8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

1/143

Soldatreglemente fr vinterfrhllanden

Central lagerhllning:Frsvarets bok- och blankettfrrd

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

2/143

FRSVARSMAKTEN 1997-09-01 09833:70609Hgkvarteret

Soldatreglemente fr vinterfrhllanden, Vintersoldat, 1997rs utgva (M7742-112112) faststlls att tillmpas fr o m1997-09-01.

Mertil MelinChef fr armledningen

Olle Rosn

1997 FrsvarsmaktenBoken r producerad i samarbete medSrman Information & Media AB

Sakavdelning: MSS

Sakansvarig arbetsgrupp: Mj Olle Rosn

mj Johan Skullmankn Lars Flt

kn Tomas Nybom

Redaktionell bearbetning: Eva Hgberg

Grafisk formgivning/original: Mats Nordin

Foto: Pepe Ericsson, Lasse Sjgren, Sven Halling, Metria

Illustrationer: Alf Lannerbck, Frsvarsbild

Tryckeri: Ljungfretagen Tryckeri AB

Sakansvarig: Johan Skullman, MSS

M7742-112112

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

3/143

Frord

Vintersoldati 1997 rs utgva r ett komplement till SoldF ochSoldR Mtrl med rd och anvisningar fr Ditt upptrdande p

och utanfr stridsfltet under vinterfrhllanden. Vintersoldatger rd till alla soldater i Frsvarsmakten.

Kyla och sn tvingar Dig ofta under vintern till ett annatupptrdande n det Du r van vid under sommaren och vidbarmarksfrhllanden. Vapen, fordon och annan materiel kr-ver dessutom srskild sktsel under vintern.

De varierande vinterfrhllanden som normalt rder i helaSverige har varit grunden fr Vintersoldat.

Som skickligare vintersoldat n motstndaren har Du ftt

vintern till en vn.

Lavinriskskalan p sidan 129 r utbytt och verensstmmermed UtbR Firning och klttring, 2001. Ytterligare frkla-ring av lavinriskskala och lavinprognos har tillfrts ochbeskrivs i bilaga 1.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

4/143

4

VINTERMILJNHistorik 9Kunskap - frdighet - erfarenhet 11

Hur du pverkas av kyla 12Stridsvrde i kyla - grundfaktorer 15

KYLSKADORLokal kylskada 22Allmn nedkylning 24Kylfot 26Kldsprickor 26Kontroller 27

KLDSELNatur- och konstmaterial 31Flerskiktsprincipen 31Ut- och inproblemet 32Mssor 34Vantar och handskar 35Stvlar och kngor 36Sndrkt 36Kroppsskydd och hjlm 37Frstrkningsklder 37

MATERIELVapen 40Sambandsmateriel 42Optisk och optronisk materiel 44Motorfordon 44Skidor och snskor 48

Pulkor 50Frplgnadsutrustning 51Brutrustning 52Sovsck 53

SKYDD MOT NBC- OCH BRANDSTRIDSMEDELUtrustning 56Indikering 57Sanering 57

MARSCH

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

5/143

Planering 60Frflyttning till fots 63

Motormarsch 66tgrder fre marsch 68tgrder under marsch 68tgrder vid rast 68Helikoptertransport 70

FLTARBETENMaskering 74Skentgrder 74

Befstningar 75vergng p is 76Frbindelsearbeten 79Sprngningsarbeten 80Mineringsarbeten 80Minspaning och minrjning 81

VILA OCH TERHMTNINGSkydd mot upptckt 84

Skydd mot vapenverkan 85Frlggning 86Posttjnst 90Stridsfrlggning 91

STRIDtgrder fre strid 94Stridsfrflyttning 96Skjutberedskap 99

Skjutstllning/eldstllning 100Strid med mekaniserade frband 102Omhndertagande av skadad 103Stridspaus 104

UPPTRDANDE I FJLLTERRNGUtrustning 108Kartlsning i fjllen 110Hrt vder och nedsatt sikt 111

Frlggning 117Skador och olyckor p fjllet 123Laviner 127Bilaga 1 Lavinriskskala ochlavinprognos 137

MARSCH

5

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

6/143

6 Vintermiljn

I Sverige har vi vinter frn ungefr mitten av

november till slutet av april. Vinterns lngd varierar

dock frn r till r. Av tradition betraktas Sverigesnorra del som den riktiga vinterns milj. Vrt av-

lnga land (157 mil) och den frhllandevis lnga

vintern innebr dock stora variationer, frn

besvrliga bltsnfrhllanden med stora tempe-

raturskillnader i sdra och mellersta Sverige, till

torra, vindpinade frhllanden med tmligen kon-

stant, lg temperatur i de norra delarna. Alla dessa

frhllanden mste respekteras, fr att du ska ha

en bra chans att lra dig de olika miljernas

egenskaper.

VINTERMILJNHistorik 9

Kunskap - frdighet - erfarenhet 11

Hur du pverkas av kyla 12

Stridsvrde i kyla - grundfaktorer 15

6

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

7/143

Vintermiljn 77

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

8/143

8 Vintermiljn

Vinterns olika miljer kan innebra stora mjligheter fr digoch ditt frband om ni har viljan att trna och uppleva dessspecifika sidor. Vinterns miljer kan ven innebra storaumbranden och pfrestningar fr den som inte har de kunska-

per och frdigheter som krvs. Den enskilda mnniskansfrmga att anpassa sig till kyla kan i viss utstrckning pver-kas genom en gradvis acklimatisering till miljn.

Medeltemperatur ifebruari30 rs statistik

Medelsndjup i februari30 rs statistik

12C

9C

6C

3C

0C

3C

100 cm

75 cm

50 cm100 cm

30 cm

10 cm

8 Vintermiljn

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

9/143

Vintermiljn 9

HistorikDet finns mnga terkopplingar till krigets historia dr slaggenomfrts under besvrliga vinterfrhllanden. Flera av fl-

jande exempel har utspelats p platser som du i frsta handsannolikt inte frknippar med vinter, sn och minusgrader.

Redan r 218 f Kr frlorade Hannibal nra halva sin styrkap 46 000 man nr han korsade Pyrenerna och Alperna p sinvg mot Podalen.

Carl Gustav Armfelt tgade i augusti 1718 med 10 500karoliner frn Duved mot Trondheim. Ambitionen att intaTrondheim misslyckades och under tertget vid nyret 1719

rkade hans redan hrt sargade trupp (5 150 man) ut fr ensnstorm och endast 1 700 man kunde ta sig ver fjllen medlivet i behll.

Armfelts karoliner

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

10/143

10 Vintermiljn

Under frsta vrldskriget drabbades 115 000 brittiska ochfranska soldater av kylskador. Mnga fick s k skyttegravsfot,dvs kylskador som uppstr vid lng vistelse under blta frhl-landen. Under andra vrldskriget slogs ca 200 000 soldater ut

av kylskador.Andra exempel p krig under vinterfrhllanden r Yom

Kippur-kriget 1973 vid Golanhjderna och Falklandskriget1982 d mnga brittiska soldater drabbades av kylskador.

Under Gulfkriget 1991 verrumplades flera mindre special-styrkor av pltsliga ovder med bltsn i bergen nra densyriska grnsen. ven flera av vra internationella styrkor, t exi Bosnien, har tjnstgjort under besvrliga vinterfrhllanden.

Att du skulle kunna hamna i motsvarande situationer i kriseller krig mste bedmas som sannolikt allts mste du se tillatt vara vl frberedd.

10 Vintermiljn

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

11/143

Vintermiljn 11

Kunskap frdighet erfarenhet

Upptrdande i alla de vintermiljer som du kan komma atthamna i har en gemensam nmnare, nmligen ansvaret frsvl dig sjlv som dina kamrater. Detta gller alla, oavsett omdu r enskild soldat eller chef.

Fr att skerstlla godtagbara kunskaper, frdigheter ochsist men inte minst erfarenheter mste du genomfra allt frnformell trning till tillmpad vning under realistiska frhl-

landen. Genom att utsttas fr umbranden under lngre tidkan du prva din kunskap. Du mste ha frstelse fr vinternsspecifika krav och kunna anpassa dig till olika situationer.

Genom att lyssna p andras vintererfarenheter som byggerp lng, kontinuerlig trning kan du snabbare tillgodogra digdessa kunskaper.

Vintermiljn 11

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

12/143

12 Vintermiljn

Hur du pverkas av kylaMnniskan r ett dggdjur som trivs bst nr den omgivandetemperaturen r 27C (i vila). Vid denna temperatur varken

svettas eller fryser vi och kroppen r i vrmebalans. Vrhudtemperatur r d 3334C.

Kroppen strvar efter att upprtthlla en konstant inretemperatur p ca 37C, fr att kroppens vitala delar ska fungerap bsta stt. Vintertid krver kroppen att du vidtar tgrder, fratt kunna behlla denna temperatur. Du mste kl p digordentligt eller vara i rrelse fr att inte brja frysa. Du msteocks ta och dricka.

Kroppens temperaturregleringKroppens eget skydd fr att upprtthlla en normal temperaturi livsviktiga organ hjrna, ryggmrg, hjrta, lungor, lever ochnjurar r blodcirkulation, svettningoch huttring.

Blodcirkulation

Kroppen har stora mjligheter att p egen hand reglera tempe-raturen genom att lta blodet strmma mellan kroppens krnaoch skal. Om krnan fr fr hg temperatur skickar kroppen utmer blod till skalet fr avkylning och blir drmed av medverskottsvrme. Man ser detta genom att huden blir rd nrman r varm. P motsvarande stt blir huden blek nr man rkall, eftersom kroppen d skickar ut mindre blod till skalet fratt minska vrmefrlusterna i krnan. Armar och ben fr d

mindre blod och drmed frsmras funktionen i hnder ochftter. Om hudtemperaturen p hnderna sjunker mot 15C blirfingrarna i det nrmsta oanvndbara. Du kan t ex inte ppna enryggsck, stnga vrmejackan eller ta p dig skidorna!

Mycket kroppsvrme frloras via huvudet, eftersom dethela tiden hlls varmt av blodgenomstrmningen. Hjrnanbehver kontinuerligt syre fr att fungera och drfr kankroppen inte stnga av blodtillfrseln till huvudet fr att spara

vrme i kroppskrnan.

Kroppskrnan

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

13/143

Vintermiljn 13

Av den kroppsvrme du frlorar vid -10C frsvinner hlftenvia huvudet om du inte har mssa ptagen. Vid -20C kan dufrlora upp till 75%.

SvettningOm kroppsvrmen kar, p grund av hrt fysiskt arbete eller attdu har fr mycket klder p dig, strmmar blodet till huden fravkylning. Detta r inte alltid tillrckligt fr att behlla krop-pens vrmebalans du brjar svettas. Kroppen frsker sedandunsta bort svetten p huden. Detta krver vrme, vilket gr attkroppstemperaturen snks.

Frn huden avdunstar hela tiden, ven vid kyla, 0,5-1 liter

vatten per dygn. Avdunstningen genom svettning, kan vid hrtarbete vara upp till 4 liter per timme.

Vid risk fr svettning mste du ta av dig vissa klder ochdessutom se till att du kan ventilera bort verskottsvrmen.

Vid risk fr svettning mste dultta p kldseln

Svettas man, dr man

Grnlndskt ordsprk

Ventilera genom att

knppa upp i halsen

ta av vantar eller handskar

ta av mssa eller hjlm en kort stund

ppna gylfen

HuttringHuttring innebr ofrivilliga sammandragningar i musklernafr att ka kroppsvrmen. Den brjar lngsamt och kulminerari vldsamma skakningar i hela kroppen. Huttring r kroppenseget skydd mot avkylning och en tydlig signal till dig att dumste gra ngot frstrka kldseln, brja med fysisk aktivi-tet, uppska vrme i hus eller tlt samt ta och dricka ngotvarmt.

