max - for dig och din hund

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2011-12

F Ö R D I G O C H D I N H U N D

OCH MÅNGA ARTIKLAR OM T EX PARASITER OCH RESA MED HUND

Text: Generalsekreterare Olle Rosén, Svenska DragsportförbundetFoto: Kjell Ek, Maria Ols-son, Åke Naalisvara

Draghundsport, en härlig aktivitet för hunden och inte minst för matte och husse.Alla hundar kan och vill dra vilket de flesta hundägare

blir medvetna om när de är ute och går med hunden i koppel. Varför då inte låta hunden trava eller galop-pera under kontrollerade former framför hundägaren. Svenska Dragsportförbun-det bedriver, genom sina medlemsföreningar, drag-hundsport i tävlings och motionsform. Det finns 75

föreningar från Småland till Norrbotten som har drag-hundsport på programmet. Huvuddelen av dessa före-ningar finns i norra Sverige pga att det är mer snösäkert där. Tidigare bedrevs draghund-sport endast på snö men nu-mera finns även barmarksstil där föraren antingen spring-

er, cyklar eller åker vagn ef-ter hunden/hundarna. En av de mest populära grenarna i barmarksstil är kickbike. Ofta förknippas draghund-sport med många polarhun-dar framför en släde, men i Sverige har den s.k. nordiska stilen flest utövare. I den nordiska stilen drar hunden antingen en pulka med last

eller har endast en lina till föraren, i båda fallen åker föraren skidor efter hunden.

Vad är Novartis Animal Health?Novartis står i frontlinjen vad gäller utveckling av nya läkemedel till människor och djur. Under 2009 investerade

företaget 17% av hela omsättningen på forsk-ning och utveckling. Bolaget är därmed ett av de läkemedelsföretag som satsar mest resurser för framtiden

På Novartis Animal Health fokuserar vi på djurens väl-

befinnande och hälsa. Våra övergripande mål är att för-länga, förbättra och rädda liv hos djur.

Under många år har Novartis Animal Health varit ett le-dande företag inom området antiparasitära medel, både vad gäller invärtes och ut-

värtes parasiter. Utöver dessa marknadsför vi läkemedel bland annat mot hjärtsjuk-domar, smärta och allergier på hund samt antibiotika och flugbekämpningsmedel i lantbruket.Novartis veterinär-avdelning strävar efter att vara en seriös samarbetspartner gentemot

veterinärer och djurägare. Vi gör vårt yttersta för att till-handahålla de bästa läkeme-del och informationsmateri-al. Ett otraditionellt exempel på detta är denna tidning som vi hoppas ni finner upp-lysande och underhållande.Vi önskar trevlig läsning med tidningen MAX.

MAX tävling vinnare Zero

Läs på sidan 17

forts. sidan 2

Djursjukhuset MalmöSäkrara diagnoser med CT

Läs på sidan 14

MårdhundenVarför vill vi inte låta mårdhunden etablera sig i Sverige?

Läs på sidan 16

Införselreglerna

Läs på sidan 15

Draghundsport för alla hundar

Foto: Maria Svensson

SE MAX 2011_01.indd 1 22/02/11 10.46


- för dig och din hund

Utgiven av:NovartisAnimal HealthLyngbyvej 1722100 Köpenhamn, DK

Ansvarig chefredaktör:MarknadschefJohan BromanNovartis Animal [email protected]

Tel. 0708 89 33 66

Redaktion:VeterinärPer RasmussenNovartis Animal [email protected]

Tel. 0045 51 54 97 59

VeterinärLiselotte JessenNovartis Animal Healthliselotte.jessen@novartis.

com

Tel. 0045 40 19 85 83

Layout:Karina SelckNovartis Animal [email protected]

Tel. 0045 39 16 85 82

Tryckeri:JMS Media System AB

Upplaga: 22.000

Detta är 3:e utgåvan av gratistidningen MAX.Tidningen delas ut på utvalda hundutställningar i Sverige och kan också rekvireras från Novartis på:

www.milbemax.se

Alla bilder i tidningen som har ett allmänt god-kännande till användning skall ej associeras med tid-ningens artiklar.

förord

MAX tidningen i ny upplaga!Text och foto: Johan Broman, Novartis Animal Health

Tredje editionen av MAX, som ni håller i handen, har ett späckat innehåll om hun-dar och hund-ägande. Läs om verksamheten i de stora hundklubbarna, samt varför 63 tusen hundägare varje år går på utbildning, tävla el-ler engagera sig i aktiviteter inom klubben. Vidare finns spännande artiklar om allergi på hund och hur djursjukhu-sen investerar i ny teknik för miljontals kronor på utrust-ning för att diagnosticera sjukdomar på djur. CT eller skiktröntgen ger detaljerade tredimensionella bilder av inre organ, mjukdelar och skelett. Vi närmar oss nu ni-vån inom human sjukvården för våra djur.

Nyss kom larmet (14 jan 2011) i media att den fruk-tade dvärgbandmasken diagnosticerats hos en räv från Bohuslän. Detta är det första fallet av parasiten i Sverige. Parasiten har räv, hund, katt m.fl. som värd men vi människor kan smit-tas och då som mellanvärd. Att människor smittas är ovanligt men förekommer.

Dvärgbandmasken orsakar en svårbehandlad infektion som i värsta fall kan leda till döden. Resultatet att masken finns här blir att vi inte kan plocka svamp och bär i våra marker utan risk att smit-tas. Detta är en konsekvens av ett allt större resande av människor med djur mellan länder och härmed spridning av smittsamma sjukdomar till nya områden. Avmask-

ning av sällskapsdjur, hund och katt, är ett krav från myndigheterna vid införsel av djur till Sverige. Tyvärr tar inte alla djurägare sitt ansvar i dessa viktiga frågor.Längre fram i tidningen be-lyser Tullverket situationen och, problematiken med många okunniga semesterfi-rare. Under 2010 stoppades inte mindre än 300 djurägare utan giltiga papper. Mör-

kertalet torde vara mycket större.

Vi samarbetar med Bruks-hundklubben och flera lo-kala klubbar i Svenska Ken-nelklubben (Sydskånska KK, Västra KK och Stockholms KK). Kraften av alla entu-siaster med engagemang är mycket stor. Sällskapsdjuren har sin givna plats i samhäl-let och är omfattande men

svår att mäta i tal. Många människor har hunden som sin bästa vän och hunden ger också många människor stor trygghet. Vi på Novartis har en önskan om friska djur och ett aktivt hundägande. Vi hoppas ni finner MAX läs-värd och intressant. Mycket nöje!

01/11 – SE-MI11-01

Tävlingsbanorna är mellan 5-30 km långa. Slädhundstil är den tredje varianten av tävlingsformer, där står fö-raren på en släde som dras av många hundar. Det finns klasser från fyra hundar upp till s.k. obegränsad klass som i praktiken innebär 14-18 hundar. I slädhundstil tävlar man i sprint på banor som är mellan 10-25 km, i medeldistans på banor som är mellan 40-100 km och i långdistans på banor som är längre än 100 km. Världens längsta draghundstävling är Iditarod som körs i Alaska och där distansen är ofatt-bara 185 mil!Även om alla hundar kan och vill dra så är det vissa raser som utmärker sig som draghundar. De polara hundraserna är ju en gång framtagna och avlade för

att vara just draghundar, de är starka och mycket tåliga. I slädhundsstil där många hundar drar släden är de vanligaste hundarna de polara raserna eller bland-rashundar av t.ex. Siberian Husky och stående fågel-hund. I nordisk stil kan alla hundar av medelstor storlek användas men de stående

fågelhundarna (Vorster, Pointer och Setter) är de hundar som är snabbast. I barmarksstil kan alla hun-dar användas, det finns ju knappast någon människa som kan springa ifrån en vältränad hund.Vill ni veta mer om drag-hundsport, besök:www.draghundsport.se

forts. från förstasidan

www.milbemax.se

Novartis utställning My Dog 2011

SE MAX 2011_01.indd 2 22/02/11 10.46

max | för dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2011-12 3

Novartis är ett läkemedelsföretag från Schweiz. Novartis blev till 1996 efter en fusion mellan Ciba-Geigy och Sandoz. Historiken av dessa två företag sträcker sig dock mycket längre tillbaks, Geigy grundades 1758, Ciba 1859 och Sandoz 1886. 1970 fusionerade Ciba och Geigy, och efter ytterligare 26 år uppstod så Novartis. Koncernen är idag ett av de ledande läkemedelsföretag i världen med represen-tation i ca 140 länder. Novartis framställer en rad olika läkemedel till både människor och djur.

Text: Robert Cikota, Specialist, KlinikveterinärFoto: Novartis Animal Health

Allergier är relativt van-liga hos människa och de senaste decennierna har andelen allergiker ökat av olika anledningar. Hur ser det då ut med våra husdjur? Kan våra hun-dar, katter eller hästar vara allergiker, svaret på den frågan är otvety-digt ja. Hundar som är allergiker kräver ofta en livslång behandling, vil-ket kan vara en utmaning för husse och matte. Om sjukdomen inte behand-las är det ett påtagligt lidande för djuret.

Atopi hos hund är en gene-tiskt predisponerad hudsjuk-dom som karakteriseras av ett kroniskt inflammationstill-stånd i huden med klassiska symtom. Detta till följd av en reaktion från individens im-munförsvar mot olika ämnen

i omgivningen som agerar som allergener. Atopi kallas även luftburen eller omgiv-ningsallergi. Atopi är relativt vanligt, uppskattningsvis lider tio procent av hund-populationen av sjukdo-men. Vanliga allergener som hundarna reagerar emot i Sverige är husdammkvalster, förrådskvalster, mögel, gräs och trädpollen. Vissa hundar har besvär endast under vissa perioder av året, detta ses hos gräs- och pollenatopiker, medan andra hundar kan vara besvärade året runt, som vid kvalsteratopi. Mestadels brukar symtomen debutera relativt tidigt i livet, vanligt-vis mellan sex månader och tre års ålder. Klassiska sym-tom är klåda, vanligtvis på tassar, ansikte, armhåla och

ljumskar. I dessa områden är ofta huden förändrad i form av rodnad, ökad pigmente-ring, pälslös, förtjockad och traumatiserad på grund av kliandet. Ett mycket vanligt symtom är återkommande öroninflammationer. Vi-

dare brukar dessa individer vara oerhört benägna att ut-veckla sekundära bakteriella och jästsvamp infektioner i huden, detta till följd av att hudens barriärfunktion är skadad. Dessa sekundära in-fektioner förvärrar hundens symtom och därmed försvå-ras kontrollen av sjukdomen. Alla raser kan utveckla atopi, men vissa raser som schäfer, labrador och golden retrie-ver, west highland white ter-rier och flera andra terrier-raser, boxer, irländsk setter, dalmatiner och mops är mer benägna att utveckla atopi. Självklart skall hundar med klinisk atopi inte användas vidare i avel.

Att ställa diagnosen atopi kan vara klurigt. Atopi är en uteslutningsdiagnos, vil-ket innebär att alla andra sjukdomar med liknande symtom måste uteslutas. Exempel på sjukdomar som kan ge liknande symtom är parasitangrepp, hudinfektio-ner som vanligtvis sekundärt komplicerar den primära atopin, samt överkänslighet mot födoämnen. Parasitan-grepp brukar uteslutas via hudskrap och behandling med ohyremedel. Likaså kan hudinfektioner påvisas genom cellundersökning och mikrobiologisk odling med resistensundersökning. Dessa behandlas med anti-biotika och antimikrobi-ella schampobad. Ibland kan även vävnadsprover från hu-den i form av biopsier krävas för att fastställa eller utesluta olika sjukdomar. Vidare ut-redningsgång brukar ta sikte på eventuell överkänslighet mot foder. Tyvärr finns det för närvarande inga säkra blodprover som kan visa om

hunden är överkänslig mot foder. Foderöverkänslighet är mindre vanligt än atopi, och utesluts via en eliminations-diet i cirka åtta veckor. Det innebär att hunden endast får äta ett specialfoder eller att husse och matte lagar maten med särskilt utvalda protein- och kolhydratkällor, som hunden inte blivit exponerad för tidigare. Om hunden blir symtomfri efter åtta veckor, samt åter visar symtom efter en foderprovokation med ti-digare foder, så har sannolikt hunden en överkänslighet mot foder. Om hunden inte visar en förbättring under eli-minationsdieten, så kan man anta att hunden är en atopi-ker. I dessa fall kan det vara önskvärt att fastställa vilka allergener som är aktuella. Detta kan göras via blodprov där mängden antikroppar mot specifika allergener mäts eller via ett intradermaltest, även kallat pricktest. Målet med dessa tester är inte att ställa diagnosen atopi, utan att fastställa vilka allergener som skulle kunna användas vid en eventuell hyposensi-bilisering, samt i den mån det är möjligt undvika ex-ponering av allergenet. Det förekommer både falska po-sitiva och negativa svar vid provtagning, vilket alltid bör utvärderas och sättas i sam-band med hundens kliniska symtom.

Behandling av atopi kan både vara tidskrävande och en ekonomisk påfrestning. Djurägaren måste vara mo-tiverad och införstådd att det rör sig om en obotlig sjukdom som kommer krä-va en hel del engagemang. Behandlingen är oftast en mosaik av olika läkemedel

och åtgärder. En vanligt förekommande inledande behandling är att försöka hyposensibilisera hunden, dvs. vaccinera hunden med de ämnen som hunden är al-lergisk emot. Detta är en bra behandling, då biverkningar är ovanliga och de hundar som svarar på behandlingen kan fungera väl. Andra medi-ciner som används i behand-lingen av atopi är kortison, cyklosporin och antihista-min, som på olika vis däm-par den inflammatoriska effekten i huden. Dessa an-vändas både lokalt på huden och allmänt i form av tablet-ter. Samtliga dessa mediciner är potenta och skall användas med eftertanke och försiktig-het för att undvika onödiga biverkningar. Det är vanligt att atopiker behöver kvalita-tiva näringstillskott i form av essentiella fettsyror, som har en viss antiinflammatorisk effekt samt förbättrar hudens barriärfunkion. Dessa kan vara en innehållande del i vissa hudfoder eller som ett

tillskott i form av kapslar el-ler lösningar som tillsätts i maten. En mycket viktig del i behandlingen av atopiker, är att regelbundet bada hun-den. Målet med baden är att avlägsna allergener, mikroor-ganismer, samt att återfukta huden. Ofta krävs även be-handling med olika återfuk-tande balsam.Om sjukdomen är obehand-lad eller underbehandlad blir hundens livskvalitet under-målig och ett lidande. Som djurägare till en atopiker bör man vara medveten om att både utredningen och be-handlingen kan vara frustre-rande, både vad beträffar tid och ekonomi. Även de bäst fungerande atopiker kan få återfall av sekundära infek-tioner och att allergin utö-kas. De flesta atopiker kan dock få ett relativt långt liv med hyfsat god livskvalitet om sjukdomen kontrolleras. Dock krävs det att husse och matte gör en del uppoffring-ar för sin hund.

