- 1 -

Uppsala universitet Institutionen för informatik och media Enheten för medier och kommunikation C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2010

Lika men olika

Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna

i svensk rikspress på nätet 2010

Författare: Magnus Mjöhagen Handledare: Amelie Hössjer

- 2 -

Abstract Title : Similar but different – Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika – Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010). Number of pages: 36 (41 including enclosures) Author : Magnus Mjöhagen Tutor : Amelie Hössjer Course: Media and Communication studies C Period: Autumn 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala University Purpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press. Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign. Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties. The democratic task of journalism was fulfilled in 81,3 percent of the cases concerning Swedish Social Democratic Party and in 90,1 percent of the cases concerning Sweden Democrats. The expectations of journalism in the election campaign were fulfilled in 50 percent of the cases, concerning both parties. Keywords: Media, democracy, political communication, framing, impersonation, election journalism, news papers online.

- 3 -

Sammanfattning I valet till Sveriges riksdag hösten år 2010 blev för första gången ett parti med främlingsfientliga rötter invalda. Sverigedemokraterna fick 5,7 % av rösterna och blev därmed större än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna, däremot, gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes i Sverige – för andra valet i rad. Nederlaget var ett faktum.

I takt med att valdagen närmade sig och därmed också valets avgörande blommade den sedvanliga valrörelsen upp, samtidigt som diskussionen om mediernas partiskhet och delaktighet i valrörelsen började diskuteras och ifrågasättas.

Denna uppsats undersöker enligt fyra olika teman hur medierapporteringen kring Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna före och efter valet till Sveriges riksdag år 2010 sett ut, i Sveriges fyra största rikstäckande tidningars nätupplagor. Med en kvantitativ innehållsanalys söker uppsatsen få svar på frågan om hur politik gestaltas i fallen med de olika partierna, hur ofta partiledaren representerar sitt parti i text och bild, samt hur väl, ur olika aspekter, journalistiken uppfyller sin demokratiska uppgift.

Studiens huvudresultat visar att någon större skillnad mellan de båda partierna inte finns att peka på. Gestaltning av politik som sak och politik som spel förekommer gällande de båda partierna, men en stor del av artiklarna saknar någon form av gestaltning över huvud taget. Partiledarna företräder sina partier i drygt hälften av fallen gällande båda partierna och de demokratiska förväntningar som finns på journalistikens uppdrag uppfylls i 90,1 % av fallen med Sverigedemokraterna och 81,3 % av fallen med Socialdemokraterna.

- 4 -

1. Inledning ............................................................................................................................... 5

1.2 Syfte ................................................................................................................................. 6

1.3 Frågeställningar ................................................................................................................ 6

1.4 Avgränsningar .................................................................................................................. 6 1.5 Disposition ....................................................................................................................... 7

2. Ämnesbakgrund................................................................................................................... 9 2.1 Sverigedemokraterna........................................................................................................ 9

2.1.2 Kort historik om Sverigedemokraternas valresultat................................................ 10

2.2 Socialdemokraterna........................................................................................................ 10 2.3 Tidningsbakgrund........................................................................................................... 11 2.4 Politisk journalistik – en kort historisk sammanfattning................................................ 12 2.5 Tidigare forskning .......................................................................................................... 13

3. Teori..................................................................................................................................... 14

3.1 Gestaltningsteorin........................................................................................................... 14 3.2 Nyhetsvärdering och personifiering ............................................................................... 15 3.3 Journalistikens demokratiska uppgifter.......................................................................... 16 3.4 Journalistik i valrörelsen ................................................................................................ 17 3.5 Journalismen som ideologi............................................................................................. 17 3.6 Teoriramar...................................................................................................................... 17

4. Metod och material............................................................................................................ 18 4.1 Om kvantitativ innehållsanalys ...................................................................................... 18 4.2 Design av metod............................................................................................................. 18 4.3 Materialurval och -avgränsning...................................................................................... 18 4.4 Korpus ............................................................................................................................ 19

4.5 Analysmodell ................................................................................................................. 20 4.6 Kritiska aspekter............................................................................................................. 21

5. Resultatredovisning............................................................................................................ 23 5.1 Resultatredovisning tema 1 – gestaltning....................................................................... 23 5.2 Resultatredovisning tema 2 – personifiering.................................................................. 24 5.3 Resultatredovisning tema 3 – journalistikens demokratiska uppgifter .......................... 25

5.4 Resultatredovisning tema 4 – förväntningar på journalistik i valrörelsen ..................... 26

6. Analys.................................................................................................................................. 27

6.1 Analys tema 1 – gestaltning ........................................................................................... 27 6.2 Analys tema 2 – personifiering ...................................................................................... 28 6.3 Analys tema 3 – journalistikens demokratiska uppgifter ............................................... 28

6.4 Analys tema 4 – förväntningar på journalistik i valrörelsen .......................................... 29

6.5 Övergripande analys....................................................................................................... 30 7. Avslutning ........................................................................................................................... 31

7.1 Självkritik och förslag till vidare forskning ................................................................... 31 7.2 Sammanfattning och slutsats.......................................................................................... 32 7.3 Diskussion och egna reflektioner ................................................................................... 31

Litteraturförteckning ................................................................................................................ 34

Tryckta källor ................................................................................................................... 34 Elektroniska källor ........................................................................................................... 35

Bilagor ...................................................................................................................................... 37

Bilaga 1 – Kodschema...................................................................................................... 37 Bilaga 2 – Artiklar............................................................................................................ 38

- 5 -

1. Inledning ”Without journalism there is no democracy, but without democracy there is no journalism either.” - James W. Carey1 De senaste åren har inom svensk politik varit mycket händelserika. 2006 upplevde Sverige ett regeringsskifte och opinionen har fortsatt att svänga sedan dess. De händelser som förmodligen fått mest uppmärksamhet på senare tid är Sverigedemokraternas inträde i Sveriges riksdag tillsammans med Socialdemokraternas kraftiga fall i riksdagsvalet 2010. Vad annat än medierna kan sägas vara både aktören som har skänkt denna händelse uppmärksamhet och arenan där detta utspelat sig? Att medierna är denna arena och aktör kan sägas vara den största anledningen till att de är viktiga i dagens samhälle. Andra vägar till kunskap om politik och samhällsfrågor väger mycket lätt i jämförelse med den kunskap vi kan hitta via medierna. Detta gäller både medborgare och journalister, och i viss mån även politiker.2

Citatet ovan kommer från boken Medierna och demokratin och förmedlar budskapet att medierna har en central ställning i den politiska kommunikationen. Detta innebär att demokratins kvalitet alltid står i relation till hur medierna fungerar, och i relation till samspelet mellan politiker och medier. Politik, medier, journalistik och demokrati hänger alltså alltid samman.3

Sverigedemokraterna är ett parti som ständigt intresserar, fascinerar, upprör och väcker debatt. Jag minns hur jag uppfattade partiet första gången jag hörde talas om dem, vilket är ett flertal år sedan nu. Jag vill även minnas att de av allmänheten fortfarande betraktades som ett rasistiskt parti och ett parti som egentligen inte var mycket bättre än Nationalsocialistisk Front och liknande mer eller mindre öppet nynazistiska organisationer. Sverigedemokraterna var bara rasismen iklädd en något mer proper kostym.

Nu, hösten år 2010, har de kostymklädda tagit plats i riksdagen och det finns flera skäl till att se dem som ett intressant undersökningsobjekt för en C-uppsats. De är Sveriges nyaste riksdagsparti, de har sina rötter i främlingsfientliga organisationer och det råder många och livliga diskussioner kring huruvida Sverigedemokraterna fått en annan behandling av medier än de övriga partierna. I sin bok Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. skriver journalisten Niklas Orrenius hur han lät sin egen åsikt om Sverigedemokraternas politik påverka sitt omdöme. ”Därmed anslöt jag mig till en redaktionell tradition på Sydsvenskan och, vågar jag påstå, på de flesta andra svenska nyhetsredaktioner”, skriver han. Vidare berättar han att de, journalisterna, inte behandlar Sverigedemokraterna som andra partier utan som ”en skum gruppering det är vår uppgift att bekämpa.”4

Detta har skapat frågor som: Hur skapas en bild av någonting, i detta fall ett politiskt parti, i medierna? Har inte alla politiska partier rätt till en likvärdig behandling? Varför blir Sverigedemokraterna särbehandlade, om de blir det? Dessa frågor leder oss in på syftet med denna C-uppsats.

1 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 16. 2 Ibid., s. 267. 3 Ibid., s. 267. 4 Orrenius, Niklas: Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. – En bok om Sverigedemokraterna, Månpocket Fakta, 2010, s. 61.

- 6 -

1.2 Syfte Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, och den ökade medierapporteringen kring partiet som detta medfört, aktualiserar frågan kring huruvida media behandlar Sverigedemokraterna på samma sätt som andra partier.

Syftet med denna C-uppsats är således att undersöka hur den svenska rikspressen arbetar efter de uppgifter som beskrivs som journalistikens demokratiska uppgifter. Vilka dessa är beskrivs i kapitel 3.3. Uppsatsen vill även undersöka huruvida det är någon skillnad i tidningarnas rapportering kring Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Hädanefter kommer Sverigedemokraterna att i uppsatsen förkortas SD och Socialdemokraterna kommer att förkortas SAP.5

Ett hypotetiskt resultat är att man kan se en skillnad mellan partierna där SD behandlas på ett mindre seriöst sätt. De artiklar som handlar om SD skulle fokusera mer på att gestalta politik som ett spel än på att lyfta fram partiets olika sakfrågor, och det skulle vara vanligare i fallet SD att de krav som finns på journalistik inte uppfylls eftersom journalisterna skulle vilja motverka dem på det sätt som Orrenius ovan beskriver. Jag grundar denna hypotes på Orrenius uttalande och liknande sådana.

1.3 Frågeställningar Den övergripande fråga som denna uppsats söker ett svar på är om det finns någon större skillnad mellan rapporteringen kring SD och SAP i rikspressen, i denna uppsats representerad av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, hösten år 2010. Uppsatsen försöker att besvara denna frågeställning genom följande frågor:

• Hur gestaltas SD i pressen? • Hur gestaltas SAP i pressen? • I vilken utsträckning förekommer personifiering av partiledare? • Hur väl uppfyller pressen de krav och förväntningar som finns på dem enligt

journalistikens demokratiska uppgifter? • Hur väl uppfyller pressen de krav och förväntningar som finns på dem i en valrörelse? • Finns det någon övergripande skillnad mellan hur SD och SAP behandlas enligt

ovanstående frågor och hur ser den i sådant fall ut?

1.4 Avgränsningar Vid en undersökning av denna karaktär hade idealet naturligtvis varit att undersöka samtliga partiers framställning i rikspressen. Då detta på grund av den tid som givits för uppsatsen och dess omfattning inte är möjligt i en uppsats på C-nivå har jag valt att jämföra SD med SAP eftersom SD är det parti som intresserar mig mest att undersöka och då jag måste ha ett parti att jämföra med väljer jag SAP eftersom de idag är Sveriges största parti. SD är intressanta i en undersökning delvis för att de är ett kontroversiellt parti, men här är de även med i egenskap av nytt och litet riksdagsparti och SAP alltså i egenskap av att vara ett etablerat parti och även Sveriges största parti.

Ytterligare en avgränsning som gjorts i denna undersökning är den gällande själva undersökningsmaterialet. Fyra stora dagstidningars hemsidor kommer att undersökas. Valet av medium beror i första hand på att jag personligen finner störst intresse för just svensk press som medium, men också på att pressen är ett av de medier vi spenderar mest tid med, och framförallt ett av de medier vi använder oss flitigast av när det handlar om att hämta

5 Förkortningen SAP används i denna uppsats, dels för att den i själva verket är den officiella beteckningen för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, men också för att skilja dem och SD åt på ett enklare sätt.