Vintermiljn 13

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

14/143

14 Vintermiljn

Litenriskfrkyl-skada

(5%)

Storrisk

(50%)

Mycket stor risk fr snabb frfrysning frnngra minuter ned till ett par sekunder

(95%)

ledning 5 % (stende)

Vindens effektNr det r vindstilla och du inte rr dig srskilt mycket stannarluften som kroppen vrmt upp kvar som ett hlje runt kroppen.Om det dremot blser erstts den varma luften runt kroppenmed kall luft. Vind och fartvind kar allts kroppens vrmefr-luster (konvektion). Man kan uttrycka detta med hjlp av entabell, som visar hur vinden pverkar oskyddad hud vid olikatemperaturer.

Den procentuella frdelningenav kroppens vrmeavgivningvarierar med de yttre faktorerna,t ex hur mycket det blser,vilkenkldsel du br, om du str ellerligger i snn

Kroppens vrmeavgivning

OBS!Risken fr kylskador kar kraf-tigt nr det blser eller nr duutstts fr fartvind

Fukt och vtaMnga kylskador uppstr i samband med fukt (vta klder),ven vid plusgrader.

Fuktig luft knns alltid kyligare n torr, ven om tempera-turen r densamma. Det beror p att kroppen avger mer vrme,genom ledning, till vattenmolekylerna n till luftmolekylerna.En temperatur p -10C i Gteborg upplevs som kallare n

-10

C i Arvidsjaur, eftersom den fuktiga havsluften i Gteborglttare avleder kroppsvrmen n den torra luften i Arvidsjaur.

ledningvrmefrlust frn kroppen tillkalla ytor

Ju lngre tid kroppen utstts fr

kraftig kyla, vind och fukt, destostrre risk fr kylskador

vrmestrlningsrskilt frn kroppsdelar som inteskyddas av klder

konvektion (vind)kall luft kommer intill kroppen ochstjl kroppsvrme (speciellt istark vind och om man inte har

vindtta klder p sig)

avdunstningbde via utandningen och frnhuden (svett)

Kroppen frlorar vrme genom:

VINDKYLETABELL Vindm/s km/h 0 5 10 15 20 25 30 35 40

2 7 1 6 11 16 21 27 32 37 42

5 18 9 15 21 28 34 40 47 53 59

8 30 13 20 27 34 41 48 55 62 69

16 60 18 26 34 42 49 57 65 73 80

25 90 20 28 36 44 52 60 69 77 85

Lufttemperatur C

14 Vintermiljn

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

15/143

Vintermiljn 15

Stridsvrde i kyla grundfaktorer

KonditionAtt vara vltrnad r en grundfrutsttning fr att bibehlla detfysiska stridsvrdet vintertid. Din trning ska inriktas puthllighetstrning, bde muskulrt och konditionsmssigt.ven vanan att vistas i vintermilj, i kombination med en starkvilja, r viktiga faktorer som pverkar ditt stridsvrde.

Tnk p att rkning och alkohol avsevrt frsmrar din

prestationsfrmga.

VtskaNormalt r ditt dygnsbehov av vtska ca 3 liter. Behovet karvintertid, eftersom det bl a frsvinner strre mngder vtskamed din utandningsluft. Du frlorar ven vtska genom attkroppen mste vrma upp och fukta den torra och kalla

inandningsluften. Drick drfr 45 liter per dygn.Vtskan du dricker br frses med kolhydrater, t ex druv-

sockerpulver, som gr att kroppen bttre kan tillgodogra sigvtskan. Strva alltid efter att dricka varm vtska (minst20C).

Du br helst hmta vatten frn ppna och rinnande kllor.Du kommer ofta att behva smlta sn. Kontrollera att snninte r frorenad.

Sn r pors och innehller mycket luft, drfr br dupacka den hrt i krlet nr du ska smlta den.

Fr att undvika att vtskan i din dricksflaska eller termosfryser ska du vara noga med hur du frvarar dem. I strng kylakan det bli ndvndigt att bra fltflaskan innanfr fltjackan,nra kroppen, t ex med en rem runt halsen.

Skerstll att du r torr, varmoch mtt

Drick minst 4-5 liter vtska per dygn

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

16/143

16 Vintermiljn

Nr du blir nedkyld frlorar kroppen vatten ven genomnjurarna, s k klddiures. Eftersom blodcirkulationen koncen-treras till kroppens krna snds en signal till njurarna att grasig av med vtska. Detta leder till att du oftare kommer att

kissa.Du kan sjlv bedma att du dricker tillrckligt genom att

kontrollera frgen p din urin. Ju mrkare urinen r, desto merbehver du dricka. Klar och genomskinlig urin r tecken p attvtskebalansen r bra.

Tnk p att...

Drick sm mngder ofta!

Drick minst 45 liter per dygn!

Drick varm dryck!

Undvik att ta sn fr att slcka trsten!

VARNING!Mrk urin r ett tecken pvtskebrist

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

17/143

Vintermiljn 17

KostP vintern r en riktigt sammansatt kost, med ett nringsinne-hll som ger mycket energi, viktig fr din uthllighet.I vintermiljn kan ditt behov uppg till 15 00030 000 KJ perdygn. Nr du r trtt r det ltt att frestas till att strunta imatlagningen eller att ta. Du fr d inte den energi som krvsfr att du ska klara de pfrestningar du utstts fr. Nringsinta-get br motsvara ca 60 % kolhydrater, 30 % fett och 10 %proteiner. t drfr alltidupp all den mat du tilldelas. Vid lngtids vistelse i kyla ska andelen fett kas till frmn fr kolhyd-rater. Efterstrva att ha t ex kex, choklad, russin i fickorna fratt f tillgng till extra energi.

Var alltid noga med att vrma upp maten, eftersom frusenmat kan kan ge diarr och kramper. Dessutom gr det t mycketkroppsenergi nr man ter kall mat och du riskerar d att blinedkyld.

Kldsel och utrustningDet r viktigt att du frstr mnniskans frutsttningar fr att

vistas och arbeta i vintermilj, bde vad avser mjligheter ochbegrnsningar. Frutsttningarna fr verlevnad vintertid rgivetvis att vi har bra kldsel och utrustning, eftersom vi rentfysiologiskt r skapta fr ett tropiskt klimat. Ett bra bevis frmnniskans frmga att acklimatisera sig kan vi bl a se hoseskimernas frmga att hantera extrem milj med inslag avbde strng kyla och vta.

Grundprincipen fr hur din bekldnad r uppbyggd och

hur du ska tillmpa denna r av stor betydelse. Det handlarsvl om att skydda sig mot kyla och vta som att kunnahantera verskottsvrme, i synnerhet nr du riskerar att svet-tas. Du br ha kunskaper som underlttar improvisation,eftersom alternativa och tillflliga lsningar ibland kommeratt vara avgrande, d din ordinare utrustning r trasig ellerinte tillgnglig.

rhundranden av erfarenheter visar att i princip 30 % av

din totala kapacitet beror p din kldsel och vrig utrustning.Resterande 70 % beror p din frmga att tillmpa kunskaperoch erfarenheter, i synnerhet vintertid.

t upp tilldelad mat!

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

18/143

18 Vintermiljn

I dag grs mnga jmfrelser mellan militr, personlig utrust-ning och civil friluftsbekldnad och utrustning. Du br hafrstelse fr att militr verksamhet r sregen och specifik,bl a beroende av krigets och utbildningens krav p slitstyrka,

skyddsfrmga mot nuklera, biologiska, kemiska stridsme-del (NBC) och brand. Dessa faktorer och det faktum att ut-rustningen kommer att anvndas i daglig, mycket krvandetjnst gr att civila produkter oftast inte anvnds i militrt bruk.

StressI olika vintermiljer kan mnga faktorer orsaka stress. Felak-tiga beteenden uppstr ofta p grund av oerfarenhet och rdsla

att gra fel. Stress r ofta orsaken till att mnga sm och viktigarutintgrder inte utfrs, t ex toalettbesk, att dricka och attreglera kldseln. Om du p ett dmjukt stt tar till dig andraserfarenheter och genom varseblivning och miljtrning rberedd att tnja p grnser, kan du skert n en strre sjlvkn-nedom. Detta blir sannolikt ett absolut krav p dig som individfr att ditt frband ska kunna hantera den stress och deumbranden som uppstr inom gruppen. Du har inte rd att

gra egna misstag.

Oavsett om du r chef eller en-skild soldat s r kontroll av ut-rustning och verksamhet av yt-

tersta betydelse. Var noggrann!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

19/143

Vintermiljn 19

Tillmpaflerskikts-principen

Kontrollerafrgen purinen

Tvtta ofta

HygienDlig personlig hygien pverkar kanske inte omedelbartfrbandets stridsvrde, men p sikt kan det f desdigrakonsekvenser som t ex infektioner, hud- och tarmsjukdo-

mar. Vintertid r det ofta svrare att skta sin personligahygien, bl a beroende av kyla samt bristen p lttillgngligtvatten. Ta alla tillfllen i akt fr att skta hygienen. Srskiltbra tillfllen r nr du har tillgng till varmt vatten ochkanske rent av ett uppvrmt utrymme, t ex nr du r eldpost.

Tnk p att... Tvtta och raka digfrevilan, detta fr att hudens eget

fett ska hinna terbildas (3-4 tim)!

Tvtta hnderna efter toalettbesk!

Tvtta ftter, strumpor och underklder s ofta du frtillflle!

Tvtta underlivet nr du har mjlighet!

Anvnd inte hudsalva i ansiktet vid vistelse i strngkyla. Svett under lagret av hudsalva kan orsaka kyl-skador

Vila

Att vara utvilad kar mjligheten till bra prestationer. Solda-terna ska i mjligaste mn ges alla tillfllen till vila. Dettagller inte minst chefer, som ofta glmmer sig sjlva.

Fr att terstlla din prestationsfrmga efter en fysiskoch psykisk belastning, t ex strid i vintermilj, krvs allt frn34 timmars vila och smn under stridspauser till terhmt-ning i ett eller flera dygn.

Som soldat ska du ta tillvara alla tillfllen som ges till

vila, ven korta perioder om 1520 minuter. Vilan blir bttreoch kroppen terhmtar sig fortare om du har mjlighet attta och dricka innan du vilar.

Hll huvudetvarmt!

Strva efter att hlla digvarm, torr, mtt och utvilad

Inta varm matoch dryck

Konsumera ej alkoholoch tobak

Skerstll att du kan ta ochdricka fre vilan

OBS!

Vintermiljn 19

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

20/143

20 Kylskador

KYLSKADORLokal kylskada 22Allmn nedkylning 24

Kylfot 26

Kldsprickor 26

Kontroller 27

20

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

21/143

Kylskador 21

De flesta kylskador kan undvi-

kas om man upptrder p

rtt stt. Kroppen har nmli-

gen stor frmga att hlla en

normal temperatur och mins-

kar drmed risken fr kylska-

dor. Din utrustning, om den

anvnds rtt, ger ocks ett

fullgott skydd ven vid svra

pfrestningar.

En ytlig kylskada som be-

handlas omedelbart lmnaringa eller obetydliga spr ef-

ter sig. Djupa kylskador tar d-

remot lng tid att lka och

kan resultera i ett livslngt

handikapp. En kroppsdel som

varit kylskadad r dessutom

mycket mtlig fr kyla ochkan ltt bli kylskadad p nytt.

21

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

22/143

22 Kylskador

Lokal kylskadaNr en avgrnsad del av kroppen drabbas av en kylskada kallasdenna lokal. Den lokala kylskadan kan vara ytlig eller djup.

Om du utstts fr kyla och vind r det risk att utsatta stllensom kinder, nsa och fingrar fr vita flckar. Sdana r teckenp enytlig kylskada.

Om kylan fr verka en lngre tid kan skadan, om den intetgrdas, trnga ner i underliggande vvnader och man fr endjup kylskada.

