Långtidsarbetslöshet och arbetslöshetstider i ett konjunkturperspektiv

Johnny Zetterberg

Bakgrund • Delvis begränsad statistisk dokumentation av • långtidsarbetslöshetens omfattning och utveckling över tiden i Sverige.

• ”Långtidsarbetslöshet” kan reflektera olika aspekter på längden av en arbetslöshetsperiod.

• Tiden i arbetslöshet kan mätas i termer av

• - andelsmått

• - tvärsnittstider i arbetslöshet

• - vistelsetider i arbetslöshet

• - sannolikheter att lämna arbetslöshet – ”utflödessannolikheter”

Syfte

• att för perioden 1987-2010 beskriva den konjunkturella utvecklingen av långtidsarbetslösheten och arbetslöshetstider

• generellt och för olika grupper av arbetslösa (kön, etnicitet, ålder osv)

Vistelsetiden och tvärsnittstiden i arbetslöshet • Vistelsetiden mäter den genomsnittliga tiden av samtliga påbörjade och

avslutade arbetslöshetsperioder under ett visst tidsintervall.

• D = (S1+S2+S3)/3

• Tvärsnittstiden mäter den genomsnittliga längden av pågående och ännu ej avslutade arbetslöshetsperioder som observeras vid mättillfället.

• T = (T2 + T3)/2

Skillnaden mellan måtten

• Tvärsnittsmåttet inkluderar inte alla arbetslöshetsperioder varken de som har avslutats innan mättillfället av arbetslöshetstiden eller de som uppkommit efter mättillfället.

• Konsekvens: tvärsnittsmåttet innehåller en överrepresentation av arbetssökande med förhållandevis långa arbetslöshetstider jämfört med vistelsetidsmåttet.

• Måtten har olika tolkningar:

• Vistelsetiden mäter den genomsnittliga arbetslöshetstiden för den som blir arbetslös och hur snabbt arbetslöshetsperioden i genomsnitt avslutas indikator på arbetsmarknadens funktionssätt.

• Tvärsnittsmåttet mäter den genomsnittliga arbetslöshetstiden för de som vid mättillfället är arbetslösa indikator på att bördan av arbetslöshet inte är lika fördelad mellan de arbetslösa.

Tabell över arbetslöshetsveckor i AKU

• ÅR MÅNAD VECKOR SAMTLIGA• 2009 1 1 26669• 2009 1 2 20313• . . . .• . . . .• 2009 1 26 2249• . . . .• . . .• 2009 1 99 0

• 2009 1 100-130 9040• 2009 1 131-156 3302• 2009 1 157+ 3131

Empiriska mått på arbetslöshetstider • Beräkning av vistelsetidsmått utifrån tvärsnittsdata:

• vistelsetiden = beståndet arbetslösa / inflödet till arbetslöshet

• Förutsätter antagande om s k steady-state-jämvikt på arbetsmarknaden (inflödet till arbetslöshet = utflödet från arbetslöshet).

• Mindre lämpligt antagande under perioder med stora konjunktursvängningar kan underskatta vistelsetiden i konjunkturnedgångar och överskatta den vid

uppgångar.•

• En mer generell beräkningsmetod bygger på att vistelsetiden beror av utflödessannolikheten att lämna arbetslöshet. I detta fall beräknas vistelsetiden som en vägd summa av olika sannolikheter av att kvarstå i arbetslöshet.

Relationen mellan andelsmåttet på långtidsarbetslöshet och arbetslöshetstiderna

• Tvärsnittstidsmåttet: ett vägt genomsnitt av den frekvensfördelning av arbetslöshetsveckor som gäller för beståndet av arbetslösa under t ex en månad.

• Beräknas antalet arbetslösa med en tvärsnittstid om minst 26 veckors (6 månaders) arbetslöshet i förhållande till totala antalet arbetslösa i beståndet är detta ekvivalent med det ”vanliga” andelsmåttet på långtidsarbetslöshet.

• Mer generellt samband är:

• andel långtidsarbetslösa = f (tvärsnittsfördelning) / g (vistelsetidsfördelning)

• Eftersom vistelsetiden beror av utflödessannolikheten att lämna arbetslöshet andelen långtidsarbetslösa påverkas av utflödet från arbetslöshet.

• Man kan visa att andelen minskar (ökar) om det genomsnittliga utflödet ökar (minskar).

• Sambandet gäller över hela varaktighetsfördelningen: t ex om utflödet för korttidsarbetslösa minskar och utflödet för långtidsarbetslösa är oförändrat ökar ändå andelen långtidsarbetslösa

Konjunkturperspektivet

• Nedgångar och uppgångar i ”arbetslöshetskonjunkturen”.

• Nedgång: sammanhängande perioder när arbetslöshetsgraden börjar öka varaktigt under minst två kvartal tills arbetslösheten upphör att öka.

• Uppgång: arbetslöshetsgraden minskar på motsvarande sätt.

•

• Identifierar fyra nedgångsperioder under perioden 1987-2010:

• 1990-talskrisen 1990Q2 – 1993Q4 15Q

• Budgetsaneringskrisen 1995Q3 – 1997Q2 8Q

• 2003-årskrisen 2002Q3 – 2005Q2 12Q

• Finanskrisen 2008Q2 – 2009Q4 7Q

Några slutsatser

• Långtidsarbetslösheten varierar positivt med arbetslösheten med en viss cyklisk eftersläpning: innan långtidsarbetslösheten börjar minska fortsätter den att öka även när arbetsmarknadsläget har börjat förbättras.

• Långtidsarbetslöshetens variationsmönster för olika grupper av arbetslösa är tämligen likartad som det generella mönstret. Finns nivåskillnader i andelen långtidsarbetslösa mellan olika grupper med högre andelar för utrikes födda och äldre arbetslösa.

• Tvärsnittstiden har en likartad konjunkturell utveckling som andelsmåttet för långtidsarbetslösheten eftersom måtten är mycket snarlika.

• Vistelsetiden ökar med försämrad arbetslöshetskonjunktur men tenderar att minska innan konjunkturnedgången är över.

• Vistelsetidens utveckling för olika arbetslöshetsgrupper är i flera fall likartad med den genomsnittliga men avviker för äldre och utrikes födda som periodvis har ett acykliskt utvecklingsmönster.

• Vistelsetiden och tvärsnittstiden är längre för utrikes födda och äldre arbetslösa än för övriga grupper: Speglar att de har de förhållandevis lägsta utflödessannolikheterna att lämna arbetslöshet.

• Utflödessannolikheterna för utrikes födda och äldre arbetslösa har dock inte minskat efter 1990-talskrisen utan snarare ökat något.