.

Sjuksköterskorna i studien lägger stor vikt vid den rådande arbetsbelastningen på

avdelningen. Ensamt ansvar, ofta för flertalet patienter samt vilken tid på dygnet som

råder uppges som viktiga faktorer om de skall kontakta MIG för extern bedömning eller

inte. Dessa faktorer leder till att de upplever stress, oro samt otillräcklighet i sin

arbetssituation. Enligt tidigare utförda studier (Aiken et al 2002; Green et al 2006) råder

ett klart samband mellan hur stort antal patienter varje sjuksköterska har ansvar för,

upplevelsen av otillräcklighet samt patientsäkerheten. En patient- respektive

sjuksköterskekvot på 8:1 anses öka, inte bara, risken för att sjuksköterskan skall utsättas

för orimlig stress utan här ses även ett samband med en ökad risk för att felbehandlingar

sker samt en ökad patientdödlighet under sjukhusvistelse (Aiken et al 2002; Green et al

18

2006). Således stämmer resultatet i studien väl överens med tidigare genomförd

forskning inom området, att sjuksköterskans arbetsbelastning utgör ett oros moment i

dennes arbete. Detta påpekas, ligga till grund för att sänka de krav som råder för att

larma MIG, av flera sjuksköterskor som intervjuats.

På jourtid finns inte patientansvarig läkare på eller i närheten av avdelningen utan anses

oftast, av intervjuade sjuksköterskor, vara upptagen med sitt arbete på

akutmottagningen. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ibland kan ta beslut om att

avstå eller avvakta med att larma MIG relaterat till en oro att göra fel, störa i onödan

eller att det finns tidigare negativa erfarenheter vid konsultationen med MIG. Detta kan

leda till en äventyrad patientsäkerhet (Green et al 2006; Massey et al 2014). Resultatet i

denna studie visar att det vid några tillfällen skett ett ifrågasättande då sjuksköterskan

har haft telefonkontakt med MIG. Huvuddelen av resultatet talar för att denna

problematik inte är av stor dignitet. Tvärtom tar sjuksköterskan beslut om att kringgå

uppsatta ramar för aktivering av MIG genom att initialt avstå från att kontakta sin

patientansvarige läkare för rådfrågning och istället kontaktas MIG direkt, detta talar för

att patientsäkerheten prioriteras före oron att besvära eller göra felbedömningar.

Sjuksköterskorna har således till viss del modifierat larmplanen för att säkra patientens

vård.

Erfarenheterna av utbildningen Alert samt arbetet i samverkan med MIG är enkom

positiva, en åsikt som samtliga sjuksköterskor i studien delar. De uppger att de

utvecklats kunskapsmässigt, fått större självförtroende och har en upplevelse av att

känna sig tryggare i sin yrkesroll. De påpekar framför allt en positiv yrkes- samt

personlig utveckling i möjligheten att fysiskt få samverka med MIG, då de vid dessa

tillfällen upplever en teamkänsla, får direkt feedback på utfört arbete samt vägledning

och stöd i sitt fortsatta handläggande. Tidigare studier styrker att sjuksköterskorna ökat

sin kompetens efter genomförd Alertutbildning (Hammond et al 2013). Dock visar Mc

Gaughey et al (2009), som tidigare nämnts, att förvärvade kunskaper under utbildning

kan vara svåra att överföra till arbetet på avdelningen, praktisk träning anses vara en sak

och praktiskt arbete ett annat. Detta skulle motsäga genomförd studie då de deltagande

sjuksköterskorna i studien uppger att de har skett en förbättring i att identifiera samt

handlägga kritiskt sjuka patienter på avdelningen efter genomförd utbildning. Detta kan

möjligen relateras till att det i och med Alertutbildningen sker en likriktning i

arbetsförfarandet, en gemensam plan. En annan studie (Green et al 2006) visar att det

skulle kunna finnas en risk i att implementera MIG, då detta skulle kunna bidra till att

sjuksköterskorna på avdelningarna aktiverar MIG för att kunna fråntas patientansvar

vilket skulle kunna leda till att sjuksköterskorna i en förlängning sänker sin

kompetensnivå. Författarna föreslår att det skulle kunna finnas en sjuksköterska med

specialkompetens på avdelningen som utbildar personalen samt tar ansvar för arbetet

med de kritiskt sjuka patienterna, således en arbetsledande funktion (Green et al 2006).

Detta är kanske en möjlig väg till förhöjd kvalitet på vården men kan inom svensk

sjukvård, med den sjuksköterskebrist som råder, anses vara en utopi.

