lokalisering av nytt sÄrskilt boende...sonal gynnas av att boendet är lätt att ta sig till....

5 Vidön

2 Djupängen

6 Getudden

1 Centrum

7 Bråten

8 Hallersrud

9 Hult

3 Jonsbol

4 Sätterstrand

LOKALISERING AV NYTT SÄRSKILT BOENDEInledning och bakgrundLokaliseringsutredningen utgör första steget i processen att bygga boendet och syftar till att fi nna den mest lämpade platsen utifrån de boendes, besökandes och personalens behov.Lokaliseringsutredningen är sammanställd av den arbetsgrupp, som tillsatts av kommunsty-relsens arbetsutskott vars syfte är att leda arbetet med det särskilda boendet. Arbetsgrup-pen kallas nedan gruppen.

Gruppen har identifi erat nio områden som kan vara aktuella som platser för det nya boen-det. Dessa platser har bedömts utifrån de krav som boendet och dess verksamhet ställer på platsen, vilka är redovisade tidigare, samt den lämplighetsbedömning som görs enligt plan och bygglagen. Med det menas platsens lämplighet med hänsyn till påverkan på och från om-givningen samt allmänna intressen så som riksintressen, Natura2000, kulturmiljö.

För att arbetet med boendet ska kunna gå vidare krävs att en plats väljs, då denna ger förutsättningarna för byggnadens utformning och de investeringar som krävs i ex vägar och kommunikationer.

Översikt över de områden som utretts som möjliga lokaliseringar.

Varav följande fyra:

1. Centrala Skoghall2. Djupängen3. Jonsbol4. Sätterstrandbedöms vara mest lämpliga av de nio utredda och därför är det dessa som prenteras i första hand. Övriga fem fi nns redovisade i korthet.

De fyra områdena har olika karaktär och skilda förutsättningar vilket gör att de passar olika bra för de olika målgrupperna.

Boendets krav på platsenMålgrupper - för vilka är det nya boendet?Boende - Besökare - Personal

Vi blir alla äldre och kommer kanske själv att bo på ett särksilt boende eller ha en anhörig som bor på boendet. För att Hammarö ska kunna erbjuda en bra vård krävs en bra verksam-het med bra personal som trivs. Ambitionen är att boendet ska möta de krav som de olika målgrupperna så bra som möjligt. Ibland är behoven lika och ibland så skiljer de sig åt. De boende gynnas framförallt av en lugn miljö med vackra naturupplevelser. Besökare och per-sonal gynnas av att boendet är lätt att ta sig till. Verksamheten ska erbjuda bra vård och boende till en rimlig kostnad.

Ytbehov - en våning eller fl era?

Det nya boendet ska rymma 100 platser. Boendets utformning och våningsantal är beroende på vilken plats som väljs, fl era av platserna rymmer inte en envåningsbyggnad utan huset behöver bli två och i vissa lägen upp till fyra våningar. Det bör även fi nnas möjlighet att by-gga ut. Detta för att kunna möta framtida behov, vilka vi inte vet idag. Nedan listas för- och nackdelar med att bygga i en eller fl era våningar.

För- och nackdelar med en byggnad i en våningFördelarna med en våning är att de boende kommer att få större möjligheter att röra sig runt om i huset, runt huset och i större sträckning kunna ta sig ut och in själva. Vilket kan verka lugnande för personer med demessjukdom som har ett stort behov av att promenera.

Nackdelen är att ett envåningshus kräver en större markyta, ca 30 - 40 000 kvm för att klara av en byggnad på ca 11 000 kvm samt parkeringsytor och en bra utemiljö.

För- och nackdelar med fl era våningsplanFördelarna med fl er än en våning är att byggnaden ryms inom en mindre markyta, beroende på antal våningar kan huset rymmas inom 15 000 - 20 000 kvm. Vid två våningar blir ytan på mark lite under 6000 kvm.

Nackdelen är de boendes möjligheter att röra sig runt om och i byggnaden blir begränsade.Ska det byggas i fl era våningar bör i första hand personalfunktioner fi nnas på våning två.

Gunnarskärsgården är byggd i två-tre våningar och tomten är ca 10 000 kvm.

