me d l e m s b l a d e t - ffst 3-09.pdf · 2009-10-12 · me d l e m s b l a d e t föreningen...

12
M EDLEMSBLADET Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För tre år sedan var det Jaakko Seikkula, John Shotter, Harlene Andersen, Michael White och Tom Andersen som strålade samman un- der rubriken ”Klienternas stämmor blir hörda; dialogisk, narrativ och reflektiv riktning i psykoterapin”. Under planeringen för det möte som skulle utgöra en fortsättning och som vi nu kom för att delta i så har två av dem oväntat lämnat oss för gott, först Tom och sedan Michael. Det här mötet blir därför också ett sätt att lyfta fram den betydelse deras arbete haft. Nytillskottet Maggie Carey har jobbat vid sidan av Michael White vid Adelaide Narrative Therapy Centre sedan 1990. Om tre år planeras nästa träff, 9-11 juni 2011. Då som nu vid den gamla kuranläggningen Aulanko vid utkan- ten av Hämeenlinna (Tavastehus) i Finland, en fantastiskt naturskön plats. NOW The Present Moment in Psychotherapy and Consultation Se klienten som en unik person och inte som en diagnos, säger Harlene Anderson. Foto Anita Blom af Ekenstam.

Upload: others

Post on 10-Jan-2020

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

MedleMsbladetFöreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009

Forts. sid. 3

För tre år sedan var det Jaakko Seikkula, John Shotter, Harlene Andersen, Michael White och Tom Andersen som strålade samman un-der rubriken ”Klienternas stämmor blir hörda; dialogisk, narrativ och reflektiv riktning i psykoterapin”. Under planeringen för det möte som skulle utgöra en fortsättning och som

vi nu kom för att delta i så har två av dem oväntat lämnat oss för gott, först Tom och sedan Michael. Det här mötet blir därför också ett sätt att lyfta fram den betydelse deras arbete haft. Nytillskottet Maggie Carey har jobbat vid sidan av Michael White vid Adelaide Narrative Therapy Centre sedan 1990.

Om tre år planeras nästa träff, 9-11 juni 2011. Då som nu vid den gamla kuranläggningen Aulanko vid utkan-ten av Hämeenlinna (Tavastehus) i Finland, en fantastiskt naturskön plats.

NOW The Present Moment in Psychotherapy and Consultation

Se klienten som en unik person och inte som en diagnos, säger Harlene Anderson. Foto Anita Blom af Ekenstam.

Page 2: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

2 Medlemsbladet 3 /09

MedlemsbladetUtges av föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm och distribueras kostnadsfritt till samtliga medlemmar i föreningen.

RedaktionAnita Blom af Ekenstam, ansvarig utgivare och redaktör. Mårten af Ekenstam medredaktör och layout.

AdressMedlemsbladetc/o Anita Blom af EkenstamRingvägen 47b181 33 LidingöMail: [email protected]: 070 - 768 01 87Föreningen för familje- och system-orienterad terapi i Stockholm är till för människor som har intresse för eller arbetar med familjeterapi. Föreningen har till uppgift att verka för familjeterapin som arbetsmetod, främja dess ställning i Sverige och tillvarata familjeterapeuters intressen.

Föreningen för Familje- och Systemorienterad Terapi i Stockholm 2009-2010Ordförande: Görel Fred, [email protected] ordf: Lena SahlströmSekreterare: Katarina JanssonKassör: Johan WallmarkRedaktör: Anita Blom af Ekenstam [email protected]: Mia Andersson,, Elisabet Wollsen, Marianne SöderströmSuppleant: Per Götberg, Gunnar Forsberg

Föreningens adress: FFSTs kansli, c/o Görel Fred Ripsavägen 1, 125 41 Älvsjö

Du blir medlem i föreningen om du stödjer föreningens målsättning och betalar medlemsavgiften som i dag är 350 kronor per år. 2010 höjs avgiften till 375 kronor. Avgiften inkluderar medlemsskap i Svenska Föreningen för Familjeterapi (SFFT).Medlemssavgiften betalas till: FFST i Stockholm, Pg: 61 83 17 - 2

Välkomna till en höst med familjeterapiföreningen! Vi kommer att ha tre pro-gramkvällar samt vår treditionella julfest.

Ni hittar all information som ni behöver om oss på vår hemsida www.ffst.se Under hösten planerar vi att utöka hemsidan med olika människors be-

skrivning av vad systemteori innebär för dem. Vill du vara en av dem? Skriv en text med allra högst 2000 ord och skicka till oss.

