Marknadsför kyrkogårdarför vad de är - vackra parker!

Kyrkogårdar tillhör stadens och tätortens parkstruktur. De är gröna stadsrum med en medveten arkitektur ochutgör en del av vår kultur. Därför bör kyrkogårdsförvaltningar marknadsföra sig och lyfta fram kyrkogården somdet parkrum den faktiskt är. Detta Gröna Fakta tar upp och visar syftet med marknadsföring av kyrkogårdsverk-samheten. Genom att göra sig tydlig och känd skapas ett ökat intresse och därmed motivation och resurser förutvecklig. En välskött och vacker kyrkogård ökar också motivationen för en förbättrad skötsel av den enskilda

graven. Konkreta råd ges för hur kontakten med allmänheten, media och förtroendevalda kan förbättras.

Av Patrick Quist••

GRONA FAKTA 6/2003Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

GRÖNA FAKTA 6/2003

Låt allmänheten veta vad somKyrkogårdar, liksom parker, ärallas och därför finns ett intressefrån tidningar, radio, och TV attbevaka, skriva och sända nyheterom vad som händer på våra kyr-kogårdar – om de får reda på vadsom händer!

Den enkät som Movium presenterade iGröna Fakta 7/95, gällande bland annatparkförvaltningarnas mediakontakter, visa-de att det finns ett direkt samband mellanhur ofta förvaltningen tog kontakt medmedia och hur ofta media tog kontaktmed förvaltningen:

"En medveten mediastrategi är en avgö-rande faktor för förvaltningens mediaex-ponering, och bra mediaexponering ärhelt avgörande för det publika intressetför verksamheten och därmed de ekono-miska resurserna som de förtroendeval-da är beredda att avsätta för kyrko-gårdsförvaltn ingen."

Varför marknadsföring?

All typ av marknadsföring syftar till attgöra produkter och tjänster mer kända än

tidigare för utvalda målgrupper och skapaett intresse eller efterfrågan av det du villleverera. Motsatsen är att nästan ingen vetvad du kan eller vill leverera, och därför ärdet heller nästan ingen som är intresseradav vad du gör.

Kyrkogårdsförvaltningar hör troligen tillde mest anonyma verksamheter som finns,samtidiga som de har en mycket centralroll i vår kultur. Jämförelsen med kommu-nernas parkförvaltningar ligger nära tillhands.

För, låt oss säga, 10 - 15 år sedan fannsdet knappast någon parkförvaltning somansåg att marknadsföring var en nödvän-dig del av verksamheten:

"Bra parker säljer sig själva!""Synd bara att så få förstår allt det fina vi

gör."" Tänk om allmänheten och våra förtro-

endevalda förstod nyttan av vårt arbeteoch att vi fick möjligheten att utvecklaverksamheten!"

Framsynta stadsträdgårdsmästare harinsett att den enda vägen mot utvecklingav verksamheten är att skapa ett ökatintresse för parkfrågor och inte klaga överbristande resurser eller förståelse för nyttaneller glädjen av verksamheten. Med andraord – marknadsför, berätta och tydliggördet du gör och intresset ökar! Med ett ökat

intresse från allmänheten ökar motivationoch resurser till det du vill genomföra.

Vård, skötsel och utveckling av våra kyr-kogårdar berör oss alla, i livets alla skedenoavsett religion eller härkomst, och ändåvet endast ett fåtal vem eller vilka somutför arbetet. Inte ens genom att användaSveriges vanligaste uppslagsbok – telefon-katalogen – kan man finna vem som skö-ter en nära anhörigs grav. Naturligtvis skalldet vara möjligt att slå upp kyrkogårdsför-valtningen i telefonkatalogen! Varför intefinnas representerad på Gula sidornaunder rubriken "Begravningsbyråer"?

I dagens mångkulturella samhälle är detviktigare att tydliggöra att kyrkogårdsför-valtningen inte är en del av Svenska kyr-kan, utan en verksamhet för alla, oavsett

Assistenskyrkogården i parkfattiga stadsdelenNörrebro i Köpenhamn är en uppskattad platsför rekreation. Varma sommardagar ligger detoräkneliga solbadare på gräsmattorna i denäldre kulturhistoriska delen av kyrkogården.Foto: Pia Schmidtbauer.

II

Skogskyrkogården i Jönköping vid Allhelgonatid. Foto: Tomas Magnusson.

