FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153. LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Landstingsstyrelsens förslag till beslut ___________________________________________________________________________

Bilagor 1 Landstingsrådsberedningens förslag till budget för 2009 med bilagor 2 Minnesanteckningar från Centrala samverksansgruppen (CSG) 2008-10-27 3 Socialdemokraternas förslag till budget 4 Vänsterpartiets förslag till budget 5 Miljöpartiets förslag till budget 6 Landstingsdirektörens PM 2008-10-08 7 Landstingsrådsberedningens skrivelse med anledning av 2008-10-23 motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbindelser 8 Landstingsrådsberedningens skrivelse med anledning av 2008-10-23 motion 2008:1 om biljettinlösen 9 Landstingsrådsberedningens skrivelse med anledning av 2008-10-23 motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder 10 Landstingsrådsberedningens skrivelse med anledning av 2008-10-23 motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik 11 Landstingsrådsberedningens skrivelse med anledning av 2008-10-23 motion 2008:7 om att landstinget bör utreda konsekvenserna för verksamheten och ekonomin om Förbifart Stockholm byggs 12 Landstingsrådsberedningens skrivelse med anledning av 2008-10-23 motion 2008:10 om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen

Förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2009 och planåren 2010-2011 samt investeringsbudget för 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010-2013 samt behandling av motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (s) om kapacitetsstarka tvärförbindelser, motion 2008:1 av Lars Dahlberg (s) om biljettinlösen, motion 2008:3 av Johan Sjölander (s) om trygghetsskapande åtgärder, motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m.fl. (v) om avgiftsfri kollektiv-trafik, motion 2008:7 av Jan Strömdahl m.fl. (v) om att landstinget bör utreda konsekvenserna för verksamheten och ekonomin om Förbifart Stockholm byggs, motion 2008:10 av Ingela Nylund Watz m.fl. (s) om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Ärendet Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsfullmäktige fastställa budgeten för Stockholms läns landsting för 2009 och plan för åren 2010-2011 samt investeringsbudget för 2009 och plan för åren 2010-2013 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till budget för Stockholms läns landsting för år 2009 samt flerårsberäkningar för åren 2010-2011 att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till resultatbudget, balans-budget och finansieringsbudget för år 2009 och planer för åren 2010-2011 att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till investeringsbudget för år 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010-2013 att fastställa landstingsskatten för år 2009 till 12,10 kronor per skattekrona att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2009 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastnings-krav för respektive nämnd/styrelse och bolag att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till taxor och avgifter för år 2009 att medge styrelsen för Folktandvården AB att göra en justering av prislistan för vuxentandvård med en genomsnittlig höjning om 2,5 procent år 2009 att medge styrelsen för Waxholms Ångfartyg AB att justera priser och avgifter i trafiken motsvarande en intäktsökning med sju miljoner kronor för 2009 att uppdra åt förvaltningar och bolag att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljö-bokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och akutsjukhusen att ingå flerårsavtal

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

att förlänga projektet om införande av handlingsprogrammet om våld mot kvinnor i två år att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att successivt införa Vårdval inom alla områden där det är möjligt och funktionellt att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att förlägga öppen vård som inte är beroende av sjukhusets resurser på andra vårdgivare att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att i samråd med vårdproducent-erna utvärdera regelböckerna för Vårdval i syfte att förenkla och förtydliga reglerna inför år 2010 att den miljörelaterade ersättningen inom sjukvården ska vara 0,5 procent av den totala ersättningen att fastställa reviderad investeringsbudget för SL år 2009 till 4 258 000 000 kronor att godkänna att SL påbörjar utbyggnaden av Tvärbana Norr till Solna, dock under förutsättning att avtal finns med berörda kommuner om en betydande medfinansiering samt att staten godkänt att projektstarten inte äventyrar möjligheten till statlig medfinansiering att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillsammans med SL förhandla med regeringen och Banverket om statlig medfinansiering med cirka hälften av de statsbidragsberättigade kostnaderna för Tvärbana Norr till Solna att utöka totalramen för den av landstingfullmäktige tidigare beslutade landstingsborgen för Spårväg City (tidigare Djurgårdslinjen) till 3 000 000 kronor att godkänna genomförande av utbyggnad av dubbelspår på delar av Roslagsbanan inom den totala investeringsramen för 2009 att godkänna beställning och förberedelsearbeten av Banverket vid Odenplans tunnelbanestation för att möjliggöra en utbyggnad av tunnel-banan till Nya Karolinska sjukhuset inom den totala investeringsramen för 2009 att uppdra åt SL att i samråd med Waxholmsbolaget, Färdtjänsten och regionplane- och trafiknämnden årligen i samband med budgeten till landstingsfullmäktige lämna förslag till trafikförsörjningsplan

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

att uppdra åt färdtjänstnämnden att tillsammans med SL genomföra en överföring av alla verksamhet inom Färdtjänsten, som inte är myndighets-utövning, till SL under första halvåret 2009 att uppdra åt regionplane- och trafiknämnden att tillsammans med SL överföra den trafikplanerande verksamheten från nämnden till SL under första halvåret 2009 att uppdra åt landstingsstyrelsen att återkomma med förslag till en effektivare och bättre kollektivtrafik till sjöss i Stockholms hamn och skärgård att i övrigt fastställa förslaget till tydligare trafikplanering att uppdra åt Landstingsfastigheter Stockholm/Locum AB att under 2009 ta fram en förstudie gällande utveckling av Konserthuset, förslag på finansiering samt konsekvenser för driftkostnaderna att uppdra åt landstingsstyrelsen att utveckla mångfaldsarbetet inom landstinget att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget att uppdra åt nämnder och bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med denna budget att nämnder, styrelser och bolagsstyrelser senast den 23 januari 2009 överlämnar behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstings-styrelsens uppdrag att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landsting-fullmäktige senast vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2009 att anse motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbindelser besvarad enligt bilagan att anse motion 2008:1 om biljettinlösen besvarad enligt bilagan att anse motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder besvarad enligt bilagan att avslå motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik enligt bilagan

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

att avslå motion 2008:7 om Förbifart Stockholm byggs enligt bilagan att avslå motion 2008:10 om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen enligt bilagan Landstingsstyrelsen har – under förutsättning av fullmäktiges beslut – för egen del beslutat att uppdra åt landstingsstyrelsens förvaltning att utarbeta anvisningar för arbetet med slutlig budget 2009.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga) V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga) Mp-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga) Ärendet och dess beredning Landstingsdirektören har i PM den 8 oktober 2008 överlämnat underlag för arbete med budget för 2009 (bilaga).

Fortsatt fokus på vården, trafiken och ekonomin

Budget 2009 med planår 2010-2011

Stockholms läns landsting

Budget 2009

2 (110)

Innehållsförteckning – Budget 2009

SAMMANFATTNING.............................................................................................. 4

1. TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET - TILLVÄXT OCH FRAMTIDSTRO ....................................................................................................... 6

1.1 EN POLITIK FÖR JOBB OCH UTVECKLING ........................................................ 8 1.2 REGIONAL UTVECKLING ................................................................................ 9 1.3 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN............................................. 11

2. LANDSTINGET 2009-2011 ................................................................................ 12 2.1 RESULTATBUDGET OCH FINANSIELLA MÅL .................................................. 12 2.2 BALANSBUDGET .......................................................................................... 15 2.3 FINANSIERINGSBUDGET ............................................................................... 15 2.4 INVESTERINGSBUDGET................................................................................. 16 2.5 PLANÅREN 2010-2011................................................................................. 16 2.6 SKATTESATS ................................................................................................ 17 2.7 ÖKAD MÅNGFALD AV VÅRDGIVARE............................................................. 17 2.8 MEDARBETARE I LANDSTINGET ................................................................... 18 2.9 ALLA INVÅNARE SKA BEHANDLAS LIKVÄRDIGT........................................... 22 2.10 ETT EFFEKTIVT MILJÖARBETE ...................................................................... 23

3. EN TILLGÄNGLIG OCH GOD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD....................... 25 3.1 DEN SAMLADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN.................................................... 25 3.2 EN BÄTTRE STYRNING AV DEN SAMLADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ........... 25 3.3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN (HSN).................................................. 28 3.4 TIOHUNDRA NÄMNDEN................................................................................ 45 3.5 PRODUCENTORGANISATIONEN..................................................................... 46