Behov av infrastruktur och kommunikationerBoendet ställer krav på tillgång till vatten och avlopp (VA), el och fi ber. Finns det möjlighet till fjärrvärme är detta bra men inte en nödvändighet då det går att lösa värmen med exem-pelvis jordvärme och en lågenergibyggnad. För att besökare och personal ska kunna ta sig till boendet ska det utöver bilvägar fi nnas utbyggda gång och cykelvägar (gc-vägar) och en väl frekventerad busshållplats i nära ans-lutning till boendet. För besökare så kan ”mjukalinjen” öka tillgängligheten för boende.

Omgivningen - vad ger omgivningen för förutsättningar?De boende gynnas av att ha en lugn omgivning där närhet till naturen är en fördel. De som ska besöka och arbeta på boendet gynnas framförallt av bra kommunikationer. En plats i naturnära läge och med möjlighet till trädgård runt huset skapar stora möjligheter till utevistelse och ger också möjligheter till att minska på begränsningsåtgärderna vid ute-vistelsen. Finns det markytorna runt om huset kan dessa iordningsställas så att de boende kan vistas ute och röra sig fritt under trygga förhållanden. Möjligheten till att vistas i natur-miljö skapar lugn och ro för de boende vilket fi nns evidens och vetenskapliga grunder för.Placeras boenden relativt nära tätorten fi nns även möjlighet att skapa en samlingspunkt för äldre som inte bor där, främst är det restaurangen som utgör en mötesplats.

Nollalternativ bibehålla GunnarskärsgårdenSocialförvaltningen har utrett möjligheterna att bygga om Gunnarskärsgården för att komma tillrätta med de arbetsmiljöproblem som fi nns och att anpassa lokalerna för personer med demenssjukdom. Slutsatsen är att en ombyggnad av Gunnarskärsgården inte kommer att vara optimal varken för de boende eller för verksamheten samt att utbyggnadsmöjligheterna är små. Den fysiska miljön för målgruppen kommer aldrig att kunna tillfredsställas då by-ggnaden inte ger de möjligheterna. Konstruktionen av byggnaden med sina vinklade korri-dorer går dessvärre inte att bygga bort.

Medborgardialog - vad tycker du?Alla platser är möjliga men de är alla mer eller mindre lämpliga utfrån de olika målgrupper-nas behov. Vi öppnar nu upp för en dialog kring de platser som gruppen valt ut.

Vi vill veta:1. Vilken plats föredrar du och varför?

2. Vad ser du för behov hos de olika målgrupperna? - boende - besökare - personal

3. Vad ser du för behov av kommunikationer ex gång- och cykel och kollektivtrafi k till de olika platserna?

4. Är det något viktigt vi missat, som vi bör ta hänsyn till?

Senast den 5 december 2014 vill vi ha in ditt svar antingen via e-post till:[email protected] via post till:Hammarö kommun, box 26, 663 21 Skoghall.

Yta för särskilt boende tomten om ca 18 000 kvm innebär att boendet blir i2-3 våningar

Öppna upp och skapa en entré till området samt en bredare trappa

Stärk kopplingen i öst -västlig riktning

ICA

netto

Möjlig personal och besöks-parkering

Lunnevi

Nygatan

0 10 20 30 m

Yta för särskilt boende tomten om ca 10 000 kvm innebär att boendet blir i3-4 våningar

Yta för flerbostadshus i upp till 8 våningar

Öppna upp och skapa en entré till området samt en bredare trappa

Stärk kopplingarna i öst -västlig riktning

ICA

netto

Möjlig personal och besöksparkering

grönstråk

vi

Nygatan

20 30 m

Lunnevi

Gamla badhuset

Yta för särskilt boende tomten om ca 18 000 kvm innebär att boendet blir2-3 våningar

0 10 20 30 m

Buller från Industrileden kräver ett avstånd mellan väg och boende

Hemgården måste flyttas

Områdets norra del bör använ-das för parkering då det är utsatt för buller

Område 1 Lunnevi

Område 2b Kolonin

Område 2a Kolonin

Område 1 Lunnevi sett från norr.

Område 1 Lunnevi sett från syd-väst.

Området mellan Systembolaget och vårdcentralen.

Nygatan som utgör en bakgata, till vänster syns bef. boende.

Område 2 sett från nordväst.

Område 2 sett från Nygatan.

