livet med dysfagi efter...

LIVET MED DYSFAGI EFTER STROKE En litteraturöversikt utifrån drabbade personers perspektiv och upplevelser

LIFE WITH DYSPHAGIA AFTER STROKE

A literature review from affected patients´ perspective and experiences

Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå 15 Högskolepoäng Höstterminen 2019 Författare: Stina Holmberg

SAMMANFATTNING

Titel: Livet med dysfagi efter stroke; en litteraturöversikt utifrån personers

perspektiv och upplevelser

Författare: Holmberg, Stina

Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp

Handledare: Wills, Joanne

Examinator: Hertfelt Wahn, Elisabeth

Sidor: 25

Nyckelord: Dysfagi, Komplikationer, Stroke, Upplevelser, Ätsvårigheter.

___________________________________________________________________________

Bakgrund: En stroke kan drabba vem som helst, det kan också komplikationen dysfagi.

Med försämrad sväljningsförmåga kan också livskvalitén, hälsan och välbefinnandet hos de

drabbade personerna påverkas. Som sjuksköterska är det viktig att ha både kunskap och

förståelse för sväljsvårigheter för att kunna ge patienter en god och säker vård. Metod:

Studien är en beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats som grundar sig på tio

kvalitativa artiklar som söktes fram via databasen CINAHL. Syfte: Att belysa drabbade

personers upplevelser av dysfagi efter stroke. Resultat: Resultatet delades upp i kategorier

utefter upplevelser som berör begränsningar, känsla av rädsla, att ta kontroll, känslan av

trygghet och ny anpassning till vardagen. Där framkommer både positiva och negativa

upplevelser hos individerna. Konklusion: Dysfagi är ett svårt symtom med både fysiska och

psykiska hinder. Dysfagi ger upphov till rädsla, begränsningar, kontrollbehov, anpassning

men drabbade personer kan ändå uppleva trygghet i vissa situationer tillsammans med andra

förstående individer. Även om dysfagi kan ha en negativ inverkan på livet kan känslan av

god av livskvalité, hälsa och välbefinnande upplevas genom att drabbade personer lär sig

hantera symtomet.

ABSTRACT

Title: Life with dysphagia after stroke: a literature review from people´s

perspective and experiences

Author: Holmberg, Stina

Department: School of Health and Education, University of Skövde

Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15

ECTS

Supervisor: Wills, Joanne

Examiner: Hertfelt Wahn, Elisabeth

Pages: 25

Keywords: Complications, Dysphagia, Eating difficulties, Experience, Stroke.

___________________________________________________________________________

Background: A stroke can affect anyone, so can the complication dysphagia. With

impaired swallowing ability, the quality of life, health and well-being of the person can

also be affected. As a nurse, it is important to have both knowledge and understanding of

swallowing difficulties in order to provide patients with good and safe care. Method: The

study is a descriptive literature review with a qualitative approach that is based on ten

qualitative articles that were searched through the CINAHL database. Aim: To elucidate

affected people´s experiences of post-stroke dysphagia. Result: The result was divided into

categories based on experiences that relate to limitations, feelings of fear, taking control,

the feeling of security and new adaptation to everyday life. There are both positive and

negative experiences in the individuals. Conclusion: Dysphagia is a serious illness with

both physical and mental barriers. Dysphagia gives rise to fear, limitations, control needs,

adaptation but affected people can still experience security in certain situations along with

other understanding individuals. Although dysphagia can have a negative impact on life,

the feeling of goodness of quality of life, health and well-being can be experienced by

affected people learning to cope with the symptom.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ........................................................................................................................ 1 BAKGRUND ........................................................................................................................ 1

Vad är en stroke? ............................................................................................................... 1 Riskfaktorer för ischemisk stroke ............................................................................................................. 1 Akuta undersökningar och behandlingar vid ischemisk stroke ................................................................ 2

Komplikationer .................................................................................................................. 2 Dysfagi – en synlig funktionsnedsättning ................................................................................................ 2 Enteral nutrition ....................................................................................................................................... 3

Livskvalitet ........................................................................................................................ 4 Hälsa och välbefinnande .................................................................................................... 4 Sjuksköterskans roll ........................................................................................................... 5

PROBLEMFORMULERING ............................................................................................ 5 SYFTE ................................................................................................................................... 6 METOD ................................................................................................................................ 7

Urval .................................................................................................................................. 7

Datainsamling .................................................................................................................... 7 Analys ................................................................................................................................ 7

Etiska överväganden .......................................................................................................... 8

RESULTAT .......................................................................................................................... 9

Begränsningar .................................................................................................................... 9 Rädsla ............................................................................................................................... 10 Att ta kontroll ................................................................................................................... 10

Trygghet ........................................................................................................................... 10 Anpassning till en ny vardag ........................................................................................... 11

Resultatsammanfattning ................................................................................................... 11 DISKUSSION ..................................................................................................................... 13

Metoddiskussion .............................................................................................................. 13

Resultatdiskussion ........................................................................................................... 15 Konklusion ....................................................................................................................... 18

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ............................................ 18

REFERENSER ................................................................................................................... 19

BILAGOR

1. Sökhistorik och redovisning av antalet träffar

2. Översikt över analyserade artiklar

3. Resultatet av kvalitetsgranskningen av artiklarna i resultatet

1

INLEDNING

En av de vanligaste folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken i Sverige är stroke.

Hos personer som har drabbats av stroke är det vanligt med problem att äta och dricka

(Socialstyrelsen, 2018). Ungefär 45% av personer som insjuknar i stroke drabbas av

sväljsvårigheter, det vill säga dysfagi (Cross, 2008). På grund av okunskap finns risken för

att dysfagi inte tas på fullt allvar och att de medföljande psykiska och fysiska

konsekvenserna glöms bort (Tibbling Grahn, 1996). Därför är det viktigt med mer kunskap

och ökad förståelse om ämnet för att skapa och kunna erbjuda en god och säker vård för

dessa personer. Anledningen till valet av problemet dysfagi är för att framhäva vad drabbade

personer upplever. Det är viktigt att vårdpersonal känner till vilka upplevelser dysfagi kan

ge drabbade personer och att vårdpersonal har rätt kunskap om symtomet.

BAKGRUND

Vad är en stroke?

Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. Stroke är ett

samlingsbegrepp för både hjärnblödning och hjärninfarkt och det leder till syrebrist i hjärnan.

En hjärnblödning sker när ett försvagat blodkärl brister och blodet tränger in i

hjärnvävnaden. Det kan även ske när ett aneurysm brister. Då kan det vätskefyllda

hålrummet runt hjärnan fyllas med blod och det brustna kärlets slutdestination drabbas av

syrebrist (Norrving, 2007). Orsaken till att en hjärninfarkt uppstår beror oftast på en

blodpropp som täpper till i något av hjärnans blodkärl. Till följd av en blodpropp får hjärnans

drabbade område syrebrist eftersom inget eller väldigt lite blod kan passera proppen. Det

leder till att nervceller skadas eller i svåra fall dör, då uppstår en hjärnskada. Det kallas för

en ischemisk stroke när det uppstår syrebrist i hjärnan (Norrving, 2019).

TIA är en förkortning för transitorisk ischemisk attack och är en liten blodpropp i hjärnan

som snabbt löses upp av sig själv, samtliga symtom som kan förekomma är övergående inom

24 timmar. Det är en allvarlig förvarning för ischemisk stroke som behövs utredas och

behandlas omgående (Rudling & Lindgren, 2019). Amaurosis fugax är en övergående

synförlust och en typ av TIA. Synen försvinner tillfälligt och kan hålla i sig 2–30 minuter

för att sedan helt återkomma. Detta kan bero på ischemi eller vaskulär insufficiens (Carlsson

& Hägg Lagerberg, 2009).

Riskfaktorer för ischemisk stroke

Personer i hög ålder har större risk att drabbas av stroke, andra riskfaktorer är olika

levnadsvanor. Exempel på levnadsvanor som innebär en ökad risk för stroke är rökning,

fysisk inaktivitet, stress, alkohol-/drogkonsumtion. Om riskfaktorerna identifieras och

åtgärdas snabbt kan det halvera risken för att drabbas av stroke (von Euler, 2018a).

2

Förändring av levnadsvanor ökar chansen att hålla sig frisk och undgå stroke. Ytterligare

riskfaktorer är andra sjukdomar och tillstånd. Diabetes, hypertoni, sömnapné,

förmaksflimmer och karotisstenos är exempel på sjukdomar som kan ge ökad risk för stroke,

men med tidig och passande behandling minskar risken (Galloway & Lakin, 2017).

Akuta undersökningar och behandlingar vid ischemisk stroke

Vid en ischemisk stroke är det viktigt att patienten påbörjar en trombolysbehandling inom

4–5 timmar efter insjuknandet. Trombolys är en behandling som snabbt och enkelt kan

återställa blodflödet till det normala (Gurewich, 2016). Vid större blodproppar är trombolys

inte tillräckligt, istället kan en trombektomi utföras. Vid en trombektomi innebär det att med

hjälp av små verktyg gå in och genomborrar proppen för att sedan plocka ut den. Denna

metod bör påbörjas så snart efter insjuknandet som möjligt men har ett större tidsfönster än

trombolysen (von Euler, 2018b). För att lokalisera proppen och fastställa storleken ska en

datortomografi (DT) av patientens blodkärl i hals och hjärna utföras, en så kallad DT-

angiografi (Andsberg, Arvidsson & Lindberg, 2019). Samtidigt som patienten genomgår en

DT sprutas kontrastmedel in i blodet via exempelvis en perifer venkateter. Ibland kan

kontrastmedlet användas för undersökning av genomblödning i området där syrebristskadan

finns. Denna undersökning kallas för DT-perfusion. Målet med undersökningen är att se hur

stor del av det skadade området som fortfarande har en genomblödning och som kan räddas

(von Euler, 2018c)

Det är viktigt med noggrann neurologisk övervakning för att undvika komplikationer som

till exempel djup ventrombos och infektioner. En annan viktig del i akutvården kring stroke

är undersökning och bedömning av sväljförmågan. En sväljbedömning bör utföras av kunnig

personal, gärna logoped, så snart som möjligt, helst inom 24 timmar efter insjuknandet. Kan

patientens näringsintag inte tillgodoses per oralt kan det innebära att behovet blir att initialt

sondmata patienten till dess att patienten är tillräcklig stark för att påbörja sin rehabilitering

(Cross, 2008).

