1  

1    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eventuell bild har alltid detta format. Avsaknad av bild påverkar ej textens placering under. Ingen bildtext på omslaget.  

Formatets betydelse – hur arbetsprocesser och produktionsvillkor

formar journalistiken i webb-tv

Södertörns högskola | Institutionen för Journalistik

Magisteruppsats 15hp | Journalistik | Vårterminen 2012

 

Av: Peter Gunnarsson Handledare: Gunnar Nygren

 

 

  2  

 

Abstract    New  technology  has  created  new  opportunities  for  journalists  working  with  web  TV.  Changes  in  the  work  processes  have  led  to  new  professional  roles.  According  to  the  theory  of  media  logic  such  events  become  news  that  suits  media  organizations  and  working  conditions.  How  does  the  media  logic  affect  the  editorial  workflow  and  how  does  it  affect  professional  roles?  In  light  of  my  own  experience  in  various  roles  in  television  journalism,  I  examine  how  the  web  TV  format  shapes  the  work  of  journalists.  Based  on  previous  research  in  this  area,  this  thesis  also  examines  the  professional  role  video  reporters  play  and  what  this  new  role  means  in  relation  to  other  professional  roles  in  journalism.  Previous  research  shows  that  the  video  reporter  role  offers  both  opportunities  and  threats  to  journalism.  (Brännström  2008,  Wallace  2009,  Nygren  &  Zuiderveld,  2011,  and  others).  This  study,  based  on  participant  observation  at  a  web  TV  editorial  desk,  shows  that  the  media  logic  of  the  format  of  web  TV  affects  the  work  process  in  several  ways.  First,  in  terms  of  how  news  is  produced  in  the  field,  and  how  news  is  created  and  re-­‐created  from  existing  material  at  the  production  desk.  Inasmuch  that  consumers  are  increasingly  becoming  potential  producers  with  cellphone  cameras,  there  is  a  potential  video  journalist  in  every  cellphone  owner.  The  pace  of  work  drives  journalists  to  publish  at  a  faster  pace,  which  in  turn  means  less  time  for  reflection.  Often  the  job  of  the  video  reporter  is  to  select  an  in-­‐point  and  out-­‐point  in  an  interview  quickly  and  publish!  This  survey  also  highlights  the  video  reporter’s  role  in  relation  to  other  journalists  that  work  at  a  web  editorial  desk.  The  result  shows  that  there  is  a  difference  between  video  reporters  and  writing  reporters  and  also  that  there  are  differences  within  the  group  of  video  reporters.  The  study  also  provides  an  insight  into  the  journalistic  challenges  at  hand  with  new  differentiations  and  combinations  of  roles  in  journalism  within  the  field  of  web  TV.  In  light  of  the  observations  derived  from  the  material,  one  can  say  that  the  work  of  the  video  reporter  at  a  web  TV  editorial  desk  is  very  much  molded  into  a  shape,  the  shape  of  practice  governing  the  work,  or  in  other  words,  the  media  logic  controls  what  kind  of  video  journalism  reporters  exercise  in  the  production  of  online  web  TV.        Keywords  Journalism,  Web  TV,  Format,  Video  reporter,  Video  journalist,  Work  Processes      u  

 

   

 

av  s

  3  

1    .........................................................................................................................  1  

1   Inledning  ..........................................................................................................  4  1.1   Från  tablå-­‐tv  till  tv  på  internet  .........................................................................................................  5  1.2   Definition  av  Webb-­‐tv  ..........................................................................................................................  5  1.3   Videoreporter  ..........................................................................................................................................  7  1.4   Vetenskaplig  frågeställning/syfte/  .................................................................................................  7  1.5   Ordlista  webb-­‐tv  .....................................................................................................................................  8  

2   Teoretisk  ram/utgångspunkt  ............................................................................  9  2.1   Teorin  om  Medielogik  ..........................................................................................................................  9  2.2   Digitala  mediets  karaktär  .................................................................................................................  10  2.3   Yrkesroller  ..............................................................................................................................................  13  2.4   Redaktionskulturer  .............................................................................................................................  14  2.5   Webb-­‐tv  ....................................................................................................................................................  15  2.6   Internationell  utblick  ..........................................................................................................................  18  2.7   ”Videojournalism”-­‐  en  fallstudie  ....................................................................................................  18  

3   Metod  ............................................................................................................  20  3.1   Deltagande  observation  som  metod.  ...........................................................................................  20  3.2   Intervjuer  som  metod  ........................................................................................................................  20  3.3   Val  av  plats  för  fältstudien.  ..............................................................................................................  21  3.4   Genomförande  .......................................................................................................................................  22  3.5   Validitet  och  reliabilitet  .....................................................................................................................  23  

4   Fältbeskrivning  ...............................................................................................  24  4.1   Expressen  ................................................................................................................................................  24  4.2   Utbud  .........................................................................................................................................................  25  4.3   Användargränssnitt  ............................................................................................................................  25  4.4   Redaktionen  ...........................................................................................................................................  26  4.5   Videoreporter  på  Expressen  ...........................................................................................................  28  4.6   Birros  Bord  ..............................................................................................................................................  29  

5   Resultat  ..........................................................................................................  31  5.1   Hur  arbetar  en  videoreporter?  .......................................................................................................  31  5.2   Vad  innebär  kravet  på  snabbhet  på  webben  för  arbetsprocessen?  ...............................  36  5.3   Vad  innebär  det  för  arbetsprocessen  att  utrymmet  i  tid  på  webben  är  obegränsat?   38  5.4   Vad  är  speciellt  i  arbetsprocessen  med  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  medieformer?   41  5.5   Hur  hanterar  en  videoreporter  teknikens  inverkan  på  journalistiken?  ......................  43  5.6   Hur  förhåller  sig  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken  på  en  webb-­‐tv  redaktion?  ..............................................................................................  44  5.7   Hur  ser  utvecklingen  ut  framöver  av  yrkesrollen  videoreporter  på  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken?  .........................................................................  45  

6   Slutsatser  och  diskussion  ................................................................................  48  6.1   Hur  formar  formatet  arbetsprocessen  för  journalister  som  producerar  webb-­‐tv?  48  6.2   Kvalitet  och  professionalism  ...........................................................................................................  49  6.3   Vad  innebär  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken?  ..................................................................................................................................................  51  6.4   Webb-­‐tv  och  Medielogik  ...................................................................................................................  53  

7   Referenser  ......................................................................................................  55  

8   Bilagor  ............................................................................................................  56    

  4  

)  av  4-­‐6  relevanta  sök-­‐    

1 Inledning  När  jag  jobbade  på  SVTs  Rapportredaktion  på  tidigt  90-­‐tal  var  yrkesrollerna  tydliga;  man  var  reporter  eller  fotograf,  eller  redigerare  och  man  jobbade  ihop  i  team.  Ny  teknik  gav  under  90-­‐talet  nya  möjligheter  och  vid  sekelskiftet  stod  nyhetsredaktionerna  på  tv  inför  förändringar.  Mediets  förändrade  tekniska  förutsättningar  påverkade  även  de  traditionella  journalistiska  yrkesrollerna.  En  tidsbild  ur  tidningen  Journalisten  från  2001:  

SVT  har  nyligen  dragit  igång  ett  projekt  där  fotografer  och  reportrar  utrustas  med  små  digitala  DV-­‐kameror.  Det  har  öppnat  för  så  kallade  enmansteam.  En  som  testat  är  reportern  Erik  Fichtelius  som  på  egen  hand  gjort  intervjuer  samt  tagit  bild  och  ljud.  Strax  före  påsk  sändes  hans  första  inslag  i  den  vägen  i  SVT  Morgon.    

–  Jag  kom  närmare  dem  jag  intervjuade  och  fick  mer  spontana  kommentarer,  säger  Erik  Fichtelius.  Med  en  DV-­‐kamera  kan  jag  gå  runt  länge  till  exempel  i  riksdagskorridorerna,  skulle  även  en  fotograf  vara  med  hela  tiden  blir  det  alldeles  för  dyrt.    

På  minuskontot  nämner  han  minskad  koncentration  under  intervjun,  sämre  bilder  och  ökad  stress  om  han  redigerar  själv.  

–  Om  tio  år  tror  jag  det  är  en  självklarhet  att  journalisterna  har  en  DV-­‐kamera  som  ett  komplement,  säger  Erik  Fichtelius.  

Eva  Hamilton  betonar  att  enmansteam  aldrig  kan  genomföras  på  bred  front  eftersom  kvaliteten  vid  avancerade  jobb  riskerar  att  bli  för  dålig.  1  

Ett  decennium  senare  kan  man  konstatera  att  så  kallade  ”enmansteam”  kommit  på  bred  front,  om  än  inte  fullt  ut  på  SVT  så  på  webb-­‐tv.    Själva  benämningen  ”enmansteam”  säger  även  något  om  medielogiken.  Nya  yrkesroller  benämns  utifrån  existerande.  Tv-­‐journalister  har  tidigare  alltid  arbetat  i  team,  när  journalisten  nu  arbetar  ensam  blir  benämningen,  i  enligt  med  medielogiken  ”enmansteam”,  vilket  är  en  anakronism  då  ett  team  per  definition  är  ett  lag.   Idag  förväntas  journalisten  vara  multikompetent;  hon  ska  vara  fotograf  och  reporter  och  redigerare.  Benämningen  har  skiftat  från  enmansteam  till  videojournalist  och  idag  videoreporter.  

Parallellt  startade  kring  millennieskiftet  en  utveckling  av  den  rörliga  bilden  på  webben.  Snabbare  bredband  gav  förutsättningar  för  videoklipp,  YouTube  och  tv  på  internet.  Idag  finns  webb-­‐tv  på  snart  sagt  varje  tidnings  webbsajt.    I  början  av  2012  var  det  i  snitt  60  procent  som  tittade  på  webb-­‐tv  en  genomsnittlig  månad.  Detta  är  ett  nytt  rekord,  och  ett  tecken  på  den  snabba  

                                                                                                               1  http://www.journalisten.se/nyheter/svt-­‐inleder-­‐forsok-­‐med-­‐enmansteam  

  5  

förändring  som  just  nu  äger  rum.  Tittandet  sprider  sig  till  alltfler  skärmar  –  från  surfplattor  till  uppkopplade  tv-­‐apparater.2    Kombinationen  av  tv  och  webb  är  ett  för  2000-­‐talet  nytt  fenomen.  Att  videoreportern  vuxit  fram  som  en  etablerad  yrkesroll  på  webb-­‐tv  där  tv-­‐traditioner  inte  ”sitter  i  väggarna”  är  kanske  inte  förvånande,  men  hur  förändras  arbetsprocesserna  för  journalister  och  hur  utformas  yrkesrollen  videoreporter  på  webb-­‐tv?    Mot  bakgrund  av  mina  egna  erfarenheter  i  olika  yrkesroller  inom  tv-­‐journalistik,  och  med  utgångspunkt  i  tidigare  forskning  på  området,  vill  jag  i  denna  uppsats  undersöka  hur  produktionsprocesser  och  yrkesroller  i  journalistkåren  förändras  med  webb-­‐tv.      

1.1 Från  tablå-­‐tv  till  tv  på  internet  Från  starten  1956  var  SVT  länge  den  enda  tv-­‐kanalen  i  Sverige.  1969  kom  TV2.  1990  startade  TV4  via  satellit  och  blev  året  efter  en  markbunden  kanal,  och  under  1990-­‐talet  växte  tv  marknaden  och  antal  kanaler  snabbt.      Samtidigt  sökte  sig  de  traditionella  tidningarna  ut  på  nätet.  I  augusti  1994  blev  Aftonbladet  första  svenska  tidning  som  publicerade  sig  på  Internet.3  Expressen.se  startade  i  september  1995.      När  webbpubliceringen  utvecklades  under  1990-­‐talet  handlade  det  främst  om  en  ny  distributionskanal  för  texter  från  tidningen.4      Vid  slutet  på  1990-­‐talet  skedde  ett  paradigmskifte.      På  tv  marknaden  ökade  konkurrensen.  Under  1997  finns  TV4,  TV3,  TV6,  Z-­‐TV,  Filmnet,  TV1000  och  1997s  hamnar  SVT  för  första  gången  under  50  procent  strecket  i  publikmätningar.5  Samma  år  sänder  Aftonbladet,  som  första  svenska  tidning, sin  första  livesändning  i  tv  på  Internet.6 Expressen  låg  inte  långt  efter  då  de  sände  de  första  video  klipp  på  webben.  Tv  på  webben  var  i  sin  linda.      

1.2 Definition  av  Webb-­‐tv  Vad  särskiljer  då  tv  på  webben  från  tablå-­‐tv  eller  traditionell  tv?    Tv-­‐tablån  är  den  första  uppenbara  skillnaden.  För  traditionell  tv  finns  en  given  tablå,  ett  visst  program  går  vid  en  given  tidpunkt.  Möjligtvis  går  det  en  repris,  och  då  även  den  vid  en  given  tidpunkt.  Och  sedan  är  det  förbi.    Med  webben  förändrades  detta.    På  webben  kan  man  se  vilka  program  man  vill  när  man  vill.  Men  tv  på  webben  är  så  mycket  mer  än  bara  de  traditionella  tv-­‐kanalernas  arkiv.  

                                                                                                               2  media  vision  pressrelease 2012-05-25  3  Nygren,  Gunnar  (2008b)  s.  102  Yrke  på  glid,  Om  journalistrollens  de-­‐professionalisering.  4  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  En  himla  många  kanaler–Flerkanalpublicering  i  svenska  mediehus  5  Lindén  Johan  (2011).  TV-­‐  ledning  i  konkurrens  -­‐  En  studie  av  Sveriges  Televisions  publicistiska  ledning  1997-­‐2000  6  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  86  

  6  

 På  webben  finns  många  olika  typer  av  rörlig  bild  och  ljud;  video,  film,  klipp,  tv  eller  webb-­‐tv.  De  traditionella  TV-­‐  kanalerna  skapar  play-­‐kanaler  på  webben,  SVT  Play  eller  TV4  Play  tillhandahåller  ett  stort  utbud  av  sina  tv-­‐program  på  webben.  YouTube  och  andra  likande  sajter  tillhandahåller  ett  gigantiskt  globalt  videotek  av  rörligt  material.    Bloggar  har  blivit  videobloggar.  Kvällstidningar  producerar  rörlig  bild  direkt  för  webben,  utan  kopplingar  till  traditionell  tv. Nygren  &  Zuiderveld  konstaterade  att  det  rådde  en  begreppsförvirring  kring  vad  rörlig  bild  på  nyhetssajterna  skulle  kallas:  tv,  webb-­‐tv  eller  klipp.7  Alltjämt  2012  råder  viss  begreppsförvirring.  Här  följer  en  ansats  till  definition  från  Sveriges  Annonsörers  officiella  mätningar  från  svenska  webbplatser.  Enligt  definition  i  Sveriges  Annonsörers  KIA-­‐index8  är  webb-­‐tv:      

”Rörlig  bild”  (ej  bildspel)  som  visas  i  någon  form  av  inbäddad  mediaspelare  på  webbsidor  som  spelas  upp  i  en  webbläsare.  Webb-­‐tv  kan  distribueras  via  streaming  eller  nedladdning.  Fristående  annonsering  i  form  av  rörlig  bild  får  ej  räknas  som  webb-­‐tv.  Enbart  ljudmedia,  t.ex.  webbradio,  får  ej  heller  räknas  som  webb-­‐tv.    

 Med  Klipp  menar  man:    

All  webb-­‐tv  som  visas  i  en  mediaspelare  räknas.  Det  finns  ingen  min-­‐  eller  max  längd  och  ingen  åtskillnad  görs  mellan  kortare  ”klipp”  eller  längre  ”program”.  Allt  innehåll  definieras  som  ”klipp”.    

Jag  utgår  ifrån  dessa  avgränsningar  i  min  användning  av  begreppet  webb-­‐tv.    Därtill  gör  jag  ett  par  konnotationer  och  denotationer  av  de  två  ordleden  i  begreppet  webb-­‐tv;  webb  respektive  tv,  likheter  med  och  skillnader  mot  angränsande  medier.      Första  ledet  webb  har  konnotationer  som;  världsomspännande,  tillgänglighet,  valfrihet,  flyktighet.    Webb-­‐tv  användare  har  access  till  materialet  var  som  helst,  när  som  helst  och  de  har  samtidigt  möjligheten  att  i  varje  ögonblick  välja  något  annat.    Andra  ledet  tv  har  konnotationer  som;  journalistiska  ambitioner,  nyhetsförmedling,  underhållning,  public  service  och/eller  kommersiell.  När  man  slår  samman  de  två  leden  webb  och  tv  till  webb-­‐tv  uppstår  en  synergieffekt.  Webb-­‐tv  är  något  annat  än  bara  webb  eller  tv.      

En  denotation  av  webb-­‐tv  begreppet  som  den  här  uppsatsen  behandlar  är  det  som  mediehusens,  kvällstidningarnas  webb-­‐redaktioner  kallar  webb-­‐tv,  eller  ibland  bara  TV.  Jag  gör  en  avgränsning  gentemot  andra  former  av  rörlig  bild  på  nätet  så  som  TV4  Play  eller  SVT  Play.    Play-­‐kanaler  är  enligt  min  definition  inte  webb-­‐tv.    Jag  betraktar  dessa  som  tablå-­‐tv  i  arkivform.  Även  sajter  som  YouTube  eller  Vimeo  och  liknade  sajter  betraktar  jag  som  ett  slags  arkiv.  

                                                                                                               7  Nygren  &  Zuidervald  (2011)  s.  99  8  http://kiaindex.net/pages/kia-­‐index-­‐maetregler#webbtv  

  7  

 

1.3 Videoreporter  Så  kallade  enmansteam  började  praktiseras  vid  tv-­‐redaktioner,  såväl  i  Sverige  som  i  andra  länder,  vid  slutet  av  -­‐90  talet.  Då  jag  jobbade  som  enmansteam  i  bl.a.  reportage  för  UR,  fick  jag  erfara  för-­‐  och  nackdelar  med  att  hantera  jobbet  själv.  Å  ena  sidan  innebar  det  en  frihet  att  välja  både  frågor  och  bildkomposition  själv  i  varje  inspelningssituation,  att  efter  eget  huvud  lägga  upp  ett  jobb  ger  kontroll  över  resultatet.  Å  andra  sidan  innebär  hanteringen  av  både  teknik  och  journalistik  i  intervjusituationen  ofta  kompromisser.  Många  gånger  saknar  man  kollegan  som  bollplank  eller  bara  den  som  kan  passa  kameraväskan  medan  man  t.ex.  jagar  en  taxi.  Myntet  har  två  sidor.  När  TV  4:s  lokalstationer  på  1990-­‐talet  gick  över  till  enmansteam  avskedades  alla  fotografer  –  och  erbjöds  därpå  att  söka  anställning  som  journalister.    Många  kände  sig  kallade,  men  långt  ifrån  alla  blev  utvalda.  Idag  anställs  ingen  journalist  på  TV  4:s  lokalstationer  som  inte  är  multikompetent  videoreporter.      På  Smålandsposten  så  kallades  de  vid  införandet  2010  för  Mojo,  mobila  journalister.9  Ibland  har  det  kallas  ensamreporter,  oftast  videoreporter.    Internationellt  är  benämningen  videojournalist,  ibland  förkortat  VJ.  Brännström10  beskriver  arbetsvillkoren  för  en  ensamreporter  på  en  lokalredaktion  på  TV4:      

På   TV4   Västerbotten   förväntas   man   som   ensamreporter   producera   ett  inslag  per  dag,  samtidigt  som  man  gör  samma  arbete  som  förut  gjordes  av  tre   personer,   det   vill   säga   reportern,   redigeraren   och   fotografen.  Reportrarna  berättar  att  de  bara  hinner  med  30  till  60  minuters  research  innan   de   ska   ut   på   fältet   och   filma.   Produktionskraven   hänger   över  reportrarna  och  många  tycker  att  tidspressen  stundtals  suger  musten  ur  dem,  medan  vissa  accepterat  läget  och  älskar  de  gånger  det  inte  är  allt  för  stressigt.  

 Sammanfattningsvis  är  idag  reporterrollen  och  fotografrollen  hopslagna  under  begreppet  videoreporter,  där  videoreportern  dessutom  förväntas  redigera  sitt  inslag  själv.  På  traditionella  tv  redaktioner  har  förändringen  ännu  inte  slagit  igenom  fullt  ut.  Men  på  webb-­‐tv  är  videoreportern  idag  etablerad.      Som  videoreporter  på  en  webb-­‐tv  redaktion  ska  man  inte  bara  göra  jobbet  själv,  man  ska  dessutom  förhålla  sig  till  ett  ständigt  uppdaterat  nyhetsflöde  i  sin  dagliga  gärning.    

 

1.4 Vetenskaplig  frågeställning/syfte/  Syftet  med  undersökningen  är  att  försöka  förstå  hur  mediets  logik  påverkar  det  journalistiska  arbetet  med  webb-­‐tv  produktion.  Hur  påverkas  arbetsprocessen  i  stort  av  mediet  man  jobbar  med?  Hur  formas  yrkesrollen  videoreporter  i                                                                                                                  9  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  87  10  Brännström,  Sofie  (2008)  Stå  blick  stilla  i Nygren,  Gunnar  &  Carlsson,  Anita  (2008)  s.  62  Nyhetsfabriken:  journalistiska  yrkesroller  i  en  förändrad  medievärld.    

  8  

relation  till  andra  yrkesgrupper  så  som;  reportrar  som  skriver  för  webben  eller  för  papperstidningen,  fotografer  för  webben  och  print,  tekniker,  redaktörer  och  nyhetschefer?    Jag  undersöker  två  huvudfrågor  med  respektive  underfrågor.      Hur  formar  webb-­‐tv  formatet  arbetsprocessen  för  journalister  som  producerar  webb-­‐tv?  

1. Hur  arbetar  en  videoreporter?  2. Vad  innebär  kravet  på  snabbhet  på  webben  för  arbetsprocessen?  3. Vad  innebär  det  i  arbetsprocessen  att  utrymmet  i  tid  på  webben  är  

obegränsat?  4. Vad  är  speciellt  i  arbetsprocessen  med  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  

medieformer?        Vad  innebär  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken?  

5. Hur  hanterar  en  videoreporter  teknikens  inverkan  på  journalistiken?    6. Hur  framträder  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  till  andra  yrkesroller  

på  en  webb-­‐tv  redaktion?  7. Hur  ser  utvecklingen  ut  framöver  av  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  

till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken?    

   

1.5 Ordlista  webb-­‐tv  Några  branschuttryck  som  förekommer  i  texten:    Anakronism   begrepp,  eller  händelse,  placerade  i  fel  tidsepok  Bambuser   En  gratistjänst  för  att  sända  video  från  dator  eller  mobil    Bildcred   Namnskylt  på  den  som  tagit  bild  eller  film  eller  reporter  Bildutsnitt   närbild  eller  helbild  är  exempel  på  olika  vanliga  bildutsnitt  Bladet     Aftonbladet  Case     Ett  konkret,  personligt  fall.  Cover-­‐it-­‐live   Internettjänst  för  chatfunktion  mm.  Citatrubbe   Rubrik  som  bygger  på  ett  citat  ftp:  ar     skickar  via  file  transfer  protokoll.  Gåa     reporter  gående  på  plats  berättar  rakt  in  i  kamera    helbild,  två-­‐bild,  närbild  olika  bildutsnitt  vanliga  vid  tv  produktion  hostas   av  eng.  host  –  värd,  är  värd  för,  härifrån  går  tv  ut  i  olika  format  till  

webb  och  mobil  intercom   kommunikationssystem  mellan  programledare  och  kontrollrum    live-­‐spika   Kommentera  ett  skeende  i  direktsändning  

LiveU     Väska  med  flera  4G  modem  ihopkopplade  för  att  sänd  live  på  stan.  

Mygga   liten mikrofon som fästs på t.ex. kavajslaget  

  9  

ND-­‐filter   En  plastfilm  som  dämpar  ljuset,  samma  effekt  som  solglasögon.  