PLACERING 1 - CENTRALA SKOGHALLBeskrivningInom centrala Skoghall fi nns tre områden som utretts: Lunnevi (1), Kolonin (2) och Björkhagen (3) som nedan beskrivs ihop då de har i stort samma förutsättningar och kon-sekvenser. Lunnevi (1) utgör del av ett idrottsområde som används för fotboll. Området är ca 18 000 kvm. Kolonin (2) är under omvandling och befi ntliga rivs för att ge plats för ny bebyggelse, området är ca 18 000 kvm.Björkhagen (3) är delvis ett parkområde, delvis använt för tre stycken garagelängor. Områ-det har utgått som lämpligt då det riskeras att översvämmas samt att det fi nns markföroren-ingar pga mesan. Området beskrivs därför inte ytterligare.

Översikt de tre områdena.

PlanstatusLunnevi är inte planlagt.Kolonin är under planläggning där användningen är bostad, centrum och vård. Planen har varit på samråd.

MarkägareLunnevi ägs av Hammarö kommun.Kolonin ägs av Hammaröbostäder.

MarkbeskaffenhetMarken inom området är fl ack och geotekniska undersökningar inom Kolonin visar på bra förutsättningar men viss mesa kan förekomma. Inom Lunnevi ???

Restriktioner Inga av områdena är belagda med restriktioner.

Störningar och riskerOmrådena är utsatta för buller främst från Industrileden i norr, vilket påverkar nyttjande-graden av område 1. Område 2 gränsar till värmeverket, som dock är avstängt och inte utgör något annat än en visuell olägenhet. Delar av samtliga områden bedöms ligga riskzon för översvämning. Höjden inom område 1 varierar mellan +46,5 och upp till +47,5 möh RH2000. Område 2 ligger över +47,0 möh RH2000. Mesan som fi nns i marken måste tas bort och saneras i samband med byggnation.

Infrastruktur och kommunikationerSamtliga områden ligger nära allmänna kommunikationer, gc-vägar och bilvägar. Det fi nns även välutbyggd infrastruktur i området så som VA, fi ber och fjärrvärme.

OmgivningarnaOmrådena ligger i anslutning till Skoghall centrum, vilket medför att det är nära till både kommersiell och offentlig service. I anslutning till Kolonin ligger ett vårdboende.Norr om Lunnevi fi nns en småbåtshamn med tillhörande båthus, i öster angränsar området till Lunden ett av de få kvarvarande bruksområdena.Kolonin ligger inkilat mellan värmeverket, Lunnevi och Netto. Nygatan mellan Kolonin och vårdboendet upplevs som en bakgata och inte som en del av centrum.

Sammanvägd bedömning av platsens lämplighetOmråden ligger alla nära centrum, vilket innebär närhet till service och kommunikationer. Detta är främst till gagn för de som arbetar i området och för besökande. För de boende är det här svårt att tillskapa den lugna miljö med närhet till natur som behövs. För båda områdena är det det är möjligt att nyttja befi ntlig infrastruktur. Frågan är vad ett sär-skilt boende tillför centrum och den verksamhet som pågår där idag. De boendes behov av tillgång till butiker i centrum är väldigt små. Istället kan ett vanligt boende och trygghets-boende som gynnar utgöra en del i handelsunderlaget vara mer lämpligt. De som besöker och arbetar på boendet kommer troligen att nyttja den service som fi nns, men frågan är om det är i tillräckligt stor utsträckning. det fi nns även ett önskemål från handlarna i centrum att på sikt kunna utvidga centrum och då är Kolonin det mest lämpade för ytterligare handel.

Lunnevi (1) kräver en del följdinvesteringar då delar av idrottsplatsen måste fl yttas och ersättas på annan plats samt att Hemgården måste ersättas. Vilket kostar både tid och pen-gar. Delar av marken kräver troligen uppfyllnad samt att den kan bestå av mesa vilket måste saneras.

För Kolonin (2) har två möjliga markplaneringar föreslagits (2a och 2b). Förslag A där delar av området blir bostadsbebyggelse och förslag B där hela ytan används för särskilt boende. För Skoghalls centrum är det att föredra att delar av området används för bostadsbebyggelse och att det särskilda boendet byggs i 3-4 våningsplan. Kolonin ägs av Hammaröbostäder och måste köpas. Kolonin skulle på sikt kunna byggas ut mot Lunnevi. Fördelen med Kolonin är att detaljplanearbetet pågår vilket kan förkorta tiden något.

