lärlust 4-04

Mars 1 / 2006 • Lärlust 1

1/2

00

61

/20

06

1/2

00

61

/20

06

1/2

00

6

14:E ÅRGÅNGEN – FORUM FÖR FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI – PEDAGOGIK OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE

www.abo.fi/fc

NUROPE–vattenhål i öknenNationalism vs.globalisering

Utbildning för hållbarutveckling

Tredje gången gilltKjell Westö handleder FC-skrivarkurs

Tredje gången gilltKjell Westö handleder FC-skrivarkurs

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing Education at Åbo Akademi UniversityFabriksgatan 2, 20500 Åbo / Turku, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4944 Fax: +358 (0)2 215 4943

2 Lärlust • Mars 1 / 2006

ISSN 1238-6200ISSN 1238-6200ISSN 1238-6200ISSN 1238-6200ISSN 1238-6200

© 2006 FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI

—Peter SiegfridsRedaktör

1/20061/20061/20061/20061/2006

Utgiva reFortbildningscentralen vid Åbo Akademi

AdressFabriksgatan 2, 20 500 Åbo✆ (02) 215 4882, Fax: (02) 215 4711Telefontid: 9.00–16.00

Ansva rig utgiva rePaula Lindroos

RedaktörPeter Siegfrids

Medarbetare i detta nummerHanna Aanila, Ea Maria Blomqvist, HåkanEklund, Kerstin Fagerström, Pia-Maria Gardberg,Mona Nylund, Nancy Pettersson, Majlen Saari-nen, Maria Sommardahl, Maria Söderbacka,Christel Söderholm, Nina Söderlund, PekkaTenhonen, Uffe Wikström.

ProduktionPeter Siegfrids

LayoutPeter Siegfrids

FilmutskriftTryckeri Astro AB

TryckTryckeri Astro AB

PublikationsinfoLärlust fungerar som språkrör för Fortbild-ningscentralen vid Åbo Akademi och utges iregel med 4 nummer per år. Bidrag och syn-punkter från läsarna välkomnas. Annonserpubliceras mot ersättning.

PrenumerationerMona Riska,✆ (02) 215 3218, Fax: (02) 215 4943e-post: [email protected]

AnnonserPeter Siegfrids,✆ (02) 215 4882, Fax: (02) 215 4943e-post: [email protected]

RedaktionsrådPaula Lindroos, Mona Riska, Peter Siegfrids,Maria Sundström, Christel Söderholm, NinaSöderlund, Uffe Wikström.

V å rV å rV å rV å rV å rnummernummernummernummernummer MARSMARSMARSMARSMARS

Lärlust går med detta nummer in i sin 14:e årgång. Flera intressanta projektär på gång just nu och en del av dem presenteras närmare inne i tidningen.Verksamhet med anknytning till östersjöregionen har redan långa anor påFC. En klassiker kan man nästan också kalla skrivarutbildningen Litterärtskapande som nyss startat i sin tredje upplaga. Lärlust fick en pratstund medförfattaren Kjell Westö som är ny i sammanhanget. Helt nytt är också det fas-cinerande konceptet Nomaduniversitetet som redan börjar ta konkreta for-mer. Och inom ÖPU händer som vanligt mycket. Läs och lär!

ÖPPNA UNIVERSITETET

ÖPPNA UNIVERSITETET VID ÅBO AKADEMI

– en studieform som ger alla möjlighet till akademiska studier –

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabrikssgatan 2, 20500 Åbo✆ (02) 215 4666, e-post: [email protected], http: // www.abo.fi/fc/opu/

TAG KONTAKT!

I ÖPU:s tjänst: Maria Koppe, Christel Söderholm, Tina Engblom, Majlen Saarinen, Maria Jalava och Carina Gräsbeck.

PärmenFörfattaren Kjell Westö trivs med sitt nya uppdragsom handledare på kursen Litterärt Skapande III. Foto:Peter Siegfrids

Under sommaren 2006 erbjuder vi sommarkurser på flera orter

Följande kurser ordnar vi i Åbo / www.abo.fi/fc/opu

FILOSOFI: Emotioner, 5 sp

INFORMATIONSBEHANDLING: Utbildningsteknologi, 8 sp

INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING: Företagsetik, 5 sv

RELIGIONSVETENSKAP: Japans och Kinas religioner, 5 sp

SKÄRGÅRDSKUNSKAP: Skärgårdsnatur, 10 sp

SOCIOLOGI: Kultursociologi, 5 sp

SPRÅK: Spanska 1, 5 sp

Sommarkurser 2005 i regionerna

Hangö sommaruniversitet / www.hangosommaruni.fi

FINSKA: Muntliga färdigheter, 2 sp, Skriftlig översättning, 4 sp

OFFENTLIG FÖRVALTNING: Finlands offentliga förvaltning, 10 sp

REDOVISNING: Grundkurs i redovisning, 10 sp

RÄTTSVETENSKAP: Obligationsrätt, 7 sp

SOCIOLOGI: Grundkurs i sociologi, 10 sp

SPRÅK: Danska 1, 5 sp, Danska 2, 5 sp

Kristliga folkhögskolan i Nykarleby/kursplats: Jakobstad /www.krfolk.nu

ALLMÄN TEOLOGI: Specialkurs i kyrkohistoria och praktisk teologi, 10 sp

L ÖPPNA UNIVERSITETETÅbo Akademi

Vasa sommaruniversitet / www.vasasommaruniversitet.fi

FILOSOFI: Litteraturens filosofi, 5 sp

FOLKLORISTIK: Folkdans och folkmusik, 5 sp

INTERKULTURELL KOMMUNIKATION: Intr. till interkulturell kommunikation, 5 sp,I religionernas smältdegel, 10 sp

KULTUR- OCH SOCIALANTROPOLOGI: Grundkurs i socialantroplogi, 5 sp

NATIONALEKONOMI: Banker och penningteori, 5 sp

OFFENTLIG FÖRVALTNING: Regionernas Europa, 10 sp

PSYKOLOGI: Klinisk psykologi, 10 sp

RELIGIONSVETENSKAP: Islam i historia och nutid, 4 sp

RÄTTSVETENSKAP: Marknads- och immaterialrätt, 7 sp

SOCIOLOGI: Religionssociologi, 5 sp

SPRÅK: Arabiska 1, 5 sp, Danska 1, 5 sp

STATISTIK: Grundkurs i statistisk data-analys, 10 sp

SVENSKA: Från runor till webbspråk, 5 sp

Högskolan på Åland / www.ha.aland.fi

HISTORIA: Japans kulturhistoria, 5 sp

INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING: Tjänste- och relationsmarknadsföring, 5

sp

RELIGIONSVETENSKAP: Religionspsykologi, 5 sp

SPRÅK: Grekiska 1, 5 sp, Italienska 1, 5 sp, Italienska 2, 5 sp, Danska 1, 5 sp


Ledare

Tänk globalt och handla regionalt

L

— Paula LindroosDirektör

änderna kring Östersjön har redan länge hört till tyngd-punktsområdena i Fortbildningscentralens verksamhet. Vihar varit med om projekt, nätverk, besök och motbesök under

snart 20 år. Det är tex redan över tio år sedan Fortbildningscentralenordnade de finlandssvenska kulturdagarna i Tallinn.

Man ställs ofta inför frågan hur Östersjöregionen ser ut? För vemfinns den? Och finns det en sådan region över huvudtaget? Eller är detbara det att man råkar vara verksam här? Norden har givetvis förmånga en alldeles särskild betydelse, men finns det utöver det ett nyttsamarbete som faller sig naturligt?

EKONOMIN ÄR KANSKE DET område där regionaliseringen kan sestydligast. För Fortbildningscentralens del handlar det i detta sam-manhang om kurser och projekt kring handel med Ryssland och Tysk-land och kvinnligt företagande i Baltikum. Under de två senaste årenhar TAD-centret (Turku Area Development) i Åbo koordinerat ettprojekt där man stöder åboregionens företag i deras strävan att inledaexport till östersjöländerna. Åbo stad, universiteten och EgentligaFinlands förbund har planer på att grunda ett östersjöcenter i Åbovars målsättning är att öka synligheten och attraktionskraften för denöstersjörelaterade verksamheten. Fortbildningscentralen har varitmed i dessa och då närmast bidragit med sin sakkunskap.

MAN KAN OCKSÅ FRÅGA SIG hur olika man ser på östersjöregionen,beroende på vilket land man har som utgångspunkt. Någon enhetligregional identitet finns väl knappast, det är nog mera sannolikt att detär andra värderingar som styr ländernas intresse att samarbeta medvarandra. Så kan man fråga sig vilken betydelse Östersjöregionen hartex för invånarna i Tyskland i jämförelse med Estland? Vad har manför relation till östersjöregionen i södra Polen? Ändå hör hela Polen tillÖstersjöns tillrinningsområde och utgör därmed en integrerad del avÖstersjöns ekologiska system.

REGIONALA PROBLEM KRÄVER regionala lösningar. Förutom mil-jöproblemen finns det andra samhällsproblem som är gränsöverskri-dande, som vi kan lösa med gemensamma satsningar. Såväl universi-tetsnätverket Baltic University Programme som det politiska samar-betet inom Baltic21 har som målsättning en hållbar regional utveck-ling, vilket avser utveckling såväl beträffande ekonomin, samhälletsom miljön.