Ytlig kylskada (frfrysning)Symtom

En stickande smrta vergr i knslolshet. Det r inteskert att man knner smrtan, t ex vid hrd blst eller i en

stressad situation. Huden blir kall och vit (vit flck), men r inte hrd och kan

fortfarande frskjutas mot underliggande vvnad.

Behandling

Kom i skydd fr vinden.

Frstrk kldseln.

Drick st, varm dryck. Var i rrelse.

Vrm med egen eller kamrats kroppsvrme, hud mot hud.OBS! Gnugga inte.

Ansikte: Med varm hand

Hand: I armhlan innanfr klderna

Fot: I kamrats armhla innanfr klderna

Fortstt behandlingen tills knsel, frg och rrelsefrmgaterkommer.

Skydda skadan mot terfrfrysning.

Glasgon, smycken och klock-armband av metall kan orsakaytliga kylskador

Ytlig kylskada

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

23/143

Kylskador 23

Djup kylskadaOm 2030 minuters behandling av en lokal kylskada intehjlper r kylskadan djup.

Symtom

Huden r hrd och knslols och kan inte frskjutas motunderliggande vvnad.

Hudenr vitgul eller marmorerad och blir blrd d skadanbrjar behandlas.

Blsor syns efter ngra timmar.

BehandlingEn djup kylskada ska i frsta hand behandlas av lkare. Omdet inte gr att n lkare inom rimlig tid (23 timmar) iakttagfljande:

Brja aldrig behandling av en djup kylskada frrn du rsker p att den kan fullfljas och att du kan skydda skadanmot terfrfrysning under transport till lkare.

Brja behandla den nedkylda kroppsdelen. Bst r att

snka ner den, eller om mjligt hela kroppen, i varmtvatten (4042C) i minst 30 minuter eller tills knsel ochrrelsefrmgan terkommer. Fyll kontinuerligt p medvarmt vatten, eftersom det kallnar fort.

Smrtlindring br ges eftersom behandlingen r mycketsmrtsam.

Kylskadad fot fr inte belastas, vare sig fre eller efter

behandlingen. Varning! Strumpan p foten kan ha frusit fast i skinnet.

Behandla foten med strumpan p.

Efter behandlingen ska personen fras till lkare.

Djup kylskada omedelbart efterupptining

Djup kylskada dagen efterupptining

Djup kylskada efterca 2 veckor

Lkt djup kylskada

Kontakta alltid lkare vid djupkylskada!

OBS!

Kylskador 23

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

24/143

24 Kylskador

Allmn nedkylningOm kroppen successivt frlorar mer vrme n den kan alstrakan man drabbas av allmn nedkylning. Det kan intrffa nr du

blir vt, utsatt fr hrt vder med stark vind eller om du rskadad och tvingas sitta eller ligga stilla en lngre tid. Det rsledes vta, vindoch ofrmga att med rrelseskapa vrmesom leder till stora vrmefrluster och allmn nedkylning. Dukan drabbas ven vid plusgrader.

Vid allmn nedkylning i strng kyla r det stor risk att vendrabbas av ytliga och djupa kylskador.

Om du hamnar i kallt vatten grnedkylningen mycket snabbteftersom vatten avleder vrme2530 gnger snabbare n luft

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

25/143

Kylskador 25

Reaktioner p fallande kroppstemperatur

Mttligt nerkyld

35C Kraftig huttring, dlig motorik, frsmrat

omdme, apatisk

33C Avtagande huttring, hnderna oanvndbara,frvirrad

Svrt nerkyld, medvetsls

30C Ingen huttring, kan inte g, kraftigt frvirrad

2830C Svag puls och andning, risk fr hjrtflimmer(hjrtrytmrubbningar)

2527

C Medvetsls, kan verka dd

Behandling avmttligt nerkyld

Kom i skydd fr vinden.

Byt till torra klder eller frstrk kldseln.

Ge varm dryck (st) om den skadade kan hlla i muggen.

Om den skadade bara fryser, f honom att rra p sig.

Frsk snarast komma in i vrme (fordon, tlt, hus).

Behandling avsvrt nerkyld ellermedvetsls

Hantera den skadade mycket varsamt. Undvik ondigarrelser!

Undersk den skadade i l. Borsta bort eventuell sn. Tafrsiktigt avyttreblta klder och bdda in den skadade ivindrock, patienttcke eller filt. Isolera kroppen, armarnaoch benen var fr sig. Glm inte huvudet!

Skydda frn markkyla.

Lgg i framstupa sidolge.

Pbrja ingen uppvrmning. Isolera bara!

Transportera den skadade varsamt i liggande stllning tillfrbandsplats eller lkare.

Kontrollera andningen ofta.

Det frsta tecknet p allmnnedkylning r att du blir sl ochlikgiltig

En till synes livls och nedkyldperson som hittas utomhus skaalltid betraktas som levande.Endast lkare fr avgra patien-tens tillstnd

OBS!

VARNING!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

26/143

26 Kylskador

KylfotKylfot kan uppst om du under en lngre tid (dagar veckor)r fuktig om ftterna eller om du tvingas sitta eller st stilla i

fukt och kyla. Skadorna kan upptrda ven vid plusgrader(17-18C). Kylfot kallas ven skyttegravsfot (1:a vrldskriget),skyddsrumsfot (2:a vrldskriget) eller livbtsfot (Koreakri-get).

Symtom

Domningar, stickande smrta, svullnad, skrynklig vaxvit

hud. Vid uppvrmning blir ftterna rda eller bllila.

BehandlingKylfot ska behandlas av lkare. Kylfot har lng konvalescens-tid.

tgrder fr att undvika kylfot

Hll ftterna torra och isolera mot markkyla.

Byt strumpor ofta.

Ta av skorna s ofta som mjligt och lufta ftter och skor.

Massera ftterna minst 5 minuter dagligen.

Hglge vid vila.G aldrig p foten om denvrker och r missfrgad

Kylfot

KldsprickorDu kan f s k kldsprickor p lppar, fingertoppar och nagel-band p grund av uttorkning, nr du vistas lnge i kyla.

Tag fr vana att smrja in lppar och fingrar med hudsalvafre vila.

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

27/143

Kylskador 27

KontrollerGrupp- eller plutonchefen ska noga planlg-ga verksamheten och sedan kontrollera fl-

jande.

Fre verksamheten Planera fr regelbundna raster, vtskein-

tag och utspisning.

Kontrollera temperatur, vind och vder-leksutsikter.

Skerstll att soldaterna har rena strum-por, torra skor och inlggssulor.

r kldseln rtt anpassad?

Har soldaterna tit, druckit och vilat till-rckligt?

Kontrollera att utrustningen r hel, funk-tionsduglig och rtt tillpassad.

Under verksamheten Vxla mellan t ex skidmarsch och tolk-

ning fr att producera vrme. Anpassatempot med hnsyn till kylan.

Anpassa kldseln (ge order om att bytaklder vid behov).

Kontrollera allmntillstndet (regelbun-det).

Lt soldaterna kontrollera varandras an-sikten.

Kontrollera ftter och hnder.

Utspisa regelbundet och se till att dryckenr varm.

Efter verksamheten Visitera gruppen (om mjligt ska solda-

terna vara barfota).

Kontrollera dig sjlv Har du druckit och tit regelbundet?

Har du rtt kldsel fr verksamheten? rdu fr varm? Svettas du? Fryser du? Reg-lera vid behov!

r klder och kngor torra?

Har du knsel i fingrar och ansikte?

Har du knsel i ftterna? I trna? Ta avkngorna om du r tveksam!

Du kan undvika kylskador om du r noga medkldsel, dryck, fda och kontroller. En grundregelr att alltid vara TORR, VARM OCH MTT

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

28/143

28

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

29/143

KLDSELNatur- och konstmaterial 31

Flerskiktsprincipen 31

Ut- och inproblemet 32Mssor 34

Vantar och handskar 35

Stvlar och kngor 36

Sndrkt 36

Kroppsskydd och hjlm 37

Frstrkningsklder 37

I den militra bekldnaden finns

ditt grundskydd fr att klara vinterns

kyla, vind och vta. Men hur bra det

n r s utgr du den avgrandefaktorn. Din frmga att tillmpa

kunskaper och frdigheter i att an-

vnda och vrda utrustningen r

mycket viktig. Detta r avgrande

fr din verlevnad i kyla, vind och

vta.

Vintermiljn stller hga krav

p din frmga att anpassa kld-

seln till olika frutsttningar. Du ms-

te drfr ha frstelse fr dina be-

grnsningar, kapaciteten och funk-

tionen hos din bekldnad samt

olika miljer och klimatfrhllanden.

29

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

30/143

30 Kldsel

Fltjacka

Kroppsskydd

Trja

Fltskjorta

Kortkalsonger

Femfingerhandskar/vantar

Fltbyxor

Lngkalsonger

Knstrumpor

Ytterstrumpor

Inlggssulor

Hjlm med hjlmhuva

Hjlmunderlag

Sndrkt

Tumhandskarmed innervantar

Vrmejacka

Flerskiktsprincipen

Vinterknga

30 Kldsel

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

31/143

Kldsel 31

Natur- och konstmaterialDen bekldnad som anvnds inom Frsvarsmakten r tillver-kad av bde natur- och konstmaterial. Dessa material har bde

fr- och nackdelar, beroende p frutsttningarna som rdervid olika tillfllen.

Oavsett vilket material som valts till ett kldesplagg ellerannan del i din utrustning, s genomgr det flera olika prov;bl a testas tvttbarhet, slitage, flam- och brandskerhet, isole-rande egenskaper i torrt och vtt tillstnd, allergiskerhet ochrisk fr elekrostatisk laddning. Proven sker delvis i labora-toriemilj, men frmst i fltmilj dr hela funktionen kan

prvas.Du kan vara sker p att dina kldesplagg fyller sin

funktion vl om du anvnder dem p rtt stt.

FlerskiktsprincipenFltuniformssystemet r uppbyggt efter flerskiktsprincipen.De olika skikten r ett innerskiktsom transporterar bort fuktfrn huden, ett mellanskiktsom isolerar luft och binder den fuktsom kommer inifrn kroppen, samt ettytterskiktsom frmstskyddar mot vind och vta. Dessutom har dufrstrkningskl-derfr kat skydd.

Vl utprovade och rymliga klder ger bra plats fr luften

mellan plaggen. Detta gller ven fr dina skor och handskar.Eftersom luft leder vrme dligt stannar vrmen kvar i dessaskikt p ett bra stt. Vljer du fr trnga klder, handskar ochskor s begrnsas utrymmet kraftigt fr den isolerande luften.Vlj dock inte fr stora klder, eftersom du d kan f svrt attvrma upp luftlagren.

Dina klder r delar i ett flexibelt system som ska ge digmnga mjligheter till ventilering av verskottsvrme och

isolering mot kyla.

Exempel p klder vidolika aktiviteter

Stationr aktivitet

Hrd aktivitet under kortaretid vid upprepade tillfllen

Hrd aktivitet under lng tid

Kldsel 31

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

32/143

32 Kldsel

Ut- och inproblemetDu kommer med skerhet att hamna i situationer d tempera-turen ofta vxlar mellan kallt och varmt, t ex genom att hoppa

in i och ut ur stridsfordon, vid snabba frflyttningar somvergr till vntan i skyddsstllning, in i och ut ur tlt ellerbyggnader. Du riskerar d att bli fuktig eller rentav vt, svlinifrn som utifrn. D minskar dina klders frmga attskydda dig mot avkylning.

Det r drfr viktigt att du hller dig fri ifrn sn, srskiltnr du gr in i varma utrymmen. Slarvar du s smlter snn ochdu blir fuktig. Nr du vl kommer ut igen isas klderna och du

kyls snabbt av, med vsentligt frsmrat stridsvrde som fljd.Eftersom du inte kan gardera dig mot alla situationer, utansannolikt kommer att bli bde fuktig och vt flera gnger, r detviktigt att du behrskar olika metoder fr att torka klder.

