lika fÖr alla! - rfsu.ineko.serfsu.ineko.se/files/sv-se/26848/relatedfiles/rfsu_likafor...

LIKA FÖR ALLA!Att stärka likvärdigheten i skolans sex- och samlevnadsundervisning.

Ett exempel från Lunds kommun

Ett samarbete mellan Lunds kommun och RFSU

LIKA FÖR ALLA!ISBN: 978-91-85188-85-7

Text: Magdalena Abrahamsson, Lunds kommun, och RFSU, 2013Redaktör: Hans Olsson

Layout & Illustrationer: Tobias Gustavsson© Lunds kommun och RFSU

Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. RFSU är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation med syfte att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads- och sexu-alfrågor. Genom sexualupplysning, utbildning och opinionsbildning vill RFSU slå hål på fördomar, öka kunskapen och den sexuella hälsan, i Sverige såväl som internationellt. RFSU har ett frihetsperspektiv och rättighetsperspektiv på sexualiteten som utgår från allas frihet att vara, frihet att välja och frihet att njuta. När du köper en produkt, är medlem, samarbetar eller stödjer RFSU:s arbete bidrar du till fortsatt förändring av människors liv.

RFSU är en medlemsorganisation. Vill du bli medlem?Anmäl dig på www.rfsu.se/medlemDu kan läsa mer om RFSU:s verksamhet på www.rfsu.se

LIKA FÖR ALLA!Att stärka likvärdigheten i skolans sex- och samlevnadsundervisning.

Ett exempel från Lunds kommun

Allas rätt till bra undervisning

1. Bakgrund till sex- och samlevnadsinsatsen i Lunds kommun .........8-9

2. Pilotinsats 2009-2010 ................................................................... 10-18

2.1. Inventering av skolans sex- och samlevnadsundervisning 2.2. Fortbildning av skolpersonal 2.3. Arbetsgrupper och handlingsplaner 2.4. Fördjupad fortbildning av skolpersonalen 2.5. Utvärdering och slutsatser från pilotinsatsen 2.6. Samordnare inom kommunen

3. Koncept för sex- och samlevnadsundervisningeni Lunds kommun ................................................................................ 19-26

3.1. Fas 1 – Förankring av insatsen på skolorna Möte med skolledning 3.2. Fas 2 – Inventering av skolans befintliga sex- och samlevnadsundervisning 3.3. Fas 3 – Arbetsmöten och framtagning av skolans handlingsplaner 3.4. Fas 4 – Fortbildning av skolpersonal 3.5. Fas 5 – Genomförande, utvärdering och uppföljning

4. Tidsåtgång för insatsens olika faser och arbetsmoment............... 27

5. Elevhälsans roll inom sex- och samlevnadsundervisningen.......... 28-29

INNEHÅLL

6. Sammanfattningsvis - Vad har uppnåtts/erbjuditspå skolor i Lunds kommun? ............................................................... 29-30

7. Svårigheter och motgångar ........................................................... 31-32

7.1. Bristande deltagande under insatsen 7.2. Skolledningens medverkan 7.3. Tidsaspekten

8. Framgångsfaktorer för insatsen .................................................... 32-36

8.1. Samordnare inom kommunen 8.2. Kommunens förhållningssätt 8.3. Skolledningens engagemang 8.4. Tydlig ansvarsfördelning – och delat ansvar 8.5. Tidsram och hållbarhet 8.6. Politiker och tjänstemän

9. Exempel på handlingsplaner .......................................................... 37

10. Material för skolbruk ................................................................... 38-41

APPENDIX

Handlingsplan: Sex- och samlevnadsundervisning, ÅK 6 .....................44-45




ALLAS RÄTT TILL BRA UNDERVISNING

Alla elever har rätt till sex- och samlevnadsundervisning och denna ska vara likvärdig, det vill säga alla barn och unga i Sverige ska få ungefär samma ut-bildning och ha samma förutsättningar för sitt lärande. Så ser det inte alltid ut idag. Vi vet att kvaliteten på undervisningen varierar stort från skola till skola. Det är inte tillfredsställande. Det innebär att målet om att undervisningen ska vara likvärdig inte uppnås.

Statens uppgift är att ta ansvar för likvärdigheten genom att skriva genomtänkta och tydliga kurs- och ämnesplaner. Rektor ansvarar för likvärdigheten på den enskilda skolan; däremot kan rektorn inte ta ansvar för likvärdigheten i kommunen. Det kan bara kommunen göra. Det är kommunerna som har huvudansvaret för skolans verksamhet och skolans sex- och samlevnadsundervisning.

Hittills har kommunerna generellt varit dåliga på detta. Det finns undantag, som exempelvis Lunds kommun som i den här skriften presenterar sitt sätt att arbeta med att höja kvaliteten och öka likvärdigheten. Lunds arbete tar sin utgångspunkt i forskningen inom området sexuell hälsa (Socialstyrelsen 2007). Malmö stads projekt SåSant, som var det första större projektet som tog ett sam-lat grepp för att stödja och utveckla skolornas sex- och samlevnadsundervisning i en kommun, har också inspirerat.

I skolans läroplaner finns många skrivningar om vad skolan bör ta upp i sex och samlevnad och i vilka ämnen. Men vår erfarenhet är att undervisningen i sex och samlevnad behöver bli stringentare och mer återkommande, både under läsåret och genom skoltiden, för att skolorna ska uppfylla innehållet i kurs- och ämnesplanerna.

Projektet i Lund visar att skolorna behöver stöd från sina utbildningsförvalt-ningar eller motsvarande, för att kunna bedriva en bra, likvärdig sex- och samlevnadsundervisning. Det är mycket begärt att varenda skola ska ha re-surser för att klara av hela kunskapsfältet sex och samlevnad. Det vore förstås bra och önskvärt men antagligen inte realistiskt, särskilt inte för små skolor. Risken är att ämnesövergripande kunskapsområden som sex och samlevnad

faller mellan stolarna. Kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen på den enskilda skolan kan därmed bli beroende av enstaka lärare som är särskilt engagerade. Problemet då är att när dessa lärare slutar på skolan, så upphör också den genomtänkta undervisningen.

Lunds kommun inledde sin insats för att stärka sex- och samlevnadsundervis-ningen med ett pilotprojekt. Detta utvärderades och visade sig vara framgångs-rikt och uppskattat av både lärare och elever. Arbetet har därefter permanentats. Samordnande skolhälsovården och Utbildningsförvaltningen som ansvarar för arbetet vill, i samarbete med RFSU, med denna skrift dela med sig av erfaren-heterna som ett exempel på hur man kan gå tillväga, för att försäkra sig om att alla elever i kommunen får ungefär samma kunskaper. För det är viktigt att understryka: likvärdig undervisning betyder inte likadan. Varje skola och varje elevgrupp har sina förutsättningar och behov. Det ska dock inte vara slumpen som avgör vilken kunskap eleverna får, utan det ska vara professionella, didaktiska överväganden, precis som för andra ämnen i skolan. För att det ska ske behövs kompetens hos lärarna och ett medvetet, långsiktigt arbete med undervisningens innehåll, förhållningssätt och metoder. En forskningsöversikt som Socialstyrelsen (2007) gjort visar att skolan är av central betydelse för unga människors sexuella hälsa och att det som fungerar bäst är en läroplansbaserad sexualundervisning genomförd av lärare.

Vi hoppas att den här skriften om insatsen som har genomförts i Lunds kommun ska inspirera andra kommuner att fördjupa arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen tillsammans med skolans rektorer och övrig skolpersonal.

Lund och Stockholm 28 september 2013

Ingrid Plantin Hans OlssonSkolöverläkare Lärare, sakkunnig sexualundervisningSamordnande skolhälsovården Riksförbundet för sexuell upplysning, Lunds kommun RFSU

1. BAKGRUND TILL SEX- OCH SAMLEVNADSINSATSENI LUNDS KOMMUN

Under 2008 tog Samordnande skolhälsovården och Utbildningsförvalt-ningen i Lunds kommun initiativet till att stödja och förbättra skolans arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Initiativet togs efter det att skolöverläkaren uppmärksammat de stigande klamydiatalen bland unga i Lund. Insatsen har handlat om att underlätta skolans arbete med sex och samlevnad och ska inte ses som något extra utöver det skolan redan gör, utan som en del av den ordinarie verksamheten.