Styrelsens höstarbete kommer också att bestå i – förutom planering och genomförandet av programkvällarna – att vårt arbete för att få fram en logga till oss fortsätter samt att vi redan nu kommer att planera vårens stora hel-dag. Denna gång kommer vi att genomföra den tillsammans med riks. Vår riksförening är i akut behov av mer likvida medel och ett samarrangemang med Sveriges största lokalförening inom familjeterapin skulle innebära välbe-hövligt tillskott till dem. Utan en riksförening blir det svårt att fortsätta driva en lokalförening, så vi stödjer dem! Mer information om detta arrangemang kommer så fort våra planer tagit fastare form.

22-24 september nästa år har vi familjeterapikongress i Umeå och ett annat framtida arrangemang som vi gärna redan nu slår ett slag för är den Nordiska kongressen på Gotland 18-21 augusti 2011. Teamat är ”Rötter och vingar” och handlar om att låta dåtiden inspirera framtiden. Lite mer information finns redan på nordisk2011.sfft.se. Boka redan nu!

Väl mött på Bondegatan i höst!!Görel Fred, ordförande

SYSTEMCAFÉ HÖSTEN 2009

Ett mötE mEd våra handlEdarE och kollEgor som bErättar om aktuElla tEman, sina inspirationskällor, tankar om bEhandling – handlEdning och svarar på frågor. alltid på torsdagar mEllan 18.30 – 21.00 (18.30 – 19.00 mingEl).

17 sEptEmbEr om värdskap mEd ElisabEth Wollsén och gunnar forsbErg

15 oktobEr börjE svEnsson intErvjuas 12 novEmbEr cathrin kindEr och sofia molin intErvjuas av görEl frEd och anita blom af EkEnstam

4 dEcEmbEr julfEst!!!mEr prEsEntation av innEhållEt kommEr på vår hEmsida

WWW.ffst.sE

antalEt platsEr till systEmcaféErna är bEgränsat.lokal: magElungEn på bondEgatan 35 pris: 50 kronor för mEdlEmmar och 100 kronor för övriga. vin, kaffE, té och smörgåsar till självkostnadspris

anmälan: [email protected] sEnast En vEcka innan. glöm intE att avboka om du får förhindEr!

Vad är systemteori för dig?

Page 3: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

3Medlemsbladet 3/09

Jag blev hitlockad av rubriken, NOW – The Present Moment. Känner igen den från titeln på en senare av Daniel Sterns böcker, på svenska blev den Ögonblickets psykologi. Dessutom hade jag möjlighet att lyssna på honom i Stockholm 2004 på temat The Present Moment Psykotherapy and Everyday Life.

När Daniel Stern pratar om den stund som är ett ögonblick eller ”just nu” nämner han att det varar tre till tio sekunder. Sedan kommer ett nytt nu, dessa nu skapas i mötet mellan två personer och kan beskrivas som förtätade ögonblick och som blir en avgörande möjlighet till förändring.

Stern pratar också om intersubjek-tivitet som handlar om vår möjlighet att uppleva att vi vet att den andre vet, och han i sin tur vet att jag vet att han vet. En intoning av varandra som ger en känsla av att inte vara ensam här i världen, det finns någon som delar det jag är med om. Den här kunskapen kommer ursprungligen från studier av den ordlösa kom-munikationen mellan spädbarnet och modern. Det uppstår då och då i kommunikationen korta ögonblick av det som tycks vara totalt samför-stånd, ett viktigt ögonblick i relatio-nen som för utvecklingen framåt.

Stern pratar också om explicit och implicit vetande. Det explicita är det uttalade och det vi kan symbolisera och prata om medan det implicita lig-ger bortom språket och är sådant vi bara vet, rent kroppsligt inom oss.

Jaakko Seikkula inleder första dagen med att han varit väldigt upp-tagen med The Present Moment de senaste åren och han vill att vi antar utmaningen de här dagarna att fun-dera över varför dialog är så svårt, fast det är det första vi lär i livet? Varför fokuserar vi så mycket på att kontrollera med interventioner när det bästa svaret i alla typer av kriser skulle vara att lyssna och vara där?

Jaakko har fokus på dialogen och hur den kan bidra till present mo-ment, att känsla av att dela uppstår och att ny mening skapas. Ett socialt nätverk utgör en dialog med många röster. I ett sådant möte är dialogen polyfonisk, där finns fler röster i rummet och de bildar i Seikkulas modell den horisontella polyfonin, samtidigt pågår också en vertikal polyfoni av alla de inre rösterna som utgörs av alla de personer jag bär inom mig och som aktualiseras av det som sägs av de olika personerna i

rummet. Det kräver tid och utrymme att hantera alla samtal som pågår innanför och utanför.

Att vara närvarande ger möjlighet att utveckla nytt språk. Jaakko illus-trerar med ett samtal där replikerna är nedskrivna i efterhand. Personen han möter berättar något och J:s huvudsakliga bidrag är att repetera och sammanfatta och ge tillbaka vad han hört personen säga. Poängen är att störa så lite som möjligt med egna idéer och förhålla sig så att den andre får så stort utrymme som möjligt att berätta sin historia eller kanske sna-rare upptäcka sin historia med sina egna ord. Repeterandet syftar till att bekräfta vad jag hört men också visa att jag finns kvar, det uppmuntrar den andre till att fortsätta berätta.

