EMIL

elenergi

olja

fjärrvärme

koldioxidgruv och mineral

rening

kväve

gasol

utsläpp

uthållighet

restvärme

kemilivsmedel och drycker

svavel

kostnadsminskning

massa- och papper

verkstad

livscykelkostnad

stål och metall

lönsamhet

Energieffektiviseringi industrinBra för lönsamhet och miljö!

1

Förord

Den svenska industrin svarar för 40 % av Sve-riges energianvändning. Industrin är modernoch konkurrenskraftig i en internationell jäm-förelse. På miljösidan har omfattande insat-ser genomförts och det finns ISO och EMASnormer som hjälp i miljöarbetet.

I det miljöarbete som hittills har genomförtshar inte energianvändningen fått samma upp-märksamhet som de rena miljöfrågorna. Detfinns dock en klar koppling mellan storlekenpå energianvändningen och miljöpåverkan.Denna koppling har blivit mer uppmärksam-mad i den nya miljöbalken. Naturvårdsverketsintresse för energianvändningsfrågor inomindustrin har därför ökat.

Statens energimyndighet är den centrala myn-digheten på energiområdet i Sverige. Uppdra-get är att skapa förutsättningar för ett nytt ener-gisystem som bygger på miljöhänsyn, ekono-misk bärkraft och trygg försörjning. Myndig-heten verkar även för en effektivare energian-vändning. Ett flertal forsknings- och utveck-lingsprogram ska bygga upp ny kunskap, ledatill teknikgenombrott och underlätta mark-nadsintroduktion av ny teknik.

Industrin har höga krav på lönsamhet vilketbl a medför att produktionskostnaderna måstesänkas genom lönsamma åtgärder, utan attmiljön påverkas negativt.

Målen med skriften är att:• visa konkreta praktiska exempel från svenska

företag på åtgärder som genomförts för atteffektivisera energianvändningen och presen-tera resultat som uppnåtts.

• stimulera fler företag att arbeta med energi-effektivisering

Det centrala budskapet i rapporten är att effek-tivare användning av energi leder till ökad lön-samhet, mindre miljöpåverkan och ofta ävenfördelar i produktionen.

Den primära målgruppen för skriften är före-tagsledningar inom industriföretag.

Skriften kan med fördel läsas av övriga per-soner inom företag, myndigheter och utbild-ningsanstalter som är intresserade av energi-effektivisering inom industrin.

Skriften har tagits fram av en grupp beståendeav Ulrika Uggla från Energimyndigheten,Anita Lundström, Bo Jansson och Bengt Jo-hansson från Naturvårdsverket och Jan Fors,EnerGia AB, som även är huvudförfattare.

Ett stort tack till alla personer som bidragitmed underlagsmaterial och som läsaren kankontakta för ytterligare information. Namn,företag och telefonnummer finns noterat i an-slutning till de enskilda exemplen.

Anm: Samtidigt med denna skrift, EMIL 1, ger Energimyndigheten ut en skrift, EMIL 2, som belyser energi-användningen inom industrin. De energiintensiva branscherna massa och papper samt järn och stål behand-las mest detaljerat.

2

Innehåll

1 Några kommentarer om energi-effektivisering inom industrin ............................................. 3

2 Effektiviseringar kan uppnåspå många olika sätt ........................................................... 5Sänk energikostnaderna i befintlig utrustning idag! ............................... 5Energieffektivisering med hjälp av nya komponenter ............................. 6Stora investeringar – stora effektiviseringar .......................................... 9

3 Energieffektivisering i praktiken ....................................... 10Genomförda åtgärder med resultat .................................................... 10Effektivisering inom två företag .......................................................... 28

Thorn Lighting AB ..............................................................................................28Scania Partner AB ..............................................................................................30

Energisamarbeten mellan industrier och kommuner ............................. 32

4 Miljöaspekter .................................................................. 34Energi och miljö – ett allt tydligare samband ...................................... 34Miljöbalken...................................................................................... 37Energimärkning................................................................................ 39

5 Hur gå vidare? ................................................................ 40

Bilaga 1 .......................................................................... 41Energieffektivisering – en kort tillbakablick ......................................... 41

3

Vad menas medenergieffektivisering?Kort uttryckt handlar det om att ”krama ut”mer nytta från varje tillförd kWh. För en gi-ven produktion minskar då energiinköpen ochdärmed energikostnaderna vilket bidrar tillökad konkurrenskraft hos företaget. Dessutomminskar företagets miljöpåverkan.

Går det att få ut mer nyttafrån den inköpta energin?Svaret på den frågan är JA, utan tvekan. Dettagäller i alla företag.

När man framför budskapet att energianvänd-ningen inom Ditt företag går att effektiviserafår man normalt något av följande svar:

• Det är möjligt. Jag känner till flera projekthos andra företag och vi själva har nogockså genomfört några mycket lyckadeeffektiviseringar – om jag kommer ihåg rätt.Just nu har håller vi på att omorganisera oss/ byta datorsystem / installera ny utrustning/ minska personal /.... / .../... Det betyder attunder det närmaste året kommer vi att ägnaoss åt andra saker som är viktigare. (Sammasvar erhålls vanligtvis nästa år också.) Dettasvar erhålls från en majoritet av företagen.

• Det har jag vetat sedan många år. Vi harotaliga möjligheter till effektiviseringar ochskulle kunna tjäna miljoner men vi har intefått gehör från företagsledningen att jobbamed dessa frågor. (Uppgivenheten liggersom en tung slöja över verksamheten.)Många företag.

• Ja, ja det är lätt att säga för en som inte kanvår verksamhet. Vi har modern utrustning ochvälutbildad personal. Vi ligger mycket bratill i internationella jämförelser med vårakonkurrenter. Vad har du för bevis för att viskulle kunna tjäna pengar genom att användaenergin smartare? (Misstron hotar att dränkabudbäraren.) Ett fåtal företag.

1 Några kommentarer om energi-effektivisering inom industrin

• Vi jobbar redan som tusan med att minskaenergikostnaderna. Sedan företagsledningen”tände till” är detta ett högt prioriterat ar-bete. Får jag berätta om vad vi gjort och vilkafantastiska resultat vi har uppnått......Det härär verkligen ett kul jobb... (Entusiasmenbubblar). Enstaka företag.

Kan energieffektiviseringvara lönsamt?JA! Det finns otaliga exempel på mycket lön-samma energieffektiviseringar. I denna skriftpresenteras ett antal exempel som alla har höglönsamhet.

Varje industri är unikDen svenska industrin består av tusentals fö-retag och det finns inte två företag som är iden-tiska. Det betyder att förutsättningarna förenergieffektivisering är unika för varje före-tag. En åtgärd i ett företag kan därför inte all-tid kopieras av ett annat företag. Det är därförvanskligt att dra generella slutsatser om indu-strins möjligheter att effektivisera utifrån er-farenheterna i det enskilda företaget.

I denna skrift vill vi ge kunskaper, ideer, upp-slag och information och kontakter som kanuppmuntra till aktiviteter inom ditt företag. Viger också tips på ytterligare litteratur inomeffektiviseringsområdet.

Vi tror att det finns ett värde i att presentera ettantal exempel från verkligheten för att visa påde möjligheter som fortfarande finns att för-bättra energiutnyttjandet, miljön och samtidigtsänka kostnaderna i företagen.

Vi är naturligtvis medvetna om att läsaren kan,helt korrekt och invändningsfritt, avfärda allaexempel som ”icke-relevanta för min verksam-het” just på grund av att varje företag är unikt.Läsare med ett mer kritiskt sinnelag kansketänker ”om det finns möjligheter att sparapengar och minska utsläppen i andra företag

4

så bör det väl rimligen också finnas det i mittföretag”. Detta kan bli startpunkten för energi-effektiviseringarbetet.

Vinster med effektiviseringAtt åtgärder för effektivare energianvändningleder till minskade energikostnader är lätt attförstå. Att dessutom kostnader för underhållav utrustning, kassation i produktionen etc kanminska avsevärt är mindre känt.

Det finns företag som utrustar alla nya elmo-torer med frekvensomriktare för att kunnastyra processer och klimatanläggningar påbästa möjliga sätt och samtidigt minimeraunderhållet. Den sänkning av energikostnadensom erhålls är en ytterligare pluspost.

Andra företag har funnit att kassationen i pro-duktionen har minskat kraftigt när åtgärder föreffektivare energianvändning har införts. Deminskade kostnaderna för kassationen i exem-

pelvis torkprocesser kan vara många gångerhögre än minskningen av energinotan.

Vissa företag har även funnit att förbättradproduktkvalitet går hand i hand med effekti-vare energianvändning. Det är inte lätt att vär-dera kvalitetsförbättringar i kronor men att devärderas högt är helt klart.

Medvetandet om att det råder ett samband mel-lan energianvändning och miljöproblem harvuxit under de senaste decennierna. Ett uttryckför detta är att effektiv energianvändning ingåri hänsynsreglerna i den nya miljölagstiftningen(Miljöbalken). Vinster i form av mindre miljö-påverkan kan också bidra till att förbättra före-tagets image. Effektiv energianvändning ingårofta som en viktig del i olika miljöledningssy-stem som EMAS och ISO 14001.

5

Det finns 1000-tals olika åtgärder som på etteller annat sätt kan bidra till att effektiviseraenergianvändningen inom industrin. Det kanvara allt från enkla åtgärder som att släckaonödig belysning till investeringar i stora sys-tem för energiåtervinning. Handfasta tips ochråd på konkreta åtgärder finns i den litteratursom anges i kapitel 5.

I det praktiska effektiviseringsarbetet är ingå-ende kunskaper om hur energin verkligen an-vänds inom företaget av avgörande betydelse.Kunskaperna kan till stor del erhållas genommätningar för att ta reda på vad som händer ianläggningen varje minut eller till och medvarje sekund i vissa fall. Kunskaperna doku-menteras och sammanställs lämpligen i enenergikartläggningsrapport.

I detta kapitel kommenteras, på ett mer över-gripande sätt, tre olika huvudtyper av åtgär-der i förhoppningen att hjälpa läsaren att ”seskogen för alla träd”.

Den första huvudtypen avser åtgärder i befint-lig utrustning, den andra typen avser effektivi-sering genom inköp av enskilda komponen-ter och slutligen kommenteras möjligheternatill effektivisering i samband med stora inves-teringar i nya produktionsutrustningar etc.

Sänk energikostnadernai befintlig utrustning idag!De enklaste och mest lönsamma åtgärdernaär att stänga av befintlig utrustning som är idrift helt i onödan. Arbetet ligger i att upp-täcka dessa förbrukningar. Bäst görs detta ge-nom att besöka anläggningarna vid tidpunk-ter när ingen eller liten verksamheten pågår,dvs kvällar och helger och kritiskt granska ochifrågasätta allt som förbrukar energi.

2 Effektiviseringar kan uppnåspå många olika sätt

Exempel på kritiska frågor är:

• Varför ventileras lokalerna?

• Varför går kompressorerna?

• Varför pyser det om tryckluftnätet?

• Varför går hydraulaggregaten?

• Varför går kylvattenpumparna?

• Varför är inte fönster och dörrar ordentligtstängda?

• Varför är belysningen tänd?

• Varför .....

Genom att stänga av utrustningarna och se tillatt lämpliga personer sköter detta fortsätt-ningsvis kan energikostnaderna sänkas redanidag och stora pengar sparas. Tänk på att enminskning av uttagen genomsnittlig eleffektfrån nätet på blott 30 kW betyder minskadeelkostnader med 100 kkr/år. Anskaffning avtidur eller annan utrustning som stänger avutrustningar blir mycket lönsamma – se ex-empel från bl a ABB i kapitel 3.

Det kanske kan verka förvånande att det finnsutrustningar som är i drift helt i onödan. Omman emellertid tänker på att det inom ett endaföretag kan finnas bl a ca 2 000 elmotorer fördrift av pumpar, fläktar, hydraulaggregat, rull-banor mm och ca 6 000 belysningsarmaturerutspridda i lokaler med en sammanlagd golv-yta på 200 000 m2 så är det lättare att förståatt det finns utrustningar som körs på fel sätt.(Siffrorna avser ett stålföretag)

Övriga åtgärder i befintlig utrustning kanhandla om att ändra inställningar i reglerut-rustningar, att ändra beteenden hos persona-len, att utbilda personalen så att de kan upp-täcka felaktigheter som bidrar till ökad energi-

6

förbrukning, att fördela om produktionenmellan dag och natt för att bättre utnyttja lägreelpriser nattetid, att införa mätare som möjlig-gör korrekt interndebiteringar och uppfölj-ningar, att införa mätutrustning som visar trend-kurvor och inte bara månadsvärden etc.

Energieffektivisering med hjälp avnya komponenterEn annan typ av åtgärder innebär anskaffningav nya komponenter. Det kan t ex handla omatt ersätta gamla pumpar och fläktar med nyaeffektivare enheter som är anpassade till ak-tuella flöden, att installera frekvensomriktaretill motordrifter, att installera värmeväxlare förvärmeåtervinning, att köpa högeffektiva elmo-torer i stället för de vanliga typerna vid motor-inköpen, att installera datorsystem för över-vakning och begränsning av uttagen eleffektfrån nätet, att byta äldre portar till nyare.