En utgångspunkt har alltså varit att sex och samlevnad inte bör upprät-tas som ett eget ämne eftersom sex- och samlevnadsundervisningen då kan uppfattas som något som inte tillhör skolans ordinarie undervis-ning. Enligt skolans styrdokument bör inte heller undervisningen lyftas ut ur skolans övriga undervisning, utan ska vara en integrerad del av den befintliga undervisningen, där varje lärare redan är trygg i sina egna skolämnen. Därför ser vi inte vårt projekt som en modell eller har valt att kalla det för något annat än vad det faktiskt är, det vill säga sex- och samlevnadsundervisning.

Visionen är att skolorna i Lunds kommun ska ha en likvärdig, lång-siktigt hållbar och effektiv sex- och samlevnadsundervisning. Den ska också återkomma i flera årskurser inom ett flertal av skolans befintliga undervisningsämnen. Det ska inte spela någon roll vilken skola man går på, vilket program på gymnasiet man går eller vilken lärare man har. Alla elever inom kommunen ska få samma kunskap och information om sex och samlevnad. Undervisningen behöver innefatta områden som jämställdhet, normer och andra värdegrundsfrågor. Den bör också ge utrymme för reflektion och diskussion för att rusta eleverna att fattabeslut som leder till en god sexuell och reproduktiv hälsa.

8

9

RFSU och Göteborgs universitet har visat att majoriteten av lärare runt om i Sverige inte får utbildning i sex och samlevnad under sin lärarut-bildning. Många lärare säger sig inte ha tillräckligt med utbildning och kompetens eller känner sig osäkra i att undervisa i sex och samlevnad. När elever har tillfrågats om kvaliteten på dagens sex- och samlevnads-undervisning har det framgått att många är missnöjda med den under-visning de får i skolorna, eller att de vill ha mer undervisning, särskilt i form av samtal och diskussioner.

Med detta som bakgrund genomförde Lunds kommun under 2009 en mindre projektinsats på fyra skolor där skolledning, lärare, elevhälsan och elever deltog. Man anställde en samordnare som tillsammans med skolorna påbörjade arbetet med att förbättra sex- och samlevnadsun-dervisningen. I insatsen ingick två grundskolor och två gymnasieskolor. Arbetet finansierades av de nationella hiv-medel som varje år fördelas av Smittskyddsinstitutet. Socialstyrelsen ansvarade för fördelningen av medel vid projektets start genom Region Skåne. Under 2010 fördjupa-des arbetet på tre av de fyra skolorna.

I samband med kommunens arbete har en extern utvärdering genom-förts under hösten 2011. Utvärderingen har både granskat kommunens arbetssätt och de olika arbetsfaserna som ingår i insatsen. Resultatet från utvärderingen visar på ett starkt stöd hur arbetet i kommunen bedrivs. Resultatet pekar entydigt på att lärarnas kompetens i sex och samlevnad har stärkts efter att de deltagit i kommunens satsning och att insatsen har varit framgångsrik och uppskattad av både skolledningen och lärarna.

2. PILOTINSATS 2009-2010

2.1. Inventering av skolans sex- och samlevnadsundervisning

Projektet inleddes med en inventering, som visade att undervisningen på de fyra skolorna var bristfällig. I den här fasen, som senare kom att kallas fas 1 och 2 – förankringsfas och inventeringsfas – genomfördes samtal med skolledning, lärare, elevhälsan och elever. Inledande samtal skedde med ansvarig rektor och fokuserade på vad sex- och samlevnads-undervisning innehöll och hur den bedrevs. Därefter hölls samtal med en mindre grupp lärare inklusive en representant från elevhälsan för att ta reda på hur de såg på sex- och samlevnadsundervisningen, vad de saknade och vad de behövde för att förbättra undervisningen.

”Det är svårt att veta vad man ska ta upp med eleverna och på vilket sätt. Jag vet inte vilka metoder som är bra och hur jag ska använda mig av dem.” - Lärare

Tanken med inventeringen var att ta reda på hur man skulle kunna arbeta vidare och att visa på att sex- och samlevnadsundervisningen borde integreras i den befintliga undervisningen. I insatsen ingick därför inte enbart NO-lärare utan även lärare som undervisade i SO, språk, idrott och hälsa, bild och mediekunskap.

Det var nödvändigt att också ta del av elevernas uppfattning. På varje skola utsågs en killgrupp och en tjejgrupp, som fick dela med sig av sina tankar, åsikter och önskemål om skolans sex- och samlevnadsun-dervisning både idag och i framtiden.

10

Endast ett fåtal lärare ansåg sig ha tillräckliga verktyg, metoder och kunskaper för att klara av att möta elevernas behov. Inventeringen visade att skolledningen på de fyra skolorna inte visste vilken typ av undervisning som bedrevs av lärarna, hur ofta och inom vilka ämnen. De saknades även ett samarbete mellan lärarna och elevhälsan. Många av lärarna ansåg att det inte var deras ansvar att ta tag i sex- och samlevnadsundervisningen, utan att det var en ledningsfråga. De upplevde att det saknades vägledning och initiativ från ledningen. De tyckte också att det var svårt och kändes omotiverat att under-visa i sex och samlevnad. Samtidigt fanns det många lärare som var intresserade av att få mer kunskap och nya metoder för att bättre hantera sex- och samlevnadsundervisningen.

”Vi tar upp kärlek, relationer och andra viktiga frågor med eleverna men det blir lite som det blir. Man utgår mest från elevernas frågor. Vi planerar inte tillsammans så jag vet inte om andra lärare tar upp samma saker som jag.” - Lärare

Eleverna ansåg att de fick alldeles för lite sex- och samlevnadsunder-visning, att den var ojämn och mest bestod av att läraren kortfattat pratade om kroppen och preventivmedel med små möjligheter till diskussion och att ställa frågor.

”Jag vill diskutera mer. Nu blir det mest att läraren pratar. Ibland kan vi ställa frågor men oftast hinner vi inte det.” - Elev

11

Ett intressant resultat av inventeringen var att samtliga elever som deltog i insatsen önskade att lärarna skulle hålla i sex- och samlevnads-undervisningen och inte externa aktörer, som många av lärarna trodde. De ansåg att undervisningen borde vara återkommande under flera årskurser, vilket bäst genomförs av skolans egen personal. Både lärarna och eleverna var dock eniga om att det var bra med externa aktörer med specialkompetens vid enstaka tillfällen. Det var även bra med extern hjälp i samband med temadagar eller i samband med frågor som ansågs vara lite svåra att hantera på egen hand. Porr var ett sådant tema.

”Jag tror inte att eleverna vill att vi håller i undervisningen. Det blir för pinsamt för dem och varför ska vi utsätta dem för det.” - Lärare

”Det är bra att lärarna undervisar. De känner oss och vet vilka vi är fast ibland kan det var bättre att inte ha sin egen lärare.” - Elev

Det sammantagna resultatet av inventeringen visade på en osamman-hängande undervisning där skolorna saknade en plan för hur undervis-ningen skulle bedrivas, vilka områden och ämnen som skulle tas upp, hur ofta och av vem. Det fanns även teman som många lärare hade svårt att hantera eller inte ville undervisa i. De teman som fanns med i undervisningen handlade främst om preventivmedel, könssjukdomar, kroppen och i viss mån relationer och kärlek.

”Det finns ingen plan som vi arbetar efter. Det blir nog ganska olika vilken information eleverna får. Det beror på vilken lärare de har, antar jag. Det finns helt klart frågor som ingen vill ta upp, som porr, sexualitet och hbt-frågor. Det är svårt och väcker så mycket känslor och starka åsikter” - Lärare

12

”Vi har haft sex och samlevnad en gång och då var det mest att vi skulle akta oss och att vi tjejer måste säga nej --- killarna verkar få göra som de vill.” - Elev

Det blev också tydligt att lärarnas och elevernas önskemål om innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen delvis skiljde sig åt. En del lärare ansåg sig också mycket säkra på vad eleverna behövde och ville veta, liksom vad de inte behövde veta eller redan visste. Ofta fick man olika svar av skolledning, lärarna och eleverna i samma sakfråga om under-visningens innehåll. Man uppfattade den befintliga undervisningen på olika sätt och många elever mindes knappt att de hade haft någon undervisning. Resultatet från samtalen visade tydligt att det är viktigt att involvera eleverna för att insatsen ska ge så goda resultat som möjligt och möta de behov som unga har idag.

