läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

GYMNASIESKOLAN

ISB

N: 978-9

1-3

8325-9

4-0

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen

för gymnasieskola 2011

GYM

NAS

IES

KO

LAN

Läroplan, examensm

ål och gymnasiegem

ensamm

a ämnen för gym

nasieskola 2011

Skolverket

Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen

för gymnasieskola 2011

Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan

Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena

Skolverket har gjort några korrekturändringar i texten.

Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se

ISBN: 978-91-38325-94-0Foto: Michael McLainForm: Ordförrådet AB Tryck: Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2011Stockholm, december 2011

Innehåll

1. Skolans värdegrund och uppgifter .............................................. 5

2. Övergripande mål och riktlinjer ................................................... 9

2.1 Kunskaper ............................................................................... 9

2.2 Normer och värden ................................................................. 11

2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 12

2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv .................................... 13

2.5 Bedömning och betyg ............................................................. 14

2.6 Rektorns ansvar ..................................................................... 15

3. Examensmål för alla nationella program ................................... 17

3.1 Barn- och fritidsprogrammet .................................................... 17

3.2 Bygg- och anläggningsprogrammet ........................................... 19

3.3 El- och energiprogrammet ....................................................... 21

3.4 Fordons- och transportprogrammet .......................................... 23

3.5 Handels- och administrationsprogrammet ................................ 25

3.6 Hantverksprogrammet ............................................................ 27

3.7 Hotell- och turismprogrammet ................................................. 29

3.8 Industritekniska programmet ................................................... 31

3.9 Naturbruksprogrammet ........................................................... 33

3.10 Restaurang- och livsmedelsprogrammet ................................. 35

3.11 VVS- och fastighetsprogrammet ............................................. 37

3.12 Vård- och omsorgsprogrammet .............................................. 39

3.13 Ekonomiprogrammet ............................................................ 41

3.14 Estetiska programmet .......................................................... 43

3.15 Humanistiska programmet .................................................... 45

3.16 Naturvetenskapsprogrammet ................................................ 47

3.17 Samhällsvetenskapsprogrammet ........................................... 49

3.18 Teknikprogrammet ................................................................ 51

4. Gymnasiegemensamma ämnen ................................................ 53

4.1 Engelska ............................................................................... 53

4.2 Historia ................................................................................. 66

4.3 Idrott och hälsa ...................................................................... 83

4.4 Matematik ............................................................................. 90

4.5 Naturkunskap ...................................................................... 126

4.6 Religionskunskap ................................................................. 137

4.7 Samhällskunskap ................................................................. 143

4.8 Svenska .............................................................................. 160

4.9 Svenska som andraspråk ...................................................... 182

5

1. Skolans värdegrund och uppgifter

Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbild-ningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervis-ningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom indi-videns fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion el-ler annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlig-het och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations-gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befäs-tas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medve-tenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.

6

SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER

Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till så-dana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.

Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skol-lagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elev-ernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Rättigheter och skyldigheterDet är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbets-former och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.

Skolans uppdragHuvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsätt-ningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbe-reda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer bestän-diga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla

7


omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möj-ligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kom-munikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsu-mentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden mel-lan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbild-ningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.

Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhåll-ningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett glo-balt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för sam-tiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.

8


Kunskaper och lärandeSkolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskaps-begrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskaps-utveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och sam spelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.

Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper.

Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan.

Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.

Varje skolas utvecklingSkolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer.

Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt kommunal vuxenut-bildning. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildning-ens kvalitet. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas profes-sionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas.

9

2. Övergripande mål och riktlinjer

I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.

2.1 KUNSKAPER

Mål

Det är skolans ansvar att varje elev

• på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet,

• på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller

• som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.

Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan

• tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan an-vända dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv,

• kan använda sina kunskaper som redskap för att

– formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem,

– reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,

– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och

– lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,

• kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden,

• har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa,

10

• har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,

• har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,

• har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

• har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,

• har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,

• har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,

• har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv,

• kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och

• kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

• ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,

• uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och

• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

Läraren ska

• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

• stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära,

• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande,

• tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas,

• se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv,

• stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter,

• samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen,

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER

11


• i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,

• i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och

• organisera och genomföra arbetet så att eleven

– utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,

– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,

– får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,

– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och

– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

2.2 NORMER OCH VÄRDENEnligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränk-barhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål

Skolans mål är att varje elev

• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät-tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde och integritet,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,

• kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livs villkor, kultur, språk, religion och historia,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

12


Riktlinjer


• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land,

• aktivt främja likabehandling av individer och grupper,

• uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och

• visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt.

Läraren ska

• klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser,

• öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa,

• klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och

• tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen.

2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEEnligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

Mål


• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,

• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,

• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och

13


• stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.

Riktlinjer


• gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren ska

• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande,

• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,

• uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,

• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och

• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

2.4 UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIVGymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbild-ningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.

Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informa-tionen till skolan och eleverna.

Mål


• utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,

• medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,

• ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,

14


• har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och

• är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket.

Riktlinjer

Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,

• bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke,

• informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund,

• i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan,

• i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,

• utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås,

• i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och

• bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar.

2.5 BEDÖMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet.

Mål


• tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och

• kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.

15


Riktlinjer

Läraren ska

• fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna,

• samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och

• redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.

Läraren ska vid betygssättningen• utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de

nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs,

• beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och

• utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.

2.6 REKTORNS ANSVAREnligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbild-ningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks,

• lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar,

• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,

• utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel,

• undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta,

• eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier,

16


• skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov,

• lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,

• samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,

• samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning,

• studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke,

• stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen,

• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen,

• vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång,

• skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och

• eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

17

3. Examensmål för alla nationella program

3.1 BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

ExamensmålBarn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids- och friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för hög-skolestudier inom dessa områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling.

Kunskaper om människors hälsa och levnadsvanor och om olika former av hälso-främjande arbete är också centralt inom programmet. Arbetsmiljö- och arbetsorganisa-tionsfrågor ska ingå i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.

Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktighet och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor.

Verksamheternas betoning på arbete med människor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Kunskaper om grundläggande demokratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är viktiga i de verk-samheter som utbildningen förbereder för. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor.

Flera av de verksamheter som programmet utbildar för innebär arbete med männis-kors hälsa. Därför ska utbildningen leda till att eleverna utvecklar ett hälsofrämjande förhållningssätt. Eleverna ska också utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människors olika levnadsvillkor och möjligheter att utvecklas. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.

Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå.

18

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbets-former och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Utbild-ningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Inriktningar

Barn- och fritidsprogrammet har tre inriktningar.

Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna.

Inriktningen pedagogiskt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Den ska förbereda eleverna för arbete till exempel som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan.

Inriktningen socialt arbete ska ge kunskaper om sociala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden. Den ska förbereda eleverna för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Mål för gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företags-liknande arbetsformer.

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

19

3.2 BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

ExamensmålBygg- och anläggningsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från program-met ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom något av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till exempel som anläggningsarbetare, anläggnings-maskinförare, byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering. Eftersom bygg- och anläggningsarbete påverkar samhällets infrastruktur och de miljöer man vistas i ska utbildningen ge kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt håll-bart byggande. Utbildningen ska också ge kunskaper om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket ger en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder.

Byggarbetsplatsen är föränderlig och arbetet sker både inomhus och utomhus. Dess-utom förändras och utvecklas arbetsmetoder, material, verktyg och hjälpmedel. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Ut-bildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergono-miskt, hälsosamt och säkert sätt för att förebygga förslitningar och andra arbetsskador. Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser.

Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genom-förs utifrån kundens beställning och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och an-dra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga me-toder och hjälpmedel. Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att lösa problem i det dagliga arbetet och att ta till vara erfarenheter av tidi-gare byggprojekt.

Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet. I samarbetet på arbetsplatsen och i kundrelationer ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och andra yrkesgrupper. Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.



20

Inriktningar

Bygg- och anläggningsprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap.

Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggna-tion av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner.

Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar.

Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvän-diga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden.

Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion.




BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

21

3.3 EL- OCH ENERGIPROGRAMMET

ExamensmålEl- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktions-system, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikations-system, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhälls-viktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och v attensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets IT- infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen.

Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Ut-bildningen ska därför leda till att eleverna blir väl förtrogna med nationella och inter nationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö.

Utbildningen ska träna eleverna i att göra medvetna val, exempelvis att kunna använda rätt material och verktyg samt att kunna planera och utvärdera en arbetsprocess. Ut-bildningen ska vidare leda till att eleverna förstår vikten av att kunna dokumentera och gå systematiskt till väga för att lösa problem. Allt el-, energi-, automations- och dator-tekniskt kunnande bygger på naturvetenskapliga principer. Att kunna utföra korrekta beräkningar är en förutsättning för yrkesutövningen. Utbildningen ska därför utveckla elevernas matematiska kunskaper.

Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets utveckling såväl nationellt som lokalt. Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kräver förmåga att använda språk. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett profes-sionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder, ge service och att skickligt utföra arbete både på företag och i människors hem. Inom bran-scherna är både storföretag och enpersonsföretag vanliga. Utbildningen ska därför ge kunskaper om företagandets villkor, ekonomi samt direkt och indirekt miljöpåverkan.

Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.


22


Inriktningar

El- och energiprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen automation ska ge systemorienterade kunskaper i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Detta innebär att inrikt-ningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och felsökning i industriella anläggningar. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel automationstekniker, processtekniker, industrielektriker och mekatroniker.

Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera el-anläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsar-beten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och process-branscherna. Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.




EL- OCH ENERGIPROGRAMMET

23

3.4 FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET

ExamensmålFordons- och transportprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från program-met ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel mekani-ker, yrkesförare, lager- eller terminalarbetare.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller att hantera transporter. Inom området fordonsteknik behandlas fordons funktion och konstruktion samt diagnostik, reparation och service av fordon. Inom området transport behandlas transporter med hjälp av fordon och hantering av gods på lager och i terminal.

Snabb teknisk utveckling utmärker de yrken som utbildningen leder till. Den tekniska utrustningen blir också alltmer komplex, specialiserad och anpassad till det specifika fordonet eller yrkesområdet. Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. Eleverna ska också utveckla kunskaper om och färdigheter i att välja rätt utrustning och metod för att utföra arbetsuppgifter med hänsyn till miljö, kvalitet, säkerhet och ekonomi.

Kunskaper om olika datasystem behövs inom alla de yrken utbildningen leder till. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att använda datorer och data-system på det sätt yrket kräver.

Utvecklingen inom de yrken som utbildningen leder till innebär att en person ensam arbetar med många skilda uppgifter i verksamheten, där olika typer av problem kan uppstå. Det ställer höga krav på förmåga till självständig problemlösning. Inom de yrken utbildningen leder till har dock inte alltid en person all den kunskap som krävs för att lösa en viss uppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. Utbildningen ska ge eleverna möjlig-het att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och därigenom få en förståelse av sin egen yrkesutövning och yrket i stort.

Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att hantera och utveckla relationer med både medarbetare och kunder. Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om nationella och internationella över-enskommelser, lagar och andra bestämmelser inom valt yrkesområde. Dessa kunskaper är till exempel viktiga för att skapa en bra arbetsmiljö och förebygga arbetsskador.

24

Eleverna ska dessutom utveckla förmågan att genomföra olika arbetsuppgifter utifrån krav på hållbar utveckling.



Inriktningar

Fordons- och transportprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen godshantering ska ge kunskaper inom system för godshantering och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som lager- eller terminalarbetare.

Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskaper i lackering av fordon samt diagnostik och reparation av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bil skadereparatör eller billackerare.

Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Inriktningen kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker.

Inriktningen personbil ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon. Inriktningen kan leda till arbete som personbilsmekaniker.

Inriktningen transport ska ge kunskaper inom trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare.




FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET

25

3.5 HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET

ExamensmålHandels- och administrationsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från pro-grammet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom handelsyrken som till exempel säljare, inköpare och butiksledare, eller inom administrativa yrken som till exempel personal-, ekonomi- och IT-administratör.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Den ska också utveckla deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom yrkesområden som försäljning, inköp och varuflöden, service, ekonomiuppföljning och företagande.

Handel omfattar försäljning och logistik, marknadsföring och produktkunskap, branschkunskap, kundservice och affärsutveckling i olika former. Administration omfattar administrativt arbete och organisation i företag och offentlig förvaltning, kommunikation, kundservice samt konferens- och receptionsarbete. Inom både handel och administration finns möjligheter att starta och driva företag och därför ska utbild-ningen utveckla elevernas kunskaper om entreprenörskap och eget företagande.

Handel och administration förutsätter kontakter mellan människor och länder och det personliga mötet är viktigt. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att möta människor i såväl affärs- som medarbetarrelationer. Eleverna ska få möjlighet att formulera och kommunicera synpunkter och budskap både muntligt och skriftligt samt med hjälp av olika medier. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera och värdera information från olika branscher och områden. Den ska utveckla elevernas färdigheter i att använda IT på ett situationsanpassat sätt. Utbildningen ska också ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö och diskrimineringsfrågor i arbetslivet. Eleverna ska också få kunskaper om vilka faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande.

I yrkesrollen ingår att ta ett eget ansvar och handla med omdöme. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att handla på ett etiskt sätt i sin kommande yrkesroll. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkeslivet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen. Inom yrkes-området ska eleverna även kunna diskutera och reflektera kring miljöaspekter och företagets roll i samhället. Genom att arbeta projektinriktat ska elevernas handlings-förmåga och företagsamhet utvecklas.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet

26

samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.


Inriktningar

Handels- och administrationsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen administrativ service ska ge fördjupade kunskaper för arbete med admi-nistrativa och organisatoriska arbetsuppgifter inom företag och offentlig förvaltning. Inriktningen kan leda till arbete inom till exempel personaladministration och organi-sation, kommunikation, ekonomi, konferens- och receptionsarbete eller kundservice.

Inriktningen handel och service ska ge fördjupade kunskaper för arbete inom detalj- och partihandel. Inriktningen kan leda till arbete inom till exempel försäljning och marknadsföring, butikskommunikation, butiksledning, inköp och logistik eller kundservice.

Båda inriktningarna kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.



HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET

27

3.6 HANTVERKSPROGRAMMET

ExamensmålHantverksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska elev-erna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom floristyrket, frisörbranschen, snickeribranschen, textilbranschen eller branschen inom det valda hantverket.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i hantverksproces-sen. Det innebär att kunna genomföra vanligt förekommande arbetsuppgifter från idé till färdig produkt, dvs. att identifiera behov, planera med skiss eller ritning, välja och hantera verktyg, material och tekniker, genomföra och redovisa arbetet samt analysera och utvärdera resultatet. Som förberedelse för arbete inom det hantverksområde som eleven har valt ska även formgivning, entreprenörskap, kommunikation och service ingå i utbildningen. Hantverkskunnande och estetiskt tänkande samspelar i skapan-deprocessen och ska därför genomsyra utbildningen. Utbildningen ska också leda till att eleverna förstår hantverkarens roll i samhället samt får insikt i vilka konsekvenser hantering och val av material får för människor och miljö.

Inom alla hantverksyrken är personlig prägel, teknisk skicklighet, kvalitet och design centralt. I utbildningen ska eleverna därför ges möjlighet att öva hantverksyrkets olika moment och tekniker och förstå yrkets karaktär, hantverkstraditioner och utveck-lingsmöjligheter. De ska få utveckla sin känsla för färg, form och komposition samt använda de digitala tekniker som förekommer i yrket.

Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att använda yrkets fackspråk och kommunicera och samverka med kunder, uppdragsgivare och leverantörer. Eleverna ska lära sig ett serviceinriktat förhållningssätt och att utföra arbetet med kvalitet och ansvarskänsla samt att kunna arbeta enligt gällande arbetsmiljölagar och föreskrifter.

Hantverksyrkets specifika karaktär kräver att teori och praktik samverkar och att eleverna får öva sin förmåga att lösa problem. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet och lärandet samt förmåga att självständigt välja till exempel material och tekniker. Utbildningen ska också bidra till att eleverna får kännedom om det valda hantverksyrkets möjligheter på en inter-nationell arbetsmarknad.

Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérike-dom, självständighet, personligt ansvarstagande, samarbetsförmåga och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande, från grundläggande företagsekonomi och marknadsföring till att skapa och behålla en kundkrets.

Eleverna ska få förutsättningar att utvecklas inom yrket och bli väl förberedda inför framtida förändringar genom att lära sig materialens olika egenskaper, material-utveckling, tekniker och teknikutveckling, men också genom kunskaper om tradition och kulturarv.

28



Inriktningar

Hantverksprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen finsnickeri ska ge kunskaper om och färdigheter i tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom snickeribranschen.

Inriktningen florist ska ge kunskaper om och färdigheter i att kombinera olika material för att skapa blomsterarbeten av teknisk och estetisk kvalitet, samt ge kunskaper om krukväxter, snittblommor och övrigt förekommande material inom branschen. In-riktningen kan leda till arbete inom floristyrket.

Inriktningen frisör ska ge kunskaper om och färdigheter i olika behandlingar, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom bran-schen. Inriktningen kan leda till arbete inom frisörbranschen.

Inriktningen textil design ska ge kunskaper om och färdigheter i konstruktion, till verkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom hantverksområdet. Inriktningen kan leda till arbete inom textilbranschen.

Inriktningen övriga hantverk ska ge kunskaper om och färdigheter i arbetsuppgifter, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom den valda profilen. Inom inriktningen är ett stort antal hantverksyrken representerade, till exempel glasblåsare, guld- eller silversmed, stylist och tapetserare.



Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekom-mande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Det ska innefatta hant-verksprocessens steg från idé till färdig produkt.

Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkes-kunnande i företagsliknande arbetsformer.

HANTVERKSPROGRAMMET

29

3.7 HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET

ExamensmålHotell- och turismprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Den ska också utveckla elevernas kunskaper i kommunika-tion, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap. För att ge god service och möta gäster och kunder på ett yrkesmässigt sätt krävs kunskaper om människors behov och traditioner i olika situationer. Det handlar om att vara lyhörd och flexibel i mötet med gäster och kunder med olika förväntningar på service. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring hur traditioner och etiska upp-fattningar påverkar människor och deras efterfrågan på service. Eleverna ska också ges möjligheter att diskutera och reflektera kring sociala och kulturella frågor.

Arbete inom branschen ställer höga krav på goda språkkunskaper och kunskaper om resmål och resvägar. Därför ska utbildningen ge eleverna möjligheter att utveckla dessa kunskaper.

Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisa-tion och ekonomi. Vidare ska utbildningen ge kunskaper om branschen, både natio-nellt och internationellt. Branschkunskap innefattar bland annat kunskaper om vilka aktörer som finns och deras roller, besöksnäringens bakgrund, nuvarande omfattning och framtida möjligheter, påverkan på miljön samt kunskaper om de lagar och andra bestämmelser som ska tillämpas inom området. Arbetsmiljö- och arbetsorganisations-frågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.

I yrkesrollen ingår att ta personligt ansvar och att handla med gott omdöme. Utbild-ningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera, kritiskt granska och värdera information samt informera andra både muntligt och skriftligt och med hjälp av olika medier. Eleverna ska också diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkes-livet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen.



30

Inriktningar

Hotell- och turismprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen hotell och konferens ska ge kunskaper för arbete inom ett hotells olika avdelningar och inom konferensverksamhet. Den ska ge fördjupade kunskaper i service och bemötande samt förmåga att organisera, planera och genomföra möten och evenemang. Inriktningen kan till exempel leda till arbete i reception samt med våningsservice, konferens, mässor och evenemang och försäljning.

Inriktningen turism och resor ska ge kunskaper för arbete med turistinformation, organisation och planering av resor, aktiviteter och upplevelser av olika slag, till exempel natur- och kulturturism. I inriktningen betonas förmåga att informera samt förmåga att organisera och leda aktiviteter och resor. Dessutom betonas kunskaper om resmål och resvägar. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med turistinforma-tion och guidning, upplevelser och aktiviteter samt reseplanering, resebyråarbete och försäljning.

Båda inriktningarna kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.



HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET

31

3.8 INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET

ExamensmålIndustritekniska programmet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom områden som processinrik-tad eller maskinell materialbearbetning och produktframställning, driftsäkerhet och underhåll samt svetsning och annan sammanfogning.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom industriell teknik och industri-teknisk produktion. Den ska utveckla elevernas förmåga att använda utrustning, be-arbeta material, hantera industritekniska processer samt arbeta med kvalitetssäkring för såväl produktion som färdig produkt. Utbildningen ska också ge eleverna kunskaper om helheten i den industriella verksamheten för att göra det möjligt för dem att delta såväl i produkt- och produktionsplanering som i själva produktionen.

Inom området industriell teknik ska utbildningen ge kunskaper om sammanhangen i produktionsleden och produktionsutrustningens funktion, användning och skötsel samt om hur produktionen och tekniken påverkar människor och miljö. Inom om-rådet industriteknisk produktion ska utbildningen ge kunskaper om arbetets organi-sation, produktionsekonomi, resursanvändning samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Eleverna ska få kunskaper om betydelsen av att i sitt arbete följa regler och arbeta kvalitets- och säkerhetsmedvetet samt noggrant. Utbildningen ska också ge kunskaper om hur en idé utvecklas till färdig produkt samt om produktens funktion och utveck-ling till dess den förstörs eller återvinns.

Industriell produktion förutsätter råvaror och energi. Utbildningen ska leda till att eleverna får insikter om sina och företagens möjligheter att genom val av material, metod och teknik påverka förbrukningen av både råvaror och energi.

Valen ska göras med hänsyn till såväl hållbar utveckling ur lokala och globala aspekter som företagsekonomi.

Det industritekniska yrkesområdet förändras snabbt och därför ska utbildningen för-bereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet. Ett företags överlevnad kan vara helt beroende av sin inre kreativa kraft att förändras. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till problemlösning och stimulera dem att upptäcka innovativa möjligheter att skapa och möta förändringar. Genom att reflektera kring erfarenheter och resultat ska eleverna utveckla förmågan att planera, genomföra, dokumentera, ut-värdera och utveckla arbetet. Samarbete med företag i regionen bidrar till utveckling av elevernas förståelse av företagandets villkor. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjlighet att överväga eget företagande som alternativ till anställning.

Industriell produktion utförs i regel av människor i samverkan. Det är därför viktigt att eleverna i utbildningen utvecklar kommunikationsförmåga och förståelse av vad samverkan betyder för produktionen. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens, eftersom arbetsgrupper inom industrin ofta är heterogena. Eleverna ska

32

vidare utveckla förmågan att i grupp ta initiativ, vara lyhörd, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Många industrier har internationella kontakter med manualer och beskrivningar skrivna på engelska. Engelska är också i flera fall koncern-språk. Utbildningen ska därför ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.



Inriktningar

Industritekniska programmet har fyra inriktningar.

Inriktningen driftsäkerhet och underhåll ska ge kunskaper om det strategiska och syste-matiska underhållets betydelse för utrustningars funktionalitet och en säker drift. Inrikt-ningen kan leda till arbete med att analysera och säkerställa driften vid komplexa indu-strianläggningar samt arbete med dagligt underhåll av utrustningar och anläggningar.

Inriktningen processteknik ska ge kunskaper om kemiska eller mekaniska industripro-cesser, kvalitetskontroll samt styr- och reglerteknik. Inriktningen kan leda till arbete med att planera och sköta driften vid kemiska eller mekaniska anläggningar där arbetet också kan innefatta flödeskontroller, tillståndsbedömningar och kvalitetsbedömningar.

Inriktningen produkt och maskinteknik ska ge kunskaper om hantering av verktyg och industriella utrustningar samt om hantering och bearbetning av ett visst material. Inriktningen kan leda till arbete som maskinoperatör, i vilket också bedömningar av produktens utformning och kvalitet är väsentliga. Inriktningen kan också leda till mer produktnära arbete som innefattar såväl design, konstruktion som produktion.

Inriktningen svetsteknik ska ge kunskaper om och handlag med olika svetstekniker, plåtbearbetning och tillhörande arbetsmoment. Inriktningen kan leda till arbete som svetsare i många olika yrken där svetsning är efterfrågad. Det kan även leda till arbete som godkänd, internationell svetsare.




INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET

33

3.9 NATURBRUKSPROGRAMMET

ExamensmålNaturbruksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska elev-erna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom naturbrukssektorn med växter, djur, mark, vatten eller skog. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom naturvetenskap, främst med koppling till naturbruk.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i att bruka naturen. Naturbruk innefattar de olika verksamheter som nyttjar och förvaltar naturresurser. Det kan till exempel vara produktion av livsmedel, växtmaterial och träråvara. Andra verksamheter är natur- och landskapsvård, fiske och vattenbruk, arbete med djur eller arbete med park- och trädgårdsmiljöer samt försäljning av varor och tjänster. Även verksamhet som syftar till rekreation och naturupplevelser ingår.

Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utveckling och vårdar ekosystemen ställer krav på såväl biologiska och ekologiska som tekniska och ekonomiska kunska-per. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av naturens mångfald och hur olika verksamheter använder och påverkar naturen och biologiska processer. I detta ingår också kunskaper om olika energiformer och om energiomsättning. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter att kritiskt granska och reflektera över hur vi kan bruka natu-ren för en hållbar utveckling. För att utveckla naturbrukets olika verksamheter krävs innovativt tänkande, entreprenörskap och företagsamhet. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Den ska också bidra till ett globalt perspektiv på naturbruket samt ge kunskaper om internationellt samarbete.

Stora delar av yrkesområdet regleras i lagar och andra författningar. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om dessa bestämmelser. Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa.

Med utgångspunkt i praktiskt arbete inom naturbruk ska utbildningen utveckla elever-nas förmåga att ta initiativ och lösa problem på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effek-tivitet och miljötänkande. Under utbildningen ska eleverna utveckla praktiska färdigheter som kopplas till förståelse och reflektion. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att ta ställning i etiska frågor och kunna omsätta sina ställningstaganden i praktisk handling.

Naturbrukets olika yrkesområden ställer krav på kommunikation och samverkan med andra i olika sammanhang. Därför ska utbildningen bidra till elevernas kommunika-tions- och samarbetsförmåga. Genom att arbeta med språket i alla ämnen utvecklar eleverna sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt att söka, sovra och bearbeta information.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsför-lagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet

34

samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.


Inriktningar

Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen djur ska ge kunskaper om djur, djurs beteende och behov samt samspelet mellan djur och människa. I inriktningen ska eleverna, utifrån ett vetenskapligt syn-sätt, lära sig att arbeta yrkesmässigt med djur och att sköta djuranläggningar. Inrikt-ningen betonar sambandet mellan tekniska, biologiska och ekonomiska kunskaper för en god djurhållning. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som hästskötare, ar-bete med hundar, arbete som djurskötare inom lantbruk eller arbete som djurvårdare.

Inriktningen lantbruk ska ge kunskaper om mark, vatten, växter, djur, ekonomi och teknik. Inriktningen ska också ge kunskaper om växternas betydelse för naturbruket, miljön och människors hälsa. I inriktningen betonas de biologiska sambanden som ligger till grund för olika verksamheter. Inriktningen ska ge kunskaper om produk-tion av varor och tjänster och om lantbrukets betydelse för landsbygdsutveckling samt miljö-, natur- och landskapsvård. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med växtodling, lantbruksmaskiner, kombinationslantbruk eller landsbygdstjänster.

Inriktningen skog ska ge kunskaper om skogen som en förnybar och uthållig resurs. I inriktningen betonas tekniska och biologiska kunskaper för en hög avkastning med bibehållen biologisk mångfald och med höga värden på produkter och tjänster. Inriktningen skog ska också ge kunskaper om skogen för rekreation och upplevelser. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som skogsmaskinförare, arbete med skogs maskinservice eller med skogs-, vilt- och vattenvård.

Inriktningen trädgård ska ge kunskaper om mark, växter, växtmiljöer och trädgårdens betydelse i samhället. I inriktningen betonas biologiska, tekniska, och ekonomiska kunskaper för god kvalitet på produkter och tjänster. Kunskaper om växter är centralt för allt arbete inom trädgårdsbranschen. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med trädgårdsanläggning, odling, skötsel av utemiljöer eller med trädgårdstjänster.




NATURBRUKSPROGRAMMET

35

3.10 RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET

ExamensmålRestaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang- och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livs-medelsbranschen där man arbetar nära kunderna med i första hand hantverksmässiga metoder, såväl traditionella som moderna. Den ska också utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i livsmedelsproduktion, matlagning och servering liksom deras kunskaper om måltiden som helhet. Måltiden som helhet är central i utbildningen eftersom de olika verksamhetsområdena samverkar för att skapa måltidsupplevelser. Oavsett om man till exempel bakar, arbetar i delikatessbutik eller på restaurang bidrar man till helheten. Utbildningen ska även ge kunskaper i arbetsmiljö, försäljning, service, hygien, näringslära, specialkoster och alkoholservering.

Arbetet nära kunderna ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder. Även kunska-per i exponering och skyltning av varor ska ingå i utbildningen. Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisation och ekonomi.

Branschen präglas av förändring och utveckling, vilket ställer krav på kreativitet och flexibilitet. Därför ska utbildningen förbereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet samt utveckla deras förmåga att se och förstå sin egen roll i verksamheten, och att dis-kutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla elevernas ansvarskänsla, kvalitetsmedvetenhet och företagsekonomiska förståelse. Arbetsmiljöfrågor och frågor om arbetsorganisation ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa. Utbildningen ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta arbetsmiljöriktigt, säkert och i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.

Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen.

Branschen kännetecknas av många olika typer av företag. Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande. Utbildningen ska

36

dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även om -fatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling.



Inriktningar

Restaurang- och livsmedelsprogrammet har tre inriktningar.

Inriktningen bageri och konditori ska ge kunskaper framför allt för arbete inom den hantverksmässiga delen av dessa näringar. Den ska ge de kunskaper som behövs för såväl små- som storskalig verksamhet. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som bagare eller konditor.

Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering ska ge kunskaper inom livsmedels-området, i syfte att sälja, och om måltiden och dess delar som råvaruval, tillagning, drycker, dukning och uppläggning. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som matinformatör eller säljare med specialisering mot exempelvis matlagning, bageri eller konditori.

Inriktningen kök och servering ska ge kunskaper inom matlagning i offentlig eller privat restaurangverksamhet, servering och bararbete samt arbete inom besöksnäringen. In-riktningen kan till exempel leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör.




RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET

37

3.11 VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET

ExamensmålVVS- och fastighetsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl- och värmepump, ventilation samt VVS.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i installation, felsökning, reparation, drift och underhåll samt förvaltning av fastigheter, tekniska anläggningar och sys-tem, som till exempel värme-, ventilations- och kylsystem. Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande. Även planering, genomförande och dokumentation av arbetsuppgifter samt kvalitetssäkring och utvärdering av utförda uppdrag ska ingå i utbildningen. Dessutom ska utbildningen ge eleverna kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser samt kännedom om nationella och internationella bestäm-melser som gäller för yrket.

Utbildningen ska öka elevernas miljömedvetenhet och utveckla deras förmåga att om-sätta kunskaper om miljö, ekologi och resursanvändning i praktisk handling. Eleverna ska ges möjligheter att förstå hur effektiv energianvändning leder till en hållbar ut-veckling. Vid nybyggnad, omvandling av det befintliga byggnadsbeståndet, reparation, underhåll och installation krävs kunskaper om vilka system och produkter som är mest energieffektiva och hur man arbetar med mesta möjliga miljöhänsyn.

Många arbetsuppgifter inom yrkesområdena innebär kontakter med entreprenörer, beställare och kunder. Det ställer krav på social förmåga och känsla för service. Där-för ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att kommunicera och samverka med andra människor och andra yrkesgrupper. Utbildningen ska också utveckla serviceför-måga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och utvärdera det egna arbetet i relation till kvalitets- och säkerhetskrav. Färdighetsträning i yrket ska vara en väsentlig del av utbildningen och ska genomföras på ett sådant sätt att eleverna lär sig utföra uppgifter såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska även ge eleverna möjlighet att arbeta med både nya och beprövade material och arbetsmetoder.


38


Inriktningar

VVS- och fastighetsprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen fastighet ska ge fördjupade kunskaper om uppbyggnad av system i energi-tekniska anläggningar samt om funktioner hos system med tillhörande komponenter och den tekniska dokumentation som används i yrket. Den ska också ge fördjupade kunskaper i service, drift och underhåll samt utomhus- och inomhusmiljö. Inriktning-en ska ge fördjupade kunskaper för att kunna kommunicera med beställare och kunder i olika boendemiljöer. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel fastighets-tekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd.

Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik ska ge fördjupade kunskaper i installation, service, drift och underhåll av olika anläggningar, till exempel isbanor, kyl- och frys-diskar och värmepumpar. Den ska ge grundläggande kunskaper om energioptimering och utveckla förmåga till systemtänkande. Inriktningen ska ge eleverna kunskaper om miljö och säkerhet, särskilt gällande hantering av köldmedier. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel kylmontör eller kyltekniker inom bland annat fastighet och industri.

Inriktningen ventilationsteknik ska ge fördjupade kunskaper i service, drift och under-håll samt mätning och injustering. Den ska ge fördjupade kunskaper om hur olika ventilationssystem fungerar samt hur man utför felsökning och åtgärdar fel med hjälp av rätt typ av utrustning och verktyg. Inriktningen ska utveckla förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer, flödesscheman samt styr- och reglerscheman. Den ska också ge kännedom om vikten av fungerande ventilation för att uppnå god inom-husmiljö. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel ventilationstekniker.

Inriktningen VVS ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem. Den ska ge eleverna kunskaper för att bygga system med givna funktioner och enligt gällande installationsregler och bygglagstift-ning. Inriktningen ska även ge fördjupade kunskaper om energi- och miljöfrågor samt om säkerhet inom VVS-teknik. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer.




VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET

39

3.12 VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET

ExamensmålVård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom främst dessa områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård, omvårdnad och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Inom vård och omsorg arbetar man med att bevara eller återställa människors hälsa och stödja de-ras förmåga att utveckla sina resurser. Arbetet utgår från en människosyn som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande. Utbildning-en ska därför utveckla elevernas kunskaper om människan i olika åldrar ur biologiska, psykologiska, sociala, kulturella och existentiella aspekter vid hälsa, ohälsa och funk-tionsnedsättning. I yrkesutövningen kombineras kunskaper från olika ämnesområden som medicin, pedagogik, sociologi, psykologi och vårdvetenskap. Utbildningen ska därför leda till att eleverna utvecklar en helhetssyn på människan och förståelse av livs-stilens betydelse för hälsan.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt, kommunicera med respekt för individens integritet och ge människor möjlighet till delaktighet och inflytande. Eleverna ska också utveckla förståelse för människors olika behov och förutsättningar. Dessutom ska eleverna utveckla en förmåga att disku-tera och ta ställning i etiska frågor som rör yrkesutövningen och att följa den etik som råder inom yrkesområdet.

Stora delar av yrkesområdet regleras i lagar och andra författningar. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om dessa bestämmelser.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. Ett rikt och nyanserat språk är dessutom ett redskap för reflektion och lärande. Kunskaper i språk ökar möjligheterna att kommunicera med patienter och andra brukare samt att arbeta i andra länder. Ut-bildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

I vård och omsorg används IT, andra digitala hjälpmedel och annan teknisk utrust-ning. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att lära sig hantera dessa.

Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att utföra de arbetsuppgifter som före-kommer inom området, såsom stöd och hjälp med personlig vård, medicintekniska uppgifter, hushållsuppgifter samt administrativa, sociala och socialpedagogiska upp-gifter. Dessa arbetsuppgifter ska utföras på ett yrkesmässigt sätt, dvs. etiskt, estetiskt, hygieniskt, rehabiliterande eller habiliterande, ergonomiskt och hälsofrämjande.

40

Att identifiera, analysera och ta initiativ till att lösa problem i olika vård- och omsorgs-situationer samt att se konsekvenser av handlingsalternativ är viktigt inom yrkesom-rådet. Därför ska utbildningen utveckla elevernas förmåga till detta liksom deras krea-tivitet, initiativförmåga och kvalitetsmedvetenhet. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Utbildningen ska också ge eleverna kunskaper om vårdens och omsorgens historiska utveckling. Med detta som grund och med stöd av aktuell forskning ska eleverna ut-veckla förmåga att kritiskt granska invanda rutiner och kunna föreslå förändringar som innebär ökad kvalitet inom verksamhetsområdet.

Utbildningen ska ge kunskaper och insikter om arbetsmiljöns betydelse för fysisk, psykisk och social hälsa samt om hur man kan samverka för att skapa goda och jämlika arbetsförhållanden.



Inriktningar

Vård- och omsorgsprogrammet har inga inriktningar, men programmet ger möjlighet till specialisering inom ramen för programfördjupningen.

Programmet kan leda till arbete inom hälso- och sjukvård samt inom socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård kan man arbeta på till exempel sjukhus, vårdcentral eller i hemsjukvård. Inom socialtjänst kan man arbeta i till exempel särskilt boende, gruppbostad, daglig verksamhet, hemtjänst eller som personlig assistent.

Utbildningen kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.



VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET

41

3.13 EKONOMIPROGRAMMET

ExamensmålEkonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från pro-grammet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i samhällsekonomi, företagsekonomi, entreprenörskap och juridik. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets resurser används på bästa sätt för att tillgodose människors behov. Företagsekonomi utgår från företagens perspektiv och ska tillsammans med entreprenörskap utveckla kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Inom juridiken behandlas det svenska rätts-systemet samt lagar och andra författningar som styr eller påverkar företag, organi-sationer och privatliv. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar. Sådana kunskaper i psykologi är viktiga vid beslut och bedömningar inom både ekonomi och juridik.

De ekonomiska sambanden i världen är komplexa och förändringar som sker inom ett område får ofta konsekvenser inom ett helt annat. Utbildningen ska därför ut-veckla elevernas kunskaper om ekonomiska förhållanden i samhället, om länders olika förutsättningar för handel samt om grunderna för internationella sammanslutningar och avtal. Den ska även ge kunskaper om villkor för en hållbar utveckling, såväl ur miljö synpunkt som ekonomiskt och socialt. Vid studier i ekonomi är historisk kun-skap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.

Utbildningen ska vidare ge kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Den ska även belysa det juridiska och mora-liska ansvar som följer av företagande. Innehåll och arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att praktiskt få pröva företagande.

Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskap-ligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar. Utbildningen ska utveckla såväl elevernas förmåga att resonera ur individens, företa-gets och samhällets perspektiv som deras förmåga att dra slutsatser och argumentera för sina ställningstaganden. För att beskriva och förklara ekonomiska och juridiska företeelser i samhället ska utbildningen ge eleverna kunskaper i att använda centrala begrepp, teorier och modeller. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp. Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas språkliga förmåga och till att modern teknik används som ett redskap för informationssökning, presentation och kommunikation.

42

Inriktningar

Ekonomiprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen ekonomi ska ge kunskaper inom företagsekonomiska områden som redo-visning, kalkylering, marknadsföring samt ledarskap och organisation. Inriktningen ska också ge färdigheter i att starta och driva ett företag.

Inriktningen juridik ska ge kunskaper om rättsordningens betydelse i ett demokratiskt samhälle och hur den påverkas av internationell rätt. Inriktningen ska utveckla elever-nas förmåga att analysera och bedöma juridiska problem med hjälp av rättskällor och juridiska metoder.


Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

EKONOMIPROGRAMMET

43

3.14 ESTETISKA PROGRAMMET

ExamensmålEstetiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från pro-grammet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga, kulturella och kommunikativa perspektiv. Estetik handlar om hur olika uttryck uppfattas av människans sinnen. Estetiken kan förstås som specifika konstformer likaväl som en del av kulturen, definierad som formerna för kommunikation, samexistens och gemen-sam förståelse mellan människor. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta skapande. Både individuellt och i samverkan med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera tankar och idéer med estetiska uttrycksmedel. Under utbildningen ska eleverna därför pröva såväl ett konstnärligt som ett vetenskap-ligt förhållningssätt.

Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kul-tur. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och öka sin förståelse av kvalitet och kommunikation genom diskussion om egna och andras arbeten. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att samverka med andra estetiska områden och med kunskaps-områden där estetiken har en framträdande roll, som kulturvetenskap, historia, språk, teknikutveckling och kommunikation.

Utbildningen ska ge eleverna allsidig träning i det estetiska hantverket. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla både sina färdigheter och sin analytiska förmåga. Utbild-ningen ska också göra eleverna medvetna om juridiska och etiska frågor om yttrande-frihet och upphovsrätt i kulturutövande och i kommunikation med publik. Många kulturskapare tar uppdrag som egna företagare. Därför ska det finnas möjlighet för eleverna att utveckla kunskaper i entreprenörskap och företagande.

Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och framförande ska vara centralt i utbildningen. Att ta ansvar för sitt arbete, hantera och värdera stora mängder information, belysa frågor ur olika perspektiv, hantera digitala verktyg och medier samt ha möjlighet att bredda och specialisera sitt kunnande ska finnas med i utbildningen som förberedelse för konstnärliga och vetenskapliga högskolestudier.

Inriktningar

Estetiska programmet har fem inriktningar.

Inriktningen bild och formgivning ska ge fördjupade kunskaper i två- och tredimensio-nella bildframställningstekniker. Den ska utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig och kommunicera visuellt samt att uppleva, tolka och reflektera över visuella uttryck ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge kunskaper om det breda bildområdet samt

44

dess tillämpningar och kombinationsmöjligheter i den mångskiftande visuella kultu-ren. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på någon eller några delar av bildområdet.

Inriktningen dans ska ge fördjupade kunskaper i scenkonstnärlig dans. Den ska ut-veckla elevernas förmåga att gestalta och kommunicera med dans och förstå uttrycket som en del av olika sociala och kulturella sammanhang. Inriktningen betonar samban-det mellan dansteknik, skapande, scenisk verksamhet och hur man kan uppleva och tolka historisk och samtida dans ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på någon genre eller stil.

Inriktningen estetik och media ska ge fördjupade kunskaper i digitala medier ur ett es-tetiskt perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att kommunicera med digitala verktyg. Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möj-lighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv samt möta, använda och skapa digitala produkter. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på något digitalt medium.

Inriktningen musik ska ge fördjupade kunskaper i musik från olika tider och kulturer. Den ska utveckla elevernas musikutövande och konstnärliga skapande samt förmåga att uppleva och tolka musik ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något musikområde.

Inriktningen teater ska ge fördjupade kunskaper i teater ur olika perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att sceniskt gestalta och kommunicera samt att uppleva och tolka såväl andra elevers gestaltningar som professionella teaterföreställningar ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något eller några av teaterns uttrycksområden.


Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det konstnärliga, humanistiska eller samhällsvetenskapliga området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas på ett sätt som efterliknar de redovisningsformer som förekommer inom för arbetet relevanta högskoleutbildningar. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av arbetet på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

ESTETISKA PROGRAMMET

45

3.15 HUMANISTISKA PROGRAMMET

ExamensmålHumanistiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst humaniora men även inom samhällsvetenskap.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i humaniora. Inom humaniora studeras människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt och internationellt. Utbildningen ska sätta människans skapan-de och tänkande i centrum och behandla kulturarv, samtida kultur och interkulturella frågor, liksom språk som kulturbärare. Centrala kunskapsområden är därför språk, litteratur, historia, kulturhistoria och filosofi.

Språk och text intar en särställning och en språklig medvetenhet ska prägla utbild-ningen. Därför ska utbildningen utveckla elevernas språkliga säkerhet och kreativitet i tal och skrift samt deras förmåga att medvetet använda språket för kommunikation, reflektion och lärande i alla ämnen. Utbildningen ska ge eleverna redskap för att analysera och tolka olika typer av texter och talat språk på svenska och engelska inom programmets olika kunskapsområden.

Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om metoder för att formulera och besvara fråge-ställningar inom humaniora samt färdigheter i att urskilja fakta, värderingar och logiska resonemang i olika typer av källor. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att argumentera i tal och skrift, dra slutsatser och motivera sina ställnings taganden. Ut-bildningen ska också ge eleverna färdigheter i att använda digitala verktyg och medier för informationssökning, kommunikation och presentation och i att söka, sovra och bearbeta information från olika typer av material med källkritisk medvetenhet.

Utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för humaniora. Genom utbildningens betoning på människans tänkande och skapande ska eleverna ges möjlighet att reflektera över etiska och filosofiska frågeställningar, samt att utveckla humanistisk bildning och kunskaper som är betydelsefulla inom andra områden. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att ur olika perspektiv beskriva och tolka mänskligt handlande liksom att sätta sig in i och belysa olika sätt att tänka och uttrycka sig.

Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter och ta initiativ. Vidare ska utbildningen möjliggöra för eleverna att omsätta kunskaper i humaniora i handling genom möten, studiebesök, utbyten eller andra jämförbara praktiska moment.

Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett veten-skapligt förhållningssätt. Den ska även utveckla elevernas självständighet och ansvarstagande.

46

Inriktningar

Humanistiska programmet har två inriktningar.

Inriktningen kultur ska ge fördjupade kunskaper i kultur och estetiska uttrycksformer, litteratur, filosofi och psykologi, samt visa hur kulturen påverkar människan och hur människan skapar kultur. Inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att beskriva, analysera och reflektera över olika kulturuttryck och egna kulturupplevelser ur olika perspektiv.

Inriktningen språk ska ge fördjupade kunskaper i språk och belysa sambandet mellan språk, kultur och samhälle. Språk är en förutsättning för att verka i en globaliserad värld och ett internationellt perspektiv är därför centralt. Inriktningen ska visa värdet av att kunna flera språk och hur språkkunskaper förstärker varandra.


Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det humanistiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven for-mulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska eller valfritt modernt språk. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

HUMANISTISKA PROGRAMMET

47

3.16 NATURVETENSKAPSPROGRAMMET

ExamensmålNaturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturveten-skap, matematik och teknik men även inom andra områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer. Inom bio-logi, fysik och kemi beskrivs omvärlden i modeller som utvecklas i ett samspel mel-lan experiment och teori. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om matematik. Matematik är ett eget ämne med sin särart, och det är även ett hjälpmedel vars begrepp och symbolspråk används för att utforma modeller i avsikt att förstå och analysera samband inom andra ämnesområden. Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.

Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på veten-skaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen.

Utbildningen ska innehålla ett idéhistoriskt perspektiv vilket innebär att naturveten-skapens idéer och teorier studeras som delar i ett historiskt förlopp. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla intresse för naturvetenskapliga frågeställningar och de ska få ta del av aktuella forskningsrön inom relevanta områden. Utbildningen ska ge förståelse av hur naturvetenskap och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra och särskilt belysa naturvetenskapens roll i frågor om hållbar utveckling. Eleverna ska också ges möjlighet till etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhället.

Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att argumentera och att uttrycka sig i avancerade skriv- och talsituationer med anknytning till naturvetenskap och matematik. Eleverna ska även kunna förstå, läsa och skriva om samt diskutera grund-läggande naturvetenskap på engelska.

Inom naturvetenskap och matematik sker datainsamling och beräkningar i huvudsak med datorstöd. Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att till-ägna sig ny teknik är viktig för naturvetare och matematiker. Utbildningen ska därför ge god vana att använda modern teknik och utrustning.

48

Utbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling.

Inriktningar

Naturvetenskapsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen naturvetenskap ska ge fördjupade kunskaper inom biologi, fysik, kemi och matematik. Inriktningen naturvetenskap och samhälle ska ge kunskaper inom naturvetenskap, samhällskunskap och geografi.


Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det naturvetenskapliga eller matematiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasie-arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete muntligt samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

NATURVETENSKAPSPROGRAMMET

49

3.17 SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET

ExamensmålSamhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som in-divider, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle.

Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar.

Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kom munikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.

Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om på - s tåenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta infor-mation med källkritisk medvetenhet.

Utbildningen ska utveckla elevernas vetenskapliga medvetenhet genom att de får formulera och utreda frågeställningar och pröva att tillämpa teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera lösningar på samhällsvetenskapliga problem och motivera ställningstaganden med väl grundade argument.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att skriva, läsa, tolka och förstå olika typer av texter inom utbildningens olika kunskapsområden. Eleverna ska också ges möjlighet att uttrycka sig i varierande skriv- och talsituationer på framför allt svenska och engelska.

50

Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i prak-tisk handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.

Inriktningar

Samhällsvetenskapsprogrammet har tre inriktningar.

Inriktningen beteendevetenskap ska ge kunskaper om människors utveckling, socialisa-tion och samspel i olika sammanhang. I inriktningen ska eleverna fördjupa sin förståel-se av människors agerande som individer samt som deltagare i grupper, organisationer och samhällen ur olika perspektiv. Inriktningen ska även ge kunskaper om kommu-nikation, lärande och ledarskap samt utveckla elevernas förmåga att tillämpa metoder som används inom samhällsvetenskapen.

Inriktningen medier, information och kommunikation ska ge kunskaper om mediernas roll i samhället och hur man kan använda sig av medieteknik för att förmedla budskap på ett intresseväckande sätt. I inriktningen ska eleverna studera journalistik, informa-tion och reklam och praktiskt få pröva textens, bildens och ljudets kommunikativa möjligheter. Eleverna ska få utveckla både praktiska och teoretiska kunskaper i olika interaktiva kommunikationsformer. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att under-söka hur media påverkar människor individuellt och i grupp när det gäller till exempel åsikts- och opinionsbildning och hur vår omvärldsuppfattning formas.

Inriktningen samhällsvetenskap ska ge kunskaper om samhällsstrukturer och om män-niskors livsvillkor utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. I inriktningen ska elev-erna bredda och fördjupa sin förståelse av samhällsfrågor genom att tolka och förklara företeelser och sammanhang. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att tillämpa metoder som används inom samhällsvetenskapen.


Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det samhällsvetenskapliga området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport, eller i relevanta fall i en medieproduktion eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort samman-fattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET

51

3.18 TEKNIKPROGRAMMET

ExamensmålTeknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från program-met ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och natur-vetenskap men även inom andra områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och tek-nisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om fysik, kemi och matematik med fokus på tekniska processer. I teknik ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika egenskaper hos tekniska ob-jekt och processer. I fysik och kemi ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika företeelser i naturen samt göra kopplingar till tekniska processer. Matematik är inom teknikområdet ett språk och ett redskap för att förstå, uttrycka och analysera sammanhang. Det tekniska kunskapsområdet hanterar både befintlig teknik och utveckling av ny teknik.

Utbildningen ska visa sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsproces-ser och bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av teknik i ett hållbart samhälle. Teknikutveckling innebär att analysera behov, utveckla en idé, designa, konstruera, producera, använda, sälja och återvinna.

Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med käll-kritisk medvetenhet. Utbildningen ska också innehålla kreativa och problemlösande arbetsformer samt ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Teori och praktisk tillämpning ska samverka och utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att samarbeta med andra. Eftersom ut-veckling av teknik ofta sker i projektarbetsform, ska utbildningen ge kunskaper om projektarbete och färdigheter i att arbeta i projekt såväl enskilt som i grupp. Centralt för teknikutveckling är att analysera, modellera, simulera, rimlighetsbedöma, utveckla, se samband, dra slutsatser och argumentera utifrån resultatet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system.

Utbildningen ska vidareutveckla elevernas kommunikativa förmågor i tal, skrift och visualisering. Det innebär bland annat att förmedla synpunkter, förklara sammanhang och dokumentera samt använda uttrycksformer anpassade till olika målgrupper och att förstå kommunikationens specifika roll inom teknikområdet. Utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska kunna presentera tekniskt innehåll och framställa modeller. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan utveckla sin kommunikativa förmåga och därmed ta del av teknik och teknikutveckling.

Entreprenörskap och företagande är delar i processer där teknik utvecklas och ska därför ingå i utbildningen. Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla nya och

52

kreativa lösningar för att skapa och möta förändringar. Den ska tydliggöra hur utveck-lingen av produkter och tjänster lokalt och globalt kan ske på ett hållbart sätt.

Utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknik området och ska ge kunskaper om hur föreställningar och traditioner styr upp-fattningar om manligt och kvinnligt. Eleverna ska även utveckla förståelse av männis-kors olika förutsättningar i förhållande till teknik och teknikutveckling. Utbildningen ska ge förståelse av hur teknisk utveckling och samhällsutveckling ömsesidigt har på-verkat och påverkar varandra. Den ska också förklara hur dåtidens teknik har påverkat vår tid och hur vår tids teknik kan komma att påverka framtiden.

Inriktningar

Teknikprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen design och produktutveckling ska ge kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centrala. Den ska också behandla designprocess och designmetodik.

Inriktningen informations- och medieteknik ska ge kunskaper om och färdigheter i informations-, kommunikations- och medieteknik. Den ska behandla datorkom-munikation, programmering, digital media, webbutveckling samt dator- och kommunikationsteknik.

Inriktningen produktionsteknik ska ge kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden.

Inriktningen samhällsbyggande och miljö ska ge kunskaper om och färdigheter i sam-hällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl tekniskt, ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt.

Inriktningen teknikvetenskap ska ge kunskaper om och färdigheter i teknikvetenska-pens arbetsmetoder och verktyg för matematisk modellering, simulering, styrning och reglering. Den ska fördjupa kunskaper om teknik, matematik och fysik.


Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det tekniska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en fråge-ställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från cen-trala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt med relevanta verktyg och medier utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

TEKNIKPROGRAMMET

53

4. Gymnasiegemensamma ämnen

4.1 ENGELSKADet engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjlig-heter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på om-världen, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar språk- och om-världskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet i tal och skrift samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stöd-ja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig med-vetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen.

Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska. I undervisningen ska eleverna få möta talad och skriven engelska av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.

54

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet.

2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift.

3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang.

4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.

5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Kurser i ämnet

• Engelska 5, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.

• Engelska 6, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 5.

• Engelska 7, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 6.

I denna publikation har enbart de kurser som är gymnasiegemensamma tagits med.

Engelska 5, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på alla program.

Kursen engelska 5 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll • Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och

arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.

• Innehåll och form i olika typer av fiktion.

• Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i världen.

ENGELSKA

55

Reception • Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som

är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande, även via film och andra medier.

• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer.

• Skönlitteratur och annan fiktion.

• Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populär-vetenskapliga texter och reportage.

• Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften.

• Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk.

• Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats.

Produktion och interaktion • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella

sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommen-terar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.

• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.

• Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera samt för att skapa struktur och anpassa till syftet och situationen. I detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsaks-sammanhang och tidsaspekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

ENGELSKA

56

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbe-tar, och gör förbättringar av, egna framställningar.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommen-tera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt, sammanhängande och relativt strukturerat. Eleven kan även formule-ra sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA

57

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i varierande tempo och i tydligt formulerad skriven engelska, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varie-rat, tydligt, sammanhängande och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA

58

Kun

skap

skra

v i e

ngel

ska

5, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå h

uvud

sakl

igt

inne

håll

och

uppf

atta

tyd

liga

de

talje

r i t

alad

eng

elsk

a i v

arie

rand

e te

mpo

och

i ty

dlig

t for

mul

erad

sk

rive

n en

gels

ka, i

olik

a ge

nrer

. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se g

enom

at

t öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra fö

r, di

sku

tera

och

kom

men

tera

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om a

tt m

ed

godt

agba

rt r

esul

tat a

gera

uti

från

bu

dska

p oc

h in

stru

ktio

ner

i in

nehå

llet.

Ele

ven

kan

välja

och

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da s

trat

egie

r fö

r at

t till

godo

göra

sig

och

kri

tisk

t gr

ansk

a in

nehå

llet i

tala

d oc

h sk

rive

n en

gels

ka.

Ele

ven

välje

r te

xter

och

tala

t sp

råk

från

olik

a m

edie

r oc

h ka

n på

ett

rel

evan

t sät

t anv

ända

de

t val

da m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on o

ch in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

rela

tivt

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

förs

tå h

uvud

sakl

igt

inne

håll

och

uppf

atta

väs

entl

iga

deta

ljer

i tal

ad e

ngel

ska

i var

ie

rand

e te

mpo

och

i ty

dlig

t for

m

uler

ad s

kriv

en e

ngel

ska,

i ol

ika

genr

er. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se

geno

m a

tt v

älgr

unda

t re

dogö

ra

för,

disk

uter

a oc

h ko

mm

ente

ra

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om

att m

ed t

illfr

edss

tälla

nde

resu

ltat

ager

a ut

ifrån

bud

skap

och

in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

Ele

ven

kan

välja

och

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da s

trat

egie

r fö

r at

t till

godo

göra

sig

och

kri

tisk

t gr

ansk

a in

nehå

llet i

tala

d oc

h sk

rive

n en

gels

ka.

Ele

ven

välje

r te

xter

och

tala

t sp

råk

från

olik

a m

edie

r oc

h an

vänd

er p

å et

t rel

evan

t och

ef

fekt

ivt

sätt

det

val

da m

ate

rial

et i

sin

egen

pro

dukt

ion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

rela

tivt

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

förs

tå s

åväl

hel

het

som

det

alje

r i t

alad

eng

elsk

a i

vari

eran

de te

mpo

och

i ty

dlig

t fo

rmul

erad

skr

iven

eng

elsk

a, i

olik

a ge

nrer

. Ele

ven

visa

r si

n fö

rst

åels

e ge

nom

att

väl

grun

dat

och

nyan

sera

t re

dogö

ra fö

r, di

skut

era

och

kom

men

tera

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om a

tt m

ed g

ott

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

skap

oc

h in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

Ele

ven

kan

välja

och

med

sä

kerh

et a

nvän

da s

trat

egie

r fö

r at

t till

godo

göra

sig

och

kri

tisk

t gr

ansk

a in

nehå

llet i

tala

d oc

h sk

rive

n en

gels

ka.

Ele

ven

välje

r te

xter

och

tala

t sp

råk

från

olik

a m

edie

r oc

h an

vä

nder

på

ett r

elev

ant,

effe

ktiv

t oc

h kr

itis

kt s

ätt d

et v

alda

mat

eri

alet

i si

n eg

en p

rodu

ktio

n oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

vari

erat

,

ENGELSKA

59

Kun

skap

skra

v i e

ngel

ska

5, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

vari

erat

, rel

ativ

t ty

dlig

t och

rel

ati

vt s

amm

anhä

ngan

de. E

leve

n ka

n fo

rmul

era

sig

med

vis

st fl

yt

och

i någ

on m

ån a

npas

sat

till

syft

e, m

otta

gare

och

sit

uati

on.

Ele

ven

bear

beta

r, oc

h gö

r fö

rbät

tri

ngar

av,

egn

a fr

amst

älln

inga

r.

I m

untli

g oc

h sk

rift

lig in

tera

kti

on i

olik

a, ä

ven

mer

form

ella

, sa

mm

anha

ng k

an e

leve

n ut

tryc

ka

sig

tydl

igt o

ch m

ed v

isst

flyt

sam

t m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte,

m

otta

gare

och

sit

uati

on. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

anv

ända

i h

uvud

sak

fung

eran

de s

trat

egie

r so

m i

viss

mån

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

tera

ktio

nen.

Ele

ven

disk

uter

ar ö

vers

iktl

igt

någr

a fö

rete

else

r i o

lika

sam

m

anha

ng o

ch d

elar

av

värl

den

där

enge

lska

anv

änds

, och

kan

då

ocks

å gö

ra e

nkla

jäm

före

lser

med

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

kuns

kape

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

vari

erat

, tyd

ligt,

sam

man

häng

an

de o

ch r

elat

ivt

stru

ktur

erat

. E

leve

n ka

n äv

en fo

rmul

era

sig

med

flyt

och

vis

s an

pass

ning

till

syft

e, m

otta

gare

och

sit

uati

on.

Ele

ven

bear

beta

r, oc

h gö

r vä

lgr

unda

de fö

rbät

trin

gar

av, e

gna

fram

stäl

lnin

gar.

I m

untli

g oc

h sk

rift

lig in

tera

kti

on i

olik

a, ä

ven

mer

form

ella

, sa

mm

anha

ng k

an e

leve

n ut

tryc

ka

sig

tydl

igt o

ch m

ed fl

yt s

amt m

ed

viss

anp

assn

ing

till

syft

e, m

ot

taga

re o

ch s

itua

tion

. Des

suto

m

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

fu

nger

ande

str

ateg

ier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

ter

akti

onen

.

Ele

ven

disk

uter

ar u

tför

ligt

någr

a fö

rete

else

r i o

lika

sam

man

hang

oc

h de

lar

av v

ärld

en d

är e

ngel

ska

anvä

nds,

och

kan

då

ocks

å gö

ra

välu

tvec

klad

e jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

tydl

igt,

sam

man

häng

ande

och

st

rukt

urer

at. E

leve

n ka

n äv

en

form

uler

a si

g m

ed fl

yt o

ch v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

och

situ

atio

n. E

leve

n be

arbe

ta

r, oc

h gö

r vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

förb

ättr

inga

r av

, egn

a fr

amst

älln

inga

r.

I m

untli

g oc

h sk

rift

lig in

tera

kti

on i

olik

a, ä

ven

mer

form

ella

, sa

mm

anha

ng u

ttry

cker

sig

ele

ven

tydl

igt,

rela

tivt

ledi

gt o

ch m

ed

flyt s

amt m

ed a

npas

snin

g ti

ll sy

fte,

mot

taga

re o

ch s

itua

tion

. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a vä

l fun

gera

nde

stra

tegi

er

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ätt

rar

inte

rakt

ione

n oc

h fö

r de

n fr

amåt

på

ett

kons

truk

tivt

sät

t.

Ele

ven

disk

uter

ar u

tför

ligt

och

nyan

sera

t nå

gra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch d

elar

av

värl

de

n dä

r en

gels

ka a

nvän

ds, o

ch

kan

då o

ckså

gör

a vä

lutv

eckl

ade

och

nyan

sera

de jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

ENGELSKA

60

Engelska 6, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på alla högskoleförberedande program.

Kursen engelska 6 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


Kommunikationens innehåll • Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning

samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfaren-heter och känslor; etiska och existentiella frågor.

• Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker.

• Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Reception • Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och

formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier.

• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer.

• Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger.

• Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populär-vetenskapliga texter och recensioner.

• Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser fram-ställningar från olika källor och i olika medier.

• Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sek-venser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse.

• Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer.

• Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam.

ENGELSKA

61

Produktion och interaktion • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika

syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.

• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.

• Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor.

• Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga fram-ställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sam-manhang. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och kan på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mot-tagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av v ärlden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D


ENGELSKA

62

Betyget C

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar väsentliga detaljer i talad eng-elska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin för-ståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.

Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

ENGELSKA

63

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varie-rat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mot-tagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och kan föra den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

ENGELSKA

64

Kun

skap

skra

v i e

ngel

ska

6, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå h

uvud

sakl

igt

inne

håll

och

uppf

atta

r ty

dlig

a de

talje

r i t

alad

eng

elsk

a i r

elat

ivt

snab

bt t

empo

, och

i sk

rive

n en

gels

ka, i

olik

a ge

nrer

och

i m

er

form

ella

sam

man

hang

. Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt

över

sikt

ligt

redo

göra

för,

disk

u-te

ra, k

omm

ente

ra o

ch d

ra s

lut-

sats

er o

m in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

med

god

tagb

art

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

skap

oc

h in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

Elev

en k

an v

älja

och

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da st

rate

gier

för

att

söka

rele

vant

info

rmat

ion

och

vär-

dera

olik

a kä

llors

tillf

örlit

lighe

t.

Ele

ven

välje

r te

xter

och

tala

t sp

råk

från

olik

a m

edie

r oc

h ka

n på

ett

rel

evan

t sät

t anv

ända

det

va

lda

mat

eria

let i

sin

ege

n pr

o-du

ktio

n oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

-st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

rela

tivt

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

förs

tå h

uvud

sakl

igt

inne

håll

och

uppf

atta

r vä

sent

liga

deta

ljer

i tal

ad e

ngel

ska

i rel

ativ

t sn

abbt

tem

po, o

ch i

skri

ven

enge

lska

, i o

lika

genr

er o

ch i

mer

fo

rmel

la s

amm

anha

ng. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se g

enom

att

väl

gr

unda

t re

dogö

ra fö

r, di

skut

era,

ko

mm

ente

ra o

ch d

ra s

luts

atse

r om

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t ge

nom

att

med

till

fred

sstä

lland

e re

sulta

t age

ra u

tifr

ån b

udsk

ap

och

inst

rukt

ione

r i i

nneh

ålle

t.

Elev

en k

an v

älja

och

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da st

rate

gier

för

att

söka

rele

vant

info

rmat

ion

och

vär-

dera

olik

a kä

llors

tillf

örlit

lighe

t.

Ele

ven

välje

r te

xter

och

tala

t sp

råk

från

olik

a m

edie

r oc

h an

vänd

er p

å et

t rel

evan

t och

ef

fekt

ivt

sätt

det

val

da m

ate-

rial

et i

sin

egen

pro

dukt

ion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

-st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

vari

erat

,

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

förs

tå s

åväl

hel

het

som

det

alje

r i t

alad

eng

elsk

a i s

nabb

t te

mpo

, och

i sk

rive

n en

gels

ka, i

olik

a ge

nrer

och

i m

er

form

ella

sam

man

hang

. Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt v

äl

grun

dat

och

nyan

sera

t re

dogö

ra

för,

disk

uter

a, k

omm

ente

ra o

ch

dra

slut

sats

er o

m in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

med

got

t re

sulta

t age

ra u

tifr

ån b

udsk

ap

och

inst

rukt

ione

r i i

nneh

ålle

t.

Ele

ven

kan

välja

och

med

säk

er

het a

nvän

da s

trat

egie

r fö

r at

t sök

a re

leva

nt in

form

atio

n oc

h vä

rder

a ol

ika

källo

rs ti

llför

litlig

het.

Ele

ven

välje

r te

xter

och

tala

t sp

råk

från

olik

a m

edie

r oc

h an

-vä

nder

på

ett r

elev

ant,

effe

ktiv

t oc

h kr

itis

kt s

ätt d

et v

alda

mat

e-ri

alet

i si

n eg

en p

rodu

ktio

n oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

-st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

vari

erat

,

ENGELSKA

65

Kun

skap

skra

v i e

ngel

ska

6, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

vari

erat

, tyd

ligt o

ch r

elat

ivt

stru

ktur

erat

. Ele

ven

kan

även

fo

rmul

era

sig

med

flyt

och

vis

s an

pass

ning

till

syft

e, m

otta

gare

oc

h si

tuat

ion.

Ele

ven

bear

beta

r, oc

h gö

r en

kla

förb

ättr

inga

r av

, eg

na fr

amst

älln

inga

r.

I m

untli

g oc

h sk

rift

lig in

tera

k-ti

on i

olik

a, ä

ven

form

ella

och

ko

mpl

exa,

sam

man

hang

kan

el

even

utt

ryck

a si

g ty

dlig

t och

m

ed fl

yt s

amt m

ed v

iss

anpa

ss-

ning

till

syft

e, m

otta

gare

och

si

tuat

ion.

Des

suto

m k

an e

leve

n vä

lja o

ch a

nvän

da i

huvu

dsak

fu

nger

ande

str

ateg

ier

som

i vi

ss

mån

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ätt-

rar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

disk

uter

ar ö

vers

iktl

igt

någr

a fö

rete

else

r i o

lika

sam

-m

anha

ng o

ch d

elar

av

v ärl

den

där

enge

lska

anv

änds

, och

kan

då

ocks

å gö

ra e

nkla

jäm

före

lser

med

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

kuns

kape

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

tydl

igt o

ch s

truk

ture

rat.

Ele

ven

kan

även

form

uler

a si

g m

ed fl

yt

och

viss

anp

assn

ing

till

syft

e,

mot

taga

re o

ch s

itua

tion

. Ele

ven

bear

beta

r, oc

h gö

r vä

lgru

ndad

e fö

rbät

trin

gar

av, e

gna

fram

-st

älln

inga

r.

