lärplattans plats i förskolan - diva...
TRANSCRIPT
Lärplattans plats i förskolan
- ett pedagogiskt verktyg eller bara en ”barnvakt”
Författare
Paulina Walfridsson & Åsa Larsson
Institutionen för
pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier,
Självständigt arbete,
15 hp
Rapport 2016ht02149
Handledare: Katrin Lilja Waltå
Examinator: Jörgen Mattlar
Sammanfattning
De digitala verktygen får allt mer plats i förskolans värld och det talas om att barn föds in i
en digitaliserad värld. Syftet med denna undersökning var att få en inblick i hur man skulle
kunna arbeta med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg utifrån ett sociokulturellt
perspektiv. För att kunna finna svar på våra frågor använde vi oss av en
respondentundersökning. Vi gav oss ut och intervjuade tre IT-ansvariga och
fem pedagoger på fyra förskolor. Resultatet visar att arbetet med lärplattan som ett
pedagogiskt verktyg ser olika ut på de förskolor vi besökt, men att tanken bakom
användandet av lärplattan ser lika ut. Det är betydelsefullt att pedagogerna i förskolan har
ett syfte med lärplattan så att den inte blir en barnvakt.
Med detta arbete vill vi synliggöra hur arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg
kan se ut i praktiken. Vi har även under undersökningens gång mött på många användbara
böcker som ger tips på hur man kan använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, både i
förskola och skola. Vi har därför valt att ge några boktips, dessa finns bifogade
i bilagan boktips.
Nyckelord: tablets, pedagogiskt verktyg, IT, digital kompetens, lärplatta
Våra tack
Från Åsa
Jag vill rikta ett stort tack till alla våra respondenter. Utan er hade denna undersökning
aldrig gått i hamn. Tack för att ni så självklart valde att vara med i denna undersökning.
Jag vill även rikta ett stort tack till mina vänner, Sofie Lindström, Emelie Klostermann,
Julia Dahlström, Frida Buskas och Frida Lindgren som så tålmodigt har fått lyssna på mig
under detta examensarbete. Utan er stöttning hade detta inte gått.
Ett ännu större tack vill jag rikta till min syster, Frida Larsson, som tog sig tid att stötta
och hjälpa mig under arbetets gång, tack!
Det största tacket vill jag såklart skänka Paulina Walfridsson. Under arbetets gång har vi
haft våra med- och motgångar men vi lyckades att klara av det. Tack för all stöttning och
alla bra diskussioner vi haft under arbetets gång. VI KLARADE DET!
Det sista tacket vill jag ge vår underbara handledare, Katrin Lilja Waltå. Utan dig hade
detta arbete aldrig blivit klart. Tack för den stöttning och respons du givit oss. Att vi har
kunnat höra av oss till dig i tid och otid och att du har ställt upp för oss betyder så mycket.
Tusen och åter tusen tack!
Visby i November 2016
Åsa Larsson
Från Paulina
Jag vill rikta mitt första tack till alla respondenter som tog sig tid för våra intervjuer. Ett
stort tack till alla er!
Ett stort tack vill jag rikta åt mina fina vänner Elin Martinsson, Ellenore Vingmyr och
Frida Lindgren som funnits där för kramar, stöttning och massor av fikapauser. Ni är guld
värda!
Även jag vill tacka Åsas syster Frida Larsson för rättning och respons av vårt arbete. Stort
tack till dig.
Mitt allra största tack vill jag självklart rikta till Åsa Larsson. Hela vägen har vi kämpat
oss igenom arbetet och stöttat varandra. Alla diskussioner har fört mycket med sig och
bildat det vi skapat. Ett mycket stort tack för ett gott samarbete! TILLSAMMANS
KLARADE VI DET!
Mitt sista tack vill även jag rikta till vår handledare Katrin Lilja Waltå. Tack för alla fina
diskussioner som fört vårt arbete framåt. Tack för all respons du givit oss och ett riktigt
stort tack för all tid vi fått med dig. Mycket stora tack till dig!
Visby, December, 2016
Paulina Walfridsson
Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................................................... 1
1.1. Syfte och frågeställningar ................................................................................................... 1
1.2. Bakgrund ............................................................................................................................... 2
1.3. Definition – Begrepp ............................................................................................................ 4
1.3.1. Lärplatta - Kärt barn har många namn... ................................................................... 4
1.3.2. Pedagogiskt verktyg ..................................................................................................... 4
1.3.3. Digitalkompetens och IT-kompetens ......................................................................... 5
1.3.4. App – Appar ................................................................................................................... 5
2. Litteraturgenomgång ................................................................................................................... 6
2.1. Tid framför skärm ................................................................................................................. 6
2.2. Att välja spel/appar .............................................................................................................. 6
2.3. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens ........................................................... 7
2.4. Kritisk syn på lärplattan i förskolan .................................................................................... 9
2.5. Fördelar med lärplattan i förskolan .................................................................................. 10
3. Teoretiskt utgångspunkt - Sociokulturellt perspektiv ........................................................... 13
4. Metod .......................................................................................................................................... 15
4.1. Förberedelser/urval: .......................................................................................................... 16
4.2. Tid och plats för intervju .................................................................................................... 17
4.3. Etiska överväganden ......................................................................................................... 18
4.4. Genomförande ................................................................................................................... 19
4.5. Databearbetning ................................................................................................................. 19
4.6. Arbetsfördelning ................................................................................................................. 20
5. Resultat och analys - Sammanflätning av olika röster ........................................................ 21
5.1. Presentation av respondenterna ..................................................................................... 21
5.2. Tillgång på lärplattor i förskolan ....................................................................................... 21
5.3. Ålder ..................................................................................................................................... 22
5.4. Tid framför skärm ............................................................................................................... 22
5.5. Innehåll – Val av spel och appar ..................................................................................... 23
5.6. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens ......................................................... 24
5.7. Röster om problematiken med lärplattan i förskolan .................................................... 25
5.8. Positiva röster om lärplattan i förskolan ......................................................................... 26
6. Diskussion, slutsats och vidare forskning .............................................................................. 28
6.1. Lärplattan som ett pedagogiskt verktyg .......................................................................... 28
6.2. Slutsats ................................................................................................................................ 30
6.3. Vidare forskning ................................................................................................................. 31
Referenslista ..................................................................................................................................... 32
Bilaga 1. Boktips och hemsidor för arbete med lärplattan och digitala verktyg .............................. 35
Bilaga 2. Samtyckesblad .................................................................................................................. 36
Bilaga 3. Intervjufrågor .................................................................................................................... 37
1
1. Inledning
I dagens samhälle hamnar de digitala verktygen allt mer i fokus. Något som forskaren
Forsling (2011) pekar på när hon förklarar att barn tidigt introduceras för digitala verktyg
då de redan innan födseln kan komma i kontakt med dem, till exempel genom ljud från
musik och tv, ultraljud m.m. Efter födseln är det inte heller helt omöjligt att det nyfödda
barnet blir ammat framför teven. Även inom förskolan och skolväsendet får digitala
verktyg ta allt större plats. Enligt vår egen erfarenhet, från våra VFU (Verksamhetsförlagd
utbildning) perioder, används lärplattan mest till att spela spel på eller för pedagogerna att
dokumentera med. Vi upptäckte att barnen ofta spelar utan en pedagogs närvaro. Det
väckte frågan om lärplattan används som ett pedagogiskt verktyg eller om den
mest fungerar som en ”barnvakt”. I Läroplan för förskolan (2016, s. 9) står det att
”förskolan ska lägga grunden till att barn på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör
den gemensamma referensram som alla i samhället behöver”. Vidare står det skrivet att
”barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin
kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att
olika språk och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet”
(lpfö98, 2016, s. 9). Vi ställer oss frågande till om förskolan verkligen följer
styrdokumenten när pedagoger inte närvarar vid barns användande av lärplattan.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna respondentundersökning är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv
undersöka hur lärplattan kan användas i förskolan, används den som ett pedagogiskt
verktyg eller bara som en ”barnvakt”.
Utifrån detta syfte vill vi finna svar på följande frågor:
Vad har pedagoger för syn på lärplattans plats i förskolan?
Hur kan arbetet se ut i förskolan med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg?
2
1.2. Bakgrund
Den första iPaden släpptes 2010. Efter det har användningen av lärplattor ökat allt mer,
både i hemmen och i förskola/skola (Hernandez, 2014). Vart tredje år får Skolverket
(2015) uppdraget av regeringen att följa upp IT-användningen och IT-kompetensen i
förskola, skola och vuxenutbildning. Detta utförs genom enkätundersökningar som sedan
sammanställs till en rapport. Enkäterna är riktade till elever, lärare, förskolepersonal,
förskolechefer och rektorer. Inom förskolan är det endast personal som får ge sin
uppfattning om IT-användningen och IT-kompetensen. Detta för att Skolverket anser att
barn i förskolan är för små för att själva svara på enkäten. Frågorna har även sett olika
ut beroende på skolform. I vår undersökning är det förskolan som står i fokus således lyfts
endast förskolans resultat fram ur Skolverkets rapport.
I Skolverkets (2015) publikation av rapporten går det att tyda att IT-utrustningen i
förskolan har kraftigt ökat i antal på en fyraårsperiod. År 2012 kunde Skolverket (2015) se
att det gick cirka tolv barn per dator eller surfplatta och när undersökningen senast gjordes
kunde de se att det gick cirka åtta barn per dator eller surfplatta. Tillgången på
dator/surfplatta har även ökat för förskolepersonal. År 2012 var det cirka 12 procent av
förskolepersonal som hade tillgång till egen dator eller surfplatta och i senaste rapporten år
2015 visade det sig att 23 procent har tillgång till egen dator eller surfplatta på
arbetsplatsen. Detta är alltså en ökning på cirka 10 procent på tre år. Den resterande
procentdelen har uppgett för Skolverket (2015) att de nästan alltid har tillgång till en dator
som delas med resterande personal. Skolverket (2015) har även tittat på hur tillgången ser
ut på surfplattor. De har kunnat sett att det finns 46 000 surfplattor i förskolan vilket
innebär att det går cirka 13 barn per surfplatta. År 2012 var denna siffra, enligt Skolverket
(2015), 39 barn per surfplatta.