”Jag tror att eleverna hittar de mesta på nätet idag. Vet inte om det är nödvändigt med så mycket sex och samlevnad i skolan idag.” - Lärare

”Jag vill ha mer. Helst varje vecka. Man har så många frågor hela tiden men ingen att fråga. En del av mina kompisar kan prata med sina föräldrar man inte jag.” - Elev

13

2.2. Fortbildning av skolpersonal

Baserat på resultatet från inventeringen planerade kommunens sam-ordnare tre fortbildningsupplägg med tre olika teman som testades på ett mindre antal utvalda lärare. De olika fortbildningarna omfattade tre eftermiddagar där en mindre grupp lärare och en representant från elevhälsan deltog.

Tanken med fortbildningen var att låta skolpersonalen delta i övning-ar som gav möjlighet till reflektion och synliggörande av egna värde-ringar och att träna sig i att ta ställning i olika frågor. Fortbildningen erbjöd även vägledning i hur man kan lägga upp en egen lektion, vilka metoder som kan vara bra att använda och vad man generellt bör tänka på när man leder olika typer av övningar med eleverna. En del av fortbildningen handlade om att förmedla trygghet och självförtroende genom att visa lärarna på handfasta konkreta sätt att ta sig an sex- och samlevnadsundervisningen. Några exempel på teman som togs upp var sexualitet, porr, kondomanvändning, könssjukdomar, normer kring sexualitet och hbt-frågor.

I samband med fortbildningen på de fyra skolorna utvärderades insat-sen med en skriftlig enkät. Resultatet visade att samtliga lärare kunde rekommendera fortbildningen till andra lärare. Insatsen hade också haft en positiv inverkan på lärarnas inställning till sex- och samlev-nadsundervisningen. De ansåg sig ha fått ny kunskap, nya metoder och förhållningssätt. De ville också ha en mer strukturerad sex- och samlevnadsundervisning på skolan, där fler lärare på skolan behövde ta del av fortbildningen. De lärare som ingick i insatsen under 2009 ville även själva ha mer fortbildning och många var intresserade av att

14

arbeta fram tydligare riktlinjer för hur undervisningen skulle kunna fördjupas och integreras i de befintliga skolämnena. De såg fördelarna med att dela på ansvaret med ett större antal kolleger för att belysa olika teman ur olika perspektiv.

2.3. Arbetsgrupper och handlingsplaner

Under 2010 fördjupades arbetet genom mer fortbildning och framtag-ning av handlingsplaner med utgångspunkt i läroplanen och dess kurs- och ämnesplaner. En stor skillnad från 2009 var att fördjupningsarbetet riktade sig till ett större antal lärare på varje skola; arbetsgrupper tillsattes, elevrådet involverades och handlingsplaner arbetades fram tillsammans med kommunens samordnare.

Insatsen inriktades nu på att hitta ett arbetssätt med innehåll och arbetsfördelning som integrerade sex- och samlevnadsundervisningen i den ordinarie undervisningen. Det som eftersträvades var ansvarsför-delning, långsiktighet, hållbarhet och möjligheter till utveckling, där skolpersonal och elever gemensamt tog fram innehållet i undervisning-en. På varje skola bildades arbetsgrupper om 6-10 personer med lärare från pilotinsatsen, nytillkomna lärare, skolsköterska och rektor. Det var en blandning av ämneslärare och representanter från olika arbetslag som ansvarade för att ta fram handlingsplaner, där innehåll, metod-förslag och metodhänvisningar skulle beskrivas. Traditionellt sett har undervisningen i sex och samlevnad legat i första hand på NO-lärarna men genom handlingsplanerna gavs lärarna möjlighet att se hur andra ämnen kunde medverka i undervisningen.

15

2.4. Fördjupad fortbildning av skolpersonalen

Tre nya fortbildningstillfällen erbjöds skolpersonalen under fördjup-ningsarbetet 2010. Fortbildningen baserades på innehållet i de framtag-na handlingsplanerna och på önskemål som framkom i samband med inventeringen 2009. Fortbildningen handlade om hur lärarna kunde använda handlingsplanerna och hur lärarna kunde fördela innehållet mellan de olika skolämnena. Fortbildningen bestod av teori, praktiska övningar, diskussionsövningar, samtal, värderingsövningar och filmvis-ning med efterföljande problem att lösa. I samband med utbildningen gavs tips och råd kring utförande, förhållningssätt och fallgropar. Lärarna försågs även med egna metodböcker och ett gemensamt referensbibliotek med material inom området sex och samlevnad.

2.5. Utvärdering och slutsatser från pilotinsatsen

Lärarna och skolledningen var mycket positiva till att skolan hade utarbetat konkreta handlingsplaner som de kunde arbeta efter i fort-sättningen. Lärarna hade fått ny och fördjupad kunskap och konkreta metoder med tillhörande referensmaterial som de ansåg skulle under-lätta och förbättra undervisningen. Genom fortbildningen fick lärarna tid att samtala, diskutera och delta i övningar för att känna sig säkrare och att klara av att hantera undervisningen på ett bättre sätt. De var positiva till att ett större antal lärare var med i insatsen, att undervis-ningen fördelades på flera skolämnen och att den integrerades i den befintliga undervisningen.

16

”Det är så roligt att ha sex- och samlevnadsundervisning. Eleverna älskar det och har massor med frågor hela tiden. Jag känner att det är uppskattat hos eleverna.” - Lärare

Det motstånd som vi stötte på från ett fåtal lärare i insatsens inledande fas övergick snabbt till nyfikenhet och engagemang, när de fick ta del av ny kunskap och pröva olika metoder, diskutera och samtala kring sina farhågor. Motståndet handlade främst om bristande kunskap, metoder och självförtroende.

”Jag vill inte undervisa. Det är pinsamt och jag känner att jag läm-nar ut saker om mig själv. Varför ska jag behöva göra det?” - Lärare

Att känna sig trygg i det man gjorde var en avgörande faktor för lärarna om de skulle klara av sex- och samlevnadsundervisningen på ett till-fredsställande sätt.

Den största utmaningen enligt många lärare var att se till att arbetet fortsatte efter att insatsen var avslutad. Enligt lärarna var det en led-ningsfråga om skolan skulle ha möjlighet att arbeta utefter de nya hand-lingsplanerna som dessutom kräver samarbete. De ansåg att rektorn behövde avsätta tid för planering och förberedande av lektioner. Att få stöd av sin rektor var avgörande och lärarna ansåg att de även behövde fortsatt fortbildning med jämna mellanrum. Vi fann att på de skolor där rektor inte har varit med i processarbetet inom de olika faserna har det varit svårare för denne att förstå vilken typ av stöd lärarna behöver.

”Det finns lärare som gör ett jättebra jobb och andra som struntar i det helt enkelt. Å andra sidan är det ett ledningsansvar.” - Lärare

17

2.6. Samordnare inom kommunen

I samband med pilotinsatsen framkom vikten av en samordnande person för arbetet i kommunens skolor. Dels för att insatsen skulle vara genom-förbar för skolorna, dels för att kommunen kunde försäkra sig om att skolorna arbetade utifrån ett liknande koncept. Eftersom skolorna följde samma upplägg och gavs likvärdig fortbildning skiljer sig inte heller inne-hållet i de framtagna handlingsplanerna sig nämnvärt åt. På det här sättet blir sex- och samlevnadsundervisningen i kommunen mer likvärdig på de olika skolorna.

För ansvarig förvaltning inom en kommun bör det vara värdefullt att veta hur samtliga skolor hanterar sex- och samlevnadsundervisningen. Efter en kartläggning av läget kan kommunen erbjuda stöd och fortbildning till de skolor som inte har en återkommande och sammanhållen undervis-ning. Om vi ska få till en nationell förändring är det nödvändigt att rikta insatserna direkt till samtliga skolor runt om i Sverige. Just därför anser vi att insatser av de slag, som gjorts inom Lunds kommun, är nödvändiga. Nedan presenteras kommunens arbete uppdelat på fem faser som samt-liga har stöd i den externa utvärderingen.

18

3. KONCEPT FÖR SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN I LUNDS KOMMUN

De fem viktiga faserna inom sex- och samlevnadsinsatsen

Efter två år av så kallad testkörning med kommunens pilotskolor tycker vi oss ha kommit fram till ett fungerande koncept för hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bedrivas i en kommun. Det handlar inte om någon modell, som man ska använda sig av, utan snarare ett förhållningssätt och strukturerat arbetssätt, som vi menar ökar chanserna avsevärt för en hållbar och långsiktig sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

I det här avsnittet beskrivs de fem olika faserna som ingår i insatsen

Fas 1 – Förankring av insatsen på skolorna.Fas 2 – Inventering av skolans befintliga sex- och samlevnadsundervisning.Fas 3 – Arbetsmöten och framtagning av skolans handlingsplaner.Fas 4 – Fortbildning av skolpersonal.Fas 5 – Genomförande, uppföljning och utvärdering.

