Projekt.docx

Tankar, trender och ideal genom 3 decennium

Under 50-, 60- och 70-talet utvecklades olika ideal och nya ider om hur man skulle se ut och bete sig. Kurvor ersattes med spinkiga kroppsformer, de gra frgerna frn andra vrldskriget byttes ut till fyrverkerier av frger. Idealen fr bde mn och kvinnor har utvecklats stort under 1900-talet och vi tar er igenom dessa tre decennier med tankar och ider i fokus.

50-taletDet kvinnliga modet ndrades drastiskt efter det andra vrldskriget. Efter r fyllda med tstramningar och kurvlsa klnningar s fick ntligen kvinnorna visa sina kurvor igen! 1800-talets vida kjolar och getingmidjan kom tillbaka och den slanka siluetten blev det mest efterstrvande. Detta resulterade i mer tyg vilket gr att klderna blir alltmer dyra och exklusiva. Detaljer r inte det viktigaste och en liten brosch rcker p en stor aftonklnning. En smal midja, konkav torso, trnga hfter och outvecklad byst var det mest lockande fr kvinnorna. Om man inte fddes med denna form s kunde man ltt tvinga sig till det med olika dieter, trning och olika sorters hfthllare.

Hemmafru idealet blev det vanligaste idealet och kvinnan skulle stanna hemma i kket.Fr mnnen var hon en vlfrdssymbol och hon skulle alltid vara fin och ikldd aftonklnningar vid middagsbjudningar. Samhllets kvinnor delades upp i tv olika kategorier: lder och vilken klass man tillhrde.

Precis som det kvinnliga modet andades det manliga 50-tals modet vlkltt. Som man bar du kostym till middagar, frgerna var mrka och ofta diskreta, grna grtt eller kritrandigt. P ftterna bar du bruna mockaskor med gummisula och till kvllens bjudningar drog du p dig svarta lackpumps med rosett.

P fritiden bar man ofta mer avslappnande klder, s kallade amerikansk fritidsjacka. Jackan var ofta i mer glada frger ssom tomatrd eller kanariegul. Det var viktigt att du kldde dig passande till din yrkesroll och att bra sina vardagsklder p jobbet var inte diskutabelt.

Det manliga ideal som fanns under 50-talet syftade mycket p vattenkammat hr och skdespelarikonen James Dean r en person som mnga mn ville se ut som. Men det r ven d, efter kriget, som folk brjade ifrgastta och rata idealet som rdde - att mannen skulle vara stark och inte visa sina knslor offentligt i rdslan om att uppfattas som svag och fjollig. Detta skedde i slutet av 50-talet.

Den amerikanska musiken var strst i industrin. Den klassiska poppen dominerade topplistorna under den frsta halvan av 50-talet. Rocknrollen dominerade topplistorna den andra halvan av 50-talet, med artister som bland annat Elvis Presley.

Marilyn Monroe, Elvis Presley och James Dean var stora inspirationskllor bland folket. Elvis Presleys Heartbreak hotel spelades i alla hus och det mer rockiga modet blev det stora inne. Marilyn Monroes glamoursa stil smittade av kvinnorna som mlade sina lppar rda och blonderade sina hr. Den rebelliska tonringen blev mer vanligt och att ragga med sina kompisar blev ett stort fritidsintresse.

50-talet var ret efter andra vrldskriget och stora spr sattes i vran vrld. Efter mnga r av svlt, dd och krig vill man d kunna visa upp sig mer. Frgerna blev starkare och klnningarna blev strre. Glamour och Hollywood lockade bde mn och kvinnor.

1954 ppnas vrlden frsta krnkraftverk ett demostrations kraftverk i Obnisk, Sovjetunionen.Detta krnkraftverk anvnde sig av 5 MW el-effekt och man hade ingen aning om vilken effekt det blev p miljn. 1956 kommer det frsta kommersiella krnkraftverket i England och det startar med en el-effekt p 40 MW.

50-talet ppnade drrarna fr mnga nya mjligheter som sedan frsatte utvecklas men ven frndras nr vi sedan gick vidare in i 60-talet.

60-talet

Frn att ha gtt frn det fylliga Marilyn Monroe-idealet kom 60-talet med nya ideal och hndelser. 50-talets kurvor ersattes med ett ideal om att kvinnors kroppar skulle vara vldigt smala, nstan anorektiska. P slutet av 60-talet kom ocks hippievgen som gjorde att idealet blir mer unisex. Det brjade bli mer okej att ha en annorlunda kroppsform, denna process fortsatte och vxtes som starkast p 70-talet.

Andra vrldskriget frstrkte det gamla machoidealet. Till vis del var detta p grund av det hrda trycket p soldater att klara av mycket bde fysiskt och psykiskt. Massmedia frstrkte nog detta med att visa den ideala mannen (vilket vi nu kan se som vldigt stereotypt) som ska vara auktoritr, disciplinerad och knslokall. Men under 60-talet vxer ocks det fram den kritik mot machoidealen som pbrjades i slutet av 50-talet. Kritiken blir nu mer tydlig och engagerad.