Skolverket (2015) uppger även en ökning av användandet av dator och surfplatta. Denna
ökning avser både användandet av personal och barn. 75 procent av
förskolepersonalen som svarat på Skolverkets (2015) enkät uppger att barnen använder
dator eller surfplatta på egen hand. I Skolverkets (2015) rapport framgår det även att
hälften av de barn som använder dator eller surfplatta på egen hand gör det minst en gång i
veckan. Skolverket har även undersökt vad barn får göra på egen hand på dator eller på
surfplatta. Det här är vad de kom fram till:
3
Bland de barn som använder dator eller surfplatta på egen hand i förskolan är det vanligast att de
används till att utveckla barnens språk. Näst vanligast är det att titta på bilder/film eller lyssna på
musik/sagor och att utveckla sitt intresse för matematik. Minst vanligt är det att använda dator eller
surfplatta till att läsa/titta i böcker eller tidningar. Att läsa/titta i böcker eller tidningar är därmed det
som tydligast görs till övervägande del på annat sätt än med dator eller surfplatta. (Skolverket 2015,
s.34)
Skolverket (2015) uppger även att förskolepersonalen använder datorer eller surfplattor
alltmer i barngruppen och att det är cirka sju av tio förskolepersonal som använder
dator/surfplatta en gång i veckan. Skolverket (2015) har även tagit reda på om
förskolepersonalen och barnen skulle vilja använda dator och surfplatta mer i förskolan. I
och med undersökningen kan de se att en stor andel av personalen och barnen skulle vilja
använda dator eller surfplatta mer.
I Skolverkets (2015) rapport har det även undersökts om hur IT-kompetensen hos
förskolepersonalen ser ut. Där framgår det att 70 procent upplever sig ha en mycket bra
eller ganska bra kompetens inom IT. Även om denna siffra är hög så framgår det också
att personal i förskolan känner ett ökat behov av IT-kompetens.
Diagram 1.
(Källa: Skolverket 2015, s. 32)
4
I diagrammet framgår det att det största behovet av kompetensutveckling upplevs vara att
använda IT som ett pedagogiskt verktyg/hjälpmedel.
I Digitaliseringskommissionens rapport, Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU
2015:28, lyfts det fram att Sveriges regering har satt upp ett mål om att ”...Sverige ska vara
bäst på att använda digitaliseringens möjligheter” (SOU 2015:28, s. 187). Den lyfter även
fram att samhället är i ständig utveckling där en digital kompetens är nödvändig och att det
borde ligga i varje enskild individs intresse att vara digitalt delaktiga samt tillgodose sig en
digital kompetens (SOU 2015:28). Även Europaparlamentet/Europarådet
(2007) uppmärksammar digital kompetens som en nödvändig kompetens hos varje
människa. De har tagit fram åtta olika nyckelkompetenser där digital kompetens är en av
dem. De menar att ”Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för
personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration
och sysselsättning” (2007, s.3).
1.3. Definition – Begrepp
I följande fyra avsnitt kommer vi att definiera begreppen lärplatta, pedagogiskt verktyg
digital-/IT-kompetens och app-appar.
1.3.1. Lärplatta - Kärt barn har många namn...
Surfplatta, iPad, padda, datorplatta, lärplatta, ja många namn har det digitala
verktyget. Som blivande förskollärare tycker vi det är viktigt att uttrycka begrepp på ett
passande sätt så att syftet blir tydligt och förståeligt. Många använder sig
av begreppet surfplatta, men surfa anser vi inte passar in på det som lärplattan ska
användas för i förskola. I Svenska Akademins ordbok (2009, s. 3066) definieras ordet surfa
ihop med ~på nätet, som står för att besöka sidor på nätet. Vi har därför valt att kalla
verktyget för lärplatta då vi tycker att namnet mer syftar till vad det är den ska användas
till.
1.3.2. Pedagogiskt verktyg
För att förstå begreppet ger vi en kort förklaring av pedagogik. Pedagogik är ett
tillvägagångssätt för uppfostran och lärande (Lundgren et al., 1997, s. 451–459). I vår
undersökning syftar ett pedagogiskt verktyg, som i vårt fall är lärplattan, till att vara ett
5
kompletterande verktyg till lärande i förskolan. Vi menar alltså för att ett material ska
kunna kallas för ett pedagogiskt verktyg ska det ske ett lärande när man använder
verktyget.
1.3.3. Digitalkompetens och IT-kompetens
I vår studie används begreppen Digital- och IT-kompetens. Begreppen syftar vi till att
pedagoger ska ha kunskaper om hur de använder och hanterar de digitala verktygen dator
och lärplatta. Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens innefattar
"kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera
digitalt, färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, förståelse för den
transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och
risker, motivation att delta i utvecklingen" (SOU 2015:28, s. 16).
1.3.4. App – Appar
En app är en programvara som kan laddas ner till en mobilenhet antingen en
dator, lärplatta eller mobiltelefon. ”App” är en förkortning av engelskans application som
står för programvara." (Gällhagen och Wahlström, 2011, s. 7)
6
2. Litteraturgenomgång
I följande kapitel lyfter vi fram relevant litteratur för vår undersökning.
2.1. Tid framför skärm
Ellneby (2005) hävdar att barn i förskoleåldern inte ska sitta framför en skärm mer än en
timme om dagen. Vidare förklarar hon att skärmtid inkluderar även tiden framför teven,
datorn och videon. Som vi ser är inte lärplattan i fokus ännu under Ellnebys forskning då
lärplattan inte introducerades förrän 2010. Abdi, ortoptist och specialutbildad inom
synutveckling, framhåller i serien ”Älskade unge” (Producent Romin, K. S., 11/10–2016),
hur han under sin sju års forskning kunnat utläsa att procenten barn som visat
synproblem har ökat från 25 procent till 50 procent. Han menar att vartannat barn, som
sitter framför en skärm mer än en timme i sträck, har problem med synen. Detta menar
Abdi har uppkommit från och med att lärplattan och smartphonen fått sitt uppsving. Andra
symptom som Abdi kunnat utläsa är huvudvärk, ögonvärk samt att ögonmusklerna drabbas
av kramp. Han menar dock inte att vi ska ta bort lärplattan däremot framhåller han att
genom att koppla upp lärplattan på teven så kan det resultera i att symptomen
försvinner. Han förklarar att när man tittar på långt håll är några av musklerna inaktiverade
och det är därför symptomen kan försvinna.
2.2. Att välja spel/appar
Ellneby (2005) påvisar hur man kan tänka när man väljer spel för det digitala verktyget
dator. Hon beskriver att det första pedagogerna ska uppmärksamma är om barnet styr
spelet eller tvärtom. Det andra man kan titta efter är att alla komponenter ska finnas, både
utveckling/utbildning samt plats för fantasi. För det tredje menar hon att man ska se om det
är något barn kan samarbeta inom, att de kan hjälpa varandra. Fjärde saken man ska göra är
att testa spelet själv som pedagog innan man presenterar det för barn. Det femte och sista
hon nämner som man kan tänka på i val av spel menar hon är att man ska kunna sätta in
spelets innehåll i ett annat sammanhang i verksamheten. Gällhagen och Wahlström (2011)
har även de en fråga man kan ställa sig vid val av appar: ”Vad kan jag göra
7
med appen tillsammans med barnen?” De säger även ”Om du inte kommer på något så
är appen förmodligen inget att ha. En bra app sätter dina pedagogiska tankebanor i rörelse”
(Gällhagen och Wahlström, 2011, s.9). Precis som Ellneby har även Kyrk Seger (2014)
tagit fram några frågeställningar man kan ställa sig när det kommer till barn och digitala
verktyg. Först och främst ställer hon sig frågan vad det är för lärande som sker. Den andra
frågan handlar om det är en digital kompetens som gör att barn stannar vid lärplattan. För
det tredje ser hon på om det är tekniken i sig som barn utforskar. Den fjärde frågan hon
ställer sig handlar om vilka appar vi förser lärplattorna med och presenterar för barnen.
Den femte frågeställningen hon ställer sig är om man som pedagog ser att en app är mer
populär än andra, hur får man barn att utmana sig då? En fråga som hänger ihop med den
femte är den sjätte som handlar om att barn kanske byter app ofta, är det då en brist på
utmaningar?
2.3. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens
Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) att vare sig pedagoger inom förskola anser
att lärplattan är bra eller dålig, är den här för att stanna. Walldén Hillström (2014) påpekar
att det finns en hög andel av pedagoger som anser att de digitala verktygen
hindrar undervisningen. Ellneby (2005) klargör att det är pedagogers förhållningssätt som
påverkar hur användandet av digitala verktyg kommer att användas av
barn. Bergenord (2014) belyser vikten av att som pedagog se möjligheter i de
föränderligheter som sker i samhället, som till exempel användandet av digitala verktyg i
förskolan. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) förklarar dock att motståndet
mot lärplattor i förskola kan handla om okunskap om verktyget och hur det ska
användas. Kyrk Seger (2014) ställer sig frågande till varför de digitala verktygen möter
sådant motstånd. Även hon menar att det är okunskapen om verktyget som gör att en del
människor motsätter sig användandet av digitala verktyg i förskola. Istället för att motsätta
sig verktyget ska pedagoger hitta nya vägar till lärande genom användandet av lärplattor i
förskolor, hävdar Geist (2012). Vidare förklarar han att under hans studie, Aqualitative
Examination Of Two Olds Interaction With Tablet Based Interactive Technology,
uppmärksammat hur pedagoger genom barns användande av lärplattor kunde skaffa sig en
uppfattning om barns intresse och på så vis planera verksamhetens aktiviteter utefter det.
I Läroplan för förskolan (2010, s. 9) står det att verksamheten ska planeras utefter barns
intresse.
8
Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) visar på att lärplattan ska ses som ett verktyg
som leder fram till nytt lärande. För att lärplattan ska kunna bli det verktyget är det viktigt
att pedagoger har kunskap om verktyget så att de sedan kan lära ut hur lärplattan ska
användas. Näsström (17/10, 2016) arbetar som pedagogisk utvecklingsledare
i Strängnäs kommun. Hon lyfter fram på sin blogg, Förskolepadda, vikten av ett medvetet
tänkande kring användandet av lärplattan i förskolan. Hon betonar att det är
viktigt som förskollärare att ha en klar tanke kring hur och varför den digitala tekniken
används i förskolan. Gällhagen och Wahlström (2011) belyser hur pedagoger i förskolan
kan förbereda sig för att använda lärplattan i förskolan. De betonar att först och främst
borde alla avdelningar ha tillgång till minst en lärplatta per avdelning sedan borde även
varje pedagog ha en egen. Det är sedan viktigt att varje pedagog först, innan barnen får
använda lärplattan, bekantar sig med den. De kan till exempel ta hem lärplattan och testa
den och alla dess funktioner, klicka runt och även testa den tillsammans med eget barn
eller barnbarn. Författarna tycker även att man ska ladda ner appar och testa dem.