4. EN KOLLEKTIVTRAFIK ATT LITA PÅ....................................................... 60 4.1 AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK AB................................................... 60 4.2 FÄRDTJÄNSTNÄMNDEN................................................................................ 71 4.3 WAXHOLMS ÅNGFARTYG AB...................................................................... 73 4.4 REGIONPLANE- OCH TRAFIKNÄMNDEN ........................................................ 74

5. LANDSTINGETS ÖVRIGA VERKSAMHETER ........................................... 76

5.1 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING ..................................................... 76 5.2 KONCERNFINANSIERING .............................................................................. 79 5.3 LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM...................................................... 80 5.4 LOCUM AB .................................................................................................. 80 5.5 MEDICARRIER AB....................................................................................... 81 5.6 KULTURNÄMNDEN....................................................................................... 82 5.7 AB SLL INTERNFINANS............................................................................... 85 5.8 LANDSTINGSREVISORERNA.......................................................................... 85 5.9 PATIENTNÄMNDEN....................................................................................... 86

Budget 2009

3 (110)

6. BILAGOR............................................................................................................. 87

6.1 RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 2007-2011 ...................................... 87 6.2 BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN 2007-2011.......................................... 88 6.3 FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN 2007-2011 ................................ 89 6.4 LANDSTINGSBIDRAG 2007-2011.................................................................. 90 6.5 RESULTATKRAV 2008-2011......................................................................... 91 6.6 INVESTERINGSBUDGET................................................................................. 92 6.7 RESULTATRÄKNING - LANDSTINGET ............................................................ 93 6.8 TAXOR OCH AVGIFTER ................................................................................. 94 6.9 INVESTERINGSPLAN 2009-2013 FÖR SL-KONCERNEN.................................. 98 6.10 INVESTERINGSPLAN 2009-2013 FÖR WAXHOLMS ÅNGSFARTYGS AB ....... 103 6.11 INVESTERINGSPLAN 2009-2013 BYGGNADSINVESTERINGAR..................... 104 6.12 INVESTERINGSPLAN 2009-2013 MASKINER, INVENTARIER OCH IT............ 108

Budget 2009

4 (110)

Sammanfattning Stockholms län växer. Fler och fler invånare höjer kraven på oss att motsvara förväntningar och behov från medvetna medborgare. Vi måste därför våga prioritera för att klara såväl dagens som morgondagens utmaningar. Inom Stockholms läns landsting möter vi alla dessa invånare som medborgare, medarbetare, patienter eller resenärer. Det är med deras fokus vi i förtroende arbetar. Alliansens huvudmål för mandatperioden är tillgänglig och kvalitativt bra sjukvård, tillförlitlig kollektivtrafik och en ekonomi i balans. Budget för 2009 med planår 2010-2011 möjliggör detta. Budget 2009 innehåller fortsatt ökade tillskott till såväl sjukvården som kollektivtrafiken samtidigt som alla finansiella mål uppfylls. Det är en ansvarsfull budget i tider av finansiell oro och viss avmattning i konjunkturen. Skattesatsen föreslås oförändrad 2009. Tryggheten för stockholmarna ökar när det blir lättare att komma i kontakt med sjukvården och få en bra vård i tid. När tåg och bussar kommer i tid underlättas vardagen för alla medborgare som är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Sjukvården förstärks under 2009. Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Allt fler delar av sjukvården kommer att omfattas av vårdvalet, under 2009 införs vårdval inom knä- och höftoperationer, grå starrsoperationer och inom förlossningsvården. En ökad mångfald av vårdgivare inom flera vårdområden, t.ex., psykiatri, geriatrik, tandvård och förlossningsvård ökar valfriheten för patienterna samtidigt som skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet. Stockholms läns landsting ska även i fortsättningen ligga i framkant vad gäller att implementera nya, effektivare läkemedel inom sjukvården. Arbetet med NKS fortskrider under 2009 i enlighet med planerna. Det är en av de allra största investeringarna i landstingets historia. Ägarstyrningen av sjukvården förstärks. Stor politisk enighet finns om införandet av flerårsavtal med sjukhusen. När Stockholm växer måste också SL växa. Därför fortsätter alliansen den största satsningen i SL:s historia. Budgeten innebär att ytterligare över 800 miljoner kronor satsas på en bättre kollektivtrafik i Stockholms län nästa år. Under de två senaste åren har SL förbättrat punktligheten, fått både fler och betydligt mer nöjda resenärer. Dessutom väljer allt fler SL framför bilen, vilket är bra för miljön. Alliansen känner en stolthet över att SL har blivit bättre. Arbetet med förbättrad punktlighet och tillgänglighet, ökad trygghet, bättre trafikinformation och en trafik i världsklass går vidare. Stockholms läns landsting är ett av de landsting som kommit längst i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och ska fortsätta att gå i främsta ledet för en bättre miljö. Under kommande år görs stora investeringar inom bl.a. kollektivtrafiken och sjukhusen för att minska landstingets direkta utsläpp.

Budget 2009

5 (110)

Alliansens budget för 2009 innehåller nödvändiga satsningar på våra kärnverksamheter, sjukvård och kollektivtrafik samtidigt som en ekonomi i balans säkerställs. En stabil ekonomisk grund är även en förutsättning för att arbetet med att sänka landets i särklass högsta landstingsskatt ska kunna fortgå under mandatperioden.

Budget 2009

6 (110)

1. Tillgänglighet och säkerhet - Tillväxt och framtidstro Stockholms läns landsting fortsätter längs alliansens inslagna väg. Den väg som gjort att fler invånare än under tidigare år har fått en ökad tillgänglighet i sjukvården och en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken samtidigt som landstingets ekonomi är i balans. Tillväxten ökar, om än med en avmattning, samtidigt som framtidstron har stärkts med fler i arbete och ökad mångfald inom flera samhällssektorer där vården utgör en viktig del. Den enskilde individen får nu stå i fokus. Fler beslut kan tas av människor själva. I budgeten för 2009 och framåt bygger vi vidare på denna inriktning. Alla invånare i Stockholms län ska ha rätt till en jämlik och säker vård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. Valfrihet, mångfald och trygghet är ledord som ska göra att landstinget fortsätter utvecklas till en öppen och förändringsvillig organisation med uppgiften att ge god service till invånarna i vårt län. Stockholms län ligger långt framme när det gäller mångfald och entreprenörskap i vården och detta arbete ska fortsätta prägla Stockholms läns landsting. Inom Vårdval Stockholm har bl.a. en fri etablering för husläkare möjliggjort en markant ökad tillgänglighet inom vardagssjukvården. Detta har märkts såväl i antal vårdtillfällen som uttryckt i patientnöjdhet. Det framgångsrika vårdvalet fortsätter därför utvecklas inom fler områden som historiskt haft långa köer, t.ex. knä- och höftledsoperationer. Även inom förlossningsvården ökar valfriheten och en förbättring av mångfalden möjliggörs. Inom andra områden som t.ex. psykiatri, geriatrik och folktandvården tillkommer också fler vårdgivare. Nya Karolinska sjukhuset blir motorn i ett biomedicinskt kluster i Stockholm, vilket är ytterligare en pusselbit i utvecklingen av regionens tjänstesektor. När Stockholms län växer och vi blir allt fler måste kollektivtrafiken också växa. SL fortsätter det framgångsrika arbetet som inletts denna mandatperiod och avsikten är att bli ännu bättre på tidhållning, kundnöjdhet och tillförlitlighet. Satsningar på att utveckla kollektivtrafiken omfattar också en mycket ambitiös investeringsplan för att möta de ökande behoven. Landstinget ska vara en föregångare i hur man hanterar miljöfrågor. Våra budgetmål kan sammanfattas enligt följande tre punkter:

• Förbättra tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården.

• Förbättra kollektivtrafikens tillförlitlighet.

• Säkerställa en ekonomi i balans.

Budget 2009

7 (110)

Därutöver ska landstinget även arbeta för att:

• Befolkningens hälsa är god och att befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lättillgänglig hälso- och sjukvård i tid och på lika villkor.

• Regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet.

• De i regionplanen beslutade målen för regionens utveckling genomförs; internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt långsiktigt hållbar livsmiljö.

• Vara en modern arbetsgivare där det konstruktiva samtalet ska vara välkommet och medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling.