En stark medborgarrttsrrelse vxte fram under den hr tiden och en av de mest minnesvrda personerna under den hr tiden r medborgarrttskmpen Martin Luther King Jr. Han ledde en rrelse vars budskap var att alla mnniskor r lika vrda. Rrelsen som Martin Luther King Jr ledde fokuserade frmst p att frbttra svartas levnadsfrhllanden i USA. Rasismen var mycket frekommande under den hr tiden i USA och det fanns tydliga skillnader i rttigheter hos vita och svarta. Martin Luther Kings rrelse inspirerade andra och snart fanns till exempel ven rrelser fr kvinnors rttigheter. I Storbritannien slog The Beatles igenom under 1963 och gick in i historien som en av vrldens mest inflytesrika rocknroll band, och har slt 177 miljoner album i USA, mer n ngon annan artist. Johnny Cash, The Rollings Stones, Led Zeppelin, Eric Clapton, The Beach Boys, var andra artister som var populra under 60-talet.

Artister som Bob Dylan och Joan Baez uppmuntrade till protester och deras provokativa texter ledde till att mnga engagerade sig. Till exempel lten The Times They Are a-Changin av Bob Dylan som handlar om hur vrlden ndrades under 60-talet. Lten r en bra representation av 60-talet. Hr r ett citat:

Come mothers and fathersThroughout the landAnd dont criticizeWhat you cant understandYour sons and your daughtersAre beyond your commandYour old road is rapidly aginPlease get out of the new one if you cant lend your handFor the times they are a-changin

Bob Dylan var en vldigt inflytesrik artist under 60-talet, som spelade in sin frsta skiva 1961 och spelade sedan under resten av 60-talet in ltar som All Along the Watchtower, Like a Rolling Stone och Dont Think Twice Its Alright. Artister som Bruce Springsteen, David Bowie och Neil Young har hyllat Dylans musik och erknt att den har inspirerat dem.

Under 60-talet blev det ven vanligare att folk studerade. Detta gllde inte bara mn utan ven kvinnor. Kvinnor brjade nu komma ut frn hemmen och hamna i arbetslivet och denna utveckling fortsatte under 70-talet.

70-taletDe nya iderna p 70-talet handlade i stora drag om att vara fri, alla skulle vara jmlika. Oljekrisen 1973 och lgkonjunkturen kom att prgla hela decenniet. Vnsterrrelsen var stark och allt i 70-talets samhlle var i stort stt genomsyrat utav socialistiska aspekter, till och med barnprogram.

Musik och musikstilar terspeglade det fria socialistiska samhllet. Progg, ''den progressiva musikrrelsen'' r en musikstil som bildades d, influerat av ungdomsrevolter ssom hippierrelsen och vnstervgen 1968, ''68-vnstern''. Punkrocken som ocks var en ny musikstil fr rtiondet kommunicerade protesterande mot det borgliga samhllet.

Vnsterinfluerade musiker som Bob Marley, John Lennon och Cornelis Vreeswijk var stora talespersoner fr de fria 70-tals mnniskorna. Ett tydligt exempel p en genomsyrad kommunistlt r Rda Fanor av Cornelis Vreeswijk & Lars Forsell dr de kommunicerar till ''de frtryckta'' att de ska strta borgligheten.

Miljrrelsen var stark, trdkramare p Kungstrdgrden, folk var miljmedvetna och ville skydda och leva i nrhet till naturen. ''Peace!'', vem var inte emot krig p 70-talet? Demonstrationer om fred pgick under hela dekadet dr demonstranterna var mnga. Demonstrationer mot USAs intervention i Vietnam gjorde att under brjan av 73-talet s lmnade USA Vietnam.

P 70-talet sgs modet som ett godissug man mste st emot, mode var ngot fult som bara uppmanade mnniskor till att konsumera. Fast, det dr synsttet br man ocks vara kritisk emot, enligt Marie Sderqvist - skribent p Expressen handlade modet just om att ltsas som att man inte brydde sig om hur man sg ut, men egentligen var det viktigt att hlla sig inom det okonventionella modet som bestod utav vida byxben, trskor och frgstarka skjortor. Modet terspeglade det fria naturkra samhllet.

Modet var p 70-talet var anpassat efter hur historien sg ut. Det rdde mycket socialistiska sikter, mnniskor ville ha frihet och kmpade hrt fr oberoende och fred vilket kom att terspeglas p 70-talets mode. Man fokuserade sig som individ p sina handlingar och dess konsekvenser via protester, demonstrationer etc. Normer var ngot fult, liksom ideal, alla kroppsformer var accepterade.

I och med att arbetslsheten var stor hade folk inte resurserna till att kpa mrkesklder fr stora pengar. Ibland gick man utan klder helt enkelt, tminstone utan underklder. Vissa tyckte att det var den ultimata friheten.Miljmedvetenheten vxer sig stark och dessa sikter var starka. Vegetarismen fr sig ett riktigt uppsving och man blir mer medveten om sina handlingar som pverkar miljn. Musiken var ocks ngot som blev stort och som fick frmgan att pverka och bidrog till knslan av frihet som var viktigt under 70-talet.