Nedryckare   Nedryckare  är  tidnings-­‐  och  webbvärldens  namn  på  en  underrubrik.  I  nedryckaren  ges  ofta  plats  för  ett  citat  ur  texten,  som  hjälper  till  att  ange  hur  artikeln  är  vinklad.  Ibland  används  nedryckare  som  en  direkt  fortsättning  på  rubriken  

telefonare   intervju  på  telefon  tre-­‐benare   kamerastativ  med  tre  ben.  pappret   den  tryckta  papperstidningen  praktikablar   En  liten  plattform  för  kamera  som  kan  byggas  i  olika  höjder.    print     den  tryckta  papperstidningen  rack   kopplings  box  för  ljud  och  videosladdar  från  kamera  till  andra  

enheter  rec     knapp  för  inspelning  Sidekick   En  bisittare  till  programledaren  Slot     En  avgränsad  del  av  en  webbsida  med  ett  dedicerat  innehåll.  Speaker   reporterns  egen  berättartext  till  rörliga  bilder  Spik     reporterns  egen  berättartext  till  rörliga  bilder  Spika     läsa  in  speakertexten.  streaming   teknik  att  sända  tv  live  över  nätet  ståuppa     reporter  stående  på  plats  berättar  rakt  in  i  kamera    synk   uttrycket  används  synonymt  med  intervju.  Synka   intervjua  säj   kort  uttalande    UGC   User  Generated  Content,  användargenererat  material,        

 

2 Teoretisk  ram/utgångspunkt    

2.1 Teorin  om  Medielogik  Undersökningen  utgår  från  teorin  om  medielogik.11    Enligt  Altheide  och  Snow  använder  sig  medierna  av  ett  antal  berättartekniker  för  att  reducera  informationsmängden  och  samtidigt  fånga  människors  uppmärksamhet.  Sådana  händelser  som  passar  mediets  format,  organisation,  arbetsvillkor,  normer  och  behov  av  uppmärksamhet    blir  nyheter.12      Nyhetsjournalistiken  favoriserar  enligt  medielogiken  nyheter  som  passar  det  egna  formatet  och  de  berättartekniker  som  följer  av  medielogiken.13                                                                                                                    11  Begreppet  medielogik  myntades  av  David  Altheide  och  Robert  Snow  (1979)Media  Logic.    12  Strömbäck,  Jesper  (2000)  s.  157  Makt  och  medier  13  Strömbäck,  Jesper  (2009)  s.  179  Makt,  medier  och  samhälle  

  10  

Händelser  som  kan  tillspetsas,  förenklas,  polariseras,  intensifieras,  konkretiseras,  personifieras  eller  som  passar  i  de  stereotyper  som  antingen  finns  inom  nyhetsorganisationen  eller  i  den  kultur  mediet  verkar  inom.14      Den  tid  vi  lever  i  är  präglad  av  ett  konstant  överskott  av  information  och  ett  konstant  underskott  av  uppmärksamhet.    I  detta  sammanhang  utvecklar  medierna  berättartekniker  för  att  överleva.15    Att  utveckla  nya  former  av  berättande  är  också  en  stark  journalistisk  drivkraft.16    Berättandet  är  kanske  det  mest  ursprungliga  sättet  att  skapa  mening.    Människan  är  djuret  som  söker  mening,  men  vi  är  också  djuret  som  skapar  mening.  En  berättelse  är  en  sekvens  av  ord  eller  bilder,  rörelser,  ljud.  Den  kan  bestå  av  beskrivningar  av  handlingar,  individer  eller  skeenden  som  involverar  figurerna  i  berättelsen.  Byggbitarna  får  mening  genom  sin  plats  i  den  narrativa  helheten.  Samtidigt  måste  lyssnaren/läsaren/åskådaren  -­‐  extrahera  berättelsens  bärande  struktur  från  elementen  i  sekvensen.17  Berättelsens  funktion  är  kunskapsförmedlande.      

Om  journalistik  är  önskan  att  berätta  en  historia,  då  finns  det  definitivt  en  drivkraft  mot  de  nya  medierna.  Det  är  bara  att  titta  på  bloggosfären.  Människors  behov  av  att  uttrycka  sig  och  berätta  historier  är  så  enormt  tydligt.18  

Vilken  historia  som  ska  berättas  avgör  på  vilken  plattform  den  publiceras.19    

2.2 Digitala  mediets  karaktär  Karlsson(2010)  menar  att  grundfrågan  för  journalistikforskning  som  tar  avstamp  i  det  digitala  mediets  karaktär  är  på  vilket  sätt  och  i  vilken  omfattning  nyhetsjournalistiken  faktiskt  förändras  när  den  tar  steget  ut  på  nätet.      Fyra  olika  karaktärsdrag  särskiljer  nätnyheter  från  traditionell  journalistik;  multimedialt  berättande,  hyperlänkar,  flervägskommunikation  och    blixtsnabb  publiceringshastighet.    En  nyhet  producerad  av  denna  journalistik  präglas  i  teorin  av  flera  omständigheter:  

• Att  den  publiceras  vid  en  oförutsägbar  tidpunkt,    • att  den  första  publiceringen  sker  omedelbart  efter  att  något  har  hänt,  • att  den  presenteras  som  en  rad  utkast  utan  slutgiltig  version,    • att  den  uppdateras,  ändras  eller  raderas,    • att  den  skapas  av  eller  tillsammans  med  medborgare,  myndigheter  och  

företag,  att  den  nonchaleras,  beröms  eller  ifrågasätts  på  nyhetssajten  eller  

                                                                                                               14  Ibid.  s.  177  15  Strömbäck,  Jesper,  Makt  och  medier  (2000)  s.  158.  16  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  38.  17  Gärdenfors,  Peter,  (2008)  Berättelserna hjälper oss att skapa mening, 18  Jonas  von  Hedenberg,  vice  vd  för  Bonnier  Tidskrifter  i  Nygren  &  Zuiderveld  2011,  s.  81.  19  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  67.  

  11  

andra  ställen  på  nätet,    • att  den  länkas  hit,  dit  och  tillbaka  igen,    • att  den  utgörs  av  inbäddat  material  från  andra  sajter  eller  är  själv  

inbäddad  samt  att  den  inte  begränsas  till  text  och  bild  utan  kontinuerligt  fylls  på  med  varierande  multimediala  inslag.20    

Allt  detta  sker  samtidigt  som  nyheten  enligt  vedertagna  måttstockar  ska  vara  föremål  för  omsorgsfullt  granskande  professionellt  arbete  som  kontrollerar  kvaliteten  på  det  som  produceras.  Här  finns  uppenbarligen  en  klyfta  mellan  de  traditionella  förväntningarna  som  finns  på  journalistiken  och  den  digitala  miljö  i  vilken  den  produceras  och  konsumeras.    Mot  denna  bakgrund  menar  Karlsson  att  den  förändring  som  nätjournalistiken  genomgår  bäst  kan  beskrivas  som  en  förändring  från  att  producera  nyheter  i  en  sluten  process,  där  en  färdig  nyhet  nått  mottagarna,  till  ett  arbetssätt  som  mer  och  mer  blir  en  öppen  process.  Traditionellt  sett  har  nyheterna  kommit  ur  slutna  nyhetsrum  där  journalister  arbetat  med  stoff  i  avskildhet  utan  större  direkt  insyn  eller  påverkan  från  omvärlden.  Olika  medier  har  haft  olika  berättartekniker;  ljud,  text,  bild,  rörlig  bild,  och  det  har  varit  tydligt  var  ett  medium  har  börjat  och  slutat.21      På  nätet  är  situationen  annorlunda.  Olika  faktorer  bidrar  här  till  att  göra  nyheter  till  mer  av  en  öppen  process,  det  gäller  både  hur  nyheter  faktiskt  ser  ut  på  nätet  men  också  vilka  ideal  som  är  kopplade  till  nyhetsjournalistiken.      Ett  exempel  på  att  produktionen  av  nätnyheter  både  blir  mer  öppen  och  en  pågående  process  är  att  användarna  och  användargenererat  material,  UGC,  blir  allt  mer  integrerade  delar  av  nätnyheter.  Användarnas  bidrag  till  nyhetsjournalistiken  medverkar  också  till  att  nätnyheter  istället  för  att  presenteras  som  färdiga  produkter  är  ständigt  pågående  realtidsprocesser  där  såväl  professionella  som  icke  professionella  innehållsproducenter  är  inblandade.22      Digitaliseringen  inte  är  någon  liten  finjustering  utan  förvandlar  journalistiken  i  grund  och  botten.  Digitaliseringen  får  långtgående  konsekvenser  för  den  makt  och  de  uppgifter,  roller,  normer,  värderingar  vilka  vanligtvis  associeras  med  journalistik.  23    Det  är  inte  en  skiftning  på  journalistikens  yta  eller  gamla  medier  i  ny  förpackning  utan  en  kvalitativt  ny  typ  av  journalistik  som  i  internationell  forskning  karakteriseras  som  liquid,  fluid  eller  dynamic  journalism.    Ett  motsvarande  begrepp  på  svenska  skulle  kunna  vara  elastisk  journalistik.  Med  andra  ord  en  journalistik  som  kontinuerligt  formas  i  samspel  mellan  olika  

                                                                                                               20  Karlsson,  Mikael  Nätnyheter,  Från  sluten  produkt  till  öppen  process,  (2010)  s.  30.  21  Ibid.  s.  11.  22  Ibid.  s.  12.  23  Ibid.  s.  31.  

  12  

aktörer,  som  inte  har  en  definitiv  början  eller  slut.  Den  kan  berättas  i  många  olika  modaliteter  och  många  olika  avsändare  kan  ligga  bakom  innehåll  som  presenteras  under  ett  och  samma  paraply.  En  journalistik  som  är  en  realisering  av,  åtminstone  delar  av,  den  digitala  logikens  potential.  En  journalistik  som,  menar  Karlsson,  gått  från  att  vara  en  sluten  produkt  till  att  bli  en  mer  öppen  process.  24    Vad  gäller  demokrati  och  politikens  medialisering  menar  Strömbäck  att  det  sker  en  gradvis  förskjutning  på  en  skala  där  i  den  ena  änden  medieinnehållet  i  huvudsak  styrs  av  den  politiska  logiken  och  på  den  andra  änden  av  skalan  styrs  medieinnehållet  i  huvudsak  av  medielogiken.25  Medieinnehållet  är  styrt  av  medielogiken  snarare  än  av  politisk  logik.  Politiken  blir  allt  mer  medialiserad.  Den  slutgiltiga  makten  över  journalistikens  innehåll  ligger  dock  huvudsakligen  hos  medierna  och  journalisterna.  I  den  mån  som  politiska  aktörer  lyckas  påverka  medierna  i  en  viss  riktning  sker  det  framförallt  genom  en  anpassning  till  mediernas  nyhetsvärderingar  och  logik.  Därmed  vinner  medielogiken  över  den  politiska  logiken.  26      

• Begränsat  utrymme  gör  att  man  måste  fatta  sig  kort.  Det  blir  förenklingar.  I  kombination  med  tidsnöd  gör  det  att  det  inte  finns  utrymme  för  komplexitet.    

• Polarisering,  dvs  enkla  uppfattningar  som  kan  ställas  mot  varandra  ges  företräde.  Intensifiering,  aktioner  och  handlingar  med  intensitet  ges  företräde.    

• Konkretion  som  journalistisk  berättarteknik  yttrar  sig  framför  allt  genom  fokus  på  händelser  snarare  än  processer.    

• Personifiering,  dvs  en  åsikt  som  har  ett  ansikte  skapar  identifikation.    

• Stereotypisering.  Stereotyper  är  en  del  av  våra  kognitiva  scheman.  Genom  att  bilda  stereotyper  spar  vi  tid  och  kraft  när  vi  tolkar  ny  information.  Det  skapar  även  igenkänningseffekter.  De  medför  även,  ofta  omedvetet,  förutfattade  meningar.  Problemet  med  dessa  är  att  de  är  svåra  att  undersöka.  För  att  ta  ett  exempel:  att  journalistiken  förenklar  verkligheten  är  både  en  självklarhet  och  om  verkligheten  är  obegränsad  medan  mediernas  format  är  begränsat  måste  journalistiken  förenkla  och  en  kritik  om  medierna  förenklar  för  mycket.  Någonstans  går  en  gräns  mellan  förenklingar  som  är  rimliga  och  nödvändiga  och  förenklingar  som  går  bortom  det  rimliga  och  försvarliga,  men  det  är  mycket  svårt  att  säga  var  den  gränsen  går.27

Innehållet  i  digitala  medier  kan  hela  tiden  programmeras  om.  I  en  journalistisk  kontext  innebär  det  att  verkligheten  hela  tiden  kan  bytas  ut  och  förändras.  

                                                                                                               24  Ibid.  s.  121.  25  Strömbäck  (2009)  s.  243.  26  Ibid.  s.  247.  27  Ibid.  s.  177f.  

  13  

Förändring  är  problematisk  för  en  berättarform  som  gör  anspråk  på  att  vara  sann.28      Det  finns  idag  inte  någon  avgörande  skillnad  mellan  sajter  som  ursprungligen  kommer  från  morgontidningar  eller  kvällstidningar,  sajterna  har  flera,  delvis  överlappande,  likheter:    Alla  rör  sig  i  samma  riktning  -­‐  nätnyheter  anpassas  mer  och  mer  till  den  digitala  logiken.  De  stora  sprången  i  utveckling  sker  vid  samma  tidpunkter  och  på  ungefär  samma  sätt,  nätjournalistiken  remedieras  likartat  på  samtliga  sajter.  Användandet  av  rörlig  bild  slår  igenom  ungefär  samtidigt  och  samma  trend  gäller  även  användarna  som  är  med  och  producerar  nyheter  i  större  utsträckning.  Man  kopierar  av  varandra.  Börjar  ett  medium  med  kommentarer  följer  de  andra  efter  ett  eller  några  år  senare.  Sajterna  lägger  sig  på  likartade  nivåer  beträffande  i  vilken  utsträckning  de  anammar  olika  funktioner.  Andelen  nyheter  med  rörlig  bild  är  ungefär  likvärdig  på  sajterna  och  den  vanligaste  formen,  av  multimedialitet  är  webb-­‐tv.    Dessa  likheter  tyder  på  att  det  ungefär  samtidigt  har  skett  en  kollektiv  normförskjutning:  Det  är  ok  att  göra  nätjournalistik  på  nätets  villkor.29      

2.3 Yrkesroller  Journalistikens  yrkesroller  är  under  upplösning  i  det  medielandskap  som  präglas  av  konstant  förändring.  Det  är  av  största  vikt  att  förstå  vad  förändrade  arbetsförhållanden,  professionella  kulturer  och  anammande  av  ny  teknik  har  för  inverkan  på  själva  det  journalistiska  arbetet.      

Känslan  av  att  leva  i  en  globaliserad  värld  är  att  ständigt  försöka  komma  i  fas  med  en  undflyende  värd.  Journalistik,  som  vi  känner  den,  går  mot  sitt  slut.30  

 Det  pågår  en  nedmontering  av  avgränsningar  mellan  journalister  och  tekniker,  skribenter  och  kameramän  liksom  mellan  press,  radio  och  tv-­‐journalistik.  Journalistkåren  blir  mer  flexibel  i  de  allt  mer  transnationella  medieföretagen,  en  multikompetent  och  lätt  flyttbar  arbetsstyrka.31    Journalisten  förväntas  nu  även  arbeta  i  olika  medier.    Arbetsgivarna  i  medieindustrin  ser  journalistik  som  en  helhet;  press,  radio,  tv  och  webb.  Då  är  multikompetens  ett  måste  för  den  enskilde  journalisten,  men,  som  Deuze  (2007)  konstaterar,  en  del  slutar  hellre  än  ändrar  sitt  sätt  att  arbeta  medan  andra  ser  det  som  en  språngbräda  för  karriären  att  vara  multikompetent.    Yrkesrollernas  förändring  innebär  också  att  journalisterna  måste  lära  sig  nya  verktyg  och  bredda  sina  färdigheter  för  att  producera  mera  på  samma  tid.  Det  tar  tid  innan  teknologin  sätter  sig.  Den  professionella  identiteten  undermineras  

                                                                                                               28  Karlsson  (2010)  s.  25.  29  Ibid.  s.  25.  30  Deuze  (2007)  s.  142.  31  Ibid.  s.  142.  

  14  

dessutom  av  att  icke-­‐professionella  bloggare  och  andra  ”remixar”  det  som  journalister  producerat.  Det  innebär  en  växande  betydelse  av  videojournalister  eller  som  Deuze  benämner  dem;  “one-­‐man-­‐bands”  eller  ”backpack  journalists”,  ryggsäcksjournalister.32    Det  är  två  faktorer  som  gör  att  journalisterna  inte  känner  att  de  kan  leva  upp  till  sina  egna  journalistiska  ideal.  Det  första  handlar  om  problemet  att  kombinera  den  journalistiska  rollen  som  reporter  med  fotograferingen.    Det  andra  handlar  om  bristen  på  tid  som  gör  att  man  inte  hinner  göra  tillräcklig  research  eller  kontroll  av  fakta  och  innehållet  därmed  underprioriteras.  Många  upplever  att  de  får  offra  innehållet  för  formatet.33  

Hur  hanterar  man  då  yrkesmässigt  denna  nya  värld  där  vi  lever  i  och  genom  media?  Att  släppa  taget  om  historia  och  traditioner  är,  menar  Deuze,  den  nya  överlevnadsstrategin  för  att  hantera  den  konstant  föränderliga  digitala  värld  vi  lever  och  verkar  i.  34          

2.4 Redaktionskulturer    Kvällstidningarna  har  gjort  sig  kända  för  att  vara  snabbast  med  nyheter  online.  En  nyhet  håller  väldigt  kort  tid  på  sajtens  förstasida,  innan  den  måste  bytas  ut.      ”Det  sitter  i  väggarna”  brukar  man  säga  om  de  outtalade  normer  och  förhållningsätt  som  finns  på  en  redaktion.  Alla  de  handlingsmönster  och  omedvetna  rutiner  som  skapas  under  många  år  av  arbete,  och  som  blivit  en  del  av  redaktionens  kultur.    På  samma  sätt  som  varje  redaktion  har  sina  egna  ”väggar”  fyllda  med  outtalade  förväntningar  och  regler,  så  finns  det  också  en  uppsättning  normer  som  är  en  del  av  den  journalistiska  yrkesrollen.35    Medierna  är  inbäddade  i  samhällets  ideologier  och  sätt  att  tänka.  I  historisk  forskning  används  medier  som  en  källa  för  att  visa  hur  händelser  beskrivits  utifrån  den  tidens  anda  och  tänkande.  På  samma  sätt  ger  medierna  idag  uttryck  för  de  dominerande  ideologierna  i  dagens  samhälle.  36    Redaktionskulturen  kan  sägas  rymma  ett  antal  ideal,  dvs.    övergripande  värderingar  som  journalistiken  bör  sträva  mot.    Integritet,  kritisk  granskning,  objektivitet  och  aktualitet  är  sådana  övergripande  värderingar.  Ideologin  kan  sägas  vara  i  uppluckring  allteftersom  nya  medier  gjort  att  vissa  gränser  suddas  ur.  Idealen  formas  över  tid  i  samspel  med  det  omgivande  samhället.  Enskilda  

                                                                                                               32  Ibid.  s.  155.  33  Brännström  (2008)  s.  262  34  Deuze  (2007)  s.  133.  35  Nygren,  Gunnar  (2008b)  s.  101.  Yrke  på  glid,  Om  journalistrollens  de-­‐professionalisering  36  Nygren,  Gunnar  (2008a)  s.  30.  Nyhetsfabriken.  Journalistiska  yrkesroller  i  en  förändrad  medievärld      

  15  

journalister  handskas  olika  med  ideal;  dels  kan  idealen  betraktas  som  något  man  strävar  efter  men  som  knappast  kan  uppfyllas,  dels  som  något  att  faktiskt  försöka  leva  upp  till.37    Vid  sidan  av  dessa  ideal  existerar  normer  som  styr  nyhetsproduktionen  och  som  har  betydelse  när  idealen  ska  omsättas  i  dagligt  arbete.  Normerna  blir  praktiska  kompetenser  som  man  tillägnar  sig  som  journalist.  De  utvecklas  med  tiden  till  rutiner  för  ”hur  man  gör”  och  tillämpas  automatiskt  utan  att  man  vid  varje  beslutstillfälle  reflekterar  över  dem.  Det  sitter  i  väggarna.      De  grundläggande  värderingarna  (ideal)  och  normerna  (regler  eller  principer)  som  journalisterna  förväntas  följa  utgör  de  grundläggande  beståndsdelarna  i  redaktionskulturen,  i  den  journalistiska  föreställningsvärlden.  De  är  kärnan  i  den  redaktionella  kultur  som  varje  journalist  verkar  i,  bär  upp  och  har  att  förhålla  sig  till.38  era  för  att    

2.5 Webb-­‐tv  Medieforskare  har  tidigt  betonat  att  nya  medieformer  lånar  drag  från  de  gamla.  Tv-­‐journalistiken  var  vid  starten  mycket  av  bildsatt  radio.  Samtidigt  med  tekniken  förändras  arbetslogiken  och  normer  med  mediets  särskilda  förutsättningar.  Det  är  en  förändring  som  tar  lite  längre  tid,  men  som  syns  i  nyhetsvärdering  och  journalistiskt  tänkande.  Inte  minst  på  webbredaktioner.  Främst  är  det  två  av  webbens  särdrag  som  förändrar  det  journalistiska  tänket,  den  ständiga  publiceringen  och  interaktiviteten.39    Kristian  Lindquist(2010)  talar  om  två  former  av  tv-­‐tittande  som  tillbakalutad  respektive  framåtlutad  tv-­‐konsumtion.    Förenklat  finns  två  sorters  tv-­‐tittande  på  nätet;  hela  tv-­‐program  och  korta  tv-­‐klipp.    Framåtlutat  tv-­‐tittande  görs  på  sajter  utan  ursprunglig  koppling  till  de  traditionella  medierna,  så  som  YouTube.  Motsatsen  till  framåtlutat  tv-­‐tittande,  det  bakåtlutade,  innebär  tittande  på  hela  program  och  sker  på  de  traditionella  tv  kanalernas  sajter,  så  som  SVT  Play.  De  korta  klippen  dominerar  på  de  flesta  tidningarnas  sajter.  Tidningarnas  försök  att  göra  gammaldags  studio-­‐tv  har  i  regel  misslyckats.  Göteborgs-­‐Posten  gjorde  ett  försök  där  man  hade  nyhetssändningar  med  uppläsare  vid  bestämda  klockslag.  ”Vi  fick  väldigt  snabbt  facit.  Försvinnande  få  tittade  hela  vägen  fram  till  slutet,  säger  Anders  Goliger,  projektledare  GP-­‐tv.  Istället  tänkte  man  om  och  bröt  ut  de  olika  tv-­‐klippen  -­‐då  kom  tittarna.”  40    

 Det  journalistiska  arbetet  förändras.  Kraven  ökar  på  att  journalisterna  ska  vara  multikompetenta,  och  dels  arbeta  i  olika  medieformer,  dels  utföra  fler  moment  av  arbetsprocessen.  Härigenom  förändrar  den  nya  tekniken  all  den  journalistiska  produktionen,  inte  bara  webbjournalistiken.41                                                                                                                    37  Löfgren  Nilsson,  Monica  (1999)  s.  41.  På  Bladet,  Kuriren  &  Allehanda    38  Ibid.    39  Nygren  (2008b)  s.  114.  40  Lindquist  (2010)  s.  158.  41  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  36.  

  16  

Det  höga  tempot  har  blivit  det  främsta  kännetecknet  för  webbjournalistik:  nyheter  dygnet  runt  alla  veckans  dagar.  Kravet  på  snabbhet  gör  att  forskare  ifrågasätter  om  kvaliteten  håller,  till  exempel  genom  att  man  inte  hinner  verifiera  och  kontrollera  nyheter  innan  de  publiceras.  Det  leder  också  till  en  större  andel  ”second  hand”-­‐journalistik,  alltså  att  innehåll  kopieras  från  andra  sajter.  Varje  ny  medieform  i  början  tar  sina  former  från  de  gamla  medieformerna.  Först  senare  utvecklar  mediet  sina  egna  former.42    Den  största  skillnaden  mellan  att  göra  webb-­‐tv  jämfört  med  traditionell  tv  är  att  man  måste  anpassa  sig  efter  besökarnas  bristande  tålamod.  Rebecka  Fogelmark,  redaktör  på  videoredaktionen  på  Tidningarnas  telegrambyrå  (TT),  menar  att:  

Inslagen  måste  vara  rakt  på  sak.  Publiken  sitter  framför  sin  dator  och  förväntar  sig  snabb  utdelning,  annars  stänger  de  av.43  

Det  får  som  konsekvens  att  långa  inledningar,  svepande  vy-­‐bilder  och  annat  som  fördröjer  att  inslaget  kommer  direkt  till  huvudpoängen  ofta  väljs  bort.  Inledningen  till  reportagen  är  extremt  viktig  och  måste  fånga  tittaren.    

