RAPPORT nr. 2018-018

Miljöarkeologisk analys av botten av en brunn inom projekt Ørland kampflybase.

Tillägg till rapport 2017-012

Sofi Östman & Jan-Erik Wallin

INSTITUTIONEN FÖR IDÉ – OCH SAMHÄLLSSTUDIER

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

1

Miljöarkeologisk analys av botten av en brunn inom projekt Ørland kampflybase. Tillägg till rapport 2017-012 Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet, Umeå Jan-Erik Wallin, Pollenlaboratoriet AB, Umeå

Bakgrund Ett prov taget från botten av brunn F-ID338508/K-ID330445 inom projekt Ørland kampflybase har analyserats för pollen, makrofossil samt utplock för 14C. Vid undersökning av anläggningen påträffades i botten en packad kaka av strån och organiskt material som plockades in för analys. I anslutning till denna togs ett mindre prov för pollen och makrofossil. Uppdragsgivare är NTNU Trondheim och kontaktperson har varit Ulf Fransson.

Provbehandling Makrofossil Materialet är uppdelat i två prover, ett litet bulkprov samt ett från den packade kakan. Från kakan plockades försiktigt en tredjedel ut för analys och utplock av daterbart material (se bilder nedan). Båda proverna har försiktigt sköljts av i vatten med ett 0,25 mm såll. Materialet genomsöktes samt artbestämdes under stereolupp med hjälp av referenslitteratur för fröer (Cappers, Bekker, & Jans, 2006) och laboratoriets referenssamling. Både förkolnat och oförkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Övrigt makrofossilt material såsom träkol, ben och snäckor plockas ut och presenteras tillsammans med det botaniska materialet. Norska namn på släkten och arter är efter Norsk og Svensk Flora (Lid & Lid, 2005) och Virtuella floran (Anderberg & Anderberg, u.d.). Fullständig makrofossilanalys av Sofi Östman med hjälp av Roger Engelmark för stråmaterialet. Pollen Proverna är insamlad av utgrävningspersonal, i samband med den ordinarie utgrävningen. Proverna behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. Pollenanalys av Jan-Erik Wallin. Utplock 14C En kvist från det packade stråmaterialet valdes ut och preparerades. Med fint rakblad delades biten upp i tre sektioner, lades på objektglas och analyserades i mikroskop (5-500x). Materialet artbestämdes sedan med hjälp av referenslitteratur (Schweingruber, 1990) och databasen Inside Wood. Det daterbara materialet vägdes och skickades till uppdragsgivaren.

2

Resultat Makrofossilanalys För resultat, se tabell 1. För bilder på materialet, se Bild 1-4 Materialet i de båda proverna från brunnen utgjordes till stor del av strån från vad som mest troligt är en blandning säv/tåg/fryle. Stråna ser ut att ha dragits upp i knippen och sedan deponerats i brunnen/gropen. De bevarade delarna av stråna är de nedre delarna av plantan och det var en utmaning att försöka artbestämma dessa då bevaringen trots allt är god men inte tillräckligt för att det ska gå att med säkerhet göra en artbestämning inom tidsramen för uppdraget. Frömaterialet utgörs mestadels av växter som hittas åt i ruderat åker- och ängsmark samt en del fukt- och våtmarksväxter. Inga cerealier eller tecken på odling av grödor kunde finnas bland de växtmakrofossila lämningarna, trots att de återfinns i pollenmaterialet (se resultaten nedan). De enda odlingsspår som finns är de frön och frökapslar av lin som hittas, något som indikerar att det funnits sådana aktiviteter i brunnens närområde. Tankar för en till linrötningsgropar och om detta möjligtvis kan vara en sådan, men mängden linfröer är så pass liten och stråmaterialet är så blandat att det inte är troligt att det rör sig om den typen av anläggning. I övrigt kom det fram dåligt bevarade insektsdelar i form av täckvingar, ben och mellankroppsdelar. Maskägg och kvalster gick också att finna. Blad från sphagnum och mossor förekom samt en del träbitar, kvistar, bark och näver samt tio mindre kolbitar. Pollen Provet innehöll rikligt med pollen, speciellt pollen från växter som indikerar odling, såsom pollen från sädesslag och åkerogräs. Andelen pollen från träd var mycket lågt. Åker Andelen pollen som indikerar att åker förekom på lokalen är mycket högt. Höga andelar av åkerogräsen gråbo och spärgel förekommer i provet. Andelen pollen från sädesslag är högt, speciellt andelen pollen från sädesslaget korn. Pollen från vete och råg förekommer. Korn torde ha odlats på lokalen. Trädvegetation Att andelen pollen från träd i det analyserade provet är mycket lågt, är ovanligt. Träden producerar stora mängder med pollen, som sedan effektivt sprids med vinden. Av någon orsak har pollenkorn från träd inte hamnat i provet. Orsaken är okänd.

3

Utplock 14C För datering valdes en kvist som kunde bestämmas till Björk/Betula sp. En bit av kvisten torkades noggrant i torkrum innan det sedan packades och sändes till uppdragsgivaren. Vikten på provet uppmättes till 70 mg.

Referenser http://insidewood.lib.ncsu.edu/. (2018/07). Hämtat från InsideWood. Anderberg, A.-L., & Anderberg, A. (u.d.). Den virtuella floran. Hämtat från

http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html (2018/07) Beug, H.J. (1961) Leifaden der Pollenbestimmung fur Mitteleuropa und angrenzende Gebiete.

Lief. 1. 63 pp. Stuttgart. Cappers, R. T., Bekker, R. M., & Jans, E. J. (2006). Digitale Zadenatlas van Nederland -

Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen: Barkhuis publishing & Groningen University Library.