LCC-kalkyler hjälper Dig att väljaenergieffektiva komponenterLCC betyder Life Cycle Cost, dvs livscykel-kostnad. Med hjälp av en LCC-kalkyl kan Duvälja den utrustning som ger den lägsta totalakostnaden för företaget under komponentenshela livslängd. I dag köps oftast den kompo-nent som har lägsta inköpspriset utan hänsyntill drift- och underhållskostnaderna. I sin enk-laste form kan LCC beräknas enligt den inra-made ekvationen nedan.

Nusummefaktorn bestäms av den ekonomiskalivslängd och den räntenivå som förutsätts ochkan erhållas från diagrammet nedan.

Exemplet på nästa sida visar hur LCC-kalky-len påverkar upphandlingen av exempelvis enny pump.

LCC = Investering + (Årlig energikostnad + årlig underhållskostnad) x nusummefaktorn

Kalkylränta

0

5

10

15

16%14%12%

10%

8%

6%

4%

20Livslängd år

Nusummefaktor

151050

7

Energikostnader 93 %

Investering 3 %Underhåll 4 %

Pump 130 kW

LCC-kostnad (10 år, 10 %): 2 400 000 kr

Ex: Inköp av pump med effektbehovet 130 kWFörutsättningar vid traditionellt inköp.Inköpspris ca 75 kkr

Offerter tas in från olika leverantörer och den somlevererar till lägsta pris får ordern.

Förutsättningar vid inköp med hänsyn tagen tillLCC-kalkyl.Inköpspris ca 75 kkrUnderhållskostnad ca 15 kkr/årEnergikostnad ca 360 kkr/år

(vid elpris 0,3 kr/kWh,8700 h/år)

Livslängd 10 årKalkylränta 10%

Inledande kalkyler visar att nusummefaktorn blir 6,1.Livstidskostnaden för energin blir ca 2 200 kkr ochför underhållet ca 92 kkr. Den totala LCC-kostnadenblir 2 370 kkr.Den procentuella fördelningen av LCC-kostnaden vi-sas i diagrammet.Av diagrammet framgår att inköpskostnaden utgörendast 3 % av LCC-kostnaden medan energin svararför 93 %!

Diagrammet illustrerar vikten av att tänka i livscykel-termer när man handlar upp en energikrävande ut-rustning. Om investeringskostnaden för att få enbättre pump är 10 % högre betyder det ca 8 kkr högreLCC-kostnad. Om den bättre pumpen har en verk-ningsgrad som är blott 0,3 % högre så kompenserardet för det högre inköpspriset. Varje procents ökningav pumpverkningsgraden betyder en sänkning avLCC-kostnaden med ca 30 kkr.Fokus i en upphandling med LCC-kalkyler flyttasfrån investeringskostnaden till verkningsgraden hospumpen.Inför inköpen av nya komponenter kan man få storhjälp av ett antal dokument, s k programkrav samtENEU, se nedan.

ProgramkravPå initiativ av NUTEK (senare genom Energi-myndigheten, se www.stem.se) har ett arbetegjorts av olika expertgrupper med deltagarefrån svensk industri för att ta fram program-krav för fläktar, pumpar, kylkompressorer,tryckluft och för belysning inom industrin.Programkraven är avsedda att användas somett hjälpmedel när man skall handla upp enny utrustning. Det är i samband med nyanskaff-ningar som det gyllene tillfället finns att införaenergieffektiv utrustning som kan bidra till lågadriftkostnader under lång tid.

Programkraven innehåller dels ett allmänt ochförklarande avsnitt om den komponent det gäl-ler, dels en kort introduktion till hur beräkningav livscykelkostnader (LCC) går till.

I programkraven anges att varje anbud som läm-nas skall inkludera en LCC-kalkyl för den ak-tuella utrustningen. Anbudsgivaren skall redo-visa hur det förebyggande underhållet skall ge-nomföras och vara beredd att lämna garantierför LCC-kalkylens tillämpbarhet under den eko-nomiska livslängden.

I programkraven ingår även ett avsnitt där detekniska kraven på utrustningen definieras. Dettasista avsnitt kan med fördel kopieras och använ-das som del av kravspecifikationen i det för-frågningsunderlag som utarbetas inför upphand-lingen. Programkraven kommenteras kort nedan.

Programkrav industrifläktar. För fläktar förkomfortändamål rekommenderas att man föl-jer de anvisningar som ges i ENEU 94. I dessaanvisningar anges eleffektiviteten i VAS-klas-ser (VAS = Ventilation Air Conditioning Sys-tem) där exempelvis VAS 1500 innebär att denspecifika fläkteffekten är högst 1,5 kW/m3/s.För processfläktar hänvisas till VVS AMA 83.Vidare ställs kravet att spjällreglering av fläk-tar ej får resultera i elenergiförluster som över-stiger 15 %.

Programkrav industripumpar. Krav ställs härpå att verkningsgraden för kombinationen pumpoch drivsystem skall vara sådan att den ut-nyttjade motoreffekten i driftpunkten skall ut-göra högst 15 kW per m tryckhöjd och m3/svattenflöde. Om reglering av pumpdriften skergenom strypning får strypförlusterna genom-snittligt ej överstiga 15 %.

8

Programkrav kylkompressorer. Kraven avserfrämst vätskekylaggregat med vätskekyld kon-densor och förångare som arbetar mot en varia-bel kyllast. De värden som garanteras i anbudetskall kunna uppfyllas efter 2 000 drifttimmarvilket betyder att leverantören när han definierarutrustningens prestanda måste ta hänsyn tillsuccessivt försämrad värmeväxling.

Programkrav belysning i verkstadsindustrin.Kraven relateras till de synkrav som respektivearbetsuppgift ställer. Man talar om tre klasser:normala, höga och mycket höga synkrav. Förde olika klasserna ställs dels krav på allmänbe-lysningsstyrka uppmätt 0,85 m över golv, delskrav på belysningsstyrka på synobjektet. Fleraytterligare krav anges som samtidigt ger väg-ledning för valet av belysningsarmaturer m.m.

Programkrav tryckluft. Kraven har här specifi-cerats på områdena användning, distributionrespektive produktion av tryckluft. Kraven gäl-ler praktiskt taget all utrustning som behövs föratt ta fram tryckluft till de olika förbruknings-ställena från fullt utrustad kompressorcentralvia ett rörsystem för tryckluft till den enskildeförbrukaren. Täthetsfrågor är en central del avprogramkraven men även möjligheter tillenergiåtervinning är av stort intresse. I ett av-slutande avsnitt av programkraven beskrivsnågra fall där alternativ till att använda tryck-luft är intressanta, t.ex. eldrift av handverktyg.

Samtliga programkrav försäljs genom Energi-myndigheten i Eskilstuna, tel 016-544 20 00och kostar 50 kr/st.

TeknikupphandlingarTeknikutvecklingen pågår ständigt och stimu-leras ofta av de krav konsumenterna ställer påprodukten. Ofta är det dock svårt att specifi-cera och sammanställa dessa krav så att utrust-ningstillverkaren får en tydlig signal om de ge-mensamma köparintressena. Teknikupphand-ling på statligt initiativ har i vissa fall använtssom ett sätt att stimulera tillverkare av olikautrustningar att utveckla energieffektiv teknik.Genom bildande av beställargrupper som i etttidigt skede förklarar sig beredda att köpa så-dan ny teknik får utvecklingsföretaget ökadeincitament att ta fram den energieffektiva ut-rustningen.

Teknikupphandling har främst avsett utrustningsom används inom flera industribranscher ochsom kan få ett brett genomslag. Elmotorer ärett sådant exempel. Motorer används inom allabranscher och svarar för ca 65 % av den totalaelanvändningen inom industrin vilket motsva-rar mellan 30 och 35 TWh/år. Genom en inter-nationell teknikupphandling via InternationalEnergy Agency (IEA) har högeffektiva el-motorer tagits fram som kan bidra till att minskaelbehovet för motordrifter inom industrin. Täv-lingen vanns av ABB som tagit fram en 5,5 kWelmotor med verkningsgraden 90,5 % och en75 kW motor med verkningsgraden 96 %.

Ett annat område där det fanns ett generellt in-tresse för bättre tekniska lösningar är industri-portar. Krav ställdes på att portar skulle öppnasoch stängas på sådant sätt att värmeläckaget utgenom de öppnade portarna minskade väsent-ligt. Som resultat av den teknikupphandling somgenomfördes presenterade Allhabo i Örebro ochNomafa i Halmstad lösningar som har lett tillen minskning av energiförlusterna med minst30 %. De nya portarna har en intelligent ochflexibel styrteknik som gör det möjligt att ma-növrera portarna snabbare med bibehållensäkerhet.

Teknikupphandlingar har även bedrivits på om-råden som är av intresse för bostadssektorn, bl.a.gällande vitvaror, fönster, ventilation m.m.

Närmare information om utrustningar somteknikupphandlats kan erhållas hos Energi-myndigheten, tel 016-544 20 00.

ENEU 2000ENEU 2000 är anvisningar för upphandlingav energikrävande utrustning och maskinerinom industrier och kommuner. ENEU 2000har tagits fram av Sveriges Verkstadsindustriermed stöd från Energimyndigheten. Materialetär en omarbetning, revidering och sammanslag-ning av dokumenten ENEU 94 och ENEU 94K.

Anvisningarna skall kunna användas vid pla-nering, projektering och upphandling av såvälbyggnadsanknuten som produktionsanknutenutrustning vid ny- och ombyggnad. De är utfor-made så att man vid offertjämförelser skall be-räkna summan av investeringskostnaden och

9

livscykelenergikostnaden för respektive utrust-ningsalternativ. I en fullständig beräkning avlivscykelkostnaden ingår även underhålls- ochmiljökostnader men i sin grundversion harENEU 2000 exkluderat dessa termer.

Anvisningarna innehåller ett huvuddokumentmed beskrivning av metodik samt diskussionoch motivering av ställda krav och föreslagenmetodik, vidare riktlinjer för energieffektivprojektering och upphandling. Dessa riktlin-jer för energikrävande utrustning (luftbehand-ling, pumpar, belysning etc) finns beskrivnasom deldokument i fristående moduler ellersom kapitel i en pärm tillsammans med huvud-dokumentet, juridik etc. En metod anvisas föranvändning av livscykelenergikostnaden somdel av den ekonomiska värderingen vid upp-handling. Praktiska hjälpmedel att använda fördenna värdering föreligger i ENEU 2000 i formav beställaranvisningar och ett blankettsystemför beräkningen av livscykelenergikostnaden.Dataprogrammen som finns för ENEU 94 kom-mer att anpassas till det nya ENEU 2000. Dekommer att finnas tillgängliga under år 2001.

Ett viktigt moment vid uppföljning och kon-troll av de i anbuden redovisade och garantera-de livscykelenergikostnaderna är att mätmeto-derna är preciserade för de fältmätningar somkan komma att genomföras. Mätmetoder, mät-punkternas placering och vilka krav som skallgälla bör framgå av entreprenadhandlingarna.Om avvikelser konstateras mellan garanteradoch vid kontroll beräknad livscykelenergikost-nad så skall sådana avvikelser kopplas till pres-tationsbonus eller prestationsviten. Detta gerentreprenören/leverantören intresse av att ävenefter upphandlingen sträva efter att utrustningenskall ha så låg energianvändning som möjligt.

ENEU 2000 kan med fördel inkluderas i före-tagens miljö- och kvalitetssystem som riktlin-jer för inköp/försäljning, samt utnyttjas av kon-sulter och entreprenörer i samband med upp-drag.

ENEU 2000 kan anskaffas genom Industri-litteratur AB i Stockholm, tel 08-783 87 70.

Stora investeringar –stora effektiviseringarInom den tyngre industrin bestäms energiför-brukningen i stor utsträckning av de proces-ser som används. I samband med förnyelseav processutrustningen kan stora sänkningarav energiförbrukningen ofta åstadkommas. Ef-tersom livslängden på processutrustningar ärlång, flera tiotals år, är det av avgörande be-tydelse för energieffektiviteten under lång tidframåt att processutrustningarna är lämpligtutformade även ur energisynpunkt.

Detta innebär bl a att energi- och mediasystemi den nya processen så långt det är möjligt börutformas så att de ”passar ihop” med befint-liga system inom industrin. Därigenom ska-pas förutsättningar t ex för att spillvärme frånden nya processen kan användas inom de be-fintliga anläggningarna eller att spillvärmefrån befintliga anläggningar kan användas iden nya processen för att minimera primär-energibehovet.

Kanske kan spillvärme, om den har lämpligtemperatur, säljas till närbeläget fjärrvärme-nät eller industri. I kapitel 3 finns korta be-skrivningar av ett 10-tal energimässiga sam-arbeten mellan industrier och fjärrvärmenät ikommuner.

För ett företag som vill effektivisera sin ener-gianvändning är inte stora investeringar detförsta man bör undersöka. Att effektiviserabefintlig utrustning och investera i nya kom-ponenter ger snabbare resultat.