Underskning: Den ideala livstilen

Fler och fler mnniskor trnger sig p gymmet i hoppet om att f en plats p springbandet och mathyllorna kryllar av fettfria mejeriprodukter, proteindrycker och krasse plantor.Att trna och ta nyttigt blir en mer vanlig livsstil i vrt samhlle. Att leva osunt och inte bry sig speciellt om sin hlsa r inte lika vanligt, som det var fr ungefr tjugo r sedan.

Vad r en en bra livsstil fr dig?Den 13/3-13 gjorde vi en underskning dr vi frgade 60 personer i ldrarna 16-60 om hur deras ideala livsstil sg ut. Vi frgade frmst mnniskor kring Observatorielunden drtill mnniskor i centrala Stockholm. Underskningens syfte var att f en bredare bild hur mnniskor i vr omgivnings hlsoideal ser ut och om det finns ngra tydliga skillnader mellan lder och kn.

De tillfrgade var privatpersoner med mestadels oknda bakgrunder, dvs att vi inte frgade ngra fljdfrgor om deras vriga privatliv eller bakgrund. Med det menar vi att det kan vara svrt att gra en korrekt analys av Stockholmarnas livsstilsideal d alla har olika frutsttningar i livet och drmed olika potens att kreera sitt livsstilsideal.En annan kritik till vra kllor kan vara att de ungdomar vi frgade gr i skolan vi gr i och det kan vara svrt fr vissa frlgna bekanta att svara med ett precist personligt svar.Om vi skulle ha kt utanfr Stockholms ln skulle vi f skert f en annan uppsyn p vad deras ideala livsstil r.

Resultat:Frgan vi bestmde oss fr att stlla var;Vad r en bra livsstil fr dig?Vi anvnde oss av tre alternativ och de vi frgade fick sga vilket som lt bst.Alternativen vi hade var:

A- Man gr endast ndvndiga saker och lever inget verfldigt liv. Man rker och dricker inte.B- Man har en balanserad livsstil och dricker mttligt. Man har inte en speciellt verfldig livsstil.C- Man lever lycklig och mr bra men bryr sig inte speciellt mycket om sin hlsa.Man bryr sig inte s mycket om sin hlsa. (Man har eventuellt ett missbruk.)

Vi brjade med att dela in mnniskorna vi frgade i tre lderkategorier;16 - 25 (Ungdomar, unga vuxna)25 - 40 (Unga vuxna, medellders)40 - 60. (Medellders, ldre)Sedan delade vi ocks in grupperna i kategorierna - kvinnor och mn. Detta gjorde vi fr att se om resultatenvarierade stort mellan lder och kn. Vi har sedan sammanstllt vra resultat till olika diagram.DiskussionVi kom fram till att svarsalternativ B var det vanligaste bland alla tillfrgade i samtliga ldersgrupper. Alternativet B r det alternativet som de flesta i Stockholm lever efter. B var ocks det vanligaste svaret bland den yngsta ldersgruppen. Vi tror att unga vill visa att de kan vara roliga och festa, men samtidigt s ter de bra och trnar regelbundet. Fr ldre var mnga av svaren C, vi tror att anledningen till det r fr att mnga ldre ser strre vrde i att njuta av livet och att trningen kanske inte prioriteras

Om man jmfr ldrarna 16-25 mellan knen s ser man att mnnen har sagt att man trnar mer n vad kvinnorna gr. Dremot s r det vanligare fr kvinnor att g p olika dieter och ta mindre. Ju ldre kvinnor blir s trnar de ocks mer medans mnnen ofta slutar trna desto ldre de blir. Kvinnorna strvar efter att bli mer hlsosamma och ta bttre. P diagrammet s ser man att medan kvinnorna trnar mer och mer desto ldre de blir s blir mnnen mer och mer ohlsosamma desto ldre de blir.

AvslutningDen vanligaste ideala livstilen var alternativ B, att man lever ett balanserat liv som inte r fr extremt t ngot hll. Fr mnga r nog en bra livsstil att man trnar regelbundet och ter bra men under tiden s vill man visa att man kan vara rolig genom att tillexempel dricka och umgs med sina vnner.

KllfrteckningVi har inte anvnt oss av ngra olika slags digitala kllor fr att kunna f mer information eller statistik. Att f ett korrekt och rligt svar kan vara svrt d vi frgade folk genom att g runt p gatan. Om vi istllet skulle skickat ut en anonym enkt via e-mail eller facebook s skulle vi skert f mer rliga svar d vissa kan anse att frgan vi stllde var personliga. Vi frgade ocks bara folk i Stockholms innerstad och hr ser frmodligen den ideala livsstilen annorlunda ut n om vi skulle kt till andra platser i Sverige. D skulle vi antagligen f andra svar d deras tankar om vad en bra livsstil r ser annorlunda ut.

Individuella Reportage

Feminist och vlfrdskramare Bastian Ulmanen

Vnstervgen p 70-talet pverkade Petra Ulmanens uppvxt och formade hennes vrldsbild. Engagemanget mot orttvisor har hon burit med sig sedan dess.

- Jag har alltid engagerat mig mot orttvisor, mot att de som r starka trycker ner dem som r svaga, sger Petra Ulmanen.