• Vara ett föredöme inom områdena jämställdhet, mångfald, miljö och hållbarhet.

Budget 2009

8 (110)

1.1 En politik för jobb och utveckling

En jobbskapande politik Allians för Sveriges satsning på att öka sysselsättningen och att minska utanförskapet har bidragit positivt till utvecklingen på arbetsmarknaden i Stockholms län. Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har ökat kraftigt de senaste två åren samtidigt som arbetslösheten har minskat markant. Sedan september 2006 har sysselsättningen ökat med omkring 50 000 personer, en ökning med 5 procent. Den öppna arbetslösheten har under samma tidsperiod minskat med drygt 11 200 personer, vilket är en minskning med ca 30 procent. Diagram 1. Antal sysselsatta, 16-64 år, i Stockholms län. Tusental personer

920

940

960

980

1000

1020

1040

1060

1080

jun-05 dec-05 jun-06 dec-06 jun-07 dec-07 jun-08 Källa: Statistiska centralbyrån. Även om en viss försämring kan skönjas i Arbetsförmedlingens månadsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser och antal varsel i länet, och försämringen sker från historiskt höga nivåer, står Stockholms län starkt rustad då i stort sett samtliga branscher finns representerade i Stockholms län och andelen industriföretag är lägre än i riket för övrigt. Länets relativt höga andel företag inom den privata tjänstenäringen innebär också möjligheter vad gäller globaliseringens effekter på ekonomin.

Landstingsskatten Stockholms läns landsting har landets i särklass högsta landstingsskatt. Alliansen i landstinget är överens om att sänka skatten under mandatperioden, tioöring för tioöring. 2008 inleddes detta arbete genom att landstingsskatten sänktes med 17 öre. Ambitionen är att fortsätta detta arbete, vilket är möjligt om landstinget alltid strävar

Budget 2009

9 (110)

efter att söka bästa möjliga arbetsformer, ständigt förbättra sina verksamheter och på annat sätt ompröva, söka förnyelse och effektiviseringar.

Skatteutjämningen Skatteutjämningssystemet är komplicerat och har många olika motverkande parametrar, men resultatet är tydligt – Stockholm drabbas hårt. Bara under 2008 väntas invånarna i Stockholms län betala in omkring 1,2 miljarder kronor till andra delar av landet via skatteutjämningssystemet. För 2009 beräknas landstingets del till skatteutjämningen öka till drygt 1,3 miljarder kronor. Utöver den del som landstinget står för drabbas invånarna i länets respektive kommuner ytterligare genom det kommunala skatteutjämningssystemet. Detta är en straffskatt på stockholmarna och denna straffskatt drabbar Stockholm som region, men också i förlängningen hela landet. Stockholmsregionen är en tillväxtmotor för hela den svenska ekonomin.

Förutsättningar Förutsättningarna 2009, med utgångspunkt från budgetdirektiven, är sammanfattningsvis följande:

• Budgeten är i balans och landstingets finansiella mål uppfylls.

• Landstingsskatten behålls oförändrad jämfört med 2008.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden har i särskilt uppdrag att prioritera en fortsatt förbättring av tillgängligheten.

• Fleråriga avtal med akutsjukhusen sluts.

• Ägarstyrningen förstärks.

• Miljöprogrammet – Miljö Steg 5 – fortsätter att genomföras.

1.2 Regional utveckling Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region samt till en resurseffektiv tillväxtregion med god livsmiljö. Arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen kommer att antas 2010 och tas fram i samråd med kommuner, näringsliv och andra aktörer i regionen. Indikatorer för uppföljning av den regionala utvecklingsplanens mål kommer att utvecklas i det pågående RUFS-arbetet. Hälso- och sjukvården, trafikverksamheten, den regionala utvecklingsplaneringen, kulturverksamheten med flera landstingsverksamheter har alla betydelse för regionens utveckling. Alla berörda förvaltningar/bolag ska medverka i arbetet med

Budget 2009

10 (110)

den nya planen. Landstingets verksamheter ska bidra till att länet utvecklas i enlighet med den regionala utvecklingsplanens mål. Det projekt som pågår tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg ska fullföljas, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till företagsetableringar. Landstingets långsiktiga engagemang i verksamheterna vid Karolinska Institutet ska fortsätta. Landstinget bidrar till utvecklingen i Norra stationsområdet, bl.a. genom bygget av ett nytt universitetssjukhus på Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna. Tillsammans med berörda högskolor och andra aktörer ska landstinget fortsätta verka för att stärka Stockholmsregionen inom life science. Detta arbete kommer att intensifieras under 2009. Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen stärks, såväl i arbetet med en ny regional utvecklingsplan som i landstingets egna kärnverksamheter. Stockholms läns landsting kommer därför under 2009 att fortsätta att aktivt arbeta med regionfrågan tillsammans med intresserade kommuner och landsting i Mälardalen i syfte att bidra till att minska administrativa hinder för att öka människors fria rörlighet, ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Vidare ska landstinget verka för att fler befogenheter ska kunna flyttas över från staten till den regionala nivån. För Stockholm/Mälardalen finns stora fördelar med en ökad regional samverkan inom flera för landstinget viktiga områden. Stockholmsregionen är Sveriges viktigaste tillväxtregion, och måste få utrymme att växa utan hinder. Stockholmsregionen kommer också att gynnas av att övriga regioner blir större och har större egen ekonomisk bärkraft. Samtidigt måste landstingets internationella kontakter intensifieras. De ska dels bidra till regionens övergripande utveckling, dels främja utvecklingen av landstingets egna verksamheter. Regionens kulturella utbud är en bidragande orsak till att Stockholms län har en hög attraktivitet för individer som vill flytta hit och för företag som vill etablera sig i områden med ett bra samhällsutbud av kultur, utbildning och infrastruktur. Konserthusstiftelsen har spännande idéer för att utveckla sin verksamhet för framtiden. Landstingsfastigheter/Locum anslås tio miljoner kronor för att kunna genomföra ett utredningsuppdrag under 2009. Skärgårdens unika boende- och rekreationsmöjligheter är en tillväxtfaktor och källa till livskvalité för länsinvånarna. Skärgården är även viktig för Stockholms läns internationella profilering. Att ta tillvara dessa möjligheter är ett av målen med utvecklingspolititiken i skärgården. Under 2009 kommer landstinget tillsammans med bl.a. länsstyrelsen, skärgårdskommuner och skärgårdens intresseföreningar att bilda ett nytt skärgårdsråd för regional samverkan i skärgårdsfrågor.

Budget 2009

11 (110)

1.3 Den samhällsekonomiska utvecklingen I budgetpropositionen för 2009 tecknar regeringen en dystrare bild av hur konjunkturen i Sverige kommer att utvecklas under 2009 jämfört med vad man förutsåg i våras. Konjunkturläget bedöms nu ha försämrats och perioden av avmattning förväntas bli något längre. Enligt regeringens bedömning kommer sysselsättningen och bruttonationalprodukten (BNP) att utvecklas i en mer beskedlig takt framöver jämfört med såväl hur utvecklingen har sett ut de senaste åren som med vad regeringen förutsåg i våras. BNP (kalenderkorrigerad) förutses växa med 1,2 procent 2008 och 1,4 procent 2009. Sysselsättningen väntas vända ner 2009 och 2010 för att återigen öka 2011. Den svagare internationella konjunkturen som följt i spåren av den senaste tidens turbulenta utveckling på de finansiella marknaderna har fått globala spridningseffekter. Bl.a. har prognosen för svensk exporttillväxt skrivits ned. En svagare tillväxt har resulterat i att efterfrågan på arbetskraft minskat under året. Den lägre efterfrågan på arbetskraft har lett till en svagare sysselsättningsutveckling och förväntningar om att antalet arbetade timmar blir färre nästa år jämfört med i år. Utvecklingen av antalet sysselsatta förväntas bli negativ under 2009 efter flera år av uppgång. Hushållens konsumtion har, framför allt i år, minskat till följd av bl.a. stigande inflation, fallande börs och en osäker bostadsmarknad. Perioden 2009-2011 förutser regeringen att hushållens konsumtion återigen kommer att öka. En ökad globaliserad ekonomi innebär nya utmaningar för Stockholms län. Regionen står dock väl rustad. En hög utbildningsnivå ger bra förutsättningar för den tjänstesektor som är mycket kunskapsintensiv. Tjänstesektorn är också mycket stor, vilket även avspeglas i näringslivets handel med omvärlden där tjänsteföretagens dominans är stark. Stockholms läns landsting skapar inte tillväxt, men kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt genom att bl.a. driva på infrastrukturutvecklingen och genom att fortsätta driva arbetet med att öppna upp för ökad mångfald inom sjukvården – en av de mest kunskapsintensiva branscherna.