Komplikationer

Beroende på en strokes lokalisation och utbredning kan fysiska och/eller kognitiva

funktionsnedsättningar uppstå i olika grad. Funktionsnedsättningarna delas upp i synliga och

dolda. Några exempel på dolda komplikationer är trötthet, nedsatt minne, balanssvårigheter,

yrsel, neglekt. Synliga funktionsnedsättningar kan vara halvsidig förlamning, afasi som

innebär talsvårigheter och ibland även svårigheter med att förstå tilltal, skriva, läsa och räkna

(Hu & Stibrant Sunnerhagen, 2018).

Dysfagi – en synlig funktionsnedsättning

Dysfagi är en synlig funktionsnedsättning till följd av stroke och innebär sväljsvårigheter.

Dysfagi kan ha olika lokalisation, i matstrupen, svalget eller i munnen. Symtom vid dysfagi

kan vara upphakning vid intag av mat och dryck och felsväljning med kvävning som följd i

allvarliga fall (Bülow, 2014). Uppträdandet av dysfagi och aspiration ökar risken för att

3

patienten får pneumoni och därav en förlängd sjukhusvistelse, ibland med dödlig utgång

(Schrock, Bernstein, Glasenapp, Drogell & Hanna, 2011). Orsaken är bristande motorik,

koordination eller känsel men kan vara en kombination av de alla tre. Vid oral dysfagi är

tungans funktion och sväljreflexerna nedsatta vilket försvårar tuggandet och sväljandet av

maten, i många fall blir maten kvar i munhålan. Faryngeal dysfagi uppstår i svalget, antingen

stängs inte luftstrupen helt eller öppnar sig inte matstrupsmunnen tillräckligt. Den tredje

dysfagin som uppstår i matstrupen kallas för esofageal dysfagi. Det innebär stopp i

matstrupen eller att personen får ett eller flera uppstöt av matrester som av någon anledning

blivit kvar i matstrupen (Grönberg, 2018).

Oftast kan sväljproblemen underlättas med enkla åtgärder som kan påverka sväljningen. Det

kan exempel vara att inte luta huvudet bakåt vid sväljning eller undvika att prata med mat i

munnen. Fungerar det inte för patienter att träna upp sväljningsförmågan kan istället olika

anpassningar göras såsom konsistensanpassad kost (Socialstyrelsen, 2011). De flesta

patienterna lyckas träna bort symtomen eller har sakta blivit återställda. Hos de flesta

försvinner symtomen av dysfagin inom 2 veckor men för vissa patienter kan det ta upp till 6

månader eller längre, andra har kvar symtom hela livet (Dziewas, 2008).

Dysfagi kan framträda på olika sätt. Vanligast är att svårtuggad mat undviks, sväljningen är

svårinitierad, maten blir kvar i munhålan och att frekvent hosta och/eller harklingar uppstår.

I vissa situationer orkar patienten inte äta en hel måltid (Blücher et al., 2018). Då personer

med dysfagi har svårt för att svälja kan det underlätta att äta en konsistensanpassad kost där

maten inte är lika svår att svälja eller svårhanterlig i munnen. Anpassningen är individuell

beroende på hur svåra problemen är. Det är dock viktigt att ingen person äter en

konsistensanpassad kost längre än nödvändigt. Det finns totalt sex olika typer av

konsistenser som kan erbjudas, några exempel är gelé, timbal och tjockflytande

(Socialstyrelsen, 2011). Ronthenberg (2019a) förklarar att en tjockflytande konsistens

upplevs som lättare att tugga och svälja än tunnflytande konsistens vid dysfagi.

Konsistensen beskrivs som trögflytande och slät, inte tillräckligt fast för att ätas med gaffel

men heller inte tillräckligt tunn för att hälla av en sked. I samband med måltider kan ibland

förtjockningsmedel behöva användas för att få en ännu fastare konsistens på maten.

Enteral nutrition

Enteral nutrition är nästa steg när intaget av mat och dryck är otillräckligt trots

konsistensanpassad kost. Det innebär näringstillförsel på konstgjord väg via mag- och

tarmkanalen för att tillgodose behovet av näring och energi. Det kan ske via antingen

nasogastrisk sond eller perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) för att nämna två exempel

(Rothenberg, 2019b). Båda två används vid dysfagi av en stor svårighetsgrad

(Socialstyrelsen, 2018). För vissa patienter är det en tillfällig lösning medan det för andra är

permanent (Rothenberg, 2019b).

Användandet av nasogastrisk sond ökar näringsintaget och minskar risken för framtida

komplikationer (Socialstyrelsen, 2018). Sonden ligger placerad från näsan ner till magen

eller tarmen. Det är förstahandsvalet vid enteral nutrition om det bara ska användas under en

begränsad period (Rothenberg, 2019c). PEG ökar näringsintaget och minskar

4

komplikationsrisken mer än nasogastrisk sond. (Socialstyrelsen, 2018). Om patienten är i

behov av enetral nutrition under en längre tid kan en PEG användas. Den sätts som en

förbindelse mellan bukväggen och matsäcken. En fördel med PEG är att patienten inte

behöver ha sondslangen i ansiktet (Rothenberg, 2019c). Då dysfagi kan förorsaka dramatiska

förändringar i livet kan även livskvalitén försämras (Wang, Chou, Lin, Wang, Lin, 2017).

Livskvalitet

Enligt världsorganisationen World Health Organization (1999) är livskvalitet personliga

upplevelser som ständigt påverkas av olika omställningar i livssituationer. Livskvalitet

innefattar en individs uppfattning av sin egna livssituation i förhållande till exempelvis

förväntningar, normer, intressen och kultur. Livskvalitet kan förklaras som ett mått på bland

annat en individs värderingar och psykiska välbefinnande, likaså sitt fysiska och sociala

välbefinnande.

Att definiera begreppet livskvalitet är svårt menar Brülde (2003), det är ett begrepp som

övergår i olika karaktärer. Birkler (2007) menar att begreppet livskvalitet avser att leva ett

gott liv. Genom att hänvisa till Maslows behovstrappa förklarar Birkler (2007) att

livskvalitet kan uppnås när människans behov tillfredsställs. Enligt Maslows (1989)

behovsteori finns fem olika steg där första steget (1) handlar om de fysiologiska behoven

människan har, det vill säga de grundläggande behoven som exempelvis luft, vätska och

mat. De resterande fyra stegen i trappan handlar om (2) trygghetsbehov, (3) samhörighets-

och kärleksbehov, (4) självkänslobehov och (5) behov av självförverkligande. Maslow

(1989) menar på att för att människan ska bli tillräckligt motiverad till att uppfylla behoven

på de högre stegen i trappan måste först de lägre stegen tillfredsställas. Därför kallas teorin

också för behovstrappan då människan successivt klättrar uppåt till nästkommande steg av

behov. Petiprin (2016) förklarar att enligt Virginia Hendersons behovsteori, liksom

Maslows, innefattar det första steget/komponenten mat, vätska och luft. Vidare menar

Petiprin (2016) att enligt Henderson har alla individer behov av olika komponenter för att

skapa hälsa och välbefinnande.

Hälsa och välbefinnande

Då en förändrad tillvaro kan innebära otillfredsställda behov hos människan kan

förändringen upplevas som en förlorad balans. Ett normaltillstånd kan regenereras och

möjligheten att uppleva välbefinnande ökar genom att tillgodose behovet hos människan

(Birkler, 2007). Sjukdom påverkar människan i både familjelivet och arbetslivet. Sjukdomen

kan beroende på svårighetsgrad ge bestående men och det påverkar välbefinnandet (Lennéer

Axelsson, 2010). Då välbefinnande har utgångpunkt i livsvärlden och inkluderar personliga

upplevelser är det ett svårdefinierat begrepp att precisera (Wiklund, 2003).

Hälsa och känslan av välbefinnande är relaterade till varandra. Att främja hälsa och

välbefinnande hos patienter ingår i omvårdnadsmålen för sjuksköterskan (Högskolan i

Skövde, 2017). Hälsa är en upplevelse av välbefinnande menar Dahlberg och Segesten

(2010). Människors upplevelser av hälsa handlar om känslor av inre balans och jämvikt i

5

relation till livet och sina medmänniskor. För olika personer har hälsa olika innebörd, därför

kan det ses som något mångdimensionellt (Ekebergh, 2015). Enligt behovsteorin av Virginia

Henderson kan det vara en utmaning att uppnå en god hälsa då olika faktorer som kulturell

bakgrund, ålder och emotionell balans kan ha en påverkan (Petiprin, 2016).

Sjuksköterskans roll

Att främja och återställa hälsa ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Som sjuksköterska

innebär arbetet att en respektfull vård ska erbjudas till alla människor oberoende av ålder,

kön, funktionsnedsättning eller sjukdom. Vården ska ges med respekt för mänskliga

rättigheter och värdighet (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2012). Vården är skyldig att

informera patienter om deras hälsotillstånd, behandlingar och undersökningar. Patienter ska

även ges möjligheten till att själva kunna välja behandlingsmetod och kan då välja en annan

metod än vad vården rekommenderat (SFS 2014:821). Viktigt är att kommunicera och ge

information på ett lättförståeligt sätt, genomförs det oprofessionellt kan patienterna uppleva

att livskvaliteten sänks (Arman, 2015). Patienten ska alltid mötas med omtanke, stöttning

och tillåtas visa sina negativa känslor (Klang & Thorell-Ekstrand, 2014). Förståelsen för

patientens upplevelse är avgörande för vårdaren för att denne ska kunna vägleda patienten

vidare mot en bättre hälsa och välbefinnande (Dahlberg & Ekman, 2017).

Hos patienter med dysfagi har en förebyggande munhälsovård och en god munhygien stor

betydelse (Blücher et al., 2018). En sämre munhygien kan inte bara leda till en minskad

social interaktion med andra människor utan också ett minskat näringsintag till följd av

smärta eller infektioner i mun och tandkött (Hughes, 2011). Sjuksköterskan har en

arbetsledande funktion ansvarar hon bland annat för att matning genomförs professionellt

(Klang & Thorell-Ekstrand, 2014). Undernäring hos patienter med dysfagi är inte ovanligt

på grund med svårigheterna att svälja (Blücher et al., 2018). Därav är det viktigt att som

sjuksköterska följa patientens vikt för att i god tid kunna förbygga undernäring. Undernäring

kan bero på stress och rädsla i samband med intag av mat och dryck. Det kan vara jobbigt

att koncentrera sig och svårt att styra musklerna som används vid sväljning. Det är av högsta

vikt att sjuksköterskan eller annan personal kan sitta med och assistera patienten vid

måltider, oavsett om det är sondmatning eller stöttning i rehabiliteringen (Ericson & Ericson,

2002).