- 7 -

information om politiska partier.6 Vidare finns det flera anledningar till att denna undersökning endast kretsar kring tidningarnas hemsidor och inte alls berör de fysiska tidningarnas artiklar. Framförallt har det gjort urvalsprocessen betydligt smidigare och materialet är mycket lättillgängligt för de allra flesta på ett sätt arkiverade fysiska tidningar är. Att undersökningen ändå blir tillförlitlig kan motiveras med att det numera är en allmän uppfattning att papperstidningen inte är framtiden, och vi tar i allt större utsträckning del av nyheter via Internet. I dag är det självklart att i princip varje dagstidning finns tillgänglig på nätet. Stig Hadenius & Lennart Weibull menar att de tidningar som idag inte finns på nätet har gjort ett mycket medvetet val.7 De nämner också att det är på Internet den stora ekonomiska tillväxten finns8, samt att betydelsen av dagspressens närvaro på Internet markerats av statsmakten, delvis genom att det delats ut särskilda bidrag till andratidningar som velat utveckla nättjänster, men som inte haft de ekonomiska resurserna att göra det9. Frågan har även uppmärksammats i pressutredningen10.

När det gäller själva artiklarna som utgör undersökningsmaterialet har ytterligare avgränsningar gjorts i form av att endast artiklar av rapporterande karaktär eller nyhetskaraktär undersökts. Det vill säga, ledare, debattartiklar och liknande har helt uteslutits. Detta kommer att redovisas utförligare i kapitel 4: Material och metod.

1.5 Fortsatt disposition I uppsatsens inledande del, som just avhandlats, introducerades uppsatsens ämne samt syfte, och dess frågeställningar och hypotes lades fram. Här beskrevs också de avgränsningar som gjorts för att uppsatsen skulle vara möjlig att genomföra.

I mitt andra kapitel presenterar jag partierna SD och SAP. Denna ämnesbakgrund är relevant för uppsatsen i första hand för att jag vill ge en bakgrund kring de faktorer jag undersöker, men också eftersom detta avsnitt ger en tydlig bild av att uppsatsen behandlar två partier som är väldigt olika varandra. Eftersom SAP har en betydligt mer omfattande historia än SD kommer de förra att presenteras i väldigt stora drag.

Här presenteras även de tidningar som använts som undersökningsmaterial. Varje tidnings historia, webbupplaga och bakgrund beskrivs kortfattat. Till sist berättar jag lite kort om hur politisk bevakning sett ut historiskt och exempel på vilken tidigare forskning som finns inom det område som denna uppsats belyser.

Kapitel 3 är själva teoriavsnittet i uppsatsen och beskriver de teorier och analysmodeller som använts. Först presenteras teorierna var för sig i sin helhet och därefter redogör jag för de olika roller teorierna kommer att spela vid arbetet med det empiriska materialet.

I det fjärde kapitlet beskrivs den kvantitativa innehållsanalys jag använt som metod i undersökningen. Här redogörs för vilken analysmodell med olika teman som använts samt vilka avgränsningar som gjorts vad gäller materialet, hur urvalsprocessen gått till och hur det slutgiltiga materialet, korpus, ser ut. I detta avsnitt resonerar jag även kring de kritiska aspekter som undersökningen medfört.

Resultatredovisningen sker i kapitlet därpå, kapitel 5. Här presenteras den kvantitativa innehållsanalysens resultat i form av olika diagram. De teman som beskrivits i analysmodellen och använts i den kvantitativa innehållsanalysen kommer att presenteras var för sig. Skillnaden emellan SD och SAP tydliggörs med hjälp av kommentarer i löpande text.

6 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008, s. 29. 7 Hadenius, Stig, m.fl.: Massmedier – Press, radio och tv i den digitala tidsåldern(9:e uppl.), Ekerlids förlag, Helsingborg 2008, s. 158. 8 Ibid., s. 158. 9 Ibid., s. 158. 10 Ibid., s. 158.

- 8 -

I kapitel 6 presenteras analysen av varje tema var för sig, samt en övergripande analys. I det avslutande avsnittet, Kapitel 7 – Avslutning, kommer de slutsatser uppsatsen

kommit fram till att presenteras och resultaten att sammanfattas. Därefter kommer dessa att diskuteras med egna reflektioner från uppsatsförfattaren. Detta avsnitt innehåller även förslag på vidare forskning och förslag på hur denna studie kunnat se annorlunda ut.

Efter uppsatsens avslutning följer litteraturförteckningen samt ett antal bilagor. Dessa är länkar till och namn på de artiklar som använts i undersökningen samt det kodschema som använts vid den kvantitativa innehållsanalysen.

- 9 -

2. Ämnesbakgrund I följande avsnitt presenteras kortfattat partierna Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Denna ämnesbakgrund är relevant för uppsatsen eftersom den ger en tydlig bild av att den behandlar två partier som är väldigt olika varandra. Eftersom de senare har en betydligt mer omfattande historia än de förra kommer Socialdemokraterna presenteras i väldigt stora drag. Jag presenterar även de mediekanaler som används som undersökningsmaterial, samt berättar lite kort om hur politisk bevakning sett ut historiskt. Avslutningsvis nämner jag exempel på vilken tidigare forskning som finns inom detta område.

2.1 Sverigedemokraterna Partiet Sverigedemokraterna grundades 6 februari år 1988 ur de rasistiska organisationerna Bevara Sverige Svenskt och Sverigepartiet, enligt NE.se11, eller som ett ”intresseparti för svenskar”, som de själva uttrycker det i sitt principprogram från år 200512. De kallar sig själva för ett demokratiskt, nationalistiskt parti som idémässigt inspirerats både av det förra sekelskiftets nationalkonservatism och av delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. De menar att den viktigaste faktorn i ett tryggt samhälle är den gemensamma identiteten, som de i sin tur menar uppnås genom en hög grad av etnisk och kulturell likhet hos befolkningen.13

De första åren efter partiets grundande präglades SD av främlingsfientlighet och kopplingar till vit makt-rörelsen och skinheadkulturen.14 1995 valdes Mikael Jansson, som inte hade några nazistkopplingar, till partiledare. Detta var en del av en omorganisering inom partiet som berodde på ekonomiska svårigheter. Janssons partiledarskap ledde till en utbrytning och att det något mer extrema Hembygdspartiet bildades. Under Janssons partiledarskap började partiet arbeta med att göra sig kvitt sina främlingsfientliga rötter, bland annat genom att införa förbud mot bombarjackor och uniformer.15 I sin granskande bok Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen anmärker dock Stieg Larsson och Mikael Ekman att SD ännu inte vid denna tid på något sätt tog avstånd från nazister eller att nazister inte var välkomna till exempelvis demonstrationer, utan det var bara de yttre tecknen på nazism, såsom bombarjackor och uniformer, som det togs avstånd ifrån.16

2001 bildade två uteslutna medlemmar partiet Nationaldemokraterna som kritiserade SD för att vara för milda gällande partiets tidigare profilfrågor, detta efter att SD ändrat riktning något.17

Partiets nuvarande ledare Jimmie Åkesson valdes år 2005. Sedan dess har partiet fortsatt arbetet med att tvätta bort den främlingsfientliga stämpeln och breddningen av partiets politiska bas.18 Till exempel byttes partisymbolen ”Facklan” ut mot en blåsippa år 2006, då ”Facklan” ansågs påminna om ”en annan fackla som använts av extrema rörelser i Europa”19.

SD är politiskt mest kända för sin restriktiva invandringspolitik. De ser mångkulturen som ett hot mot det som de beskriver som ”det svenska välfärdssamhället” och vill kraftigt begränsa asyl- och anhörighetsinvandringen. Deras andra politiska huvudområden innefattar kriminalpolitik, familjepolitik, äldreomsorg samt ett motstånd till EU.20 11 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 12 http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf 13 http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf 14 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 15 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 16 Ekman, Mikael & Larsson, Stieg: Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen, Ordfront, Stockholm 2002, s. 169. 17 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 18 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 19 http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ 2010-11-17 20 http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/ 2010-11-17

- 10 -

Larsson och Ekman skriver vidare i sin bok att SD inte kan definieras som ett nazistiskt parti eftersom nationalsocialismen innehåller teser som SD inte omfattar. De menar dock att SD tveklöst kan etiketteras som nazistanstruket. Som exempel på detta nämns bland annat dubbelorganiserade aktivister ”från gatuplanet ända upp till toppen” och den tidigare partisymbolen ”Facklan” (som nämnts ovan) som hämtats från den engelska nazistorganisationen National Front21(se fig.2.12223). Figur 2.1 visar tydligt likheten mellan SD’s före detta partisymbol ”Facklan” och brittiska National Front’s partisymbol.

Figur 2.1

2.1.2 Kort historik om Sverigedemokraternas valresu ltat

1994 fick SD mandat i kommunfullmäktige i tre kommuner (Dals-Ed, Höör och Ekerö). I valet 1998 avancerade man och fick mandat även i Haninge, Trollhättan och Sölvesborg. I riksdagsvalet samma år fick SD 19 600 röster. Framgångarna i de allmänna valen fortsatte år 2002 då man erhöll 49 mandat i 29 kommuner och 1,4 % (76 000 röster) av rösterna i riksdagsvalet. I valet 2006 fick partiet 2,9 % i riksdagen, alltså mer än en dubblering av föregående valresultat. På lokal nivå fick SD 280 mandat i 144 kommuner. År 2009 fick partiet 3,3 % i EU-valet. I riksdagsvalet 2010 nådde Sverigedemokraterna för första gången över fyraprocentsspärren i ett nationellt val. SD fick 5,7 % av rösterna och fick därmed 20 mandat i riksdagen. Partiet tog vid valet 2010 även plats i 246 av landets 290 kommunfullmäktige samt i 15 av landets 20 region- och landstingsfullmäktige. Flest kommunal- och landstingsmandat hade partiet i Skåne.24

2.2 Socialdemokraterna Partiet Socialdemokraterna, eller Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som de egentligen heter, bildades redan år 1889 och är därmed Sveriges äldsta politiska parti. År 2010 är de fortfarande Sveriges största parti, både sett till antalet medlemmar och antalet röster i senaste riksdagsval. Partiets politiska grund är demokratisk socialism och man arbetar för jämlikhet mellan olika klasser, kön och etniska grupper. SAP är emot kapitalism men har kommit att acceptera marknadsekonomin. SAP har alltid varit knutet till fackrörelsen. Till en början ville partiet skapa ett socialistiskt samhälle där staten skulle äga industrierna. En del i partiet tyckte att det gick för långsamt och bröt sig ut år 1917 för att bilda det som senare fick namnet Sveriges Kommunistiska Parti. Med tiden har SAP’s politik kommit att anpassas mer efter rådande samhällsklimat, exempelvis övergav man tanken på vem som skulle äga industrierna. Acceptansen av marknadsekonomi är ett annat exempel. Man började istället

21 Ekman, Mikael & Larsson, Stieg: Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen, Ordfront, Stockholm 2002, s. 171. 22 http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ 2010-12-20 23 http://www.martinfrost.ws/htmlfiles/nf_flame.jpg 2010-12-20 24 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17

- 11 -

bygga det så kallade folkhemmet, ett samhälle där alla skulle ha fast jobb, bra bostad, rätt till semester och så vidare, med hjälp av högre skatter.25

SAP har sedan 1900-talets början varit Sveriges största parti. Under större delen av denna tid har de även innehaft regeringsmakten. Sedan år 2007 är Mona Sahlin partiets ledare och sedan riksdagsvalet år 2006 befinner sig partiet i opposition. Mona Sahlin är partiets första kvinnliga ledare. Från och med december 2008 samarbetar man med Miljöpartiet och Vänsterpartiet under namnet De rödgröna26. I riksdagsvalet år 2006 fick SAP 34,99 % av rösterna27 och därmed sitt sämsta valresultat sedan den allmänna rösträtten infördes28. I riksdagsvalet år 2010 var ytterligare ett nederlag ett faktum då partiet endast fick 30,66 % och med knapp marginal behöll platsen som Sveriges största parti.

2.3 Tidningsbakgrund Aftonbladet är idag Sveriges uppskattningsvis största rikstäckande nyhetstidning med en upplaga på 348 800 exemplar på vardagar och 410 800 exemplar på söndagar (2009)29. Vecka 45 år 2010 hade Aftonbladet.se 5,4 miljoner unika besökare, vilket gör den till Sveriges största webbtidning och även, noterbart, Sveriges mest besökta webbsida efter MSN.30 Aftonbladet grundades år 1830 och är socialdemokratisk.31 Under åren 1933-1956 etablerade sig Aftonbladet som en modern tabloid med snabba sensationsnyheter. År 1996 återtog tidningen sin plats som Sveriges största dagstidning, efter en tid av sviktande upplagor. Aftonbladet var tidiga med att lansera sig på Internet, redan år 1994 startades Aftonbladet.se och man var därmed den första svenska dagstidningen på nätet.32 Aftonbladet ägs till 91 % av norska mediekoncernen Schibsted, och till 9 % av Landsorganisationen i Sverige(LO)33.

