meetings västsverige #5 nov 2013

M E E T I N G S I N T E R N AT I O N A L ® VÄ S TS V E R I G E | B O R å S / S j u h Ä R A d 1www.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

S I d R u B R I K

BORåS/SjuhÄRAd#05 NOV 2013

MEdFÖLjER MEETINGS INTERNATIONAL #58 2013

VÄSTSVERIGE

TOM ANdERSSONKOMMuNALRåd BORåS (MP)

Möten och kluster är en naturlig väg för att

bygga en attraktiv stad

GET TOGHETER IN STYLE.

Boka din nästa konferens på Borås nya kreativa arena. Vi har plats för sällskap upp till 700 personer.

[email protected] +46 72 386 94 92


S I d R u B R I K

I början av året beslutade Västra Götalandsregionens utvecklings-nämnd att aktivt och finansiellt stödja projektet ”Möten för tillväxt i Västra Götalandsregionen”. I korthet går projektet ut på att hjälpa dig som är aktiv inom nationella och inter-nationella nätverk att bjuda in till fler kunskapsmöten här i Västsverige.

De möten vi fokuserar på att få hit är främst kongresser och andra regelbundna möten som roterar i lan-det och i världen. Forum som samlar hundratals, ibland tusentals, experter i det egna ämnet för att förädla och förflytta kunskap om det man forskat fram eller på annat sätt vill utveckla. När vi i Västsverige står värd pro-fileras våra forskare, innovationer och företag, vilket stärker regionens position som en attraktiv plats att bo, studera, arbeta och investera i.

Det finns flera exempel på områden där Västsverige är framstå-ende inom forskning och innovation,

och där våra forskare och företag är med och leder utvecklingen globalt. Genom att bjuda in till nationella och internationella samarbeten och nät-verk kan vår spetskompetens spridas i landet och runt om i världen. Mötet är också en viktig komponent för att människor som bor och arbetar i regionen ska känna gemenskap och stolthet, vilket i sin tur ökar attrak-tiviteten av Västra Götaland som helhet. När mötet sker på hemmaplan ges dessutom fler i den egna organisa-tionen möjlighet att ta del av kunskap och nätverkande. Därför kan mötet i förlängningen även stärka kluster och underlätta rekrytering av både etable-rade forskare och nya talanger.

I kontakten med lokala vär-dar och tjänstemän inom Västra Götalandsregionen har vi inom pro-jektet ”Möten för tillväxt” målet att visa på regionens goda möjligheter att genomföra miljöcertifierade möten där anläggningar, hotell och andra

leverantörer samverkar för ett hållbart arrangemang. I kombination med väl utbyggd kollektivtrafik och orter där det är gångavstånd mellan hotell och mötesanläggningar har vår region i internationell jämförelse per automa-tik mycket goda förutsättningar att också driva en miljövänlig och hållbar mötesindustri.

Vill du och dina kollegor stå värd för ett möte i Västsverige? Kontakta oss eller din lokala Convention Bureau så får du veta mer om hur vi kan hjälpa dig.

Carin KlemetzAffärsområdesansvarig mötesindustrin

Västsvenska Turistrådet

För mer information om Västsvenska Turist

rådets arbete i mötesindustrin kontakta gärna

[email protected]

Carin Klemetz Foto: M

ikael Almse

MÖTEN I VÄSTSVERIGESKAPAR TILLVÄXT

4 M E E T I N G S I N T E R N AT I O N A L ® VÄ S TS V E R I G E | B O R å S / S j u h Ä R A dwww.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

S I d R u B R I K


h å L L B A R u T V E C K L I N G

Tom Andersson blev aktiv i Miljöpartiet i valet år 2006 och fick sitt första uppdrag som ersättare i en kommundelsnämnd. Under mandatperioden blev han invald i kommunstyrelsen och utsedd till en av två gruppledare. I det senaste valet var han första namn på kommunlistan för Miljöpartiet och utsågs till kom-munalråd.

I visionen ”Borås 2025” står det skrivet om vikten av att skapa möten. Hur kommer det sig att just Borås har blivit bra på att lyfta fram möten och mötesindustrins utveckling som angelägna frågor?

– Möten är väldigt viktiga som en industri, men också som ett sätt för Borås att skapa synergieffekter tack vare att människor möts och utbyter erfarenheter just här. Utvecklingen av Textile and Fashion Center är upp-byggd med tanken att nya möjligheter uppstår i möten mellan människor.

Tom Andersson menar att det är en insikt som har byggts upp under lång tid. Redan under förra man-datperioden diskuterades frågorna i grupper som bland annat behandlade möten och evenemang. I visionsar-betet var det många som delade den insikten.

– I visionen är att mötas lika mycket en nyckel som hållbarhet. Vi ser möten på flera nivåer och att möten mellan medborgare och politik, unga och äldre, eller mellan personer med olika bakgrunder, stärker och berikar. På samma sätt ser

vi möten och olika klusterbildningar som en naturlig väg att bygga en bättre, mer attraktiv stad.

Han säger att Högskolan i Borås är betydelsefull eftersom den fungerar som en motor i staden. Högskolan ger företagen kompetensförsörjning, och de i sin tur bidrar med kunskap till högskolan. Framtiden ser ljus ut för Borås.

– På sikt hoppas jag att högskolan får universitetsstatus. Ett framgångs-rikt arbete där akademin, näringslivet och det offentliga skapar ett resul-tatrikt koncept. Det är enormt viktigt för Borås att vi har en högskola som delar den uppfattningen och på så sätt är en del av stadens utveckling.

I Borås finns SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Textilhögskolan och här bedrivs världsledande forskning.

– De möten de genererar betyder otroligt mycket. Både för att dra intressanta möten till Borås, men också för att attrahera kompetens till förmån för företagen, akademin och staden.

