mat- kronan - lrf · 2019. 11. 22. · mat i butiken medan kostnaden för att produ-cera maten har...

MAT- KRONAN

MATEN OCH VÅRA PENGAR

Så mycket pengar lägger svenska hushåll på mat.

sidan 5 sidan 9 sidan 13

Fördelning av pengar mellan olika aktörer.

Bondens intäkter och kostnader över tid.

MATKRONAN – LRF 2019

3

Vad vi äter förändras över tid. Trender och dieter styr, liksom nya kostråd. Men ur ett större perspektiv är det främst en globalisering av våra vanor som stått för de stora förändringarna fram till nu. Vi har sedan mitten på 90-talet anpassat oss till en mer kontinental livsstil och en allt mindre del av det vi betalar för maten går till svenska producenter. I den här rapporten kommer den ekonomiska situationen kring maten för den svenska bonden och slutkonsumenten att belysas ur tre perspektiv.

Maten och våra pengar

I rapportens första kapitel utgår vi från konsumenterna och beskriver hur mycket pengar de svenska hushållen lägger på livsmedel och hur det har utvecklats åren efter den stora finanskrisen 2008 – 2009. Vi belyser främst åren 2010 – 2018 och sätter Sverige i ett europeiskt perspektiv.

Vi tittar även på hur vår livsmedelskonsumtion fördelar sig mellan olika varor samt uppmärksammar förändringar i konsumtionsmönstret.

Det andra kapitlet redogör för hur de pengar vi lägger på mat fördelas mellan de olika aktörer som förser oss med varorna: bonden, livsmedelsindustrin, importen, matbutiken och staten.

Vi tittar på fördelningen idag samt förändringen över tid. Vi tittar också på hur fördelningen skiljer sig när importerade varor räknas bort och hur fördelningen ser ut för olika svenskproducerade varor.

I det tredje och sista kapitlet belyser vi bondens intäkter och kostnader över tid jämfört med konsumentprisernas utveckling.

Vi lägger också in aspekten bondens kostnader och dess fluktuationen över tid.


4

enheter sedan 2010. Andelen av vår matbudget som hamnar hos bonden har under 2010talet stabiliserats och uppgår idag till 9 procent. Det är dock en betydligt lägre andel än vid EUinträdet 1995. Konkurrensen från andra länder har lett till billigare mat i butiken medan kostnaden för att producera maten har ökat.

En annan slutsats är att bondens andel av matkronan är lägre för mer förädlade livsmedelskategorier, exempelvis kött från gris och kyckling men även för mjölk. Gemensamt för samtliga av dessa livsmedel är att konsumtionen minskar över tid, kopplat till ändrade beteendemönster.

Fram till 1990talet hölls priserna på jordbruksråvaror i Sverige uppe genom en kraftigt reglerad och subventionerad jordbrukspolitik. I och med

avregleringen 1990 sjönk priserna och vid EUinträdet öppnades gränserna för billigare import från övriga EU vilket gjorde att priset på både råvaror och livsmedel i butik sjönk ytterligare fram till 2005. Mellan 2005 och 2018 har livsmedelspriserna följt den allmänna kostnadsnivån.

Råvarupriserna har sedan finanskrisen varierat betydligt kraftigare än tidigare, både vad gäller inköp av produktionsmedel och försäljning av jordbruksprodukter. Detta har ökat riskexponeringen för jordbruksföretagen. I kontrast till denna utveckling har priserna i butik för slutkonsumenten inte varierat lika mycket utan följer den allmänna prisnivån.

Detta faktum i kombination med att produktionen också är beroende av i högsta grad varierande yttre biologiska faktorer som väder och vind bidrar än mer till riskbilden. I ljuset av detta resonemang får bondens andel av matkronan en annan betydelse.