Tidningen Expressen har idag en upplaga på 272 800 exemplar på vardagar och 375 500 på söndagar.34 Tidningens webbplats, Expressen.se, hade vecka 45 år 2010 2,5 miljoner unika besökare.35 Expressen grundades år 1944 av AB Dagens Nyheter. Tidningen uppger sig vara liberal och ägs idag av Bonnierkoncernen.36 Mellan åren 1952 och 1996 var Expressen Sveriges största tidning.37

Dagens Nyheter (DN) är Sveriges idag största dagstidning och hade år 2009 en upplaga på 316 200 exemplar per dag38. Vecka 45 år 2010 hade tidningens webbplats, DN.se, 1,5 miljoner unika besökare39. DN grundades år 1864 och betecknar sig själv som oberoende liberal. Genom bland annat DN Debatt har DN en ledande ställning som opinionsorgan. DN utges av AB Dagens Nyheter som är ett dotterbolag till Bonnier AB.40

Svenska Dagbladet hade år 2009 en upplaga på 196 900 exemplar per dag.41 SvD.se hade vecka 45 år 2010 ca 970 000 unika besökare.42 Tidningen grundades år 1884 och ägs till

25 http://www.ne.se/enkel/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti 2010-11-18 26 http://www.ne.se/lang/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti 2010-11-18 27 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/roster.html 2010-11-18 28 http://www.ne.se/lang/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti?i_whole_article=true 2010-11-18 29 http://www.aftonbladet.se/siffror/ 2010-11-18 30 http://kiaindex.net/ 2010-11-18 31 http://www.ne.se/lang/aftonbladet 2010-11-18 32 http://www.ne.se/kort/aftonbladet 2010-11-18 33 http://lotidningen.se/2009/06/15/lo-behaller-9-procent-av-aftonbladet/ 2010-11-18 34 http://www.expressen.se/omexpressen/siffror 2010-11-21 35 http://kiaindex.net/ 2010-11-21 36 http://www.ne.se/lang/expressen 2010-11-21 37 http://www.ne.se/lang/expressen 2010-11-21 38 http://www.ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=000448 2010-11-21 39 http://kiaindex.net 2010-11-21 40 http://www.ne.se/kort/dagens-nyheter 2010-11-21 41 http://www.ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=001848 2010-11-21 42 http://kiaindex.net/ 2010-11-21

- 12 -

större delen av den norska Schibstedkoncernen. Svenska Dagbladet ges ut dagligen och är obunden moderat.43

2.4 Politisk journalistik – en kort historisk samma nfattning Under det tidiga 1900-talet var förbindelsen mellan politiska partier och pressen väldigt stark. Exempelvis speglades tidningarnas politiska agenda ofta tydligt under 1920- och 1930-talen, inte enbart av ledare utan också av urvalet av nyheter, rubriker och i texterna.44 I en studie av den politiska journalistikens utveckling i tidningarna Arbetet och Svenska Dagbladet mellan åren 1924 och 1979 framkom att det tagit relativt lång tid för andra politiker än det egna partiets att få utrymme i samband med valrörelsen i respektive tidning. Det var först under 1950- och 1960-talen som en utveckling började ske vad gäller detta. Vid den här tiden var denna bristande opartiskhet inget konstigt, utan det sågs under 1900-talets första del som något naturligt att tidningar med en viss partipolitisk inriktning gav mer utrymme åt politiskt närstående grupper.45

I och med att dagspressens struktur förändrades, påverkades även utvecklingen av den politiska journalistiken. Man började ifrågasätta huruvida de tidningar som nu kommit att dominera marknaden inte också hade ett ansvar för de läsares intressen som ”förlorat” sina tidningar.46 Detta handlade delvis om socialt ansvar, men det var också en kommersiell bedömning. ”Särskilt de tidningar som kom att få en dominerande ställning inom sina utgivningsområden kunde inte som tidigare låta sina nyheter präglas av den politiska linjen på ledarplats. Professionaliseringen inom journalistkåren, som brukar dateras till början av 1970-talet, hade som regel sin udd riktad mot pressens partipolitiska anknytning”, skriver Hadenius & Weibull.47

En tredje fas, efter den partibundna pressens epok och perioden med professionalisering, kan sägas vara den mer marknadsstyrda period vi nu befinner oss i. Det politiska innehållet i medierna anpassas mer och mer efter publikens efterfrågan och når fler än den från början var tänkt – men den blir inte särskilt förädlad, som Lars Nord uttrycker det i boken På väg mot medievärlden 202048(se Tabell 2.4).

Tabell 2.4 Den politiska journalistikens utveckling i Sverige – en typologi.49 Tidsperiod Journalistiknorm Perspektiv Målsättning Genrer Partipress Med partierna Presentation Mobilisera Referat (1900-1970) för folket Riksdags-

krönika Ledare

Professionalisering Mot partierna Konfrontation Avslöja Nyhet (1970-1990) för folket Utfrågning Debatt Marknadsstyrning Mot partierna Sensation Sälja Kolumn (1990-) med folket Soffsnack Nyhetsanalys

43 http://www.ne.se/kort/svenska-dagbladet 2010-11-21 44 Hadenius, Stig, m.fl.: Massmedier – Press, radio och tv i den digitala tidsåldern(9:e uppl.), Ekerlids förlag, Helsingborg 2008, s. 253. 45 Ibid., s. 253. 46 Ibid., s. 256. 47 Ibid., s. 256. 48 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008., s. 248. 49 Ibid., s. 249.

- 13 -

2.5 Tidigare forskning Sedan riksdagsvalet år 1979 har Kent Asp, forskare vid Göteborgs universitet, varje val gjort en så kallad medievalsundersökning där han undersöker mediernas partipolitiska partiskhet under valrörelsen. Dessa undersökningar har visat att det i varje valrörelse finns partier som blir gynnade och andra som blir missgynnade, men också att vilka partier detta är skiljer sig från val till val. Ett exempel på detta är att Folkpartiet valet år 2002 gynnades men missgynnades i det föregående valet, år 1998.50

2006 års medievalsundersökning ingick i forskningsprogrammet Journalistik och demokrati, vars syfte enligt Asp var att i brett perspektiv studera svensk journalistik utifrån normativa demokratiska utgångspunkter.51

Det har däremot inte ännu gjorts några undersökningar av denna karaktär där SD, riksdagens nyaste parti, ingår. Därför fyller min uppsats ett mindre hål inom detta forskningsfält.

50 Petersson, Olof, m.fl.: Demokratirådets rapport 2006 – Mediernas valmakt, SNS förlag, Stockholm 2006, s. 66. 51 Asp, Kent: Rättvisa nyhetsmedier – Partiskheten under 2006 års medievalrörelse, Göteborgs Universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation. ISSN 1101-4679. http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284256_nr42.pdf 2011-01-02

- 14 -

3. Teori Nedan redovisas de teorier som kommer att användas i uppsatsen. Först presenteras teorierna var för sig innan jag till sist, i avsnittet teoriramar, redogör för vilken funktion de olika teorierna mer konkret fyller i uppsatsen.

3.1 Gestaltningsteorin Gestaltningsteorin, eller Framing Theory som den kallas på engelska, är en av de senare årens mest centrala teorier om journalistikens innehåll och dess eventuella effekter. Dess grund utgår från två fenomen som är skilda men ändå relaterar till varandra. Det första är att alla journalistiska beskrivningar av verkligheten måste vara begränsade. Detta beror bland annat på att mediernas format givetvis är begränsade. Det andra är att alla journalistiska beskrivningar måste berättas. Varje journalistisk beskrivning kan ses som en konstruktion, eller snarare en rekonstruktion, av det beskrivningen handlar om. Detta eftersom vissa aspekter och fakta väljs bort, medan andra ges en större och mer framträdande roll.52

Dessa beskrivningar, eller gestaltningar, fungerar sedan som ett slag ramverk för människors tolkningar av själva nyheterna och i förlängningen har det även betydelse för hur människor uppfattar verkligheten. Ramverken ger så att säga ledtrådar om hur verkligenheten ska förstås och uppmärksammar inte alternativa tolkningar. 53

Tidigare forskning har visat att journalistiken antingen gestaltar politik som a) sakfrågor, b) sport, spel och strategi eller c) skandaler. Journalistik som gestaltar politik som sak går i stora drag ut på att, som namnet antyder, det fokuseras på politikens sakliga innehåll. Exempel på detta är artiklar eller inslag som antingen handlar om ett politiskt förslag, att någon kommenterar ett politiskt förslag, eller något som hänt eller kommer att hända. Spelgestaltad journalistik syftar på journalistik som beskriver politik som en strategi, eller ett spel med vinnare och förlorare i kampen om opinionen. Till denna kategori räknas även journalistik som fokuserar på relationer mellan olika politiska aktörer, rena opinionsfrågor, personfrågor och hur politik bedrivs. Med den sista kategorin, skandalgestaltning, avses skandaler och moraliskt eller juridiskt klandervärda beteenden av politiker.54

Jesper Strömbäck skriver i Medierna och demokratin att det ur ett demokratiskt perspektiv är att föredra att journalistiken gestaltar politik som sak. Det finns åtminstone två skäl till detta. Dels ligger sakgestaltad journalistik närmare de demokratiska idealen om vilken typ av information journalistiken bör förse medborgarna med inför ett val (se även kapitel 3.4 journalistik i valrörelsen). Dels finns det forskning som visar att journalistik som gestaltar politik som spel starkt bidrar till en ökad misstro mot politiker, eftersom det underliggande temat i spelgestaltande journalistik är att politikerna tävlar mot varandra om vem som ”vinner” makten. Människor får genom detta bilden av att politiker drivs av egenintresse och vilja att erhålla makt snarare än ett allmänintresse och en vilja att förändra samhället.55 Den politiska journalistiken handlar då bara om vinnare och förlorare och medierna riskerar att bidra till självuppfyllande profetior. Enligt Strömbäck är det problematiska i detta att fokus förs bort från politikens sakinnehåll, från de verkliga politiska sakfrågorna. Och i själva verket är det detta publiken behöver från medierna – information nog att bilda sig en uppfattning om vilket politiskt alternativ de vill rösta på.56

52 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 277. 53 Ibid., s. 277. 54 Ibid., s. 277. 55 Ibid., s. 278. 56 http://sverigesradio.se/cgi-bin/international/amnessida.asp?programID=166&Nyheter=0&grupp=3724&artikel=4022398 2010-12-27

- 15 -

Det kan vara på sin plats att påpeka att de egenskaper gestaltningarna innehar, och även de eventuella konsekvenser gestaltningarna medför, inte nödvändigtvis behöver vara uppenbara, eftersträvade eller ens medvetna från den enskilde journalist som producerat en artikel.57

Vidare kan man jämföra gestaltningsteorin med frågan om glaset är halvfullt eller halvtomt. Glaset är verkligheten, men det finns olika sätt att se det på. Det finns olika sätt att gestalta verkligheten på och som leder oss att tänka åt ett visst håll, alla lika ”sanna”, men verkligheten förblir den samma.58

I sin bok Communication Power beskriver Manuell Castells begreppet Framing som en process då journalisten väljer ut och belyser vissa aspekter, händelser eller frågor och gör kopplingar mellan dem som sedan främjar ett visst sätt att tolka själva frågan.59 Castells betonar, vilket inte Strömbäck gör, att de så kallade ”ramarna” (”frames”) inte kan separeras från läsarens sinne. Endast gestaltningar, eller ramar, som har förmågan att koppla samman ett budskap med läsarens redan existerande ramar, kan komma att påverka oss.60 Enligt Castells menar Entman att de gestaltningar som har störst möjlighet att påverka människor är de gestaltningar som kan ge oss någon form av kulturell återkoppling, såsom ord och bilder som är lätta att lägga märke till, förståeliga, går att komma ihåg och är känslomässigt förankrade.61 Det handlar om igenkänning och att med sina personliga referensramar kunna relatera till hur gestaltningen ser ut.