Triple Helix, det vill säga samar-betet mellan politik, näringsliv och akademi, är en fråga som ofta disku-teras.

– Triple Helix är viktigt för flera av de samarbeten som redan finns. Personligen tycker jag att vi ska arbeta ännu mer med Triple Helix. Det kan ibland vara svårt då man har olika kulturer inom närings-liv, akademi och kommun, men de

utmaningarna ger också ökad förstå-else för de andra parterna.

Borås geografiska placering för utvecklingen av staden anser många är gynnsam. Tom Andersson tycker läget är ett av landets och Nordens bästa för logistik, och att Borås även framöver spelar en betydelsefull roll inom lager, logistik, handel och e-handel.

– Närheten till Göteborg bidrar även till att kompetensförsörja företagen och skapa en större arbets-marknadsregion. Och när vi får Götalandsbanan blir vårt läge ännu mer attraktivt.

Utåt sett verkar Borås vara en poli-tiskt harmonisk stad, där politikerna är rörande överens om betydelsefulla utvecklingsfrågor. Tom Andersson tror att det beror på att de är eniga för att de har arbetat brett med frågor, vilket syns i den vision som tagits fram och som alla ställer sig bakom.

– Det är viktigt och bra att man har konsensus i viktiga utvecklings-frågor så långt det går, det gynnar boråsarna.

Enligt Tom Andersson är det kom-mande kongresshuset nästa pusselbit för att Borås ska bli en ännu bättre destination för möten och evene-mang. Det är Folkets Hus som byggs om och förvandlas till ett modernt möteshus.

– Huset ligger i ett spännande område och bara placeringen kan ge möjligheter till många bra synergier. Att ha ett möteshus som speglar våra

MÖTEN SKAPAR SYNERGIEFFEKTER FÖR BORÅS

Tom Andersson, kommunalråd Borås (MP)Foto: Borås Stad



höga ambitioner när det gäller att få många människor att mötas på ett bra sätt hoppas vi ska ge en stolthet bland våra egna aktörer, vilket i sin tur ger ett större incitament för att attrahera fler möten till Borås. Vi tror att det blir en positiv spiral för alla inblandade.

Nya Textile Fashion Center är i Tom Anderssons ögon en lyckträff

som lyft Borås arkitektoniskt, men framför allt innehållsmässigt.

– Jag tror att Borås befäster sin position som den ledande textil- och modestaden i norra Europa. Det finns en enorm potential och kom-petens som vi har att bygga på. Att en klusterform med mer samverkan är en nyckel tror jag kan växla upp kompetensen och engagemanget till nya höjder.

Det goda samarbetet mellan olika aktörer i staden kallas ofta för Boråsmodellen. För Tom Andersson innebär det en bred samsyn när det gäller hur staden ska utvecklas, men även en samstämmighet mellan politik, akademi och näringsliv. Han understryker att de har riktningen klar för sig.

– Vi är på rätt väg och måste fortsätta att utveckla våra samtal, möten och kontaktpunkter för att dra nytta av varandra och skapa ännu fler synergier som kan driva Borås utveck-ling framåt.

När det gäller andra frågor som är angelägna att driva politiskt inför valet nästa år och för Borås räkning blir svaret:

– Vi måste ligga i framkant i världen när det kommer till hållbar-het och miljöfrågor. Det gör vi redan idag i vissa frågor, men vi vill mer. Borås som en plats för möten måste också utvecklas med hållbarhet och

miljö som ledord. Borås Convention Bureau är en nyckel för vår utveck-ling, och de bör få de resurser som krävs.

Tom Andersson lägger ner mycket tid på omvärldsanalys. Han har rest i världen, dels genom ”Waste Recovery”-projektet, dels genom sin roll som ansvarigt kommunalråd med speciella ansvarsområden.

– Omvärldsbevakning och nätver-kande är en viktig aspekt inte bara för politiken utan även för näringslivet och högskolan. Det visar sig gång på gång att just vårt nätverkande utom-lands leder till att vi blir bättre på vad vi gör, och det är en förutsättning för vår utveckling. Konkret har det även bidragit till att vi kunde vara värdar för FNs IPLA-möte. Det hade inte hänt om vi inte hade varit ute i världen och nätverkat.

”Textile and Fashion Center är uppbyggt med tanken att nya möjligheter uppstår i möten mellan människor”


S I d R u B R I K


S I d R u B R I K

STOR SUCCÉATT GÖRA BIOGAS AV FALLFRUKT


STOR SUCCÉATT GÖRA BIOGAS AV FALLFRUKT

Gunnar Peters är vd för Borås Energi och Miljö. Han har arbetat i ener-gibranschen i 40 år och började sin bana på Ringhals där han stannade i 15 år. Efter en förfrågan om han ville börja som produktionschef i Borås gick det fort i utvecklingen av hans ansvarsområden. Redan inom ett år fick han hand om distributionen och blev teknisk chef. År 1999 blev han vd för bolaget Energi och Miljö.

Han är, och har framför allt varit, en motionär som anser att det är lätt-are att göra ett bra arbete om också kroppen hålls i trim.

– Det ska finnas en harmoni mellan familj, fritid och jobbet, annars blir det svårt att få livet att fungera.

För att ta ett exempel har Gunnar Peters tagit med sin tidigare chefs-grupp upp på Kebnekaise där förberedelser under ett år om mat, utrustning och träning fungerade utmärkt. År 2006 fick Borås Energi och Miljö utmärkelsen som landets friskaste företag.

– Nu har vi ett nytt projekt där samtliga anställda blir coachade för att fungera ännu bättre och för att alla ska må bra. Jag vill se människor runt omkring mig växa och det tycker jag att de gör.

Borås Energi och Miljö har för-ändrats under de 24 år Gunnar Peters har arbetat i företaget. Först var det ett energibolag som sedan fick till sig renhållningsverksamheten och därefter VA-frågorna. Idag omfattar verksamheten 220 medarbetare.

