Sjukvårdspartiet i Värmland

Medlemsbrev för

Juli - Aug 2007 Årgång 5 Nr 4

Partistämmamed

Sjukvårdspartiet i Värmland

Välkommen till

Söndag 23 september kl 15.00Läs också

Nyinvigning i Arvika

Bild Michael Daszkiewicz

”SiV tillönskar Sjukhuset i Arvi-ka arbetsglädje, framgångar och goda resultat”. Sjukvårdspatiet gratulerade med ett stort fång solrosor, som Erik Jansson överlämnade till sjukhuschefen Jennie Ståhl vid öppningscere-monin för ”nya operation” i Arvika.

Sid 2 Ordföranden har ordet Sid 8 Från SäffleSid 4 Vår miljö Sid 12 VitbokenSid 5 Från ”ostkanten” Sid 14 Arvika

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

2

Jan Nilsson

Som ni alla kommer ihåg ägnade vi en stor del av textutrymmet i förra medlemsbladet för opinion mot ned-läggning av datortomo-graferna i Kristinehamn

och Säffle. Trots skicklig argumentation genomsyrad av medicinsk kunskap och er-farenhet från vår egen Erik Hansson fick vi inte till stånd en återremiss i avsikt att få ärendet ytterligare klarlagt. Anledningen till detta heter - Fp och M- som med ett undantag stödde majoritetens ”centralise-ringsförslag” om nedläggning.

Än mer förvånande blir detta när man lä-ser den protokollsreservation mot nedlägg-ningen som undertecknades av samtliga oppositionspartier vid landstingsstyrelsens sammanträde när ärendet senast behandla-des där. (Denna står att läsa på sid. 4 i förra Medlemsbrevet, nr. 3.) Jag kan inte låta bli att använda Tove Jensens uttryck i ett in-sändarsvar till VF, ”Vet Hut” till f.d. koali-tionspartners.

För att ytterligare peka på vilket ”u-land” Värmland är beträffande datortomografer och dess användning kan jag nämna, att ett litet lasarett i region Skåne – Hässleholm- ca 35 km. från Kristianstad - har en egen fräsch datortomograf för att ge snabb och säker diagnostik på plats. Det kan tilläggas att detta lasarett saknar både akutkirurgi och akutortopedi.

Efter den allt annat än ljusa inledningen av min spalt, vill jag ta upp några positiva sa-ker som har skett inom Värmlands sjukvård under sommaren.

En ny divisionschef har anställts inom ope-rerande specialiteter. I den underhandsinfor-mation, som jag fått ta del av om honom, verkar han besitta sådan kompetens inom verksamheten att det nu bör finnas ökade förutsättningar för en effektivare opera-tionsverksamhet. Jag önskar Dig välkom-men till Värmland och önskar lycka till i ditt arbete inom divisionen.

En god vän till mig fick tidigt i våras ett tufft cancerbesked. Det var av sådan art att det var direkt livshotande. Efter lång och smärt-fylld behandling både inom den värmländ-ska sjukvården och vid regionsjukhuset i Örebro fick hon beskedet att cancern nu är borta. Givetvis måste uppföljande kontroller ske under en följd av år. Jag blev självklart mycket glad för ett sådant besked om lyck-ligt genomförda behandlingar av allvarliga cancertumörer. Men det allra finaste var att höra beskrivningen av hur alla parter i hela vårdkedjan på ett helt fantastiskt sätt ställt upp för både patienten och henne närståen-de. Självklart har en positiv helhet i vården stor betydelse för ett lyckat tillfrisknande.

Det är härligt att få sluta spalten med ett tack till alla som jobbar inom sjukvården i länet och inom regionen för ett positivt arbetssätt, alltid med patienten och dess anhöriga i cen-trum.

Hälsningar Jan NilssonOrdförande

3

Välkommen tillPartistämma

medSjukvårdspartiet i Värmland

Söndag 23 september kl 15.00Församlingshemmet i Kristinehamn

Samlingskaffe kl 14.30Partistämman ska diskutera det aktuella läget i Landstinget

och vad som är mest angeläget för SiV att arbeta med

Boka dagen och tiden!Detaljerat program och medverkan

annonseras senareDu som är medlem i SiV är välkommen med motioner till vår partistämma. I motionen kan du lämna förslag till partiet vad vi bör ta upp i vår politik, hur vi ska utveckla vårt parti eller liknande som du känner att du vill påverka. Om du vill diskutera ditt förslag innan du skriver ner det är du välkom-men att kontakta någon i styrelsen. Namnlista med hemma-telefon finns i detta nummer av medlemsbrevet. Den finns

också på vår hemsida www.siv.nuSkriv ditt förslag och skicka till SiVs styrelse senast den 10

september, så blir motionen behandlad på partistämman

Sång & musik på partistämmanHelena Edeskog, mezzosopran och David Käll på klassisk gitarr kommer att förgylla partistämman med sång och mu-

sik ”Från Schubert till Bo Nilsson”.

4

Respekten för miljön avgör framtidens livsvillkor

Birgitta Sundberg

Snart är den regniga sommaren 2007 slut. En sommar som inte varit särskilt snäll mot våra bostäder och vår hälsa. Vissa dagar har det varit så fuktigt så fötterna nästan klib-bats fast vid golven.

Svamp, mögel, mossa, sniglar och tvestjär-tar har haft en ypperlig tid.