Båda områdena är möjliga att lokalisera ett boende till, frågan är dock om de är optimala för att vårda demenssjuka personer med hänsyn till buller från vägen och att det inte fi nns möjlighet att bygga i ett plan. Ytorna ger även begränsade möjligheter till utevistelse. Dock är områdena bra för trygghetsboende eller vanliga bostäder. Ska boendet placeras i centrum förespråkas Lunnevi (1) då Kolonin primärt bör nyttjas för bostäder och handel för att stärka centrum.

Vad krävs för att möjliggöra ett boende på platsen?Område 1 kräver detaljplan samt trolig utfyllnad och sanering samt ersättning av Hemgården och delar av Lunnevis idrottsplats på annan plats. Det krävs även en geotekniskundersökning och markradon.För område 2 pågår en detaljplan som möjliggör särskilt boende. Område 2a och 2b behöver köpas in av Hammarö kommun och i projektet bör gestaltningen av Nygatan tas med.

1

2

3

LunneviICA

pekås

Buss

netto

Vårdcentral

0 100 200

meter

1

2

Hammarö arena

Buss

Motionsspår

Koloniträdgård

0 50 100

meter

Område 1

Yta för särskilt boende

tomten om ca 35 000 kvm

innebär att boendet blir i1-2 våningar

Område 2




Möjlig samordning av parkering

3G master

Området sett från perkeringsytan vid arenan.

Området sett från norr från Djupsundsvägen. Det långsmala ängsmarken erbjuder vackra vyer.

PLACERING 2 - DJUPÄNGENBeskrivningInom Djupängen fi nns två möjliga områden 1 och 2, vilka både ligger norr om Hammarö arena ca 1 km från Skoghall centrum. Område 1 är ca 35 000 kvm och område 2 är ca 36 000 kvm. Av de två områdena är område 1 förstahands alternativet, område 2 utgör ett möjligt läge.

Översiktsbild

PlanstatusDelar av område 1 och 2 ingår i en avstyckningsplan för bostäder, resterande delar är inte planlagt.

MarkägareMarken ägs av Hammarö kommun.

MarkbeskaffenhetOmrådena utgörs av fl ack ängsmark som sluttar svagt söder ut. I mitten av området går ett större dike. Hela området ligger över +47,0 möh enligt RH2000 och riskerar inte översväm-mas. I samband med detaljplanen för Hammarö arena gjordes en geotekniskundersökn-ing som visar på att jorden består av övervägande lösa sediment av lera vilket innebär att grundläggning bör ske med pålning

Restriktioner Skogsområdena i väster och i norr är inkluderat i blivande naturreservatet, gällande Nat-ura2000 samt i riksintresset för naturvård. Riksintresset sträcker sig över område 2, dock bedöms inte en utbyggnad inom området äventyra riksintressets värden. Det fi nns fornlämn-ingar vid brukshundsklubben och i skogsområdet i öster, men inga kända inom ängsmarken.Åkermark, även om den är obrukad, är skyddsvärt och bör inte bebyggas om det inte fi nns starka skäl. Området är inte utpekat grönstrukturplanen.Genom området fi nns en ledningsrätt för kommunens huvudledningar för vatten och avlopp, vilka är delvis trycksatta samt fi ber och troligen en elledning. En exploatering kräver en fl ytt av dessa ledningar.

Störningar och riskerOmrådena inom Djupängen upplevs lugna, särskilt område 2 som ligger längre från trafi ken och arenan och verksamhetsområdet. Dock innehåller inte verksamhetsområdet verksam-heter av störande art.I norr står två 3G master som innebär en visuell påverkan och ett visst skyddsavstånd, vilket påverkar främst område 2.Brukshundsklubbensverksamhet skulle kunna orsaka vissa störningar ex hundskall.

Infrastruktur och kommunikationerOmrådena ligger i nära anslutning till Mörmorondellen och den busshållsplats och de gc-vä-gar som fi nns där. Busshållplatsen trafi keras frekvent.Vid Hammarö arena byggs fl er parkeringsplatser, eventuellt att dessa vid behov kan användas av personal och besökare till boendet.Områdena är välförsörjda avseende el, fi ber och VA. Djupsundsvägen är smal och krokig och kräver troligen en breddning för att klara av en ökad trafi k, framförallt om område 2 väljs. Område 1 kan angöras från vägen in till arenan och då påverkas inte Djupsundsvägen.