FORTBILDNINGSCENTRALEN HAR under de senaste tre åren delta-git i ESTVA-projektet, vars målsättning var att gemensamt bygga uppkompetens inom kommuner i Finland och i Estland för att ta emot in-vandrare. Vid projektets avslutningstillfälle i februari tog prorektorUlrika Wolf-Knuts upp frågan om vem som är invandrare? Är det flyk-tingar, eller är det de som flyttar till landet för att ta emot ett nytt jobb.Eller är det de som flyttar till landet med sitt jobb? Och vad händermed resten av familjen? Hur bemöter vi alla dessa grupper, som up-penbarligen har så olika behov?

Det här numret av Lärlust presenterar flera projekt som just nu äraktuella på Fortbildningscentralen och som berör östersjöregionen. ◆

”Man ställs ofta inför frågan hur Öster-sjöregionen ser ut? För vem finns den?Och finns det en sådan region överhuvudtaget? Eller är det bara det attman råkar vara verksam här?”


Hur kan man mäta vårdtyngden?

Institutionen för vård och det sociala området vid Yrkeshögskolan Syd-väst inbjuder i samarbete med Fortbildningscentralen vid Åbo Akade-mi och Region Åboland till en informationsdag för personalen inomsocial- och hälsovården i Åboland. Temat för dagen den 23 mars är:”Hur kan man mäta vårdtyngden”.

PROGRAM

09.00 RAFAELA-systemet

10.15 RAFAELAS användningsmöjligheter

Prefekt, Doktor i hälsovetenskaper Lisbeth Fagerström, SYH Vasa

11.45 Lunch, restaurang Kåren

13.00 RAVA-systemet

14.00 RAI-systemet

15.00 Avslutande diskussion och kaffe

Sjukskötarna Carmela Färm-Kaaja och Kerstin Bergström-Pomrén pre-senterar ett sammandrag av sin studie gällande vårdtyngdsklassifice-ring.

Deltagaravgiften är 30 euro och i den ingår kaffe och mat.

Vänligen anmäl deltagande till [email protected] senast 3mars 2006. Plats: Auditoriet i ”Fabrikens” V-våning, Nunnegatan 4, Åbo.

Noterat

Den sjätte Littera Baltica-konfe-rensen för författare och översät-tare i Östersjöregionen hålls iaud. Aura i Arken 9 -11 juni 2006.

Konferensen är upplagd kringinledningar av 10-12 inbjudnagäster från olika håll.

”Ett av de viktigaste redskapenför en författare”, säger KerstinEkman,”är instinkten som talarom vad som fattas i ett samhäl-le”./.../”Att lyfta fram det bort-trängda, förnekade och osynlig-gjorda är författarens viktigasteuppgift.”

Genom att granska det somskrivs och talas om i den offentli-ga debatten, och det som intetalas om, det som är tabu ellerhelt enkelt utanför synfältet, ochsedan försöka iaktta hur littera-turen arbetar med att försökafylla i dessa blinda fläckar, kan vi

få en aning om på vilka fronterutvecklingen sker: i kampen motkonventionerna, mot det alltförlättköpta, mot det som avtrub-bar och förblindar.

Littera Baltica 2006 kommer ock-så att fokusera på plats och loka-litet. Genom att inkludera rösterfrån immigrantförfattare ochspråkliga minoriteter vill vi visapå den samtida Östersjölittera-turens mångfald.

Bland inledarna finns:

Jessie Kleemann (Danmark/Grönland), Malin Schwerdtfeger(Tyskland), Nora Ikstena (Lett-land), Kerttu Vuolab (Finland/Samiland), Natalia Tolstaja (Ryss-land), Adalsteinn Asberg Sigurds-son (Island), Eugenijus Alishanka(Litauen), Valeri Alikov (Ryssland/MariEl), Marianne Backlén (Fin-land).

En plats i tiden – lokalitet och förändring i Östersjö-ländernas litteratur

Interreg-programmetfår ett nytt Central Baltichuvudprogram

Förhandlingarna om den sk In-terreg A-verksamheten (mål 3)har avslutats gällande EU:s nästaprogramperiod 2007-2013. I detnya förslaget till komissioneningår ett huvudprogram “CentralBaltic” och två underprogram.

Till huvudprogrammet hör Söd-ra Finland, Åland, Estlands kust,Lettlands nordliga kustområdeoch Sveriges östliga kustland-skap från Gotland till Gävleborg.I huvudprogrammet ingår blastorstädernas samarbete. Detena underprogrammet är enfortsättning på det nuvarandeSödra Finland-Estland Interreg IIIA -programmet och det andra ärtematiskt och ersätter det nuva-rande Interreg III A Skärgård –programmet. Det geografiskaområdet utvidgas att gälla Ålandoch huvudprogrammets allakust- och skärgårdsområden.

Programarbetet pågår och sät-ter i gång på allvar efter att Inri-kesminsteriet gett sina direktivoch målsättningen är att pro-garmförslagen är klara före års-skiftet. Finansieringsramarna bliri Finland klara i mars–april.

Fortbildningsverksamheten iÅbo under år 2005 lockade hela4 103 deltagare mot drygt 3 400året innan. Anmärkningsvärt äratt antalet män som deltog i fort-bildning under året uppgick till41% av totala antalet deltagaremot ca 31% år 2004. I antal är detfråga om ca 500 flera män somdeltog i fortbildning än året inn-an.

Fortbildningen vid ÅA populärare än någonsinNär det gäller Öppna universite-tet märks en marginell tillbaka-gång om man räknar antal delta-gare och avlagda studieveckor. Iden verksamhet som sköts un-der Fortbildningscentralens iÅbo paraply deltog i fjol 2 698människor (2 940 år 2004) och deavlade sammanlagt 10 071 stu-dieveckor (10 341 år 2004) förde-lat på 230 kurser totalt.

Fortbildning 2005 Antal kurser Antal studerande Kvinnor

Korta kurser (under 5 dagar) 156 3426 2421

Övriga kurser (under 30 sp) 25 553 304

Fortbildningsprogr. (över 30 sp) 6 124 66

Fortbildningen totalt 187 4103 2791

Personalnytt

En lediganslagen sekreterar-tjänst vid Fortbildningscentralenlockade ett stort antal sökande.Valet föll på merkonom MariaJalava som har lång erfarenhetav liknande uppgifter inom orga-nisationen. Tjänsten blev ledigefter Gunlög Söderman somavgick med pension vid årsskif-tet. Maria Jalava ansvarar främstför kundtjänst, marknadsförings-rutiner och uppgifter i anslut-ning till FC:s infokansli.

Som vikarierande sekreterareinom fortbildning och regionalutveckling har för tiden 20.1–31.8.2006 anställts Nina Rytkö-nen. Hon vikarierar Tove Öster-roos som är moderskapsledig.

Maria Jalava


Aktuellt

D

Finland , Tyskland och Ryssland i företags-nätverk

FC koordinerar:

eltagarna är små och medelstoraföretag från Egentliga Finlandsom är intresserade av att utnyttja

olika internationella nätverk, men framförallt av att utveckla nya samarbetsformermed tyska och ryska företag samt företags-organisationer. Det kan vara fråga om attsamarbeta med ett tyskt företag på den ryskamarknaden eller skaffa billigare råmaterialfrån Ryssland och sälja den färdiga produk-ten till den tyska marknaden med en tyskpartner.

Skräddarsytt för olika behov

I det ettåriga projektet (Ru-Fi-Ge) deltar 10företag från Egentliga Finland. De represen-terar bla möbeltillverkning, livsmedels- ochstädbranschen, samt tillverkare av systemmed industrirobotar. Varje företag definie-rar sina mål för projektet och får ett skräd-darsytt paket med information om kunder-na i Ryssland och Tyskland. De får ocksåmarknadsföringsmaterial både på tyska ochryska, utbildning om tysk och rysk affärs-

kultur, hjälp med att ta kontakt med kund-företagen, återförsäljare eller underleveran-törer i Ryssland och Tyskland.

Partnerträff i höst

Under hösten (15-16.9.06) ordnas en part-nerträff för alla aktörer. Då erbjuds både detyska och ryska företagen möjlighet attkomma till Åbo, träffa representanter för deföretag som deltar i projektet och bekantasig med produktionen i samband med före-tagsbesöken.

Fortbildningscentralen vid ÅA är ansva-rig för planering, projektledning, administ-ration samt kontakterna till Ryssland. Pro-jektet förverkligas i samarbete med RalphSinn från SINPRO Oy som representerar entysk organisation för 160000 små och med-elstora företag i Tyskland, BVMW. ◆

Mera information

Kontaktperson vid FC/ÅA:

planerare Hanna Aanila, (02) 215 3217,[email protected]

TE-Centralen har beviljat anslag för ett helt nytt projektkoncept som baserarsig på att bygga upp ett nätverk mellan finländska, ryska och tyska företag.