GRÖNA FAKTA 6/2003

händer på kyrkogården!religion. En medveten satsning på mark-nadsföring — tydliggörande — av kyrko-gårdsförvaltningens roll är en avgörandefråga för verksamhetens framtid ochtrovärdighet, för alla samhällsgrupper.

Hur marknadsför man?

Svaret är enkelt: berätta vad du gör, pre-sentera verksamheten och medarbetarnapå ett sätt som intresserar dina olika mål-grupper.

Endast genom att vara känd och tydligskapas ett intresse för verksamheten frånbeslutsfattare, förtroendevalda, allmänhetoch media.

Tillgång till resurser — pengar — beslutasav de förtroendevalda i kyrkogårdsnämndoch kyrkofullmäktige och deras beslutgrundas naturligtvis på en uppfattning avvad skötsel och förvaltning av kyrkogårdarger medborgarna och vad den får kosta.De förtroendevaldas beslut grundas påderas uppfattning om vad den allmännaopinionen önskar sig. Därför är denprimära målgruppen för marknadsföringav kyrkogårdsförvaltning just den bredaallmänheten och inte endast de närmastberörda som kyrkligt aktiva eller intresserade.

Hur skapar man ettmassmediaintresse?Genom att servera nyheter! Nyheter är attpresentera det du gör på ett för media nyttsätt. Troligen har media väldigt liten kun-skap om vilka som sköter kyrkogårdarnaoch vad som sker under årets olika säsong-er. Kyrkogårdar är inte bara kopplade tillolika religiösa högtider utan lika myckettill årstiderna, precis som parker. Därförkan många bra exempel hämtas från park-förvaltningarnas marknadsföring: vårsats-ningar, sommarblomsplantering, allt står iblom, höstfärger, vinterljussättning ochjulstämning.

Kyrkogårdsförvaltningarna behöver inteåteruppfinna hjulet, utan bör snarare läraav parkförvaltningarna. Båda representerari huvudsak samma bransch — upplevelser idet offentliga rummet.

Kopplingen till kyrkan finns, men är intedet huvudsakliga. Kyrkogården är ett park-kulturarv som är en unik del av vår var-dag, som inte bara skall förknippas medbegravning och sorg.

III

GRONA FAKTA 6/2003

Våga vara annorlunda!

Varför huka i busken istället för att visaverksamheten? Det finns många bra exem-pel på tydlig satsning och vardagsnäramarknadsföring.

Exemplet Södra SandbyCristina Anderberg, kyrkogårdschef, ochThomas Uhl, kyrkogårdsarbetare, om grav-smyckningsdagen i Södra Sandby:

" Det var Allhelgonahelg. Alla börjadeklockan sju som vanligt, men förutomvanliga sysslor bakades äppelkakor.

Portarna till kapellet öppnades, ochdärinne tändes levande ljus och lugn klas-sisk musik spelades. Utanför kapelletdukade vi upp ett bord med äppelkaka,kaffe och glögg. Där stod vi sedan helaeftermiddagen och bjöd på fika och samta-lade med besökarna. Bredvid serveringen

Vid Allhelgonafirandet i Mexiko gör man död-skallar i marsipan till barnen. Foto: LennartAngselius.

hade vi gjort en liten yta där lite annorlun-da gravstensdekorationer visades liksomgravlyktor och självvattnande emperilådoroch liknande".

Det var trevligt att göra något som upps-kattades av besökarna, tycker ChristinaAnderberg, men anser att det viktigaste varatt arbetslaget gjorde något gemensamt.Hon tror att det bidragit till att höja derasstatus, att de anställda fått ett ansikte. Deblir nu igenkända, inte bara somgrönklädd arbetare med verktyg i handen,utan som personer.

Initiativet uppskattades av de förtroende-valda och resulterade i en notis i tidning-en:

"En stor eloge vill Viola Nordin i Eslövge till Södra Sandby kyrka och församling.När hon i fredags kväll i samband medAllhelgonahelgen besökte kyrkogården varden upplyst av marschaller ända från grin-den till bårhuset.

– Det hördes stillsam musik från byggna-den och utanför serverades alla kyrko-gårdsbesökare kaffe, äpplekaka och glögg.Vilket fint initiativ.

Viola Nordin var på kyrkogården tillsam-mans med sin familj för att besöka sin

mors grav, men något liknande har honaldrig varit med om förut.