OmgivningarnaDjupängen utgör en kil mellan de två skogsområdena som båda används för rekreation. I norr fi nns ett fåtal bostäder samt brukshundklubben och deras träningsanläggning samt en kolon-iförening. Brukshundsklubbens övningsområde ligger inom område 2. I söder gränsar område-na till Hammarö arena. Omgivningen uppfattas som lugn trots arenan i söder.

Sammanvägd bedömning av platsens lämplighetMycket talar för framförallt område 1 men även område 2 är möjligt. Båda områdena lig-ger relativt naturskönt med undantag för arenan i söder, samtidigt som de ligger nära serv-ice och kommunikationer. Platsen upplevs lugnt vid besök och de pågående verksamheter som omger området är av mindre störande art. Områdena borde vara bra både för boende, besökare och personal. Marken ägs av Hammarö kommun vilken är en fördel. Det fi nns möj-lighet att samordna parkering och eventuell restaurang med Hammarö arena. En exploatering bedöms inte påverka Natura2000 eller naturreservatet. Dock tas möjlig odlingsmark i anspråk, frågan är om denna mark är möjlig att bruka då den till ytan börjar att bli så liten att det är svårt att få ekonomi i det.Skulle området bebyggas med ett särkilt boendet bör det placeras område 1 med hänsyn till brukshundklubben och 3G master. Även möjligheterna för koloniföreningen att expandera begränsas om boendet förläggs inom område 2. Område 2 innebär troligen ökade invester-ingskostnader för att bredda Djupsundsvägen.Det som talar emot området är att VA ledningarna, fi ber och eventuellt elledningarna måste fl yttas.Område 1 bedöms som helhet mycket lämpligt för ett nytt särskilt boende. Precis som för fl era av de andra mer perifera platserna bedöms det inte lämpligt med trygghetboende här.

Vad krävs för att möjliggöra ett boende på platsen?Detaljplan kommer att krävas för både område 1 och 2.VA-, el- och fi berledningar behöver troligen. Bedömd kostnad för fl ytt av VA är ca 1 mkr.Ledningsrätten behöver ses över och justeras.Geotekniskundersökning behövs för att klargöra grundläggningssätt samt markradon.För område 2 krävs en breddning av Djupsundsvägen samt att övningsfältet för brukshunds-klubben ersätts.

0 100 200

meter

Bytespunkt buss

Coop

Lövnäsleden

0 100 200

meter

Pumpstation

Parkeringsyta inom skyddsavståndet från pumpstationen

Förstärkning och breddning av infartsväg

Kraftledning

Vy över åkerlandskapet

Hästar

Möjlig yta för förskola




Vy över åkerlandskapet i öster.

PLACERING 3 - JONSBOLBeskrivningÖster om Lövnäsleden inom Jonsbol fi nns ett område om ca 25 - 28 000 kvm som är en möjlig lokalisering. Området ligger i anslutning till Nolgårds verksamhetsområde, centralt inom Hammarös norra del och det är ca 3 km från Skoghalls centrum.

Översikt över området.

PlanstatusOmrådet är inte planlagt men det fi nns ett uppdrag om att ta fram ett planprogram för om-rådet.

MarkägareMerparten av marken ägs av Hammarö kommun, men det kan krävas inköp av privat mark för att anlägga infrastruktur till området.

MarkbeskaffenhetOmrådet utgörs av igenväxt åkermark samt Skanskas upplag av grus och asfalt. Marken är plan och marknivån är mellan +47,5 och 48,5 möh enligt RH2000. Stora delar av området är undersökt 1978 och visar på att området delvis består av lös lera, vilket innebär pålning. Även grundvattnet måste beaktas vid byggnation.

Restriktioner Området gränsar i öster till Riksintresse för Kulturmiljövården och i norr Natura 2000. Det blivande naturreservatet tangerar de norra delen av området.Fasta fornlämningar fi nns utanför områdets sydvästra del, dessa är utredda sedan tidigare.Även om åkermarken är igenväxt har den ett skydd i miljöbalken och kan vara värd att bev-ara inför framtiden. Området är inte utpekat i grönstrukturplanen.Längs infartsvägen till området fi nns en allé som har biotopsskydd.