En  annan  skillnad  mot  traditionell  tv  är  att  webb-­‐tv  ibland  kan  vara  ett  komplement  till  en  skriven  artikel  och  därför  inte  behöver  berätta  hela  historien.  I  traditionell  tv  måste  inslaget  stå  för  sig  själv,  så  är  det  inte  alltid  på  webben.  Som  webb-­‐tv-­‐reporter  måste  du  kunna  göra  inslaget  från  ax  till  limpa.  Filma,  intervjua,  redigera  och  skriva  pufftexter.  

Filmar  man  för  webb-­‐tv  är  det  viktigt  att  tänka  på  att  tittarna  kommer  att  se  klippet  i  en  liten  bildruta  på  datorskärmen.  För  mycket  detaljer  eller  många  saker  i  bild  samtidigt  blir  för  plottrigt  för  tittaren.  Det  är  viktigt  att  få  ut  klippen  snabbt,  intresset  att  köpa  klippen  faller  kraftigt  efter  bara  några  timmar.  

• Live-­‐tv  sändningar  via  t.ex.  Bambuser  kan  vara  intressanta  så  länge  de  är  färska.  Sedan  blir  den  låga  kvaliteten  besvärande.    

• Inslag  som  görs  med  Bambuser  omfattas  inte  av  yttrandefrihetsgrundlagen  och  då  gäller  till  exempel  inte  meddelarskyddet.44    

Rörlig  bild  på  webben  hade  våren  2010  fått  stort  genomslag  på  kort  tid.  Sedan  2008  hade  allt  fler  medieföretag  lanserat  nya  spelare  för  webb-­‐tv  och  presenterade  både  korta  klipp  och  längre  program.45    

Störst  av  alla  medieföretag,  både  dagstidningar  och  tv-­‐bolag,  var  våren  2012  Aftonbladet.  En  vanlig  vecka  hade  tidningen  drygt  1,4  miljoner  unika  tittare  på  sin  webb-­‐tv.46  Cirka  20  personer  arbetade  i  skift  på  tidningens  tv-­‐redaktion.47  

                                                                                                               42  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  66.  43  Lindquist  (2010)  s.  160.  44  Ibid.  45  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  85.  46  KIA-­‐index  47  Andersson,  Nathalie  (2010).  Redaktionsrapport  i  kursen  Mediegestaltning,  Södertörns  högskola.    

  17  

Redan  1997  sände  Aftonbladet  sin  första  livesändning  i  tv  på  Internet,  en  konsert  vid  utdelningen  av  musikpriset  ”Rockbjörnen”.48    Aftonbladet  arbetade  mycket  mot  nyhetssajtens  förstasida.  Tv-­‐klipp  som  hamnade  högt  upp  på  sidan  genererade  mer  klick  men  också  en  viss  intern  prestige.  Sidan  uppdaterades  några  gånger  per  dag  med  nya  klipp.49  Trots  det  fanns  det  en  diskussion  om  det  rörliga  materialet  skulle  kallas  för  tv  eller  webb-­‐tv.  Att  kalla  det  rörliga  materialet  för  tv  hellre  än  webb-­‐tv  gav  högre  status.  Vissa  hävdade  att  det  handlar  om  tv  och  att  det  inte  spelar  någon  roll  hur  innehållet  distribueras,  om  det  är  via  webbsidor,  mobiler  eller  det  vanliga  tv-­‐nätet.    Sajtchefen  Andreas  Aspegren  var  tveksam.  För  honom  var  webb-­‐tv  inte  detsamma  som  tv:    

Jag  tycker  inte  att  man  tittar  på  tv  om  man  tittar  på  YouTube  […]  jag  säger  att  jag  kollar  på  klipp  […]  Och  folk  säger,  jag  var  inne  på  Aftonbladet  och  såg  en  kul  grej.50    

 Aftonbladet  diskuterade  innehållet  utifrån  användarens  situation  och  skilde  mellan  framåtlutat  och  bakåtlutat  tv-­‐tittande.  Att  se  korta  nyhetsklipp  kunde  kallas  för  ett  framåtlutat  tv-­‐tittande,  där  användaren  aktivt  sökte  information  om  något.  I  det  bakåtlutade  tv-­‐tittandet  ägnar  sig  publiken  i  lugn  och  ro  åt  längre  programformat,  som  krävde  mer  tid  av  användaren.  ”På  tv-­‐tv,  då  sover  jag,  på  webben  är  jag  vaken”,  sa  Elsa  Falk,  kommersiell  redaktionschef  på  Aftonbladet.51    Skulle  då  länken  till  Aftonbladets  rörliga  material  heta  webb-­‐tv  eller  tv?  Skulle  de  framåtlutade  korta  inslagen  kallas  för  klipp  och  de  bakåtlutade  programmen  för  play?  Eller  skulle  rentav  allt  heta  play?  Man  skulle  också  kunna  se  det  som  att  Aftonbladet  hittat  en  nisch  mellan  YouTube  och  klassisk  tv.  Det  var  inte  längre  längden  på  program  som  var  avgörande,  utan  vilken  typ  av  innehåll  det  rörde  sig  om.  Den  som  sökte  sig  till  Aftonbladet  kom  inte  dit  för  att  titta  på  traditionell  tv  utan  något  annat  som  var  lite  mer  ”stökigt  och  bråkigt”.52  

Varje  medieform  utvecklar  sin  egen  medielogik.  Webben  är  händelsestyrd,  med  snabba  uppdateringar.  En  trend  på  webben  våren  2010  var  direktrapportering,  live.  53      En  sajt  kan  erbjuda  diskussioner  om  nyheter  och  kontakt  med  läsare.  På  en  nyhetssajt  blir  tempot  ett  annat  än  i  en  papperstidning.  Mobilen  kan  också  användas  för  snabb  uppdatering  och  positionering.  Sociala  medier  kan  användas  som  en  marknadsföringskanal.  Papperet  är  bättre  på  att  beskriva  bakgrund  och  ge  fördjupning,  till  exempel  förklara  avancerade  skeenden  med  grafik  och  slå  upp  stora  bilder.  Tv  är  svårt  att  slå  när  det  gäller  att  förmedla  känslor.54    

                                                                                                               48  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  86.  49  Andersson  (2010)    50  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  88.  51  Dagens  Media  (2010)  i  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  88  52  Ibid.  s.  89.  53  Nygren  &  Zuiderveld  (2011)  s.  67.  54  Ibid.  s.  67.  

  18  

 Nyhetssajter  som  arbetar  mycket  med  webb-­‐tv,  såsom  Aftonbladet  och  Expressen,  angav  på  våren  2010  inte  när  det  senaste  inslaget  laddades  upp.  En  förklaring  kan  vara  att  rörliga  bilder  var  en  långsam  publiceringsform  på  Internet,  hur  man  än  gjorde.  En  notis  kunde  en  snabb  reporter  skriva  på  en  minut.  Ett  TV-­‐inslag  innehåller  fler  produktionsmoment.  Tv  var  en  snigel  på  internet.  Det  visste  kvällstidningarna,  som  gjort  sig  kända  för  att  vara  snabbast  med  nyheter  online.  En  nyhet  håller  väldigt  kort  tid  på  sajtens  förstasida,  innan  den  måste  bytas  ut.  Tv-­‐inslag  kunde  inte  bytas  ut  i  samma  takt.  Det  kan  ha  varit  därför  som  vissa  nyhetssajter  inte  ville  skylta  med  när  uppdateringen  av  det  senaste  inslaget  gjordes.55    Lindéns  forskning  på  tv-­‐området  fokuserar  på  traditionell  tv  med  studier  om  tv-­‐kanalernas  utveckling  i  konkurrensen  i  det  nya  medielandskapet.  SVT  satsar  på  förströelse  och  underhållning,  allt  för  att  möta  konkurrensen  från  allt  fler  kommersiella  rivaler.  I  strid  med  de  mål  som  fastställts  av  regeringen  breddar  man  innehållet  mot  ökad  underhållning.  Lindén  ser  tydliga  tendenser  till  så  kallat  organisatoriskt  strukturellt  isomorfa  beteenden,  på  ren  svenska;  att  man  härmar  konkurrenterna.    SVT  har  på  så  sätt  allt  mer  integrerats  med  marknadens  logik.56      En  viktig  slutsats  i  avhandlingen  är  att  ju  större  frihet  statsmakterna  ger  SVT  att  operera  på  den  kommersiella  mediemarknaden,  desto  viktigare  roll  får  den  kommersiella  marknadens  logik,  och  desto  mer  driver  företaget  bort  från  de  ursprungliga  målsättningarna  som  var  förankrade  i  den  sociala  ansvarsteorin.  Detta  utsätter  SVT  för  kritik  för  marknadsanpassning,  kommersialisering  och  trivialisering.    

2.6 Internationell  utblick  Webb-­‐tv  förkommer  över  hela  världen  och  Sverige  ligger  i  långt  fram  i  utvecklingen  av  webb-­‐tv.    Forskare  har  studerat  webben  som  fenomen  t  ex  Deuze  (2007),  men  få  studier  har  gjorts  kring  webb-­‐tv.    Ännu  mindre  uppmärksammad  är  videoreporterrollen  på  webb-­‐tv.    

2.7 ”Videojournalism”-­‐  en  fallstudie  Wallace57  har  studerat  vad  hon  kallar  videojournalister  i  tre  fallstudier  vid  tre  olika  tv  bolag  i  England;  BBC,  HTV  och  ITV.  I  artikeln  ”Watchdog  or  witness?  The  emerging  forms  and  practices  of  video  journalism”  menar  Wallace  att  introduktionen  av  små  digitala  kameror  har  en  potentiell  möjlighet  att  påverka  inte  bara  det  journalistiska  innehållet  utan  hela  nyhetsgenren.  Wallace  studerade  strategier  för  införandet  av  videojournalistik  och  videojournalistikens  inverkan  på  professionella  rutiner  och  på  hur  kvalitet  uppfattas  inom  journalistiken.  Synen  på  kvalitetsbegreppet  varierade  mellan  de  tre  olika  

                                                                                                               55  Ibid.  s.  90.  56  Lindén  Johan  (2011)  s.  TV-­‐  ledning  i  konkurrens  57  Wallace,  Sue  (2009)  Watchdog  or  witness  

  19  

fallstudierna.  Fyra  aspekter  av  kvalitet  definieras  i  studien;  granskningsdjup,  synergieffekter,  produktivitet  och  innovation.      BBC  journalisterna  framhöll  vikten  av  granskande  journalistik,  något  som  är  starkt  förknippat  med  BBC:s  public  service  roll,  rollen  som  ”Watch  dog”  och  journalistik  som  fjärde  statsmakten.        Hur  djupgående  en  intervju  är,  är  en  nyckelfaktor  för  tv-­‐journalister  vid  bedömning  av  professionell  kompetens.  Men  en  alternativ  tolkning  av  begreppet  djupintervju  föreslås  av  Wallace  kunna  vara  den  närhet  och  intimitet  som  en  videojournalist  kan  få  med  en  liten  kamera.  Detta  är  värderingsätt  som  kan  få  konsekvenser  för  nyhetsagendan,  menar  Wallace.        Med  synergieffekten  på  kvalitet  menas  att  form  och  innehåll  i  videojournalistens  hand  tillför  något  nytt  som  delarna  var  för  sig  inte  hade.  Kritiska  journalister  menade  att  synergieffekten  kom  av  att  två  eller  tre  jobbade  i  team,  medan  videojournalister  såg  fördelarna  med  solorollen:  ”Jag  föredrar  att  ha  kontroll  över  allt”  som  en  videojournalist  från  HTV  sa.  En  videojournalist  har  en  bättre  helhetsbild  av  vilka  bilder  som  bäst  matchar  det  som  ska  berättas  i  ett  inslag,  menar  en  annan.    Produktivitetsaspekten  omhuldas  framförallt  av  cheferna  som  ser  det  ökade  produktiviteten  med  videojournalister;  mer  material  på  färre  anställda.  Deras  argument  för  ökad  kvalitet  fokuserade  på  den  större  bredden  av  vad  man  kan  bevaka  med  videojournalister.  En  BBC  chef  menade  även  att  videojournalister  gav  ett  bättre  djup,  i  bemärkelsen  att  de  kunde  få  material  från  nyheter  som  annars  inte  överhuvudtaget  hade  blivit  täckta.      Den  fjärde  aspekten  tar  fasta  på  att  videojournalistik  är  innovativ  genom  att  finna  nya  former  och  komma  människor  närmare.  Wallace  noterar  att  införandet  av  videojournalism  på  redaktioner  påverkar  även  de  andra  reportrarna  att  framhålla  sin  status  som  specialister.  Hon  noterade  tecken  på  professionell  svartsjuka  vid  BBC  då  både  journalister  och  fotografer  erbjöds  att  bli  videojournalister.    Traditionella  journalister  sökte  bekräftelse  på  professionell  kvalitet  i  kollegors  bedömningar  av  deras  arbete  medan  chefer  mer  såg  till  publikens  bedömning  av  videojournalisternas  jobb.  Detta  kan  ses  som  om  inte  ett  paradigmskifte  så  i  vart  fall  ett  trendbrott..    Wallace  drar  slutsatsen  att  journalistisk  kvalitet  påverkas,  inre  bara  av  teknik  utan  i  hög  grad  även  av  den  komplexa  relationen  mellan  professionella  och  kommersiella  krav.58        

 

                                                                                                               58  Wallace,  Sue  (2009),  Watchdog  or  witness.  

  20  

3 Metod    

3.1 Deltagande  observation  som  metod.  Den  empiriska  studien  bygger  på  deltagande  observation  vid  en  webb-­‐tv  redaktion  i  kombination  med  semi-­‐strukturerade  intervjuer.    Med  deltagande  observation  kommer  man  närmare  människor  och  deras  sysslor  än  i  andra  kvalitativa  metoder.  Man  kan  därmed  få  en  rikare,  mer  komplex  bild  av  fältet  än  från  bara  intervjuer.  I  kombination  med  intervjuer  kan  man  jämföra  vad  de  säger  med  observationer  om  hur  de  faktiskt  gör  i  olika  situationer.  En  fördel  med  deltagande  observation  är  att  man  kan  få  syn  på  mönster  och  beteenden  som  deltagarna  inte  vill  prata  om  i  intervjusituation.  

Begreppet  deltagande  observation  används  ofta  synonymt  med  fältarbete.  Metoden  innebär  att  befinna  sig  ”på  fältet”  bland  deltagarna  i  situationer  som  framstår  som  naturliga  för  dem.  Deltagande  observation  innebär  att  man  involverar  sig  i  deltagande  med  andra  samtidigt  som  man  iakttar  vad  de  företar  sig.59      Begreppet  deltagande  i  detta  sammanhang  innebär  att  jag  som  forskare  deltar  i  ett  allmänt  socialt  samspel  med  forskningssubjekten,  inte  att  jag  utför  samma  handlingar.    

 

3.2 Intervjuer  som  metod  Intervjusvar  kan  ge  den  förståelse  människor  själva  har  av  sin  erfarenhet,  vilket  är  viktig  information.  Men  intervjuer  är  alltid  redovisningar  av  hur  enskilda  personer  uppfattar  något  som  skett.    Med  deltagande  observation  är  man  selektiv  och  samtidigt  reflekterande  över  hur  man  sorterar  intrycken  för  att  senare  använda  dessa  reflektioner  i  analysen  av  materialet.  Observationer  gör  det  därför  i  någon  mån  möjligt  att  röra  sig  utanför  deltagarnas  perspektiv.60  

• Mitt  övergripande  perspektiv  vid  observationerna  är  vad  och  hur  journalisterna  gör.    

• I  andra  hand  frågar  jag  dem  hur  de  tänker  kring  arbetsprocessen.  Min  forskning  syftar  till  att  förstå  hur  yrkesroller  formas  genom  journalisternas  dagliga  aktiviteter  på  en  webb-­‐tv  redaktion.    

De  flesta  är  överens  om  att  det  som  kännetecknar  kvalitativ  metod  generellt,  och  deltagande  observation  och  fältarbete  i  synnerhet,  är  en  viss  flexibilitet  vad  gäller  problemformuleringen.61  Utifrån  min  vidaste  problemformulering  har  jag  successivt  försöket  snäva  in  och  avgränsa  frågeställningar  vart  efter  jag  för  varje  dag  på  fältet  fått  en  ökad  förståelse  för  videoreporteryrkets  villkor  och  därmed  följande  arbetslogik.  

                                                                                                               59  Fangen,  Katrine  (2005)  s.  30  Deltagande  observation.  60  Ibid.  61  Ibid.  s.  43  

  21  

Det  har  inneburit  att  jag  med  fältanteckningar62  som  registreringsmetod  och  kompletterande63  intervjuer  för  inhämtande  av  åsikter  och  värderingar  har  närmat  mig  videoreporterns  yrkesroll  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken.    

3.3 Val  av  plats  för  fältstudien.  Inför  val  av  plats  för  fältstudien  genomfördes  en  kartläggning  av  tidningar  med  webb-­‐tv  i  Sverige.    Ett  selektivt  urval  av  de  större  redaktionerna  gjordes  och  de  två  som  har  den  största  publiken  på  webb-­‐tv  i  Sverige  kontaktades.  Aftonbladet  och  Expressen.    Aftonbladet  genomgick  en  omstrukturering  under  den  tidsperiod  då  studien  skulle  genomföras  och  avböjde  därför.    Expressen-­‐redaktionen  var  tillmötesgående  och  villig  att  släppa  in  mig  som  forskare.  Det  blev  Expressen-­‐tv  som  blev  föremål  för  fältstudien.    Idealet  är  att  gå  in  i  fältet  med  ett  öppet  sinne,  men  samtidigt  med  tillräckligt  med  kunskaper  för  att  kunna  göra  det  på  ett  ändamålsenligt  sätt.  En  hermeneutisk  grundinsikt  är  att  man  alltid  har  en  förförståelse  innan  man  påbörjar  forskningen.  För  att  göra  processen  mer  medveten  kan  man  använda  sina  inledande  antaganden  som  kontrast  till  de  efterhand  funna  data.  64I  denna  studie  ligger  focus  på  de  journalister  som  har  yrkesrollen  videoreporter.    

Min  förförståelse  för  fältet  grundar  sig  i  min  egen  redaktionella  erfarenhet  av  att  ha  jobbat  på  nyhetsredaktion  på  SVT  i  många  år.  Jag  har  kunskap  om  rutinerna  på  en  tv-­‐nyhetsredaktion  och  jag  har  erfarenhet  från  fotograf-­‐  reporter-­‐  och  videoreporter-­‐rollen.    Även  om  fokus  ligger  på  handlande  så  är  det  även  relevant  att  notera  vad  folk  pratar  om  i  olika  situationer.  Direkta  citat  är  avgörande  för  det  emiska  perspektivet,  d.v.s.  insiderperspektivet.65    Insider-­‐perspektiv,  det  är  värdefullt  att  ha  samtidigt  som  det  finns  en  risk  att  man  kommer  för  nära  den  grupp  man  studerar.  Lindéns  avhandling  ”TV-­‐  ledning  i  konkurrens  -­‐  En  studie  av  Sveriges  Televisions  publicistiska  ledning  1997-­‐2000”  bygger  på  deltagande  observation  av  en  insider.    Risken  finns  att  de  man  studerar  kan  söka  en  allierad  i  den  tillfälliga  ”insidern”  för  att  förmå  denne  att  ge  en  mer  positiv  bild  av  dem.  Men  insider-­‐relationen  är  värdefull  för  forskaren  inte  minst  för  att  få  access.66  

Under  observationernas  gång  har  fältanteckningar  förts  med  block  och  penna.  Fältanteckningar  innebär  att  förvandla  händelser  som  existerar  i  ögonblicket  till  en  redovisning  i  skriven  text  som  man  sedan  kan  återkomma  till  om  och  om  igen  under  analysarbetet.67  

 Fältanteckningarna  som  förts  har  varit  beskrivande  och  så  konkreta  och  koncisa  som  möjligt  samt  i  princip  fria  från  värderingar.    Ibland  har  någon  reflektion  som  

                                                                                                               62  Bilaga  2.  Exempel  på  fältanteckningar.  63    Bilaga  1.  Intervjufrågor  till  videoreporter.  64  Fangen  (2005)  s.  43.  65  Ibid.  s.  94.  66  Lindén  (2011)  s.  55.  67  Fangen  (2005)  s.  93.  

  22  

kommit  upp  i  stunden  noterats  i  marginalen.  Grundlighet  med  samtidigt  behållen  överblicken  har  eftersträvats.  Att  föra  anteckningar  löpande  och  att  renskriva  efter  varje  pass  har  varit  min  rutin.  Det  kan  vara  bra  att  ge  informanterna  fiktiva  namn  för  att  anonymisera  studien.68  

Fältanteckningar  fördes  under  hela  den  empiriska  studien  och  videoreportrarna  anonymiserades  och  gavs  fingerade  namn.  Kända  personer  som  figurerar  tillfälligt  i  olika  situationer  i  observationerna  har  dock  sina  riktiga  namn.  Varje  dag  efter,  avslutat  fältbesök,  renskrevs  fältanteckningarna69.    Vid  fältstudien  uppkom  frågor  som  jag  formulerade  vid  renskrivning  och  tog  upp  i  kompletterande  intervjuer  med  videoreportrarna  som  genomfördes  efter  fältstudien.70        

3.4 Genomförande  Arbetet  på  Expressen-­‐Tv  följdes  med  återkommande  besök  vid  fyra  tillfällen  under  perioden  11  april-­‐18  maj  2012.  Expressens  webbsida  har  följts  såväl  innan  som  under  perioden  för  fältstudien.  En  handfull  videoreportrar  har  jobbat  på  olika  tider  och  vaktlistor  under  de  arbetspass  jag  har  varit  med.  Två  av  dem  följer  studien  närmare  på  olika  uppdrag.    Här  kallade  Adam71  och  Bertil.  De  andra  här  kallade  Cilla,  David  och  Elias  förekommer  mer  sporadiskt  under  observationstiden  och  då  i  aktion  vid  vissa  situationer,  främst  vid  studio-­‐  och  livesändningar.    Första  besök  inför  studien  på  Expressen  var  2012-­‐04-­‐11  då  det  var  planerat  att  intervjua  nyhetschefen  och  en  första  kontakt  med  videoreportrarna.  På  morgonen  den  dagen  gick  det  emellertid  en  Tsunami-­‐varning  i  Thailand  och  hela  Expressens  nyhetsredaktion  var  på  högsta  beredskap.  Nyhetschefen  kunde  inte  lämna  desken  och  reportrarna  var  inte  tillgängliga.    Tillfälle  gavs  dock  att  göra  en  intervju  med  editionschefen.    Därefter  har  deltagande  observationer  genomförts  vid  fyra  tillfällen.  Efter  avslutade  observationer  återbesöktes  redaktionen  för  att  genomföra  intervjuer  med  de  två  videoreportrar  vars  arbete  varit  mest  framträdande  vid  fältobservationerna.  I  studien  kallade  Adam  och  Bertil.  

 

De  fyra  observationstillfällen.  

• Vid  första  observationstillfället  följdes  en  videoreporter  som  jobbade  dag,  från  09.30  på  morgonen,  under  förmiddag,  lunch  och  eftermiddag  fram  till  15.30.  

• Vid  det  andra  observationstillfället  följdes  en  kvällsvideoreporter.  Kvällsvideoreportern  gick  på  sitt  arbetspass  kl.  14.  Han  observerades  först  på  redaktionen  på  eftermiddagen,  och  sedan  ute  på  fältet  till  framemot  midnatt.      