Ljung-Djärf (2004) har skrivit avhandlingen, Spelet runt datorn. I avhandlingen beskriver
hon hur datorn användes olika beroende på hur mycket kunskap förskollärare hade
omkring datorn och även vilken inställning de hade till att använda datorn. På likande sätt
tar även Forsling (2011) upp att om det uppstår en osäkerhet hos förskolläraren hur
verktyget fungerar eller om förskolläraren saknar intresse så kommer barnen endast få sitta
och "leka" vid de digitala verktygen. Det lärandet som kunde uppstått om förskolläraren
varit närvarande går då förlorat. Forsling (2011) betonar då vikten av att en förskollärare
bör sitta med eller finnas till hands när barn använder sig av ett digitalt verktyg. I artikeln,
Surfplattan som komplement i förskolan, lyfter Fillippa Mannerhiem fram förskolläraren
Anna Lundholms (17/10, 2016) arbete och tankar kring lärplattans plats i förskolan.
Lundholm (17/10, 2016) påpekar vikten av att pedagoger i förskolan bör skapa tillfällen
där man som pedagog kan sitta tillsammans i en liten grupp och utforska det som barnen
intresserar sig för där och då. Hon beskriver även att förskollärarna behöver ha ett
gemensamt synsätt på hur lärande ska gå till. Hon anser då att ett medforskande synsätt är
att föredra, där man tillsammans med barnen utforskar ett intressant ämne. Hon betonar
även att när barn bara får plattan i knäet och pedagogen går därifrån fungerar lärplattan
endast som en barnvakt och att det är då det blir fel. Lärplattan uppfyller då inte sitt syfte.
9
Vikten av att föra en diskussion inom arbetslaget för att prata igenom hur arbetet med de
digitala verktygen kan se ut är något Kyrk Seger (2014) påvisar. Hon menar att det är okej
att vara osäker, hon skriver ”osäkerhet är ett sundhetstecken”. Vidare skriver hon att vi
måste lyssna till barnen. Hon lyfter fram att lärplattan ska finnas tillgänglig för barnen
precis som vilket annat material i förskolan som helst.
Karin Forsling (2011) betonar att:
Vi lever i en medieberusad värld och det innebär att vi inte längre kan ställa oss frågan om
IKT är bra för barn. Frågan blir istället: vad, när och hur och vi pedagoger får aldrig som
vanligt, vare sig vi använder krita, papper, penna, dator som verktyg - aldrig glömma den
viktigaste pedagogiska frågan varför. Om våra barn föds in i en verklighet som möjliggör,
uppmuntrar och vardagliggör bruket av digitala verktyg från mycket tidig ålder, så skulle
man kunna säga att den digitala världen är den naturliga världen. Kan man då prata om att de
har/får en digital kompetens? Kan vi, som föddes före tv:n, inse betydelsen av detta? Och vad
måste vi pedagoger lära oss? Nya digitala verktyg, eller nya förhållningssätt, en ny syn på
lärande och utbildning?
En sak är säker – vi kommer inte undan! (Forsling, 2011, s. 93)
2.4. Kritisk syn på lärplattan i förskolan
De som är kritiska mot lärplattans plats i förskolan menar att leken blir lidande och att de
digitala verktygen tar över den viktiga plats som lek har i förskolan
(Kjällander & Moinian, 2014). Geist (2012) menar att de som är kritiska mot lärplattan är
just det för att de är rädda för att den ska ta över det kreativa som ryms i förskolan
och att barn slutligen kommer få svårt att utöva aktiviteter utan lärplattan. Han förklarar att
barn spenderar allt mer tid framför skärmar och att tiden ute i naturen och i samspel med
andra går förlorad. På liknade sätt ställer sig barnläkaren och professorn Lagercrantz (2012
& 2013) kritisk till användandet av lärplattan i förskolan. Några av hans argument är att
han ser lärplattan som ett ersättande verktyg och menar då att lärplattan används istället för
något annat, att man till exempel väljer att titta på fjärilar eller lyssna på fåglar i lärplattan
istället för att gå ut i skogen. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) visar dock på att
genom barns användande av lärplattan, tillsammans med andra barn, visar de samma
10
kunskap som de skulle visat om de lekte tillsammans. Forskarna menar att genom
användandet av lärplattan samarbetar, diskuterar och lär sig barn tillsammans, med och av
varandra.
Ellneby (2005) lyfter fram att kritiken mot användandet av digitala verktyg i förskolan
började redan när datorn gjorde sitt intåg i verksamheten. Kritiken handlade om vilka
problem som barn skulle få i och med användandet. De trodde till exempel att barns
förmåga till att känna empati skulle minska samt att de sociala relationerna skulle påverkas
negativt.
2.5. Fördelar med lärplattan i förskolan
Några som var tidiga med att börja introducera iPads i förskolan var Aglassinger,
Kallin, Rudnik Norling och Strindholm (2012). De undersökte redan vårterminen 2011, ett
år efter lanseringen av iPaden, hur iPaden kan användas i verksamheten utefter
läroplansmålen. Detta gjorde de i ett projekt ute på två förskolor. Projektet var uppdelat
i flera delar, del 1 - Så använde vi iPaden som hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd,
del 2 - Så här använde vi iPaden för att stödja barns språkutveckling, del 3 – Exempel på
hur vi använde iPaden med små barn (1–3 år) och del 4 - Så här använde vi iPaden i
matematikleken. I resultatet av projektet kunde artikelförfattarna konstatera att det var
viktigt med engagerade och närvarande pedagoger när barnen använde iPaden. Detta för
inte missa riktigt bra lärtillfällen. De konstaterade även att det var viktigt att se
till att de appar som användes fyllde ett pedagogiskt syfte, "så iPaden inte bara blev ett
tidsfördriv" (2012, s. 12). För de yngre barnen, 1–3 åringarna, kunde de konstatera att
iPaden var mycket bra till att skriva och rita på, där öga-hand koordinationen
tränades. Aglassinger m.fl. (2012) beskriver även att de yngre barnen kan ha svårt med att
rita och måla med vanligt papper och penna och i och med iPaden blev det lättare för
barnen. Detta menar artikelförfattarna kunde bidra till att barnen senare blev mer
intresserade av att måla med penna och papper. De påpekar också att det lilla verktyget har
ett brett användningsområde och att det är lätt att ta med var man än går. Jennfors och
Jönsson (2010) förklarar att genom att barn tidigt använder sig av digitala verktyg kan
deras skriftspråk utvecklas snabbare.
11
Hafvenstein (2011), lärare och IT– pedagog, lyfter fram några fördelar med att
använda lärplattan bland yngre barn. Fördelarna som lyft fram är att den är liten och
behändig och lätt att hålla i för små barn. Den är även lättstyrd då barn endast
behöver använda ett finger, till skillnad från datorn där det behövs en mus och ett
tangentbord för att styra det som görs på datorn.
Även Kjällander och Moinian (2014) menar att lärplattan är ett bra verktyg för de yngre
barnen då den väger lite och den är lätthanterlig. Även de förklarar att lärplattan är ett
enkelt verktyg att använda om man till exempel jämför med datorn. Med lärplattan behöver
barn kunna styra sina fingrar medan med en dator måste barn ha kunskap om att röra på
datormusen med handen samtidigt som de ska se på skärmen för att föra pilen till rätt plats.
Vidare betonar forskarna att det positiva de kunnat utläsa ur sin studie visar att barn genom
att arbeta med lärplattan utvecklar sin lek och gör den meningsfull. De hävdar att
eftersom lärplattan är enkel att ta med sig samt att visa saker på så kan barn utvecklas inom
det sociala med hjälp av lärplattan. Barn kan på ett enkelt sätt visa sina kamrater vad de gör
och kan på ett lättare sätt be en kompis, eller vuxen, om hjälp än om de exempelvis suttit
vid datorn. Geist (2012) framhåller att forskning visar att barn utifrån lärplattan
kan utveckla sin lek samt att den kan utveckla barns problemlösning. Vidare förklarar han
att arbetet med appar är bra på grund av att det finns så många och att de appar man väljer
innehåller ett pedagogiskt innehåll. Han påpekar även att pedagogers arbete kan underlättas
med hjälp av lärplattan. Han menar att barn och vuxna tillsammans kan söka efter fakta för
att komma vidare med ett projekt. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) betonar att
det är viktigt som pedagog att finnas närvarande när barn använder lärplattan. De förklarar
att genom interaktionen vid lärplattan mellan barn och vuxen kan barn skapa sig en
förståelse om vad som kan ske i verkliga livet och det som bara sker i det digitala livet.
Gällhagen och Wahlström (2011) lyfter fram lärplattans funktioner och hur de kan
användas i förskolan. En funktion är kameran. Med denna funktion kan man ta bilder och
spela in rörliga videos, som sedan kan användas i ett redigeringsprogram. Man kan till
exempel låta barnen göra egna filmer eller bildspel. En annan funktion är högtalar- och
mikrofon funktionen. Med denna funktion går det att göra ljudupptagningar och spela upp
ljud, som till exempel kan användas till att dokumentera barns språkutveckling eller
användas i animering av film. Lärplattan kan även ha tillgång till Internet antingen via ett
SIM-kort eller via ett trådlöst datornät. Genom den finns det stora möjligheter att söka upp
12
fakta tillsammans med barnen. Det går även att ha en blogg där föräldrar kan ta del av
barnens vardag i förskolan. Lärplattan har också en GPS-funktion som gör det möjligt att
lära sig om hur kartor fungerar och hur dem kan följas, till exempel kan barn få gå på
skattjakt med hjälp av GPS funktionen. Det går även koppla upp lärplattan till en projektor
som gör det möjligt att titta tillsammans med flera barn på plattan. Det går då att läsa
böcker tillsammans på en storbildsskärm och även titta på bilder med mera. Den sista
funktionen som författarna tagit upp är att det går ladda ner alla
mjöliga appar till lärplattan. Apparna har flera olika syften och ändamål. Det finns till
exempel spel och digitala böcker som kan kosta pengar men det finns även gratis appar.
Många av apparna är på engelska men kan ändå fungera bra i förskolan.