Störningar och riskerVisst buller hörs från Lövnäsleden men det uppfattades inte som störande. Dock gjordes inte platsbesöket under rusningstid då vägen är hårt belastad.Åkermarken i öster kan riskeras att svämmas över, i ett värsta senario, och en höjning av marken bör göras. Skulle åkrarna börjas brukas mer aktivt kan störningar och lukt uppkom-ma.I väster fi nns en mindre hästverksamhet som kan orsaka allergener och lukt.I öster går en luftburen kraftledning som medför ett visst skyddsavstånd och förfular vyn över landskapet.Inom områdets södra del fi nns en pumpstation som kan orsaka störning och medföra ett visst skyddsavstånd.Enligt Länsstyrelsens databas anges att delar av området kan vara förorenat.

Infrastruktur och kommunikationerOmrådet ligger nära Lövnäsleden och den nya bytespunkten vid Nolgård. En utveckling av området kräver en bättre eller helt ny utfart mot Lövnäsleden samt att gc-strukturen byggs ut från rondellen vid Lövnäs och till området. Förslag på förbättrad utfart är att göra ett vänstersvängfält och refug för oskyddade trafi kanter. Infartsvägen i sig är smal och måste breddas.El, fi ber och vatten- och avlopp fi nns inom eller i anslutning til området.

OmgivningarnaOmrådet ligger naturskönt och det öppna åkerlandskapet i öster erbjuder utblickar och ett lugn. Lövnäsleden hörs men utgör inte ett dominerande intryck då vägen döljs av ett träd-bestånd i väster. Kommunen köpte området för att möjliggöra en bättre entré till Hammar-sudde och dess stigsystem, detta har dock inte förverkligats. Dock skulle området kunna anslutas till Hammarsudde och de kultur- och naturmiljöer som fi nns där.Bebyggelsen i närområdet utgörs av ett fåtal villor med tillhörande verksamhetslokaler, en hästgård i nordväst och vidare öster ut tar Lövnäs bostadsområde vid.

Sammanvägd bedömning av platsens lämplighetOmrådets storlek och placering nära kommunikationer och infrastruktur men ändå med möj-lighet att skapa ett lugn på platsen gör det lämpligt. Området kräver en ny infart eller iordn-ingställande av befi ntlig infart samt gc-väg för att kunna användas. Det vore även bra om närområdet kunde ses över vid en planläggning. Det kan vara lämpligt med ex förskoleverk-samhet inom området då området ligger strategiskt och många passerar på väg till jobbet. Detta kräver dock inköp av mark. Samlokalisering av fl era verksamheter skulle ge möjlighet till samordning av ex kök.En exploatering av området bedöms inte medföra någon betydande påverkan på riksintresse, naturreservat eller natura2000, men detta kan kräva ytterligare prövning.Området är plant och det skulle vara lätt att ordna god tillgänglighet. Området bedöms som helhet lämplig som lokalisering men kommunen behöver i en plan-läggning utreda mer än bara boendet. Det kan ex gå att göra en bättre koppling och entré till Hammarsudde samt etablering av ytterligare service i området.

Vad krävs för att möjliggöra ett boende på platsen?Detaljplan kommer att krävas, dock borde det planprogram som KSAU beslutat om starta för att utreda möjligheterna till ytterligare verksamhet som ex förskola i området.Påverkan naturreservatet måste utredas via naturinventeringGeotekniskundersökning för att säkerställa grundläggningssätt samt markradon.Utredning av påverkan på riksintressenEventuell prövning av MiljöbalkenUtredning om markföroreningar efter upplagetEventuella åtgärder vid pumpstationen för att minska luktNy anslutningsväg samt gc-vägEventuellt markinköp för att möjliggöra ny eller breddad infart samt förskoleverksamhet

Sätter

Ridhuset

Mosstorp

Reningsverk

1 2

3

0 100 200

meter


Yta för särskilt boende tomten är ca 50 000 kvm

innebär att boendet blir i

1 våning


Reningsverket

Bild på det omgivande åkerlandskapet som erbjuder utblickar.

Det tänkta boende placeras in i skogen med odlingslandskapet som förgrund.

Naturen inom området utgörs av vacker tallskog.