I m

untli

g oc

h sk

rift

lig in

tera

k-ti

on i

olik

a, ä

ven

form

ella

och

ko

mpl

exa,

sam

man

hang

kan

el

even

utt

ryck

a si

g ty

dlig

t, re

lati

vt le

digt

och

med

flyt

sam

t m

ed a

npas

snin

g ti

ll sy

fte,

mot

-ta

gare

och

sit

uati

on. D

essu

tom

ka

n el

even

väl

ja o

ch a

nvän

da

fung

eran

de s

trat

egie

r so

m lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

r-ak

tion

en.

Ele

ven

disk

uter

ar u

tför

ligt

någr

a fö

rete

else

r i o

lika

sam

man

hang

oc

h de

lar

av v

ärld

en d

är e

ngel

ska

anvä

nds,

och

kan

då

ocks

å gö

ra

välu

tvec

klad

e jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

nyan

sera

t, ty

dlig

t och

str

uktu

re-

rat.

Ele

ven

kan

även

form

uler

a si

g m

ed fl

yt o

ch a

npas

snin

g ti

ll sy

fte,

mot

taga

re o

ch s

itua

-ti

on. E

leve

n be

arbe

tar,

och

gör

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

förb

ättr

inga

r av

, egn

a fr

am-

stäl

lnin

gar.

I m

untli

g oc

h sk

rift

lig in

tera

k-ti

on i

olik

a, ä

ven

form

ella

och

ko

mpl

exa,

sam

man

hang

ut-

tryc

ker

sig

elev

en ty

dlig

t, le

digt

oc

h m

ed fl

yt s

amt m

ed a

npas

s-ni

ng ti

ll sy

fte,

mot

taga

re o

ch

situ

atio

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

anv

ända

väl

fung

eran

de

stra

tegi

er s

om lö

ser

prob

lem

i o

ch fö

rbät

trar

inte

rakt

ione

n oc

h ka

n fö

ra d

en fr

amåt

på

ett

kons

truk

tivt

sät

t.

Ele

ven

disk

uter

ar u

tför

ligt

och

nyan

sera

t nå

gra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch d

elar

av

värl

-de

n dä

r en

gels

ka a

nvän

ds, o

ch

kan

då o

ckså

gör

a vä

lutv

eckl

ade

och

nyan

sera

de jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

ENGELSKA

66

4.2 HISTORIAHistoria är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att an-vända historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnads-villkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlig-het att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, fråge-ställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervis-ningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycks-former, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.

2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.

3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

67

4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.

5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Kurser i ämnet

• Historia 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.

• Historia 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen historia 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.

• Historia 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1a1 eller kursen historia 1a2.

• Historia 2a, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2b – kultur.

• Historia 2b kultur, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2a.

• Historia 3, 100 poäng, som bygger på kursen historia 2a eller kursen historia 2b – kultur.


Historia 1a1, 50 poäng

Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram och TE.

Kursen historia 1a1 omfattar punkterna 1–2 och 4–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhisto-risk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska

HISTORIA

68

tids indelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.

• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situa-tion. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

• Tolkning och användning av olika slags källmaterial.

• Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och för-klarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nuti-den. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIA

69

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.

Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla om-dömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av för-ändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras bety-delse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

HISTORIA

70

Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materia-lets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIA

71

Kun

skap

skra

v i h

isto

ria

1a1,

50

poän

g

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r fö

ränd

ring

spro

cess

er, h

än-

dels

er o

ch p

erso

ner

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

sam

t för

olik

a to

lk-

ning

ar a

v de

m. D

essu

tom

kan

el

even

öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra fö

r fö

rlop

pen

av fö

ränd

ring

spro

ces-

sern

a oc

h hä

ndel

sern

a sa

mt d

eras

or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

någr

a en

skild

a pe

rson

er o

ch fö

rkla

rar

över

sikt

lig

t de

ras

bety

dels

e fö

r ol

ika

ske-

ende

n. E

leve

n ge

r en

kla

exem

pel

på, o

ch fö

rkla

rar

över

sikt

ligt,

sa

mba

nd m

ella

n sk

eend

en i

det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i nu

tide

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

dra

någr

a en

kla

slut

sats

er o

m

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r fö

ränd

ring

spro

cess

er, h

ände

lser

oc

h pe

rson

er u

nder

olik

a ti

dspe

-ri

oder

sam

t för

olik

a to

lkni

ngar

av

dem

. Ele

ven

jäm

för

de o

lika

tolk

ning

arna

, för

orda

r en

av

dem

och

mot

iver

ar m

ed e

nkla

om

döm

en s

itt

val.

Des

suto

m

kan

elev

en u

tför

ligt

redo

göra

fö

r fö

rlop

pen

av fö

ränd

ring

spro

-ce

sser

na o

ch h

ände

lser

na s

amt

dera

s or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er.

Ele

ven

ger

exem

pel p

å nå

gra

ensk

ilda

pers

oner

och

förk

lara

r ut

förl

igt

dera

s be

tyde

lse

för

olik

a sk

eend

en. E

leve

n ge

r en

kla

ex-

empe

l på,

och

förk

lara

r ut

förl

igt ,

sa

mba

nd m

ella

n sk

eend

en i

det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i nu

-ti

den.

Des

suto

m k

an e

leve

n dr

a nå

gra

välg

rund

ade

slut

sats

er o

m

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r fö

ränd

ring

s-pr

oces

ser,

händ

else

r oc

h pe

rson

er

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

sam

t för

ol

ika

tolk

ning

ar a

v de

m. E

leve

n jä

mfö

r de

olik

a to

lkni

ngar

na,

föro

rdar

en

av d

em o

ch m

otiv

era

r m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

sitt

val

. Des

suto

m k

an e

leve

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra

för

förl

oppe

n av

förä

ndri

ngsp

ro-

cess

erna

och

hän

dels

erna

sam

t de

ras

orsa

ker

och

kons

ekve

nser

. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

någr

a en

skild

a pe

rson

er o

ch fö

rkla

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

dera

s be

tyde

lse

för

olik

a sk

eend

en.

Ele

ven

ger

kom

plex

a ex

empe

l på,

oc

h fö

rkla

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t, s

amba

nd m

ella

n sk

eend

en

i det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i n

utid

en s

amt a

rgum

ente

rar

för

och

emot

olik

a sä

tt a

tt s

e på

de

ssa

sam

band

. Des

suto

m k

an

elev

en d

ra n

ågra

väl

grun

dade

oc

h ny

anse

rade

slu

tsat

ser

om

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

HISTORIA

72

Kun

skap

skra

v i h

isto

ria

1a1,

50

poän

g

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

söka

, gra

nska

och

tolk

a kä

llma-

teri

al fö

r at

t bes

vara

fråg

or o

m

hist

oris

ka s

keen

den

sam

t gör

a en

kla

refle

ktio

ner

över

mat

eria

-le

ts r

elev

ans.

I v

ärde

ring

en u

tgår

el

even

från

någ

ot k

ällk

riti

skt

krit

eriu

m o

m k

älla

ns a

nvän

dba

rhet

och

des

s be

tyde

lse

för

tolk

ning

en.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

hist

oris

ka s

keen

den

och

händ

else

r so

m h

ar a

nvän

ts

på o

lika

sätt

sam

t öve

rsik

tlig

t fö

rkla

ra v

arfö

r de

har

anv

änts

ol

ika.

Des

suto

m g

er e

leve

n nå

gra

exem

pel p

å ol

ika

sätt

att

anv

ända

hi

stor

ia o

ch v

ärde

rar

med

enk

la

omdö

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da s

keen

den

och

händ

else

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

söka

och

tolk

a kä

llmat

eria

l för

at

t bes

vara

fråg

or o

m h

isto

risk

a sk

eend

en s

amt g

öra

välg

rund

ade

refle

ktio

ner

över

mat

eria

lets

rel

e-va

ns. I

vär

deri

ngen

utg

år e

leve

n fr

ån o

lika

tolk

ning

smöj

lighe

ter

av k

ällm

ater

iale

t oc

h vä

rder

ar

dess

a m

ed e

nkla

om

döm

en.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

hist

oris

ka s

keen

den

och

händ

else

r so

m h

ar a

nvän

ts p

å ol

ika

sätt

sam

t utf

örlig

t fö

rkla

ra

varf

ör d

e ha

r an

vänt

s ol

ika.

Des

s-ut

om g

er e

leve

n nå

gra

exem

pel

på o

lika

sätt

att

anv

ända

his

tori

a oc

h vä

rder

ar m

ed e

nkla

om

-dö

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da

skee

nden

och

hän

dels

er.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t sö

ka

och

tolk

a kä

llmat

eria

l för

att

be

svar

a fr

ågor

om

his

tori

ska

skee

nden

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

refl

ekti

oner

öv

er m

ater

iale

ts r

elev

ans.

I

värd

erin

gen

utgå

r el

even

från

kä

llkri

tisk

a m

etod

er o

ch v

ärde

ra

r m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

olik

a to

lkni

ngsm

öjlig

hete

r av

kä

llmat

eria

let.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

ra

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

hist

oris

ka

skee

nden

och

hän

dels

er s

om h

ar

anvä

nts

på o

lika

sätt

sam

t utf

ör

ligt

och

nyan

sera

t fö

rkla

ra v

arfö

r de

har

anv

änts

olik

a. D

essu

tom

ge

r el

even

någ

ra e

xem

pel p

å ol

ika

sätt

att

anv

ända

his

tori

a oc

h vä

rder

ar m

ed n

yans

erad

e om

dö-

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da

skee

nden

och

hän

dels

er.

HISTORIA

73

Historia 1b, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU, NA och SA.

Kursen historia 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kultu-rella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tids-begreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migra-tion, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på föränd-rade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska föränd-ringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolk-ningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situa-tion. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder.

• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras

HISTORIA

74

orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och för-klarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nuti-den. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, ut-reda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.


Betyget D


Betyget C


Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIA

75

Betyget B


Betyget A


Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, för-klara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materia-lets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och hän-delser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIA

76

Kun

skap

skra

v i h

isto

ria

1b, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r fö

ränd

ring

spro

cess

er, h

än-

dels

er o

ch p

erso

ner

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

sam

t för

olik

a to

lk-

ning

ar a

v de

m. D

essu

tom

kan

el

even

öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra fö

r fö

rlop

pen

av fö

ränd

ring

spro

ces-

sern

a oc

h hä

ndel

sern

a sa

mt d

eras

or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

någr

a en

skild

a pe

rson

er o

ch fö

rkla

rar

över

sikt

lig

t de

ras

bety

dels

e fö

r ol

ika

ske-

ende

n. E

leve

n ge

r en

kla

exem

pel

på, o

ch fö

rkla

rar

över

sikt

ligt,

sa

mba

nd m

ella

n sk

eend

en i

det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i nu

tide

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

dra

någr

a en

kla

slut

sats

er o

m

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r fö

ränd

ring

spro

cess

er, h

ände

lser

oc

h pe

rson

er u

nder

olik

a ti

dspe

-ri

oder

sam

t för

olik

a to

lkni

ngar

av

dem

. Ele

ven

jäm

för

de o

lika

tolk

ning

arna

, för

orda

r en

av

dem

och

mot

iver

ar m

ed e

nkla

om

döm

en s

itt

val.

Des

suto

m

kan

elev

en u

tför

ligt

redo

göra

fö

r fö

rlop

pen

av fö

ränd

ring

spro

-ce

sser

na o

ch h

ände

lser

na s

amt

dera

s or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er.

Ele

ven

ger

exem

pel p

å nå

gra

ensk

ilda

pers

oner

och

förk

lara

r ut

förl

igt

dera

s be

tyde

lse

för

olik

a sk

eend

en. E

leve

n ge

r en

kla

ex-

empe

l på,

och

förk

lara

r ut

förl

igt,

sa

mba

nd m

ella

n sk

eend

en i

det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i nu

-ti

den.

Des

suto

m k

an e

leve

n dr

a nå

gra

välg

rund

ade

slut

sats

er o

m

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r fö

ränd

ring

s-pr

oces

ser,

händ

else

r oc

h pe

rson

er

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

sam

t för

ol

ika

tolk

ning

ar a

v de

m. E

leve

n jä

mfö

r de

olik

a to

lkni

ngar

na,

föro

rdar

en

av d

em o

ch m

otiv

era

r m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

sitt

val

. Des

suto

m k

an e

leve

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra

för

förl

oppe

n av

förä

ndri

ngsp

ro-

cess

erna

och

hän

dels

erna

sam

t de

ras

orsa

ker

och

kons

ekve

nser

. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

någr

a en

skild

a pe

rson

er o

ch fö

rkla

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

dera

s be

tyde

lse

för

olik

a sk

eend

en.

Ele

ven

ger

kom

plex

a ex

empe

l på,

oc

h fö

rkla

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t, s

amba

nd m

ella

n sk

eend

en

i det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i n

utid

en s

amt a

rgum

ente

rar

för

och

emot

olik

a sä

tt a

tt s

e på

de

ssa

sam

band

. Des

suto

m k

an

elev

en d

ra n

ågra

väl

grun

dade

oc

h ny

anse

rade

slu

tsat

ser

om

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

HISTORIA

77

Kun

skap

skra

v i h

isto

ria

1b, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

anvä

nda

någr

a hi

stor

iska

beg

repp

fö

r at

t for

mul

era,

utr

eda,

förk

lara

oc

h dr

a sl

utsa

tser

om

his

tori

ska

fråg

estä

llnin

gar

utifr

ån o

lika

pers

pekt

iv.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

söka

, gra

nska

och

tolk

a kä

llma-

teri

al fö

r at

t bes

vara

fråg

or o

m

hist

oris

ka s

keen

den

sam

t gör

a en

kla

refle

ktio

ner

över

mat

eria

-le

ts r

elev

ans.

I v

ärde

ring

en u

tgår

el

even

från

någ

ot k

ällk

riti

skt

krit

eriu

m o

m k

älla

ns a

nvän

dba

rhet

och

des

s be

tyde

lse

för

tolk

ning

en.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

hist

oris

ka s

keen

den

och

händ

else

r so

m h

ar a

nvän

ts

på o

lika

sätt

sam

t öve

rsik

tlig

t fö

rkla

ra v

arfö

r de

har

anv

änts

ol

ika.

Des

suto

m g

er e

leve

n nå

gra

exem

pel p

å ol

ika

sätt

att

anv

ända

hi

stor

ia o

ch v

ärde

rar

med

enk

la

omdö

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da s

keen

den

och

händ

else

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

anvä

nda

hist

oris

ka b

egre

pp fö

r at

t for

mul

era,

utr

eda,

förk

lara

oc

h dr

a sl

utsa

tser

om

his

tori

ska

fråg

estä

llnin

gar

utifr

ån o

lika

pers

pekt

iv.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

söka

, gra

nska

och

tolk

a kä

llma-

teri

al fö

r at

t bes

vara

fråg

or o

m

hist

oris

ka s

keen

den

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e re

flekt

ione

r öv

er

mat

eria

lets

rel

evan

s. I

vär

deri

ng-

en u

tgår

ele

ven

från

käl

lkri

tisk

a m

etod

er o

ch v

ärde

rar

med

enk

la

omdö

men

olik

a to

lkni

ngsm

öj

lighe

ter

av k

ällm

ater

iale

t.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra

för

någr

a hi

stor

iska

ske

ende

n oc

h hä

ndel

ser

som

har

anv

änts

på

olik

a sä

tt s

amt u

tför

ligt

förk

lara

var

för

de h

ar a

nvän

ts

olik

a. D

essu

tom

ger

ele

ven

någr

a ex

empe

l på

olik

a sä

tt a

tt a

nvän

da

hist

oria

och

vär

dera

r m

ed e

nkla

om

döm

en d

eras

bet

ydel

se fö

r nu

tida

ske

ende

n oc

h hä

ndel

ser.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a hi

stor

iska

beg

repp

för

att f

orm

uler

a, u

tred

a, fö

rkla

ra

och

dra

slut

sats

er o

m h

isto

risk

a fr

åges

tälln

inga

r ut

ifrån

olik

a pe

rspe

ktiv

.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t sö

ka,

gran

ska

och

tolk

a kä

llmat

eria

l för

at

t bes

vara

fråg

or o

m h

isto

risk

a sk

eend

en s

amt g

öra

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de r

eflek

tion

er

över

mat

eria

lets

rel

evan

s. I

vä

rder

inge

n ut

går

elev

en fr

ån

källk

riti

ska

met

oder

och

vär

de

rar

med

nya

nser

ade

omdö

men

ol

ika

tolk

ning

smöj

lighe

ter

av

källm

ater

iale

t.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

ra

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

hist

oris

ka

skee

nden

och

hän

dels

er s

om h

ar

anvä

nts

på o

lika

sätt

sam

t utf

ör

ligt

och

nyan

sera

t fö

rkla

ra v

arfö

r de

har

anv

änts

olik

a. D

essu

tom

ge

r el

even

någ

ra e

xem

pel p

å ol

ika

sätt

att

anv

ända

his

tori

a oc

h vä

rder

ar m

ed n

yans

erad

e om

dö-

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da

skee

nden

och

hän

dels

er.

HISTORIA

78

Historia 2b — kultur, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på ES och HU.

Kursen historia 2b – kultur omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


• Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéström-ningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.

• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser till och med 1900-talets populärkultur.

• Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar.

• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.

• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och för-klarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nuti-den. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp och någon teori för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

HISTORIA

79

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.


Betyget D


Betyget C


Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att for-mulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla om-dömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIA

80

Betyget B


Betyget A


Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp och olika teorier för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materia-lets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med ny anserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIA

81

Kun

skap

skra

v i h

isto

ria

2b –

kul

tur,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r fö

ränd

ring

spro

cess

er, h

än-

dels

er o

ch p

erso

ner

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

sam

t för

olik

a to

lk-

ning

ar a

v de

m. D

essu

tom

kan

el

even

öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra fö

r fö

rlop

pen

av fö

ränd

ring

spro

ces-

sern

a oc

h hä

ndel

sern

a sa

mt d

eras

or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

någr

a en

skild

a pe

rson

er o

ch fö

rkla

rar

över

sikt

lig

t de

ras

bety

dels

e fö

r ol

ika

ske-

ende

n. E

leve

n ge

r en

kla

exem

pel

på, o

ch fö

rkla

rar

över

sikt

ligt,

sa

mba

nd m

ella

n sk

eend

en i

det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i nu

tide

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

dra

någr

a en

kla

slut

sats

er o

m

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r fö

ränd

ring

spro

cess

er, h

ände

lser

oc

h pe

rson

er u

nder

olik

a ti

dspe

-ri

oder

sam

t för

olik

a to

lkni

ngar

av

dem

. Ele

ven

jäm

för

de o

lika

tolk

ning

arna

, för

orda

r en

av

dem

och

mot

iver

ar m

ed e

nkla

om

döm

en s

itt

val.

Des

suto

m

kan

elev

en u

tför

ligt

redo

göra

fö

r fö

rlop

pen

av fö

ränd

ring

spro

-ce

sser

na o

ch h

ände

lser

na s

amt

dera

s or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er.

Ele

ven

ger

exem

pel p

å nå

gra

ensk

ilda

pers

oner

och

förk

lara

r ut

förl

igt

dera

s be

tyde

lse

för

olik

a sk

eend

en. E

leve

n ge

r en

kla

ex-

empe

l på,

och

förk

lara

r ut

förl

igt,

sa

mba

nd m

ella

n sk

eend

en i

det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i nu

-ti

den.

Des

suto

m k

an e

leve

n dr

a nå

gra

välg

rund

ade

slut

sats

er o

m

vad

skee

nden

i de

t för

flutn

a oc

h fö

rhål

land

en i

nuti

den

kan

ha fö

r be

tyde

lse

för

fram

tide

n.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r fö

ränd

ring

s-pr

oces

ser,

händ

else

r oc

h pe

rson

er

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

sam

t för

ol

ika

tolk

ning

ar a

v de

m. E

leve

n jä

mfö

r de

olik

a to

lkni

ngar

na,

föro

rdar

en

av d

em o

ch m

otiv

era

r m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

sitt

val

. Des

suto

m k

an e

leve

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra

för

förl

oppe

n av

förä

ndri

ngsp

ro-

cess

erna

och

hän

dels

erna

sam

t de

ras

orsa

ker

och

kons

ekve

nser

. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

någr

a en

skild

a pe

rson

er o

ch fö

rkla

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

dera

s be

tyde

lse

för

olik

a sk

eend

en.

Ele

ven

ger

kom

plex

a ex

empe

l på,

oc

h fö

rkla

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t, s

amba

nd m

ella

n sk

eend

en

i det

förfl

utna

och

förh

ålla

nden

i n

utid

en s

amt

argu

men

tera

r fö

r oc

h em

ot o

lika

sätt

att

se

på

dess

a sa

mba

nd. D

essu

tom

kan

el

even

dra

någ

ra v

älgr

unda

de

och

nyan

sera

de s

luts

atse

r om

va

d sk

eend

en i

det f

örflu

tna

och

förh

ålla

nden

i nu

tide

n ka

n ha

för

bety

dels

e fö

r fr

amti

den.

HISTORIA

82

Kun

skap

skra

v i h

isto

ria

2b –

kul

tur,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

anvä

nda

någr

a hi

stor

iska

beg

repp

oc

h nå

gon

teor

i för

att

form

u-le

ra, u

tred

a, fö

rkla

ra o

ch d

ra

slut

sats

er o

m h

isto

risk

a fr

åges

täll-

ning

ar u

tifr

ån o

lika

pers

pekt

iv.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

söka

, gra

nska

och

tolk

a kä

llma-

teri

al fö

r at

t bes

vara

fråg

or o

m

hist

oris

ka s

keen

den

sam

t gör

a en

kla

refle

ktio

ner

över

mat

eria

-le

ts r

elev

ans.

I v

ärde

ring

en u

tgår

el

even

från

käl

lkri

tisk

a kr

iter

ier

om k

älla

ns a

nvän

dbar

het

och

dess

bet

ydel

se fö

r to

lkni

ngen

.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

hist

oris

ka s

keen

den

och

händ

else

r so

m h

ar a

nvän

ts

på o

lika

sätt

sam

t öve

rsik

tlig

t fö

rkla

ra v

arfö

r de

har

anv

änts

ol

ika.

Des

suto

m g

er e

leve

n nå

gra

exem

pel p

å ol

ika

sätt

att

anv

ända

hi

stor

ia o

ch v

ärde

rar

med

enk

la

omdö

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da s

keen

den

och

händ

else

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

anvä

nda

hist

oris

ka b

egre

pp o

ch

olik

a te

orie

r fö

r at

t for

mul

era,

ut

reda

, för

klar

a oc

h dr

a sl

utsa

tser

om

his

tori

ska

fråg

estä

llnin

gar

utifr

ån o

lika

pers

pekt

iv.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

söka

, gra

nska

och

tolk

a kä

llma-

teri

al fö

r at

t bes

vara

fråg

or o

m

hist

oris

ka s

keen

den

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e re

flekt

ione

r öv

er

mat

eria

lets

rel

evan

s. I

vär

deri

ng-

en u

tgår

ele

ven

från

käl

lkri

tisk

a m

etod

er o

ch v

ärde

rar

med

enk

la

omdö

men

olik

a to

lkni

ngsm

öj

lighe

ter

av k

ällm

ater

iale

t.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

hist

oris

ka s

keen

den

och

händ

else

r so

m h

ar a

nvän

ts p

å ol

ika

sätt

sam

t utf

örlig

t fö

rkla

ra

varf

ör d

e ha

r an

vänt

s ol

ika.

Des

s-ut

om g

er e

leve

n nå

gra

exem

pel

på o

lika

sätt

att

anv

ända

his

tori

a oc

h vä

rder

ar m

ed e

nkla

om

-dö

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da

skee

nden

och

hän

dels

er.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a hi

stor

iska

beg

repp

och

ol

ika

teor

ier

för

att f

orm

uler

a,

utre

da, f

örkl

ara

och

dra

slut

sats

er

om h

isto

risk

a fr

åges

tälln

inga

r ut

ifrån

olik

a pe

rspe

ktiv

.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t sö

ka,

gran

ska

och

tolk

a kä

llmat

eria

l för

at

t bes

vara

fråg

or o

m h

isto

risk

a sk

eend

en s

amt g

öra

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de r

eflek

tion

er

över

mat

eria

lets

rel

evan

s. I

vä

rder

inge

n ut

går

elev

en fr

ån

källk

riti

ska

met

oder

och

vär

de

rar

med

ny a

nser

ade

omdö

men

ol

ika

tolk

ning

smöj

lighe

ter

av

källm

ater

iale

t.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

ra

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

hist

oris

ka

skee

nden

och

hän

dels

er s

om h

ar

anvä

nts

på o

lika

sätt

sam

t utf

ör

ligt

och

nyan

sera

t fö

rkla

ra v

arfö

r de

har

anv

änts

olik

a. D

essu

tom

ge

r el

even

någ

ra e

xem

pel p

å ol

ika

sätt

att

anv

ända

his

tori

a oc

h vä

rder

ar m

ed n

yans

erad

e om

dö-

men

der

as b

etyd

else

för

nuti

da

skee

nden

och

hän

dels

er.

HISTORIA

83

4.3 IDROTT OCH HÄLSAIdrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kropps-liga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, u te miljöer och naturen som en källa till välbefinnande.

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna krop-pen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk akti-vitet och inaktivitet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter. Undervis-ningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle.

Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande.

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.

2. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer.

3. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.

4. Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter.

84

5. Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.

6. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande.

7. Kunskaper om de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan.

Kurser i ämnet• Idrott och hälsa 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger

eller motsvarande.

• Idrott och hälsa 2, 100 poäng, som bygger på kursen idrott och hälsa 1.

• Idrott och hälsa 1 – specialisering, 100 poäng.

• Idrott och hälsa 2 – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen idrott och hälsa 1 – specialisering.


Idrott och hälsa 1, 100 poäng


Kursen idrott och hälsa 1 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.

• Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.

• Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.

• Rörelse till musik samt dans.

• Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.

• Metoder och redskap för friluftsliv.

• Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.

IDROTT OCH HÄLSA

85

• Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.

• Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.

• Spänningsreglering och mental träning.

• Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteter-nas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kultu-rella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergono-misk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergo-nomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av akti-viteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier.

IDROTT OCH HÄLSA

86

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan utförligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av akti-viteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas och livsstilens bety-delse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teorier. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i na-turmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

IDROTT OCH HÄLSA

87

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

IDROTT OCH HÄLSA

88

Kun

skap

skra

v i i

drot

t oc

h hä

lsa

1, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

god

a rö

rels

e-kv

alit

eter

gen

omfö

ra e

n br

edd

av a

ktiv

itet

er s

om u

tvec

klar

den

kr

opps

liga

förm

ågan

. I s

amba

nd

med

det

bes

kriv

er e

leve

n öv

er

sikt

ligt

akti

vite

tern

as o

ch li

vsst

i-le

ns b

etyd

else

för

den

krop

pslig

a fö

rmåg

an o

ch h

älsa

n.

Ele

ven

kan

bedö

ma

sina

egn

a ut

veck

lings

beho

v i f

råga

om

kr

opps

lig fö

rmåg

a oc

h ka

n m

ed

viss

säk

erhe

t vä

lja o

mrå

den

och

met

oder

för

trän

ing,

ta e

tt

akti

vt a

nsva

r fö

r at

t gen

omfö

ra

dess

a sa

mt m

ed e

nkla

om

döm

en

värd

era

resu

ltate

t. E

leve

n vi

sar

i ut

övan

det a

v id

rott

, mot

ion

och

frilu

ftsl

iv h

änsy

n ti

ll si

n eg

en o

ch

andr

as s

äker

het o

ch k

an i

sam

råd

med

han

dled

are

vidt

a åt

gärd

er

vid

skad

a el

ler

nöds

itua

tion

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t oc

h m

ed g

oda

röre

lsek

valit

eter

ge-

nom

föra

en

bred

d av

akt

ivit

eter

so

m u

tvec

klar

den

kro

ppsl

iga

för-

måg

an. I

sam

band

med

det

kan

el

even

utf

örlig

t be

skri

va a

ktiv

i-te

tern

as o

ch li

vsst

ilens

bet

ydel

se

för

den

krop

pslig

a fö

rmåg

an o

ch

häls

an. B

eskr

ivni

ngen

inne

hålle

r fö

rkla

ring

ar m

ed k

oppl

ing

till

rele

vant

a te

orie

r.

Ele

ven

kan

bedö

ma

sina

egn

a ut

veck

lings

beho

v i f

råga

om

kr

opps

lig fö

rmåg

a oc

h ka

n m

ed

viss

säk

erhe

t vä

lja o

mrå

den

och

met

oder

för

rege

lbun

den

trän

ing,

ta e

tt a

ktiv

t ans

var

för

att g

enom

föra

des

sa s

amt m

ed

nyan

sera

de o

mdö

men

vär

dera

re-

sulta

tet.

Ele

ven

visa

r i u

töva

ndet

av

idro

tt, m

otio

n oc

h fr

iluft

sliv

hä

nsyn

till

sin

egen

och

and

ras

säke

rhet

och

kan

eft

er s

amrå

d m

ed h

andl

edar

e vi

dta

åtgä

rder

vi

d sk

ada

elle

r nö

dsit

uati

on.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t oc

h m

ed g

oda

röre

lsek

valit

eter

ge

nom

föra

en

bred

d av

akt

ivit

e-te

r, äv

en a

v ko

mpl

ex k

arak

tär,

so

m u

tvec

klar

den

kro

pps-

liga

förm

ågan

. I s

amba

nd m

ed

det k

an e

leve

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t be

skri

va a

ktiv

itet

er-

nas

och

livss

tile

ns b

etyd

else

för

den

krop

pslig

a fö

rmåg

an o

ch

häls

an. B

eskr

ivni

ngen

inne

hålle

r fö

rkla

ring

ar m

ed k

oppl

ing

till

rele

vant

a te

orie

r.

Ele

ven

kan

bedö

ma

sina

egn

a ut

veck

lings

beho

v i f

råga

om

kr

opps

lig fö

rmåg

a oc

h m

ed

säke

rhet

väl

ja o

mrå

den

och

me-

tode

r fö

r re

gelb

unde

n tr

änin

g, ta

et

t akt

ivt a

nsva

r fö

r at

t gen

om-

föra

des

sa s

amt m

ed n

yans

erad

e om

döm

en v

ärde

ra r

esul

tate

t i

rela

tion

till

trä

ning

smet

oder

nas

teor

ier.

Des

suto

m k

an e

leve

n an

pass

a si

n tr

änin

g ti

ll va

riat

io

ner

i för

utsä

ttni

ngar

na. E

leve

n vi

sar

i utö

vand

et a

v id

rott

, mo-

tion

och

frilu

ftsl

iv h

änsy

n ti

ll si

n eg

en o

ch a

ndra

s sä

kerh

et o

ch k

an

efte

r sa

mrå

d m

ed h

andl

edar

e

IDROTT OCH HÄLSA

89

Kun

skap

skra

v i i

drot

t oc

h hä

lsa

1, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

god

a rö

rels

ekva

-lit

eter

gen

omfö

ra a

ktiv

itet

er i

na-

turm

iljöe

r. D

essu

tom

kan

ele

ven

över

sikt

ligt

disk

uter

a fr

iluft

sliv

, m

otio

n oc

h id

rott

som

soc

iala

oc

h ku

lture

lla fe

nom

en o

ch ö

ver

sikt

ligt

besk

riva

hur

olik

a liv

s-st

ilar

och

krop

psid

eal f

ram

träd

er

i trä

ning

sver

ksam

hete

r, fr

iluft

sliv

oc

h sa

mhä

llet i

övr

igt.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r de

kra

v so

m o

lika

situ

atio

ner

stäl

ler

på e

rgon

omis

k an

pass

ning

av

rör

else

r. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anp

assa

sin

a rö

rels

er

ergo

nom

iskt

till

olik

a si

tuat

ione

r oc

h öv

ersi

ktlig

t di

skut

era

hur

arbe

ts-

och

stud

iem

iljöe

r ka

n an

pass

as ti

ll m

änni

skan

.

När

ele

ven

sam

råde

r m

ed h

and-

leda

re k

an h

on e

ller

han

med

vi

ss s

äker

het

bedö

ma

den

egna

fö

rmåg

an o

ch s

itua

tion

ens

krav

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t oc

h m

ed g

oda

röre

lsek

vali-

tete

r ge

nom

föra

akt

ivit

eter

i na

turm

iljöe

r. D

essu

tom

kan

el

even

utf

örlig

t di

skut

era

frilu

fts-

liv, m

otio

n oc

h id

rott

som

soc

iala

oc

h ku

lture

lla fe

nom

en o

ch u

tfö

rlig

t be

skri

va h

ur o

lika

livs-

stila

r oc

h kr

opps

idea

l fra

mtr

äder

i t

räni

ngsv

erks

amhe

ter,

frilu

ftsl

iv

och

sam

hälle

t i ö

vrig

t.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra

för

de k

rav

som

olik

a si

tuat

ione

r st

älle

r på

erg

onom

isk

anpa

ssni

ng

av r

örel

ser.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

npas

sa s

ina

röre

lser

er

gono

mis

kt ti

ll ol

ika

situ

atio

-ne

r oc

h ut

förl

igt

disk

uter

a hu

r ar

bets

- oc

h st

udie

milj

öer

kan

anpa

ssas

till

män

nisk

an.

När

ele

ven

sam

råde

r m

ed h

and-

leda

re k

an h

on e

ller

han

med

vi

ss s

äker

het

bedö

ma

den

egna

fö

rmåg

an o

ch s

itua

tion

ens

krav

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

vidt

a åt

gärd

er v

id s

kada

elle

r nö

dsit

uati

on.

Elev

en k

an m

ed s

äker

het o

ch m

ed

goda

rör

else

kval

itete

r ge

nom

-fö

ra a

ktiv

itete

r i n

atur

milj

öer.