TEXT: HANNA AANILABILD: PETER SIEGFRIDS

�Deltagande företag:

• Aurakorro Oywww.aurakorro.fi

• Hydoring Oywww.hydoring.com

• Kaani Oywww.kaani.net

• Kine Robot Solutions Oywww.kine.fi

• Oskarin Helat Oywww.oskarinhelat.fi

• Piiroinen Oywww.piiroinen.com

• Pesupalvelu Hans Langh Oywww.langh.fi

• Oy Roberts Abwww.roberts.fi

• RS-Planering Abwww.rsplanering.fi

• Triangel Motor Oywww.trianglemotor.com

Hanna Aanila

Några av deltagarna under den första kursträffen


�

Nurope – vattenhål i öknenNomadic University for Art, Philosophy and Enterprise in Europe:

ad gör nomaden i oasen ? Dricker li-vets vatten och blir vederkvickt –det tror vi alldeles bestämt. I dessa

dagar då vi lever som i andlig torka, omgivnaav enbart terrorister i olika förklädnader, för-kylda fåglar och globaliserade politiker, be-hövs det något som finns ”bortom bergen,bortom heta hjärtat mitt”.* Det skall vi sökaefter och börja med att dricka Auras vatten iArken, i Åbo i september 2006.

Glokalt projekt

Det nomadiska universitetets motto är att”tänka globalt och handla lokalt”, det vill sägaatt projektet är radikalt glokalt till sin karak-tär. I linje med detta motto vill vi formuleravåra samtida, europeiska kulturutmaningarmed hjälp av filosofisk reflexion och en trans-nationell optik.

Alla goda ting är tre: 1. det är fråga om ettprojekt; 2. projektet är ett initiativ från aktö-rer som funnit varandra under EuropeiskaKulturparlamentets sessioner; 3. alla aktörerär överens om utgångspunkterna.

Därvid är det slut med enigheten. Ja, förut-om att den transformerande kraften i denekonomiska och teknologiska globalisering-en idag utmanar alla konstnärliga, kulturella,sociala och politiska processer i Europa ochvärlden. Där är vi ännu överens. Och så talteJosé Manuel Barroso på sessionen i Lissabon idecember 2005: ”The future of Europe will bebuilt on culture.”

Men: hur skall vi hitta detta ”något” somkan balansera och stärka, som kan ge oss, varoch en, identitet och mening i världens virr-varr? Hur kan vi själva, du och jag, bidra tillsjälvförståelse och respekt för allt det sominte är ”jag eller vi”.

”Nu är det inte långt emellan människornashus, men långt emellan hjärta och hjärta”,

TEXT & BILD: MONA NYLUND

V

NUROPE – Nomadic University for Art, Philosophy and Enterpri-se in Europe kommer att rita upp en rutt med fyra oaser per årför filosofiska och reflekterande nomader på nord-syd-ost-väst-axeln i Europa.

skrev Nils Ferlin i redan längesedan svunnaStockholms Klarakvarter på 1930-talet. Justdet. Vi har en historia, en kultur, vi har någotvi delar och känner igen, något att ta spjärnemot. Vi har konstnärer, poeter, musiker ochforskare. Det finns kunskap som söker merakunskap, det finns vetenskap.

Åbo Akademi är ett universitet och en ar-betsplats; vårt arbete är att undersöka ochdokumentera, polemisera och initiera. Mådärmed vara sagt: Åbo Akademi står som ko-ordinator för en filosofisk reflexionsprocessen route tillsammans med en rad europeiskapartners för tolv oaser under tre år.

Kan vi tänka om?

Genom att iscensätta, dokumentera ochkommunicera lokala entreprenöriella expe-riment, fallstudier och förebilder vill det no-madiska universitetet stödja ”konsten att fö-retaga sig något” i ett glokalt Europa. Mankan företa sig också något annat än att somstum och passiv åskådare bevittna ”oundvik-lig utveckling”. Eller hur ?

Vår nära partner är konstföretaget Citta-dellarte, initierat och upprätthållet av Fonda-zione Pistoletto i italienska Biella, en ort vidfloden Cervo med sentida anor från textilin-dustrin, Cerruti, Boss etc. Där har det gåttsom tex med Åbos gamla industri: ”See youin China!” Alltså. Kan vi tänka om? Kan vi ge-nom att tillsammans stanna upp, reflekteraoch undersöka det vi ser och erfar, lära ossnågot värdefullt? Kan vi själva vara ”comingmen and women” i en värld som är vår?

Se där många frågor, som alla inte är över-ens om! Se där goda skäl till samarbete längsfloder och hav, i öknar, bakom berg, bortomdrömmar och heta hjärtan. Se där förkla-ringen till varför uttryck som glokal ochtransnationell optik används. Gränser suddas

Akademin

ut, är hägringen vid Europas rand mera än enavlägsen bild? Unga människor talar ett an-nat språk – ibland. Nu i stället för New. Menockså så som Rammstein sjunger ”TiefeBrunnen muss man graben, wenn man klaresWasser will” ** – nygammal folklore.

Vi har all anledning att ”öppna fönstrenmot Europa” *** – fortfarande.

Utmaningen som det nomadiska universi-tetet tagit sig före är inte liten; till vår glädjedock en gemensam sak. Vi kommunicerar iplaneringen med Lissabon, Zagreb, Geneve,Biella, Aix-en-Provence, San Sebastian, Ant-werpen, Istanbul, Borås. Kanske lite utanförallfarvägarna...

Vi ses vid Aura å i september ! ◆_________________

* Dan Andersson: Omkring tiggaren från Luossa** Rammstein, Rosenrot 2005 (cd)*** M.A. Numminen, undergroundslogan från

1960-talet

Snabbfakta

Oaserna fungerar både som filosofisktreflexiv konferens och inkörsport till aka-demisk kurs (post gradu), som ger studie-poäng.

Adresserade deltagare är ledare från nä-rings- och kulturliv, offentlig sektor samtforskare, beslutsfattare, konstnärer (desköna konsterna), studenter (post gradu).

Projektet 2006-2009 leds av professorBengt Kristensson Uggla och projekt-koordinator Mona Nylund, Fortbild-ningscentralen, i samarbete med Miche-langelo Pistoletto, Cittadellarte i italien-ska Biella, och professor Pierre Guilletde Monthoux, ECAM (European centrefor Art and Management), Geneve/Stockholm.


i gör tre nomadiska expeditioner áfyra oaser som fokuserar på visuellkonst, scenkonst samt musik och

poesi. Inom ramen för en vidare europeiskgemenskap har vi i den finlandssvenska kon-texten en särskild ambition att bidra till att tavara på den konstnärliga kreativiteten samtbearbeta, kritiskt reflektera och stärka denkulturella identiteten i Svenskfinland. Oaser-na kommer att ha en halvoffentlig eventka-raktär och således väcka uppmärksamhetmedialt och i lokalsamhället. Men ambitio-nen är också att dokumentera processen, vil-ket exempelvis kan innebära konkreta ut-vecklingsprojekt, en forskningsskriftserie,mediaproduktioner av olika slag eller model-ler för lokala konstprojekt, där konsten får enmera framträdande roll i samhällsbygget.

Expedition nummer ett

Den första expeditionen kunde se ut som föl-jer: Åbo är den första expeditionens förstaoas, italienska Biella den andra, det är fastsla-get. Fastslaget är också att den femte oasen ärIstrien med Centre for Drama Art i kroatiskaZagreb som värdorganisation. Ekonomiskafakulteten vid portugisiska UniversidadeNova de Lisboa kommer att erbjuda en oas,likaså Aix-en-Provence University och deraslandsbygdsutvecklingsprojekt i franska Ca-margue. Någonstans däremellan finns oaser ibaskiska San Sebastian i Spanien, i danskaKöpenhamn med Copenhagen BusinessSchool som värd. Vi stannar upp under Do-cumenta i tyska Kassel, åker båt på ÖstersjönTallinn-Stockholm för att efter genomfördatre expeditioner återkomma till Åbo ochgöra en uppsummering. ◆

Ovan: Partnerskapsmöte i Cittadellartes cafeteria.Vid lunchbordet fr v Michelangelo Pistoletto, MonaNylund, Filippo Fabbrica, Bengt Kristensson Ugglaoch Maria Pioppi-Pistoletto.

Nedan: Utsikt mot alperna i Piemonte (Biella) frånCittadellartes balkong i gryningen den 10.2.2006.

Centrala perspektiv under reflexionsprocessen:

V EUROPEComplex cultural

identities.Glocal logics.

A transnationalgeography of change.

Geopolitical challenges.

RENAISSANCECultural prosperity &

economic growth.Innovation.

Creative industries.Art firms.

ART,PHILOSOPHY, ENTERPRISE

INEUROPE

PHILOSOPHYOF ACTIONHumanism.

The art of enterprising.Ethics of responsibility.

Sustainability.

CRITICISM”The art of thinkingeverything anew”Art criticism and

the art as criticism.Democracy – capital of

trust – markets.