3.2 Nyhetsvärdering och personifiering Enligt boken Medierna och demokratin finns det ett antal olika egenskaper hos händelser som har större potential att bli nyheter än andra. Till dessa hör bland flera andra egenskaper egenskapen att det handlar om politik, ekonomi, brott eller olyckor samt egenskapen att händelsen berör enskilda personer.62

Bengt Johansson skriver i Medierna och demokratin om olika medialiseringstekniker. Detta begrepp syftar till olika tekniker som medier använder sig av för att fånga publikens uppmärksamhet. Det handlar mer om hur journalister behandlar en händelse för att fånga uppmärksamhet än vad det handlar om vilka händelser som väljs ut.63 En av dessa medialiseringstekniker är just personifiering.

Personifiering innebär att ett medium försöker lyfta fram enskilda personer för att möjliggöra identifikation. Detta blir möjligt eftersom få saker intresserar människor lika mycket som andra människor.64 Att låta en organisation representeras av en person gör att den kommer oss som individer närmare. Man ger ett problem eller en åsikt ett ansikte och lockar på så vis läsarens intresse och uppmärksamhet.65

Att en person förekommer i texten eller företräder någonting ger också själva nyheten mer ”kött och blod” menar Marina Ghersetti senare i samma verk.66 Utan att någon person förekommer i texten ges inte läsaren någon möjlighet att bli berörd, eftersom hon menar att identifikation är en förutsättning för att läsaren ska engagera sig i och ta del av den journalistiska berättelsen.

57 Strömbäck, Jesper: Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 217. 58 Ibid., s. 216. 59 Castells, Manuell: Communication Power, Oxford University Press, New York 2009, s. 158. 60 Ibid., s. 158. 61 Ibid., s. 158. 62 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 228. 63 Ibid., s. 229. 64 Ibid., s. 230. 65 Strömbäck, Jesper: Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 159. 66 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 257.

- 16 -

Hon ser även personifiering som ett sätt att förenkla komplicerade strukturer och samband. Till exempel låter man ofta en person företräda ett parti på så sätt att någonting blir statsminister Fredrik Reinfeldts beslut istället för regeringens beslut, till exempel.67

När personifiering förekommer i nyhetstexter handlar det oftast om någon form av politisk, ekonomisk, administrativ eller idrottslig elit som får komma till tals. Allra oftast är det högt uppsatta politiker och de är oftast medelålders män.68

3.3 Journalistikens demokratiska uppgifter ”I ett demokratiskt perspektiv har medierna i uppgift att informera medborgarna, granska makthavare och tillhandahålla underlag som gör det möjligt för människor att fritt och självständigt ta ställning till aktuella samhällsfrågor och till partierna och deras program”, kan vi läsa i Demokratirådets rapport 2006 med namnet Mediernas valmakt.69

Enligt den svenska pressutredningen från år 1994 är massmediernas uppgift att ”förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor, uppgiften att granska de inflytelserika i samhället och uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals.”70 Dessa uppgifter, som kan ses som ”mediernas demokratiska uppgifter”, brukar kallas informations-, gransknings- och forumuppgiften.71 Dessa uppgifter har ett starkt stöd bland både medborgare, journalister och politiker.72 Man ska alltså ge medborgarna den information de behöver om samhället och politik, man ska granska politiker och makthavare samt vara ett forum för debatt och diskussion.

Strömbäck menar i Medierna och demokratin att det finns åtminstone sju krav som rimligen kan ställas på det innehåll i medierna som är journalistiskt och därmed har ett informativt syfte. Dessa är:

1) att tillämpa två av varandra oberoende källor 2) att i huvudsak vara beskrivande, och i den mån tolkningar förekommer 3) att tydligt skilja mellan fakta å ena sidan och tolkningar och spekulationer å den andra 4) att alltid tydligt skilja mellan bekräftade och obekräftade uppgifter 5) att vara tydlig med vilka källor som använts 6) att inte dramatisera på ett sätt som suddar ut gränsen mellan fakta och fiktion 7) att inte anspela på allmänt hållna stereotyper och fördomar på ett sätt som bidrar till

att de sprids och förstärks.73 Andra krav som finns på journalistiken är att den bör vara sann, relevant och allsidig.

Om inte dessa krav uppfylls blir resultatet snarare desinformation än information. Det kan vara underhållande men bör knappast ses som journalistik. Ytterligare ett krav är att det utrymme en nyhet får bör stå i proportion till hur viktigt eller relevant någonting är. Detaljer bör inte överskugga helheten.74

67 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 257. 68 Ibid., s. 257. 69 Petersson, Olof, m.fl.: Demokratirådets rapport 2006 – Mediernas valmakt, SNS förlag, Stockholm 2006, s. 56. 70 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 19. 71 Ibid., s. 19. 72 Ibid., s. 271. 73 Ibid., s. 20. 74 Ibid., s. 273.

- 17 -

3.4 Journalistik i valrörelsen Enligt Strömbäck och Nords bok Medierna och demokratin finns det några specifika krav på vilken typ av information journalistiken i valrörelsen bör förse medborgarna med, till skillnad från den vardagliga journalistiken. Denna information är: a) Information om hur olika politiska alternativ beskriver verkligheten. b) Information om vilka ideologiska principer som är vägledande för de politiska alternativen. c) Information om vilka sakpolitiska åsikter olika politiska alternativ har. d) Information om hur de olika politiska alternativen har agerat under föregående mandatperiod. e) Information om de troliga konsekvenserna av att olika politiska förslag genomförs, för enskilda eller samhället i stort.75 Det finns givetvis flera faktorer som försvårar detta uppdrag. Det är helt enkelt inte möjligt för journalister att tillhandahålla all information som människor behöver för att kunna rösta genomtänkt. Även om det rent hypotetiskt vore möjligt kan en sådan journalistik inte existera om den inte efterfrågas av människor, eftersom journalistik ändå är en produkt som precis som andra produkter styrs av efterfrågan, utbud och det sammanhang där produkten konsumeras och produceras.76

3.5 Journalismen som ideologi Det finns alltid många faktorer som spelar in vid en journalistisk beskrivning av verkligheten. En av dessa är journalistikens självbild, världsuppfattning och syn på den egna professionaliteten, menar statsvetaren Olof Petersson77. Han beskriver det han kallar ”journalismen” som en gemensam ideologi för journalister. Enligt honom rymmer den en speciell uppfattning av demokrati, en egenartad blandning av elitism och populism.78 Journalistens förmåga att granska makthavare blir avgörande för demokratin. Detta fokus på själva ”avslöjandet” av makten medför att det också blir journalisten som avgör vilken kunskap som ges till folket – det blir journalisten som drar slutsatsen, inte medborgaren.79

3.6 Teoriramar Vid den kvantitativa innehållsanalysen av mitt material kommer jag att använda gestaltningsteorin, teorierna om nyhetsvärdering, teorierna om det journalistiska uppdraget och teorierna om journalistik i valrörelsen för att klassa mitt material under fyra olika teman: 1) Gestaltning, 2) Personifiering, 3) Journalistikens demokratiska uppgifter samt 4) Förväntningar på journalistik i valrörelsen. Exakt vilka värden jag kommer att tillskriva mina variabler och hur detta arbete kommer att gå till beskrivs mer ingående i kapitel 4.4 Analysmodell.

Samtliga teorier kommer sedan att användas vid analysen av de teman jag ovan nämnt. Teorierna kommer alltså både användas för att klassificera materialet och till att föra teoretiska, analytiska resonemang kring de data som framkommer.

75 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 274. 76 Ibid., s. 274. 77 Strömbäck, Jesper: Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 161. 78 Ibid., s. 161. 79 Ibid., s. 161.

- 18 -

4. Metod och material I detta avsnitt beskrivs vilken metod som använts i undersökningen, vilken analysmodell, samt vilka avgränsningar som gjorts vad gäller materialet, hur urvalsprocessen gått till och hur det slutgiltiga materialet, korpus, ser ut.

4.1 Om kvantitativ innehållsanalys Vid analys av nyhetstexter finns det flera vägar att gå. Vad jag kommer att göra i min uppsats är en kvantitativ innehållsanalys. Jag har valt denna metod för att kunna redovisa i vilken utsträckning olika typer av artiklar förekommer i materialet.

Innehållsanalys handlar, som namnet antyder, om att skapa sig en bild av innehållet i en text, bild eller tal.80 Kvantitativ innehållsanalys är som metod tacksam då man vill analysera en större mängd material och samtidigt ha möjlighet att göra jämförelser mellan exempelvis olika medier, olika tidsperioder eller, som i fallet med denna uppsats, mellan olika partier och mellan olika innehållsteman.81

Konkret går analysen till så att man fyller en datamatris med information. Man måste definiera vad som är undersökningens analysenheter och vilka egenskaper, det vill säga variabler, vi vill undersöka hos analysenheterna samt vilka kategorier, variabelvärden, dessa variabler ska ha.82 För att kunna göra detta behövs en så kallad kodbok där samtliga variabelvärden och variabler presenteras. Min kodbok finns under bilaga 1.

4.2 Design av metod Jag har arbetat med ett mindre mängd, 64 stycken närmare bestämt, analysenheter, vilket vid en kvantitativ innehållsanalys hör till ovanligheten. Detta beror delvis på tidsbegränsning och uppsatsens omfattning. Jag hade hoppats att detta tillvägagångssätt ändå skulle göra analysen rik och vara det bästa sättet att skapa djupare förståelse och ett större sammanhang för min frågeställning. Jag har också gjort bedömningen att det vid en analys av gestaltningen av politik på det sätt som jag gjort är nödvändigt att möjligheten att rent tidsmässigt gå tillbaka till materialet många gånger för att definitivt kunna avgöra hur materialet ska klassas.

4.3 Materialurval och -avgränsning De mediekanaler jag valt att undersöka är Sveriges fyra största rikstäckande tidningar med en daglig utgåva. Detta eftersom det som ska undersökas är på övergripande samhällsnivå, eftersom det handlar om demokrati, och det i ett sådant fall kan vara rimligt att undersöka de största medierna, enligt den så kallade effektorienterade urvalsprincipen. Principen går ut på att välja det medium som har potential att påverka flest människor. Jag har alltså valt dessa medier för att de har god potential att påverka många människor,83 men också för att pressen kan ses som en viktig opinionsbildare när det handlar om politik.84

Eftersom totalurvalet artiklar om SD och SAP var mycket stort valde jag till en början att begränsa mig till sextio artiklar. Detta innebar trettio artiklar som behandlar SD och trettio som behandlar SAP. Eftersom antalet tidningar varifrån jag hämtat texterna är fyra beslutade jag att använda mig av 64 texter så att fördelningen mellan varje tidning blev jämn. Detta 80 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010, s. 119. 81 Ibid., s. 119. 82 Esaiasson, Peter, m.fl.: Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2010, s. 227. 83 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010, s. 129. 84 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008, s. 29.

- 19 -

gjorde alltså att det blev 8 artiklar om varje parti från varje tidning. För att få ett strategiskt urval och en jämn spridning på artiklarna beslutade jag mig för att använda mig av artiklar publicerade under tidsperioden 22 augusti-16 oktober, vilket innebär fyra veckor före till fyra veckor efter riksdagsvalet. Därefter valde jag ut en artikel i veckan per tidning. För att hitta materialet gick jag in på respektive tidnings hemsida och sökte på partinamnet. Därefter sorterade jag artiklarna efter datum, eftersom ett urvalskriterium var tidsperioden ovan. Då jag fått artiklarna i denna ordning valde jag den första artikel under varje vecka som 1) var minst 100 ord, 2) nämnde SD eller SAP i rubrik, eller att SD eller SAP förekom som aktör eller på annat sätt dominerade texten, 3) var en nyhetsartikel och inte tillhörde någon annan kategori såsom debatt, insändare, nöje eller sport.

Då artiklarna många gånger inte uppfyllde alla kriterier försvann problemet med att det bara blev artiklar från början av veckorna. Detta gjorde alltså att det blev en relativt bra slumpmässig spridning på veckodagarna. I övrigt uteslöts artiklar som enbart redovisade siffror och inte på något sätt kommenterades av journalist, partimedlem eller annan aktör.

Urvalet jag gjort är ett så kallat strategiskt urval. Det innebär att jag studerat ett mindre antal fall med en generaliserande ambition. Detta sätt har länge inneburit konflikt emellan kvantitativt och kvalitativt orienterade forskare, eftersom de tidigare menar att man inte kan dra några vettiga slutsatser på basis av några enstaka fall.85 Därför är det viktigt att komma ihåg att denna undersökning inte gör anspråk på att omfatta någonting annat än de fyra undersökta tidningarna, de två undersökta partierna och den aktuella tidsperioden. Metodpraktikan menar att man på sätt och vis därför snarare kan se det som en fallstudie.

