lek och drama - högskolan dalarna · 2019. 2. 11. · drama och verbal förmåga...
TRANSCRIPT
Lek och Drama
Susanne Rosén12 september 2018
Susanne Rosén 2017-11-28
Lek och drama i relation till språkutveckling
• Utgångspunkter• Lek• Drama• Sammanfattning
Susanne Rosén 2017-11-28
http://www.youtube.com/watch?v=v0vKznh9wfA
Susanne Rosén 2017-11-28
Teori – tankeverktyg för att belysa och tolka aspekt (aspekter) av en företeelse
Susanne Rosén 2017-11-28
Beroende på vilket
perspektiv vi har
så ser vi saker på
olika sätt.
Det teoretiska
perspektiv vi
använder
påverkar vad vi
ser och hur vi
tolkar det vi ser.
Susanne Rosén 2017-11-28
KOMMUNIKATION
Från latinets communicare som betyder att göra något gemensamt
Susanne Rosén 2017-11-28
KOMMUNIKATION
kroppspråkröstenorden
Det vi säger och det vi gör
Susanne Rosén 2017-11-28
Här står jag och pratar.
Det var äppelmos i burken.
Susanne Rosén 2017-11-28
Ett vidgat språkbegrepp
Språkbegreppet innefattar gester, miner, kroppshållningar, situationsbestämda handlingssätt etc. Detta vida språkbegrepp innefattar en mängd medel som tillsammans utgör brukssituationen för verbalspråket. Verbala utsagor kan betyda helt olika saker beroende på sammanhang.
(Wittgenstein, 1953/1992)
Susanne Rosén 2017-11-28
Ibland förstärker kroppsspråket det som sägs med ord
Ibland kompletterar kroppsspråk och ord varandra
Ibland kan kroppsspråk och ord uttrycka olika/motsägelsefulla saker
Ibland uttrycks saker enbart med kroppsspråk
Susanne Rosén 2017-11-28
Multimodalitet
Olika kroppsliga uttryck, t ex gester, miner, blickar och rumslig position används simultant.
Olika meningsskapande tecken, modes används simultant vilket innebär att interaktionen och kommunikationsprocessen är multimodal (Østern, 2011).
Olika modes, innehåller och uttrycker olika sätt att skapa mening. Det innebär att allt inte direkt kan överföras från ett mode till ett annat (Kress, 2010).
Susanne Rosén 2017-11-28
Lekens egenvärde för sin egen skull lek för lärande
Susanne Rosén 2017-11-28
Rosseau - Barnet
som natur.
Den vuxne anpassa
sig efter barnet.
Barnet som oskyldigt
och rent –
Självreglering, den
fria leken
Susanne Rosén 2017-11-28
Psykodynamiskt orienterad teori – ett
exempel
Erik Homburger Erikson – Psykosocial utveckling i olika,
hierarkiskt ordnade stadier. Varje
stadium innebär mognadskris.
Genom leken lär sig barnet att klara av
verkligheten.
Susanne Rosén 2017-11-28
Kognitiva (konstruktivistiska) teorier
Perception- erfara med sinnen
Reception- ta emot sinnesintryck
Individens konstruktion av mening och begrepp
Jean Piaget – Kognitiv utveckling sker enligt olika stadier från
sensomotoriskt stadium via konkreta
tankeoperationer mot alltmer abstrakt
tänkande. Från funktionslekar till symbollekar
Assimilation – Anpassning av nya erfarenheter till befintliga
handlingsmönster – Lek
Ackomodation – Anpassa sig själv till nya handlingsmönster
– Lärande
Imitation – Enbart ackomodation. Modellinlärning
Susanne Rosén 2017-11-28
som - om
Susanne Rosén 2017-11-28
Utvecklingspsykologiska perspektiv
Samspelsteori (Stern) – Intoning leder till samspel
Intersubjektivitet – ömsesidighet
Självkänsla och motivation
Anknytningsteori (Bowlby) – Känsla av trygghet, trygg bas
Våga utforska och leka
Susanne Rosén 2017-11-28
Kommunikation som dialogisk relation
Susanne Rosén 2017-11-28
Sociokulturell teori
Lev S. Vygotskij - Social och kulturell påverkan på mentala processer.
Man kan inte leka det man inte har erfarenhet av.
Proximal utvecklingszon ”I leken blir barnet huvudet högre än sig själv” (Vygotskij ,1978)
Susanne Rosén 2017-11-28
kopiering Utforskande av möjliga sätt att uttrycka/utföra enhandling. Skapande av nyttsätt att uttrycka/utföra en handling.
Imitation
Susanne Rosén 2017-11-28
”Barnets lek fungerar mycket ofta bara som ett eko av vad
det sett eller hört från de vuxna, men icke desto mindre
reproduceras aldrig i leken dessa element ur barnets
tidigare erfarenhet exakt sådana som de var i verkligheten”
(Vygotskij, 1930/1995, s. 15).