PROBLEMFORMULERING

Patienter som har drabbats av stroke kan efter insjuknandet få komplicerade följdproblem.

Ett av dem är dysfagi, vilket innebär sväljsvårigheter som kan drabba patienter på många

olika sätt och påverka livskvalitén, hälsan och välbefinnandet. Många sjuksköterskor

kommer någon gång i kontakt med patienter som haft en eller flera stroke och som fått

följdproblem som dysfagi. Det är viktigt att belysa och lyfta fram patienters egna upplevelser

av symtomen för en ökad förståelse och kunskap som sjuksköterska, vilket i sin tur kan leda

till en mer utvecklad vård för dessa patienter.

6

SYFTE

Syftet är att belysa drabbade personers upplevelser av dysfagi efter stroke.

7

METOD

Metoden är en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats då fokus ligger på patienters

upplevelser. Kvalitativ ansats syftar till att belysa och skapa förståelse över personers

livssituationer (Segesten, 2017a). Litteraturöversikten grundar sig i resultaten i tidigare

vetenskapligt granskade studier inom området. Avsikten är att finna, samla och sammanfatta

information från tidigare studier för att sammanställa ett nytt resultat (Friberg, 2017a). Valet

att skriva en litteraturöversikt togs för att det enligt Friberg (2017a) skapar en kartläggning

och översikt över det aktuella området.

Urval

Artikelsökningen begränsades mellan årtalen 1999-2019 för att ta del av både nyskrivna och

äldre artiklar då de kan beskriva upplevelser på olika sätt. Forskningen inom ämnet är till

stor del skriven på engelska, därför skulle artiklarna vara skrivna på engelska. Artiklarna

skulle vara ”peer reviewed” för att sökningen skulle innehålla artiklar som är vetenskapligt

granskade av experter inom ämnet. Sökningen berör endast Europa för ett snävare urval. Det

beror på att en global sökning gav för många träffar och ett enskilt land gav för få träffar.

Världsdelen valdes på grund av att den inkluderar artiklar av svenska författare. Sökningen

begränsades inte till ålder och kön då alla kan drabbas av dysfagi till följd av stroke och för

att ta del av upplevelser från personer i olika åldrar och kön

Datainsamling

Enligt Östlundh (2017) är CINAHL en databas för omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Den

användes för systematisk sökning av vetenskapliga artiklar som är relevanta för det valda

ämnet. Sökord som användes var Dysfagi, Komplikationer, Stroke, Upplevelser och

Ätsvårigheter. Vid artikelsökningen användes trunkeringar (*) och den booleska operatorn

”AND” som enligt Östlundh (2017) kan användas för att koppla ihop olika termer och

därmed skapar ett bredare urval i sökningen. Titlarna lästes först och därefter lästes abstract

på de artiklar som var mest relevanta för syftet och problemformuleringen, sedan valdes tio

artiklar ut som var intressanta och som svarade mest på syftet. I de valda artiklarna ligger

fokuset på patienternas/deltagarnas upplevelser. Sökhistoriken och antalet träffar presenteras

i Bilaga 1. Artiklarna hade kvalitativ ansats, de sammanställdes och granskades enligt

Fribergs (2017a) exempel på granskningsfrågor för kvalitativa studier. Artiklarna

granskades för att kunna avgöra om de kan användas i studien eller inte och för en

totalbedömning över kvalitén. I Bilaga 2 presenteras de artiklar som används i resultatet,

Bilaga 3 presenterar resultatet av kvalitetsgranskningen.

Analys

För att analysera artiklarnas resultat användes Fribergs (2017b) modell. Artiklarnas resultat

ska analyseras och sönderdelas för att kunna hitta delarna med de bärande aspekterna som

har betydelse för studiens syfte, först då kan den nya helheten skapas (Friberg, 2017b). Med

8

modellen i åtanke är artiklarna lästa flera gånger för att gardera att viktig och relevant

information inte har missats. De framtagna artiklarna är engelskspråkiga, därav har vissa

ord översatts till svenska med hjälp av ett lexikon för en ökad förståelse av artiklarnas

innehåll. Fokus har varit att jämföra resultat i de framtagna artiklarna. Därför gjordes en

grundlig analys av enbart resultaten för att hitta kärninformationen som besvarade syftet.

Det gjordes genom att markera nyckelord, likheter och skillnader med hjälp av

markeringspennor och post-it-lappar.

Därefter påbörjades processen att formulera och sammanställa de uttagna beståndsdelarna.

Beståndsdelarna delades upp i kategorier där den informationen som handlade om samma

sak lades under samma kategori och så vidare, på så sätt började nya kategorier träda fram.

Sedan skrevs de framställda kategorierna ner och sammanställdes till en ny helhet. För att

inte tappa fokus under arbetet har syftet uppmärksammats noggrant och ofta.

Etiska överväganden

Det finns lagar och principer för att säkra forskningsetisk kvalitet och som i sin tur visar att

det är människan som är viktigare än vetenskapen (Registerforskning, 2016). Att beskydda

människors självbestämmande och integritet är vad forskningsetik syftar till. Det kan göras

genom att bemöta människor med respekt och att upprätthålla deras integritet. Med hjälp av

etiska riktlinjer och principer skapas en större sannolikhet att välbefinnande, rättigheter och

säkerhet garanteras och bibehålls (Kjellström, 2017). Hänsyn till de etiska riktlinjer och

principer för människors hälsa och välmående ska ha tagits i akt av forskaren. Valet för

deltagarna att medverka i forskningen ska vara frivilligt, det gäller även valet för avhopp om

deltagarna inte längre vill delta. Genom att använda sig av etiskt godkända artiklar skyddas

deltagarnas rättigheter och integritet. De utvalda artiklarna är granskade och godkända av

etiska kommittéer vilket tydligt ska framgå i artiklarna, det är även förtydligat i Bilaga 2. Då

denna studie är en litteraturöversikt hävdar Forsberg & Wengström (2008) att inget

forskningsetiskt tillstånd krävs för att genomföra arbetet. Författaren har tänkt på sin

förförståelse för studiens ämne för att inte påverka studiens resultat och då även förbisett

och ignorerat sina egna åsikter. Den förförståelse som författaren hade om dysfagi var att

drabbade personer upplever psykisk ohälsa eftersom de inte kan njuta av mat och dryck på

samma sätt som en person utan dysfagi. Genom att skriva ner förförståelsen och egna åsikter

är det lättare att förbise dessa och lättare att fokusera på den nya informationen som

artiklarna ger.

9

RESULTAT

Studiens resultat baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar och redovisas i form av fem

kategorier: Begränsningar, Rädsla, Att ta kontroll, Trygghet och Anpassning till en ny

vardag. Kategorierna beskriver drabbade personers upplevelser av att ha dysfagi och

presenteras här nedan.

Begränsningar

Olika typer av begränsningar upplevdes vid dysfagi. Exempelvis upplevdes att det fanns en

oförutsägbarhet med dysfagi då ovissheten om ifall mat och dryck kunde sväljas eller inte.

Vidare kunde det skapa stress vid sociala tillställningar som ofta ledde till ett undvikande av

sociala situationer (Helldén, Bergström & Karlsson, 2018). Exempel på situationer är att

besöka en restaurang eller att äta med obekanta personer. Upplevelsen av att närvara

uttrycktes vara för krävande och skulle innebära att behöva vara försiktig och uppmärksam.

Skälet till att inte äta tillsammans med obekanta personer var att risken för spill av mat var

stor och känslor av skam kunde uppstå. I vissa fall var andra personer oroliga över hur

mycket mat som åts vilket påverkade njutningen av maten som i sin tur resulterade i att

måltider ihop med andra upplevdes som en begränsning (Beck, Poulsen, Martinsen &

Birkelund, 2018; Medin et al., 2010). Då risken för att mat skulle fastna i halsen upplevdes

som stor kunde ibland besök på restaurang undvikas. (Klinke, Hafsteinsdóttir, Thorsteinsson

& Jónsdóttir, 2014). Det gav heller inte längre samma glädje som tidigare. Det blev ett

problem när en speciell typ av konsistens på maten krävdes eller när maten inte gick att

svälja och behövdes spottas ut (Helldén et al., 2018). Interaktionen med andra personer

begränsades då måltider upplevdes som pinsamma och nervösa stunder med många personer

som inte förstod problemet vilket även kunde ge upphov till att genanta känslor uppstod.

(Beck et al., 2018; Perry & McLaren, 2003a). Känsla av förödmjukande uppstod om egna

förväntningar angående uppförande inte kunde levas upp till. I början fanns ingen vilja till

någon hjälp även om det behövdes vilket orsakade känslor som ensamhet och isolering från

andra personer (Klinke et al., 2014). Förmågan att känna olika smaker på mat påverkades

negativt av olika matrestriktioner, matvanor och känselbortfall (Jones & Nasr, 2018).

Upplevelsen av kroppsliga komplikationer till följd av dysfagi uppstod ofta, exempelvis att

det tog längre tid att äta, förändringar i smaklökar och viktminskning (Helldén et al., 2018).

Förtjockade vätskor och kost ogillades ofta vilket kunde resultera i ett minskat vätske- och

näringsupptag. Förtjockad vätska och kost var accepterat som en nödvändighet men då

konsistensen inte var omtyckt hindrades känslan av glädjen för dryck och mat vilket istället

blev negativt influerad. Men det kunde även ge en bra upplevelse och acceptansen för

fördelarna framkom (Perry & McLaren, 2003a; McCurtin, Healy, Kelly, Murphy, Ryan &

Walsh, 2018).

Sväljsvårigheter upplevdes som något hemskt och det värsta som kunde hända efter en stroke

(Medin, Larson, von Arbin, Wredling & Tham, 2010). Oförmågan att äta var en markering

för ”dålig dag”.(Perry & McLaren, 2003a).

10

Rädsla

Rädslan för att av misstag bita sig själva i läppen och i kinderna uppstod vid tuggandet av

maten. På grund av oralt känselbortfall blir det svårare att avgöra matens temperatur, känna

om mat fastnar i kinderna eller på tänderna, känna om mediciner sväljs eller fastnar i

munhålan och läckage av mat och saliv (Jones & Nasr, 2018; Perry & McLaren, 2003a).