Lundholm (17/10, 2016) menar att lärplattan bör användas som ett komplement i
förskolan och inte ersätta något annat. Vidare menar hon på att lärplattan ska kunna
samverka med allt som finns i förskolan. Hon har även kunnat se hur lärplattan kan
användas för att utveckla språket både hos barn med annat modersmål och barn med
svenska som modersmål. De barn med annat modersmål kan lära sig svenska ord samtidigt
som barn med svenska som modersmål kan lära sig t.ex. om kroppen.
13
3. Teoretiskt utgångspunkt - Sociokulturellt perspektiv
I vårt arbete utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv. Arbetet i förskolan grundar sig på
bra samarbete mellan alla parter som finns i verksamheten (Strandberg, 2006). När det
sociokulturella perspektivet kommer på tal är det oftast Lev Vygotskij (1896–1934) som
man nämner (Säljö, 2011). Vygotskij anses vara en mångsidig forskare och hans sätt att
föra diskussioner uppskattas även av dem som inte håller med honom (Säljö, 2011).
När Vygotskij började sin forskning fanns det inte många andra som tänkte som han. Det
som var helt nytt med Vygotskijs teori var att det handlade om att se till varje barns individ
i samspel med andra och om vad miljön gör för lärandet (Strandberg,
2006). Strandberg (2006) förklarar att Vygotskij menar att det är genom de yttre
händelserna som de inre processerna kan utvecklas. Andra forskare, i hans
samtid, fokuserade mycket på olika utvecklingsstadier som barn går
igenom. Vygotskij ser mer till vilken potential till lärande som barn har. Han intresserar sig
för hur vuxna och andra människor i barns omgivning kan hjälpa varandra
till att lära. Detta kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen (Phillips &
Soltis). Både Gjems (2011) och Strandberg (2006) betonar också att det är interaktionen
som är viktig i lärprocessen. Vygotskij (1999) förklarar att lärarnas uppgift har förändrats
över tid. Han menar att lärarnas uppgift har gått från att undervisa till att leda barn fram i
utvecklingen.
Inom det sociokulturella perspektivet finns även begreppet mediering. Begreppet
inbegriper att människor i all tid har använt sig av olika verktyg för att underlätta sin
vardag. Vygotskij menar att det finns olika slags verktyg, de fysiska verktygen
som människan har uppfunnit och som man kan ta på såsom en fjärrkontroll eller en boll,
även kallad för artefakt, och de psykologiska verktygen. De senare verktygen är det som vi
inte kan ta på, men som finns för att vi ska kunna tänka och kommunicera (t.ex.
alfabetet) (Strandberg, 2006; Säljö, 2011; Lindqvist, 1999). När en person har lärt sig att
använda verktygen på ett korrekt sätt, brukar man inom det sociokulturella perspektivet
säga att man har approprierat verktyget (Melander, 2013). Klerfelt (2007) förklarar att
14
genom att barn samarbetar med nya verktyg, såsom multimediala produkter, kan barn och
pedagoger hjälpa varandra till nytt lärande, och som vi tidigare skrivit, att befinna sig i den
proximala utvecklingszonen (Phillips & Soltis, 2010). Även Lundgren-Öhman
(2014) påvisar att det krävs olika verktyg och språk i verksamheterna för att föra barns
lärprocesser framåt, och att som pedagog finnas där för att utmana barn till lärande.
Att vår teoretiska utgångspunkt är sociokulturellt innebär således att vi utgår från att barn
lär tillsammans, både tillsammans med andra barn men också med vuxna i barns
omgivning. På så vis befinner sig barn i den proximala utvecklingszonen. I detta arbete har
vi valt att fokusera på lärplattan som en artefakt. Med ett sociokulturellt perspektiv menar
vi att det är av stor vikt att pedagoger använder lärplattan tillsammans med barn för att det
ska bli en lärsituation, att det blir ett samspel vid lärplattan.
15
4. Metod
I detta arbete har vi valt att göra intervjuer med pedagoger i förskolor. Vi ville undersöka
hur de arbetar med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har valt intervjuer för att vi
ville få fram olika synsätt på lärplattan. Intervjuer är den vanligaste forskningsmetoden för
dagens studenter (Eriksson-Zetterquist och Ahrne, 2015). Gillham (2008) menar att genom
intervjuer kan man få ett ärligare svar än genom till exempel enkäter. Esaiasson, Gilljam,
Oscarsson och Wängnerud (2012) lyfter fram att när respondenten förklarar hur det ser ut i
verkligheten för dem kan man kalla detta för en respondentundersökning. I denna
respondentundersökning kommer vi att använda oss av samtalsintervjuer.
Samtalsintervjuer är bra när forskaren vill ta reda på hur saker och ting fungerar i
praktiken, det handlar inte om att komma åt sanningar utan mer att kunna förstå
respondentens föreställningar och uppfattningar om det särskilda ämnet som hen blir
intervjuad om (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2003).
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) betonar att det är av stor vikt att visa sitt intresse för
respondenten och det ämnet som intervjun handlar om för att nå det bästa resultatet. Det
positiva med intervjuer är att man kan få olika viktiga synvinklar på ett och samma ämne
(Denscombe, 2016). Gillham (2008) påpekar att intervjuer är bra för att man under
intervjun kan utveckla de frågor man ställer för att få ett utförligare svar. Även Eriksson-
Zetterquist och Ahrne (2015) tar upp fördelar med intervju då de menar att man på kort tid
kan få reda på olika respondenters uppfattningar om det specifika ämnet man blir
intervjuad om. Nackdelarna med intervju, menar Denscombe (2016), är att
respondenten/respondenterna kan vinkla sina svar beroende på vem det är som utför
intervjun. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar även att det kan finnas en
problematik med att använda intervjuer som datainsamlingsmetod. De menar att
respondenternas svar på intervjufrågorna inte alltid stämmer överens om hur de arbetar på
riktigt utan att de svarar utifrån hur de skulle vilja arbeta och inte hur
de egentligen arbetar. Vidare understryker Denscombe (2016) att intervju kan ses som ett
väldigt tidskrävande val för datainsamling för ett arbete.
16
Mot denna bakgrund formulerade vi våra forskningsfrågor och vi är således väl medvetna
om att det kan finnas skillnader mellan teori och praktik.
4.1. Förberedelser/urval:
När vi valde ut förskolor, gick vi igenom alla förskolors hemsidor. Detta för att se om
någon förskola arbetade mycket med IT. Vi hittade en förskola som uttryckligen arbetade
med IT, men de hade tyvärr inte någon tid för intervjuer. Efter sökandet efter en ”IT
förskola” valde vi bara ut några lite slumpmässigt. Två av de utvalda förskolorna hade vi
haft kontakt med tidigare under utbildningen medan de andra två var helt nya för oss. Vi
valde att ta kontakt via telefon med de utvalda förskolorna för att fråga om de hade tid och
intresse av att vara med i vår undersökning.
Det som är viktigt innan man genomför en intervju är att man förbereder sig väl. En av de
första sakerna man ska tänka på är hur urvalet av respondenter ser ut (Denscombe, 2016). I
urvalet av respondenter ville vi intervjua två på varje förskola, en som hade lite mer ansvar
över verksamhetens IT och en pedagog. Vi valde att intervjua två på varje förskola för att
se om de har samma synsätt och uppfattningar om lärplattans plats i förskolan. Intervjuerna
skedde individuellt så att alla kunde få ge uttryck för sin åsikt. Eriksson-Zetterquist och
Ahrne (2015) betonar vikten av att vara väl påläst när det väl är dags för intervjuer. Oftast
vill studenter ut och göra intervjuer tidigt i sitt arbete men forskarna förklarar att med mer
inarbetat material så underlättar det utformandet av frågor till
respondenterna. Även Esaiasson, Gilljam, Oscarsson
och Wängnerud (2003) och Gillham (2008) lyfter fram vikten av att vara förberedd och
insatt i ämnet innan intervjun sker. Med denna informationen i bakhuvudet valde vi att
lägga våra intervjuer ganska sent i arbetet. Denscombe (2016) framhåller att det sedan är
dags att ta kontakt med respondenter. Detta för att kunna bestämma tid och plats i god
tid. Vi tog kontakt med respondenter tidigt i arbetet för att fastställa att respondenterna
hade tid för intervjuer när det väl var dags. Under den första kontakten med respondenterna
förklarade vi vilka vi var samt vilket ämne intervjun skulle handla om. Vi valde även att
informera om de etiska överväganden vi tagit i akt. Denscombe (2016) förklarar att
när kontakten med respondenten tagits är det viktigt att även förklara hur intervjun
kommer att fortskrida. Innan intervjun är det viktigt att ta upp de etiska aspekterna (vilka
dessa är kommer att förklaras under Etiska överväganden).
17
När det kommer till att skriva frågor är det viktigt att först tänka på vilka slags frågor man
vill ställa och att man ser att frågorna kan ge svar på den frågeställning man från början
ställt i arbetet (Gillham, 2008). Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud (2012) menar
att det kan vara bra att starta en intervju med så kallade uppvärmningsfrågor. Dessa frågor,
menar författarna, kan få respondenterna att slappna av inför den
resterande intervjun. Detta är något som vi även använde oss av när vi utformade
frågorna.
Under arbetets tidiga skede skrev vi ner alla frågor vi kunde tänka oss att ställa. När detta
var gjort var vi uppe i cirka 20 frågor. Vi ansåg då att det var alldeles för många. Vi
sorterade då upp frågorna och skrev ihop de frågor vi ansåg ligga nära
varandra. Gillham (2008) menar att man under frågornas uppkomst ska skriva ner alla
frågor för att sedan strukturera upp dem så att de kommer i en bra följd samt att man kan ta
bort några av de frågor som liknar varandra. Gillham (2008) påpekar även att man kan göra
en testintervju innan den riktiga intervjun. Detta menar han är bra för att synliggöra hur
lång tid den slutgiltiga intervjun/intervjuerna kommer att ta samt att man får en möjlighet
att formulera om eller ta bort några frågor. Vi gjorde vår testintervju på en förskollärare
som inte skulle ingå i arbetet. Efter testintervjun valde vi att ta bort några frågor samt att
skriva ihop andra frågor. Vi hamnade slutligen på 14 frågor totalt (se Bilaga 3.
Intervjufrågor).