Det var viktigt att vara tydlig med vad de olika faserna krävde när det gäller tid, engagemang och vad personalen förväntades bidra med och vad de, både individuellt och som grupp, skulle vinna på att delta i projektet. Sex och samlevnad ska belysas från flera perspektiv och därför behöver ett större antal lärare vara med och dela på skolans sex- och samlevnadsundervisning, något som dessutom styrks av läroplanerna. Vi valde därmed att arbeta med lärare inom SO, NO, språk, idrott och hälsa, bild och mediekunskap. Det här upplägget gör också

19

att lärarna kan komplettera varandra. Enligt den externa utvärde-ringen har även insatsen uppmuntrat och ökat samarbetet mellan ämneslärare och arbetslag.

De olika faserna som beskrivs tar olika lång tid beroende på skolans organisation men hela insatsen med samtliga fem faser bör genomföras under ett läsår. Skolor som väljer att förbättra sin sex- och samlevnads-undervisning bör genomgå samtliga faser för att uppnå goda resultat. Vi rekommenderar även att insatsen löper läsårsvis och inte enligt kalen-derår då sommaruppehållet visat sig påverka insatsen negativt och öka bortfallet av lärare.

3.1. Fas 1 – Förankring av insatsen på skolorna

Möte med skolledning

Den första fasen innebär att förankra arbetet hos skolledningen. Syfte och mål med insatsen diskuteras samt insatsens olika aktiviteter och dess tidsplan. I den här fasen går man igenom hur många tillfällen lärare och elever behöver delta i inventeringsmöten, arbetsmöten och fortbildningstillfällen. Om det går spikas så många datum som möjligt redan under den här fasen då god framförhållning underlättar att arbe-tet flyter på smidigt.

I samråd med rektor utses ett lämpligt antal lärarna som ska delta i de olika momenten. För få lärare gör insatsen sårbar. Rektor behöver för-medla att arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen är prioriterat på skolan och det är viktigt att rektor visar sitt stöd till dem som ingår

20

i inventeringsarbetet och insatsens inledande faser. Det är även rektors ansvar att skapa utrymme för framtida planeringstid för att lärarna ska ha möjlighet att förbereda undervisningen i sex och samlevnad. Rektor har också ansvar för att ersätta de lärare som eventuellt faller bort eftersom det hela tiden bör finnas ett visst antal lärare från olika ämnen representerade genom hela insatsen.

3.2. Fas 2 – Inventering av skolans befintliga sex- och samlevnadsundervisning

Möten med lärare och elever

Under den här fasen träffar kommunens samordnare två grupper av lärare på varje skola som undervisar i olika ämnen och årskurser, för att samtala om skolans befintliga undervisning. Syftet med inventeringen är att få en samlad bild av den befintliga undervisningen och ge lärarna möjlighet att kunna påverka insatsen från början. Att känna delaktighet och ägarskap är ett viktigt mål i den här fasen. Istället för att leverera ett färdigt koncept är det viktigt att låta lärarna uttrycka vad de känner, tycker och tänker om sex- och samlevnadsundervisningen generellt. I och med inventeringen ges de även möjlighet att beskriva behov av resurser och framtida stöd för att insatsen ska bli hållbara och långsiktig.

Under inventeringsfasen träffar man också elevgrupper för att samtala om skolans sex- och samlevnadsundervisning. Grupperna var i Lunds fall könsuppdelade och bestod av ungefär fem elever i varje grupp. Syftet var att ta reda på hur de uppfattade skolans befintliga sex- och samlevnadsundervisningen, vad de saknade och vad de behövde.

21

De frågor som behöver ses över och diskuteras i den här fasen är un-dervisningens innehåll, hur många undervisningstimmar uppdelat på årskurser och vilka lärare och skolämnen som tar upp sex- och samlev-nadsundervisningen. Det är även viktigt att titta på hur undervisningen genomförs och vilka metoder som används. Elevernas möjlighet till aktivt deltagande ses också över. Andra relevanta faktorer handlar om vad lärarna anser sig behöva i form av stöd, fortbildning och planerings-tid. Skolledningens inställning och den egna inställningen till undervis-ningsämnet är av största vikt att diskutera för att sex- och samlevnads-undervisning ska kunna förbättras på skolan.

Samtal med elevhälsan och framför allt skolsköterska bör göras för att se hur elevhälsopersonalen kan komplettera lärarna och vad elevhälsan generellt behöver för att vara bättre rustad att hantera elevernas frågor och funderingar. Elevhälsan har genom sina hälsosamtal chans att fånga upp eleverna individuellt på ett annat sätt än vad övrig skolpersonal har.

3.3. Fas 3 – Arbetsmöten och framtagning av skolans handlingsplaner

I den tredje fasen av insatsen utses en arbetsgrupp på varje skola som ska utarbeta handlingsplaner för sex- och samlevnadsundervisningen. Handlingsplanerna ska fungera som styrdokument för att säkerställa att alla elever får ta del av samma information, i lika stor utsträckning och under en sammanhållen och långvarig period.

Arbetsgruppen bör bestå av lärare som undervisar i olika ämnen och inom olika årskurser. Det bör även finnas med en representant från elevhälsan samt ansvarig rektor. Rektors deltagande visar på vikten av insatsen och skapar förutsättningar för goda resultat.

22

Hur många handlingsplaner som tas fram beror på vilka årskurser man väljer att arbeta med men det bör finnas en för varje årskurs, eftersom vissa frågor passar att ta upp i vissa årskurser medan man kanske bör vänta med andra. Det handlar också om att man behöver bygga på, utveckla och upprepa den kunskap som eleverna har fått från tidigare sex- och samlevnadsundervisning. I handlingsplanerna finns metod-hänvisningar och källhänvisningar uppdelade på olika årskurser. Vilka metoder lärarna väljer att använda sig av måste dock få vara valfritt. Lärarna måste känna sig bekväma med de övningar som de använder sig av. Dock ska undervisningen sammantaget variera fakta med interaktiva metoder, diskussionsuppgifter, reflektion och samtal.

De olika områdena och ämnena som man enats om under planeringen delas sedan upp mellan ämneslärarna. På så vis ökar förutsättning-arna för en bred sex- och samlevnadsundervisning där hela skolan är med och delar på ansvaret. Fördelningen görs av lärarna, där i det här fallet till exempel språklärarna har ansvarat för vänskap och kärlek, NO-lärarna för sexuell och reproduktiv hälsa, SO-lärarna för normer, jämställdhet, hbt-frågor och bild-/medielärare för internetrelaterade områden och idrottslärarna har haft möjlighet att lyfta in delar från olika nämnda områden med fokus på relationer och grupptryck med övningar ur ett samarbetsperspektiv.

Genom att tydligt fördela ansvaret och framför allt lyfta bort huvud-ansvaret från NO-lärarna ser skolan till att öka chanserna för att fler teman inom sex och samlevnad tas upp och diskuteras ur olika per-spektiv. Vissa teman blir naturliga att ta upp inom flera av de befintliga skolämnena. Inom det här fördelningsarbetet kan det även vara så att man kommer fram till att vissa teman bör tas upp och kompletteras av elevhälsan eller en extern aktör.

23

Handlingsplanerna granskas av elevrådet som har möjlighet att lägga till teman som de anser fattas. De tillägg som görs av elevrådet bör accepteras av lärarna, eftersom det handlar om att möta elevernas önskemål och behov.

3.4. Fas 4 – Fortbildning av skolpersonal

I den här fasen handlar det om fördjupad kunskap, att få pröva nya metoder och att synliggöra och granska sina egna åsikter och värde-ringar. Fortbildning sker av ett större antal lärare på skolan och gruppen får tillfälle att utveckla och fördjupa sina kunskaper genom interaktivt deltagande. Varje skola erbjuds minst tre fortbildningstillfällen som pågår i ca tre timmar per tillfälle. Kommunens samordnare ansvarar för fortbildningen.