Metoddiskussion

Metodvalet, kvalitativ innehållsanalys utifrån intervjuer, valdes utifrån studiens syfte

samt att denna metod anses lämplig vid insamling av upplevelser och erfarenheter inom

19

omvårdnadssituationer (Graneheim & Lundman 2003). Resultatet presenteras utifrån

dess manifesta innehåll. Således framkommer endast det sagda ordet och resultatet

förblir objektivt vilket är av vikt för att konfirmera studiens styrka (Bryman 2012; Polit

& Beck 2012).

Primärt användes ”purposive sampling”, målstyrt urval då det gällde vilka avdelningar

som skulle tillfrågas, utifrån trolighet att de har varit i kontakt med valt

forskningsområde. Urvalet skedde sekundärt utifrån ”homogeneous sampling”, specifikt

homogent inriktade kriterier för att kunna identifiera de sjuksköterskor som hade

etablerade erfarenheter inom området (Polit & Beck 2012). Urvalet av informanter

överläts därefter på berörda vårdenhetschefer utifrån kriterier utformade så att

sjuksköterskorna skulle ha samverkat med MIG och utifrån detta kunde beskriva sina

egna erfarenheter, detta stärker studiens trovärdighet (Bryman 2012). Intervjuerna

genomfördes på två sjukhus där implementeringen av de mobila intensivvårdsgrupperna

funnits under olika tidsrymd, vilket kan ha breddat resultatet. Målsättningen inför

arbetet var att intervjua sex sjuksköterskor, jämt fördelade på de två sjukhusen, detta

infriades dock inte. Förfrågan om deltagande gavs till sex avdelningar, svar inkom

endast från två avdelningar. Om detta var beroende på att intresse inte fanns att delta

som informant eller att kontaktade vårdenhetschefer inte ansåg att ämnet hade dignitet

är oklart, svar på förfrågan erhölls inte från dessa avdelningar. Enligt Polit & Beck

(2012) kan, vårdenhetschefen ha fungerat som ”gate-keeper”, då forskningsområdet inte

anses intressant eller om dennes organisation inte har tidsutrymme att delta. Fem

stycken intervjuer genomfördes, då en informant avböjde i ett sent skede. Resultatet kan

dock, anses vara trovärdigt fastän i liten skala då det framkom ett flertal aspekter som

kan anses vara av vikt att granska vidare i mer omfattande studier.

Vårdenhetscheferna samt informanterna ansvarade, efter förfrågan från författaren, för

att upplåta lokal för intervjun, då detta ansvar lades på ovan givna anser författaren att

lämplig miljö infriades och att informanterna borde uppleva trygghet under intervjuerna

(Kvale 2010). Samtliga intervjuer genomfördes i nära anslutning till informanternas

arbetsplatser. Detta samt att informanterna vid genomförandet av intervjuerna var i

tjänst, dock tillfälligt frisatta kan ha kunnat påverka intervjuerna negativt. Ingen av

informanterna uttryckte dock att detta påverkade intervjun. Ett bättre upplägg hade

möjligen varit om intervjun skett i en lokal utanför informantens arbetsplats och på

ledig dag. Dock skulle detta troligen minskat deltagandegraden ännu högre grad.

Intervjuerna baserades på en intervjuguide med en inledande öppen fråga för att ge den

intervjuade möjligheten att fritt få berätta om sina erfarenheter, därefter nyttjades

följdfrågor för att tillgodose att tillräckligt analysmaterial samt att studiens syfte

infriades (Bryman 2012). Möjligen hade det varit berikande för studien om de

informanter som arbetade på samma avdelning genomfört intervjuerna samtidigt, i en

fokusgruppsintervju, då erfarenheter och åsikter då hade kunnat diskuteras fritt dessa

emellan. Detta kan enligt Kvale (2010) ge intervjuer en bredare nyansering av beforskat

område.

Enligt Northern Nurse Federation (2003) skall fyra stycken etiska krav tas i beaktande

vid forskning. Författaren har reflekterat över samtliga krav. Informations-, samtyckes- ,

konfidentialitets- samt kravet på deltagarens säkerhet har redovisats i studien för att

visa att forskaren har utgått ifrån informantens välmående.

20

Analysprocessens skeden med urval och insamling av data har redovisats för att säkra

studiens trovärdighet och pålitlighet. Utöver detta har analysprocessen redovisats i

överskådlig tabellform för att åskådliggöra dess framåtskridande (Polit & Beck 2012).