Men när det är dags för stora investeringar,av vilka skäl det än må vara, är det dock oer-hört viktigt att ha energimässiga kunskaper föratt kunna ställa de rätta energikraven på dennya utrustningen så tidigt som möjligt i projek-teringsarbetet.

10

Genomförda åtgärder med resultatI detta kapitel redovisas kort ett antal exem-pel på lönsamma åtgärder. Exemplen har häm-tats från företag i olika branscher men de pre-senteras inte branschvis eftersom de flesta åt-gärderna eller principerna kan tillämpas i flerabranscher.

De exempel som beskrivs handlar om:

• Elmotorer som inte behövdes

• Lönsam renovering av vakuumpumpar

• Onödiga pumpar

• Reglering av processvattenpump

• Reglering av processventilation

• Förbikoppling av processventilation

3 Energieffektivisering i praktiken

Anm: En kort återblick på energieffektivisering efter energi-krisen på 1970-talet finns i bilaga 1.

• Byte av fläktar

• Manuellt ”årsur”

• Ugnsinbyggnad

• Pump med fel rotationsriktning, pumphjuloch motor

• Varvtalsreglering av kylvattenpump

• Eluttaget från nätet kan styras och kostna-derna sänkas

• Ökad energiåtervinning från tryckluftkom-pressorer

• För stor kompressor ger onödigt hög elräk-ning.

• Tidur minskar ventilationen med 75%.

• Fördubblad belysning och halverad elkostnad.

11

Foto: Hans Blomberg

Elmotorer som inte behövdesBeskrivning. LKAB använder kraftiga elmo-torer för att driva bandtransportörer i sovrings-verket i Kiruna. Tillsammans med Vattenfallgenomfördes noggranna mätningar av eleffekt-behovet under drift. Det visade sig att effekt-uttaget var 370 kW men att den installeradeeffekten var 900 kW (två motorer på vardera450 kW).

Åtgärd. Den ena av de två motorerna, medtillhörande växellåda, kunde demonteras.

Samma åtgärd kunde genomföras på totalt 8st bandtransportörer med lika stora installe-rade effekter.

Resultat. Sänkta elkostnader med 1 Mkr/år,lägre underhållskostnader genom att 8 st mo-torer och 8 st växellådor demonterats, lägrereaktivt effektuttag mm.

Lönsamhet. Pay-off tiden är cirka 0,3 år (medhänsyn tagen till kostnaderna för mätningar-na på motorerna)

KontaktpersonerLennart Mukka, LKAB Tel: 0980-710 00

Rick Abrahamsson, Vattenfall AB Tel: 0920-770 04

12

Beskrivning. Vid LKABs anrikningsverk iSvappavaara användes 10 st stora vakuum-pumpar för att avfukta 5 st filter. Mätningar avpumparnas effektivitet visade att kapaciteten varkraftigt nedsatt genom slitage eftersom pum-parna arbetar i en ”tuff” miljö.

Åtgärd. Sex stycken vakuumpumpar har reno-verats genom att belägga insidan med keramisktkompositmaterial. Detta ersätter borteroderatgods och ger en mycket slät invändig yta. Vissaslitna delar har ersatts med nya delar. Pumpar-nas prestanda blir lika bra som för nya pumpar

Foto: Motala verkstad Beläggning med kompositmaterialDemonterad vakumpump Foto: Motala verkstad

– eller bättre. Nu används totalt 5 st vakuum-pumpar (en per filter) och en står som reserv-pump.

Resultat. Kostnaden för renoveringarna upp-gick till ca 1,5 Mkr, Elanvändningen har mins-kat med 8 000 MWh/år vilket betyder ca 2Mkr/år lägre elkostnader. Övriga fördelar äratt processen fungerar bättre och att underhål-let av 5 st pumpar eliminerats (nu avställda),

Lönsamhet. Pay-off tid ca 0,75 år.

Lönsam renovering av vakuumpumpar

KontaktpersonerSture Ringholt, LKAB Tel: 0980-728 11

Jan-Erik Djuplin, Motala Verkstad Tel: 0141-229 900

13

Beskrivning. I ett industriellt hetvattennät fannspumpar som var utslitna. Innan pumpbytenaskulle genomföras gjordes enkla temperatur-mätningar i undercentralen där pumparna varplacerade. Mätningarna av temperaturer före ochefter pumparna på tillopps- och returledningarnagav obegripliga resultat. Isoleringar demonte-rades och man fann då att det fanns en helt onö-dig förbindelseledning mellan tillopps- ochreturledningen. Den hade monterats i sambandmed utbyggnaden av nätet för ca 25 år sedan.

Åtgärd. Pumparna, vardera på 11 kW, demon-terades och förbindelseledningen togs bort.

Resultat. Elkostnaderna minskade med ca 25kkr/år. Investering i nya pumpar kunde undvi-kas och framtida underhåll eliminerades. Dess-utom ökade framledningstemperaturen på het-vattnet i nästa fabriksbyggnad vilket medfördeeffektivare avfettning av produkterna.

Lönsamhet. Pay-off tid ca 0,6 år. (inklusivekostnader för mätningar och beräkningar).

Onödiga pumpar

Pumpar i undercentral Pumparna är demonterade

KontaktpersonJan Fors, EnerGia AB Tel: 08-514 901 51

14

Beskrivning. Inom en verkstadsbyggnad finnsdet ett system för cirkulerande kylvatten frånen branddamm. Detta kylvatten används blandannat för att kyla elektriska maskiner som ärunder provning i provrummet. Vattnet går efterprovningen tillbaka till branddammen. Kyl-vattenpumparna var inte möjliga att reglera utanhade varit i drift dygnet runt 365 dagar om åretsedan 1970-talet, medförande en elförbrukningpå 350 MWh/år.

Manöverdon i verkstadenFoto: ABB

Reglering av processvattenpumpar. Placering: i grop några hundra meter frånverkstaden.

Foto: ABB

Åtgärd. Pumpen försågs med timer samt manu-ell reglering för att göra det möjligt att stängaav den efter arbetsdagens slut.

Resultat. Elförbrukningen sjönk med 250 MWh/år vilket medförde en besparing på 100 kkr/årvid en investering på 60 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tid ca 0,6 år

Reglering av processvattenpump

KontaktpersonAnders Allander, ABB Motors & Machines Tel: 021-34 08 04

15

Beskrivning. Inom en verkstadsbyggnad finnsdet ett antal processutsug för att få ner haltenstoft eller kemikalier i luften inomhus ur arbe-tarskyddssynpunkt. Dessa var försedda med ma-nuella reglage för till- eller påslag. Disciplinenhos personalen var dålig med att stänga av dessaaggregat då de inte behövdes för produktionen.

Åtgärd. Aggregaten, 20 st, försågs med timerssom stängde av dem automatiskt en viss tid ef-ter användningen samt vid arbetsdagens slut.

Utsugsfläktar och tilluftsaggregat på taket på verkstadsbyggnaden. Foto: ABB

Resultat. Elförbrukningen minskade med 280MWh/år vilket medförde en besparing på 120kkr/år. Dessutom minskade fjärrvärmeförbruk-ningen med 350 MWh/år vilket innebar en yt-terligare besparing på 100 kkr/år. Den totala in-vesteringen var 90 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tid cirka 0,4 år.

Reglering av processventilation

KontaktpersonAnders Allander, ABB Motors & Machines Tel: 021-34 08 04

16

Beskrivning. Inom en verkstadsbyggnad finnsdet ett antal processutsug som via värmeväx-lare är kopplade till tilluftsaggregaten förallmänventilation. För att dessa punktutsug skakunna fungera så måste de stora tillufts-aggregaten vara igång. Detta innebär att vidövertidsarbete, då man kanske behöver användaett enda litet processutsug i en hel verkstads-hall, så måste den stora allmänventilationen varaigång. Detta medför ett stort energislöseri vidövertidsarbete.

Manöverdosa för att öppna spjället och sätta igång utsugsfläktar vid övertidsarbete.Utsugsfläkt med överkoppling till värmeväxlare ochtilluftsaggregat. Försett med ett spjäll som öppnas vidövertidsarbete så att stora tilluftsaggregatet inte behöverstartas. Foto: ABB

Foto: ABB

Åtgärd. Utsugen försågs med överkopplingarsom medförde att allmänventilationen inte be-hövde vara igång. Istället användes ett mindreutsug vid övertidsarbete.

Resultat. Elförbrukningen sjönk med 275 MWh/år vilket medför en besparing på 120 kkr/år viden investering på 100 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tid cirka 0,8 år.

KontaktpersonAnders Allander, ABB Motors & Machines Tel 021-34 08 04

Förbikopplingar för processventilation

17

Beskrivning. Inom en verkstadsbyggnad finnsdet ett antal processutsug som var kopplade tillett och samma frånluftsaggregat. Även om verk-samheten krävde utsug i en enda punkt måstedet stora aggregatet köras, vilket ledde till attsamtliga utsug aktiverades. Detta medförde ettstort energislöseri

Åtgärd. Dessa mindre processutsug försågs medsmå separata fläktar med betydligt lägre ener-giförbrukning.

Resultat. Elförbrukningen minskade med 80MWh/år vilket medför en besparing på 35 kkr/år. Fjärrvärmeförbrukningen minskade med 250MWh/år vilket medförde en ytterligare bespa-ring med 70 kkr. Investeringen uppgick till 90kkr

Lönsamhet. Pay-off tid cirka 0,85 år.

Box för blandning av epoxy. Genom att ha ett mindre,separat utsug för blandningsboxen behövde inte helaavdelningens utsug vara igång dygnet runt. Foto: ABB

Byte av fläktar

KontaktpersonAnders Allander, ABB Motors & Machines Tel: 021-34 08 04

18

Manuell avstängning av allmänventilation. Låst skåp som ingaandra har tillgång till. Foto: ABB

Ett av de stora tilluftsaggregaten för allmänventilation på taket på verkstads-byggnaden. Foto: ABB

Beskrivning. Inom en verkstadsbyggnad finnsdet en allmänventilation som reglerades ner tillsparläge automatiskt efter arbetsdagens slut samtpå lördag-söndag. Detta innebar att dessa ävenvar igång under dagar som t ex långfredagen,nyårsafton, juldagen när dessa inföll under var-dagar. Detta var ett energislöseri eftersom ingenverksamhet då pågick.

Åtgärd. Aggregaten stängdes av manuellt i av-vaktan på installation av årsur.

Resultat. Elförbrukningen minskade med 130MWh/år vilket medförde en besparing på 50kkr/år. Fjärrvärmeförbrukningen minskade med200 MWh/år vilket medförde en ytterligare be-sparing med 60 kkr. Åtgärden krävde ingen in-vestering.

Lönsamhet. Pay-off tid cirka 0 år.

KontaktpersonAnders Allander, ABB Motors & Machines Tel: 021-34 08 04

Anm: Inom ABB Motors & Machines har årsbesparingar på 8 000 MWh el och 4 300 MWh värme uppnåtts 1998 jämfört medförbrukningen 1994. I pengar betyder det ca 4 Mkr/år i lägre energikostnader. Pay-offtiden på åtgärderna totalt är ca 1 år.

Manuellt “årsur”

19

Beskrivning: I ett måleri finns en alkalisk tvätt,en oljeeldad torkugn och en kylzon. Materialetpasserade från tvätten in i ugnen via en sluten”kanal”. Transporten från torkugnen till kyl-zonen skedde däremot öppet i lokalen. Varmluft, ca 140°C, från torkugnen lämnade ugnengenom öppningen där materialet transpor-terades ut. Luften strömmade ut i lokalen ochvädrades bort.

Den isolerade kanalen visas från två håll. Materialet som syns i förgrunden är på väg till tvätten.

Åtgärd: Torkugnen och kylzonen har byggtsihop med en isolerad kanal. Kostnaden för om-byggnaden blev ca 50 kkr.

Resultat: Värmeförlusterna från torkugnen harminskat avsevärt och oljeförbrukningen kundeminskas med 40 m3/år vilket motsvarar 120 kkr.Samtidigt blev arbetsmiljön i måleriet bättre.

Lönsamhet. Pay-off tiden är cirka 0,4 år.

KontaktpersonKjell Persson, Thorn Lighting AB Tel: 0418-521 31

Ugnsinbyggnad

20

Beskrivning: En större processindustri, medkontinuerlig drift, hade problem med en pumpsom kaviterade kraftigt, trots att den inte bordegöra det. Vid analys på plats visade det sig attden gick åt fel håll. En beräkning av erforderligtryckuppsättning gav även vid handen att varv-talet kunde sänkas från 1480 rpm (4-polig mo-tor) till 980 rpm (6-polig motor), om samtidigtett hjulbyte gjordes från diameter 340 mm tilldiameter 380 mm.

Åtgärd: Rotationsriktningen ändrades ochpumphjul och motor byttes.