Restaurangbesök upplevdes som jobbiga på grund av rädsla för att kvävas i samband med

måltid vilket resulterade i att matglädjen förvann. Rädsla upplevdes även vid exempelvis

läckage av mat från mungipan, då någon i sällskapet kunde få för sig att torka bort läckaget

runt munnen (Jones & Nasr, 2018). Utan medlidande från andra personer uppkom

upplevelsen av att vara exkluderad ur gruppen. Det fanns en rädsla för att restriktioner kring

mat skulle skapa en obekvämhet (Klinke et al., 2018). Rädslan att inte ha ork till att tugga

maten tillräckligt mycket var också något som ofta upplevdes. Rädsla var något som hela

tiden bearbetades (Medin et al., 2010).

Att ta kontroll

Känslan av egen kontroll var viktigt. Ibland upplevdes att andra personer ville hjälpa till i

from av matning, det beskrevs som tvångsmatning utan kontroll över hur snabbt maten skulle

ätas (Medin et al., 2010). För att klara av måltider användes olika metoder och strategier som

gav en känsla av kontroll över kroppen exempelvis att ofta torka sig runt munnen för att

undvika matläckage (Klinke et al., 2014). Strategier som användes innebar olika sätt att

kompensera för sina egna problem, till exempel att äta långsamt, ta små tuggor och liten

mängd samt att öka koncentrationen och fokusera när det gäller att svälja maten (Westergren,

Ohlsson & Rahm Hallberg, 2001). Lärdomen att vara försiktig med vad som åts och drack

tillkom snabbt. Det för att undvika konsekvenser som att maten blev kvar i munhålan och

för att skapad en känsla av kontroll. Vid oförsiktighet kunde tunnflytande vätskor och kost

exempelvis ge upphov till hostattacker eller andan tappas vilket var vanligt förekommande

(Medin et al., 2010; Perry &McLaren, 2003a).

För att lyckas med ett bra uppträdande och att äta på ett socialt accepterat sätt undveks mat

som behövde delas och även användandet av hjälpmedel. Ett annat exempel var att låtsas

dricka kaffe som ett sätt att verka normal i sociala sammanhang, koppen lyftes upp mot

munnen och då togs små sippar utan att svälja (Klinke et al., 2014). Genom upplevelsen av

att ha kontroll över matrelaterade situationer kunde personliga mål om att äta säkert och

propert uppnås (Medin et al., 2010). Upplevelser av att behöva klara sig själva och lära sig

att behärska sin nya livssituation uppstod (Carlsson, Ehrenberg & Ehnfors, 2004).

Trygghet

Att känna trygghet var en viktig komponent för att kunna slappna av. Inga problem

upplevdes med att äta ihop med bekanta personer som redan är medvetena om problemen

(Medin et al., 2010). Sitt egna hem representerade en säker plats där mat kunde ätas i sin

egna takt, frihetskänsla uppstod, avkoppling kunde ske, tid för acceptans och få hjälp av

11

familj och släktingar vid behov (Klinke et al., 2014). Valet att äta mat i sin säng gjordes för

att känna en privat avskildhet och trygghet. Sängen beskrevs som en säker plats att gömma

sig på när omgivningen vid måltider uppfattades som obehaglig (Beck et al., 2018). Vid

restaurangbesök upplevdes att det var skönt att ha med sig en familjemedlem eller släkting

för att skapa trygghetskänsla. Känslor som inger trygghet, säkerhet, kontroll och

förutsägbarhet var av stor vikt för drabbade personer (Klinke et al., 2014). Det sociala

supportnätet av personer i närheten hade en positiv påverkan på livet (Helldén et al., 2018).

Anpassning till en ny vardag

Att anpassa ätandet till sin nya vardag kunde vara svårt då ätandet hade tagits förgivet innan

sjukdomen. Aptiten var fortfarande densamma som innan men ibland upplevdes att den hade

blivit sämre (Carlsson et al., 2004; Perry & McLaren, 2003a). Personer i äldre ålder

förväntade sig en långsam måltid även om de skulle varit friska i relation till deras ålder,

men de yngre personerna upplevde det som frustrerande då det i deras ålder var olämpligt

med långsamma måltider (Perry & McLaren, 2003b). De karaktäristiska dragen så som envis

och tålmodig var viktiga för att komma underfund med sin nya livsstil (Helldén et al., 2018).

Restaurangbesök sågs som ett personligt mål att uppnå och den sociala känslan upplevdes

som viktig vilket resulterade i personliga förberedelser inför sådana tillfällen (Jones & Nasr,

2018; Perry & McLaren, 2003a).

Sväljsvårigheter gav många negativa känslor som kunde resultera i social isolering, men med

tiden blev sväljsvårigheterna en anpassning i livet. Att äta utanför sitt hem kunde upplevas

som en seger även om det fanns oro för vad andra personer skulle tycka (Klinke et al., 2014).

Att äta med andra upplevdes som mer familjärt och det stimulerade i sin tur aptiten till det

bättre (Beck et al., 2018). Måltider utanför hemmet uttrycktes vara en trevlig aktivitet som

gärna fick fortsätta (Jones & Nasr, 2018). Trots dysfagins negativa påverkan har livskvalitén

ändå ökat och för att upprätthålla livskvalitén kunde något extra gott ätas eller drickas även

om det fanns svårigheter med att slutföra måltiden. Andra sätt att bevara livskvalitén var att

fortsätta med andra sociala icke matrelaterade aktiviteter som teater. Känslan av ”hopp” var

en viktig komponent, utan det uttrycktes livet vara meningslöst (Helldén et al., 2018).

Resultatsammanfattning

Resultatet i denna litteraturstudie visar att deltagare upplever en oförutsägbarhet med dysfagi

då det kan skapa stress vid olika tillställningar. Då interaktionen med andra personer gav

upphov till jobbiga känslor resulterade det till undvikande av sociala situationer, glädjen för

restaurangbesök försvann. Det var svårt att acceptera och ta emot hjälp från andra vilket

resulterade i ensamhet och social isolering som att äta maten i sin egna säng. Sväljsvårigheter

upplevdes som något hemskt, det värsta som kunde hända och rädsla för att kvävas i samband

med måltid fanns ofta där. Metoder och strategier som gav känslan av kontroll över kroppen

användes vid måltiderna. Restaurangbesök sågs som ett personligt mål att uppnå och den

12

sociala känslan upplevdes som viktig. Trots den negativa påverkan av dysfagi kunde

livskvalitet uppnås.

13

DISKUSSION

Metoddiskussion

En kvalitativ ansats valdes då litteraturöversikten berör drabbade personers upplevelser. En

kvalitativ ansats handlar om att belysa patienters subjektiva upplevelser och erfarenheter

(Dahlborg Lyckhage, 2017). Om en kvantitativ ansats hade valts skulle fokuset i resultaten

ligga på analyser, mätningar och jämförelser av exempelvis olika behandlingar eller

omvårdnadsåtgärder (Segesten, 2017b). Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att

skriva en litteraturöversikt. Fördelen kan vara att tidigare forskning innehåller mycket

information om området i de skrivna resultaten. Nackdelen kan då vara att artiklarna redan

är tolkade av artikelförfattaren, alltså kan resultatet i dessa artiklar bestå av tolkningar som

artikelförfattaren fått fram från sedan tidigare tolkade resultat.

Även om det finns andra databaser som hade kunnat användas blev inte det aktuellt då

artiklarna från CINAHL passade och svarade på denna studiens syfte. Användandet av en

enskild databas kan ha orsakat att andra relevanta artiklar har missats och då även relevant

och viktig information som är kopplat till studiens aktuella område. Sökorden valdes utifrån

syftet. Idéer till sökord tillkom också genom annan intressant läsning exempelvis sökorden

living at home. Anledningen var att fånga upp upplevelser från personer som inte enbart är

inneliggande på sjukhus utan även de som bor hemma. Dock gav vissa sökningar få träffar,

tre olika sökningar fick exempelvis bara en träff vardera, trots det var artiklarna intressanta

för ämnet och svarade på studiens syfte och därför användes dem i resultatet. Vid dessa

sökningar kunde färre sökord ha använts och då eventuellt resulterat i ett större träffantal.

Sökningarna kunde också ha kompletterats med att skriva den booleska operatorn mellan

varje sökord istället för att skriva dem som en enda lång mening eller titel. Att skriva

sökorden på det sättet som bilaga 1 visar kan ha gjort att det även där har gått miste om andra

relevanta artiklar. Användandet av sökordet Komplikationer kan ha medfört att merparten

av sökträffarna innehöll negativa upplevelser då komplikationer är något som vill undvikas.

Det kan ha gjort att artiklarna för det mesta hade fokus på den sämre sidan av dysfagi. På

grund av användandet av sökordet kan sökningen då sorterats utefter negativa upplevelser

och då inte innehållit artiklar med fokus på positiva upplevelser.

I början begränsades sökningen till tio år gamla artiklar för att få träffar på ny forskning

inom området. Men då träffarna som stämde in med syftet blev för få ändrades istället

årsbegränsningen till tjugo år. Om årsbegränsningen till tio år hade använts genom hela

arbetet skulle mer tid till att färdigställa studien eventuellt behövas eftersom artikelutbudet

var mindre. Anledningen till att just Europa som världsdel valdes kan ha gjort att andra

artiklar som svarar på syftet har missats då de är skrivna utifrån personers upplevelser i en

annan världsdel. Om en annan världsdel hade valts istället för Europa kanske resultatet hade

sett annorlunda ut. Om sökningen hade en ålders- och könsbegränsning, hade sökträffarna

bland annat kanske varit färre, liknat varandra eller varit helt olika. Sökningen begränsades

heller inte till enbart ”Fulltext” på grund av att inte gå miste om de artiklar som Högskolan

i Skövde prenumererar på. Enligt Graneheim & Lundman (2004) förstärks trovärdigheten

när inklusions- och exklusionskriterier används och följs noggrant men även när

14

analysarbetet beskrivs tydligt. På grund av det tillvägagångssätt som användes för att välja

ut de 10 artiklarna kan relevanta artiklar utan abstract ha missats. Vissa artiklar kan även ha

förbisetts då abstracten var svåra att tyda. Trovärdigheten i studiens resultat stärks av att de

valda kvalitativa artiklarna berör området med dysfagi. Det kontrollerades noga vid

sammanställningen av artiklarna då även artiklarnas perspektiv, syfte och metod

kontrollerades (bilaga 2). Därefter genomfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna (bilaga

3). Då Fribergs (2017a) exempel på granskningsfrågor bygger på öppna frågor har

författaren valt att formulera om dem till slutna frågor. Det gjordes för att lättare redovisa

resultatet av kvalitetsgranskningen för varje artikel. Granskningsprocessen var till en början

svår men blev lättare ju mer den arbetades med. Det finns en risk för att översättningen har

varit felaktig och att egen tolkning över materialet har skett, i försök till att minimera dessa

risker är materialet läst flertalet gånger. Då det bara är en författare till denna litteraturstudie

kan information ha feltolkats och missförståtts.