Under t ex rast eller strids-pausr det lmpligt att pas-sa p att ventilera bort ver-skottsvrme

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

33/143

Kldsel 33

Nr dina klder blivit vta

Byt till torra klder nr du skerstllt attdu kan torka de vta klderna du har pdig.

Torka dina vta klder i uppvrmda ut-rymmen, t ex tlt, hus, fordon. Tag tillva-ra varje tillflle.

Fuktiga klder kan du torka med hjlp avdin kroppsvrme. Gr detta nr du utfrngon form av lttare arbete.

Innanfr fltbyxan (utmed lren) och in-

nanfr fltjackans rmar r bra platserfr att torka strumpor, handskfoder, in-nersulor och mssor.

Du kan ven tillmpa frystorkning avdina klder. Lt vattnet i klderna frysatill is och skaka sedan bort isen.

Nr tillflle ges mste du tvtta dina klder fr attde ska behlla sin funktion. Hrt smutsade klderfungerar nstan lika dligt som vta

Fr att hlla dig torr

Anpassa kldseln till temperaturen, ochframfr allt till verksamheten.

Om du kan frutse att du kommer att blifuktig eller vt, anvnd s lite klder sommjligt.

Spara frstrkningsplaggen till raster,stridspauser, etc.

Borsta bort snn frn dina klder, fram-fr allt skorna, innan du gr in i varmautrymmen.

Snk vrmen i fordonet.

Kontrollera alltid frst med ditt befl omdu fr anvnda civila kldesplagg i tjns-ten. Det r nmligen inte skert att allakrav som stlls p militr fltbekldnad,t ex skydd mot brand eller kemiska vts-kor, r tillgodosedda i civila klder.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

34/143

34 Kldsel

MssorHuvudet r den kroppsdel som avleder mest vrme. Fr attkunna reglera denna vrmeavgng har du tre msstyper i dinutrustning.

Medfr dina mssor ltt tillgngliga i t ex flt- eller sn-jackan. Du kan d snabbt reglera vrmen genom att vxlahuvudbonad.

Fltmssanlmpar sig bst vid frflyttningar, d du pro-ducerar mycket verskottsvrme. Vid behov, t ex vid starkvind, kan du flla ned fltmssans ronlappar och pannlapp.

Plsmssan och hjlmunderlagetr frstrkningsplaggsom du ska anvnda sparsamt. De behvs som regel vid raster,nr du sover, vid posttjnst, nr du str som flygvarnare, etc.

Du kommer ofta att bra hjlm. Beroende p temperaturenkan du frstrka med fltmssan eller hjlmunderlaget.

Plsmssan ska inte anvndas under hjlmen. Hjlmenhamnar d fr hgt och sitter ostadigt. Dessutom minskarskyddet p sidorna. Hjlmduken p hjlmen kan vndas; pena sidan har du kamouflage fr barmark, p den andra frsnfrhllanden.

Byt mssa beroendeav verksamhet

Hjlmunderlagets fyraolika funktioner

Plsmssans olika lgen

34 Kldsel

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

35/143

Kldsel 35

Vantar och handskarHnderna r dina viktigaste instrument fr att utfra saker somkrver finmotorik. Utan hndernas funktion fr du snabbt

problem, i synnerhet vintertid. Fr att skydda hnderna effek-tivt ska du ha tillgng till olika typer av handbekldnader:tumhandske med innervante och femfingerhandske/-vante.Tumhandsken med innervante ska vara s rymlig att du kanrra fingrarna och utan problem f plats med en smidigfemfingerhandske eller vante.

Tumhandske med innervante

Femfingerhandske

Femfingervante

Fst alltid tumhandskens fngrem vid armen. Om duslarvar med detta kan handsken bli kvar i snn, t ex viden sammanstt d du kastar av den fr att bttre kunnaanvnda ditt vapen. Vid hrd vind kan en tumhandskedessutom blsa bort, om den inte r fastsatt.

Ta inte i metalleller motsvarande med bara hnder nrdet r kallt. Du riskerar snabbt att frysa fast eller f enlokal kylskada. Ha en handske eller vante p dig.

Du br om mjligt ha ett par extra innervantar tilltumhandskarna.

Runt handledernakan dufrstrkaytterligare med hjlpav vrmetrjans muddar.

Som ndlsning kan duerstta en frlorad handskemeden ytter- eller innerstrumpa.

Bls aldrig vrme i handskarnamed hjlp av munnen.Utandningsluften innehller nmligen mycket fukt somd verfrs till handskarna och frsmrar deras funk-tion.

Arbeta inte enbart med innervante eller femfingervante.Skydda vanten mot fukt och slitage genom att ha deninne i tumhandsken.

Tnk p att...

Skydda dina vantar mot fukt ochslitage

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

36/143

36 Kldsel

Stvlar och kngorFr vinterbruk har du i huvudsak tv par skor att vlja p.

Gummistvlarna med innerfoder lmpar sig bst vid tem-

peraturer ned till ca -10C och om du riskerar att bli vt av sn,stp eller vattenplar.

Vinterkngorna i lder lmpar sig bst fr kallare ochtorrare klimat.

Det r viktigt att skorna r s rymliga att du kan rra ptrna. Mt din fot med ptagen ytter- och innerstrumpa, fr attf bsta passform p gummistvlar och vinterkngor.

Inlggssulorna har en mycket viktig vrmeisolerande funk-

tion. Sulorna mste drfr torkas regelbundet och bytas ut nrde blir fr gamla.

Vinterknga

Gummistvel

Innerfoder

Tnk p att...

Torka strumpor och inlggningssulor dagligen och hlldem hela och rena.

Torka stvlar och kngor nr tillflle ges, dock inte i frstark vrme, hgst ca 35C. Vid stark vrme kansulorna deformeras, ldret krympa och gummit spricka.

En effektiv torkningsmetod r att stoppa tidningspap-per i stvlar och kngor.

Ta av kngorna s fort tillflle ges fr att lufta bde democh ftterna. Detta r srskilt viktigt nr du r inomhus.

Vid strng kyla ska vinterkngorna intesmrjas med

vaxfett, eftersom vaxfett fryser i kyla och kngorna blirstela.

SndrktSndrkten r ett vinterkamouflage som ska skydda dig motupptckt. Sndrkten skyddar dessutom bra mot vind, sn och

lttare vta. Anvnd sndrkten med omdme, s att den inteblir allmn verdragskldsel som smutsas ner och frlorar sinkamouflagefunktion.

OBS!Utstt inte stvlar och kngor frstark vrme

36 Kldsel

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

37/143

Kldsel 37

Detr lika viktigt att undvika svett-ning som att skydda sig mot kyla!

Drick extra mycket nr du brkroppsskydd och hjlm

Fr att upprtthlla hg stridsberedskap br du normalt brastridsutrustningen utanp snjackan. I vissa situationer, dr detgller att se men inte synas, t ex vid spaning och rekognose-ring, kan du med frdel bra stridsutrustningen innanfr sn-

jackan. Du br dock flytta tminstone tv av dina magasin tillsnjackans brst- eller framficka, fr att skerstlla din eldbe-redskap.

Kroppsskydd och hjlmNr du br ditt kroppsskydd och hjlm kommer du att bli varm

vid anstrngning,ven om det r ordentligt kallt. Drfr ska duvara noga med att ventilera verskottsvrmen. Du riskerarannars att bli svettig och nerkyld, med snkt stridsvrde somfljd.

Torka bort fukt och smuts som bildas i kroppsskyddetsinlggsfickor och p hjlmens insida fr att undvika isbild-ning.

FrstrkningsklderDina frstrkningsklder ska ge dig en effektiv vila vid rasteroch nr du sover. De ska frmst se till att bibehlla den vrmesom byggts upp av kroppen nr du arbetat. De ska ocksskydda dig i situationer d du utstts fr mer extrema frhl-landen, t ex vid skidtolkning eller nr du som flygvarnareutstts fr mycket hg vindavkylning.

Frutom hjlmunderlag och plsmssa har du trja ochvrmejacka i din utrustning. Vid vissa frband ingr dessutomvrmebyxor.

Tnk p att... Betrakta dina frstrkningsklder som en reserv,som

frmst ska anvndas nr du sitter eller str still, vid t exrast eller posttjnst.

Anvnd aldrig vrmejacka eller vrmebyxor nr duarbetar, inte ens vid lttare arbete.

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

38/143

38 Materiel

MATERIELVapen 40Sambandsmateriel 42

Optisk och optronisk materiel 44

Motorfordon 44

Skidor och snskor 48

Pulkor 50

Frplgnadsutrustning 51

Brutrustning 52

Sovsck 53

38

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

39/143

Materiel 39

P vintern stlls det hga krav p att du underhlleroch vrdar din materiel, fr att inte drabbas av

funktionsstrningar som kan bli frdande fr dig

och ditt frband. I det hr kapitlet fr du rd och

anvisningar om det som r specifikt fr vintermiljn.

Mer information om sktsel och materielvrd hittar

du i SoldR Mtrl P och G.

Fr vissa materielsystem gller srskilda vrdan-

visningar. Se respektive instruktionsbok.

39

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

40/143

40 Materiel

VapenVrda dina vapen och kontrollera deras funktionsduglighetregelbundet. ven ammunition och magasin mste kontrolle-ras. Vapenfett ska du undvika att anvnda under vintern.Istllet ska vapen och vapentillbehr smrjas med smrjolja

042 eller rengringsolja CLP. Ju kallare det r, desto mindresmrjmedel ska du ha i ditt vapen. Fett och smrjoljor stelnari kyla och har du fr mycket fett eller olja i vapnet kanfunktionen frsmras eller helt utebli, med eldavbrott somfljd.

r det kallare n minus 20 grader fr du endast anvndarengringsolja CLP. CLP behller sin viskositet ned till -40C.Har du inte tillgng till CLP mste vapen och magasin vara helt

torrtorkade.Nr vapnet blivit varmt av eldgivning kan du sparsamt

smrja ldans glidytor med smrjolja 042 eller CLP. Smrjol-jan frvarar du i oljefacket i din tillbehrsdosa. Till kulspruta58 finns en oljekanna i vska 2. Denna oljekanna ska vara fylldmed smrjolja och medfras av kspskytten.

Blanda inte mineraloljor (vapenfett 101 och smrjolja042) med syntetolja (rengringsolja CLP). CLP frlorar d

sina smrjande egenskaper vid lga temperaturer.Anvnd mynningsskyddfr att hindra sn frn att trnga in

i pipan. P pansarvrnsvapen med gasutstrmning bakt (t exgranatgevr), ska slutstycket och mynningen skyddas. I vrigtska du hlla sn och is borta frn patronlgen, mekanismer,riktmedel och magasin.

Vapen r knsliga fr stora temperaturvxlingar. Ett kalltvapen brjar svettas nr det kommer in i vrmen, p g a att

vattenngan i den varma inneluften kondenserar mot den kallaytan. Tar du sedan ut det i kylan igen, innan kondensfuktenavdunstat, fr du isbildning som fljd. Drfr r det viktigt att

Speciella vapen som t ex Prick-skyttegevr 90 kan krva vin-termaskering

Temperaturintervaller frolika smrjmedel

0

20

Vapenfett 101

eller smrjolja042

Smrjolja 042

Helt torrtvapen

40

Rengrings-olja CLP

Helt torrtvapen

C

C

20

0

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

41/143

Materiel 41

du vid frlggning i tlt, frvarar vapnet s svalt som mjligt,t ex vid tltduken.