Resultat: Då rotationsriktningen ändrades upp-hörde kavitationen, som medfört höga under-hållskostnader på grund av upprepade tätnings-

Foto: ABS Pump AB

och lagerhaverier. Befintlig motor var på 37 kWoch axeleffektbehovet vid nominell kapacitet(40 l/s) var 24 kW. Vid motorbyte till 15 kW,980 rpm, blev axeleffektbehovet endast 11 kW.Skillnaden i axeleffekt blev alltså 13 kW, vilketmed en motorverkningsgrad på 90 % ger enelektrisk effektbesparing på 14,4 kW.

Kostnaderna för åtgärderna uppgick till 44 kkr,varav pumphjulet svarade för 35 kkr och elmo-torn för 8 kkr. Den minskade elanvändningenmotsvarar 30 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tiden är cirka 1,5 år. Omhänsyn även tas till de minskade underhållskost-naderna blir pay-off tiden ännu kortare.

KontaktpersonNils Bokander, ABS Pump AB Tel: 031-706 16 09

Pump med fel rotationsriktning, pumphjul och motor

21

Beskrivning. Vid Gullfibers anläggningar iBillesholm finns en pumpstation för kylvatten.I pumpstationen finns 3 st pumpar med en sam-manlagd installerad motoreffekt av 600 kW.Trycket på kylvattnet var ca 5,5 bar. Detta tryckvar onödigt högt med hänsyn tagen till de för-ändringar av kylsystemet som skett, bl a genomatt kylkretsar slutits i ökad omfattning. Detfanns heller ingen möjlighet att reglera trycket.

Åtgärd. Under 1995 installerades en frekvens-omriktare på en av pumparna. Motorvarvtaletkunde sänkas och därmed även trycket. Detställdes in på 4,7 bar.

Resultat. Eleffekten till pumpstationen minska-de från 430 till 335 kW, dvs med 95 kW. Dettabetyder minskade elkostnader med ca 190 kkr/år. Frekvensomriktaren kostade 195 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tid 1 år.

Exempel på erfarenhet: I samband med instal-lation av ny utrustning med kylvattenbehovunder hösten 1996 reagerade en av de drift-

Kylvattenpumparna

ansvariga i fabriken på att kylvattentrycket var0,8 bar lägre än ”det gamla vanliga” 5,5 bar.Börvärdet på trycket ökades med en bar, från4,7 till 5,7 bar. Detta medförde att eleffektentill pumpstationen ökade med 160 kW och kost-naderna med 350 kkr/år. Senare analyser visadeemellertid att även den nya utrustningen fung-erade utmärkt vid det lägre kylvattentrycket 4,7bar som alltså åter ställdes in.

Generell kommentar: Frekvensomriktare kanminska elanvändningen avsevärt i bl a pump-och fläktdrifter. Det är dock lätt för personermed anknytning till driften att öka börvärden(exempelvis på trycket) och det finns exempelpå att motorer går ”för fullt” efter en viss tidäven om detta inte är nödvändigt ur processyn-punkt. Det är därför viktigt att ifrågasätta ochkritiskt granska alla förändringar av börvärdensom innebär varvtalsökningar på elmotorer medfrekvensomriktare. Det är lätt att ”kasta bort”100 000-tals kronor i onödiga elkostnader ge-nom att börvärden, på grund av bristande kun-skaper, sätts för högt.

KontaktpersonerBengt Grahn Gullfiber AB Tel: 042-845 96Jan Fors, EnerGia AB Tel: 08-514 901 51

Varvtalsreglering av kylvattenpump

Foto: Jan Fors

22

Beskrivning. JOT Components gjuteri i Älmhulttillverkar gjutgodsdetaljer i grå- och segjärn. Ismältverket finns en elektrisk smältugn (3000kW) och två stycken hållugnar (500 kW perugn). Hållugnarna är alltid i drift men smält-ugnen kan köras dag och/eller natt. Den abon-nerade effekten uppgick till 4800 kW. Kostna-den för elenergi uppgick till ca 6 Mkr/år.

Åtgärd. Ett datorbaserat system installerades förmätning och övervakning av uttagen eleffekt

från nätet till ugnarna. Detta möjliggjorde enbättre planering av driften med hänsyn till defaktiska elkostnaderna.

Resultat. Systemet kostade 120 kkr att instal-lera och ta i drift. Den abonnerade eleffektenkunde sänkas från 4800 kW till 3900 kW ochgav en minskad elkostnad på 360 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tid ca 0,3 år.

KontaktpersonTomas Nilsson, JOT Components Tel: 0476-537 00

Anm: NUTEK (Närings- och Teknikutvecklingsverket) och Gjuteriföreningen genomförde 1994 tillsammans med ett antal gjuterieren teknikupphandling av datorbaserade övervakningssystem. MIC AB i Lund kunde erbjuda det bästa systemet och har levereratett 15-tal system till svenska gjuterier varav ett till JOT Components Älmhult AB.

Eluttaget från nätet kan styras och kostnaderna sänkas

23

Beskrivning. Oljan i en kompressor kräverkontinuerlig kylning. Det finns därför en vär-meväxlare, A, kopplad till kylvattenkretsen.Hos Scania kan värmen från oljan användas ivärmesystem för lokaluppvärmning och där-för har en värmeväxlare, B, kopplats in i seriemed växlare A.

Kylningen i växlare A aktiveras av en självver-kande reglerventil som sitter i kylvattenkretsen.För att den skall reagera tillräckligt snabbt harkompressorleverantören borrat ett litet hål iventilen för att få ett litet flöde på känsel-kroppen. Flödet passerar genom växlare A ochkyler oljan. Analyser visade att den bortkyldaeffekten var 30 kW, som gick till kylvattnet istället för till värmesystemet.

Åtgärd. Den lämpliga åtgärden var att mon-tera en ny temperaturgivare i oljekretsen somstartar kylvattenpumpen när oljetemperaturenöverstiger 90 grader. Samtidigt optimeradesdriften av kompressorerna (ändrad styrningoch driftföljd) för att öka värmåtervinningen.

Resultat. Den återvunna energin ökade med25 %, vilket motsvarar 580 MWh eller ca 150kkr. Halva denna energibesparing kan hänfö-ras till ombyggnaden och andra halvan tilldriftoptimeringen. Kostnaden för temperatur-givare m m var ca 30 kkr. Kostnaderna föroptimering av driften, ca 20 kkr, inrymdes idet ordinarie underhållet och tillsynen.

Lönsamhet. Pay-off tid ca 0,3 år.

Till höger syns känselkroppen, till vänster ventilen som öppnas när tempera-turen stiger. Foto: Scania

KompressorFoto: Kaeser

Ökad energiåtervinning från tryckluftkompressor

KontaktpersonPer-Erik Johansson, Scania Partner AB Tel: 08-553 838 06

24

Den nya kompressorn Foto: Tommy Lydecke

Beskrivning: Tryckluften inom industrin produ-cerades av en kompressor av typen Tamrock650. Den nominella effekten på motorn var 115kW.

Mätningar av eleffekten till kompressorn ochutgående luftflöde visade att kompressorn varalldeles för stor för det tryckluftbehov somfanns. Den kördes avlastad under långa tidervilket framgår av diagrammet nedan genom atteleffekten som behövs för att producera luftenblir hög. Den så kallade specifika effekten va-rierar mellan 10,5 och 19 kW per m3 luft perminut, se röda kurvan. Vid avlastad drift drarkompressorn ca 25 % av nominell eleffekt menger ingen tryckluft ut på nätet.

Åtgärd: En mindre kompressor med en elmo-tor på 75 kW installerades.

Resultat: Den specifika effekten minskade tillintervallet 7–10 kW. Totalt minskade elanvänd-ningen med ca 180 MWh per år och de årligaelkostnaderna med ca 55 kkr. Vidare minskadeoljeinnehållet i tryckluften och även innehålletav vatten i luften vilket gjorde att även elan-vändningen vid torkningen av luften minskadenågot. Investeringen i den nya kompressornuppgick till ca 240 kkr. Kompressorn är förbe-

redd för värmeåtervinning som kommer attkopplas in under år 2001. Tätning av läckage itryckluftnätet görs regelbundet. Det lägre el-effektbehovet bidrar även till att minimera detframtida effektabonnemanget.

Lönsamhet. Pay-off tiden är cirka 4,4 år. Medhänsyn tagen till kommande värmeåtervinningblir pay-off tiden avsevärt kortare.

KontaktpersonHans Björsmo, Trelleborg-Sigma AB Tel: 019-16 47 30

För stor kompressor ger onödigt hög elräkning

kW/m3/min

1 dygn

Gamla kompressorn

Nya kompressorn

25

Beskrivning: I en produktionsanläggning kör-des ventilationsanläggningen bestående av 3 stfläktar dygnet runt, året runt. Verksamheten, sombestår i att formpressa gummiartiklar, bedrivs i2-skift under måndag till fredag.

Åtgärd: Installation av tre stycken tidur som be-gränsar fläktarnas drifttid till den tid verksam-heten är igång.

Resultat: Värmeförlusterna från lokalen harminskat med 166 MWh/år vilket motsvarar ca

45 kkr/år. Elanvändningen i fläktarna minskademed 180 MWh motsvarande 54 kkr/år. Energi-kostnaderna minskade således sammanlagt medca 100 kkr/år.

Kostnaden för tidur inklusive installation var ca20 kkr.

Lönsamhet. Pay-off tiden är cirka 0,2 år.

Ett av ventilationsaggregaten. Elskåp med tidur.

KontaktpersonHans Björsmo, Trelleborg-Sigma AB Tel: 019-16 47 30

Tidur minskar ventilationen med 75 %

Foto: Hans Björsmo Foto: Hans Björsmo

26

Beskrivning: En verkstadslokal med en yta avca 10 000 m2 uppdelade i 5 st s k ”skepp”, be-lystes med äldre kvicksilverlampor montradei taket. Totalt fanns 200 st armaturer med entotalt installerad eleffekt av 110 kW. Så fortverksamhet pågick någonstans i de 5 skeppenvar all belysning påslagen. I praktiken betyddedet att belysningen var påslagen 110 h/vecka.

Åtgärd: De befintliga armaturerna ersattes avnya armaturer med högtrycksnatriumlampor.Samtidigt infördes en avancerad datorbaseradstyrning av belysningen. Detta för att enkeltoch med stor flexibilitet kunna styra belys-ningen med hänsyn till den verksamhet sombedrivs i skeppen. Principen är att åstad-komma mycket bra belysning i de delar av

skeppen som verkligen behöver belysning. Iövriga delar skall belysningen vara släckt.

Dessutom finns rörelsevakter som tänder en”grundbelysning” med lysrörsarmaturer omnågon person går in i en belysningszon undericke-produktionstid.

Resultat: Den nya belysningen ger en avse-värt förbättrad ljusstyrka, ca 500-600 lux, attjämföra med 300-400 lux med de gamlaarmaturerna. Det nya ljuset har en mycketbehagligare färg (kan liknas vid solljus) än detblåaktiga, kalla ljuset från kvicksilver-lamporna. Den sammanlagda installeradeeleffekten minskade med 50% till ca 55 kW.På årsbasis kommer elkostnaden för belys-

Ny armatur Gammal armatur

Fördubblad belysning och halverad elkostnad

27

Ny (tilll vänster) och gammal armatur lyser

Golvet belyst med nya armaturen som ger en gulare och varmare färg än den som den gamla armaturen ger,se högra delen av fotografiet.

ningen att minska från 97 kkr till ca 35 kkr.Investeringen har uppgått till ca 1 Mkr. Dennya belysningen är mycket uppskattad av per-sonalen.

Underhållet av belysningen kommer attminska kraftigt. Förr måste armaturerna årli-gen demonteras för rengöring av reflektore-rna. Nu räcker det med att en man med skylifttorkar av glasskivan på armaturen och byter

KontaktpersonLars-Göran Andersson, Kohlswa Seriestål AB Tel: 0221-530 30

ev trasiga lampor. (Två äldre högtrycks-natriumlampor har varit i drift i 10 år utanlampbyte)

Lönsamhet. En beräkning av pay-off tidenbaserad på investeringskostnaden och mins-kade el- och underhållskostnader ger resulta-tet 5 år. En ytterligare fördel, utöver god lön-samhet, är den kraftigt förbättrade belys-ningen.

Samtliga foton sid 26–27: Jan Fors

28

Effektivisering inom två företagI föregående avsnitt redovisades ett 15-tal ex-empel på genomförda åtgärder. Företag som påallvar arbetar med energieffektivisering genom-för mängder med åtgärder. För att ge en bild avvad som kan åstadkommas inom enskilda före-tag beskrivs i detta avsnitt kort de åtgärder ochresultat som har åstadkommits inom ThornLighting AB i Landskrona och Scania PartnerAB i Södertälje. Inledningsvis presenteras EKO-energiprojektet i korta ordalag.

EKO-energiprojektetInom NUTEK (Närings- och teknikutveck-lingsverket) startades projektet EKO-energi1995. Projektet övertogs av Energimyndighe-ten när den bildades 1998.

Målen med projektet är att deltagande svenskaföretag genom effektivare energianvändningskall:

• bidra till minskat behov av kraftproduktion lik-som minskad användning av fossila bränslen

Företaget Thorn Lighting AB i Landskrona in-går i Thorn Lighting-gruppen med huvudkon-tor i London. Företaget tillverkar belysnings-armaturer för den professionella belysnings-marknaden och startades 1945 under nam-net Järnkonst.