Utan markeringar av likheter och skillnader hade analysarbetet tagit längre tid och det hade

varit svårare att identifiera de beståndsdelar som var av intresse. Om analysarbetet hade

utförts utan hjälp från Fribergs (2017b) modell kanske inte tiden hade räckt till och viktig

information kunde ha missats på grund av stress. Det kunde också ha medfört att fokuset i

slutändan inte hamnade på det som syftet skulle belysa vilket också hade resulterat i minskad

trovärdighet. Detta var ett utmanande arbete då det var lätt att glömma bort syftet för studien

vilket gjorde att icke relevant information i artiklarna ibland hamnade i fokus. Med ständig

påminnelse om syftet växte resultatet och kategorier fram. Willman, Bahtsevani, Nilsson &

Sandström (2016) förtydligar att om pålitligheten är hög hos insamlade data och om

analysproblem diskuteras kan studiens vetenskapliga kvalité bedömas som hög. Då

användandet av Fribergs (2017b) analysmodell användes i analysarbetet stärker detta

studiens pålitlighet. Däremot understryker Norberg och Fagerberg (2012) relevansen av en

variation av upplevelser i studien för att få ett väl innehållsrikt resultat som höjer studiens

pålitlighet. För att försäkra om en pålitlighet och trovärdighet i studien har hela arbetet

förklarats och beskrivits ingående. Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan

trovärdigheten även bedömas enligt en studies giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet.

Granehem & Lundman (2004) menar att det är den läsande personen som har ansvaret över

överförbarheten och bedömmandet av denna. Överförbarheten kan stärkas av en tydlig

bakgrund, metod och resultat. I den här litteraturöversikten stärks överförbarheten tack vare

att studiens författare skrivit en saklig bakgrund, beskriven metod och ett analyserat resultat.

Det visar på studiens trovärdighet eftersom trovärdighet riktas på vad forskningens fokus

handlar om och vad den hänvisar till vilket även stärks av Graneheim och Lundman (2004).

Enligt Mårtensson & Fridlund (2017) krävs ett tydligt och trovärdigt resultat för att

information ska överföras till andra sammanhang.

Enligt Etikprövningslagen (SFS 2003:460) kan forskning enbart godkännas om den kan

genomföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter samt friheter

beaktas. Deltagarna som medverkade i de utvalda artiklarna gav sitt samtycke för medverkan

och valde frivilligt att delta. Kjellström (2017) intygar att då deltagarna behövde ge samtycke

för att medverka i forskningen ges även chansen för deltagare att fundera över valet att

medverka eller inte. Samtliga tio artiklar som använts i studien är godkända av etiska

15

kommittéer. Det styrker att artiklarna och forskningen har genomförts utefter de etiska

riktlinjerna och principerna vilket ökar studiens trovärdighet.

Resultatdiskussion

Resultatet visar att interaktionen med andra personer upplevs som krävande och

svårhanterligt på grund av att andra personer inte förstår problemen som dysfagi kan ge.

Blücher et al. (2018) menar att det i samband med detta inte sällan uppstår känslor av ångest

och oro som påverkar upplevelsen av hälsa och ibland förvärrar situationen vilket även visas

i resultatet. Enligt Ekebergh (2015) handlar upplevelsen av hälsa om jämvikt i relation till

livet och om känslor av inre balans. Resultatet visar också att restaurangbesök inte ger

samma glädje som tidigare och det blir problem när en drabbad person behöver en annan typ

av konsistens på deras mat. Att behöva spotta ut maten på grund av att den inte går att svälja

upplevs också som ett problem vilket gör att måltider kan vara genanta stunder av nervositet.

Blücher et al. (2018) och Nyberg et al. (2014) framhäver att människor samlas och umgås

vid måltider och att det är en av de mest sociala situationerna som finns, många gånger är

det något sådant som ska till för att människor ska träffas och socialiseras som även lyfts i

resultatet.

I resultatet framkom att drabbade personer känner sig förödmjukade i situationer där de inte

kan leva upp till sina egna förväntningar. Det resulterar ofta i att erbjudandet om hjälp avböjs

vilket i sin tur kan skapa ensamhet och social isolering. Blücher et al. (2018) betonar att

människor med denna typ av handikapp ofta drar sig undan och undviker sociala situationer

där mat ska ätas. Det är på grund av att personer med dysfagi inte vill visa upp när de äter.

Rädslan för att framträdandet ska misslyckas genom att problem med sväljningar uppstår

eller att maten spills (Blücher et al., 2018). Även Wang et al. (2017) menar att upplevelser

av att dysfagi förhindrar samspel och umgänge med andra människor vid måltider är vanligt

förekommande. Enligt Lennéer Axelsson (2010) kan sjukdomen påverka upplevelsen av

välbefinnande negativt på grund av de men som dysfagi kan medföra.

I resultatet framhävs det att många personer ogillar konsistensen av förtjockade vätskor och

kost, därav blir glädjen för dryck och mat negativt influerad. Rothenberg (2019a) och

Socialstyrelsen (2011) menar att eftersom personer med dysfagi har svårt för att svälja kan

det underlätta att äta en konsistensanpassad kost där maten inte är lika svårsväljd och

svårhanterlig i munnen. En typ av konsistensanpassad kost är tjockflytande och upplevs

oftast som lättare att tugga och svälja än tunnflytande kost. Enligt Klang & Thorell-Ekstrand

(2014) är det sjuksköterskan som är ansvarig för genomförande och uppföljningar av olika

slag. Hon kan då ordinera stödjande åtgärder vid måltider. Dock kan matning eller stöttning

vid måltiden kan ge upphov till genanta känslor, förargelse och osjälvständiga känslor hos

personen. Blir näringsupptaget otillräckligt är enteral nutrition en metod som säkerställer ett

likvärdigt näringsupptag via mag- och tarmkanalen (Klang & Thorell-Ekstrand, 2014).

16

Resultatet påvisar att rädsla ofta förekommer hos personer med dysfagi, rädsla för att kvävas

till följd av att inte kunna svälja ner mat, rädsla för att stöta på svårigheter med mera. Det

resulterar i att matglädjen försvinner. Å andra sidan uppger Kumlien & Axelsson (2002) att

en del personer däremot vill ha stöd vid måltider då de är rädda för att aspirera maten. Ericson

& Ericson (2002) och Klang & Thorell-Ekstrand (2014) trycker på att det är viktigt att

personer med dysfagi får den stöttning, omtanke och hjälp de behöver vid måltider. Enligt

Bülow (2014) och Schrock et al. (2011) är rädsla vanligt förekommande hos personer med

dysfagi. Kvävning som följd efter en felsväljning och aspiration kan leda till

lunginflammation. Vid matning av patienter menar Rothenberg (2019d) att det är viktigt att

undvika samtal för att främja koncentrationen hos patienten och då kan även risken för

aspiration av maten minska. Även Dziewas et al. (2008) med flera talar om att dysfagins

komplikationer ger en ökad dödlighet och kan orsaka en förlängd sjukhusvistelse (Dziewas

et al., 2008; Schwarz, Coccetti, Murdoch & Cardell, 2018). Samtidigt hävdar Schrock et al.

(2011) att det finns studier som visar att risken för pneumoni har minskat och då även

vistelselängden på sjukhus. Enligt Rothenberg (2019d) finns det många typer av ätstödjande

åtgärder som vårdpersonal kan bistå med för att underlätta ätandet för en person med dysfagi.

Några exempel på dessa är verbal guidning och uppmuntran, matning, hjälpa till med att

lägga upp mat på tallriken och dela maten om det behövs. Vid måltider är det viktigt att inte

stressa och vara uppmärksam på vad patienten upplever, det kan exempelvis vara att det går

för snabbt, att maten har fel temperatur eller är svårhanterlig i munnen. Livsmedelsverket

(2012) betonar vikten av att även vårdpersonal ska ha möjlighet till stöd, vägledning och

möjlighet till att diskutera om hur olika situationer ska hanteras.

I resultatet beskrivs att behovet av kontroll vid matsituationer är viktigt för personer med

dysfagi. Att behärska sin nya livssituation är något som drabbade personer behöver lära sig.

Enligt Gustafsson, Andersson, Andersson, Fjellström & Sidenvall (2003) är patienter rädda

för att bli beroende av någon som hjälper dem med maten. I resultatet förklaras att olika

strategier och metoder används för att självständigt klara av måltider.

Resultatet visar också att personer med dysfagi försöker föregå med ett socialt accepterat

uppvisande vid måltider, som att välja äta mat som inte behöver delas. Blücher et al. (2018)

uppger att det händer att drabbade personer inte deltar vid dessa situationer. Vissa äter innan

tillställningen och sitter bara med vid bordet som följd av rädsla för att inte kunna äta propert

och följa etikettsregler. Det framträder även i resultatet att personerna är rädda för att inte ha

ork till att tugga maten vilket kan resultera i ett försämrat näringsintag. Rowat (2015) hävdar

att dysfagi är en vanlig och allvarlig orsak till undernäring vilket kan ske om personer med

dysfagi inte får i sig tillräckligt med näring. Även Blücher et al. (2018) förklarar att orken är

en viktig förutsättning för att genomföra en måltid, finns där ingen ork minskar också aptiten.

Med minskad eller ingen ork och minskad aptit ökar risken för undernäring hos patienterna

vilket i ett senare skede minskar orken och aptiten ännu mer. Kallenberg (2017) påpekar att

måltider är mer än bara mat. I försök till att stimulera aptiten kan olika knep användas,

exempelvis spela stilla musik i bakgrunden, duka fint på bordet, användning av lugnande

färger och dofter. Vid stimulering av alla sinnen påverkas aptiten och kan ökas. Även i

resultatet framkommer det att måltider tillsammans med andra stimulerar aptiten.

17

Resultatet konstaterade att hemmet upplevs som en säker och trygg plats. Där kan personerna

äta i sin egen takt, slappna av och känna sig fria. Där accepteras det även att få hjälp av

familj. Dessutom påpekar Livsmedelsverket (2014) att måltider kan ge positiva upplevelser

om maten äts tillsammans med närstående. Däremot menar Gustafsson et al. (2003) att

rädslan för att vara en börda för familjen ofta uppstår hos personer med dysfagi. I resultatet

framkommer att personer med dysfagi ibland väljer att äta i sängen då sängen upplevs och

anses som en trygghet att vända sig till vid obehagliga sociala måltider. Även Blücher et al.