Draghundsport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 + 2

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Västra Djursjukhuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Loppor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Resor med hund – Tullverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Parasiter och resor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 - 7

Svenska Brukshundklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Fästingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Västra Kennelklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Stockholms kennelklubb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Parasiter - Skabb, Noskvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . 10-11

SKK länsklubb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Svenska Kennelklubben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Zoonoser, dvärgbandmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Malmö Djursjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Jordbruksverket – Resa inom EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Jordbruksverket – Kraven skyddar . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Jägarförbundet – Mårdhunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Tävling vinnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Invälvsmask – Rundmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Invälvsmask hos katt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Frågor och svar om inälvsmask . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Robert och sköterska vid hundutställningen My Dog i Göteborg jan

2011

VÄSTrA dJUrSJUKHUSET

Atopi – ett gissel för hund och djurägare

SE MAX 2011_01.indd 3 22/02/11 10.46


Loppor

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto och grafik: Novartis Animal Health

Loppan är en blodsugande insekt och globalt den mest utbredda parasiten hos våra hundar. Det finns många olika arter av loppor, men den som dominerar på hundar är kattloppan (hit-tas både på katt och hund). I Sverige finns kattloppan endast utbredd i sydligaste delen (ffa Skåne), vilket har med klimatfaktorer att göra. Loppor kan vara svåra att bli av med, men om man förstår deras livcykel är det enklare att sätta in rätt åtgärder.

Loppans livscykel

Loppornas livscykel är upp-delad i 4 faser. I första sta-diet är loppan ett ägg. Detta läggs i pälsen efter att hon-loppan sugit blod av värd-djuret. Äggen ramlar av djuret till omgivningen och utvecklas inom ett par da-gar till en larv. Dessa lägger sig gärna i mattor och göm-mer sig i springor eller andra svårtillgängliga platser. De lever av organiskt material i omgivningen, men även av den loppavföring som finns i pälsen från hunden och som faller ned från hunden. Larverna kommer efter ut-veckling att förpuppa sig. I puppan ligger loppan väl skyddad och är då svår att bekämpa. Puppan utvecklas i sista skedet till en vuxen loppa och därmed är livs-cykeln fullbordad. Under

gynnsamma förhållanden med hög temperatur tar hela livscykeln endast ca 3 veck-or. I vårt tempererade klimat kan dock pupporna ligga i flera månader och invänta rätt stimuli för kläckning (temperatur, vibrationer, rö-relse och koldioxid).

Hur vet jag om mitt djur har loppor? Ett av de tydligaste sym-tomen på loppangrepp är klåda på länd, ljumskar, buk och bröstregionen på hun-den. Ofta kan lopporna ses krypa genom pälsen som små, 1,5-3 mm långa, platta brunsvarta djur. När man tittar efter dem, kommer de att försöka gömma sig på t ex buken eller i armhålorna. Indirekt kan loppor konsta-teras genom loppfekalier i form av mörka bruna struk-turer i pälsen. Om man pro-var att lägga dessa på ett vått papper, kommer det att bli en röd färg runt strukturerna eftersom stor del av innehål-let är blod. Förutom att lop-por kan orsaka klåda och obehag kan de ge allergiska besvär. Besvären kan bli mer omfattande, ofta med sår och kraftig klåda och irritation på ryggen. När lop-porna biter, utsöndras saliv i såren, det är denna saliv som hunden reagerar på. Ofta måste man vid dessa tillfäl-len, förutom att bekämpa lopporna, behandla sitt djur mot allergin. Loppor kan vid vissa tillfällen angripa män-niskor och om de bitit ses små irriterande och röda sår. Ofta ses flera bett i en grupp nära varandra. Dock har

loppan svårt att sitta kvar på huden, vilket gör att betten ofta ses där ett klädesplagg slutar, t ex byx-linningen el-ler kanten av en strumpa, el-ler bett på ryggen då loppan finns i sängen.

Hur behandlar jag ett loppangrepp?Då problemet både finns på djuret och i omgivningen är det nödvändigt att rikta be-handlingen på 2 fronter. Om man befarar att man har ett etablerat loppangrepp i hu-set, är det mycket viktigt att gå grundligt till väga. Man kan börja med att damm-suga hela huset grundligt (släng dammsugarpåsen ut-anför huset). Tänk även på att sanera textilier i huset som t ex mattor, filtar och hundkorgen. De vuxna lop-porna behandlas den första tiden (ca 3 månader) genom användning av spot-on pre-parat eller tablettbehandling med preparat som dödar den vuxna loppen. Efter det är det gynnsamt att säkra hemmet långsiktigt med ett vuxet loppmedel eller enbart med ett medel som behand-lar omogna loppstadier (ägg och larver). Detta medel ver-kar som ”p-piller” för loppan och nya loppgenerationer kan inte utvecklas. Du kan få ytterligare information av din veterinär. Kontakta all-tid veterinären om det finns sår eller om hunden kliar sig onormalt mycket i samband med loppor. Hunden kan vara allergisk och behöva särskild behandling.

Vad är loppor?

Visste du att:• det finns mer än 2000 lopparter.• det finns 50-60 olika lopparter i Norden och hälften av dessa kan

bita människor.• människor bits av loppor då de inte finner sin normala värd.• en loppa blir mellan 1 och 8 mm lång. Den kan ses med blotta

ögat.• loppan har inga vingar.• loppan har kraftiga ben vilket gör att den kan hoppa ca 30 cm.

Detta motsvarar ca 200 ggr loppans egen längd. Det motsvarar att en människa kan hoppa 3-400 meter i ett hopp!

• fågelloppor förekommer i ett lågt antal på fågeln men kan finns i enormt tal i fågelns rede.

• loppor är blodsugare och kan överföra smitta. Det var också den orientaliska råttloppan, som via sin gnagarvärd första gången överförde pestbacillen till Europa på 1300-talet.

• förr i tiden trivdes Pulex irritans (människans loppart) storartat. Under dessa tider var uppfinningsrikedomen stor för att slippa denna plåga. Det fanns fler typer av loppfällor. Ett sätt var att placera en bit päls runt ankel eller handled för att attrahera lop-porna dit. Sedan skakade man pälsbiten med jämna mellanrum så att eventuella loppor ramlade av.

• idag ses knappt människoloppan i Norden överhuvudtaget.• på Tivoli i Köpenhamn blev den kända loppcirkusen i gränden

”Smögen” stängd 1965 pga att man saknade uppträdande aktö-rer (människoloppar).

www.milbemax.se

®

Ge din hund och katt uppmärksamhet

Månatlig behandling med Program vet. förebygger lopproblem

Novartis Healthcare A/S • Animal Health • Lyngbyvej 172 • 2100 Köpenhamn Ö • Telefon 08-732 32 0003/1

0 SE

-PG1

0-01

Ägg

Puppor

Förpuppning i omgivningen.Kläckning stimuleras genom vibrationer etc.,

Vuxen loppa hoppar direkt till värden.

Första äggläggning sker inom 48 timmar. Ca. 27 ägg/hon/dag.

Äggen faller av värden.

Larver

Utveckling av larver i omgivningen.

3 larvstadier.

Vuxna

Leverhuvudsakligen

på värden

Livscykel– vid 30 °C genomförd inom 3 veckor– vid 15 °C genomförd inom 3-4 månader

SE MAX 2011_01.indd 4 22/02/11 10.46


Resor med människor och djurText: VeterinärMogens Hansen,DjurklinikenHolger Danske

Människor reser i dag mer än någonsin förr. Många semestrar i Europa, vissa har kanske hus i Frank-rike eller i något annat Europeiskt land, och det finns också de som blir stationerade med jobbet kortare eller längre perio-der utomlands

Ska man ta med sitt djur till utlandet? Man bör nog-grannt överväga om det är bättre för djuret att stanna hemma. Många hundar trivs fint att transporteras med t ex bil, tåg eller flyg, medan katter generellt sett inte gil-lar transporter. Man ska ha klart för sig, att om man tar djuren med på resan, blir det en semester på djurets villkor. Det är många prak-tiska saker att ta hänsyn till både före avresa och under

själva semestern. Det får inte bli en stressande upp-levelse för djur och ägare, och det finns många bra djurpensionat i Sverige, om man inte väljer att låta vän-ner eller familj passa djuren. Men med detta i åtanke och med grundliga förberedelser kan man få en härlig semes-ter tillsammans.

Kan man resa med sitt djur?Ja, det är idag lättare att resa

med djur än för bara tio år sedan. Reglerna har förenk-lats avsevärt i Europa. Förr hade alla länder sina egna regler. Skulle man resa runt i Europa behövde man många intyg som skulle signeras och stämplas. För svenska djur-ägare var det speciellt besvär-ligt, då det fanns stränga ka-rantänsregler. Idag har djuret ett pass som är giltigt i hela Europa. Men ingen regel utan undantag.

Vad är det då för regler som gäller i EU?För att resa inom EU gäller följande grundregler: Dju-ret ska vara id-märkt med mikrochip eller örontatu-ering. Från 2011 är det bara

mikrochip som är godkänt vid resa med hund och katt. Djuret ska vara vaccinerat mot rabies minst 21 dagar före utresa.

forts. sidan 6

rESor MEd HUNd – TULLVErKET

Okunniga semesterfirare ett hundgöra för TullverketText: Jesper LidholmFoto: Tullverket

Ta noga reda på införsel-reglerna innan du reser utomlands med din hund. Det rådet ger Tullverket, som dagligen stoppar resenärer vars hundar inte uppfyller de svenska kraven. – Då slipper du en dyr-köpt läxa samtidigt som du hjälper till att skydda oss alla från farliga sjuk-domar, säger Michael Nelander på Tullverket i Malmö.

I Sverige är Jordbruksverket den myndighet som ansvarar för införselreglerna. Tullver-kets roll är att se till så att rese-närerna följer dem. Och det gör de bevisligen inte alltid. Bara under semestermåna-derna 2010 stoppade Tull-verket 287 hundägare vid gränsen för att de inte kunde styrka att deras fyrfota med-resenär var fri från smittsam-ma sjukdomar och parasiter. Ärenden som ofta slutat med att matte eller husse – efter beslut från Jordbruksver-ket – fått vända på klacken med sin hund och lägga en betydande del av semes-terkassan på extra biljet-ter och nya veterinärbesök.

Bland ”syndarna” återfinns hela skalan – från svenskar på väg hem från bilsemes-tern till utländska medbor-gare som ska arbeta i landet under en tid. Men grund-problematiken är oftast den-samma.

– Det handlar många gånger om ren okunskap. Folk har fått för sig att det är fritt att resa i Europa med sin hund och inser inte att de svenska införselreglerna skiljer sig

från en del andra EU-län-ders, berättar Michael Ne-lander, chef för Tullverkets gränsskydd i södra Sverige

– En del svenskar tror dessut-

om att deras hund ska utgöra något slags undantag, efter-som den är bosatt i Sverige. Men då har de inte reflekte-rat över varför reglerna finns. Det är den springande punkten, menar Michael Nelander. Reglerna finns inte till för myndigheternas skull, utan för att skydda Sverige från sjukdomar och parasiter som finns på konti-nenten. Framförallt handlar det om rabies och dvärg-bandmasken, farsoter som inte tar hänsyn till var dju-ret är bosatt i normala fall. Dessa kan drabba både män-niskor och djur med fruk-tansvärda konsekvenser om inte hunden är vaccinerad och avmaskad i rätt ordning.

– Det är ett delat ansvar att se till så att vi slipper smit-tospridningen i Sverige, men ett tungt ansvar vilar definitivt på hundägarna. Man har en skyldighet att se till så att man inte utsät-ter sig själv, sin hund eller sin omgivning för risker som faktiskt kan undvikas.

I det ansvaret ligger också att du som hundägare har anmälningsplikt när du kommer till gränsen. Du ska aktivt söka upp en tulltjäns-teman och visa upp dina in-tyg på att hunden uppfyller kraven. Skulle tullkontrollen vara obemannad ska du följa de anvisningar som finns på platsen för att komma i kontakt med Tullverket via telefon eller på annat sätt.

– Vi möter ibland hundä-gare som uttryckt besvikelse

över att de inte fått möjlig-het att visa upp sina intyg personligen, men Tullverket har ingen möjlighet att be-manna alla gränspassager i landet alla tider på dygnet. Visst kan jag ha förståelse för den reaktionen, men istället för att vara besviken tycker

jag att man borde ge sig själv en stor klapp på axeln. Du har tagit ditt ansvar som hundägare, och det är det som är huvudsaken, konsta-terar Michael Nelander.

FAKTAInresande hund

Innan hunden kommer till Sverige från annat EU-land ska den:

• vara ID-märkt• vara vaccinerad mot rabies*• ha tagit blodprov för mätning av rabiesantikroppar*

(titrering)• vara avmaskad från dvärgbandmask** (inom tio da-

gar före inresa)• ha ett sällskapsdjurpass

* gäller ej vid direktinförsel från Storbritannien, Irland och Malta

** gäller ej vid direktinförsel från Finland och Åland samt Storbritannien, Irland och Malta

För resor från länder utanför EU kan reglerna se annorlunda ut. Se Jordbruksverkets hemsida: www.sjv.se, för mer information.

www.milbemax.se

SE MAX 2011_01.indd 5 22/02/11 10.46


Vaccinationsintervallet för rabies är idag tre år i EU. Vaccinationen är inte giltig om den skett innan djuret blev id-märkt.

Vilka är undantagen?

Sverige är ett av undantagen tillsammans med Norge, England och Malta. Reglerna för att ta med djur ut från Sverige och resa ned genom Europa är egentligen enkla, det är bara ovanstående regler som ska följas. Svårigheten kommer när man ska tillbaka till Sverige med sin hund el-ler katt. Många svenska och andra europeiska djurägare har fått problem när de bli-vit stoppade vid den svenska gränsen, för att de inte varit uppmärksamma på de svens-ka specialreglerna.