ÖPU

TEXT & BILD: NANCY PETTERSSON

D

Informationsförvaltning lockar allt fler

på vad bibliotekarierna var inne på, nämligenatt arbetet på bibliotek skiljer sig från andraserviceyrken. Som kund kommer man gärnatill biblioteket, man är inte tvungen att gå dit.För att citera en av de studerande: ”Bibliote-ket har en rogivande atmosfär och bara gladamänniskor”. Starkt betonas också möjlighe-ten att hjälpa andra med att hitta det som desöker, om det så är en bok eller information ielektronisk form – denna del av arbetet sessom mycket lockande. Någon jämförde bib-lioteket med en skattkammare där man kanhitta vad som helst. En förutsättning för attskattkammaren skall fungera och informa-tionen hittas, är de egenskaper som en biblio-tekarie bland annat bör ha.

–Biblioteket som arbetsplats är en fröjd förden som gillar ordning och struktur, säger enav de blivande bibliotekarierna.

Nätstudier underlättar

Studierna i ämnet informationsförvaltningerbjuds som nätstudier, vilket gör det möjligt

Vad är det som gör studier i ämnet informationsförvaltning såpopulära inom det Öppna universitetet? Varför vill man jobbasom bibliotekarie? Det kan knappast vara lönen som lockar.

”Detta har varit en mycketintressant studiehelhet –och det bästa av allt är juatt den ger behörighet.”

et finns säkert många förklaringaroch orsaker till varför ämnet är po-pulärt och man vill jobba på biblio-

tek. En av förklaringarna man ofta hör då destuderande inleder sina studier inom ämnes-helheten omfattande 60-70 studiepoäng är:”Jag har längre drömt om att jobba som bib-liotekarie.” Varför vill man då jobba som bib-liotekarie? Det är inte precis ett högavlönatjobb som man blir rik på, men man blir kan-ske rik på något annat sätt i än i reda pengar?Tidigare har väl inte heller bibliotekarieyrketansetts ha hög status. Här håller dock föränd-ringar på att ske. Vi blir hela tiden mera med-vetna om det viktiga arbete som bibliotekenoch bibliotekarierna utför i dagen samhälle.

Positiv miljö

Då bibliotekarier vid Ekenäs stadsbibliotekställdes inför frågan om varför de valt biblio-tekarieyrket, kom svaren direkt. Det är frågaom ett fritt, kreativt, socialt men också krä-vande arbete. Kundkontakten ses som givan-de och både anställda och kunder uppfattarbiblioteket som en positiv miljö.

–Biblioteket är en plats man frivilligt kom-mer till, man kan vistas här och får betjäningoch hjälp utan att man behöver betala, sägerBibliotekarie Camilla Rappe. En av chefbibli-otekarie Kerstin Sevóns orsaker till yrkesvaletvar, som hon uttrycker det:

–Bibliotekarie blev jag för att arbetetmycket konkret går ut på att hjälpa andramänniskor och under studietiden blev detideologiska motivet klart, det vill säga att bi-dra till ett jämlikare samhälle.

Skattkammare

Bland studerande som deltar i studiehelhe-ten i Österbotten fanns samma tankar somhos dem som redan arbetar på bibliotek. Destuderande ser fram emot att arbeta på bibli-otek eftersom de ser arbetsmiljön som posi-tiv. Intresset för litteratur är stort och blandde studerande finns också de som själva skri-ver en del. De studerande kommer också in

för deltagare från hela Svenskfinland att del-ta. Antalet närstudier per kurs är 1-2 och vis-sa av kurserna är helt nätbaserade, vilket gördet möjligt att till relativt låga kostnader kun-na delta i kurserna även om man bor långtborta från den ort där närstudieträffarna ar-rangeras. Med en högskoleexamen komplet-terad med studierna i informationsförvalt-ning uppnår man bibliotekariekompetens.Ett ganska snabbt och behändigt sätt att upp-fylla sin bibliotekariedröm, som innebär ettarbete att trivas med. Det är väl att vara rik? ◆

Full aktivitet bland de informationsförvaltare som nyligen inledde sina studier i Vasa.


ÖPU

Att avlägga en större studiehelhet via nätet, vilket är möjligt inomämnet informationsförvaltning, innebär med säkerhet att maninte har fritidsproblem under de drygt 3 år studierna beräknas ta!

Studier i informationsförvaltning avslutades iHelsingfors och inleds i Vasa

ATEXT: NANCY PETTERSSON

ll den energi man eventuellt har kvarefter arbetsdagen går åt till studier-na. Familj och relationer sätts på

prov. Det är alltså ingen lätt och liten uppgiftde dryga 70 personer har tagit sig an, som i ja-nuari i år inledde sina studier i ämnet infor-mationsförvaltning i Vasa. Studiehelhetensom omfattar 60-70 studiepoäng (sp) ordnasinom ramen för Åbo Akademis Öppna uni-versitet (ÖPU) tillsammans med 12 lokalaarrangörer i svenska Österbotten. Som bästkämpar de studerande med ämnets grund-kurs, Introduktion till Information Manage-ment och under våren skall de ännu hinnamed en andra kurs. Studierna som sker runtom i svenska Österbotten kommer att pågå iöver 3 år, eftersom de avläggs vid sidan av ar-betet. De studerande har säkert vid det här la-get insett vilket jobb de har framför sig, menmed den motivation, positiva anda och iverde har inlett sina studier kommer de säkertatt nå sitt slutmål till sommaren 2009. Måletär en avklarad studiehelhet inom ämnet in-formationsförvaltning, som tillsammans meden tidigare examen även ger dem behörighetför biblioteksjobb.

35 studieveckor avklarade

En grupp som vet vad de studerande i Öster-botten har framför sig är de knappt 20 perso-ner i Helsingfors, som i slutet av decemberifjol avslutade sina ämnesstudier på 35 stu-dieveckor (sv). Den sista kursen var prosemi-nariet i informationsförvaltning och mångaintressanta uppsatser presenterades. Studie-helheten i Helsingfors har genomförts i ettvälfungerande samarbete mellan Helsing-fors stads svenska arbetarinstitut och ÖPU iÅbo. Studiehelheten avslutades med kaffeoch tårta i arbis utrymmen där kurserna ock-så har hållits. Det var trötta men nöjda infor-mationsförvaltare som en sista gång samla-des i dessa studiers tecken. Någon var det somredan ivrigt funderade på fortsatta ÖPU-stu-

dier inom ett ämne som skulle kunna vara ettkomplement till studierna i informations-förvaltning. Pedagogik till exempel – biblio-tekarien behöver idag också vara kunnig vadgäller användarutbildning, som är ett stödför utvecklandet av bibliotekskundernas in-formationskompetens, speciellt vad gällerinformationssökning.

”Bäst var nog utan vidarekontakten med de andravia diskussioner och pånärstudiedagarna. Tänk såmånga intressanta, klokaoch trevliga människorman hade möjlighet att blibekant med!”

Fokuserade och motiverade

Att avlägga grund- och ämnesstudier inomämnet informationsförvaltning via nätet ochvid sidan av sitt jobb är inget man ”fixar meden klackspark”. Det är fråga om hårt arbeteoch andra fritidssysslor blir sannolikt åsido-satta under den dryga 3-års period studiernapågår. Har man familj så inverkar studiernasäkert på hela familjen. Nattstudier nu och dåär inte helt ovanligt, eftersom familj och ar-bete kräver sitt dagtid. Detta upptäcker mansom lärare, då man kan se vilken tid på dyg-net de studerande har lämnat in sina övning-ar i de olika kurserna. När en övning är in-lämnad kl. 00.25 känner man som lärareminsann medlidande med den studerande.Gunilla Widén-Wulff och Kristina Eriksson-Backa som fungerade som lärare på kursenProseminarium i Helsingfors lade specielltmärke till de studerandes nära kontakt till

”Jag är mycket glad att jagbörjade med dessa studier.Jag lyckades dessutom fåett intressant jobb sominformationsansvarig i minhemkommun, så det lönarsig att studera fast manredan är i femtioårsåldern!”

varandra, stödet de gav till varandra. De stu-derande på ÖPU-kurser är väldigt fokusera-de, motiverade och engagerade som perso-ner, säger Eriksson-Backa och Widén-Wulff.De uppvisar en stark självdisciplin och skallövningen lämnas in så lämnas den in, ävenom det redan hunnit bli midnatt.

Efter studierna hägrar ett nytt arbete

Det är ett stort steg man tar då man inlederstudierna på 35 studieveckor (idag 60-70 sp),men då man nått mållinjen är segern söt. Föratt citera en av de studerande: ”I början avhelheten var tempot förfärligt – man hanninte med något annat under fritiden. Menmot slutet blev det mer hanterbart.”

För många är det länge sedan man senaststuderat, så det gäller att komma in i vissa ru-tiner samt lära sig läsa litteraturen på ett så ef-fektivt sätt som möjligt. Stöd och hjälp påtraven får den som vill av studievägledareMajlen Saarinen vid Öppna universitetet.