Susanne Rosén 2017-11-28
som - om
Susanne Rosén 2017-11-28
Forts. sociokulturella perspektiv
Kommunikationsteorier:
Bateson – Text (lekens innehåll) måste förstås i sin kontext
Metakommunikativa signaler
Mikhail Bakhtin – Dialogisk relation
Mening och förståelse skapas i dialogen
Susanne Rosén 2017-11-28
Turtagande
Samstämmighet
Överenskommelse
Susanne Rosén 2017-11-28
https://www.youtube.com/watch?v=fhjTjhX4nT4
Kritiska teorier
En kritisk teori granskar samhälleliga företeelser
kritiskt.
T ex vad lek anses vara och ges förutsättningar att
vara inom en viss samhällelig kontext.
Susanne Rosén 2017-11-28
Måste leken vara nyttig för att ha ett värde, eller
kan dess värde också/eller enbart vara att den är
rolig och en del av livet självt?
Susanne Rosén 2017-11-28
Upp och ner visan
Upp och ner, ner och upp. Grisen gal i granens topp.
Och en mus , i vårt hus
svär och tuggar snus.
Lammet skäller, värper karameller,
hunden jamar, lilla grisen gal.
Opp och ner, ner och upp. Grisen gal i granens topp.
Och vår ko, må ni tro, han ska ut och ro.
Geten dansar, tuppen har fem svansar,
oxen kacklar , lilla grisen gal.
Upp och ner, ner och upp, grisen gal i granens topp.
Och vår katt, han tror att, myssan är en hatt.
Hönan jagar, räv i våra hagar,
kossan gnäggar , lilla grisen gal.
Upp och ner, ner och upp, grisen gal i granens topp
och vår stut flyger ut. Nu är visan slut.
https://www.youtube.com/watch?v=YxaFt1drQKI
Susanne Rosén 2017-11-28
Drama kommer från det grekiska ordet dráo som betyder handling
Drama
Susanne Rosén 2017-11-28
konstnärlig uttrycksform pedagogisk metod
Susanne Rosén 2017-11-28
tematiskt innehåll
Socialt samspel Konstnärlig form
Dramas olika aspekter
Susanne Rosén 2017-11-28
tematiskt innehåll
Socialt samspelKonstnärlig form
I De olika aspekterna finns alltid närvarande men kan vara mer
eller mindre i förgrunden eller bakgrunden beroende på
undervisningens syfte
Susanne Rosén 2017-11-28
I dramapedagogisk verksamhet används fantasi och konstnärliga symboler när människor tillsammans skapar fiktiva situationer av verkligheten... Deltagarna upplever situationen med sina kroppar, känslor och intellekt, både som medskapare av situationen och som betraktare av situationen. I bearbetningen... möjliggörs en reflexionsprocess vars innehåll påverkas av syftet med verksamheten.
(Sternudd 2000, s.16)
Susanne Rosén 2017-11-28
Multimodalitet
Olika meningsskapande tecken, modes används simultant vilket innebär att interaktionen och kommunikationsprocessen är multimodal (Østern, 2011).
Olika kroppsliga uttryck, t ex gester, miner, blickar och rumslig position används simultant.
I drama utforskas såväl kroppsspråk (kroppsliga och rumsliga aspekter) som olika aspekter av kommunikation mellan människor (social interaktion).
Susanne Rosén 2017-11-28
Dramalek –utforska i roll
Susanne Rosén 2017-11-28
Lek och drama
Samma estetiska grundelement:• Roll• Handling• Rum och tid• Dramatiska verkningsmedel – spänning
kontrastsymbolerritualerrytm
Skillnad:I leken förfogar deltagarna i leken över grundelement och verkningsmedel.I drama finns en ledare som medvetet använder dessa.
(Heggstad Mjaaland, 2012)
Susanne Rosén 2017-11-28
Den dramapedagogiska verktygslådan
Susanne Rosén 2017-11-28
Lärarens roll
Susanne Rosén 2017-11-28
Att vara lärare i roll
Susanne Rosén 2017-11-28
https://www.youtube.com/watch?v=F4nmtPM6qI0
Susanne Rosén 2017-11-28
Den dramapedagogiska verktygslådan innebär:
• att leda med kropp, röst och känsla i fiktiva rum
• att leda med och i fiktion
• att leda med berättelsens dramaturgi
• att leda med agerande berättande så som lärare i roll
• att leda med regi
• att leda med och i dialog
(Holmgren-Lind, 2011, s. 95)
Susanne Rosén 2017-11-28
Drama och verbal förmåga – överspridningseffekter
Ann Podlozny (2000; Podlozny, 2001) har analyserat en stor mängd undersökningar av pedagogiskt drama i skolan, dvs. av dramatisering av berättelser som en metod inom olika skolämnen.