Jämfört med övriga EU har livsmedelspriserna i Sverige anpassats och ligger sedan 10 år tillbaka närmare EUgenomsnittet, både vad det gäller prisnivåerna och den andel av hushållsinkomsten som spenderas på mat. Vi lägger i dag drygt 12 procent på inköp av livsmedel. 2018 är prisnivån liksom 2010, 17 procent högre än genomsnittet för EU. Idag är livsmedel dyrare i fem EUländer, år 2010 var det två länder. Den generella trenden är att EUländerna blir allt mer lika varandra i detta avseende.

Ett ökande konsumtionsutrymme leder till att livsmedel med högre förädlingsgrad efterfrågas allt mer, det märks i butiksled såväl som i antalet besök på restauranger och snabbmatskedjor. Tillgängligheteten av förädlade produkter och färdigmat kommer sannolikt fortsätta att öka, och därmed troligen även importen.

Det pågår samtidigt en förskjutning av kostvanor från animalieprodukter till mer växtbaserade alternativ. Tidigare komponerades rätter i stor utsträckning utifrån kött eller fisk, men så är inte längre alltid fallet.

I dag går 36 procent av det vi betalar för livsmedel i butik till importerade varor, en ökning med 4 procent

Vi lägger i dag drygt 12 procent på inköp av livsmedel. 2018 är pris-nivån liksom 2010, 17 procent högre än genomsnittet för EU.

I dag går 36 procent av det vi betalar för livsmedel i butik till importerade varor, en ökning med 4 procent sedan 2010.

Konkurrensen från andra länder har lett till billigare mat i butiken medan kostnaden för att produ-cera maten har ökat.

Slutsatser i korthet

Får bonden en rimlig andel av mat kronan givet den riskexponering som lantbruks-företaget lever med?

Råvarupriserna har sedan finanskrisen varie-rat betydligt kraftigare än tidigare, både vad gäller inköp av produktions-medel och försäljning av jordbruksprodukter.


5

F 1. Prisnivåindex, livsmedel och alkoholfria drycker i Europa 2018, EU-28=100

Källa: Eurostat

Norge Schweitz

IslandDanmark

LuxemburgÖsterrike

FinlandIrland

SverigeFrankrike

BelgienMaltaItalien

CypernGreklandTyskland

NederländernaEU 28

PortugalKroatien

SlovenienEstlandSpanien

SlovakienStorbritannien

LettlandUngern

TjeckienLitauen

AlbanienMontenegro

SerbienBosnien-Herzegovina

BulgarienTurkietPolen

RumänienNorra Makedonien

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

2018 är prisnivån på mat i Sverige 17 procent högre än genomsnittet för EU vilket även var fallet 2010. 2010 var Danmark och Irland de enda EUländerna som hade dyrare livsmedel än Sverige. Jämfört med Sverige 2018 har maten blivit

Konsumtionen av livsmedel i förändring

Skillnaderna kan förklaras av flera faktorer, bland annat:• Olika momsnivåer på livsmedel,

exempelvis saknar Storbritannien och Irland detta

• Medlemskap i EU eller inte, exem-pelvis Norge och Schweiz står utanför EU och har gränsskydd

• Konkurrenssituation i handelsleden, exempelvis har Sverige ett fåtal dominerande aktörer inom dag ligvaruhandeln.

dyrare även i Österrike, Luxemburg och Finland.En längre tillbakablick visar att priserna i Sverige har närmat sig övriga EU; innan EUinträdet betalade vi 30–40 procent mer för maten än EUländerna gjorde i genomsnitt.

Stabil prisnivå sedan 2010


6

Av hushållens disponibla inkomst används 12,5 procent till matinköp i livsmedelsbutiker medan ytterligare 5,8 procent sker i restauranger. Totalt läggs således 18,3 procent på mat i någon form. Sett över tid ligger inköpen i livsmedelsbutiker på stabilt strax över 12 procent av den disponibla inkomsten. Samtidigt ser vi att restaurangernas andel av kakan sakta ökar, från närmare 5 procent 2010 till närmare 6 procent idag.

Vi lägger lika mycket pengar på att flytta oss mellan olika platser som på att äta, 12,6 procent av vår hushållsbudget går till transporter och fordon.