(2018) informerar om att måltider kan upplevas som obehagliga och känslan av iakttagelse

kan uppstå ofta när patienten är medveten om att sitt uppträdande inte visar sig som den

gjorde innan dysfagi. Enligt Livsmedelsverket (2014) är inneliggande patienter på sjukhus

fria att själva välja om de vill äta mat tillsammans med övriga patienter eller enskilt. Dock

uppmuntras alla patienter som har förutsättningen att sätta sig i matsalen ihop med andra.

Det är också viktigt att patienten får äta sin mat i lugn och ro. ICN:s etiska kod för

sjuksköterskor (2012) betonar att vård ska ges med respekt för mänskliga rättigheter, där

ingår även rätten till självbestämmande. Vidare menar Livsmedelsverket (2012) att det är

viktigt med stöd från vårdpersonal. Vid måltider är det viktigt att ta hänsyn till både

autonomiprincipen och icke-skada-principen vilket i vissa fall kan vara komplicerat då de

kan komma i konflikt med varandra. Swartling (2016) förklarar att autonomiprincipen

innebär att det finns en skyldighet att respektera rätten och friheten människan har över sig

själv, enligt icke-skada-principen finns skyldigheten att inte skada en människa, att minska

och förebygga lidande samt att främja hälsa.

Resultatet visar att äta tas för givet och att aptiten minskar för vissa personer med dysfagi.

Men Nyberg et al. (2014) hävdar att nedsatt aptit, depression och sjukdom var mer

förekommande hos de personer som var undernärda. Blücher et al. (2018) menar att matens

temperatur kan orsaka nedsatt aptit. Detta stärks av Grönberg (2018) som säger att dysfagi

orsakar bristande känsel i munhåla och svalg vilket då kan leda till att maten upplevs som

temperaturlös. I resultatet påvisas att äldre patienter förväntar sig långsamma måltider

oavsett sjukdom eller inte men det är däremot frustrerande för patienter i yngre ålder. Hunger

och aptit är enligt Blücher et al. (2018) signaler som blir sämre med åldrandet. Däremot

förklarar Klang & Thorell-Ekstrand (2014) att bland annat stress och aptit inte sällan kan

sammankopplas med livskvalitet, hälsa och välbefinnande. Till exempel om en patient

upplever en sänkt livskvalitet kan det medföra en ökad stress och sänkt aptit och vice versa,

då kan även upplevelsen av god hälsa och välbefinnande försämras.

I resultatet syns att måltider utanför hemmet ger upphov till oro men att det är en trevlig

aktivitet som ibland upplevs som en seger. Det framkom även att personer med dysfagi kan

uppleva trygghet i vissa situationer. Trygghet är ett av de behov som människan har, likväl

de grundläggande behoven som mat och vätska menar Maslow (1989). Vidare Birkler (2007)

menar att om människans behov tillgodoses ökar möjligheten till att uppleva ett

välbefinnande. Däremot antyder Blücher et al. (2018) att det i vissa fall kan gynna patienter

att äta ensamma då de förhoppningsvis vågar äta mer. Ur annan synvinkel påpekar Johansson

& Johansson (2009) att familj och närstående kan få en sänkt aptit när de äter ihop med

personer med dysfagi på grund av otrevliga ljud som kan uppstå vid måltider. För dem

uppstår ofta skuldkänslor då de kan äta normal medan deras drabbade

släkting/familjemedlem inte kan.

18

Resultatet framhävde att även om dysfagi medför negativa följder kan livskvalitén bevaras

och ibland ökas. Vilket bekräftas av Birkler (2007) som förklarar att begreppet livskvalité

innebär att leva ett gott liv. I resultatet visas att livskvalitén upprätthålls genom att äta och

dricka extra gott oavsett om det är lätt eller svårtuggat.

Konklusion

Studien bidrar med att belysa upplevelser av dysfagi efter stroke. Resultatet visar att dysfagi

är ett svårt symtom som för med sig både fysiska och psykiska hinder och problem. Patienter

med dysfagi till följd av stroke upplever ett kontrollbehov, rädsla, trygghet, begränsningar

och ny anpassning till vardagen. För patienter är det av stor betydelse att vårdpersonal har

både kunskap och kompetens om problemområdet för att kunna hjälpa dem på bästa sätt.

Många sjuksköterskor kommer någon gång att komma i kontakt med patienter som har

dysfagi till följd av en eller flera stroke. Därför är det viktigt att belysa och lyfta fram

patienters egna upplevelser av symtomen för att få en ökad förståelse och kunskap som

sjuksköterska. Det kan i sin tur leda till en utvecklad vård för dessa patienter och även en

ökad livskvalitet, hälsa och välbefinnande.

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet

I resultatet konstateras det att dysfagi är ett stort och jobbigt problem för den drabbade då

det påverkar matintaget såväl som sociala situationer och allmäntillståndet. Därför är det

viktigt att sjuksköterskan har kunskap om helhetsbilden, om stroke som sjukdom och även

dysfagi och andra komplikationer samt upplevelser som kan uppstå. Detta för att kunna se

människan som helhet vid vårdtillfället. Kunskapen och förståelse behövs för att

sjuksköterskan ska kunna tillgodose patienten med en god och säker vård. Det är viktigt att

dessa patienter erbjuds en personcentrerad och individuell omvårdnad. För att

sjuksköterskan ska kunna erbjuda den bästa vården för patienter krävs mer forskning om

problemet och om patienternas upplevelser av dysfagi.

För vidare forskning kan förslag vara att ta reda på hur drabbade personer klarar av sin nya

vardagssituation och hur den utvecklas, både när det gäller måltidssituationer och sociala

tillfällen. Vid sökning av forskning och artiklar till denna studie upptäcktes att det fanns få

artiklar om upplevelsen kring sondmatning hos patienter med dysfagi. Vilket visar att mer

forskning på detta område behövs. Ytterligare ett förslag på forskning är att skriva om

omvårdnadsåtgärder eller omvårdnaden rent generellt som sjuksköterskan utför vid dysfagi.

19

REFERENSER

*Artiklar som används i resultatet.

Andsberg, G., Arvidsson, A. & Lindberg, A. (2019) Hjärninfarkt – trombolys och

trombektomi. Hämtat 8 september, 2019, från

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2702

Arman, M. (2015). Vårdande med grundvärden – värdighet, helhet och caritas. I M. Arman.,

K. Dahlberg. & M. Ekebergh. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 180-188).

Stockholm: Liber.

*Beck, M., Poulsen, I., Martinsen, B., & Birkelund, R. (2018). Longing for homeliness:

exploring mealtime experiences of patients suffering from a neurological disease.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), 317–325. DOI: 10.1111/scs.12464

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Stockholm: Liber.

Blücher, A., Borgenstierna, C., Lindborg, A-L., Lindén, M., Nyberg, M., Olsson, V., …

Westergren, A. (2018). Mat och måltidsteknik för ett hälsosamt och oberoende åldrande.

Kristianstad University Press

Brülde, B. (2003) Teorier om Livskvalitet. Lund: Studentlitteratur.

Bülow, M. (2014). Dysfagi. Hämtad 9 april, 2019, från https://www.afasi.se/om-

afasi/dysfagi/

*Carlsson E, Ehrenberg A, & Ehnfors M. (2004). Stroke and eating difficulties: long-term

experiences. Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell), 13(7), 825–834. DOI:

10.1111/j.1365-2702.2004.01023.x

Carlsson, K. & Hägg Lagerberg, A. (2009). Amaurosis fugax. Hämtad 8 april, 2019, från

https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=19355&nodeId=42596

Cross S. (2008). Stroke care: a nursing perspective. Nursing Standard, 22(23), 47–60.

Dahlberg, K & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:

Natur & Kultur.

Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, Kunskapsanvändning och Kunskapsutveckling. I

F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.

25-36). (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur


https://www.afasi.se/om-afasi/dysfagi/

https://www.afasi.se/om-afasi/dysfagi/

https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=19355&nodeId=42596

20

Dziewas, R., Warnecke, T., Hamacher, C., Oelenberg, S., Teismann, I., Kraemer, C., …

Schaebitz, WR. (2008). Do nasogastric tubes worsen dysphagia in patients with acute stroke?

BMC Neurology, 8, 28.

Ekebergh, M. (2015). Människans Hälsa och Lidande. I M. Arman, K. Dahlberg & M.

Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 27-62). (1:a uppl.). Stockholm: Liber

Ericson, E. & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk

behandling, patofysiologi. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra en systematisk litteraturstudie: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141-152). (3:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ

forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (s. 129-139). (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur

Galloway, T., & Lakin , A. (2017). Assessing and tackling risk factors for stroke. Practice

Nurse, 47(6), 32–37.

Graneheim UH, & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105–112.

Grönberg, A. (2018). Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande – Översikt. Hämtad 8

september, 2019, från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-

vard-och-omsorg/afasi-dysartri-dysfagi---vard-och-bemotande/oversikt/

Gurewich, V. (2016). Thrombolysis: A Critical First-Line Therapy with an Unfulfilled

Potential. American Journal of Medicine, 129(6), 573–575. DOI:

10.1016/j.amjmed.2015.11.033

Gustafsson, K., Andersson, I., Andersson, J., Fjellström, C., & Sidenvall, B. (2003). Older

Women's Perceptions of Independence Versus Dependence in Food-Related Work. Public

Health Nursing, 20(3), 237-247. DOI: 10.1046/j.0737-1209.2003.20311.x

*Helldén, J., Karlsson, S., & Bergström, L. (2018). Experiences of living with persisting

post-stroke dysphagia and of dysphagia management - a qualitative study. International

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/afasi-dysartri-dysfagi---vard-och-bemotande/oversikt/

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/afasi-dysartri-dysfagi---vard-och-bemotande/oversikt/

21

Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 13, 1. DOI:

10.1080/17482631.2018.1522194

Hu, X. & Stibrant Sunnerhagen, K. (2018). Stroke, rehabilitering. Hämtad 8 september,

2019, från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=7688

Hughes, S. M. (2011). Management of dysphagia in stroke patients. Nursing Older People,

23(3), 21–24.

Högskolan i Skövde. (2017). Ämnet omvårdnad - Definition, beskrivning och progression.