Vid manifest analys, det sagda ordet utan tolkningar, baseras processen på

meningsbärande enhet, kondenserad enhet samt kodning. Under arbetets

framåtskridande väcktes tanken om att skapa under- samt huvudkategorier för att

redovisningen av resultatet skulle framkomma tydligare. Denna analysmetod skall i

egentlig mening ske vid analys av det latenta innehållet (Graneheim och Lundman

2003).

För att öka studiens trovärdighet användes citat, detta för att synliggöra att författarens

observationer stämmer med informanternas erfarenheter. Citaten är numrerade så de

skall kunna härledas till transkriberat material dock inte till plats eller person, då detta

skulle strida mot de etiska riktlinjerna som delgivits informanterna. Verbala tics har

aktivt reducerats (Bryman 2012). Författaren är övertygad om att vissa egna tolkningar

inte helt går att utesluta i resultatet trots manifest metod. Dessa skulle kunna uppstå vid

redovisandet av citaten utifrån informantens tonläge eller betoning av ord .

En brist i studien kan anses vara att patientens fokus sett ur implementeringen av MIG

uteblir. Fokus är lagt på sjuksköterskans erfarenheter utifrån syftet med arbetet.

Författaren är dock övertygad om att studien hade fått en ökad styrka om viss del legat

på patientens aspekter. Detta kan ligga som grund för vidare forskning inom aktuellt

område i framtiden.

Författaren har haft en strävan att öka möjligheten för annan författare att genomföra

liknande studie genom att säkra studiens pålitlighet genom att grundligt presentera

arbetets process (Polit & Beck 2012). Inom aktuellt ämne sker dock, enligt författaren,

en ständigt pågående process vilket leder till begränsningar, då kriterier för att larma

MIG kan skilja mellan olika sjukhus eller ändras under tid

KONKLUSION

Studiens resultat visar att patientansvarig sjuksköterska på vårdavdelning enkom har

positiva erfarenheter av implementeringen av MIG. Hen uppger att det finns en

etablerad kunskap om de utformade kriterierna för att aktivera MIG, trots detta

uppmärksammar studien det faktum att sjuksköterskan tar egna beslut att modifiera den

utarbetade larmplanen genom att kontakta MIG före konsultation med sin

patientansvarige läkare. Detta kan anses vara en organisatorisk problematik vilken bör

belysas och ses över. Sjuksköterskorna påtalar att samverkan med MIG även är en

trygghet i deras vardagliga arbete samt att teamkänslan den utgör är både stimulerande

och kunskapsutvecklande .

21

REFERENSER

Aiken, L, Clarke, S, Sloane, D, Sochalski, J & Silber, J. (2002). Hospital Nurse staffing

and Patient Mortality, Nurse Burnout, and Job Dissatisfaction. JAMA 2002 vol 288 s.

23-30

Bryman, A. (2012) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Cretikos, M, Bellomo, R, Hillman, K, Chen, J, Finfer, S & Flabouris, A. Respiratory

rate: The Neglected vital sign. MJA 2008, vol 188 nr 11

Daryl J, Rinaldo B, Samantha B, Stephen W, Donna G, Graeme H, Helen O & Geoffrey

G. Long term effect of a medical emergency team on cardiac arrests in a teaching

hospital. Critical Care 2005,vol 9: s 808- 815 DOI 10.1186/cc3906

Eide, H & Eide, T. (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund:

Studentlitteratur

Graneheim, U. H & Lundman, B. Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustwortiness. Nurse Education Today

(2003) vol 24 s 105-112

Green, A & Allison, W. Staff experiances of an early warning indicator for unstable

patients in Australia. Nursing in Critical Care 2006 vol 11

Hammond, N, Spooner, A, Barnett, A, Corley A, Brown, P & Fraser, J. (2012)

The effect of implementing a modified early warning scoring (MEWS) system on

The adequacy of vital sign documentation. Australian Critical Care 2013 vol 26, s 18–

22

Hederström, P. (2011). Mobil intensivvårdsgrupp – MIG. Svenska

intensivvårdsregistret, http://www.icuregswe.org/sv/For-patienter/Mobil-

Intensivvardsgrupp---MIG/ (Hämtad 2014-04-15)

Hillman. K Introduction of the medical emergency team (MET) system: a cluster-

randomised controlled trial. Merit study. Lancet 2005, vol 365 s.2091–97

Jones, D, Bellomo,R, Bates, S, Warrillow,S, Goldsmith, D, Hart,G, Opdam, H &

Gutteridge,G. Long term effect of a medical emergency team on cardiac arrests in a

teaching hospital. Critical Care 2005 vol 9 s 808-815 (DOI 10.1186/cc3906)