Förutom arbetsgruppen, som har arbetat fram skolans handlingsplaner, ska ytterligare lärare på skolan delta i fortbildningen. Det är givetvis bra om rektorn på skolan kan närvara men vi anser inte att det är ett måste för att denna fas ska bli framgångsrik och effektiv. Rektors deltagande är dock nödvändig i de tidigare faserna.

Oavsett hur stor personalstyrka det rör sig om på skolan bör samtliga NO-, SO- och språklärare delta i fortbildningen eftersom frågor om sex och samlevnad ingår i dessa ämnen. Man bör eftersträva att också lärare i idrott och hälsa och bild- och medialärare ingår i fortbildning-en eftersom sex- och samlevnadsfrågor ska tas upp även i de ämnena. Också i andra ämnen, som exempelvis hemkunskap och teknik, finns skrivningar om sex och samlevnad.

24

Fortbildningsupplägget utgår från inventeringsfasen och handlingspla-nerna. Eftersom varje skola utarbetar sina egna handlingsplaner kan fortbildningen variera något på de olika skolorna. Upplägget behöver självklart även anpassas till lärarnas tidigare erfarenhet och kunskaps-nivå. Det har också varit viktigt att koppla fortbildningen till lärarnas egna undervisningsämnen. Elevernas önskemål tas också i beaktande vid utformandet av fortbildningen.

Vid varje fortbildningstillfälle blandas teori med praktiska övningar, konkreta och handfasta tips, råd och eventuella fallgropar. Lärarna får delta i samtal, övningar och värderingsövningar där de ges möjlighet att synliggöra sina åsikter, föreställningar och eventuella fördomar samt träna sig i att argumentera för olika ställningstaganden. Det är oerhört viktigt att lärarna själva har fått fundera, reflektera och aktivt delta i olika övningar, för att lättare kunna förhålla sig neutralt när de leder övningar med eleverna. Det är viktigt att låta eleverna få diskutera med varandra utan att lärarens ställningstaganden lyser igenom, vilket kan hämma diskussionen som helhet. I den här fasen får lärarna också en chans att prova på att planera lektioner inom olika ämnen. Lärarna får med sig metodböcker och annat material som de kan ha användning för i sex- och samlevnadsundervisningen. Materialet finns även med som metodhänvisning i handlingsplanerna. Exempel på handlingsplan och fortbildningsupplägg finns som bilaga i slutet av den här skriften.

En relativt enkel enkät delas ut till lärarna i slutet av fortbildningen för att se hur väl insatsen har mottagits. Det blir även en indikator på vad som behöver förbättras i framtiden och ger kommunens samordnare en fingervisning om hur det fortsatta arbetet och stödet bör se ut.

25

3.5. Fas 5 – Genomförande, utvärdering och uppföljning

Efter avslutat arbete är det skolledningens ansvar att se till att genom-förandet av insatsen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Som nämnts behöver rektor se till att lärarna får tid avsatt för planering av sex- och samlevnadsundervisningen. Detta blir extra viktigt precis i början då flera av lärarna kanske inte har tidigare erfarenhet av undervisningen. Samarbete mellan lärarlag och mellan ämneslärare är en förutsättning för att alla områden i handlingsplanen tas upp under angiven årskurs.

Under hela insatsen är det viktigt att processutvärdera de olika faserna, vara lyhörd för lärarnas behov och önskemål och att kritiskt granska kommunens egen insats. Allt eftersom man avslutar insatsen på de olika skolorna blir det också viktigt att följa upp arbetet efter en viss tid, för att se om de har fortsatt arbetet, om de lyckats arbeta efter handlings-planerna eller i den takt som man kom överens om, men också om problem uppstått som de behöver hjälp med att lösa. Uppföljningen kan exempelvis påbörjas ca sex månader efter avslutad insats. Om skolan inte har lyckats behöver samordnaren återuppta sitt arbete för att se över vad som behöver göras. Vi menar att det är kommunens ansvar tillsammans med rektor att se till att sex- och samlevnadsundervisning-en fungerar, vilket också innebär att erbjuda stöd till de skolor som har svårt att komma igång av olika anledningar.

4. TIDSÅTGÅNG FÖR INSATSENS OLIKA FASER OCH ARBETSMOMENT

Fas 1:Förankringsmöte med ansvarig rektor ca 2 timmar.

Fas 2: Inventeringsmöte med 2 grupper lärare från olika skolämnen. 1 timmer per grupp.

Inventeringsmöte med 2 grupper elever, varav en killgrupp och en tjej-grupp. 1 timme per grupp.

Inventeringsmöte med skolsköterska. 1 timme.

Fas 3:3 arbetsmöten för att ta fram skolans handlingsplaner för sex- och sam-levnadsundervisningen. 2,5-3 timmar per möte.

1 möte med elevrådet för feedback på handlingsplanerna. 1 timme.

Fas 4: 3 fortbildningstillfällen med skolpersonalen. 2,5-3 timmar per tillfälle.

Fas 5: Vår rekommendation är att följa upp skolorna efter ca sex månader för att se om de har kommit igång med arbetet.

27

5. ELEVHÄLSANS ROLL INOM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN

Parallellt med satsningen riktad till lärarna har Lunds kommun tagit fram ett liknande koncept riktat till elevhälsans personal. Personalen inom elevhälsan har kunskap som kan komplettera lärarna i sex- och samlevnadsundervisningen. Skolsköterskorna har ett viktigt arbete i och med de individuella samtal som de för med alla elever vid ett par tillfällen under deras skolgång. Det är i samband med dessa samtal som skolsköterskorna har möjlighet att fånga upp elever som de tror behöver speciellt stöd. I de här samtalen finns det möjlighet att tala om känsliga frågor som eleverna inte har möjlighet eller vill tala om med sina lärare eller inför sina klasskompisar.

Även om skolsköterskorna har goda kunskaper inom relaterade frågor behöver de metoder för att ta sig an och hantera samtal på ett effek-tivare och bättre sätt. Under arbetet 2009 och 2010 visade det sig att kunskapen och den tid som lades på sex- och samlevnadsrelaterade frågor varierade hos skolsköterskorna. De blev tydligt att tidsbrist var den väsentligaste faktorn, inte bristande engagemang. Vi fann att en särskild satsning för elevhälsans personal borde ingå parallellt med insatsen riktad till lärarna. Eftersom elevhälsans individuella samtal har goda chanser att påverka och nå fram till eleverna är det viktigt att även denna personal fortbildas i nya förhållningssätt och metoder. Fortbild-ningen bör utgå från hälsopersonalens specifika behov för att nå ut till och fånga upp eleverna bättre. Hur man bemöter eleven, och att man ställer frågor som gör att man tillsammans fokuserar på lösningar och goda samtal, kan vara avgörande. Den typen av ingång i samtalet gör förmodligen att fler elever vågar be om hjälp eller ställa frågor som kan kännas jobbiga att prata om.

28

Arbetet med elevhälsan påbörjades i Lunds kommun under 2011 och följde samma ram som insatsen till lärarna. De olika faserna är de-samma men anpassades efter målgruppen. Kommunens samordnande skolhälsovård ansvarar för insatsen. Då samverkan har betydelse för resultatet på insatsen krävs det ett samarbete med övrig skolpersonal. Även elevhälsans personal behöver stöd och avsatt tid för planering och kontinuerlig fortbildning. Det är rektors ansvar att den här delen av insatsen fungerar som den ska.

6. SAMMANFATTNINGSVIS - VAD HAR UPPNÅTTS/ERBJUDITSPÅ SKOLOR I LUNDS KOMMUN?

Vad skolorna erbjuds:

Inventering av skolans befintliga sex- och samlevnadsundervisning.

Arbetsgrupp som strukturerar undervisningen.

Konkreta handlingsplaner med innehåll, metodförslag och metodhänvisning.

Interaktiv fortbildning.

Metodmaterial och övrigt material.

Uppföljning och stöd från kommunens samordnare.

29

Vad lärarna/skolan tjänar på insatsen:

Sex- och samlevnadsundervisningen blir stringent och återkommande.

Fördjupad kunskap inom sex och samlevnad.

Nya metoder och förhållningssätt för att hantera sex- och samlevnadsundervisningen.

Förbättrat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan.

Tid för reflektion och diskussion där lärarna själva får pröva sinaargument, synliggöra sina åsikter och förhållningssätt.

Tydligare ansvarsfördelning mellan lärarna med rektors stöd och insyn.

Ökat samarbete mellan lärarna.

Ökat samarbete mellan lärarna och elevhälsan.