Des

suto

m k

an e

leve

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t dis

kute

ra fr

iluft

sliv,

m

otio

n oc

h id

rott

som

soci

ala

och

kultu

rella

feno

men

och

utf

ör

ligt o

ch n

yans

erat

bes

kriv

a hu

r ol

ika

livss

tilar

och

kro

ppsi

deal

fr

amtr

äder

i tr

änin

gsve

rksa

mhe

ter,

frilu

ftsli

v oc

h sa

mhä

llet i

övr

igt.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

redo

göra

för

de k

rav

som

olik

a si

tuat

ione

r st

älle

r på

er

gono

mis

k an

pass

ning

av

rö-

rels

er. E

leve

n ka

n m

ed s

äker

het

anpa

ssa

sina

rör

else

r er

gono

mis

kt

till

olik

a si

tuat

ione

r oc

h ut

förl

igt

och

nyan

sera

t di

skut

era

hur

arbe

ts-

och

stud

iem

iljöe

r ka

n an

pass

as ti

ll m

änni

skan

.

När

ele

ven

sam

råde

r m

ed

hand

leda

re k

an h

on e

ller

han

med

säk

erhe

t be

döm

a de

n eg

na

förm

ågan

och

sit

uati

onen

s kr

av.

IDROTT OCH HÄLSA

90

4.4 MATEMATIKMatematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den ut-vecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matematikens språk är lik-artad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används mate-matiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formu-lera generella samband.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle.

Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att kommunicera med olika uttrycks-former. Vidare ska den ge eleverna utmaningar samt erfarenhet av matematikens logik, generaliserbarhet, kreativa kvaliteter och mångfacetterade karaktär. Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra verktyg som kan förekomma inom karaktärsämnena.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:

1. använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.

2. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.

3. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.

4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.

5. följa, föra och bedöma matematiska resonemang.

91

6. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.

7. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

Kurser i ämnet

• Matematik 1a, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1b eller 1c. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram.

• Matematik 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1c. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet.

• Matematik 1c, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1b. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

• Matematik 2a, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2b eller 2c.

• Matematik 2b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2c.

• Matematik 2c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2b.

• Matematik 3b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3c.

• Matematik 3c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3b.

• Matematik 4, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 3b eller 3c.

• Matematik 5, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4.

• Matematik – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll.


MATEMATIK

92

Matematik 1a, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram.

Kursen matematik 1a omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


Taluppfattning, aritmetik och algebra • Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet

och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg.

• Strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker.

• Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder för att lösa linjära ekvationer.

Geometri • Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar,

praktiska konstruktioner och koordinatsystem.

• Geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel skala, vektorer, likformighet, kongruens, sinus, cosinus, tangens och symmetrier.

• Metoder för mätning och beräkning av storheter som är centrala för karaktärsämnena.

• Enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som är centrala för karaktärs-ämnena samt hur man avrundar på ett för karaktärsämnena relevant sätt.

Samband och förändring • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.

• Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.

• Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och konstruktioner.

• Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp.

MATEMATIK

93

Sannolikhet och statistik • Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska

metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet.

• Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Problemlösning • Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier

och verktyg.

• Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begräns-ningar i dessa situationer.

• Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.

• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt översiktligt beskriva innebörden av dem med någon annan representation. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan dessa representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationeri karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla proce-durer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formuleringar genom att informellt tillämpa givna matematiska model-ler. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda model-ler, strategier och metoder.

Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och med enkla omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, enkel skrift och handling med inslag av matematiska representationer.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

MATEMATIK

94

Betyget D


Betyget C

Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med några andra representationer. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan dessa representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem. Dessa pro-blem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formu-leringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och med nyanserade omdö-men värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrun-dade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, enkel skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan med säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med flera andra representationer. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan dessa olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

MATEMATIK

95

Eleven kan formulera, analysera och lösa praxisnära matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med retorisk algebra. I arbetet gör eleven om lämpliga delar av problemsituationer i karaktärs-ämnena till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa mate-matiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlig-het samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang och med nyanserade omdömen värdera egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, enkel skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

MATEMATIK

96

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

1a,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

visa

inne

börd

en a

v ce

ntra

la

begr

epp

i han

dlin

g sa

mt ö

ver

sikt

ligt

besk

riva

inne

börd

en

av d

em m

ed n

ågon

ann

an

repr

esen

tati

on. D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

mel

lan

dess

a re

pres

enta

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

be

grep

p fö

r at

t lös

a m

atem

atis

ka

prob

lem

och

pro

blem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rsäm

nena

i be

kant

a si

tuat

ione

r. I

arb

etet

han

tera

r el

even

någ

ra e

nkla

pro

ce du

rer,

uppt

äcke

r m

isst

ag o

ch lö

ser

uppg

ifter

av

stan

dard

kara

ktär

m

ed v

iss

säke

rhet

, båd

e ut

an o

ch

med

dig

ital

a oc

h an

dra

prax

is-

nära

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa p

raxi

snär

a m

atem

a-ti

ska

prob

lem

av

enke

l kar

aktä

r.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

ett

få

tal b

egre

pp o

ch k

räve

r en

kla

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gör

ele

ven

om lä

mpl

iga

dela

r av

pro

blem

-si

tuat

ione

r i k

arak

tärs

ämne

na

till

mat

emat

iska

form

uler

inga

r ge

nom

att

info

rmel

lt ti

lläm

pa

givn

a m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

visa

inne

börd

en a

v ce

ntra

la

begr

epp

i han

dlin

g sa

mt u

tför

ligt

besk

riva

inne

börd

en a

v de

m m

ed

någr

a an

dra

repr

esen

tati

oner

. D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

mel

lan

dess

a re

pres

en-

tati

oner

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da b

egre

pp fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i k

arak

tärs

ämne

na. I

arb

etet

ha

nter

ar e

leve

n fle

ra p

roce

dure

r, up

ptäc

ker

och

korr

iger

ar m

isst

ag

sam

t lös

er u

ppgi

fter

av

stan

dard

-ka

rakt

är m

ed s

äker

het,

båd

e ut

an o

ch m

ed d

igit

ala

och

andr

a pr

axis

nära

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa p

raxi

snär

a m

atem

a-ti

ska

prob

lem

. Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar fl

era

begr

epp

och

kräv

er a

vanc

erad

e to

lkni

ngar

. I

arbe

tet g

ör e

leve

n om

läm

plig

a de

lar

av p

robl

emsi

tuat

ione

r i

kara

ktär

säm

nena

till

mat

ema-

tisk

a fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt

välja

och

tillä

mpa

mat

emat

iska

m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la

omdö

men

utv

ärde

ra r

esul

tate

ts

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t vis

a in

nebö

rden

av

cent

rala

beg

repp

i ha

ndlin

g sa

mt u

tför

ligt b

eskr

iva

inne

börd

en a

v de

m m

ed fl

era

andr

a re

pres

enta

tione

r. D

ess-

utom

väx

lar

elev

en m

ed s

äker

het

mel

lan

dess

a ol

ika

repr

esen

ta-

tione

r. E

leve

n ka

n m

ed s

äker

het

anvä

nda

begr

epp

för

att l

ösa

kom

plex

a m

atem

atis

ka p

robl

em

och

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

ak-

tärs

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

, upp

täck

-er

och

kor

rige

rar

mis

stag

sam

t lö-

ser

uppg

ifter

av

stan

dard

kara

ktär

m

ed s

äker

het

och

på e

tt e

ffek

tivt

sä

tt, b

åde

utan

och

med

dig

itala

oc

h an

dra

prax

isnä

ra v

erkt

yg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa p

raxi

snär

a m

atem

atis

ka

prob

lem

av

kom

plex

kar

aktä

r.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

fler

a be

grep

p oc

h kr

äver

ava

ncer

ade

tolk

ning

ar. I

pro

blem

lösn

ing

uppt

äcke

r el

even

gen

erel

la s

am

band

som

pre

sent

eras

med

ret

ori

sk a

lgeb

ra. I

arb

etet

gör

ele

ven

om lä

mpl

iga

dela

r av

pro

blem

-si

tuat

ione

r i k

arak

tärs

ämne

na

till

mat

emat

iska

form

uler

inga

r

MATEMATIK

97

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

1a,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er

och

met

oder

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la m

atem

a-ti

ska

reso

nem

ang

och

med

enk

la

omdö

men

vär

dera

egn

a oc

h an

-dr

as r

eson

eman

g sa

mt s

kilja

mel

-la

n gi

ssni

ngar

och

väl

grun

dade

på

ståe

nden

. Des

suto

m u

ttry

cker

si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

enke

l skr

ift o

ch h

andl

ing

med

in

slag

av

mat

emat

iska

rep

rese

n-ta

tion

er.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i ku

rsen

s in

nehå

ll ti

ll de

ss b

etyd

else

inom

yrk

esliv

, sa

mhä

llsliv

och

mat

emat

iken

s ku

lturh

isto

ria.

Des

suto

m k

an

elev

en fö

ra e

nkla

res

onem

ang

om

exem

plen

s re

leva

ns.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

rim

lighe

t sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er, m

etod

er o

ch a

lter

nati

v ti

ll de

m.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

ma-

tem

atis

ka r

eson

eman

g oc

h m

ed

nyan

sera

de o

mdö

men

vär

dera

eg

na o

ch a

ndra

s re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

lan

giss

ning

ar o

ch

välg

rund

ade

påst

åend

en. D

ess-

utom

utt

ryck

er s

ig e

leve

n m

ed

viss

säk

erhe

t i t

al, e

nkel

skr

ift

och

hand

ling

sam

t an

vänd

er

mat

emat

iska

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

tati

oner

med

vis

s an

pa

ssni

ng t

ill s

yfte

och

sit

uati

on.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

yrk

esliv

, sam

hälls

liv o

ch

mat

emat

iken

s ku

lturh

isto

ria.

D

essu

tom

kan

ele

ven

föra

vä

lgru

ndad

e re

sone

man

g om

ex

empl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

geno

m a

tt v

älja

, till

ämpa

och

an

pass

a m

atem

atis

ka m

odel

-le

r. E

leve

n ka

n m

ed n

yans

erad

e om

döm

en u

tvär

dera

res

ulta

tets

ri

mlig

het s

amt v

alda

mod

elle

r, st

rate

gier

, met

oder

och

alt

erna

tiv

till

dem

.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

oc

h ny

anse

rade

mat

emat

iska

re

sone

man

g oc

h m

ed n

yans

erad

e om

döm

en v

ärde

ra e

gna

och

an-

dras

res

onem

ang

sam

t ski

lja m

el-

lan

giss

ning

ar o

ch v

älgr

unda

de

påst

åend

en. D

essu

tom

utt

ryck

er

sig

elev

en m

ed s

äker

het

i tal

, en

kel s

krift

och

i ha

ndlin

g sa

mt

anvä

nder

mat

emat

iska

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

tati

oner

med

go

d an

pass

ning

till

syf

te o

ch

situ

atio

n.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

yrk

esliv

, sam

hälls

liv o

ch

mat

emat

iken

s ku

lturh

isto

ria.

D

essu

tom

kan

ele

ven

föra

väl

gr

unda

de o

ch n

yans

erad

e re

so-

nem

ang

om e

xem

plen

s re

leva

ns.

MATEMATIK

98

Matematik 1b, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU och SA.

Kursen matematik 1b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


Taluppfattning, aritmetik och algebra • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal

och delbarhet.

• Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.

• Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler.

• Begreppet linjär olikhet.

• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.

Geometri • Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer

i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer.

• Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt.

• Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga samman-hang och inom olika ämnesområden.

• Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.


MATEMATIK

99


• Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner.

• Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.

• Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.

Sannolikhet och statistik • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och

inom vetenskap.



och verktyg.



Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.

Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.

MATEMATIK

100

Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem in-kluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Betyget B


MATEMATIK

101

Betyget A

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutvecklar egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

MATEMATIK

102

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

1b,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

besk

riva

in

nebö

rden

av

cent

rala

beg

repp

m

ed h

jälp

av

någr

a re

pres

enta

tio-

ner

sam

t öve

rsik

tlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

ess u

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

sä ke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

enta

-ti

oner

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

k e

rhet

anv

ända

beg

repp

och

sa

m ba

nd m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na i

beka

nta

situ

atio

ner.

I

arbe

tet h

ante

rar

elev

en n

ågra

en

kla

pro c

edur

er o

ch lö

ser

upp-

gift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är m

ed

viss

säk

erhe

t, b

åde

utan

och

med

di

gi ta

la v

erkt

yg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v en

kel k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar e

tt få

tal b

egre

pp o

ch

kräv

er e

nkla

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gö

r el

even

om

rea

listi

ska

pro-

blem

situ

atio

ner

till

mat

emat

iska

fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt ti

lläm

pa

givn

a m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v nå

gra

repr

esen

ta-

tion

er s

amt u

tför

ligt

besk

riva

sa

mba

nden

mel

lan

begr

eppe

n.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

vis

s sä

kerh

et m

ella

n ol

ika

repr

esen

-ta

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

beg

repp

och

sa

mba

nd m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t, b

åde

utan

och

m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

fler

a be

grep

p oc

h kr

äver

ava

ncer

ade

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gör

ele

ven

om r

ealis

tisk

a pr

oble

msi

tuat

ione

r ti

ll m

atem

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt v

älja

och

tillä

mpa

ma-

tem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

utv

ärde

ra

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v fle

ra r

epre

sent

atio

-ne

r sa

mt u

tför

ligt

besk

riva

sam

-ba

nden

mel

lan

begr

eppe

n.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

sä

kerh

et m

ella

n ol

ika

repr

esen

ta-

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed s

äker

het

anvä

nda

begr

epp

och

sam

band

m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lös

a ko

m

plex

a m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

e ven

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t oc

h på

ett

eff

ekti

vt

sätt

, båd

e ut

an o

ch m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v ko

mpl

ex k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar fl

era

begr

epp

och

kräv

er a

vanc

erad

e to

lkni

ngar

. I

prob

lem

lösn

ing

uppt

äcke

r el

even

ge

nere

lla s

amba

nd s

om p

rese

nte

ras

med

sym

bolis

k al

gebr

a. I

ar

bete

t gör

ele

ven

om r

ealis

tiska

pr

oble

msi

tuat

ione

r til

l mat

e-

MATEMATIK

103

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

1b,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er

och

met

oder

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la m

atem

atis

-ka

res

onem

ang

och

värd

era

med

en

kla

omdö

men

egn

a oc

h an

dras

re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

-la

n gi

ssni

ngar

och

väl

grun

dade

på

ståe

nden

. Des

suto

m u

ttry

cker

si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

med

insl

ag

av m

atem

atis

ka s

ymbo

ler

och

andr

a re

pres

enta

tion

er.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i ku

rsen

s in

nehå

ll ti

ll de

ss b

etyd

else

inom

and

ra

ämne

n, y

rkes

liv, s

amhä

llsliv

oc

h m

atem

atik

ens

kultu

rhis

to-

ria.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

resu

ltate

ts r

imlig

het s

amt v

alda

m

odel

ler,

stra

tegi

er, m

etod

er o

ch

alte

rnat

iv t

ill d

em.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

ma-

tem

atis

ka r

eson

eman

g oc

h vä

r-de

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

egna

och

and

ras

reso

nem

ang

sam

t ski

lja m

ella

n gi

ssni

ngar

och

vä

lgru

ndad

e på

ståe

nden

. Des

sut-

om u

ttry

cker

sig

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng t

ill

syft

e oc

h si

tuat

ion.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

rhis

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

res

one-

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

mat

iska

form

uler

inga

r ge

nom

at

t väl

ja, t

illäm

pa o

ch a

npas

sa

mat

emat

iska

mod

elle

r. E

leve

n ka

n m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

utvä

rder

a re

sulta

tets

rim

lighe

t sa

mt v

alda

mod

elle

r, st

rate

gier

, m

etod

er o

ch a

ltern

ativ

till

dem

.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

mat

emat

iska

res

one-

man

g, v

ärde

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en o

ch v

idar

eutv

eckl

ar

egna

och

and

ras

reso

nem

ang

sam

t ski

lja m

ella

n gi

ssni

ngar

och

vä

lgru

ndad

e på

ståe

nden

. Des

s-ut

om u

ttry

cker

sig

ele

ven

med

sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch i

hand

-lin

g sa

mt

anvä

nder

mat

emat

iska

sy

mbo

ler

och

andr

a re

pres

enta

-ti

oner

med

god

anp

assn

ing

till

syft

e oc

h si

tuat

ion.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till d

ess b

etyd

else

in

om a

ndra

äm

nen,

yrk

esliv

, sam

- hä

llsliv

och

mat

emat

iken

s kul

tur-

hist

oria

. Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de re

so-

nem

ang

om e

xem

plen

s rel

evan

s.

MATEMATIK

104

Matematik 1c, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på NA och TE.

Kursen matematik 1c omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


Taluppfattning, aritmetik och algebra • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal

och delbarhet.

• Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.

• Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck.

• Begreppet linjär olikhet.

• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer.

Geometri • Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och

längder i rätvinkliga trianglar.

• Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem.

• Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor.

• Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga samman-hang och inom naturvetenskapliga ämnen.

• Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.



• Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner.

MATEMATIK

105

• Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer.

• Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion.

Sannolikhet och statistik • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom

vetenskap.



och verktyg.



Kunskapskrav

Betyget E





MATEMATIK

106

Betyget D


Betyget C


Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inklu-derar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.



Betyget B


Betyget A


MATEMATIK

107

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan utvärdera med nyanserade omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kultur-historia. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

MATEMATIK

108

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

1c,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

besk

riva

in

nebö

rden

av

cent

rala

beg

repp

m

ed h

jälp

av

någr

a re

pres

enta

-ti

oner

sam

t öve

rsik

tlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

en-

tati

oner

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da b

egre

pp o

ch

sam

band

mel

lan

begr

epp

för

att

lösa

mat

emat

iska

pro

blem

och

pr

oble

msi

tuat

ione

r i k

arak

tärs

-äm

nena

i be

kant

a si

tuat

ione

r.

I ar

bete

t han

tera

r el

even

någ

ra

enkl

a pr

oced

urer

och

löse

r up

p-gi

fter

av

stan

dard

kara

ktär

med

vi

ss s

äker

het,

båd

e ut

an o

ch m

ed

digi

tala

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v en

kel k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar e

tt få

tal b

egre

pp o

ch

kräv

er e

nkla

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gö

r el

even

om

rea

listi

ska

pro-

blem

situ

atio

ner

till

mat

emat

iska

fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt ti

lläm

pa

givn

a m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v nå

gra

repr

esen

ta-

tion

er s

amt u

tför

ligt

besk

riva

sa

mba

nden

mel

lan

begr

eppe

n.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

vis

s sä

kerh

et m

ella

n ol

ika

repr

esen

-ta

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

beg

repp

och

sa

mba

nd m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t, b

åde

utan

och

m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

fler

a be

grep

p oc

h kr

äver

ava

ncer

ade

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gör

ele

ven

om r

ealis

tisk

a pr

oble

msi

tuat

ione

r ti

ll m

atem

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt v

älja

och

tillä

mpa

ma-

tem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

utv

ärde

ra

resu

ltate

ts r

imlig

het s

amt v

alda

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v fle

ra r

epre

sent

a-ti

oner

sam

t utf

örlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

enta

-ti

oner

. Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a be

grep

p oc

h sa

mba

nd

mel

lan

begr

epp

för

att l

ösa

kom

plex

a m

atem

atis

ka p

robl

em

och

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

ak-

tärs

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t oc

h på

ett

eff

ekti

vt

sätt

, båd

e ut

an o

ch m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v ko

mpl

ex k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar fl

era

begr

epp

och

kräv

er a

vanc

erad

e to

lkni

ngar

. I

prob

lem

lösn

ing

uppt

äcke

r el

even

ge

nere

lla s

amba

nd s

om p

rese

nte

ras

med

sym

bolis

k al

gebr

a. I

ar

bete

t gör

ele

ven

om r

ealis

tiska

pr

oble

msi

tuat

ione

r til

l mat

e-m

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m

MATEMATIK

109

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

1c,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er

och

met

oder

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la m

atem

atis

-ka

res

onem

ang

och

värd

era

med

en

kla

omdö

men

egn

a oc

h an

dras

re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

-la

n gi

ssni

ngar

och

väl

grun

dade

på

ståe

nden

. Des

suto

m u

ttry

cker

si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

med

insl

ag

av m

atem

atis

ka s

ymbo

ler

och

andr

a re

pres

enta

tion

er.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i ku

rsen

s in

nehå

ll ti

ll de

ss b

etyd

else

inom

and

ra

ämne

n, y

rkes

liv, s

amhä

llsliv

oc

h m

atem

atik

ens

kultu

rhis

to-

ria.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

mod

elle

r, st

rate

gier

, met

oder

och

al

tern

ativ

till

dem

.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

ma-

tem

atis

ka r

eson

eman

g oc

h vä

r-de

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

egna

och

and

ras

reso

nem

ang

sam

t ski

lja m

ella

n gi

ssni

ngar

och

vä

lgru

ndad

e på

ståe

nden

. Des

sut-

om u

ttry

cker

sig

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng t

ill

syft

e oc

h si

tuat

ion.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

rhis

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

res

one-

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

att v

älja

, till

ämpa

och

anp

assa

m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

utvä

rder

a m

ed n

yans

erad

e om

döm

en r

esul

tate

ts r

imlig

het

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er,

met

oder

och

alte

rnat

iv ti

ll de

m.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

mat

emat

iska

res

one-

man

g, v

ärde

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en o

ch v

idar

eutv

eckl

a eg

na o

ch a

ndra

s re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

lan

giss

ning

ar o

ch

välg

rund

ade

påst

åend

en. D

ess-

utom

utt

ryck

er s

ig e

leve

n m

ed

säke

rhet

i ta

l, sk

rift

och

i ha

nd-

ling

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

situ

atio

n.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

r his

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

res

onem

ang

om

exem

plen

s re

leva

ns.

MATEMATIK

110

Matematik 2b, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på EK och SA.

Kursen matematik 2b omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


Taluppfattning, aritmetik och algebra • Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

• Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer.

• Metoder för beräkningar vid budgetering.

• Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.

• Begreppet linjärt ekvationssystem.

• Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning.

• Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.

• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem.

Geometri • Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet,

kongruens och vinklar.

Samband och förändring • Egenskaper hos andragradsfunktioner.

• Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Sannolikhet och statistik • Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersök-

ningar, inklusive regressionsanalys.

• Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet.

• Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.

• Egenskaper hos normalfördelat material.

MATEMATIK

111


och verktyg.

• Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.


Kunskapskrav

Betyget E





Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och

MATEMATIK

112

problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.




Betyget B


Betyget A



MATEMATIK

113



MATEMATIK

114

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

2b,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

besk

riva

in

nebö

rden

av

cent

rala

beg

repp

m

ed h

jälp

av

någr

a re

pres

enta

-ti

oner

sam

t öve

rsik

tlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

en-

tati

oner

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da b

egre

pp o

ch

sam

band

mel

lan

begr

epp

för

att

lösa

mat

emat

iska

pro

blem

och

pr

oble

msi

tuat

ione

r i k

arak

tärs

-äm

nena

i be

kant

a si

tuat

ione

r.

I ar

bete

t han

tera

r el

even

någ

ra

enkl

a pr

oced

urer

och

löse

r up

p-gi

fter

av

stan

dard

kara

ktär

med

vi

ss s

äker

het,

båd

e ut

an o

ch m

ed

digi

tala

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v en

kel k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar e

tt få

tal b

egre

pp o

ch

kräv

er e

nkla

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gö

r el

even

om

rea

listi

ska

pro-

blem

situ

atio

ner

till

mat

emat

iska

fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt ti

lläm

pa

givn

a m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v nå

gra

repr

esen

ta-

tion

er s

amt u

tför

ligt

besk

riva

sa

mba

nden

mel

lan

begr

eppe

n.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

vis

s sä

kerh

et m

ella

n ol

ika

repr

esen

-ta

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

beg

repp

och

sa

mba

nd m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t, b

åde

utan

och

m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

fler

a be

grep

p oc

h kr

äver

ava

ncer

ade

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gör

ele

ven

om r

ealis

tisk

a pr

oble

msi

tuat

ione

r ti

ll m

atem

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt v

älja

och

tillä

mpa

ma-

tem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

utv

ärde

ra

resu

ltate

ts r

imlig

het s

amt v

alda

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v fle

ra r

epre

sent

a-ti

oner

sam

t utf

örlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

enta

-ti

oner

. Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a be

grep

p oc

h sa

mba

nd

mel

lan

begr

epp

för

att l

ösa

kom

plex

a m

atem

atis

ka p

robl

em

och

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

ak-

tärs

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t oc

h på

ett

eff

ekti

vt

sätt

, båd

e ut

an o

ch m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v ko

mpl

ex k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar fl

era

begr

epp

och

kräv

er a

vanc

erad

e to

lkni

ngar

. I

prob

lem

lösn

ing

uppt

äcke

r el

even

ge

nere

lla s

amba

nd s

om p

rese

nte

ras

med

sym

bolis

k al

gebr

a. I

ar

bete

t gör

ele

ven

om r

ealis

tiska

pr

oble

msi

tuat

ione

r til

l mat

e-m

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m

MATEMATIK

115

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

2b,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er

och

met

oder

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la m

atem

atis

-ka

res

onem

ang

och

värd

era

med

en

kla

omdö

men

egn

a oc

h an

dras

re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

-la

n gi

ssni

ngar

och

väl

grun

dade

på

ståe

nden

. Des

suto

m u

ttry

cker

si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

med

insl

ag

av m

atem

atis

ka s

ymbo

ler

och

andr

a re

pres

enta

tion

er.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i ku

rsen

s in

nehå

ll ti

ll de

ss b

etyd

else

inom

and

ra

ämne

n, y

rkes

liv, s

amhä

llsliv

oc

h m

atem

atik

ens

kultu

rhis

to-

ria.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

mod

elle

r, st

rate

gier

, met

oder

och

al

tern

ativ

till

dem

.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

ma-

tem

atis

ka r

eson

eman

g oc

h vä

r-de

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

egna

och

and

ras

reso

nem

ang

sam

t ski

lja m

ella

n gi

ssni

ngar

och

vä

lgru

ndad

e på

ståe

nden

. Des

sut-

om u

ttry

cker

sig

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng t

ill

syft

e oc

h si

tuat

ion.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

rhis

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

res

one-

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

att v

älja

, till

ämpa

och

anp

assa

m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

nya

nser

ade

omdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er,

met

oder

och

alte

rnat

iv ti

ll de

m.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

mat

emat

iska

res

one-

man

g, v

ärde

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en o

ch v

idar

eutv

eckl

a eg

na o

ch a

ndra

s re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

lan

giss

ning

ar o

ch

välg

rund

ade

påst

åend

en. D

ess-

utom

utt

ryck

er s

ig e

leve

n m

ed

säke

rhet

i ta

l, sk

rift

och

i ha

nd-

ling

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

situ

atio

n.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

r his

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

res

onem

ang

om

exem

plen

s re

leva

ns.

MATEMATIK

116



Kursen matematik 2 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


Taluppfattning, aritmetik och algebra • Begreppet logaritm, motivering och hantering av logaritmlagarna.

• Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln.

• Begreppet linjärt ekvationssystem.

• Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och r otekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal.

• Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.

Geometri • Begreppet kurva, räta linjens och parabelns ekvation samt hur analytisk geometri

binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.

• Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.

Samband och förändring • Egenskaper hos andragradsfunktioner.

• Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Sannolikhet och statistik • Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från

undersökningar inklusive regressionsanalys.

• Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.

• Egenskaper hos normalfördelat material.


och verktyg.

MATEMATIK

117



Kunskapskrav

Betyget E





Betyget D


Betyget C


Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inklu-derar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realis-

MATEMATIK

118

tiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.



Betyget B


Betyget A





MATEMATIK

119

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

2c,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

besk

riva

in

nebö

rden

av

cent

rala

beg

repp

m

ed h

jälp

av

någr

a re

pres

enta

-ti

oner

sam

t öve

rsik

tlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

en-

tati

oner

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da b

egre

pp o

ch

sam

band

mel

lan

begr

epp

för

att

lösa

mat

emat

iska

pro

blem

och

pr

oble

msi

tuat

ione

r i k

arak

tärs

-äm

nena

i be

kant

a si

tuat

ione

r.

I ar

bete

t han

tera

r el

even

någ

ra

enkl

a pr

oced

urer

och

löse

r up

p-gi

fter

av

stan

dard

kara

ktär

med

vi

ss s

äker

het,

båd

e ut

an o

ch m

ed

digi

tala

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v en

kel k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar e

tt få

tal b

egre

pp o

ch

kräv

er e

nkla

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gö

r el

even

om

rea

listi

ska

pro-

blem

situ

atio

ner

till

mat

emat

iska

fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt ti

lläm

pa

givn

a m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v nå

gra

repr

esen

ta-

tion

er s

amt u

tför

ligt

besk

riva

sa

mba

nden

mel

lan

begr

eppe

n.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

vis

s sä

kerh

et m

ella

n ol

ika

repr

esen

-ta

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

beg

repp

och

sa

mba

nd m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t, b

åde

utan

och

m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

fler

a be

grep

p oc

h kr

äver

ava

ncer

ade

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gör

ele

ven

om r

ealis

tisk

a pr

oble

msi

tuat

ione

r ti

ll m

atem

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt v

älja

och

tillä

mpa

ma-

tem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

utv

ärde

ra

resu

ltate

ts r

imlig

het s

amt v

alda

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v fle

ra r

epre

sent

a-ti

oner

sam

t utf

örlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

enta

-ti

oner

. Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a be

grep

p oc

h sa

mba

nd

mel

lan

begr

epp

för

att l

ösa

kom

plex

a m

atem

atis

ka p

robl

em

och

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

ak-

tärs

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fler

a pr

oced

urer

och

löse

r up

pgift

er a

v st

anda

rdka

rakt

är

med

säk

erhe

t oc

h på

ett

eff

ekti

vt

sätt

, båd

e ut

an o

ch m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v ko

mpl

ex k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar fl

era

begr

epp

och

kräv

er a

vanc

erad

e to

lkni

ngar

. I

prob

lem

lösn

ing

uppt

äcke

r el

even

ge

nere

lla s

amba

nd s

om p

rese

nte

ras

med

sym

bolis

k al

gebr

a. I

ar

bete

t gör

ele

ven

om r

ealis

tiska

pr

oble

msi

tuat

ione

r til

l mat

e-m

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m

MATEMATIK

120

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

2c,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er

och

met

oder

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la m

atem

atis

-ka

res

onem

ang

och

värd

era

med

en

kla

omdö

men

egn

a oc

h an

dras

re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

-la

n gi

ssni

ngar

och

väl

grun

dade

på

ståe

nden

. Des

suto

m u

ttry

cker

si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

med

insl

ag

av m

atem

atis

ka s

ymbo

ler

och

andr

a re

pres

enta

tion

er.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i ku

rsen

s in

nehå

ll ti

ll de

ss b

etyd

else

inom

and

ra

ämne

n, y

rkes

liv, s

amhä

llsliv

oc

h m

atem

atik

ens

kultu

rhis

to-

ria.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

mod

elle

r, st

rate

gier

, met

oder

och

al

tern

ativ

till

dem

.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

ma-

tem

atis

ka r

eson

eman

g oc

h vä

r-de

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

egna

och

and

ras

reso

nem

ang

sam

t ski

lja m

ella

n gi

ssni

ngar

och

vä

lgru

ndad

e på

ståe

nden

. Des

sut-

om u

ttry

cker

sig

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et i

tal,

skri

ft o

ch h

andl

ing

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng t

ill

syft

e oc

h si

tuat

ion.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

rhis

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

res

one-

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

att v

älja

, till

ämpa

och

anp

assa

m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

nya

nser

ade

omdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er,

met

oder

och

alte

rnat

iv ti

ll de

m.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

mat

emat

iska

res

one-

man

g, v

ärde

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en o

ch v

idar

eutv

eckl

a eg

na o

ch a

ndra

s re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

lan

giss

ning

ar o

ch

välg

rund

ade

påst

åend

en. D

ess-

utom

utt

ryck

er s

ig e

leve

n m

ed

säke

rhet

i ta

l, sk

rift

och

i ha

nd-

ling

sam

t an

vänd

er m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

situ

atio

n.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

r his

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

res

onem

ang

om

exem

plen

s re

leva

ns.

MATEMATIK

121



Kursen matematik 3 omfattar punkterna 1–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


Aritmetik, algebra och geometri • Begreppet absolutbelopp.

• Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar för hantering av dessa begrepp.

• Egenskaper hos cirkelns ekvation och enhetscirkeln för att definiera trigonometriska begrepp.

• Bevis och användning av cosinus-, sinus- och areasatsen för en godtycklig triangel.

Samband och förändring • Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde.

• Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad.

• Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion.

• Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponential-funktioner samt summor av funktioner.

• Introduktion av talet e och dess egenskaper.

• Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion.

• Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan.

• Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata.

• Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata.

• Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.


och verktyg.



MATEMATIK

122

Kunskapskrav

Betyget E



Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståen-den. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer.


Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några re-presentationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.


MATEMATIK

123

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra enkla matematiska bevis. Dessutom ut-trycker sig eleven med viss säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska sym-boler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.


Betyget B


Betyget A

Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dess-utom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera pro-cedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och löser uppgifter av standard-karaktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.


Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Vidare kan eleven genomföra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal och skrift samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.


MATEMATIK

124

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

3c,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

besk

riva

in

nebö

rden

av

cent

rala

beg

repp

m

ed h

jälp

av

någr

a re

pres

enta

-ti

oner

sam

t öve

rsik

tlig

t be

skri

va

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

D

essu

tom

väx

lar

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

mel

lan

olik

a re

pres

en-

tati

oner

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da b

egre

pp o

ch

sam

band

mel

lan

begr

epp

för

att

lösa

mat

emat

iska

pro

blem

och

pr

oble

msi

tuat

ione

r i k

arak

tärs

-äm

nena

i be

kant

a si

tuat

ione

r.