Vi kanske är tvingade till att börja tänka på vår miljö och på vad vi utsätter moder jord för. Denna sommar är kanske en försmak för en ny era och framtiden kommer kanske att bli så här. Klimatförändringen har greppat tag i oss och den är vi alla skyldiga till.

I en ny rapport förutser FN:s klimatpanel, IPCC, att framemot år 2100 kommer de globala temperaturökningarna att bli mellan 2 till 4,5 grader medan vattenståndet i ocea-nerna väntas stiga med 19-58 centimeter. Men tänk om Inlandsisen smälter snabbare än forskarna förutspått? Skulle Inlandsisen smälta stiger världshaven med 7 meter vil-ket skulle översvämma alla lågt liggande öar, floddeltan och kuststäder.

Mina tankar går då tillbaka till min första tid som landstingspolitiker. Vi fick en redo-görelse för hur vattenmassorna i framtiden kommer att påverka Centralsjukhuset som redan då hade en hel del mögelangrepp. Vi fick en karta som visade hur detta sjukhus i framtiden kommer att omringas av vatten och på hur detta sjukhus guppade fridfullt på en egen liten ö. Jag tog denna information på fullt allvar och tyckte att vi inte skulle satsa för många miljoner på ett sjunkande sjuk

hus. Ledamöter för övriga partier skrattade och tyckte att jag var löjlig som tog denna information på ett så stort allvar ”detta in-träffar kanske om hundra år och är inget att tänka på nu” var deras kommentar.

Alla ville blunda och ingen ville se framtiden i vitögat. Ingen vill se att vår underbara jord nu gör uppror gång på gång med översvämningar, jordbäv-ningar och orkaner. Vi

människor är bekväma av oss och vill inte engagera oss det är alltid lättare att fortsätta som om inget har hänt.

Vi tillåter att andra pumpar upp all olja från planetens innandöme. När detta görs bildas gas i planetens kärna. Vad händer när det bildas gas istället för olja? Vi bränner upp oljan uppe på jordens yta vilket vidgar ozonhålet mer och mer. Vad innebär detta för oss människor? Kommer vi i framtiden att kunna njuta av soldagarna på denna planet?

Kanske är nu tiden inne för att väcka be-folkningen så att de visar större intresse för jordens framtid och ställer framtidsfrågorna på sin spets. Ska vi fortsätta blunda eller ska vi ta de goda råden på allvar? Det är vi som avgör med vårt handlande i nutid om vår planet lugnar ned sin ilska över vår behand-ling. Rätt handlat nu, kanske den ger oss de underbara årstiderna tillbaka.

Tron och hoppet har stor makt i människan, därför tror och hoppas jag nu på en klar och solig höst.

Birgitta Sundberg, Torsby

5

SIV räddade kvar; Rådhuset i kommunal ägo.Vid sista fullmäktigemötet i Kristinehamn före sommaren, skulle det beslutas om för-säljning av ett antal byggnader i kommunen. Rådhuset var en av de byggnader man ville sälja. Samtliga borgliga partier i majoriteten var för en försäljning. Vi i SIV sa bestämt nej till detta.I vårt kommunala program står bland annat, att vi ska verka för att kulturhistoriskt vik-tiga byggnader ska ägas av kommunen.Vi i SIV utsattes för skarpa påtryckningar för att vi skulle ändra ståndpunkt. Vi fick bland annat höra ”Har ni börjat krama hus nu också.”Vi stod på oss trots alla övertalningsförsök. När ärendet skulle upp på fullmäktigemötet för beslut drogs förslaget bort från dagord-ningen. Därmed hade vi i SIV med våra 3 mandat förhindrat försäljningen av vårt råd-hus, som har ett stort symbolvärde för vår kommun. Vår förhoppning är att man ska inleda en medborgardialog om hur huset ska kunna användas på bästa sätt och vara tillgängligt för kommuninvånarna. Detta är ett exempel på att vi i SIV behövs i politiken och att vi har stora möjligheter att påverka beslut som fattas i kommunen.

Maritha Edeskog

Siv förhindrar nedläggning av skolor.Som jag kunde berätta om i förra medlems-brevet, bidrog vi i SIV till att förhindra att två skolor på landsbygden lades ned. Vi har fått mycket positivt gensvar från be-rörda. Som verkligen har förstått hur hårt vi jobbade för att bevara dessa skolor. Helt i linje med vårt program, om en levande kommun även utanför tätorten. Många har uppmärksammat att SIV inte är ett parti med bara en fråga på agendan, utan att vi har ett program som omfattar all verksamhet i kommunen.

Maritha Edeskog.

Barns funderingarFörr i tiden var de inte så bort-skämda. De hade inga leksaker eller soffkuddar eller mariekex. Istället hade de mera gråa saker som inte var farliga för naturen.

När man gifte sig förr i tiden var det för att staten sa det och präs-terna tyckte det var bäst. Idag kan man slå sig ihop med den ena sam-bon efter den andra utan att sta-ten säger mu eller bä.

Plötsligt vaknar man en morgon och har fått grått hår. Man hoppar upp ur sängen och tittar i spegeln, men det hjälper inte att ropa på hjälp. Om vi inte haft gamla människor skulle alla kappfabriker och alla de som gör löständer ha gått i kon-kurs.

Rapport från ostkanten!!

6

Kulturnämndsnämndsledamot.