                                                                                                               68  Ibid.  s.  94.  69  Bilaga  2.  70  Bilaga  1.    71  Personerna  har  andra  namn  i  verkligheten.  

  23  

• Under  det  tredje  observationstillfället  var  det  fokus  på  studioinspelningen  av  Birros  Bord.  Den  dagen  var  det  tre  videoreportrar  engagerade  i  studioinspelningen,  utöver  nyhetschefen  I  studion,  förutom  Birro,  deltog  två  Expressenmedarbetare  från  ”pappret”  samt  en  ”Sidekick”  från  redaktionen  och  en  gäst  som  var  tidigare  Expressenmedarbetare.    

• Vid  det  fjärde  tillfället  var  det  live-­‐sändning  av  Bar  &  Politik.  Förberedelserna  på  redaktionen  innan  följdes  i  någon  mån  och  observationer  på  inspelningsplatsen  genomfördes  innan  och  under  sändningen  på  Ekens  bar,  Hilton  Hotell  vid  slussen  i  Stockholm.  För  detta  webb-­‐tv  program  av  det  längre  formatet  var  fyra  videoreportrar  engagerade,  samt  en  journalist  från  pappret.  Därtill  externa  inhyrda;  en  ljudtekniker  och  en  ”Sidekick”  för  att  sköta  Twitter-­‐flödet.    

Det  var  olika  videoreportrar  i  tjänst  de  olika  observationstillfällena  på  redaktionen.  Några  av  dem  var  med  vid  flera  tillfällen  och  de  fick  ett  efterhand  mer  avspänt  förhållningsätt  till  observatörens  närvaro.    

Under  de  deltagande  observationspassen  genomfördes  även  kortare  intervjuer  då  frågor  uppstod  och  tillfälle  gavs.  Ibland  bara  någon  enstaka  fråga  i  en  viss  situation,  ibland  gavs  tillfälle  att  fråga  lite  mer.  Fältanteckningar  fördes  i  direkt  anslutning  till  observationer,  eller  vid  korta  intervjuer  oftast  simultant.  De  längre  planerade  intervjuerna  spelades  in  varefter  de  transkriberades  samma  dag,  eller  vid  något  tillfälle  dagen  efter.  Efter  förfrågan  till  nyhetschefen  på  redaktionen,  gavs  tillfälle  att  ta  några  foton  för  att  illustrera  miljön.    

 

3.5 Validitet  och  reliabilitet      De  preciserade  frågeställningar  som  ställs  till  texterna  utgör  byggstenar  i  undersökningens  analysredskap,  menar  Esaiasson.  De  frågor  jag  ställer  till  mitt  material  avser  att  undersöka  fenomenet  journalistiska  yrkesroller  på  webb-­‐tv.  Jag  har  utgått  ifrån  tidigare  forskning  inom  området  och  där  hämtat  relevanta  frågeställningar.  God  begreppsvaliditet  samt  hög  reliabiliteten  borgar  för  god  resultatvaliditet.72    Jag  har  strävat  efter  en  god  överensstämmelse  mellan  teoretiska  definitioner  och  inhämtade  data.  Jag  har  systematiskt  nedtecknat  mina  observationer  och  transkriberat  intervjuer  efterhand.  Därefter  återvänt  till  materialet  och  kontrollerat  språkliga  och  fackspecifika  begrepp.  Reliabiliteten  bedömer  jag  därför  som  hög.      Undersökningens  tillvägagångssätt  är  transparant  och  undersökningsmaterialet  i  form  av  nedtecknade  observationer  och  transkriberade  intervjuer  är  tillgängligt  för  intresserade.  

                                                                                                               72  Esaiasson,  Peter  et.al.  (2004)  s.  61.    Metodpraktikan:  konsten  att  studera  samhälle,  individ  och  marknad.  [rev.]  uppl.  2:3      

  24  

 

4 Fältbeskrivning    

4.1 Expressen  Expressen  är  en  tabloid  som  sedan  starten  1944  levererat  klassisk  kvällstidningsjournalistik  med  bred  bevakning  av  nyheter,  nöje,  sport.  Expressen  är  i  dag  ett  mediehus  med  verksamheter  på  alla  mediekanaler,  som  tidning,  på  nätet  och  i  mobilen.      Enligt  Expressens  egen  vision  strävar  man  efter  att  bli  ledande  genom  att  vara  bäst  på  bland  annat  att  skapa  synergier  mellan  plattformar,  kanaler,  produkter  och  tjänster.  Mediehuset  Expressen  ska  uppfattas  som  en  positiv  kraft  i  samhället  –  en  aktör  med  förmåga  och  förtroende  att  påverka  viktiga  skeenden  och  beslut.  73  De  värderingar  Expressen  jobbar  utifrån  gäller  även  webb-­‐tv.  Man  ska  vara:  

• Trovärdig:  Allt  Expressen  gör  är  väl  underbyggt,  sant  och  pålitligt.  • Berörande:  Expressen  väcker  känslor.  • Empatisk:  Vi  förstår  människor  och  visar  dem  respekt.  • Underhållande:  Vi  tar  det  lättsamma  på  allvar  och  berättar  det  svåra  så  att  

det  blir  enkelt.  • Nyhetsledande:  Först  med  det  som  alla  andra  är  på.  Ensamma  om  det  som  

ingen  annan  lyckas  hitta.  • Nytänkande:  Vi  förändras  med  världen  –  och  ibland  är  det  vi  som  

förändrar  den.  • Affärsmässig:  För  att  utvecklas  och  må  bra  måste  vi  tjäna  pengar.74    

 Expressen.se  startade  15  december  1995.    De  första  försöken  med  Webb-­‐tv  som  inleddes  kort  efter  starten  -­‐95  var  till  en  början  utlagda  klipp  som  förutsatte  att  läsaren  hade  program  installerat  för  att  kunna  se.  Expressen  köpte  in  klipp  från  Pressens  bild  (sedermera  Scanpix)  som  var  tidigt  ute  och  testade.    År  2005  blev  starten  för  en  webb-­‐tv-­‐satsning  på  Expressen  med  egen  webb-­‐TV-­‐spelare.      I  december  2007  fick  Expressen  en  helt  renodlad  webb-­‐tv-­‐redaktion  som  sedan  dess  arbetat  uteslutande  med  webb-­‐tv-­‐produktion  för  Expressen.se.    Idag  arbetar  cirka  10  personer  i  skift  på  tidningens  tv-­‐redaktion.      År  2011  gjordes  webb-­‐tv-­‐spelaren  om  till  dagens  utseende.  En  vanlig  vecka,  v21  år  2012  hade  Expressen  Webb-­‐TV  377270  unika  tittare  på  sin  webb-­‐tv.75      

                                                                                                               73  Expressen  Vision,  värderingar  och  kompass  (2009).  74  Ibid.  75  http://kiaindex.net/pages/kia-­‐index-­‐maetregler#webbtv    

  25  

4.2 Utbud  På  Expressen.se  har  man  klassiskt  kvällstidningsutbud.  Nyheter,  inrikes  och  utrikes.  Nöje;  musik,  krönikor,  recensioner.  Sport,  Kultur,  Ledare,  Väder,  Livsstil.  Och  så  Expressen-­‐tv.  Utbudet  på  tvsidan  skiljer  sig  från  förstasidan.  Under  nyheter  hittar  man  inte  bara  inrikes  och  utrikes  utan  även  rubriker  som;  Kungligt,  Bar  &  Politik,  Birros  Bord,  Polisens  värsta,  Cecilia  Hagen,  Politik,  Raka  svar.  Under  Nöje  finns  aktuella  evenemang  så  som  Let´s  Dance  eller  Melodifestivalen,  därtill  musikvideos  mm.  Rubrikerna  Sport,  Kultur,  Res,  Motor,  Premier  League  med  varierande  underrubriker.  Och  så  finns  den  för  webb-­‐tv  utmärkande  kategorin:  Galna  klipp.  Med  underrubriken:  Mest  klickat.    Om  man  återvänder  till  startsidan  så  kan  man  även  där  hitta  en  triad  av  klipp  under  rubriken  TV:  Mest  sett  just  nu.  Nedryckarna  är  tvåradiga  med  typiska  ordval  som  i  kvällstidnings  journalistik;  Polis,  Mysteriet  med,  eller  sexuella  anspelningar.  Det  som  i  övrigt  är  unikt  med  webb-­‐tv  är  att  rubriker  och  nedryckare  ofta  börjar  med:  Här  är…  

4.3 Användargränssnitt  Webb-­‐tv  finns  tillgängligt  på  flera  olika  sätt  på  expressen.se.  När  man  går  in  på  sajten  har  vissa  artiklar  en  klickbar  Play  &  TV-­‐ikon  som  leder  till  ett  webb-­‐tv  klipp.  Första  sidan  har  även  en  fast  tv-­‐slot76  med  Play  &  TV-­‐symbolen  uppe  till  höger.    Intill  den  står  med  röd  text  mot  den  svarta  botten  ”Mer  från  webb-­‐tv”,  även  den  ikonen  klickbar.  Under  de  klickbara  texterna,  inramat  av  en  svart  ruta  finns  två  olika  tv-­‐bilder  som  är  klickbara;  Inrikes  respektive  utrikes,  båda  med  korta  tvåradiga  rubriker.  Drar  man  med  muspekaren  över  bilderna  ser  man  lite  av  inslaget.  Klickar  man  på  någon  av  ikonerna  länkas  man  till  det  klippet  samtidigt  som  webb-­‐tv  sidan  öppnas.  Under  den  svarta  rutan  finns  rubriken  Senaste  nytt  med  underflikarna  Nyheter,  Sport,  Nöje,  Livsstil  samt  TV.  Under  TV-­‐fliken  listas  kronologiskt  senaste  inslag.  Varje  klipp  inleds  med  reklam  på  ca  10  sek.  Användaren  kan  inte  välja  bort  reklamen.  

                                                                                                               76  En  avgränsad  del  av  en  webbsida  med  ett  dedicerat  innehåll.    

  26  

   Bildtext:  En  nyhet  med  webb-­‐tv  på  Expressen.se  den  11  april  2012.  Expressens  reporter  Fredrik  Sjöshult  använde  sin  Iphone  när  han  rapporterade  om  tsunamivarningen  direkt  från  färjan  på  väg  till  Krabi  Ao  Nang  i  Thailand.77  

 

4.4 Redaktionen  Det  är  en  av  de  första  varma  dagarna  i  april  när  jag  kliver  in  i  DN-­‐huset  och  tar  hissen  upp  till  plan  fyra  och  Expressen-­‐redaktionen.  Strax  innan  mitt  besök  den  dagen  gick  det  en  Tsunami-­‐varning  i  Thailand  och  hela  Expressens  nyhetsredaktion  var  på  högsta  beredskap.  Nyhetschefen  kunde  inte  lämna  desken.  Expressens  reporter  Fredrik  Sjöshult,  som  jobbar  som  skrivande  reporter  på  papperstidningen  befann  sig  på  semester  i  Thailand  och  just  vid  det  tillfället  på  färjan  på  väg  till  Krabi  Ao  Nang.  Han  rapporterade  om  tsunamivarningen  från  sin  Iphone,  direkt  från  båten.      Expressenredaktionen  ligger  i  ett  öppet  kontorslandskap.  Från  desken  har  man  utblick  över  det  öppna  kontorslandskapet  med  skrivbord,  åt  ena  hållet  sitter  tidningsjournalisterna,  åt  ett  annat  webb-­‐reportrarna,  lite  länge  ner  Sporten  och  strax  intill  desken  sitter  TV-­‐redaktionen.    Nyhetsdesken  är  formad  av  ett  antal  fristående  arbetsbord  placerade  i  en  oval  som  närmast  påminner  om  två  parantestecken.  Vid  ena  parentestecknet  sitter  redaktionsledningen  för  papperstidningen,  vid  det  andra  redaktionsledningen  för  webben.                                                                                                                    77  http://www.expressen.se/nyheter/alla-­‐slangde-­‐sig-­‐efter-­‐de-­‐flytvastar-­‐som-­‐fanns/  

  27  

   Bildtext:  När  man  kommer  in  på  redaktionen  möts  man  av  ett  öppet  kontorslandskap.  Mitt  i  lokalen  ligger  desken.    I  taket  i  mitten  ovanför  desken  hänger  fyra  monitorer  som  syns  från  hela  redaktionen.  De  två  mittersta  monitorerna  i  stående  format.  Den  ena  visar  expressen.se,  på  den  andra  bläddrar,  likt  en  reklamskylt,  olika  webbtidningssidor  fram  var  femte  sekund;  The  Sun,  Aftonbladet,  DN,  SVD,  Göteborgsposten,  TV4,  svt.se,  VG,  Dagblatt,  CNN.    De  två  stående  monitorerna  flankeras  på  vardera  sidan  av  monitorer  i  liggande  tv-­‐format,  på  den  ena  rullar  CNN,  på  den  andra  växlande  tv-­‐program,  oftast  Skynews.      

   

  28  

Bildtext:  I  förgrunden  TV-­‐redaktionen  där  videoreportrarna  har  sina  arbetsbord  som  är  placerad  strax  intill  desken,  som  syns  i  bakgrunden  på  bilden.        Vid  desken  för  webben  sitter  dels  editionschefen  för  webben  och  två  redaktörer  för  ettan  –  d.v.s.  första  sidan  på  webben.  Här  sitter  även  nyhetschefen  för  tv,  tv-­‐redaktören  med  flera.    Alla  har  höj-­‐o-­‐sänkbara  skrivbord  och  i  praktiken  är  det  ungefär  hälften  som  arbetar  stående.  TV-­‐redaktionen  sitter  alldeles  intill  desken.    Editionschef  Anna  Rastner:    

Det  är  otroligt  viktigt  med  integration,  vi  skulle  inte  kunna  producera  tv  utan  samarbete  med  både  webb  och  övriga  reportrar  på  print.  Vi  skulle  inte  kunna  producera  den  mängden  tv  som  vi  gör.  Samtidigt  så  är  ju  tv  en  så  otroligt  stark  drivkraft  både  på  webb  och  inte  minst  mobilt.  För  Expressen  digitalt  sett  är  tv  extremt  viktigt.  Det  hänger  ihop,  det  går  inte  att  bryta  loss  tv  från  den  övriga  digitala  verksamheten.  Dessutom  gör  vi  mycket  samarbete  med  print.  Vi  jobbar  inte  så  jättemycket  med  formbitarna  för  oftast  handlar  det  om  att  producera  snabba  inslag.    

   En  tv-­‐skylt  hänger  ovanför  de  fem  hopsatta  skrivborden  där  webb-­‐tv  redaktionen  har  sin  arbetsplats.  Här  har  videoreportrarna  sina  arbetsbord.  En  i  tv-­‐redaktionen  kallar  sig  fotograf  och  fungerar  även  som  tekniker  när  det  gäller  hanteringen  av  den  något  mer  avancerade  tekniken  såsom  kontrollrum  i  studio  eller  speciella  effekter  i  redigering.      

4.5 Videoreporter  på  Expressen  Videoreportrarna  som  jobbar  dag  arbetar  kl.  9-­‐17.  Kvällsvideoreportern  som  går  på  vaktlista,  börjar  kl.  14  och  jobbar  till  midnatt.  TV-­‐redaktören  jobbar  också  på  vaktlista  8-­‐18.30.  Jobbar  fem  dagar,  ledig  fem.      Uppdraget  för  en  videoreporter  enligt  editionschefen  är  att  producera  inslag  till  Expressen  tv  och  att  delta  vid  livesändningar,  ibland  producera  livesändningar  och  vara  en  del  av  hela  verksamheten  inom  Expressen  tv.    I  deras  roll  ingår  att  filma  och  redigera  sina  inslag  själva,  och  göra  research.  Ibland  jobbar  de  väldigt  självständigt,  ibland  ihop  med  sporten,  nöje  eller  gräv-­‐gruppen  eller  med  politiska  redaktionen.  Då  jobbar  man  ibland  i  team  –  ibland  helt  själv.  Videoreportern  måste  kunna  live-­‐spika78  från  ett  evenemang,  från  ett  aktuellt  politiskt  skeende  och  så  vidare,  så  den  som  jobbar  som  videoreporter  måste  ha  en  väldig  bredd.  Sedan  måste  de  ha  en  viss  teknisk  kompetens  också.  Vad  är  då  speciellt  med  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  medieformer?    Editionschef  Anna  Rastner:    

Tv  kan  förmedla  en  helt  annan  känsla,  rörlig  bild  är  ju  mycket  starkare  på  så  sätt  och  har  en  otroligt  stark  dragningskraft,  framförallt  när  man  sänder  live.  Om  man  jämför  webb-­‐tv  med  traditionell  tv  så  är  min  upplevelse  att  vi  är  mycket  mer  snabbfotade  än  de  traditionella  tv-­‐husen.  

                                                                                                               78  Kommentera  ett  skeende  i  direktsändning  

  29  

Vi  har  många  exempel  på  där  vi  har  varit  först  på  plats  i  en  nyhetshändelse  och  sedan  har  man  ringt  till  oss  från  SVT  och  TV  4  för  de  har  inte  hunnit  dit  i  tid,  så  vi  är  väldigt  snabbfotade,  jag  tror  att  det  är  hela  kvällstidningstänket:  Vi  sticker  på  en  gång.  

 Exempel  på  ett  program  där  flera  av  videoreportrarna  jobbar  ihop  och  samarbetar  med  journalister  från  tidningen  är  dels  Birros  Bord  som  sänds  från  egen  studio,  dels  Bar  &  Politik  som  sänds  live  från  Ekens  bar  på  slussen.  Dessa  är  två  längre  program  som  inte  har  någon  fix  sluttid.  Här  kan  gästerna  ges  utrymme  på  ett  annat  sätt  än  i  tablå-­‐tv.  Så  här  kan  det  gå  till  vid  en  sändning:  

4.6 Birros  Bord  Linda  och  Marko  kommer  till  studion  strax  innan  det  är  inspelning  ca  kl.  9.30.  Videoreporter  Elias  förbereder  i  kontrollrummet  tillsammans  med  David  som  är  bildproducent  och  Adam  som  sköter  ljudmixern.  Elias  sköter  de  fjärrstyrda  kamerorna  i  sändning.        Nyhetschefen  går  in  och  snackar  lite  med  Birro  och  gäster  i  studion,  sedan  går  han  till  kontrollrummet.  Gäster  den  här  dagen  är  Linda  Skugge  och  Johan  T  Lindvall  och  så  Annika  Leone  från  Expressen,  som  ”Sidekick”  eller  mervärde  som  Birro  kallar  det.  Studion  har  fyra  tv-­‐kameror  på  stativ  som  fjärrstyrs  från  kontrollrummet.  Det  är  samma  kameror  som  videoreportrarna  använder  på  fältet.        Alla  är  redo  för  sändning.  Nyhetschefen  tar  på  head-­‐set  för  kommunikation  med  studion.  Han  får  frågan  om  han  vill  ha  en  stol  men  meddelar  han  att  han  står.  De  andra  sitter.  Elias  räknar  ner  till  programstart.  Programmet  kör  igång.  Birro  hälsar  gästerna  välkomna.  Man  kör  ”live  till  tape”  men  det  finns  inget  band,  det  är  ett  uttryck  som  hänger  kvar  från  den  tiden  då  man  spelade  in  på  band.  Idag  spelar  man  in  direkt  på  hårddisk.  Två  parallella  diskar  för  säkerhets  skull.      Man  pratar  bland  annat  om  att  Aftonbladet  uppmärksammat  Lena  Endres  medverkan  i  Birros  Bord  tidigare.  Första  Inslag  är  Valborg.  Birro  vårtalar  på  Solliden.  En  Videoreporter  har  gjort  inslaget  från  Solliden  innan  som  innehåller:  Liten  ståuppa  med  Birro,  klipp  från  vårtalet,  skymningsbild  på  Valborgsbrasan  och  kort  kommentar  efter  av  Birro.  En  dryg  minuts  inslag.  Tillbaks  till  studion.        Linda  Skugge  intervjuas  i  studion.  Nyhetschefen  ger  regi  från  kontrollrummet:  Inslag  nu!  Inslag  från  hennes  tid  på  Z-­‐TV  Samarbetet  i  kontrollrummet  är  annars  lågmält.  David  bara  klipper  mellan  kamerorna,  inga  utrop  av  typ:  pass  på  kamera  två  etc.  som  är  vanligt  i  tablå-­‐tv.  Mycket  helbild,  två-­‐bild,  få  närbilder.  Lindas  bok  diskuteras.  Nyhetschefen  går  in  igen  via  intercom  och  uppmanar  Birro  att  hålla  upp  boken.  Boken  klipps  in  i  närbild.    Så  är  ämnet  dopet  av  prinsessan  Estelle.  Johan  T  Lindvall,  hovreporter  på  tidningen  har  egen  vinjett  innan  inslaget.  Johan  pratar  mycket  och  nyhetschefen  

  30  

bryter  in  via  intercom79  och  uppmanar  Birro:  Inslaget!  Birro  bryter  av  Johan  och  påannonserar  inslaget.  Inslaget  är  filmat  av  David  och  Elias,  med  två  kameror.    

 Bildtext:  Vid  inspelning  av  Birros  Bord  ger  nyhetschefen  programledaren  regi  och  några  av  videoreportrarna  sköter  tekniken  i  kontrollrummet.      Johan  T  Lindvall  har  uppdraget  från  webb-­‐tv  att  göra  ett  inslag  i  veckan.  För  det  här  inslaget  var  både  David  och  Elias  ute  på  plats.  På  den  här  inspelningen  filmade  de  med  två  kameror  samtidigt.  En  tar  närbild,  den  andra  helbild.  De  riggar  kamerorna  på  plats  på  Slottsbacken.  Sedan  kommer  Johan  T  Lindvall  och  kör  sin  förskrivna  ståuppa  –  eller  gåa80  som  det  blir  den  här  gången.      

Johan  T  Lindvall  är  som  ett  självspelande  piano  och  själva  inspelningen  på  Slottsbacken  rev  vi  av  på  en  kvart,  kommenterar  David.  

 Elias  räknar  ner  slutet  på  inslaget  så  att  studio  klipps  in  i  rätt  ögonblick.  Efter  snack  om  bl.a.  Johans  senaste  bok,  som  berättas  det  finns  ute  nu,  går  nyhetschefen  in  igen  och  uppmanar  Birro  att  runda  av.      Birro  rundar.  Vi  ses  om  en  vecka!  Vilka  kommer  då?  frågar  han  rakt  ut  i  sändning.  Nyhetschefen  går  snabbt  in  på  intercom  och  ger  honom  svar.  Birro:    

 Nästa  vecka  kommer  …  Missa  inte  det!    Slutvinjett.  Efter  inspelningen  putsar  Elias  programmet  och  lägger  in  namnskyltar  på  medverkande  och  eftertext  med  ansvarig  utgivare  Thomas                                                                                                                  79  intercom  -­‐kommunikationssystem  mellan  programledare  och  kontrollrum.  80  gåa  -­‐gående  ståuppa:  reporter  på  plats  berättar  in  i  kameran.    

  31  

Mattson.  Sedan  exporteras  det  färdigt  programmet  och  skickas  till  TV-­‐redaktören  som  lägger  upp  det  på  webben.      