Budget 2009

12 (110)

2. Landstinget 2009-2011 Trots en internationell avmattning i konjunkturen och en finansiell kris, står stockholmsregionen väl rustad för framtiden. Stockholms läns landsting kommer att kunna utveckla såväl sjukvård som kollektivtrafik under kommande år mycket tack vare de genomlysningar och åtgärder som vidtagits, och som kommer att vidtas. Varje skattekrona ska användas så ändamålsenligt som möjligt för att ge medborgarna en tillgänglig vård av bra kvalitet och en tillförlitlig kollektivtrafik. Den sjukvårdsstrategi som lagts fast ska följas. Strategin bygger på att ansvar och befogenheter tydlig följs åt och att olika typer av incitament uppmuntras. Flerårsavtal med sjukhusen möjliggör för sjukhusen att planera för sin verksamhet på ett mer långsiktigt och adekvat sätt. Uppföljningen av sjukvårdsstrategin och flerårsavtalen ställer krav på en än mer utvecklad ägarstyrning. Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ska arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete som utgår ifrån ett processorienterat synsätt. Genom ett processorienterat synsätt ser man både till helheten och till detaljerna. Förbättringsarbetet ska fokusera på människan - som medborgare, patient, resenär och som medarbetare. Förbättringsarbetet i landstingets verksamheter ska vara en integrerad del av den dagliga verksamheten. Lika viktigt som att alliansen tillför ökade ekonomiska medel till verksamheterna är ett målmedvetet arbete med att förändra sättet att tänka, sättet att arbeta och sättet att lösa problem.

2.1 Resultatbudget och finansiella mål

Resultatutveckling 2006-2011 Stockholms läns landstings budget för 2009 är i balans. Resultatet budgeteras till ett överskott om 818 miljoner kronor. I resultatet ingår 80 miljoner kronor i budgeterade reavinster. Resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 738 miljoner kronor.

Budget 2009

13 (110)

Diagram 2. Resultatutvecklingen 2008-2011. Miljoner kronor

Källa: Landstinget. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser och därför inte upptagits bland skulder beräknas öka med 619 miljoner kronor under 2009. För 2010 och 2011 beräknas ytterligare ökningar om 217 miljoner kronor respektive 136 miljoner kronor. I diagram 2 visas resultat pro-forma med dessa ökningar samt budgeterade reavinster fråndragna resultatet. Resultatbudgeten bygger på av förvaltningar och bolag inrapporterade budgetunderlag som har konsoliderats.

Långsiktiga finansiella mål Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Samtliga långsiktiga finansiella mål uppfylls, såväl under 2009 som 2010-2011. Diagram 3. De finansiella målen är uppfyllda

Att resultatet är i balans med hänsyntagen till ej resultatförda kostnaderoch att realkapitalet bibehållsReinvesteringar självfinansieras till100 procent

SkuldsättningAtt lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Ja Ja

In- och Att betalningsberedskapen motsvararutbetalnings- minst 21 dagars genomsnittligaströmmar driftskostnader

Dimension Mål Uppfyllt 2009?

Uppfyllt 2010-2011?

Ja

Resultat

Finansiering

Ja

Ja Ja

Ja Ja

460580

725

155

303

529

818

119

2008 budget 2009 budget 2010 plan 2011 plan

Resultat Resultat pro-forma*

Budget 2009

14 (110)

RESULTATRÄKNING

Intäktsutveckling De totala intäkterna för 2009 budgeteras öka med cirka 3,3 miljarder kronor eller drygt 5 procent, vilket i huvudsak beror på att allt fler Stockholmare är i arbete och att skatteintäkterna ökar. Taxorna inom vården är oförändrade med undantag för vuxentandvård inom Folktandvården, besök på närakuten (barn) på Karolinska, besök på röntgen, fysiologilaboratorium och neurofysiologilaboratorium samt besök hos specialistläkare och akutmottagningar som har justerats. Taxorna inom trafiken är oförändrade, med undantag för WÅAB. För detaljerad information se bilaga 6.8 ”Taxor och avgifter”. De preliminära skatteintäkterna 2009 budgeteras till drygt 53 miljarder kronor, en ökning med 4,3 procent jämfört med budget 2008. Kostnaden för utjämningssy-stemet beräknas för 2009 till drygt 1,3 miljarder kronor för Stockholms läns landsting. Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 2,5 miljarder kronor, eller 4,1 procent jämfört med budget 2008. Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) fortsätter att öka sett över flera år. 2009 budgeteras dessa till cirka 4,4 miljarder kronor. Ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts, och fortsätter att genomföras, i kollektivtrafiken och vården.

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 B09/B08

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 106 8,0%Skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 53 503 4,3%Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 67 609 5,1%

Personalkostnader -21 474 -22 762 -22 625 -22 904 1,2%Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -10 848 -11 691 -11 231 -13 047 16,2%Köpt trafik -8 430 -9 072 -9 039 -9 550 5,6%Övriga kostnader -16 021 -16 843 -17 048 -16 916 -0,8%Summa verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 415 4,1%

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 194

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8%

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 335

Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 518

Resultat 1 008 500 460 818

Årsarbetare 42 018 41 959 42 043 40 917 -2,7%

Budget 2009

15 (110)

2.2 Balansbudget

Landstingets balansomslutning är vid utgången av 2009 budgeterad till cirka 56,6 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 5,2 miljarder kronor. Landstingets egna kapital budgeteras vid utgången av 2009 vara knappt 1,7 miljarder kronor.

2.3 Finansieringsbudget

Landstinget kommer att göra stora satsningar för att stärka Stockholmsregionen som rikets tillväxtmotor. För att klara av denna ambition krävs investeringar som gör att Stockholm kan växa och utvecklas. Stora satsningar görs inom kollektivtrafiken för förbättrad trafik och ökad tillgänglighet. Stora satsningar görs även inom vården,

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 818 580 725Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -80 -60 -60Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 596 3 639 3 932

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar, äskade -5 069 -8 099 -9 503 -10 617 -10 808Just. beräknad investeringsvolym 1 436 2 000 2 000Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 421 -4 928 -4 826

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 485 -4 017 -3 899

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 49 625 55 123 60 664Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Ingående eget kapital -632 376 876 1 693 2 273Årets resultat 1 008 500 818 580 725Summa eget kapital 376 876 1 693 2 273 2 998

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 24 628 28 256 31 756Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 39 826 43 834 47 723

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Budget 2009

16 (110)

både för att bygga det nya universitetssjukhuset med spetskompetens i världsklass och för att förbättra vården på övriga sjukhus bl.a. i form av att bereda investeringsutrymme för nya operationsavdelningar. De stora investeringsvolymerna kräver ett behov av extern finansiering. Kassaflödet 2009 före extern finansiering budgeteras uppgå till cirka minus 3,5 miljarder kronor. Extern finansiering kan ske på en rad olika sätt. Ett av dem är lånefinansiering. Ett annat är att stora investeringsprojekt finansieras genom s.k. funktionsupphandling. Detta innebär att en extern part är involverad som partner i hela projektet och kan ta ansvar för flera delar av projektet än bara finansieringen. Alliansen anser att finansieringsfrågor ska lösas så effektiv som möjligt och varje investeringsprojekt ska finansieras utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv.

2.4 Investeringsbudget

Den totala volymen investeringar 2009-2013 uppgår till drygt 46 miljarder kronor, varav 8,1 miljarder kronor avser 2009. Vårdens investeringar omfattar ny- och ombyggnader samt investeringar i maskiner, inventarier och IT. Investeringar i maskiner och inventarier avser främst medicinsk-teknisk utrustning vid akutsjukhusen Karolinska, Danderyd och Södersjukhuset. SL och WÅAB står för landstingets trafikinvesteringar. SL:s investeringar 2009-2013 avser bl.a. fortsatt upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder.