”För människan finns inget värre än avsaknad av respons” (Bakthin)

Vi får tillfälle att höra Maggie Carey, John Shotter och Harlene Anderson fördjupa sig i hur de tänker om de här frågorna. Vi delar in oss i tre grupper och så kör de tre parallel-la workshops som de sedan repeterar tre gånger under dagarna så att alla grupper får vara med om alla tre. En mycket bra konstruktion, rejäla tre-timmarspass som gav ordentligt med tid till eftertanke och dessutom ett gemensamt tema som höll ihop men med deras personliga infallsvinklar i de olika workshopsen. Dessutom

var det återsamlingar för reflektion då alla samlades och Jaakko ledde ett samtal med John, Harlene och Maggie.

Maggie Carey representerar det

narrativa förhållningssättet som dessutom är rätt lösningsinriktat så det var spännande att få höra hur hon skulle få ihop det med att vara närvarande med den andre i dennes historia. Maggie är en väldigt aktiv person som rör sig oavbrutet i hela rummet, hon gör en väldigt levande presentation av sitt förhållningssätt.

Hon pratar om landskap som en metafor för självet och att de som kommer, kommer med ett problem-landskap. Jobbet är att invitera dem till de andra landskapen som de också har. Det måste finnas paus för

att ge tid till att reflektera över den berättade historien.

Landskapet beskriver hon som tredimensionellt och det gäller att skapa överblick. Maggie visar genom att ställa sig på en stol. Där nere gör man livet och där uppifrån kan man titta på det. Hur ser det ut, vart kan jag gå? En handlingsdomän som är praktisk och fylld av händelser och en meningsdomän som är friare och som kan fyllas av metaforer.

Maggie vill uppmuntra människor att ta kliv, att ta sig upp på stolen

NOW

Maggie Carey, John Shotter, Harlene Anderson och Jaakko Seikkula.

Page 4: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

4 Medlemsbladet 3 /09

för att för att se sig omkring. Det är The Present Moment. Ge

utrymme för de berättelser som de själva har, som bara de själva kan beskriva. Ge platsen där de kan få överblick, invitera till ett landskap med handling och möjligheter. Att det finns andra historier är ett grun-dantagande.

Hur hjälper man då människor upp på stolen? Det handlar om att ta sig från det som är bekant till det som är möjligt utan att de vet vad det är. Stegen måste vara rimliga. Det är en social process att lära sig utvecklas (Vygotsky). Maggie har ett begrepp som heter Scaffolding distance, egentligen är det bilden av en bygg-nadsställning, ett slags tillfälligt stöd under uppbyggnadsprocessen. Det ska utgöra en väl avvägd balans mel-lan utmaning och stöd.

För att illustrera hur hon samtalar med en ung kille om hans framtid så får vi följa en utskriven dialog. Maggie analyserar vad de säger och hur hon utifrån hans respons bedö-mer om hon är på rätt nivå eller om hon ska byta. Hon visar det schema hon sorterar utifrån, ULLD=ultra low level distans, LLD= low level distance, och uppåt till high level, very high level distance. Det gäller

att utmaningen blir lagom. Hon stäl-ler kontrollfrågor ”hur tycker du att samtalet går?” ”OK, men det börjar kännas som jag skulle vara någon slags hjälte och det känns inte riktigt sant”, ”okey, låt oss gå tillbaka till…, skulle det passa bättre?”, ”jo”. Det här fallet handlar om ett arbete med en ung kille som i början inte har något eget driv så hon måste ha tron på att han kommer att kunna upptäcka sina andra landskap, fast han inte har det till att börja med. Sedan gå sida vid sida i en takt som han är beredd att gå för att fånga trådarna som är kopplade till de möjliga landskapen.

Harlene Anderson tror att an-

ledningen till att dialog kan vara så svårt är att vi tror att vi vet, tror att vi förstår för snabbt och att vi mis-sar pausen som behövs för det inre samtalet. Responsen är viktig, det är signalen att jag finns kvar. Vi kanske behöver ta ett steg tillbaks, vi har pratat om kunskap och språk – kan-ske drunknat i expertkunskap, tagit den för given. Harlene har funderat mycket kring ”den andre personen” och tror vi behöver vara mer upp-märksamma på vad vi inte vet om den andre, vara mer nyfikna. Vi kan bara se det som de visar – du kan få veta mer, men det beror på hur du frågar.

Hon beskriver klientens berättelse som en gåva, ger den namnet ”sto-ryball”. Ta emot den men ta den inte ifrån dem, utforska den tillsammans.