– Det kändes mycket välkomnande ochvar oerhört vackert med alla ljus i mörkret.Dessutom innebar serveringen att detautomatiskt skapades en stor gemenskap.Många stannade kvar en stund för attprata och minnas."

Skånska Dagbladet den 7/11 2002

Enligt Thomas Uhl har de anställda iSödra Sandby, som alla jobbat där i mångaår, aldrig gjort något liknande. Till en bör-jan var de lite tveksamma. "Vad skall dethär leda till?". Den riktiga höjdpunktenkom när skymningen föll, och alla mar-schallerna lyste upp kyrkogården och lik-som sög besökaren genom allen och in idet upplysta kapellet.

Arbetsglädjen var stor och ingen klagadeöver den långa arbetsdagen, eller över attha jobbat en fredagskväll.

Cristina Anderberg och Thomas Uhlavslutar med att betona att det är viktigtatt stå ute, att vara synlig, att möta folkutomhus. Folk vill inte gå in. Det är ocksåviktigt att fånga rätt stämning av stillhet,och andakt.

Iv

Total kostnad för den här dagen var cirka3 000 kronor i inköp. Cristina Anderbergtror att det nu kommer att bli lättare att faigenom en del kostnader i budgetarbetet.Förtroendet har ökat för att kyrkogårdsför-valtningen kan genomföra det den sägeratt den skall satsa på. Det är uppenbart attde anställda utgör ett sammansvetsatarbetslag liksom att kyrkogården är viktigför folk.

Förmodligen är det nu också lättare att filigenom andra framtida engagemang."Budgetvägen" har breddats.

Exemplet Jönköping

Lennart Angselius, stadsträdgårdsmästareoch kyrkogårdschef i Jönköping, har lyck-ats bygga upp ett massmediaintresse kringkyrkogårdsförvaltningen och parkförvalt-ningen som nog är der mest omfattande iSverige. Under ett år var förvaltningarnaexponerad cirka 60 gånger i lokalpressen,cirka 15 gånger i lokalradion samt fyragånger i TV

Lennart Angselius påpekar vikten av attdet finns en person bakom arrangemang-en, det räcker inte att ange förvaltningen

som arrangör. Det är alldeles för anonymt,anser han. För andra året i rad har LennartAngselius köpt reklamplats i lokal-TV därhan lyfter fram kommunens parker ochkyrkogårdar som turistattraktioner. Vialokalradion tipsas lyssnarna om regelbun-det återkommande kyrkogårdsvandringar,som kan locka uppemot 150 besökare ensommarkväll. Vem har sagt att parker, kyr-kogårdar och begravningsverksamhet inteär intressant?

Exemplet NjurundaValet av växter, som till exempel sommar-blommor, är ett sätt att marknadsföra kyr-kogårdsförvaltningen. Genom att satsa påvackra, unika eller speciella växtval kankyrkogården bli ett exempel på park- ochträdgårdsinspiration för traktens innevåna-re. Genom att sätta upp skyltar som visarnamn på växter och blommor blir kyrko-gården en liten botanisk trädgård sominspirerar. Ett utmärkt exempel på attutnyttja det man ändå skall göra som enaktiv del av förvaltningens mark-nadsföring.

Exemplet MalmöMalmö testas ett nytt mobilt informa-

tionssystem för att öka intresset för kyrko-

GRONA FAKTA 6/2003

Mjösunds begravningsplats i Njurunda bjuderbesökarna på traktens vackraste planteringar.Foto: Kenneth Ruda.

gårdarnas historia och utvalda, historisktviktiga personer i Malmö. Vid respektivegrav finns en liten skylt med en bokstavs-kombination som kan skickas som SMStill ett speciellt nummer via mobiltelefo-nen, kombinerat med en e-postadress.Från denna central skickas sedan e-post tillbesökarens dator med en välgjord infor-mationssida om den historiska personen,kompletterad med andra intressanta län-kar.

Lyckad satsning

Vill du vara säker på att lyckas från börjanbör du till exempel lyssna på kollegor somsatsat på marknadsföring: Vad har de förerfarenheter? Hur gjorde de?

Du kan också ta stöd av experter ochutnyttja deras kunskap och erfarenhet ommarknadsföring och din bransch.