Vad är det då för svenska regler?Man ska låta ta ett blodprov på sitt djur minst 120 dagar

efter sista sprutan i rabies-grundvaccinationen. Detta blodprov ska testas på ett godkänt laboratorium för rabies-antikroppar. Godkänt prov gäller resten av djurets

liv. Dock finns krav att revac-cinera enligt gällande regler. Eftersom det finns vaccin med olika vaccinationsinter-vall är det alltid revaccina-tionsdatumet i passet som gäller. Du måste alltid vacci-nera om ditt djur innan detta datum, annars riskerar du att få börja om med grundvac-cination och blodprov! Man måste också behandla djuret mot bandmask inom tio da-gar före inresa till Sverige. Denna avmaskning ska ske med ett godkänt preparat hos en veterinär i avreselandet. För resa från Sverige till Nor-ge finns inga speciella regler. Ska du däremot resa till Eng-land eller Malta finns special-regler. Fråga Jordbruksverket eller din veterinär.

Vilka regler gäller för resa utanför EU?Det finns många länder utanför EU som accepterar EU-passet, men även här finns undantag. Schweiz, som vi ofta betraktar som ett EU-land (men är det inte), accepterar passet i stora drag. Dock ej rabies-vaccinationen

för EU som gäller i tre år. Schweiz kräver årlig vaccina-tion för inresa. Vid resa till Östeeuropa eller andra mer exotiska länder är det ofta

andra speciella regler som gäller. Du bör under dessa omständigheter kontakta Jordbruksverkets hund- och kattavdelning, då det kan fin-nas krav om införseltillstånd, eller boka karantänplats.

Hur ska jag transportera mitt djur?Inom Europa är det vanligt med transport i bil. Det finns både för och nackdelar med detta transportsätt. Fördelar-na är att det är jämförelsevis enkelt sätt att transportera djuret i. Man bestämmer själv när man tar paus, så att hun-den kan rastas och få vatten. Man är nära sin hund och har den under uppsikt under hela resan. Nackdelar är om bilen inte har klimatanläggning, att det under sommaren kan bli mycket varmt i bilen. T ex kan det bli ett problem i semesterköer. Vid parkering blir det snabbt mycket varmt i bilen även om solen inte skiner. Speciellt stora hundar kan få det trångt på grund av mycket bagage. Man kan också välja att ta tåget. Då måste man följa tågbolagens regler i de olika länderna man reser genom. Tågbolagen bör kontaktas i god tid före avresa. Vid längre avstånd, speciellt utanför Europa, väljer de flesta att ta flyget.

Då ska man ta kontakt med flygbolaget i god tid för att få information om regler för djurtransport. Skillnaderna mellan flygbolag kan variera mycket. Generellt sett brukar mindre djur resa i kabinen medan större djur kan få åka i speciella burar i baggage-utrummet.

Inför utlandsresa – vad ska jag göra som djurä-gare?Det bästa är att kontakta din

veterinär i god tid, gärna sex månader före avresa. Om du t ex i början av året pla-nerar en resa till påsk, är du

för sent ute. Om du vet din resrutt eller destination, kan du i förväg med hjälp av din veterinär, lägga upp en plan för id-märkning, vaccinatio-

ner, blodprov, avmaskning och annat. Det är också bra att skaffa aktuell information på Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se, där finns alla reg-ler för resa med hund och katt.

Kontakta din djurklinik om: Du ska skaffa pass till ditt djur då du planerar en resa. Du behöver olika veterinär-intyg, t ex ett fyraveckorsin-

tyg för enklare resa till Dan-mark. Du ska vaccinera ditt djur mot rabies eller andra sjukdomar. Du ska chip-märka ditt djur. Du ska ha ett blodprov taget på ditt djur för fastställande av antikrop-par mot rabies. Du ska ha ett friskintyg för utresa. Du vill ha råd om obligatorisk av-maskning eller råd angående lopp- och fästingbehandling.

Finns det farliga sjukdo-mar i andra länder?Det är många sjukdomar man ska vara uppmärksam på när man reser. I sydliga och varma länder kan fästing-ar överföra sjukdomar som t ex babesios.Babesia är en encellig parasit som förstör de röda blod-kropparna, vilket leder till att djuret dör. I varma länder kan också myggbett över-föra sjukdomar som tropisk hjärtmask och leishmanios. Leishmanios kan också or-saka sjukdom hos människa. Slutligen har vi rävens dvärg-bandmask, som inte ger upp-hov till sjukdom hos djuren (värddjuret), men kan föror-saka sjukdom hos människa (mellanvärd). Sverige har fn ett krav till behandling mot rävens dvärgbandmask före inresa i vårt land.

Vad kan man göra för att undgå dessa sjukdomar?Det är som tidigare nämnts obligatoriskt att behandla sitt djur med ett godkänt avmaskningsmedel inom tio dagar före inresa till Sverige.Godkända preparat är de som innehåller praziquantel.Därutöver kan man behand-la djuren mot fästingar. Här finns många olika medel. Behandlingen görs innan avresa och upprepas med an-givna intervall under resan.

Hur gör jag med mat och vatten?Om din hund är van att få olika typer av foder och bru-kar tåla det är det oftast inget problem. De flesta europeis-ka länder saluför de välkända märken t ex Royal Canin, Hill’s, Specific och Eukanu-ba. Om ditt djur får speci-alkost till följd av sjukdom, övervikt eller ålder, kan rätt foder vara svårt att hitta. Det

Människor reser i dag mer än någonsin förr

forts. sidan 7

www.milbemax.sepArASiTEr ocH rESor

Kom ihåg!• Behandla mot bandmask

• Behandla mot fästingar, loppor och myggor

• Ta reda på telefonnummer och mail-adress till din egen djurklinik

• Ta reda på adresser till lokala veterinärer

• Halsband med mobilnummer

• Pass och andra nödvändiga papper/intyg

• Vatten, mat och skålar

• Kontrollera att ditt hotel tar emot husdjur

• Ta med första förbandslåda

Foto: Marita Reijonen, tävling 2010

forts. från sidan 5


SE MAX 2011_01.indd 6 22/02/11 10.46


kan också leda till att man får använda dyrbar semestertid till att leta djurfoder. Det kan då vara bättre att om möjligt ta med foder hemifrån. Vattenkvaliteten kan variera i olika länder, därför kan man överväga att ge sitt djur flask-vatten. En hund med diarré i bilen kan vara en mindre angenäm erfarenhet.Glöm inte transportabel mat-och vattenskål.

Hur ska jag förhålla mig på hotellet?Även om många idag har egen husvagn/husbil eller bor i eget semesterhus, så är det fortfarande många som bor på pensionat och hotell. Man bör redan hemifrån ha för-

hört sig om man får ha hund och katt med på hotellet. Här finns det stor skillnad från land till land. I Frankrike är det vanligtvis inga problem, medan det i Italien kan vara svårt att hitta ställen som accepterar medhavda djur. Man bör hålla sitt djur i kop-pel och plocka upp efter dju-ret på semesterorten. Något man egentligen inte behöver uppmärksamma någon på, då man naturligtvis gör detta hemma också. Man ska också ta reda på vilka lokala regler som gäller för hund, t ex på stranden.

Vad ska jag tänka på vad gäller värmen?Värme är bra – för mycket värme dödar. Varje år är det djurägare som lämnar sina

djur ensamma i en varm bil, och i värsta fall slutar det med att djuret dör. Ofta urskuldar sig djurägaren med att säga, att fönstret var lite öppet, att det var skugga eller att det var mulet. Men solen flyttar sig, molnen skingras och även om det är mulet eller fönstret

står på glänt, kan temperatu-ren en varm sommardag bli förödande för hunden innuti en bil. Därför ska man inte ämna sitt djur ensam i bilen på sommaren. På stranden kan man använda parasoll till både sig själv och hunden och självklart också vatten.

...och kylan? Det har blivit mer vanligt att ta med sitt djur på skid-semester.Här ska man vara uppmärk-sam på att hunden kan få köldskador i tassarna av snö och is. En lösning på detta problem är att ta med tassvax eller liknande.

Hur är det med veterinär-vård?De flesta europeiska länder har bra djurkliniker med vård av god kvalitet för ditt djur. Man kan ta reda på adressen till närmaste djur-klinik via Internet, redan före avresa. Om man reser runt mycket med bil, kan man ta reda på adressen till flera kliniker som ligger längs vägen. Man kan också ta

med adress och telefonnum-mer till sin egen djurklinik så man kan kontakta dem om problem uppstår. En första-förbandslåda med det mest nödvändiga för att klara små sår och liknande är god idé att ta med.Min hund/katt har sprungit bort i Venedig. Vad gör jag? Eftersom det är obligatoriskt med id-märkning vid resa ut-omlands, så kommer djuret, när det infångats, att scannas för avläsning av mikrochip om det inte är öronmärkt.Det är därför en god idé att redan hemifrån se till att ens mobilnummer uppges i hund/kattregistret. Därut-över ska djuret ha ett hals-band med mobilnummer på. Man bör också kontakta den lokala polisen.


Foto: visual.dichotomy © Licensed under Creative Commons

SVENSKA brUKSHUNdKLUbbEN

Text: Sanna AmelnFoto: Svenska Briardklub-ben

Varför vill 63 000 hundä-gare varje år sedan mitten av 1900-talet gå utbildning, tävla eller på annat sätt aktivera sig och sin hund inom Svenska Brukshundklub-ben?

Behovet av arbetande hun-dar väcktes under första världskriget då armén an-vände hundar att springa över slagfälten med medde-landen mellan förband, eller att söka efter överlevande. De ursprungliga aktivite-terna är idag bevarade i två av Svenska brukshundklub-bens tävlingsgrenar; sök och rapport. Försvaret använder fortfarande hundar i män-niskans tjänst och hundarna utbildas inom Brukshund-klubben. Idag genomför inte hundarna aktiviteterna med livet som insats, men det ställs höga krav på både förare och hund vilket är ut-vecklande.

– Alla hundar behöver akti-vera sig för att må bra, pre-cis som vi människor, säger Anne-Marie Folkesson som är utbildningschef på Bruks-hundklubben. Hundägandet blir mycket mer givande om man förstår sin hunds bete-ende och om man kan bygga

90-årigt proffs på hund

upp en kommunikation med vovven. Det är något som Brukshundklubben kan bidra med, fortsätter hon.

Det är speciellt att utveck-las tillsammans med någon och inte minst med ett djur! Inom Svenska Brukshund-klubben bygger alla trä-ningsmetoder på att, genom positiv förstärkning, utveck-la relationen mellan indivi-der, både mellan förare och hund och mellan människor.

– På kurserna skapas ofta starka band mellan deltagar-

na. De som väljer att gå vi-dare och börjar tävla, formar träningsgrupper och träffas flera gånger i veckan och tränar tillsammans, berättar Anne-Marie som själv är in-struktör och lärare och håller kurser på sin lokalklubb.

Hundhållningen i Sverige är en av de bästa i världen men i takt med att hundbeståndet ökar, ökar också problemen. Illegal import och aggressiva angrepp från hundar blir allt vanligare, samtidigt som samhällets krav på hundhåll-ning ökar. Brukshundklub-

ben ställer höga krav på en medveten avel och betonar vikten av att eftersträva fris-ka och mentalt sunda hun-dar.

– Oberoende av hundens ursprung ligger de vanligaste orsakerna till hundproblem hos hundägaren. Många sak-nar kunskap om inlärning och hur man tillgodoser hundens behov. Till exem-pel tror många att en hund som uppträder ouppfostrat ska straffas, vilket istället oftast leder till att hunden blir osäker, otrygg och ännu

mer ouppfostrad. En hundä-gare som går kurs hos oss, får hjälp med att uppfostra hunden i en positiv anda och inspireras till ett aktivt hundägande, menar Anne-Marie.

Så idag, precis som för 90 år sedan, fyller Svenska Bruks-hundklubben en viktig funktion – både för indivi-den, hunden och samhället. Genom eldsjälar som vill utvecklas med sin hund och möta dagens behov drivs verksamheten vidare. Väl-kommen att delta!

Sök är en bruksprovsgren och går ut på att hunden självständigt ska leta upp gömda människor i ett angivet

skogsområde. Brukshundklubbar över hela landet anordnar sökkurser för de som vill aktivera sin hund.

SE MAX 2011_01.indd 7 22/02/11 10.46


FästingarText: Veterinär Per Rasmussen, Novartis Animal HealthFoto och grafik: Novartis Animal Health

Naturen har genom alla tider erbjudit skönhet men också fara för djur och människor. I Sve-rige har vi båda delarna representerade, och i områden med låg och tät vegetation, på ängar eller i skogen kan man stöta på en liten parasit som kräver respekt – nämligen den vanliga fästingen (Ixodes)

Parasiten tillhör familjen spindeldjur, och för att kunna föröka sig krävs det att fästingen suger blod av ett varmblodigt värddjur. Fästingen är aktiv under en stor del av året, vår, sommar och höst och i liten omfatt-ning under vintern. Dess livscykel är lång och kompli-cerad. Den lever på marken i fuktiga områden, varifrån den kryper upp på grässtrån eller liknande och griper tag i eller hoppar på förbipasse-rande djur och människor.

Utvecklingen från ägg till vuxen fästing varar ca 3 år. På hunden eller katten hittar man ofta stora, blodfyllda honfästingar, som kan vara upp till 1 cm stora. Hon su-ger blod i ca 6 dagar, varefter hon faller av och lägger flera tusen ägg i botten av vege-tationen. Äggen utvecklas vidare till en liten larv, som

snart efter att ägget är kläckt, sätter sig på en förbipasse-rande värd (t ex en gnagare) och suger blod. Efter några dagar faller larven av värd-djuret och utvecklas nästa år till en nymf. Nymfen suger ofta blod av ett större dägg-djur, såsom rådjur, hund och människa. Fästingar kan, om man har otur, överföra

olika sjukdomar till djur och människor. En viktig sjukdom är bor-relios, som redan 1909 be-skrevs av den svenska läka-ren Dr. Arvid Afzelius. Han fann patienter med röda utslag efter bett av fästingar. Däremot visste Dr. Afzelius inte, att det var vissa speci-fika bakterier från fästingens

tarm, som orsakade sjukdo-men. 1975 kontaktade några hemmafruar från området Lyme County, Connecticut i USA sjukvårdsmyndighe-terna. Man hade i den lilla staden på 5 000 invånare haft 11 fall av en mycket ovanlig ledsjukdom. Många av patienterna hade ett par veckor före insjuknande haft samma slags röda utslag som Dr. Afzelius tidigare beskri-vit. Först 1977 påvisade Dr. Willy Burgdorfer de borrelia- bakterier, som var orsak till sjukdomen. Man valde därför att kalla bakterien: Borrelia burgdorferi. Man tror att många hundar kom-mer i kontakt med bakte-rien, men turligt nog orsakar den oftast inte sjukdom. Symtomen hos hund kan vara: trötthet, feber och in-fluensaliknande symtom. Man tror att fästingen skall

sitta fast minst 24 timmar för att bakterien skall kunna överföras.