5 Resultat    

5.1 Hur  arbetar  en  videoreporter?    Det  som  är  gemensamt  för  videoreportrarna  är  att  de  hanterar  både  journalistik  och  teknik.  I  övrigt  har  videoreporterjobbet  en  väldig  bredd.  Olika  journalistiska  uppdrag  har  olika  utmaningar.  Vissa  är  stenhårda  nyheter  men  de  gör  mycket  ”skojigheter”  också.    Videoreportrar  som  jobbar  dag  kommer  in  vid  8-­‐9  på  morgonen.  Ibland  så  ligger  det  jobb  utlagda  på  dem  från  dagen  innan,  men  annars  så  får  de  utlägg  av  nyhetschefen.  Det  kan  handla  om  att  åka  ut  på  jobb  ibland,  antingen  själva  eller  tillsammans  med  någon,  eller  att  hantera  material  som  kommer  in,  alltså  rent  desk-­‐jobb.  Det  kan  vara  råmaterial  som  kommer  in  från  olika  källor  som  Scanpix,  Reuters  eller  frilansmaterial  eller  användargenererat  material.  Ibland  sitter  de  inne  och  klipper  och  ibland  åker  de  ut  och  filmar  och  redigerar  efteråt  och  lägger  upp  på  server.  Ibland  jobbar  de  med  livesändning.    När  man  jobbar  i  traditionella  tv-­‐team  på  en  tv  kanal  och  åker  ut  på  inspelning  så  kör  fotografen  bilen  och  reportern  har  tid  att  ordna  med  andra  saker.  När  videoreportern  är  ute  på  uppdrag  ska  hen  göra  allt.  Utöver  själva  inspelningen  så  är  det  allt  praktiskt  runt  omkring.  De  kör  bil,  de  ska  hitta,  ofta  ringa  och  rodda  samtidigt,  fixa  parkeringsplats,  etc.  Det  ställer  krav  på  simultankapacitet  och  stresstålighet.      Då  jag  har  följt  arbetet  på  Expressen  har  en  handfull  videoreportrar  jobbat  på  olika  tider  och  vaktlistor.  Två  av  dem  har  jag  kunnat  följa  närmare  på  olika  uppdrag,  här  kallade  Adam  och  Bertil81.  Hur  ser  då  vardagsjobbet  för  en  videoreporter  ut?    Videoreportern  Adam  jobbar  dag.  Han  börjar  dagen  med  att  kolla  med  nyhetschefen  vad  som  är  på  agendan.  Den  här  dagen  är  det  inget  som  man  planerar  att  rycka  ut  på.  Istället  sätter  sig  videoreportern  Adam  och  kollar  videoklipp  på  nätet.  Liksom  de  flesta  videoreportrar  på  redaktionen  jobbar  han  på  sin  bärbara  Mac  Book  Pro  vid  sitt  skrivbord  i  tv-­‐redaktionen.  En  sådan  här  dag  då  han  inte  har  något  jobb  utlagt  på  arbetslistan  direkt  kollar  han  av  ett  antal  sajter,  liveleak.com,  break.com,  the  sun.co.uk,  Cameraone,  Daily  mail.  Han  kollar  även  nordiska  dagstidningar  så  som  Extrabladet  samt  Scanpix.  Redaktionen  prenumererar  på  ett  flertal  sajter  med  halvfabrikat  eller  råmaterial  så  som  material  från  Scanpix,  tidigare  TT  och  Pressens  bild.  Här  finns  tre  nya  inslag  för  dagen.  Han  hittar  några  klipp  som  verkar  intressanta,  kollar  med  nyhetschefen  vid  desken,  men  får  inget  direkt  napp.  Det  blir  en  kaffe  istället.    

                                                                                                               81  Personerna  har  andra  namn  i  vekligheten.  

  32  

 Strax  därefter  vid  kl.  11  kommer  nyhetschefens  PM  för  dagen  ut  på  mail,  här  har  han  listat  uppdrag  och  bevakningar  för  dagen.  Här  har  nyhetschefen  lagt  ut  ett  uppdrag  till  Adam.  På  Reuters  finns  ett  videoklipp  där  Bin  Ladins  familj  utvisas  från  Pakistan.    Adam  laddar  hem  klippet.  Konverterar  videon  i  programvaran  MPEG  stream-­‐clip  till  formatet  Apple-­‐tv  25fps  mov-­‐fil  Han  lägger  in  klippet  i  videoredigerings-­‐  programmet  Final  Cut  Pro  och  tittar  igenom.  Det  är  kvällsbilder  på  en  buss  och  människor  som  förs  in  i  bussen  som  kör  iväg  i  mörkret.  En  engelsk  speaker  berättar  storyn,  man  hör  lite  av  bussarna  och  folk  på  bilderna  i  bakgrunden.  Adam  skriver  ut  texten  som  kom  med  inslaget  från  Reuters  på  papper.  Därefter  sätter  han  sig  och  formulerar  om  texten,  skriver  sin  egen  version,  skriver  ut  på  papper  och  går  sedan  till  speakerbåset,  som  ligger  innanför  kontrollrummet  till  studion  på  redaktionen.  Han  stänger  dörren  om  sig  till  det  lilla  speakerbåset.    Klickar  på  rec-­‐ikonen  i  ljudprogrammet,  inspelning  startar  och  han  läser  in  speakern.  När  den  är  inläst  lägger  han  filen  på  server  och  återvänder  till  sin  dator.    Tillbaks  vid  sin  laptop  hämtar  han  in  speakern  via  nätverket  och  lägger  sedan  in  den  inlästa  speakern  och  klipper  ihop  med  filmmaterialet  från  Reuters.  Den  ljud-­‐fil  som  kom  med  den  ursprungliga  videon  har  den  engelska  speakern  mixad  med  miljöljud  och  kan  därför  inte  användas.  Den  skippas  därför  rakt  av.  Följden  blir  att  det  inte  finns  något  miljöljud  alls  kvar  på  videon.  Namnskylt  och  bildcred82  för  Reuters  läggs  in  i  inslaget  om  Bin  Ladins  familj,  sedan  lägger  Adam  in  det  färdiga  inslaget  i  dagens  mapp  för  videoinslag.  Han  laddar  där  även  upp  en  ”dragarbild”,  en  stillbild,  samt  skriver  in  en  rubrik:  ”Terrorfruar”  och  en  nedryckare.  Här  finns  plats  för  max  35  tecken  så  det  blir  lite  klurande.  Till  slut  blir  formuleringen  ”Här  hämtas  Bin  Ladins  fruar  av  polis.”  83  Därefter  läggs  inslaget  på  en  server,  Expressens  tvportal.  Medan  filen  laddar  upp  mailar  Adam  till  tv-­‐redaktören  som  sitter  vid  desken  alldeles  bakom.  Det  är  tv-­‐redaktören  som  sedan  lägger  upp  inslaget  på  webben.  Det  hela  är  klart  på  minder  än  en  timme.      

På   vanlig   tv   hade   det   inte   varit   möjligt   att   skippa   miljöljudet   men   på  webb-­‐tv  är  det  annorlunda.  På  webb-­‐tv  ska  det  gå  snabbt  att  få  ut  grejer.  Här   får  man  göra  allt   själv   till   skillnad   från  vanligt   tv.  Man  vill   få  ut  det  snabbt  och  man  vill  hellre  ha  färre  bra  grejer  än  att  spruta  ut  en  massa.  

 Kvällsreportern  Bertil  går  på  kl.  14  på  eftermiddagen.  Den  här  kvällen  går  Let´s  Dance  på  TV4.  Bertil  har  ett  snack  med  nöjeschefen  från  ”pappret”84  om  vad  som  kan  bli  intressant  ikväll.  Bertil  sitter  på  sin  plats  vid  TV-­‐  desken  och  nöjeschefen  halvsitter  på  en  bordskant.    Samtalet  är  avspänt  och  informellt.  De  resonerar  en  stund.  Let´s  Dance  är  det  givna.  Vem  som  ska  åka  ut  ur  tävlingen  är  den  stora  frågan.  Vilka  ska  man  synka,  vilka  vinklingar  ska  man  ha.        

                                                                                                               82  Namnskylt  på  den  som  tagit  bild  eller  film  eller  reporter.  83  http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/har-­‐hamtas-­‐bin-­‐ladins-­‐fruar-­‐av-­‐polis/  84  den  tryckta  papperstidningen.  

  33  

Strax  före  sju  ger  sig  kvällsreportern  iväg,  med  sig  tar  han  videoutrustningen  besående  av  videokamera,  en  handmikrofon  och  ett  enbens-­‐stativ.    Allt  packat  i  en  väska  som  närmast  påminner  om  en  handbagageväska  sådan  som  kabinpersonal  på  flyget  har,  på  hjul  med  utdragbart  handtag.    Och  så  rullar  han  iväg.  Med  i  bilen  följer  två  journalister  från  ”pappret”.  De  ska  skriva  för  morgondagens  tidning.      Framme  vid  Frihamnen  är  det  fullt  på  parkeringen.  Bertil  dubbelparkerar  bakom  en  annan  bil.  Det  visar  sig  att  han  vet  att  det  är  stillbildsfotografens  bil.  Stillbildsfotografen  är  frilansande  F-­‐skattare  men  jobbar  exklusivt  för  Expressen,  han  kommer  med  sin  egen  kamerautrustning.      På  vägen  in  hejar  Bertil  och  byter  några  ord  med  några  kända  personer.  Det  märks  att  kvällsreportern  rör  sig  som  fisken  i  vattnet.        Pressrummet  är  ett  utrymme  backstage,  avgränsat  med  svart  skynke,  i  ena  hörnet  bakom  orkestern.  Här  finns  två  enkla  bord  med  tillhörande  träbänkar  samt  ett  tv-­‐bord  med  lite  kaffe  och  godis  uppställt.  De  två  stora  kvällstidningarna  sitter  vid  varsitt  bord.  Både  kvällsreportern  och  de  två  journalisterna  från  pappret  har  sina  Mac  Book  Pro  uppkopplade.  I  gången  utanför  pressrummet  övar  några  av  dansparen  danssteg.    Anton  Hysén,  en  av  de  tävlande  dansarna,  svänger  om  med  sin  partner.      Innan  sändningen  loggar  kvällsreportern  in  på  Cover-­‐it-­‐live85.  Kvällsreportern  ska  dels  livekommentera  under  programmets  gång,  dels  göra  webb-­‐tv-­‐inslag  efter  själva  tv-­‐programmets  slut.  Tio  minuter  innan  sändning  startar  han  kvällens  livechat:  

Hej och välkomna till Expressens livechatt från kvällens Let's Dance. Bara ett par minuter återstår till ytterligare ett program från Frihamnen i Stockholm. Och det kommer vara nästan jobbigt spännande ikväll. Vem åker ut?! 86  

 Juryn  kommer  på  plats  fem  minuter  före  sändning  och  en  påhejare  peppar  publiken.  Kvällsreportern  mailar  en  rubrik  till  kvällens  tv-­‐redaktör  på  redaktionen.  ”Det  ska  vara  snabba  rubriker”,  kommenterar  kvällsreportern.  Ett  av  dansparen  kommer  in  och  nojsar  lite  med  kvällsreportrarna.  Det  är  en  positiv  atmosfär.  På  chatten  skriver  Videoreportern:    

Just nu kom Camilla Henemark in i pressrummet och berättade hur hon tränat inför kvällens dans. Men framför allt; hon har lindat knäna hårt. – Jag känner mig som Carolina Klüft87  

 Två  minuter  kvar  till  sändning.  David  Hellenius,  en  av  programledarna  får  sin  mygga88  på  plats  i  gången  utanför  pressrummet.  Dansparen  står  i  kulisserna.  Publiken  är  i  på  topp.  Reportrarna  är  redo.  Föreställningen  kan  börja.    

                                                                                                               85  Internettjänst  för  chatfunktion.  86    Från  Expressens  Livechat.    fredag 27 april, 2012 19:54 Se  bil.  1.  87    Ibid.  88  liten  mikrofon  som  fästs  på  kavajslaget.  

  34  

 Kvällstidningarna  får  sitta  lugnt  i  pressrummet  och  följa  föreställningen  via  en  tv-­‐skärm  tills  slutet  på  programmet,  först  då  kan  videoreportrarna  göra  sina  intervjuer.      Expressen  och  Aftonbladet  har  båda  livekommentatorer  under  showens  gång.  De  har  även  var  sin  stillbildsfotograf.  De  är  de  enda  från  pressen  som  har  en  viss  frihet  att  röra  sig  och  ta  bilder  under  programmets  gång.    Stillbildsfotografen  tar  bilder  för  morgondagens  tidning  men  lägger  även  under  programmets  gång  upp  bilder  direkt  på  webben.  Bilderna  skickas  direkt  från  kameran  till  webben  med  en  teknik  som  heter  shoot-­‐it-­‐live.  På  sajten  kommer  de  upp  bredvid  live-­‐chatten.      I  reklampausen  alldeles  innan  den  avgörande  utröstningen  kommer  TV4-­‐värdinnan  och  hämtar  den  lilla  skaran  från  press-­‐båset  som  får  gå  fram  alldeles  intill  den  stora  reglerbara  kamera-­‐kranen  som  hänger  ut  över  dansgolvet  med  en  av  de  stora  tv-­‐kamerorna  hängande  under  sig,  och  ställa  sig  alldeles  invid  den  ena  publikläktaren  i  kanten  av  dansgolvet.  Programledarna  läser  upp,  en  efter  en,  vilka  som  får  vara  kvar.  Videoreportern  sätter  fast  enbens-­‐stativet  under  kameran  och  slår  på  den  i  standby  läge.  Han  fäller  ut  och  vinklar  LCD-­‐skärmen  så  att  han  kan  se  både  bild  och  ljudnivåer  på  displayen  från  ena  sidan.    Han  slår  på  intervjumicken,  kollar  på  displayen  att  ljud  går  in.  Sen  ställer  han  sig  i  position.  Programledarna  ropar  ut  sista  par  att  gå  vidare  och  vilket  par  som  åker  ut.  Med  kameran  i  standby-­‐läge,  högerhanden  om  enbenet  och  micken  i  vänsterhanden  är  Bertil  redo.  När  resultatet  av  röstningen  är  klart,  på  ett  givet  tecken  från  TV4-­‐värdinnan  släpps  journalisterna  in  på  dansgolvet.  Högvilt  är  först  och  främst  det  par  som  åkt  ut,  den  här  kvällen  är  det  Pernilla  Wahlgren.  Kändisar  från  tidigare  program  som  Elisabeth  Höglund  och  andra  kända  personer  ur  publiken  som  Bert  Karlsson  är  också  hett  villebråd,  men  alla  reportrar  kastar  sig  först  efter  den  som  blivit  utröstad.    Anstormningen  av  press,  videoreportrar  och  fotografer  är  en  del  av  slutbilden  i  själva  tv-­‐programmet.        

  35  

   Bildtext:  Videoreportrarna  gör  sina  webb-­‐tv  intervjuer  direkt  efter  Let´s  Dance  sändningen.    Bertil  hinner  inte  först  till  den  utröstade.  Han  tar  istället  först  några  miljöbilder.    En  helbild  över  det  nu  myllrande  dansgolvet  med  minglade  publik  och  press.  En  bild  där  man  ser  ett  av  dansparen  posera,  några  sekunder.  Bertils  första  intervjuoffer  blir  Camilla  Henemark.  Han  ställer  sig  i  en  stadig  position  brett  isär  med  benen  och  med  ett  fast  grepp  om  enbens-­‐stativet.  En  snabb  koll  på  displayen.  Bild  och  ljudnivå  ok.  Ett  par  tre  frågor  har  han  förberett:  

 -­‐Lindade  knän,  är  det  hemligheten?    Aftonbladets  reporter  kör  parallellt.  Några  korta  klippbilder  till  innan  nästa  synk.  Så  haffar  han  Tony  Irving  från  juryn.  (Svenska  folket  har  röstat  kvar  den  i  Irvings  mening  sämsta  dansaren,  Camilla  Henemark.)    Frågan  som  Bertil  tänkt  ut  för  Tony  är:    

-­‐Har  svenska  folket  fel?    -­‐Ja,  börjar  Tony,  och  pratar  om  Camillas  skador  i  knäet.    -­‐Är  det  en  dålig  bortförklaring?  hugger  videoreportern.  -­‐Ja,  svarar  Tony,  och  tillägger,  och  jag  står  för  det.      

 När  fem  intervjuer  och  ytterligare  några  poseringsbilder  är  tagna  är  det  dags  att  plocka  isär  och  packa  ner  utrustningen,  stativ,  kamera  och  mikrofon  i  den  lilla  rullväskan.  Videoreportern  drar  iväg  ut  mot  bilen,  på  vägen  ut  hejar  han  på  kollegorna  som  skriver  för  papperet,  de  ska  vara  kvar.  Har  kör  tillbaks  till  redaktionen.  Det  är  strax  före  midnatt.  Ett  inslag  ska  ut  ikväll.  De  övriga  får  vänta  till  i  morgon.  Publiktrafiken  på  sajten  under  natten  är  inte  så  intensiv.  Redan  då  han  kör  bilen  genom  vårnatten  tillbaks  mot  redaktionen  och  redigeringen  

  36  

formulerar  han  i  huvudet  rubrikerna.  Tillbaks  på  redaktionen  är  han  ensam  vid  tv-­‐desken.  Redigeringen  går  snabbt.  Först  ut  på  sajten  blir  intervjun  med  Pernilla  Wahlgren.  Rubrik:  Konstigt  att  vi  åker  ut.      Rubriken  på  sajten  för  klippet  med  intervjun  med  Camilla  Henemark  blir:  Hemligheten  bakom  Henemarks  succé.    Och  till  intervjun  med  Tony  Irving  lyder  rubriken:  Henemark  kör  dåliga  bortförklaringar.  Klockan  är  strax  efter  midnatt.  Bertil  slår  igen  sin  Mac  Book  Pro.  Dags  att  gå  hem  och  gå  ut  med  hunden.  Jag  frågade  Bertil  under  kvällen  hur  han  ser  på  den  här  sortens  journalistik.    

Journalistik?  Det  är  snarare  ett  rapporterande.  Känslor  ja,  men  inte  berättande.  Faktakoll?  Man  googlar  det  man  hinner.  Det  handlar  många  gånger  om  att  snabbt  välja  in-­‐och-­‐utgångar  i  en  intervju;  in,  ut,  upp!  Alla  är  en  del  av  spelet.  

 Sammanfattningsvis  kan  man  säga  att  arbetet  som  videoreporter  är  mångfasetterat.  Men  vad  är  det  för  slags  journalistik  man  producerar?    Grunderna  för  urval  styrs  mycket  av  mediets  logik.  Rapporterandet  från  Let´s  Dance  är  tätt  knutet  till  TV4.  Värderingar  och  berättande  är  mallat  utifrån  det  faktum  att  man  ska  göra  intervjuer  som  snabbt  ska  ut  på  webben.  Tre  frågor,  knappast  fler.  Det  ställer  speciella  krav  på  arbetsprocessen.  Berättartekniskt  handlar  det  om  att  söka  känsloutspel.  Det  gör  man  genom  att  vara  väl  förberedd  för  intervjun.  Att  ha  tänkt  ut  i  förväg  vilka  frågor  man  ska  ställa  för  att  få  de  svar  man  vill  ha  så  man  kan  få  bra  rubriker.  Jobba  effektivt.  Klippa  ihop,  och  lägga  ut  snabbt.        

5.2  Vad  innebär  kravet  på  snabbhet  på  webben  för  arbetsprocessen?  Då  jag  följde  Bertil  en  kväll  på  Let´s  Dance  blev  det  tydligt  att  kravet  på  snabbhet  ställer  speciella  villkor  på  jobbet  som  videoreporter.  Det  skulle  göras  synkar  med  dansare  och  jury  efter  avslutat  program  och  sedan  läggas  ut  samma  kväll.  I  pausen  på  Let´s  Dance  berättade  Bertil  hur  han  tänker  inför  intervjuerna:    

 Jag  gör  intervjuer  på  två  och  en  halv  minut  med  fem  frågor,  öppna  frågor,  det  gäller  att  hitta  en  vinkel,  något  att  hugga  på;  -­‐Vad  tycker  du  om  sågningen?    Är  du  besviken?    Vad  är  hemligheten?    Ett  bra  säg  och  du  har  en  rubrik:  Hemligheten  bakom  är…  Två,  tre  miljöbilder  och  ett  bra  säj.  Det  handlar  bara  om:  Ut  med  vad  som  helst!  Bättre  att  få  ut  det  snabbt.  Bara  man  får  ut  någonting.  Konkurrensen  är  hård  om  att  komma  ut  först.    Bladet  lär  ha  en  snabbare  uppkoppling,  egen  satellit  sägs  det.      

 Inte  bara  i  intervjusituationen  utan  även  i  research,  med  redigering  och  faktakoll  jobbar  videoreportrarna  på  webb-­‐tv  under  stark  tidspress.  Ju  snabbare  det  går,  ju  högre  blir  självklart  risken  större  för  misstag.  Det  är  ju  viktigt  att  allt  blir  rätt.      Adam  redigerar  ett  inslag  om  en  självmordsbombare  i  samband  med  Obamas  oanmälda  besök  i  Afghanistan  på  morgonen.  Videon  kommer  från  Scanpix  med  foto  från  Reuters.  Han  läser  in  en  egen  speakertext  i  speakerbåset  som  han  sedan  

  37  

lägger  in  ihop  med  valda  delar  av  videomaterialet.  Där  videoreporterns  röst  berättar  finns  inget  annat  ljud.  När  ett  utdrag  ur  Obamas  tal  på  plats  i  Afghanistan  kommer  är  det  synkljud  och  textat.  Rubriken  lyder:  Explosion  i  Kabul  efter  Obamas  besök.  Nedryckaren  blir:  Attack  i  Kabul  efter  Obamas  besök.    Senare  samma  dag  gör  Adam  en  telefonare  med  Expressens  korrespondent  i  Afghanistan,  Terese  Christiansson89  och  redigerar  den  till  ett  inslag  med  bilder  från  samma  video  och  från  Reuters  med  någon  variation.    När  det  är  klart  kallar  han  på  nyhetschefen  som  kollar  igenom  inslaget  vid  Adams  laptop  med  ett  par  hörlurar.  Ta  bort  sista  frågan,  sen  ut  med  den,  lyder  nyhetschefens  bedömning.  Nedryckaren  blir  UTRIKES:  ”Minst  sex  civila,  och  däribland  barn  har  dödats”    Kravet  på  snabbhet  märks  kanske  mest  i  själva  redigeringsmomentet.  Det  ska  gå  snabbt.  Här  gäller  det  att  kunna  sitt  jobb  och  mycket  tycks  gå  på  rutin.  Redigeringen  framstår  som  något  av  ett  stressmoment  i  arbetsprocessen  som  bör  fixas  så  fort  som  bara  möjligt.  Utrymme  för  eftertanke  och  reflektion  är  inte  stort.  Men  även  ute  på  fältet  tänker  man  redigering  redan  vid  inspelning.    

Blir  det  riktigt  stressigt  så  får  man  helt  enkelt  ta  det  säkra  före  det  osäkra.    Man  tänker  ofta  när  man  är  ute  på  de  här  riktigt  rappa  jobben,  tänker  man  innan  hur  man  ska  göra  för  att  få  så  lite  redigering  som  möjligt,  så  att  det  går  snabbt  att  få  ut  det.  Man  vill  inte  höra  efteråt  att  man  varit  ute  och  cyklat,  säger  Adam.  

 I  den  snabba  dagliga  nyhetsjournalistiken  på  webb-­‐tv  får  reportrarna  lära  sig  ganska  snabbt  att  det  inte  handlar  så  mycket  om  berättande.  Det  är  viktigt  att  få  ut  saker  snabbt  på  webben.  Niklas  Svensson:    

Det  är  fullt  ställ  hela  tiden,  det  är  viktigt  att  få  ut  snabbt.  Pappret  kan  fördjupa.  Ta  till  exempel  en  nyhet  som  i  text  går  att  skriva  snabbt,  att  göra  teve  tar  tid  och  på  webben  har  vi  korta  ledtider.      

 Sammanfattningsvis  kan  säga  att  en  sak  går  igen  i  alla  moment  i  jobbet  är  att  det  ska  gå  snabbt  och  kravet  på  snabbhet  styr  journalistiken.  Kravet  på  snabbhet  märks  kanske  mest  i  själva  redigeringsmomentet  som  framstår  som  något  av  ett  stressmoment  i  arbetsprocessen  som  bör  fixas  så  fort  som  bara  möjligt.  Utrymme  för  eftertanke  och  reflektion  är  inte  stort.  Berättandet  är  mallat  och  värderingar  som  styr  är  kanske  mer  affärsmässiga  än  journalistiska.  Man  ska  ha  klick.  