Kommunalpolitiker var inte något jag drömt om att bli. Var helt kallsinnig till kommunalt engagemang. Sjukvårdspartiet uppstod för sjukvården och Sjukhusets bevaran-de / återupprättande! Samarbete mellan landsting och kommun kunde jag dock se som ett plus, då inget intresse för sjukhu-set har märkts under de gångna fyra åren – frånsett kommunalrådens uppvaktning på Carema-invigningen. Nåväl, SiV kom in som vågmästare med tre mandat! Hur vi förvaltat det förtroendet överlåter jag till dem, som sitter i Kommun-fullmäktige att rapportera. Personligen hade jag, som sagt, ingen ambi-tion att bli någon i kommunpolitiken. Men då SiV hade fått en ersättarplats i Kultur-nämnden kändes det ändå möjligt. Har ju jobbat i kultursektorn i mer än tjugo år, så där är jag ju ändå på ”hemmaplan”. Dagens Kulturnämnd känns bara som trevli-ga bekantskaper - med en påläst, engagerad och drivande ordförande. Några stridsfrågor mellan blocken har inte förekommit. Dagens verkligt heta fråga är en sedan länge planerad hiss till Biblioteket, som KS-ar-betsutskott nu försöker fuska bort / skjuta på framtiden. (Till förmån för något roligare?) År 2010 ska dock alla offentliga lokaler vara handikappanpassade enl lag!

Däremot förundras jag över de styrandes fö-reställningvärld av /om kultur. I ett omdebatterat sparförslag ingick försälj-ning av fyra genuina hus - stadens äldsta, Nordenfeldtskahuset samt Rådhuset, Stads-hotellet och Wahlundsgården. Nämnden står bakom bevarande, men slutligen är det bara Rådhuset, som är fredat -

tills vidare åtminstone! Mitt under förra mandatperioden lyftes turistfrågorna ur nämnden och lever numera sitt eget liv (un-derställd KS) – och nu med mer än tredubb-lade kostnader! (3,2 milj kr under fjolåret)!! Att dra gränserna mellan kultur- och turist-arrangemang har jag svårt att se. Konsthal-len på Marieberg med alla säkerhetsåtgärder betalas förstås över nämndens konto.

Kulturhälsningar från Kristinehamn Barbro Molander

SocialnämndsledamotHoppsan vad sommaren gick fort. Haft 5 veckors härlig semester,men nu är det dags att börja med de kommunala uppdragen igen efter sommaruppehål-let. Sitter i socialnämnden som ord leda-mot och som ersättare i arbetsutskot-tet. Vi har möten i AU och nämnden en gång i månaden ( ibland flera möten).Det är ett tung och ansvarsfull upp-drag då vi möter många människor i kris med allt det innebär. Vi behandlar även andra frågor i nämnden tex alko-holtillstånd, omsorgsfrågor m.m. Jag trivs med mitt uppdrag och försöker att fatta kloka beslut. Hoppas vi nu får en härlig höst

Görel Hopman Sjukvårdspartist på ostkanten

7

Det kändes litet högtidligt att som nämnde-man för första gången besöka tingsrätten i Karlstad. Vi nyutnämnda kallades till en introduktionsdag. Mycket information och mycken ny kunskap fick vi oss till livs. Det är på sätt och vis en ny värld. Tingsrätten i Karlstad har nyligen byggts om och lär vara den tekniskt sett modernaste rätten i Sve-rige.

Efter den dagen har det varit ett antal dagar i tinget och då har fun-deringarna kommit. Varför sitter domarna vid ett nästan rakt bord? Efter förhand-

lingen skall rätten överlägga, dvs de fyra domarna, en juridiskt kunnig domare och tre nämndemän. Bordets form inbjuder inte till samtal. Det är svårt att få ögonkontakt.

Åklagaren sitter framför domarna på deras högra sida och där är vanligen ingången till salen, vilket gör att åklagare kan känna sig utsatta och oskyddade. Det var en domare som berättade det. Mitt förslag var då att låta åklagare och åtalad byta plats. Men det var inte tänkbart. Varför? Det har alltid varit så.

Hur kan det komma sig att lagstiftningen tar större hänsyn till brottslingens integritet än till offrets? Ja, det är så jag upplever att det är. En annan sak som jag funderat på är föl-jande. Den som döms till fängelse och skö-ter sig får alltid rabatt på straffet, ett år blir i praktiken nio månader. Den som döms till böter eller samhällstjänst får inga avdrag. Var ligger rättvisan i det?

Ny nämndeman.

En sista funde-ring. Den brotts-ling som klarat sig undan rätt-visan länge och slutligen blir fast

och dömd får ofta ett lägre straff just för att det var så länge sedan brottet begicks. I de fall då det finns ett brottsoffer – vad ger det för signaler till offret? Det var ett referat i tidningen om ett sådant fall som fick mig att vilja bli nämndeman.

Berit Castor 070819

Medlemsbrev för Sjukvårdspartiet i Värmland

Ansvarig utgivare Jan Nilsson.

e-post: janola_nilsson@hotmail.comRedaktion

Erik Janssone-post: erikforshaga@msn.com

Exp. adressStenbocksgatan 1

661 33 Säffle Postgirokonto nr: 23 54 68 - 6

Bankgiro nr: 5463-8630Lay out & TryckAnita HedelinPalleMedia AB

e-post: anita@pallemedia.nuWebb ansvarig

Gunder Edgrene-post: gunder.edgren@telia.com

Kompromiss Konsten att dela en kaka på ett sådant sätt att var och en tror att han har fått den största

biten.