Lid, J., & Lid, D. T. (2005). Norsk og Svensk Flora. (R. Elven, Red.) Oslo: Det Norske

Samlaget. Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford. Schweingruber, F. (1990). Anatomie europäischer Hölzer: ein Atlas zur Bestimmung

europäischr Baum-, Strauch-, und Zwergstrauchhölzer. . Verlag P. Haupt. Wheeler, E., Gasson, P., & Baas, P. (1989). IAWA List of Microscopic Features for

Hardwood Identification. IAWA Journal / International Association of Wood Anatomists, 10, 219-332.

4

Bilagor Tabell 1. Provinformation makrofossil

Linum usitatissimum lin

Linum usitatissimum frökapsel av lin

Chenopodium album svinmålla/meldestokk

Galeopsis sp dån/då

Persicaria lapathifolia pilört/raudt hønsegras

Ranunculus repens/acris smörblommor/soleie

Ranunculus repens/acris brända smörblommor/soleie

Spergula arvensis åkerspärgel/linbendel

Stellaria media våtarv/vassarve

Urtica urensetternässla/smånesle

Viola arvensis åkerviol/åkerstemorsblom

Viola arvensis frökapsel av åkerviol

Carex di starr/star

Filipendula ulmaria älggräs/mjødurt

Juncus spp. tåg/siv

Asteraceae

Cerastium sp. arvar/arve

Luzula sp. fryle/frytle

Poaceae gräs/gras

Potentilla sp. fingerörter/mure

Analyserad volym

Bul

kpro

v18

_001

3_00

01:1

32

81

61

123

110

12

520

32

27

50 m

lK

aka

i bot

ten

18_0

013_

0001

:29

21

27

11

21

11

50 m

l

Odl

atÅ

ker,

äng-

och

rude

ratv

äxte

rV

åt/fu

ktig

mar

kÖ

vrig

a vä

xter

5

Tabell 2. Pollenanalys Art/prov nummer MAL 18-013

1 %

Al (Or) 0.3 Björk 0.4 Tall (Furu) 0.1 Gran Lind Hassel/Pors 0.1 Ljung (Lyng) 4.2 Sälg/vide (Vier) 0.1 Gräs (Gras) 28.0 Korgblommiga växter (rörf.), (Turf) 1.3

Korgblommiga växter (Tungf.) (Tistel, Lövetann)

0.5

Smörblommor (Soleie) 1.0 Rosväxter (Mure) 1.0 Gråbo (Burot) 44.8 Målla (Meldestokk) 0.1 Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) 2.3

Spärgel (Bendel) 5.6 Svartkämpar (Smalkjempe) 0.1 Ärtväxter, Vicker (Vikke) 1.3 Syror (Syre) 0.2 Groblad 0.2 Summa störnings indikerande växter (exkl. gräs) %

55.4

Korn (Bygg-typ) 4.0 Vete/Havre– typ (Hvete-typ) 0.9 Råg (Rug) 0.8 Summa odlade växter 5.7 Käx (Kjeks) 0.4 Älgört (Mjödurt) 0.6 Kovall (Marimjelle) 1.3 Måra (Maure) 0.1 Starr (Storr) 0.2 Risväxter (ex blåbär) 0.1 Pollenanalys Antal räknade pollen

931

Analys Jan-Erik Wallin April/Maj 2018 Pollenlaboratoriet i Umeå AB

KOL

6

Tabell 3. Vilken vegetation indikerar de olika växtarterna Lövskog Barrskog Ängsmark Åkermark

Al (Or) Alnus X Björk Betula X Tall (Furu) Pinus X Gran Picea X Lind Tilia X Ek (Eik) Quercus X Alm Ulmus X Ask Fraxinus X Hassel/Pors Corylus-type X Ljung (Lyng) Calluna X Risväxter (ex Blåbär) Ericaceae Sälg/vide (Vier) Salix En (Einer) Juniperus X Gräs (Gras) Poaceae X Korgblommiga växter (rörf.), (Turf) Asteraceae undiff.

X

Korgblommiga växter (Tungf.) (Tistel, Lövetann) Cichoriaceae

X

Blåklint (ex Kornblom) Centaurea type

X

Smörblommor (Soleie) Ranunculus type

X

Rosväxter (Mure) Rosaceae undiff. Gråbo (Burot) Artemisia vulgaris X Groblad Plantago media/major X Syror (Syre) Rumex X Målla (Meldestokk) Chenopodiaceae X X Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) Caryophyllaceae

X X

Mjölkör (Geitrams) Epilobium X Spärgel (Bendel) Spergula X Nässla (Nesle) Urtica X Måra (Maure) Galium Humle/Hampa Humulus-type X Skallra (Engkall) Rhinanthus X Vicker (Vikke) Vicia cracca type X Korn (Bygg-typ) Hordeum X Vete/Havre – typ (Hvete-typ) Triticum type

X

Råg (Rug) Secale X Starr (Storr) Cyperaceae X Älgört (Mjödurt) Filipendula Kovall (Marimjelle) Melampyrum X Käx (Kjeks) Apiaceae X Sporer Lummer (Kråkefot) Lycopodium Ormbunkar (Telg) Polypodiaceae Dvärglummer (Dvergjamne) Selaginella

7

Bild 1-4. Preparering av kaka ifrån botten av brunn. Foton av Sofi Östman

8

MAL Miljöarkeologiska laboratoriet

Umeå Universitet 901 87 UMEÅ 090-786 50 00

www.umu.se/envarchlab mal@umu.se

Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A 907 42 Umeå

070-66 15 101 pollenlaboratoriet@ume.se