Är maten dyr i Sverige?

Av vår hushållsbudget använder vi mer än en fjärdedel för att bo.

Sedan 2010 har den disponibla inkomsten ökat med 8 procent realt. Samtidigt är andelen av inkomsten som går till livsmedel varit konstant. Det ökade konsumtionsutrymmet leder till att livsmedel med högre förädlingsgrad efterfrågas allt mer och det märks i butiksled såväl som i ökningen av antalet besök på restauranger och snabbmatskedjor. Tillgängligheteten av förädlade produkter och färdigmat kommer sannolikt fortsätta att öka och det är troligt att importandelen i de förädlade produkterna är hög.

F2. Hushållens konsumtionsutgifter 2018 fördelade på ändamål, %

Källa: Nationalräkenskaperna, SCB

Livsmedel från butiker 12,5 %

Restaurangmat 5,8 %

Alkohol och tobak 3,5 %

Kläder och skor 4,6 %

Bostad 26,7 %

Möbler 5,3 %

Hälso- och sjukvård 3,5 %

Transporter och fordon 12,6 %

Post och telekom-munikationer 2,9 %

Rekreation och kultur 11,0 %

Övrigt 11,4 %

Tillgängligheteten av förädlade produkter och färdigmat kommer sannolikt fortsätta att öka och det är troligt att importandelen i de förädlade produk-terna är hög.


7


19

96

19

98

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

20

14

20

16

20

18

0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

0,18

0,2020%

18%

16%

14%

12%

10%

8%

6%

4%

2%

0%

F3. Livsmedelskonsumtionens andel av hushållens totala konsumtionsutgifter 2018, %

Restaurangmat

Livsmedel butiker

Det ökade konsum-tionsutrymmet leder till att livsmedel med högre förädlingsgrad efterfrågas allt mer och det märks i butiks-led såväl som i ökning-en av antalet besök på restauranger.


8

Hur fördelar sig vår livsmedelskonsumtion?

F4. Hushållens utgifter för livsmedel inköpta i butik uppdelat på produktslag 2016, %

I butiken lägger vi huvudsakligen våra pengar på kött, bröd och spannmålsprodukter samt mejeriprodukter och ägg. Tillsammans står de för 47 procent av vår hushållsbudget. Frukt och grönsaker står för motsvarande 19,4 procent.

En tydlig trend sedan 2011 är att vi idag lägger allt mindre pengar på kött och mejerivaror, 32,7 i jämförelse med 35,6 procent 2011. En motsatt utveckling gäller frukt och

grönsaker, 19,4 procent i jämförelse med 16 procent 2011. Det pågår en konsumtionsförskjutning från animalieprodukter till mer växtbaserade alternativ.

Tidigare komponerades rätter främst utifrån kött eller fisk, men så är inte längre alltid fallet. Proteinskiften ger en omfördelning av hushållens proteinintag och hur vi disponerar våra matpengar.


Bröd och spannmålsprodukter 14,3 %

Kött 17,7 %

Fisk 5,4 %

Mjölk, ost och ägg 15,0 %Oljor och

fetter 2,4 %

Frukt 8,1 %

Grönsaker 11,3 %

Sötsaker, glass, sylt, marmelad och

konfekt 11,1 %

Salt, kryddor, såser och homogeniserad

barnmat 4,3 %

Kaffe, te och choklad 3,0 %

Läsk, juice, saft och mineralvatten 7,4 %

En tydlig trend sedan 2011 är att vi idag lägger allt mindre pengar på kött- och mejerivaror. En mot-satt utveckling gäller frukt och grönsaker.