8

Miljö- och byggnadsnämndens ser till att la-gar och föreskrifter som rör vår miljö, hälsa och djurskydd följs. Man hanterar dessut-om kommunens detaljplanering, bygglovsä-renden, bostadsanpassning och kartfram-ställning. Trafiknämnden sorterar dessutom under miljö- och byggnadsnämnden.

Min första termin har varit full av för mig nya begrepp och bestämmelser, t.ex visste inte jag att strandskyddet kan skilja sig från kommun till kommun, främst beroende på att de ligger i olika län och det är länsty-relserna som bestämmer gränserna. T.ex är strandskyddet i Säffle kommun 150 m över-allt med undantag för sydspetsen vid Ekenäs där skyddet är 250 m. I Åmål däremot är strandskyddet 300, 200 eller 100 m beroende på vilken sjö som av-ses.

Jag har också lärt mig att om man vill över-klaga ett beslut t.ex om strandskyddsdispens måste det ske inom 3 veckor från det att be-slutet anslås på kommunens anslagstavla. Så det gäller att bevaka sina intressen! Miljö och byggnadsnämndens protokoll publice-ras ej heller på kommunens hemsida, vilket SiV tillsammans med (s) har försökt få till stånd. Jag hoppas nu att nystarten för kom-munens hemsida bl.a kommer att innebära att alla protokoll läggs ut.

Jag har fått ta del av planeringen av Duse Uddes framtid och om planerna förverkligas enligt förslaget tror jag att det blir ett lyft för Säffle.

Nämnden har också antagit ett första förslag till riktlinjer för etablering av vindkraftverk. Det skall ligga som grund för en vindkraft-policy som skall inarbetas i kommunens översiktsplan.

Jag har även fått lite insyn i djurskydds-inspektörens arbete genom framför allt ett ärende om vanskötta häster. Vi har även kunnat läsa om dem i Säffle-tidningen. Jag har då kommit till insikt om hur trögt det demokratiska systemet kan vara. Hästarna har det inte bättre idag trots återkommande förelägganden om förbättrad foderhållning. Det går att förhala ärenden ganska länge om man vill.

Jag ser fram mot höstens nämndmöten för ju mer insatt man blir, desto intressantare blir arbetet och förhoppningsvis kan man vara till nytta för sina väljare.

Ingegerd Welin Fogelberg, ordinarie ledamot i Miljö och Byggnadsnämnden.

2007-08-20

Reflektioner från min första termin med miljö-och byggnadsnämnden i Säffle

Klämskador

- Jonathan, vet du varför Lena gråter?- Hon råkade klämma sig.- Vart då?- Mellan mina tänder.

9

Mera från Säffles horisont.Kyld mat.På Socialnämndens möte i Säffle i juni i

år behandlades ett ärende om kyld mat utan att det var föranmält. Ärendet uppmärksam-mades i Säffle-Tidningen och synpunkter framfördes i ett antal insändare och av dessa kunde man få intrycket att beslutet gällde att införa matdistribution av kyld mat. Så var inte fallet. Det beslutet togs efter omfat-tande utredning av kommunstyrelsen redan i april 2006, det vill säga före det senaste valet. Beslutet blev då att ge socialnämnden i uppdrag att gå vidare med en upphandling avseende kyld mat till vårdtagare i eget bo-ende med inriktning på start 2008. Social-demokraterna yrkade avslag, men förlorade omröstningen i kommunstyrelsen med 2 röster mot 11.

Att ärendet plötsligt och utan föranmälan kom på bordet orsakades av att den plane-rade ombyggnaden av Tegnérköket , som skulle vara klar 1 januari 2008 blivit förse-nad till 1 september 2008. Utkörningen av den kylda maten planeras nämligen ske från Tegnérköket när det är klart. Avtalet med sjukhusköket i Säffle, angående leverans av måltider upphör den 31 december 2007. En-ligt besked på mötet finns det ingen möjlig-het att förlänga detta avtal. Varför kan man undra – men närmare besked gavs inte på den punkten.

Det förslag som nämnden fick att ta ställ-ning till blev att som en tillfällig lösning distribuera kyld mat från sjukhusköket i Karlstad tills Tegnérköket färdigställs. För detta behövs ingen upphandling. Den förra året beslutade upphandlingen av kyld mat skall genomföras före 1 september, 2008.

Det blev en lång debatt om detta ärende och eftersom det kom oförberett föreslog jag att vi skulle få en grundligare genomgång av de utredningar som gjorts i kostfrågan, vilket avvisades av ordföranden. (S) kräv-de bordläggning men då visade det sig att kostchefen redan följande dag skulle träffa landstingstjänstemän och att hon måste ha med sig ett beslut i frågan till detta möte.

I omröstningen om bordläggning förlo-rade (S) med 3 röster mot majoritetens 7. Jag var osäker på hur jag borde agera, men då det stora beslutet om att upphandla kyld mat togs redan 2006 och det aktuella beslu-tet gällde en tillfällig nödlösning avstod jag från att rösta. Kritik kan riktas mot ärendets handläggning. Nog hade det varit önskvärt att vi fått möjlighet att sätta oss in i ärendet före mötet.