Börja nu!Några grundtips för att lyckas med marknadsföringen:

Lär känna lokala och regionala media.Skapa färdiga e-postlistor, adresslistor och faxlistor till dessa.Upprätta en aktivitetsplan och planera dina kontakter med media.Lär dig att föra fram ditt budskap — klart och tydligt.

• Ta gärna stöd av experter för att komma igång.• Sätt av resurser och tid.

Vänta inte tills i morgon.

V

GRÖNA FAKTA 6/2003

Marknadsföringens ABC1 grunden finns tre olika målgrup-per för budskapen i mark-nadsföringen: allmänhet, förtroen-devalda och media. Men först avallt kan du konstatera att allaredan känner till din produkt.Parker, stadsmiljöer och kyrkogår-dar berör alla människor, en förut-sättning som de flesta marknadsfö-rare i andra branscher bara kandrömma om!

Dagspress, lokalpress, Internet, lokalaradio- och TV-kanaler är naturligtvis vikti-ga vägar för att sprida budskap till allmän-heten. Därmed når man också politikeroch förtroendevalda som alltid noga följervad som skrivs i de lokala tidningarna.

Stolta medarbetare

Många chefer och företagsledare har ocksåinsett att media är oslagbara som medelför information till de anställda. Anställdasom läser om vad den egna arbetsplatsenuträttat blir naturligtvis både positiva ochstolta över att tillhöra en organisation somär omtalad och förhoppningsvis positivtkommenterad.

Anta att du själv skriver en inbjudan till enpresskonferens gällande utställning omexempel på ny utformning av gravar:

"Exempel på ny utformning av gravarvisas på Östra Kyrkogården. Pressvisningden 20 maj kl 11.00."

Antag att du istället skriver som i inbju-dan här nedan.

Skillnaden mellan dessa inbjudningar äratt alternativet i pressinbjudan här nedansätter in kyrkogården i ett större perspektivsom lockar många fler intressenter, läsareoch därmed är intressantare att skriva om.

Det är aldrig fel att "dra på" lite i sinpressinbjudan. Jämför själv hur tidningar-na skriver sina löpsedlar för att få dig in-tresserad att köpa dagens tidning i kios-ken.

Naturligtvis skall man inte lova ellermåla upp något som man inte kan stå för.

Men man vinner sällan något på att varaför blyg: "Blyga

pojkar får aldrig kyssa vackra flickor".Journalisten bedömer nyhetsvärdet av det

du vill presentera. Din uppgift är att rajournalisten att komma.

Presskonferens ellerpressinformation?

Det finns olika metoder och teknik för attintressera media för din verksamhet ochsprida ditt budskap — systematiskt och tillrätt mottagare. Genom att skicka pressin-formation så informerar du om något somdu har gjort, eller kommer att göra, ochsom är av sådan karaktär att du inte bedö-mer att det är aktuellt att bjuda in till enpresskonferens. Pressinformation kan tillexempel gälla att nya buxbomshäckar harersatt de gamla som av åldersskäl tagitsbort.

Inbjudan till presskonferens skickas utnågra dagar före en aktivitet/händelse somdu bjuder in till.

Grundregel 1:

Nyheter!Tidningarnas radio- och TV-journalisterhar som sin viktigaste uppgift att bevakaNYHETER!

Din uppgift är att locka dem så att de fårreda på vad som händer på och vid kyrko-gården under årets alla säsonger.

Många tycks fortfarande tro att enskildabranschangelägenheter skulle locka jour-nalisterna. Det räcker sällan. Försökistället att tänka ut vilken nyhet du villpresentera. Ett sätt är att fundera på vil-ken rubrik du vill att en journalist skallkunna sätta på en artikel om det du villpresentera.

Grundregel 2:

Skriv bra inbjudningar tillpresskonferenser

VI

GRONA FAKTA 6/2003

Andra sättVid speciella tillfällen, som till exempelpåbörjandet av restaurering av den histo-riskt intressanta stenmuren runt kyrkan,kan det bästa vara att direktkontakta enviss journalist som brukar skriva om histo-ria/kultur. Då kan resultatet bli en artikelpå kultursidan som inte är av direktnyhetskaraktär.

Förutsättningen för att intressera mediaför den egna verksamheten är därför attlära känna lokala och regionala mediasorganisation och personligheter.

Tro inte att det för den skull räcker attlära känna en enskild journalist som per-son och att denne sedan snällt skall skrivaom dina projekt på grund av personligarelationer. Ibland kan effekten av för närarelationer med lokala journalister verka imotsatt riktning.