Av dem som studerar ämnet inom ÖPU ärdet många som redan jobbar på bibliotek ochvill göra sig formellt kompetenta. Men såfinns också de med som helt enkelt vill bytabransch och arbetsplats. Det handlar förmånga kanske just om att uppfylla en långva-rig dröm om att bli bibliotekarie. ◆


�

Akademin

STEXT: HÅKAN EKLUND

Skärgårdsinstitutet vid ÅAPresentation:

kärgårdsinstitutet vid Åbo Akade-mi (SIÅA) är kanske för många Lär-lustläsare en okänd storhet, trots sin

administrativa koppling till Fortbildnings-centralen vid ÅA. SIÅA:s synligaste produktär tidskriften Skärgård som utkommer medfyra nummer per år. Tidskriftens ambitionär att via fyra temanummer per år presente-ra aktuell skärgårdsforskning, dokumenteravår finlandssvenska kustkultur, dess histo-ria, natur, kultur, samhälle, näringsliv, iden-titet etc. Observera att Svenskfinland helt fy-siskt hittas på landhöjningsmarker från se-naste istid, och att marken till varje kust-svensk ort i Finland i något skede har befun-nits sig i den yttersta skärgården! Det tänkervi sällan på; det och mycket annat dokumen-teras i tidskriften Skärgård.

ETT NUMMER PER ÅR behandlar helheterutanför vårt eget kustområde: i fjol hade viett temanummer om Arktiska latituder medfokus på Svalbard, där många finlands-svenskar både studerat och forskat. Åretinnan hade vi ett uppskattat specialnummerom estlandssvenska Aiboland och dess bådeintressanta och tragiska historia, som verkarvara ganska okänd bland många finlands-svenskar. Det som hände i de estlandssvens-ka bygderna skulle också ha drabbat oss, omden främsta linjen inte skulle ha hållit som-maren 1944.

Tidskriftsupplagan just nu är 1400 exem-plar och vi är inne på vårt 29:e utgivningsår.

I fjol fick tidskriften en rejäl ansiktslyft-ning i och med att ombrytning, grafik ochlayout övertogs av Lärlusts redaktör PeterSiegfrids som kan detta hantverk. Under2005 slog vi också ett nytt prenumerantre-kord: 154 nya!

Tidskriften Skärgård, en finlandssvenskfaktapublikation av rang, hör självklarthemma i varje finlandssvenskt hem, skol-bibliotek och lärarrum. Årets temanummerär: Nya konstellationer, Företagsam skär-gård på Åland, Västnyland och Nordiskkustkultur. Välkommen som prenumerant!

Tidskriften Skärgård är skärgårdsinstitutets mest synliga produkt,men verksamheten omfattar också en hel del övriga aktiviteter.

SKÄRGÅRDSINSTITUTET är också en pro-jektorganisation. Under 2005 startade pro-jektet ”Gräv där du står” (1.3.2005-30.3.2007) som delfinansieras av den Euro-peiska Socialfonden med Länsstyrelsen iVästra Finlands län som ansvarig myndig-het. Projektet skall bland annat stimulera tillett större utnyttjande av den kunskap och dearkiv/samlingar inom särskilt humaniorasom finns vid ÅA. Skärgårdsbor får lära sigatt utnyttja dem för sina egna projekt ochändamål, till exempel med koppling tillhembygdskunskap och utveckling av turist-verksamhet. Samtidigt handlar det om po-pularisering av vetenskap.

SIÅA deltar också i genomförandet av”Skärgårdshavets temaår 2006” (initierat avPro Skärgårdshavet) och bidrar till temaåretmed seminarier och evenemang på svenska.Som en del av temaåret arrangerade SIÅA enNordisk skärgårdskonferens på Hanahol-mens kulturcentrum den 12-13.1 2006 förett 70-tal deltagare från hela Svenskfinlandoch Sverige. Konferensens temanamn var”Nya konstellationer – ny näring för skär-gården?”. För 20 år sedan arrangerades enliknande konferens av SIÅA och Norden-skiöldsamfundet på samma plats. Årets ver-sion dokumenteras i Skärgård nr 1-2006som beräknas utkomma i början av april.

DET NYA REGLEMENTET för Skärgårdsin-stitutet fastställdes av kansler i juni 1995.Verksamheten leds av en ledningsgruppsom också fungerar som redaktionsråd förtidskriften Skärgård och är ledningsgruppbåde för projektet Gräv där du står och stu-diehelheten Skärgårdskunskap. Skärgårds-kunskap har erbjudits inom Öppna univer-sitetet sedan 1998. Två av kurserna har vir-tualiserats och 2006 blir även den obligato-riska introduktionskursen nätbaserad. Detbetyder att studerande oberoende av bo-ningsort from 2007 kan avlägga 25 sp i skär-gårdskunskap. Eventuella närstudietillfäl-len förläggs till skärgården. Under våren2006 genomförs en marknadsföringskam-panj för att utbildningsinstitutioner i Fin-land och Sverige skall börja erbjuda en möj-lighet att studera Skärgårdskunskap.

Samarbetet med skärgårdsområden påÅland och i Sverige fortsätter. Under åretkommer ett 100-tal uppsatser som inläm-nats inom Skärgårdskunskap att kartläggasoch placeras i en databas. Detta i vissa fallunika material kommer efter detta att kunnaanvändas av både studerande, forskare ochskärgårdsbor. ◆

Prenumerera på Skärgård!För endast 25€/år får du en helårsprenu-meration med fyra faktaspäckade num-mer. Utomlands kostar prenumerationen30€/år, lösnummerpris 8€. Prenumera-tionen är fortlöpande tills den sägs upp.

Kontakta Skärgårdsinstitutet vid ÅboAkademi, Fabriksgatan 2G, 20500 ÅBO.Tfn: 050 5672213,e-post: [email protected] eller

Bodil Mattas, tfn: (02) 215 4506,e-post: [email protected],

eller beställ via webben:www.abo.fi/skargarden


Kultur

Tredje gången gilltSkrivarkursen Litterärt skapande:

krivarkursen Litterärt skapande IIIinleddes den 20 januari i år med 12nya deltagare. Framför ligger två in-

tensiva år av skrivande, läsande och diskute-rande kring texter.

Förutom aktiviteter i samband med när-studieträffarna tilldelas varje deltagare enpersonlig handledare. Handledarna är allaetablerade på det litterära området ochnamn som Henrik Jansson, Ann-ChristinSnickars, Birgitta Boucht, Kjell Lindblad, Bo-dil Lindfors och Peter Sandström har figure-rat redan under de tidigare kurserna. I ochmed att Birgitta Boucht nu valde att avståaccepterade Kjell Westö att åta sig handle-daruppdraget i hennes ställe.

Kan man verkligen utbilda författare ochhur ser du på din egen roll i det hela?

– Först måste jag medge att jag ganska ra-dikalt har ändrat min tidigare inställning tillskrivarutbildningar. För tio år sen skulle jagha sagt att man inte ”kädestä pitäen” kan läranågon skriva, och inte utan att samtidigtpracka sin egen livsåskådning på andra.Men tex resultaten av Litterärt skapande vi-sar tydligt att det finns både en stark socialbeställning på skrivarutbildningar, och attde rätt uppbyggda kan ha en avgjort positiveffekt på den litterära återväxten.*

– Min egen roll ser jag dock inte somspråkväktarens utan snarare handlar detom att hjälpa deltagarna att hitta den inreröst som de flesta människor har. Alla kaninte eller vill inte bli författare, men har mankommit in på kursen är det sällan språkbe-handlingen som behöver omformas. Menkanske behöver någon hjälp med att bliuppmärksam på sina styrkor och svagheter.Främst gäller det just att skapa en atmosfärdär skrivandet kan utvecklas och slå ut iblom. Man kan kanske inte ” utbilda” förfat-tare i ordets snävaste bemärkelse men noghjälpa skrivande människor på traven.

TEXT & FOTO: PETER SIEGFRIDS

Den tredje upplagan av skrivarkursen körde igång med författa-ren Kjell Westö som ny handledare. Hur ser han på sin roll i sam-manhanget?

S

Mona Nylund är kursledare och en av initiativtagarna och idékläckarna bakom kurskonceptet.Kjell Westö axlar handledarens roll.

Vad motiverar en etablerad författare tillatt vilja hjälpa andra att utveckla sitt skri-vande?

– Att ha skrivande som yrke leder ofrån-komligt till långa perioder av ensamhet ochrisken för solipsism är uppenbar. Det ärbåde viktigt och ger mig personligen enenorm kick att umgås med människor i oli-ka åldrar som delar samma intresse. Ommina erfarenheter dessutom kan vara tillhjälp för någon, så vad är bättre än det?

– Dessutom skulle jag vilja avdramatiseraskillnaden mellan oss yrkesförfattare ochandra som sysslar med kreativt skrivande.Någonstans inom oss är vi också sammamänniska som en gång lämnade in sin förstatext för publicering.

– När det gäller konkurrens så är det klartatt den finns och ska finnas. Men det är inga-lunda bort från mig om någon annan lyckas.Jag minns vilken kick det var för mig själv attläsa romaner som Colorado Avenue eller Un-derbara kvinnor vid vatten. Yes, tänkte jag –det går att göra det här i svenskfinland. Och

vi behöver få fram fler författare. Om resulta-tet av den här kursen blir att någon eller någrapublicerar sig så är ingen nöjdare än jag.

Hur kom du själv att välja författarbananoch var hade du annars varit idag?