2.5 Planåren 2010-2011 De stora strategiska förändringarna, exempelvis införandet av den nya styrstrategin 2008 och de fleråriga avtalen som införs 2009, lägger grunden för att skapa bra förutsättningar för åren 2010 och 2011. Eftersom konjunkturen mattats av är det i dag ännu viktigare att landstinget på ett kostnadseffektivt sätt tillgodoser medborgarnas behov av vård och kollektivtrafik.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring2007 2008 2009 09/08

Trafik inkl. Citybanan 3 540 5 491 4 464 -19%SL för ytterligare beredning 1 436Byggnader inkl. NKS 880 1 859 2 763 49%Maskiner, inventarier m m 649 749 841 12%Just beräknad investeringsvolym -1 436Summa investeringar 5 069 8 099 8 067 0%

Budget 2009

17 (110)

2.6 Skattesats Landstingsskatten sänktes med 17 öre under 2008. Regeringens kraftiga jobbskatteavdrag tillsammans med de skattesänkningar som flera av länets kommuner åstadkommit har lett till att en sjuksköterska i Stockholm i dag får ut motsvarande en extra månadslön per år jämfört med 2006. En avmattande konjunktur, tillsammans med en internationell finanskris, leder till att landstingets ekonomi prövas. Genom fortsatt arbete med kostnadskontroll och en fortsatt expansiv jobbpolitik upprätthålls balans i ekonomin. Skattesatsen fastställs till 12,10 procent per skattekrona för år 2009, dvs. oförändrad jämfört med 2008. Det mer långsiktiga målet att sänka landets högsta landstingsskatt ytterligare kvarstår och finns med i planåret 2010.

2.7 Ökad mångfald av vårdgivare Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och nya krav. Det kräver att hälso- och sjukvården förmår att ta till sig nya idéer och metoder som gör det möjligt att anpassa vårdutbudet till de framtida behoven. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen av kostnadseffektiva lösningar, förbättrad tillgänglighet och valfrihet för medborgarna. Ökad mångfald ger positiva effekter i form av tydligare organisation, mål och ledarskap. Detta behövs för att klara av att attrahera arbetskraft till hälso- och sjukvården i framtiden. Konkurrensutsättning och upphandling stimulerar till ökad dialog kring vårdens kvalitet vilket ger bättre förutsättningar att skapa det vårdutbud befolkningen är i behov av till högsta kvalitet och till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna. Medborgarna och patienterna måste vara utgångspunkt för hälso- och sjukvården. Patienterna har rätt till hög medicinsk kvalitet men också ett gott bemötande. Att bli bemött med respekt och på ett sådant sätt att integriteten bevaras är en del av en god patientmiljö. Patienternas behov skiljer sig åt och kräver en individuellt utformad vård. Utmaningsrätten ger fristående vårdgivare möjlighet att med högre kvalitet och/eller bättre pris utmana landstingsdriven sjukvård. Det innebär att nya idéer prövas och kan tas tillvara. Dessutom är det numera möjligt för nya vårdgivare att etablera sig inom de vårdområden som omfattas av Vårdval Stockholm, exempelvis inom primär- och förlossningsvård. Alliansregeringen har avskaffat den så kallade Stopplagen som inskränkte landstingens möjligheter att anlita privata vårdgivare för att utföra hälso- och sjukvård. Detta har undanröjt ett stort hinder på vägen mot en modern sjukvård som

Budget 2009

18 (110)

kan möta framtidens utmaningar. Nya driftsformer för akutsjukvården och övriga delar av sjukvården ska prövas. Landstinget ska uppmuntra samarbeten mellan privata och offentliga utförare av hälso- och sjukvård. Genom tät dialog och samarbete mellan offentligt drivna sjukhus och privata utförare garanteras användandet av de bästa erfarenheterna och kompetenserna från den privata och den offentliga sektorn. Systematiskt samarbete leder fram till utvecklingen av kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och service. För att uppnå en mångfald inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska vårdgivare med lika inriktning kunna verka på lika villkor. För befintliga privata vårdgivare som levererar en god och kostnadseffektiv vård ska det vara möjligt att växa. Samtidigt ska det vara möjligt för nya vårdgivare att etablera sig. För att uppnå detta måste ersättningsmodellerna utvecklas vidare.

2.8 Medarbetare i landstinget Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarna ska känna engagemang och arbetsglädje och personalrelaterade frågor ska utgöra en integrerad del av verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verksamheter har ansvar, men också befogenhet, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sättet utifrån de policys, riktlinjer och direktiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillgänglighet. Generellt gäller att åtgärdsplaner och liknande dokument ska utformas och beslutas lokalt. Inrapportering av dessa dokument ska därför inte ske. Förbättringsinitiativ ska utgå från respektive verksamhet anpassat till verksamhetens speciella förutsättningar. Respektive nämnd/styrelse har att tillse att verksamheterna bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten ur bland annat ett medarbetarperspektiv. Stockholms läns landsting ska som arbetsgivare verka mot diskriminering och arbeta för jämlikhet oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, kulturell tillhörighet, funktionsnedsättning eller annat. Personalstrategiska områden för landstinget är chef- och ledarskap, medarbetarskap, utveckling och lärande, arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald samt lön och anställningsförmåner. Ett viktigt verktyg i det långsiktiga personalstrategiska arbetet är landstingets medarbetarundersökning. Under 2009 ska värdena i undersökningen förbättras.

Budget 2009

19 (110)

Tydligare och förstärkt ledarskap Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsförsörjning innebär att stödja och utveckla nuvarande chefer samt att attrahera och rekrytera nya. I begreppet chefsförsörjning ryms också olika insatser vid chefsväxling. Chefsprogrammen inom landstinget ska vara tillgängligt för alla personalgrupper. Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policys ska vara tydligt och uttalat. Ekonomiska ramar och resultat- och målorienterat arbete måste ges en ökad vikt och acceptans inom chef- och ledarskap på alla nivåer inom landstingets organisationer.

Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning Stockholms läns landsting är en stor arbetsgivare med runt 45 000 anställda. Av landstingets medarbetare arbetar 96 procent inom hälso- och sjukvården inkl tandvården. Andelen högskoleutbildade är hög och många har legitimationsyrken. Medelåldern är 45 år men varierar mellan olika yrken och specialiteter. Ungefär 5 000 medarbetare kommer att uppnå pensionsålder inom en femårsperiod. Dessa faktorer innebär att det kommer att ställas krav på framförhållning och planering av kompetensväxling samt aktiv samverkan med utbildningssamordnare i framtiden. Utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning är en allt viktigare rekryteringskälla för landstinget. För att säkerställa att nyckelkompetens finns inom vården ska landstinget aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden, och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser. En annan viktig målgrupp i landstingets långsiktiga rekrytering är ungdomar. Att ungdomar ges möjlighet att själva prova på att arbeta inom landstingets verksamheter är ett bra sätt att öka intresset och därigenom påverka framtida utbildnings- och yrkesval. Ett program ska arbetas fram för att öka intresset bland ungdomar med utländsk bakgrund för vårdutbildningar i samarbete med kommuner och skolor. En ökad samverkan med kommunerna krävs också för att förbättra vård- och omsorgsprogrammet och möjligheterna att driva vårdcollege ska utredas. Flera externa vårdgivare har haft stor framgång genom att arbeta med volontärer inom vården. Förutsättningarna för att arbeta med liknande metoder inom landstingets verksamheter ska undersökas Landstingets verksamheter ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. Sjukvården är en kunskapsintensiv sektor under ständig utveckling. För att säkerställa att verksamheten bedrivs på det mest effektiva sättet, och med rätt personalsammansättning, ska en översyn av de olika kompetensområdena inom vården genomföras.

Budget 2009

20 (110)

För att säkerställa att nyckelkompetens stannar i landstinget är det viktigt att karriärmöjligheterna för medarbetarna blir fler. För bl.a. disputerad personal kan verksamheterna t.ex. införa s.k. karriärstrappor. Individuella handlingsplaner kan vara en annan del i att förbättra möjligheterna att behålla viktig kompetens inom sjukvården. De uppdragsutbildningar som i dag bedrivs för IVA-sköterskor, anestesi- och operationssköterskor ska fortgå då landstinget har brist inom dessa yrkeskategorier. Även arbetssituationen för dessa högspecialiserade yrkeskategorier måste ses över, eftersom det är viktigt att de får rätt ansvar och rätt arbetsuppgifter efter avslutad utbildning.

Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Med hjälp av friskvårdsinsatser, samverkan med försäkringskassan och företagshälsovård samt särskilt stöd för yrkeskategorier med hög belastning ska alla verksamheter vidareutveckla det hälsostrategiska arbetsmiljöarbetet. Prioriterade områden är som tidigare riskförebyggande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att underlätta tidig återgång i arbetet. Sjukfrånvaron ska minska till högst 18 sjukdagar per person och år. Landstinget ska bedriva ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och ta ansvar för sina anställda. Våld och hot mot verksamheternas medarbetare ska inte tolereras. Säkerhet och trygghet utgör viktiga faktorer i attraktiva arbetsplatser och är en förutsättning för att bevara landstingets konkurrenskraft som arbetsgivare. Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön utgör ett viktigt komplement till policy och riktlinjer för säkerhet. Programmet lyfter fram och tydliggör arbetsmiljölagstiftningens krav samtidigt som det konkretiserar hur förvaltningar och bolag ska förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön. Landstinget ska bedriva ett aktivt hälsoarbete som syftar till att främja personalens hälsa. Samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta aktivt med arbetsmiljö och göra satsningar för att minska sjukfrånvaron. De övergripande målen i landstingets Hälsoplan är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och att minska sjukfrånvaron med minst en dag per år. Sjukhusen ska bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sin personal. För att förbättra det arbete som bedrivs idag och öka möjligheterna för effektiva insatser ska en tjänst med specifikt ansvar för hälsofrämjande arbete finnas på alla sjukhus. Hälsofrämjande arbete ska också utgöra en komponent i avtal och upphandlingsunderlag och hälsofrämjande arbete ska vara en del av de policys som

Budget 2009

21 (110)

finns ute på sjukhusen. Tyngdpunkten i hälsoarbetet ska ligga på förebyggande åtgärder och friskvård. Yrkesgrupper med hög belastning ska ges särskilt stöd. Rehabiliteringsarbetet ska vidareutvecklas i syfte att underlätta tidigare återgång i arbete för sjukskrivna. På Karolinska universitetssjukhuset har ett pilotprojekt kring sjukskrivningar bedrivits under 2008. Under 2009 kommer projektet att utvärderas. Målet är att kunskap och erfarenhet från detta projekt ska användas för att underlätta för sjukskrivna inom andra landstingsverksamheter att komma tillbaka till arbete.

Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter Övergripande mål för Stockholms läns landsting är att driva verksamheten så att kvinnor och män får likvärdiga villkor och möjligheter i yrkeslivet. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska vara en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. Arbetsgivaren ska också inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. Det är viktigt att arbeta för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald bland landstingets medarbetare. Bemötandet av personer med funktionsnedsättning i vården ska förbättras genom olika samarbetsprojekt och lönebidrag ska användas för att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att få anställning inom landstinget. Ett gemensamt projekt med HSO genomförs för att öka kunskapen kring hur patienter med kognitiv funktionsnedsättning ska bemötas. Majoriteten av landstingets medarbetare är kvinnor. Kvinnor är också överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Insatser ska vidtas för att säkerställa att kvinnor inte mår sämre än män på sin arbetsplats och att kvinnors sjukfrånvaro kommer i nivå med männens. Jämställdhetsutbildning för landstingets chefer ska fullföljas med målet att alla chefer ska ha genomfört utbildningen under 2009. Arbetet med det arbetsplatsanknutna studiematerialet ”Hälsa, Arbete & Kön” ska vidareutvecklas som ett led i jämställdhetsarbetet. Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovisas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (JÄMIX). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner som bilaga till budget enligt de centrala riktlinjer som är utarbetade.

Individuella och differentierade löner Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Lönepolicyn ska även bidra till en gemensam syn på lönebildningen inom landstingskoncernen. Landstingets lönepolicy ska vara ett levande dokument som regelbundet ses över och

Budget 2009

22 (110)

revideras utifrån nuvarande och framtida verksamhetskrav. Landstinget ska arbeta för att lönepolitiken ska stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till att verksamheterna kan rekrytera och behålla medarbetare såväl på kort som på lång sikt. För att uppnå detta ska lönen vara individuell och differentierad och bygga på sakliga kriterier som är väl kända och förankrade i verksamheten. Alla chefer som är ansvariga för lönesättning ska genomgå utbildning i löneförhandling och lönesättning. I en kunskapsintensiv organisation måste utbildning löna sig. Därför ska tidigare yrkeserfarenhet inom annat vårdyrke värderas vid lönesättning av nyexaminerad medarbetare. Vidare är det viktigt att uppnå lönespridning mellan medarbetarna och vid lönesättning ska faktorer som exempelvis arbetsuppgifter och ansvar vägas in vid sidan av utbildning och typ av tjänst. Personalgrupper som har en eftersatt löneutveckling ska prioriteras vad gäller löneutvecklingen, inom ramen för landstingets lönepolicy. Strategi för att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön ska tillämpas och vid lönesättning och lönerevision ska arbetet med att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön vara prioriterat.

Mätbara mål för uppföljning och statistik Personal- och personalkostnadsuppföljning är ett prioriterat område. Behovet av gemensamma definitioner och rutiner kan inte underskattas och landstingets koncerngemensamma uppföljning är en viktig del av koncernstyrningen. För att uppnå de övergripande personalstrategiska målen måste gjorda åtgärder och insatser kunna mätas.

2.9 Alla invånare ska behandlas likvärdigt Inom Stockholms läns landsting ska man i samtliga verksamheter som vänder sig till länets invånare känna ansvar för att resurserna fördelas på ett rättvist och jämställt sätt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Alla ska oavsett kön ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Samtliga verksamheter ska analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. mainstreaming. Målet är att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla beslut. Detta bidrar till en högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska behandlas individuellt och utifrån sina behov och få tillgång till alla landstingets verksamheter på jämlika villkor. Vidare ska könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Alla belägg för att ojämställda villkor föreligger ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.

Budget 2009

23 (110)

2.10 Ett effektivt miljöarbete Landstingets miljöprogram – Miljö Steg 5 – är beslutat av landstingsfullmäktige och gäller åren 2007-2011. Det är två huvudsakliga områden som står i fokus för miljöarbetet: reduktion av växthuseffekten och minskning av utsläpp av kemikalier till mark, vatten och luft. Miljöprogrammet gäller såväl verksamhet i egen regi som den vård, kollektivtrafik och fastighetsverksamhet som landstinget beställer. Varje nämnd och styrelse ska under året arbeta för att målen Miljö Steg 5 uppnås, med särskild inriktning 2009 på nedanstående. Nämnder och styrelser ska vidta de åtgärder som krävs för att nå målet om 50 procent förnybara bränslen 2011, där 40 procent förnybara bränslen kan tjäna som riktlinje för 2009. Förvaltningar och bolag ska vid förnyelse av bilparken välja fordon som drivs med förnybara drivmedel, med riktvärdet att minst 40 procent av förbrukad bränslevolym 2009 är biodrivmedel. SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten ska vidta åtgärder för att minska utsläppen av partiklar och kväveoxider. Utsläppen av lustgas från berörda sjukhus ska sammanlagt vara reducerade med 75 procent till 2011 jämfört med motsvarande utsläpp 2002, genom förbättrad uppsamling och destruktion. Danderyds sjukhus AB ska ha en lustgasreningsanläggning i drift under 2009, och även övriga verksamheter som släpper ut lustgas ska arbeta för att förbättra uppsamling och destruktion av lustgas 2009 så att målet nås till 2011. Sjukvården ska upprätthålla och utveckla sina handlingsplaner för att minska utsläppen av miljöstörande läkemedel. Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) har en samordnande och styrande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan från läkemedel. Berörda förvaltningar och bolag ska, i samverkan med LSF, arbeta med att fasa ut de särskilt farliga kemikalier som finns på landstingets utfasningslista, och 2009 ska användningen av dessa ha minskat med minst fem procent. Även produkter som innehåller utfasningskemikalier ska fasas ut och användningen ska helt ha upphört 2011. Utsläpp av läkemedel till Mälaren och andra vattenkällor är nästa viktiga miljöutmaning. Om reningen av dricksvatten inte förbättras kommer andelen syntetiska kemikalier och läkemedel vara tre gånger så stor som idag inom en generation. För att klara av att nå målet om minskning av miljöstörande läkemedel i utsläppen från reningsverken och i ytvatten krävs särskilda utbildnings- och informationsinsatser. Samverkan ska utvecklas med andra aktörer runt om i Mälardalen. Nämnder och styrelser ska ha miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 14001. De nämnder och styrelser som ännu inte har integrerade ledningssystem ska påbörja ett arbete för att integrera miljö i ordinarie verksamhetsstyrning. I miljöledningssystemet ska förvaltningar och bolag ha rutin så att miljöbedömning görs vid beslut och att hänsyn tas till resultatet. Nämnder och styrelser ska även ha en handlingsplan för kommunikation av miljöarbetet.