9

F 5. Livsmedelsinköpens andel av totala konsumtionsutgifter 2017, %

Källa: Eurostat

0 5 10 15 20 25 30

RumänienLitauenEstland

BulgarienUngern

SlovakienLettland

GreklandPolen

PortugalTjeckien

SlovenienItalien

CypernBelgien

FrankrikeIsland

SverigeSpanien

EUMaltaNorge

FinlandDanmark

NederländernaTysklandÖsterrike

IrlandLuxemburg

Storbritannien

EU-medborgaren använder en allt mindre del av sin inkomst till livsmedelskonsumtion. Sedan 2012 har andelen av hushållsbudgeten i EU sjunkit från i genomsnitt 13 till 12,2 procent. I Sverige ligger utveckling

en i linje med den genomsnittliga EUmedborgaren. I jämförelse med våra nordiska grannar lägger vi dock större andel av vår budget på mat. Detta gäller även Norge trots att de har Europas högsta livsmedelspriser.

Hur mycket pengar lägger vi på mat i förhållande till andra länder?

I jämförelse med våra nordiska grannar lägger vi större andel av vår budget på mat.


10

När vi handlar livsmedel i butik så hamnar 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten får mer i form av moms, 11 procent. Den svenska livsmedelsindustrin får liksom den svenske bonden en ganska liten del av kakan, motsvarande 13 procent. En betydligt större del av pengarna stannar hos handlaren och grossisten, 31 procent. Den största delen, 36 procent, går till import, det vill säga till bönder, partihandel och industri i andra länder.

Handeln och staten drar in stora pengar på den importerade maten. Idag kommer en stor del av handelns marginaler och statens momspengar från importerade livsmedel.

För 20 år sedan var det annorlunda. Då fick den svenske bonden nästan dubbelt så stor andel av pengarna matkronan. Skillnaden beror främst på att vi köper allt mer importerad mat.

Bondens andel matkronan ökade emellertid från 8,8 till 9,3 procent mellan 2016 och 2017.

Samtidigt som den svenska bondens andel av konsumtionsvärdet nästan har halverats har importens andel fördubblats sedan EUinträdet 1995. Den svenska livsmedelsindustrin tappar också andelar av matkronan. Industrins marginaler har minskat

något över tiden men den stora skillnaden är att en allt större del av det vi köper har förädlats av industrier i andra länder. Den svenska livsmedelsindustrin har därmed tappat nästan lika mycket som den svenske bonden.

Handeln, som inte är utsatt av importkonkurrens, har ökat sin andel av matkronan. Sedan 1996 har handelns andel ökat sakta från 29 till 31

Hur fördelas matkronan?

De svenska hushållen lägger 12,5 procent av disponibla inkomsten på livsmedel i dagligvaruhandeln, vilket motsvarar 250 miljarder kronor. Nedan redovisas var pengarna som spenderas i dagligvaruhandeln slutligen hamnar.

Livsmedelsutgifterna går till…

procent. Marginalerna i handeln är i stort sett oförändrade över tiden såväl i detaljistledet som i grossistledet. Ökningen beror istället på att en allt större del av maten går via grossisterna. Här spelar återigen den ökande importen stor roll. Importen går vanligtvis via grossister och många fall är det just grossisterna som är importörer. Den svenska livsmedelsindustrin säljer i högre grad direkt till butik.

Bonden 9 %

Industrin 13%

Handeln 31%

Import 36%

Moms 11 %

Källa: Rapport Vem får vad, Beräkningar baserat på offentlig statistik och butiksdata, Lantbruksekonomen, www.lrf.se/foretagande/omvarldsbevakning/matkronan/

F 6. Fördelning av matkronan 2017


11

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

100 %

90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

100 %

90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

100 %

90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

100 %

90 %

80 %

70 %

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %


Moms

Import

Handeln

Industrin

Bonden

Moms

Handeln

Industrin

Bonden

F 7. Matkronan – andel av slutpriset i butik

F 8. Matkronan – andel av slutpriset i butik för varor med SVENSK RÅVARA

Bondens andel av svenska produkterLäget är ett helt annat om matkronan beräknas för de livsmedel som har svensk råvara. Då får bonden mycket större andel av pengarna, 30 procent. Industrin och handeln får

också ungefär 30 procent vardera och staten tar de sista 11 procenten i moms. Läget har varit stabilt ända sedan momsen sänktes 1996.