Värt att nämna här, när det gäller materialet, är att Internetinnehåll saknar både tid- och rummässigt fasta ramar för innehållet. Det är inte heller självklart att materialet finns kvar i efterhand. Jämfört med traditionell press, radio och tv är Internetinnehåll både flyktigt och flytande vilket är en naturlig konsekvens av att det ständigt görs uppdateringar på tidningarnas hemsidor.86 I de fall jag hittat flera versioner av samma text har jag använt mig av den version som är mest utförlig. Vidare motiverar jag min urvalsprocess, då jag manuellt sökt på tidningarnas hemsidor, med att det finns kritiska aspekter vid insamling av material från sidor som Mediearkivet. Allt material läggs inte ut på sidor som dessa och framförallt är materialet frikopplat från sin ordinarie kontext, alltså det sammanhang där mediekonsumenten från början tog del av materialet.

4.4 Korpus Det material som använts i uppsatsen består alltså i 8 artiklar per parti och tidning, vilket sammanlagt ger 64 artiklar. Tidning Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Totalt Aftonbladet 8 8 16 Expressen 8 8 16 Dagens Nyheter 8 8 16 Svenska Dagbladet 8 8 16 Totalt 32 32 64 Tabell 4.4 Korpus

85 Esaiasson, Peter, m.fl.: Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2010, s. 182. 86 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010, s. 131.

- 20 -

Artiklarna är publicerade mellan den 22 augusti och 16 oktober 2010, det vill säga från och med fyra veckor innan år 2010s riksdagsval till och med fyra veckor efteråt. Jag har använt mig av en artikel per parti och vecka från varje tidning.

4.5 Analysmodell De teman jag kommer att använda vid analysen av materialet och de frågor jag kommer att ställa mig vid detta arbeta kommer att fungera som verktyg för att få svar på min övergripande frågeställning – att ta reda på huruvida det finns en skillnad i hur SD och SAP behandlats i rikspressen i samband med riksdagsvalet år 2010. Tema 1 – gestaltning Med mitt första tema tittar jag på hur artikeln gestaltar politik enligt gestaltningsteorin. Gestaltar artikeln politik som ett spel eller som en strategi? Gestaltar artikeln politik som sakfrågor? Eller gestaltas inte politik på något särskilt sätt i artikeln i fråga? Dessa frågor kommer att ställas då jag arbetar med Tema 1.

Jag vill se om det är någon skillnad på i vilken utsträckning artiklar om SD och SAP gestaltar politik som spel eller strategi och i vilken utsträckning artiklar om respektive parti gestaltar politik som sak. Detta eftersom det ur ett demokratiskt perspektiv är att föredra att journalistiken gestaltar politik som sak, eftersom journalistik som gestaltar politik som sak ligger närmare de demokratiska idealen om vilken typ av information journalistiken bör förse medborgarna med inför ett val (se kapitel 3.4). Detta tema är nära knutet till Tema 3 nedan.

Jag kommer att ha tre olika variabelvärden inom detta tema: 1) Artikeln gestaltar politik som spel eller strategi, 2) artikeln gestaltar politik som sak och 3) artikeln gestaltar inte politik på något särskilt sätt. Dessa variabelvärden definieras på följande sätt: 1): Begrepp som ”kamp”, ”guldläge”, ”vågmästarroll” och liknande förekommer och/eller dominerar artikelns utformning. Hit räknas även artiklar som behandlar det parlamentariska läget. 2): Artikeln behandlar i huvudsak politiska förslag som det skrivs om på ett sakligt sätt. 3): Inget av de två tidigare förekommer i någon större utsträckning. Artikeln handlar istället om en nyhetshändelse eller liknande som rör partiet. Det kan till exempel vara att Mona Sahlin sätter upp affischer eller att SD:s valstuga blivit förstörd.

Inom detta tema har gestaltning av politik som skandal exkluderats. Jag anser att de två andra varianterna av gestaltning är nog för att kunna besvara uppsatsens huvudsakliga frågeställning. Tema 2 – personifiering Med detta andra tema är syftet att undersöka huruvida artiklarna fokuserar på respektive partis partiledare och hur dennes person i så fall framställs. Här kommer jag att ställa frågan: Förekommer personifiering eller inte? Jag gör en åtskillnad mellan artiklar som låter partiets partiledare komma till tals och artiklar där det fokuseras på andra personer eller enbart på partiet. Här kommer mina variabler vara 1 Partiledaren nämns och 2 Partiledaren nämns inte. Här kommer jag även att se efter om partiledaren 1 syns på bild eller 2 inte syns på bild. I den övergripande analysen betraktar jag personifiering av partiledaren som någonting positivt för partiet, med stöd av de argument som framförs i teoriavsnittet – att personifiering är lika med uppmärksamhet, ger upphov till identifikation från läsarens sida och därmed även är någonting positivt för partiet.

- 21 -

Tema 3 – journalistikens demokratiska uppgifter Syftet med det tredje temat är att ta reda på huruvida artiklarna lever upp till de förväntningar och krav som enligt de teorier som presenterats i kapitel 3.3 finns på journalistik. Då det existerar väldigt många frågor under detta tema har jag beslutat att av de sju krav/förväntningar som räknas upp under rubrik 3.3 endast inkludera de frågor som jag utan någon större efterforskning kan svara på direkt genom att läsa artikeln. De frågor som då försvinner är: 1) Används två av varandra oberoende källor?, 4) Skiljer man mellan bekräftade och obekräftade uppgifter? och 7) Anspelar man på fördomar på ett sätt som kan göra att de sprids och förstärks? (se uppräkningen i kapitel 3.3)

Här kommer jag alltså att ställa de resterande frågorna:

2) Är artikeln beskrivande? 3) Skiljer man tydligt mellan fakta och tolkningar/spekulationer? 5) Visar man tydligt sina källor? 6) Är artikeln på något sätt dramatiserad så att gränsen mellan fakta och fiktion suddas ut?

För att en artikel ska kunna sägas uppfylla kraven krävs alltså ett ja på de tre första

frågorna och nej på den sista. Till skillnad från kraven på journalistik i valrörelsen (se nedan, tema 4) anser jag att (författarna menar att) detta kan krävas av varje enskild artikel.

Syftet med tema 3 är att se om journalisterna utför sitt uppdrag bättre eller sämre beroende på vilket parti det handlar om.

Tema 4 – förväntningar på journalistik i valrörelsen När det gäller frågorna som räknas upp i kapitel 3.4 gällande vilken information journalisterna förväntas förmedla till medborgarna i en valrörelse har jag beslutat att klassificera en artikel som att journalisten uppfyllt sitt uppdrag så länge minst ett av dessa krav uppfylls, eftersom jag anser att man inte kan förvänta sig att varenda artikel i en valrörelse ska kunna uppfylla kraven, men att flera artiklar tillsammans bör kunna göra det. En artikel som inte svarar på någon av dessa frågor, se nedan, kan inte sägas uppfylla de krav som finns på journalistik i en valrörelse. Eftersom kraven är just på journalistik i en valrörelse kommer hälften av artiklarna att exkluderas inom detta tema, eftersom hälften av artiklarna är publicerade efter valet (se kapitel 4.3 Materialurval och -avgränsning).

Syftet med tema 4 är liksom med tema 3 att se om journalisterna utför sitt uppdrag bättre eller sämre beroende på vilket parti det handlar om.

4.6 Kritiska aspekter Det går givetvis att rikta kritik mot det faktum att det endast är tidningar som undersöks, men detta är enkelt att motivera med tanke på att det under den tid som givits för att arbeta med denna uppsats inte hade varit möjligt att genomföra en undersökning i fler mediekanaler. Hade denna ansats, med fler mediekanaler än tidningar, valts hade urvalet i stället blivit ännu mindre än det nuvarande och det hade varit väldigt svårt att dra några rimliga slutsatser över huvud taget. När det gäller valet av typ av tidningsartiklar är det däremot kanske på sin plats med en utförligare motivering. De artiklar som analyserats är enbart renodlade nyhetsartiklar, alltså har alla former av debattartiklar och ledare valts bort. Som vi längre fram i uppsatsen kan läsa finns det anledning att tro att det resultat som framkommit förmodligen sett annorlunda ut om debattartiklar och ledare inkluderats i materialet. Förmodligen hade andelen artiklar som gestaltar politik som sak varit större om dessa typer av artiklar inkluderats, eftersom debattartiklar och ledare inte syftar till att rapportera om något som hänt, utan oftast

- 22 -

uttrycker en åsikt eller kommenterar ett politiskt förslag eller politisk sakfråga. Nyhetsartiklar kan också sägas representera det huvudsakliga innehållet i dagstidningar och det finns ett större rapporteringsvärde än i ledarartiklar. Nyhetsartiklar har helt enkelt en större möjlighet att påverka läsarna, och eftersom det är journalistiken som beskriver sin tolkning av verkligheten är detta mest relevant för en analys av hur partierna framställs i pressen.87

87 Strömbäck, Jesper: Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 158.

- 23 -

5. Resultatredovisning I detta avsnitt redovisas de statistiska data som framkommit under arbetet med artiklarna. Med hjälp av ett antal diagram redovisas hur fördelningen ser ut.

5.1 Resultatredovisning tema 1 – gestaltning Tabell 5.1 beskriver fördelningen mellan de olika typerna av gestaltning i artiklarna. Som framgår av tabellen innehar majoriteten av artiklarna som handlar om SD någon form av gestaltning. 40,6 procent av artiklarna om SD gestaltar politik som spel och 12,5 procent gestaltar politik som sak. Detta innebär att knappt hälften av SD-artiklarna, 46,9 procent, saknar gestaltning. Dessa artiklar handlar om övriga händelser, såsom TV4:s förbjudande av SD:s reklamfilm i tv, men också artiklar med rubriker som ”Uttalande av toppnamn inom SD rasistiskt”.

Även när det gäller SAP innehar majoriteten av artiklarna någon form av gestaltning. 44 procent av SAP-artiklarna gestaltar politik som spel och 22 procent av artiklarna gestaltar politik som sak. Artiklar som saknar gestaltning utgör alltså 34 procent.

Det är för båda partierna vanligare att någon form av gestaltning förekommer än att artiklarna saknar gestaltning över huvud taget. Vi ser också i tabell 5.1 att i de fall gestaltning förekommer är gestaltning av politiken som spel betydligt mer förekommande än gestaltning av politik som sak.

Skillnaderna mellan de två partierna är störst när det gäller gestaltning av politik som sak och mängden artiklar som saknar gestaltning. Det skiljer ungefär tio procentenheter gällande båda dessa som vi tydligt ser i tabell 5.1. Artiklarna om SAP behandlar politik som spel i större utsträckning än artiklarna om SD. Artiklarna om SAP behandlar även politik som sak oftare än artiklarna om SD och här är skillnaden partierna emellan större än i den tidigare nämnda kategorin. Andelen artiklar som innehar någon form av gestaltning är större hos artiklarna om SAP än de om SD, som alltså har ett större antal artiklar som inte gestaltar politik på något särskilt sätt.

Tema 1 - Gestaltning

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Gestaltning av politik

som spel

Gestaltning av politik

som sak

Gestaltar varken politik

som spel eller sak

SD SAP

Tabell 5.1 Gestaltning Det finns många exempel på artiklar av spelgestaltande karaktär. Ett tydligt är artikeln där det beskrivs hur Mona Sahlin ska ”göra upp” med statsminister Fredrik Reinfeldt i den sista

- 24 -

debatten i tv.88 I samtliga fallen handlar det mycket om regeringsfrågan och hur de ska kunna vända den negativa trenden i opinionsmätningarna. Man beskriver hur Mona Sahlin känner att valrörelsen håller på att ”glida henne ur händerna”89 och att hon ”är på krigsstigen”90 men också mer konkreta saker som att hon är beredd att be mittenpartierna om stöd.91

5.2 Resultatredovisning tema 2 – personifiering Vid denna resultatredovisning kommer jag att använda mig av ett antal cirkeldiagram istället för det liggande stapeldiagrammet som används i föregående avsnitt, kapitel 5.1. Jag anser att cirkeldiagrammen placerade på detta sätt ger en bättre överblick än det liggande stapeldiagrammet när det gäller detta tema.