Företaget har ca 300 anställda och omsätt-ningen under 1997 var 325 Mkr. Produktio-nen uppgår till 772 000 enheter per år, varaven tredjedel går på export. Företaget är kvali-tets- och miljösäkrat enligt ISO 9001 och ISO14001.

Tillverkningsprocessen innehåller i huvudsakföljande steg:

• mekanisk bearbetning

• avfettning

• ytbehandling

• montering

MiljöFöretaget var under slutet av 1980 talet be-traktat som något av en ”miljöbov” på grundav de höga lösningsmedelutsläppen. Motdenna bakgrund påbörjades ett omfattande

miljöarbete bl a med en grundlig flödesanalyssom fokuserade på utsläpp och energi vilketgav till resultat att stora delar av processenändrades. Exempelvis:

• avskaffades triavfettning

• infördes vattenbaserad tvätt

• infördes pulverlackering

• infördes järnfosfatering i stället för zink-fosfatering

• avskaffades kromateringsprocess

• övergick man till att använda grundmåladplåt i stället för omålad.

Thorn har vidare genomfört ett ambitiöst ut-bildningsprogram för all personal med en för-djupad del för konstruktörer, inköpare ochsäljare. Införandet av s k miljöanpassad kon-struktion har inneburit att man kunnatminska materialåtgången genom att:

• använda kompakta byggsätt

• montera komponenter på båda sidor av don-plåt

• minimera antalet komponenter

• minimera materialmängden i mekanik ochhöljen

• medverka till att mängden koldioxidutsläppfrån industrin minskas till 1990 års nivå.

Inom projektet träffas ett avtal mellan företagoch myndighet som innebär att företaget bl aåtar sig att fastställa en långsiktig energi- ochmiljöpolicy enligt EMAS eller ISO 14001, attanalysera sin energikonsumtion för att fastställastrategi och konkreta mål, att upprätta upp-handlingsrutiner enligt ENEU 94 och att an-vända de s k programkraven, som omnämnts ikapitel 2, vid installationer.

Myndigheten åtar sig bl a att genomföra en in-ventering och analys av energiflödet med hjälpav konsulter, att bidra med underlag till policy-skrivningarna, att utbilda personal för bl aENEU 94 samt att genomföra ”goodwill”-höjande åtgärder.

Totalt har avtal träffats med 47 företag omfat-tande 72 anläggningar, men nya avtal tecknasinte längre. EKO-energipriset delades ut blanddeltagande företag första gången 1997 och dåvann Thorn Lighting AB. Andra året erhöll Sca-nia Partner AB priset. Tredje året delades prisetut till Värösågen. Tävlingen pågår t o m 2001och priset delas ut under Energitinget 2002.

Thorn Lighting AB

29

minska energiförbrukningen genom att:

• ha så få arbetsmoment som möjligt

• välja komponenter med lågt effektbehov

• minimera produktens vikt och volym (plåt-förbrukningen har minskat med 56 ton/år)

undvika miljökritiska ämnen genom att:

• undvika komponenter, höljen och kablagemed bromerade flamskyddsmedel

• inte använda NiCd-batterier och reläer sominnehåller kvicksilver

underlätta underhållet genom att:

• konstruera så att alla komponenter är lättutbytbara

underlätta återvinningen genom att:

• inte gjuta metalldetaljer, kablar eller krets-kort i plasthöljen

• märka plastdetaljer med plastens typ

• undvika separata etiketter på plast

• använda olegerade metaller framför legera-de

• använda så få material som möjligt

• välja förband som är lätta att separera

• göra produkten demonteringsvänlig

miljödeklarera

• mängden olika material

• placering av miljökritiska komponenter

• energiförbrukning

• användning av återvunnet material

ENEU 94Flera produktionsansvariga personer ochsamtliga produktionstekniker har genomgåtten utbildning i energieffektiv upphandling avutrustning och maskiner för industrin baseradpå ENEU 94. Numera används LCC-model-len vid ekonomiska utvärderingar i sambandmed upphandlingar.

Säljarna använder LCC-kalkyler vid försälj-ningen vilket ger Thorn Lightings kunder bättreförutsättningar att välja rätt produkt. För attunderlätta valet av produkt har Thorn utveck-lat ett beräkningsprogram, vid namnBERECO, som enkelt tillhandahåller de nöd-vändiga beräkningarna.

Uppnådd energieffektiviseringFöljande resultat har uppnåtts:

• minskad oljeförbrukning med 36 m3/år, från160 m3/år till 124 m3/år

• minskad fjärrvärmeförbrukning under 1997med 400 MWh/år, under 1998 med 300MWh/år. Förbrukningen 1996 var 3225MWh/år.

• minskad vattenförbrukning med 12600 m3/år, från 17.600 m3 till 5.000 m3.

Elförbrukningen ökade dock under 1997 med220 MWh på grund av att antalet produce-rade enheter ökade, produktionsmixen föränd-rades, skiftgången ökade vilket medförde attelkrävande utrustning som ventilations-aggregat, kompressorer, belysning, maskinerfått ökade drifttider.

Övergripande synpunkterfrån Thorn LightingVi inom Thorn Lighting har under det senaste de-cenniet arbetat målmedvetet med miljöfrågorna.Till en början därför att vi var tvingade att minskavår miljöpåverkan. Under arbetets gång har vibyggt upp vår kompetens och är nu, inom vissaområden, ledande och driver själva utvecklingframåt.

Inledningsvis upplevdes miljöarbetet, som i vårtsynsätt inkluderar energieffektivisering, som be-tungande men snart visade det sig att det ävenfanns betydande företagsekonomiska vinster atthämta.

När vi erbjöds att deltaga i NUTEKS EKO-energi-projekt tackade vi självklart ja. Projektet har bi-dragit till sänka våra kostnader och även gett ossbättre insikt om att våra produkter och tjänstermåste anpassas till de nya krav som utveckling av”det uthålliga samhället” ställer. Denna insikt harbetytt mycket och har starkt bidragit till vår gynn-samma försäljnings- och lönsamhetsutveckling.

Fortsättningsvis kommer vi att arbeta för att be-fästa Thorns ställning som det gröna belysnings-företaget genom att anpassa och ytterligare effek-tivisera våra interna processer samt kontinuerligtutveckla våra produkter och tjänster. Miljöaspekte-rna ökar hela tiden i betydelse och vi kommer attta vara på de kommersiella möjligheter som ettutvecklingsarbete med hänsyn till miljö erbjuder.

För oss är miljöaktiviteterna en framgång –på alla plan.

KontaktpersonerPer-Olof Nilsson, Tel: 0418 520 00Thorn Lighting AB

Claes-Göran Wigstrand, Tel: 0418-520 00Thorn Lighting AB

30

Företaget ansvarar för mediaförsörjning ochdrift av fastighetsinstallationerna i Södertälje.Scania Partner beaktar samtliga kostnader fördrift, underhåll av anläggningarna och inves-teringar och sätter upp kort- och långsiktigamål för den del av energi- och mediaförbruk-ningar som är relaterade till fastighetsdriften.Vidare ansvarar företaget även för VVS-an-knutna system i produktionen och för hela el-försörjningen.

För att belysa Scania Partners verksamhetinom EKO-energiprojektet återges nedan de-lar av den projektuppföljning som företagetlämnade in till Energimyndigheten i augusti1998 kompletterad med data för 1999.

Projektuppföljning EKO-energi, 1998Lastbilsproduktion är energikrävande. Scaniahar alltid strävat efter att hålla energiförbruk-ningen nere. Detta av både miljömässiga ochekonomiska skäl. Scania har en helhetssynpå energiförbrukningen som täcker produkt-livscykelns alla faser. Det vill säga det gälleratt minska den energi som krävs för att pro-ducera lastbilen och även den energi som last-bilen förbrukar under sin livscykel.

Inledningsvis kan konstateras att samarbetetmed NUTEK i EKO-energiprojektet för Scaniasdel har varit mycket givande. Resultaten frånenergikartläggningarna har varit och är till stornytta. Det har varit bra att få synpunkter ochuppslag från en oberoende observatör.

Fastlagd miljöpolicy enligt ISO 14001Hänsyn till miljön är av avgörande betydelseför Scanias långsiktiga utveckling och lönsam-het. I miljöpolicyn anges bl a att Scania skall:

• genom framsynt forskning och utvecklingständigt minska miljöpåverkan från produk-tion, produkter och tjänster.

• verka inom ramen för internationellt harmo-niserade och miljöeffektiva lagar.

• öka förtroendet för Scanias miljöarbete ge-nom öppenhet och regelbunden miljöredo-visning.

Långsiktiga riktlinjerinförda i organisationenNär det gäller energianvändningen tas hän-syn till energieffektivitet vid inköp av all utrust-ning till verkstäder, laboratorier och kontor.Innan energikrävande utrustning anskaffas

skall en beräkning av livscykelkostnaden(LCC) göras. Energianvändning i befintliga an-läggningar skall kontinuerligt följas upp. Sca-nia började under 1995 att tillämpa ENEU 94,och under september 1998 genomgick perso-nalen utbildning i LCC-kalkylering.

Exempel på åtgärder ochresultat av energisparåtgärderGrunden för att kunna utföra ett bra energi-effektiviseringsarbete är att veta var, när ochhur man förbrukar energin. Inom Scania Part-ner AB lägger vi ner stora resurser på uppfölj-ningsarbete av energi och mediaförbrukning.Till vår hjälp har vi ett datoriserat avläsnings-system. Utifrån uppföljningarna styrs sedan in-satser och energisparåtgärder. Energispar-arbetet bedrivs så att i första hand ska hushåll-ningsåtgärder minska förbrukningen. I andrahand ska energiförbrukningar minimeras ge-nom investeringar.

Nedan anges kort åtgärder och resultat för olikamedia.

Värme

• effektivare och bättre underhåll för att för-bättra verkningsgrader

• optimering av drifttider och flöden i ventila-tionsaggregat

• optimering av klimat

• installation av värmeåtervinningssystem

• optimering och modernisering av process-utsug

Energispararbetet resulterade i att inköpen avfjärrvärme minskade med 56 % under perio-den 1996–1999.

Tryckluft

• tätning av läckor

• centrala avstängningar

Under 1996–1999 minskade tryckluftför-brukningen med 10–12 %.

Vatten

• ersatt tillfällig kylning med stadsvatten medkylning från eget centralt system

• ersättande av kyltorn

• ersättande av våtavskiljare

• läcksökning

Under 1996–1999 minskade vattenförbruk-ningen med 44 % då vattenläckor räknats in iförbrukningen.

Scania Partner AB

31

Elenergi

• effektivare styrning av belysning (tider ochsektionering)

• effektivare ljuskällor

• bortkoppling av tomgående utrustning

• installation av högeffektiva elmotorer

• installation av elpannor för att under viss tidersätta fjärrvärme

• effektivare och bättre underhåll

Under 1996–1999 minskade elanvändning-en med 4 %.

Optimering av energiproduktionFör att minska mängden köpt energi sker inomScania Södertälje en viss egen energiproduk-tion. I energiproduktionen räknas in alstradenergi från avgaspannor, värmepumpar, tryck-luftskompressorer och elenergi från motor-bromsar. Det pågår ett intensivt arbete medatt optimera denna energiproduktion. Exem-pel på åtgärder är:

• att under 1998 har ett avtal slutits med TelgeEnergi AB. Avtalet innebär att Scania AB fårsälja överskottsvärme, ca 4 GWh, ut på detkommunala fjärrvärmenätet. Detta innebärökad tillgänglighet för den värmepump somär placerad vid Scania Tekniskt Centrum. Yt-terligare en värmepump, i byggnad 006, haranslutits till fjärrvärmenätet.

• under 1999 har ett avtal slutits med Telgeenergi AB om leverans upp till 10 GWh.

• förbättrad rengöringsmetod för avgaspannor

• optimering av styrning och reglering

• vattenbromsar ersätts med elproducerandebromsar

• optimering av värmeåtervinning från tryck-luftskompressorer

Mängden producerad värmeenergi ökadefrån 6 GWh under 1996 till 32 GWh under1999.

Övergripande synpunkterfrån Scania Partner ABInom Scania vet vi att den effektivare energian-vändningen och därmed minskade energikostna-derna bidrar till ökad lönsamhet per lastbil. Denminskade miljöbelastningen, som också är ett re-sultat av energiaktiviteterna, liksom en mer posi-tiv miljöimage är mycket värdefulla men förståssvåra att värdera i kronor och ören.

Effektiviseringsarbetet har lett till markant högrekompetens och större intresse för energi- och miljö-frågor hos personalen. Dessutom är effektivise-ringsprojekt mycket stimulerande för personaleneftersom man, med bra uppföljningssystem, snabbtkan få ”svart på vitt” på de besparingar som upp-nåtts.

Effektiviseringsarbetet är långsiktigt och ingår somen naturlig del i driften av anläggningarna.