– Det gäller att hitta synergief-fekter när en verksamhet går från renodlade energifrågor till att bli ett miljöbolag. Den här utvecklingen lockar idag väldigt många unga människor till oss. Vi behöver inte annonsera efter nya medarbetare utan de står i kö för att få börja hos oss, vilket är otroligt inspirerande. Vi har samtidigt ett fantastiskt bra sam-arbete med högskolan, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och många andra. Det gör att vi fortsätter att växa.

Gunnar Peters säger att idag är det många som vill ta del av det som kallas Boråsmodellen inom avfall och på miljösidan, både nationellt och internationellt.

– Vår modell är i ständig utveck-ling när vi tillgodogör oss nya kunskaper. Självklart vill vi också dela med oss av vårt kunnande för att andra ska få det bättre i världen. Miljön har inga gränser, det vet de allra flesta. Det vi kan göra globalt påverkar det som händer i Borås och tvärtom.

För några år sedan fick Borås Energi och Miljö rättigheten att arbeta internationellt, och har bland annat ett spännande projekt tillsam-mans med Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Indonesien.

Varje dag slängdes flera ton frukt på fruktmarknaden i Yogyakarta på ön Java. Tack vare Borås är det inte så längre. Numera producerar en biogasanläggning el av det tidigare

värdelösa avfallet. I februari 2011 invigdes pilotanläggningen som aktörssamverkansgruppen Waste Recovery står bakom.

Samarbetet mellan Borås och Yogyakarta inleddes år 2006. Borås representeras av parterna i Waste Recovery och Yogyakarta av Gadja Madja-universitetet, de involverade frukthandlarna och stadens styrande.

– Vi arbetar för en bättre miljö. Miljöproblem har inga landsgränser, och vi får internationell kunskap och erfarenhet.

Waste Recovery har inte lagt ner några pengar på projektet. Det är del-vis finansierat av Tillväxtverket, men även Gadja Madja-universitetet och frukthandlarna har investerat medel. Totalt har pilotanläggningen kostat runt 2,4 miljoner kronor.

Förutom Indonesien har Waste Recovery hittills samarbe-ten i Nigeria, Brasilien och USA, och för diskussioner med parter i Kambodja, Thailand, Laos, Vietnam, Filippinerna, Sri Lanka och Ghana.

– När vi hade genomfört projek-tet med fruktinsamling ställde vi oss frågan: Varför inte genomföra det hemma också? Fallfrukt för att skapa biogas blev ett enormt genomslag. Från Borås till Indonesien och till-baka till Borås!

– Klart står att vi idag arbetar på tre arenor, lokalt, regionalt och internationellt. Miljön har som sagt inga gränser och jordens resurser är begränsade.

S Y N E R G I E F F E K T E RGunnar Peters, vd Borås Energi och MiljöFoto: Anders Eskilsson

1 0 M E E T I N G S I N T E R N AT I O N A L ® VÄ S TS V E R I G E | B O R å S / S j u h Ä R A dwww.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

S Y N E R G I E F F E K T E R

Nästa år är Borås värd för Avfalls Sveriges årsmöte, och de beräk-nas välkomna 500–600 personer. Därutöver tillkommer utställare, hur många de blir beror lite på program-mets innehåll.

– Återigen, nätverkande är enormt viktigt. Vi har så mycket kunskaper här i Borås, de kunskaperna ska vi dela med oss av. Kan vi ge en liten, liten sak till att förbättra miljön kanske vi kan få mycket tillbaka och

därmed fortsätta vår egen utveck-ling. Sverige är Europa och en del av världen och vi måste förhålla oss till det.

Det är ju valår nästa år och Gunnar Peters hoppas att de kan få några besked om kommande beslut från någon regeringsrepresentant som rör deras verksamheter.

– Jag sitter med som ledamot i Avfall Sveriges styrelse och vill självfallet medverka till ett bra pro-gram. Det var också jag som räckte upp handen. Vi kände oss mogna för att ha det här mötet hos oss nu. Vi har tidigare haft Svensk Fjärrvärmes årsmöte här i Borås, det blev väldigt lyckat och omtyckt. Nu vill vi ta emot våra kollegor i Avfall Sverige.

Sedan tidigare samarbetar Ingenjörshögskolan, SP, Borås stad och Borås Energi och Miljö kring Norrby ängar, ett referensprojekt för hållbar samhällsutveckling,

Gunnar Peters berättar att det är ett Vinnova-projekt, och att det gäller att på något sätt hitta mer av de sociala frågorna i Norrby, där många

av invånarna är födda utomlands. Tanken är att bygga ett Norrby som ska bli en mötesplats och integrera stadsdelen i centrumkärnan.

– Vi är delaktiga med att utveckla stadsdelens infrastruktur, det vill säga fjärrvärme, avfallsinsamling samt VA. Vi kan till exempel skapa nya grönytor med fjärrvärme och värma upp parkbänkar som gör att man kan mötas utomhus även under den mörka årstiden. Vi kanske kan

levandegöra miljön med flera vatten-upplevelser.

De ska också se över hela avfalls-hanteringen, hur sköter man den i ett modernt framåtriktat samhälle?

– Var det ska ske i framtiden, och hur ska det ske, arbetar vi också med. Det är självklart inte bara vi som är med i projektet, utan andra parter är med och skapar sina delar. Vi vill tillsammans skapa en stadsdel för framtiden där vi sedan kan använda idéerna i andra delar av Borås, men även i andra städer. Vinnova satsar mycket på att det ska stå för en social utveckling.

Gunnar Peters understryker betydelsen av att ha världsledande forskning på högskolan och SP i Borås.

– Det är utvecklande för alla par-ter. Jag är övertygad om att har man närheten till en högskola så utvecklas hela staden. Med hjälp av studenter kan man utöva examensarbeten som berikar båda parter.