I ar

bete

t han

tera

r el

even

någ

ra

enkl

a pr

oced

urer

och

löse

r up

p-gi

fter

av

stan

dard

kara

ktär

med

vi

ss s

äker

het,

båd

e ut

an o

ch m

ed

digi

tala

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v en

kel k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar e

tt få

tal b

egre

pp o

ch

kräv

er e

nkla

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gö

r el

even

om

rea

listi

ska

pro-

blem

situ

atio

ner

till

mat

emat

iska

fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt ti

lläm

pa

givn

a m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va

inne

börd

en a

v ce

ntra

la b

egre

pp

med

hjä

lp a

v nå

gra

repr

esen

ta-

tion

er s

amt u

tför

ligt

besk

riva

sa

mba

nden

mel

lan

begr

eppe

n.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

vis

s sä

kerh

et m

ella

n ol

ika

repr

esen

-ta

tion

er. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

beg

repp

och

sa

mba

nd m

ella

n be

grep

p fö

r at

t lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em o

ch

prob

lem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rs-

ämne

na. I

arb

etet

han

tera

r el

even

fle

ra p

roce

dure

r, in

klus

ive

avan

ce

rade

och

alg

ebra

iska

utt

ryck

, oc

h lö

ser

uppg

ifter

av

stan

dard

-ka

rakt

är m

ed s

äker

het,

båd

e ut

an o

ch m

ed d

igit

ala

verk

tyg.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em.

Des

sa p

robl

em in

klud

erar

fler

a be

grep

p oc

h kr

äver

ava

ncer

ade

tolk

ning

ar. I

arb

etet

gör

ele

ven

om r

ealis

tisk

a pr

oble

msi

tuat

ione

r ti

ll m

atem

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m a

tt v

älja

och

tillä

mpa

ma-

tem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

enk

la o

mdö

men

utv

ärde

ra

resu

ltate

ts r

imlig

het s

amt v

alda

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

defin

iera

och

utf

örlig

t be

skri

va in

nebö

rden

av

cent

ra-

la b

egre

pp m

ed h

jälp

av

flera

re

pres

enta

tione

r sa

mt u

tför

ligt

besk

riva

sam

band

en m

ella

n be

grep

pen.

Des

suto

m v

äxla

r el

even

med

säk

erhe

t mel

lan

olik

a re

pres

enta

tione

r. E

leve

n ka

n m

ed s

äker

het a

nvän

da b

egre

pp

och

sam

band

mel

lan

begr

epp

för

att l

ösa

kom

plex

a m

atem

atis

ka

prob

lem

och

pro

blem

situ

atio

ner

i kar

aktä

rsäm

nena

. I a

rbet

et

hant

erar

ele

ven

flera

pro

cedu

rer,

inkl

usiv

e av

ance

rade

och

alg

ebra

is

ka u

ttry

ck, o

ch lö

ser

uppg

ifter

av

sta

ndar

dkar

aktä

r m

ed s

äker

het

och

på e

tt e

ffek

tivt

sät

t, bå

de

utan

och

med

dig

itala

ver

ktyg

.

Ele

ven

kan

form

uler

a, a

naly

sera

oc

h lö

sa m

atem

atis

ka p

robl

em a

v ko

mpl

ex k

arak

tär.

Des

sa p

robl

em

inkl

uder

ar fl

era

begr

epp

och

kräv

er a

vanc

erad

e to

lkni

ngar

. I

prob

lem

lösn

ing

uppt

äcke

r el

even

ge

nere

lla s

amba

nd s

om p

rese

nte

ras

med

sym

bolis

k al

gebr

a. I

ar

bete

t gör

ele

ven

om r

ealis

tiska

pr

oble

msi

tuat

ione

r til

l mat

e-m

atis

ka fo

rmul

erin

gar

geno

m

MATEMATIK

125

Kun

skap

skra

v i m

atem

atik

3c,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er

och

met

oder

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la m

atem

atis

-ka

res

onem

ang

och

värd

era

med

en

kla

omdö

men

egn

a oc

h an

dras

re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

lan

giss

ning

ar o

ch v

älgr

unda

de p

å-st

åend

en. D

essu

tom

utt

ryck

er s

ig

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

i ta

l och

sk

rift

med

insl

ag a

v m

atem

atis

ka

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

ta-

tion

er.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i ku

rsen

s in

nehå

ll ti

ll de

ss b

etyd

else

inom

and

ra

ämne

n, y

rkes

liv, s

amhä

llsliv

oc

h m

atem

atik

ens

kultu

rhis

to-

ria.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

mod

elle

r, st

rate

gier

, met

oder

och

al

tern

ativ

till

dem

.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

ma-

tem

atis

ka r

eson

eman

g oc

h vä

r-de

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en

egna

och

and

ras

reso

nem

ang

sam

t ski

lja m

ella

n gi

ssni

ngar

och

vä

lgru

ndad

e på

ståe

nden

. Vid

are

kan

elev

en g

enom

föra

enk

la

mat

emat

iska

bev

is. D

essu

tom

ut

tryc

ker

sig

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

i ta

l och

skr

ift s

amt

anvä

nder

mat

emat

iska

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

tati

oner

med

vi

ss a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

situ

atio

n.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

rhis

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

res

one-

man

g om

exe

mpl

ens

rele

vans

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

att v

älja

, till

ämpa

och

anp

assa

m

atem

atis

ka m

odel

ler.

Ele

ven

kan

med

nya

nser

ade

omdö

men

ut

värd

era

resu

ltate

ts r

imlig

het

sam

t val

da m

odel

ler,

stra

tegi

er,

met

oder

och

alte

rnat

iv ti

ll de

m.

Ele

ven

kan

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

mat

emat

iska

res

one-

man

g, v

ärde

ra m

ed n

yans

erad

e om

döm

en o

ch v

idar

eutv

eckl

a eg

na o

ch a

ndra

s re

sone

man

g sa

mt s

kilja

mel

lan

giss

ning

ar

och

välg

rund

ade

påst

åend

en.

Vid

are

kan

elev

en g

enom

föra

m

atem

atis

ka b

evis

. Des

suto

m

uttr

ycke

r si

g el

even

med

säk

erhe

t i t

al o

ch s

krift

sam

t an

vänd

er

mat

emat

iska

sym

bole

r oc

h an

dra

repr

esen

tati

oner

med

god

an

pass

ning

till

syf

te o

ch s

itua

tion

.

Gen

om a

tt g

e ex

empe

l rel

ater

ar

elev

en n

ågot

i nå

gra

av k

urse

ns

delo

mrå

den

till

dess

bet

ydel

se

inom

and

ra ä

mne

n, y

rkes

liv,

sam

hälls

liv o

ch m

atem

atik

ens

kultu

r his

tori

a. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

res

onem

ang

om

exem

plen

s re

leva

ns.

MATEMATIK

126

4.5 NATURKUNSKAPÄmnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som har vuxit fram där naturvetenskap möter samhällsvetenskap.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i naturvetenskap samt förmåga att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som har ett naturvetenskapligt innehåll. Den ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situatio-ner och för att göra personliga val och ställningstaganden.

Utifrån aktuella frågeställningar och företeelser ska undervisningen ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga kunskaper och arbetsmetoder. Det betyder att samtidigt som undervisningen ska behandla olika innehåll som till exempel miljö- och klimatfrågor, jordens resursfördelning, kretslopp, hälsa eller genmodifiering ska den också påvisa hur dessa frågor kan hanteras utifrån ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt. Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunska-per för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunska-per i natur vetenskap.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.

2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.

3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.

4. Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.

5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.

6. Kunskaper om de naturvetenskapliga teoriernas betydelse för samhällens framväxt och för människans världsbild.

127

Kurser i ämnet

• Naturkunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b.

• Naturkunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på naturkunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b.

• Naturkunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1a1 eller kursen naturkunskap 1a2.

• Naturkunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen naturkunskap 1a2 eller kursen naturkunskap 1b.


Naturkunskap 1a1, 50 poäng


Kursen naturkunskap 1a1 omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det natur-vetenskapliga utforskandet.

• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

NATURKUNSKAP

128

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om na-turvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlings-alternativ samt ger enkla argument för dessa.

Eleven kan redogöra översiktligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och rela-tioner, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgiv-ningen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan.

Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlings-alternativ samt ger enkla argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för sam-hällets framväxt.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har bety-delse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om natur-vetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlings-alternativ samt ger välgrundade argument för dessa.

Eleven kan redogöra utförligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relatio-ner, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgiv-ningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade argument.

NATURKUNSKAP

129

Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för sam-hällets framväxt.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunska-per om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa för klaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställnings taganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexu-alitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.

Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

NATURKUNSKAP

130

Kun

skap

skra

v i n

atur

kuns

kap

1a1,

50

poän

g

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

disk

uter

a fr

ågor

med

nat

urve

tens

kapl

igt

inne

håll

som

har

bet

ydel

se fö

r in

divi

d oc

h sa

mhä

lle. I

dis

kuss

io-

nen

anvä

nder

ele

ven

kuns

kape

r om

nat

urve

tens

kap

för

att

stäl

la e

nkla

fråg

or s

amt f

ör a

tt g

e en

kla

förk

lari

ngar

och

arg

umen

t. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge n

ågra

ex

empe

l på

tänk

bara

stä

llnin

gs-

taga

nden

elle

r ha

ndlin

gsal

tern

a-ti

v sa

mt g

er e

nkla

arg

umen

t för

de

ssa.

Ele

ven

kan

redo

göra

öve

rsik

tlig

t,

utifr

ån r

elev

anta

kun

skap

er o

m

sexu

alit

et o

ch r

elat

ione

r, fö

r hu

r m

änni

skok

ropp

en ä

r up

pbyg

gd

och

fung

erar

i vä

xelv

erka

n m

ed

omgi

vnin

gen.

I s

amba

nd m

ed

redo

göre

lsen

kan

ele

ven

över

sikt

lig

t di

skut

era

kons

ekve

nser

såv

äl

för

indi

vide

ns s

exue

lla h

älsa

som

fö

r fo

lkhä

lsan

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t di

skut

era

fråg

or m

ed n

atur

vete

nska

plig

t in

nehå

ll so

m h

ar b

etyd

else

för

indi

vid

och

sam

hälle

. I d

isku

ssio

-ne

n an

vänd

er e

leve

n ku

nska

per

om n

atur

vete

nska

p fö

r at

t stä

lla

utfo

rska

nde

fråg

or s

amt f

ör a

tt

ge fö

rkla

ring

ar o

ch a

rgum

ent.

Des

suto

m k

an e

leve

n ge

någ

ra

exem

pel p

å tä

nkba

ra s

tälln

ings

ta-

gand

en e

ller

hand

lings

alte

rnat

iv

sam

t ger

väl

grun

dade

arg

umen

t fö

r de

ssa.

Ele

ven

kan

redo

göra

utf

örlig

t,

utifr

ån r

elev

anta

kun

skap

er o

m

sexu

alit

et o

ch r

elat

ione

r, fö

r hu

r m

änni

skok

ropp

en ä

r up

pbyg

gd

och

fung

erar

i vä

xelv

erka

n m

ed

omgi

vnin

gen.

I s

amba

nd m

ed

redo

göre

lsen

kan

ele

ven

utfö

rlig

t di

skut

era

kons

ekve

nser

såv

äl fö

r in

divi

dens

sex

uella

häl

sa s

om

för

folk

häls

an o

ch u

nder

bygg

a di

skus

sion

en m

ed v

älgr

unda

de

argu

men

t.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

disk

uter

a fr

ågor

med

na

turv

eten

skap

ligt i

nneh

åll

som

har

bet

ydel

se fö

r in

divi

d oc

h sa

mhä

lle. I

dis

kuss

ione

n an

vänd

er e

leve

n ku

nska

per

om

natu

rvet

ensk

ap fö

r at

t stä

lla

utfo

rska

nde

fråg

or s

amt f

ör a

tt

ge k

ompl

exa

för k

lari

ngar

och

ar

gum

ent.

Des

suto

m k

an e

leve

n ge

någ

ra e

xem

pel p

å tä

nkba

ra

stäl

lnin

gs ta

gand

en e

ller

hand

-lin

gsal

tern

ativ

sam

t ger

väl

grun

da

de o

ch n

yans

erad

e ar

gum

ent

för

dess

a.

Ele

ven

kan

redo

göra

utf

örlig

t oc

h ny

anse

rat,

uti

från

rel

evan

ta

kuns

kape

r om

sex

ualit

et o

ch r

e-la

tion

er, f

ör h

ur m

änni

skok

rop-

pen

är u

ppby

ggd

och

fung

erar

i vä

xelv

erka

n m

ed o

mgi

vnin

gen.

I

sam

band

med

red

ogör

else

n ka

n el

even

utf

örlig

t oc

h ny

anse

rat

disk

uter

a ko

nsek

vens

er s

åväl

för

indi

vide

ns s

exue

lla h

älsa

som

fö

r fo

lkhä

lsan

och

und

erby

gga

disk

ussi

onen

med

väl

grun

dade

oc

h ny

anse

rade

arg

umen

t.

NATURKUNSKAP

131

Kun

skap

skra

v i n

atur

kuns

kap

1a1,

50

poän

g

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

ge n

ågra

utf

örlig

a ex

empe

l på

hur

natu

rvet

en-

skap

kan

kop

plas

till

hållb

ar

utve

cklin

g. U

tifr

ån e

xem

plen

dr

ar e

leve

n en

kla

slut

sats

er o

ch

före

slår

någ

ra h

andl

ings

alte

rnat

iv

sam

t ger

enk

la a

rgum

ent f

ör

dess

a.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt b

eskr

iva

hur

natu

rvet

ensk

ap o

rgan

iser

as

och

kan

anvä

ndas

för

krit

isk

gran

skni

ng. V

idar

e fö

resl

år o

ch

utfö

r el

even

en

enke

l nat

ur-

vete

nska

plig

und

ersö

knin

g oc

h re

dogö

r öv

ersi

ktlig

t fö

r de

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge

enkl

a ex

empe

l på

hur

teor

ier

kan

pröv

as g

enom

kri

tisk

gra

nsk-

ning

, sam

t dis

kute

rar

över

sikt

ligt

utifr

ån n

ågot

exe

mpe

l på

vilk

et

sätt

en

natu

rvet

ensk

aplig

teor

i ha

r ha

ft b

etyd

else

för

sam

hälle

ts

fram

växt

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

någr

a ge

utf

örlig

a ex

empe

l på

hur

natu

rvet

ensk

ap

kan

kopp

las

till

hållb

ar u

tvec

k-lin

g. U

tifr

ån e

xem

plen

dra

r el

even

väl

grun

dade

slu

tsat

ser

och

före

slår

någ

ra h

andl

ings

alte

rnat

iv

sam

t ger

väl

grun

dade

arg

umen

t fö

r de

ssa.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt b

eskr

iva

hur

natu

rvet

ensk

ap o

rgan

iser

as

och

kan

anvä

ndas

för

krit

isk

gran

skni

ng. V

idar

e fö

resl

år o

ch

utfö

r el

even

en

enke

l nat

urve

ten-

skap

lig u

nder

sökn

ing

och

redo

-gö

r ut

förl

igt

för

den.

Des

suto

m

kan

elev

en g

e en

kla

exem

pel p

å hu

r te

orie

r ka

n pr

övas

gen

om

krit

isk

gran

skni

ng, s

amt d

isku

te-

rar

utfö

rlig

t ut

ifrån

någ

ra e

xem

-pe

l på

vilk

et s

ätt n

atur

vete

nska

p-lig

a te

orie

r ha

r ha

ft b

etyd

else

för

sam

hälle

ts fr

amvä

xt.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

någr

a ge

utf

örlig

a ex

empe

l på

hur

natu

rvet

ensk

ap

kan

kopp

las

till

hållb

ar u

tvec

k-lin

g. U

tifr

ån e

xem

plen

dra

r el

even

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

slu

tsat

ser

och

före

slår

nå

gra

hand

lings

alte

rnat

iv s

amt

ger

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

argu

men

t för

des

sa.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt b

eskr

iva

hur

natu

rvet

ensk

ap o

rgan

iser

as

och

kan

anvä

ndas

för

krit

isk

gran

skni

ng. V

idar

e fö

resl

år o

ch

utfö

r el

even

en

enke

l nat

urve

-te

nska

plig

und

ersö

knin

g oc

h re

dogö

r ut

förl

igt

och

nyan

sera

t fö

r de

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge

enkl

a ex

empe

l på

hur

teor

ier

kan

pröv

as g

enom

kri

tisk

gra

nskn

ing,

sa

mt d

isku

tera

r ut

förl

igt

och

nyan

sera

t ut

ifrån

någ

ra e

xem

pel

på v

ilket

sät

t nat

urve

tens

kapl

iga

teor

ier

har

haft

bet

ydel

se fö

r sa

mhä

llets

fram

växt

.

NATURKUNSKAP

132

Naturkunskap 1b, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU och SA.

Kursen naturkunskap 1b omfattar punkterna 1–6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.

• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

• Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konse-kvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden.

• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det natur-vetenskapliga utforskandet.

• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.

NATURKUNSKAP

133

Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar så-väl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument.

Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlings-alternativ samt ger enkla argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för sam-hällets framväxt.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har bety-delse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om natur-vetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlings-alternativ samt ger välgrundade argument för dessa.

Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.

Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

NATURKUNSKAP

134

Betyget B


Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förkla-ringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställnings-taganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekven-ser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt u nderbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.

Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig under-sökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

NATURKUNSKAP

135

Kun

skap

skra

v i n

atur

kuns

kap

1b, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

disk

uter

a fr

ågor

med

nat

urve

tens

kapl

igt

inne

håll

som

har

bet

ydel

se fö

r in

divi

d oc

h sa

mhä

lle. I

dis

kuss

io-

nen

anvä

nder

ele

ven

kuns

kape

r om

nat

urve

tens

kap

för

att

stäl

la e

nkla

fråg

or s

amt f

ör a

tt g

e en

kla

förk

lari

ngar

och

arg

umen

t. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge n

ågra

ex

empe

l på

tänk

bara

stä

llnin

gsta

-ga

nden

elle

r ha

ndlin

gsal

tern

ativ

sa

mt g

er e

nkla

arg

umen

t för

de

ssa.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r hu

r m

änni

skok

ropp

en ä

r up

pbyg

gd o

ch fu

nger

ar i

växe

l-ve

rkan

med

om

givn

inge

n sa

mt

hur

krop

pen

påve

rkas

av

livss

ti-

len.

I s

amba

nd m

ed r

edog

örel

sen

kan

elev

en ö

vers

iktl

igt

disk

uter

a ko

nsek

vens

er a

v ol

ika

livss

tila

r så

väl f

ör in

divi

dens

häl

sa s

om

för

folk

häls

an o

ch m

iljön

sam

t un

derb

ygge

r di

skus

sion

en m

ed

enkl

a ar

gum

ent.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t di

skut

era

fråg

or m

ed n

atur

vete

nska

plig

t in

nehå

ll so

m h

ar b

etyd

else

för

indi

vid

och

sam

hälle

. I d

isku

ssio

-ne

n an

vänd

er e

leve

n ku

nska

per

om n

atur

vete

nska

p fö

r at

t stä

lla

utfo

rska

nde

fråg

or s

amt f

ör a

tt

ge fö

rkla

ring

ar o

ch a

rgum

ent.

Des

suto

m k

an e

leve

n ge

någ

ra

exem

pel p

å tä

nkba

ra s

tälln

ings

ta-

gand

en e

ller

hand

lings

alte

rnat

iv

sam

t ger

väl

grun

dade

arg

umen

t fö

r de

ssa.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r hu

r m

änni

skok

ropp

en ä

r up

p-by

ggd

och

fung

erar

i vä

xelv

erka

n m

ed o

mgi

vnin

gen

sam

t hur

kr

oppe

n på

verk

as a

v liv

ssti

len.

I

sam

band

med

red

ogör

else

n ka

n el

even

utf

örlig

t di

skut

era

kons

ekve

nser

av

olik

a liv

ssti

lar

såvä

l för

indi

vide

ns h

älsa

som

fö

r fo

lkhä

lsan

och

milj

ön s

amt

unde

rbyg

ger

disk

ussi

onen

med

vä

lgru

ndad

e ar

gum

ent.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

ra

t di

skut

era

fråg

or m

ed n

atur

ve-

tens

kapl

igt i

nneh

åll s

om h

ar b

e-ty

dels

e fö

r in

divi

d oc

h sa

mhä

lle.

I di

skus

sion

en a

nvän

der

elev

en

kuns

kape

r om

nat

urve

tens

kap

för

att s

tälla

utf

orsk

ande

fråg

or

sam

t för

att

ge

kom

plex

a fö

rkla

-ri

ngar

och

arg

umen

t. D

essu

tom

ka

n el

even

ge

någr

a ex

empe

l på

tänk

bara

stä

llnin

gs ta

gand

en

elle

r ha

ndlin

gsal

tern

ativ

sam

t ge

r vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

ar

gum

ent f

ör d

essa

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

redo

göra

för

hur

män

nisk

okro

ppen

är

uppb

yggd

oc

h fu

nger

ar i

växe

lver

kan

med

om

givn

inge

n sa

mt h

ur k

ropp

en

påve

rkas

av

livss

tile

n. I

sam

band

m

ed r

edog

örel

sen

kan

elev

en

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

disk

uter

a ko

nsek

vens

er a

v ol

ika

livss

tila

r så

väl f

ör in

divi

dens

häl

sa s

om

för

folk

häls

an o

ch m

iljön

sam

t u n

derb

ygge

r di

skus

sion

en m

ed

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

argu

men

t.

NATURKUNSKAP

136

Kun

skap

skra

v i n

atur

kuns

kap

1b, 1

00 p

oäng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

ge n

ågra

utf

örlig

a ex

-em

pel p

å hu

r na

turv

eten

skap

kan

ko

ppla

s ti

ll hå

llbar

utv

eckl

ing.

U

tifr

ån e

xem

plen

dra

r el

even

en

kla

slut

sats

er o

ch fö

resl

år n

ågra

ha

ndlin

gsal

tern

ativ

sam

t ger

en

kla

argu

men

t för

des

sa.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt b

eskr

iva

hur

natu

rvet

ensk

ap o

rgan

iser

as

och

kan

anvä

ndas

för

krit

isk

gran

skni

ng. V

idar

e fö

resl

år o

ch

utfö

r el

even

en

enke

l nat

ur-

vete

nska

plig

und

ersö

knin

g oc

h re

dogö

r öv

ersi

ktlig

t fö

r de

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge

enkl

a ex

empe

l på

hur

teor

ier

kan

pröv

as g

enom

kri

tisk

gra

nsk-

ning

, sam

t dis

kute

rar

över

sikt

ligt

utifr

ån n

ågot

exe

mpe

l på

vilk

et

sätt

en

natu

rvet

ensk

aplig

teor

i ha

r ha

ft b

etyd

else

för

sam

hälle

ts

fram

växt

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

ge n

ågra

utf

örlig

a ex

empe

l på

hur

natu

rvet

ensk

ap

kan

kopp

las

till

hållb

ar u

tvec

k-lin

g. U

tifr

ån e

xem

plen

dra

r el

even

väl

grun

dade

slu

tsat

ser

och

före

slår

någ

ra h

andl

ings

alte

rnat

iv

sam

t ger

väl

grun

dade

arg

umen

t fö

r de

ssa.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt b

eskr

iva

hur

natu

rvet

ensk

ap o

rgan

iser

as

och

kan

anvä

ndas

för

krit

isk

gran

skni

ng. V

idar

e fö

resl

år o

ch

utfö

r el

even

en

enke

l nat

urve

ten-

skap

lig u

nder

sökn

ing

och

redo

-gö

r ut

förl

igt

för

den.

Des

suto

m

kan

elev

en g

e en

kla

exem

pel p

å hu

r te

orie

r ka

n pr

övas

gen

om

krit

isk

gran

skni

ng, s

amt d

isku

te-

rar

utfö

rlig

t ut

ifrån

någ

ra e

xem

-pe

l på

vilk

et s

ätt n

atur

vete

nska

p-lig

a te

orie

r ha

r ha

ft b

etyd

else

för

sam

hälle

ts fr

amvä

xt.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

ge n

ågra

utf

örlig

a ex

empe

l på

hur

natu

rvet

en-

skap

kan

kop

plas

till

hållb

ar

utve

cklin

g. U

tifr

ån e

xem

plen

dr

ar e

leve

n vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

slu

tsat

ser

och

före

slår

nå

gra

hand

lings

alte

rnat

iv s

amt

ger

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

argu

men

t för

des

sa.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt b

eskr

iva

hur

natu

rvet

ensk

ap o

rgan

iser

as

och

kan

anvä

ndas

för

krit

isk

gran

skni

ng. V

idar

e fö

resl

år o

ch

utfö

r el

even

en

enke

l nat

urve

-te

nska

plig

und

ersö

knin

g oc

h re

dogö

r ut

förl

igt

och

nyan

sera

t fö

r de

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge

enkl

a ex

empe

l på

hur

teor

ier

kan

pröv

as g

enom

kri

tisk

gra

nskn

ing,

sa

mt d

isku

tera

r ut

förl

igt

och

nyan

sera

t ut

ifrån

någ

ra e

xem

pel

på v

ilket

sät

t nat

urve

tens

kapl

iga

teor

ier

har

haft

bet

ydel

se fö

r sa

mhä

llets

fram

växt

.

NATURKUNSKAP

137

4.6 RELIGIONSKUNSKAPÄmnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskåd-ningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångs-punkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors mo-raliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och tros föreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervis-ningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.

4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

138

Kurser i ämnet

• Religionskunskap 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.

• Religionskunskap 2, 50 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.

• Religionskunskap – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.


Religionskunskap 1, 50 poäng


Kursen religionskunskap 1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras känne-tecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.

• Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.

• Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.

• Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.

• Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

• Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

RELIGIONSKUNSKAP

139

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livs-åskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.

Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livs-åskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.

Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livs-åskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument.

Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livs-åskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna.

RELIGIONSKUNSKAP

140

Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världs-religioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument.

Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livs-åskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.

Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

RELIGIONSKUNSKAP

141

Kun

skap

skra

v i r

elig

ions

kuns

kap

1, 5

0 po

äng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r oc

h an

alys

era

värl

dsre

ligio

-ne

rna

och

någr

a liv

s åsk

ådni

ngar

sa

mt ö

vers

iktl

igt

redo

göra

för

dera

s kä

nnet

ecke

n oc

h ut

tryc

k hi

stor

iskt

, i s

amti

den,

i Sv

erig

e oc

h i o

mvä

rlde

n. I

sin

ana

lys

förk

lara

r el

even

enk

la s

amba

nd

och

drar

enk

la s

luts

atse

r om

vä

rlds

relig

ione

r oc

h liv

såsk

åd-

ning

ar i

rela

tion

till

indi

vide

r, gr

uppe

r oc

h sa

mhä

llen

utifr

ån

olik

a to

lkni

ngar

och

per

spek

tiv.

V

idar

e ka

n el

even

öve

rsik

tlig

t re

-do

göra

för

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n vä

rlds

relig

ione

rnas

män

-ni

skos

yn o

ch g

udsu

ppfa

ttni

ngar

oc

h un

derb

ygga

sin

a re

sone

man

g m

ed e

nkla

arg

umen

t.

Ele

ven

ger

någr

a ex

empe

l på

hur

iden

tite

t kan

form

as i

rela

tion

till

relig

ion

och

livs å

skåd

ning

sam

t gö

r en

enk

el a

naly

s av

den

na

rela

tion

i vi

lken

ele

ven

besk

rive

r en

kla

sam

band

och

dra

r en

kla

slut

sats

er. E

leve

n ka

n öv

ersi

ktlig

t

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r oc

h an

alys

era

värl

dsre

ligio

nern

a oc

h nå

gra

livs å

skåd

ning

ar s

amt

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r de

ras

kän-

nete

cken

och

utt

ryck

his

tori

skt,

i sa

mti

den,

i Sv

erig

e oc

h i o

mvä

rl-

den.

I s

in a

naly

s fö

rkla

rar

elev

en

sam

band

och

dra

r vä

lgru

ndad

e sl

utsa

tser

om

vär

ldsr

elig

ione

r oc

h liv

såsk

ådni

ngar

i re

lati

on ti

ll in

divi

der,

grup

per

och

sam

häl-

len

utifr

ån o

lika

tolk

ning

ar o

ch

pers

pekt

iv. V

idar

e ka

n el

even

ut

förl

igt

redo

göra

för

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n vä

rlds

re-

ligio

nern

as m

änni

skos

yn o

ch

guds

uppf

attn

inga

r oc

h un

der-

bygg

er s

ina

reso

nem

ang

med

vä

lgru

ndad

e ar

gum

ent.

Ele

ven

ger

någr

a ex

empe

l på

hur

iden

tite

t kan

form

as i

rela

tion

till

relig

ion

och

livs å

skåd

ning

sam

t gö

r en

ana

lys

av d

enna

rel

atio

n i

vilk

en e

leve

n be

skri

ver

sam

band

oc

h dr

ar v

älgr

unda

de s

luts

atse

r. E

leve

n ka

n ut

förl

igt

redo

göra

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r oc

h an

alys

era

värl

dsre

ligio

nern

a oc

h nå

gra

livså

skåd

ning

ar s

amt u

tför

ligt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra fö

r de

ras

känn

etec

ken

och

uttr

yck

hist

o-ri

skt,

i sam

tide

n, i

Sver

ige

och

i om

värl

den.

I s

in a

naly

s fö

rkla

rar

elev

en k

ompl

exa

sam

band

och

dr

ar v

älgr

unda

de o

ch n

yans

era

de s

luts

atse

r om

vär

ldsr

elig

ione

r oc

h liv

såsk

ådni

ngar

i re

lati

on ti

ll in

divi

der,

grup

per

och

sam

häl-

len

utifr

ån o

lika

tolk

ning

ar o

ch

pers

pekt

iv. V

idar

e ka

n el

even

ut

förl

igt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra

för

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n vä

rlds

relig

ione

rnas

män

nisk

osyn

oc

h gu

dsup

pfat

tnin

gar

och

un-

derb

ygga

sin

a re

sone

man

g m

ed

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

argu

men

t.

Ele

ven

ger

flera

exe

mpe

l på

hur

iden

tite

t kan

form

as i

rela

tion

till

relig

ion

och

livs å

skåd

ning

sam

t gö

r en

kom

plex

ana

lys

av d

enna

re

lati

on i

vilk

en e

leve

n be

skri

ver

kom

plex

a sa

mba

nd o

ch d

rar

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

RELIGIONSKUNSKAP

142

Kun

skap

skra

v i r

elig

ions

kuns

kap

1, 5

0 po

äng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

redo

göra

för

hur

relig

ion

kan

förh

ålla

sig

till

etni

cite

t, kö

n,

sexu

alit

et o

ch s

ocio

ekon

omis

k ba

kgru

nd.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

-gö

ra fö

r ol

ika

uppf

attn

inga

r om

re

lati

onen

mel

lan

relig

ion

och

vete

nska

p. D

essu

tom

kan

ele

ven

göra

en

enke

l ana

lys

av d

e ol

ika

uppf

attn

inga

rna.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

besk

riva

va

d so

m u

tmär

ker

någr

a no

rma-

tiva

eti

ska

teor

ier

och

mod

elle

r, ge

nom

föra

en

enke

l ana

lys

av

mod

elle

rna

och

anvä

nda

dem

för

att g

e en

kla

argu

men

t i n

ågon

fr

åga.

Ele

ven

för

enkl

a re

sone

-m

ang

om v

ad e

tt g

ott l

iv o

ch e

tt

gott

sam

hälle

kan

var

a ut

ifrån

dy

gdet

iska

och

and

ra m

oral

iska

fö

rest

älln

inga

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

för

hur

relig

ion

kan

förh

ålla

sig

ti

ll et

nici

tet,

kön,

sex

ualit

et o

ch

soci

oeko

nom

isk

bakg

rund

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

do-

göra

för

olik

a up

pfat

tnin

gar

om

rela

tion

en m

ella

n re

ligio

n oc

h ve

tens

kap.

Des

suto

m k

an e

leve

n gö

ra e

n vä

lgru

ndad

ana

lys

av d

e ol

ika

uppf

attn

inga

rna.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t be

skri

va v

ad

som

utm

ärke

r nå

gra

norm

a-ti

va e

tisk

a te

orie

r oc

h m

odel

ler,

geno

mfö

ra e

n an

alys

av

mod

el-

lern

a oc

h an

vänd

a de

m fö

r at

t ge

välg

rund

ade

argu

men

t i n

ågon

fr

åga.

Ele

ven

för

välg

rund

ade

re-

sone

man

g om

vad

ett

got

t liv

och

et

t got

t sam

hälle

kan

var

a ut

ifrån

dy

gdet

iska

och

and

ra m

oral

iska

fö

rest

älln

inga

r.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

slut

sats

er. E

leve

n ka

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra fö

r hu

r re

ligio

n ka

n fö

rhål

la s

ig ti

ll et

nici

tet,

kön,

sex

ualit

et o

ch

soci

oeko

nom

isk

bakg

rund

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

redo

göra

för

olik

a up

pfat

tnin

gar

om r

elat

ione

n m

ella

n re

ligio

n oc

h ve

tens

kap.

D

essu

tom

kan

ele

ven

göra

en

välg

rund

ad o

ch n

yans

erad

ana

lys

av d

e ol

ika

uppf

attn

inga

rna.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t be

skri

va v

ad s

om u

tmär

ker

någr

a no

rmat

iva

etis

ka te

orie

r oc

h m

odel

ler,

geno

mfö

ra e

n ko

mpl

ex a

naly

s av

mod

elle

rna

och

anvä

nda

dem

för

att g

e vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

ar

gum

ent i

någ

ra fr

ågor

. Ele

ven

för

välg

rund

ade

och

nyan

sera

de

reso

nem

ang

om v

ad e

tt g

ott l

iv

och

ett g

ott s

amhä

lle k

an v

ara

utifr

ån d

ygde

tisk

a oc

h an

dra

mor

alis

ka fö

rest

älln

inga

r.

RELIGIONSKUNSKAP

143

4.7 SAMHÄLLSKUNSKAPÄmnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskap-liga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika sam-hällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänsk-liga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventio-nen om barnets rättigheter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhälls-frågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhälls-livet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika sam-hällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

144

3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Kurser i ämnet

• Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.

• Samhällskunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.

• Samhällskunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1a1 eller kursen samhällskunskap 1a2.

• Samhällskunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.

• Samhällskunskap 3, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 2.

• Internationell ekonomi, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.

• Internationella relationer, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.


Samhällskunskap 1a1, 50 poäng


Kursen samhällskunskap 1a1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Inter-nationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska

SAMHÄLLSKUNSKAP

145

beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möj-ligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

• De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångs-punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsument-rätt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

• Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisa-tion. Dessutom kan eleven dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

SAMHÄLLSKUNSKAP

146

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisa-tion. Dessutom kan eleven dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsför-hållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar några orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina stånd-punkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt gör välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukture-rat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B


SAMHÄLLSKUNSKAP

147

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens orga-nisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbets-livets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och ut gifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentations-former samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

SAMHÄLLSKUNSKAP

148

Kun

skap

skra

v i s

amhä

llsku

nska

p 1a

1, 5

0 po

äng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

-gö

ra fö

r oc

h an

alys

era

olik

a sa

mhä

llens

org

anis

atio

n oc

h sa

mhä

llsfö

rhål

land

en s

amt d

e ba

kom

ligga

nde

idée

rna.

Ele

ven

kan

ocks

å öv

ersi

ktlig

t re

dogö

ra

för

de m

änsk

liga

rätt

ighe

tern

a. I

si

n an

alys

förk

lara

r el

even

enk

la

sam

band

och

dra

r en

kla

slut

sat-

ser

om li

khet

er o

ch s

killn

ader

m

ella

n ol

ika

sam

hälle

ns o

rgan

isa-

tion

. Des

suto

m k

an e

leve

n dr

a en

kla

slut

sats

er o

m h

ur n

utid

a sa

mhä

llsfö

rhål

land

en, e

xem

pelv

is

arbe

tsliv

ets

utve

cklin

g, p

åver

kar

och

påve

rkas

av

indi

vide

r, gr

up-

per

och

sam

hälls

stru

ktur

er.

Ele

ven

kan

anal

yser

a sa

mhä

lls-

fråg

or o

ch id

enti

fiera

någ

on

orsa

k oc

h ko

nsek

vens

. I a

naly

sen

disk

uter

ar e

leve

n öv

ersi

ktlig

t or

-sa

kern

a oc

h ko

nsek

vens

erna

sam

t m

öjlig

a lö

snin

gar

på s

amhä

llsfr

å-go

rna.

Ele

ven

kan

ge e

nkla

arg

u-m

ent f

ör s

ina

stån

dpun

kter

och

vä

rder

ar m

ed e

nkla

om

döm

en

andr

as s

tånd

punk

ter.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

do-

göra

för

och

anal

yser

a ol

ika

sam

hälle

ns o

rgan

isat

ion

och

sam

hälls

förh

ålla

nden

sam

t de

bako

mlig

gand

e id

éern

a. E

leve

n ka

n oc

kså

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r de

män

sklig

a rä

ttig

hete

rna.

I s

in

anal

ys fö

rkla

rar

elev

en s

amba

nd

och

drar

väl

grun

dade

slu

tsat

ser

om li

khet

er o

ch s

killn

ader

mel

-la

n ol

ika

sam

hälle

ns o

rgan

isa-

tion

. Des

suto

m k

an e

leve

n dr

a vä

lgru

ndad

e sl

utsa

tser

om

hur

nu

tida

sam

hälls

för h

ålla

nden

, ex

empe

lvis

arb

etsl

ivet

s ut

veck

-lin

g, p

åver

kar

och

påve

rkas

av

indi

vide

r, gr

uppe

r oc

h sa

mhä

lls-

stru

ktur

er.

Ele

ven

kan

anal

yser

a sa

mhä

llsfr

å-go

r oc

h id

enti

fiera

r nå

gra

orsa

ker

och

kons

ekve

nser

. I a

naly

sen

dis-

kute

rar

elev

en u

tför

ligt

orsa

kern

a oc

h ko

nsek

vens

erna

sam

t möj

liga

lösn

inga

r på

sam

hälls

fråg

orna

. E

leve

n ka

n ge

väl

grun

dade

arg

u-m

ent f

ör s

ina

stån

dpun

kter

och

vä

rder

ar m

ed e

nkla

om

döm

en

andr

as s

tånd

punk

ter.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t red

ogör

a fö

r oc

h an

alys

era

olik

a sa

mhä

llens

org

anis

atio

n oc

h sa

mhä

llsfö

rhål

land

en s

amt d

e ba

kom

ligga

nde

idée

rna.

Ele

ven

kan

ocks

å ut

förl

igt

och

nyan

sera

t re

dogö

ra fö

r de

män

sklig

a rä

t-tig

hete

rna.

I s

in a

naly

s fö

rkla

rar

elev

en k

ompl

exa

sam

band

och

dr

ar v

älgr

unda

de o

ch n

yans

era

de s

luts

atse

r om

likh

eter

och

sk

illna

der

mel

lan

olik

a sa

mhä

l-le

ns o

rgan

isat

ion.

Des

suto

m k

an

elev

en d

ra v

älgr

unda

de o

ch n

yan

sera

de s

luts

atse

r om

hur

nut

ida

sam

hälls

förh

ålla

nden

, exe

mpe

lvis

ar

bets

livet

s ut

veck

ling,

påv

erka

r oc

h på

verk

as a

v in

divi

der,

grup

-pe

r oc

h sa

mhä

llsst

rukt

urer

.

Ele

ven

kan

anal

yser

a sa

mhä

llsfr

å-go

r oc

h id

enti

fiera

r fle

ra o

rsak

er

och

kons

ekve

nser

. I a

naly

sen

disk

uter

ar e

leve

n ut

förl

igt

och

nyan

sera

t or

sake

rna

och

kons

e-kv

ense

rna

sam

t möj

liga

lösn

inga

r på

sam

hälls

fråg

orna

. Ele

ven

kan

ge v

älgr

unda

de o

ch n

yans

erad

e ar

gum

ent f

ör s

ina

stån

dpun

kter

SAMHÄLLSKUNSKAP

149

Kun

skap

skra

v i s

amhä

llsku

nska

p 1a

1, 5

0 po

äng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Elev

en k

an ö

vers

iktli

gt re

dogö

ra

för

indi

vide

ns r

ättig

hete

r oc

h sk

yl-

digh

eter

i ro

llen

som

kon

sum

ent,

förh

ålla

ndet

mel

lan

hush

ålle

ts

inko

mst

er o

ch u

tgift

er, t

illgå

ngar

oc

h sk

ulde

r sa

mt f

ör sa

mba

nden

m

ella

n de

n pr

ivat

a ek

onom

in o

ch

sam

hälls

ekon

omin

.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or k

an

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

sök

a,

gran

ska

och

tolk

a in

form

a-ti

on fr

ån o

lika

källo

r sa

mt g

öra

enkl

a re

flekt

ione

r om

käl

lorn

as

rele

vans

och

trov

ärdi

ghet

. Ele

ven

kan,

med

vis

s sä

kerh

et o

ch p

å et

t str

uktu

rera

t sät

t, ut

tryc

ka s

ina

kuns

kape

r i s

amhä

llsku

nska

p

i olik

a pr

esen

tati

onsf

orm

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r in

divi

dens

rät

tigh

eter

och

sky

l-di

ghet

er i

rolle

n so

m k

onsu

men

t, fö

rhål

land

et m

ella

n hu

shål

lets

in

kom

ster

och

utg

ifter

, till

gång

ar

och

skul

der

sam

t för

sam

band

en

mel

lan

den

priv

ata

ekon

omin

oc

h sa

mhä

llsek

onom

in.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or k

an

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

sök

a,

gran

ska

och

tolk

a in

form

a-ti

on fr

ån o

lika

källo

r sa

mt g

ör

välg

rund

ade

refle

ktio

ner

om

källo

rnas

rel

evan

s oc

h tr

ovär

dig-

het u

tifr

ån s

yfte

t. E

leve

n ka

n,

med

vis

s sä

kerh

et o

ch p

å et

t st

rukt

urer

at s

ätt,

uttr

ycka

sin

a ku

nska

per

i sam

hälls

kuns

kap

i o

lika

pres

enta

tion

sfor

mer

sam

t fo

rmul

era

sig

själ

vstä

ndig

t

i för

hålla

nde

till

källo

rna.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

och

värd

erar

med

nya

nser

ade

omdö

men

and

ras

stån

dpun

kter

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r in

divi

dens

rä

ttig

hete

r oc

h sk

yldi

ghet

er i

rol-

len

som

kon

sum

ent,

förh

ålla

ndet

m

ella

n hu

shål

lets

inko

mst

er o

ch

ut gi

fter

, till

gång

ar o

ch s

kuld

er

sam

t för

sam

band

en m

ella

n de

n pr

ivat

a ek

onom

in o

ch

sam

hälls

ekon

omin

.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or

kan

elev

en m

ed s

äker

het

söka

, gr

ansk

a oc

h to

lka

in fo

rmat

ion

från

olik

a kä

llor

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

re-

flekt

ione

r om

käl

lorn

as r

elev

ans

och

trov

ärdi

ghet

uti

från

syf

tet.

E

leve

n ka

n, m

ed s

äker

het

och

på

ett s

truk

ture

rat s

ätt,

uttr

ycka

sin

a ku

nska

per

i sam

hälls

kuns

kap

i o

lika

pres

enta

tion

s for

mer

sam

t fo

rmul

era

sig

själ

vstä

ndig

t

i för

hålla

nde

till

källo

rna.

SAMHÄLLSKUNSKAP

150

Samhällskunskap 1b, 100 poäng


Kursen samhällskunskap 1b omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Interna-tionella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

• De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångs-punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resurs-fördelning utifrån olika förutsättningar.

• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsument-rätt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

SAMHÄLLSKUNSKAP

151

• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisa-tion. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas be-tydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbets-livets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och sam-hällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dess-utom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier,

SAMHÄLLSKUNSKAP

152

modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentations-former samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens orga-nisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat r edogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets ut-veckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, mo-deller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på sam-hällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldig heter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och ut gifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka infor-mation från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

SAMHÄLLSKUNSKAP

153

Kun

skap

skra

v i s

amhä

llsku

nska

p 1b

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt r

edo-

göra

för

och

anal

yser

a ol

ika

sam

hälle

ns o

rgan

isat

ion

och

sam

hälls

förh

ålla

nden

sam

t de

bako

mlig

gand

e id

éern

a. E

leve

n ka

n oc

kså

över

sikt

ligt r

edog

öra

för

de m

änsk

liga

rätt

ighe

tern

a. I

si

n an

alys

förk

lara

r el

even

enk

la

sam

band

och

dra

r en

kla

slut

sats

er

om li

khet

er o

ch s

killn

ader

mel

lan

olik

a sa

mhä

llens

org

anis

atio

n.

Des

suto

m k

an e

leve

n öv

ersi

ktlig

t re

dogö

ra fö

r de

his

tori

ska

föru

t-sä

ttni

ngar

nas

bety

dels

e oc

h dr

a en

kla

slut

sats

er o

m h

ur n

utid

a sa

mhä

llsfö

rhål

land

en, e

xem

pelv

is

arbe

tsliv

ets

utve

cklin

g, p

åver

kar

och

påve

rkas

av

indi

vide

r, gr

up-

per

och

sam

hälls

stru

ktur

er.

Ele

ven

kan

anal

yser

a sa

mhä

llsfr

å-go

r oc

h id

enti

fiera

någ

on o

rsak

oc

h ko

nsek

vens

. I a

naly

sen

an-

vänd

er e

leve

n m

ed v

iss

säke

rhet

sa

mhä

llsve

tens

kapl

iga

begr

epp,

te

orie

r, m

odel

ler

och

met

oder

. E

leve

n di

skut

erar

öve

rsik

tlig

t or

-sa

kern

a oc

h ko

nsek

vens

erna

sam

t

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r oc

h an

alys

era

olik

a sa

mhä

llens

or

gani

sati

on o

ch s

amhä

llsfö

rhål

-la

nden

sam

t de

bako

mlig

gand

e id

éern

a. E

leve

n ka

n oc

kså

ut

förl

igt

redo

göra

för

de m

änsk

-lig

a rä

ttig

hete

rna.

I s

in a

naly

s fö

rkla

rar

elev

en s

amba

nd o

ch

drar

väl

grun

dade

slu

tsat

ser

om

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n ol

ika

sam

hälle

ns o

rgan

isat

ion.

D

essu

tom

kan

ele

ven

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r de

his

tori

ska

föru

tsät

tnin

garn

as b

etyd

else

och

dr

a vä

lgru

ndad

e sl

utsa

tser

om

hu

r nu

tida

sam

hälls

förh

ålla

nden

, ex

empe

lvis

arb

etsl

ivet

s ut

veck

-lin

g, p

åver

kar

och

påve

rkas

av

indi

vide

r, gr

uppe

r oc

h sa

mhä

lls-

stru

ktur

er.

Ele

ven

kan

anal

yser

a sa

mhä

llsfr

å-go

r oc

h id

enti

fiera

någ

ra o

rsak

er

och

kons

ekve

nser

. I a

naly

sen

an-

vänd

er e

leve

n m

ed v

iss

säke

rhet

sa

mhä

llsve

tens

kapl

iga

begr

epp,

te

orie

r, m

odel

ler

och

met

oder

sa

mt

värd

erar

dem

med

enk

la

omdö

men

. Ele

ven

disk

uter

ar

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Elev

en k

an u

tför

ligt o

ch n

yan

sera

t red

ogör

a fö

r oc

h an

alys

era

olik

a sa

mhä

llens

org

anis

atio

n oc

h sa

mhä

llsfö

rhål

land

en sa

mt d

e ba

kom

ligga

nde

idée

rna.

Ele

ven

kan

ocks

å ut

förl

igt o

ch n

yans

erat

re

dogö

ra fö

r de

män

sklig

a rä

t-tig

hete

rna.

I si

n an

alys

förk

lara

r el

even

kom

plex

a sa

mba

nd o

ch

drar

väl

grun

dade

slut

sats

er o

m

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n ol

ika

sam

hälle

ns o

rgan

isat

ion.

D

essu

tom

kan

ele

ven

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat r

edog

öra

för

de

hist

oris

ka fö

ruts

ättn

inga

rnas

bet

y-de

lse o

ch d

ra v

älgr

unda

de o

ch n

yan

sera

de sl

utsa

tser

om

hur

nut

ida

sam

hälls

förh

ålla

nden

, exe

mpe

lvis

ar

bets

livet

s utv

eckl

ing,

påv

erka

r oc

h på

verk

as a

v in

divi

der,

grup

per

och

sam

hälls

stru

ktur

er.

Elev

en k

an a

naly

sera

sam

hälls

-fr

ågor

och

iden

tifier

ar fl

era

or -

sa ke

r oc

h ko

nsek

vens

er. I

ana

lyse

n an

vänd

er e

leve

n m

ed s

äker

het

sam

hälls

vete

nska

plig

a be

grep

p,

teor

ier,

mod

elle

r oc

h m

etod

er

sam

t vär

dera

r de

m m

ed n

yans

era

de o

mdö

men

. Ele

ven

disk

uter

ar

SAMHÄLLSKUNSKAP

154

Kun

skap

skra

v i s

amhä

llsku

nska

p 1b

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

möj

liga

lösn

inga

r på

sam

hälls

-fr

ågor

na. E

leve

n ka

n ge

enk

la

argu

men

t för

sin

a st

åndp

unkt

er

och

värd

erar

med

enk

la o

m-

döm

en a

ndra

s st

åndp

unkt

er.

Elev

en k

an ö

vers

iktli

gt re

dogö

ra

för

indi

vide

ns r

ättig

hete

r oc

h sk

yl-

digh

eter

i ro

llen

som

kon

sum

ent,

förh

ålla

ndet

mel

lan

hush

ålle

ts

inko

mst

er o

ch u

tgift

er, t

illgå

ngar

oc

h sk

ulde

r sa

mt f

ör sa

mba

nden

m

ella

n de

n pr

ivat

a ek

onom

in o

ch

sam

hälls

ekon

omin

.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or k

an

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

sök

a,

gran

ska

och

tolk

a in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r, re

dovi

sa s

ina

källo

r sa

mt g

öra

enkl

a re

flekt

io-

ner

om d

eras

rel

evan

s oc

h tr

o-vä

rdig

het.

Ele

ven

kan,

med

vis

s sä

kerh

et o

ch p

å et

t str

uktu

rera

t sä

tt, u

ttry

cka

sina

kun

skap

er

i sam

hälls

kuns

kap

i olik

a pr

esen

-ta

tion

sfor

mer

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

utfö

rlig

t or

sake

rna

och

kons

e-kv

ense

rna

sam

t möj

liga

lösn

inga

r på

sam

hälls

fråg

orna

. Ele

ven

kan

ge v

älgr

unda

de a

rgum

ent f

ör

sina

stå

ndpu

nkte

r oc

h vä

rder

ar

med

enk

la o

mdö

men

and

ras

stån

dpun

kter

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r in

divi

dens

rät

tigh

eter

och

sky

l-di

ghet

er i

rolle

n so

m k

onsu

men

t, fö

rhål

land

et m

ella

n hu

shål

lets

in

kom

ster

och

utg

ifter

, till

gång

ar

och

skul

der

sam

t för

sam

band

en

mel

lan

den

priv

ata

ekon

omin

oc

h sa

mhä

llsek

onom

in.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or k

an

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

sök

a,

gran

ska

och

tolk

a in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r, re

dovi

sa s

ina

källo

r sa

mt g

öra

välg

rund

ade

re-

flekt

ione

r om

der

as r

elev

ans

och

trov

ärdi

ghet

uti

från

syf

tet.

Ele

ven

kan,

med

vis

s sä

kerh

et o

ch p

å et

t str

uktu

rera

t sät

t, ut

tryc

ka s

ina

kuns

kape

r i s

amhä

llsku

nska

p

i olik

a pr

esen

tati

ons f

orm

er s

amt

form

uler

a si

g sj

älvs

tänd

igt

i f

örhå

lland

e ti

ll kä

llorn

a.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

utfö

rlig

t och

nya

nser

at o

rsak

erna

oc

h ko

nsek

vens

erna

sam

t möj

liga

lösn

inga

r på

sam

hälls

fråg

orna

. El

even

kan

ge

nyan

sera

de a

rgu-

men

t för

sina

stån

dpun

kter

och

vä

rder

ar m

ed n

yans

erad

e om

-dö

men

and

ras s

tånd

punk

ter.

Elev

en k

an u

tför

ligt o

ch n

yans

era

t red

ogör

a fö

r in

divi

dens

rät

tig-

hete

r oc

h sk

yldi

g het

er i

rolle

n so

m

kons

umen

t, fö

rhål

land

et m

ella

n hu

shål

lets

inko

mst

er o

ch u

t gift

er,

tillg

ånga

r oc

h sk

ulde

r sa

mt f

ör

sam

band

en m

ella

n de

n pr

ivat

a ek

onom

in o

ch sa

mhä

llsek

onom

in.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or

kan

elev

en m

ed s

äker

het

söka

, gr

ansk

a oc

h to

lka

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor,

redo

visa

sin

a kä

llor

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

refl

ekti

oner

om

der

as r

elev

ans

och

trov

är-

digh

et u

tifr

ån s

yfte

t. E

leve

n ka

n, m

ed s

äker

het

och

på e

tt

stru

ktur

erat

sät

t, ut

tryc

ka s

ina

kuns

kape

r i s

amhä

llsku

nska

p i

olik

a pr

esen

tati

onsf

orm

er s

amt

form

uler

a si

g sj

älvs

tänd

igt

i f

örhå

lland

e ti

ll kä

llorn

a.

SAMHÄLLSKUNSKAP

155

Samhällskunskap 2, 100 poäng

Gymnasiegemensam kurs på EK.

Kursen samhällskunskap 2 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 2 och 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll


• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.

• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.

• Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.

• Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

• Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teo-rierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekven-ser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

utfö

rlig

t och

nya

nser

at o

rsak

erna

oc

h ko

nsek

vens

erna

sam

t möj

liga

lösn

inga

r på

sam

hälls

fråg

orna

. El

even

kan

ge

nyan

sera

de a

rgu-

men

t för

sina

stån

dpun

kter

och

vä

rder

ar m

ed n

yans

erad

e om

-dö

men

and

ras s

tånd

punk

ter.

Elev

en k

an u

tför

ligt o

ch n

yans

era

t red

ogör

a fö

r in

divi

dens

rät

tig-

hete

r oc

h sk

yldi

g het

er i

rolle

n so

m

kons

umen

t, fö

rhål

land

et m

ella

n hu

shål

lets

inko

mst

er o

ch u

t gift

er,

tillg

ånga

r oc

h sk

ulde

r sa

mt f

ör

sam

band

en m

ella

n de

n pr

ivat

a ek

onom

in o

ch sa

mhä

llsek

onom

in.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or

kan

elev

en m

ed s

äker

het

söka

, gr

ansk

a oc

h to

lka

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor,

redo

visa

sin

a kä

llor

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

refl

ekti

oner

om

der

as r

elev

ans

och

trov

är-

digh

et u

tifr

ån s

yfte

t. E

leve

n ka

n, m

ed s

äker

het

och

på e

tt

stru

ktur

erat

sät

t, ut

tryc

ka s

ina

kuns

kape

r i s

amhä

llsku

nska

p i

olik

a pr

esen

tati

onsf

orm

er s

amt

form

uler

a si

g sj

älvs

tänd

igt

i f

örhå

lland

e ti

ll kä

llorn

a.

SAMHÄLLSKUNSKAP

156

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka in-formation från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett struk-turerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påver-kar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållan-den kan förstås utifrån teorierna.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekven-ser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven disku-terar utförligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunk-ter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konse-kvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala

SAMHÄLLSKUNSKAP

157

konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka infor-mation från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhälls-kunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

SAMHÄLLSKUNSKAP

158

Kun

skap

skra

v i s

amhä

llsku

nska

p 2,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

cent

rala

teor

ier

och

över

sikt

ligt

disk

uter

a de

ras

styr

-ko

r oc

h sv

aghe

ter.

Des

suto

m k

an

elev

en ö

vers

iktl

igt

redo

göra

för

hur

teor

iern

a på

verk

ar n

utid

ens

ekon

omis

ka, p

olit

iska

och

soc

iala

fö

rhål

land

en s

amt h

ur d

essa

fö

rhål

land

en k

an fö

rstå

s ut

ifrån

te

orie

rna.

Ele

ven

kan

anal

yser

a ko

mpl

exa

sam

hälls

fråg

or o

ch id

enti

-fie

ra o

rsak

er o

ch k

onse

kven

ser.

I an

alys

en a

nvän

der

elev

en m

ed

viss

säk

erhe

t sa

mhä

llsve

tens

kap-

liga

begr

epp,

teor

ier,

mod

elle

r oc

h m

etod

er. E

leve

n di

skut

erar

öv

ersi

ktlig

t or

sake

rna

sam

t po

litis

ka, e

kono

mis

ka o

ch s

ocia

la

kons

ekve

nser

av

olik

a lö

snin

gar

på s

amhä

llsfr

ågor

. Ele

ven

kan

ge

enkl

a ar

gum

ent f

ör s

ina

stån

d-pu

nkte

r oc

h vä

rder

ar m

ed e

nkla

om

döm

en a

ndra

s st

åndp

unkt

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra

för

någr

a ce

ntra

la te

orie

r oc

h ut

förl

igt

disk

uter

a de

ras

styr

kor

och

svag

hete

r. D

essu

tom

kan

el

even

utf

örlig

t re

dogö

ra fö

r hu

r te

orie

rna

påve

rkar

nut

iden

s ek

onom

iska

, pol

itis

ka o

ch s

ocia

la

förh

ålla

nden

sam

t hur

des

sa

förh

ålla

nden

kan

förs

tås

utifr

ån

teor

iern

a.

Ele

ven

kan

anal

yser

a ko

mpl

exa

sam

hälls

fråg

or o

ch id

enti

fiera

or

sake

r oc

h ko

nsek

vens

er. I

ana

-ly

sen

anvä

nder

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et s

amhä

llsve

tens

kapl

iga

begr

epp,

teor

ier,

mod

elle

r oc

h m

etod

er s

amt

värd

erar

dem

med

en

kla

omdö

men

. Ele

ven

disk

u-te

rar

utfö

rlig

t or

sake

rna

sam

t po

litis

ka, e

kono

mis

ka o

ch s

ocia

la

kons

ekve

nser

av

olik

a lö

snin

gar

på s

amhä

llsfr

ågor

. Ele

ven

kan

ge v

älgr

unda

de a

rgum

ent f

ör

sina

stå

ndpu

nkte

r oc

h vä

rder

ar

med

enk

la o

mdö

men

and

ras

stån

dpun

kter

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

cent

rala

te

orie

r oc

h ut

förl

igt

och

nyan

se

rat

disk

uter

a de

ras

styr

kor

och

svag

hete

r. D

essu

tom

kan

ele

ven

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

redo

göra

fö

r hu

r te

orie

rna

påve

rkar

nut

i-de

ns e

kono

mis

ka, p

olit

iska

och

so

cial

a fö

rhål

land

en s

amt h

ur

dess

a fö

rhål

land

en k

an fö

rstå

s ut

ifrån

teor

iern

a.

Ele

ven

kan

anal

yser

a ko

mpl

exa

sam

hälls

fråg

or o

ch id

enti

-fie

ra o

rsak

er o

ch k

onse

kven

ser.

I an

alys

en a

nvän

der

elev

en m

ed

säke

rhet

sam

hälls

vete

nska

plig

a be

grep

p, te

orie

r, m

odel

ler

och

met

oder

sam

t vä

rder

ar d

em

med

nya

nser

ade

omdö

men

. E

leve

n di

skut

erar

utf

örlig

t oc

h ny

anse

rat

orsa

kern

a sa

mt

polit

iska

, eko

nom

iska

och

soc

iala

ko

nsek

vens

er a

v ol

ika

lösn

inga

r på

sam

hälls

fråg

or. E

leve

n ka

n ge

väl

grun

dade

och

nya

nser

ade

argu

men

t för

sin

a st

åndp

unkt

er

och

värd

erar

med

nya

nser

ade

omdö

men

and

ras

stån

dpun

kter

.

SAMHÄLLSKUNSKAP

159

Kun

skap

skra

v i s

amhä

llsku

nska

p 2,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or k

an

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

sök

a,

gran

ska

och

tolk

a in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r, gö

ra a

dek-

vata

käl

lhän

visn

inga

r sa

mt g

öra

enkl

a re

flekt

ione

r om

käl

lorn

as

rele

vans

och

trov

ärdi

ghet

. Ele

ven

kan,

med

vis

s sä

kerh

et o

ch p

å et

t str

uktu

rera

t sät

t, ut

tryc

ka s

ina

kuns

kape

r i s

amhä

llsku

nska

p

i olik

a pr

esen

tati

onsf

orm

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or k

an

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

sök

a,

gran

ska

och

tolk

a in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r, gö

ra a

dek-

vata

käl

lhän

visn

inga

r sa

mt g

öra

välg

rund

ade

refle

ktio

ner

om

källo

rnas

rel

evan

s oc

h tr

ovär

dig-

het u

tifr

ån s

yfte

t. E

leve

n ka

n,

med

vis

s sä

kerh

et o

ch p

å et

t st

rukt

urer

at s

ätt,

uttr

ycka

sin

a ku

nska

per

i sam

hälls

kuns

kap

i o

lika

pres

enta

tion

sfor

mer

sam

t fo

rmul

era

sig

själ

vstä

ndig

t

i för

hålla

nde

till

källo

rna.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

I ar

bete

t med

sam

hälls

fråg

or

kan

elev

en m

ed s

äker

het

söka

, gr

ansk

a oc

h to

lka

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor,

göra

ade

k-va

ta k

ällh

änvi

snin

gar

sam

t gör

a vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

re

flekt

ione

r om

käl

lorn

as r

elev

ans

och

trov

ärdi

ghet

uti

från

syf

tet.

Ele

ven

kan,

med

säk

erhe

t oc

h på

et

t str

uktu

rera

t sät

t, ut

tryc

ka s

ina

kuns

kape

r i s

amhä

lls ku

nska

p

i olik

a pr

esen

tati

onsf

orm

er s

amt

form

uler

a si

g sj

älvs

tänd

igt

i f

örhå

lland

e ti

ll kä

llorn

a.

SAMHÄLLSKUNSKAP

160

4.8 SVENSKAKärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan männis-kan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Under visningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.

I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställ-ningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituatio-nen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.

161

3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.

4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad.

9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.

Kurser i ämnet

• Svenska 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.

• Svenska 2, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1.

• Svenska 3, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 2.

• Litteratur, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.

• Retorik, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.

• Skrivande, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1.


SVENSKA

162

Svenska 1, 100 poäng


Kursen svenska 1 omfattar punkterna 1–9 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentations-tekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.

• Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

• Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referat teknik. Grundläggande källkritik.

• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

• Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och infor-mellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig.

SVENSKA

163

Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sam-manhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhäng-ande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhäng-ande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.

SVENSKA

164

Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är samman-hängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grund-läggande regler för citat- och referatteknik.

SVENSKA

165

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

SVENSKA

166

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 1

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

fö

rmed

la e

gna

tank

ar o

ch å

sikt

er

sam

t gen

omfö

ra m

untli

g fr

am-

stäl

lnin

g in

för

en g

rupp

. Det

ta

gör

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

. D

en m

untli

ga fr

amst

älln

inge

n är

sam

man

häng

ande

och

be-

grip

lig. S

pråk

et ä

r ti

ll vi

ss d

el

anpa

ssat

till

syft

e, m

otta

gare

oc

h ko

mm

unik

atio

ns si

tuat

ion.

V

idar

e ka

n el

even

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da n

ågot

pre

sen-

tati

onst

ekni

skt h

jälp

med

el.

Ele

ven

kan

skri

va a

rgum

ente

-ra

nde

text

och

and

ra ty

per

av

text

er, s

om ä

r sa

mm

anhä

ngan

de

och

begr

iplig

a sa

mt t

ill v

iss

del

anpa

ssad

e ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n.

Ele

ven

kan

i huv

udsa

k fö

lja

skri

ftsp

råke

ts n

orm

er fö

r sp

råk-

rikt

ighe

t.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

fö

rmed

la e

gna

tank

ar o

ch å

sikt

er

på e

tt n

yans

erat

sät

t sa

mt g

e-no

mfö

ra m

untli

g fr

amst

älln

ing

infö

r en

gru

pp. D

etta

gör

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et. D

en m

untli

ga

fram

stäl

lnin

gen

är s

amm

anhä

ng-

ande

och

beg

ripl

ig, o

ch d

ispo

si

tion

en t

ydlig

t ur

skilj

bar.

Spr

åket

är

ledi

gt o

ch a

npas

sat t

ill s

yfte

, m

otta

gare

och

kom

mun

ikat

ions

-si

tuat

ion.

Ele

ven

har

viss

åhö

ra

rkon

takt

. Vid

are

kan

elev

en

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da n

ågot

pr

esen

tati

onst

ekni

skt h

jälp

med

el

som

stö

der

och

tydl

iggö

r de

n m

untl

iga

fram

stäl

lnin

gen.

Ele

ven

kan

skri

va a

rgum

ente

ran-

de te

xt o

ch a

ndra

type

r av

text

er,

som

är

sam

man

häng

ande

och

be-

grip

liga

sam

t anp

assa

de ti

ll sy

fte,

m

otta

gare

och

kom

mun

ikat

ions

-si

tuat

ion.

Dis

posi

tion

en i

den

skri

ftlig

a fr

amst

älln

inge

n är

ty

dlig

t ur

skilj

bar.

Ele

ven

kan

i huv

udsa

k fö

lja s

krift

språ

kets

no

rmer

för

språ

krik

tigh

et, o

ch

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

för-

med

la e

gna

tank

ar o

ch å

sikt

er

på e

tt n

yans

erat

sät

t sa

mt

ge no

mfö

ra m

untli

g fr

amst

äll-

ning

infö

r en

gru

pp. D

etta

gö

r el

even

med

säk

erhe

t. D

en

mun

tliga

fram

stäl

lnin

gen

är

sam

man

häng

ande

, beg

ripl

ig o

ch

väld

ispo

nera

d. S

pråk

et ä

r le

digt

oc

h an

pass

at ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n.

Ele

ven

har

god

åhör

arko

ntak

t.

Vid

are

kan

elev

en m

ed s

äker

het

anvä

nda

någo

t pre

sent

atio

ns-

tekn

iskt

hjä

lpm

edel

som

stö

der,

tydl

iggö

r oc

h är

väl

inte

grer

at

i den

mun

tlig

a fr

amst

älln

inge

n.

Ele

ven

kan

skri

va a

rgum

ente

-ra

nde

text

och

and

ra ty

per

av

text

er, s

om ä

r sa

mm

anhä

ngan

de,

begr

iplig

a oc

h vä

ldis

pone

rade

sa

mt a

npas

sade

till

syft

e, m

ot-

taga

re o

ch k

omm

unik

atio

ns-

situ

atio

n. D

ispo

siti

onen

i de

n sk

rift

liga

fram

stäl

lnin

gen

är

tydl

igt

ursk

iljba

r. E

leve

n ka

n i h

uvud

sak

följa

skr

iftsp

råke

ts

norm

er fö

r sp

råkr

ikti

ghet

, och

SVENSKA

167

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 1

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

läsa

, refl

ekte

ra ö

ver

och

göra

enk

la s

amm

anfa

tt-

ning

ar a

v te

xter

sam

t skr

iva

egna

te

xter

som

ank

nyte

r ti

ll de

t lä

sta.

I

sitt

arb

ete

värd

erar

och

gra

nska

r el

even

med

vis

s sä

kerh

et k

ällo

r kr

itis

kt s

amt t

illäm

par

grun

d-lä

ggan

de r

egle

r fö

r ci

tat-

och

re

fera

ttek

nik.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt å

terg

e in

nehå

llet i

någ

ra c

entr

ala

sven

s-ka

och

inte

rnat

ione

lla s

könl

it-

terä

ra v

erk

och

anna

t ber

ätta

nde.