Utöver detta kan fästingen överföra en rad andra sjuk-domar/agens (Anaplasma, virusinfektioner mm). Om man upptäcker fästingar på sig själv eller på sitt djur, ofta på platser med tunn hud, bör dessa avlägsnas snarast. Fästingen avlägsnas effektivt med en pincett. Förutom detta kan man behandla med olika spot-on medel som droppas i nacken på djuret. Dessa medel verkar under ca 1 månad.Vid denna behandling av-dödas både fästingar och loppor. Fästingar som redan sugit sig fast i huden kom-mer att sitta fast en kort tid innan de avdödas. Man kan kontakta sin veterinär för att få råd om de lokala förhål-landena.

Text: Liz-Beth C Liljeqvist, ordförande i VaKKFoto: Laila Vilhelmsson

När några vargar i Asien för tusentals år sedan bestämde sig för att följa människan, finna mat och lite värme hos oss startade utvecklingen som ledde fram till vår tids tam-hund.Vi fick hjälp att jaga vår föda, att vakta vårt hem och vår boskap, att varna för hotande faror, att transportera våra varor och inte minst fick vi kärlek och trofasthet.Än idag hjälper hunden oss med dessa sysslor men mo-derna tider har också givit oss en utökad syn på vad vi kan göra tillsammans med våra hundar. Vi kan få svampletar-

hjälp, det finns hundar som varslar vid sjukdomstillstånd och som hjälper oss att larma om något är på gång eller om vi behöver hjälp och mycket annat, men allra främst är den vår vän och vårt sällskap. Men alla människor är inte lika förtjusta i hundar och vi hundägare måste därför förstå och acceptera att det finns människor som är rik-tigt rädda för hundar.På senare tid har det blivit allt vanligare särskilt för boende i flerfamiljhus att man tvekar inför att hyra ut lägenhet till hundägare, det finns till och med fastighetsägare som inte accepterar hyresgäster med hund. En tragisk utveckling som vi måste arbeta hårt för att bryta. En väl skött och väl fostrad hund ger så mycket

glädje att vi gemensamt mås-te kämpa för att få rätsida på problemen som uppträder kring vissa hundägare och deras hundar.Dessvärre finns det också hundar i vårt samhälle som skrämmer människor och gör livet skräckfyllt, får oss välja en annan väg eller rent av stanna inomhus vid tider när man vet att ”den farliga hunden” är ute. Kanske är det en hund någon skaf-fat som skydd och kanske tjänar den också som ego-förstärkare. En del av dessa hundägare rent av vill att deras hundar skall uppfattas som ”farliga” även om de inte är det.Men här finns också den vänliga men kanske till stor-lek avskräckande hunden,

den som lilla Fiffi möter på sin kvällspromenad och som får både husse och Fiffi att bli rädda.På senare år har ju utveck-lingen gått framåt vad gäller hundars närvaro på äldrebo-ende och servicehus här har utredning på utredning har visat hur viktigt ett husdjur

är inte minst för ensamma och sjuka människor. Låt oss gemensamt jobba för att hundägandet bara blir till nöje och ett trevligt inslag i miljön. Genom att bli goda

förebilder som hundägare kan vi förhoppningsvis minska människors obehagsupple-velser av hundar i bostadsom-råden men då gäller det inte bara att plocka upp efter hun-den utan också följa regler, både skrivna och oskrivna, till exempel koppeltvång och res-pektera rabatter och gräsytor där hundarna inte ska vara.Detta är inte bara ett stor-stadsproblem utan förekom-mer i de flesta tätorter men är mer vanliga i stora hyreshus-komplex än i mindre befolk-ningstäta orter. Inom Västra Kennelklubben arbetar vi med ett utbildningsprogram för hundkunniga personer som vill arbeta med informa-tion till både hundägare och hundlösa hyresgäster ute i bostadsområden. Avsikten är

att sprida kunskap om hur olika människor uppfattar olika hundar, deras beteende och hur vi som hundägare bör bete oss för att alla ska kunna trivas i bostadsområ-det. Vi hoppas att ett ökat kunnande om juridiken kring hundägandet, ansvars-tagande och meningsutbyte mellan människor skall öka kunnandet om hundhåll-ning och hundrädsla och leda fram till bättre förståelse och större samförstånd.Detta är bara en av alla ut-bildningar vi tillhandahål-ler i Västra kennelklubben. Vill du veta mer eller rent av anmäla dig till en av våra kurser så hittar du mer in-formation på vår hemsida; www.vakk.nu

VÄSTrA KENNELKLUbbEN

Hunden en källa till glädje för de flesta – men till djup skräck för en del

pArASiTEr

Första värd

Larven suger blod från smådjur

Larv

Andra värd

Nymfen suger blod från större djur

Blodfylld honfästing

Vuxen fästingTredje värd

Nymf

Ägg

Den vuxna fästingen parar sig,

den blodfyllda honan faller av

Honnan lägger ägg i omgivningen

Larven kläcks från ägget

Larven överger mellanvärden och utvecklas

till nymf

Nymfen överger värden och utvecklar

sig i omgivningen till vuxenstadie

Fästingen suger blod på större djur

och människor

www.milbemax.se

SE MAX 2011_01.indd 8 22/02/11 10.47


Text: Sture EngströmFoto: Sture Engström

Stockholms kennelklubb

Stockholms Kennelklubbs (STOKK) upptagningsom-råde följer länsgränsen och sträcker sig från Nynäshamn i söder till Grisslehamn i norr, rundar Sigtuna i väst och nosar Uppsala i flanken. Stockholms län omfattar en landareal på 6 000 kvadrat-kilometer och folkmängden 2 miljoner. STOKKs verksamhetsom-råde omsluter 25 kommuner och är Sveriges största läns-klubb i Svenska Kennelklub-ben. STOKK har cirka 19 000 medlemmar och mer än var hundrade länsbo är med-lem i Stockholms Kennel-klubb! STOKK hade tidigt en stark djurskyddsprofil – grundregler för uppfödare, hundskyddsfonden, kam-panj mot moms på djur-sjukvård, smällarupproret är några av hjärtefrågorna.

Hundskyddsfonden

Hundskyddsfonden bilda-des 1983 och har som mål att samla in pengar till hun-dar som har det svårt och behöver allas vår hjälp. Det kan t.ex. vara hundar som har utförsäkrats på grund av ålder, som gör det omöjligt för många att söka veterinär-hjälp till sin sjuka hund. En operation på en sådan hund

kan kosta mycket pengar och har man inte möjlighet att försäkra hunden kanske alternativet är avlivning av en kär gammal vän eller än värre, hunden får ett onö-digt lidande. Ett bärande arrangemang för insamling av medel till Hundskydds-fonden har varit Champion of Champions som har ge-nomförts i Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stock-holm. Den 101 år gamla skönheten Grand Hôtel Vinterträdgården är en av Stockholms mest magnifika lokaler. Djupet och rymden i salongen – takhöjden är 15 meter! – tillsammans med

den vackra inredningen gör Vinterträdgården till något alldeles enastående. Här har eliten av kunniga domare och hundutställare fått vara med Sveriges finaste hundar och samtidigt bidra till ett bättre liv för många hundar!

Djurägarekortet

Djurägarekortet är Din för-säkring och ger Dig trygg-heten att någon uppmärk-sammar att du är djurägare och kan ordna så, att någon

tar hand om Dina djur om något skulle hända Dig. Olycka, sjukdom eller lik-nande kan drabba oss alla och om då Dina djur är hemma utan hjälp kan Djurägarekortet vara deras räddning.

Idén till Djurägarekortet kom då en av våra medlem-mar skadades svårt i en bilo-lycka. Först efter nästan två dygn fick en anhörig känne-dom om olyckan och kunde ta hand om hunden som fanns hemma. Efter en vecka vaknade olycksoffret upp och hur det hade gått med hunden kan vi bara föreställa oss om inte en anhörig fun-nits. Alla har inte nära anhö-riga och då är Djurägarekor-tet är en bra hjälp för Dina djur. Djurägarekortet säljs över hela landet och hela överskottet tillfaller Hund-skyddsfonden.

SmällarupproretSTOKK startade SMÄL-LARUPPRORET 2007 och kämpar nu tillsammans med i stort sett hela SKK-organi-sationen för sunt förnuft i användandet av fyrverkerier. Kännedom om vår kampanj sprider sig allt mer över lan-det. Detta tack vare engage-rade djurägare på snart sagt alla platser, stora som små. Vid årsskiftet hade över 600 hemsidor länkar till Smäl-larupprorets hemsida, www.smallarupproret.se. Ett stort antal ”vittnesmål” från frus-trerade djurägare har publi-cerats på Smällarupprorets hemsida och är i många fall en gripande läsning. Ett av de kommande delmålen är att påverka tillståndsgivarna för försäljningsställen och även den tid under vilken raketer får säljas. Vi kommer också att fortsatt informera alla grader av beslutsfattare om hur våra grannländer har agerat, och vilka regler som gäller där. Vi kommer under 2010 att engagera s.k. ”Smällarombud” runt om i landet för bevakning och påverkan på sina lokala po-litiker, närpolis, lokalpress etc. En målsättning är också att få ett samarbete med de olika djurskyddsorganisa-tionerna. Allt fler katt- och hästägare ansluter sig till Smällarupproret och kom-mer också att bli föremål

för strävan om ett bredare samarbete. Kampanjen har också påverkat landets lokal-politiker att vidta åtgärder mot det avancerade djur-plågeri som pågår. STOKK ämnar fortsätta kampen tills vi får en acceptabel miljö för våra djur.

Hundstallet

Stockholms kennelklubb och Hundskyddsfonden ger kontinuerligt Hundstal-let stöd i form av dels pen-ninggåvor men även saker som hundarna behöver. Det kan vara insamlade kop-pel, leksaker, och mycket mera. Insamlingar sker vid samtliga arrangemang där Stockholms Kennelklubb är engagerade. Behovet är stort och insamlingarna nödvän-diga. Hundstallet drivs av en ideell förening som heter Svenska Hundskyddsfören-ingen som startade 1908. Under mer än 100 år har Hundstallet tagit hand om tiotusentals hundar och hjälpt dem att hitta ”hem”. Föreningen har inga generel-la bidrag från samhället utan är beroende av donationer och bidrag från allmänhet och näringsliv. Hundstallet tar emot hundar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veck-an året om. Hundstallet är

ett tillfälligt hem och har till uppgift att ta emot och vår-da hundar som inte längre kan vara hos sina mattar och hussar. Skälen till att hun-darna hamnar på Hundstal-let kan vara många. Familje-hunden som är på rymmen hamnar där efter att polisen har fångat in den. Ägarna till dessa hundar kommer oftast så fort de kan och hämtar ut sin vän. Hundägare kan bli sjuka eller dö. Matte eller husse kan ha blivit frihets-berövade då kommer också hunden till Hundstallet. Vanvårdade hundar som ta-gits ifrån sin ägare hamnar på Hundstallet. Hundar som inte längre är önskvärda av sin ägare släpps ut i samhäl-let. De som inte blir påkörda eller hungrar ihjäl kommer också till Hundstallet i vän-tan på en ny familj. Hund-stallet tar också emot akuta omplaceringar, mest från djursjukhus. Det är hundar som hotas av avlivning pga. att en ägare eller någon i fa-miljen t.ex. blivit akut aller-gisk, bytt jobb, fått ändrade familjeförhållanden etc. An-ledningarna är många. Må-let med verksamheten är att hunden skall återlämnas till ägaren eller överlåtas till en ny, lämplig ägare.

STocKHoLMS KENNELKLUbb

Stockholms kennelklubb

Foto: Anneli Larsson, tävling 2010

SE MAX 2011_01.indd 9 22/02/11 10.47


pArASiTEr

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto: Novartis Animal Health

Flera av de parasiter som vi ser hos våra hundar finns även hos räv. Räv kan vara en källa till smitta med vik-tiga parasiter som spol- och bandmask, lungmask (cre-nosoma), hjärtmask (angio-strongulus) och dvärgband-mask (echinococcus) mm. Hund och räv är i stor ut-sträckning värdar för samma parasiter. De kan smitta var-andra, dels via direktsmitta i naturen, dels via mellan-värdar. Därför är hundar som vistas mycket i naturen, inte minst jakthundar, en riskgrupp med avseende på dessa parasiter.

I Sverige finns omfattande undersökningar av parasiter hos räv gjorda av SVA. De allra flesta rävar har någon typ av mask. Spol- och hak-mask är de vanligaste para-siterna hos räv (hos hund är det spolmask). Rävens

dvärgbandmask (echinococ-cus multilocularis) har nyli-gen (febr 2011) påträffats även i Sverige. I Europa är den ett stort problem, till ex-empel i Tyskland och i intil-liggande länder. I Danmark (Själland) finns parasiten i 1 % av rävarna (den har aldrig återfunnits på hund i Danmark). Det har varit viktigt att inte få in den till Sverige då denna bandmask kan smitta oss människor och orsaka allvarlig sjuk-dom. För att den inte skall etableras är det viktigt att vi avmaskar våra hundar (och katter) vid resa samt att man kontinuerligt undersö-ker förekomsten av denna parasit i rävpopulationen. I Danmark har det på se-nare år funnits hundar som haft problem med fransk hjärtmask (angio-strongulus vasorum). En tredjedel av rä-varna i norra Köpenhamns-området var i en undersök-ning smittade med denna parasit. Lyckligtvis är denna parasit inte brett etablerad i Sverige men den finns på ön Koster på västkusten. Fransk hjärtmask smittar inte till

människa, men hundar kan bli sjuka och bör behandlas av veterinär. Lungmask (cre-nosoma vulpis) är vanlig hos räv i hela Norden och ses av

och till i hundpopulationen. Smittas en hund med lung-mask kan det ge upphov till hosta och sjukdom. Cirka hälften av rävpopulationen

bär på bandmasksmitta (ta-enia). De smittas via mel-lanvärdar (t ex mus) och när hundar äter bytesdjur eller rester av dessa blir även de

smittade. Bandmask orsakar inte väsentliga symtom hos värddjuret. Parasiter från räv kan smitta hund

Skabb hos hund är ett an-grepp av kvalster i huden. Hundens skabbkvalster är en liten parasit (bara 0,2 mm stor) som förekommer ffa hos hund och räv. Parasiten gör borrgångar i överhuden och parar sig ovanpå huden. Honan lägger 2-4 ägg per dag och utvecklingen från ägg till könsmoget kvalster tar ca 3 veckor.