4.2. Tid och plats för intervju
Vi valde att åka ut till de förskolor där pedagogerna arbetade för att göra våra
intervjuer. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att det kan uppkomma vissa
svårigheter med att utföra intervjuer på arbetsplatser då respondenterna möjligtvis vill
påvisa vilken bra kollega de är istället för att svara helt ärligt på de intervjufrågor som
ställs. Vi valde dock ändå att möta respondenterna på deras arbetsplats då vi ansåg att
flertalet respondenter kunde ställa upp om vi åkte ut till dem. Under den första kontakten
med respondenterna berättade vi att intervjun kunde ta upp till en halvtimme. Under
samtalet uppgav vi även under vilka två veckor vi hade planerat att hålla intervjuer, men att
vi var väldigt flexibla med vilka dagar vi kunde komma under dessa veckor.
18
4.3. Etiska överväganden
Under detta arbete har vi haft de etiska forskningsreglerna i bakhuvudet hela tiden.
Vetenskapsrådet har tagit fram dessa för att det inte ska finnas några frågetecken mellan
den/dem som intervjuar och den/dem som blir intervjuade. De regler som Vetenskapsrådet
(2010, s. 7–14) tagit fram är:
Informationskravet – informerar den intervjuade om syftet med intervjun,
samt förklarar dennes plats i undersökningen.
Samtyckeskravet – den intervjuade ska förstå att den vid vilket tillfälle under
arbetets gång kan avsluta sin medverkan. Det är viktigt att ett samförstånd mellan
intervjuaren och den intervjuade uppstår.
Konfidentialitetskravet – läsare av arbetet ska inte kunna identifiera de intervjuade
personerna.
Nyttjandekravet – insamlat material får inte överlämnas till andra personer.
Under detta arbetets gång har vi ej kunnat utlova anonymitet till de förskollärare som
erbjudits intervju, vi har dock kunnat utlova konfidentialitet. Bell (2006) förklarar att
skillnaden mellan anonymitet och konfidentialitet är liten men väldigt viktig. Den största
skillnaden mellan dessa två är att vid anonymitet ska inte ens de som skriver arbetet veta
vem som sagt vad och vid konfidentialitet ska man inte kunna utläsa vem som sagt vad i
arbetet. Under vår första kontakt med respondenterna förklarade vi vilka vi var samt vad
vårt arbete skulle handla om. Gillham (2008) förklarar att man ska presentera sig
och förklara ämnet man vill intervjua om och att detta är en etisk fråga. Vetenskapsrådet
(2010) visar på vikten av att presentera sig själv som forskare samt ämnet och har skrivit in
detta i informationskravet när det kommer till de etiska forskningsprinciperna. Hade vi inte
presenterat vårt ämne för arbetet för respondenterna hade vi möjligtvis fått färre
deltagare. Gillham (2008) menar att informerar man inte respondenten om detta innan kan
den vid intervjusituationen bli ställd och neka sin medverkan. För att minska risken för att
detta skulle ske gav vi ett samtyckesbrev i handen på respondenterna när vi mötte dessa på
arbetsplatserna. De fick läsa igenom brevet samt fylla i sitt medgivande och skriva under
det. För att hålla våra respondenter konfidentiella för omvärlden har vi valt att ge dem
varsin bokstav och nummer (till exempel P1) under rubrikerna Resultat, samt i de enstaka
fall vi nämner dem under rubriken Diskussion. De inspelningar vi gjort med
19
respondenterna har vi transkriberat och sedan raderat från den enhet vi sparat
ljudupptagningen på.
4.4. Genomförande
Vid intervjutillfällena använde vi oss av ljudinspelning för att vid ett senare tillfälle kunna
gå tillbaka och lyssna och transkribera. Eftersom vi var två som genomförde intervjun har
vi även delat upp det så att en av oss intervjuade och den andra förde
anteckningar. Denscombe (2016) lyfter fram att ljudinspelning är ett bra hjälpmedel att
använda vid en intervju då man vid senare tillfälle har möjlighet att gå tillbaka och lyssna
på vad respondenten sa då människans minne ibland sviker oss. Kvale och Brinkmann
(2009) förklarar att när man spelar in intervjun kan intervjuaren fokusera på vad
respondenten svarar. De menar att genom ljudinspelning kan man höra allt från tonfall till
dynamik. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) lyfter även fram vikten av att föra
anteckningar samtidigt. De menar att ljudinspelningen kan missa viktig information i
intervjutillfället, tillexempel kroppsspråk och ansiktsuttryck.
4.5. Databearbetning
Efter våra intervjuer satte vi oss och lyssnade igenom våra inspelningar och transkriberade
dem. Vi beslutade oss för att transkribera tillsammans, en skötte inspelningsenheten och
den andra skrev ner vad respondenterna sa på inspelningen. Vi använde oss av ett
dokument på internet som gjorde att båda kunde följa det en av oss skrev och kunde
komma med invändningar om så behövdes. Vi valde att göra en meningskoncentrerad
transkribering. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att meningskoncentrerad
transkribering är när man under transkriberingen förkortar respondentens svar och lyfter
fram huvudpoängen i svaret. Därefter sorterade vi svaren i olika kategorier så som:
Tillgångar på lärplattor i förskolan, Ålder, Tid framför skärm, Innehåll - Val av spel och
appar, Pedagogers förhållnings – Digital kompetens, Röster om problematiken med
lärplattan i förskolan och Positiva röster om lärplattan i förskolan.
20
4.6. Arbetsfördelning
Åsa har skrivit Abstrakt, Inledning, Metod och Teoretisk utgångspunkt. Åsa har även
skrivit Slutsatsen som vi gemensamt kommit fram till.
Paulina har skrivit Bakgrund och Begrepp – Definition. Paulina har även haft ansvaret över
att sätta ihop alla arbetets delar till ett dokument.
Litteraturgenomgången har vi skrivit utefter de texter vi läst. Tillsammans har vi gjort
intervjuerna och en sammanfattning av dessa. Vi har även tillsammans skrivit Resultat och
Analys, Diskussion och Vidare forskning. Även om vi har skrivit olika delar av arbetet har
vi hela tiden kunnat föra en diskussion om de olika delarna i arbetet, då vi valt att sitta
tillsammans i stort sätt igenom hela processen.
21
5. Resultat och analys - Sammanflätning av olika röster
I detta kapitel redogör vi för vårt resultat och vår analys. Vi kommer att tolka våra
respondenters svar och koppla samman dem med den litteratur vi tidigare lyft fram under
Kapitel 2. Vi har delat upp detta kapitel i åtta avsnitt för att göra sammanställningen tydlig.
5.1. Presentation av respondenterna
De åtta pedagoger vi har intervjuat har arbetat i förskolan mellan 2 och 24 år. Innan
intervjuerna har de fått skriva på ett samtyckesbrev där de godkänt att vi använt oss av
ljudupptagning. I detta samtyckesbrev har vi även förklarat att uppgifterna de lämnar
kommer att användas konfidentiellt. Av etiska skäl har vi därför valt att namnge
pedagogerna och IT-ansvariga med varsin bokstav och en siffra efter, till exempel P1 för
pedagog 1 och IT1 för IT-ansvarig 1. De siffror respondenterna blivit tilldelade har
ingenting att göra med vilken förskola eller vilken turordning intervjuerna skedde.
5.2. Tillgång på lärplattor i förskolan
I svaren från våra respondenter visar det sig att det vanligtvis finns
två lärplattor per avdelning på de förskolor vi besökt. Det är en förskola som sticker ut som
har fyra lärplattor på sin storbarnsavdelning.
Tabell 1. Tillgång på lärplattor
Förskola A Förskola B Förskola C Förskola D
Barn 65 73 56 88
Plattor 14 16 11 10
Barn per Platta 4 4 5 8
I tabell 1 kan vi utläsa att det går fyra barn per lärplatta i Förskola A och B, fem barn per
lärplatta i Förskola C och i Förskola D går det åtta barn per lärplatta. I Skolverkets (2015)
rapport tas det upp att det går 13 barn per lärplatta. I jämförelse med Skolverkets rapport
och vårt resultat framkommer det att antalet barn per lärplatta i snitt är högre i Skolverkets
rapport jämfört med de förskolor vi besökt.
22
Av våra respondenters svar kan vi även utläsa att på varje förskola finns det minst
en lärplatta som används av pedagoger för att dokumentera vad som sker i verksamheten,
till exempel till pedagogisk dokumentation. Ett vanligt påpekande av våra respondenter är
att de gärna skulle vilja ha en egen lärplatta att utforska och dokumentera på, istället för att
dela den med resterande personal. Av de förskolor vi varit på berättar två respondenter att
alla på deras förskola blivit tilldelad varsin lärplatta. Detta kan jämföras med en av de
andra respondenterna som påtalar bristen på en egen lärplatta. Även i detta område kan vi
dra paralleller till Skolverkets (2015) rapport. Rapporten visar att år 2015 hade 23 procent
av personalen i förskolan tillgång till egen dator/surfplatta på arbetsplatsen.
5.3. Ålder
Respondenterna lyfter fram att det kan vara svårt att ange en viss ålder när barn kan börja
använda lärplattan. IT1 hävdar att när barnen kommer upp i skolan ska de ha approprierat
artefakten lärplattan, det vill säga att de ska ha kunskaper om hur de kan använda
lärplattan. Hen anser då att det ingår i hens arbetsuppgifter att lära barn att
använda lärplattan. Respondenterna menar på att eftersom lärplattan går att anpassa till alla
åldrar så kan även de yngsta använda den. Det dock alla respondenter påpekar är att barn i
de yngre åldrarna i förskolan ska ha en pedagog närvarande när lärplattan används, precis
som de borde göra om man utgår från det sociokulturella perspektivet (se Kapitel 3.). Det
är svårt att hitta forskning som tar upp vilken ålder lärplattan är lämplig att använda.
Därför anser vi att det är svårt att ge en grundlig redogörelse för vid vilken ålder lärplattan
är lämplig.
5.4. Tid framför skärm
Hur mycket tid barn får med lärplattan skiljer mellan respondenterna. De svar vi fått visar
att allt från 10 minuter upp till 30 minuter per dag verkar acceptabelt. På två av förskolorna
får barnen fri tillgång till lärplattorna. Det respondenterna, från dessa förskolor, påtalar är
dock att det är upp till pedagogerna på varje avdelning att se till att det blir en jämn
fördelning mellan barnen när det kommer till att använda lärplattan. På en annan förskola
finns regeln att barn bara får sitta en gång per dag. Det finns ingen tydlig tidsbegränsning,
utan om barnen redan har använt lärplattan en gång den dagen får man inte använda
23
den igen. En respondent förklarar att barnen på dennes förskola aldrig får
använda lärplattan, utan den används endast av pedagogerna.