     

 

                                                                                                               89  http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/minst-­‐sex-­‐civila-­‐och-­‐daribland-­‐barn-­‐har-­‐dodats/  

  38  

5.3  Vad  innebär  det  för  arbetsprocessen  att  utrymmet  i  tid  på  webben  är  obegränsat?  

En  av  webb-­‐tv:s  fördelar  jämfört  med  tablå-­‐tv  är  just  att  man  inte  har  någon  tablå  vilket  innebär  att  man  kan  sända  när  man  vill  och  hur  länge  man  vill.      Man  kan  göra  klippen  hur  korta  eller  långa  man  vill.  Innebörden  av  att  det  inte  finns  några  tidsbegränsningar  är  att  vilket  video-­‐materialet  man  har  styr  hur  lågt  klipp  man  producerar.  Ett  typiskt  webb-­‐tv  klipp  är  ett  så  kallat  ”Här-­‐klipp”,  d.v.s.  rubriken  och  ofta  även  speakertexten  inleds  med  ordet  Här,  till  exempel:  ”Här  är  bilderna  där  han  hittades”  Ett  typiskt  klipp  kan  vara  45  sekunder,  men  det  kan  även  vara  kortare  eller  längre.  Man  gör  ibland  längre  inslag  så  som  ett  reportage  som  Expressens  korrespondent  i  Afghanistan  Terese  Christianson  gjort  som  är  uppemot  20  minuter  långt.    Ett  annat  format  är  det  längre  programmet  som  mer  liknar  tablå-­‐TVs  format,  så  som  programmen;  Birros  Bord  eller  Bar  &  Politik.      Bar  &  Politik,  som  man  sänder  på  tisdagar  runt  klockan  arton,  varar  i  ungefär  trekvart.  Varken  starttiden  eller  sluttid  är  exakt,  här  finns  utrymme  att  tänja  efter  innehåll.  Så  här  kan  det  gå  till:    Sändningen  av  ett  program  som  Bar  &  Politik  kräver  förberedelser.  Att  rigga  på  plats  är  en  del  av  videoreporterjobbet.  Platsen  är  Hilton  Hotell,  Ekens  bar  vid  Slussen.  Utrustningen  som  används  för  sändningen  packat  i  boxar,  körs  till  platsen  med  Expressen-­‐bussen  som  parkeras  utanför  Hilton  Hotell.  Med  stor  Expressenlogga  väl  synlig  är  bussen  som  en  reklampelare.  Elias  och  David  som  är  de  mer  tekniskt  kunniga  videoreportrarna  är  först  på  plats  och  riggar.  Tre  kameror  på  stativ  som  ställs  på  så  kallade  praktikablar,90  så  att  de  kommer  upp  i  jämnhöjd  med  den  lilla  scenen  där  kvällens  debatt  skall  ske.  En  fjärde  kamera  riggas  på  ett  fäste  i  taket.      Elias  riggar  det  tillfälliga  kontrollrummet  och  bildmixer-­‐studion  i  det  utrymme  som  annars  är  barens  garderob.  Här  baxar  man  in  det  mobila  kontrollrummet  packat  i  fem  boxar.  En  stor  låda  som  innehåller  rack  för  kopplingarna,  en  player  för  för-­‐producerade  inslag,  en  box  innehållandes  en  tv-­‐monitor  och  allt  styrs  via  mixerbordet  som  kopplas  dels  till  en  bärbar  dator  för  inspelning,  dels  till  LiveU-­‐väskan  som  skickar  signalen,  ibland  trådlöst  eller  som  idag  via  fast  lina,  vidare  till  redaktionens  kontrollrum.      Från  varje  kamera  drar  de  en  kabel  till  ett  rack  kopplat  till  en  bildmixer  i  det  tillfälligt  riggade  kontrollrummet.  Det  är  ganska  starkt  dagsljus  från  de  stora  fönsterrutorna.  De  riggar  ett  par  lampor  på  stativ  intill  kamerorna,  riktade  mot  scenen.  Ljussättningen  stäms  av  dels  genom  att  man  sätter  blå-­‐filter  på  lamporna,  för  att  få  samma  färgtemperatur  som  dagsljuset,  dels  genom  att  man  sätter  ND-­‐filter  för  de  stora  fönsterrutorna  i  närmast  scenen  som  kan  komma  med  i  bild.  Detta  för  att  dämpa  utomhusljuset  till  en  nivå  som  stämmer  med  lamporna.      

                                                                                                               90  En  liten  plattform  för  kamera  som  kan  byggas  i  olika  höjder.  

  39  

En  externt  inhyrd  ljudtekniker  riggar  mikrofonerna  som  han  kopplar  till  ett  mixerbord  placerat  i  lokalen  strax  bakom  kamerorna.  När  riggningen  är  klar  tar  de  rast.      

     Bildtext:  Bar  &  Politik  sänds  från  Hilton  Hotell  vid  Slussen  i  Stockholm  live  på  expressen.se    En  videoreporter  kommer  till  baren  en  dryg  timme  innan  sändning.  Nu  kommer  även  programledare  som  är  Expressen  reportern  Niklas  Svensson  och  kvällens  gäster.  Gudrun  Schyman  som  ska  debattera  mot  Nyamko  Sabuni,  är  på  plats.  En  statsvetare  som  är  inbjuden  för  att  kommentera  politikernas  insatser  som  avslutning  på  programmet  finns  på  plats.  Gustav  Fridolin,  som  är  dragplåstret  på  affischen  som  sitter  i  baren,  syns  inte  till  än.  Cilla  får  uppdraget  att  hålla  koll  på  när  han  kommer.    Niklas  Svensson  är  politisk  ekonomisk  reporter  på  Expressen  och  jobbar  huvudsakligen  med  tidningen,  men  även  med  webb-­‐tv  som  programledare.  Han  är  inte  videoreporter.  Niklas  Svensson  har  förberett  frågorna  till  gäster  dagen  innan:  

Jag  sitter  till  sent  på  kvällen  innan  och  skriver  frågorna,  och  lämnar  luckor  för  något  som  kan  dyka  upp  under  dagen,  och  det  gör  det,  man  vill  ju  ha  det  färskt.  

 David  ställer  in  tv-­‐monitorn  som  finns  i  bakgrunden  av  scenen  så  att  man  kan  lägga  ut  loggan  för  Bar  &  Politik  där.  Elias  som  tar  plats  i  det  tillfälligt  riggade  kontrollrummet  och  drar  för  skynket  till  garderobslokalen.  Videoreportrarna  Bertil,  Cilla  och  David,  intar  sina  positioner  vid  kamerorna  och  kollar  bildutsnitt,  ljud  och  ljus  och  tar  på  headset  för  kommunikation  med  Elias  som  har  rollen  som  bildproducent.  Bildproducenten  Elias  ger  instruktioner  via  intercom  från  det  tillfälliga  kontrollrummet  om  vilka  olika  bildutsnitt  de  olika  kamerorna  ska  ha.  

  40  

Den  fjärde  kameran  i  taket  har  fast  bild.  Den  för  dagen  inhyrda  ljudtekniker  som  sköter  ljudet  under  sändning  tar  plats  vid  mixerbordet.  Strax  innan  sändning  dyker  ytterligare  en  person  upp:  Sidekicken  Judit  som  är  inhyrd  för  att  sköta  Twitter-­‐flödet  under  programmet.    Hon  har  en  bärbar  dator  som  hon  bär  uppslagen,  med  båda  händerna.  Hon  går  fram  till  scenen  och  ställer  den  på  det  lilla  podiet.  Judit  diskuterar  kort  med  Niklas  Svensson  som  bläddrar  i  sin  bunt  med  programkort  med  sina  utskrivna  frågor.  Programkorten  har  Expressen-­‐loggan  på  baksidan.  Det  är  fjärde  gången  man  kör  Bar  &  Politik  från  Ekens  bar.  Det  märks  att  de  har  en  viss  rutin.      Alla  är  på  plats  någon  minut  innan  sändning  och  videoreportrarna  rättar  till  headset  och  håller  kontakt  med  kontrollrummet  där  Elias  ser  till  att  tv-­‐signalen  kopplas  upp  via  LiveU  till  redaktionen.  På  Expressenredaktionen  sitter  webb-­‐tv-­‐redaktören  och  ser  till  att  namnskyltar  läggs  på  innan  programmet  läggs  ut  på  Expressen.se.      Det  är  dags  för  sändning.  Elias  lägger  ut  vinjetten  för  Bar  &  Politik.  Ingen  i  bar-­‐publiken  märker  något  av  att  det  är  sändning  förrän  vinjettmusiken  går  ut  i  högtalare  i  lokalen.  Niklas  vänder  sig  till  en  bestämd  kamera  och  hälsar  publiken  på  webb-­‐tv  och  i  lokalen  välkomna.      Sändningen  pågår  en  dryg  timme  –  en  del  av  gästerna  pratar  på  mer  än  vad  som  verkar  vara  planerat,  men  det  finns  ju  ingen  bestämd  programtid  att  hålla  så  man  låter  det  dra  ut  lite  på  tiden.  Som  observatör  upplevde  jag  att  det  hela  är  väldigt  avspänt.  Publik,  videoreportrarna,  gäster  sitter  avspänt  i  soffor  eller  i  baren  i  samma  lokal.  Dörren  mot  gatan  har  förvisso  en  dörrvakt  men  är  öppen,  folk  kan  komma  och  gå  under  sändningens  gång.      Arbetsprocessen  skiljer  sig  från  tablå-­‐tv  när  man  inte  har  någon  exakt  start  tid,  eller  någon  fix  programlängd  att  hålla.  Detta  innebär  att  rutinerna  kring  inspelningen  är  mindre  strikta  än  vid  motsvarande  tablå-­‐tv  sändning.  Att  längden  inte  spelar  någon  roll  blir  uppenbart  när  gästerna  aldrig  tycks  vilja  sluta  debattera  och  programledaren  låter  dem  hållas.      Sammanfattningsvis  var  det  som  framstod  tydligt  vid  denna  inspelning  differentieringar  i  yrkesfunktioner,  såväl  inom  gruppen  videoreportrar  som  mellan  videoreportrarna  och  reportern  från  pappret.  Videoreportrarna  sköter  förberedelsen  av  sändningen  på  plats  och  riggar  tekniken,  sätter  upp  ljus,  ställer  kameror  och  in  monitorn  vid  podiet.  En  videoreporter  sköter  kontrollrummet  och  intar  rollen  av  bildproducent  eller  sändningsproducent.  Tre  videoreportrar  bemannar  kamerorna  vid  sändning.  En  videoreporter  kommer  till  sändning,  när  allt  är  riggat  och  klart.  Skillnaden  framstår  än  mer  markant  mellan  videoreportrarnas  roller  och  rollen  som  reportern  från  papperstidningen  intog.  Hans  roll  var  programledare.  Att  vara  den  som  förbereder  och  lägger  upp  innehållet.  Han  deltar  inte  i  riggning  av  tekniken.  Han  är  den  som  ställer  frågorna  i  sändning.  Den  som  är  ansiktet  och  rösten  utåt  mot  publiken.  I  sändning  framträder  även  en  inhyrd  sidekick  som  sköter  Twitter-­‐  flödet  och  kontakten  med  webb-­‐tv  publiken.  Hon  är  inte  heller  videoreporter.  Uppenbart  

  41  

utkristalliseras  nya  roller  journalister  emellan,  påverkat  av  tekniken  och  medielogiken.        

5.4 Vad  är  speciellt  i  arbetsprocessen  med  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  medieformer?    

En  sak  som  är  speciell  med  webb-­‐tv  är  att  man  använder  mycket  användarmaterial  som  folk  har  laddat  upp,  som  material  från  YouTube  eller  andra  sajter.  I  arbetsprocessen  innebär  det  att  videoreportrar  och  redaktörer  söker  bilder  där  man  ser  att  det  händer,  man  vill  ha  själva  händelsen  på  bild.  Det  ser  man  sällan  eller  aldrig  på  Rapport  men  på  webb-­‐tv,  att  den  verkliga  händelsen  är  fångad  på  bild.  Ofta  är  det  inte  någon  stor  nyhet  i  sig,  men  just  att  få  se  när  det  händer  blir  stort  på  webben.      En  annan  aspekt  av  webb-­‐tv  i  förhållande  till  vanlig  tv  är  att  på  webb-­‐tv  är  det  lättare  för  tittare  att  klicka  bort  sig.  Att  välja  något  annat.  Webben  har  ju  ett  näst  intill  oändligt  utbud.  I  arbetsprocessen  med  webb-­‐tv  är  medvetenheten  om  att  detta  en  starkt  påverkande  faktor.  

   Ett  uppdrag  Adam  fick  från  Nyhetschefen  var  att  göra  en  grej  på  ett  klipp  på  cameraone,  som  är  en  av  de  sajter  på  nätet  som  videoreportrarna  regelbundet  kollar  av.  Klippen  på  den  här  sajten  har  ofta  karaktär  av  obearbetat  material.  Det  här  klippet  visar  en  väskryckning  inspelat  på  en  övervakningskamera.  Adam  kollar  igenom  materialet.  Det  är  en  video  från  en  övervakningskamera,  en  fast  kamera.  Det  är  ett  ganska  långdraget  förlopp  innan  något  händer  på  videon  från  övervakningskameran.  Han  kollar  noga  och  lyfter  fram  detaljer.  Ibland  redigerar  han  in  samma  sekvens  om  igen,  lite  mer  in-­‐zoomat  den  här  gången.  Han  kopierar  själva  väskryckningsmomentet  en  gång  till  och  den  här  gången  kör  han  det  lite  mer  i  slowmotion.  Själva  händelsen  måste  bli  tydlig.    Adam  skriver  ut  text-­‐info  som  kommer  med  klippet  och  börjar  fundera  på  upplägg.  Han  skriver  sin  speakertext  när  han  är  nöjd  med  bilderna,  sedan  går  han  till  speakerbåset  och  läser  in  speaker.  Tillbaks  till  sin  dator  igen  och  klipper  ihop  bilder  och  speaker.    Han  letar  även  upp  en  porträttbild,  ett  som  han  säger  ”mug  shot”,  ett  polisfoto  på  förövaren  som  han  klipper  in  i  filmsekvensen.    Nyhetschefen  kollar  inslaget.  Han  är  ganska  nöjd  men  tycker  att  man  kan  lägga  ännu  mer  fokus  på  själva  väskryckningen,  någon  slags  hi-­‐light-­‐effekt.  Adam  skickar  över  inslaget  till  videoreporter  David  som  är  mer  tekniskt  kunnig  på  effekter  i  redigering  säger  till  honom  över  bordet  att  lägga  på  en  effekt.  Något  spot-­‐ljus,  viket  han  snabbt  fixar.  Sedan  på  med  namnskylt  och  upp  på  server.  Adam:    

Webb-­‐tv  tänket  handlar  om:  Här  är!  Grejen  måste  komma  direkt,  en  sekund  in  i  inslaget,  inte  mycket  mer,  man  måsta  fånga  läsaren,  grejen  kan  inte  komma  efter  45  sek,  den  måste  komma  tidigt,  för  att  det  är  så  flyktigt.    

 

  42  

Arbetsprocessen  vid  skapandet  av  så  kallade  ”galna  klipp”  går  ofta  till  så  att  videoreportern  söker  på  olika  sajter  på  nätet  och  hittar  ett  klipp  som  fångar  uppmärksamheten.  Sedan  måste  han  ha  fakta  om  händelsen.  Han  försöker  då  hitta  andra  medier  som  skrivit  om  det.  Man  måste  ha  fakta,  det  räcker  inte  bara  med  ett  videoklipp.  När  han  väl  har  fakta  skriver  han  och  läser  in  en  kommenterande  speaker.  Adam:    

Ibland  så  är  det  så  att  man  hittar  en  jävligt  bra  bild  men  man  hittar  inte  fakta.  Och  då  tyvärr,  den  kan  vi  inte  göra,  för  det  vet  vi  inte  vad  det  är.  En  riktigt  bra  grej  som  jag  hittade  var  en  kvinna  i  Ryssland  i  något  kåk-­‐område  som  skulle  gå  ut  och  kissa,  och  då  blev  hon  överfallen  av  en  Isbjörn!    Det  var  jävligt  dramatiska  bilder.  Och  hon  klarade  sig  självklart.  De  lyckades  skrämma  bort  isbjörnen  genom  att  kasta  flaskor  på  den  och  så.  Då  tog  jag  hem  klippet  och  sedan  bevakade  jag.  Efter  två  veckor  kom  storyn  på  någon  sajt  och  då  lägger  jag  ut  det.  Hela  storyn,  då  fanns  ju  den  och  bilderna  som  var  grymma  och  roliga  på  samma  gång:  Blir  påkommen  med  brallorna  nere  och  klarar  sig.  Sen  blir  det  bra  klick!    

Processen  när  man  skriver  och  läser  in  speaker  till  ett  inslag  skiljer  sig  mot  tablå-­‐tv  så  till  vida  att  man  kanske  väljer  andra  ord,  mer  känsloladdade  ord.  Det  klassiska  är:  Ett  mystiskt  försvinnande  –  det  är  inte  bara  ett  försvinnande,  polisen  står  handfallen  och  så  vidare.  Om  det  finns  bildmaterial  att  välja  mellan  så  väljer  man  det  lite  tuffare.    Även  vid  intervjuer  är  arbetsprocessen  påverkad  av  att  man  arbetar  för  webb-­‐tv.  Man  har  ofta  eller  kanske  alltid  en  tanke  om  vilka  svar  man  vill  ha  för  att  få  en  bra  ingång,  en  fångande  rubrik.  Adam  berättar  hur  han  ofta  planerar  innan  han  intervjuar  hur  han  ska  ställa  frågor  för  att  få  perfekta  korta  svarsrepliker:  

 Ibland  kanske  man  lägger  in  en  hård  eller  en  snärtig  fråga  som  man  vill  ha  med  i  inslaget  för  det  är  en  kritisk  fråga,  men  svaret  har  man  kanske  dragit  fram  genom  en  listigare  fråga.  Mina  inslag  ska  vara  sådana  som  man  tittar  färdigt  på.  Och  det  vet  jag  att  man  gör  för  jag  ser  tittarstatistiken.  Låter  kaxigt  men  så  är  det.  

 Det  kan  vara  lite  svårt  att  kategorisera  webb-­‐tv,  men  det  är  lättare  att  säga  vad  man  inte  gör  på  webb-­‐tv:  Statistik  och  helheten  gör  man  nästa  aldrig,  nästan,  aldrig  helhetsinslag.    Webb-­‐tv  kompletterar,  text  +  tv  är  populärt.  Om  man  skriver  en  artikel  om  riksbankens  nya  ränteläge  vad  detta  innebär  för  villaägarna  Då  gör  webb-­‐tv  en  synk  med  säg  en  drabbad  villaägare  som  korrelerar  med  artikeln,  de  placeras  bredvid  varandra  på  sajten.  Bertil:    

Det  är  mycket:  Här,  nu,  just  nu,  där  hände  det.  Om  man  lyssnar  på  inslagen  så  börjar  väldigt  många;  Här  är..!  klassiskt  kvällstidnings  stuk,  det  står  i  väldigt  många  artiklar  också.  Det  är  en  liten  sjuka  som  jag  har  svårt  för.  Väldigt  många  videoreportrar  jobbar  ju  kommersiellt.  Vi  måste  ha  klick.  Så  att  några  ideal,  det  här  klassiska  att  man  ska  avslöja  och  sådär,  det  är  inte  så  mycket  kan  jag  säga.      

 

  43  

Arbetsprocessen  skiljer  sig  alltså  ganska  markant  åt  i  webb-­‐tv  jämfört  med  andra  medieformer:  Hur  man  planerar  intervjuer  med  rubriker  och  ingångar  i  huvudet,  hur  man  söker  händelser,  hur  man  i  redigering  förstärker  själva  händelsemomentet.  Inslagen  måste  skapas  så  att  tittaren  fångas  direkt.  Jakten  på  den  flyktiga  publiken  regerar.    

 

5.5 Hur  hanterar  en  videoreporter  teknikens  inverkan  på  journalistiken?    I  intervjusituationen  sätts  videoreporterns  simultankapacitet  på  prov.  De  ska  både  ha  bra  bild  och  ljud  samtidig  som  de  ska  ställa  frågor  och  ska  kunna  vara  lyhörda  mot  intervjupersonen  för  att  kunna  komma  in  med  följdfrågor.  När  jag  iakttagit  olika  videoreportrar  i  aktion  under  ett  antal  intervjusituationer  har  jag  noterat  att  de  har  olika  sätt  att  hantera  inspelningsutrustningen.    En  har  kameran  på  enbens-­‐stativ  som  han  håller  med  högerhanden,  står  jämte  kameran  och  sneglar  på  bilden  i  den  utvikta  displayen  samtidigt  som  han  sträcker  fram  vänsterarmen  med  mikrofonen.    En  annan  ställer  kameran  på  trebens-­‐stativ,  ställer  in  ett  bildutsnitt  i  kameran,  slår  på  rec  och  kliver  själv  in  lite  framför  kameran.  Det  är  även  olika  hur  de  själva  ser  på  situationen.  Adam  ser  det  som  en  stor  nackdel  att  vara  själv  när  man  är  ute  och  spelar  in:  

 När  du  åker  själv,  när  du  gör  allting,  då  har  du  saker  o  ting  att  göra  hela  tiden.  Du  måste  hitta  någonstans,  du  ska  hitta  rätt,  fixa  parkeringsplats.  Jag  vet  inte  hur  många  gånger  jag  suttit  i  en  tv  lobby  och  spikat  direkt  in  i  kameran  med  folk  springande  omkring.  Det  är  klart  att  det  är  ett  stressmoment.  Då  är  det  väldigt,  väldigt  lite  tid  för  eftertanke  och  planering.  Hur  man  än  vänder  och  vrider  på  det,  när  du  har  fler  arbetsuppgifter  kommer  någon  att  bli  lidande,  det  är  oundvikligt.  Den  människan  som  inte  gör  en  sämre  synk  när  han  är  tvungen  att  sköta  kameran  samtidigt  han  finns  inte,  så  är  det  bara.    

 Bertil  tycker  att  intervjumässigt  så  är  det  helt  ok  att  hantera  både  kameran  och  intervju  samtidigt:  

 Det  är  klart  att  det  är  svårare  att  vara  helt  alert  i  de  sammanhangen  då  man  är  själv  med  kamera  och  intervju  men  man  lär  sig  det  också.  För  mig,  för  rollen  som  journalist  så  tar  det  ett  tag  att  vänja  sig,  nu  har  jag  gjort  detta  ett  tag,  så  intervjumässigt  så  är  det  helt  ok,  jag  kan  hantera  att  ha  både  kameran  och,  om  man  kör  enbens-­‐stativ  så  har  jag  nu  lärt  mig  att  hålla  kameran  på  ett  visst  sätt.  Det  är  klart  att  vid  viktigare  intervjuer,  om  man  måste  vara  ännu  mer  koncentrerad,  man  har  ett  papper  i  handen,  så  slänger  man  upp  en  tre-­‐benare,  men  då  får  man  ändå  kolla  så  att  inte  personen  flyttar  på  sig.  Så  att  det  blir  ju  splittrat,  det  är  klart  att  det  blir  oavsett.    

 Videoreportrarna  gör  allting  själv,  inte  bara  filmar,  de  redigerar  också.  När  de  filmat  själva  så  vet  de  när  de  kommer  in  till  redigeringsbordet,  precis  vad  som  

  44  

finns  och  vad  som  inte  finns,  vad  som  ska  göras.  De  har  kontroll  över  hela  kedjan.  Ibland  får  de  in  material  utifrån  som  de  får  ta  hand  om.  Bertil  igen:      

Jag  vet  ju  att:  nu  ska  jag  intervjua  henne,  jag  behöver  den  här  miljöbilden,  ställa  de  har  frågorna,  och  sedan  när  jag  kommer  in  så  vet  jag  precis,  så  att  redigeringsfasen  blir  ganska  smidig  o  snabb.  Jag  behöver  ju  inte  lyssna  igenom  så  mycket,  jag  behöver  inte  kolla  igenom  miljöbilder,  jag  vet  på  ett  ungefär  vad  som  finns,  jag  vet  var  jag  ska  leta.  Det  är  väl  en  fördel  kanske  möjligtvis  då.    