Fr att undvika rostbildning efter det att vapen och vapen-tillbehr utsatts fr kyla ska du torka av dem noga och drefterstlla dem p tork i rumstemperatur. Nr fukten avdunstat helttorkar du en gng till och smrjer drefter med ett tunt lager042 eller CLP. Detta r srskilt viktigt vid daglig tillsyn dvapnet utsatts fr stora temperaturvxlingar. Om du slarvar

med den sista avtorkningen kan ett fuktlager bli kvar undersmrjmedlet och d pbrjas rostbildning. Dessutom kanfuktlagret frysa till is nr du tar ut vapnet igen, med eldavbrottsom fljd vid nsta eldgivning. Ett helt ihopfruset vapen kan indfall lossas genom att du hller sprit 35 i vapnet.

Sn och is i eller p vapendelar

Pipa eller eldrr - kan orsaka vapensprngning

Patronlge - hindrar matningen

Lda - hindrar mekanismens rrelse

Magasin - hindrar matningen

Ammunition - hindrar matningen

Riktmedel - omjligt att rikta

Resultat: Ingen verkan i mlet!

Is och sn i loppet eller pipankan orsaka vapensprngning

Tnk p att...

Var sparsam med smrjolja.

Anvnd mynningsskydd.

Utstt inte vapnet fr stora temperaturvxlingar.

Borsta bort sn och kontrollera funktionen regelbundet.

VARNING!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

42/143

42 Materiel

SambandsmaterielVrda och kontrollera sambandsutrustning p samma stt ochmed samma regelbundenhet som vapen. Vintertid, i synnerhet

vid strng kyla, frsmras radiostationernas rckvidd ochsambandsskerhet. Detta beror dels p att sn, is och djup tjleverkar dmpande p radiovgornas utbredning, dels att batte-riernas effekt minskar vsentligt i kyla.

Laddning av batterierVid -20C fr man ur laddningsbara batterier endast ut ca 60 %

av den totala kapaciteten, ur torrbatterier endast ca 10 %.Det r allts mycket viktigt att du har fulladdade batteril-dor och att radiostationer och batterildor hlls varma s lngesom mjligt, t ex i fordon eller frlggningstlt. Isolera motkyla nr sambandsmateriel anvnds utomhus.

Normalt finns det tre uppsttningar batterildor till enradiostation; en lda i radiostationen, en lda laddad i ett ommjligt varmt frvaringsutrymme och en lda under laddning.

Ladda batterildor vid plusgrader fr bsta resultat. Djup-frysta batterier tar flera timmar att tina upp innan laddning kanske.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

43/143

Materiel 43

Vid laddning av batterildor med batteriladdare som anslutstill ett fordons strmuttag, t ex batteriladdare 246, mste duskerstlla att fordonsbatteriet r i mycket gott skick och attfordonet r i gng under huvuddelen av laddningstiden. An-

nars riskerar du att inte kunna starta fordonet nr du laddatbatterildorna.

Batteriladdare 246 krver 1,2 A/ timme frn 12 V fordons-batteri (0,6 A vid 24 V). Det tar 1214 timmar att ladda enbatterilda.

Tnk p att...

Placera aldrig radiostationen direkt i snn. Anvndalltid isolerande underlag, t ex granris, halm, tidnings-papper. OBS! Anvnd inte liggunderlag som har enalltfr dmpande effekt p radiostationens rckvidd.

Frsk att hlla batterier varma, t ex genom att bra demnra kroppen eller frvara dem i uppvrmda utrymmen.

Du fr aldrig vrma batterier ver ppen eld, kaminereller andra starka vrmekllor.

Skydda kontakter och tangentbord (DART) frn alltfrstora temperaturvxlingar, is, sn och vta, fr att und-vika isbildning. Du kan anvnda plastpsar som ver-drag.

Fr att undvika isbildning i mikrofonens membran undvik att tala rakt in i mikrofonen eller tr en strumpaver den.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

44/143

44 Materiel

Optisk och optroniskmateriel

Optik r knslig fr im- och isbildning. Anvnd imskyddsme-del och undvik alltfr stora temperaturvxlingar. Viss optiskoch optronisk utrustning, t ex bildfrstrkare 1010, har batte-riadapter fr att hlla batterierna varma. Anvnd batteriadaptervid -10C och kallare.

Andas inte rakt mot linsen p sik-ten, kikare, etc. Imbildning p ettsikte kan f desdigra konse-kvenser fre ett eldppnande

MotorfordonStart av fordon

Vid temperaturer ver -15C startar och fungerar militrafordon i regel utan speciella tgrder. Detta frutstter dock attfordonets batteri r fulladdat. Fordonet mste provstartas ochvarmkras i god tid fre avmarsch. Vid start av ett kallt fordon

r det viktigt att kopplingen hlls nedtryckt och att lampor ochandra reglage som krver strm r avslagna, s att all effektfrn batteriet gr direkt till startmotorn.

Ls i fordonets instruktionsbok

om kallstart

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

45/143

Materiel 45

Uppstllning av fordonMotorvrmareVid temperaturer mellan -15C och -30C r det lmpligt attkoppla in motorvrmaren redan nr fordonet stlls upp. Motor-vrmarens blslampa br ocks frberedas.

Blslampan och om mjligt ven fordonets batteri brfrvaras i ett varmt utrymme, t ex frlggningsutrymmet.

Maskeringspapper kan an-vndas som vindskydd och

vrmeisolering

VrmeisoleringFr att s lnge som mjligt behlla motorvrmen ska man viduppstllning av fordon vintertid alltid anvnda tckdukar,fordonsfiltar eller presenningar. Detta frhindrar ven att sn

kommer in i motorrum och luftintag.Skoter och motorcykel saknar motorvrmare. Vid mycket

strng kyla kan de i stllet grvas ner i snn. Lgg frst vermaskeringspapper och tck sedan med sn. Strax fre start kantndstiften vrmas upp p t ex kaminen fr att underltta start.

Avgaserna frn ett redan startat fordon kan anvndas fr attvrma upp en skoter eller motorcykel.

Stridsfordon, stridsvagnar och andra tyngre dieseldrivna

fordonbehller motorvrmen vid uppstllning betydligt lng-re n andra fordon, p g a de stora tunga motorerna och ttaremotorrum. De flesta stridsfordon saknar motorvrmare, men

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

46/143

46 Materiel

har i stllet kallstartsanordning och speciellt uppvrmda ellerisolerade batterifack.

Vid mycket strng kyla eller nr motorvrmare saknas, skafordonet startas och varmkras med 24 timmars intervall.

Varmkrningen ska ske med frhjt tomgngsvarv, tills tem-peraturmtarens visare brjar stiga.

Vid varmkrning ska du vara mycket observant p varavgaserna tar vgen. Stll fordonet t rtt hll, annars kanavgaserna flja uppskottade gngar och komma in i tlten.

FastfrysningTa bort sn och is p bandaggregat, styrdon och styrknutar fr

att frhindra fastfrysning. Detta r speciellt viktigt p vren,nr det ofta r plusgrader p dagarna (dagsmeja) och minus-grader p ntterna.

Stll fordonet p en risbdd vid risk fr fastfrysning av hjuleller band. Packa frst snn genom att kra fram och tillbakangra gnger. P s stt kan du dessutom komma t fordonetfr tillsyn och urlastning, utan att behva g i djupsnn.

tgrder fre avmarsch Stt igng motorvrmaren ngon timme fre avmarsch. Ta

bort kylarlocket eller locket till expansionskrlet fr attunderltta cirkulationen i kylsystemet.

Koppla in batteriet efter 2030 minuters uppvrmning.

Starta och varmkr fordonet.

AvmarschVid strng kyla r det viktigt att kra frsiktigt med fordonetde frsta 510 minuterna eller i ett par kilometer. Detta fr attfett och oljor i kraftverfring, styrinrttning och bandaggre-gat ska hinna bli varma innan full effekt av fordonet fr tas ut.

DrivmedelDrivmedel r en frskvara, men i kristider kan vi f hlla tillgodo med lngtidslagrade drivmedel eller drivmedel av betyd-ligt smre kvalitet n vi r vana vid. Detta innebr att antnd-

Nr motorvrmare med bls-lampa r tnd ska poster alltidfinnas vid fordonen

Andas inte in fordonsavgaser

OBS!

VARNING!

Vid arbete p fordonet r detlmpligt att ha en vrmekllatill hands fr att vrma hnderoch verktyg

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

47/143

Materiel 47

ningstemperaturen p drivmedlet r avsevrt hgre n annarsoch kan gra det omjligt att starta fordonet, om du intevidtagit tgrder fr varmhllning.

IspropparDriftstrningar i form av isproppar i drivmedelsledningar ochfrgasare r inte ovanligt. Det intrffar oftast nr det r mycketkallt eller vid stora temperaturfrndringar. Ispropparna bildasav kondensvattnet som uppstr i tankar och dunkar. Full tankoch fyllda dunkar minskar risken fr kondensbildning.

Isproppar kan lsas upp eller frhindras att bildas genomatt du tillstter sprit (alkanol, k-sprit eller sprit 35). P bensin-

drivna fordonkan du i frebyggande syfte tillstta 1 % sprit(1 liter/100 liter eller 2 dl/20-litersdunk). Tillstt spriten efteratt du tankat fordonet.

Fr att lsa upp en ispropp tillstts 0,51 liter sprit. Pdiseldrivna fordonrcker det med 0,5 % sprit. Det fungerarbst om spriten tillstts innanfordonet tankas.

Paraffinutfllning

Vanligt dieselbrnsle kan stelna vid ca -25C, p grund avparaffinutfllning. Genom att tillstta fotogen, max 40 %, kantemperaturen p paraffinutfllningen snkas till ca -35C.Observera att fotogen inte lser stelnad diesel. Har dieselnstelnat hjlper endast uppvrmning.

Med lttdiesel eller vinterdiesel (DBO 25) r risken litenfr paraffinutfllning.

Viktigt!Bensin och bensinngor kan antndas ned till -20C. Se uppmed gld och gnistor!

Fordonsfrare och drivmedelspersonal mste vara extrafrsiktiga vid hantering av drivmedel och andra vtskor sominte fryser vid minusgrader. Det r nmligen mycket stor riskfr kylskador om du spiller p dig. Fordonsfrare ska anvndahandskar och dunkslang, drivmedelspersonal ska anvnda

tilldelad skyddsutrustning.

Fr att minska kondensbildning-en ska du ha full tank och fylldadunkar

OBS!

VARNING!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

48/143

48 Materiel

Skidor och snskorInom Frsvarsmakten anvnds limmade trskidor av bjrkmed hlstramarbindning. Bindningarna finns i olika utfran-

den, men med samma typ av hlstramare. Skidstavarna r avstl.

Snskorfrekommer fr nrvarande i begrnsad omfatt-ning inom Frsvarsmakten. Snskor r ett bra hjlpmedel vidfrflyttning kortare strckor i djup sn.

Vallning

Skidorna ska grundvallas med trtjra. Behandlingen impreg-nerar dem mot fukt och skyddar dem mot snabb nedslitning.Trtjran r dessutom en bra valla fr de flesta fren. Vidbltfre kan glidet frbttras med stearinljus eller paraffin.

1.Bindningens tjrn justerasefter sulans form. Hlstramar-ens spnnarm kan anvndassom skruvmejsel nr fstskru-varna lossas.

Nya bindningens tdel

Tillpassning av skidor

2.Bindningens hlstramaremonteras som bilden visar.Observera att insidans spnneska vndas int, annars ska-dar piggen den andra skon.

3. Passa till tremmen satt skon hlls ned i bindning-en. Till vinterknga 90 krvsen ny, lngre trem eftersomkngan r strre.Fr att du ska kunna g ner iknstende fr skon inte gframfr bindningens frmredel.

Fstskruv

Tjrn

Spnnarm

5-10 mm

Hlstramare

Trem

48 Materiel

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

49/143

Materiel 49

Grundvalla s hr:

Fst en stltrd som handtag i skidspetsens hl.

Gr ren hela ytan p undersidan frn smuts och ytvalla.

Skidan mste vara torr. Vrm skidan med blslampa eller ver ppen eld, medbrjan frn mitten p skidan, fr att undvika att skidan blirskev.