Som barn under 70-talet blev Petra influerad av vnstervgen vilket har ndrat hennes synstt p vrlden. Vnstervgen kallas den den politiska vnstervind som under slutet av 60-talet och brjan av 70-talet pverkade samhllsdebatten i mnga lnder. Den uppmrksammade bland annat Vietnamkriget, och ifrgastte normer och sociala frhllanden. (http://www.ne.se/lang/v%C3%A4nsterv%C3%A5gen 2013-03-20).

Petra berttar att det fanns mnga samhllskritiska program p teve, om hur till och med barnprogram ofta tog upp politiska frgor. Detta betydde att hennes generation tnkte mycket p problem i vrlden under deras uppvxt. Till och med nr hon lekte med sina vnner som barn kunde lekarna kretsa kring sdana problem.

- Jag brukade leka svltande barn i Afrika med mina syskon i bastun. Vi hade sett p teve att barnen var tvungna att arbeta hrt mnga timmar varje dag. Drfr lekte vi att vi bar hinkar med vatten p huvudet och var tvungna att skura rent golvet.

Petra kommer ihg att lrarna ofta tog upp viktiga samhllsproblem i undervisningen i skolan. De frdjupade sig i krnkraftsfrgan, slaveriet i USA, Frintelsen och apartheidsystemet i Sydafrika. De svltande barnen i Afrika var en terkommande frga och Petra minns bilderna p de s kallade Biafrabarnen, de afrikanska barnen som hade uppsvullna magar p grund av svlt. Biafra var ett omrde i Nigeria som drabbades av en omfattande hungerkris efter ett krig som kallas frBiafrakriget. Just den hungerkrisen blev vldigt uppmrksammad internationellt (http://www.ne.se/lang/biafra 2013-03-20).

Barnaga frbjds i Sverige 1979, innan dess var det tilltet att sl barn i uppfostringssyfte (http://sv.wikipedia.org/wiki/Barnaga 2013-03-20). Detta kommer Petra tydligt ihg, eftersom det diskuterades mycket i tidningarna och p teve.

- Jag lste om barnaga i Kamratposten och blev vldigt upprrd ver att det var tilltet att sl barn. Barn som blev slagna av sina frldrar skrev lnga hemska insndare till Kamratposten och bad om rd vad de skulle ta sig till. Att man kunde behandla barn s illa var ett tecken p att barn var mindre vrda, att barn inte hade grundlggande mnskliga rttigheter ens i Sverige.

Petra berttar att hon lste mycket och p s stt lrde sig om olika orttvisor i samhllet. Hon lste bland annat Kamratposten, Dagens Nyheter och mycket bcker, mest ungdomsromaner. Hon tyckte srskilt om bcker som skildrade barn som for illa, till exempel genom barnaga, fattigdom eller rasism, men lyckades klara sig nd. Temat var uppror mot vuxenvrlden, hur vuxna behandlar barn och hur utsatta barn r i vrlden.

Under 70-talet var jmstlldhetsfrgan viktig, sger Petra. Skildringar i tidningar och bcker fick henne att ppna gonen ven fr orttvisorna mellan knen. Jmstlldhetsfrgan blev vldigt viktig fr henne och gjorde att hon i brjan av 1990-talet var med och startade tidskriften Bang, en feministisk kulturstidskrift som finns kvar n idag (http://www.bang.se/ 2013-03-20).

1991 tilltrdde en borgerlig koalitionsregering som frskte bekmpa den djupa ekonomiska krisen som fanns d (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Sverige_1991 2013-03-20). 1993 fdde Petra sitt frsta barn, d hade hon och hennes man inte s mycket pengar och inga fasta jobb. Den ekonomiska krisen ledde till nedskrningar bland annat p frskolan. Petra berttar att hon mrkte hur viktig vlfrden var nr den inte fungerade ngot bra, vilket r ngot som hon tror har pverkat hennes politiska sikter.

- Jag blev en riktig vlfrdskramare nr jag upptckte hur beroende vi var av att vlfrdssamhllet fungerade.

Petra ser sig som vnsterfeminist. Hennes engagemang fr rttvisefrgor vcktes tidigt och har fljt henne hela livet, inte minst i hennes yrkesliv. Hon har arbetat bde som journalist och utredare. Frutom p Bang, har hon arbetat som redaktr p Ordfront magasin, en vnstertidskrift. Hon har ocks arbetat med en statlig utredning, Jmstlldhetspolitiska utredningen. Nu r hon doktorand p Stockholms universitet och skriver p en avhandling om anhrigomsorg fr ldre ur ett jmstllldhetsperspektiv (http://www.socarb.su.se/om-oss/kontakt/personal/larare-forskare-och-doktorander-egna-hemsidor/t-o/ulmanen-petra 2013-03-20).