För att barnen ska veta att deras tid är över vid lärplattan har ett par respondenter nämnt att
de har använt sig av äggklockor. IT2, som testat detta, anser dock att äggklockan inte är ett
bra alternativ för att visa att tiden är slut. Hen menar att barnen då måste bryta mitt i sin
aktivitet och det hen då känner är att det kan bli svårt att förklara och försvara varför barnet
till exempel måste sluta att pussla på lärplattan, när barn i vanliga fall inte behöver bli
avbrutna om de pusslar ett vanligt pussel.
En begränsad tid framför skärmen verkar dock vara till en fördel. Abdi (2016), som är
specialutbildad inom synutveckling, menar på att när barn sitter framför en liten skärm i
över en timma påverkas synen negativt. Även Ellneby (2005) hävdar att barn
i förskoleåldern inte bör sitta framför en skärm mer än en timme om dagen då hon menar
att den sociala utvecklingen kan påverkas negativt.
5.5. Innehåll – Val av spel och appar
IT1 och IT2 använder sig av hemsidan ”Pappas appar” för att finna godkända appar. På
denna hemsida finns det redan genomgångna och pedagogiska appar. IT2 berättar att på
"Pappas appar" har de åldersrekommendationer för varje spel samt att vissa spel kan fås till
reducerat pris. Apparna som tas hem från ”Pappas appar” är även reklamfria och de
innehåller inga köp inuti apparna som annars är vanligt. Vidare förklarar majoriteten
av respondenter att det handlar om att utforska och söka nya appar själva. Det gäller att
hänga med i vad det pratas om och vad det skrivs om. P2 berättar att de tar hem appar som
innehåller barnens intressen samt appar som man kan koppla till förskolans tema. IT2 och
IT3 säger att det är viktigt som pedagog att prova apparna innan barnen får tillgång till
dem. Att prova apparna innan man gör dem tillgängliga till barnen är något som även
Gällhagen och Wahlström (2011) lyfter fram som viktigt. IT3 förklarar även att de sitter
tillsammans några pedagoger och diskuterar vilka appar dem vill ta hem och varför de vill
ha just de apparna. P5 förklarar att de har en IT-ansvarig som bestämmer om vad som ska
tas hem. Detta menar hen i sin tur gör att de andra pedagogerna ibland inte vet varför just
dessa appar har tagits hem eller vad apparna innehåller eller går ut på. P5 påpekar då att det
blir svårt som pedagog att hjälpa barnen när de använder lärplattan.
24
P3 belyser att i allt man gör i förskolan så ska de didaktiska frågorna finnas med i
planeringen. Detta gäller även när man hämtar hem appar till lärplattan. IT3 betonar vikten
av att ha ett pedagogiskt syfte med apparna man väljer att ta hem. Det IT3 menar är att
man inte bara ska ta hem spel för att barnen ska tycka att de är roliga utan att det ska finnas
ett lärande i spelet. Detta är även något, som vi tolkar utifrån svaren från våra
respondenter, att alla håller med om som viktigt när man väljer ut appar till lärplattan.
Även Aglassinger m.fl (2012) betonar vikten av att ha ett pedagogiskt syfte med apparna.
Både Ellneby (2005) och Kyrk Seger (2014) lyfter vikten av att det ska ske ett lärande i
samband med användandet av digitala verktyg. Författarna är även eniga om att man som
pedagog ska se om det är spelet som styr barnet eller om det barnet som styr spelet.
5.6. Pedagogers förhållningssätt – Digital kompetens
Av de respondenter vi intervjuat är det bara två (P2 & P3) som påpekar att de inte är i
behov av mer utbildning inom IT i förskolan. Ur svaren från dessa två kan vi också se att
de arbetar mycket med lärplattorna i sina barngrupper och det är även dessa två som
berättat att de blivit tilldelade varsin lärplatta på sin arbetsplats. Utifrån detta kan en
tolkning göras om att de har så pass mycket kompetens redan på förskolan som gör att de
inte känner något behov av ytterligare utbildning inom IT.
Det vi kan utläsa av svaren från respondenterna är att alla IT-ansvariga har gått någon form
av utbildning inom IT, vissa mer än andra. Av pedagogerna vi intervjuat är det bara en som
har fått utbildning inom IT och en pedagog inom IKT (Information- och
kommunikationsteknik). Sex av åtta respondenter uttrycker att de är i behov av mer
utbildning. IT1 säger att "man behöver alltid mer utbildning alltså, det kommer alltid nytt
som man behöver mer kunskap om vad som kommer", även IT3 uttrycker att man " kan
aldrig få för mycket utbildning". Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) påvisar vikten
av kunskap om det digitala verktyget för att man ska kunna använda det rätt. Även
Skolverket (2015) framhäver att förskollärare upplever sig ha goda kunskaper om IT men
att ett behov av mer kunskap finns.
IT2 är ensam om att på sin arbetsplats ansvara för lärplattorna och har även ansvaret att
välja ut appar. Hen förklarar att det hade varit bra om alla hade fått gå någon form av
25
utbildning så att alla skulle kunna känna sig bekväma med lärplattan som ett verktyg i
förskolan. P4 påpekar ”att på grund av lite kunskap är det många som drar sig för att
använda lärplattan i förskolan”. Detta är även något som Sheridan och Pramling
Samuelsson (2003) belyser när de skriver att rädslan för att använda digitala verktyg kan
handla om okunskapen om att kunna använda den på rätt sätt. Fem respondenter uttrycker
rakt ut att de skulle behöva veta mer om hur man skulle
kunna använda lärplattan mer konkret i verksamheten. P5 uttrycker att när kompetensen
inte finns så uppkommer en saknad av professionalitet inom detta område.
P3 lyfter fram att det är viktigt att se lärplattan som ett kompletterande verktyg. Hen säger
För mig är lärplattan ett pedagogiskt verktyg när den blir ett komplement till det andra. Om
du har ett pedagogiskt syfte, du vet varför och hur du använder den, vad, vem hur och varför
då är den ett pedagogiskt verktyg. Om du bara tar ner ett spidermanspel så har pedagogiken
försvunnit. Vi arbetar med de didaktiska frågorna och dom ska även finnas med när man
arbetar med lärplattan.
Även IT3 och P1 menar på att man måste ha en tanke med aktiviteter som
innehåller användandet av en lärplatta. Lundholm (17/10, 2016) påvisar på samma sätt att
lärplattan ska fungera som ett komplement i förskolan.
5.7. Röster om problematiken med lärplattan i förskolan
Den kritik vi kan utläsa av de svar vi fått från våra respondenter är att två av
respondenterna anser att den sociala utvecklingen kan försämras när lärplattan inte används
som ett pedagogiskt verktyg. IT3 anser att en negativ sida med lärplattan är att det finns en
risk att den tar tid från det sociala samspelet. Detta sociala samspel är något som inom det
sociokulturella perspektivet ses som viktigt (Säljö, 2011). P5 uttrycker att
Nackdelarna är ju, tycker jag, är just den här isoleringen som det lätt kan bli
att den här ungen går så in i plattan, och vuxna också, att man inte märker sin
omvärld och hur kommer man tillbaka till världen och när ska man liksom
träna på att samspela med andra om inte på förskolan, det här är ju en
mötesplats. Det är en svår avvägning, lagom är bäst
26
Kjällander och Moinan (2014) samt Geist (2012) menar på att de som är kritiska mot
lärplattan i förskolan är rädda för att den skulle kunna ta över andra viktiga delar i
verksamheten. En som är kritisk mot användandet av lärplattor i förskolan är Lagercrantz
(2012 & 2013). Han anser att lärplattan tar över andra viktiga moment i förskolan. Han
påstår till exempel att lärplattan används till att utforska med istället för att gå ut och
utforska.
Vidare påtalar IT3 att när barnen har fri tillgång till lärplattan kan den ses mer som en
barnvakt än ett pedagogiskt verktyg. P4 lyfter fram vikten av att vara närvarande som
pedagog och att vara med och prata om vad som sker på skärmen så att det inte bara blir en
barnvakt. Inom ett sociokulturellt perspektiv är det på detta sätt ett lärande kan ske (se
Kapitel 3). Respondent P4 förklarar även att det kan vara svårt för barnen att förstå
skillnaden på lärplattans användning hemma och den på förskolan. Hemma kan surfplattan
användas som en spelmaskin men på förskolan ska den ses som ett pedagogiskt verktyg.
En sista nackdel som P3 och IT3 berättar om är att internet inte alltid vill som pedagogerna
vill. De menar att det är en hel del komponenter som ska synka för att lärplattan ska kunna
fylla sitt syfte.
5.8. Positiva röster om lärplattan i förskolan
Vi tolkar de som att de flesta respondenterna är överens om att lärplattan underlättar deras
arbete i förskolan. Fem respondenter har svarat att de anser att dokumentationen har blivit
lättare att genomföra. En respondent framhåller även att det är lättare att söka fakta med
barnen och om barnens intressen och funderingar. IT2, P2, P4 och P5 lyfter fram att
lärplattan är bra som ett verktyg när det kommer till barn med språksvårigheter samt med
barn som har speciella behov. De menar på att lärplattan kan hjälpa pedagoger och barn att
förstå varandra när de inte har det verbala språket gemensamt. Något som även
Aglassinger m.fl. (2012) lyfter fram hur dem under sitt projekt, Så använde vi iPaden som
hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd, kunde utläsa att den sociala utvecklingen hos
barn i behov av särskilt stöd gjorde framsteg med hjälp av lärplattan. Artikelförfattarna har
även förklarat att arbeta med lärplattan med ett barn med autism visade sig väldigt lyckat
då barnet visade en högre grad av koncentration än tidigare. Även Lundholm (17/10, 2016)
27
och Aglassinger m.fl. (2012) har kunnat se fördelar med att utveckla språket hos barn i
förskolan med hjälp av lärplattan. Aglassinger m.fl. (2012) visar på att barn som behöver
extra stöd i sin språkutveckling känner större lust och glädje trots att de kanske behöver
göra samma övning flera gånger. De menar också att pedagoger slipper lägga ner så
mycket tid på att göra materialet till språkövningarna, nu finns allt material färdigt
på lärplattan.