Symtom på skabb

Skabb orsakar ofta intensiv klåda ofta lokaliserad till hu-vudet (ffa öronen) och extre-miteterna (hasor, armbågar och tassar). Klådan är värre än vid många andra hudå-kommor. I kombination med de ofta allvarliga hud-förändringar som kan ses ger det en symtombild som kan tyda på skabb. Veterinä-ren kan utföra ett skrapprov. Om man då hittar kval-ster och ägg kan man ställa skabb som diagnos. Dock är

det inte alltid möjligt att fin-na parasiterna trots tydliga hudförändringar. Diagnosen kan även ställas genom ett blodprov, då krävs det att hunden varit smittad sedan 2-3 veckor tillbaka.

Hur smittar skabb?

Skabb smittar genom di-rektkontakt eller genom att hunden kommer i indirekt kontakt med räven, t ex via gryt. Detta sker i högre grad på vintern än på sommaren. De rävar som angrips är ofta försvagade av sitt parasitan-grepp och söker föda eller gömställen nära mänsklig bebyggelse. De skrubbar/ kliar sig och sprider på så sätt kvalster till omgivning-en. Dessa kvalster kan i sin tur smitta hundar. Kvalstren kan överleva 2-6 dagar i rumstemperatur. Vid 10-15 grader med gynnsam luft-fuktighet kan de överleva i 3 veckor i omgivningen. Den

vanligaste smittkällan hos hund tros vara omgivningen. Smitta mellan hundar före-kommer också. Om gran-nens hund eller (en av) ens egna hundar har fått skabb, är det därför viktigt att hålla den/dem från andra hundar under en period, samt att behandla alla hundar som kommit i kontakt med den smittade hunden. Vid tät kontakt med angripna djur kan människor smittas med rävskabb, men infektionen etablerar sig inte på samma sätt som på hund och för-svinner ofta av sig själv. På människor är det typiskt med angrepp på armar, rygg och mage. Hundens och rä-vens skabbkvalster får inte förväxlas med den art, som har människa som huvud-värd.

Om min hund är smittad?

Vad ska man då göra om oturen är framme och hun-den är smittad? Undersök

om det finns räv i närheten av bostaden eller där hunden vistas när den är ute. Hun-den bör inte vistas vid gryt och rulla sig där, den bör inte heller få vara vid andra möjliga smittkällor. Utfodra inte de vilda djuren. Gå till veterinären och följ dennes anvisningar med avseende på behandling. Obehandlad rävskabbsinfektion kan vara mycket plågsam för djuret, men om det behandlas di-rekt, får hunden utstå min-dre obehag och det är ingen fara för hundens hälsa. Be-handling med tabletter är normalt sett mycket effektivt (spot- on är också en möjlig-het). Dock kan det generellt finnas viss klåda under första delen av behandlingen.

Parasiter från räv kan smitta hund

www.milbemax.se

Skabb

Foto: fa11ing_away’s © Licensed under Creative Commons

Text: Veterinär Per Rasmussen, Novartis Animal Health

SE MAX 2011_01.indd 10 22/02/11 10.47


Text: Johan BromanNovartis Animal HealthFoto: Bengt Ekberg,SVA, Uppsala

Ungefär 20% av Sveriges hundar uppskattas vara smittade av noskvalster! Mycket återstår att ta reda på, vad gäller denna anonyma parasit. Det är förvånansvärt att nos-kvalster endast orsakar problem här i Skandi-navien, trots att man påvisat dess förekomst i större delen av världen. Forskare konstaterar att smittan har ökat avsevärt på våra hundar sedan 70-talet. Det är ffa luktsinnet som påverkas negativt av parasiten

Noskvalstret (Pneumonys-soides caninum) är en mil-limeter stor spindellik pa-rasit, som lever i hundens övre luftvägar och huvudets bihålor. Honan är störst med en längd på ca 1-1,5 mm, hanen något kortare och larven knappt 1 mm. Kval-stret är blekgult till färgen, blankt och ovalt i formen. Det vuxna kvalstret har fyra benpar medan larven har tre. Det främsta benparet har kraftiga klor med uppgift att hålla fast parasiten. Pa-rasitens livscykel är till stora

delar okänd för forskarna. Kvalstren rör sig snabbt, upp till 1 cm/sekund har uppmätts. Kvalstrens rörelse stimuleras av värme, t ex ut-andningsluft. Överlevnaden utanför luftvägarna är be-tydligt längre i fuktig miljö, ca 3 veckor, medan kvalstret i torr miljö endast överlever knappt ett dygn. Noskval-ster finns enbart hos hun-dar. Hundens noskvalster hittas ffa på slemhinnorna i de övre luftvägarna. Man tror att de livnär sig på döda celler och sekret på slemhin-nan. Parasiten har hittats endast hos hund. Forskare har sökt noskvalster på röd-rävar och katter vid obduk-tioner men ej hittat några. Detta tyder på att parasiten är artspecifik. Dock har noskvalstret beskrivits på en uppfödd silverräv, och man tror att andra djur eventuellt kan fungera som ett tillfäl-ligt värddjur för parasiten. I Sverige hittades parasiten för första gången på 70-talet. Man bedömer att noskval-stren ökat kraftigt (10-falt) på våra hundar sedan dess och orsaken till ökningen är okänd. Utbredningen av parasiten är i stort sett i hela världen, men det är fram-för allt i Sverige, Norge och till viss del i Finland som noskvalstret anses orsaka problem. Kvalstren orsakar kraftigt försämrat luktsinne för arbetsutövande hundar, t

ex jakt- och spårhundar.

Forskning inom Norden

Vid universiteten i Sverige och Norge har det på senare år bedrivits forskning på noskvalster. Veterinär Lotta Gunnarsson, tidigare verk-sam vid SLU (Sveriges Lant-bruksuniversitet) och SVA (Statens Veterinärmedicin-ska Anstalt) i Uppsala dispu-terade på noskvalstrens före-komst och liv i våra hundar. I hennes arbete har ingått att undersöka utbredningen hos svenska hundar, hur nos-kvalstret lever i hunden och dess livscykel. Hon har även visat, att det finns specifika antikroppar mot kvalstret i blodet hos infekterade hun-

dar. I framtiden hoppas mankunna utnyttja denna infor-mation som en diagnostisk

metod. Härigenom skulle veterinärer få tillgång till en säker metod att fastställa smitta på sina patienter. I Norge har veterinär William Bredal gjort studier, bl a på utbredning av noskvalster på norska hundar.

Har min hund noskvalster? Hur vet man då om man har noskvalster på sin hund? Någon säker metod finns ännu inte idag. De symtom som tyder på infektion hos hundar är nysningar, inåt-vända dragningar, näsflöde,

klåda i ansiktet och nedsatt luktsinne. Ett annat sätt är att nosskölja hunden, detta kräver narkos, och ett ne-gativt resultat utesluter inte en positiv diagnos. I framti-den hoppas forskarna kunna diagnostisera noskvalster med hjälp av förekomst av antikroppar i blodet (görs via ett blodprov). Idag un- dersöks hundar med miss-tänkta symtom av parasiten kliniskt av veterinären, kan inga andra fynd hittas kommer hunden ofta att provbe-handlas, för att se om symto-men försvinner.

www.milbemax.sepArASiTEr

Noskvalster – en Skandinavisk parasit

Noskvalster i nosen på en hund

Noskvalster inne i näsan (obduktionsbild).Noskvalster kan ses krypa ut ur näsan när

hunden ligger i narkos på operatinsbordet.

Foto: Boccaccio 1 © Licensed under Creative Commons

SE MAX 2011_01.indd 11 22/02/11 10.47


Text: Eva Swanberg & Lotta Carping,Sydskånska Kennelklub-ben

Att devisen ”Hunden i sam-hället” i allra högsta grad är aktuell –och populär– fick Sydskånska Kennelklubben erfara när vi fick en förfrågan från IKEA och Dreambag Production AB om vi kunde ställa upp med en informa-tionsmonter tillsammans med våra hundar då IKEA i Helsingborg skulle invi-gas. Nästan samtidigt fick vi en förfrågan från Vellinge-blomman i Höllviken om att ställa upp med informa-tionsmonter och ”klappe-hundar” under deras stora tema HUND. Givetvis tog vi tillfället i akt att just visa upp ”Hunden i samhället”, hur hunden fungerar i större och ibland synnerligen stö-rande sammanhang, hur en ”vanlig” hund kan vänja sig i obekväma situationer och hur lätt det är att närma sig en hund när man väl kan ”koden”.Det kom väldigt många fa-miljer förbi där barnen (och även de vuxna) blev över-

lyckliga när de såg alla hun-darna, som de dessutom fick lov att klappa, leka och kela hur mycket som helst med. Hundarna, som av situatio-nen, var på ett (ibland pin-samt) strålande lekhumör, ställde givetvis glatt upp på att vara ”klappe-hundar”. Det kom även barn (och vuxna !) som var osäkra in-för hundarna, men som ändå gärna ville gå fram och klappa dem. Så stolta de var när de så småningom kunde gå därifrån och då hade vå-

gat ta detta stora steg att gå fram till hundarna, stora som små, och klappa och t.o.m. kela med dem. Härligt att höra dem säga ”Nu är jag inte rädd för hundar längre”. Många av familjerna kom tillbaka flera gånger.Vi erbjöd även goda råd och tips inför valpköp, kloklipp-ning, enklare pälsvård, lite vardagslydnad m.m.Efter två intensiva och roliga helger var vi övertygade – Hunden behövs i samhället !Många tror att Kennelklub-

ben främst arrangerar ut-ställningar. De känner inte till vårt rika kursutbud, de olika utbildningar och fö-reläsningar vi har för både hundar och ägare. Tack vare ett mycket gott samarbete med läkemedels-företaget Novartis, så kan vi erbjuda våra medlemmar ett gediget program till ett redu-cerat pris.Gå in på vår hemsida www.sydskanskakennelklubben.se för att se vårt årsprogram.

Text: Eva Swanberg & Lotta Carping,Sydskånska Kennelklub-ben

På Ribersborg, ”mitt” inne i Malmö med Öresundsbron och Turning Torso som ef-fektfull bakgrund, hålls varje år Malmö Horse Show med världscuptävling i fältritt. Sydskånska kennelklub-ben är samarbetspartner vid detta arrangemang och ord-nar under tre dagar diverse aktiviteter för alla hundar. En av dagarna är den popu-lära Alla Hundars Dag då vi försöker locka extra mycket folk med både uppvisningar och tävlingar – och populära ”prova-på” för besökande hundar - i bl.a. free-style, lydnad, agility. Malmös mest välskötta hund koras och vi visar vardagsskötsel med kloklippning och pälsvård. Det finns möjlighet att ta ”Hundförar-märket”, Syd-skåkk har information om både kurser och andra ak-tiviteter och sist, men inte minst, massor av rasklub-bar har sin egen monter där man nästan tävlar om att visa upp det bästa av just sin ras.

För den kanske lite hund-rädda har vi ”klappvänliga hundar”och flera försäljare lockar med både hundleksa-ker och godis. Vi vänder oss till alla hundar och hundäga-re oavsett ras och glädjande nog har responsen från all-mänheten varit enorm. Det är ett härligt arrangemang som vi hoppas håller på många år till!

SKK LÄNSKLUbb

Hunden i samhället! Alla hundars dag

Besvär med mask? Räck vacker tass!

Nya Milbemax

Lika enkel att ge som en godbit ...

l Samma välkända avmaskning – nu i ny tuggtablett

l Mot alla vanligt förekommande maskar

l Välsmakande tabletter och engångsdos

l Fås på apoteket

l Läs mer om maskar och Milbemax på www.milbemax.se

Milbemax vet. 2,5 mg/25 mg och 12,5 mg/125 mg tuggtabletter (milbemycinoxim/prazikvantel). Indikationer: Hund: behandling av blandinfektioner med adulta bandmask och rundmask: D. caninum, Taenia spp., Echinococcus spp., Mesocestoides spp., A. caninum, T. canis, T. leonina, Trichuris vulpis, C.vulpis (begr. av inf.), A. vasorum (begr. av inf.). Kan också användas förebyggande mot D. immitis, om samtidig behandling mot bandmask är indicerad. Kontraindikationer: Milbemax vet. 2,5 mg/25 mg: inte till valpar mindre än 1 kg. Milbemax vet. 12,5 mg/125 mg: inte till hundar mindre än 5 kg. Lägsta rekommenderade dos: 0,5 mg milb. och 5 mg praz. per kg oralt som engångsdos.(Särskild dosregim för hjärtmask, se www.fass.se). Särskilda varningar: För hundar av collieras eller närbesläktade raser måste dosen följas strikt. Om hunden har rest i regioner med risk för tropisk hjärtmask, rekommenderas att man rådfrågar veterinär, för att utesluta infestation med denna. Om diagnosen är positiv är adulticidal terapi indicerad före administrering av Milbemax vet.. Användning till hundar med mikrofilaremi rekommenderas inte. Biverkningar: I mycket sällsynta fall: Systemiska tecken (såsom slöhet), neurologiska tecken (såsom muskelryckningar och ataxi) och/eller gastrointestinala tecken (såsom kräkningar, diarré, aptitlöshet och dregling). Interaktioner: Försiktighet bör iakttas vid samtidig användning av Milbemax och andra makrocykliska laktoner. Dräktighet: Kan användas till dräktiga och digivande tikar och avelsdjur. Texten är baserad på produktresumé daterad 2010-07-02. Se fullständig produktinformation på www.fass.se Novartis Healthcare A/S, Lyngbyvej 172, DK – 2100 Köpenhamn Ö. Oktober 2010

SE MAX 2011_01.indd 12 22/02/11 10.47


Text: Måns EngelbrektssonFoto: Helena Sirén och Lotta Bengtsson

När du ska köpa hund finns det många skäl till att välja en renrasig hund registrerad i Svenska Kennelklubben, SKK. En av fördelarna är att du kan vara mer säker på vad du får – valparna ef-ter två hundar av samma ras är relativt lika sina föräldrar både vad gäller utseende och mentala egenskaper. En annan stor fördel är att du kan känna dig säkrare på att uppfödningen skett på ett bra sätt, eftersom SKK har omfattande re-gelverk som uppfödarna måste följa.