- Det har varit en ynnest att f arbeta med frgor som engagerar mig. Men ibland blir jag trtt, fr orttvisorna blir ju knappast mindre.KllfrteckningOtrycka kllorWikipedia, uppslagsord: Riksdagsvalet i Sverige 1991 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Sverige_1991 2013-03-20) (UPPSLAGSVERK P INTERNET)

Institutionen fr socialt arbetes webbplats, Petra Ulmanens hemsida: (http://www.socarb.su.se/om-oss/kontakt/personal/larare-forskare-och-doktorander-egna-hemsidor/t-o/ulmanen-petra 2013-03-20) (HEMSIDA)Nationalencyklopedins internettjnst NE.se, uppslagsord: biafra (http://www.ne.se/lang/biafra 2013-03-20) (UPPSLAGSVERK P INTERNET)

Wikipedia, uppslagsord: Regeringen Carl Bildt (http://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringen_Carl_Bildt 2013-03-20) (UPPSLAGSVERK P INTERNET)

Nationalencyklopedins internettjnst NE.se, uppslagsord: vnstervgen(http://www.ne.se/lang/v%C3%A4nsterv%C3%A5gen 2013-03-20) (UPPSLAGSVERK P INTERNET)Tidskriften Bangs hemsida: (http://www.bang.se/ 2013-03-20) (TIDSKRIFT P INTERNET)

60 r p 60 minuterSkriven av Emelie Stffe

Birgit Hglund som skolflicka 1953

Jag tror att nr folk tnker p mormdrar s tnker de p en gammal dam som dricker kaffe. Men ven vi har varit unga en gng i tiden, det var mycket rj d skrattar Birgit Hglund, idag 70 r fyllda.Mycket Elvis. Vad hnde egentligen under alla dessa ren?Jag besker min mormor i hennes bostad fr att gra en djupdykning i hennes frflutna.

Steken r i ugnen och skter sig sjlv ngon timma nu. Det r min mormor Birgit Hglund, en pensionerad sjukskterska sedan fem r tillbaka som hlsar mig vlkommen in i hennes lilla tva belgen i Vsterhaninge utanfr Stockholm. Jag tar en kvick runda i lgenheten. Inredningen andas sent 70-tal och det doftar starkt av Elnetts hrspray. Det r sndag, vilket fr Birgit alltid frknippats med den traditionella sndagsmiddagen. Stek blir det, med kokt potatis, grddss och svartvinbrsgel.

Men gel, det fick vi bara vissa veckor i min familj nr jag vxte upp, oftast hade vi inte rd.Birgit ler och ber mig sl mig ner vid kksbordet. Hon har radat upp bilder framfr mig.ret var 1943 d Birgit kom till vrlden. Hon vxte upp i den lilla byn Hegelfors utanfr Skellefte med sina frldrar och sina tv ldre brder. Hennes pappa Viktor arbetade p den lokala fabriken och var den somfrsrjde familjen medans mamma Inge-Borg levde som hemmafru. Inge-Borg var den som tog hand om hemsysslorna , fostrade barnen och lagade maten.

Ibland frstr jag mig inte p hur hon hade sn kraft. Hon steg upp i gryningen, lagade frukost, hngde tvtt och allt drtill. Kom det gster ver bryggde hon kaffe och kndade bakverk. Inte en stund fick hon ledig, det var alltid fullt upp. Men hon klagade aldrig. Man gjorde helt enkelt sina sysslor p den tiden utan gnll, det var s det var.

50-talet r en tid Birgit minns tillbaka med bde sorg och gldje, rtiondet som innefattade bde hennes barndom och ungdomsperiod.

Om jag tnker tillbaka hur jag sg ut som 15-ring s skms jag lite. Men visst fanns det charm i det ocks.

Birgit hller upp en bild och ler. Bilden frestller min mormors 15-riga jag. Hret r stort, permanentat frsts och hon br de typiska 50-tals glasgonen. Alla hade sdana, menar hon. Jag frgar henne om idealen som rdde. Filmstjrnan och ikonen Marilyn Monroe var ingen man ville se ut som bland ungdomarna. Hon var fr gammal. Svaret r enkelt p min frga.

Dremot ville man se ut som Jacqueline Kennedy Onassis, hon var elegant. Man ville se elegant ut, som att man hade mycket pengar. Hret skulle vara prydligt och att bra hatt var populrt. Jacqueline var en stor inspiration den tiden. Hon satte trenderna och liknade man henne, d var man inne.

Jacqueline Kennedy Onassis

Hon ursktar sig och traskar bort till balkongen. Det r dags fr ett bloss. Nr hon kommer tillbaka frklarar hon att hon brjade rka redan som 17-ring.

Det var inte s ovanligt d. Mina frldrar och morfrldrar rkte, likas mnga av mina vnner. Tyvrr visste man inte s mycket d, man tnkte inte s mycket p hur det pverkade hlsan i lngden. Men jag rrde p mig i alla fall! Det var rtt s ovanligt bland flickorna under min uppvxt, att man gick p en sport. Jag orienterade p fritiden, jag var riktigt duktig faktiskt och vann mnga tvlingar.

Under Birgits uppvxt vxte en stor krlek fram till kungen av rock, Elvis Aaron Presley.

Elvis Aaron Presley

Han sg vldigt bra ut, mycket stilig. Alla tjejer drmde om att f gifta sig med honom. Jag brjade lyssna p Elvis redan i sena tonren, men han blev strre senare. Jag var besatt av honom. Men p TV fick han inte visas, bara verkroppen. Hftvickningarna sgs som sttande, skrattar Birgit.