Lika viktigt är det att ha närhet till forskningsvärlden för att ta vara

på de framsteg och möjligheter som den alltmer nära och globala världen erbjuder.

– Vi talar om en ständig utveck-ling som jag har fått förmånen att få se och vara delaktig i. Här ser vi en framgångsrik Triple Helix som är en framgångsfaktor för oss alla.

Gunnar Peters är positiv till det kommande möteshuset, och dess framtida betydelse för staden och högskolan när det är färdigt. Förhoppningsvis kommer det många människor till olika slags möten vilka berikar alla inblandade, menar han.

– Vi kan delta genom att sprida våra erfarenheter och sannolikt får vi då många nya erfarenheter.

Omvärldsanalys är fundamental för verksamheten och någonting Gunnars Peters och hans medarbetare arbetar med varenda dag, året runt. De värderar ständigt vilka möjligheter som finns och vad det finns det för hot. Syftet är att utveckla verksam-heten för de som bor och arbetar i Borås.

På frågan vilka andra frågor som är viktiga för Borås att driva politiskt inför valet nästa år, blir svaret att det finns mycket kvar att göra.

– Jag sitter med i koncernled-ningsgruppen i Borås och där har det börjat sätta riktig fart. Vi har 10 000 anställda inom kommunen, och i den viktiga frågan om att kunna samar-beta behöver vi utvecklas ytterligare.

Därutöver har de bara påbörjat den regionala samverkansresan. För många står fortfarande och väntar på att politikerna ska säga att de kan öka samarbetet.

– Det går inte att varje kommun ska bygga sina egna anläggningar. Dessutom är de mänskliga resurserna begränsade. Det blir dyrt att agera småskaligt och i de här frågorna är det mycket mer ekonomiskt att göra energi- och miljöarbetet storskaligt.

”Vi har så mycket kunskaper här i Borås, de ska vi dela med oss av”

M E E T I N G S I N T E R N AT I O N A L ® VÄ S TS V E R I G E | B O R å S / S j u h Ä R A d 1 1www.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress



S I d R u B R I K


K Lu S T E RAnnica Berg, tf vd, Borås Textile Fashion Center

I Simonsland, en ny stadsdel i Borås, finns Textile Fashion Center som är benämningen på det kluster som nu växer fram.

En viktig ingrediens i Textile Fashion Center är samverkan och tre parter bildar basen i det arbetet: Borås stad, Högskolan i Borås och det samlande näringslivet i Sjuhärad. Grundidén bygger på att innovativa processer bäst sker i samspel mellan kommun och samhälle, företag och akademi, ett framgångsrecept som är känt över hela världen.

– I Borås kryddar vi det med kul-tur och genom att flytta Textilmuseet till Textile Fashion Center, säger tf vd Annica Berg, och tillägger att bolaget som samordnar och marknadsför det nya textil- och modecentret fått nam-net Borås Stad Textile Fashion.

– Vi ska ge förutsättningar för många aktörer att utveckla sina idéer och arbeta för att de möts och samarbetar i centret. Vi initierar gemensamma projekt och stimulerar samverkan.

Textile Fashion Center är i sig är ett bevis på den positiva trend Borås befinner sig i när det gäller stadens och högskolans utveckling,

där centret är själva navet i klustret. När det stora möteshuset (gamla Folkets Hus), som nästan är granne med centret är klart om några år, blir den här delen av staden mer komplett för företagsmöten, kongresser, kon-ferenser, evenemang och utbildning, var och en för sig eller allt samtidigt. Möjligheterna går från okej till att bli stora. Borås som mötesstad blir mer konkurrenskraftig på alla punkter.

Redan när man stiger in genom dörrarna till det nya mode- och tex-tilcentret fylls man av förväntan. Här ska det skapas spännande möten som kan komma förändra inte bara varda-gen för den enskilde deltagaren utan kanske även för staden, för landet och möjligen till och med för världen.

– Textilhögskolan ligger mycket starkt i framkant när det gäller kvalificerad textilforskning, det är här framtidens textila produkter tänks fram, sa utbildningsminister Jan Björklund vid invigningen av Textilhögskolans nya lokaler i Textile Fashion Center.

I det som en gång var Konstsilkes fabrik skapas en ny arena för veten-skap, kultur, innovation och handel. Under hösten har verksamheten

flyttat in i nyrenoverade, fabriks-lokaler och bildar därmed en ny mötesplats för människor, kunskap och affärer. Och allt det sker mitt i Borås.

I centret ingår en rad självständiga enheter vilka samverkar inom tre verksamhetsområden: Science Park Borås, Textile Fashion Center och Centrum för välfärd. Målet med verk-samheten är att befästa de satsningar som idag görs i Boråsregionen inom det textila klustret och att utveckla regional samverkan inom Västsverige.

När stadsdelen Simonsland planerades och byggdes var håll-barhet ett av nyckelbegreppen och Textilhögskolan skriver i sin håll-barhetspolicy: ”Genom de textila grundkurserna för samtliga studenter ges en grundläggande förståelse för hur val av material och konstruktion påverkar, inte bara en varas kvalitet, utan även dess påverkan på människa och miljö.” Det är en av nycklarna till den fortsatta utvecklingen av hög-skolan och staden Borås.

Annica Berg berättar att när centret nu växer fram i den gamla industristadsdelen finns det mycket att ta vara på rent arkitektoniskt.

TEXTILE FASHION CENTER NAVET I NYTT KLUSTER


K Lu S T E R

Svenskt Konstsilkes gamla fabriks-byggnads ståtliga sågtandstak och funkisgula fasad är något som fastig-hetsbolaget Kanico varit noga med att bevara.