Mat inom äldreomsorg och skola är ett stort och viktigt ämne där Siv bör ha en genomdiskuterad ståndpunkt. Det finns många frågor att fundera över, t.ex. åter igen varför kan inte landstinget och kom-munen gemensamt hitta goda lösningar. Finns det vinster med samarbete med Åmål även på detta område osv. Kanske kan matfrågan tas upp vid ett medlems-möte hos Siv i Sydväst.

070821 Erik Hansson

10

Debattartikel i NWTVid landstingsfullmäktigemötet 24 – 25 april diskuterades behovet av internmedicin-ska vårdplatser. Siv riktade kritik mot slutsatserna i den konsultrapport som förelåg i ärendet och lyckades få samtliga partier med på ett viktigt tilläggsyrkande nämligen:

att en översyn av vårdplatsernas fördelning över länet sker med beaktande av skilda behov i olika delar i länet inför den fortsatta planeringen som ska beslutas i november.

Följande debattartikel publicerades därefter i NWT och den patientinventering som där efterlyses är nu på gång. Det skall bli spännande att få se resultat av denna senare i höst.

I ”Utredning om behovet av internmedi-cinska vårdplatser i Värmland” används an-talet vårdtillfällen per 1000 invånare som ett mått på vårdkonsumtion. De fyra distrikten, Centrala, Norra, Östra och Västra jäm-förs.

Nu är åldersstrukturen mycket olika i de olika distrikten. Centrala distriktet har samma åldersstruktur som en svensk nor-malbefolkning. I de övriga distrikten finns betydligt fler äldre och Norra har den äldsta befolkningen.

När utredningen gör en ålderstandardise-ring så visar det sig att Norra har den lägsta vårdkonsumtionen av alla.

En faktor som påverkar statistiken i Östra och Västra distrikten är att 60 % av inlägg-ningarna i Säffle och Kristinehamn är över-flyttningar från annat sjukhus. Detta räknas som ett nytt vårdtillfälle, vilket innebär att en vårdepisod kommer att räknas som två vårdtillfällen. Om utredningen hade gjort en korrigering för detta så hade troligen alla perifera distrikt haft en lägre vårdkonsum-tion än Centrala.

I utredningen görs också en framräkning utifrån prognostiserad befolkning i Värm-land 2015. Då gör man det märkliga anta-gandet att ålderstrukturen är lika i hela Värmland och räknar ut vårdbehovet 2015. Givetvis finner man då att vårdbehovet ökar mest i Centrala.

Man utgår dessutom från dagens kon-sumtion vilket innebär att Norra förväntas fortsätta att ha en lägre konsumtion. Följden blir att Centrala beräknas ha behov av fler vårdtillfällen än Norra räknat per invånare. Scenariot är synnerligen osannolikt. Vem väntar sig att Centrala om 8 år har samma åldersstruktur som Norra? Om en sådan kal-kyl skall göras bör man utgå från en prognos på befolkning och ålderstruktur i olika delar av länet.

Utifrån den presenterade statistiken fram-för utredningen den vilseledande slutsatsen att invånare i Centrala distriktet får mindre tillgång till vård och att Centralsjukhuset (CSK) fram till 2015 behöver tillföras 34 vårdplatser och att vårdplatserna i övrigt kan reduceras något.

Det råder politisk enighet om att det är be-hoven, som skall styra tillgången till sjuk-vård och åldersstrukturen har stor betydelse för behov av internmedicinsk vård.

Landstingsfullmäktige gick inte på utred-ningens linje utan beslutade att planera för oförändrat antal platser vid nya CSK samt att återkomma i november med en samlad redovisning av planeringen för internme-dicin. Den aktuella utredningen räcker inte och Sjukvårdspartiet yrkade att en förnyad utredning av vårdplatsbehovet för interme-dicin görs för att belysa behoven i olika de-lar av länet. Vi uppskattar att förslaget an-togs enhälligt.

11

Landstingsanställd och landstingspolitiker…

Efter att ha jobbat i mer än 10 år som bio-medicinsk analytiker så blev jag även lands-tingspolitiker, jag engagerade mig aktivt i SiV (Sjukvårdspartiet) inför valet 2006.Landstingsanställda jobbar ju i motsats till privatanställda i en demokratiskt styrd orga-nisation där man har möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö, sjukvården mm.

Som landstingspolitiker har jag insyn i hur landstinget styrs, i vår ekonomi och i hur de-mokratin fungerar i praktiken. Jag upplever det som en förmån att direkt till mina po-litikerkolleger kunna förmedla erfarenheter från vårdens vardag, samtidigt som jag kan föra vidare mina erfarenheter från politiker-livet till mina arbetskamrater.

Jag har som förtroendevald politiker laglig rätt att få tjänstledigt för att delta i möten, som exempelvis landstingsfullmäktiges sammanträde. Sådan ledighet kan natur-ligtvis ha en negativ påverkan på jobbet för mina arbetskamrater, men det har löst sig bra hittills.Efter valet 2006 har jag fått uppdrag som er-sättare (suppleant) i landstingsfullmäktige. I fullmäktiges demokratiberedning sitter jag också med.

En helt ny värld har öppnats för mig sedan jag blev politiskt aktiv, jag har gjort nya be-kantskaper (positiva), jag har lärt mig oer-hört mycket nytt. Jag har fått en tillhörighet i SiV, jag har fått vara med på många trevliga träffar och ut-bildningar, kort sagt det är inte bara jobb… man kan få ha roligt i politiken också!