Harlene lägger mycket fokus på att vara en god värd, vara gästfri i sitt förhållningssätt. I sin workshop så är hon verkligen sådan som hon pratar om. Finns på plats när vi kommer in i rummet, möter oss alla fyrtio med

något litet personligt när vi droppar in, ett leende eller ett välkommen och ögonkontakt. Jag känner mig sedd. Hon frågar oss vad vi vill ha ut av vår stund tillsammans, hon lyssnar nickande till de ämnen som kommer, skriver upp på tavlan – för-säkrar sig om att det blir rätt och så är hon väldigt noga med att komma ihåg namnet på den som frågar. Det kan tyckas helt orimligt med alla frågorna som kommer upp, hur ska hon hinna ta hand om allt? Men det blir inget bekymmer, det mesta blir kommenterat under förmiddagens gång och hennes enkla, vänliga, upp-märksamma sätt skapar en känsla av lugn och tillit i rummet.

Det handlar om att skapa ett sam-manhang där människor kan sam-arbeta, är beredda att öppna upp för varandra. Terapeuten har till uppgift att invitera till samarbete, att vara expert på att skapa förutsättningar-na. Klienten är expert på sitt liv och behöver få möjligheten att berätta om det på sitt sätt. Terapeutens lyss-nar med klienten och ställer frågor som uppmuntrar till utveckling av berättelsen. Det behövs paus för att ge den inre dialogen utrymme, tera-peuten har också en inre dialog, även i en ”not knowing position”. Det kan vara professionella kunskaper som aktiveras som man blir upptagen av och som gör att man börjar ställa en viss typ av frågor, något som klienten förmodligen känner och undrar över. Harlene lyfter fram vikten av att dela med sig av sådan tankar, att vara offentlig.

Att inte kontrollera samtalet utan följa betyder också att man måste kunna vara i osäkerhet, inte veta vart det är på väg. Det finns en tyst inter-

NOW

Maggie Carey skaffar sig överblick genom att höja sig .

John Shotter, fullt upptagen med det kroppsliga, icke-verbala mötet.

Page 5: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

5Medlemsbladet 3/09

aktion som påverkas av de inre dia-logerna som pågår mellan terapeut och klient, en aktiv process där båda deltar och kontinuerligt påverkar och påverkas av varandra. Det betyder att terapeuten också utsätter sig för risken att förändras under samtalet.

Tänk på klienter som kommer, som människor som vill leva ett gott liv med sunda relationer, och prata med dem om deras liv naturligt och på ett vardagligt sätt. Se dem som de unika personer de är och inte genom diag-noser eller andra generella beskriv-ningar, är ett förhållningssätt som Harlene framhåller.

När det var dags att lyssna till John

Shotter upptäckte jag och mina kol-legor att det fanns ett system för vilken grupp man skulle ansluta till som vi inte begripit. Den praktiska betydelsen var att vi hamnade i grup-pen där allt översattes till finska av en tolk. Gott om tid för inre dialog med andra ord.

Jag tänker inte försöka återge vad John pratade om, jag upplevde det mer som att han vävde en väv av trådar från en mängd olika håll. Trådar från Bakthin, Wittgenstein, T. Andersen, W.James, J.Dewey, G.Bateson, Vygotski och D.Stern för att nämna några.

Han var upptagen av det kropps-liga, ickeverbala i mötet. Hur vi bara vet om varandra utan att något sägs. Vi är experter på kommunikation

men vi gör det spontant och vet inte hur vi gör. Vi känner i kroppen, för-väntan. När någon pratar söker vi efter vart han är på väg. När någon säger något vet du hur du ska fort-sätta.

Vi får göra en övning som exempel. Vi är fem personer som ställer oss i en cirkel, ingen instruktion mer än att vi inte ska prata med varandra. En av oss får en bok som det står ett glas vatten på. Förvirringen över att inte veta övergår så småningom i att vi börjar låta boken med glaset cir-kulera mellan oss. Vi skapar tillsam-mans ett system för hur det ska gå till, snarare än att vi följer ett, genom blickar och hur vi rör oss mot varan-dra och från varandra. Skojar ibland och backar tillbaka precis när den andres förväntan att få boken var på topp. Kroppen förhåller sig och mo-biliserar sig inför vad som ska hända utan att jag behöver tänka.

Att vara dialogisk, varför är det viktigt? När man är fler som pratar så lägger var och en till sin del, det som är bekant från ens egen vy. Vi ser olika, några från en helt annan punkt men som ändå kan ha relevans och sedan ytterligare en annan posi-tion som tillför ännu en aspekt osv. Fröet gror och växer, En bra dialog föder något som inte funnits förut.