Elvis hade stor inverkan p Birgits liv. Genom honom fann hon gldjen i musiken, gldje hon har kvar n idag.Jag lyssnar fortfarande p hans skivor, fast tyvrr s har jag kastat min vinylspelare. Nufrtiden finns det knappt sdana att f tag p alls, det r synd.

Efter grundskolan jobbade Birgit som barnflicka t familjer i nrtrakten ett par r. 1962, nitton r gammal lmnade Birgit hemmet i Skellefte fr att bostta sig nere i Stockholm. Hon hade ftt ett erbjudande om att jobba som praktikant p Sankt Grans sjukhus, ngot som hon givitvis tackade ja till.

Fredagskvll med anstllda p Sankt Grans Sjukhus 1965

Man tog det jobb man fick, i vilken bransch var inte s viktigt fr mig vid den hr tidpunkten. Jag var ju tvungen att frsrja mig. Att flytta till Stockholm sg jag som en stor mjlighet och flytten ppnade upp mnga nya drrar fr mig. Det var ju hr jag senare trffade mannen jag bildade familj med. S jag r glad att jag tog chansen.

Hon visar en bild som frestller Birgit och hennes dvarande man Rolf, som senare gick bort i cancer. Bda r finkldda och vldigt unga.

Vi gifte oss 1967. , svarar hon kort och ser lite sorgens ut. Jag stller inga fljdfrgor.

Birgit berttar om hur samhllet fortsatte att utvecklas och hur saker och ting blev modernare.Hgertrafiken infrdes ju 1967. Det var en stor hndelse, framfrallt fr storstadsborna med bilar. Men fr mig frndrades inte mycket, jag och min man gde ingen bil den tidpunkten, det skaffade vi frst under sent 70-tal. Vi gick mycket, eller s tog vi bussen. P vintern kte man spark till mataffren, ven vuxna.

Mormor Birgit suckar till och blir pltsligt mer allvarligt.Sedan fr vi ju inte glmma, sger hon.

Glmma vad? Jag ser frgande p min mormor.

1986 mrdades ju vr dvarande statsminister, Olof Palme. Det var vldigt tragiskt, jag minns att jag var p semester just d. Jag blev mycket ledsen, jag tyckte om Palme och hans politik. Han var en klok person och betydde mycket fr Sverige. Allt blev lite grare efter hans dd faktiskt. Det mrktes att Sverige var i sorg. Det drog ju p ett stt samband med mordet p Kennedy 1963, man trodde liksom inte att snt kunde hnda.Nu ler Birgit terigen och brjar fiffla med radion bakom henne. Elvis Amazing Grace mynnar ut ur hgtalarna och hon lyser upp.Men, det var ju ven mycket fint som hnde p dessa 60 r, Elvis och barnbarn till exempel.

Mste man veta s mycket? Av: Naimi Lundegrdret r 2013. Platsen r ett kk i Solna. Jag har kommit hit fr att prata med min farmor, Siv Larsson, om hennes uppvxt. Jag har ofta tnkt p skillnaderna mellan min farmors och min uppvxt. Hur knns det att kanske vara rdd fr bomber och att undra om man skulle kunna skaffa sig ett arbete utan att behva flytta flera mil frn sin hemstad. Jag som har vxt upp i en relativt trygg milj dr bde skolgng och arbete har varit sjlvklart, ser stora skillnader mellan en sextonring 2013 och en sextonring 1954.

- Kom in Naimi, det r allt kallt ute.Jag tar av mig skorna och gr igenom hallen. Knslan av att g p det svarta linoleumgolvet sitter lngt inne i mrgen. Jag har trippat igenom denna hall som liten med blont hr och bara tv tnder i munnen, gtt fram och tillbaka i vntan p att de stora skulle dricka upp kaffet s att vi kunde ppna julklappar.

Inne i kket har farmor dukat fram mackor. Medan jag tar fram ett fat fr att lgga upp den billiga pistagekransen frn ICA hr jag ekots signaturmelodi frn radion. Att beskriva lukten hemma hos min farmor utan att anvnda ordet trygghet r svrt.

Vi sitter tysta en stund och tittar ut p snflingorna som lngsamt singlar ner frn den klarbla himlen. Vi brjar diskutera skolmaten och jag frgar henne om hur skolmaten var nr hon var barn. Hon brjar bertta och pltsligt befinner vi oss i en byskola i Lundsjn, mitt i Norrlands inland.

Min mamma Naimi var duktig p det mesta. Hon kunde laga mat men ocks sy en massa fina klnningar. I byskolan som jag gick i behvdes det en kokerska och Naimi fick bli den som lagade all mat till de tjugo eleverna. Att som kvinna f jobb i byn var mycket ovanligt och Naimi var den frsta husmodern att f ett avlnat arbete. En slags avund spreds bland kvinnorna nr de fick hra att en husmor hade ftt jobb p byskolan. P den hr tiden s skulle kvinnorna stanna hemma och ta hand om barnen, som ofta kunde vara ver ett tiotal, och laga mat. Att kvinnor skulle ha samma rttigheter som mn var inte ngot speciellt stort samtalsmne p landet och eftersom att man i generationer vxt upp med att kvinnor stannade hemma och mn arbetade s spelade det inte s stor roll fr de flesta.