De senaste åren har det de-batterats en hel del kring rashundsaveln vad gäller ex-teriöra överdrifter hos vissa raser. Även om det finns en del hälsoproblem så är lös-ningen inte att köpa bland-rashundar eller oregistrerade rashundar.

Uppfödning med hunden i fokusAlla uppfödare inom SKK måste följa SKKs grundreg-ler, som bland annat säger att hundarna ska vårdas väl och att uppfödarna alltid ska an-

vända friska djur i sin avel. I grundreglerna regleras också bland annat hur ofta en tik får ha valpar, hur länge tiken ska vila mellan valpkullarna och vid vilken ålder valparna får skiljas från tiken. Väljer du att köpa en valp av en av SKKs uppfödare är risken därför liten att du stödjer en oseriös uppfödare som har pengarna i fokus i stället för hunden.

God hunduppfödning krä-ver kunniga uppfödareAtt föda upp hundar kan verka enkelt men ett seriöst avelsarbete kräver mycket kunskap och omsorg. Till sin hjälp har SKKs uppfö-dare avelsråd inom ras- och specialklubbar, tillgång till information om hundarna genom webbtjänsterna SKK Hunddata och SKK Avels-data samt ett omfattande ut-

bildningsprogram. På SKKs kansli finns också anställda avelskonsulenter, som främst arbetar mot klubbarnas av-elsråd. Alla ras- och special-klubbar har även tagit fram rasspecifika avelsstrategier som ska hjälpa uppfödarna att välja rätt hundar i sin avel för att på sikt främja rasen i sin helhet.

Hitta din valp på köpa-hund.se!För att underlätta för alla som letar efter en ny hund kommer SKK under 2011 att lansera en webbplats med namnet köpahund.se. På webbplatsen kommer SKKs uppfödare att kunna för-medla sina hundvalpar di-rekt till intresserade köpare. Endast hundar som uppfyl-ler SKKs krav för registre-ring kommer att förmedlas på köpahund.se, vilket inne-

bär att webbplatsen blir ett tryggt och säkert alternativ till andra mindre kontrolle-rade annonsmarknader.

DjurID.se – register även för blandraserÄven om du inte köpt en SKK-registrerad valp kan du med fördel registrera dig själv – som ägare till din hund.

I DjurID.se, som drivs av SKK, kan alla hundar (och katter!) registreras tillsam-mans med sin ägare för en engångskostnad. Registret är sökbart via internet, vil-ket innebär att den som hit-tar din bortsprungna hund snabbt kan komma i kontakt med dig.

Många fördelar med en registrerad hundSVENSKA KENNELKLUbbEN

Korta fakta om svenska kennelklubben:

• SKK är en paraplyorganisation med närmare 1 000 klubbar anslutna

• SKKs länsklubbar ordnar verksamhet inom sitt län, till exempel utställningar och kurser

• SKKs ras- och specialklubbar ordnar verksamhet för sina raser, till exempel prov och utställningar

• SKK har sammanlagt cirka 325 000 medlemmar• SKK har omkring 2 miljoner hundar i sina register• SKK registrerar varje år omkring 60 000 nya hundar

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto: Novartis AnimalHealth

Sverige har för första gången diagnostiserat rävens dvärg-bandmask. Fyndet gjordes på en räv från Uddevallaområdet i febr. 2011. Nu vill myndig-heterna få in så många rävar från trakten som möjligt för att få en uppfattning om den farliga parasitens utbredning i området. Statens Veterinär-medicinska Anstalt (SVA) har sedan 2000 ett övervaknings-program där man obducerat ett stort antal rävar runtom i Sverige. Rävens dvärgbandmask kan förekomma hos räv, hund och katt samt hos ett antal

andra rovdjur. För dessa ar-ter (som är huvudvärdar) ses inga kliniska symtom. Även de djur som har tusentals maskar kan vara symtomfria. I gengäld ger parasiten större problem hos mellanvärden (t ex mus och människa). I mel-lanvärden bildas det blåsor i levern som kan ge problem. Vi människor smittas med ägg i naturen, t ex när vi plockar svampar och bär och inte sköljer eller tillagar dem. I de områden, där smittan finns, handskas man natur-ligtvis mycket försiktigt med döda rävar, men det varnas också för att plocka och äta bär och svamp.Genom att skölja eller koka bär och grönsaker är risken minimal för smitta.Det finns effektiva behand-lingar (medel som innehål-

ler praziquantel) mot denna parasit.

Du måsta fortfarande avmaska hund och katt vid införselKraven för att föra in hundar och katter i landet kvarstår oförändrade. Det är alltså mycket viktigt att alla hundar och katter som reser in i Sve-rige avmaskas (se ytterligare upplysningar på www.sva.se.)

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Kan mask smitta till människor? Normalt sker bara lite smitta med mask från djur till män-niskor, men människor kan smittas vid tät kontakt med hund och katt, eller via av-föring. Betydelsen av denna smitta till människor är oli-ka, berorende på vilket land som avses, dvs vilka parasiter som förekommer i respek-tive land. Spolmask finns i så gott som hela världen. Räv, hund och katt och många andra djur urskiljer maskägg, som kan smitta människor via omgivningen eller pälsen på djur som är infekterade. At holde god hygien för att

undvika human smitta är därfor bra. De flesta ma-skinfektioner är harmlösa, men av och till kan sjukdom ses av spolmask. Parasiten rävens dvärgbandmask, vil-ken kan ge anledning till symtom hos människor, och denna mask är ett större pro-blem i Tyskland och andra länder söderut. I vissa områ-den i Tyskland, där det finns många smittade rävar, har man från myndigheternas sida behandlat rävarna med maskmedel från flygplan och via jägare. Samtidigt be-handlas hundar systematiskt med avsikt att minska smit-trycket, och därmed minska risken att människor smittas. I norden har vi inte set smitte til människor eller hundar, och myndigheterna i Sverige ställer krav om att hundar

och katter är avmaskede mot prasitten vid resa in i landet.

Generella försiktighetsreg-ler mot smitta kan vara att regelbundet avmaska sina djur, täcka över sandlådor som inte används, tvätta bar-nens händer (stoppar fingrar i munnen) och att inte låta djuren slicka barnen i ansik-tet.

Zoonoser Fund av rävens dvärgbandmask i Sverige

FAKTASvenska Kennelklubben –

hundägarnas riksorganisationMed omkring 325000 medlemmar är Svenska ken-nelklubben, SKK, en av landets största fritidsorga-nisationer. Utöver att registrera rasrena hundar och utveckla hundaveln i Sverige arrangerar SKK också utställningar, prov och tävlingar över hela landet. SKK arbetar även med att föra hundens talan gente-mot samhället. Tack vare sina många medlemmar får SKK ett stort inflytande på den svenska hundpoliti-ken – gå med du också!

Foto: Sweetron1982

© Licensed under Creative Commons

SE MAX 2011_01.indd 13 22/02/11 10.47


Text: Maria Cedersmyg, Veterinärinspektör, Jordbruksverket .

ID-märkning och pass

All hundar och katter som reser till eller inom EU ska vara ID-märkta med ett mi-crochip. Fram till den 3 juli 2011 är också tatuering en godkänd metod. Djuren ska också ha ett sällskapsdjurs-pass som en veterinär utfär-dar. I passet noteras uppgif-ter om djuret och dess ägare samt vilka behandlingar dju-ret fått.

Vaccination mot rabies

Vaccination mot rabies skyddar mot det klassiska rabiesviruset som finns i Eu-ropa. Ett djur har vanligen utvecklat tillräckligt med antikroppar cirka 3 veckor efter vaccinationen. Därför måste man vänta 21 dagar efter den första vaccinatio-nen innan man får resa med djuret. Det finns fyra grupper av

djur som är sämre på att bilda antikroppar efter vac-cination: hundar under ett års ålder, hundar av riktigt stora raser, hundar i hård fy-sisk träning samt sjuka djur. Dessa rekommenderar man i Sverige dubbel vaccina-tion av för att höja mängden antikroppar.

Kontroll av rabiesskyddet

För att urskilja djur med för låg mängd antikroppar krä-

ver Sverige att ett prov tas 120 dagar efter vaccinatio-nen för att mäta antikropps-halten. Endast djur som når ett gränsvärde som WHO har satt upp får komma in i Sverige. Ett djur som har godkänd mängd antikrop-par och sedan revaccineras inom rätt tid behöver inte ta nytt prov.

Kravet på godkänd mängd antikroppar gör att du måste

börja förbereda ditt djur minst 6 månader innan du ska resa med det. Kra-vet kommer dock att slo-pas inom EU den 1 januari 2012 – läs mer i faktarutan.

Avmaskning mot dvärg-bandmaskKravet på avmaskning av djur vid inresa till Sverige påverkas inte av fyndet av dvärgbandmask. Det är mycket viktigt att alla resan-de djurägare avmaskar sina djur!Avmaskning med särskilda preparat dödar effektivt de vuxna bandmaskarna. Du ska använda antingen sub-stansen praziquantel eller ep-siprantel. En hund eller katt ska vara avmaskad inom 10 dagar före införseln. Ju se-nare inpå införseln avmask-ningen utförs desto bättre, eftersom man då minskar ti-den då djuret kan infekteras igen mellan avmaskningen och resan. Avmaskningen ska utföras av en veterinär,

som också noterar behandlingen i passet.

Om ett djur varit utomlands i mer än en månad kan det ha en vuxen parasit i tarmen. När man avmaskar djuret kan det då komma ut smitt-farliga ägg i upp till tre dagar. Man bör därför plocka upp avföringen efter ett sådant djur i tre dagar efter avmask-ningen, och lämnna den för förbränning. Det finns också ett system för avmaskning för dem som pendlar med sina djur mellan Sverige och Danmark och vill undvika alltför frekvent avmaskning. Om man av-

maskar djuret var 28:e dag så dödar man parasiten just innan äggproduktionen börjar. På så vis håller man hunden eller katten smittfri utan att avmaska onödigt ofta. Avmaskningen ska utfö-ras av en veterinär som note-rar behandlingen på ett sär-skilt fyraveckors-intyg istället för i passet. Djurägaren skri-ver under på samma intyg att han/hon ska låta avmaska djuret om 28 dagar.

Sannolikt kommer ett nytt system för avmaskning att gälla inom EU från den 1 ja-nuari 2012.

JordbrUKSVErKET

Det är lätt att resa rätt inom EU

FAKTANya införselregler den 1 januari 2012

• ID-märkning och pass – Oförändrat• Rabiesvaccination – Oförändrat• Antikroppskontroll – Slopas inom EU och från

listade länder• Avmaskning – Troligen ett nytt system, EU-för-

handlingar pågår

Läs mer om de nya reglerna under Djur/In- och utförsel/Hundar och katter på Jordbruksverkets hemsida:

www.jordbruksverket.se

Text och foto: Sverre Seierstad, chefsveterinär Malmö Djursjukhus .

CT:n är fantastisk när man snabbt och säkert ska ställa diagnos. En CT, eller skikt-röntgen som den också kallas, ger detaljerade tredi-mensionella bilder av inre organ, mjukdelar och ske-lett. En skiktröntgen skickar ut många små röntgenstrålar från olika vinklar och tar ett 40-tal bilder per minut i kroppens längdriktning. Bilderna databehandlas och den färdiga bilden visualise-rar tydligt alla strukturer.

Tumörer, inflammations-sjukdomar, medfödda ano-malier, sjukliga förändringar i näshåla, diskbråck, kom-plicerade frakturer är några exempel på tillstånd där en CT-undersökning kan vara påkallad. Många djurägare ställer sig säkert frågan hur en rönt-gen med CT går till. Det

är en relativt enkel proce-dur. Men till skillnad från människor kräver en CT-undersökning av djur att narkos eller lugnande ges under en kort stund. Själva undersökningen tar i nor-

malfallet inte mer än några minuter. Som djurägare bör man dock vara medveten om att en skiktröntgen är kostsammare än en vanlig röntgenundersökning. De flesta försäkringsbolag täcker

idag kostnaderna, men som djurägare bör du kontrollera ersättningsvillkoren med ditt försäkringsbolag innan undersökningen.

Djursjukhuset i Malmö som

nyligen installerat en CT har skapat ett speciellt CT-team. Teamet har knutit en av de främsta inom bilddiagnos-tikområdet till sig, norska veterinären Hege Kippenes-Skogmo, och nu pågår det viktiga arbetet med att in-formera veterinärer runt om i Skåne om de nya diagnos-tiska möjligheterna. Nästan lika viktigt är det att nyhe-ten når djurägare. Fram till nu har patienter från Skåne

remitterats till Göteborg och Strömsholm när en CT-scan varit påkallad, nu finns den här viktiga resursen på betydligt närmare håll. Tillsammans med övriga undersökningsmöjligheter, veterinärkompetens och friskvårdsfaciliteter placerar det Djursjukhuset Malmö i framkant av den veterinär-medicinska och tekniska ut-vecklingen.

Bättre diagnostik för katter och hundar i SkåneMALMö dJUrSJUKHUS

SE MAX 2011_01.indd 14 22/02/11 10.47


Text: Maria Cedersmyg, Veterinärinspektör, Jordbruksverket .Foto: Novartis Animal Health

Hundar och katter som ska resa in i Sverige ska vara skyd-dade mot rabies och dvärg-bandmask. Lär dig mera om varför det är viktigt att skyd-da djuren och landet mot dessa båda smittämnen här:

Rabies

Rabies är ett virus som kan drabba alla varmblodiga djur. Viruset påverkar nerv-systemet och ger förändrat beteende och en långsamt tilltagande förlamning och leder till slut till döden ge-nom kvävning.