Jonsson, T, Jonsdottir, H, Möller, A & Baldursdottir, L. Nursing documentation prior to

emergency admissions to the intensive care unit.Nursing in Critical Care (2011) vol16,

no 4

Karlstads Universitet. Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial (2002).

www.intra.kau.se/dokument/upload/82F31887143d61B2DEmSp27B26F8/rb53.pdf

(Hämtad 2014-05-14)

Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor. International Council of Nurses. (2005).

www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005 (Hämtad14-05-10)

22

Kvale, S & Brinkman, S. (2010) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur

Kyriacos, U, Jelsma, J & Jordan, S. Monitoring vital signs usiong early warning scoring

systems: a review of the literature. Journal of Nursing Management2011 vol 19, s. 311-

330

Larsson, A & Rubertsson, S. (2007) Intensivvård. Stockholm: Liber AB

Majid, S, Seyed, A Fanae, Farokh, S & Falsafi. Efficacy of a Rapid Response Team on

Reducing the Incidence and Mortality of Unexpected Cardiac Arrests Trauma Monthly

2012; vol 17 s. 270-274. DOI: 10.5812/traumamon.4170

Massey, D, Chaboyer, W & Aitken, L. (2014). Nurses perception of accessing a

Medical Emergency Team: A qualitative study. Australian Critical Care vol 27 s 133-

138

McGaughey, J Blackwood, B O’Halloran, P Trinder, T & Porter, SRealistic Evaluation

of Early Warning Systems and the AcuteLife-threatening Events – Recognition and

Treatment training course for early recognition and management of deteriorating ward-

based patients: research protocol. Advanced Nursing Journal (2009 ) vol 66, s 923–

932. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05257.x

Northern Nurses Federation. Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i

Norden.Sykepleiernes samarbeid i Norden 2003

www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20... Pdf (Hämtad

140611)

Polit, D & Beck, CT. (2012) Nursing Research: generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. China: Lippincott Williams & Wilkins.

Region Östergötland (u.å) MIG http://lisa.lio.se/Startsida/PM-medicinska-o-

vardadm/PM-dokument/Anestesi--och-intensivvårdskliniken-VIN/Administrativa-PM-

Intensivvårdsavdelningen-VIN/Arbetsbeskrivning-for-MIG-sjuksköterska-IVA-VIN/

(hämtad 140909)

Sabahi, M, Ahmad Fanaei, S, Ali Ziaee, S & Sadat Falsafi,F. Efficacy of a Rapid

Response Team on Reducing the Incidence and Mortality of Unexpected Cardiac

Arrests. Trauma Mounthly 2012 vol 17, s 270-27. DOI: 10.5812/traumamon.4170

Smith, G, Osgood, V & Crane, S. ALERT- a multiprofessional training course in the

care of the acutely ill adult patient. Resuscitation 2002 vol 52, s 281–286

Stewart, J, Carman, M, Spegman, A & Sabol, V. (2014). Evaluation of the Effect of the

Modified Early warning System on the Nurse- led Activation of the Rapid response

System. J Nurs Care Qual vol 29 s 223-229

Sveriges Kommuner och Landsting (2014) SBAR

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsoochvard/patientsakerhet/sbar_minskar_risker_i_

varden (hämtad 140419)

23

Thomas, K, Van Oyen Force, M, Rasmussen, D, Dodd, D. & Whildin, S. (2007). Rapid

response team: challenges, solutions, benefits. Critical Care Nurse 2007 vol 27, s 20-

27.

24

Bilaga 1

Återgiven med tillstånd av verksamhetschef, Intensivvården , Region Östergötland

25

Bilaga 2

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper

Till Verksamhetschef

Härmed ansökes om tillstånd att genomföra intervju med sjuksköterskor verksamma hos er

som ett led i studien ”Sjuksköterskors erfarenheter i samverkan med mobila

intensivvårdsgrupp”. Studien är underlag för ett examensarbete på avancerad nivå i

omvårdnad vid Karlstads universitets vidareutbildning inom Intensivvård för sjuksköterskor.

Syftet med studien är att beskriva de erfarenheter avdelningssjuksköterskor har av de mobila

intensivvårdsgrupperna genom att sammanlagt intervjua cirka 6-8 sjuksköterskor. I intervjun

kommer undertecknad att be deltagarna berätta om sina erfarenheter utifrån en

semistrukurerad intervjuguide. Intervjun, som beräknas att ta cirka en timme, spelas in och

skrivs sedan ut. All information som kommer mig till del kommer att behandlas så att inga

obehöriga kommer att få del av den. Deltagarna har rätt att avsluta intervjun när som helst

utan att förklara varför. Resultatet av studien kommer att redovisas i en magisteruppsats.