Läget är ett annat om matkronan beräknas för de livsmedel som har svensk råvara.

Kommer livsmedels-strategin att leda till en större andel för den svenska bonden framöver?


12

Bondens andel varierar mellan olika livsmedel

Hur mycket som hamnar hos bonden och hur mycket som går till industri eller butik skiljer sig åt mellan olika typer av råvaror men det kan också skilja mycket mellan varor från samma råvara.

Ju mer förädlad en vara är desto mindre andel går generellt till

bonden då det krävs fler led och därmed kostnader mellan den vara som bonden säljer och den vara som konsumenter köper. Det kan också skilja något mellan ekologiska varor och konventionella varor.

Industrinoch Handeln

Moms

75%

14%Bonden

Mom

s

25% 64% 11%

Bonden

Industrin och Handeln

Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

BRÖD


Moms

75%

14%Bonden

Mom

s

25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

ÄGG

F 9. Fördelning av matkronan för livsmedel med svensk råvara 2018

Ju mer förädlad en vara är desto mindre andel går generellt till bonden då det krävs fler led och därmed kostnader mellan den vara som bonden säljer och den vara som konsumenter köper.



Moms

75%

14%Bonden

Mom

s25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

MATPOTATIS


Moms

75%

14%Bonden

Mom

s

25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

MJÖLK


13Industrinoch Handeln

Moms

75%

14%Bonden

Mom

s

25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

GRISKÖTT


Moms

75%

14%BondenM

oms

25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

LAMMKÖTT


F 9. Matkronan för livsmedel med svensk råvara 2018


Moms

75%

14%Bonden

Mom

s

25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

NÖTKÖTT


Moms

75%

14%Bonden

Mom

s

25% 64% 11%

Bonden


Mom

s

24% 65% 11%

Bonden


Mom

s

41% 48% 11%

Bonden


9%

Bonden

81%


Mom

s

11%


Moms 11%

60%

30%Bonden


Moms 11%

61%

28%Bonden

11%


Moms 11%

50%

39%Bonden

KYCKLING


14

Bondens försäljningspriser varierar kraftigt…

Prisutvecklingen för bonden jämfört med konsumentenSedan 2010 fram till 2018 har priset på mat i butiksledet ökat med 13 procent. Ökningen är stabil år från år. Jämfört med KPI har livsmedelspriserna ökat något mer. Denna stabila prisutveckling är grunden till att hushållen år efter år lägger drygt 12 procent av sin disponibla inkomst på livsmedelsinköp.

Prisutvecklingen för bondens produkter mäts i avräkningsprisindex för olika produkter och kallas Aindex. Under tiden sedan EUinträdet har bondens avräkningspris varierat betydligt kraftigare än konsumentpriserna. Från 2010 till 2013 ökade priserna på jordbruksprodukter mer än butikspriserna för att därefter falla de kommande två åren fram till 2015, då priserna började stiga. Priserna steg måttligt 2016, men

kraftigare 2017 och 2018. Kort sagt är volatiliteten på råvarumarknaden högre än på konsumentmarknaden.

Denna observation stärks ytterligare om vi delar upp avräkningsprisindex (Aindex) respektive konsumentprisindex för jordbruksvaror (KPIJ) i vegetabilier samt mejerivaror och jämför utvecklingen i samma diagram. I bondens perspektiv är prisrörelserna på vegetabilier förhållan

devis kraftiga. Prisbilden bestäms på internationella marknader där lagertillgång och geografiskplacering får en stor betydelse. Chicago Board of Trade (CBOT) samt spannmålsbörsen i Paris (MATIF) är tongivande marknadsplatser för handel av vegetabilier. Den kraftiga prisuppgången 2018 är kopplad till den extremt varma och torra sommaren i Nordeuropa.