Lena Rudner, leg. BMA landstingsledamot i SiV

Av jämförbara länder har Sverige minskat antalet vårdplatser mest och har lägst antal vårdplatser per invånare och den äldsta be-folkningen. Kommunerna har dragit ner på platser i särskilda boenden. Den ekvationen går inte ihop. Många rapporter från sjuk-vårdens vardag talar för att fler vårdplatser behövs.

Internmedicin tar ofta hand om en stor och viktig grupp, nämligen multisjuka äldre. De diskuteras inte alls i utredning-en. Enligt många bedömare får de inte bra omhändertagande på akutmottag-ningar och inte bra vård på organspecia-liserade stora sjukhus.

Genom att göra en patientinventering kan grunden läggas för en fortsatt diskussion om antal vårdplatser, var de bör finnas och hur de bör utnyttjas. Det finns sjukvårdsanaly-tiker, som anser att det framför allt är inom närsjukvården och på närsjukhus som det behövs fler vårdplatser. Närsjukhusen kan med rätt utveckling och kompetens ta hand om fler direktinläggningar och minska be-lastningen på CSK både på akutmottagning och på vårdavdelningar. Men då kan man inte fortsätta nedrustningen av diagnostisk service som röntgen och laboratorieservice. Även närsjukhusfunktionen för Karlstads-området behöver definieras. Det behövs med största säkerhet fler närvårdsplatser (NÄVA) i Karlstad, likaväl som de behöver utökas ute i länet i övrigt.

070426 Erik Hansson Ledamot landstingsfullmäktige

för Sjukvårdspartiet

Barns funderingar

Förr i världen var tandläkaren en farlig person. Han använde järntänger och drog ut tänder

överallt. Till och med visdomstän-derna drog han ut. Därför visste inte folk så mycket på den tiden.

I en TV-intervju i samband med ambulans-indragningar inför sommaren i år hävdade Ulric Andersson (s), att han uppskattade att cirka 200 miljoner tjänats in enbart på nedläggningen av Sjukhuset i Säffle. Detta är siffror helt gripna ur luften. Bara räk-neexemplet på merkostnader i Arvika och framförallt i Karlskoga utgör bevis på att landstinget troligen inte tjänat in någonting på de dramatiska indragningarna vid de två nedlagda sjukhusen. Och de ökade vård-köerna innebär förluster långt fram i tiden. Konsekvenserna av socialdemokraternas vanskötsel av Landstinget i Värmland under tiden kring sekelskiftet vållar fortfarande svåra problem i verksamheterna.

Psykiatrin utan husYtterligare ett område där ”Vitboken” från socialdemokraterna direkt vilseleder läsarna är deras påstående att psykiatrins problem har skapats under förra valperioden p g a brist på beslut om investeringar. Sanningen är att det var den socialdemokratiska led-ningen som skar ner vårdplatserna inom psykiatrin och splittrade upp verksamhe-ten till ett kaos för verksamheterna. När man rev de psykiatriska avdelningarna vid Centralsjukhuset, lovade man att planera för ett nytt psykiatriskt sjukhus på en samlad plats. Men socialdemokraterna tog aldrig något beslut om när och hur detta bygge skulle ske.

12

Socialdemokraternas generationsväxling:

En vit bok med grova förvanskningarSocialdemokraterna i Värmland har gett ut en ”Vitbok” om vården i Värmland. I denna försöker de skjuta över skulden på andra, för brister och svårigheter som uppstod efter de nedläggningar som de själva genomförde år 2001. Framförallt vill de lägga skuld på den majoritetskoalitionen som därefter bildades av SiV och de borgerliga partierna.

Sanningen som fortfarande gäller är att de dramatiska nedläggningarna i Säffle och Kristinehamn av all kirurgi och det mesta av intermedicinska verksamheter är själva grunden till de köer som finns idag. De nedläggningarna är socialdemo-kraterna och vänsterpartiet i Värmland vållande till.

Sanningen är, att den majoritet som i sam-arbete tog över efter att socialdemokraterna röstades bort år 2002, fick starta snabba och kostsamma räddningsaktioner för att få igång nya verksamheter i Arvika och på andra håll för att kompensera förlusterna. Det innebar stora kostnader både för ökade verksamheter och mycket stora investering-ar i nya operationslokaler och andra utbygg-nader. Om operationer funnits kvar i Säffle och Kristinehamn hade de nuvarande kö-erna inte skapats. Socialdemokraterna har därefter förhindrat att nödvändiga ope-rationer skulle kunna återstarta i Säffle och har därmed nu återigen vållat helt onödiga köer till framförallt ortopediska operationer.

Karlskoga blev dyrtDessutom rusade kostnaderna för den vård som för en billig penning skulle köpas från Karlskoga snabbt upp till 100 miljoner i årskostnader istället för de budgeterade 30 miljoner som socialdemokraterna på-stod sig kunna ordna.

13

Socialdemokraterna förteg och försökte dölja sin fördröjning för verksamhetsled-ningen för psykiatrin, som vid vårt senare övertagande av ansvaret helt levde i god tro att en praktisk planering pågick och att löftet om nytt psykiatriskt sjukhus var finansierat. Det ansvaret fick den nya majo-riteten mellan Sjukvårdspartiet och de bor-gerliga partierna ta fullt ansvar för – och det gjorde vi, så ny är byggplanering i full gång. Men det borde ha skett flera år tidigare!!!!!