Hämtad 9 april, 2019, från https://www.his.se/PageFiles/3459/Omvårdnad%20-

%20beskrivning%20och%20definition.pdf

International Council of Nurses. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk Sjuksköterskeförening. ISBN: 978-92-95094-95-6. Hämtad 18 september, 2019,

från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Johansson AEM, & Johansson U. (2009). Relatives’ experiences of family members’ eating

difficulties. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16(1), 25–32. DOI:

10.1080/11038120802257195

*Jones, N., & Nasr, N. (2018). The experiences of stroke survivors with managing eating 6

months post stroke. British Journal of Occupational Therapy, 81(2), 106–115. DOI:

10.1177/0308022617738487

Kallenberg, J. (2017). Undvik undernäring hos äldre. Hämtad 16 oktober, 2019, från

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/undvik-undernaring-

hos-aldre/

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod

från idé till examination inom omvårdnad (s.57-80). Lund: Studentlitteratur

Klang, B. & Thorell-Ekstrand, I. (Red.). (2014). Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en

praktisk och teoretisk grundbok. Harlow: Pearson

*Klinke, M. E., Hafsteinsdóttir, T. B., Thorsteinsson, B., & Jónsdóttir, H. (2014). Living at

home with eating difficulties following stroke: a phenomenological study of younger

people’s experiences. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 23(1–2), 250–

260. DOI: 10.1111/jocn.12401

Kumlien, S. & Axelsson, K. (2002). Stroke patients in nursing homes: eating, feeding,

nutrition and related care. Journal of Clinical Nursing, 11, 498-509.


https://www.his.se/PageFiles/3459/Omv%C3%A5rdnad%20-%20beskrivning%20och%20definition.pdf

https://www.his.se/PageFiles/3459/Omv%C3%A5rdnad%20-%20beskrivning%20och%20definition.pdf

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/undvik-undernaring-hos-aldre/

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/undvik-undernaring-hos-aldre/

22

Lennéer-Axelsson, B. (2010). Förluster: Om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur

och Kultur

Livsmedelsverket. (2014). Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården. Hämtad 9 oktober,

2019, från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-

och-

omsorg/sjukhus/?AspxAutoDetectCookieSupport=1#Sjukhusm%C3%A5ltiden%20en%20

viktig%20del%20av%20v%C3%A5rden

Livsmedelsverket. (2012). Uppmuntra till bra måltider. Hämtad 16 oktober, 2019, från

https://www.livsmedelsverket.se/sok/?q=uppmuntra+till++bra+m%c3%a5ltid

Maslow, A. H. (1989). A Theory of Human Motivation. I H-J. Leavitt., L-R. Pondy. & D-

M. Boje. Readings in Managerial Psychology. (s. 20-35). (4:e uppl.). The University of

Chicago

*McCurtin, A., Healy, C., Kelly, L., Murphy, F., Ryan, J., & Walsh, J. (2018). Plugging the

patient evidence gap: what patients with swallowing disorders post‐stroke say about

thickened liquids. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(1),

30–39. DOI: 10.1111/1460-6984.12324

*Medin J, Larson J, Von Arbin M, Wredling R, & Tham K. (2010). Striving for control in

eating situations after stroke. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 772–780.

DOI: 10.1111/j.1471-6712.2010.00775.x

Norberg, A. & Fagerberg, I. (2012). Fenomenologisk hermeneutik. I M. Granskär & B.

Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

Norrving, B. (2007). Stroke. I L. Olson (Red.) Hjärnan. (s. 313-326). Karolinska Institutet

University Press.

Norrving, B. (2019) Stroke, akut. Hämtad 8 september, 2019, från


Nyberg, M., Olsson, V., Pajalic, Z., Örtman, G., S. Andersson, H., Blücher, A., …

Westergren, A. (2014). Eating Difficulties, Nutrition, Meal Preferences and Experiences

Among Elderly: A Literature Overview From a Scandinavian Context. Canadian center of

Science and Education, 4(1), 22-37.

*Perry L, & McLaren S. (2003a). Eating difficulties after stroke. Journal of Advanced

Nursing (Wiley-Blackwell), 43(4), 360–369. DOI: 10.1046/j.1365.2648.2003.02724.x

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/sjukhus/?AspxAutoDetectCookieSupport=1#Sjukhusm%C3%A5ltiden%20en%20viktig%20del%20av%20v%C3%A5rden




https://www.livsmedelsverket.se/sok/?q=uppmuntra+till++bra+m%c3%a5ltid


23

*Perry L, & McLaren S. (2003b). Coping and adaptation at six months after stroke:

experiences with eating disabilities. International Journal of Nursing Studies, 40(2), 185–

195.

Petiprin, A. (2016). Henderson´s Nursing Need Theory. Hämtad 30 september, 2019, från

https://nursing-theory.org/theories-and-models/henderson-need-theory.php

Registerforskning. (2016). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 24 april, 2019, från

http://www.registerforskning.se/stod-till-dig-som-forskar/juridik-

ochetik/helsingforsdeklarationen

Rothenberg, E. (2019a). Behandling/vårdplan. Hämtad 1 oktober, 2019, från

https://www.vardhandboken.se/vard-och-

behandling/nutrition/nutrition/behandlingvardplan/

Rothenberg, E. (2019b). Nutrition, enteral – Översikt. Hämtad 20 september, 2019, från

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition-enteral/oversikt/

Rothenberg, E. (2019c). Administrationsvägar, skötselvård och omvårdnad. Hämtad 20

september, 2019, från https://www.vardhandboken.se/vard-och-

behandling/nutrition/nutrition-enteral/administrationsvagar-skotselrad-och-omvardnad/

Rothenberg, E. (2019d). Ätstödjande åtgärder – att underlätta ätandet. Hämtad 16 oktober,

2019, från https://www.vardhandboken.se/vard-och-

behandling/nutrition/nutrition/atstodjande-atgarder---att-underlatta-atandet/

Rowat, A. (2015). Enteral tube feeding for dysphagic stroke patients. British Journal of

Nursing, 24(3), 138–145. DOI: 10.12968/bjon.2015.24.3.138

Rudling, K. & Lindgren, A. (2019). Transitorisk ischemisk attack (TIA). Hämtad 8

september, 2019, från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=6008

Schrock, J. W., Bernstein, J., Glasenapp, M., Drogell, K., & Hanna, J. (2011). A Novel

Emergency Department Dysphagia Screen for Patients Presenting With Acute Stroke.

Academic Emergency Medicine, 18(6), 584–589. DOI: 10.1111/j.1553-2712.2011.01087.x

Schwarz, M., Coccetti, A., Murdoch, A., & Cardell, E. (2018). The impact of aspiration

pneumonia and nasogastric feeding on clinical outcomes in stroke patients: A retrospective

cohort study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–2), e235–e241.

DOI: 10.1111/jocn.13922

https://nursing-theory.org/theories-and-models/henderson-need-theory.php

http://www.registerforskning.se/stod-till-dig-som-forskar/juridik-ochetik/helsingforsdeklarationen

http://www.registerforskning.se/stod-till-dig-som-forskar/juridik-ochetik/helsingforsdeklarationen

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/behandlingvardplan/

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/behandlingvardplan/

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition-enteral/oversikt/

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition-enteral/administrationsvagar-skotselrad-och-omvardnad/

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition-enteral/administrationsvagar-skotselrad-och-omvardnad/

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/atstodjande-atgarder---att-underlatta-atandet/

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/atstodjande-atgarder---att-underlatta-atandet/


24

Segesten, K. (2017a). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.).

Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 105-117). (3:e

uppl.). Lund: Studentlitteratur

Segesten, K. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av

kvantitativ forskning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (s.119-127). (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 15 oktober, 2019, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad 9 oktober, 2019, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-

2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen. (2011). Näring för en god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen

Swartling, U. (2016). Etik och bemötande inom hälso- och sjukvård. Region Östergötland

Tibbling Grahn, L. (1996). Dysfagi, ett vanligt men dolt handikapp. Läkartidningen, 93,

(47), 4249-4251

von Euler, M. (2018a). Stroke, primärprevention. Hämtad 8 april, 2019, från


von Euler, M. (2018b). Stroke behandling. Hämtad 24 april, 2019, från https://www.hjart-

lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Behandling-stroke1/

von Euler, M. (2018c). Stroke undersökningar. Hämtad 24 april, 2019, från

https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Undersokningar-

stroke/

Wang, Y-C., Chou, W., Lin, B-S., Wang, J-J. & Lin, B-S. (2017). The use of surface

electromyography in dysphagia evaluation. Technology & Health Care, 25(5), 1025–1028.

DOI: 10.3233/THC-170892

*Westergren A, Ohlsson O, & Hallberg IR. (2001). Eating difficulties, complications and

nursing interventions during a period of three months after a stroke. Journal of Advanced

Nursing (Wiley-Blackwell), 35(3), 416–426. DOI: 10.1046/j.1365-2648.2001.01884.x

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460


https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Behandling-stroke1/

https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Behandling-stroke1/

https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Undersokningar-stroke/

https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Undersokningar-stroke/

25

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur

World Health Organization. (1999). DEPARTMENT OF MENTAL HEALTH. Hämtad 18

september, 2019, från https://www.who.int/healthinfo/survey/WHOQOL-

BIBLIOGRAPHY.pdf?ua=1

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 59-82) Lund: Studentlitteratur

https://www.who.int/healthinfo/survey/WHOQOL-BIBLIOGRAPHY.pdf?ua=1

https://www.who.int/healthinfo/survey/WHOQOL-BIBLIOGRAPHY.pdf?ua=1

Bilaga 1

Databas

Datum

Sökord

Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstrakt

Valda

artiklar

CINAHL

2019-08-30

Stroke* dysphagia*

experience*

9

9

9

2

CINAHL

2019-09-01

stroke AND eating

difficulties

22

22

15

4

CINAHL

2019-09-02

Living at home

eating difficulties

following stroke

1

1

1

1

CINAHL

2019-09-02

After stroke

experiences eating

disabilities

1

1

1

1

CINAHL

2019-09-03

Eating difficulties

AND complications

AND nursing

interventions during

period after stroke

1

1

1

1

CINAHL

2019-09-06

Patients experience

eating difficulties

4

4

3

1

Bilaga 2

Författare

Titel

Tidskrift

Årtal

Syfte

Perspektiv

Metod

Resultat

Förekomst av

forskningsetiska

överväganden

Författare:

Beck, M.,

Poulsen, I.,

Martinsen, B.,

Birkelund, R.