Budget 2009

24 (110)

En central informationskampanj om landstingets miljöarbete ska genomföras under 2009. Nämnder och styrelser som beställer vård, kollektivtrafik och fastighetsverksamhet ska med avtalen främja att målen i Miljö Steg 5 nås. Alla förvaltningar och bolag ska minska användningen av dubbdäck och förbjuda inköp av däck med de cancerframkallande HA-oljorna. Resurssnålhet och kretsloppsanpassning ska prioriteras vid upphandlingar. Uppföljningen av miljökrav vid upphandling ska förbättras. Arbetet med att samordna transporterna för att uppnå miljö- och kostnadsvinster ska intensifieras. Nämnder och styrelser ska följa centrala avtal när så är möjligt, prioritera produkter i MediCarriers katalog som anges vara bättre ur miljösynpunkt, samt förbättra uppföljning av miljökrav. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel ska fortsätta. Landstingets förvaltningar och bolag ska verka för att den totala energianvändningen inte ökar jämfört med 2000, att all el och kyla kommer från miljöanpassade källor samt att 75 procent av värmen kommer från förnybara energikällor 2011. Ständig energieffektivisering i syfte att minska kostnader för uppvärmning av fastigheter men även kostnader för drivmedel ska ske.

Budget 2009

25 (110)

3. En tillgänglig och god hälso- och sjukvård

3.1 Den samlade hälso- och sjukvården

3.2 En bättre styrning av den samlade hälso- och sjukvården Styrningen av hälso- och sjukvården sker genom två tydligt åtskilda funktioner, beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsnämnden är beställare av hälso- och sjukvård och ansvarar i princip för hela hälso- och sjukvårdsbudgeten. Enligt ”Arbetsordning för landstingsfullmäktige samt reglemente för landstingsstyrelsen och nämnder” har nämnden i uppdrag att utöva ledning av Stockholms läns landstings hälso- och sjukvård i enlighet med 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Nämnden skall utöva ledningen av folktandvården i enlighet med 11 § tandvårdslagen (1985:125) samt ledningen av landstingets samlade insatser enlig 22 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden skall i dessa egenskaper ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. Uppdraget genomförs genom att analysera befolkningens sjukvårdsbehov och med detta som utgångspunkt formulera uppdrag och beställningar av sjukvård från utförarna. Vården ska beställas från de vårdproducenter som levererar den kvalitativt bästa vården till det mest konkurrenskraftiga priset. En viktig princip är att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Invånarna ska få så mycket god vård som möjligt till lägsta möjliga kostnad. En viktig utveckling av beställarrollen sker genom införandet av allt fler patientvalsmodeller. Fokus flyttas från att

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 09/BU08

SLL-externa intäkter 4 694 4 860 4 808 5 224 8,7%SLL-interna intäkter 38 619 40 862 40 575 42 140 3,9%Summa intäkter 43 313 45 722 45 383 47 364 4,4%

Personalkostnader -19 544 -20 255 -20 161 -20 268 0,5%Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) -10 881 -11 693 -11 248 -13 026 15,8%Läkemedel -5 319 -5 746 -5 784 -6 268 8,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto* -7 869 -8 101 -8 137 -7 589 -6,7%Summa kostnader -43 613 -45 795 -45 330 -47 151 4,0%

Resultat -300 -73 53 213

Årsarbetare 39 666 39 590 39 632 38 480 -2,9%* Budget 2009 innefattar interna differenser med 980 miljoner kronor.Prognos enligt månadsbokslut per augusti 2008. Antal årsarbetare inkluderar 50% av Tiohundra AB.

Budget 2009

26 (110)

genomföra upphandlingar till att definiera uppdrag, prissätta sjukvårdstjänster och att följa upp levererade tjänster. Landstinget är den största utföraren av sjukvårdstjänster. Landstingsstyrelsen genom dess produktionsutskott svarar för frågor rörande den landstingsägda sjukvårdsproduktionen oberoende av om denna drivs som kommunal nämnd eller aktiebolag. Till sjukvårdsproduktionen räknas, förutom SLSO och akutsjukhusen, även Medicarrier AB, Stockholm Care AB, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB samt Folktandvården Stockholms län AB. Utskottet har också att följa och bereda frågor avseende bolaget TioHundra AB. Ägarstyrningen sker genom ägardirektiv för varje landstingsägd producent och genom uppföljning. Ägaren bestämmer det principiella uppdraget för de olika producenterna. För landstingets samtliga verksamheter gäller den fastlagda ägarpolicyn med generella ägardirektiv. För de olika producenterna har specifika ägardirektiv framtagits. Alla producenter i landstingets egen regi ska arbeta utifrån den nya styrstrategi som presenterades i budget 2008. Den nya strategin bygger på ett förtydligande och stärkande av styrelsers och ledningars ansvar i bolag och förvaltningar. Ansvar och befogenheter följs åt och styrelse och ledning ges förtroende och mandat att utföra sina uppdrag och realisera satta mål.

Ökad långsiktighet genom fleråriga avtal Landstinget kommer från och med 2009 att tillämpa en ny modell med fleråriga avtal. Syftet är att ge mer långsiktiga förutsättningar för såväl ägare, producentorganisation som beställare. Inriktningen är att flerårsavtal även ska ingås mellan beställaren och den landstingsägda geriatriken och psykiatrin. Syftet med modellen är att öka tydligheten gällande uppdrag och ersättningsnivåer på flera års sikt. Detta skapar bättre förutsättningar för sjukhusen att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Andra angelägna mål är förbättrad tillgänglighet inom vården, ökad patientsäkerhet samt en fortsatt utveckling av vårdens kvalitet. Den beslutade avtalsmodellen är ett viktigt steg mot ett utvecklat sjukvårdsystem som kan möta de utmaningar och förändringar av vårdsbehov som landstinget står inför. Den nya avtalsmodellen innebär också att sjukhusen får ansvar för att tillgängligheten är i linje med vårdgarantin för de specialiteter de har inom uppdraget. Sjukhusen fokuserar på att möta detta genom omprioritering mellan sjukhusets olika verksamhetsområden och aktivt arbete med granskning av remisser. Sjukhusen förväntas optimera sin produktion genom samarbete med underleverantörer och sjukhusen får en väsentligt utökad informationsplikt om vårdgarantin gentemot patienten. I de fall patienter inte kan erbjudas vård inom vårdgarantin (hos mottagande sjukhus eller annan vårdgivare) och patienten inte frivilligt väljer att kvarstå i sjukhusets kö ska sjukhuset erbjuda kontakt med

Budget 2009

27 (110)

Vårdgarantikansliet. Får patienten vård hos annan vårdgivare via Vårdgarantikansliet återförs kostnaden på sjukhusen. Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset ska successivt anpassas till dess roll som högspecialiserat sjukhus. Ett led i detta är att föra ut bassjukvård och specialiserad vård till övriga akutsjukhus som i sin tur kommer att överföra vård till den öppna specialistsjukvården. Även primärvården kommer att påverkas då vård som inte ställer krav på sjukhusens specialistkompetens kommer att överföras till primärvården. Denna förändringsprocess kommer att påbörjas under 2009 och fortsätta under hela avtalsperioden. För att skapa bra förutsättningar till långsiktighet och förutsägbarhet, för både producenterna och beställarna, fastställs kostnadsuppräkningstakt och effektiviseringskrav under hela avtalsperioden. I de flerårsavtal som tecknas mellan beställare och producent ska producenterna kompenseras för verksamhetens kostnadsutveckling enligt Landstingsprisindex (LPI). Kostnaden för läkemedel ska räknas upp enligt ett läkemedelsprisindex. Ägaren ställer krav på att producenterna kontinuerligt ska effektivisera verksamheten, både vad gäller vardagsrationaliseringar och verksamhetsutveckling, och att detta ska ske på såväl kort som lång sikt. Effektiviseringskravet gällande vardagsrationaliseringar motsvarar 2 procent av omsättningen per år under hela avtalsperioden. Utöver detta ska de enskilda verksamheterna genomföra utpekade strukturella effektiviseringar. Treåriga avtal ska ingås mellan beställaren och de landstingsägda sjukhusen. Den nya modellen med fleråriga avtal ställer nya och större krav på både beställaren och ägaren. Beställaren måste ta ett större ansvar för att definiera uppdragen till respektive sjukhus. I och med flerårsavtalen är det sjukhusen som ska prioritera resursfördelningen mellan olika typer av vård inom sjukhusets uppdrag, men detta ställer samtidigt större krav på att beställarens uppföljning utvecklas. Den nya styrstrategin, med utökade befogenheter och ansvar för styrelserna, och flerårsavtalen innebär att landstingets ägarstyrning kraftfullt måste förstärkas och utvecklas. Landstingsstyrelsen får därför i uppdrag att utveckla en tydlig funktion som har i uppdrag att hantera ägarstyrningsfrågor.