Det är en verkligt oförskämd lögn som socialdemokraterna sprider med på-ståendet i deras ”Vitbok” om försenade investeringar för psykiatrin. Det var det då ledningsansvariga socialdemokratiska partiet som i 2001 års nedläggningsbeslut har det största ansvaret för dessa förse-ningar. Och där ligger i hög grad grunden för de senare svåra krisåren inom de psy-kiatriska verksamheterna i Värmland.

Mycket magstarkt är påståendet i ”Vitbo-kens” inledning, där socialdemokraterna hävdar att ett alternativ till deras politik innebär att ”den som genererar mest inkom-ster eller bor bäst till” ska få vård först. Det är ju precis denna styggelse som den so-cialdemokratiska nedläggningspolitiken har lett till. De som har de mest angelägna behoven, i synnerhet de multisjuka äldre med behov av akuta insatser, tvingas nu till fler och längre ambulansresor när socialde-mokraterna så dramatiskt har minskat mot-tagningskapaciteterna på de mindre sjuk-husen. Socialdemokraterna centraliserar på ett felaktigt sätt. De riskerar att vi får sälja ut vården till våra grannlän i stället, genom att inte värna om de resurser som finns uppbyggda inom Värmland.

Utveckla eller inte i Värmland?Den majoritet som Sjukvårdspartiet samar-betade i, tillsammans med de borgerliga par-tierna, strävade efter att Värmland skulle

öka sin självförsörjning och få effektiv när-het till vården. Ett lysande exempel är den framgångsrika verksamheten för ”bal-longvidgning” vid hjärtbesvär som togs hem till Centrallasarettet från Örebro.

Resultatet är fler räddade liv, till-gänglighet för pa-tienter från hela Värmland och en verksam akutjour

för hjärtmedicin inom Värmland dyg-net runt årets alla dagar. Detta till billi-gare pris än vår tidigare köpta vård från andra huvudmän! Om detta exempel på framgångsrik förnyelse och förhöjd kvalitet har den socialdemokratiska ”Vitboken” ing-enting att berätta.

Kalle Larssons nya tänkandeDet är genant att den nya generationen so-cialdemokrater väljer att förvanska redovis-ningen av verkligheten på ett sådant sätt som man gjort i sin ”Vitbok om förutsättningar och vägval för Landstinget i Värmland”. Vi minns ju med tydlig skärpa de spottloskor och frågor som nuvarande SSU-ordförande Kalle Larsson fräste ur sig i valrörelsen år 2002, om värmlänningarna verkligen ville behålla en sjukvård av 70-talsmodell i stället för att välja det nytänkande som finns i den nya (s)-generationen. Det är troligen denna nya generation som lyser igenom när social-demokraterna idag skriver en ny program-förklaring i ”Vitboken”. Där skriver man nu om den specialiserade sjukvården följande: ”För specialistsjukvården ska modern högteknologisk utrustning ersätta gam-mal teknik, även när det innebär att den finns på färre orter. För vem vill inte ha den bästa sjukvården någon mil bort is-tället för den förra generationens vård i grannskapet”. Den förra generationen” ska tydligen inte omfattas av socialdemokrater-nas omsorger längre.

14

Ibland kan centralisering av högteknologi vara rätt, men vårt aktuella exempel med ballongvidgningen är ett faktiskt bevis för att en decentralisering från Örebro till Karl-stad är en rätt utveckling. Likaså när det gäl-ler mammografi och datortomografi är vår uppfattning att den nya teknologin mycket väl kan vara kvar även på närsjukhusen, när hänsyn tas till både ekonomi och kvalitet.

Vi i SiV anser att ”det som utan förlust av kvalitet och ekonomi kan utföras nära skall utföras nära”. Det var en program-förklaring som vi tidigare ofta hörde till och med från Christian Norlin (s), numera soci-alnämndsordförande i Karlstad, så länge han tilläts vara kvar i Landstinget i Värmland.

Sjukvård nära Kärnan i ”Vitbokens” budskap till all-mänheten är helt klart – socialdemokra-terna står för en fortsatt centralisering. Nej, ”sjukvård nära” är inte socialdemo-kraternas modell.

En god omsorg och aktivt medicinskt om-händertagande i grannskapet tror inte soci-aldemokraterna har goda effekter. De vill för ekonomins skull centralisera och glesa ut. Men då blir väntetiden för ambulansin-satserna ytterligare fördröjda och längre. Då utarmas de mindre orternas vård och be-handlingsmöjligheter.

Därmed faller närsjukhusens möjligheter att erbjuda vård efter behov. Då begränsas de-ras omsorger om de äldre i glesbygd, insat-serna försvåras för de multisjuka med stora och ofta återkommande behov av stöd, till-syn och akuta insatser vid ohälsa.

Därför upprepar vi: Vi i SiV anser att ”det som utan förlust av kvalitet och ekonomi kan utföras nära skall utföras nära”.

Erik Jansson

Sjukhuset i Arvika öppnar,

Så kan nu äntligen Arvika Sjukhus starta sina operationer i splitter nya operations-salar. SiV var givetvis bland gratulanter-na vid öppnandet. Besluten om förnyelse och utveckling av Sjukhuset i Arvika togs under den tid SiV var majoritetspartner i koalition med de borgliga partierna.