Men de flesta tidningar anstränger sig iregel lite extra om det framgår att duexempelvis erbjuder din lokaltidning enexklusiv möjlighet att skriva en artikelutan konkurrens från andra medier.

Enklare utskick mede-post-/faxnummerlistaAtt inte informera media är ungefär likaintelligent som att låsa in alla nycklar tillarbetsfordon med hänvisning till att dekan gå sönder om de används.

Utskick av pressinformation, till rättmottagare, är därför aldrig bortkastat jobb,även om det inte resulterar i något ome-delbart!

Inte bara adresser, c-post och faxnummerbör finnas färdiga, utan också färdigadokument, "förtryckta" papper med ettbrevhuvud, pressinformation och en färdigmanual för hur en inbjudan till en press-konferens skall se ut.

För att få en bred täckning i samtligamedier, och så effektiv hantering av pres-sutskicken som möjligt, måste därför varjeförvaltning/organisation bygga upp ettkomplett adress-, e-post- och faxregistertill samtliga nyhetsredaktioner i regionen.

De flesta redaktioner föredrar att få pres-sinformation och pressinbjudningar via e-post.

Personliga direktutskick – iblandRedaktionsadresserna bör även komplette-ras med direktutskick till namngivna jour-nalister som man vet brukar skriva omhändelser inom området. Adresser, c-postoch telefon/fax skall finnas som färdigaregister till exempel på etiketter, i e-post-program och inprogrammeradc i faxar såatt arbetet med att skicka pressinforma-tion- och inbjudningar kan minimeras.Gör man så kan det aldrig bli frågan omatt "inte orka" eller "inte hinna med" attinformera media.

Kyrkogårdar är offentliga rum som berör alla. Imarknadsföringen av verksamheten gäller detatt lyfta fram det specifika på platsen som kanväcka intresse och locka besökare, som här, vidbegravningskapellet i Kutnå Hora, Tjeckien.Foto: Ronny Holm.

Alla kommer aldrigDet är en regel med mycket få undantagatt om man skickar ut en inbjudan till tioolika mottagare så kommer endast någraatt höra av sig eller komma till presskonfe-rensen, och eventuellt skriva om händel-sen. Å andra sidan, även om vissa mediaaldrig kommit till en presskonferens, tillexempel regional-TV, så kan en inbjudanhelt oväntat resultera i ett omfattandereportage därför att denna händelse sam-manfaller med något annat.

Pressinformationen har i de flesta fall ettegenvärde även om det inte skrivs någotvarje gång. Den kan bidra till att man fåren image — på kyrkogårdsförvaltningentycks det jämt vara saker på gång!

Grundregel 3:

Genomför en bra presskonferensFler personer än kyrkogårdschefen ochhans närmaste medarbetare bör i princip

VII

GRÖNA FAKTA 6/2003

alltid bjudas in till presskonferensen, tillexempel någon kulturpersonlighet, någonsom engagerat sig i kyrkogårdsfrågor ellerandra som sannolikt kan vara positiva tillen förändring. Intervjuer med olika grup-per av kyrkogårdsbesökare av olika slag harofta större nyhetsvärde för journalisten änatt enbart intervjua dem som arbetat medprojektet.

Nästan alltid finns det mycket godaanledningar att bjuda in närmast berördaförtroendevalda. I samtliga fall skall deförtroendevalda informeras om att dukommer att ta kontakt med media.

Svar på talDet viktigaste för att få uppmärksamhetför sin verksamhet är att tidningarna skri-ver, inte hur. Men naturligtvis gäller detatt vara förberedd på kritiska frågor! Tänknoga igenom eventuella sådana, eller andrainvändningar som du misstänker att enjournalist kan ge uttryck för, och förberedhur du skall svara.

Framför allt: Försök aldrig sopa problemunder mattan, eller fara med halvsanning-ar. Journalister är specialister på att hittasvagheter.

En nyligen färdigställd anläggning har sällansin slutliga form. Därför är det bra att biståjournalister med färgbilder från andra, liknan-de anläggningar, eller från en annan säsong, föratt visa vad man strävar efter. Mjösundsbegravningsplats, Njurunda. Foto: KennethRuda.