Kort sammanfattat så handlade de här dagarna om mötets betydelse, om att vara öppen för det som händer i mötet och följa med. Att vara be-

redd men inte förbe-redd. Att bli bemött och inte behandlad. Det blottar krocken som just nu finns mellan en önskan att hålla relatio-nen i fokus och trycket på att arbeta mer med manualbaserade metoder. Jag tycker det ska bli spännande att se vad som ska hända nu. I februari kommer Familjevårdsstiftelsen och Mareld att ordna en vän- och nät-verkskonferens i Göteborg där de valt att lyfta fram frågor som vad innebär det att sätta människan främst i det professionella rummet, hur skapar vi tillsammans plats för värdighet, respekt och ömsesidighet och till sist hur ser alternativen ut till det som kallas evidensbaserad forskning? Här kommer Jaakko Seikkula och många fler intressanta personer att stå för att hålla föreläsningar och workshops. Mer information finns på www.mareld.se

Sedan kan jag inte låta bli att önska att nästa gång här i Aulanko så ska vi närma oss Present Moment ännu mer. Jag längtar efter mer detaljer, mikroanalys av videoinspelade mö-ten, sådant som Marte meos grun-dare Maria Aarts är en mästare på. Det är lättare att se än att prata om det ordlösa.

Anita Blom af Ekenstam text och fotop.s

Mesta humorn var arrangörernas t-shirts som hade trycket ”don´t ask me, I´m in a

not knowing position”d.s

Välkomna till höstens föreläsningar!12 okt - Scott D Miller, PhD om vad den absolut senaste forskningen säger

är viktiga faktorer i mötet med människor, oavsett modell!

5-6 okt - Andrew Turnell, MSW/PhD om Signs of Safety – risk och säkerhetsbedömningar i socialt arbete, om de senaste erfarenheterna.

Danderydsteamet erbjuder även individual-, par- och familjeterapisamt utbildningar i lösningsfokuserat arbetssätt för arbetsgrupper och även större grupper t.ex tillsammans med samarbetspartners och med två lärare.

Se vidare info - www.danderydsteamet.se

NOW

Page 6: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

6 Medlemsbladet 3 /09

Att kasta sig in i diskussioner med ett tydligt ställningstagande främjar inte det goda samtalet i arbetsgrupper. Där är det viktigt att vara öppen för frågor, ta sig tid att svara och vara lyhörd för andra yrkesperspektiv än sitt eget.

Charlotte Lundgren är samtalsfors-kare och har nyligen disputerat vid Linköpings universitet med en av-handling om samtalen under team-konferenser på en rehabiliteringskli-nik.

Hon har videofilmat och analyse-rat 15 konferenser där bland andra läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och psykolog samlades för att diskutera behandlingen av patien-ter med långvarig smärta. Hon har dessutom följt medarbetarnas vardag på kliniken.

– I arbetslivet har det blivit van-ligare med grupper där olika per-spektiv på arbetet är representerade, men det finns nästan ingen forskning

om samtal i den typen av grupper. Många studier fokuserar dessutom på problem i kommunikationen, sä-ger Charlotte Lundgren, som istället valt att fokusera på samtalsstrategier som stödjer en god dialog i teamet.

En viktig förutsättning för god kommunikation är enligt Charlotte Lundgrens analys att samtalet inte är för hårt styrt och att alla har möj-lighet att när som helst göra inlägg, bemötas med lyhördhet och kunna påverka hur samtalet utvecklas.

– Det är bra med en tydlig grund-struktur, men det måste också finnas utrymme för att kunna komplettera varandras information, våga utmana om något inte stämmer och fråga om det är något man inte begriper.

En annan viktig faktor är att alla i teamet funderar över vad som krävs för att kollegorna ska kunna hänga med i den egna tankegången. Vad kan antas vara självklarheter för kollegorna och vad behöver man för-klara och motivera?

– Det gäller att lägga hierarkierna åt sidan och ta ansvar för teamets gemensamma förståelse, inte enbart att företräda sitt eget yrke, säger Charlotte Lundgren och tillägger att samspelet i det team hon studerat var extremt demokratiskt.

Att skicka ut en trevare och ställa en öppen fråga utan att låsa sig i giv-na positioner visade sig vara bra för att fördjupa diskussionen i svårare frågor: ”Jag tror det kan vara så här, vad tycker ni?” eller ”Jag är bekym-rad, har ni någon lösning?”.

– De språkliga strategier som teamet på kliniken använde för det goda samtalet är allmängiltiga och kan tjäna som utgångspunkt i vilket sammanhang som helst där olika perspektiv är representerade och behövs, säger Charlotte Lundgren.

Avhandlingen lades fram den 5 juni 2009.

Charlotte Lundgren 08-2774560730-444267,

[email protected].