Sveriges modernaste apparatur och opera-tionsmiljö, kunde stolta byggare redovisa när öppningsbandet skulle klippas den 24 augusti. Den första patienten som skulle opereras var med som ”klippare”.

Utvecklingen för Arvika Sjukhus var ett av de första ärenden som kom på styrelsens bord efter att SiV och de borgliga partierna tog över ansvaret i Landstinget efter valet 2002. Det var kaos i den operativa verk-samheten efter nedläggningen av Säffle och Kristinehamn. Första åtgärd fick bli att starta ytterligare en vårdavdelning snarast möjligt i Arvika. Det krävde ett tillägg till årsbudgeten på 12 miljoner. Samtidigt fick vi gå in med 50 miljoner för modernisering av akutmottagningen. Sluträkningen blev ännu dyrare. För nya operationslokalerna har ytterligare 75 miljoner betalats.

På framsidan av gratulationskortet från SiV fanns en hälsning till personal och patienter: ”Sjukhuset i Arvika tillönskas arbetsglädje, framgångar och goda resultat.”

Foto

Mic

hael

Das

zkie

wic

z

15

Sveriges modernaste operationslokalerSedan kom krisen med operationskapacite-ten att utvecklas ännu mer. Centralsjukhusets kapacitet kunde inte utökas som var tänkt. Vi fick snabbt gå in för en planering att upp-datera och utöka kapaciteten i Arvika. Lo-kalerna var omoderna och ventilationssyste-met från 60-talet. Man lappade och lagade och kunde hjälpligt hanka sig fram genom att plocka reservdelar från operationssalarna i Säffle. Arvika fick ”låna” patientbord och lampor från Säffle, som garanterat skulle hållas intakt för framtida återöppnande.

Nu öppnar Arvika med full kapacitet efter att ha haft sina opererande doktorer tillfäl-ligt placerade i Karlstad.

Sjukhuschefen Jennie Ståhl markerade stolt att man nu ville arbeta med högsta möjliga kapacitet för att arbeta ikapp den långa vän-telistan i länet, och markerade att Arvika Sjukhus givetvis skulle ses som en resurs för hela länet.

Jennie Ståhl fick ett stort fång med solrosor från SiV, som genom Erik Jansson marker-

rade Sjukvårdspartiets medverkan till att verksamheten i Arvika kunde förnyas, ge-nom att besluten kunde tas fram så snabbt efter majoritetsväxlingen år 2002.

SiV hade också en avgörande roll när utred-ningen om den framtida sjukhusstrukturen utreddes och ett alternativ med nedlägging av Arvika fanns framtaget av utredningen. Sjukvårdspartiet markerade då med tydlig-het att man inte accepterade ytterligare in-dragning av akutsjukhus i Värmland. Den tidiga markeringen kritiserades då av koa-litionsparterna på den borgerliga sidan, men SiV stod på sig och något förslag om indrag-ning av akutsjukhuset i Arvika kom aldrig fram.

Bland gratulanterna vid öppningsceremonin fanns också Ulla Zegolsson från SiV, som har sitt dagliga arbete vid Sjukhuset. Hon har varit starkt engagerad i det politiska arbetet för att Arvika skulle få behålla sin position som akutsjukhus och få operations-kapaciteten moderniserad och utbyggd.

Styrelsemedlemmar du kan kontakta om du t.ex. vill skriva en motion och vill disskutera med någon innan

Ordförande: Jan Nilsson, Forshaga 054 874779Vice ordf: Sonja Höglund, Kristinehamn 0550 81525Kassör: Erik Jansson, Säffle 0533 41611Ledamöter: Maritha Edeskog, Kristinehamn 0550 14084 Lisbeth Nilsson, Kristinehamn 0550 13700 Lena Rudner, Hammarö 054 525549 Örjan Ström, Säffle 0533 13404 Birgitta Sundberg, Torsby 0560 12733 Ulla Zegolsson, Arvika 0570 17743Ersättare: Lars Ahl, Skoghall 054 518515 Maria Skogh, Säffle 0533 14838

Nästa nummer kommer ut i slutet på oktober. Har du förslag på vad vi ska skri-va om, eller har du något du själv skrivit, är du välkommen att höra av dig till Jan Nilsson e-post janola_nilsson@hotmail.com eller tel. 054-87 47 79 eller Erik Jansson e-post erikforshaga@msn.com, tel 0533-416 11, mob. 0730-219 096.

Här är rätta lösningen på kryptot i 2007 nr. 3. Bondbönor, gräslök, fänkål, potatis, sparris, morot, kål, böngroddar, pumpa, zuccini, ärtor, gurka, tomat, pepperrot, sallad, jordärtskocka och äggplanta.

A F Å R T I C K A B Ö M B AP L S K L K Ä J F L F K V PM U K S E A S P S O P P G MA G K P T M G G N D A M N AV S A P E L M A V R P V I VS V R M V O L S P I V M L ST A L A N O R E S S U M V RE M J V P M P B R K M S I EP P O S K R Ö J B A S V K GM A H K S V R A M U T O S NU M A Ö I T V O E R V N X IR V N R V S M K R E M L A FT S N O J N I P M A H C V K

LÖS KRYPTOT! Jag har gömt 13 svampar. Lycka till! I nästa nummer kommer lösningen på denna veckas krypto.

OBS!!!Glöm inte motioner till

partistämman.Senast den 10 september.