1939 utbrt andra vrldskriget. Sveriges politik var att hlla landet utanfr kriget, drfr frklarade regeringen att Sverige hll sig neutralt. Trots allt var ganska mnga svenskar med i kriget, till Svenska frivilligkren under finska vinterkriget antogs 8 260 svenskar. Siv fddes 1938. Nr hon var ett r blev hennes pappa Sigurd inkallad till Finska grnsen. Naimi blev ensam med tv barn; Siv och hennes storebror.

Familjen flyttade in i ett stort hus dr de levde tillsammans med en annan familj under krigsren.Vad jag minns av kriget r att p vinterkvllarna s sattes mrklggningspapper upp p alla vra fnster. Jag kommer ihg att jag vaknade en natt nr jag var fyra r. Jag rusade ner i kllaren fr jag var s rdd fr bomberna.

Klockan slr tv och en pltslig tystnad lgger sig ver det polerade ekbordet.Jag tittar ut genom fnstret igen och den frut lugna snn har nu frvandlats till ett virrvarr av sn som flyger bde upp och ner. Siv berttar vidare;

Nr man fddes p landet s blev man automatiskt socialdemokrat. Jag vxte upp med Per Albin Hansson och arbetarrrelsen. Det enda rtta var just att vara socialdemokrat. Men det var ju inte speciellt konstigt eftersom jag vxte upp med arbetare runt omkring mig. I Lundsjn fanns det en tidning som bnderna lste; Lnstidningen, den enda tidning som lg framme p bordet i mitt barndomshem. Att vxa upp med frldrar och grannar som bara lste nyheterna frn Lnstidningen satte sklart sina spr i de senare politiska inriktningar man valde.Om det var s att man hade ett strre hus eller till och med ngra kor, ja d lste man inte Lnstidningen lngre utan d var man en mer friare bonde genom att lsa stersundposten. Detta var tidningen fr de som tyckte sig vara lite finare och mer borgerliga.

Lnstidningen finns fortfarande. Det r en lokalt gd morgontidning och partibeteckningen r oberoende socialdemokratisk. Jag tittar p deras hemsida och lser;

Lnstidningen kommer att efter mttet av sina krafter kmpa fr de aktuella krav och intressen, som gra sig gllande inom de arbetande klasserna

Detta skrev man i sin anmlan d tidningen grundades 18 juli, 1924.

Att som kvinna f jobb i Norrland var svrt och ofta fick man leta efter arbeten lngt hemifrn.I brjan av 60-talet var det bara cirka 25 procent av de gifta kvinnorna som arbetade utanfr hemmet.

1959 flyttade Siv till Stockholm fr att leta efter jobb. Hon flyttade till en slkting i Kristineberg och bodde dr. S smningom fick hon jobb p postgirot i Solna dr hon stannade kvar i fyrtiofem r.Postgirot bestod av fem avdelningar dr det arbetade tusentals kvinnor. De flesta mn som arbetade dr var hgre chefer. Det fanns inte en enda kvinnlig chef, men dremot s var assistenterna ofta kvinnor.

Detta var inget som rrde upp s mycket knslor fr kvinnorna. Det r ngot som fr mig r konstigt d en av de strsta samhllsfrgorna just nu r jmstlldhet, men nr man vxte upp p det sttet s var man van vid att en arbetsplats ofta var uppbyggd s.

Vrt samtal brjar nrma sig sitt slut och jag tnker; skillnaderna i dom tider vi vxte upp i r stora men i flera avseenden r vi nd lika.

Skillnaden p en sextonring nu och frr r stor. Nu r alla s frimodiga och upplysta om allt. Dom har rest och upplevt vrldar. Fr att inte nmna ntet, mste man veta s mycket? sger farmor och tittar p min iphone som ligger p bordet.Nej farmor, det mste man nog inte. Men nu vet jag iallafall mer om vad som format dig till den du r och nu frstr jag mer varfr den frsta sngen du lrde oss var Internationalen

KllorLnstidningenFrfattare: Wikipediahttp://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4nstidningen_%C3%96stersund

LnstidningenFrfattare: LnstidningenPublicerad: 12 november 2008http://ltz.se/omlt/historik/1.231122-detta-ar-lt

Andra vrldskrigetFrfattare: Wikipediahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige_under_andra_v%C3%A4rldskriget

Kvinnor i arbetslivetFrfattare: Irene ArtaeusTidskriften Spaning: artikeln: Hemmafruns fdelse, sida fyra.http://www.vastmanlandslansmuseum.se/files/2/35/spaning_7_.pdf

Siv LarssonIntervjuad: Mndagen den 18 mars 2013

Trumpetare fr globaliseringAv: Emil Lennstrand SA12A

Min gudfar Goran Kajfes har haft en stor betydelse inom den svenska jazz-scenen och r idag aktuell med sin fjrde soloskiva, The Reason Why Vol. 1. Han har vunnit ett flertal grammisar och har turnerat ver hela vrlden och fr sin frra skiva, X/Y, vann han Nordic Music Prize. Jag undrade hur han hade pverkats av olika historiska hndelser och ideal och vi bestmde oss fr att gra en intervju i hans studio.