Bistå med egna bilderDet blir alltid mycket bättre artiklar, medhögre läsvärde och med större plats i tid-ningen, om det går att illustrera artikelnmed bra bilder. Bilder på två herrar somstår framför eller bredvid något, är intesärskilt intressant.

En nyligen färdigställd anläggning harsällan sin slutliga form. Därför är det braom man kan bistå journalisterna med färg-bilder från andra, liknande anläggningar,eller från en annan säsong. Det kan varanödvändigt när man vill visa upp sinnyplanterade anläggning med sina ännu ejblommande växter.

Grundregel 4:

Använd aldrig media för attanklaga de förtroendevalda!Naturligtvis kan det vara lockande att skyl-la bristande underhåll eller liknande före-teelser på de förtroendevalda och på så sättsjälv slippa ta kritiken. Effekten av sådanauttalanden blir ofta motsatt. En förtroen-devald som känner sig uthängd i media avtjänstemän blir sällan en bra partner iframtiden.

Koncentrera ditt svarSvara ärligt på frågor om resurser, menframställ aldrig de förtroendevalda somhela förklaringen. I det fall man blir pres-sad av journalister gällande sådana frågor,hänvisa då till de förtroendevalda direkt!Koncentrera dig istället på att berätta vilkaåtgärder du har vidtagit för att förbättraeller försköna kyrkogården.

Goda exemplet har maktAnfall är som vanligt bästa försvar. Berättavad som inte kommer att försämras ochvad som till och med kan bli bättre genomomprioriteringar. Endast genom att visa degoda exemplen och konkreta resultat ökarintresset från beslutsfattare. Bättre resurserkommer aldrig via skäll och gnäll!

Grundregel 5:

Tydliga, målgruppsanpassade bud-skap leder till framgång, förståelseoch effektiva beslutInte alltid, men ofta, finns ett sambandmellan bra presentationer och bra projekt.

All erfarenhet visar att ett bra presenta-tionsmaterial blir läst, förstått och bidrartill att skapa ett professionellt intryck avvarje projekt. Det kan med andra ord intenog understrykas hur viktigt det är att pre-sentera ett projekt på ett professionellt sätt.

Förtroendevalda är mycket sällan utbil-dade i hur skötsel av parker, kyrkogårdaroch blommor skall planeras och genomfö-ras. När ett nytt projekt skall presenterasär det viktigt att tänka på att mottagarenav ditt budskap inte har din kunskap. Väljrätt språk och var på gränsen till övertyd-lig.

Dessutom är det mycket vanligt att ettpresentationsmaterial används i andra ochtredje led, det vill säga vid tillfällen närman inte kan — eller får! — vara med ochpersonligen presentera projektet. Det finnsantagligen tusentals exempel på projektsom inte har kunnat förmedlas av andra,exempelvis i styrelser eller nämnder ochsom helt enkelt har missförståtts, eller inteförståtts alls, och därmed inte kunnatgenomföras.

Vi har produkten för ossDe projekt förvaltningen normalt arbetarmed är dock relativt lätta att presentera påett tydligt, påtagligt och slående sätt, tillexempel med bra kombinationer av textoch bild. Jämför till exempel behovet avrenovering av VA-ledningar med att pre-sentera effekten av att rusta upp en kyrko-gård.

VIII

Vinnarna i det informationssamhälle vilever i är de intressen och grupper som ärbäst på att sprida sitt budskap.

Det är därför både en skyldighet och enmöjlighet att via media presentera vad somsker i verksamheten, så att budskapen för-

medlas effektivt både till allmänhet ochbeslutsfattare. Skapa därför goda kontaktermed media, lokalt i första hand, menförsök även att arbeta med media regio-nalt, till exempel regional-TV.

GRÖNA FAKTA 6/2003

Massmedia de förtroendevaldasbästa vän och värsta hotBättre känd än okänd!Alla vet att media betydermer än någonsin när detgäller att skapa trenderoch utveckling — och attkritiskt avfärda andra.Idag vet vi också att ettpositivt "kändisskap"skapar stora möjligheteratt få sin röst hörd i allamöjliga sammanhang,och ibland även i tillsy-nes omöjliga.

Vissa "nöjeskändisar" kanutverka osannolika arvodenbara för att de har varit i erTV-ruta!

Naturligtvis kan man haolika uppfattningar omdetta fenomen, men otvi-velaktigt är att det är lättanatt bli respekterad ochpositivt bemött om man ärkänd än okänd.