Att effektivisera energianvändningen visade sigvara ett sätt för oss att höja företagets konkurrens-kraft. Förhoppningsvis kan våra fina resultat sti-mulera andra företag att också effektivisera.

Sammantaget har våra miljö- och energiprestandaökats genom energiprojekt med god lönsamhet.

KontaktpersonerKarl Pontenius, Scania Partner AB Tel: 08-553 851 41

32

Energisamarbetenmellan industrier och kommunerUr energi- och miljösynpunkt är det mycketfördelaktigt när industri och kommun samar-betar inom energiområdet. Vanligen handlardet om att en industri säljer, eller t o m, skän-ker bort lågvärdig värme till ett energibolagsom kan använda värmen i ett fjärrvärmenät.Därigenom kan eldning med bränslen mini-meras – med stora miljöfördelar som följd.

Nedan finns korta sammanfattningar om ett10-tal samarbeten mellan industrier och kom-muner. På fjärrvärmebolagens hemsidor kanfinnas ytterligare information om fjärrvärmenoch energisamarbetet med närbelägen indu-stri. Ett sätt att hitta önskad hemsida är att gåvia fjärrvärmeföreningen: http://www.fvf.se/foreningen/medlemmar.html.

Värdet på energin som utbyts mellan industrioch energibolag beror helt av lokala förutsätt-ningar och kan därför uppvisa stora variatio-ner mellan olika orter. Här redovisas därförendast årliga energimängder.

Preem – GöteborgBeskrivning. Vid Preems raffinaderi i Göteborgskedde en utbyggnad av återvinningssystemetför spillvärme under 1997. I samband med attnya anläggningar för avsvavling av gasoljabyggdes, kunde spillvärmeleveranserna ökas.Produkter och komponenter som kommer utfrån destillationstorn är varma och måste kylasföre lagring i cisterner. Genom att ta tillvaradenna värme i ett cirkulerande vattensystem kanenergin nyttiggöras. Spillvärme levereras tillVolvo och till Göteborgs Energi.

Energimängder: Årligen levereras ca 550 GWhtill Torslandaverken och till Göteborgs fjärr-värmenät.

Shell – GöteborgBeskrivning. Sedan 1980 har raffinaderiet le-vererat spillvärme till Göteborgs fjärrvärme-nät. Spillvärmeprojektet är ett av de störstasom genomförts i branschen. Ungefär en tred-jedel av den värme som tillförs processernakan användas för uppvärmning av bostäderoch lokaler. Shells raffinaderi i Göteborg ärett av de energieffektivaste raffinaderierna i

världen, till stor del beroende på återvinningenav spillvärme.

Energimängder: Under 1998 levererades 880GWh till Göteborgs spillvärmenät

Vargön Alloys AB – Holmen Paper AB– Vänersborgs energiBeskrivning. Vargön Alloys tillverkar ferrole

-

geringar i stora elektroreduktionsugnar. Avga-serna från ugnarna innehåller stora energi-mängder som till stor del återvinns i avgas-pannor. Den återvunna energin levereras dels iform av ånga till grannföretaget Holmen Paper,dels i form av hetvatten till fjärrvärmenätet iVänersborgs kommun.

Energimängder. Från Vargön Alloys levererasårligen ca 180–200 GWh ånga till HolmenPaper och 140–150 GWh fjärrvärme tillVänersborgs fjärrvärmenät. Den totalt åter-vunna energi är 330–350 GWh. Vargön Alloysköper in 700–800 GWh elenergi samt koks somreduktionsmedel i processen. Koksens energi-innehåll är av samma storleksordning som deninköpta elenergin.

Kommentar. Det finns långt gångna planer påatt bygga en 8 km lång fjärrvärmeledning mel-lan Vänersborg och Stallbackaområdet i Troll-hättan. Därigenom skulle energisamarbetetkunna utvidgas till att även omfatta TrollhättansEnergi AB och industrierna SAAB AutomobileAB och Volvo Aero. Mängden återvunnen ener-gi från Vargön Alloys skulle kunna ökas samti-digt som återvinning av lågvärdig värme frånanläggningarna hos Holmen Paper blir möjlig.

SSAB Tunnplåt AB – Luleå EnergiBeskrivning. Vid SSABs stålverk i Luleå upp-står stora mängder brännbar gas i processerna.Överskottsgaser i form av masugns-, LD- ochkoksugnsgas säljs till ett kraftvärmeverk, LUK-AB, lokaliserat i närheten av SSAB. I LUKABproduceras elenergi som matas ut på elnätet ochvärme som säljs vidare till Luleå Energi AB(LEAB) för användning dels i Luleås fjärrvär-menät, dels för värmning av SSABs lokaler.

Energimängder.Till fjärrvärmenätet levererasca 700 GWh/år. Mer än 90 % av denna ener-gimängd (ca 650 GWh) kommer från SSABsöverskottsgaser.

33

AssiDomän Frövi – Linde energiBeskrivning. Vid AssiDomäns massa- och papp-ersbruk i Frövi har sulfatfabriken moderniseratsoch byggts ut. Med hänsyn till miljön sluter manmediasystemen så långt det är möjligt. Dettaleder till minskad kemikalieanvändning ochökad temperatur på utgående spillvatten. Justdenna temperaturökning är unik och en förut-sättning för ett ekonomiskt tillvaratagande avspillvärmen.

I Lindesberg och Vedevåg finns fjärrvärme-system där värmen förut producerades medgasoleldning och en eldriven värmepump.Genom en 17 km lång rörledning kan nu iställ-et brukets spillvärme användas i fjärrvärme-näten och ersätta 96 % av gasoleldningen ochca 86 % av elenergin.

Energimängder. Från AssiDomän levereras ca80 GWh/år till befintliga fjärrvärmenät.

Kommentar. Genom användning av spillvärmenminskar de årliga utsläppen från befintligafjärrvärmesystem i Lindesberg och Vedevågenligt följande: koldioxid 13400 ton och kväve-oxid 10 ton. Dessutom minskar elanvändningenmed ca 11 GWh.

Aktiviteter pågår för att även införa fjärrvärmei Frövi samhälle och därigenom ytterligare ökaanvändningen av spillvärme med 11 GWhinom 1–2 år.

Avesta Sheffield AB – Avesta EnergiBeskrivning. Stålproduktionen inom AvestaSheffield genererar stora spillvärmemängder.Värmen i avgaser från två stycken gasoleldadestegbalksugnar (som värmer ämnen före vals-ningen) producerar hetvatten via två stycken av-gaspannor. Hetvattnet används dels för attvärma byggnaderna inom Avesta Sheffield, dels

som ett värmetillskott till fjärrvärmenätet iAvesta. Basbehovet av värme inom fjärrvärme-nätet produceras genom eldning med sopor.Spillvärmen ersätter eldning med biobränslenoch olja.

Energimängd. Den värme som återvinns upp-går till storleksordningen 60 GWh/år. Avdenna mängd används ca 30 GWh för värm-ning av lokalerna inom Avesta Sheffield. Res-ten används i kommunens fjärrvärmenät.

StoraEnso Skoghalls bruk –Hammarö kommunBeskrivning. Fjärrvärme har byggts ut i sam-hället Skoghall genom en gemensam satsningfrån Hammarö kommun och StoraEnso Skog-hall. Ett överskott av varmvatten, med en tem-peratur på ca 85°C, som finns inom bruketlevereras till en värmecentral och värmer fjärr-värmenätets vatten via värmeväxlare.

Energimängder. Under 1999 levererades ca14,5 GWh värme till kommunens värmenät.

Älvkarleby fjärrvärme AB –Skutskärs brukBeskrivning. Fjärrvärmen produceras medspillvärme från StoraEnsos anläggning Skut-skärs Bruk. Spillvärme levereras i form avspillånga som används så långt den räcker.Denna ånga erhålls gratis. När spillångan interäcker till köpes primaånga till ett avtalat pris.

Energimängder. Den årligen levererade fjärr-värmemängden är ca 23 GWh.

Det finns många fler ställen där energisam-arbete mellan industri och kommun förekom-mer men dessa kommenteras ej här.

34

För att nå långsiktigt hållbar energianvänd-ning och för att klara miljömålen har indu-strins möjligheter till effektivisering stor be-tydelse.

Energi och miljö– ett allt tydligare sambandMedvetandet om att det råder ett samband mel-lan energianvändning och miljöproblem harvuxit under de senaste decennierna. Energi-användningen bidrar till utsläpp som lokalt på-verkar människors hälsa, regionalt orsakar för-surning och övergödning och globalt bidrar tillen ökad risk för en global klimatförändring.

Detta medvetande har lett till att ett flertal åt-gärder genomförts som minskat de lokala ochregionala miljöeffekterna från större energiom-vandlingsanläggningar. Fortfarande återstårdock ett flertal viktiga miljöproblem att lösa.Förbränning i småskaliga anläggningar ochenergianvändning i olika typer av fordon sva-rar fortfarande för alltför höga utsläpp av kvä-veoxider, kolväten och partiklar. Dessutom fort-sätter de globala utsläppen av koldioxid att öka.Koldioxid är den viktigaste av växthusgasernasom tillsammans bidrar till en ökad risk för glo-bala klimatförändringar. Det som särskilt för-svårar krafttag mot utsläppen av klimatgaser ärdels att konsekvenserna av utsläppen uppkom-mer rumsligt och tidsmässigt avlägset från käl-lan, dels att möjligheterna att rena rökgaser frånkoldioxid i praktiken inte existerar. Förutom

4 Miljöaspekter

utsläpp till luft kan utnyttjande av energi orsa-ka andra miljöproblem som t ex intrång i na-tur- och kulturmiljöer, hot mot den biologiskamångfalden samt estetisk påverkan. Kärnkraf-ten har dessutom sina särskilda säkerhets- ochavfallsproblem.

Energianvändningen svarar idag för betydandeutsläpp av bl a koldioxid, svavel, kväveoxider,flyktiga organiska ämnen och partiklar, se ta-bell 1. Utsläppen av kväveoxider kommer tillhelt dominerande del från olika typer av for-don (mobila källor) medan för övriga emis-sioner betydande andelar kommer från statio-när förbränning.

Inom industrin svarar såväl förbränning somprocesser för betydande delar av utsläppen avkoldioxid, kväveoxider, svavel och flyktiga or-ganiska ämnen (VOC), se tabell 1. Även utsläp-pen från lösningsmedelsanvändningen är till stordel att hänföra till användningen inom industrin.Uppdelningen mellan processutsläpp och ut-släpp från förbränning är inte alltid självklar ochfrån ett företagsperspektiv kan det ofta varalämpligt att se dessa utsläpp som en helhet.

Industrins bidrag till utsläppen kan ses ur ettvidare perspektiv än vad statistiken indikerar.Till exempel svarar el och fjärrvärme tillsam-mans för ungefär 40 % av industrins slutligaenergianvändning. Miljöpåverkan från el- ochvärmesektorn hänförs i statistiken till övrigförbränning.

Tabell 1 Svenska utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och VOC 1997

NOx kton/år SO2 kton/år CO2 Mton/år VOC kton/år(%) (%) (%) (%)

Industri, förbränning 17 (5) 14 (15) 14 (23) 7 (3)Industri, processer 25 (7) 36 (39) 3,7 (6) 22 (5)Övrig förbränning 20 (6) 17 (18) 16 (26) 134 (32)Mobila källor 273 (81) 25 (27) 28,6 (46) 145 (35)Lösningsmedelsanvändning – – – 110 (26)

Summa 336 92 62 417

(Ref: SCB, Statistiska meddelanden Na 18 SM 9801).

35

Utsläpp knutna till transport av gods hänförsinte heller till industrin i statistiken. Godstran-sporter svarar för cirka 10 procent av de svenskautsläppen av koldioxid (CO

2), cirka 30 procent

av utsläppen av svaveloxider (SOx), cirka 30

procent av utsläppen av kväveoxider (NOx) och

ca 1 procent av utsläppen av flyktiga organiskaämnen (VOC)1.

För vissa produkter är dessutom energianvänd-ningen och miljöpåverkan vid produktens an-vändning den dominerande sett över produk-tens livscykel. I dessa fall kan industrins störstamöjlighet att påverka den allmänna miljö-situationen vara att förbättra produkten i sig vadgäller energieffektivitet och miljöpåverkan vidanvändning.

De svenska miljömålenRiksdagen har beslutat om 15 miljökvalitets-mål vilka i större eller mindre grad är kopp-lade till energianvändningen. I ett samarbets-projekt (SAME-projektet) mellan Energimyn-digheten, Naturvårdsverket, Kraftvärmeföre-ningen och Fjärrvärmeföreningen har ett an-tal av dessa mål konkretiserats för energisek-torn2 med utgångspunkt från de nationellamiljökvalitetsmålen:

• Frisk luft

• Levande sjöar och vattendrag

• Hav i balans med levande kust och skärgård

• Ingen övergödning/Bara naturlig försurning

• Levande skogar, ett rikt odlingslandskap ochstorslagen fjällmiljö

• God bebyggd miljö

• Giftfri miljö

• Begränsad klimatpåverkan

Utgångspunkten har varit att energisektorn harett tydligt delansvar för att de nationella miljö-målen nås. En betydande del av de sektorsmål

som definierats inom ramen för SAME-sam-arbetet rörde sig om emissionsminskningar,vilka specificerades noggrant, men även målsom hade att göra med markanvändning ochbiologisk mångfald definierades, se tabell 2.