MARELD inte bara bokhandel och bokförlag...

utan hos oss kan du också inspireras avKonsultnätverkSamtalskvällarSokratiska kaféerFörfattartäffar Utbildningar

Besök oss på Hälsingegatan 1 i Stockholm (nära Odenplan)eller på www.mareld.seTel 08- 339987 Fax 08- 339893

E-post [email protected]

Lös styrning och tydliga strukturer bäst för bra samtal

Page 7: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

7Medlemsbladet 3/09

Familjeterapi i ett livsperspektiv

23-24 september 2010

Umeå Folkets Hus

Medverkar gör bl. a: Imelda

McCarthy, Lars Jacobsson, Ann-

Marie LundbladVästerbottens Familjeterapiförening i

samarbete med Svenska Föreningen för Familjeterapi.

Mer information kommer på hemsidan.

www. sfft.se/vasterbotten

Blivande I ljuset av förundran skimrar vår tid Kampen om ögonblicket förloras i det enskilda andetaget För varje sekund blir vi mer än vi från början var

J A Nicander

Din stund i tiden insup dagen anamma den gör den till dig vårda den som den förtjänar ingen stund är som den du skapar flammande av val och intention

J A Nicander

Page 8: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

8 Medlemsbladet 3 /09

Bondegatan 35116 33 Stockholm 08 - 556 93 190

2-årig systemisk FamiljeterapiutbildningVi erbjuder ett innovativt två-årigt program med systemisk inriktning kopplat till Universitetet i Bedfordshire, England som kan ge en grund till en Master of science.

Utbildningen leds av Peter Lang och Elspeth MacAdam på lättbegriplig engelska.Svenska kursledare finns också på plats.

Teori och praktiskt arbete är nära knutna till varandra i utbildningen och ger dig möjlighet till fördjupning i såväl systemiska, narrativa och kognitiva metoder och teorier. Du får möjlighet att utvecklas både i din profession och som person.

Omfattning: 4 terminerStart: våren 2010Kostnad: 20 000 kr/termin (exkl moms)

Peter Lang och Elspeth MacAdam är internationellt välkända för sina terapeutiska kompetenser och kreativa, etiska metoder i förändringsarbetet med familjer, grupper, individer och nätverk.

Vi arbetar med att sätta ihop en grupp inför våren och vi tar emot din ansökan snarast. Du är också välkommen med anmälan till vår introduktionskväll i höst. Se vidare på vår hemsida eller kontaktaBente Aannestad 070 - 259 10 96.

För mera information

www.magelungen.com

Page 9: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

9Medlemsbladet 3/09

Jag kom in i rummet och märkte inte mitt beteende förrän Gunilla, en av mina närmaste vänner, kom fram till mig och frågade hur jag kände mig. Då märkte jag att hela gruppen iakttog mig på ett mer eller mindre dolt sätt som dock inte gick att förbise.

Jag hade faktiskt kommit in i rummet så pass insjun-ken i mina tankar att inte någon av de hälsningar som givits till mig hade blivit besvarade. Jag närmade mig bordet där några satt och drack kaffe. Några av mina kolleger höll på att förbereda sig, de höll på att byta om för att börja ännu en vecka efter två långa dagars vila, två dagar som för mig hade varit ett rent helvete.

Med kaffekoppen i munnen frågade Gunilla bara: Är det “Hon” igen? Jag blundade instämmande och vände mig hastigt bort. Jag kände mig så skamsen över att “Hon” hade kunnat driva situationen så långt. Jag kän-de en oemotståndlig lust att gråta. En av speglarna på väggen i rummet bekräftade skälet till blickarna i smyg. Mina irriterade ögon och mitt vresiga och tröt-ta ansikte lyckades inte gömma sig bakom det tjocka sminklagret jag bar. Det var spåren efter mitt tysta krig med “Henne”. Jag trodde aldrig att jag skulle bli infångad som ett djur av en kvinna som i allas ögon var den raraste varelsen i hela världen. Denna kvinna var min svärmor.

Snart tog jag fram pärmen med de fall som väntade, bland dem också dagens fall och började förbereda mig för det första problemet för dagen. Det enda sätt jag kunde fly från mina egna problem, var att koncen-trera mig på mitt arbete, genom att lösa problem för dessa människor, som verkar bli fler och fler för varje dag. Att jobba som socialassistent var något som åter-

ställde mig, men när jag befann mig i denna situation kändes det som om varje personfall ringlade sig sakta kring mina inälvor och mina magmuskler drogs ihop. Trots allt kunde jag inte undvika tendensen att ta näs-tan varje fall någorlunda personligt.

Jag tittade på klockan och visste att jag, som i alla andra fall, var tvungen att hämta min klient i korrido-ren. Hon skulle inte komma och ringa på eller anmäla sig i tid. Det var antingen av blyghet, lathet eller vad i helskotta det kunde vara. Om det hade varit “Hon”, min svärmor, skulle hon ha smugit sig in tyst, med sitt honungslena leende och sitt försiktiga sätt för att se-dan riva mitt kontor bit för bit, som hon gjorde med mitt hem. För det var nämligen det som häxan med det honungslena leendet höll på att göra.