Titel:

Longing for

homeliness:

exploring

mealtime

experiences of

patients suffering

from a

neurological

disease

Tidskrift:

Scandinavian

journal of caring

science

Årtal:

2018

Syfte:

Syftet var att

studera vad

patienter som lider

av neurologisk

sjukdom upplever

vid deltagande i

måltiderna på

sjukhuset.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer

genomfördes med

patienter som var

inskrivna på

sjukhus.

Resultat:

Resultatet visade

att patienternas

helhetsintryck av

måltiderna var att

det var en

underlig händelse.

Patienterna

upplevde att det

var en aktivitet

som gav positiva

erfarenheter.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien genomfördes i

enlighet med

Helsingforsdeklarationen

och riktlinjerna från

Nordic Nurses

Federation. Den

godkändes av The

Danish Data Protection.

Författare:

Carlsson, E.,

Ehrenberg, A.,

Ehnfors, M.

Titel:

Stroke and eating

difficulties: long-

term experiences

Tidskrift:

Journal of clinical

nursing

Årtal:

2004

Syfte:

Syftet var att

undersöka

strokedrabbade

människor

upplever ät- och

sväljsvårigheter

under en längre

tid.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Observationer och

intervjuer med tre

personer som alla

fått ät- och

sväljsvårigheter

efter stroke.

Resultat:

Studiens resultat

visade att alla tre

patienter strävade

efter samma sak:

ett normalt liv.

Vid måltider fick

dem inte

tillräckligt med

stöttning från

vårdpersonal,

istället fick dem

sitta själva och

lära sig äta.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes av

den forskningsetiska

kommittén i Örebro läns

landsting

Författare:

Helldén, J.,

Bergström, L.,

Karlsson, S

Titel:

Experiences of

living with

persisting post-

stroke dysphagia

and of dysphagia

manegement – a

qualitativ study

Tidskrift:

International

journal of

qualitative studies

on health and

well-being

Årtal:

2018

Syfte:

Syftet med studien

var att undersöka

människors

upplevelser av att

leva med dysfagi

efter stroke och

hur det hanteras.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer med 5

personer som har

dysfagi efter

stroke

genomfördes.

Resultat:

Resultatet visade

att dysfagi

påverkar livet

negativt och

kräver ett mer

individuellt

anpassande och

långsiktigt stöd

från vårdpersonal.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes av

den etiska kommittén på

mastersprogrammet

Medicinsk Vetenskap i

Lund

Författare:

Jones, N., Nasr, N.

Titel:

The experiences of

stroke survivors

with managing

eating 6 months

post-stroke

Tidskrift:

British journal of

occupational

thearpy

Årtal:

2018

Syfte:

Syftet var att

utforska de delade

matupplevelserna

mellan personer

som överlevt

stroke, och att

utforska möjliga

strategier och

hanteringssätt.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

En studie gjord

med hjälp av 7

strokeöverlevare

genom ett

deltagande

tillvägagångssätt.

Resultat:

Resultatet visade

att deltagarna

identifierade

hinder för att äta,

det inkluderar

fysiska, sociala

och emotionella

hinder. Deltagarna

insåg också hur

viktigt ätaktiviteter

var för deras

välbefinnande

oavsett

sväljsvårigheter.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien fick sitt

godkännande från

University of

Sheffield School

of Health and

Researsch Ethics

Författare:

Klinke, ME.,

Hafsteinsdóttir,

TB.,

Thorsteinsson, B.,

Jónsdóttir, H.

Titel:

Living at home

with eating

difficulties

following stroke: a

phenomenological

study of younger

people´s

experiences

Tidskrift:

Journal of clinical

nursing

Årtal:

2014

Syfte:

Syftet var att

utforska och

belysa

strokepatienters

upplevelser och

erfarenheter om

hur det är att bo

hemma och ha

sväljsvårigheter.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

7 deltagare

intervjuades.

Resultat:

Resultatet visade

att deltagarnas

vanor, sociala liv

och förmågor

stördes av deras

sväljsvårigheter.

Detta visar på att

ett långsiktigt stöd

behövs för att

underlätta och

hantera

sväljsvårigheter.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes

av Islands

mänskliga

forskningsetiska

kommitté. Den

nationella

bioetiska

kommittén

informerades om

studien.

Författare:

McCurtin, A.,

Healy, C., Kelly,

L., Murphy, F.,

Ryan, J., Walsh, J

Titel:

Plugging the

patient evidence

gap: what patients

with swallowing

disorders post-

stroke say about

thickened liquids

Tidskrift:

International

journal of

Language and

communications

disorders

Årtal:

2018

Syfte:

Att undersöka

acceptansen och

erfarenheten hos

människor med

sväljsvårigheter

kring användandet

av förtjockade

vätskor vid

förtäring.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer med 16

vuxna människor

med

sväljsvårigheter.

Dessa personer får

förtära förtjockade

vätskor och sedan

ge varsitt

utlåtande.

Resultat:

Ingen av

deltagarna tyckte

om förtjockade

vätskor. Det

tycktes bland

annat vara ”en

obehaglig

upplevelse”.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes

av univerisitetet

Faculty Research´s

etiska kommitté

Författare:

Medin, J., Larsson,

J., von Arbin, M.,

Wredling, R.,

Tham

Titel:

Striving for

control in eating

situations after

stroke

Tidskrift:

Scandinavian

journal of caring

science

Årtal:

2010

Syfte:

Syftet med studien

var att undersöka

upplevelsen av

ätsvårigheter hos

strokepatienter 3

månader efter

strokedebuten

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer utfördes

med 14 deltagare

som har

sväljsvårigheter

efter stroke.

Resultat:

Resultatet visade

att strokepatienter

strävade efter att få

tillbaka kontroll

över ätandet. Att

inte ha egen

kontroll gav en

känsla av förlust i

kroppen. Alla hade

olika strategier och

knep vid ätandet.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes

av den regionala

etiska kommittén

på Karolinska

Institutet i

Stockholm.

Författare:

Perry, L., Mclaren,

S.

Titel:

Eating difficulties

after stroke

Tidskrift:

Journal of

advances nursing

Årtal:

2003a

Syfte:

Syftet var att

undersöka

patienters

upplevelser av

ätsvårigheter 6

månader efter

stroke.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer med 110

strokepatienter

med dysfagi.

Resultat:

Resultatet visade

att upplevelserna

var individuella.

Motoriska och

sensoriska

problem ihop med

andra ledde till

försämrad aptit

med mera.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes

av den lokala

forskningsetiska

kommittén.

Författare:

Perry, L.,

McLaren, S.

Titel:

Coping and

adaptation at six

months after

stroke: experiences

with eating

disabilities

Tidskrift:

International

journal of nursing

studies

Årtal:

2003b

Syfte:

Artikelns syfte att

beskriva och

belysa

strokepatienters

upplevelse och

hantering av ät-

och

sväljsvårigheter

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer med 113

patienter i sina

hem. Detta 6

månader efter att

de drabbats av

stroke.

Resultat:

Resultatet visade

att patienter ville

främst två saker:

-Att få tillbaka sitt

gamla och normala

liv.

-Att kunna klara

sig själv.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien var

godkänd av den

lokala

forskningsetiska

kommittén.

Författare:

Westergren, A.,

Ohlsson, O., Rahm

Hallberg, I.

Titel:

Eating difficulties,

complications and

nursing

interventions

during a period of

three month after a

stroke

Tidskrift:

Journal of

advanced nursing

Årtal:

2001

Syfte:

Syftet med studien

var att beskriva

sväljsvårigheter

hos patienter med

dysfagi. Också att

Beskriva

utvecklingen under

3 månader.

Perspektiv:

Patient perspektiv

Metod:

Kvalitativ metod.

Intervjuer och

sväljningstest

utfördes med 24

strokepatienter.

Resultat:

Resultatet visade

att ätsvårigheter

visar sig på olika

sätt hos olika

personer.

Forskningsetiska

överväganden:

Studien godkändes

av den etiska

kommittén för

medicinska

fakulteter på

universitetet i

Lund.

Bilaga 3

De frågor som ingår i granskningen:

1. Finns det ett tydligt problem formulerat?

2. Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna?

3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?

4. Är syftet tydligt formulerat?

5. Är metoden tydligt beskriven?

6. Är undersökningspersonerna tydligt beskrivna?

7. Har datainsamlingen analyserats i studien?

8. Hänger metoden och teoretiska utgångspunkter tydligt ihop?

9. Är resultatet tydligt?

10. Har författarna tydligt tolkat studiens resultat?

11. Har några argument förts fram?

12. Förs det några etiska resonemang?

13. Finns det en tydlig metoddiskussion?

14. Sker en tydlig återkoppling till teoretiska antaganden?

Förekommer tydligt = Hög Kvalitet

Förekommer = Medelhög Kvalitet

Förekommer inte = Låg Kvalitet

Om det är flest kryss under ”Framkommer tydligt” innebär det att artikeln har hög kvalitet. Med

flest kryss under ”Framkommer” har artikeln en medelhög kvalitet och artiklar med flest kryss

under ”Framkommer inte” är av låg kvalitet.

Artikel 1. Beck, M., Poulsen, I., Martinsen, B., & Birkelund, R. (2018).

Fråga. Förekommer

tydligt

Förekommer Förekommer inte Oklart

1. X

2. X

3. X

4. X

5. X

6. X

7. X

8. X

9. X

10. X

11. X

12. X

13. X

14. X

Artikel 2. Carlsson E, Ehrenberg A, & Ehnfors M. (2004).

Fråga Förekommer

tydligt

Förekommer Förekommer

inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 3. Helldén, J., Karlsson, S., & Bergström, L. (2018).

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 4. Jones, N., & Nasr, N. (2018).

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 5. Klinke, M. E., Hafsteinsdóttir, T. B., Thorsteinsson, B., & Jónsdóttir, H. (2014).

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 6. McCurtin, A., Healy, C., Kelly, L., Murphy, F., Ryan, J., & Walsh, J. (2018).

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 7. Medin J, Larson J, Von Arbin M, Wredling R, & Tham K. (2010).

Frågar Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 8. Perry L, & McLaren S. (2003a)

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 9. Perry L, & McLaren S. (2003b).

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

Artikel 10. Westergren A, Ohlsson O, & Hallberg IR. (2001).

Fråga Förekommer

tydligt


inte

Oklart

1 X

2 X

3 X

4 X

5 X

6 X

7 X

8 X

9 X

10 X

11 X

12 X

13 X

14 X

livet med dysfagi efter...

Documents