Inom SAME bedömdes det att av utsläppsmå-len var målet för minskade utsläpp av växthus-gaser svårast att uppnå och ansågs starkt sty-rande för utformningen av det framtida energi-systemet. Eftersom detta mål erfordrar storamängder av förnybara energikällor blir ävenmarkanvändningsaspekten viktig vad gällermöjligheterna att uppnå miljömålen.

Miljökonsekvenser av olika energivalSamtliga energislag har någon form av nega-tiv miljöpåverkan även om dessa skiljer sigkraftigt åt i omfattning och karaktär. För attklara samtliga miljömål innebär det att effek-tiv energianvändning, förutom av ekonomiskaskäl, är av strategiskt intresse för att kunnalösa miljöproblemen på ett rimligt sätt. Dettaär också den slutsats som drogs inom SAME-projektet.

Den stora fördelen med förnybar energi jämförtmed fossila bränslen är att utsläppen av koldi-oxid är avsevärt lägre sett ur ett livscykel-perspektiv.3 I Sverige bedöms särskilt förutomvattenkraften särskilt bioenergin och vindkraftenpå sikt kunna spela en stor roll för att minskakoldioxidutsläppen. Av de fossila bränslena ärnaturgas klart överlägset kol och olja såväl vadgäller koldioxidutsläpp som utsläpp av andraföroreningar. Kärnkraften har precis som deförnybara energikällorna mycket små utsläpp avkoldioxid men kärnkraftens speciella problemhar inneburit att riksdagen har beslutat att denskall avvecklas på sikt.

För de förnybara energikällorna har de möj-liga negativa miljöeffekterna ofta anknytningtill markanvändningen. För bioenergi är det

1 SNV rapport 4960, 1999/02 Godstransporter på grund av varors flöden2 I SAME-projektet definierades energisektorn som el- och värmesektorn vilket innebar att drivmedel ej inklu-

derades i de mål som sattes upp för energisektorn.3 T ex uppskattar Vattenfall att livscykelemissionerna av koldioxid för el från vattenkraft och vindkraft är ca 1 %,

och livscykelemissionerna för el från biokraftvärme ca 3 % av emissionsnivån för el från naturgaskombi. Emis-sionerna för el från solceller uppskattas dock vara betydligt högre, motsvarande cirka 10 % av utsläppen för elfrån naturgaskombi. Vattenfall. 1999. Livscykelanalyser av Vattenfalls el.

36

Tabell 2 Ett urval förslag på sektorsmål för energisektorn som framtogs inom SAME-projektet. Målenavser år 2050 med basår 1995. Flera av målen förutsattes skulle uppnås tidigare än 2050.Regeringen har uttalat att huvuddelen av miljömålen bör vara uppfyllda inom en generation,dvs om ca 25 år

Övergripande Exempel på förslag på sektorsmålmiljömål

Frisk luft Minska utsläppen av NMVOC med 80% jämfört med 1995 års nivå Utsläppen av partiklartill luft skall minska med 90%

Levande sjöar Områden som är värdefulla för naturvården, kulturminnesvården och friluftslivet ska ejoch vattendrag exploateras när detta riskerar att hota bevarandevärdena. De skyddsvärda, helt

oexploaterade, vattendragen ska bevaras. Skador på den biologiska mångfalden somutbyggnad av vattenkraften inneburit ska i möjligaste mån motverkas.

Hav i balans samt Områden som är värdefulla för naturvården, kulturminnesvården, fisket och friluftslivetlevande kust och skärgård skall ej exploateras när detta riskerar att hota bevarandevärdena.

Ingen övergödning, Utsläppen av svaveldioxid ska minska med 25 % från 1995 års nivå. Utsläppen avbara naturlig försurning kväveoxider ska minska med 70 % från 1995 års nivå.

Levande skogar, ett rikt Utformning och lokalisering av energianläggningar, anslutande vägar och ledningar skaodlingslandskap och göras med hänsyn till landskap, växt- och djurarter, kulturlandskap och friluftsliv.storslagen fjällmiljö Områden som är värdefulla för naturvården, kulturminnesvården, fisket och friluftslivet

skall ej exploateras när detta riskerar att hota bevarandevärdena.

God bebyggd miljö Utformning och lokalisering av energianläggningar, anslutande vägar och ledningar skagöras med hänsyn till landskap, växt- och djurarter, kulturlandskap och friluftsliv.Material, konstruktioner och produkter som används vid produktion av el och värmesamt vid lagring och distribution av energi ska i största möjliga utsträckning väljas såatt återanvändning eller materialåtervinning är möjlig.Aska och andra restprodukter från energianläggningar ska i största möjliga omfattninganvändas. Maximalt 10 % av askan ska deponeras.Askan från förbränning av trädbränslen ska ha sådana egenskaper att den kan återförastill skogsmark eller jordbruksmark för att sluta kretsloppen.

Giftfri miljö Utsläppen av persistenta organiska föreningar till luft och vatten ska reduceras tillnära noll.Utsläpp av kadmium, bly och kvicksilver till luft och vatten ska minska med 80 %.Markförlagda blymantlade kablar som tas ur bruk ska grävas upp och gå till material-återvinning.

Begränsad klimat- Utsläppen av koldioxid i samband med förbränning för el- och värmeproduktion skapåverkan vara högst 12 miljoner ton (en minskning med 60% jämfört med idag). Utsläppen av

andra växthusgaser ska inte öka.

särskilt viktigt att man använder sig av utvin-ningsmetoder som möjliggör ett ökat uttagutan att hota markens långsiktiga produktions-förmåga eller den biologiska mångfalden. Vidlokalisering av energiskogsodlingar och vind-kraft är det viktigt att hänsyn tas till de kon-flikter som kan uppkomma med viktiga in-tressen inom natur- och kulturminnesvårdensamt friluftslivet.

Utsläpp av NOx, VOC, svavel och partiklarbestäms förutom av bränslet till stor del av denförbränningsteknik och den reningsutrustningsom används. I storskaliga anläggningar är församtliga bränslen möjligheterna att uppnå lågaemissioner mycket goda även om gasformiga

bränslen har vissa fördelar vad gäller VOC ochpartiklar jämfört med fasta bränslen. Dennaskillnad är dock betydligt mer accentuerad vidsmåskalig eldning.

Även om miljövinsterna av att hushålla med eloch fjärrvärme är svåra att bedöma för det en-skilda företaget kan dessa vara stora. Idag inne-bär till exempel en inbesparad kWh en minsk-ning av koldioxidutsläppen med ungefär 1 kg,eftersom importerad kolkraft är marginalel i detsvenska systemet och blir den el som i förstahand försvinner vid en minskning av elefter-frågan. Det innebär att en minskad elanvänd-ning på 1 kWh medför ungefär samma minsk-ning av koldioxidutsläppen som en minskning

37

av oljeanvändningen med drygt 3 kWh, sett urett systemperspektiv.

Sammanfattning– konsekvenser för industrinEffektiv energianvändning är centralt för attindustrin skall kunna minska miljöpåverkanfrån sin verksamhet och produkter. Val avenergislag och omvandlingsteknik har ocksåstor betydelse för de slutliga konsekvensernaav energianvändningen.

Industrins möjligheter att minska miljöpåver-kan från energianvändning finns på flera plan:

• Industriproduktionen. Det är viktigt att effek-tivisera energianvändningen inom industri-produktionen samtidigt som energitillförselnsker på ett så miljöriktigt sätt som möjligt.

• Transport av produkten till konsumenten. Valav energieffektiva transportslag med små ut-släpp och förbättring av logistiken kan till-sammans minska miljöpåverkan från trans-porterna.

• Produkterna. För ett flertal produkter skerden dominerande energianvändningen, settöver hela livscykeln, i användningsfasen. In-dustrins viktigaste insats för miljön kan idessa fall vara att effektivisera produkter-nas energianvändning.

MiljöbalkenDen nya miljöbalken trädde i kraft den 1 ja-nuari 1999. Femton olika lagar inom miljöom-rådet har arbetats samman i en balk med av-sikten att regelverket skall bli överskådligareoch tydligare. Regelverket har också breddatsoch skärps. Till detta har ett trettiotal förord-ningar utfärdats av regeringen.

Miljöbalkens målFörsta kapitlet, första paragrafen i miljöbalkenlyder: ”Bestämmelserna i denna balk syftar tillatt främja en hållbar utveckling som innebär attnuvarande och kommande generationer tillför-säkras en hälsosam och god miljö. En hållbarutveckling bygger på insikten att naturen harett skyddsvärde och att människans rätt att för-ändra och bruka naturen är förenad med ett an-svar för att förvalta naturen väl.”

De grundläggande reglerna i miljöbalken är til-lämpliga på i princip all mänsklig aktivitet somkan skada miljön. Viktigast är de allmännahänsynsreglerna. Dessa innebär att verksamhe-ter skall bedrivas så att skador på människorshälsa eller miljön undviks samt att värdefullanatur- och kulturmiljöer skyddas. Samtidigtskall en god hushållning med energi, mark, vat-ten och andra resurser främjas.

Det har ingen betydelse om verksamheten skersom ett led i näringsverksamhet eller om denutförs av en privatperson. Miljöbalken gäller förallt, från stora projekt som att bygga och drivavattenkraftverk eller motorvägar, till små en-staka ”aktiviteter” som att tvätta sin bil med ren-göringsmedel eller kompostera hushållsavfall.

HänsynsreglernaI andra kapitlet finns de allmänna hänsyns-regler som gäller vid alla verksamheter sominte är av försumbar betydelse. I den tidigaremiljöskyddslagstiftningen fanns liknande reg-ler bara för särskilda områden, t.ex. miljöfar-lig verksamhet och kemikaliehantering.

Grundläggande är, liksom tidigare, de interna-tionellt vedertagna principerna: förorenarenbetalar (Polluter Pays Principle), försiktighets-principen (Precautionary Principle) vilkeninnebär att försiktighetsmått skall vidtagas såsnart det finns skäl att anta att en verksamhetkan skada människors hälsa eller miljön, samtprincipen att bästa möjliga teknik skall använ-das (Best Available Technology) vid yrkes-mässig verksamhet.

Övriga hänsynsregler omfattar bl.a.:

Kunskap - den som skall påbörja en verksam-het måste först skaffa sig den kunskap sombehövs för att kunna avgöra vilka miljöeffektersom kan uppkomma och för att kunna skyddamänniskors hälsa och miljön mot skada ellerolägenhet.

Lokalisering - för verksamheter som inte barahelt tillfälligt tar i anspråk mark- eller vatten-områden skall en plats väljas som är lämpligmed hänsyn till miljöbalkens mål och hushåll-ningsbestämmelser. För all verksamhet skallden plats väljas där ändamålet kan nås medminsta intrång och olägenhet för människorshälsa och miljön.

38

Resurshushållning - den som driver en verk-samhet skall hushålla med råvaror och energisamt utnyttja möjligheterna till återanvänd-ning och återvinning. Detta innebär bl.a. atttransporter skall optimeras. I första hand skallförnybara energikällor användas.

Produktval - den som driver en verksamheteller vidtar en åtgärd skall undvika att användakemiska produkter som kan skada människorshälsa eller miljön, om de kan ersättas medmindre farliga. Denna produktvalsprincip hartidigare kallats substitutions-principen.

Skyldighet att avhjälpa skador på miljön - omen verksamhet har orsakat skador på miljönär i verksamhetsutövaren skyldig att avhjälpaskadan. Detta gäller oavsett om verksamhe-ten har lagts ned eller överlåtits.

Samtliga krav gäller i den utsträckning det intekan anses orimligt.

Liksom i miljöskyddslagen gäller omkastadbevisbörda i miljöbalken; vid tillståndsprövningoch tillsyn är verksamhetsutövaren skyldig attvisa att miljöbalkens hänsynsregler följs.

Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)En miljökonsekvensbeskrivning är avsedd attge underlag för t.ex. ett tillståndsbeslut. Be-skrivningen skall möjliggöra en samlad be-dömning av en verksamhets inverkan på mil-jön, hälsan och hushållningen med natur-resurser. Konsekvenserna för miljön måstekomma in på ett tidigt stadium och ingå ibeslutsunderlaget under hela processen framtill ett tillståndsbeslut.

Reglerna för MKB skärps i miljöbalken. Allasom avser att starta en verksamhet som krä-ver tillstånd skall tidigt samråda med länssty-relsen, som prövar om verksamheten kan an-tas medföra en betydande miljöpåverkan. Isådana fall skall en miljökonsekvens-bedömning genomföras med fastställda kravpå förfarandet och innehållet. För verksam-heter som är prövningspliktiga enligt för-ordningen (1998:899) om miljöfarlig verk-samhet och hälsoskydd krävs att en MKBfinns med i ansökan. MKB:n skall godkännasav prövningsmyndigheten.