Att framgångsrikt ledaen publik verksamhetomfattande kyrkogårds-skötsel innebär också atttill delar vara en officiellperson med en skyldighetatt samarbeta medmedia.

Det är väldigt mångagrupper och intressensom mer eller mindretävlar om medias upp-märksamhet och kyrko-gårdsförvaltningen

arbetar med ett områdesom bevisligen intresse-rar media, om det görspå rätt sätt.

Att vilja och att synas

Som många vet är politik att vilja, menpolitik är också att synas. Förtroendevaldahar alltid profilerat sig och spridit sitt bud-skap via media. Lika viktigt är detta förden gröna branschen!

I X

GRÖNA FAKTA 6/2003

Media och förtroendevalda

Alla vet vi att media nagelfar de förtroen-devalda i vått och torrt. En felsägning,eller ett misstag, kan betyda slutet på kar-riären. Medias spegling av vad de förtroen-devalda gör och inte gör är alltså avgöran-de för deras möjligheter, positivt och nega-tivt. Det måste givetvis utnyttjas, på ettpositivt sätt!

Alla vet vi också att medias makt tende-rar att öka och att politiken blir alltmerpersonorienterad. De förtroendevalda fårmestadels försvara sina åtgärder, bemötakritik från olika grupper och måste tåla attmedia hanterar dem tufft och ibland pågränsen till det omänskliga.

Men, media ger dem likaså maktengenom att de syns, hörs och uppmärksam-mas.

Nämn den förtroendevalda som inte villframstå som den som beslutade om positi-va händelser, förbättringar och nya positivainslag i stadsbilden! Och vilken förtroen-devald vill inte idag framstå som miljö-medveten och miljöintresserad?

Bjud på positiva händelser

Det finns mycket goda möjligheter att"bjuda" de förtroendevalda på positiva

händelser med bred förankring hos all-mänheten. Med "bjuda" menas här attaktivt skapa händelser, aktiviteter, invig-ningar med mera i samband med det tra-ditionella arbetet med våra kyrkogårdar.Sådana aktiviteter är naturligtvis koppladetill nyhetsvärden av olika slag. Och natur-ligtvis är de förtroendevalda gärna närva-rande vid sådana tillfällen, där förhopp-ningsvis media finns på plats.

Park- och kyrkogårdsförvaltningarna harsannolikt de bästa möjligheterna att låta deförtroendevalda exponeras i positiva pro-jekt och därmed underlätta deras kontaktmed allmänheten.

Ge underlag för rätt beslut

Se det därför som en av dina arbetsupp-gifter att "backa upp" lämpliga förtroende-valda och håll dem väl informerade omlämpliga projekt och aktiviteter där de kanoch bör närvara.

Genom att de, en eller flera, regelmässigtbjuds in till exempelvis presskonferenserökar naturligtvis också deras intresse förförvaltningens arbete samtidigt som de fårmassmedial exponering.

Ett sådant, målmedvetet arbete fungeraräven som en intern marknadsföring gente-

mot beslutsfattare, som dessutom är desom beslutar om nästa års budget.

Dela med dig av initiativet

Presskonferenser, invigningar med förtro-endevalda närvarande, innebär naturligtvisatt de gärna vill framstå som initiativtagareoch drivande kraft bakom det aktuellaprojektet och därmed också sträva efter attta hela "äran" själv.

Bjud på detta, även om verkligheten ochbakgrunden inte var precis som deframställer det hela vid sådana tillfällen.Det är väl bättre med positiva förtroende-valda än att själv komma på bild i tidning-en, eller hur?

Naturligtvis är det politiskt mer intres-sant att besluta om resurser till en verk-samhet som ständigt ger tillfälle till positivexponering i massmedia, än till någotannat område som mycket sällan, eller ald-rig, ger dessa möjligheter, Svårare än så ärdet inte!

x

GRÖNA FAKTA 6/2003

Så kan du lägga upp jobbetMarknadsföring är inte bara att"komma med någon bra ide" eller"hitta på något kul".

Marknadsföring av kyrkogårds-verksamheten är snarare att tillrät-talägga och förpacka delar av var-dagsverksamheten så att den fårstörre uppmärksamhet och ettbättre nyhetsvärde. Gör projekt avvardagen!