Vad eleverna tjänar på insatsen:

Eleverna erbjuds en god sex- och samlevnadsundervisning.

Eleverna får möjlighet att påverka sin undervisningssituation.

30

7. SVÅRIGHETER OCH MOTGÅNGAR

7.1. Bristande deltagande under insatsen

Några av de svårigheter som vi har stött på under insatsen har fram-för allt handlat om tidsbrist och bortfall av deltagare. Då insatsen har finansierats av statliga projektmedel har vi inte haft möjlighet att följa skolans tidsschema med start under hösten utan har varit tvungna att genomföra insatsens olika faser över ett kalenderår istället för läsårsvis. Vid ett par tillfällen har det inneburit att en del lärare som har varit delaktiga i insatsens första faser har lämnat sina tjänster under somma-ren. Vi har även varit med om rektorsbyte som har påverkat insatsens hållbarhet och arbete negativt. För att undvika att insatsen påverkas negativt på grund av bortfall behöver man redan från början föra en dialog med rektor och lärarna om vikten av att delta i insatsens olika faser. Detta blir avgörande för hur effektiv och hållbar insatsen blir.

7.2. Skolledningens medverkan

Rektors stöd och engagemang kan både hjälpa och stjälpa insatsen. En aktiv rektor sätter tonen för insatsens betydelse. En rektor som däremot inte vill delta eller ha med insatsen att göra för egen del sänder signaler till lärarna om att arbetet inte är viktigt. Om lärarna inte känner stöd är risken stor att insatsen misslyckas. Kommunen (samordnaren) bör därför vara tydlig med vad som krävs av skolledningen och hur viktig roll rektorn har.

31

7.3. Tidsaspekten

När kommunen har påbörjat arbetet med nya skolor är det nästan alltid tidsaspekten som skolledningen och lärarna upplever som det största hindret och stressmomentet. Planeringen på skolorna läggs långt i förväg och att påbörja insatsen mitt i ett läsår har inte alltid varit helt enkelt. I det här arbetet måste man utgå från lärarna och deras tidschema. Samtidigt är det viktigt att påpeka att när väl insatsen är igång och datum är spikade för arbetsmöten och fortbildningar bör alla vara med och inte avvika för andra aktiviteter på skolan. Ibland har det varit ett problem att det dyker upp annat som lärarna behöver delta i vilket inte fungerar om insatsen ska ge goda resultat.

8. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR INSATSEN

För att insatsen ska bli effektiv och ge så goda resultat som möjligt krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Några av de framgångsfaktorer och för-utsättningar som vi ser bidrar till insatsens hållbarhet och långsiktighet beskrivs i korthet nedan.

8.1. Samordnare inom kommunen

En viktig förutsättning för att kunna genomföra den här insatsen i Lunds kommun har varit att det funnits en kommunal samordnare, som har drivit processen framåt tillsammans med skolpersonal och elever. I Lunds kommun har det varit den Samordnande skolhälso-vården som har haft huvudansvaret för sex- och samlevnadsinsatsen

tillsammans med Utbildningsförvaltningen. Vi ser det som en fördel men också som något självklart att det är kommunen som ansvarar för stöd och fortbildning till skolorna i den egna kommunen.

Samordnaren blir en nyckelperson och den som har det övergripande ansvaret för insatsens olika arbetsfaser. Att ta in en extern person som ansvarar för insatsen är inte att rekommendera. Det krävs att det finns en funktion inom kommunen som hela tiden kan följa upp de skolor som ingår och ingått i insatsen. Hur stödet och den samordnande funk-tionen ser ut beror på kommunens storlek men vår rekommendation är ändå att det ska finnas en permanent anställd som ansvarar för själva samordningen av arbetet.

8.2. Kommunens förhållningssätt

Vårt förhållningssätt har varit av betydelse för arbetet. Både ett stöd-jande förhållningssätt och ett utvecklingsperspektiv har använts där själva processen är central och skolan tar ägarskap över arbetet och dess innehåll. En viktig faktor har varit att kommunen inte har använt sig av ett färdigt koncept som har tvingats på skolorna. I stället har vi utgått från lärarna och eleverna, lyssnat på vad de behöver, hur deras undervis-ning ser ut idag, vad som är svårt och vad de behöver hjälp med. Det har fått dem att öppna upp för sex- och samlevnadsarbetet.

Det har även varit viktigt att bekräfta lärarna genom att ge dem respons på vad eleverna har sagt under inventeringsfasen, t ex att majoriteten ville att lärarna undervisar i stället för att skolan tar in externa aktörer. Lärarna är pedagoger och de som kan sina elever bäst, vilket är viktigt

33

att förmedla och påminna dem om. Detta har i sin tur lett till att insatsen har mottagits positivt av i stort sett samtliga lärare som har deltagit i arbetet.

Att komma in med rätt attityd och förhållningssätt anser vi har haft en avgörande betydelse för den positiva utgången av insatsen. Återigen blir inventeringsfasen oerhört viktig för att lärarna ska känna att de är delaktiga från början och har möjlighet att påverka och ta ägarskap av utvecklandet av skolans sex- och samlevnadsundervisning.

8.3. Skolledningens engagemang

Rektors engagemang och förhållningssätt är den viktigaste framgångsfak-torn av alla faktorer som samverkar för att insatsen ska vara effektiv. De skolor där rektor och övrig ledning har tagit insatsen på allvar och aktivt deltagit har haft de största framgångarna i sex- och samlevnadsarbetet.

Rektor behöver även skapa utrymme för framtida planeringstid för lärarna att förbereda sex- och samlevnadsundervisningen. Som tidigare nämnts ökar risken att arbetet inte kommer igång efter avslutad insats om inte rektor har varit delaktig i att arbeta fram handlingsplanerna.

8.4. Tydlig ansvarsfördelning – och delat ansvar

Eftersom konkreta handlingsplaner ofta saknas på skolorna blir det extra viktigt för kommunen att initiera arbetet med att samordna innehåll, ansvarsfördelning, planering och pedagogiska metoder för att skolpersonalen ska kunna bedriva en god och långsiktig sex- och samlevnadsundervisning.

34

Rektor har givetvis det yttersta ansvaret för skolans arbete men att dela på ansvaret är en annan viktig framgångsfaktor. Sex och samlevnad bör belysas från olika perspektiv, vilket blir möjligt om arbetet delas upp mellan lärarna som undervisar i NO, SO, språk, idrott och hälsa, bild och mediekunskap (och andra ämnen). Det är även avgörande att undervisningen återkommer under flera tillfällen under varje termin och årskurs eftersom många frågor som tas upp behöver repeteras och utvecklas med åren. Delat ansvar innebära även bättre förutsättningar för en likvärdig undervisning för alla elever på skolan och på sikt även i kommunen som helhet.

8.5. Tidsram och hållbarhet

Under pilotsatsningen blev det tydligt att det passade bäst att jobba med insatsen under två terminer (helst under samma läsår). Det opti-mala har varit att genomföra fas 1-3 under första terminen, det vill säga förankringsarbetet, inventeringen av skolans befintliga undervisning och att ta fram skolans handlingsplaner. Eftersom det är ett processar-bete är det av stor betydelse att vissa moment hänger ihop. Det gäller därför att från början fastställa datum för att kunna koncentrera vissa moment till en begränsad tidsperiod, så att lärarna inte tappar tråden och glömmer bort vad som gjordes på föregående möte. Vi har prövat oss fram med pilotskolorna och kommit fram till att vissa moment som arbetsmöten och fortbildningar bör ligga med bara några veckors mellanrum. Inte mer. Vid de tillfällen där det inte har varit möjligt att ha en sådan process har många lärare tappat både koncentrationen och motivationen. Närvaron under vissa moment har då också minskat. Det är även viktigt att förlägga insatsens olika arbetsmoment på arbets-

35

tid så att den inte riskerar att ses som något utöver den ordinarie un-dervisningen. För att arbetet ska bli långsiktigt hållbart bör kommunen fortsätta förse skolorna med regelbunden uppföljning och fortbildning även efter insatsen är avslutad.

8.6. Politiker och tjänstemän

En förutsättning för att sex- och samlevnadsarbetet ska kunna förbättras i kommunen är att politiker och tjänstemän stödjer insatsen långsiktigt och inte enbart under ett par år. Både politiker och tjänstemän behöver vara tydligare i sitt ställningstagande och lyfta frågan för att den inte ska glömmas eller väljas bort.