Som synes i tabellerna är det vanligare att SAP:s partiledare Mona Sahlin förekommer i text eller bild än att SD:s ledare Jimmie Åkesson gör det. I 56,3 procent av artiklarna förekommer Jimmie Åkesson i texten, antingen han själv uttalar sig eller blir omnämnd. Motsvarande siffra för SAP och Mona Sahlin är 62,5 procent. Se tabell 5.2.1 nedan.

Förekomsten av partiledare i text Sverigedemokraterna

43,7%56,3%

Förekommer

Förekommer ej

Förekomsten av partiledare i text Socialdemokraterna

62,5%37,5%

Förekommer

Förekommer ej

Tabell 5.2.1 Partiledare i text

När det gäller förekomsten på bild är skillnaden något mindre. SD-ledaren Jimmie Åkesson förekommer på bild i 34,8 procent av artiklarna medan Mona Sahlin förekommer på bild i 37,5 procent av artiklarna. Se tabell 5.2.2 nedan.

88 http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7767805.ab 2010-12-15 89 http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7705792.ab 2010-12-15 90 http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7767805.ab 2010-12-15 91 http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sahlin-tvekar-inte-att-be-mittenpartierna-om-stod-1.1164969 2010-12-15

- 25 -

Förekomsten av partiledare i bild

Sverigedemokraterna

34,8% 65,2%

Förekommer

Förekommer ej

Förekomsten av partiledare i bild Socialdemokraterna

62,5%37,5%

Förekommer

Förekommer ej

Tabell 5.2.2 Partiledare i bild

Sammanfattningsvis får Mona Sahlin oftare representera sitt parti SAP än Jimmie Åkesson blir en representant för sitt parti SD. Vi ser också att det är vanligare att partiledarna representerar sitt parti i text än i bild.

5.3 Resultatredovisning tema 3 – journalistikens de mokratiska uppgifter Tema 3 behandlar hur väl artiklarna uppfyller de krav som finns på journalistik så som dessa beskrivs i kapitel 4.3 analysmodell. Både när det gäller SAP och SD uppfylls kraven på journalistik enligt dessa definitioner i en klar majoritet av artiklarna. I fallet SAP är siffran 81,3 procent och i fallet SD så mycket som 90,1 procent. Se tabell 5.3.

Tema 3 - Journalistikens demokratiska uppgifter

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Uppfylls

Uppfylls inte

SD SAP

Tabell 5.3 Journalistikens demokratiska uppgifter I de flesta fallen uppfyller journalisten sin demokratiska uppgift i de undersökta artiklarna. I de fall detta inte sker handlar det oftast om att journalistens källa inte redovisas tillräckligt tydligt. Det kan till exempel handla om att ”en socialdemokrat” uppger något, eller att ”en källa” säger någonting. Detta var alltså vanligare i fallet med SAP.

- 26 -

5.4 Resultatredovisning tema 4 – förväntningar på j ournalistik i valrörelsen Resultatet i tema 4 är identiskt mellan båda partierna och ska förmodligen tas med en nypa salt, eftersom antalet undersökta artiklar är mindre under detta tema, på grund av att hälften av artiklarna är publicerade efter valet och därför uteslutits under detta tema. Resultatet visar att det är lika vanligt i båda partiernas fall att kraven på journalistik i valrörelsen uppfylls. Det är också precis lika vanligt att kraven uppfylls som att de inte gör det. Alltså uppfylls kraven på journalistik i valrörelsen i 50 procent av artiklarna om SAP och i 50 procent av fallen även när det gäller SD.

Tema 4 - Förväntningar på journalistik i valrörelsen

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Uppfylls

Uppfylls ej

SD SAP

Tabell 5.4 Förväntningar på journalistik i valrörel sen

- 27 -

6. Analys Här analyseras de data som framkommit under arbetet med de 64 tidningsartiklarna med hjälp av de teman som nämnts tidigare.

6.1 Analys tema 1 – gestaltning Vid en sammanfattning ser vi att de undersökta tidningarna oftare gestaltar politik som spel än som sak, och att det är vanligare att gestaltning förekommer än att det inte gör det. Detta gäller båda partier.

Artiklarna om SAP behandlar politik som spel i större utsträckning än artiklarna om SD. Artiklarna om SAP behandlar även politik som sak oftare än artiklarna om SD och här är skillnaden partierna emellan större än i den tidigare nämnda kategorin. Andelen artiklar som innehar någon form av gestaltning är större hos artiklarna om SAP än de om SD.

Den andel av artiklarna som varken gestaltade politik som spel eller som sak blev mycket stor gällande SD. Om vi tittar närmre på vad dessa artiklar innehåller är det vanligen rapportering om olika typer av övriga händelser, såsom nyheter om den stoppade reklamfilmen i TV4, men också artiklar med rubriker av typen ”Uttalande av toppnamn inom SD rasistiskt”. Att denna andel artiklar är stor hos SD innebär både att de får mindre utrymme för sina politiska frågor, vilket enligt gestaltningsteorin och Strömbäck skulle vara en nackdel i demokratisk synpunkt, men även att de i mindre utsträckning förekommer i sammanhang där politik behandlas som spel, vilket alltså skulle vara bra eftersom det enligt gestaltningsteorin ses som något negativt för ett parti.

Att artiklarna om SAP övervägande innehåller spelgestaltning kan förmodligen förklaras genom den situationen som SAP befann sig i inför, och även efter, valet. Många av artiklarna handlade om regeringsfrågan, blockpolitiken och de ständiga opinionsmätningarna – skulle de rödgröna, med SAP och Mona Sahlin i spetsen, vinna valet? Eller, framförallt kanske, skulle de lyckas vända den negativa trenden?

När det handlar om gestaltningen av politik som sak är detta vanligare i fallet med SAP än i fallet med SD. Orsaken kan delvis vara att SD:s program inte är lika omfattande som SAP:s. De framställs många gånger som ett enfrågeparti. En annan möjlig orsak är det är ett medvetet val från tidningarnas sida att sällan låta SD få föra fram sin politik, men detta är svårt att bevisa. Men faktumet att SD sällan får föra fram sin politik har förmodligen bidragit till en större mediebild där detta kan påverka dem negativt eftersom ett parti framstår som mindre seriöst om de politiska frågorna sällan framförs.

Om man utgår från det Strömbäck och Nord skriver i sin bok Medierna och demokratin angående fördelaktiga och icke-fördelaktiga gestaltningar kan man dra följande slutsatser: Bra att gestaltas som sak, mindre bra att gestaltas som spel. Det är svårt att utifrån de data som framkommit dra en definitiv slutsats, eftersom resultaten är relativt lika.

Att andelen artiklar där spelgestaltning förekommer är så pass stor kan vara ett resultat av de båda partiernas enskilda utgångsläge. SD vill in i riksdagen, är nära och kommer sedan in i riksdagen. Spelgestaltningen finns hela tiden där i form av det ständigt använda ordet ”vågmästarroll”. I SAP:s fall är spelgestaltningen också ett naturligt inslag med tanke på att de leder oppositionen och att de befinner sig i en negativ trend. Hade andra partier varit föremål för denna undersökning hade mängden spelgestaltning möjligen kunnat se annorlunda ut.

Slutsatsen är att det inte är någon större skillnad. Detta är en viktig slutats i sig, då en eventuell tänkbar utgång var att förekomsten av spelgestaltning skulle vara större i SD:s fall, med tanke på deras eventuella vågmästarroll i riksdagen.

Som Manuell Castells skriver räcker inte enbart själva journalistens gestaltning för att läsaren ska bli påverkad. Den måste kunna sammankopplas med läsarens egna, redan

- 28 -

existerande, ”ramar”. Utan att ha undersökt artiklar om SD och SAP under en avsevärt längre tidsperiod är det svårt att säga om de gestaltningar som förekommit i artikelurvalet i denna uppsats påverkar människors helhetsbild av partierna. Om man däremot varit säker på att gestaltningen utav partierna sett ungefär likadan ut under en längre tid hade en slutsats kunnat vara att denna återkommande gestaltning bidragit till att skapa läsarens egna ”ramar” och senare alltså även förstärkt dessa.

Med utgångspunkten att det gynnar ett parti att få sin politik gestaltad som sak istället för som spel är det svårt att under detta tema dra en slutsats kring vilket parti som får den mest gynnsamma behandlingen. Av de båda partierna behandlas SAP oftare enligt sakgestaltning, men de behandlas också oftare enligt spelgestaltning. Detta innebär att kategorin artiklar som varken gestaltar politik som spel eller sak är störst när det gäller SD. För att kunna dra en slutsats kring vilket parti som fått den fördelaktigaste och mest gynnsamma behandlingen under detta tema krävs en analys även av dessa. Det är en svaghet i uppsatsen att detta inte fanns i åtanke vid början av arbetet.

6.2 Analys tema 2 – personifiering Att Mona Sahlin oftare blir representerad som företrädare för sitt parti Socialdemokraterna än vad Jimmie Åkesson blir för sitt parti SD spelar enligt teorin om personifiering och nyhetsvärdering till den förres partis fördel. Jimmie Åkesson nämns i lite drygt hälften av artiklarna om SD, Mona Sahlin nämns i 62,5 % av artiklarna om SAP. Det är svårt att vid en viss procentsats säga vilken betydelse detta har för ett parti, men enligt teorin är det fördelaktigt att ha en person som företräder partiet tydligt. Nämns partiledaren alltför sällan riskerar partiet att framstå som ansiktslöst och identitetslöst.

I ljuset av Manuell Castells tankar om gestaltningsteorin skulle detta innebära att SAP har en fördel gentemot SD, eftersom Mona Sahlin förekommer oftare än Jimmie Åkesson, då detta möjliggör igenkänning och identifikation och därmed skapar ett större intresse för läsaren och även en positivare bild av partiet eftersom det som ovan nämnts annars riskerar att framstå som identitetslöst.

I egenskap av ledare för det största oppositionspartiet och även ledare för hela oppositionssamarbetet är Mona Sahlins förekomst i text och bild anmärkningsvärt liten. Speciellt i bild, då hon endast finns med på bild i 37,5 % av de undersökta artiklarna. Är detta någonting medvetet från journalisternas sida enligt teorin om journalismen som ideologi? Är det ett medvetet sätt att göra oppositionen ansiktslös eller kan det vara för att Sahlin är kvinna? Som nämns i teoriavsnittet är det vanligare att män får företräda och personifiera partier eller organisationer på det här sättet.

6.3 Analys tema 3 – journalistikens demokratiska up pgifter Skillnaden mellan SAP och SD var under detta tema ganska precis tio procentenheter. Det var vanligare i SD:s fall att kraven på journalistikens demokratiska uppgifter uppfylldes än i SAP:s fall. I de fall uppgiften inte uppfylldes handlade det oftast om att källor inte redovisades tydligt. Detta var alltså vanligare i de fall en artikel handlade om SAP.

En möjlig förklaring till detta är att journalisten tar sitt granskande uppdrag, vilja att redovisa källor och liknande på större allvar när det handlar om ett kontroversiellt och nytt parti som SD men går lite mer på rutin när det handlar om ett sedan länge etablerat parti, i detta fallet SAP. Denna slutsats kan dras även då man tittar på vad en del av dessa artiklar handlar om. Det är betydligt vanligare i fallet SD att granskande artiklar om partiets rörelse, medlemmar och annat som inte i första hand rör politiken förekommer än i fallet SAP. Bland dessa ser vi artiklar som ”Få vill ställa upp för SD” och ”OG92 hänger ut SD-medlemmar”.

92 OG står för Original Gangsters, enligt Aftonbladet.se ett kriminellt nätverk.

- 29 -

Under detta tema kan man alltså säga att det finns en mer betydande skillnad som är lättare att särskilja än under övriga teman – att journalisterna sköter sitt uppdrag i fler av fallen när det gäller SD än SAP. Man kan, förenklat påstå, att SD granskas hårdare eftersom källor redovisas i fler fall och på ett mer korrekt sätt.

I kontrast till det jag i uppsatsen kallar journalistikens demokratiska uppgifter, det vill säga de krav som enligt pressutredningen och diverse litteratur finns på journalistiken i ett demokratiskt perspektiv, existerar också det som i teoriavsnittet benämns som journalismen som ideologi. Enligt teorin om journalismen som ideologi är detta sistnämnda scenario inte helt otänkbart, eftersom denna teori menar att journalister trots de demokratiska uppgifter som finns kanske också arbetar efter ett eget intresse, en slags elitism där avslöjandet av makten står i fokus framför de andra uppgifterna.