– Det var inget självklart val. Jag halkadenärmast in i branschen på ett bananskal ochhade turen att få hjälp på vägen av kunnigaoch välvilliga personer. Men alternativen varheller inte många (skrattar). Antagligenskulle jag idag stå på scenen i något skidorts-hotell som en tämligen medioker dans-bandsmusiker med alkoholproblem. Ellerockså vara taxichaufför i Helsingfors – jagbörjar kunna stan rätt bra vid det här laget. ◆_____________________*) Turun Sanomat uppmärksammade den 27 januarikursen Litterärt skapande på en helsida. Tidningenimponeras bla av att hela 16 av sammanlagt 24 per-soner som gått kursen redan fått någon form av litte-rärt pris eller lyckats ge ut böcker.Kursen uppmärksammades också i Åbo Underrättel-ser den 21 januari. Huvudfinansiär är Svenska kultur-fonden.


ÖPU

TEXT & BILD: MARIA SÖDERBACKA

Att studera i mogen ålder och byta bana till ett ekonomisktmindre lukrativt arbete innebär många utmaningar samtidigtsom det kräver motivation och målmedvetenhet.

re. Hon tycker att hon har utvecklat en bättrestudieteknik och kan enklare urskilja vadsom är värt att lära sig och satsa tid på. Dess-utom har man arbets- och livserfarenhetenatt ta fasta på. Dorthe råder de som tvekarmed att börja studera att de ska testa ochgöra ett försök, är man trots allt tvungen attavbryta så är det inget misslyckande.

–Lyssna på dig själv och ditt eget inre, vadvill du med ditt liv? Ett liv blir vad vi gör dettill och därför ska man inte sätta gränser åtsig själv, utan testa och våga gripa tag i nyamöjligheter, uppmanar Dorthe.

Populära studier

Enbart vid Kristliga Folkhögskolan har hela130 personer deltagit i kurser i allmän teolo-gi under åren 1996-2005. En del av kursernahar genomförts tillsammans med Evange-liska folkhögskolan och man har kunnat av-

Från Öpu-studerande till präst

orthe Haldin hade redan från bör-jan klart för sig att hon skulle blirpräst. Hon hade jobbat många år

som sjukskötare inom sjöfarten (Silja Line)och hade siktet inställt på att bli sjömans-präst. I december fick hon sin teologie mag-isterexamen och arbetar nu som tf kaplan iKimito församling och stortrivs.

Hon hade dock aldrig kunnat tänka sig attbli präst i en församling och själv hålla guds-tjänst och predika i en kyrka. Det var enfrämmande tanke fastän hon har varit aktivi församlingen. Dessutom är lönen inomsjöfarten högre än inom församlingen vilketockså försvårade valet. Men hon har kämpatmed sig själv och känt att det var Guds led-ning att hon skulle bli präst i en församling, ien kyrka.

ÖPU gav chansen

–Studierna har betytt mycket, ja allt. Det harvarit betydelsefullt att få gå på djupet i studi-erna i teologi och studera grunderna tillkristendomen, säger Dorthe Haldin.

Hon tror inte att det skulle ha varit möj-ligt för henne att studera om inte studiernaarrangerats inom öppna universitetet. Detskulle varit svårt att studera på heltid viduniversitet.

–Lärarna har varit tillmötesgående ochordnat alternativa examinationssätt och jaghar kunnat tentera i Lappfjärd där jag tidi-gare har varit bosatt.

Hon säger också att hon kännt att lärarnahar funnits till hands och stöttat och svaratpå frågor. Det som varit svårast i studiernaär kanske ändå det vetenskapliga skrivan-det, att inte få uttrycka egna åsikter, utan detman skriver ska basera sig på någon annansforskning.

Fördelar med att studera som vuxen

Att studera i mogen ålder tycker Dorthe harvarit givande och lättare än då hon var yng-

D

Dorthe Haldin och Gerd Snellman mottog sina teologie magisterexamina den 16 december 2005.

lägga enskilda kurser eller helheter ända upptill en omfattning av 60 sv.

Av dessa har hela 28 sökt in för studier vidÅA och 11 har redan avlagt magisterexa-men. En del av dessa har också inlett fortsat-ta studier med sikte på licentiat- eller dok-torsexamen. Det är inte vilken prestationsom helst – anmärkningsvärt är att mångaav de utexaminerade har haft arbete och fa-milj och avklarat sina studier vid sidan om!

Nätkurser lockar

Även kurserna via internet lockar mångastuderande. Kraven för antagning till Teolo-giska fakulteten via ÖPU-leden har sänkts.Numera kan man ansöka om att bli antagentill fakulteten efter avlagda 60 sp eller 35 svoch det lockar säkert flera att ställa in siktetpå en teologie kandidat- eller magisterexa-men. ◆


Projekt

TEXT: UFFE WIKSTRÖMBILD: PETER SIEGFRIDS

D e projekt det hittills har handlat omhar främst gällt vuxenutbildningoch aktivt medborgarskap. Här

serveras en liten inblick i vad det är som sker iden processen.

Vad gör en utvärderare av EU projekt?

– Utvärderingspanelen (15-20 personer)läser igenom projektansökningarna och be-dömer deras kvalitet i förhållande till de an-visningar som angetts i ansökningshand-lingarna. Det är alltid minst två personersom läser samma projektansökning. Utvär-deringspanelen representerar olika områ-den (utbildningsnivåer, special sakkunskap,geografiska och språkområden etc.)

Hur fungerar systemet?

– Utvärderarnas jobb resulterar i rekom-mendationer till kommissionen, som sedanhar att ta ställning till bla regional fördel-ning av projekten, antal projektansökningarinom samma prioritetsområden osv.

Vilka kvalifikationer behöver en utvärderare?

– En utvärderare behöver god sakkunskapinom något område, för min del är det texmina erfarenheter av vuxenutbildning ochutbildning för hållbar utveckling. Godaspråkkunskaper behövs både för att läsa an-sökningarna och för att skriva feed-back.Men eftersom tiden vanligen är knapp ochansökningarna kan ha väldigt olika innehåll,behövs också förmåga att snabbt överblickaprojektinnehåll och en viss diplomatisk för-måga, dvs man skall förhålla sig själv neu-tralt till ansökningen och ansökarna.

Hur garanteras rättvisa?

– Genom att minst två personer läser an-sökan. Kommissionen gör sedan bedöm-ningar beträffande regional fördelning,innehållsmässig fördelning etc.

Kan man direkt se om det är en bra ellerdålig ansökan?

– Det finns vissa saker som betecknar engod ansökan, hit hör en god kunskap om detområde som projektet handlar om, samar-betsparternas deltagande i projektverksam-heten, men också en realistisk budget förden planerade verksamheten.

Hurudana instruktioner får man för attkunna utföra jobbat?

– Det finns en handbok för varje programoch ansökningsomgång som tar upp de sa-ker som man ska beakta. Dessutom samlasexperterna vanligen till en inledande och av-slutande panel för briefing, respektive de-briefing.

Vad är det europeiska mervärdet som duskulle ha som rättesnöre i arbetet

– Projekt som ansöker om EU-finansie-ring bör också ha ett tydligt europeiskt mer-värde. Det kan vara genom att länder frånolika delar av EU är med, och att projekt-innehåll därför kan spridas till nya delar avEU, eller projekt som till sitt innehåll är vik-tiga ur ett EU-perspektiv.

Hur känns det att bedöma andras förslag?

– En god ansökan inspirerar alltid. Att gekonstruktiv feed-back på en sämre ansökantar tid. Man vill ju att ansökaren skall få in-formation om hur ansökan kan bli bättre,vad man skall ge akt på och vad som kanskekan lämnas bort. ◆

Under det gångna läsåret har FC:s direktör Paula Lindroos i tvåolika repriser fungerat som utvärderare av olika ansökningarför EU-utbildningsprojekt.

Utvärdering av EU-projektPaula Lindroos i ny roll:

”Det finns vissa sakersom betecknar en godansökan, hit hör en godkunskap om det områ-de som projektet hand-lar om, samarbetspar-ternas deltagande iprojektverksamheten,men också en realistiskbudget för den planera-de verksamheten”

Paula Lindroos


I

TEXT: PEKKA TENHONENBILD: © KORPO GÅRD

många mindre samhällen,bla i skärgården, finns otali-ga kulturhistoriskt värde-

fulla byggnader, stora och små.Dessa byggnader kunde – bättreän idag – användas som en re-surs i den lokala utvecklingenoch för att skapa en starkareidentitet och vi-anda i områdensom hotas av utflyttning. Endastnågra procent av alla byggnaderi skärgården är byggda före 1917,vilket innebär att alla som ärminst 100 år gamla är rätt unika.

Framtidens turism handlarom historia

Ett grundproblem är att alla intekänner till dessa byggnaders kul-turhistoriska värde och har intekommit att tänka på vilka an-vändningsmöjligheter som finns.Turismen kommer i framtidenallt mera att handla om upple-velser där historia, berättelser,traditioner och kunskap om blaarkitektur och kulturlandskap

Gamla byggnader som resurs i denlokala utvecklingen

kan utgöra en nisch för fram-gång och utveckling.

Korpo Gård som inspiration

Kursens målsättning är att ökadeltagarnas kunskap och med-vetenhet om värdefulla byggna-der i närmiljön, ge inspiration,föra fram goda exempel och bi-dra till att skapa nya nätverk.