Stryk ut ett tunt lager trtjra och vrm in den. Observera attytan inte fr brnnas nr tjran bubblar r vrmen tillrck-lig.

Stryk ut tjran som inte trngt in och vrm ytan igen.

Fortstt tills ytan r mttad. Torka bort verfldig trtjra medan skidan r varm.

Vid lngre tids frvaring msteskidorna sttas i spnn, fr attde inte ska bli skeva och frlo-ra sitt spann

Dligt grundvallade skidor tar tsig vta vid mild temperatur. Nrdet blir kallare fryser skidornaoch blir drmed svrkta

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

50/143

50 Materiel

PulkorDet finns flera typer av pulkor inom Frsvarsmakten. Pulkorav tr grundvallas som trskidor och glidvallas lmpligen med

paraffin. Moderna pulkor i plast behver inte vallas.En pulka ska inte vara hgt lastad. Lasten ska vara vl

frdelad och ngot baktungt placerad. Se till att vassa ochkantiga freml inte ligger direkt an mot kapellet, s att det grsnder. Ca 70 kg r en rimlig last i en pulka fr tv dragare.Pulkans kapell ska vara vl tillslutet s att sn inte kommer in.Stng kapellet omedelbart efter upp- eller nedpackning.Faststtning av skalm

Linda fstremmen tv varvrunt skalmen fr att frhindraglidning i sidled

Tnk p att...

Var aktsam med pulkans kapell. En reva eller ett hl efteren stavspets gr att sn och vta ltt kan trnga in.

Lgg inte skalmen med dragselen direkt i snn. Denfryser ltt och blir ohanterlig nr den ter ska anvndas.

Tag bort sn frn trpulkans undersida. I annat fall frysersnn till is och pulkan blir svr att dra.

Tillslutning av kapellVar noga med att strcka ka-pellet innan det rullas. Linda re-pet ngra varv t motsatt hllsom kapellet rullats

Skring av kapellAnvnd en s k nyckstekeftersom en vanlig knutfryser ltt och blir svr attf upp. Med ett ryck kanen nyckstek ppnas medptagna tumvantar

50 Materiel

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

51/143

Materiel 51

FrplgnadsutrustningNr du ska laga mat eller dryck p ditt enmanskkbr du ha ettstabilt underlag, t ex en masonitplatta (15x15 cm frn t ex en

ammunitionslda), s att kokkrlet inte vlter.Rdsprit r svr att tnda redan vid ngra minusgrader. Fr

att du skert ska kunna tnda din rdspritsbrnnare i stark kylakan du frvara din rdspritsflaska(35cl) i ngon av fltjackansfickor.

Vtska i din dricksflaska fryser ltt om du r ovarsam. Atttina upp en dricksflaska tar lng tid. Det r drfr viktigt att dufrvarar den varmt, t ex hngande i ett snre runt halsen.

Frsk att alltid fylla den med varmt vatten.

Kall dryck och mat kan orsakadlig mage eller bidra till allmnnedkylning. Det bsta sttet attskerstlla varm dryck r att an-vnda termos

Ta inte p metallfremlen i dinfrplgnadsutrustning med barahnder. Du kan f en lokal kyl-skada!

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

52/143

52 Materiel

BrutrustningDin brutrustning r frsedd med spnnen, remmar, blten,m m. Var noga med att hlla dessa fria frn sn och is, s att de

blir ltta att handskas med. Nr du lgger ifrn dig brutrust-ningen i snn lgg den med ryggsidan uppt. Frsk ordnaett enkelt underlag av t ex granris.

Stridspackning och stridsutrust-ning med vinterkamouflage

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

53/143

Materiel 53

SovsckDet finns flera typer och kombinationer av sovsckar inomFrsvarsmakten, bl a beroende av vilken frbandstyp du

tillhr. Observera att mnga frband inte har sovsck!

Tnk p att...

Bygg upp tjock isolering under sovscken (liggunder-

lag, granris), lgg mycket ver sovscken (vrmejacka,fltjacka) och ha slutligen lite klder ptagna i sovsck-en (om inte stridsberedskapen krver annat).

Skaka luft i sovscken, gr dina behov samt se till attf upp kroppsvrmen precis innan du kryper ner fr attvila.

Skydda sovscken mot invndig vta (kroppens egenavdunstning) genom att ha torra underklder p dig.Detta r speciellt viktigt vid lngvarig anvndning.

Skydda sovscken mot utvndig vta.

Undvik att torka fuktiga klder och skor i sovscken.

Tck inte sovscken med ett material som kan orsakakondens, t ex plastsck.

Frsk att vdra och lufta ur sovscken varje dag nr dur i flt.

Frvara sovscken lst rullad eller hngande nr du inter i flt.

Sovsck

Yttersovsck

Sovsckssystem

Sovscksverdrag

Materiel 53

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

54/143

SKYDD MOTNBC- OCHBRANDSTRIDS-

MEDELUtrustning 56

Indikering 57

Sanering 57

54

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

55/143

Skydd mot och verkan av NBC-

och brandstridsmedel varierar mel-

lan sommar- och vinterklimat.

Fr nuklera vapen (krnva-

pen) r skillnaderna mellan vinter-

och sommarfrhllanden frsum-

bara.Bakteriernas delningshastighet

avtar vanligtvis vid lgre tempera-

turer. Fr de flesta bakterietyper

upphr delningen helt vid tempe-

raturer under 0C. Mnga typer

verlever dock och kan vid gynn-

sammare temperaturfrhllanden

ter brja dela sig. Risken fr smitta

kvarstr i och med detta. Det r

drfr extra viktigt att skta hygie-

nen ordentligt och vara noggrann

vid hanteringen av livsmedel och

vatten.

Vid sjunkande temperatur minskar

avdunstningen frn C-vtskebelag-

da omrden. Detta medfr svr-

igheter att indikera vintertid och dr-

med faststlla C- vtskebelggning-

ens grnser. Detta r viktigt att kn-

na till nr du gr in i uppvrmdautrymmen, t ex fordon, hus och tlt.

Nr snn p din utrustning smlter

frngas det kemiska stridsmedlet

till skadliga niver. Huvuddelen av

det medfrda kemiska stridsmedlet

kommer att finnas p kngor och

byxben.

Brandstridsmedlens verkan r

begrnsad under vinterfrhllan-

den. Tack vare sn och kyla r risken

fr vegetationsbrand lg. I bebyg-

gelse kar brandrisken vintertid, d

byggnaderna r uppvrmda ochhar lg fukthalt.

55

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

56/143

56 Skydd mot NBC- och brandstridsmedel

UtrustningSkyddsmasken

Kyla gr skyddsmasken stel och kall. Drfrkan du vrma den med hnderna, frmst ikanterna, s sluter den fortare ttt mot ansik-tet. Avsluta med funktionskontroll (hll fr

hlet i filtret och andas in).Utandningsventilen kan vara igenfru-sen, men den tinas snart upp av den varmautandningsluften. Under tiden trycks utand-ningsluften ut mellan skyddsmasken ochansiktet. Gasbemngd luft kommer dockinte in i masken denna vg.

Undvik kylskador!Runt skyddsmasken

kan kylskador uppst relativt ltt. Dra inte tbandstllet s hrt att blodcirkulationen mins-kar. Var uppmrksam p kamraterna nr du

br skyddsmask vid lg temperatur. Torkaansiktet vl nr du tagit av dig masken.

Vrda skyddsmasken noggrant. Torkaden vl, du kanske snart mste anvnda den

igen. Har du anvnt drickutrustningen tillskyddsmasken s var noga med att tmmadrickslangen p allt vatten, fr att frhindraisproppar. Gr s hr: Hll dricksflaskanmed korken uppt, bls och sug flera gnger.

AutoinjektornFrvara autoinjektorn s varmt som mjligt

vid minusgrader, annars riskerar motmedels-vtskorna att frysa. En frusen autoinjektorgr att anvnda efter upptining.

56

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

57/143

Skydd mot NBC- och brandstridsmedel 57

IndikeringIndikering frsvras under vinterfrhllanden p grund avkyla och lg avdunstning. Nervgasindikeringsbricka 90skavrmas ordentligt fr att inte ge missvisande indikeringsresul-

tat. Vid strng kyla kan du vrma brickan i t ex armhlan(utanp C-vtskeskyddet).

Indikeringspersonal ska ha C-vtskeskydd. Vintertid kandet rcka med enbart byxholkarna, om du inte ska frflytta digi tt vegetation.

2.Tillstt varmt vatten (av-dunstning pbrjas)

3.Luftindikera (ttslutet i plast-psens ppning)

1. Grv upp sn och hll den ien plastpse

Markindikering

SaneringAv naturliga skl r det svrare att genomfra personsaneringunder vinterfrhllanden. Det r kallt att st och tvtta sigutomhus och man slarvar ltt. Drfrr ett uppvrmt utrymmemed tvttmjligheter och varmt vatten att fredra, fr att f ettgott saneringsresultat.

Det r ocks bra att ha ett uppvrmt utrymme fr pkld-ningen. Om du inte har tillgng till vatten kan saneringen i

stllet utfras som torrsanering, dvs avskljning av personsa-neringsmedlet kan ske senare nr du fr tillgng till vatten.Indikera snn innan du brjar sanera dig.

Skydd mot NBC- och brandstridsmedel 57

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

58/143

58 Marsch

MARSCHPlanering 60

Frflyttning till fots 63

Motormarsch 66

tgrder fre marsch 68

tgrder under marsch 68

tgrder vid rast 68

Helikoptertransport 70

58

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

59/143

Marsch 59

Marsch vintertid skiljer sig vsentligt

frn frflyttning under barmarksperio-

den. Is och tjle gr det mjligt att ta

sig ver vattendrag och myrar, dr

det annars hade varit svrt. Svaga

grusvgar hller bttre p grund av

tjlen vintertid, Sn som fyller ut ojmn

terrng underlttar framryckning fr

bandfordon och skidkare.

Mycket djup sn snker framryck-

ningshastigheten fr de flesta fordon

och bidrar till hgre brnslefr-

brukning. Halt och isigt fre snker

hastigheten p vgen.

Vid alla former av frflyttning

vintertid br du undvika alltfr kupe-

rad terrng, blockterrng och stp

(snsrja) p myrar och sjar. Om du

tolkar eller ker skidor br du ocks

undvika grusade vgar.

59

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

60/143

60 Marsch

PlaneringDet r viktigt att du fre en frflyttning tar reda p s mycketsom mjligt om marschvg, rast- och tersamlingsplatser.Detta r rutiner som gller hela ret, men vad som r vinterspe-cifikt r betydelsen av sprval, sprlggning, och skenspr-ning.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

61/143

Marsch 61

Metkrok

SprvalOm man genomfr en frflyttning vintertid utan planering kandet bli s mnga spr att de frvillar. Tnk p att spr ltt kanupptckas frn luften om du mste frflytta dig i ppenterrng.

Frsk alltid att gra en s k metkrok nr ditt frbandstannar p en plats en lngre tid. Metkroken gr att du frfrvarning om eventuella frfljare och underlttar ett frsvarav platsen eller en snabb omgruppering.

Det r ocks viktigt att gra ett sprval som underlttar entillbakaryckning. Du br drfr utnyttja skra orienterings-punkter i terrngen och om ndvndigt mrka ut frflyttnings-vgen.

Observera att gamla spr nra fienden utgr en risk,eftersom de kan vara minerade eller leda in i ett bakhll.

Vintern kan innebra att frflytt-ningen underlttas. Tung utrust-ning kan dras i pulka i stllet fratt bras. Transportstrckan blirkortare nr du kan g ver till-frusna ar eller lvar.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

62/143

62 Marsch

SprlggningSprlggning i sn blir snabbt energikrvande, oavsett fr-flyttningsstt. Ju djupare eller bltare snn r, desto merbrnsle gr t, fr svl fordon som fr dig sjlv.