En annan fördel som alla respondenter påpekar är att man med hjälp av lärplattan kan
arbeta med alla mål ur styrdokumenten, till exempel
genom språkappar, skrivappar, matematikappar, teknikappar och musikappar. Som vi
tidigare nämnt påvisar Aglassinger m.fl (2012) detta genom att framhäva vikten av appar
som uppfyller ett pedagogiskt syfte.
P1 lyfter fram hur de har läst in böcker på lärplattan som barnen sedan kan få lyssna på,
och se bilder på, då pedagoger inte alltid har tid att sätta sig med barnen.
Kamerafunktionen på lärplattan lyfts också fram som en bra egenskap. Med
kameran på lärplattan beskriver ett par respondenter att man kan spela in videoklipp och
göra filmer tillsammans med barnen. De menar även att barnen kan göra sina egna
dokumentationer med kamerafunktionen. Respondenterna påvisar även lärplattans funktion
vid temaarbeten då de kan ta hem appar som följer terminens tema på förskolan. Även
Gällhagen och Wahlström (2011) lyfter fram användbara funktioner i lärplattan som kan
användas med fördel i förskolan. Precis som våra respondenter hävdar, menar författarna
att kamerafunktionen kan användas till att dokumentera med. Gällhagen och Wahlström
förklarar även att man kan använda kamerafunktionen till att låta barnen göra egna filmer.
Författarna belyser också andra funktioner så som internetuppkoppling, GPS, uppkoppling
till storbildsskärm och så klart även funktionen att ladda ner appar.
28
6. Diskussion, slutsats och vidare forskning
Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt
verktyg i förskolan. Vi ville undersöka vad relevant litteratur säger samt hur man som
pedagog kan arbeta med lärplattan i olika förskoleverksamheter. De frågeställningar vi
ville finna svar på under arbetets gång var
Vad har pedagoger för syn på lärplattans plats i förskolan?
Hur kan arbetet se ut i förskolan med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg?
För att ta reda detta har vi tittat på tillgången på lärplattor, ålder och tid för användning av
lärplattan och innehållet i lärplattan. Vi har även undersökt pedagogers förhållningssätt och
digital kompetens samt vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med att använda
lärplattan i förskolan.
6.1. Lärplattan som ett pedagogiskt verktyg
Pedagogers förhållningssätt och kompetens hänger samman med hur lärplattan ska fungera
som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi har kunnat se, både i litteraturen och i svaren
från våra respondenter, att när kompetensen är bristfällig kan förhållningssättet gentemot
lärplattan luta åt det negativa hållet. Det vi kan tolka från vår analys är att det verkar vara
viktigt att man tillsammans i arbetslaget på förskolan gemensamt diskuterar utefter de
didaktiska frågorna hur, vad, när och varför, lärplattans plats på förskolan. På så vis skulle
även kompetensen kunna sprida sig i hela arbetslaget och alla skulle kunna känna sig
säkrare i användandet av lärplattan. Ett gemensamt förhållningssätt är att föredra.
I vår analys kan vi utläsa att hur man väljer att använda lärplattan som ett pedagogiskt
verktyg kan se olika ut på olika förskolor. Alla kan göra en egen tolkning av hur man ska
gå tillväga för att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Tre respondenter har valt
att använda lärplattan enbart till dokumentation och det blir på så vis ett sätt att använda
den som ett pedagogiskt verktyg. De andra respondenterna anser att så länge innehållet på
den har ett lärande syfte så fungerar den som ett pedagogiskt verktyg. I analysen påtalas
29
även vikten av att se lärplattan som ett komplement till allt annat i förskolan. Detta för att
på så vis se lärplattan som ett pedagogiskt verktyg.
Synen på lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ser olika ut och därför väljs även
innehållet ut på olika sätt. En fråga som vi ställer oss är om innehållet kan vara
pedagogiskt utan att lärplattan blir ett pedagogiskt verktyg? Svaret skulle kunna bli både ja
och nej. Men sett ur ett sociokulturellt perspektiv, och det som litteraturen påtalar, är det
rätta svaret att en närvarande pedagog krävs för att även innehållet ska fungera
pedagogiskt. Vi ställer oss också frågande till hur man som pedagog kan se lärandet som
sker när barn använder lärplattan om man ej är närvarande? Det som framkommit som
problematiskt i detta fall är att vissa pedagoger har svårt att se lärplattan som ett
pedagogiskt verktyg och synen på den blir då att den endast är en barnvakt. Alltså kan vi
tolka det som att det krävs en pedagogs närvaro!
Hur länge barn får sitta med lärplattan har visat sig skilja från förskola till förskola. Några
har tidsbegränsningar andra inte. Vi kan tolka det som att så länge det finns ett syfte med
aktiviteten, samt en pedagogs närvaro, spelar tiden ingen större roll för om lärplattan ska
fungera som ett pedagogiskt verktyg. Abdi (2016), ortoptist och specialutbildad i
synutveckling, lyfter dock andra synpunkter på tidsbegränsningar. Han påpekar att för lång
tid, inte mer än en timme i sträck, framför skärm kan ge försämrad syn samt andra
symptom. En begränsad tid verkar då vara att föredra och att man som pedagog ska vara
medveten om detta. Dock visar det sig finnas svårigheter att svara på frågan vid vilken
ålder det är lämpligt för barn att använda lärplattan, både för oss och våra respondenter.
Det vi dock kan tolka är att ålder på barn inte spelar någon större roll över hur lärplattan
ska fungera som ett pedagogiskt verktyg.
Listan med fördelar med att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan kan
säkerligen göras lång. Nackdelarnas lista är dock kortare. Vi kan koppla detta till att
lärplattan som ett pedagogiskt verktyg är tolkningsbart. Inget svar är rätt eller fel. I
analysen framkommer det att en av de fördelar våra respondenter ser med lärplattan är att
den kan utmana barn med särskilda behov, samt barn med språksvårigheter till nytt
lärande. Vidare påtalar även respondenterna att lärplattan som ett pedagogiskt verktyg
utmanar alla barn på förskolorna till nytt lärande. Alla barn utvecklar ett större ordförråd
30
samt en större begreppsuppfattning. I den litteratur vi tagit del av styrks detta, då
Aglassinger m.fl (2012) har sett samma resultat i sitt projekt. Fler fördelar lyfts fram av
våra respondenter. De förklarar även att i och med lärplattans alla olika funktioner kan man
koppla arbetet med lärplattan till förskolans styrdokument.
Av de nackdelar som lyfts fram kan vi tolka det som att det handlar om en okunskap om
vad lärplattan används till i förskolan. Dessa tankar är något vi kan styrka med den
litteratur vi tagit del av, till exempel genom Sheridan och Pramling Samuelsson (2012).
Fler nackdelar som lyfts fram i analysen handlar om när barn ses sitta själva med
lärplattan. Det kryper då fram en slags rädsla hos kritikerna att lärplattan tar tid från det
som de anser att förskolan ska lära barn. Vi kan tolka det som att de är rädda för att barns
utveckling, både den sociala och all övrigt lärande, ska bli lidande.
Tillgången på lärplattor har delvis en roll i hur man använder lärplattan som ett
pedagogiskt verktyg. På alla de besökta förskolorna har de en god tillgång på lärplattor och
så även i relation till barn per lärplattor. Detta kunde vi även i analysen sätta i relation till
Skolverkets rapport (2015). Där kunde vi se att våra förskolor har något bättre tillgång på
lärplattor än vad snittet i rapporten visade. Vi kan då tolka det som att de besökta
förskolorna har goda förutsättningar för att lärplattan ska kunna bli ett bra pedagogiskt
verktyg i verksamheterna. Det respondenterna dock påtalar är bristen av en egen lärplatta.
Att varje pedagog har tillgång till egen lärplatta är något som Gällhagen och Wahlström
(2011) lyfter fram som en stor fördel. Vi ställer oss då frågande till om att nu när lärplattan
ska fungera som ett pedagogiskt verktyg, borde inte det då vara en självklarhet att varje
pedagog blir tilldelad varsin lärplatta?
6.2. Slutsats
Utifrån denna undersökning kan vi dra slutsatserna att hur man arbetar med lärplattan kan
skilja sig från förskola till förskola. Några respondenter använder lärplattan till
dokumentation, andra till att låta barn spela på och andra respondenter inkluderar barnen i
användandet av lärplattan och ser den som ett kompletterande verktyg i förskolan. Inget av
dessa användningsområden är fel så som vi har valt att se på det. Det viktiga
med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg är att man har ett syfte med det man gör
med lärplattan. Vi kan även utläsa från vår undersökning, med stöd av vår teoretiska
31
utgångspunkt, att det är viktigt som pedagog att vara närvarande när barn
använder lärplattor. Detta för att kunna synliggöra lärandet som sker, eller exempelvis
ställa utmanande frågor. På så vis, menar Vygotskij, att man befinner sig i den proximala
utvecklingszonen (Phillips & Soltis, 2010).
En av de viktigaste faktorerna, för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt
verktyg, är att pedagogerna besitter en digital kompetens. Utan denna kompetens blir det
svårt att veta hur man kan använda lärplattan i förskolan. Utbildning inom de digitala
verktygen är något som har en stor efterfrågan. Detta kan vi utläsa både i Skolverkets
rapport och i svaren från våra respondenter.
En annan slutsats vi kan dra efter denna undersökning är att inställningen och
förhållningssättet mot lärplattan, i pedagogisk verksamhet, sakta håller på att förändras.
Många anser att lärplattan är ett bra verktyg i förskolan. För barn med särskilda behov
har lärplattan visat sig vara ett bra verktyg att arbeta med. Även för barn med annat
modersmål har det visats sig att lärplattan är ett bra verktyg att använda sig av.
Den sista slutsatsen vi kan dra är att det även finns en rädsla att lärplattan ska ta över
verksamheten så att det sociala samspelet inte utvecklas, men denna undersökningens
resultat pekar på att barn inte ska sitta själva med lärplattan, utan en kompis och/eller en
pedagog alltid ska vara närvarande så att det sociala samspelet inte blir lidande.
6.3. Vidare forskning
Vi kan urskilja att mer forskning krävs inom området. Vi ställer oss frågor som hur
lärplattan påverkar barn både fysiskt och psykiskt? Vi valde att undersöka lärplattans plats
i förskolan i ett relativt stort perspektiv. Vi tänker oss att det även skulle kunna gå att
undersöka det i en viss barngrupp, till exempel på de yngstas nivå i förskolan. Vi tänker
oss också att det skulle vara intressant att titta på hur lärplattan används i förskolan och då
som en observationsstudie. En annan tänkbar fortsättning på vår undersökning kan vara att
utforska detta ämne utifrån andra teoretiska utgångspunkter.