Genom att tänka igenom kommande årsnormala verksamhet, och fastlägga en akti-vitetsplan som är kopplad till den normalaårsplanen, kan en marknadsföringsplanformuleras.

Syftet skall vara att skapa ett antalgenomtänkta aktiviteter, till exempel avsådan karaktär att åtminstone tolv inbjud-ningar till presskonferens kan formuleras.

För att hålla medias, de förtroendevaldasoch allmänhetens intresse på hög nivå,måste naturligtvis de olika aktiviteternakomplettera varandra och vända sig tillolika målgrupper. Här behövs en portionnytänkande för att "vardagsprojekten"skall kunna göras tillräckligt intressantautan alltför stora extrainsatser.

Specialprojekt som utropstecken

Likaså visar erfarenheten att ett antal spe-cialprojekt behövs som utropstecken underåret. Med utropstecken menas projekt somnormalt inte förknippas med kyrkogårds-verksamheten, till exempel som i SödraSandby, eller att bjuda in till en av skåde-spelare dramatiserad kyrkogårdsvandring,arrangera effektfull ljussättning av utvaldaträd på kyrkogården eller liknande.

Bjud på dig själv

Att företrädare för kyrkogårdsförvaltning-en förekommer i helt andra sammanhang,och på ett okonventionellt och kreativtsätt markerar sig, är ett mycket professio-nellt sätt att understryka den egna profiler-ingen. Exempelvis kan alla i kyrkogårds-förvaltningen, oavsett hur många personer

Här dukas en favoritmåltid till den döde.Minneskyrkogården Brasou, Rumänien. Foto:I,ennart Angselius.

XI

GRÖNA FAKTA 6/2003

det rör sig om, delta i olika publika täv-lingar; cykellopp, drakbåtstävlingar ellerandra av media bevakade arrangemang,gärna utklädda på ett sätt som inteförknippas med en kyrkogårdsförvaltning.

Resultatet blir att allmänhet och deförtroendevalda med egna ögon kan se attäven i detta sammanhang är personalenduktig och kreativ. Detta är viktiga inslag idag och gör att man skapar förtroende försin verksamhet bland en bredare allmän-het, vilket är den viktigaste försäkringenmot att bli övergiven av beslutsfattarna!

Stjäl av storebror

Alla kyrkogårdsförvaltningar är unika bådetill karaktär och storlek. I sak kan dockalla upprätta en aktivitetsplan anpassad tillden egna förvaltningens förutsättningar.

Allt är som bekant relativt. Ett relativtsett större projekt i Malmö motsvaras avett till synes mindre projekt i en mindrestad. Men på det lokala planet är värdet avuppmärksamheten i lokaltidningen likastort! Projekt i Malmö är lika värdefullaför Malmö, även om Paris redan gjort ettliknande projekt för några år sedan — ävenom det var fem gånger större och bättre.Ett projekt i Avesta blir inte sämre för attMalmö redan genomfört något liknande.

Varför? Jo, "all business is lotal business"!Alltså, hjulet behöver inte uppfinnas varjegång. Dra dig inte för att låna och utnyttjaandras erfarenheter och kunskaper i bör-jan. Egna erfarenheter behövs för att egnaprojekt skall bli bra. Arbeta gärna tillsam-mans med någon expert tills dess du lärt såmycket att kvalitén på dina mark-nadsföringsinsatser hjälper dig framåt.

En dramatiserad vandring är en okonven-tionell och kreativ händelse som väckerintresse och lockar besökare. H CAndersen ses här på sin egen grav påAssistenskyrkogården i Köpenhamn. Foto:Bernt Axelsson.

Värna om din tårtbit

Marknadsföring är en investering i dinarelationer till omvärlden. Tänk igenomvad du skall göra, men dra dig för allt ivärlden inte för att börja nu!

Så länge som branschen inte marknads-för och profilerar sig skjuter andra intres-sen fram sina positioner på vår bekostnad.Alla slåss om en gemensam kaka avbegränsade resurser.

Detta Gröna Fakta...... är skrivet av Patrick Quist. Patrick Quist är landskapsarkitekt och driver konsultföretaget Quist AB i Malmö, som under 15 års tidarbetat med att utveckla och marknadsföra parkverksamheten i ett stort antal kommuner. Kontorets erfarenhet är att de kommunersom strategiskt har arbetat med marknadsföring har bättre resurser, lättare att rekrytera och en positiv relation till politiker och allmänhet.