Det finns flera olika vari-anter av rabiesvirus, och de olika typerna är anpassade till olika värddjur. I Europa finns viruset framför allt hos vilda djur såsom räv och mårdhund, vilka kan utgöra en reservoir för smitta till tamdjur och människor. I Afrika, Nord- och Sydame-

rika finns flera varianter hos fladdermöss. I Asien finns många länder med hund-medierad rabies, och där är smittrisken till människa också störst pga den nära kontakten mellan hund och människa.

Viruset finns i det smittade djurets saliv och människan smittas av att bli biten eller genom att saliven kommer in via en hudskada. Cirka 50 000 människor dör varje år i rabies. Huvuddelen av dessa är barn i Asien, och de allra flesta har blivit bitna av en smittad hund. I Sverige har vi inte haft inhemsk rabies sedan 1886, men en ung svensk kvinna dog i rabies för 10 år sedan efter att ha tagit hand om och smittats av en övergiven valp i Thai-land.

Smittade djur och män-niskor visar symptom först då viruset gett skador i det centrala nervsystemet. Detta kan ta lång tid, och inku-bationstiden för rabies kan därför vara flera månader

lång. En smittad hund kan dock sprida smittan i cirka 14 dagar innan symptomen kan ses. Det finns ingen provtagningsmetod som kan användas för att visa att ett djur inte bär på rabiesvirus.

Bekämpning sker genom vaccination av både tama och vilda djur. Drabbade länder kräver årlig vaccina-tion av hundar, och genom-driver två vaccinationskam-panjer per år för de vilda djuren. Kuber av fiskpasta med en vaccinbehållare sprids i naturen och äts upp av rovdjur, som vaccineras då de biter i vaccinbehålla-ren. Dessa metoder har va-rit mycket framgångsrika i Europa, och har lett till att man under de senaste 15

åren lyckats få mer än halva Europa fritt från rabies.

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis)

Rävens dvärgbandmask finns spridd över stora delar av Europa och är vanligast i centrala Europas bergstark-ter. Parasiten lever som en bandmask i tarmen hos räv och mårdhund, och parasit-äggen sprids via värddjurets avföring till ffa sork. I sor-kens lever utvecklas blås-mask, och när det smittade djuret äts upp av en ny räv eller mårdhund fullbordas parasitens livscykel då äggen utvecklas till nya bandmas-kar i djurets tarm.

Också en hund eller katt kan få rävens dvärgbandmask om de äter en smittad sork.

Liksom räven blir de inte sjuka av infektionen – man kan alltså inte se på sitt djur om det är smittat. Det tar cirka 28 dagar från det att en hund har ätit blåsmask till dess det kan komma ut smittfarliga ägg med avfö-ringen. De ägg som produ-ceras är klibbiga och mycket lätta och sprids i djurets om-givning.

Om en människa får i sig ägg kan det utvecklas blåsmask i levern eller andra organ, s.k alveolär echinococcos (AE). Blåsmasken utvecklas myck-et långsamt och sjukdoms-symptom ses inte förrän det blivit mycket stora skador på levern. Detta kan ta upp till 10 år.

Alveolär echinococcos hos människa är en mycket ovanlig sjukdom som är synnerligen allvarlig för den som smittats. En människa med AE måste medicineras livet ut, men en del patienter tål inte medicinerna. I värsta fall krävs levertransplanta-tion, och ett antal männis-kor dör varje år i förtid av AE. I Europa smittas årligen cirka 10 personer per en mil-jon innevånare, men siffran ökar kraftigt pga att rävarna i Europa blir fler och sprider parasiten. Allt fler stadsbor drabbas då det numera finns många smittade urbanise-rade rävar i storstäder såsom Bern, Zurich och Bryssel.

Det finns ännu mycket litet information om hur män-

niskan smittas, men det förefaller vara vanligast att hundägare samt de som vis-tas i skog och mark eller job-bar inom lantbruk drabbas. Man kan också smittas av att äta otvättade bär, fallfrukt och svamp.

I februari rappporterades det första fallet av rävens dvärg-bandmask hos en räv i Udde-valla kommun. Myndighe-terna bedömer att Uddevalla, Munkedal, Färgelanda och Vänersborgs kommuner kan vara smittade. Man ber jä-garna om hjälp för att få in så mycket räv som möjligt från västra Sverige för att få veta mer om hur utbredd smittan är. Parasiten har stora förut-sättningar att etablera sig; klimatet är gynnsamt för den och det finns gott om räv och sork. Det är mycket viktigt att hundägare i det smittade området följer avmasknings-rekommendationerna för att skydda sig och omgivningen mot smittan. På så vis mins-kar riskerna att smittan sprids till andra delar av landet el-ler till våra fria grannländer Norge och Finland. Det är dessutom mycket angeläget att inte få in mer smitta i landet, så den som reser ut-omlands med en hund eller katt eller köper ett djur ut-omland måste också fortsatt avmaska sitt djur före inresan i Sverige. Du som reser med ditt djur har alltså det största ansvaret för att skydda både dig, din familj och Sverige mot rävens dvärgbandmask.

Kraven skyddar mot rabies och dvärgbandmask

www.milbemax.seJordbrUKSVErKET

Hur kan jag hjälpa?

Man kan gå med i föreningen•Man kan ge ett ekonomiskt bidrag•Företag kan bli medlemmar•Man kan stödja aktivt i form af lokala arrangemang som •t ex insamlingar eller andra lokala aktiviteter

Stöd projekten – gå in på www.dsos.dk

Gör en skillnad – Gå med i djurens SOS

Foto: Chris. P’s © Licensed under Creative Commons

SE MAX 2011_01.indd 15 22/02/11 10.47


JÄgArförbUNdET

Mårdhunden i SverigeText: JägarförbundetFoto: Jägarförbundet

Mårdhunden finns nu i Norrbottens län, främst då i kustkommunerna samt Tor-nedalen. Under 2008 - 2009 avlivades knappt ett hundra-tal mårdhundar i Norrbot-ten samt en i Västerbotten. I februari 2010 avlivades också en mårdhund i Väs-ternorrland, utanför Örn-sköldsvik. Som jämförelse kan man nämna att under jaktåret 2008/2009 sköts det 160 000 mårdhundar i Fin-land och troligen trafikdöda-des det minst lika många.

Varför vill vi inte låta mårdhunden etablera sig i Sverige?Mårdhunden är en främ-mande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dess-utom kan den sprida all-mänfarliga sjukdomar som rabies, dvärgbandmask, räv-skabb, trikiner och fästingar.Sverige har skrivit under konventionen om biologisk mångfald, där det fram-går att vi har förpliktat oss till att förhindra införsel av främmande arter, och kon-trollera och utrota främ-mande arter som kan störa våra ekosystem, livsmiljöer och inhemska arter. Lik- nande förpliktelser har vi också avgett i förbindelse med vår ratifisiering av Bern- och Ramsarkonven-tionerna samt Fågel- och Habitatdirektivet. Mård-

hunden är uppförd på Art-databankens ”svarta lista”.

• Alla erfarenheter visar att de flesta introducerade ar-ter kan ha stora och oför-utsägbara effekter på den lokala faunan och floran

• Vi vet att etablering av mårdhund lokalt kommer att påverka markhäckande fåglar negativt, speciellt utsatta är kolonihäckande våtmarksfåglar.

• Mårdhunden är en viktig vektor i spridning av sjuk-domar, bland annat rabies; dessutom kan den sprida flera oönskade parasiter, däribland Echinococcus multilocularis, rävskabb, trikiner och fästingar. Under rabiesepidemin

i Finland 1988-89 var mårdhunden den vikti-gaste spridaren av sjukdo-men vilket har medfört ett omfattande vaccinations-program av Finlands vilda rovdjur. Även de finska hundarna rabiesvaccine-ras som regel. I Finland beräknas att rabiesvac-cinationen årligen kostar 9 000 000 kronor.

• Echinococcus multilo-cularis är en bandmask som primärt lever i hund-djur inklusive våra hundar. Bandmasken kan använda gnagare som mellanvärd, och även människa. In-fekterade djur som lämnar avföring på eller nära bär eller svamp kan leda till att ägg överförs till män-niskan, något som kan

medföra leversvikt hos oss. I Alpregionen påvisas årligen omkring 10 fall hos människa per miljon invånare. Många av de drabbade dör till följd av denna parasit.

• Mårdhundens stora antal i Finland och dess förmåga att överleva rävskabb inne-bär ett stort problem för de finska hundarna och hundägarna. Den finska hunden exponeras för och drabbas betydligt mer för rävskabben än vad våra mer av rävskabben svenska hundar gör.

Mårdhundsprojektet

Mårdhundsprojektet består av två delar, en förvaltnings-del och en forskningsdel. Det långsiktiga syftet med projektet är att utrota och därefter förhindra mårdhun-dens invandring och etable-ring i Sverige och Norge. Även dansk naturförvaltning kommer att kunna använda

utarbetade metoder direkt i deras förvaltning av mård-hunden, som nu också har börjat sprida sig in i Dan-mark från Tyskland. För-valtningsprojektet kommer även att bidra med data till det parallellt pågående forskningsprojektet som en konsekvens av att de först fångade djuren i varje om-råde förses med sändare för att så effektivt som möj-ligt kunna finna och avliva samtliga individer inom de aktuella områdena. Forsk-ningsprojektet syftar i sin tur till att fortlöpande för-bättra kunskap och metoder för att så effektivt som möj-ligt begränsa mårdhundens etablering. Mårdhundspro-jektet leds gemensamt av Svenska Jägareförbundet, SLU, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Norrbot-ten och Västerbotten via en styrgrupp.

Våra hundar

Människans bästa vän, hun-den, har en viktig uppgift i vårt arbete med att stoppa mårdhundens etablering i vårt land. Alla hundar med lite jaktinstinkt i sig kan nyttjas till mårdhundsjakt. Erfarenheter från Finland visar att sökstarka jakthun-dar av spetstyp eller stående fågelhundar är ypperliga på att finna och med stånds-kall ställa mårdhunden så att hunföraren kan hinna i

kapp hundföraren och avliva mårdhunden. Den typen av mårdhundsjakt sker som regel efter solens nedgång. Grythunden har här också en viktig uppgift eftersom mårdhunden ofta söker skydd dagtid i gryt och an-dra håligheter i marken.

Faktaruta om Mårdhunden

Mårdhunden kallas ibland Asiatisk Vattenräv vilket är ett bra namn eftersom namnet väl beskriver arten. Den har sitt egentliga utbredningsområde i östra Asi-en, den trivs i våtmarker och den är ett hunddjur som till viss del påminner om en räv.

Mårdhunden introducerades som pälsvilt till västra delen av före detta Sovjetunionen mellan åren 1926-1955. Sedan dess har den koloniserat mer än 1,4 mil-joner kvadratkilometer i Centraleuropa och håller nu på att invadera våra nordiska länder via Nordtyskland och Tornedalen via Norra Finland.

Mårdhunden är ungefär lika stor som en räv, men har kortare ben och svans och ett litet huvud med korta runda öron. Mårdhunden har en karakteristisk an-siktsmask, med svarta teckningar runt ögonen. Huvu-det och främre delen av nosen är i övrigt ljust. Pälsen är tät och mjuk. Mankhöjden ca 40-50 cm och kropps-längden ca 50-70 cm. Vikt ca 4-6 kg på sommaren och 6-13 kg på senhösten. Trots att mårdhunden bara får en valpkull om året så är den en av världens mest högproduktiva hunddjur mellan 8-16 valpar är nor-malt och i fångenskap har över 20 valpar konstaterats. Konditionen på tiken är avgörande för kullstorleken. Mårdhunden kan etablera sig i alla typer av miljöer men trivs bäst i näringsrika våtmarker. I dessa våtmar-ker kan förbluffande stora populationer utvecklas. Det är inte ovanligt med 200-300 mårdhundar/1000ha i våtmarksområden i södra Finland. www.milbemax.se

www.milbemax.se

SE MAX 2011_01.indd 16 22/02/11 10.47


TÄVLiNg

Många hade sänt in fina bidrag till tävlingen ”Gör din hund till fotomodell” i MAX tidningen 2010. Maria Svensson från Östansjö tog hem segern med sin känslosamma bild på hunden Zero. Hon säger: - Zero tänker på hur underbart livet är och jag fylls av ett stort lugn när jag ser den här bilden. Vad annat kan man säga. Stort GRATTIS (!) till Maria, som med bilden kammade hem 1:a priset i tävlingen – en systemkamera.

Maria har i hela sitt liv haft ett stort intresse för djur. Ti-digare arbetade hon på ett hund- och kattpensionat där hon kom in kontakt med sin allra första hund. Ett par vänner skulle omplacera sin

hund, en schäferhane på 1½ år. Då Maria först fick frå-gan om hon ville ha Zero blev det ett blankt nej. Det var ett stort ansvar att ta en schäfer som första hund och hon råddes att börja med en ”lättare ras”. Tillslut blev hon övertalad att ha Zero på prov en kortare tid. När hon fick reda på att han skulle av-livas om ingen tog hand om honom fanns det inga alter-nativ – han ficka stanna. Ma-ria berättar vidare att man aldrig är så engagerad som i den första hunden. Därmed började hon också många kurser; t ex allmänlydnad och tävlingslydnad. Zero och hon tränar fortfarande en del, men njuter nu mest av livet tillsammans. ”Jag kommer alltid att se Zero som min läromästare. All den träning mot hans ”ola-

ter” har lärt mig massor hur jag ska agera som ledare”. Efter Zero har Maria skaf-fat fler omplaceringshundar då behovet för nya hem är stort. Hon har nu tagit hand om både en Kungspudel och en Whippet. Tre hundar är dock maxgränsen för vad jag hinner och har råd med, sä-ger hon.Maria arbetar som djurvår-dare på en veterinärklinik i Örebro. Dagarna är fyllda med djur i behov av hjälp och hon stortrivs med sitt jobb. Hon fotograferar mycket på sin fritid och en ny systemkamera passar då perfekt.Vi på Novartis Animal Health önskar Maria stort GRATTIS och hoppas hon får mycket glädje av sin nya kameran!

MAX tävling 2010Se alla finalister i 2010 års fototävling

”Gör din hund till fotomodell” på vår Facebook-sida .

Ni kan hitta oss på Facebook under

”Milbemax vet” .

Max tävling 2010 – Zero stolt vinnare som fotomodell!