 Sammanfattningsvis  kan  man  konstatera  att  videoreportern  blir  splittrad  vid  intervjusituationen.  Intervjuerna  blir  sämre  när  videoreportern  filmar  själv  och  journalistiken  blir  lidande.  Men  resultatet  visar  även  att  videoreportrarna  på  Expressen  gillar  sitt  jobb  och  har  lärt  sig  att  hantera  nackdelarna  med  teknikens  inverkan  på  journalistiken  vid  intervjusituationen.  När  det  kommer  till  redigering  uppger  de  att  det  är  en  fördel  med  att  själv  hantera  tekniken.  Här  finns  en  journalistisk  vinst  med  att  journalisten  ensam  har  kontroll  över  redigeringsfasen  och  därmed  slutprodukten.        

5.6  Hur  förhåller  sig  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken  på  en  webb-­‐tv  redaktion?  

Kvällspressjournalistiken  genomsyrar  videoreporterns  jobb  på  redaktionen.    Där  har  videoreporter  en  gemensam  nämnare  med  övriga  journalistkollegor.  Men  mot  den  gemensamma  bakgrunden  framträder  även  videoreporterns  särdrag.    Det  främsta  är  förstås  att  videoreportern  jobbar  med  tv.  I  intervjusituationen  framträder  särdragen  i  yrkesrollen  tydligt.  Videoreportern  är  både  reporter  och  fotograf  simultant.  I  relation  till  skrivande  journalister  är  videoreportern  mer  som  en  fotograf.  I  relation  till  fotografer  utmärker  de  sig  som  reportrar.  Videoreportern  verkar  i  ett  mellansegment  där  man  är  både  och,  men  risken  finns  att  de  uppfattas  som  varken  eller.      När  Adam  skulle  göra  en  telefonintervju  med  Terese  Christiansson  då  hon  var  i  Afghanistan  bad  han  Elias  om  hjälp  med  inställningarna  i  studion.  Det  är  många  knappar  att  hålla  reda  på.    Han  får  hjälp  med  inställningar  och  så  stänger  han  den  ljudisolerande  dörren  till  det  lilla  båset  och  är  själv  med  tekniken.  Adam:  

Det  är  så  otroligt  brett  det  vi  gör  här  det  är  inte  alls  lika  mallat  som  när  man  gör  nyhetsinslag  i  tv.  Jag  berättar  på  ett  eget  sätt,  alltid,  har  alltid  gjort.  Mitt  sätt  skiljer  sig.  Jag  kan  inte  påstå  att  jag  har  några  journalistiska  ideal  –  det  här  är  mitt  jobb  som  är  kul.  När  jag  gör  mina  inslag:  Allting  ska  vara  rätt.  Jag  ska  helst  vara  först  och  samtidigt  sätter  jag  en  ära  i  att  jag  ska  presentera  det  på  ett  jävligt  bra  sätt.  Jag  är  kreativ  med  språk  och  uttrycka  mig,  jag  gör,  det  kan  låta  kaxigt,  men  jag  gör  ofta  grejer  som  sticker  ut  lite.  

 Videoreportern  ska  ha  en  talang  för  att  uttrycka  sig  i  fångande  rubriker  och  skall  även  behärska  muntlig  framställning  på  ett  levande  sätt.  Det  journalistiska  skivandet  är  för  videoreportern  reducerat  till  att  skriva  speakertexter,  rubriker  och  nedryckare.  Men  videoreportern  läser  även  in  sina  speakertexter.  Rösten  är  

  45  

en  del  av  videoreporterns  verktygslåda.  Här  närmar  sig  yrkesrollen  den  traditionella  tv  eller  radio-­‐journalistens  roll.  Samtidigt  som  videoreportern  läser  in  sin  text  ska  hen  vara  sin  egen  ljudinspelningstekniker.  Hen  förväntas  även  kunna  göra  en  telefonare,  en  telefonintervju  i  speakerbåset.      

Videoreporterrollen  urskiljer  sig  gentemot  skrivande  reportrar  och  fotografer.  Men  det  finns  även  en  diskrepans  mellan  videoreportrar.  Av  de  videoreportrar  som  arbetar  på  Expressen  var  det  ett  par  som  framträdde  som  mer  tekniskt  kunniga.  David  visade  prov  på  elaborerad  redigering  i  väskryckningsklippet.  Vid  de  mer  omfattande  produktionerna,  Birros  Bord  och  Bar  &  Politik  var  rollerna  inom  gruppen  differentierade.  Elias  var  bildproducent  vid  båda  sändningarna,  Adam  skötte  ljudet  vid  Birros  Bord,  medan  David  fjärrstyrde  kamerorna.  Bertil  hade  inte  någon  direkt  teknikerroll  men  skötte  en  av  kamerorna  vid  Bar  &  Politik.    De  som  stod  framför  kamerorna  var  reportrar  från  papperstidningen.  Dels  i  Birros  Bord  Johan  T  Lindvall  som  jobbar  huvudsakligen  som  skrivande  journalist,  dels  i  Bar  &  Politik,  Niklas  Svensson  som  även  han  främst  är  skrivande  journalist.        Videoreporterrollen  är  helt  skild  från  stillbildsfotografen.  Videoreportern  tar  aldrig,  eller  nästan  aldrig  stillbilder.  Däremot  filmar  stillbildsfotograferna  ibland,  även  om  deras  primära  uppdrag  är  stillbilder  för  print  och  webb.  Men  det  ska  visa  sig  att  ny  teknik  gör  att  filmandet  med  vad  som  traditionellt  varit  en  stillbildskamera  gör  att  stillbildsfotografer  nu  allt  mer  utmanar  videoreporterns  yrkesposition.      

5.7 Hur  ser  utvecklingen  ut  framöver  av  yrkesrollen  videoreporter  på  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken?  

 Ständig  utveckling  av  de  tekniska  möjligheterna  påverkar  yrkesrollerna.    En  teknik  som  stillbildsfotografer  som  plåtar  för  webben  använt  en  tid  är  Shoot-­‐it-­‐live.  Det  har  blivit  allt  vanligare  vid  livetillställningar,  eller  som  till  exempel  vid  Let's  Dance,  där  man  inte  får  filma  men  får  ta  stillbilder,  eller  från  sportevenemang  som  hockey-­‐VM  där  TV4  har  tv-­‐rättigheterna.  Med  Shoot-­‐it-­‐live-­‐tekniken  kan  man  skicka  bilderna  från  kameran  direkt  upp  på  webben.  Expressen  och  andra  som  bevakar  evenemangen  kombinerar  livechat  med  ett  flöde  av  stillbilder  som  är  nästan-­‐live.  Fotografen  har  en  kamera  med  wi-­‐fi  och  4G  modem  och  med  ett  klick  på  kameran  skickar  han  upp  bilder  direkt  på  webben.      Det  senaste  som  hände  nu  under  Hockey-­‐VM  är  ett  nytt  steg  i  utvecklingen  av  rörlig  bild  på  webben.    Stillbildsfotografer  kan  även  filma  med  sina  kameror  och  nu  möjliggör  shoot-­‐it-­‐live  tekniken  att  de  kan  skicka  upp  inte  bara  stillbilder  utan  även  ljud  och  rörlig  bild  upp  till  webben  direkt.      Vid  VM  premiären  2012  i  hockey,  Sverige  mot  Norge  så  stod  Bertil  med  sin  videokamera  och  filmade  tre  intervjuer  före  matchen.  När  han  är  på  väg  till  

  46  

datorn,  så  ringer  han  sportchefen  och  meddelar  att  han  är  på  väg  och  får  då  veta  att  Aftonbladet  redan  har  sex  grejer  uppe  på  webben.  Bertil  går  in  på  sajten  och  då  har  de  förutom  shoot-­‐it-­‐live  stillbilder  också  skickat  upp  video:      

Sex  grejer,  vad  hände?  Man  filmar  ett  par  tre  frågor,  40  sek;  man  har  mikrofon  till  stillbildskameran;  Varför  vann  ni?  Vad  hände?  Det  är  ju  inga  djupa  intervjuer  men  det  handlar  om  att  bara  få  ögonblickskänslan.    Fotografen  trycker  på  en  knapp  och  så  skickar  han  det.  Och  så  går  det  ut  oredigerat  ut  på  sajten.  De  är  snabbare  än  Tv4  nästan.  De  fick  i  alla  fall  upp  fler  personer  på  webben  än  vad  Tv4  fick  på  kort  tid.  Det  blir  ju  nästan  live.  Säg  att  matchen  var  slut  kl.  10  så  hade  de  uppe  sex  grejer  kvart  över.    Att  skicka  upp  tar  bara  en  minut,  de  är  ju  små  de  här  mp4  filerna.    Aftonbladet  hade  sex  olika  synpunkter  på  den  här  matchen  uppe  efter  en  kvart  20  min.    Då  hade  TV4  lagt  av  med  sin  sändning  och  de  hade  intervjuat  någon.      

Från  shoot-­‐it-­‐live  så  kan  tv-­‐redaktören  eller  sportredaktören  på  redaktionen  sedan  plocka  ner  klippen,  lägga  på  namnskyltar;  reporter,  fotograf  och  intervjuad,  och  sedan  upp  igen.  Men  i  första  läget  handlar  det  bara  om  att  få  upp  den  här  ögonblicksgrejen:  Sverige  har  vunnit  och  gått  vidare.  Bertil  igen:    

Hur  känns  det?  så  kommer  det  svettiga  Hockey-­‐spelare,  det  är  fantastiskt.    Det  är  klart  att  det  är  ju  framtiden;  att  kunna  skicka  med  en  gång.  Skicka  direkt  från  kameran  oredigerat.      

Tidigare  har  man  gjort  så  att  man  skickat  via  LiveU-­‐ryggsäcken  till  kontrollrummet,  där  man  kan  spara  ner  det  och  lägga  upp  det.  Så  har  Expressen  gjort  några  gånger.  Det  går  snabbare  än  att  spela  in,  springa  till  datorn,  ladda  in,  och  sen  skicka  upp  det.  Men  nu,  med  shoot-­‐it-­‐live  går  det  direkt  ut.  Man  slipper  hela  momentet  att  gå  via  redaktionen.  Man  kapar  ett  steg  och  det  blir  live  nästan.  Bertil:  

spela  in…  och  så:  Tack  så  mycket.  Klicka  av  och  så  skicka.  Han  gjorde  det  själv.    När  jag  såg  detta,  det  var  ”mindblowing”  hela  den  här  grejen.  Helt  plötsligt  sprang  jag  runt  med  en  jätte-­‐kamera,  fast  den  är  ganska  liten,  med  enbenare.  Jag  sprang  runt  med  min  stenåldersutrustning.    Just  i  de  här  ögonblicksgrejerna,  efter  sport  matcher,  efter  Idolfinal,  eller  Melodifestivalen.  Det  kommer  att  bli  sådana  moment  att  man  skickar  upp  grejer  oredigerat,  sen  vad  det  innebär  för  journalistiken.    

   

  47  

 Bildtext:  Med  Shoot-­‐it-­‐live91  tekniken  hoppar  man  över  hela  redigeringsmomentet,  man  går  förbi  redaktionen  och  publicerar  direkt  från  kameran  till  webben.    Det  ställer  höga  krav  på  fotografen.  Fotografen  blir  redaktör,  han  måste  fatta  snabba  beslut;  kan  jag  skicka  upp  detta  med  en  gång.  Det  hände  en  gång  att  en  fotograf  skickade  upp  en  stillbild  från  en  fotbollsmatch,  han  hade  tagit  en  bild  ur  publiken  och  det  var  någon  tjej  där  som  var  lite  väl  lättklädd.  Det  går  ju  väldigt  fort  och  innan  man  tänkt  efter  så  har  man  visat  det  för  ett  par  hundra  tusen  människor.  Det  finns  inga  kontrollstationer  någonstans.  Bertil  igen:    

Fotografen  är  nere  vid  rinken  och  skickar  upp  direkt  på  sidan,  säj  en  intervju  med  Johan  Franzen  efter  Hockey-­‐matchen.  Det  är  inga  långa  intervjuer,  3-­‐4  frågor  där  han  bara  berättar  och  det  behövs  ju  sällan  redigeras,  och  så  sitter  sportredaktören  och  plockar  ner  klippen,  lägger  på  namnskyltar  om  det  behövs  och  slänger  upp  dem  på  sajten.  Det  går  helt  förbi  tvchefen  i  de  här  lägena.  Man  hoppar  över  det  steget  med  tv-­‐avdelningen.      Vad  vi  gör  är  ju  snart  helt  omodernt.  Så  känns  det  nästan.  Springer  runt  med  en  stor  liveryggsäck,  en  stor  kamera  och  intervjuar  när  man  bara  kan:  Skicka,  skicka.  Jag  blir  överflödig,  som  vi  kör  på  Hockey  nu.  Vi  är  videoreportrar,  det  är  ju  jättekonstigt  egentligen.  

 Sammanfattningsvis  kan  man  konstatera  att  även  de  videoreportrar  som  jobbar  med  webb-­‐tv  kan  uppleva  att  utvecklingen  av  tekniken  väldigt  snabbt  förändrar  förutsättningarna  för  de  olika  yrkesrollerna.  En  videoreporter  som  ser  sig  som  stenålders  och  överflödig  inom  kort.  Vad  är  nästa  steg?  Kanske  kan  det  bli  så  att  yrkesrollen  fotograf  kommer  att  breddas  att  innefatta  såväl  stillbild  som  tv-­‐foto  medan  reportern  kommer  att  få  göra  både  tv-­‐intervjuer  och  skriva  för  webben  och  för  papperstidningen.  

         

                                                                                                               91  http://www.shootitlive.com/workflow.  

  48  

 

6 Slutsatser  och  diskussion    

6.1 Hur  formar  formatet  arbetsprocessen  för  journalister  som  producerar  webb-­‐tv?  

I  resultatet  i  undersökningen  framträder  några  olika  typer  av  arbetsmoment  i  videoreporterns  vardag.  Det  jag  hade  föreställt  mig,  att  videoreportern  skulle  rycka  ut  ensam  på  snabba  uppdrag  var  dock  inte  det  som  var  det  mest  framträdande.  Istället  var  det  arbetsmoment  hemma  på  redaktionen  som  att  vid  sin  dator  scanna  av  nätet,  söka  nyheter  på  andra  sajter  efter  klipp  i  halvfabrikat,  som  andra  producenter  eller  andra  användare  lagt  upp,  ett  ständigt  scannande  efter  klippen  som  ger  klick.        De  uppdrag  där  videoreportern  ensam  ger  sig  ut  på  fältet,  som  tidigare  forskning  om  videoreportern  uppmärksammat,  Brännström,  (2008),  Nygren  &  Zuiderveld,  (2011)  Wallace(2009),  framträder  i  en  något  annan  relief  i  min  undersökning.  Några  brandkårsutryckningar  förekom  inte  under  mina  observationer,  vad  som  istället  utmärkte  videoreporteruppdragen  på  fältet  var  att  de  var  väl  förberedda  och  huvudsakligen  kopplade  till  större  välregisserade  evenemang  som  antingen  sändes  på  den  egna  webb-­‐tv  kanalen,  som  programmet  Bar  &  Politik,  eller  så  var  uppdraget  kopplat  till  evenemang  som  sändes  av  de  etablerade  tv-­‐kanalerna,  så  som  Let´s  Dance  eller  Hockey-­‐VM  som  sändes  på  Tv4.  Vid  de  senare,  även  om  videoreportern  hade  sitt  unika  uppdrag  på  plats  att  spela  in  webb-­‐tv,  så  fanns  kollegor  runt  omkring,  både  skrivande  reportrar  för  den  egna  tidningen,  stillbildsfotografer  som  plåtade  för  den  egna  webben  och  tidningen.  Därtill  var  vid  större  evenemangen  kollegor  från  konkurrenterna  på  plats  på  motsvarande  uppdrag.      Karlsson  menar  att  nyheter  på  nätet  blir  mer  av  en  öppen  process92  och  exemplifierar  med  hur  användargenererat  material  blir  allt  mer  integrerade  delar  av  nyheterna.93  I  mitt  material  framträder  detta  t  ex  i  historien  om  Isbjörnen  som  överraskade  en  kvinna  i  Ryssland  och  som  filmades  och  lades  upp  på  nätet  av  en  användare.  Videoreporterns  hittade  fakta  och  sydde  ihop  en  historia  som  byggde  på  användargenererat  material  och  lade  upp  det  på  ett  nytt  sätt.    Enligt  teorin  om  medielogik  blir  sådana  händelser  nyheter  som  passar  mediets  format,  organisation,  arbetsvillkor,  normer  och  behov  av  uppmärksamhet.94  Exemplet  med  hur  nyheten  om  Bin  Ladins  familj  producerades  visar  hur  arbetsprocessen  formas  av  webb-­‐tv  mediets  logik.    Grundmaterialet  hämtas  från  annan  källa  och  omformas,  ljudet  från  miljöerna  i  ursprungsklippet  väljs  bort  och  ersätts  med  egen  berättartext.                                                                                                                    92  Karlsson  (2010)  s.  11.  93  Ibid.  s.  12.  94  Strömbäck  (2000)  s.  157.  

  49  

En  nyhet  producerad  av  nätjournalistik  präglas  i  teorin  av  flera  omständigheter;    att  den  publiceras  vid  en  oförutsägbar  tidpunkt,  att  den  första  publiceringen  sker  omedelbart  efter  att  något  har  hänt,  att  den  presenteras  som  en  rad  utkast  utan  slutgiltig  version,  att  den  uppdateras,  ändras  eller  raderas,  att  den  skapas  av  eller  tillsammans  med  medborgare  och  företag,  att  den  utgörs  av  inbäddat  material  från  andra  sajter  eller  är  själv  inbäddad.95    Många  av  dessa  omständigheter  framträder  i  undersökningen.  Undersökningen  visar  att  omständigheten  att  nyheten  utgörs  av  inbäddat  material  från  andra  sajter  eller  är  själv  inbäddad,  gäller  även  webb-­‐tv  producerade  nyheter.  Exempel  på  en  nyhet  som  utgörs  av  material  från  andra  sajter  som  framträder  i  undersökningen  är  exemplet  med  klippet  som  visar  en  väskryckning  inspelat  på  en  övervakningskamera  som  hämtades  från  Cameraone.  Videoreportern  lyfter  fram  detaljer,  ibland  redigerar  han  in  samma  sekvens  om  igen,  lite  mer  in-­‐zoomat  eller  i  slow-­‐motion.  Han  kopierar  och  repeterar  själva  väskryckningsmomentet  flera  gånger.    Men  på  en  punkt,  den  att  nyheten  publiceras  vid  en  oförutsägbar  tidpunkt,  visar  mitt  material  att  en  annan  logik  gäller  för  webb-­‐tv  journalistik.    Det  gäller  produktion  av  webb-­‐tv  i  anslutning  till  tablå-­‐tv  program.  Publiceringen  sker  i  direkt  anslutning  till  de  tablå-­‐tv  lagda  programmen  och  är  därmed  förutsägbara  i  tid.  Detta  innebär  även  att  journalistiken  och  berättandet  är  avhängigt  ett  annat  medium.    Urvalet  av  intervjuer  är  styrt  av  resultatet  i  tv-­‐kanalens  program.  Dans  tävling,  melodifestival,  fotboll  etc.    Intervjufrågorna  styrs  mycket  av  värderingen  i  programmet  man  följer.  Publiceringen  blir  förutsägbar  och  webb-­‐tv  blir  mer  av  ett  komplement  till  ett  annat  program  i  annat  medium.      

6.2 Kvalitet  och  professionalism    Kvalitet  är  ett  nyckelbegrepp  i  diskursen  kring  professionalism.  Att  chefer  inom  redaktioner  allt  mer  ser  till  publikens  förväntningar  är  något  som  kan  få  allt  större  genomslag  då  vi  tittar  på  tv  på  nätet.  Där  varje  klick  kan  tas  som  en  värdering.  Kvalitet  är  ett  nyckelbegrepp  i  diskursen  kring  professionalism  menar  Wallace  i  sin  studie  av  videojournalister  vid  bland  annat  BBC.96    För  att  undersöka  hur  journalistik  kvalitet  uppfattades  inom  de  studerade  redaktionerna  valde  Wallace  att  belysa  journalistiken  ur  fyra  aspekter;  granskningsdjup,  synergieffekter,  produktivitet  och  innovation.    Jag  ska  här  se  på  mitt  resultat  ur  Wallace  kvalitetsperspektiv  med  de  fyra  aspekterna.    Hur  djupgående  en  intervju  är,  är  en  nyckelfaktor  för  tv-­‐journalister  vid  bedömning  av  professionell  kompetens.  Den  alternativ  tolkning  av  begreppet  som  föreslås  av  Wallace  är  att  den  närhet  och  intimitet  som  en  videojournalist  

                                                                                                               95  Karlsson  (2010)  s.  30  96  Wallace  (2009).  

  50  

kan  få  med  en  liten  kamera  gör  att  man  kan  komma  djupare  i  intervjun.  Ett  sätt  att  värdera  som  kan  få  konsekvenser  för  nyhetsagendan.  97    I  mitt  resultat  genomför  videoreportrarna  korta  intervjuer,  frågorna  är  väl  förberedda  och  i  traditionell  bemärkelse  knappast  djupa.  Om  man  betraktar  t  ex  Let´s  Dance  intervjuerna  i  resultatet  utifrån  Wallace  alternativa  tolkning  kan  man  förstå  processen  som  intim.  Videoreportern  kommer  nära  både  fysiskt  och  känslomässigt  i  laddade  frågeställningar  så  som:    

 Lindande  knän,  är  det  hemligheten?  

Min  tolkning  är  dock  snarast  att  det  är  traditionell  kvällstidningsjournalistik  och  att  reportern  skulle  ha  samma  frågor  och  var  lika  närgången  med  ett  traditionellt  tvåmans-­‐team.  Någon  djupare  granskning  i  journalistisk  mening  är  det  inte  tal  om.    Med  synergieffekten  menar  Wallace  att  form  och  innehåll  i  videojournalistens  hand  kan  tillföra  något  nytt  som  delarna  var  för  sig  inte  har.98    I  mitt  resultat  framkommer  att  när  videoreportern  kommer  tillbaks  till  redaktionen  och  ska  redigera  är  redigeringsfasen  snabb  och  smidig.  De  behöver  inte  lyssna  igenom  så  mycket,  de  behöver  inte  kolla  igenom  materialet  då  de  vet  i  stora  drag  vad  som  finns,  vet  var  de  ska  leta.  Jobbet  går  i  det  läget  snabbare  än  om  det  hade  varit  två  journalister.  Detta  kan  ses  som  en  positiv  aspekt  av  synergieffekten.      Produktivitetsaspekten  omhuldas  framförallt  av  cheferna  som  ser  det  ökade  produktiviteten  med  videojournalister;  mer  material  på  färre  anställda.      Ett  exempel  där  produktivitetsaspekten  framkommer  i  mitt  resultat  är  när  editionschefen  talar  om  hur  otroligt  viktigt  det  är  med  integration.  Hon  menar  att  samarbete  med  både  webb  och  övriga  är  en  förutsättning  för  att  producera  den  mängd  tv  de  gör.  Utifrån  observationer  i  resultatet  framstår  det  som  att  journalistisk  kvaliteten  blir  lidande,  inre  bara  av  teknik  utan  i  hög  grad  även  av  den  komplexa  relationen  mellan  professionella  och  kommersiella  krav.      Videojournalism  är  innovativ  genom  att  finna  nya  former  och  komma  människor  närmare  menar  Wallace.  En  av  videoreportrarna  i  mitt  resultat  har  en  modell  för  hur  han  lägger  upp  intervjuer  vilken  kan  ses  som  ett  uttryck  för  den  innovative  videojournalisten.  Han  planerar  hur  han  ska  klippa  sitt  inslag  utifrån  tänkt  rubrik  redan  innan  han  gör  intervjun.  Utifrån  tänkt  rubrik  formulerar  han  frågorna  i  förhoppning  att  få  uttalanden  från  intervjupersonen  som  kan  styrka  den  planerade  rubriken.    Helst  som  en  sammanhängande  mening  så  att  han  kan  klippa  effektivare.    