D

essu

tom

kan

ele

ven

över

sikt

ligt

redo

göra

för

någr

a sa

mba

nd

mel

lan

olik

a ve

rk g

enom

att

ge

exem

pel p

å ge

men

sam

ma

tem

an

och

mot

iv. E

leve

n åt

erge

r nå

gon

iakt

tage

lse

och

form

uler

ar e

gna

tank

ar m

ed u

tgån

gspu

nkt

i ber

ätta

ndet

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

språ

ket

är v

arie

rat

och

delv

is

välfo

rmul

erat

.

Ele

ven

kan

läsa

, refl

ekte

ra ö

ver

och

göra

sam

man

fatt

ning

ar a

v te

xter

sam

t skr

iva

egna

text

er

som

lyft

er fr

am h

uvud

tank

en

i det

läst

a. I

sit

t arb

ete

värd

erar

oc

h gr

ansk

ar e

leve

n m

ed v

iss

säke

rhet

käl

lor

krit

iskt

sam

t ti

lläm

par

grun

dläg

gand

e re

gler

fö

r ci

tat-

och

ref

erat

tekn

ik.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt å

terg

e in

nehå

llet i

någ

ra c

entr

ala

sven

s-ka

och

inte

rnat

ione

lla s

könl

it-

terä

ra v

erk

och

anna

t ber

ätta

nde.

E

leve

n re

flekt

erar

ock

så ö

ver

inne

håll

och

form

med

hjä

lp

av n

ågra

ber

ätta

rtek

nisk

a oc

h st

ilist

iska

beg

repp

. Des

suto

m

kan

elev

en u

tför

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

sam

band

mel

lan

olik

a ve

rk g

enom

att

ge

exem

pel p

å ge

men

sam

ma

tem

an o

ch m

otiv

. E

leve

n åt

erge

r nå

gra

iakt

tage

lser

oc

h fo

rmul

erar

väl

grun

dade

eg

na ta

nkar

med

utg

ångs

punk

t i b

erät

tand

et.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

språ

ket

är v

arie

rat

och

inne

hå

ller

goda

form

uler

inga

r.

Ele

ven

kan

läsa

, refl

ekte

ra ö

ver

och

göra

sam

man

fatt

ning

ar a

v te

xter

sam

t skr

iva

egna

text

er

som

lyft

er fr

am h

uvud

tank

en

i det

läst

a oc

h ge

r ny

a, r

elev

anta

pe

rspe

ktiv

. I s

itt a

rbet

e vä

rder

ar

och

gran

skar

ele

ven

med

säk

er

het

källo

r kr

itis

kt s

amt t

illäm

par

grun

dläg

gand

e re

gler

för

cita

t-

och

refe

ratt

ekni

k.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt å

terg

e in

nehå

llet i

någ

ra c

entr

ala

sven

s-ka

och

inte

rnat

ione

lla s

könl

it-

terä

ra v

erk

och

anna

t ber

ätta

nde.

E

leve

n re

flekt

erar

ock

så ö

ver

inne

håll

och

form

med

hjä

lp

av n

ågra

ber

ätta

rtek

nisk

a oc

h st

ilist

iska

beg

repp

. Des

suto

m

kan

elev

en u

tför

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

sam

band

mel

lan

olik

a ve

rk g

enom

att

ge

exem

pel p

å ge

men

sam

ma

tem

an o

ch m

otiv

. E

leve

n åt

erge

r nå

gra

iakt

tage

lser

, fo

rmul

erar

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

egn

a ta

nkar

med

ut

gång

spun

kt i

berä

ttan

det s

amt

SVENSKA

168

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 1

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

göra

enk

la r

eflek

tio-

ner

över

hur

spr

åklig

var

iati

on

häng

er s

amm

an m

ed ta

lare

och

ko

mm

unik

atio

nssi

tuat

ion

sam

t ge

exe

mpe

l på

hur

språ

k oc

h sp

råkb

ruk

kan

mar

kera

avs

tånd

oc

h sa

mhö

righ

et. D

essu

tom

re

sone

rar

elev

en ö

vers

iktl

igt

om a

ttit

yder

till

någo

n fo

rm

av s

pråk

lig v

aria

tion

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

re

flekt

ione

r öv

er h

ur s

pråk

lig

vari

atio

n hä

nger

sam

man

med

ta

lare

och

kom

mun

ikat

ions

si-

tuat

ion

sam

t ge

exem

pel p

å oc

h di

skut

era

hur

språ

k oc

h sp

råk-

bruk

kan

mar

kera

avs

tånd

och

sa

mhö

righ

et. D

essu

tom

reso

nera

r el

even

öve

rsik

tlig

t, u

tifr

ån n

ågra

ol

ika

pers

pekt

iv, o

m a

ttit

yder

till

någr

a ol

ika

form

er a

v sp

råkl

ig

vari

atio

n.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

rela

tera

r in

nehå

llet

i ber

ätta

ndet

på

ett

rel

evan

t sä

tt t

ill a

llmän

m

änsk

liga

förh

ålla

nden

.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

refl

ekti

oner

öve

r hu

r sp

råkl

ig v

aria

tion

hän

ger

sam

-m

an m

ed ta

lare

och

kom

mun

i-ka

tion

ssit

uati

on s

amt g

e ex

empe

l på

och

nya

nser

at d

isku

tera

hur

sp

råk

och

språ

kbru

k ka

n m

arke

ra

avst

ånd

och

sam

höri

ghet

. Des

s-ut

om r

eson

erar

ele

ven

utfö

rlig

t,

utif

rån

flera

olik

a pe

rspe

ktiv

, om

at

tity

der

till

flera

olik

a fo

rmer

av

språ

klig

var

iati

on.

SVENSKA

169




Centralt innehåll


• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.

• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk gransk-ning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.

• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skön litterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteratu-ren har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

• Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken.

• Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, be-griplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till

SVENSKA

170

viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan till-lämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fra-ser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomför muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är samman-hängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpas-sade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

SVENSKA

171

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskap-liga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla argument, egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är samman-hängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använ-da något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språk-riktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

SVENSKA

172

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskap-liga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

SVENSKA

173

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 2

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

fö

rmed

la a

rgum

ent,

egna

tank

ar

och

åsik

ter

sam

t gen

omfö

ra

mun

tlig

fram

stäl

lnin

g in

för

en

grup

p. D

etta

gör

ele

ven

med

vi

ss s

äker

het.

Den

mun

tliga

fr

amst

älln

inge

n är

sam

man

häng

-an

de, b

egri

plig

och

dis

posi

tion

en

tydl

igt

ursk

iljba

r. S

pråk

och

sti

l är

till

vis

s de

l anp

assa

de ti

ll sy

fte,

m

otta

gare

och

kom

mun

ikat

ions

-si

tuat

ion.

Ele

ven

har

viss

åhö

rar-

kont

akt.

Vid

are

kan

elev

en m

ed

viss

säk

erhe

t an

vänd

a nå

got

pres

enta

tion

stek

nisk

t hjä

lpm

edel

.

Ele

ver

kan

med

vis

s sä

kerh

et

sam

la, s

ovra

och

sam

man

stäl

la

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor.

Med

utg

ångs

punk

t frå

n de

tta

kan

elev

en s

kriv

a ut

reda

nde

och

argu

men

tera

nde

text

er s

om

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

för-

med

la a

rgum

ent,

egna

tank

ar o

ch

åsik

ter

på e

tt n

yans

erat

sät

t sa

mt

geno

mfö

r m

untli

g fr

amst

älln

ing

infö

r en

gru

pp. D

etta

gör

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et. D

en m

untli

ga

fram

stäl

lnin

gen

är s

amm

anhä

ng-

ande

, beg

ripl

ig o

ch v

äldi

spon

era

d. S

pråk

et ä

r le

digt

och

spr

åk

och

stil

är a

npas

sade

till

syft

e,

mot

taga

re o

ch k

omm

unik

atio

ns-

situ

atio

n. E

leve

n ha

r vi

ss

åhör

arko

ntak

t. V

idar

e ka

n el

even

m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

någ

ot

pres

enta

tion

stek

nisk

t hjä

lpm

edel

so

m s

töde

r oc

h ty

dlig

gör

den

mun

tlig

a fr

amst

älln

inge

n.

Ele

ver

kan

med

vis

s sä

kerh

et

sam

la, s

ovra

och

sam

man

stäl

la

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor.

Med

utg

ångs

punk

t frå

n de

tta

kan

elev

en s

kriv

a ut

reda

nde

och

argu

men

tera

nde

text

er s

om ä

r

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

fö

rmed

la a

rgum

ent,

egna

tank

ar

och

åsik

ter

på e

tt n

yans

erat

sä

tt s

amt g

enom

föra

mun

tlig

fram

stäl

lnin

g in

för

en g

rupp

. D

etta

gör

ele

ven

med

säk

erhe

t.

Den

mun

tliga

fram

stäl

lnin

gen

är s

amm

anhä

ngan

de, b

egri

plig

oc

h vä

ldis

pone

rad.

Spr

åket

är

ledi

gt, v

arie

rat

och

välfo

rm

uler

at, o

ch s

pråk

och

sti

l är

anpa

ssad

e ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n.

Fram

stäl

lnin

gen

inne

hålle

r så

väl

bely

sand

e ex

empe

l som

gen

eral

ise

ring

ar o

ch v

idga

de p

ersp

ekti

v.

Ele

ven

har

god

åhör

arko

ntak

t. V

idar

e ka

n el

even

med

säk

erhe

t an

vänd

a nå

got p

rese

ntat

ions

-te

knis

kt h

jälp

med

el s

om s

töde

r, ty

dlig

gör

och

är v

äl in

tegr

erat

i de

n m

untl

iga

fram

stäl

lnin

gen.

Ele

ver

kan

med

säk

erhe

t sa

mla

, so

vra

och

sam

man

stäl

la in

form

a-ti

on fr

ån o

lika

källo

r oc

h ka

n m

ed u

tgån

gspu

nkt f

rån

dett

a sk

riva

utr

edan

de o

ch a

rgum

en-

tera

nde

text

er s

om ä

r sa

mm

an-

SVENSKA

174

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 2

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

är s

amm

anhä

ngan

de o

ch h

ar

tydl

igt

ursk

iljba

r di

spos

itio

n.

Text

erna

är

till

viss

del

anp

as-

sade

till

syft

e, m

otta

gare

och

ko

mm

unik

atio

nssi

tuat

ion.

E

leve

n ka

n ti

lläm

pa r

egle

r fö

r ci

tat-

och

ref

erat

tekn

ik o

ch fö

ljer

i huv

udsa

k sk

rift

språ

kets

nor

mer

fö

r sp

råkr

ikti

ghet

. Spr

åket

är

vari

erat

och

inne

hålle

r go

da

form

uler

inga

r.

Ele

ven

kan

i skr

iftlig

elle

r m

unt-

lig a

rgum

enta

tion

form

uler

a en

te

s oc

h ge

väl

grun

dade

arg

umen

t ti

ll st

öd fö

r de

n.

Ele

ven

disk

uter

ar ö

vers

iktli

gt s

til,

inne

håll

och

bära

nde

tank

ar i

skön

litte

rära

ver

k oc

h fö

rfat

tar-

skap

från

olik

a ti

der

och

epok

er

utifr

ån n

ågra

cen

tral

a lit

tera

tur-

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

sam

man

häng

ande

, väl

disp

one

rade

och

som

ger

ett

nyt

t pe

rsp

ekti

v på

det

läst

a. D

essu

tom

re

sone

rar

och

drar

ele

ven

slut

sa

tser

uti

från

sin

a re

sone

man

g.

Text

erna

är

anpa

ssad

e ti

ll sy

fte,

m

otta

gare

och

kom

mun

ikat

ions

-si

tuat

ion.

Ele

ven

kan

tillä

mpa

re

gler

för

cita

t- o

ch r

efer

atte

knik

oc

h fö

ljer

i huv

udsa

k sk

rift

språ

-ke

ts n

orm

er fö

r sp

råkr

ikti

ghet

. Sp

råke

t är

klar

t oc

h va

rier

at s

amt

inne

hålle

r go

da fo

rmul

erin

gar.

Ele

ven

kan

i skr

iftlig

elle

r m

unt-

lig a

rgum

enta

tion

form

uler

a en

te

s, h

ålla

sig

kon

sekv

ent

till

den

och

ge v

älgr

unda

de a

rgum

ent t

ill

stöd

för

den.

Ele

ven

disk

uter

ar ö

vers

iktli

gt

stil,

inne

håll

och

bära

nde

tank

ar

i skö

nlit

terä

ra v

erk

och

för-

fatt

arsk

ap fr

ån o

lika

tide

r oc

h

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

häng

ande

och

väl

disp

oner

ade.

Fr

amst

älln

inge

n in

nehå

ller

såvä

l be

lysa

nde

exem

pel s

om n

ya

och

vidg

ade

pers

pekt

iv p

å de

t lä

sta.

Des

suto

m r

eson

erar

och

dr

ar e

leve

n vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

slu

tsat

ser

utif

rån

sina

res

onem

ang.

Tex

tern

a är

an

pass

ade

till

syft

e, m

otta

gare

oc

h ko

mm

unik

atio

nssi

tuat

ion.

E

leve

n ka

n ti

lläm

pa r

egle

r fö

r ci

tat-

och

ref

erat

tekn

ik o

ch fö

ljer

i huv

udsa

k sk

rift

språ

kets

nor

mer

fö

r sp

råkr

ikti

ghet

. Spr

åket

är

träf

fsäk

ert,

kla

rt o

ch v

arie

rat o

ch

inne

hålle

r go

da fo

rmul

erin

gar.

Ele

ven

kan

i skr

iftlig

elle

r m

unt-

lig a

rgum

enta

tion

form

uler

a en

te

s, h

ålla

sig

kon

sekv

ent

till

den

och

ge v

älgr

unda

de a

rgum

ent

till

stöd

för

den.

Des

suto

m

kan

elev

en p

å et

t re

leva

nt s

ätt

bem

öta

tänk

ta m

otar

gum

ent.

Ele

ven

disk

uter

ar ö

vers

iktli

gt

stil,

inne

håll

och

bära

nde

tank

ar

i skö

nlit

terä

ra v

erk

och

för-

fatt

arsk

ap fr

ån o

lika

tide

r oc

h

SVENSKA

175

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 2

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

vete

nska

plig

a be

grep

p. E

leve

n ge

r ex

empe

l på

och

disk

uter

ar

över

sikt

ligt

sam

band

mel

lan

skön

litte

ratu

r oc

h id

éstr

öm-

ning

ar i

sam

hälle

t.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt u

tifrå

n sp

råke

xem

pel r

edog

öra

för

hur

olik

a ty

per

av s

atse

r, fr

aser

och

or

d i s

vens

ka s

pråk

et ä

r up

pbyg

g-da

och

sam

spel

ar m

ed v

aran

dra

i g

ram

mat

iken

.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r nå

gon

aspe

kt a

v sp

råks

itua

-ti

onen

i Sv

erig

e oc

h öv

riga

N

orde

n.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

epok

er u

tifr

ån n

ågra

få c

entr

ala

litte

ratu

rvet

ensk

aplig

a be

grep

p.

Ele

ven

ger

exem

pel p

å lit

terä

ra

verk

ning

smed

el o

ch d

isku

tera

r ut

förl

igt

hur

de s

könl

itte

rära

ve

rken

förm

edla

r id

éer

och

käns

lor

sam

t sä

tter

des

sa v

erk

och

förf

atta

rska

p i r

elat

ion

till

förh

ålla

nden

och

idés

tröm

ning

ar

i sam

hälle

t.

Ele

ven

kan

med

vis

s pr

ecis

ion

utifr

ån s

pråk

exem

pel r

edog

öra

för

hur

olik

a ty

per

av s

atse

r, fr

aser

och

ord

i sv

ensk

a sp

råke

t är

upp

bygg

da o

ch s

amsp

elar

med

va

rand

ra i

gram

mat

iken

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

aspe

kter

av

språ

ksit

uati

o-ne

n i S

veri

ge o

ch ö

vrig

a N

orde

n.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

epok

er u

tifr

ån n

ågra

få c

entr

ala

litte

ratu

rvet

ensk

aplig

a be

grep

p.

Ele

ven

ger

exem

pel p

å lit

terä

ra

verk

ning

smed

el, r

eson

erar

ny

anse

rat

om d

essa

och

dis

kute

rar

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

hur

de

skön

litte

rära

ver

ken

förm

edla

r id

éer

och

käns

lor

sam

t sä

tter

de

ssa

verk

och

förf

atta

rska

p i

rela

tion

till

förh

ålla

nden

och

id

éstr

ömni

ngar

i sa

mhä

llet.

Ele

ven

kan

med

god

pre

cisi

on

utifr

ån s

pråk

exem

pel r

edog

öra

för

hur

olik

a ty

per

av s

atse

r, fr

aser

och

ord

i sv

ensk

a sp

råke

t är

upp

bygg

da o

ch s

amsp

elar

med

va

rand

ra i

gram

mat

iken

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

aspe

kter

av

spr

åksi

tuat

ione

n i S

veri

ge o

ch

övri

ga N

orde

n.

SVENSKA

176




Centralt innehåll


• Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.

• Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.

• Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.

• Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.

• Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

• Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verknings-medel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder informa-tion från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskap-lig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kom-munikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktig-het. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

SVENSKA

177

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik.

Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna.

Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskaps-förhållanden och historiska utveckling.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt för-medla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder informa-tion från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av veten-skaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik.

Eleven kan göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturveten-skapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.

SVENSKA

178

Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskaps-förhållanden och historiska utveckling.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt för-medla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig ka-raktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

Eleven kan göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär ana-lys av ett tema, en genre eller ett författarskap ur flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.

SVENSKA

179

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 3

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, mun

tligt

fö

rmed

la e

gna

tank

ar o

ch å

sikt

er

sam

t gen

omfö

ra m

untli

g fr

am-

stäl

lnin

g in

för

en g

rupp

. Det

ta

gör

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

. Sp

råk,

sti

l och

dis

posi

tion

är

anpa

ssad

e ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n,

och

elev

en a

nvän

der

med

vis

s sä

kerh

et r

etor

iska

ver

knin

gs-

med

el. E

leve

n ha

r vi

ss å

höra

r-ko

ntak

t. V

idar

e ka

n el

even

med

vi

ss s

äker

het

anvä

nda

någo

t pr

esen

tati

onst

ekni

skt h

jälp

med

el.

Ele

ver

kan

med

vis

s sä

kerh

et

sam

la, s

ovra

och

sam

man

stäl

la

stor

a m

ängd

er in

form

atio

n fr

ån

olik

a kä

llor

och

kan

med

ut

gång

spun

kt fr

ån d

etta

skr

iva

text

er a

v ve

tens

kapl

ig k

arak

-tä

r oc

h an

dra

text

er. T

exte

rna

är s

amm

anhä

ngan

de o

ch h

ar

tydl

igt

ursk

iljba

r di

spos

itio

n.

Text

erna

är

dess

utom

till

vis

s de

l

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, på

ett

nyan

se

rat

sätt

mun

tligt

förm

edla

eg

na ta

nkar

och

åsi

kter

sam

t ge

nom

föra

mun

tlig

fram

stäl

lnin

g in

för

en g

rupp

. Det

ta g

ör e

leve

n m

ed v

iss

säke

rhet

. Spr

åk, s

til

och

disp

osit

ion

är v

äl a

npas

-sa

de ti

ll sy

fte,

mot

taga

re o

ch

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n, o

ch

elev

en a

nvän

der

med

säk

erhe

t re

tori

ska

verk

ning

smed

el. E

leve

n ha

r vi

ss å

höra

rkon

takt

. Vid

are

kan

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

an

vänd

a nå

got p

rese

ntat

ions

-te

knis

kt h

jälp

med

el s

om s

töde

r oc

h ty

dlig

gör

den

mun

tlig

a fr

amst

älln

inge

n.

Ele

ver

kan

med

vis

s sä

kerh

et

sam

la, s

ovra

och

sam

man

-st

älla

sto

ra m

ängd

er in

form

a-ti

on fr

ån o

lika

källo

r oc

h ka

n m

ed u

tgån

gspu

nkt f

rån

dett

a sk

riva

text

er a

v ve

tens

kapl

ig

kara

ktär

och

and

ra te

xter

. Te

xter

na ä

r sa

mm

anhä

ngan

de

och

väld

ispo

nera

de. T

exte

rna

är

anpa

ssad

e ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan,

i fö

rber

edda

sam

tal

och

disk

ussi

oner

, på

ett n

yans

erat

sä

tt m

untli

gt fö

rmed

la e

gna

tan-

kar

och

åsik

ter

sam

t gen

omfö

ra

mun

tlig

fram

stäl

lnin

g in

för

en

grup

p. D

etta

gör

ele

ven

med

sä

kerh

et. S

pråk

, sti

l och

dis

posi

-ti

on ä

r vä

l anp

assa

de ti

ll sy

fte,

m

otta

gare

och

kom

mun

ikat

ions

-si

tuat

ion

och

elev

en a

nvän

der

med

säk

erhe

t oc

h på

ett

ef

fekt

fullt

sät

t re

tori

ska

verk

-ni

ngsm

edel

. Ele

ven

har

god

åhör

arko

ntak

t. V

idar

e ka

n el

even

m

ed s

äker

het

anvä

nda

någo

t pr

esen

tati

onst

ekni

skt h

jälp

med

el

som

stö

der,

tydl

iggö

r oc

h är

vä

l int

egre

rat

i den

mun

tlig

a fr

amst

älln

inge

n.

Ele

ver

kan

med

säk

erhe

t sa

mla

, so

vra

och

sam

man

stäl

la s

tora

m

ängd

er in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r oc

h sk

rive

r m

ed u

tgån

gs-

punk

t frå

n de

tta

text

er a

v ve

ten-

skap

lig k

arak

tär

och

andr

a te

xter

. Te

xter

na ä

r sa

mm

anhä

ngan

de

och

väld

ispo

nera

de. T

exte

rna

är

dess

utom

väl

anp

assa

de ti

ll sy

fte,

m

otta

gare

och

kom

mun

ikat

ions

-

SVENSKA

180

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 3

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

anpa

ssad

e ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n.

Ele

ven

kan

värd

era

och

gran

ska

källo

r kr

itis

kt, t

illäm

pa r

egle

r fö

r ci

tat-

och

ref

erat

tekn

ik s

amt i

hu

vuds

ak fö

lja s

krift

språ

kets

nor

-m

er fö

r sp

råkr

ikti

ghet

. Ele

vern

a be

hand

lar

källo

rna

på e

tt r

imlig

t sä

tt o

ch d

rar

rele

vant

a sl

utsa

tser

ut

ifrån

käl

lmat

eria

let.

Språ

ket

är v

arie

rat o

ch in

nehå

ller

goda

fo

rmul

erin

gar.

Ele

ven

kan

i skr

iftlig

elle

r m

unt-

lig a

rgum

enta

tion

form

uler

a en

te

s oc

h ge

väl

grun

dade

arg

umen

t ti

ll st

öd fö

r de

n.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et

anvä

nda

grun

dläg

gand

e re

tori

ska

begr

epp

som

ver

ktyg

i en

kla

anal

yser

av

reto

rik.

Ele

ven

kan

göra

en

förd

jupa

d,

text

nära

litt

erär

ana

lys

av e

tt

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n.

Ele

ven

kan

värd

era

och

gran

ska

källo

r kr

itis

kt, t

illäm

pa r

egle

r fö

r ci

tat-

och

ref

erat

tekn

ik s

amt i

hu

vuds

ak fö

lja s

krift

språ

kets

nor

-m

er fö

r sp

råkr

ikti

ghet

. Ele

vern

a be

hand

lar

källo

rna

på e

tt r

imlig

t sä

tt o

ch d

rar

rele

vant

a sl

utsa

tser

ut

ifrån

käl

lmat

eria

let.

Språ

ket ä

r kl

art

och

vari

erat

sam

t inn

ehål

ler

goda

form

uler

inga

r.

Ele

ven

kan

i skr

iftlig

elle

r m

unt-

lig a

rgum

enta

tion

form

uler

a en

te

s, h

ålla

sig

kon

sekv

ent

till

den

och

ge v

älgr

unda

de a

rgum

ent t

ill

stöd

för

den.

Ele

ven

kan

anvä

nda

grun

d-lä

ggan

de r

etor

iska

beg

repp

som

ve

rkty

g i u

tför

liga

anal

yser

av

reto

rik.

Ele

ven

kan

göra

en

förd

jupa

d oc

h ut

förl

ig t

extn

ära

litte

rär

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

situ

atio

n. E

leve

n ka

n vä

rder

a oc

h gr

ansk

a kä

llor

krit

iskt

, till

ämpa

re

gler

för

cita

t- o

ch r

efer

atte

knik

sa

mt i

huv

udsa

k fö

lja s

krift

språ

-ke

ts n

orm

er fö

r sp

råkr

ikti

ghet

. E

leve

rna

beha

ndla

r kä

llorn

a på

ett

ski

cklig

t sä

tt o

ch d

rar

rele

vant

a sl

utsa

tser

uti

från

kä

llmat

eria

let.

Språ

ket ä

r tr

äff

säke

rt, k

lart

, var

iera

t och

öve

r la

g vä

lform

uler

at.

Ele

ven

kan

i skr

iftlig

elle

r m

unt-

lig a

rgum

enta

tion

form

uler

a en

tes,

hål

la s

ig k

onse

kven

t ti

ll de

n oc

h ge

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

arg

umen

t till

stö

d fö

r de

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

på

ett

rele

vant

sät

t be

möt

a tä

nkta

m

otar

gum

ent.

Ele

ven

kan

med

god

säk

erhe

t an

vänd

a gr

undl

ägga

nde

reto

risk

a be

grep

p so

m v

erkt

yg i

utfö

rlig

a oc

h ny

anse

rade

ana

lyse

r av

re

tori

k.

Ele

ven

kan

göra

en

förd

jupa

d,

utfö

rlig

, trä

ffsä

ker

och

nyan

SVENSKA

181

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka 3

, 100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

tem

a, e

n ge

nre

elle

r et

t för

fatt

ar-

skap

. I a

naly

sen

anvä

nder

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et li

tter

atur

ve-

tens

kapl

iga

begr

epp

och

verk

tyg

sam

t ger

stö

d fö

r si

n to

lkni

ng

geno

m b

eläg

g fr

ån te

xter

na.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r nå

gra

aspe

kter

av

det s

vens

ka

språ

kets

slä

ktsk

apsf

örhå

lland

en

och

hist

oris

ka u

tvec

klin

g.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

anal

ys a

v et

t tem

a, e

n ge

nre

elle

r et

t för

fatt

arsk

ap. I

ana

lyse

n an

-vä

nder

ele

ven

med

vis

s sä

kerh

et

litte

ratu

rvet

ensk

aplig

a be

grep

p oc

h ve

rkty

g sa

mt g

er s

töd

för

sin

tolk

ning

gen

om v

äl v

alda

bel

ägg

från

text

erna

.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra

för

någr

a as

pekt

er a

v de

t sve

nska

sp

råke

ts s

läkt

skap

s för

hålla

nden

oc

h hi

stor

iska

utv

eckl

ing.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

sera

d te

xtnä

ra li

tter

är a

naly

s av

ett

tem

a, e

n ge

nre

elle

r et

t fö

rfat

tars

kap

ur fl

era

pers

pekt

iv.

I an

alys

en a

nvän

der

elev

en m

ed

säke

rhet

litt

erat

urve

tens

kapl

iga

begr

epp

och

verk

tyg

sam

t ger

st

öd fö

r si

n to

lkni

ng g

enom

väl

va

lda

belä

gg fr

ån te

xter

na.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t oc

h ny

an

sera

t re

dogö

ra fö

r nå

gra

aspe

kter

av

det

sve

nska

spr

åket

s sl

äkt-

skap

sför

hålla

nden

och

his

tori

ska

utve

cklin

g. D

essu

tom

kan

ele

ven

dra

rele

vant

a ge

nere

lla s

luts

atse

r om

spr

åkfö

ränd

ring

.

SVENSKA

182

4.9 SVENSKA SOM ANDRASPRÅKÄmnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet. Det är också genom språket som vi uttrycker vår personlighet och interagerar med an-dra människor i olika situationer. Ämnet bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet och tillit till sin egen språkförmåga, samtidigt som de får en ökad respekt för andras språk och andras sätt att uttrycka sig.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen flerspråkighet och sina förutsättningar att erövra och utveckla ett funktionellt och rikt andraspråk i det svenska samhället.

I undervisningen ska eleverna få rikligt med tillfällen att möta, producera och analy-sera muntligt och skriftligt språk. Skönlitteratur, texter av olika slag, film och andra medier ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och före-ställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och ny-anserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara.

Flerspråkighet är en tillgång för såväl individen som samhället, och genom att jäm-föra språkkunskaper och språkliga erfarenheter med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla en bättre förståelse av vilken funktion språket har för kommunikation, tänkande och lärande.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.

183

7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk.

8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen.

Kurser i ämnet

• Svenska som andraspråk 1, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.

• Svenska som andraspråk 2, som bygger på kursen svenska som andraspråk 1.

• Svenska som andraspråk 3, som bygger på kursen svenska som andraspråk 2.


Svenska som andraspråk 1, 100 poäng


Kursen svenska som andraspråk 1 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situa-tion och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mot-tagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.

• Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.

• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

184

• Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.

• Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språk-variationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk.

• Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.

• Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och an-passar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika ty-per av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Elev-en kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget D



185

Betyget C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berät-tande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mel-lan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrå-det, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.


186

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, stu-dierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berät-tande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är ty-piska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.


187

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 1,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

äm

nen

som

rör

var

dag,

sam

hälle

, stu

dier

oc

h ar

bete

, och

anp

assa

r ti

ll vi

ss

del s

itt s

pråk

eft

er ä

mne

, syf

te,

situ

atio

n oc

h m

otta

gare

. Ele

ven

kan

göra

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

där

sam

man

hang

et ä

r lä

tt a

tt

följa

. Ele

ven

kan

skri

va o

lika

type

r av

text

er s

om ä

r sa

mm

an-

häng

ande

och

beg

ripl

iga

och

i hu

vuds

ak fö

ljer

norm

erna

för

den

vald

a te

xtty

pen.

Ord

förr

å-de

t, ut

tale

t och

den

gra

mm

atis

ka

behä

rskn

inge

n är

tillr

äckl

igt

god

för

att d

en s

krift

liga

och

mun

tliga

kom

mun

ikat

ione

n in

te

ska

hind

ras

anna

t än

i un

dan

tags

fall.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

åter

ge

det h

uvud

sakl

iga

inne

hålle

t i

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

äm

nen

som

rör

var

dag,

sam

hälle

, stu

dier

oc

h ar

bete

, och

till

vis

s de

l an-

pass

a si

tt s

pråk

eft

er ä

mne

, syf

te,

situ

atio

n oc

h m

otta

gare

. Ele

ven

kan

göra

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

där

sam

man

hang

et ä

r lä

tt a

tt

följa

. I d

essa

kan

ele

ven

lyft

a fr

am h

uvud

tank

en o

ch s

töde

r de

n m

ed e

xem

pel.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

type

r av

text

er s

om

är s

amm

anhä

ngan

de, b

egri

p-lig

a oc

h vä

lstr

uktu

rera

de o

ch i

huvu

dsak

följe

r no

rmer

na fö

r de

n va

lda

text

type

n. E

leve

n ka

n de

lvis

anp

assa

sti

len

till

text

ty

pen.

Ord

förr

ådet

, utt

alet

och

de

n gr

amm

atis

ka b

ehär

skni

ngen

är

tillr

äckl

igt g

od fö

r at

t den

sk

rift

liga

och

mun

tliga

kom

-m

unik

atio

nen

inte

ska

hin

dras

. N

är o

rdfö

rråd

et in

te r

äcke

r ti

ll ka

n el

even

vis

a pr

ov p

å nå

gon

stra

tegi

för

att

uttr

ycka

sig

på

anna

t sä

tt.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

och

med

vi

ktig

a de

talje

r åt

erge

det

huv

ud-

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

kom

pl

exa

ämne

n so

m r

ör v

arda

g,

sam

hälle

, stu

dier

och

arb

ete,

oc

h ka

n ti

ll st

or d

el a

npas

sa s

itt

språ

k ef

ter

ämne

, syf

te, s

itua

-ti

on o

ch m

otta

gare

. Ele

ven

kan

göra

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

där

sam

man

hang

et ä

r lä

tt a

tt fö

lja. I

de

ssa

kan

elev

en e

ffek

tivt

lyft

a fr

am h

uvud

tank

en o

ch s

töde

r de

n m

ed e

xem

pel.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

type

r av

text

er, ä

ven

om k

ompl

exa

ämne

n, s

om ä

r sa

mm

anhä

ngan

de, b

egri

plig

a,

deta

ljrik

a oc

h vä

lstr

uktu

rera

de

och

i huv

udsa

k fö

ljer

norm

erna

fö

r de

n va

lda

text

type

n. E

leve

n ka

n de

lvis

anp

assa

sti

len

till

text

type

n oc

h lä

sare

n. O

rdfö

rrå-

det,

utta

let o

ch d

en g

ram

mat

iska

be

härs

knin

gen

är ti

llräc

klig

t go

d fö

r at

t den

skr

iftlig

a oc

h m

untli

ga k

omm

unik

atio

nen

ska

fung

era

väl.

När

ord

förr

ådet

in

te r

äcke

r ti

ll ka

n el

even

vis

a pr

ov p

å ol

ika

slag

s st

rate

gier

för

att

uttr

ycka

sig

på

anna

t sä

tt.