Text: Johan Broman, Novartis Animal HealthFoto: Vinnarbilden av Zero och Maria med sin hund, Maria Svensson

Se alla finalister och dela dina egna hundbilder med andra entusiaster på Milbemax vet sidan på Facebook .

NyHET! Glöm inte att vi har en ny Milbemax video-tävling .

Här kan ni vinna priser för bästa film med hund-tricks .

För ytterligare information, se

www .milbemax .se

SE MAX 2011_01.indd 17 22/02/11 10.47


Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto: Marie Albertén

Den vanligaste rundmasken hos hund är spolmask. Spol-mask ses hos de flesta valpar, då de överförs med mjölken från moderdjuret. Valparna kan även födas med mask, eftersom larver kan vandra från tiken till valparna redan i fosterlivet. I tarmen hos valparna kommer maskarna att växa sig stora, ca 6-18 cm långa, och om dessa är många till antal kan dom belasta det unga djuret.Den vuxna masken kommer att urskilja ett stort antal ägg i omgivningen (en spolmask har kapcitet att urskilja flera hundra tusen ägg per dygn) och smitta andra djur. Sym-tomen kommer att variera från djur till djur och är be-roende på hur allvarlig smit-tan är.Exempel på symtom är dålig tillväxt, tjock och rund buk,

glanslös päls eller hosta. Hos valpar vandrar larverna över till lungorna och orsakar hos-ta hos valpen. Detta sker inte hos den vuxna hunden.Hos vuxna djur etablerar sig maskarna i tarmen, eller larvstadier av maskarna kan vandra ut i kroppen i första hand till musklerna där de kapslar in sig och övergår i en vilofas. Dessa vilande sta-dier kommer att aktiveras vid dräktighet och börjar vandra till foster eller till mjölkkört-larna hos tiken. Då har smit-tan överförts till nästa genera-tion och parasitens livscykel är avslutad. Andra arter av rundmask kan ha andra smittvägar. Gene-rellt sett kan man säga, att det finns många möjligheter till kontakt med rundmask-smitta.Spolmask är ofta enkel att behandla med avmasknings-medel, men man bör komma ihåg att dessa medel inte har långtidseffekt och att djuret kan smittas igen.

Text: Veterinär Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Hundägare vet att hundar ger oss en stor portion glädje och upplevelser som har stor be-tydelse för vårt välbefinnan-de. Som ägare har vi ansvar för hundens skötsel och frisk-vård. I det ingår parasitkon-troll Parasiter i pälsen upp-täcks ofta genom att djuret kliar sig, eller att man ser dem krypa i hårremmen. Med pa-rasiter inne i kroppen, till exempel inälvsmask, är det en helt annan sak. Ofta ger

maskarna inga direkt synliga symtom, och de symtom som uppkommer kan vara svåra att tolka. Exempel på fysiska

symtom som djuret får kan vara diarré, dålig tillväxt, svaghet, hosta, torr och livlös päls eller tjock rund buk hos valpar.

Är det vanligt med inälvsmask hos valpar?Valpar har ofta mask då de smittas från tiken (föds med mask), detta trots att tiken tidigare blivit avmaskad. Varje hund kan ha ett stort antal maskar som urskiljer

tusentals ägg i omgivningen. Man har visat att dessa ägg kan överleva i naturen i flera år trots olika temperatur och andra faktorer. Därför be-handlas unga djur enligt ett visst schema för att kontrol-lera parasitbördan hos djuret under resten av livet.

Är det vanligt med inälvs-mask hos vuxna hundar?Vuxna hundar är inte lika ut-satta för inälvsmask som val-par. De flesta av våra hundar är inte aktiva jägare i naturen och smittas därför mindre än till exempel katter. I vilda hundpopulationer, där dju-ren lever av fångade byten, är parasitbördan jämförbar med den i den vilda faunan (50-80% har mask). Större undersökningar, gjorda på se-nare tid, har visat att 5-6,7% av vuxna hundar i Sverige urskiljer spolmaskägg. Så om våra hundar skulle fånga by-tesdjur som föda vore situa-tionen annorlunda. Hundar som vistas mycket ute i na-turen, till exempel jakthun-dar eller brukshundar, har av denna anledning större risk att få mask än ”stadshundar”.

Ger mask symtom hos djuren?Betydelsen av inälvsmask hos hundar har två aspekter. Dels kan de smitta andra djur och oss människor med mask, och dels kan de själva bli sju-ka av maskarna. Djurets ålder är av betydelse. Unga djur är utsatta för massiv smitta från moderdjuret. Unga djur kan få varierande symptom från

milda till kraftiga. Vuxna djur är ofta inte infekterade i samma grad som unga, därför ses ofta inga symtom på dessa maskar. Den vanligaste band-masken ger inga symtom på våra djur. Spolmask och an-dra maskar kan därimot ge djuret problem ibland. Om din hund har några av nedan nämnda symtom, eller om den hostar, kan den ha mask.

När bör hundar avmas-kas?Hundar, som tidigare haft mask i vuxen ålder eller som-vistas i kennelmiljöer, har ökad risk att smittas. Det är bra att se på djurets avfö-ring. Bandmasken avslöjar sig med små risgrynsliknande segment som kommer ut ur ändtarmsöppningen, ibland kan man se hur de rör på sig. Hundvalpar bör avmaskas redan vid 2-3 veckors ålder. Detta eftersom spolmaskens livscykel är ca 3 veckor, här-med hindrar man parasiten att kunna föröka sig till en ny generation. Vuxna hundar har inte så ofta mask, men om din hund är aktiv i na-turen eller tidigare haft mask bör du vara uppmärksam. I samband med resa med hun-den eller katten till utlandet och tillbaka, eller vid import, finns det krav på avmask-ning enligt Jordbruksverkets regler. Våra djur har risk att smittas av andra, i utlandet förekommande parasiter, och om djuret visar tecken på sjukdom skall det undersökas av veterinär som har kunskap om parasiterna.

iNÄLVSMASK

Allmänt om inälvsmask

www.milbemax.se

Rundmask

Viktigt att avmaska valpen!

Inälvsmask är speciellt vanlig hos hundvalpar, därför är

avmaskningen viktig. Tiken kan smitta valparna med spolmask

redan under fosterstadiet eller när valparna diar hennes mjölk.

En avmaskningsrutin skall upprättas av tik och valpar under

dräktighet och laktation. Risken är annars att valpar får vandrande

mask i kroppens olika organ.

Därför, ge din valp en bra start i livet utan mask!Läs mer om avmaskningsrutiner på www.milbemax.se

Novartis Healthcare A/S • Animal Health • Lyngbyvej 172 • DK-2100 Köpenhamn Ö.

02/1

1 – S

E-M

I11-0

4

Foto: lindyi © Licensed under Creative Commons

Foto: jpctalbot © Licensed under Creative Commons

Foto: garyt70’s © Licensed under Creative Commons

SE MAX 2011_01.indd 18 22/02/11 10.47


Enkel avmaskningmed köttsmak!

www.milbemax.seNovartis Healthcare A/S • Animal Health • Lyngbyvej 172 • DK-2100 Köpenhamn Ö.

02/1

1 – S

E-M

I11-0

2

Det förekommer två typer av spolmask, Toxocara cati och Toxascaris leonina. T. cati är den vanligaste och den ses hos både kattungar och vuxna katter, därför att kattmamman smittar ung-arna via modersmjölken. T. leonina finns primärt hos vuxna katter, men förekom-

mer även hos hund. Katter får bandmask genom att de fångar bytesdjur, till exem-pel fåglar och möss. Band-masksmitta kan också ske via loppor, då den vuxna loppan innehåller larven till en bandmask, som smit-tar katten, om katten sväl-jer en loppa. Gemensamt

för bandmaskarna är att de alltid smittar via en mellan-värd. Direktsmitta från katt till annan katt förekommer alltså inte. Man vet inte hur stor andel av katterna som har mask i Sverige. Troligt-vis är siffran beroende av om katten fångar byten, eller om det finns hög före-

komst av loppor i området. 1982 gjordes en undersök-ning av katter i Halland, där resultatet visade att 47% av katterna hade mask. Man tror att siffran för svenska katter i nuläget generellt sett är lägre. I Danmark finns större undersökningar gjorda på katt och deras pa-

rasiter, och här fann man att cirka hälften av katterna hade spolmask och något färre antal hade bandmask. Resultatet visade också att om katten hade bandmask så hade de ofta spolmask samtidigt. Spolmask kan ge symtom som mag- och tarmstörning och dålig till-

växt hos kattungar, medan vuxna djur kan få hosta. Bandmask kan ofta konsta-teras genom att man ser små ”risgryn” i avföringen. På apoteket kan man köpa bra och effektiva medel både mot spolmask och kombi-nerade infektioner.

iNÄLVSMASK HoS KATT

Inälvsmask hos katter

Bandmask skiljer sig från rundmask genom att de är platta (som namnet anty-der) och segmenterade. Det finns många olika arter, och de smittar hund och katt via mellanvärdar. Det inne-bär att hunden eller katten skall äta en del av ett annat djur – mellanvärden – för att få infektionen i sig. Mel-lanvärden kan t ex vara en mus eller en loppa som har fått bandmask i sig genom att äta ett bandmaskägg. Detta ägg har utvecklats till en infektionsduglig cysta, som när den blir uppäten av hunden eller katten kom-mer att borra fast sig i hun-dens tarmslemhinna och ut-vecklas till en vuxen mask. De segment, som ses i den bakre delen av masken, kommer att lossna. Dessa är i själva verket äggkapslar

som ofta ses i djurets avfö-ring och många gånger runt analöppningen på infekte-rade katter.

Då smittan alltid kommer från mellanvärdar är vuxna djur mer utsatta för band-mask än valpar. Den största riskgruppen är jakthundar som äter rått kött eller in-älvor, eller hundar som får loppinfektioner.

Det utvecklas inte någon nämnvärd grad av immu-nitet mot bandmaskinfek-tioner. Symtomen är ofta ospecifi-ka och ger i regel inte anled-ning till sjukdom hos hund eller katt. Det är mer en otrevlig känsla att ha mask samt att pälsen blir matt och glanslös.

Bandmask

Katter fångar naturligt mer bytesdjur i naturen, därför har de oftare mer inälvsmask än hundar.

SE MAX 2011_01.indd 19 22/02/11 10.47


MILBEMAX FAKTA• Lanserat 2002

• Små tabletter

• Europas bäst säljande maskmedel 2009

• Godkänt till valpar från två veckors och kattungar från sex veckors ålder

• En engångsdos behandlar alla vanligt förekommande maskar

• Kan köpas receptfritt på apoteket

• Hundar och katter i 28 länder världen över avmaskas med Milbemax

Text: Novartis Animal Health . Foto: Tävling 2010 .

NoVArTiS – ANiMAL HEALTH

Frågor och svar om inälvsmask hos hund och katt

Fråga Svar

Är det vanligt med mask hos hundar och katter?

Vuxna hundar får mask i olika omfattning. Maskförekomsten är i hög grad beroende av djurets levnadssätt och den miljö djuret vistas i. Spolmask är vanligt hos hundvalpar och kattungar. Hundar med ökad risk för mask är till exempel kennel-, jakt- och brukshundar. Men även hundar som reser kan drabbas av andra parasiter än de som är vanliga i vår när-miljö. Katter som vistas ute och fångar bytesdjur får i regel inälvsmask.

Kan jag se att mitt djur har mask?

Det kan finnas synliga tecken på att hunden eller katten har mask, då vissa maskarter kan ses i avföring eller i uppkräkt maginnehåll. Många maskarter ger dock inga direkt synliga symtom. Exempel på fysiska tecken att djuret har mask är t ex diarré, dålig tillväxt, svaghet, hosta, glanslös päls och tjock, rund buk hos valpar.

Hur smittas min hund eller katt?

Hundar och katter kan infekteras med larver när de fångar bytesdjur (smitta via mellanvärd). Djur kan även infekteras av ägg som finns i miljön. I miljöer med högt smittryck t ex tränings-platser eller i kennlar kan det finnas mycket maskägg i jorden. Risken finns att maskäggen ackumuleras och skapar ett kontinuerligt högt smittryck. Maskägg kan ligga i jorden under mycket lång tid (åratal).

Varför ska man avmaska sitt djur?

För att säkerställa hundens hälsa och att undgå smitta till oss människor. Men även för att minska spridningen av parasiter till nya områden, till andra djur och av estetiska skäl.

Kan jag själv eller min familj smittas av mask?

Hundens och kattens inälvsmaskar smittar endast i sällsynta fall oss människor. Smitta över-förs vid närkontakt med djuret eller via djurets avföring. Små barn är särskilt utsatta, bl a för att de stoppar fingrarna i munnen eller låter hunden slicka sig i ansiktet. Rävens dvärgband-mask kan smitta människor och orsaka sjukdom.

Varför är rävens dvärg-bandmasken så farlig att få in i Sverige?

Rävens dvärgbandmask förekommer bl a hos räv, hund och katt. Mellanvärden, bl a människa och smågnagare, kan utveckla en blåsa i levern som skadar organet. Behandling av en män-niska som smittats med dvärgbandmask är svår.

När ska jag avmaska min hund?

Valpar avmaskas vid 2 veckors ålder (även tiken). Därefter varannan till var fjärde vecka upp till 3 månaders ålder. Vuxna hundar avmaskas vid tecken på mask, efter diagnos eller vid högt smittryck flera gånger/år. Riskgrupper är till exempel kennel-, bruks- och jakthundar samt hundar som reser.

När ska jag avmaska min katt?

Kattungar avmaskas från 3 veckors ålder (även kattmamman). Därefter varannan till var fjärde vecka upp till 3 månaders ålder. Vuxna katter avmaskas vid tecken på mask, efter diagnos eller vid misstanke på mask. Katter som fångar bytesdjur eller vid högt smittryck flera ggr/år.

Vad bör jag tänka på när jag reser med mitt djur?

I andra länder, t ex i Sydeuropa, finns djursjukdomar som inte förekommer i Sverige. Djuren måste därför skyddas genom t ex avmaskning och vaccinering. Att resa med hund och katt kräver planering och det kan ta upp till 6 månader att få alla papper i ordning. Kontrollera därför situationen för ditt resmål så att djuret uppfyller de svenska införselreglerna. Sök information hos Jordbruksverket och tala med din veterinär.

www.milbemax.se

SE MAX 2011_01.indd 20 22/02/11 10.47

max - for dig och din hund

Documents