Kursen arrangeras den 28april på Korpo Gård, som i sig ärett bra exempel på ett gammalthus som återfått sin forna praktoch som aktivt används för nä-ringsverksamhet.

Samarbete med Östersjö-länderna

Kursen samarbetar med projek-tet ”Gräv där du står” samt kur-sen ”Skärgårdskultur” och tartill vara idéer från Interreg-pro-jektet ”Castles and Manors ofTomorrow”. Målgrupp för kur-sen är bla ägare av gamla bygg-nader, föreningsaktiva personer,

byalag, hembygdsföreningar,kommunala beslutsfattare ochtjänstemän, företagsrådgivare,företagare inom restaurerings-och turistbranschen samt delta-gare i projektet ”Gräv där dustår”. ◆

Mera information

Gamla byggnader

www.abo.fi/fc

Gräv där du står

www.abo.fi/skargarden/grav-05

Castles of tomorrow

www.castletomorrow.net

Kompetens

Fortbildningscentral-ens kurs i att användakulturhistoriskt värde-fulla byggnader somresurs i den lokalautvecklingen arrange-ras den 28 april påKorpo Gård i Korpo


�

Dagens resultatinriktade universitetssystem gynnar – på gott och ont – specialist-kompetenser inom allt snävare ämnesfält framom gränsöverskridande problem-lösningsförmåga hos de studenter vi utexaminerar.

Östersjön

STEXT & BILD: EA MARIA BLOMQVIST

Utbildning för hållbar utveckling

amtidigt vet vi att behovet av ledaresom kan hantera alltmer komplexabeslutssystem, där man förutom ge-

digen sakkunskap bör beakta etiska princi-per och kunna behärska långsiktig konse-kvensanalys, blir allt större. Hållbar utveck-ling skapas genom mångkulturell och inter-disciplinär kommunikation. Vår utmaninginom den högre utbildningen blir således attskapa inlärningsmiljöer som stöder sådankompetensutveckling. Ett paradigmskiftebeträffande kursuppbyggnaden inom vårastudieprogram borde ligga i luften – menfortfarande tycks gränserna mellan ämnenoch fakulteter vara tämligen svåra att forcera.I väntan på ”obligatoriska” kurshelheter omhållbar utveckling är en väg att via inspire-rande ”Case-analyser” och kooperativa in-lärningsövningar ”inmuta” ett beaktande avhållbarhetsaspekter i alla utbildningspro-gram.

Baltic University Programme

Åbo Akademis fortbildningscentral utgörFinlands nationella centrum (www.bup.fi)för nätverket Baltic University Programme -BUP (www.balticuniv.uu.se) – ett samar-betsforum för 181 universitet och högskolor iÖstersjöregionen. Inom ramen för ÅA:suppdrag inom BUP, och via särskild finansie-ring från Finlands undervisningsministeri-um stöder vi hela nätverkets webbsidor kringutbildning för hållbar utveckling (www.balticuniv.uu.se/esd), koordinerar nätver-kets gemensamma engelskspråkiga kursut-bud nationellt och arrangerar årligen bådenationella och internationella universitetslä-rarkonferenser kring utbildning för hållbarutveckling (Education for Sustainable Deve-lopment; ESD).

Årets internationella konferens: ”BUPTeachers Conference on University Educationfor Sustainable Development” arrangeras 21-25 mars i Borki-Molo i Polen och samlar 80

universitetslärare från 13 länder i hela Öster-sjöregionen.

Samlande av erfarenheter

Avsikten är att via lämpliga problembaserade”Case-studies” och gruppdiskussioner iblandade och ämnesvisa lärargrupper samlaerfarenheter om hur man kan och bör (och ienlighet med FN:s dekad för hållbar utveck-ling*) introducera hållbarhetskonceptet (so-cial, ekonomisk, ekologisk och kulturell håll-barhet) i all utbildning.

Konferensen fokuserar på olika inlär-nings- och gruppdynamiska metoder – det ärju trots allt inlärning och inte ”katederunder-visning” som skapar individer med förmågaatt fatta ”goda beslut” och se till att samhälls-utvecklingen blir mera hållbar.

Statusrapporter

Under mötet presenteras olika ämnesvisaoch landsvisa statusrapporter över hur ut-bildning för hållbar utveckling implemente-rats inom olika enheter.

Genomgående aktuella aspekter för före-läsningarna och grupparbetena är:

· didaktiska metoder (aktiva, kooperativa,diskursiva inlärningsmetoder och tanke-modeller; interaktiva spel, övningar oa),

· betydelsen av etiska normer, attityder ochvärdesystem,

· förmåga till kommunikation och integre-ring av kunskaper mellan olika discipliner,

· kvalitetssäkring och evaluering av inlär-ning (”hard-core indicators & benefitanalysis”)

Och, sist men inte minst, hur man införli-var hållbarhetsaspekter:

· inom sitt eget ämne, sin fakultet, sitt univer-sitet,

· inom politiken; lokalt, regionalt, nationelltoch globalt

Keynotespeakers är bla prof. Lars Ryden,prof. Ireneusz Zbicinski, Dr Elena Korshuk,Docent Taina Kaivola, prof. Siarhei Darozh-ka, Dr Artur Magnuszewski, Docent Jan OttoAndersson och Dr Liisa Rohweder.

Under mötet arrangeras även audiokonfe-rens med 4-5 representanter utanför univer-sitetssamfundet (europarlamentariker, poli-tiker, näringslivs- och kommunalförvalt-ningsrepresentanter) samt exkursioner tillen bisonfarm och ett naturskyddsområde inärheten av konferensstället. ◆

Fortbildning för 80 universitetslärare från hela Östersjöregionen:

Bakgrundsinfo

Konferensen koordineras av Fortbild-ningscentralen vid Åbo Akademi i samar-bete med BUP-nätverkets sekretariat vidUppsala universitet. Lokal värd för arrang-emanget är Technical University of Lodz(Polens nationella BUP-center).

Motsvarande seminarier arrangerades iPlock, mars 2004 och mars 2005 i Gdansk(se: www.bup.fi)

Tilläggsuppgifter erhålls av undertecknad([email protected]) och via [email protected]

(Ea Maria Blomqvist fungerar som ÅboAkademis miljökoordinator & utbildnings-planerare i BUP-nätverket).


Kursen

TEXT: MARIA SOMMARDAHL

Behöver vi nationalstaten idag? Eller är det kanske så att vi just idagens alltmer internationaliserade värld tyr oss till olika grenarav nationalismen för att känna oss trygga?

N

Nutida nationalism vs. globalisering

seringen och internationaliseringen till vissmån säkerligen har påverkat vissa nutida na-tionalistiska strömningar. Stora delar avvärlden har blivit tätare ekonomiskt integre-rade genom handel och utlandsinvestering-ar. Den ökande internationaliseringen på-verkas också av teknologiska förändringaroch ändringar i masskommunikation, kon-sumtionsmönster och livsstil är uppenbara.Miljöfrågan är ett bra exempel på hur da-gens problem överskrider nationella gränseroch framkallar internationell politisk sam-ordning. Ett annat ytterst färskt exempel påglobaliseringens problem är Muhammed-karikatyrerna som aldrig tidigare hadespritt sig i en så här rapid takt om inte för justden teknologiska expansionen inom en glo-bal värld.

Vi och de andra

Allt det här kan göra människor rädda ochförvirrade. Då ens egna nation tidigare kän-des trygg och säker, har man nu tappat grep-pet och vill sammankalla nationalismensanda. Vissa problem är också förknippademed den här sortens nationalism såsom tillexempel risken att enheten eller gemenska-pen kan komma att skapas genom att kollek-tivt ta avstånd från andra kulturer bådeinom det egna landet och utåt. I försöken attförstå vad som händer är det lätt att peka utalla som ”inte är som vi” som är skyldiga tillförändringarna.

Världen blir dock alltmer flytande och dy-namisk i sin process. Den kräver flexibilitetoch handlingskraft och en ny insikt om våromvärld. Vad detta innebär i praktiken kom-mer säkert att anta olika former och ström-ningar, som inkluderar både nationalistiskttänkande och en vidare globalisering.

Det här är några tankar som väcktes hosskribenten under kursen ”Nationalism ochregionalism i Europa” som hölls av FD UlfLindström i januari. Kursen arrangerades avÖppna Universitetet vid Åbo Akademi. ◆

ationalismen är ett svårfångat be-grepp som idag kan kännas främ-mande att använda inom vår glo-

baliserade värld. Globaliseringen är dockinte heller någon rätlinjig process, utan kanibland fungera som en provokation som ut-löser motreaktioner och försvarsmekanis-mer. Vad vi väljer som utgångspunkt harmycket att göra med vad vi själv uppleversom befrämjande för våra egna intressen.

Nationalism då och nu

Händelserna år 1848 har alltid betraktatssom den liberala nationalismens revolt. Re-volutioner bröt ut i Frankrike och spreds tillItalien och Österrike. De gamla kungatrog-na fick träda tillbaka varmed i deras ställekom ”den nya tidens män” som företräddejämlikhet. De menade också att folk med ge-mensam kultur och gemensamt språk skulleutgöra grunden för en stat. Nationalismenblev ett vapen för liberalerna att störta engammal imperialistisk kungamakt för att gemakten åt folket inom den egna nationen.