De erfarenheter som vi har i Lund visar på en positiv inställning till en ökad sex- och samlevnadsundervisning och den här typen av insatser, men även för politiker och tjänstemännen kan sex- och samlevnadsun-dervisningen vara ett relativt främmande område som man inte vet hur det ska hanteras. Detta gör att det är ännu viktigare att ständigt föra en dialog om skolans roll gällande folkhälsofrågor där sex och samlevnad utgör en viktig del av kommunens ansvar. Sex- och samlevnadsfrågor ses inte alltid som något skolan måste jobba med, trots att undervis-ningen de facto är obligatorisk.

9. EXEMPEL PÅ HANDLINGSPLANER

I appendix finns exempel på hur handlingsplaner kan se ut. Hand-lingsplanerna kan skilja sig åt från skola till skola och de justeras från år till år med avseende på temaindelning, metodförslag och me-tod- och materialhänvisningar, inte minst för att det kommer nytt material att arbeta med. I det här exemplet har skolan utgått från följande indelning för samtliga årskurser 6-9: ”Känslor”, ”Kroppen”, ”Normer”, ”Media och reklam”, ”Relationer” och ”Sexuell hälsa”. Vissa frågor återkommer i flera årskurser, exempelvis vad som hän-der i kroppen under puberteten och under upphetsning under temat ”Kroppen”, könsroller under ”Normer” och rätten till sin egen kropp och sexuella trakasserier under temat ”Sexuell hälsa”. Utöver metodmaterialen, som handlingsplanerna hänvisar till, har skönlit-teratur använts i undervisningen.

Här är även ett förslag på hur olika kategorier och teman kan kopplas till skolämnena:

Känslor Svenska, engelska och SO

Kroppen NO, idrott & hälsa och elevhälsan

Relationer Svenska, engelska och SO

Sexualitet & samhälle Svenska, SO och NO

Media och reklam Svenska, engelska, SO, bild och idrott & hälsa

Sexuell hälsa NO, SO och idrott & hälsa

I ”Sex i skolan. Organisation, ansvar och innehåll i sex- och samlev-nadsundervisningen” finns förslag på vad man kan ta upp i olika ämnen, se ”Material för skolbruk”.

37

10. MATERIAL FÖR SKOLBRUK

”Sex i skolan. Organisation, ansvar och innehåll i sex- och samlevnads-undervisningen”. Utgiven av Lunds kommun, Malmö stad, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Lafa, RFSU och Östergötlands läns lands-ting (2013) och kan laddas ner från respektive hemsida.

”Sex och samlevnad i skolan” av Love Nordenmark diskuterar skolans styrdokument, utgångspunkter och metoder i undervisningen. Norstedts (2011).

”Sexualundervisning på lättare svenska”. Består av två böcker: En lärarhandledning som ger vägled-ning, övningar och lektionsupp-lägg, och ett lektionsunderlag, där material till övningarna som beskrivs i lärarhandledningen. RFSU (2013).Beställs via rfsu.se.

38

”Sex på kartan”, animerad upplysningsfilm för högstadiet och början av gymnasiet. Finns även textad på engelska, arabiska, persiska, spanska, somaliska, sydkurdiska/sorani, pashto, thailändska och kalderash (romska). RFSU och UR (2011). Beställs via rfsu.se.

”Sexualkunskap”. En grundbok om sex- och samlevnadsundervisning. Fakta, teman och metoder. Tar upp och utvecklar de teman som filmen ”Sex på kartan” tar upp. UR och RFSU (2011).

”Sexualitetskunskap. Ett stödmaterial till undervisning i sex & samlevnad, jämställdhet och likabehandling” av Linda Leveau, Sara Alfredsson och Simon Ceder. Malmö stad (2012)

39

”Världens viktigaste bok. Om kroppen, känslor och sex”. Lärobok för 10-13-åring-ar. Lärarhandledning till boken finns. RFSU och Ordfront förlag (2012). Beställs via bokhandeln, på nätet eller via Ordfront förlag.

”Den onaturliga naturen. Kunskapsmaterial om sexualitet och kön för lärare i naturkunskap och biologi på gymnasiet”. Innehåller ett tjugotal artiklar av forskare och lärare. Finns endast för nedladdning från rfsu.se eller skolverket.se.

”Hur funkar det? Om sex- och samlev-nadsundervisningen i skolan”. En skrift för den som vill veta mer om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, exem-pelvis föräldrar. Även bra för lärare som vill planera sin undervisning. Finns även på engelska och arabiska. Beställs eller laddas ner från rfsu.se.

HUR FUNKAR DET?OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN

40

”Sex – på ditt sätt”. Ett 40-sidigt häfte om sexualitet och känslor som vänder sig till tonåringar. Finns även på engelska. Beställs eller laddas ner från rfsu.se.

”Kondomboken.” En lärarhandledning från RFSU. RFSU (2013). Innehåller faktatexter och metoder om hur man kan undervisa och samtala om kondomanvändning med eleverna.

”Jag visste när jag var tio.” En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan. RFSU (2007). Handledningen ger konkreta förslag på hur man kan göra i praktiken. Här finns också intervjuer med skolpersonal och elever, som delar med sig av sina erfarenheter.

”Samtala om pornografi i skolan.” RFSU (2013). Handledningen innehåller ett tiotal artiklar med fakta, synsätt och metoder om hur man kan samtala om pornografi i skolan.

Se även Skolverkets hemsida, där olika stödmaterial går att ladda ner eller beställa: skolverket.se

På RFSU:s hemsida finns metod- och handledningsmaterial som RFSU har gett ut: rfsu.se. Där finns också listor över ma-terial som andra har gett ut.

SEX – PÅ DITT SÄTTOm sex för unga

Pris: 10 kronor

41

APPENDIXHANDLINGSPLANER:

SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING, ÅK 6 - 9

HANDLINGSPLAN: SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING, ÅK 6

Innehåll

KÄNSLOR• Självkänsla• Självförtroende• Förväntningar• Kärlek

KROPPEN• Hygien• Könsorganen • Pubertet

NORMER• Könsroller

Metodförslag

• Diskutera vilka känslor man kan känna när man är förälskad• Avundsjuk och svartsjuka• Likheter mellan homo, bi och hetero• Diskutera hur man visar intresse, vad man kan göra när man är förälskad eller kär

• Kroppshygien och hygien kopplat till könsorganen• Demonstration av inre och yttre könsorganen• Vad händer i kroppen i samband med puberteten?• Fortplantning

• Vad betyder normer?• Vem sätter normerna i skolan, samhället etc?• Vad händer om man bryter mot normen?

Metodhänvisning

Röda tråden

Mellan raderna

Umo.se

Kropp och sexualitet

Modell av könsorganen

Umo.se

Bryt!

I normens öga

Mellan raderna

44

MEDIA & REKLAM• Internet och säkerhet

RELATIONER• Grupptryck• Föräldrar/kompisar

SEXUELL HÄLSA• Preventivmedel• Könsroller

• Be eleverna diskutera vad som är bra med internet• Vilka sidor besöker eleverna• Tala om det positiva med internet men ta även upp vilka faror som kan finnas• Anser de själva att det finns risker och, i sådant fall, vilka är dessa risker?

• Diskussion om hur man tar hand om nya i gruppen• Hur står man emot grupp-tryck?• Listövning: Vilka egenska-per har en bra kompis?• Samtal och övningar om skillnad mellan skvaller och information• Olika familjekonstellationer

• Frågesport för att checka av hur mycket eleverna kommer ihåg sedan tidigare• Vilka ord används kop-plat till kön och könsroller. Förväntade könsroller

Ses offline?

Mellan raderna

Röda tråden

Umo.se


Bryt!

Umo.se

45


Innehåll


Metodförslag

• Rollspel: eleverna får öva i att stå för sin åsikt• Hur skildras kvinnor och män i filmer, musiktexter, etc?• Skrivövning: vad är kärlek för mig, hur ser den ut, hur känns det att vara kär?• Hur vet man att någon är intresserad?• Hur blir man tillsammans?• Hur gör man slut på ett bra sätt?• Tipslåda på hur man kan ta kontakt om man är nervös• Listning: vilka sätt är bäst, sms, brev, internet, via en kompis, telefon• Arbeta med den egna gränsen: vad gör jag när någon kommer för nära mig

Metodhänvisning

Mellan raderna

Röda tråden

Bryt!