Det finns mig veterligen ingen nuvarande statistik över hur stor del av den svenska journalistkåren som är SD-sympatisörer. Jag utgår därför ifrån att de är betydligt färre än SAP-anhängare inom samma yrkeskår, utgått ifrån hur sympatierna ser ut för befolkningen i övrigt. Enligt journalisten Niklas Orrenius, som citeras i inledningen i denna uppsats, är de flesta journalister icke SD-sympatisörer. Han menar rentav att de flesta journalister gör sitt bästa för att motverka SD. Detta kan i sådant fall också vara en rimlig förklaring till varför resultatet ser ut som det gör.

Det är också viktigt i ett demokratiskt perspektiv att nyheternas utrymme står i proportion till hur viktig själva nyheten är. I resultatet av tema 1 – gestaltning såg vi att ungefär hälften av artiklarna om SD hamnade under kategorin ”övrigt” där nyhetsartiklar om specifika händelser (som att TV4 förbjöd SD:s reklamfilm, uthängda medlemmar och tomma stolar i kommunerna i landet) stod i fokus i en större utsträckning än vad de gjorde i fallen med SAP.

6.4 Analys tema 4 – förväntningar på journalistik i valrörelsen De resultat som framkom under arbetet med tema 4 är det resultat som förmodligen är det mest osäkra eftersom exakt samma resultat uppnåddes i fallen med båda partierna. I 50 % av fallen med SD och SAP uppfylldes de krav som kan ställas på journalistik i en valrörelse. Detta innebär att det i hälften av de sammanlagda undersökta fallen inte förekommer någon information om det politiska alternativ som beskrivs i texten. Sett ur detta perspektiv är 50 % en stor siffra.

Valjournalistiken är viktig, eftersom det är den vi till största delen baserar de åsikter vi ”behöver” på valdagen på. I den bästa av världar skulle de olika politiska alternativ som finns rakt upp och ner redovisa hur de tänker och tycker i olika frågor och medierna skulle förmedla informationen med egna analyser och granskningar av hur de olika partierna agerat tidigare. Men, som nämns i teoriavsnittet, vi lever inte i den bästa av världar och det är helt enkelt inte rimligt att förvänta sig att journalistiken i en valrörelse ska besitta förmågan att ge medborgarna all information de behöver för att rösta genomtänkt. Medierna kan underlätta för oss att förse oss med den information vi behöver, men i en demokrati är det trots allt medborgarnas ansvar att informera sig själva. Med detta sagt kanske siffran 50 % ändå inte är så stor? Kanske går gränsen där för vilka krav vi kan ställa på journalistik i en valrörelse?

I teoriavsnittet nämns också att den här sortens journalistik aldrig kan existera om den inte efterfrågas av människor. Vi vet alltså att även medierna är en produkt och styrs av efterfrågan. Det är svårt att peka på en enskild aktör som orsak i denna fråga. Det är inte rimligt att förvänta sig att tidningarna ska se till att dessa krav infrias i varje enskild artikel med politiskt innehåll under slutspurten inför ett riksdagsval. Det är förmodligen helt enkelt inte rimligt i dagens medieklimat, eftersom medierna till stor del styrs av efterfrågan och denna information inte efterfrågas i en utsträckning som gör det scenariot möjligt.

- 30 -

6.5 Övergripande analys Sammanfattningsvis kommer analysen fram till att skillnaden mellan partierna inte är särskilt stor, men att den finns där. I de fall den finns är det svårt att dra några generella slutsatser eller samband. Den mest anmärkningsvärda och intressanta skillnaden anser jag att vi finner under tema 3, som visar att det skiljer nästan tio procentenheter mellan hur ofta de demokratiska kraven på journalistik uppfylls. Detta är vanligare i fallet med SD och skulle således kunna bekräfta de tankar som nämns i kapitel 3.5 om journalism. Dessa tankar går ut på att varje journalist innerst inne egentligen handlar av eget intresse. Om vi ska tro journalisten Niklas Orrenius resonemang om att många journalister tycker illa om SD som nämnts som en hypotes i uppsatsens inledning (se inledande avsnitt i denna uppsats) är detta fullt möjligt, men blir också paradoxalt eftersom journalisterna samtidigt uppfyller sitt uppdrag. Det blir orättvist för SD att granskas hårdare i fler fall än SAP men journalisterna handlar efter egen vilja samtidigt som de verkar för de demokratiska uppgifter de har.

- 31 -

7. Avslutning I detta avsnitt kommer förslag på vidare forskning samt självkritik att presenteras. Därefter presenteras en sammanfattning av uppsatsens resultat och dess slutsats. Dessa diskuteras till sist med egna reflektioner från uppsatsförfattaren.

7.1 Självkritik och förslag till vidare forskning Som nämns i kapitel 4.5 kritiska aspekter finns det flera sätt på vilka denna undersökning hade kunnat se annorlunda ut. Om man på ett djupare plan hade velat undersöka hur skillnaden mellan medierapporteringen kring olika partier ser ut finns det flera varianter att gå på. Man kan inspireras mer av Kent Asps medievalsundersökningar och använda sig av de analysenheter och variabler han gjort men med skillnaden att man inkluderar SD som parti. Då får man en jämförelse över samtliga riksdagspartier och hur gynnsamt respektive parti blivit behandlat inte bara i pressen utan även i radio och TV. Det finns även andra tänkbara varianter på denna form av innehållsanalys, till exempel kan man göra jämförelser mellan olika mediekanaler (till exempel mellan TV och press) eller mellan olika medier (till exempel mellan två olika tidningar).

I denna studie har ingen åtskillnad gjorts emellan de olika tidningarnas hemsidor gällande redovisningen av resultaten. Detsamma gäller en eventuell åtskillnad på hur resultaten från artiklarna före valet såg ut jämfört med de artiklar som publicerats efter valet. Därför framgår det inte av uppsatsens resultat om en viss tidning behandlar något av partierna på ett visst sätt. Det kan diskuteras huruvida detta är intressant eller uppsatsens huvudsakliga frågeställning. Jag anser att en redovisning av denna typ inte är nödvändig för att svara på uppsatsens frågeställningar. Däremot hade det varit fördelaktigt att vid en diskussion kring resultatets giltighet titta närmre på om en specifik tidning skulle ha visat ett betydligt annorlunda resultat än de övriga, och om detta i sådant fall bidragit till att normalisera och jämna ut det huvudsakliga resultatet. Detsamma gäller den tidsperiod då artiklarna publicerats. Det finns en risk här att de resultat som framkommit beror på en slags neutralisering av SD efter valet och en mer negativ framtoning av SAP efter valet. En neutralisering av SD som skulle bero på att de nu var ett riksdagsparti och man insåg att man inte kunde behandla dem lika kritiskt. I SAP:s fall skulle denna negativa framtoning bero på det stora nederlaget i form av valresultatet. Detta skulle kunna innebära att resultatet kring artiklarna före valet och resultatet kring artiklarna efter valet så att säga väger upp varandra och alltså påverkat resultatet så att det jämnats ut och blivit ett relativt neutralt resultat.

En annan variant av forskning är att utföra en receptionsstudie eller en receptionsstudie i kombination med någon form av innehållsanalys. Man kan då antingen göra fokusgruppsintervjuer och genom dessa undersöka vilka attityder som finns kring politisk mediebevakning bland olika grupper människor, eller också kan man göra ett mindre antal personliga enskilda intervjuer. Vid en undersökning av hur samspelet mellan politik, medier och medborgare ser ut är en variant som denna förmodligen att föredra.

För att få en djupare bild av hur SD framställs och huruvida de behandlas orättvist i medierna hade man också kunnat göra en analys av hur det i tidningarna skrivs om integrationspolitik och då välja att belysa om det fanns någon skillnad på hur ämnet behandlades då det skrivs om SD jämfört med då andra partier kommer till tals.

7.2 Sammanfattning och slutsats I denna C-uppsats ville jag undersöka hur partierna Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna behandlats i rikspressen i samband med riksdagsvalet 2010. Huruvida en skillnad partierna emellan existerade och hur den i sådant fall såg ut var vad denna uppsats

- 32 -

ville undersöka. En hypotes var att det var vanligt bland journalister att behandla SD illa och att detta eventuellt skulle kunna komma att synas i uppsatsen.

Resultatet visar att skillnader finns, men att de inte är särskilt stora. Detta är givetvis ett resultat i sig och säger en hel del. När uppsatsarbetet tog sin början var min tanke att det skulle bli tydligt att SD fick ett annat bemötande än SAP. Därför är det resultat som uppsatsen gav intressant.

Sammanfattningsvis visar uppsatsen att artiklarna om SAP getaltar politik som sak oftare än artiklarna om SD, men också att artiklarna om SAP gestaltar politik som spel oftare än artiklarna om SD. Andelen artiklar som inte innehar någon form av gestaltning är betydligt större i fallet SD än SAP.

Mona Sahlin representerar oftare sitt parti SAP än Jimmie Åkesson representerar sitt parti SD och man kan även påstå att SD granskas hårdare än SAP, eftersom uppsatsen visar att journalistikens demokratiska uppgifter uppfylls i fler fall när det gäller SD än SAP. När det gäller de förväntningar som finns på journalistik i en valrörelse finns ingen skillnad mellan partierna och förväntningarna uppfylls i precis hälften av de undersökta fallen.

Professor Jesper Strömbäck, medförfattare till flera av de litterära verk som använts i denna uppsats, nämner i en intervju med Sveriges Radio93 att det är viktigt att inte vara alltför ivrig med att peka ut medierna som partiska åt något håll. Jag tar vara på dessa ord och menar att detta kan sammanfatta det som framkommit i uppsatsen, men jag vill som tidigare nämnts återigen betona att detta i sig är ett resultat.

Skillnaden är alltså liten, men finns i vissa fall. Det är svårt att utifrån dessa fakta peka på att något av partierna får en mer gynnsam behandling än det andra. Svaret på uppsatsens fråga är att någon större skillnad inte finns – när det gäller gestaltning, personifiering och huruvida det journalistiska uppdraget sköts eller inte.

7.3 Diskussion och egna reflektioner De resultat som framkommit under arbetet med denna uppsats ser relativt likadana ut för båda partier. I vilken utsträckning kan man tänka sig att detta i realiteten egentligen påverkar den bild som folk har av respektive parti? Även om uppsatsens huvudsakliga syfte inte var att belysa denna fråga, utan att se om det fanns en större skillnad emellan partiernas mediebild, är detta en intressant fråga att diskutera. Jag vill tro, i enlighet med gestaltningsteorin, att mediebilden påverkar oss på så sätt att vi kanske inte förändrar vår uppfattning om SD och SAP beroende på vad vi läser i medierna, utan att de uppfattningar som redan råder i våra sinnen snarare förstärks. Någon som vill avfärda SD som ett oseriöst parti med ett smalt politiskt program kommer förmodligen att förstärka sin bild. Någon som ser SAP som ett parti i kris med vacklande ledare likaså. Men också någon som ser SAP som ett parti man kan tänka sig att rösta på kan få sin bild förstärkt genom att media visar en annan bild. Ens egen bild förstärks – man kan säga att vi väljer att visa tilltro till ett visst medium när det passar oss själva. SD:s väljare blir förmodligen ännu mer övertygade när de ser hur de framställs i media på samma sätt som deras motståndare blir.

Man får hoppas att den journalistiska utvecklingen inte är på väg mot ett medieklimat där fokus på opinionsundersökningar och gestaltning av politik som ett spel med vinnare och förlorare blir allt vanligare. Detta kan vara mycket hämmande för demokratin, vilket även Strömbäck påpekar på många ställen i flera av sina böcker och vilket jag själv påpekat ett flertal gånger under uppsatsen. Det är hämmande på det sätt att det fokuserar mer på själva

93 http://sverigesradio.se/cgi-bin/international/amnessida.asp?programID=166&Nyheter=0&grupp=3724&artikel=4022398 2011-01-02

- 33 -

kampen istället för att fokusera på vad det är tänkt att politisk journalistik ska fokusera på – de politiska sakfrågorna och den information läsaren behöver för att kunna sätta sig in i dessa.