Sprlggningen frenklas betydligt om du utnyttjar mo-torfordon, t ex bandvagn eller snskoter (bandvagns- ellerskotersprning). r detta inte mjligt, utses en grupp tillsprpatrull som fr turas om att spra i tten. Utnyttja hckar,staket, diken, skogsrider eller liknande fr att frsvra upp-tckt av spr.

Vid pulkdragning krvs ett bredare spr fr att pulkan skag lttare. P mse sidor om huvudspret lggs ett nytt skid-spr (pulksprning).

Pulksprning

Olika frflyttningsstt vid djup sn

62

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

63/143

Marsch 63

SkensprningDet finns tv typer av skenspr planlagdaskenspr som r kopplade till en uppgift ochspontana som uppkommer genom att mngafrband, egna eller fiendens, rr sig inom ettomrde.

Det frmsta syftet medplanlagda sken-sprr att vilseleda. Det kan t ex vara fr attskydda en omgruppering efter ett uppdrageller fr att dlja frberedelserna infr ettanfall. Omfattande skensprning tar lng tidatt genomfra.

Vid spontant uppkomna skenspr, vilketfrekommer ganska ofta, r det viktigt att duknner till ditt eget frbands frflyttningsv-gar.

Frflyttning till fotsFrflyttning till fots vintertid kan ske utanhjlpmedel, men din rrlighet begrnsas

snabbt, i synnerhet om sntcket r djuparen 50 cm. Som hjlpmedel vid frflyttningtill fots finns kortskidor, vanliga skidor, sn-skor och pulkor fr materieltransport. Fratt rtt kunna utnyttja dessa mste du be-hrska vissa grundtekniker.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

64/143

64 Marsch

Stakning

Diagonalkning

Balanstrning

Saxning

Trampning

Plogning

SkidteknikAtt kunna utnyttja skidor och stavar fr attfrflytta sig uppfr, utfr eller horisontelltp ett kraft- och tidsbesparande stt kan varaen definition p en bra skidteknik. Skidk-ningen ska vara s effektiv som mjligt. Allamnniskor r inte stpta i samma form,vilket medfr att kstilen kommer att varierafrn den ena personen till den andra, venom skidtekniken r likvrdig.

Tnk p att... All skidkning r tekniktrning.

Skidutrustningen ska vara vl tillpassad.

Skidorna ska vara vlpreparerade (grund-vallade, ytvalla vid behov).

Vid genomfrandet av speciella teknik-pass br man inledningsvis genomfradessa i vlpreparerade spr med lg sv-

righetsgrad och utan utrustning.

Utnyttja alla tillfllen till vning (vrme-slingor, bakomvningar).

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

65/143

Marsch 65

PulkdragningPulkdragning krver i regel tv dragare. Fratt pulkdragarna ska orka r det viktigt attman utnyttjar terrngen och att de andra igruppen lgger ett bra pulkspr, utan alltfrtvra svngar eller i fr tt skog. Pulkdragar-na mste bytas ofta.

Vidfrflyttning uppfrkan det krvas attpulkdragarnavergr till saxning eller tramp-ning. Dessutom kan ytterligare en man hjl-pa till genom att med staven skjuta p pulkanbakifrn. r pulkan tungt lastad och/elleruppfrsbacken lng, ska strvan vara attmed stora slag se till att frflyttningenuppfr blir s kraftbesparande som mjligt.

Fr att undvika svettning r det ockslmpligt att ta ett antal kortare hngpau-ser, inte lngre n en minut, vid lmpligatillfllen i uppfrsbacken.

Uppfr mycket branta backarr det lmp-ligt att pulkdragarna gr till fots och pulkanhalas med hjlp av draglinorna.

Vid utfrskning med pulka vljs teknikefter pulkdragarnas skidskicklighet, utfrs-backens lngd samt skidfre.

Fr att inte skalmdragaren och pulkanska f fr hg fart behver lindragaren van-

Dragselen skaligga lgt mot

hftbenet

Hopkopplingav draglina

Se till att staven integr hl i kapellet nrdu skjuter p

ligtvis kopplas ur. Skalmdragaren ska fatta

runt frmre delen av skalmarna s att balansoch stabilitet kar, vilket gr det enklare attsvnga och parera ryck. Pulkan kan bromsasgenom att skalmdragaren plogar i utfrs-backen. Man kan f ytterligare bromseffekt

genom att lindragaren med hjlp av dragli-nan plogar och bromsar bakom pulkan.

r det mycket brant utfrkan man ta avsig skidorna och g. Pulkan kan med frdelvndas s att man backar den utfr.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

66/143

66 Marsch

SkidtolkningVid skidtolkning ker du efter ett motorfordon. Fartvindensskadliga inverkan kar ju kallare det r och ju fortare du ker.Snrk som fastnar i ansiktet kar ytterligare risken fr kylska-dor, eftersom den smlter och gr huden fuktig.

Det r allts mycket viktigt att frstrka kldseln. Glm

inte att skydda ansiktet, t ex med hjlmunderlaget. Vid lngreskidtolkningar kan du frstrka skyddet av skrev och magemed en pappskiva, plastpse eller tidning.

MotormarschSoldater som kr eller ker i ppna fordon vintertid(t ex vagnchefer, flygvarnare, skoter- och mcfrare)

mste vara mycket uppmrksamma p nedkylnings-effekten, som orsakas av fartvinden. Kl dig varmt

och anvnd ansiktsskydd!Frstrk kldseln mot fartvinden med t ex tid-

ningar eller plastpsar innanfr vapenrocken, verknna och skrevet. Det r ocks viktigt att duskyddar dig mot fukten och kontaktkylan frn t exsadel, ste och flak. Isolera med liggunderlag,

frigolit, tidningar, granris eller halm.En frare av tolkfordon som sitter i en bandvagn,eller en skoterfrare som r skyddad mot kyla och

vind, mste tnka p att anpassa farten efter tolklagets utrust-ning.

Nr du ker eller tolkar r det viktigt att ta alla tillfllen iakt fr att f igng blodcirkulationen genom karbrasor ellerandra rrelser.

Vid raster och andra uppehll i marschen ska du rra p dig,sl karbrasor eller ta en kort sprngmarsch.

Tratt

Mc/Skotermask

Ls i SkI Trafik om tolkning!

Skinnmask

OBS!

66 Marsch

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

67/143

Marsch 67

Frdiga till tolkningTag plats vid tolklinan och koppla in stavarna. Hll stavarnaunder armen, fatta dem med ena handen och fatta tolklinan

med den andra. Skerstll att vapnet inte kommer mot tolkli-nan. Frmste man ska st minst 6 meter bakom fordonet.

Tnk p att fartvinden karkylans inverkan.Se tabell sid 14

Kommando vid tolkning

FramtFordonet stter igng. Tag ett par glidsteg p skidorna s att dukommer igng. Ha skidorna ngot frskjutna och st rakt,ngot tillbakalutad. Slappna av och fjdra i kn- och hftleder.Var hela tiden vaksam p tecken och signaler frn tolkvarnareni fordonet. Anvnd plogbromsningsteknik fr att reglera

farten.Var beredd att slppa tolklinan och styra t sidan om ngon

framfr dig faller.

Hll till hger/ hll till vnsterDet r mycket viktigt att alla p tolklinan hjlps t att hlla utresp trycka ut tolklinan i kurvor, annars riskerar hela tolklagetatt dras ut i djupsnn eller in i t ex ett trd.

HaltSker efter att farten snkts.

LossDu slpper linan fr att verg till skidmarsch eller annanverksamhet.

12

3

1.Lgg stavarna parallelltmed tolklinan

2.Sl ett enkelt halvslag

3. Halvslaget ska vara intillhandtaget

Frdiga till tolkning

Framt

Hll till hger/vnster

Halt

Loss

OBS!

Marsch 67

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

68/143

68 Marsch

tgrder fre marsch Ordna och kontrollera din utrustning.

Ordna med varm dryck och mat som inte krver tillagningoch ha detta ltt tillgngligt.

Ordna och anpassa din kldsel efter frflyttningsstt ocheventuell specifik uppgift som du har under frflyttningen(t ex flygvarnare).

Frbered dig s att du snabbt och enkelt kan frstrkakldseln, t ex med plsmssa och vrmejacka.

tgrder under marsch Kontrollera regelbundet dig sjlv och dina kamrater vad

avser utrustning, kylskador, etc. Detta gller srskilt vidskidkning och tolkning samt fr personal som utstts frvindpknning (flygvarnare, mc- och skoterfrare).

Lmna alltid spret fritt nr ni tvingas stanna tillflligt, t ex

vid raster. D kan andra enheter, chefer och ordonnanserpassera obehindrat.

Anml omedelbart till din chef om du eller ngon kamratfr problem med t ex utrustning eller kylskador.

Fr att f upp kroppsvrmen vid strng kyla, vxla mellanskidkning och skidtolkning.

Glm inte att byta utsatt personal ofta.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

69/143

Marsch 69

Lmna spret och kom i skydd. Ordna din eldstllningtillsammans med din stridsparskamrat.

Frstrk kldseln. Drick varmt och t av din torrskaffning. Utspisning av

lagad mat ska regleras av din chef.

Sitt aldrig direkt i snn. Stt dig i stllet p din packning,granris eller liggunderlag.

Kontrollera din utrustning och dig sjlv. tgrda ome-delbart materielfel eller mindre skador som t ex begyn-

nande skoskav. Byt blta klder.

Fr du elda ska du givetvis ta tillfllet i akt och torkablta eller fuktiga klder. Passa ocks p att koka vattentill din dricksflaska och termos.

Glm inte att ta av alla frstrkningsplagg innan mar-schen fortstter.

Tnk p att...

tgrder vid rastEn rast kan vara kort (1015 min) eller lng (br vara ca 6090 min). Vid strng kyla kan raster dock vara kortare och i

stllet ske oftare, fr att inte riskera ondig nedkylning. Givet-vis r tiden avgrande fr hur mycket du hinner gra.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

70/143

70 Marsch

Helikoptertransport

Iordningstllande av sttningsplatsSttningplatsen br vljas s att den r dold fr direkt insyn,t ex av skog eller hjder och ha hinderfri in- och utflygnings-riktning. Den br ligga i skugga. Sttningplatsen ska vara splan som mjligt och inte ha strre marklutning n 56. Denska vara ca 15 x 15 m fr varje helikopter. Det ska vara 50 mmellan sttningsplatserna.

Se till att sttningsplatsen r fri frn lsa freml som kanvirvla upp och skada rotorblad eller turbiner. Luftstrmmen

frn rotorn r mycket stark vid start och landning. Tommabrar, pulkor, skidor, stavar eller annan utrustning ska frvarasvl frankrade, minst 10 m frn sttningsplatsen. Sttnings-platsen ska trampas/planas med t ex skoter, bandvagn ellerskidor, fr att minska risken fr ojmn sttningsplats.

Vind

Sttningsplats

minst15

m

70 Marsch

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

71/143

Marsch 71

Mottagning av helikopterTeckengivaren markerar sttningsplats fr helikoptern. Hanska ha vinden i ryggen och armarna uppstrckta i den inkom-mande landningsriktningen. Fr att st tillrckligt stadigt skateckengivaren st med ett kn i marken.

Uppvirvlande sn frsmrar sikten s mycket att teckengi-varen r helikopterfrarens enda referenspunkt. Drfr msteteckengivaren st stilla och behlla armarna uppstrckta, tillshelikoptern str p marken. Helikoptern landar bara ngonmeter frn teckengivaren. Teckengivaren ska bra hrsel-skydd och ha kldseln anpassad med hnsyn till kldeffektenfrn rotorvind och snuppkast. OBS! Teckengivaren mste ststilla!