Kvinnan jag skulle träffa befann sig som väntat där ute. När hon nuddade mig på ryggen vände jag mig om och mötte ett odefinierbart uttryck i hennes an-sikte.

Denna kvinna hade inte varit länge i landet. Ändå verkade det som om hon förstod nästan allt vi sa till henne. Men saken var, att då hon skulle prata, hade hon väldiga svårigheter att göra sig förstådd.

Jag kände hennes man och hennes två barn, för jag var nämligen socialassistenten som skulle hjälpa henne med den svåra och komplicerade process som det inne-bär att integrera sig i vårt samhälle och våra regler.

Jag visste att hon var två år äldre än jag, att hennes man var lika gammal som min och att hennes två barn var lika gamla som mina, med undantaget att mitt äldsta barn var en pojke och att hennes äldsta var en liten flicka.

Vad sade du

Alejandro Fuentes Silva

Page 10: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

10 Medlemsbladet 3 /09

Plötsligt avundades jag henne. Hon hade ingen svär-mor som höll på att förstöra hennes äktenskap i tyst-het, utan att någon ens lade märke till det. Plötsligt insåg jag att hennes frågande ansikte berodde på mina tankar som inte kunde hålla sig lugna.

Jag tog mig samman och bad att hon skulle förklara ännu en gång vad som hade hänt med förra månadens pengar. Vi hade hjälpt henne och det verkade som om det skulle bli samma sak den här månaden. Hon tog fram ett pappersark och räckte mig det. Några siffror och en summa längst ner sa mig ingenting. Jag påpe-kade för henne att många människor drog ner på sina utgifter genom att laga mat själva, använda mindre mängd tvättmedel, inte slänga kläder som kunde la-gas, inte handla i överflöd, inte slösa med för mycket pengar på fritiden och plötsligt fann jag mig upprepa dessa saker som jag sagt oändligt många gånger förr.

-Vad är det, sa hon, mår du inte bra? -Jo, jo, ljög jag, jag mår bra, men jag är lite trött.

Det är svårt att börja jobba på måndagarna.Visst, den här kvinnan som stod framför mig job-

bade inte nu, för henne var det inte svårt att börja måndagen. Bara hennes man arbetade. Hur klarade de här människorna sig när de bodde i sitt hemland? Vem hjälpte dem att klara ekonomin, att ta kontakt med skolan, att handskas med papperen, att lösa fa-miljeproblemen? I äktenskapliga diskussioner hos vissa par fick jag ibland framträda i rollen av den som skulle avgöra vad som var bra och vad som var dåligt. Barnen såg på mig med samma aktningsfulla upp-märksamhet som de skulle ha skänkt en auktoritet hö-gre än föräldrarna.

-Du känner dig inte bra, sa hon. Har du problem?Jag nickade och vilade i hennes vänliga ögon. Hennes

ögon blev för mig glänsande, då tårarna rann på mig utan att en enda muskel rörde sig i mitt ansikte.

-Det är min svärmor. Det är hon som är problemet.Hon visste vad jag pratade om för hon gjorde en gest

som utan tvekan visade avsky. -Jag kan inte berätta för dig för du kommer inte att

förstå, inte ens människor som står mig nära skulle förstå mig, hon är så skicklig, jag kan inte bevisa nå-got av det hon gör mig. Hon tvättar mattorna, torkar dem, piskar dem och lämnar dem som nya och när min man kommer hem och ser dem, överöser han henne

med beröm och komplimanger, medan hon serverar honom hans älsklingsrätt, i ett kök där jag dag för dag har svårare att hitta de saker som finns. Det jag skulle slänga i soporna är polerat och skimrande, de nästan uttorkade blommorna har hon fått att växa igen och bytt plats på.

Mitt hus verkar mindre mitt för varje dag som går. Mina barn finner att allting är utfört och jag behöver bara bli informerad om vad hon har gjort. Det är som en förbannelse att det alltid är gjort på bästa sätt. Jag får vara med om hur min man allt oftare inte riktar sig till mig, utan till henne, som om jag plötsligt blivit in-kompetent som husmor, en inkompetent människa.

Medan jag talade ekade ett ord i mina öron: “omyn-digförklarad”.

-Medan jag är här och jobbar håller hon på att ändra mitt hems grunder och jag vet inte hur jag ska kunna stoppa henne, jag vet inte ens hur jag ska kunna för-klara för min man vad hon håller på med.

Jag hade fortsatt att prata utan att ta hänsyn till att hon inte kunde följa med i vad som plågade mig, men i hennes ögon såg jag något konstigt. Hon förstod min smärta.