När man kommer in i Textile Fashion stiger man in i en byggnad med anor bakåt i tiden, men tanken är ändå att det inte enbart ska kännas nybyggt. Trappor där tiotusentals konstsilkearbetare har gått har bevarats, och den gamla matsalen och teatern är tillgängliga för att visa på historien i huset.

Även inne i fabriksbyggnaden har den industriella känslan bevarats. Att behålla det gamla samtidigt som man skapar moderna och funktionella lokaler har säkert varit en utmaning.

Det är ungefär fem meter i takhöjd på fabrikens samtliga fyra vånings-plan och det har varit viktigt att bevara den rymd och takhöjd som finns. Till största delen har de arbetat med synliga installationer, det vill säga ventilationskanaler, kabelstegar, sprinklerrör etcetera, för att kunna behålla så mycket som möjligt av takhöjden. Att installationerna syns är något som stärker den industriella karaktären. Insidans fasad är bara städad och målad för att ha kvar den råa och industriella känslan. Alla

fönsterbänkar är gjutna i betong och golvet blir till stora delar i betong. Trapporna är av stål och betong.

Fastighetsbolaget har också ägnat mycket tid och kraft åt att hitta fasad-partier som är smäckra och påminner om de gamla originalfönstren. Många fönster i fabriken var igensatta, men har tagits upp igen. De nya fönstren har den gamla originalfärgen kro-moxid grön.

Den 103 meter höga skorstenen är också ett landmärke för Simonsland. Bredvid fabriken byggdes ett helt nytt hus från grunden, det så kallade Nya Vestindien. Där har arkitekten och byggföretaget tagit ut svängarna och lyft in dagens arkitektur på området.

Det är ett tvåvåningshus klätt med cortenplåt som är en rostig plåt, vilket blir allt mer inne ibland husbyggare. Den är stansad i ett hålmönster som har sitt ursprung i de gamla hålkorten till jacquard-vävmaskinerna. Mellan huskropparna rinner också Viskan och skapar närhet till vattnet.

När det gäller mötesmöjligheter klarar arenan ungefär 700 personer. Den största hörsalen tar 400 personer och är delbar i tre där varje del tar cirka 100 personer,

Alla möteslokaler och hörsalar är utrustade med toppmodern teknik

för att förenkla och möjliggöra bra möten. Besökare kan koppla upp sig på ett trådlöst nätverk som är öppet för alla.

Vid konferenser, kongresser eller andra större arrangemang erbjuds ett helt separat nät för mötesgäster, vilket innebär större säkerhet och till-förlitlighet för användarna. Det finns också en särskild infrastruktur kring IT som tillhandahåller låssystem, fastighetsövervakning och ett tekniskt gränssnitt mot alla hyresgäster för att möta deras krav på prestanda.

– Vi har ytterligare en hörsal som tar 100 personer samt fyra ”glashub-bar”. Våra allmänna ytor kan man också använda för utställningar, mid-dagar och evenemang. Under normala omständigheter tar restaurangen 250 personer. Men vi kan skapa plats för upp till 550 personer. Restaurangen klarar också catering för större arrangemang.

”Vi skapar en arena för vetenskap, kultur, innovation och handel”


S I d R u B R I K


M Ö T E S P L ATS

I Borås vision 2025 lyfts möten fram som ett eget strategiområde, och möten mellan människor står i fokus. Möten där tillit och respekt är hon-nörsord och där staden tar tillvara individernas speciella kraft, kunskap, förmåga och idéer.

Stadsdelen Simonsland är klar nästa år och där är högskolan en av de viktigaste nycklarna till framtiden.

Nu ska Borås också få sitt kongresshus. Det sista beslutet, investeringsbeslutet, tas i december. Planen är att den nya mötesplatsen ska vara färdig år 2016.

Det nya kongresshuset ska ligga i gamla Folkets Hus som öppnade 1939. Det nya huset har ritats av Bo Karlberg från Tengbom arki-tekter, och en av landets mest erfarna arkitekter när det gäller stora mötesplatser som konserthus och operabyggnader. Bo Karlberg återställer husets exteriör från bygg-nadsåret, men i övrigt är det rivning till omkring 75 procent.

– Runt om i landet finns det kon-gress- och konserthus som ofta inte är tillräckligt funktionella som mötes-anläggningar eftersom de inte är flexibla nog. Vi har tagit fasta på att skapa en mötesanläggning där flexibi-liteten står i absolut centrum.

– Det tycker jag är kul och det är verkligen inte ett hinder för att det ska bli bra arkitektur. Det står sällan mellan funktion och bra arkitektur.

Diskussionerna att bygga ett nytt hus i Borås för kongresser, konferen-ser, evenemang och företagsevent har pågått i några år. Utan en ny anläggning produceras inte de möten som ger nya idéer, skapar nya nätverk och nya investeringar i företag och forskning.

Projektet har samlat en grupp av erfarna mötesmänniskor som skapar scenarier för hur det kan se ut vid tre parallella möten som har helt olika krav på sin miljö, på kökets olika menyer, på säkerhet samt på in- och utpassering under mötet. I gruppen ingår bland andra Niklas Sjöblom, tidigare vd för Wisby Strand Congress & Event i fem år. Det är en anläggning som också har ritats av Bo Karlberg.

– Vi har en användargrupp med egna stora erfarenheter av hur möteshus fungerar, så vi försöker få in mötesfunktionerna på så många tydliga sätt som möjligt.

För att möteshuset ska fungera behöver det konstrueras som tre separata enheter vilka går att använda samtidigt. Orsaken är att en väl fungerande mötesplats kräver en jämn ström av gäster över tid. Huset behö-ver formges så att det går att använda till flera parallella möten, men ändå vid några tillfällen per år även för konserter eller andra publika event.

Logistik och säkerhet måste byggas in i huset redan från början,

med separata ingångar och trapphus, skilda garderober, hissar, toaletter etcetera, för att överhuvudtaget kunna genomföra parallella möten och arrangemang. Dessutom krävs det en flexibilitet i storlek och kombina-tioner av mötesrum.