I normens öga

Umo.se

46

KROPPEN• Pubertet

NORMER• Könsroller• Lagstiftning• Kompisar och föräldrar

• Vad händer i kroppen?• Hur påverkar puberteten humöret?• Preventivmedelsdemon-stration• Föreläsning och efterföljande diskussion om vad som sker i kroppen under puberteten och hur det kan påverka humöret• Onani, lust, erektion och lubrikation, vad händer i kroppen när vi blirupphetsade?

• Lista oskrivna regler i skolan och i samhället• Diskutera i mindre grupper vilka oskrivna regler som finns bland kompisgäng• Vad händer om man bryter mot de oskrivna reglerna?• Gå igenom lagen gällande likabehandling, hbt etc.


Röda tråden

Kondomboken

Onanipraktika

Umo.se

Bryt!

I normens öga

Rfsl.se

Rfslungdom.se

47

RELATIONER• Vänskap

SEXUELL HÄLSA• Preventivmedel och STI• Sexuella trakasserier• Relevanta aktörer• Fördomar och myter

MEDIA

• Heta stolen: ”En bra kompis”• Diskutera hur en riktig vän ska vara• Diskutera orsaker till ovänskap, svartsjuka och avundsjuka• Dilemman: hur mycket kan och får en kompis påverka dig?• Vänskap och kärlek

• Prata om sexuella trakas-serier, vad är det? Hur vanligt är det?• Lagstiftning• Rätten till din egen kropp och respekten för någon an-nans kropp• Information om UM, vad kan man få hjälp med, vilka jobbar där. Prata kring hur ett besök hos gynekologen kan se ut och hur det går till att testa sig• Föreställningar kring sex och sexualitet

• Bilder och blogg, vad ska man tänka på när man lägger ut bilder eller skriver i en blogg?• Hur presenterar man sig på nätet?

Röda tråden

Mellan raderna

Umo.se

Kondomboken - RFSU

Sexuella trakasserier i skolan - RFSU

Ungdomsmottagningen, kurator, skolsköterska, BRIS, BUP etc.

Umo.se

Ses offline?


Innehåll


KROPPEN• Puberteten• Könsdrift• Samlag• Befruktning• Abort

Metodförslag

• Vad är skillnaden mellan självkänsla och självför-troende? Hur gör man för att stärka dem?• Värderingsövning om förväntningar på livet • Lär eleverna sätta ord på vad de vill och vad de tycker

• Vad betyder lubrikation och erektion? Vad händer med könet?• Ord för det kvinnliga könsorganet. Belys vikten av ett ord för sitt kön • Diskutera skillnad i laddning mellan ord som t ex ”knulla” och ”älska”• Att tänka på inför ett samlag, vilka preventivmedel som bör användas och hur de funkar• Lagstiftning gällande samlagsdebut • Abortlagen och vart man vänder sig, hur man kan få stöd, råd och hjälp

Metodhänvisning

Mellan raderna

Röda tråden

Bryt!

Umo.se


Röda tråden

Umo.se

Ungdomsmottagningen

Filmen: Sex på kartan

49

NORMER• Könsroller• Könsidentitet• Religion och sexualitet• Lagstiftning

MEDIA & REKLAM• Internet, porr och myter• Unga, sex och Internet

• Diskutera heteronormen och könsnormer i samhället • Använd läroböckerna för att avslöja och synliggöra den rådande normen. • Analysera böcker, tidningar och reklam• Lagstiftning om diskriminering, förtal och s.k. hatbrott• Hur ser olika kulturer och religioner på sex och sexualitet• Homo, bi, trans och queer

• Hur agerar man på nätet• Integritet och gränssättning på nätet• Filmvisning med efterföl-jande diskussionsfrågor• Vad är olagligt?• Vad ger status?• Hur hanterar man kränk-ningar på internet• Dilemman som eleverna i grupp får fundera över

Bryt!

I normens öga

Mellan raderna

Rfslungdom.se

Transformering.se

Ses offline?

Samtala om pornografi i skolan - RFSU

50

RELATIONER• Vänskap och kärlek• Trohet/otrohet• Grupptryck• Föräldrar/kompisar

SEXUELL HÄLSA• Preventivmedel och STI inkl. hiv• Sexuella trakasserier• Rätten till sin egen kropp• Vart man vänder sig• Besök på UM

• Kärlek och känslor inom dikter och litteratur• Öppenhet och tolerans• Att bli avvisad: hur nobbar man på ett schyst sätt? Hur gör man slut?• Hur kan man stå emot grupptryck från kompisar och familjen

• Kondomkunskap• Hur får man tag på kon-domer; tankar och känslor kring kondomer• Demonstration av olika preventivmedel• Hiv/aids• Sexualiserat våld, tvång och övergrepp. • Vad säger lagen?• Prata kring rätten till sin egen kropp med hjälp av diskussion och värdering-sövningar

Mellan raderna

Röda tråden

Umo.se

Ses offline?


Sexuella trakasserier i skolan –RFSU

Kondomboken

Film - När AIDS kom till Sverige

Umo.se

51


Innehåll

KÄNSLOR• Självkänsla• Svartsjuka• Gränssättning

KROPPEN• Abort och graviditet• Lust och njutning• Sex och sexualitet• Preventivmedel

Metodförslag

• Hur märker man att någon är osäker? Hur kan man göra för att hjälpa den personen?• Förebilder och medias bild kopplat till självkänsla• ”Hur bör man vara” – miss-förstånd och förväntningar

• Abortlagen, tystnadsplikten, etiska dilemman och rätten till sin egen kropp.• Vilka känslor kan finnas med och hur man kan få stöd i sitt beslut• Vad betyder lubrikation och erektion? Vad sker med könet? • Prata problem kring lust och avsaknad av lust både för män och kvinnor• Repetition av preventivmedel

Metodhänvisning

Röda tråden

Mellan raderna

Film: Dove evolution - youtube

Biologiboken


Umo.se

Film: Sex på kartan

52

NORMER• Könsroller• Könsidentitet• Normer• Lagstiftning

MEDIA & REKLAM• Unga och internet• Nätsäkerhet• Porr och internet

• Jämställdhet och jämlikhet• Diskutera heteronormen och gör övningar kring könsnormen• Könsidentitet och frågor som rör homo- och bisexuella samt transpersoner (hbt)• Likabehandlingslagen• Lagstiftning om diskrimin-ering, förtal och hatbrott

• Hur påverkas vi av reklam och media? Hur stort in-flytande har de på oss?• Hur ska vi se ut enligt media?• Retuschering av bilder• Diskutera för- och nackde-lar med porr• Porr och internet: vad förmedlar en sådan bild• Internet och sex mot ersättning. Vad säger lagen?

I normens öga

Bryt!

Rfsl.se

Rfslungdom.se

Transformering.se

Ses offline? – Unga, sex och internet

Se mig – unga om sex och Internet

Film: Dove evolution - Youtube

Samtal om pornografi i skolan

53

RELATIONER• Kärlek och sex• Otrohet och svartsjuka• Bra partner

SEXUELL HÄLSA• Preventivmedel och STI• Smittskyddslagen• Sexuella trakasserier

• Hur kan en relation se ut?• Två eller fler personer?• Värderingsövningar om relationer och otrohet• Hur kan svartsjuka se ut?• Hur är man en bra partner? Vad värdesätter du hos en partner? Att bli avvisad: hur nobbar man på ett schyst sätt? Hur gör man slut?

• Kondomer och attityder kring kondomanvändning• Hiv/aids• Sexuella trakasserier och våldtäkt, diskutera att det ofta sker mellan personer som känner varandra• Vad säger lagen?

Röda tråden

Mellan raderna

Kondomboken

Film: När AIDS kom till Sverige

Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan

54

Alla elever har rätt till sex- och samlevnadsundervisning och denna ska vara likvärdig, det vill säga att alla elever ska få ungefär samma undervisning. Så är dock inte alltid fallet. Undervisningens kvalitet varierar både mellan skolor och inom samma skola.

I Lund har kommunen tagit ett samordningsansvar för att alla skolor i kommunen ska ha en bra sex- och samlevnadsundervisning. Med enkla medel kan man nå långt. ”Lika för alla!” beskriver hur Lunds kommun gått tillväga.

”Lika för alla! Att stärka likvärdigheten i skolans sex- och samlevnads-undervisning” vänder sig till politiker, kommunala förvaltningar och rektorer och lärare.

lika fÖr alla! - rfsu.ineko.serfsu.ineko.se/files/sv-se/26848/relatedfiles/rfsu_likafor...

Documents