32
Referenslista
Abdi, S. (2016, Oktober). Älskade unge [Video], Producent Romin, K. S. Hämtad från
http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/200103
Aglassinger, U., Strindholm, S., Kallin, E-M. & Rudnik Norling, C. (2012). Hur kan iPads stödja lärandet i
förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan. Stockholm: Nacka
kommun & Skolporten.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Bergenord, M. (2014). Miljöer för förändring. I Ulla-Karin Lundgren Öhman (red.), Mediepedagogik på
barnens villkor (s. 53–68). Stockholm: Lärarförlaget.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Ellneby, Y. (2005). Cyberungar eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Göran Ahrne & Peter Svensson (red.), Handbok i
kvalitativa metoder (s. 34–54). Stockholm: Liber AB.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan- Konsten att studera
samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan- Konsten att studera
samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Europaparlamentet och Europarådet. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation om
nyckelkompetenser för livslångtlärande. Hämtad 11 december, 2016.
http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1440138058184/keycomp_sv.pdf
Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. Kapet Karlstads universitets Pedagogiska Tidsskift,
årgång 7, nr 1.
Geist, E. A. (2012). A Qualitative Examination of Two Year
Olds Interaction With Tablet Based Interactive Technology. Journal of Instructional Psychology. 39 (1),
s. 26–35.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun- Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur AB.
Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Gällhagen, L. & Wahlström, E. (2011). Lek och lär med surfplatta i förskolan. Stockholm: Natur & kultur.
Hafvenstein, M. (2011). Surfplattan bra för de yngsta. Hämtad 26 oktober, 2016, från
förskolan, http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/05/02/surfplattan-bra-yngsta
Hernandez, A. (2014). Toddlers and tablets. Education Next, 14 (1), s. 94–95. Från
http://search.proquest.com.ezproxy.its.uu.se/docview/1471028752?pq-origsite=summon
Jennfors, E. & Jönsson, K. (2010). Tidiga möten med skrift. I Bim Riddersporre och Sven Persson
(red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 121–138). Stockholm: Natur & kultur.
33
Kjällander, S. & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool-
Preschoolers´creative transformation of didactic design. Designs for learning. 7 (1), s. 10–33.
Klerfelt, A. (2007). Barns multimedala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk
praktik. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Kyrk Seger, E. (2014). Ett nytt lärarskap växer fram. I Ulla-Karin Lundgren Öhman (red.), Mediepedagogik
på barnens villkor (s. 39–52). Stockholm: Lärarförlaget.
Lagercrantz, H. (2012). Barnläkare varnar för surfplattor. SVT Nyheter, 3/10. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/barnlakare-varnar-for-surfplattor
Lagercrantz, H. (2013). Mycket tid framför skärm splittrar barns liv, övervikt, koncentrationsproblem,
hämmad språkutveckling etc kan bli följden. Läkartidningen. Vol. 110, s. 16–17.
Lindgren, F. (2016). Samtyckesblad. Bilaga 2.
Lindqvist, G. (1999). Inledning. I Gunilla Lindqvist (red.), Vygotskij och skolan- Texter ur
Lev Vygotskijs pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet (s. 7–16). Lund:
Studentlitteratur.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan.
Diss. Lunds Universitet och Malmö Högskola
Lundgren Öhman, U-K. (2014). Vad är mediepadagogik? I Ulla-Karin Lundgren Öhman
(red.), Mediepedagogik på barnens villkor (s. 11–24). Stockholm: Lärarförlaget.
Lundgren, U. P., Andersson, B-E., Berntsson, G., Dahlqvist, F., Gran, B., Halldén., O., Widengren, G., …
Andersson, M., (1996). Pedagogisk uppslagsbok – Från A till Ö utan pekpinnar. Stockholm:
Informationsförlaget och Lärarförbundets Förlag
Mannerheim, F. Surfplattan som komplement i förskolan. Hämtad 17 oktober, 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-
andra/forskolan/surfplattan-som-komplement-1.204976
Melander, H. (2013). att lära av varandra. om social mediering i en elevgrupp. Pedagogisk forskning i
Sverige. Vol 18, s. 62–68.
Näsström, S. Varför digitala verktyg i förskolan? Hämtad 17 oktober, 2016,
från Förskolepadda, https://forskolepadda.wordpress.com/varfor-ipad/
Phillips, D.C. & Soltis, J. F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedts.
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Learning Through ICT in
Swedish Early Childhood Education From
a Pedagogical Perspective of Quality. Childhood education. 79(5), s. 276–282.
Skolverket (2015). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 17 oktober,2016, Från Skolverket,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3617
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Skolverket.
SOU 2015:28. Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad från
https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2015/03/SOU-2015_28_Webb.pdf
34
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken- Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij- Forskare, pedagog och visionär. I Anna Forsell (red.), Boken om
pedagogerna (s. 153–177). Stockholm: Liber AB.
Svenska Akademien (2009). Svensk ordbok – M-Ö. Svenska Stockholm: Akademien
Vetenskapsrådet (2010). Codex: Regler och riktlinjer för forskning.
Vygotskij, L. (1999). Läraren. I Gunilla Lindqvist (red.), Vygotskij och skolan- Texter ur
Lev Vygotskijs pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet (s. 7–16). Lund:
Studentlitteratur.
Walldén Hillström, K. (2014). I sampel med surfplattor. Om barn digitala kompetenser och tillträde till
digitala aktiviteter i förskolan. Lic. Uppsala: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
35
Bilaga 1. Boktips och hemsidor för arbete med lärplattan och digitala verktyg
Julia Neuhaus. Vad har hänt här? I denna bok finns det en Qr-kod till varje bild. I varje Qr-kod finns det en liten kort film gömd. När man sett på filmen kan en diskussion föras om vad man sett med barnen. Elisabet Wahlström (2015). Surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I denna bok kan man läsa om hur man kan använda lärplattan på olika vis, både som dokumentationsverktyg och ett verktyg som man kan använda i barngruppen. Hon ger även tips på olika appar som man kan använda i förskolan. Lena Gällhagen & Elisabet Wahlström (2011). Lär och lek med surfplattan i förskolan. Denna bok går mer in på hur man kommer igång med lärplattan. Denna bok passar för dem som känner att dem inte riktigt vet hur lärplattan fungerar eller hur den kan användas i verksamheten. Monica Niemi (2013). Dokumentera och skapa med lärplatta. I denna bok ger Monica Niemi oss några tips om hur vi kan arbeta med lärplattan i förskolan. Boken är indelad i fyra delar. Hon ger oss först information om några viktiga inställningar och om hur lärplattan fungerar. Vidare förklarar hon hur vi på tre olika sätt att dokumentera med hjälp av lärplattan. Tobias Gyllensvärd (2015). Digital dokumentation och språkutveckling. I denna boken förklarar Tobias Gyllensvärd hur lärplattan kan underlätta och förbättra arbetet med dokumentation i förskolan. Han ger oss även lite tips om hur man kan arbeta med lärplattan för att barns språkutveckling ska gå framåt. Eva-Mari Kallin (2015). Surfplattan utomhus – Lärande, lek och utforskande. I denna bok skriver Eva-Mari om hur man kan arbeta med lärplattan utomhus. Hon ger oss tips och råd om olika appar vi kan använda, samt hur man kan använda lärplattan som ett uppslagsverk att söka information om. Ulla-Karin Lundgren Öhman (red) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. I denna bok kan vi läsa om olika pedagogers arbetssätt med de digitala verktygen. De olika författarna berättar hur de ser på lärplattan som ett verktyg samt beskriver hur de har arbetat med lärplattan i barngrupperna.
Erika Olsson (2014). Appar lyfter det lustfyllda lärandet. I denna bok ger Erika Olsson oss bra tips på olika appar i olika ämnen. Boken ger bra inspiration till lärare både i förskolan och skolan. För varje app hon tipsar om skriver hon även hur man kan arbeta som en medforskande pedagog. Pappas appar: www.pappasappar.se/ På denna hemsida kan du hitta förslag på appar man kan använda i förskolan och skolan. Apparna som tipsas om har redan gåtts igenom och anses vara bra för det pedagogiska arbetet i förskolan/skolan.
36
Bilaga 2. Samtyckesblad
Samtycke
Studien som du valt att medverka i kommer att behandla lärplattans plats i förskolan, ett
pedagogiskt verktyg eller en barnvakt? Intervjun är ett självständigt arbete inom
Förskollärarprogrammet, Uppsala Universitet.
Denna intervju kommer i enlighet med vetenskapsrådets rekommendationer om
forskningsetiska principer att behandlas konfidentiellt, d.v.s. du som intervjuas kan vara
säker på att din identitet inte kommer att avslöjas eller kunna identifieras. Den insamlade
empirin kommer inte att innehålla några namn eller personuppgifter. Du som väljer att
delta i denna studie kan när som avbryta ditt deltagande. Resultatet av empirin kommer att
publiceras på internet. När arbetet är klart så kommer du om så önskar att få ta del av
arbetet.
Jag samtycker till att delta i denna studie.
Jag samtycker till att intervjun röstinspelas.
Jag samtycker till att det som sägs kan komma att citeras.
Underskrift
Datum
(Efter Frida Lindgrens mall. Här dock något modifierad.)
37
Bilaga 3. Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat i förskolan?
2. Vad har du för utbildning?
3. Har du någon utbildning inom it i förskolan? Om ja, vilken, om nej, känner du att
ni är i behov av det?
4. Hur många lärplattor finns det på förskolan?
5. Vilka tankar och erfarenheter har du som förskollärare kring användandet
av lärplattor på förskolan?
6. Får barnen använda lärplattan på egen hand? Om ja när i så fall och i vilket syfte?
Om nej varför?
7. Får barnen själva välja när de vill använda lärplattan eller används den endast i
styrda aktiviteter?
8. Hur lång tid/dag använder barnen/ni lärplattan?
9. När anser du att lärplattan används som ett pedagogiskt verktyg och när används
den inte som det?
10. Har verksamheten förändrats något med hjälp av lärplattan? Hur?
11. På vilket sätt tycker ni att lärplattan är användbar ihop med läroplansmålen?
12. Hur väljs appar ut?
13. Vid vilken ålder anser du att det är lämpligt för barn att börja använda lärplattor?
14. Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se med lärplattan?