Jag torkade tårarna med baksidan av handen. -Det är omöjligt att förklara det jag känner. Och jag

tror att det skulle vara mycket svårt för dig att lyckas förstå det.

Hon tittade stadigt på mig och öppnade munnen. Men ur hennes mun kom inga ord. Sedan försökte hon tala och en ström med avbrutna ord kom ut ur hennes mun. Hon blev tyst och tankfull.

Jag fick tillbaka min roll som den som bestämde när jag insisterade:

Vad sade du?Hon talade sedan till mig, långsamt: -Det du känner för din svärmor, är exakt vad jag

känner för dig.

Alejandro Fuentes Silva Behandlingsledare Familjeteamet Upplands Väsby

kommun Master i Psykologi. Har skrivit tillsammans med Dr. Thomas Åström boken ”Barnet bakom

handikappet” Rädda Barnen 1993. [email protected]

Page 11: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

11Medlemsbladet 3/09

Nu är det dags att boka monter, anmäla föredragshållare, seminarier och andra aktiviteter till PsykoterapiMässan 6-8 maj 2010, City Conference Norra Latin Stockholm.

För ett friskare Sverige!

www.psykoterapimassan.se

Page 12: Me d l e M s b l a d e t - FFST 3-09.pdf · 2009-10-12 · Me d l e M s b l a d e t Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm Nr 3/2009 Forts. sid. 3 För

ViLL du ANNONSERA?NäSTA NuMMER KOMMER i dECEMBER. MANuSSTOPP 15/11

Helsida - 1 000: – Halvsida - 600 : – Kvartssida - 400: –

Kontakta: [email protected]

Kalendarium26-28 augusti

sfft:s årsmötE och kongrEss i samarbEtE mEd dalarnas familjEtErapiförEning på spaning EftEr familjEtErapin

WWW.kongrEss.sfft.sE

tällbErg

slutet av augusti

start av intErnal family systEms lEvEl 1 training mEd richard schWarts

10% rabatt för mEdlEmmar i sfft [email protected]

WWW.sElflEadErship.org/contEnt/thE-intErnal-family-systEm-sm-modEl

stockholm

31 augusti

start grundutbildning i lösningsinriktat arbEtE

WWW.fkc.sE stockholm

september

start handlEdarutbildning

WWW.fkc.sE stockholm

17 september

systEmcafé, En kväll om värdskap mEd ElisabEth Wollsén och gunnar forsbErg

WWW.ffst.sE stockholm

OktOber start för introduktionsutbildning i familjEtErapi, 7,5 hp, karolinska institutEt, pEtEr comstEdt & ulrika thEolin. WWW.karolinskaEducation.ki.sE stockholm

5-6 OktOber

ny uppdatErad grundutbildning i signs of safEty mEd andrEW turnEll, msW/phd, australiEn

WWW.dandErydstEamEt.sE

stockholm

5-6 OktOber + 18 nOvember

rEtEamingkurs

bEn furman

WWW.rEtEaming.nu stockholm

12 OktOber

våra samtal är till hjälp EllEr.. hur tar vi rEda på dEt? En hEldag mEd phd scott millEr

WWW.dandErydstEamEt.sE

stockholm

13-14 OktOber

lösningsinriktad coaching

WWW.fkc.sE stockholm

15 OktOber

systEmcafé, börjE svEnsson intErvjuas

WWW.ffst.sE stockholm

27-28 OktOber

lösningsinriktat arbEtE mEd barn/unga Enligt jag-kan mEtodEn, bEn furman WWW.rEtEaming.nu stockholm

12 nOvember

systEmcafé, cathrin kindEr och sofia molin intErvjuas av görEl frEd och anita blom af EkEnstam

WWW.ffst.sE stockholm

16-17 nOvember

lösningsinriktat lEdarskap, bEn furman

WWW.rEtEaming.nu stockholm

4 december

julfEstWWW.ffst.sE stockholm

2-16 januari 2010utlandskurs, lösningsinriktat lEdarskap, bEn furman

WWW.rEtEaming.nu

koh lanta, thailand

2-17 januari

utlandskurs, sokratiska samtal

[email protected]

baan phE, thailand

januari 2010 start grundläggandE

psykotErapiutbildning mEd familjEtErapEutisk inriktning, 60 hp, karolinska institutEt, pEtEr comstEdt & lEna von krogh. WWW.karolinskaEducation.ki.sE stockholm

6-8 maj

psykotErapimässan

WWW.psykotErapimassan.sE

stockholm

Kerstins BetraKtelse

Tillbaka till stan Tillbaka till kvar´n Tillbaka till detta som kallas det rätta Tillbaka till takten som stundtals tar makten Över naturens idé om att va´ dom vi é

returadress:Medlemsbladet

c/o Anita Blom af EkenstamRingvägen 47b181 33 LidingöWWW.FFst.se