PLACERING 4 - SÄTTERSTRANDBeskrivningI Sätterstrands området studerades till en början fl era alternativ, men efter platsbesök kon-stateras att det nordliga läget (1) är bättre än område 2 och 3. Därför har 2 och 3 inte be-skrivits med mer än några korta rader.Områdena 2 ligger helt öppet och kan uppfattas som utslängt på en åker utan någonting att stödja sig på i landskapet. Områdena 3 ligger långt in i området och uppfattas som avsides, detta kan förändras på lång sikt när Sätterstrand utvecklas men i närtid kommer upplevas bortgömt.Område 1 ligger i skogsområdet söder om tillfartsvägen till Sätterstrand och utgörs av småkuperad tallskog. Det är ca 50 000 kvm och ligger ca 5 km från Skoghalls centrum. Inom Sätterstrand fi nns pågående verksamheter och restaurang. Under sommartid har golf-klubben en öppen restaurang. Det fi nns även två förskolor och ett vandrarhem.

Översikt över området.

PlanstatusOmrådet är inte planlagt. Dock det fi nns tankar på att utveckla Sätterstrandsområdet och ta fram en plan för hela området.

MarkägareOmrådet ägs av Hammarö kommun.

MarkbeskaffenhetOmrådet utgörs av småkuperad tallskog. Marknivån är +50,5 möh RH2000. Geotekniken i om-rådet bedöms som god men en geotekniskundersökning måste göras.

Restriktioner Inom Sätterstrand fi nns mycket fornlämningar men dessa fi nns i huvudsak i de södra delarna i närheten av område 3. Detta talar ytterligare för nyttjande av område 1.Delar av området 1 ligger inom ett markavvattningsföretag i övrigt fi nns inga kända restrik-tioner.Skogen är inte utpekat i grönstrukturplanen.

Störningar och riskerCirka 300 meter norr om området ligger ett av kommunens reningsverk. Den förhärskande vindriktningen är dock bort från området. Det fi nns även hästhagar norr om området och det är inte otänkbart att det på sikt blir fl er hästar inom de omgivande ängsmarkerna.

Infrastruktur och kommunikationerOmrådet ligger i anslutning till infartsvägen till Sätter.Det går en dubbeltur och anropsstyrd busslinje till Sätterstrand.Fiber, VA och el fi nns i närheten av området.

OmgivningarnaOmgivningarna är mycket natursköna med omväxlande skog och odlingslandskap. I norr ligger två gruppboenden varav det östra ska byggas till. Övrig bebyggelse är lokaliserad till Sätter-strands området i öster och kring bymiljön inom Västra Hovlanda i norr. Inom Sätterstrand fi nns ett fl ertal arbetsplatser och en viss service så som badhus och förskolor.

Sammanvägd bedömning av platsens lämplighetOmrådets natursköna och lugna läge är en stor fördel för de boende. För personalen och be-sökanden kan området upplevas ligga otillgängligt, särskilt då kollektivtrafi ken idag är dåligt utbyggd. Det fi nns få grannar vilket torde minska risken för överklagande i planprocessen.Ett boende inom området kan dock hjälpa till att öka massan av folk inom Sättrerstrand vilket ger bättre förutsättningar för att kunna ordna kollektivtrafi k och annan service. Detta kommer att stärka området på sikt och möjliggöra för en fortsatt utveckling. En utbyggnad av gc-nätet kommer att krävas, vilket ändå krävs om området ska fortsätta att utvecklas.Det har varit tal om att fl ytta ridhuset till Sätterstrand, vilken kan hamna i konfl ikt med boendet pga allergener och luktstörningar från stall och hagar. Än är inget bestämt avseende ridhusets framtida lokalisering.Området bedöms som helhet lämpligt för ett nytt boende.

Vad krävs för att möjliggöra ett boende på platsen?Detaljplan kommer att krävas. Inom ramen för planen fi nns det behov av att samplanera boendet med det som kan tänkas ske inom Sätterstrand i övrigt.Geotekniskundersökning samt markradon.NaturmiljöinventeringEventuellt fornlämningsinventering pga mängden som fi nns i närheten.Det kommer att krävas en utbyggnad av gc-vägar och kollektivtrafi ken.

5 Vidön

2 Djupängen

6 Getudden

1 Centrum

7 Bråten

8 Hallersrud

9 Hult

3 Jonsbol

4 Sätterstrand

PLACERING 5, 6, 7, 8, 9 - ÖVRIGARedovisning av övriga områdenHär redovisas översiktligt de övriga fem områden som studerats. De är alla mer eller mindre möjliga men har bedömts vara mindre lämpliga än de fyra förslag som redovisats i sin hel-het.