Om vi tittar på den bakgrund om politisk journalistik som beskrivs i kapitel 2.4 befinner vi oss i en period av marknadsstyrning där journalistiken i första hand går ut på att sälja. Kopplingen mellan partier och enskilda tidningar är också i princip obefintlig idag, speciellt i de fyra tidningar denna uppsats undersökt. Man kan ana en utveckling mot ännu mer oberoende tidningar som inte känner någon som helst lojalitet till några politiker över huvud taget. I den litteratur som använts till denna uppsats nämns det på flera ställen att man bör komma ihåg att det är ofta är skillnad mellan de demokratiska krav som brukar ställas på journalistik och på hur verkligheten ser ut. Men bör vi verkligen ta så lätt på detta? Resultaten i denna uppsats visar att i 18,7 % av artiklarna om SAP inte uppfyllde dessa krav. Motsvarande siffra för SD var 9,9 %. Det kan tyckas vara små siffror, men likväl visar de på ett antal fall där detta förekommer. Redan idag är det känt att politiker visar misstro till journalister. Skulle denna utveckling fortsätta är det inte otänkbart att politiker börjar bojkotta journalister, i den mån nu detta är möjligt, och till slut försöker inskränka de rättigheter som finns, vilket på längre sikt skulle kunna leda till att yttrandefriheten skadas och censur införs. Detta är hypotetiskt och ingen utveckling som uppsatsen definitivt pekar på, men det är en intressant tanke.

- 34 -

Litteraturförteckning

Tryckta källor Castells, Manuell: Communication Power, Oxford University Press, New York 2009. Ekman, Mikael & Larsson, Stieg: Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen, Ordfront, Stockholm 2002. Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010. Esaiasson, Peter, m.fl.: Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2010. Hadenius, Stig, m.fl.: Massmedier – Press, radio och tv i den digitala tidsåldern(9:e uppl.), Ekerlids förlag, Helsingborg 2008. Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004. Orrenius, Niklas: Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. – En bok om Sverigedemokraterna, Månpocket Fakta, 2010. Petersson, Olof, m.fl.: Demokratirådets rapport 2006 – Mediernas valmakt, SNS förlag, Stockholm 2006. Strömbäck, Jesper: Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000.

- 35 -

Elektroniska källor Asp, Kent: Rättvisa nyhetsmedier – Partiskheten under 2006 års medievalrörelse, Göteborgs Universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation. ISSN 1101-4679. (pdf) http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284256_nr42.pdf Aftonbladet | Nationalencyklopedin http://www.ne.se/kort/aftonbladet http://www.ne.se/lang/aftonbladet Allmänna val 17 september 2006 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/roster.html Dagens Nyheter | Nationalencyklopedin http://www.ne.se/kort/dagens-nyheter Expressen | Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/expressen I siffror | Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/siffror/ KIA-index http://kiaindex.net/ LO behåller 9 procent av Aftonbladet http://lotidningen.se/2009/06/15/lo-behaller-9-procent-av-aftonbladet/ Mediefakta: sök mediefakta – ts.se http://www.ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=000448 http://www.ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=001848 Namnlös http://www.martinfrost.ws/htmlfiles/nf_flame.jpg Siffror | Expressen.se http://www.expressen.se/omexpressen/siffror Svenska Dagbladet | Nationalencyklopedin http://www.ne.se/kort/svenska-dagbladet Sverigedemokraterna | Nationalencyklopedin http://www.ne.se/sverigedemokraterna Sverigedemokraterna > Partiets historik i kronologisk ordning http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ Sverigedemokraterna > Valet 2010 http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/

- 36 -

Sverigedemokraternas principprogram (pdf) http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf Sveriges radio international – SR International http://sverigesradio.se/cgi-bin/international/amnessida.asp?programID=166&Nyheter=0&grupp=3724&artikel=4022398 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti | Nationalencyklopedin http://www.ne.se/enkel/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti http://www.ne.se/lang/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti

- 37 -

Bilagor

Bilaga 1 – Kodschema Analysenhet Variabel Variabelvärde Kod Tidningsartikel Medium Aftonbladet.se 1 Expressen.se 2 Dn.se 3 Svd.se 4 Parti SD 1 SAP 2 Gestaltning Sak 7 Spel 8 Övrigt 9 Personifiering i text Förekommer ej 0 Förekommer 1 Personifiering i bild Förekommer ej 2 Förekommer 3 Journalistikens demokratiska uppgifter Uppfylls ej 4 Uppfylls 5 Förväntningar på journalistik i valrörelsen Uppfylls ej 6 Uppfylls 7

- 38 -

Bilaga 2 – Artiklar Aftonbladet.se Guldläge för SD. Publicerad 2010-08-24. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/opinionsundersokningar/article7663990.ab Stakade sig om A-kassan. Publicerad 2010-09-02. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7718707.ab Som pest eller kolera. Publicerad 2010-09-10. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7758906.ab SD helt utan folk – i 57 kommuner. Publicerad 2010-09-13. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7772256.ab Åkesson: Vi skriver historia. Publicerad 2010-09-20. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7814698.ab OG hänger ut SD-anhängare. Publicerad 2010-09-28. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7864361.ab De tvingas sitta bredvid SD i riksdagen. Publicerad 2010-10-04. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7892756.ab Protester mot SD inne i kammaren. Publicerad 2010-10-04. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7898312.ab S vill satsa en miljard till förskolan. Publicerad 2010-08-22. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7655730.ab Sahlins valkupp. Publicerad 2010-09-01. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7705792.ab Panikpengar från S till LO. Publicerad 2010-09-11. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7764624.ab Nu ska Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt göra upp. 2010-09-12. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7767805.ab ”Avbryt allt samarbete”. Publicerad 2010-09-22. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7827608.ab S håller extra kongress. Publicerad 2010-09-22. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7845778.ab Efter krisvalet: S omorganiserar. Publicerad 2010-10-08. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7920018.ab Har inte bestämt sig än. Publicerad 2010-10-14. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7953458.ab

- 39 -

Expressen.se SD i våldtäktsutspel – BRÅ avfärdar granskning. Publicerad 2010-08-25 http://www.expressen.se/1.2109952 Även SD:s radioreklam stoppas. Publicerad 2010-08-30. http://www.expressen.se/1.2115523 SD:s förslag: Svenska fångar i ryska fängelser. Publicerad 2010-09-06. http://www.expressen.se/1.2123909 SD inte långt från rollen som vågmästare. Publicerad 2010-09-12. http://www.expressen.se/1.2131804 SD får nya fästen – men tappar i Landskrona. Publicerad 2010-09-20. http://www.expressen.se/1.2142902 SD: Ett svek mot väljarna. Publicerad 2010-09-27. http://www.expressen.se/1.2152557 SD-hotet – hämnd på regeringen om man inte får svar. Publicerad 2010-10-04. http://www.expressen.se/1.2160243 SD lägger sig inte i budgeten. Publicerad 2010-10-11. http://www.expressen.se/1.2169269 S vill satsa en miljard på förskolor. Publicerad 2010-08-22. http://www.expressen.se/1.2106257 Så ska S vinna valet i Göteborg. Publicerad 2010-08-30. http://www.expressen.se/1.2115855 De ska rädda Mona Sahlin och Socialdemokraterna. Publicerad 2010-09-08. http://www.expressen.se/1.2126574 Mona satte upp affischer. Publicerad 2010-09-12 http://www.expressen.se/1.2132010 Mona Sahlin: Jag har inga planer på att avgå. Publicerad 2010-09-20. http://www.expressen.se/1.2142732 Baylan: Regeringen är kallsinnig. Publicerad 2010-09-27. http://www.expressen.se/1.2152582 S inleder interna förhandlingar. Publicerad 2010-10-08. http://www.expressen.se/1.2166110 Rödgrönt i Borås. Publicerad 2010-10-17. http://www.expressen.se/1.2177380

- 40 -

DN.se TV4 stoppar SD:s reklamfilm. Publicerad 2010-08-28. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/tv4-stoppar-sds-reklamfilm-1.1160689 SD skärper främlingsfientliga förslag. Publicerad 2010-09-02. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sd-skarper-framlingsfientliga-forslag-1.1163588 Svenskarna inte så rädda som SD tror. Publicerad 2010-09-06. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/svenskarna-inte-sa-radda-som-sd-tror-1.1165259 Uttalande av toppman inom SD rasistiskt. Publicerad 2010-09-15. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/uttalande-av-toppman-inom-sd-rasistiskt-1.1170798 Pizza och bulgur på SD:s valvaka. Publicerad 2010-09-19. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/pizza-och-bulgur-pa-sds-valvaka-1.1173503 SD vill ha talmanpost. Publicerad 2010-09-28. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sd-vill-ha-talmanspost-1.1178848 SD håller möte om talmansfrågan. Publicerad 2010-10-04. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sd-haller-mote-om-talmansfragan-1.1182131 Ny SD-ledamot: Oklokt spika tidtabell för Afghanistantrupp. Publicerad 2010-10-14. http://www.dn.se/nyheter/politik/ny-sd-ledamot-oklokt-spika-tidtabell-for-afghanistantrupp-1.1188971 Thomas Östros: Det är ett kallt manifest. Publicerad 2010-08-26. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/thomas-ostros-det-ar-ett-kallt-manifest-1.1159922 Politiker skolkar från förtroendeuppdrag. Publicerad 2010-09-03. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/politiker-skolkar-fran-fortroendeuppdrag-1.1161339 Sahlin tvekar inte att be mittenpartierna om stöd. Publicerad 2010-09-05. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sahlin-tvekar-inte-att-be-mittenpartierna-om-stod-1.1164969 Unga bjöds på vin på valmöte. Publicerad 2010-09-14. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/unga-bjods-pa-vin-pa-valmote-1.1170202 Sahlin: Reinfeldt tänker regera i minoritet. Publicerad 2010-09-28. http://www.dn.se/nyheter/sverige/decimerad-s-grupp-mottes-1.1178658 Sahlin saknar ”viktiga besked”. Publicerad 2010-10-05. http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sahlin-saknar-viktiga-besked-1.1183547 Sahlin: Bodström ska få ny roll. Publicerad 2010-10-15. http://www.dn.se/nyheter/politik/bodstrom-riksdagsplats-inte-nodvandig-for-att-bedriva-politik-1.1189680

- 41 -

SvD.se Hemsidor för SD och SSU attackerade. Publicerad 2010-08-22. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hemsidor-for-sd-och-ssu-attackerade_5172479.svd Småpartierna i skuggan av blocken. Publicerad 2010-09-02. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/smapartierna-i-skuggan-av-blocken_5239955.svd SD hårt drabbat av skadegörelse. Publicerad 2010-09-05. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-hart-drabbat-av-skadegorelse_5256645.svd SD kan inte hålla möten. Publicerad 2010-09-15. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sd-kan-inte-halla-moten_5333085.svd SD får mer än 110 miljoner i partistöd. Publicerad 2010-09-20. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sd-far-mer-an-110-miljoner-i-partistod_5363845.svd SD synar ”massinvandringen”. Publicerad 2010-09-26. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sd-synar-massinvandringen_5401661.svd SvD söker en förklaring till SD:s starka ställning i Skåne. Publicerad 2010-10-03. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/svd-soker-en-forklaring-till-sds-starka-stallning-i-skane_5441131.svd SD följer inte praxis för budget. Publicerad 2010-10-11. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-foljer-inte-praxis-for-budget_5491335.svd Sahlins jakt mot makten. Publicerad 2010-08-22. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sahlins-jakt-mot-makten_5169745.svd Uppmärksammat fall ger S bränsle. Publicerad 2010-09-03. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/uppmarksammat-fall-ger-s-bransle_5248381.svd Så ska S vända opinionen. Publicerad 2010-09-05. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sa-ska-s-vanda-opinionen_5255037.svd Han vill få 15 000 att kryssa. Publicerad 2010-09-18. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/han-vill-fa-15000-att-kryssa_5348783.svd Sahlins oönskade historia. Publicerad 2010-09-20. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sahlins-oonskade-historia_5361289.svd Det här är en sorgeprocess. Publicerad 2010-10-01. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/det-har-ar-en-sorgeprocess_5432357.svd SSU kräver föryngring. Publicerad 2010-10-07. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ssu-kraver-foryngring_5467409.svd Bodström: Väldigt svårt val. Publicerad 2010-10-13 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bodstrom-valdigt-svart-val_5501455.svd