19

96

19

98

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

20

14

20

16

20

18

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

60

70

80

90

100

110

120

130

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Källa: Jordbruksverket, SCB

A-Index

KPI-J (totalt)

F10. Prisutveckling Sverige 1995 – 2018, 2010 = 100

Den stabila prisutveck-lingen (KPI) är grunden till att hushållen år efter år lägger drygt 12 procent av sin disponibla inkomst på livsmedel.


15

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

60

70

80

90

100

110

120

130

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

60

70

80

90

100

110

120

130

0

20

40

60

80

100

120

140

160

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

0

20

40

60

80

100

120

140

160

A-pris vegetabilier

KPI vegetabilier

A-pris mjölk

KPI mejerivaror

F11. Prisutveckling vegetabilier 2010 – 2018, 2010 = 100

F12. Prisutveckling mejerivaror 2010 – 2018, 2010 = 100



Avräkningspriset på mjölk varierar kraftigt över tiden. Detta beror uteslutande på att de priser som sätts i Sverige starkt påverkas av de internationella priserna på mejeriprodukter. Prisbildningen globalt samt inom EU har stor betydelse eftersom

de större svenska mejeriföretagen verkar i flera andra länder inom och utanför EU. Stark påverkan på EU:s priser har även mjölkpriserna på Nya Zeeland där regelbundna auktioner som hålls av ”Global Dairy Trade”.

Observationen om volatiliteten stärks ytterligare om vi jämför avräkningsprisindex med konsumentpris-index för vegetabilier samt mejerivaror.


16

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

90

95

100

105

110

115

120

125

80

90

100

110

120

130

140

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

90

95

100

105

110

115

120

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

90

95

100

105

110

115

120

125

80

90

100

110

120

130

140

20

10

20

11

20

12

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

90

95

100

105

110

115

120

Produktionsmedel (totalt) KPI

Utsäde

Energi

Gödning

Foder

F13. Prisutveckling produktionsmedel i Sverige 2010 – 2018, 2010 = 100

F14. Prisindex för jordbrukets produktionsmedel löpande utgifter 2010 – 2018, 2010 = 100

Källa: Jordbruksverket

Sedan 2010 har prisutvecklingen på jordbrukets produktionsmedel ökat, särskilt i början och slutet av perioden då kostnaderna kontinuerligt ökar snabbare än jordbrukets intäkter. Prisökningen 2018 sammanfaller med missväxt till följd av den torra

sommaren som bland annat drev upp kostnaderna för fodermedel till höga nivåer.

Utsäde, energi, gödningsmedel och djurfoder står för drygt hälften av jordbrukets kostnader och varierar

kraftigt i pris över tiden. Alla fyra har totalt sett stigit i pris under perioden. Prisvariationerna har varit stora för alla kostnadsslag utom utsäde som har en lugnare prisutveckling.

… samtidigt varierar bondens kost nader kraftigt


17

Såväl jordbrukets kostnader som dess intäkter avgörs i en internationell kontext medan jordbrukets produkter avsätts på en lokal marknad till lokala priser. Detta leder till ett företagande med förhållandevis höga risker. Att livsmedel är produkten av ett biologiskt system som i stor utsträckning påverkas av yttre om

ständigheter såsom väder och ett klimat i förändring bidrar ytterligare till att lantbrukaren har en utsatt position som matproducent. I ljuset av detta resonemang får bondens andel av matkronan en annan betydelse.

Får bonden en rimlig andel av mat kronan givet den riskexpone-ring som lantbruks-företaget lever med?

Lantbrukarnas Riksförbund, 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se

© LR

F 20

19

PRODUCERAD AV LRF 2019

TEXTER: CHRISTIAN NORDENSKJÖLD, JAN LORENTZSON OCH SOPHIE LIND

LAYOUT & GRAFIK: KAROZZ FORM AB

ILLUSTRATION: HANS VON CORSWANT, KAROZZ FORM AB

mat- kronan - lrf · 2019. 11. 22. · mat i butiken medan kostnaden för att produ-cera maten har...

Documents