Ele

ven

kan

med

vik

tiga

det

alje

r oc

h ny

anse

r åt

erge

det

huv

ud-


188

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 1,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

mun

tliga

och

skr

iftlig

a fr

am-

stäl

lnin

gar

som

före

kom

mer

i va

rdag

en, s

amhä

llet,

stud

iern

a oc

h ar

bete

t. E

leve

n ka

n vä

rder

a oc

h kr

itis

kt g

rans

ka in

nehå

llet

med

enk

la o

mdö

men

. Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

för

inne

hålle

t i e

nkla

text

er a

v ol

ika

slag

och

mod

ern

skön

litte

ratu

r. E

leve

n ka

n an

pass

a si

n lä

snin

g ef

ter

text

type

n oc

h vi

sar

geno

m

exem

pel s

killn

aden

mel

lan

berä

t-ta

nde,

bes

kriv

ande

, åte

rgiv

ande

, in

stru

eran

de o

ch a

rgum

ente

-ra

nde

drag

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da a

ndra

s te

xter

so

m m

önst

er i

sin

egen

spr

åk-

prod

ukti

on.

Ele

ven

kan

göra

enk

la r

eflek

tio-

ner

över

hur

spr

åklig

var

iati

on

häng

er s

amm

an m

ed ta

lare

, syf

te

och

kom

mun

ikat

ions

situ

atio

n sa

mt h

ur s

pråk

i ol

ika

situ

atio

-ne

r ka

n ha

olik

a st

atus

. Ele

ven

ger

ocks

å ex

empe

l på

språ

klig

a

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

sakl

iga

inne

hålle

t i m

untli

ga o

ch

skri

ftlig

a fr

amst

älln

inga

r so

m

före

kom

mer

i va

rdag

en, s

amhä

l-le

t, st

udie

rna

och

arbe

tet.

Ele

ven

kan

värd

era

och

krit

iskt

gra

nska

in

nehå

llet m

ed e

nkla

om

döm

en.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r in

nehå

llet i

enk

la te

xter

av

olik

a sl

ag o

ch m

oder

n sk

önlit

-te

ratu

r. E

leve

n ka

n an

pass

a si

n lä

snin

g ef

ter

text

type

n sa

mt v

isar

ge

nom

exe

mpe

l, oc

h fö

rkla

rar

med

des

sa s

om u

tgån

gspu

nkt,

sk

illna

den

mel

lan

berä

ttan

de,

besk

riva

nde,

åte

rgiv

ande

, ins

tru-

eran

de o

ch a

rgum

ente

rand

e dr

ag.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

n-pa

ssa

andr

as te

xter

som

mön

ster

i s

in e

gen

språ

kpro

dukt

ion.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

re

flekt

ione

r öv

er h

ur s

pråk

lig

vari

atio

n hä

nger

sam

man

med

ta

lare

, syf

te o

ch k

omm

unik

a-ti

onss

itua

tion

sam

t hur

spr

åk

i olik

a si

tuat

ione

r ka

n ha

olik

a st

atus

. Ele

ven

ger

ocks

å ex

empe

l

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

sakl

iga

inne

hålle

t i m

untli

ga o

ch

skri

ftlig

a fr

amst

älln

inga

r so

m

före

kom

mer

i va

rdag

en, s

amhä

l-le

t, st

udie

rna

och

arbe

tet.

Ele

ven

kan

värd

era

och

krit

iskt

gra

nska

in

nehå

llet m

ed n

yans

erad

e om

-dö

men

. Ele

ven

kan

redo

göra

för

inne

hålle

t i e

nkla

text

er a

v ol

ika

slag

och

mod

ern

skön

litte

ratu

r sa

mt r

elat

era

inne

hålle

t ti

ll eg

na

erfa

renh

eter

och

allm

änm

än

sklig

a oc

h sa

mhä

llelig

a fö

rhål

la

nden

. Ele

ven

kan

anpa

ssa

sin

läsn

ing

efte

r te

xtty

pen

sam

t vis

ar

geno

m e

xem

pel,

och

förk

lara

r m

ed d

essa

som

utg

ångs

punk

t,

skill

nade

n m

ella

n be

rätt

ande

, be

skri

vand

e, å

terg

ivan

de, i

nstr

u-er

ande

och

arg

umen

tera

nde

drag

. E

leve

n ka

n m

ed s

äker

het

an-

vänd

a an

dras

text

er s

om m

önst

er

i sin

ege

n sp

råkp

rodu

ktio

n.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

oc

h ny

anse

rade

refl

ekti

oner

öve

r hu

r sp

råkl

ig v

aria

tion

hän

ger

sam

man

med

tala

re, s

yfte

och

ko

mm

unik

atio

nssi

tuat

ion

sam

t hu

r sp

råk

i olik

a si

tuat

ione

r ka

n ha

olik

a st

atus

. Ele

ven

ger

ocks

å


189

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 1,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

drag

som

är

typi

ska

för

tal-

och

sk

rift

språ

k. D

essu

tom

kan

ele

ven

över

sikt

ligt

redo

göra

för

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n sv

ensk

a oc

h si

tt e

get m

oder

smål

. Ele

ven

kan

göra

enk

la r

eflek

tion

er ö

ver

sin

egen

spr

åkan

vänd

ning

sam

t ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

ol

ika

stra

tegi

er fö

r at

t utv

eckl

a si

tt e

get l

äran

de.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

på s

pråk

liga

drag

som

är

typi

ska

för

tal-

och

skr

iftsp

råk.

Des

sut-

om k

an e

leve

n ut

förl

igt

redo

göra

fö

r lik

hete

r oc

h sk

illna

der

mel

lan

sven

ska

och

sitt

ege

t mod

ersm

ål.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

re

flekt

ione

r öv

er s

in e

gen

språ

k-an

vänd

ning

sam

t kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da o

lika

stra

tegi

er

för

att u

tvec

kla

sitt

ege

t lär

ande

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

exem

pel p

å sp

råkl

iga

drag

som

är

typi

ska

för

tal-

och

skr

iftsp

råk.

D

essu

tom

kan

ele

ven

utfö

rlig

t oc

h ny

anse

rat

redo

göra

för

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n sv

ensk

a oc

h si

tt e

get m

oder

smål

. E

leve

n ka

n gö

ra v

älgr

unda

de

och

nyan

sera

de r

eflek

tion

er ö

ver

sin

egen

spr

åkan

vänd

ning

sam

t ka

n m

ed s

äker

het

anvä

nda

olik

a st

rate

gier

för

att u

tvec

kla

sitt

ege

t lä

rand

e. D

essa

anv

ände

r el

even

oc

kså

för

att

dra

slut

sats

er o

m

hur

språ

k an

vänd

s.


190



Kursen svenska som andraspråk 2 omfattar punkterna 1–8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Stra-tegier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.

• Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textupp-byggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumente-rande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.


• Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.

• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.

• Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, tecken-språkets och dialekternas ställning och status.

• Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter elev-en andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.


191

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skön-litterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situa-tion och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undan-tagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i före-läsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situa-tion och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.


192

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus-sioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väl-disponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redo-göra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berät-tande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk.


193

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 2,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

äm

nen

som

rör

var

dag,

sam

hälle

, stu

dier

oc

h ar

bete

, och

till

vis

s de

l an-

pass

a si

tt s

pråk

eft

er s

yfte

, äm

ne

och

mot

taga

re. I

dis

kuss

ione

r be

möt

er e

leve

n an

dras

arg

umen

t, oc

h eg

na å

sikt

er u

nder

stöd

s m

ed

fakt

a oc

h ex

empe

l. E

leve

n ka

n gö

ra m

untli

ga a

nför

ande

n so

m ä

r vä

ldis

pone

rade

och

där

bud

ska-

pet f

ram

går

tydl

igt.

Ele

ven

kan

skri

va u

tred

ande

text

er m

ed r

efe-

rens

er ti

ll an

dra

källo

r. O

rdfö

rrå-

det,

utta

let o

ch d

en g

ram

mat

iska

be

härs

knin

gen

begr

änsa

r en

dast

i u

ndan

tags

fall

den

skri

ftlig

a oc

h m

untli

ga k

omm

unik

atio

nen.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

äm

-ne

n so

m r

ör v

arda

g, s

amhä

lle,

stud

ier

och

arbe

te, o

ch k

an t

ill

viss

del

anp

assa

sit

t spr

åk e

fter

sy

fte,

äm

ne o

ch m

otta

gare

. I

disk

ussi

oner

bem

öter

ele

ven

andr

as a

rgum

ent m

ed r

elev

anta

m

otar

gum

ent,

och

egn

a ås

ikte

r un

ders

töds

med

fakt

a, e

xem

pel

och

förk

lari

ngar

. Ele

ven

kan

göra

mun

tliga

anf

öran

den

som

är

väl

disp

oner

ade,

där

bud

skap

et

fram

går

tydl

igt o

ch in

nehå

lle

t är

anp

assa

t ti

ll åh

örar

na.

Ele

ven

kan

skri

va v

äldi

spon

erad

e ut

reda

nde

text

er m

ed r

efer

ense

r ti

ll an

dra

källo

r. O

rdfö

rråd

et,

utta

let o

ch d

en g

ram

mat

iska

be

härs

knin

gen

begr

änsa

r en

dast

i u

ndan

tags

fall

den

skri

ftlig

a oc

h m

untli

ga k

omm

unik

atio

nen.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

kom

pl

exa

ämne

n so

m r

ör v

arda

g,

sam

hälle

, stu

dier

och

arb

ete,

oc

h ti

ll st

or d

el a

npas

sa s

itt

språ

k ef

ter

ämne

, syf

te, s

itua

tion

oc

h m

otta

gare

. I d

isku

ssio

ner

bem

öter

ele

ven

andr

as a

rgum

ent

på e

tt s

pont

ant

och

ledi

gt s

ätt

med

rel

evan

ta m

otar

gum

ent,

oc

h eg

na å

sikt

er u

nder

stöd

s m

ed

deta

ljera

de fa

ktau

pply

snin

gar,

bely

sand

e ex

empe

l och

förk

la

ring

ar. E

leve

n ka

n gö

ra m

untli

ga

anfö

rand

en s

om ä

r vä

ldis

pone

ra-

de, d

är b

udsk

apet

fram

går

tydl

igt

och

inne

hålle

t är

anp

assa

t ti

ll åh

örar

na. A

vbro

tt o

ch fr

ågor

ha

nter

as le

digt

och

spo

ntan

t oc

h el

even

kan

anv

ända

bet

onin

g oc

h in

tona

tion

för

att

fram

häva

be

tyde

lsen

yans

er. E

leve

n ka

n sk

riva

väl

disp

oner

ade

utre

dand

e te

xter

som

lyft

er fr

am v

älgr

un

dade

slu

tsat

ser

och

har

refe

rens

er

till

andr

a kä

llor.

Ord

förr

ådet

, ut

tale

t och

den

gra

mm

atis

ka

behä

rskn

inge

n be

grän

sar

enda

st

i und

anta

gsfa

ll de

n sk

rift

liga

och

mun

tliga

kom

mun

ikat

ione

n.


194

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 2,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt å

terg

e de

t huv

udsa

klig

a in

nehå

llet i

fö

relä

snin

gar

och

text

er o

ch

kont

rolle

rar

förs

tåel

sen

av d

etal

jer

med

hjä

lp a

v st

rate

gier

och

olik

a hj

älpm

edel

. Ele

ven

kan

värd

era

och

kriti

skt g

rans

ka in

nehå

llet

med

enk

la o

mdö

men

. Ele

ven

kan

över

sikt

ligt r

edog

öra

för

inne

hål-

let o

ch d

en g

rund

lägg

ande

ber

ät-

tars

truk

ture

n i s

könl

itter

ära

text

er

från

ski

lda

kultu

rer

och

olik

a ti-

der,

och

ger

dess

utom

exe

mpe

l på

någr

a ce

ntra

la te

man

och

mot

iv.

Ele

ven

kan

anpa

ssa

sitt

lyss

nand

e oc

h si

n lä

snin

g ef

ter

situ

atio

n oc

h te

xtty

p oc

h vi

sar

geno

m e

xem

pel

skill

nade

n m

ella

n be

rätt

ande

, be

skri

vand

e, å

terg

ivan

de o

ch

argu

men

tera

nde

drag

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da

andr

as te

xter

som

mön

ster

i si

n eg

en s

pråk

prod

uktio

n.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt å

terg

e de

t hu

vuds

aklig

a in

nehå

llet o

ch v

ik

tiga

det

alje

r i f

örel

äsni

ngar

och

te

xter

och

kon

trol

lera

r fö

rstå

else

n av

det

alje

r m

ed h

jälp

av

stra

tegi

er

och

olik

a hj

älpm

edel

. Des

suto

m

kan

elev

en ö

vers

iktli

gt r

edog

öra

för

tala

rens

elle

r fö

rfat

tare

ns

disp

osit

ion

och

atti

tyde

r ti

ll in

nehå

llet.

Ele

ven

kan

värd

era

och

kriti

skt g

rans

ka in

nehå

llet

med

enk

la o

mdö

men

. Ele

ven

kan

över

sikt

ligt r

edog

öra

för

inne

hålle

t och

den

gru

ndlä

ggan

de

berä

ttar

stru

ktur

en i

skön

litte

rära

te

xter

från

ski

lda

kultu

rer

och

olik

a tid

er, o

ch g

er d

essu

tom

ex

empe

l på

någr

a ce

ntra

la te

man

oc

h m

otiv

sam

t dis

kute

rar

dess

a öv

ersi

ktlig

t. E

leve

n ka

n an

pass

a si

tt ly

ssna

nde

och

sin

läsn

ing

efte

r si

tuat

ion

och

text

typ

och

visa

r ge

nom

exe

mpe

l ski

llnad

en m

ella

n be

rätt

ande

, bes

kriv

ande

, åte

rgi-

vand

e oc

h ar

gum

ente

rand

e dr

ag.

Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

n-vä

nda

andr

as te

xter

som

mön

ster

i s

in e

gen

språ

kpro

dukt

ion.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

åter

ge d

et h

uvud

sak-

liga

inne

hålle

t, vi

ktig

a de

talje

r oc

h un

derf

örst

ådda

sam

man

ha

ng i

före

läsn

inga

r oc

h te

xter

oc

h ko

ntro

llera

förs

tåel

sen

av

deta

ljer

med

hjä

lp a

v st

rate

gier

oc

h ol

ika

hjäl

pmed

el. D

essu

tom

ka

n el

even

öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra

för

tala

rens

elle

r fö

rfat

tare

ns

disp

osit

ion

och

atti

tyde

r ti

ll in

nehå

llet.

Ele

ven

kan

värd

era

och

krit

iskt

gra

nska

inne

hålle

t m

ed n

yans

erad

e om

döm

en.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

inne

-hå

llet o

ch d

en g

rund

lägg

ande

be

rätt

arst

rukt

uren

i sk

önlit

terä

ra

text

er fr

ån s

kild

a ku

lture

r oc

h ol

ika

tide

r, oc

h de

ssut

om g

e ex

empe

l på

någr

a ce

ntra

la te

man

oc

h m

otiv

sam

t di

skut

erar

des

sa

utfö

rlig

t. E

leve

n ka

n an

pass

a si

tt ly

ssna

nde

och

sin

läsn

ing

efte

r si

tuat

ion

och

text

typ

och

visa

r ge

nom

exe

mpe

l ski

llnad

en

mel

lan

berä

ttan

de, b

eskr

ivan

de,

åter

giva

nde

och

argu

men

tera

nde

drag

. Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a an

dras

text

er s

om m

öns-

ter

i sin

ege

n sp

råkp

rodu

ktio

n.


195

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 2,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

göra

enk

la r

eflek

-ti

oner

öve

r si

n eg

en o

ch a

ndra

s sp

råka

nvän

dnin

g sa

mt m

ed v

iss

säke

rhet

anv

ända

olik

a st

rate

gier

fö

r at

t utv

eckl

a si

tt e

get l

äran

de.

Des

suto

m k

an e

leve

n öv

ersi

ktlig

t re

dogö

ra fö

r sp

råks

itua

tion

en i

Sver

ige,

och

kan

ge

exem

pel p

å sp

råkl

ig v

aria

tion

, spr

åkfö

ränd

-ri

ngar

och

sve

nska

ns s

läkt

skap

s-fö

rhål

land

en m

ed a

ndra

spr

åk.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

re

flekt

ione

r öv

er s

in e

gen

och

andr

as s

pråk

anvä

ndni

ng s

amt

anvä

nder

med

vis

s sä

kerh

et o

lika

stra

tegi

er fö

r at

t utv

eckl

a si

tt e

get

lära

nde.

Des

suto

m k

an e

leve

n öv

ersi

ktlig

t re

dogö

ra fö

r sp

råk-

situ

atio

nen

i Sve

rige

, och

kan

ge

exe

mpe

l på

sam

t, m

ed d

essa

so

m u

tgån

gspu

nkt,

öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra fö

r sp

råkl

ig v

aria

tion

, sp

råkf

örän

drin

gar

och

sven

sk-

ans

släk

tska

psfö

rhål

land

en m

ed

andr

a sp

råk.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

och

ny

anse

rade

refl

ekti

oner

öve

r si

n eg

en o

ch a

ndra

s sp

råka

nvän

d-ni

ng s

amt m

ed s

äker

het

anvä

nda

olik

a st

rate

gier

för

att u

tvec

kla

sitt

ege

t lär

ande

. Des

suto

m

kan

elev

en u

tför

ligt

redo

göra

fö

r sp

råks

itua

tion

en i

Sver

ige,

oc

h ka

n ge

exe

mpe

l på

sam

t m

ed d

essa

som

utg

ångs

punk

t,

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r sp

råkl

ig

vari

atio

n, s

pråk

förä

ndri

ngar

och

sv

ensk

ans

släk

tska

psfö

rhål

land

en

med

and

ra s

pråk

.


196



Kursen svenska som andraspråk 3 omfattar punkterna 1–6 och 8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll


• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner, debatter och föredrag. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande och hur presentationstekniska hjälpmedel kan användas för att stödja och förbättra en muntlig presentation. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Disposition, språkliga drag och retoriska grepp i olika typer av muntlig framställning.

• Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag. Referat- och citatteknik samt grundläggande kunskaper i källkritik.


• Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att strukturera, refe-rera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig karaktär.

• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider, med tonvikt på att sammanfatta, tolka, värdera och referera till texterna.

• Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bak-grund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk.

• Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på att utveckla strategier för fortsatt lärande.


197

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exem-pel. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och argument. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och enkla retoriska grepp på ett relevant sätt. Eleven kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är an-passade till ämne, texttyp, mottagare och situation. Ordförrådet, uttalet och den gram-matiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet i texter av vetenskap-lig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, texter om ämnen som är bekanta för honom eller henne och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som till viss del anpas-sats till texttyp och mottagare. Eleven kan översiktligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som möns-ter i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påver-kar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget D


Betyget C

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus-sioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföran-den som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel och välgrundade argument. Innehållet i anförandet


198

är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel och retoriska grepp på ett relevant sätt och avslutar anförandet med en lämplig slutsats. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskap-lig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och berättartekniska grepp i längre skön-litterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att ut-trycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärningsmöjligheter som före-kommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt översiktligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.

Betyget B


Betyget A

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. I diskus-sioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. Eleven kan göra muntliga anföranden som är väl-disponerade, där budskapet framgår tydligt och olika ståndpunkter utvecklas med stöd av exempel, underteman samt välgrundade och nyanserade argument. Innehållet i anförandet är anpassat till åhörarna. Eleven kan använda presentationstekniska hjälpmedel samt retoriska och stilistiska grepp på ett relevant sätt och inleder och avslutar anförandet på ett lämpligt sätt. Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant, och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydel


199

senyanser. Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt använder med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärsk-ningen begränsar inte den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan utförligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska inne-hållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med nyanserade omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till text-typ och mottagare. Eleven kan utförligt redogöra för innehåll, tema, motiv och be-rättartekniska grepp i längre skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider. Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argu-menterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människors sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Eleven kan ge exempel på inlärnings-möjligheter som förekommer i vardagslivet och undervisningssituationen samt utförligt beskriva och använda strategier och metoder för att utveckla sitt eget lärande.


200

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 3,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

äm

nen

som

rör

var

dag,

sam

hälle

, stu

dier

oc

h ar

bete

, och

till

vis

s de

l an

pass

a si

tt s

pråk

eft

er ä

mne

, sy

fte,

sit

uati

on o

ch m

otta

gare

. I

disk

ussi

oner

bem

öter

ele

ven

andr

as a

rgum

ent,

och

egna

ås

ikte

r un

ders

töds

med

fakt

a oc

h ex

empe

l. E

leve

n ka

n gö

ra m

unt-

liga

anfö

rand

en s

om ä

r vä

ldis

po-

nera

de, d

är b

udsk

apet

fram

går

tydl

igt o

ch o

lika

stån

dpun

kter

ut

veck

las

med

stö

d av

exe

m-

pel o

ch a

rgum

ent.

Ele

ven

kan

anvä

nda

pres

enta

tion

stek

nisk

a hj

älpm

edel

och

enk

la r

etor

iska

gr

epp

på e

tt r

elev

ant s

ätt.

Ele

ven

kan

skri

va te

xter

av

vete

nska

plig

ka

rakt

är s

om t

ill v

iss

del ä

r an

-pa

ssad

e ti

ll äm

ne, t

extt

yp, m

otta

-ga

re o

ch s

itua

tion

. Ord

förr

ådet

, ut

tale

t och

den

gra

mm

atis

ka

behä

rskn

inge

n be

grän

sar

enda

st

i und

anta

gsfa

ll de

n sk

rift

liga

och

mun

tliga

kom

mun

ikat

ione

n.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

kom

plex

a äm

nen

som

rör

var

dag,

sam

hälle

, st

udie

r oc

h ar

bete

, och

till

vis

s de

l anp

assa

sit

t spr

åk e

fter

äm

ne,

syft

e, s

itua

tion

och

mot

taga

re.

I di

skus

sion

er b

emöt

er e

leve

n an

dras

arg

umen

t med

rel

evan

ta

mot

argu

men

t, o

ch e

gna

åsik

ter

unde

rstö

ds m

ed fa

kta,

exe

mpe

l oc

h fö

rkla

ring

ar. E

leve

n ka

n gö

ra m

untli

ga a

nför

ande

n so

m

är v

äldi

spon

erad

e, d

är b

udsk

a-pe

t fra

mgå

r ty

dlig

t och

olik

a st

åndp

unkt

er u

tvec

klas

med

stö

d av

exe

mpe

l och

väl

grun

dade

ar

gum

ent.

Inne

hålle

t i a

nför

an

det

är a

npas

sat

till

åhör

arna

. E

leve

n ka

n an

vänd

a pr

esen

ta-

tion

stek

nisk

a hj

älpm

edel

och

re

tori

ska

grep

p på

ett

rel

evan

t sä

tt o

ch a

vslu

tar

anfö

rand

et m

ed

en lä

mpl

ig s

luts

ats.

Ele

ven

kan

skri

va v

äldi

spon

erad

e ut

reda

nde

och

argu

men

tera

nde

text

er a

v ve

tens

kapl

ig k

arak

tär

som

är

anpa

ssad

e ti

ll äm

ne, t

extt

yp,

mot

taga

re o

ch s

itua

tion

sam

t m

ed s

äker

het

anvä

nda

stili

stis

ka

drag

som

är

typi

ska

för

text

ty

pen.

Ord

förr

ådet

, utt

alet

och

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

kom

plex

a äm

nen

som

rör

var

dag,

sam

hälle

, st

udie

r oc

h ar

bete

, och

till

sto

r de

l anp

assa

sit

t spr

åk e

fter

äm

ne,

syft

e, s

itua

tion

och

mot

taga

re.

I di

skus

sion

er b

emöt

er e

leve

n an

dras

arg

umen

t på

ett

spon

tant

oc

h le

digt

sät

t m

ed r

elev

anta

m

otar

gum

ent,

och

egn

a ås

ikte

r un

ders

töds

med

det

alje

rade

fa

ktau

pply

snin

gar,

bely

sand

e ex

empe

l och

förk

lari

ngar

. Ele

ven

kan

göra

mun

tliga

anf

öran

den

som

är

väl d

ispo

nera

de, d

är b

ud-

skap

et fr

amgå

r ty

dlig

t och

olik

a st

åndp

unkt

er u

tvec

klas

med

stö

d av

exe

mpe

l, un

dert

eman

sam

t vä

lgru

ndad

e oc

h ny

anse

rade

ar

gum

ent.

Inne

hålle

t i a

nför

an

det

är a

npas

sat

till

åhör

arna

. E

leve

n ka

n an

vänd

a pr

esen

ta-

tion

stek

nisk

a hj

älpm

edel

sam

t re

tori

ska

och

stili

stis

ka g

repp

på

ett

rel

evan

t sät

t och

inle

der

och

avsl

utar

anf

öran

det

på e

tt

läm

plig

t sä

tt. A

vbro

tt o

ch fr

ågor

ha

nter

as le

digt

och

spo

ntan

t,

och

elev

en k

an a

nvän

da b

eto

ning

och

into

nati

on fö

r at

t fr

amhä

va b

etyd

else

nyan

ser.


201

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 3,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r de

t huv

udsa

klig

a in

nehå

llet

i tex

ter

av v

eten

skap

lig k

arak

tär

och

kont

rolle

rar

förs

tåel

sen

av

deta

ljer

med

hjä

lp a

v st

rate

gier

oc

h ol

ika

hjäl

pmed

el. E

leve

n ka

n vä

rder

a oc

h kr

itis

kt g

rans

ka

inne

hålle

t med

enk

la o

mdö

men

. E

leve

n ka

n st

rukt

urer

a, r

efer

era,

vä

rder

a, g

rans

ka o

ch s

amm

anfa

t-ta

, mun

tligt

och

skr

iftlig

t, te

xter

om

äm

nen

som

är

beka

nta

för

hono

m e

ller

henn

e oc

h om

sätt

er

sin

sam

man

fatt

ning

i en

mun

tlig

elle

r sk

rift

lig s

amm

anst

älln

ing

som

till

vis

s de

l anp

assa

ts ti

ll

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

den

gram

mat

iska

beh

ärsk

ning

en

begr

änsa

r en

dast

i un

dant

ags

fall

den

skri

ftlig

a oc

h m

untli

ga

kom

mun

ikat

ione

n.

Ele

ven

kan

över

sikt

ligt

redo

göra

fö

r de

t huv

udsa

klig

a in

nehå

llet,

vikt

iga

deta

ljer

och

stru

ktur

en

i tex

ter

av v

eten

skap

lig k

arak

tär

och

kont

rolle

rar

förs

tåel

sen

av

deta

ljer

med

hjä

lp a

v st

rate

gier

oc

h ol

ika

hjäl

pmed

el. E

leve

n ka

n vä

rder

a oc

h kr

itis

kt g

rans

ka

inne

hålle

t, så

väl u

ttal

ade

som

un

derf

örst

ådda

idée

r, m

ed e

nkla

om

döm

en. E

leve

n ka

n st

rukt

u-re

ra, r

efer

era,

vär

dera

, gra

nska

oc

h sa

mm

anfa

tta,

mun

tligt

och

sk

rift

ligt,

omfa

ttan

de te

xter

om

ol

ika

ämne

n oc

h om

sätt

er s

in

sam

man

fatt

ning

i en

mun

tlig

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

skri

va v

äldi

spon

erad

e ut

reda

nde

och

argu

men

tera

nde

text

er a

v ve

tens

kapl

ig k

arak

tär

som

är

anpa

ssad

e ti

ll äm

ne,

text

typ,

mot

taga

re o

ch s

itua

tion

sa

mt

anvä

nder

med

säk

erhe

t oc

h pr

ecis

ion

idio

mat

iska

ut

tryc

k oc

h st

ilist

iska

dra

g so

m ä

r ty

pisk

a fö

r te

xtty

pen.

Ord

förr

å-de

t, ut

tale

t och

den

gra

mm

atis

ka

behä

rsk n

inge

n be

grän

sar

inte

de

n sk

rift

liga

och

mun

tliga

kom

-m

unik

atio

nen.

Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra

för

det h

uvud

sakl

iga

inne

hålle

t, vi

ktig

a de

talje

r oc

h st

rukt

uren

i t

exte

r av

vet

ensk

aplig

kar

aktä

r oc

h ko

ntro

llera

förs

tåel

sen

av

deta

ljer

med

hjä

lp a

v st

rate

gier

oc

h ol

ika

hjäl

pmed

el. E

leve

n ka

n vä

rder

a oc

h kr

itis

kt g

rans

ka in

ne-

hålle

t, så

väl u

ttal

ade

som

und

er

förs

tådd

a id

éer,

med

nya

nser

ade

omdö

men

. Ele

ven

kan

stru

ktu-

rera

, ref

erer

a, v

ärde

ra, g

rans

ka

och

sam

man

fatt

a, m

untli

gt o

ch

skri

ftlig

t, om

fatt

ande

text

er

om o

lika,

båd

e ko

nkre

ta o

ch

abst

rakt

a, ä

mne

n oc

h om

sätt

er


202

Kun

skap

skra

v i s

vens

ka s

om a

ndra

språ

k 3,

100

poä

ng

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

text

typ

och

mot

taga

re. E

leve

n ka

n öv

ersi

ktlig

t re

dogö

ra fö

r in

nehå

ll, te

ma,

mot

iv o

ch

berä

ttar

tekn

iska

gre

pp i

läng

re

skön

litte

rära

text

er fr

ån s

kild

a ku

lture

r oc

h ol

ika

tide

r. E

leve

n ka

n an

pass

a si

tt ly

ssna

nde

och

sin

läsn

ing

efte

r si

tuat

ion

och

text

typ

och

visa

r ge

nom

exe

mpe

l sk

illna

den

mel

lan

berä

ttan

de,

besk

riva

nde,

åte

rgiv

ande

och

ar

gum

ente

rand

e dr

ag. E

leve

n ka

n m

ed v

iss

säke

rhet

anp

assa

an

dras

text

er s

om m

önst

er i

sin

egen

spr

åkpr

oduk

tion

.

Ele

ven

kan

göra

enk

la r

eflek

-ti

oner

öve

r hu

r sp

råkb

ruk

och

språ

kanv

ändn

ing

påve

rkar

män

-ni

skor

sät

t att

tala

och

skr

iva,

sa

mt h

ur s

pråk

kan

anv

ända

s fö

r at

t utt

ryck

a m

aktf

örhå

l-la

nden

. Ele

ven

kan

ge e

xem

pel

på in

lärn

ings

möj

lighe

ter

som

fö

reko

mm

er i

vard

agsl

ivet

och

un

derv

isni

ngss

itua

tion

en s

amt

över

sikt

ligt

besk

riva

str

ateg

ier

och

met

oder

för

att u

tvec

kla

sitt

eg

et lä

rand

e.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

elle

r sk

rift

lig s

amm

anst

älln

ing

som

anp

assa

ts ti

ll te

xtty

p oc

h m

otta

gare

. Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r in

nehå

ll, te

ma,

m

otiv

och

ber

ätta

rtek

nisk

a gr

epp

i län

gre

skön

litte

rära

text

er fr

ån

skild

a ku

lture

r oc

h ol

ika

tide

r. E

leve

n ka

n an

pass

a si

tt ly

ssna

nde

och

sin

läsn

ing

efte

r si

tuat

ion

och

text

typ

och

visa

r ge

nom

ex

empe

l ski

llnad

en m

ella

n be

rät-

tand

e, b

eskr

ivan

de, å

terg

ivan

de

och

argu

men

tera

nde

drag

. Ele

ven

kan

med

vis

s sä

kerh

et a

nvän

da

andr

as te

xter

som

mön

ster

i si

n eg

en s

pråk

prod

ukti

on.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

re

flekt

ione

r öv

er h

ur s

pråk

-br

uk o

ch s

pråk

anvä

ndni

ng

påve

rkar

män

nisk

ors

sätt

att

ta

la o

ch s

kriv

a, s

amt h

ur s

pråk

ka

n an

vänd

as fö

r at

t utt

ryck

a m

aktf

örhå

lland

en. E

leve

n ka

n ge

ex

empe

l på

inlä

rnin

gsm

öjlig

hete

r so

m fö

reko

mm

er i

vard

agsl

ivet

oc

h un

derv

isni

ngss

itua

tion

en

sam

t öve

rsik

tlig

t be

skri

va o

ch

anvä

nda

stra

tegi

er o

ch m

etod

er

för

att u

tvec

kla

sitt

ege

t lär

ande

.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

sin

sam

man

fatt

ning

i en

mun

tlig

elle

r sk

rift

lig s

amm

anst

älln

ing

som

anp

assa

ts ti

ll te

xtty

p oc

h m

otta

gare

. Ele

ven

kan

utfö

rlig

t re

dogö

ra fö

r in

nehå

ll, te

ma,

m

otiv

och

ber

ätta

rtek

nisk

a gr

epp

i län

gre

skön

litte

rära

text

er fr

ån

skild

a ku

lture

r oc

h ol

ika

tide

r. E

leve

n ka

n an

pass

a si

tt ly

ssna

nde

och

sin

läsn

ing

efte

r si

tuat

ion

och

text

typ

och

visa

r ge

nom

ex

empe

l ski

llnad

en m

ella

n be

rät-

tand

e, b

eskr

ivan

de, å

terg

ivan

de

och

argu

men

tera

nde

drag

. Ele

ven

kan

med

säk

erhe

t an

vänd

a an

dras

text

er s

om m

önst

er i

sin

egen

spr

åkpr

oduk

tion

.

Ele

ven

kan

göra

väl

grun

dade

oc

h ny

anse

rade

refl

ekti

oner

öve

r hu

r sp

råkb

ruk

och

språ

kanv

änd-

ning

påv

erka

r m

änni

skor

sät

t att

ta

la o

ch s

kriv

a, s

amt h

ur s

pråk

ka

n an

vänd

as fö

r at

t utt

ryck

a m

aktf

örhå

lland

en. E

leve

n ka

n ge

ex

empe

l på

inlä

rnin

gs m

öjlig

hete

r so

m fö

reko

mm

er i

vard

agsl

ivet

oc

h un

derv

isni

ngss

itua

tion

en

sam

t ut f

örlig

t be

skri

va o

ch a

nvä

nda

stra

tegi

er o

ch m

etod

er fö

r at

t utv

eckl

a si

tt e

get l

äran

de.

ISB

N: 978-9

1-3

8325-9

4-0

läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

Documents