Beträffande energifrågorna skall dessa ingå ien MKB. Den sökande bör redogöra för verk-

samhetens energianvändning. Av MKB skallframgå att verksamheten kommer att bedri-vas på ett energieffektivt sätt. El- , ånga – ochbränsleförbrukning bör redovisas. Möjlighe-terna till alternativa energikällor som bättreuppfyller balkens mål bör redovisas. Eventu-ella alternativa produktionssätt som är min-dre energikrävande bör beskrivas. Eventuellamöjligheter till leveranser av energi till externanvändning bör framgå av MKB.

Miljöfarlig verksamhetoch hälsoskyddBegreppet miljöfarlig verksamhet har ungefärsamma betydelse i miljöbalken som det hade imiljöskyddslagen. Liksom tidigare ställs kravpå tillstånd eller anmälan för miljöfarlig verk-samhet enligt de s.k. A-, B- och C-listorna.Listorna finns i förordningen (1998:899) ommiljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som ut-kommit med stöd av miljöbalken. I de nya listor-na är dock gränserna mellan A-, B- och C-an-läggningar något annorlunda än de tidigare.

En stor förändring gentemot den tidigare pröv-ningen enligt miljöskyddslagen är att energi-frågorna nu skall inbegripas i prövningen. Dettafår till följd att vid val av utrustning som på-verkar en anläggnings energianvändning skallbästa möjliga teknik användas (såvida det intekan anses orimligt att i det enskilda fallet an-vända detta).

Uttrycket bästa möjliga teknik inrymmer bådeden använda teknologin och det sätt på vilketen anläggning konstrueras, utformas, byggs,underhålls, leds och drivs. Tekniken måste frånteknisk och ekonomisk synpunkt vara indu-striellt möjlig att använda inom branschen ifråga. Det innebär bl.a. att den skall vara kom-mersiellt tillgänglig och inte bara förekommapå experimentstadiet. Begreppet ”bästa möj-liga teknik” har i lagens förarbeten uttalats somatt vara minst lika strängt som begreppet ”bästatillgängliga teknik” som förekom i miljö-skyddslagen.

Ytterligare en skillnad mot tidigare är att Kon-cessionsnämnden för miljöskydd har avveck-lats. Tillståndsärenden för A-anläggningar somtidigare har handlagts av Koncessionsnämndenhandläggs numer av fem regionala miljödom-stolar som knyts till tingsrätterna i Växjö, Vä-nersborg, Stockholm, Östersund och Umeå. En

39

miljööverdomstol ingår som en del av Sveahovrätt i Stockholm.

FöreskrifterI miljöbalken finns ett stort antal bemyndi-ganden för regeringen, eller i vissa fall denmyndighet regeringen bestämmer, att meddelagenerella föreskrifter i olika avseenden. Före-skrifter skulle kunna användas bl.a. för attfrämja en ökad energieffektivitet i något speci-fikt avseende.

MiljösanktionsavgifterI miljöskyddslagen fanns ett system med miljö-skyddsavgifter som i stort sett aldrig tillämpa-des. Dessa ersätts i miljöbalken av en ny av-gift, miljösanktionsavgift. Avsikten är att sank-tionssystemet skall främja den allmännanoggrannheten vid tillämpning av miljöreglernaoch att uppenbara överträdelser skall beivrasav tillsynsmyndigheten i direkt anslutning tillhändelsen. Avgiften för olika typer av överträ-delser framgår av en lista, t.ex. att starta en B-anläggning utan tillstånd kommer att kosta250 000 kronor.

EnergimärkningGenom att märka produkter som använderenergi ges kunder förbättrade möjligheter attäven väga in energieffektivitet och energi-kostnader vid valet av produkt. Detta ger äventillverkarna incitament att utveckla effektivare

produkter, vilket tydligt märks inom exempel-vis området kyl och frys för privatmarknaden.Märkning har där funnits under ett antal år.EU har nu inlett ett arbete för energimärkningav bl a elmotorer, fläktar och pumpar.

En ny klassificering av lågspännings 3-fasasynkronmotorer etableras från och med år2000 inom EU. Klassificeringen görs eftermotorverkningsgrad och motorerna kommeratt indelas i tre klasser, eff1, eff2 och eff3 däreff1-motorer har den högsta verkningsgraden.

Klassificeringen omfattar än så länge endast 2-och 4-poliga motorer med effekt mellan 1,1 och90 kW. Klassificeringen kommer att framgå avuppgifter i motorkataloger och på motornsmärkplåt. Verkningsgradskraven framgår avdiagrammet nedan. Alla motorer medverkningsgrader över den översta kurvan till-hör klass eff1 och alla med verkningsgraderunder den nedre kurvan tillhör klass eff3.

Verkningsgradskraven för de olika klassernaframgår av det vänstra diagrammet nedan.Differensen i motorverkningsgrad mellan övreoch undre gränsen för eff2 framgår tydligare idet högra diagrammet.

Som synes finns de största verkningsgrads-förbättringarna på motorer som har effekterunder ca 10 kW. Tänk på att motorer i klasseneff 3 kan ha verkningsgrader som ligger avse-värt lägre än kurvan mellan eff2 och eff3.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 900

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Motoreffekt, kW

Motorverkningsgrad, %

eff1

Område eff3, under nedre kurvan

Område eff2, mellan kurvorna

0 10 20 30 40 50 60 70 80 900

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Motoreffekt, kW

Skillnad i motorverkningsgrad mellan övre och undre gräns för eff2, %

40

Inför det praktiska arbetet med att genomföraeffektiviseringar i Ditt företag måste vi i dennaskrift begränsa oss till att endast ge några kortasynpunkter och nedan tipsa om den rikhaltigalitteraturen som kan ge mängder med värde-fulla råd.

Uppläggning och genomförande av arbetetmåste anpassas till lokala förhållanden på justDitt företag men det finns det tre grundläggan-de förutsättningar som vi vill peka på:

• Företagsledningens stöd är helt nödvändigtför framgång

• Det krävs en intresserad, kunnig och drivandeperson att leda jobbet, en s k ”eldsjäl”.

• Energiförbrukningar, kostnader och upp-nådda resultat måste kontinuerligt följas uppoch redovisas för att inte ”tappa greppet”.

Med dessa förutsättningar har effektivisering-sarbetet mycket goda möjligheter att bli fram-gångsrikt.

Nu ligger bollen på Ditt bord och väntar påatt något skall hända.

Litteratur – några exempelENEU 2000. Anvisningar för energieffektivupphandling av energikrävande utrustning ochmaskiner inom industrier och kommuner.Industrilitteratur, tel: 08-783 87 70

Programkrav industripumpar, Programkravindustrifläktar, Programkrav kylkompressorer,Programkrav tryckluft, Programkrav belys-ning i verkstadsindustrin respektive på kontoroch i vården. Statens Energimyndighet,tel: 016-544 20 00.

Miljöledning och energi. En idéskrift för in-dustrier och energiföretag som arbetar medmiljöledningssystem ISO 14000 och/ellerEMAS. ALMI Företagspartner Jönköping AB,tel: 036-30 65 00

5 Hur gå vidare?

El till varje pris? En handbok om effektivareelanvändning i industrin. ALMI Företags-partner Jönköping AB, tel: 036-30 65 00

Vägen till miljöcertifiering (1998). TechnicArt Allander, tel: 021-38 09 30. Denna bokbeskriver miljöaktiviteter inom ABB Motors& Machines i Västerås.

Energi och ugnsteknik. Utbildningsmaterial.Jernkontoret (1997), tel: 08-679 17 00.

Energihushållning i järn- och stålverk.Jernkontoret (1982). Denna handbok kan ejbeställas ty upplagan är slut men den finnsspridd i ca 1 000 ex ute på stålverken.

Energihushållning. System och installationer ibyggnader med tonvikt på att spara energi(1994). Kommentus Förlag AB,tel: 08-709 59 90.

Effektivare elanvändning i verkstadsindustrin(1991). Industrilitteratur, tel: 08-783 87 70

Energibesparing i gjuterier. Handbok.Svenska gjuteriföreningen (1987),tel: 036-30 12 00

Effektiv och energisnål gjuteriventilation.Svenska gjuteriföreningen (1990),tel: 036-30 12 00

Energieffektiv elsmältning i gjuterier. Svenskagjuteriföreningen (1992), tel: 036-30 12 00.

Effektivare energianvändning i aluminiumgju-terier. Svenska gjuteriföreningen (1995),tel: 036-30 12 00

Energikompendium för massa- och pappers-industrin (1990). Skogsindustrins utbildning iMarkaryd AB, tel: 0433-744 39

41

Energieffektivisering– en kort tillbakablickI samband med energikrisen i början av 1970-talet aktualiserades energifrågorna på allvar.Oljeberoendet var stort och billig olja använ-des i stor utsträckning inom alla samhälls-sektorer.

Krisen blev starten på en mycket omfattandeförändring av energianvändningen inom bl aindustrin.

Budskapet att effektivisera energianvändningenspreds över landet bl a i en tidning med titeln”Energihushållning” som den statliga energi-sparkommitten gav ut 1980.

I nr 1 av tidningen kunde man bl a läsa om:

• Sandvik AB i Sandviken som minskade olje-förbrukningen med 30 %, vilket motsvarade16 000 m3 olja/år.

• Saab-Scania i Södertälje som minskade elan-vändningen med ca 15 %

Det handlade om insatser som snabbt gavmycket fina resultat.

En erfarenhet som många företag gjorde efterett antal år var att de uppnådda besparingarnaminskade väsentligt eller t o m helt försvann.Mycket återgick till det gamla beroende på bris-tande uppföljning och kontinuitet i arbetet.

Bilaga 1

Bland alla företag som arbetade med effektivi-sering av energianvändningen fanns det vissasom var mycket framgångrika och andra därvinsterna var klart blygsammare.

En gemensam nämnare för de framgångsrikaföretagen var att det fanns en ”eldsjäl” som medstort personligt engagemang drev effektivi-seringsarbetet. Utan denna eldsjäl var risken storatt energieffektiviseringsarbetet resulterade i ensammanställning eller rapport med ett stort an-tal insamlade och redovisade uppgifter om en-ergi och media men där slutsatser, handlings-planer och åtgärder saknades.

En annan viktig faktor för framgångarna var attenergieffektiviseringsarbetet hade företagsled-ningens stöd.

Idag använder industrin väsentligt mindre energiper producerad enhet än för 25 år sedan mentrots det finns fortfarande mycket pengar atthämta inom området vilket denna skrift ger kon-kreta exempel på.

I dag införs miljöledningssystem på allt fler fö-retag. Genom att koppla ihop energieffektivi-sering med miljöledning finns mycket bättreförutsättningar än tidigare att bedriva ett fram-gångsrikt och varaktigt effektiviseringsarbete.

ET 1

:200

1/5.

000

ex. N

ovem

ber 2

000.

Ord

förr

ådet

. Alfa

Prin

t, Su

ndby

berg

.

Energimyndigheten • Box 310 • 631 04 EskilstunaTelefon 016-544 20 00 • Telefax 016-544 20 99 • www.stem.se

Energieffektivisering i industrin– bra för lönsamhet och miljö!Målgruppen för skriften är i första hand företagsledningar inom industriföretag.

Finns det egentligen några skäl att för dyra pengar köpa in energi som inte görnågon nytta alls utan tvärtom bidrar till att öka drift- och underhållskostnaderna?

Inget företag skulle t ex drömma om att låta tusenlappar, som tillsammans blirmiljonbelopp, försvinna okontrollerat. Men om tusenlapparna först omvandlas tillenergiflöden i någon form blir plötsligt en osynlig men onödig miljonrullning möjlig.Ur miljösynpunkt är onödig energianvändning av ondo eftersom den påverkar mil-jön negativt på ett eller annat sätt.

Företag som t ex ABB, LKAB och Scania har genom konkreta åtgärder visat raderav exempel på att energieffektivisering är ett utmärkt sätt att minska inköpen avonödig energi och att öka företagets vinst och konkurrenskraft samtidigt som miljö-prestanda förbättras.

I denna skrift presenteras ett tiotal exempel på genomförda och mycket lönsammaåtgärder för att använda energin smartare. Åtgärderna redovisas med en kort be-skrivning, fotografier, kostnads- och lönsamhetsdata. Dessutom finns kontakt-personer angivna för att Du skall kunna få mer ”kött på benen” om Du vill. Vidarebeskrivs kortfattat hur åtta företag säljer stora mängder spillvärme till närliggandefjärrvärmenät och industrier, vilket bidrar till att förbättra företagens lönsamhetoch miljön.

Avsikten med denna skrift är att väcka Ditt intresse för energieffektivisering ge-nom att visa konkreta exempel hämtade från verkligheten. Kan andra företag tjänapengar på energieffektivisering kan väl Ditt företag också göra det?

I skriften beskrivs även huvuddragen i den nya miljöbalken och de svenska miljö-målen på ett lättläst sätt.

Andra böcker i denna serie med anknytning till industrins energianvändning ärEnergianvändningen inom Industrin. I vilka branscher används mest energi ochför vilka ändamål? (Emil 2)