Skapas den förutsättningen kan huset även fungera utanför den kommunala budgeten som anslås till kulturen och på så vis tillföra Borås många fler dimensioner och attrak-tioner än annars. En annan aspekt är att många prestigemöten, som även lockar mycket media, är upp emot 1 000 deltagare. Det handlar om poli-tiska partier, arbetsgivar- och fackliga organisationer.

De tre nyckelorden är möte, måltid och utställning. Det går inte att räkna bort någon av de tre delarna, och de måste nästan alltid finnas med samti-digt. Annars går det inte att attrahera stora möten.

Bo Karlberg berättar att när de skulle lämna in sitt tävlingsbidrag var ett av kriterierna att den stora Folkets Hus-salongen skulle bevaras. Något som han antog att de andra tävlande skulle utgå ifrån. Istället föreslog han att det skulle skapa ett mer flexibelt hus.

– Förmodligen var det just det vi vann på. Vi utgick ifrån att om en stad satsar 200-210 miljoner kronor när man vill bygga ett möteshus, eller vad du än bygger, så kanske det

BORÅS BYGGER SVERIGES MEST FLEXIBLA MÖTESHUS

Bo Karlberg, arkitekt, Tengbomgruppen


M Ö T E S P L ATS

är bättre att riva. Att investera 200 miljoner kronor i någonting som helt enkelt inte kan bli bra är fel.

– Själva Folktes Hus-exteriören, som vetter mot Simonsland, ser ut som den gjorde år 1939 för att ge någonting tillbaka, för vi tar ett rätt stort grepp på hela byggna-den. Fasaden är viktig och även om salongen var tidstypisk så skulle den ha låst hela husets övriga utformning.

Bo Karlberg tycker att mötes-huset har blivit en spännande byggnad. Säger att vid många möten, kongresser och konferenser sker de viktigaste mötena i mellanrummen, det vill säga i trapphusen och i andra informella mötesmiljöer.

Förklarar att de försöker öppna byggnaden till någon slags ”ask i askar”, man ska kunna röra sig i flera plan och i många olika lokaler. Hela huset ska kunna ställas om på väldigt många sätt, ”som vi i princip inte kan förutse”, men öppnar för att det ska kunna användas på så många varie-rande sätt som möjligt.

– Niklas Sjöblom på Wisby Strand och hans medarbetare kom på flera nya och annorlunda sätt att använda sitt hus, och det vill vi öppna för också i Borås genom att bygga så öppna strukturer som möjligt.

Det nya möteshuset byggs på höjden. I det bullriga gatuplanet finns en utställningshall på 1 000 kvadrat-meter och med en takhöjd på cirka fem meter. Här kan man till exempel arrangera modevisningar där man kan gå rakt ut på gatan och ta in gatulivet i byggnaden. På våningen en trappa ner kanske det blir en pub som också kan ta in gatulivet, liksom den största restaurangen vilket innebär öpp-ningar till en större publik.

På plan fyra ligger den stora kongressalen med sittplatser för 1 000 människor. Den kan delas upp som en ”black box” där det går att göra näs-tan vad som helst. Här är det tystare.

– Tack vare en 70 decibels dämp-ning mellan gatuplanet och stora hallen kan man exempelvis ha ett punkband i gatuplanet och ett akade-miskt möte i stora salen.

Tengbomgruppen arbetar med olika scenarier och har med akustiker i planeringsarbetet för att kontroll-era hur ljudet förflyttar sig i huset. Scenarierna arbetar med olika krav och beställningar. Hur kommer det att se ut, vilka vägar är öppna, hur kan säkerhetsarbetet fungera? Vilka in- och utvägar får de olika mötena? Var finns garderoberna? Hur fungerar de när det kommer många människor

på en gång, och när de ska gå in och ut? Bo Karlberg menar att det är vik-tiga frågor och att ju mer de vet och ju fler öppna lösningar de hittar, desto bättre fungerar huset.

– Det som skiljer Borås kongress-hus från andra motsvarande projekt i landet är att det är första gången, vad jag vet, som det byggs ett möteshus där beställningen verkligen är ett mötes- och kongresshus. Där man samtidigt säger att det vore kul om man kan använda det för musik också, inte tvärtom som det har brukat vara.

”Det står sällan mellan funktion och bra arkitektur”


S I d R u B R I K


BORÅS HOPPAS PÅKONSUMENTDAGARNA 2016


FA I R T R A d E

Borås är en av 60 svenska städer som uppfyller kraven för att få kallas Fairtrade City.

Karin Runge är en av eldsjälarna som fått Borås stad att diplomeras. Hon arbetar på Konsument Borås och jobbar aktivt för att staden ska bli ännu bättre på att erbjuda människor Fairtrade-produkter. Hon är konsu-mentvägledare men har också utbildat sig till rättviseambassadör, allt för att förbättra stadens etiska tänkande när det gäller konsumtion.

För att få bli en Fairtrade City måste vissa krav uppfyllas. Ett är att ha en grupp personer som kontrolle-rar att kraven uppfylls. Styrgruppen företräder olika delar av samhället och representeras i Borås av personer i exempelvis kommunen, näringslivet och organisationer.

Ett annat krav är att ett visst antal kaféer, arbetsplatser och restauranger ska kunna erbjuda Fairtrade-märkt. Men bara för att man klarat det kra-vet och blivit diplomerad betyder inte

det att man kan luta sig tillbaka och sluta utvecklas. För att behålla diplo-meringen måste man ständigt sträva efter att bli ännu bättre.

Nätverket för Rättvis Handel är initiativtagare till Fair Trade Forum, som är landets största mötesplats för etisk och rättvis handel. Målet är att förbättra villkoren för producenter och anställda i producentländerna. I oktober förra året genomfördes arrangemanget i Borås. För att bli påtänkt som värd för mötet måste det finnas en världsbutik på orten och så måste kommunen vara en diplomerad Fairtrade City.