Goran kommer in till studion efter lunch med ett brett leende p lpparna.Han ber s hemskt mycket om urskt att han r sen och frklarar att vi brjar med en kort rundtur i studion innan vi stter oss i ett avskilt rum med grna tapeter och stora bokhyllor vid flera av vggarna. P hyllorna str bcker och gamla VHS filmer huller om buller. Den enda belysningen kommer frn ett stort fnster, och utanfr snar det fortfarande.

Jag r ju fdd i Sverige. Mina frldrar kom hit p 60-talet. Bda mina frldrar r ju pianister och pappa var p turn hr och trivdes vldigt bra, s mina frldrar tnkte vl att de kunde testa att bo hr ett tag. De r bda frn Kroatien och dr r det vanligt att man bor hos sina frldrar, ngot mina frldrar trttnade p.

Nr mina frldrar frst flyttade hit fick de en etta i Bollmora via en kontakt. Det de hade var en madrass och en TV. Sen jobbade de sig upp och kpte radhus i Nacka och de har vl s smningom byggt upp ett liv hr. De brjade frn noll, kan man sga nr de kom hit.

Goran vxte upp i lta utanfr Stockholm och utvecklade i tidig lder ett stort intresse fr jazz.

Mina frldrar spelade alltid mycket jazz hemma s det r klart att det kommer frn dem, dremot valde jag ju att spela trumpet som ngon slags revolution mot mina frldrar. Jag har vl alltid haft ngon slags passion fr det instrumentet. Trumpet r ju inte direkt s kul i ett metalband heller s jag har vl alltid att det var jazz jag ville hlla p med. Dr har jag alltid varit vldigt bestmd. Jag vade typ 6 timmar om dagen.

Ideal r ngonting som ocks haft stor betydelse betydelse i Gorans liv. I lta kom den frsta Hip Hop-vgen och i stan dr han gick i skolan var folk mer syntiga. Han beskriver hur han under den hr tiden pendlade mellan dessa olika stilar utan att veta riktigt p vilken fot jag skulle st.

Jag hade liksom syntar-frilla och bagheera overall sger Goran och frklarar sin oskerhet. Och ovanp allt det dr s fanns ju hela den hr jazz-sidan, och det sgs ju inte som speciellt coolt bland andra. D var ju allt det hr vldigt jobbigt.Gorans musik r inspirerad av mnga olika stilar och kulturer och han beskriver att detta kan ha haft en pverkan p hans personlighet och hans musik.

I efterhand kan jag tycka att det var ganska bra att jag var lite splittrad och inte s bestmd fr det gjorde att jag kanske fick mer ppenhet fr flera olika ideal.

Hans musik r visserligen instrumental och innehller p det sttet inte ngra politiska texter, dremot sger han att han alltid hmtar influenser frn andra vrldsdelar och kulturer.

Jag har ju hllit mig undan frn att kalla min musik vrldsmusik fr det r en s pass mossig titel, och att folk d asocierar till en viss musikstil, dremot r jag sklart intresserad av olika kulturer i vrlden, frmst musikkulturer. P s stt finns det ju politik i min musik i och med att jag frsker omfamna vrlden istllet fr att bara vara en beskare genom att ta en musikstil och spela den precis likadant. Jag frsker hitta mina egna knslor och min egen identitet i den men nd lyfta in den i min musik. Det tycker jag fler mnniskor borde gra i dessa tider, se lite utanfr Sverige. Det blir generellt en vldigt isolerad verksamhet om man bara tnker innanfr landets grnser.

Utanfr hrs en polisbil och vi glider in p REVA-debatten. Det mrks att Goran har en vldigt liberal syn p invandring och han frklarar att det faktum att hans frldrar kom hit frn ett annat land och sakta har byggt upp ett liv hr frn ingenting har haft stor pverkan p honom.

Det har ju pverkat mig p s stt att jag har sett hur det r att vara frsta generationens invandrare i Sverige. Min pappa var vldigt vlkommen nr han var hr p turn som gst men sen nr han vl flyttade hit blev han helt pltsligt en konkurrerande faktor med de musiker som var hr, s han knde att han inte fick spela med alla och att han aldrig fick komma in i musiklivet p riktigt. Det var alltid lite motstnd och det har ju frgat mig p s stt att jag har ftt en slags revanschlust min pappas vgnar. Man knner liksom att han inte fick de chanserna han frtjnade och ngonstans i min karrir har jag haft det som en drivkraft, att liksom teruppta familjens fackla och visa att det gr.

Han ven frklarar att det faktiskt blir lttare. Som andra generationens invandrare har han aldrig upplevt samma svrigheter som hans pappa gjorde och att om man r uppvxt hr s r det ju givetvis lttare n om man sjlv flyttat hit frn ett annat land.Han frklarar terigen att hans frldrars svrigheter har haft stor pverkan p honom.Frmst det dr med pappa. Han ville ju verkligen in i det svenska musiklivet men knde alltid det hr motstndet.

Allt i Gorans liv har lett till den han r idag. Att han knde sig splittrad som ungdom har lett till att han alltid varit ppen fr olika ideal. Han knns generellt som en person som r ppen fr alla kulturer och sikter och det r ngonting som han hela tiden uttrycker i sin musik.