I- och urlastning av helikopterRiskomrde till helikoptern r10 m (rotorbladens spetsar +3 moch 5 m frn stjrtrotorns centrum). Observera att stjrtrotorninte gr att se om det r mycket snuppkast. G till och frnhelikoptern snett framifrn s att helikopterfraren kan se dig.Skidorna slpas fram mot helikoptern. Om de brs riskerar de

att komma in i rotorn. Ska pulka lastas mste skalmen vikasunderpulkan, detta grs med pulkan liggande p hgkant s attskalmen ej kommer in i rotorn.

Marsch 71

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

72/143

72 Fltarbeten

FLTARBETENMaskering 74Skentgrder 74

Befstningar 75

vergng p is 76

Frbindelsearbeten 79

Sprngningsarbeten 80

Mineringsarbeten 80Minspaning och minrjning 81

72

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

73/143

Fltarbeten 73

Nr myrar och vattendrag fryser till kar mjlig-

heterna att framrycka med stridsfordon. Ska man

g ver med tyngre stridsfordon mste man frst

rekognosera noggrant.Stridsfordon tar sig ibland fram bttre p

vintern n p sommaren, tack vare sntcket

och snns frmga att fylla ut ojmnheter. Strids-

fordon tar sig ltt fram i sndjup p 6070 cm.

Spr som frbanden orsakar syns tydligare vintertid.

Det r sledes lttare att bli upptckt.

Under vren, d snn smlter och tjlen gr urmarken, kan framryckning med flera stridsfordon

vara omjlig p grusvgar och i terrngen.

73

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

74/143

74 Fltarbeten

MaskeringMaskeringsbehovet kar vintertid nr de mrka kontrasterna

framtrder tydligare mot snn och nr vegetationens skylandefrmga minskar. Nyfallen sn kan dock dlja spr och dess-utom ge god maskering t t ex mineringar.

Nr du mste ta bort sn fr att bygga ett snvrn ellergrva en gng fram till tltplatsen, var d noga med att lmnakvar ca 10 cm sn i botten fr maskering samt fasa av kanternafr att minska skuggbildning.

Om ditt frband bara har grna maskeringsnt, kan du

vva in vitt maskeringspapper eller vitt tyg i dem, fr att kamjligheterna fr maskering vintertid.

SkentgrderSprbildningen r ett problem som man stndigt mste tahnsyn till. Ett stt att dlja din egen verksamhet r att gra

ngon typ av skentgrd, t ex skensprning. Du anvnderskensprning fr att t ex vilseleda fienden ver vilken vg dutagit eller var du lagt ut minor.

Sndrkten r ett vinter-kamouflage som skyddardig mot upptckt

74

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

75/143

Fltarbeten 75

BefstningarAtt bygga befstningar, t ex stvrn, vid tjle r svrt ochkrver oftast att du mste sprnga. Gr s hr:

Grv bort snn.

Hacka ett laddningshl i mitten p platsen dr du ska havrnet.

Ladda hlet med en halv sprngmnespatron.

Om du inte kommer igenom tjlen vid frsta tillfllet s gren ny sprngning.

Grv ut under tjlskorpan och bryt loss den efterhand.

Ladda inte hlet med strre laddning n en halv sprngmnes-patron. Annars kas riskavstndet och du fr ett strre omrdesom svrtas ner av den uppkastade jorden. Tnk ocks p attsnn p trden kring sprngplatsen kan rasa ner.

SnvrnOm sntillgngen r god kan du utnyttja snn till att bygga ettsnvrn. Fr att skydda mot finkalibrig eld krvs att du har envall av minst 2 meter packad sn. Det r viktigt att snn packasordentligt, fr att den ska kunna frysa till. Tiden fr tillfrysningberor p kylan.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

76/143

76 Fltarbeten

vergng p isSjar och vattendrag kan passeras om isen r tillrckligt tjockoch av god kvalitet. I tabellen nedan ser du vilken istjocklek

som krvs fr att med god skerhet passera ett isbelagt vatten-drag, med god kvalitet p isen (krnis). Ls SkI vergng avvattendrag!

150 kg 5 cm 5 m - -

500 kg 10 cm 50 m - -

6,5 ton 30 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

12 ton 40 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

22,5 ton 55 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

65 ton 90 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

Stanna inte med fordon p isen

Totalvikt Istjocklekmed er-forderligskerhet

Minsta tilltnaavstnd

Lgsta tilltnahastighet

Hgsta tilltnahastighet

Isrnna

Bromynning

Udde

Bck

Vass

GrundBrygga

Avlopp

Utslpp

Avflde Tillflde

Strmfra

Vindbrunnar

Rkar

Isens svaga punkter

VARNING!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

77/143

Fltarbeten 77

Som ensam soldat med stridsutrustning ochskidor har du mycket sm mjligheter attsjlv ta dig upp ur en vak. Du kommer lngtut p svag is med skidor ptagna innan du gr

igenom isen, med pfljden att isen bristernr du ska ta dig upp. Du fr kmpa lnge fratt n brande is. Du blir d s utmattad ochfrusen att du fr svrt att sjlv ta dig upp.Stridsblte, vapen och skidor r till hinderoch fastnar ltt i iskanten, vilket gr det nnusvrare.

Om du gr igenom isen Som frsta tgrd ska du frska vnda

dig om t det hll som du kom ifrn.

Efter 1015 sekunder har det iskalla vatt-

net gtt igenom klderna och en vldsamhjrtklappning stter igng. Det r krop-pens egen frsvarstgrd fr att frskavrma upp den kalla huden. Detta avtarefter en stund och det r nu du mste vidtatgrder fr att snabbt komma upp urvaken.

Tag av dig skidorna. Frsk att f uppdem innan du sjlv tar dig upp (utanskidor har du svrt att frflytta dig).

Tag av dig utrustningen och frsk att fupp den p isen, s lngt som mjligt frnvaken. Brja med vapnet och drefterryggscken.

Det kan behvas ett par man fr att hjlpa

dig upp ur vaken, om det r tunn is sombrister.

FrberedelserFrband som i ndfall mste passera ore-kognoserad is ska lta gruppens tyngsta sol-dat g frst. Han ska ha ca 10 m livlina om

brstet (t ex ett par draglinor till pulkan elleren tolklina). Frste man br inte ha strids-bltet ptaget (fstes p ryggscken).

Fr alla soldater gller:

G med lossade skidbindningar.

Ha hnderna utanp stavarnas hand-remmar.

Br ryggscken p enbart ena axeln.

Har du ryggscken ptagen blir du stung att du inte orkar ta dig upp urvaken. Dessutom brister isen av tyng-den.

Br vapnet om halsen.

Pulkdragaren drar pulkan med hn-derna, direkt i skalmen.

Fltarbeten 77

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

78/143

78 Fltarbeten

Kamraterna mste lgga sig ner p sina skidor och hlla

linan strckt. Tag kraftiga simtag med benen fr att komma ver iskan-

ten.

En skidstav kan fungera som isdubb.

OmhndertagandeNgon i gruppen ordnar fr omhndertagandet:

Lgg ut ett liggunderlag att st p, ta fram reservunderkl-der och strumpor, vrmejacka, ylletrja och vrmebyxor.

Gr om mjligt upp en eld p stranden.

Hjlp till med att ta av klder och skor.

Ge varm dryck och se till att komma igng med muskelak-tivitet (t ex karbrasor eller vrmespr).

Rekognosera alltid isen innandu passerar

Vrisarna r srskilt frrdiskaoch krver extra noggrann re-kognosering

Lt dig inte luras av gamla spr

VARNING!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

79/143

Fltarbeten 79

Matta

Snbro byggdmed faskiner

Tillverkning av faskiner

FrbindelsearbetenNr flera bandvagnar ska kra efter varandra i samma riktning,r det viktigt att de inte kr i samma bandspr. De ska kra

frskjutet i en s k matta.Ett sdant spr hller lngre och detr avsevrt lttare fr tolkande trupp och efterfljande skotraratt komma fram.

Stora diken kan vara ett hinder att ta sig ver, men du ochdin grupp kan enkelt bygga en snbro. Bron byggs av risknip-pen, s kfaskineroch sn.

r diket vattenfrande mste du vara noga med att lggaordentligt med faskiner i botten, fr att p s stt frhindra

uppdmning av vattnet.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

80/143

80 Fltarbeten

5-6m

Kr med jmn hastighet och lgfart s hller spret bttre

SprunderhllEtt bandvagnsspr som ska trafikeras under en lngre tid, frt ex underhll, kommer ganska snart att bli gropigt. Gropighe-

ten frvrras ju mer trafik som passerar och till slut blir spretoanvndbart. Ett stt att underhlla spret r att bygga ensladd av stockar. Sladden mste vara av grovt virke, ca 5meter lng, fr att kunna jmna ut spret.

SprngningsarbetenMjuka sprngmnen hrdnar i kyla. Nr de sedan hanteras kande smulas snder. Har du ftt i uppgift att genomfra ettsprngningsarbete ska du frska hlla sprngmnet varmt.Frsk att komma in i ett uppvrmt utrymme, t ex ett fordon.Du fr inte vrma upp sprngmnet ver ppen eld.

En del sprngmnen, t ex Dynamex, r svrare att initierai kyla. r temperaturen under -20 C br du tillverka endetonator av sprngdeg fr att skerstlla tndning.

Gummeringen p eltejp hrdnar i kyla, vilket gr det svrtatt tejpa knopar och aptera sprngpatroner p pentylstubin ochnonelslang. Hll tejpen varm genom att ha tejprullen i byxfick-an. Strax innan du ska tejpa rullar du upp ngra lagom lngabitar p handleden.

MineringsarbetenVid utlggning av stridsvagnsminor i djup sn (mer n 50 cm)fr minorna inte placeras nda nere p marken. P platsen drdu lgger minan packar du snn ordentligt, antingen genom atttrampa till snn eller att slppa ner minkroppen ngra gnger.

Det packade omrdet br vara dubbelt s stort som minansdiameter, fr att minan ska ligga stadigt och inte vlta nr ettstridsfordon kr p den. r snn frusen kan du maskera minan

Fr att frhindra att sn och iskommer in i slagtndaren mon-terar du den med mekanismennedt

OBS!

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

81/143

Fltarbeten 81

med sn. r snn blt eller om det finns riskfr milt vder ska du lgga maskeringspap-per eller granris runt minan innan du maske-rar den. Annars kan mintndaren frysa fast,

med utebliven funktion som fljd. Vitmla-de minor minskar risken fr upptckt.

Stridsvagnsmina 6och stridsvagnsminamed mintndare 16 fr inte ha fr tjockmaskering av sn. Vid utlggning av dessamintyper ska du tnka p att lgga den vredelen av minan eller mintndaren s nramark- eller snytan som mjligt. P s stt

hindrar inte nyfallen sn mintndarens sen-sorer.

Alla typer av sidverkande minormsteplaceras s att snn inte hindrar projektileneller kulbanan. Om minorna ska sitta uppeen lngre tid, var d noga med att minan sttsupp s hgt att dess verkan inte minskar omdet fortstter att sna. Se upp med plogval-

lar!Sidverkande minor med sensorer reage-

rar p stridsfordonsbuller. Snn dmpar bul-ler, vilket krver att minan placeras dr denkan hra, utan att hindras av sn.

Minspaning ochminrjning

Att genomfra minspaning r mycket svrtvintertid, framfr allt efter ett snfall. Arbe-tet utfrs med samma metod som underbarmarksfrhllanden.

Ska du minspana i orrd sn mste dufrst skerstlla att det inte finns ngra trd-utlsta minor. Anvnd en kastlina med entyngd, som efter kastet sjunker ner en bit i

snn. Dra sedan till dig linan. Drefter pikardu i rutor (1x1 m) lngs kastspret. Grvnda ner till marken.

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

82/143

82 Vila och terhmtning

VILA OCH

TERHMTNINGSkydd mot upptckt 84

Skydd mot vapenverkan 85

Frlggning 86

Posttjnst 90

Stridsfrlggning 91

82

8/13/2019 M7742-112112 Vintersoldat (1997)

83/143

Vila och terhmtning 83