– Vi ser arrangemanget som ett viktigt och angeläget forum för att få ut de här kunskaperna och insikterna till näringsliv, allmänhet, tjänstemän, politiker, studenter samt lärare med flera.

Under forumet, som hölls för sjunde året i rad, genomfördes flera föreläsningar och workshops, och organisationen Fairtrade

BORÅS HOPPAS PÅKONSUMENTDAGARNA 2016

Karin Runge, projektledare, Borås stad


FA I R T R A d E

Sverige arrangerade sin årliga Ambassadörsdag tillsammans med ett fyrtiotal utställare.

Därutöver erbjöds föreläsningar, producentbesök, provningar och andra aktiviteter. Genomförandet skedde i högskolans lokaler och de föreläsningar som gavs vände sig såväl till redan aktiva som till allmänheten.

Årets forum anordnades på hög-skolan och skapade många möten mellan återförsäljare, licenstagare, producenter och andra som engagerar sig för schyssta villkor och rättvis han-del. Dagarna var öppna för politiker, tjänstemän och andra intresserade. Totalt lockade föreläsningarna 1 700 åhörare och under fredagen och allmänhetens lördag kom det 2 500 besökare.

Stärkta av framgången, och att Borås är en alltmer framgångsrik mötes- och kongresstad, arbetar Karin Runge och hennes medarbetare på att få arrangera Konsumentdagarna 2016. De har varit värdar tidigare, men skulle gärna genomföra evene-manget en gång till.

– Det handlar om 300 personer så det är många som kommer hit och får en bild av Borås. Nu har vi ju dessutom Simonsland att visa upp och genomföra arrangemanget i.

Det är Konsumentvägledarnas förening och Konsumentverket som genomför det tre dagar långa arrang-emanget. Karin Runge är på det klara med vilka deltagare som hon vill ska komma:

– Konsumentombudsmannen, konsumentministern och anställda på departementet. Och eftersom det här är viktiga frågor blir det stor bevak-ning från media.

”Eftersom det här är viktiga frågor blir det stor bevakning från media”


S I d R u B R I K


S I d R u B R I K

EUROPEISK KONGRESS FÖR KVINNLIGA UTBILDARE

TILL BORÅS 2015


N ÄT V E R K

Delta Kappa Gamma Society International, DKG, har valt Borås som värdstad för sin Europakongress år 2015. Mötet genomförs vartannat år och roterar mellan europeiska städer. Till Borås förväntas 200–250 deltagare under nästan en hel vecka i början av augusti.

DKG är en internationell orga-nisation som arbetar för att stödja yrkesmässig och personlig utveckling hos kvinnliga utbildare och att främja utmärkt utbildning.

Monica Tengling är skattmästare i den svenska riksföreningen och boende i Borås. Hon berättar att senast mötet hölls i Sverige var år 2001 i Malmö. På föreningens regio-nala möte i Amsterdam i augusti i år deltog flera svenskar.

– Vid valet av 2015 års värdstad stod det till slut mellan städer i Västsverige. Borås valdes för för-delarna av närhet i staden, bra anläggningar och den intressanta textila historien. Vi ser verkligen fram emot att göra ett innehållsrikt och intressant möte.

Det var den svenska riksstyrelsen som föreslog Västsverige som plats för Europakongressen 2015. Monica Tengling sitter med i arbetsutskot-tet och utsågs till sammankallande för en kommitté som skulle titta på Göteborg, Skövde och Borås.

Ordföranden i respektive krets var med i kommittén och föreslog hotell. När Corlea Plowman, som är vd för DKG, kom till Sverige i slutet på maj för att titta på utvalda hotell visade Monica Tengling runt henne i Göteborg, Skövde och Borås. Valet föll slutligen på First Hotel Grand i Borås som plats för The European Regional Conference.

Att valet avgjordes till Borås fördel säger Monica Tengling beror på First Hotel Grands lämpliga rum och lokaler för den här typen och storlek av möte med 200–250 deltagare. Dessutom ligger staden nära en flyg-plats med internationella förbindelser och har bra tåg- och busskommunika-tioner till Göteborg och Stockholm.

– Borås har också Fashion Textile Center med innovativ ny teknik som

EUROPEISK KONGRESS FÖR KVINNLIGA UTBILDARE

TILL BORÅS 2015

Monica Tengling, skattmästare, DKG SwedenFoto: Herr Tengling


N ÄT V E R K

är intressant för kvinnliga utbildare från olika länder i Europa, USA och Kanada. Vi har också en mycket aktiv DKG-krets med medlemmar som har bra kontakter och goda kunskaper om vad regionen kan erbjuda gäster.

Inför mötet i Amsterdam hade Monica Tengling kontakt med Anna Lilja på Borås Convention Bureau, och fick förutom goda råd även med sig en del marknadsföringsmaterial om Borås i form av broschyrer, bilder med Boråsmotiv samt en film om staden.

När det gäller sponsring av den kommande Europakongressen hoppas Monica Tengling att kunna få ban-ketten delvis sponsrad av Borås stad. Ingenting är ännu klart, mer än att DKG International också ska ansvara för vissa kostnader.

Vid det svenska riksmötet i Falun i våras deltog omkring 70 medlemmar. Monica Tenglings förhoppning är att de ska kunna aktivera landets alla kretsar och medlemmarna i arbetet med förberedelserna inför kongres-sen, men även som värdar under själva mötet.

– Det är också viktigt att med-lemmarna känner att de ingår i ett mycket stort internationellt nätverk

med närmare 90 000 medlemmar i 18 länder.

Organisatoriskt är en European Director ytterst ansvarig för kongres-sprogrammet. Vem det blir är inte klart, den personen väljs inte förrän i juli nästa år.