Karlstads universitet är studiens forskningshuvudman.

Kommer inom kort följa upp detta brev med ett telefonsamtal, om tillstånd att intervjua

sjuksköterskor på _____________ godkänns kommer undertecknad efterhöra om ni kan vara

behjälpliga med urval av tänkbara deltagare. Om frågor- vänligen återkom!

Med vänliga hälsningar:

Thomas Jacobsson, leg ssk & Student Specialistsjuksköterska i Intensivvård 60 hp.

E-post: thomas.jacobsson@sirius-humanum.se Mobil:

Handledare: Anna Eklund, universitetslektor, omvårdnad

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper

Karlstads universitet

26

Bilaga 3

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper

Tillstånd att genomföra intervjustudie

Härmed ges tillstånd till Thomas Jacobsson, student vid Karlstads Universitet att genomföra

intervjuer med sjuksköterskor inom ____________, i enlighet med den information jag

erhållit.

Studien genomförs av Thomas Jacobsson under handledning av Anna Eklund,

universitetslektor, omvårdnad. Karlstads universitet.

Ort____________________________________ Datum_________________

______________________

Namnteckning

______________________________________________________________________

Namnförtydligande, titel, telefonnummer

27

Bilaga 4

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper

Förfrågan om att medverka i en intervju

Jag är student vid Karlstads Universitet, och genomför specialistsjuksköterskeutbildning inom

intensivvård. Som en del av mitt examensarbete kommer en studie om att genomföras.

Studien skall belysa sjuksköterskors erfarenheter av de mobila intensivvårdsgrupperna.

Tillstånd att utföra studien på ____________ har givits av vårdenhetschef _____________

Brevet innebär en förfrågan om du vill medverka i denna studie. Om du väljer att medverka

kommer du att intervjuas vid ett tillfälle på en plats som du själv väljer. Intervjun kommer att

ta ungefär en timma och spelas in. Du kommer att bli ombedd att berätta om dina erfarenheter

om MIG, gärna utifrån en eller flera händelser i relation till MIG.

Om du väljer att delta i studien vore det önskvärt om du kan meddela undertecknad. Därefter

kommer du att kontaktas för att göra upp om tid och plats för intervjun. I samband med

intervjun kommer du åter att få information samt ombes att skriftligt samtycka till att delta i

studien. Du deltar frivilligt och du kan avbryta intervjun när du vill, utan att förklara varför.

Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och när resultatet redovisas kommer ingen

enskild person kunna identifieras. Resultatet kommer att redovisas som en magisteruppsats.

Om du har frågor är du välkommen att ringa på:

Med vänliga hälsningar Thomas Jacobsson Leg SSK & Student Specialistsjuksköterska i

Intensivvård

Handledare: Anna Eklund. Universitetslektor i omvårdnad. Karlstads Universitet

28

Bilaga 5

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper

Medgivande att delta i studien ”Sjuksköterskors erfarenheter i samverkan med mobila

intensivvårdsgrupp”

Jag ger mitt medgivande till att delta i ovanstående studie som genomförs av Thomas

Jacobsson, student vid och under handledning av Anna Eklund, Universitetslektor i

omvårdnad vid Karlstads universitet. Tillstånd att genomföra intervjuer på _______har givits

av ________________, titel.

Jag har mottagit information om studien och vet att jag kan avbryta intervjun när jag vill utan

att behöva förklara varför.

Ort________________________________ Datum____________________

______________________

Namnteckning

______________________

Namnförtydligande

29

Bilaga 6

Intervjuguide

Öppen huvudfråga:

Vilka är dina upplevelser/erfarenheter i samverkan med de mobila intensivvårdsgrupperna?

Följdfrågor:

Kan du beskriva en/flera händelser när den mobila intensivvårdsgruppen konsulterades?

Positiva samt om negativa.

Vilka aspekter tror du spelar in i samverkan med denna enhet?

Hur upplever du rollfördelningen? Är rollerna klara?

Hur påverkas din arbetssituation vid denna samverkan?

På vilka sett anser du att implementeringen av dessa grupper kan vara av positiv respektive

negativ karaktär?

Hur anser du att patientens situation påverkas i samverkan med de mobila

intensivvårdsgrupperna?

Hur upplever du att vårdkvalitèn påverkas?

Hur anser du att patientsäkerheten påverkas vid samverkan med de mobila

intensivvårdsgrupperna?