                                                                                                               97  Ibid.  98  Ibid.  

  51  

När  man  tittar  på  resultatet  utifrån  Wallace  perspektiv  framträder  vissa  likheter  mellan  videoreportrars  sätt  att  jobba  på  de  brittiska  tv-­‐redaktionerna  och  videoreportrarna  på  webb-­‐tv-­‐redaktionen  i  mitt  resultat.  Wallace  alternativa  tolkningen  av  granskningsdjup,  att  man  kommer  närmare  intervjupersonen  är  dock  inget  man  kan  påstå  utifrån  mitt  resultat.  Snarare  är  det  tvärtom  så  att  videoreportrarna  använder  sin  roll  för  att  göra  snabba  och  ytliga  klipp.  Att  synergieffekter  finns  och  att  produktivitetsaspekten  betonas  även  av  chefer  på  webb-­‐tv  som  framkommer  i  mitt  resultat  är  knappast  förvånande.  Innovativt  tänkande  framträder  i  mitt  resultat  då  videoreportern  måste  prestera  snabba  inslag.  Detta  sätt  att  arbeta  kan  emellertid  lika  gärna  tolkas  ur  produktivitets-­‐aspekten.  Innovativt  tänkande  i  bemärkelsen  nyskapande,  kvalitetshöjande  av  journalistiken  kan  man  inte  se  i  resultatet.      Att  kvalitetsbegreppet  sålunda  är  satt  under  omförhandling  bland  journalister,  videojournalister  och  andra  redaktionella  medarbetare  innebär  en  fara  för  utvecklingen  av  journalistiken.    Då  konsumenterna  i  allt  högre  utsträckning  blir  producenter  och  det  finns  en  potentiell  videoreporter  i  varje  kameramobilägare  borde  professionalism  innebära  att  i  redaktionellt  producerat  material  än  mer  värna  den  journalistiska  kvaliteten.            

6.3 Vad  innebär  yrkesrollen  videoreporter  i  relation  till  andra  yrkesroller  inom  journalistiken?  

Känslan  av  att  leva  i  en  globaliserad  värld  är  att  ständigt  försöka  komma  i  fas  med  en  undflyende  värd.  Journalistik,  som  vi  känner  den,  går  mot  sitt  slut  konstaterar  Deuze  som  menar  att  det  pågår  en  nedmontering  av  avgränsningar  mellan  journalister  och  tekniker,  skribenter  och  kameramän  liksom  mellan  press,  radio  och  tv  journalistik.99    Vad  gäller  kvalitet  och  professionalism  så  noterar  Wallace  att  införandet  av  videojournalism  på  redaktioner  påverkar  även  de  andra  reportrarna  att  framhålla  sin  status,  då  som  specialister  inom  olika  områden.100      Ett  något  oväntat  inslag  i  yrkesrollen  som  videoreportrarna  hade  var  att  de  agerar  olika  former  av  tekniker  i  de  något  större  programproduktionerna.  Då  samarbetar  videoreportrarna  i  team  med  både  andra  videoreportrar  och  andra  medarbetare  från  redaktionen  som  då  intog  specifika  roller.  Nyhetschefen  var  redaktör  vid  studiosändning,  skrivande  reportrar  från  tidningen  intog  roller  som  programledare,  sidekick,  kommentator  eller  expert  i  studio.  Reportrarna  från  pappret  som  intog  rollerna  framför  kameran  var  verbalt  vältaliga  och  agerade  vant  framför  kameran  som  programledare  eller  i  någon  expertroll  medan  videoreportrarna  i  dessa  sammanhang  skötte  tekniken.    

                                                                                                               99  Deuze  (2007)  s.  142.  100  Wallace  (2009).  

  52  

Det  har  blivit  så  att  man  som  journalist  ska  kunna  jobba  med  väldigt  många  olika  kanaler,  olika  medier.  I  resultatet  framträder  ett  par  reportrar  som  programledare  och  experter  som  ett  exempel  på  detta.  De  är  bra  på  att  skriva,  de  bloggar  och  Twittrar  och  de  är  bra  på  att  framträda  i  tv.  Den  renodlade  skrivande  eller  talande  reportern  kommer  alltmer  att  konkurreras  ut  av  den  multikompetenta  journalisten.    I  relation  till  stillbildsfotografen  har  videoreportern  idag  en  helt  avskild  roll.    Men  som  framkommer  i  undersökningen,  så  upplever  videoreportrar  som  jobbar  med  webb-­‐tv  att  utvecklingen  av  tekniken  väldigt  snabbt  förändrar  förutsättningarna  för  de  olika  yrkesrollerna.    Möjligheterna  att  sända  rörlig  bild  och  ljud  direkt  från  stillbildskameran  till  webben  med  shoot-­‐it-­‐live  tekniken  kan  innebära  nya  förändringar  för  yrkesrollerna.      Vad  innebär  det  för  den  enskilde  videoreportern  som  jobbar  med  webb-­‐tv  och,  som  framkommer  i  undersökningen,  upplever  sig  som  överflödig  inom  kort?  Vad  innebär  det  för  journalistrollen?      Det  faktum  att  man  skickar  upp  inslag,  intervjuer,  bilder,  oredigerat  direkt  till  sajten  innebär  flera  olika  saker  för  journalistiken.  Videoreporter-­‐rollen  kan  snart  vara  ett  minne  blott,  men  allvarligare  är  att  den  nya  hanteringen  innebär  att  man  hoppar  över  det  redaktionella  stegen  där  en  tv-­‐redaktör  eller  nyhetschef  reflekterar  över  vad  man  lägger  upp  innan  man  lägger  ut  det.    Beslutet  att  sända  eller  lägga  ut  på  webben  flyttas  i  detta  scenario  allt  mer  över  till  den  enskilde  journalisten  på  fältet.  Och  vad  händer  med  etiken  när  en  fotograf  skall  fatta  ögonblicksbeslut  på  om  han/hon  ska  sända  -­‐  eller  pausa.      Att  man  skickar  upp  grejer  oredigerat,  vad  innebär  det  för  journalistiken?    Var  kommer  ansvarig  utgivare  in  i  bilden?  Vem  värnar  det  redaktionella  journalistiska  ansvaret  i  denna  process?  Tekniken  ställer  oss  inför  frågor  som  kräver  journalistiska  och  etiska  ställningstaganden.    En  tänkbar  utveckling  är  att  det  skulle  kunna  innebära  att  jobbet  att  ta  stillbild  +  video  går  ihop  i  en  ny  yrkesfunktion  som  ska  serva  både  print,  webb  och  webb-­‐tv.  Reportern  blir  då  återigen  ”fri”  från  tekniken  och  kan  gå  in  i  tillfälliga  team  med  den  nya  fotografrollen  precis  vid  sändningsögonblicket.      Det  är  lätt  att  i  förlängningen  se  att  digitaliseringen  inte  är  en  skiftning  på  journalistikens  yta  eller  gamla  medier  i  ny  förpackning  utan  en  kvalitativt  ny  typ  av  journalistik.101  Man  kan  fråga  sig  vad  det  innebär  för  journalistiken  att  processen  med  webb-­‐tv  blir  allt  snabbare  från  händelse  till  publicering.    Risken  är  att  redaktionen  släpper  den  journalistiska  bedömningen  innan  publicering  och  då  befinner  sig  journalistiken  på  ett  sluttande  plan.      I  fortsatt  forskning  kan  det  vara  mycket  intressant  att  se  vad  nästa  steg  i  utvecklingen  innebär.  Kan  det  bli  så  att  yrkesrollen  stillbildsfotograf  kommer  att  breddas  till  att  utöver  stillbild  för  print  och  webb  även  innefatta  rörlig  bild  för  webb-­‐tv  och  att  yrkesrollen  reportern  breddas  till  att  omfatta  allt  fler  

                                                                                                               101  Karlsson  (2010)  s.  121.    

  53  

plattformar.  Videoreportern  är  sannolikt  snart  obsolet.  Eller  som  Bertil  i  undersökningen  uttryckte  sig:    

Vi  är  videoreportrar,  det  är  ju  jättekonstigt  egentligen.      Journalistiken  möte  förhålla  sig  till  möjligheterna  i  teknikutvecklingen  och  värdera  vad  som  gagnar  bra  journalistik.      

 

6.4 Webb-­‐tv  och  Medielogik  Vilka  konsekvenser  får  då  den  observerade  processen  för  journalistiken  i  webb-­‐tv  mediet?  Enligt  teorin  om  medielogik  använder  sig  medierna  av  ett  antal  berättartekniker  för  att  reducera  informationsmängden  och  samtidigt  fånga  människors  uppmärksamhet.  Händelser  som  kan  tillspetsas,  förenklas,  polariseras,  intensifieras,  konkretiseras,  personifieras  eller  som  passar  i  de  stereotyper  som  antigen  finns  inom  nyhetsorganisationen  eller  i  den  kultur  mediet  verkar  inom.102      Resultatet  har  visat  att  webb-­‐tv  mediet  följer  mediets  logik  i  många  avseenden;  i  exemplet  med  väskryckningsklippet  tillspetsades  och  förenklades  händelsen.  Faktum  är  att  förenklingar,  polarisering,  konkretisering  tillämpas  i  snart  sagt  varje  klipp  som  produceras  för  webb-­‐tv.  Personifiering  av  händelser  framstår  tydligt  i  t  ex  Let´s  Dance  klippen.      I  resultatet  framträder  videoreportrarnas  syn  på  arbetet  som  styrt  av  normer  snarare  än  ideal.  Det  är  mycket  här  och  nu.    Avslöjande  journalistik  finns  det  inte  så  mycket  utrymme  för.  Det  klassiska  kvällstidningstänket  i  kombination  med  krav  på  att  attrahera  den  lättrörliga  publiken  på  webb-­‐tv  är  de  reella  principer  som  styr  arbetet  som  videoreporter.  Man  måste  ha  klick.      De  grundläggande  värderingarna  (ideal)  och  normerna  (regler  eller  principer)  som  journalisterna  förväntas  följa  utgör  de  grundläggande  beståndsdelarna  i  redaktionskulturen,  i  den  journalistiska  föreställningsvärlden.103  Vad  händer  med  journalistiken  när  denna  kärna  i  den  redaktionella  kulturen  som  varje  journalist  verkar  i  inte  längre  bärs  upp  av  journalisterna?    Risken  är  att  journalistiken  eroderar  och  kvar  blir  underhållning.      De  journalistiska  värderingar  och  normer  som  framträder  i  resultatet  visar  att  idealen  förändras.  Vissa  ideal  stärks;  att  göra  allting  rätt  och  att  vara  först  är  viktigt.  Samtidigt  sätter  videoreportrarna  en  ära  i  att  presentera  nyheterna  på  ett  eget  sätt.  Traditionella  journalistiska  värderingar  som  samhällsrelevans  eller  demokrati  är  inte  alls  framträdande.    När  en  journalist  inte  kan  påstå  att  han  har  några  journalistiska  ideal,  utan  ser  det  som  att  det  är  ett  jobb  som  är  kul,  då  kan  journalistiken  vara  i  fara.                                                                                                                      102  Strömbäck  (2009)  s.  177.  103  Löfgren  Nilsson  (1999)  s.  41.  

  54  

 I  undersökningen  säger  editionschefen  att  de  inte  jobbar  så  jättemycket  med  formbitarna  eftersom  det  oftast  handlar  om  att  producera  snabba  inslag104    Mot  bakgrund  av  observationerna  i  materialet  kan  man  tolka  den  utsagan  som  att  det  innebär  att  arbetsprocessen  faktiskt  är  väldigt  mallad  i  formen.  Att  formen  i  praktiken  styr  arbetsprocessen,  eller  med  andra  ord,  att  medielogiken  styr  vilken  journalistik  videoreportrarna  utövar  vid  webb-­‐tv  produktionen.        

                                                                                                               104  Intervju  med  Anna  Rastner,  editionschef  Expressen  webb-­‐TV    2012.04.11.  

  55  

7 Referenser  Brännström,  Sofie(2008).  Stå  blick  stilla  i Nygren,  Gunnar  &  Carlsson,  Anita  (2008).  Nyhetsfabriken:  journalistiska  yrkesroller  i  en  förändrad  medievärld.  1.  uppl.  Lund:  Studentlitteratur  

Deuze,  Mark  (2007).  Media  work.  Cambridge:  Polity  Esaiasson,  Peter  et.al.  (2004).  Metodpraktikan:  konsten  att  studera  samhälle,  individ  och  marknad.  [rev.]  uppl.  2:3  Stockholm:  Norstedts  juridik    Fangen,  Katrine  (2005).  Deltagande  observation.  1.  uppl.  Malmö:  Liber  ekonomi  Karlsson,  Mikael  (2010).  Nätnyheter,  Från  sluten  produkt  till  öppen  process,  Stockholm:  Simo,  Stiftelsen  Institutet  för  Mediestudier  Lindén  Johan  (2011).  TV-­‐  ledning  i  konkurrens  -­‐  En  studie  av  Sveriges  Televisions  publicistiska  ledning  1997-­‐2000  ,  Stockholm:  JMK    

Lindquist,  Kristian  (2010).  Webb  journalistik,  Stockholm:  Norstedts.  Löfgren  Nilsson,  Monica  (1999)  På  Bladet,  Kuriren  &  Allehanda,  Göteborg:  JMG  Institutionen  för  journalistik  och  masskommunikation.    Nygren,  Gunnar  (2008a).  Nyhetsfabriken.  Journalistiska  yrkesroller  i  en  förändrad  medievärld,  Lund:  Studentlitteratur. Nygren,  Gunnar  (2008b).  Yrke  på  glid,  Om  journalistrollens  de-­‐professionalisering.  Stockholm:  Simo  Institutet  för  mediestudier    Nygren  &  Zuiderveld  (2011).  En  himla  många  kanaler  –  Flerkanalpublicering  i  svenska  mediehus.  Strömbäck,  Jesper  (2000).  Makt  och  medier.  Lund:  Studentlitteratur  Strömbäck,  Jesper  (2009).  Makt,  medier  och  samhälle.  Stockholm:  SNS  förlag  Wallace,  Sue  (2009).  Watchdog  or  witness?:  The  emerging  forms  and  practices  of  videojournalism.  Bournemouth  University,  UK      Övriga  Källor  Andersson,  Nathalie  (2010).  Redaktionsrapport  i  kursen  Mediegestaltning,  Södertörns  högskola  Expressen  Vision,  värderingar  och  kompass  (2009)  Gärdenfors,  Peter,  (2008).  Berättelserna hjälper oss att skapa mening,  Tidskriften  Tvärsnitt,  2008  Nr  2,  Vetenskapsrådets  ämnesråd  för  humaniora  och  samhällsvetenskap.  http://tvarsnitt.vr.se/tvarsnittjoel/tvarsnitt/huvudmeny/nummer208/essaberattelsernahjalperossattskapamening.4.433545e51358811c2421b12.html      Elektroniska  källor  media  vision  pressrelease 2012-05-25  http://www.mediavision.se/Templates/News1.aspx?PageID=4f5b94a7-­‐b79c-­‐4a6a-­‐83f0-­‐ddd3af30346c    http://kiaindex.net/pages/kia-­‐index-­‐maetregler#webbtv    http://www.journalisten.se/nyheter/svt-­‐inleder-­‐forsok-­‐med-­‐enmansteam      

  56  

 

8 Bilagor    Bilaga  1.    Intervjufrågor  videoreporter      Finns  någon  berättarmodell  eller  mall  för  hur  ni  gör  ett  webb-­‐tv  inslag?    Vilka  för  respektive  nackdelar  ser  du  med  att  hantera  tekniken  själv?    Vad  är  det  för  skillnad  mellan  att  jobba  för  pappret  eller  webben?    Vad  är  det  för  skillnad  mellan  att  jobba  för  tablå-­‐tv  jämfört  med  webb-­‐tv    Vilka  är  dina  journalistiska  ideal?    Vilka  normer  arbetar  man  efter  på  webb-­‐tv?      Är  det  skillnad  i  innehåll  i  nyheter  på  webb-­‐tv  jämfört  med  andra  former  av  journalistik?    Är  det  skillnad  i  berättande  på  webb-­‐tv  jämfört  med  andra  former  av  journalistik?    Är  det  någon  skillnad  i  val  av  källor  för  webb-­‐tv  jämfört  med  andra  former  av  journalistik?    Är  det  någon  skillnad  tänket  för  webb-­‐tv  jämfört  med  andra  former  av  journalistik?      Hur  uppfattar  du  vad  som  är  speciellt  med  webb-­‐tv  i  relation  till  andra  medieformer?                          

  57  

Bilaga  2    Exempel  på  fältanteckningar.    Observation  Videoreporter  dag  1  fm.    På  morgonen  kliver  jag  in  i  DN-­‐huset  och  tar  hissen  upp  till  plan  fyra  och  Expressen-­‐redaktionen.  När  man  kommer  in  på  redaktionen  möts  man  av  ett  öppet  kontorslandskap.  Mitt  i  lokalen  ligger  desken.    Nyhetsdesken  är  formad  av  ett  antal  fristående  arbetsbord  placerade  i  en  oval  som  närmast  påminner  om  två  parantes  tecken.    Vid  ena  parantes  tecknet  sitter    redaktionsledningen  för  papperstidningen,  vid  det  andra  redaktionsledningen  för  webben.  I  taket  i  mitten  ovanför  desken  hänger  fyra  monitorer  som  syns  från  hela  redaktionen  De  två  mittersta  monitorerna  i  stående  format,  där  den  ena  visar  expressen.se  den  andra  bläddrar  likt  en  reklamskylt  fram  webbtidningssidor  var  femte  sekund;  The  Sun,  Aftonbladet,  DN,  SVD,  Göteborgsposten,  tv4,  svt.se,  VG,  dagblatt,  CNN.    De  två  stående  monitorerna  flankeras  på  vardera  sidan  av  monitorer  i  liggande,  tv-­‐format,  på  den  ena  rulla  CNN,  på  den  andra  växlande  program,  oftast  skynews.    Vid  desken  för  webben  sitter;  dels  editionschefen  för  webben  och  två  redaktörer  för  ettan–  dvs  försa  sidan  på  webben,.  Här  sitter  även  nyhetschefen  för  tv,  tv-­‐redaktören  med  flera.    Alla  har  höj  o  sänkbara  skrivbord  och  i  praktiken  är  det  ungefär  hälften  som  arbetar  stående.  TV-­‐redaktionen  sitter  alldeles  intill  desken.  En  TV-­‐skylt  hänger  ovanför  de  fyra  hopsatta  skrivborden  där  webb-­‐tv  redaktionen  har  sin  arbetsplats.  Här  har  videoreportrarna  sina  arbetsbord.  En  i  gänget  är  fotograf  som  även  fungerar  som  tekniker  när  det  gäller  hanteringen  av  den  något  mer  avancerad  tekniken  såsom  kontrollrum  i  studio  eller  speciella  effekter  i  redigering.      Videoreporter  dag  jobbar  9-­‐5.  Kvällsvideoreportern  går  på  vaktlista,  börjar    kl  14  och  jobbar  till  midnatt.  TV-­‐redaktören  jobbar  också  på  vaktlista  8-­‐18.30.  Jobbar  fem  dagar,  ledig  fem    Videoreportern  börjar  dagen  med  att  kolla  med  nyhetschefen  vad  som  är  på  agendan.  Den  här  dagen  är  det  inget  som  man  planerar  att  rycka  ut  på.  Istället  sätter  sig  Videoreportern  Adam105  och  kollar  klipp  på  nätet.  Han  jobbar  liksom  de  flesta  videoreportrar  på  redaktionen  på  sin  bärbara  Mac  Book  Pro  vid  sitt  skrivbord.  En  sådan  här  dag  då  man  inta  har  något  utlägg  direkt  kollar  videoreportern  av  ett  antal  sajter  så  som;  live  leak,  break,  the  sun.co.uk,  cameraone,  dailymail.    Han  kollar  även  nordiska  dagstidningar  so  som  extrabladet.      Videoreportern  kollar  även  av  Scanpix,  redaktionen  prenumererar  på  material  från  Scanpix.  Här  finns  tre  nya  inslag  för  dagen.    Han  hittar  något  klipp  som  intresserar  honom,  kollar  med  nyhetschefen  vid  desken  om  det  är  intressant.    -­‐  Man  vill  hellre  ha  färre  bra  grejer  än  spruta  ut  en  massa.  

                                                                                                               105  Personen  har  ett  annat  namn  i  vekligheten.  

  58  

Kring  kl  11  kommer  nyhetschefens  PM  för  dagen  ut  på  mail.  Nyhetschefen  har  ett  uppdrag  till  videoreportern:  Bin  Ladins  familj  utvisas  från  Pakistan,  ett  klipp  finns  på  Reuters.  Videoreportern  laddar  hem  klippet.  Konverterar  videon  i  programvaran  Mpeg  streamclip  till  formatet  apple-­‐tv  25fps  mov-­‐fil        -­‐På  webb-­‐tv  får  man  öra  allt  själv  till  skillnad  från  vanligt  tv.  Videoreportern  Adam  lägger  in  klippet  i  videoredigeringsprogrammet  Final  Cut  .  Praktikanten  Cilla  får  ett  uppdrag  från  nyhetschefen:  att  kolla  upp  och  kanske  göra  ett  inslag  på:  det  har  kommit  en  inbjudan  till  ett  firande  på  GB  glass.  Videoreportern  Adam  skriver  ut  texten  som  kom  med  Bin  Ladin  klippet  på  papper.    Därefter  formulera  han  om  texten,  skriver  ut  sin  version  på  papper  och  går  till  speakerbåset  och  läser  in  den.    Speakerbåset  ligger  innanför  kontrollrummet  till  studion.  Den  studio  som  används  för  inspelning  av  Birros  Bord  med  gäster  i  studion,  men  även  andra  längre  program  så  som  musikprogrammet  XL-­‐live.  Studion  har  fyra  kameror  som  fjärrstyrs  från  kontrollrummet.  Tidningen  sänder  även  ett  programlett  längre  program  med  programledare  Bar  och  politik,  som  sänds  från  Ekens  bar  ute  på  stan,  vid  slussen.    Tillbaks  till  sin  arbetsplats  lägger  nu  Videoreportern  Adam  in  sin  inlästa  speaker  i  redigeringen  och  klipper  ihop.    Den  ljud-­‐mix  som  kom  med  videon  har  engelsk  speaker  blandat  med  miljöljud  och  skippas  därför  rakt  av.  ”På  vanlig  tv  hade  det  inte  varit  möjligt,  kommenterar  Videoreportern.”  Namnskylt  och  bildcred  för  Reuteres  läggs  in.    Sedan  lägger  Adam  in  de  färdiga  inslaget  i  dagens  mapp  för  videoinslag.  Han  laddar  där  även  upp  en  stillbild  ”dragarbild”  samt  skriver  in  en  rubrik:  ”Terrorfruar”  och  en  nedryckare.  Här  finns  plats  för  max  35  tecken  så  det  blir  lite  klurande.  Till  slut  blir  formuleringen  ”Bin  Ladin  fruar  hämtas  av  Pakistansk  polis.”    Därefter  skickas  inslaget  iväg  till  en  server.    I  samma  stund  mailar  videoreportern  till  tv-­‐redaktören  som  sitter  vid  desken  alldeles  bakom.  Det  är  tv-­‐redaktören  som  lägger  upp  inslaget  på  webben.        Videoreportern  berättar  om  hur  det  gick  till  med  videon  på  spårvagnen  i  Göteborg.      -­‐  Vi  hade  den  tidigt  och  jag  hade  den  hopklippt  snabbt,  men  sen  fick  vi  inte  tag  på  tjejen  som  var  med  i  filmen.  Vi  är  oerhört  noga  med  att  ta  in  medverkandes  godkännande  innan  vi  lägger  ut.  Därför  kom  den  inte  ut  förrän  senare.      Man  köper  in  material  från  en  frilansande  ”blåljusfotgrtaf”  som  åker  på  polisradion,  berättar  han.    Nyhetschefen  med  nya  uppdrag.  Videoreportern  ska  kolla  med  an  fotograf  på  uppdrag  ute  i  landet  om  det  finns  något  filma  från  ett  pågående  evenemang.  Han  ringer:    -­‐  Tjena,  Videoreportern  från  teve  här,  har  ni  några  filer?    Det  var  inget  att  hämta.      Lunchen  intas  i  en  matsal  i  huset.    Videoreportern  sitter  ihop  med  kollegor  vid  lunchen  som  är  avverkad  på  mindre  än  en  halvtimme.