– Trots flera kandidater har vi bara en nominerad från valberedningen. Det är Marianne Skardéus, en med-lem i Boråskretsen. Hon har arbetat som ”Chair of the Department of International Relations at the University of Boras”, varit med-lem i DKG i över 20 år och har lång erfarenhet från arbete i olika internationella kommittéer inom organisationen.

Från Borås Convention Bureau är det positivt att deras satsning på mötesstaden lockar internationella organisationer.

– Satsningen kommer hotellen, restaurangerna och handeln till gagn och ger en kunskapsförflyttning till vår region, säger Anna Lilja på Borås Convention Bureau.

”Borås valdes för fördelarna av närhet i staden, bra anläggningar och den intressanta

textila historien”

S I d R u B R I K

Abstract Gäller endast vetenskapliga kongresser.Sammandrag av forskares föredrag som skickas till kongresskommittén för bedömning om tid och utrymme ska ges under kongressen för muntlig presentation eller via poster.

AIPC International Association Congress Venues.

AMC Association Management Company. Hjälper föreningar och organisationer att med utgångspunkt i ett möte utveckla hela föreningen eller organisationen.

Badge Namnskylt.

Bid En inbjudan till en förening/organisation om att man vill vara värd för en internationell kongress.

Buzz session Gruppmöte.

Clinic Praktik.

Conference Den engelska benämningen på en kongress.

Convention Den amerikanska benämningen på en kongress. (För en amerikan är The Congress den styrande politiska församlingen.)

Core PCO En PCO som är avtalsbunden till en organisation och följer en kongress från stad till stad under flera år. Kontraktstiden är oftast tre år.

Corporate meetings Företagsmöten.

Local PCO Vanligen en Professional Congress Organiser, PCO, som bara är verksam i en stad.

CVB Convention Bureau. Ägs av en stad och arbetar för att skapa fler möten, evenemang och kongresser åt staden.

dMC Destination Management Company. Står internationellt för aktiviteter och upplevelser i samband med kongresser och företagsmöten.

Eventbyrå Specialister på att skapa eller förstärka ett evenemangs budskap eller underhållning. Ledande byråer arbetar allt oftare med upplevelsebaserad kommunikation och varumärkesbyggande.

Facilitator Neutral mötesledare. Läs mer på www.iaf.org.

Fam trips Familiarization trips används i inledningsfasen där man bjuder in företrädare/beslutsfattare hos en organisation inför en planerad kongress eller ett större evenemang för att besöka värdstaden, träffa rätt personer och förvissa sig om att staden kan erbjuda det mötet strävar efter.

Function rooms Möteslokaler.

IAPCO International Association of Professional Congress Organizers.

ICCA International Congress & Convention Association.

Keynote presentation Huvudföredrag.

Konferens Ett enskilt möte som samlar personer kring ett för inbjudaren viktigt ämne. Konferensen har en beställare och en faktureringsadress för hela mötet.

Kongress Ett, vanligen, regelbundet återkommande möte som samlar enskilda personer kring ett specifikt ämne med individuell anmälning och betalning.

MPI Meetings Professional International. Internationellt nätverk.

Multitrack sessions Parallella sessioner.

Open Space Ett mötesformat.

PCO En Professional Congress Organiser är en fackmässig kongressorganisatör. Ett av världens största PCOföretag finns i Sverige: MCI Group.

Poster En utställningsskärm som erbjuds en vetenskapsman som framfört en önskan om att få berätta om sin forskning för sina kollegor men inte fått plats som talare.

Poster exhibition Utställning med affischer.

RFP Request for Proposal. Begäran om offert för en kongress, konferens eller ett företagsmöte. Begärs hos CVBer eller kongressanläggningar.

SBTA Swedish Business Travel Association.

SITE Society of Incentive Travel Executives.

Site inspection Inspektionsresa för kontroll av anläggningar, hotell och leverantörer för att se till att ett möte ska kunna genomföras som det är tänkt.

Think-tank Expertgrupp.

ORdLISTAMötesindustrin består av följande huvuddelar: kongresser, mässor, konferenser, företagsevent och incentive/belöningsresor.

C h E F R E d A K TÖ R O C h A N S VA R I G u TG I VA R E Atti Soenarso

[email protected]

P u B L I S h E R Roger Kellerman

[email protected]

S K R I B E N T E R Roger Kellerman, Atti Soenarso

F O TO G R A F Roger Kellerman (alla foton där inte

annat anges). Övriga fotografer: Mikael Almse,

Anders Eskilsson, Sergey Jarochkin, Herr Tengling.

d E S I G N KellermanDesign.com KO N TA K T Meetings

International Publishing, P.O. Box 224, SE-

271 25 Ystad, Sweden, Editorial Office

+46 8 612 42 20, Commercial Office

+46 8 612 42 96, [email protected],

www.meetingsinternational.se T RYC K E R I Trydells Tryckeri

– miljöcertifierade enligt ISO 14001

I SS N 1651-9663

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering

uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

Foto © iStockphoto.com/Garsya/Sergey Jarochkin

BORÅS CONVENTION BUREAUwww.boras.com/kongress

Sven Eriksonsplatsen 3, 503 38 Borås

Tel: 033-35 32 93/98

E-post: [email protected]

A N N A L I L j A

Telefon: 033-35 32 93

Mobil: 0734-15 36 58


E R I K j O h N S O N

Telefon: 033-35 32 98

Mobil: 0768-88 32 98


www.meetingsvastsverige.se

ww

w.ideinvest.se

Borås. Gör det möjligt.

Borås Convention Bureauwww.boras.com/kongress e-post: [email protected]

ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



meetings västsverige #5 nov 2013

Documents

fretag r

r gngavstnd

r aktiv

ngsvas t sve r

vstsverige r framst

mtet r ocks

r frmst kongresser

s s j u h