Podlozny fann ett klart belagt samband mellan deltagande i pedagogiskt drama och förståelse av berättelser, allmän läsförståelse, språklig medvetenhet, muntlig framställning och skrivning (inkl. medvetenhet om målgrupp, disposition och utarbetande i detalj).
Slutsatsen att pedagogiskt drama inte bara hjälper barn att bättre förstå de texter de spelar; drama som metod hjälper dem också att förstå texter som de inte spelat upp.
Susanne Rosén 2017-11-28
Hare av Albercht DürerSusanne Rosén 2017-11-28
Den lilla haren som försvannEtt dramaförlopp med små barn
Utgångspunkt och start
Harar har svans (roller)
Harar kan hoppa och rulla
Harar hittar alltid mat
Harar kan nosa (förbereda för uppdraget)
Oväder i skogen (dramatisk stegring)
Vi hittar den lilla haren (upplösning och avslut)
Susanne Rosén 2017-11-28
Språkutveckling genom lek och drama (några likheter)
Multimodalitet
Kommunikation i handling och om handling
Överenskommelser
Berättarstruktur
Utforska begrepp och sätt att uttrycka sig
Både i leken och i roll i drama kan barnet bli ”huvudet högre än sig själv”
Susanne Rosén 2017-11-28
Susanne Rosén 2017-11-28
TÄNK DIG
Tänk dig en kulle- en röd liten dörrvid dess fot bland stenar och mossaoch slingrande rot.
Tänk digEn söt liten portklappEn fotskrapa med En nyckel med snirklarEtt urgammalt vred.
Tänk digDu smyger till dörren i kullenDu tar i låset – du knackar,men ingen ger svar.
Tänk digSå öppnar du dörrenSå stiger du nerI kullen i skogenVad händer det mer?
(Okänd författare. Ur Sagostunden 2, red. Marianne Söderbäck.)
ReferenserAskland, Leif & Sataoen, Svein Ole. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns barndom. Stockholm: Liber.
Berggraf Saebø, A. (2003). Drama i barnehagen. Oslo: Universitetsförlaget.
Bergström, Matti. (1997). Svarta och vita lekar. Wahlström & Widstrand.
Burton, G. & Dimdleby, R. (1997). Oss emellan – mellanmänsklig kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (Red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2011) Dramabok. (2:a rev. upplaga). Stockholm: Liber.
Forsberg Ahlcrona, M. (2009). Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Hangaard Rasmussen, T. (2016). Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, L. (1987). Lära i lek och drama. Stockholm: Natur & Kultur.
Holmgren-Lind, L. (2007). Pedagogiskt drama – I skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Licentiatavhandling, Linköpings universitet. Linköping Studies in Arts and Science.
Holmgren-Lind, L. (2011). Dramapedagogen i förskolan. I: Österlind, E. (Red.). Drama – ledarskap som spelar roll, (s. 81-97). Lund: Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London and New York: Routledge.
Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar. Stockholm: Liber.
Lindqvist, G. (1995). The Aesthetics of Play: A Didactic Study of Play and Culture in Preschools. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.Mead, Georg H. 1934/1995). Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Argos.
Susanne Rosén 2017-11-28
Referenser (forts.)Mjaaland Heggstad, K. (2012). 7 veier til drama: Grunnbok i dramapedagogikk for laerere i barnehage og skole. Bergen: Fagbokforlaget.
Nilsson, B. & Waldermarson, A-K. (2007). Kommunikation: Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, Birgitta Knutsdotter. (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.
Olofsson, Birgitta Knutsdotter. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Podlozny, A. (2000). Strenghtening verbal skills through the use of classroom drama: A clear link. Journal ofAesthetic Education, 34(3/4), 91-104.
Rasmussen, B. (2008). Beyond imitation and representation: extended comprehension of mimesis in drama education. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 13(3), 307-319.
Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.
Sternudd, M. M. F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: Fyra dramapedagogiska perspektiv –dramapedagogik i fyra läroplaner. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för pedagogik.
Sørensen, M. (2015). Drama, æstetisk læring og utvikling af dramatisk legekompetence i børnehaven. Doktorsavhandling. Aarhus Universitet. Institut for Uddannelse og Pædagogik.
Vygotskij, Lev S. (1930/1995). Fantasi och lek i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek. Forskning i fokus, nr. 17. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Wertsch, James V. (1998). Mind as action. New York, Oxford: Oxford University Press.
Wittgenstein, L. (1953/1992). Filosofiska undersökningar. Stockholm: Thales.
Øksnes, Maria. (2011). Lekens flertydighet. Stockholm: Liber.
Østern, A-L. (1994). “Sol, sol! – Jag vill va’ solen” Kontextbyggande och perspektivbyten i barns berättande och drama. Doktorsavhandling. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten.
Østern, A-L. (2011). Transformation. In Schonmann, S. (Ed.) Key Concepts in Theatre/Drama Education (pp. 59-63). Rotterdam: Sense Publishers. Susanne Rosén 2017-11-28