Nationalismen är främst ett politiskt be-grepp och definitionerna är disparata, meninnefattar i allmänhet en idé om en enhetmellan människor av samma nationalitet.Det har framlagts teorier om korrelationmellan nationalism och främlingsfientlig-het, rasism och självgodhet. Det har till ochmed under sina tider varit rekommendabeltatt tona ner sina egna intressen för att intelåta nationalistisk på fel sätt. Främsta orsa-ken i Europa till dessa tankar kommer onek-ligen från andra världskriget och nazismen.Nazismen är dock en extrem form av natio-nalismen och idag har många olika grenar avnationalismen trätt världsscenen.

Globaliseringens inverkan

Fastän begreppet globalisering börjar kän-nas söndertuggat och ibland uppfattas en-dast som en modepräglad ideologisk kam-panj kan man inte utesluta att just globali-

Maria Sommardahl

”Nationalismen är främstett politiskt begrepp ochdefinitionerna är dispa-rata, men innefattar iallmänhet en idé om enenhet mellan människorav samma nationalitet”


Studier

Välmående, mångfald och urval

TEXT: MAJLEN SAARINENFOTO: PETER SIEGFRIDS

T

Studievägledarens ruta

Majlen Saarinen

Ett samlande program för personalfrågor har byggts upp inomöppna universitetet. Helheten behandlar arbetsplatsfrågor urmånga olika synvinklar.

�rivs du med din arbetsroll? Är du in-tresserad av personalfrågor? Vill duveta mera om dina rättigheter och

skyldigheter som arbetstagare och arbetsgi-vare? Vad är det som orsakar välbefinnandeeller stress på jobbet? Hur kan man skapakreativa arbetsmiljöer? Vad lönar det sig atttänka på vid avveckling, belöning och rekry-tering?

Svar på de här frågorna och många fler fårdu genom att delta i den nya studiehelhetensom Öppna universitetet vid Åbo Akademiarrangerar under perioden 2006-2008. Vihar satt rubriken ”Välmående, mångfaldoch urval” för denna helhet där kurserna be-handlar personalfrågor utifrån företagseko-nomiska, psykologiska, rättsvetenskapligaoch sociologiska synvinklar.

Studiehelheten pågår under en treårsperi-od med start i mars 2006. Du behöver intedelta i hela studiehelheten från början tillslut, utan kan plocka de bitar som intresse-rar. Tidtabellen är upplagd så att du har möj-lighet att delta i kurserna vid sidan om dittarbete. Alla kurser arrangeras på kvällar ochveckoslut.

Via öpu-leden till ekonomexamen

Genom att delta i studiehelheten har du ock-så möjlighet att samla studiepoäng för attkunna söka in via öppna universitetsledenavsedd för examensstudier. Detta är en yp-perlig möjlighet för dig som har en kandi-dat- eller magisterexamen i kikaren! Kriteri-erna för att ansöka via Öpu-leden till ekono-mistudier är att du avlagt minst 25 sp i etthuvudämne inom ekonomutbildningen vidÅA (tex Företagets organisation och led-ning) och att du totalt avlagt minst 60 spinom öppna universitetet.

Mera information om studiehelhetenfinns på våra nätsidor: www.abo.fi/fc/

Antagningstider

En allt större del av våra studerande avläggerkurser inom öppna universitetet med siktepå att kunna söka in till Åbo Akademi för ex-amensstudier. Ansökningstiden närmar sigoch det är bra att i god tid beställa ansök-ningsblanketter och intyg över avlagda stu-dieveckor och -poäng.

Ansökningshandlingarna bör vara ÅboAkademi tillhanda senast den 31 maj 2006kl. 16.15. Poststämpel beaktas inte.

Mera info

Mera information om antagninsförfaran-det och hur man söker in får man på dennaadress: www.abo.fi/antag

För vårens abiturienter finns informationom öppna universitetet på denna länk:www.abo.fi/fc/opu/studerande/abiinfo.htm



Har du frågor? Ta kontakt!Mera information kan du få av studie-vägledare Majlen Saarinen,tfn: (02) 215 4500,e-post: [email protected]

Kolla också våra webbsidor:

www.abo.fi/fc/opuPå webbsidorna finns förutom kursinfodessutom länkar till det nationella Avoinyliopisto och dess svenska service.

Öppna universitetets kansli

Fortbildningscentralen vid Åbo Akade-mi, Fabriksg. 2, 20500 Åbo. Tfn: (02) 2154666, 215 3281, e-post: [email protected]

Plock ur statistiken

Vid Åbo Akademis öppna universitet stude-rade unde läsåret 2005 sammanlagt 4332studerande. Andelen kvinnor utgjorde avdessa 3223. Antalet erbjudna kurser upp-gick till 404 st och det sammanlagda antaletavlagda studiepoäng utgjorde 33969. ◆


Aktuellt

F

Tio år med utbildning för en hållbarutveckling i fokus

Fältkurs i biologi och geografi (7 SP)

ursens kärna utgörs av en naturex-kursion och fältkurs på Öland iSverige i början av augusti. Vi är

stationerade en vecka på ett pensionat påÖlands södra udde varifrån vi gör dagsex-kursioner till olika biotoper och utflyktsmålute på denna vackra och intressanta ö. För-utom handledda närstudier i fält med geo-grafer, flora- och faunaexperter, ingår en deldistansstudier före och efter fältdelen. Viåker med egen buss, tar nattbåten från Åboden 31.7, är på Öland i sex dygn, hem mednattbåten från Stockholm 7-8.8.2006.

Läs mera om denna intressanta ö på texföljande webbsidor:

www.olandsturist.sewww.olanningen.comwww.ottenby.orgwww.portentillalvaret.nu/www.mitt-i.nu/platser/porten/fakta.htm

N:s ESD strategi för Europa antogs iVilnius i mars 2005, och denna stra-tegi bygger långt på den strategi som

har utarbetats för utbildningssektorn inomBaltic 21.

Östersjöregionens Agenda 21, Baltic 21(www.baltic21.org) kan ses som en före-gångare då det gäller regionalt samarbeteför en hållbar utveckling. Processen initie-rades 1996 av regionens statsministrar, ochgemensamma regionala målsättningar fören hållbar utveckling antogs av 11 länder.Tyngdpunkten är på regionalt samarbeteinom sju ekonomiskt viktiga sektorer (jord-bruk, energi, fiskeri, skog, industri, turismoch transport), samt fysisk planering, ochfrån år 2002 även utbildning, Baltic 21E.

TEXT: PAULA LNDROOS

FN har utlyst åren 2005 - 2014 till ”Dekaden för utbildning förhållbar utveckling, the Decade for Education for SustainableDevelopment, DESD”

Baltic 21E har uppställt målsättningar förolika utbildningsnivåer. För den högre ut-bildningen är målsättningen att varje stude-rande skall ha den kunskap och det kunnan-de som hon/han behöver för att bidra till enhållbar utveckling både i sitt yrke och sombeslutsfattare.

Man avser också att den högre utbildning-en skall via sin forskning och utbildning ak-tivt arbeta för en hållbar utveckling med detomgivande samhället, lokalt och internatio-nellt.

Under de första åren har tyngdpunktenför implementeringen av Baltic 21E-strate-gin varit på arbetet att införa ESD på natio-nell nivå. Ett viktigt steg i detta arbete har va-rit att införa hållbar utveckling i de nationel-

K

la läroplanerna, och andra övergripandestrategiska dokument. Andra målsättningargäller kompetensutveckling, fortbildningoch forskning inom ESD.

Sverige och Litauen har tillsammans lettarbetet inom Baltic 21E, men från juli 2005har Finland tillsammans med Litauen tagitöver den koordinerande rollen. I Finlandhandhas ordförandeskapet av utbildnings-rådet Monica Melén-Paaso vid undervis-ningsministeriet, tillsammans med PaulaLindroos på Fortbildningscentralen.

Ett viktigt steg i arbetet i Finland utgörden nationella strategin för ESD som över-läts till undervisningsministern den 15 fe-bruari i år. Detta skedde vid ett välbesökt se-minarium på Nationalmuseet i Helsingfors.

Kom med i trevligt sällskap och lär mer om unik världsarvsnatur i södra Östersjön!

Målgrupp:

Grundskole- och gymnasielärare i bio-logi, geografi, natur och miljökunskapsamt vuxenutbildare i fritt bildningsar-bete med koppling till natur och miljö.

Kurslängd:

Maj – november 2006

Anmälan:

Senast 30 april 2006

Pris:

Kursen är avgiftsfri för lärare; direktaresekostnader faktureras i juli.Se www.abo.fi/fc där information omresan sätts in vartefter som kostnader,detaljer och tidtabeller bekräftas.

Kontaktperson:

Sinikka Suomalainen,utbildningsplaneraretfn: (02) 215 4879e-post: [email protected]åkan Eklund,tidskriftsredaktör och kursplaneraretfn: 050 5672213e-post: [email protected]

Anmälningar och kontaktuppgifter:

Mars 1 / 2006 • Lärlust 19ÖPPNA UNIVERSITETET

lärlust 4-04

Documents