Placering 5 - VidönInom Vidön studerades två område, som båda ligger relativt lugnt till och kan erbjuda en trevlig miljö för de boende med närhet till natur och utblickar över åkermark. Området kring Vidön och Vidöåsen är idag lite isolerade från övriga samhället och en etablering i dessa om-råden kan hjälpa till att bygga ihop området till en större enhet.Inget av områdena ligger så att de bedöms medföra någon större påverkan på riksintresse el-ler natura2000 och naturreservat. Dock tas obrukad åkermark i anspråk, men övriga grönom-råden inte är lämpliga att bebygga med hänsyn till buller eller att de är utpekade enligt miljöbalken. För båda områdena fi nns risk för översvämning värst drabbat är omårdet längst till öster.Platserna bedöms vara lättexploaterade med hänsyn till markens beskaffenhet. Infrastruk-turen i stort redan utbyggd. Kommunikationerna bedöms som goda till framförallt område 1 vilket underlättar för besökare och de ska arbeta här. Dock är området lång från annan typ av service.En exploatering inom området kräver att Stora Enso säljer marken till kommunen.Området längst väster ut kan påverkas från störningar från närliggande verksamheter. Båda områdena kan påverkas av lukt från bruket, men detta uppkommer sällan och bedöms inte utgöra någon större olägenhet. Området i väster bedöms som en möjlig lokalisering, med området i öster utgår som lämplig med hänsyn till översvämningsrisken. Det som talar emot områdena är att kommunen inte äger marken samt att det kan lukta från fabriken och Ekonova samt buller från väg och järn-väg. Bullret bedöms inte överstiga riktlinjerna men kan uppfattas störande för de boende.

Placering 6 - GetuddenGetudden var med på tidigt stadium som möjlig placering, marken ägs av Hammarö kommun och utgörs av kuperad skogsmark. Området ligger öster om Lillängshamnen. Området lämpar sig bättre för en fortsatt utveckling av tätorten eller utveckling av Lillängshamnen som be-söksmål än av att husera det särskilda boendet.

Placering 7 - BråtenOmrådets fördel är dess natursköna läge avsaknad av konfl ikter med riksintressen och andra restriktioner samt att det ligger relativt centralt på Hammarö. Det centrala läget till trots upplevs det lite avsides och det saknas bra förbindelser med kollektivtrafi ken, något som måste ses över innan ett boende kan bli aktuellt. 3G masten medför en begränsning av hur ytorna kan användas men att fl ytta en 3G mast bedöms bli kostsamt och svårt. Just 3G mas-ter är en känslig fråga hos många och tenderar att bli överklagade.Området bedöms som helhet mindre lämpligt för ett nytt särskilt boende då det framförallt upplevs ligga avsides.

Placering 8 - HallersrudOmrådet kan ses som en naturlig utvidgning av tätorten då det ligger nära Lövnäs och Hallersrud. Det är också nära till infrastruktur och kommunikationer. Området saknar kända restriktioner.En utbyggnad av detta område bör dock göras i ett större sammanhang och inte enbart för det särskilda boendet. Det har inkommit önskemål om att på sikt omvandla delar av området till ett nytt bostadsområde.Då det saknas befi ntlig bebyggelse och infrastruktur inom området medför detta större in-vesteringskostnader. Kommunen måste även köpa in stora delar av marken för att kunna bygga boendet.Området bedöms som helhet mindre lämpligt för boendet området kräver att det ses på i ett mycket större sammanhang vilket medför längre tid och större kostnader för planering och genomförande.

Placering 9 - HultOmrådet har trots att det fi nns utmärkt i grönstrukturplanen nämnts som ett framtida ex-pansionsområde särskilt och med att den nya skolan byggts i Bärstad. Det har funnits planer på att förlägga en förskola i området.Precis som för området Hallersrud bör en framtida utbyggnad ses i ett större sammanhang och inte enbart för det särskilda boendet. Det har även inkommit önskemål om att på sikt omvandla delar av området till ett nytt bostadsområde.Fördelarna med området är att det redan fi nns pågående projekt för att stärka infrastruk-turen och kommunikationerna i och till området. Nackdelarna är främst buller från vägen och att det upplevs mörkt.Området bedöms som helhet mindre lämpligt för ett nytt boende.

lokalisering av nytt sÄrskilt boende...sonal gynnas av att boendet är lätt att ta sig till....

Documents