Budget 2009

28 (110)

3.3 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) De övergripande målen för hälso- och sjukvården är en tillgänglig och kvalitativt god vård till alla länets invånare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har planeringsansvar för sjukvården i Stockholms läns landsting. Mål och uppdrag riktar sig i huvudsak till Hälso- och sjukvårdsnämnden, men har också bäring på producentorganisationen och FoUU.

Budgeten innebär att ytterligare över 1 500 miljoner kronor satsas på en bättre och mer tillgänglig sjukvård i Stockholms län nästa år. Under mandatperiodens första tre år har därmed totalt över sex miljarder kronor satsats på sjukvården, vilket har givit en både bättre och mer tillgänglig sjukvård.

Tillgängligheten till sjukvården ska förbättras ytterligare Det övergripande målen för hälso- och sjukvården är en tillgänglig och kvalitativt god vård till alla länets invånare. Tillgänglig hälso- och sjukvård nås genom att fokusera på kvalitet, patientsäkerhet samt valfrihet. Stockholms läns landsting har infört en skärpt vårdgaranti som ytterligare ska minska patienternas väntetider i hälso- och sjukvården. Hög kvalitet och god tillgänglighet för patienten stimuleras när ersättningen till vårdgivaren följer patientens val av vårdgivare. Vårdval Stockholm har införts i närsjukvården och redan efter ett par månader efter införandet har tillgängligheten förbättrats och patienternas förtroende för primärvården ökar. Vårdval kommer även att införas inom områden som historiskt haft långa köer t.ex. knä- och höftledsoperationer.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 949 903 1 023 13,3% 7,8%SLL-interna intäkter 37 172 39 535 41 106 4,0% 10,6%- varav landstingsbidrag 36 776,7 39 208,5 40 796,0 4,0% 10,9%Summa intäkter 38 121 40 438 42 129 4,2% 10,5%

Köpt vård -32 757 -34 753 -35 893 3,3% 9,6%Läkemedelsförmånen -4 265 -4 519 -4 844 7,2% 13,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 011 -1 166 -1 362 16,8% 34,6%Summa kostnader -38 034 -40 438 -42 098 4,1% 10,7%

Resultat 88 0 30

Budget 2009

29 (110)

Diagram 4. Rimlig väntetid innan besöket på vårdcentralen ägde rum. Procent Källa: SKL, vårdbarometern. Samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och närsjukvården ska utvecklas och tydliggöras för att öka tillgängligheten och ge omhändertagande på rätt vårdnivå. Tillgängligheten vid sjukhusens akutmottagningar ska förbättras. Bl.a. ska lättakuter införas i direkt anslutning till akutmottagningarna vid sjukhusen. Från och med 2009 kommer sjukhusen att få ett tydligt ansvar för att minska vårdköerna så att målet om en köfri vård kan uppfyllas. De enskilda sjukvårdproducenterna ska arbeta aktivt med att patienterna behandlas inom vårdgarantins gränser och på lämplig vårdnivå.

Allas rätt att välja vårdgivare Alla länets patienter ska, inom alla delar av hälso- och sjukvården, ha rätt att vända sig till de vårdgivare som de känner förtroende för. Dessutom ska patienterna ges inflytande över val av tidpunkt för behandling. Detta är förutsättningar för att patienterna ska få en effektiv och uppskattad vård. Valfriheten är även ett viktigt förbättringsverktyg för hälso- och sjukvården. Ersättningssystemen styr vårdgivarnas intäkter med direkt koppling till patienternas val. Genom att patienterna får välja de vårdgivare som de själva känner tillit till, och inte minst välja bort de vårdgivare som de inte har förtroende för, sker en snabb utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval successivt införas inom fler områden i hälso- och sjukvården. För att allas rätt att välja vårdgivare ska fungera fullt ut krävs det att patienterna som ska välja vårdgivare har kunskap dels om sin rätt att välja, dels om kvaliteten hos de

Anser du att detta var en rimlig väntetid från det att du ringde vårdcentralen tills det att besöket ägde rum?

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Budget 2009

30 (110)

olika mottagningarna. Invånarna kan redan idag jämföra husläkarmottagningarna på www.vardguiden.se vad gäller patientupplevd kvalitet och telefontillgänglighet.

Vårdval ska successivt utvidgas till fler områden inom sjukvården Vårdval Stockholm har hittills varit en stor framgång. Ett av de uttalade målen var att öka tillgängligheten i primärvården. Primärvården har tagit emot ungefär 1 200 fler vårdbesök om dagen 2008. Tillgängligheten för patienterna har dessutom ökat genom att fler mottagningar har öppnat. Flera mottagningar har infört såväl öppen mottagning som kvällsmottagning. Mest har tillgängligheten förbättrats i områden som tidigare hade dålig tillgänglighet. Detta har skett samtidigt som förtroendet för vården och patientnöjdheten har ökat. Målet är inte att genomföra en viss modell, utan snarare att höja kvaliteten och öka tillgängligheten. Vårdval har visat sig vara ett bra medel för att ge patienterna en bättre vård. Diagram 5. Förtroende för vård och behandling på vårdcentraler. Procent Källa: SKL, vårdbarometern. Vårdval ska därför successivt införas inom alla delar av sjukvården där så är möjligt och funktionellt. Utgångspunkten med Vårdval är att vårdgivarna ska konkurrera med varandra om att erbjuda patienterna den kvalitativt bästa vården. Det är en stor omorientering av sjukvården som snabbt ger mycket positiva resultat för patienterna och invånarna. Från 2009 ska vårdval införas för:

• Knä- och höftoperationer.

• Kataraktoperationer (gråstarr).

• Förlossningsvård.

Hur stor eller litet förtroende har du på det hela taget för hur vård och behandling fungerar på vårdcentraler?

40%

45%

50%

55%

60%

2005 2006 2007 2008

Budget 2009

31 (110)

Knä- och höftoperationer tillhör de områden där problemen med långa köer historiskt har varit störst. Därför är införande av vårdval inom dessa områden mycket angeläget. I den Mångfaldsplan som HSN antog den 22 maj 2008 beskrivs de områden där Vårdval planeras införas under åren 2009-2011. I den Plan för utveckling av mångfalden inom öppen somatisk specialistvård, föreslås ytterligare områden som ska utredas inför beslut om nya vårdvalsområden. Bl.a. utreds obstetriska ultraljud, glasögonglas och kontaktlinser vid afaki och dubbelseende, ögonbottenundersökningar av diabetiker, specialiserad rehabilitering, basal hörselrehabilitering, asylsjukvård med hälsosamtal, öppenvårdsrehabilitering och ett flertal områden inom den somatiska vården. Vårdvalsmodellerna ska utformas så att landstinget bibehåller totalkostnadskontroll. Vårdval Stockholm har införts med syftet öka allmänhetens förtroende för närsjukvården. Detta ska ske genom en förbättrad tillgänglighet och förbättrad kvalitet. Vårdvalsmodellerna ska löpande följas upp och korrigeringar ska kunna göras årligen för att ytterligare förbättra vården för patienterna. Takten för införandet av vårdval kan komma att påverkas av den översyn som pågår av reglerna för privatläkaretableringar och av en planerad lag om valfrihetssystem i vården (LOV). Förutsättningarna för vårdval ska utredas för stora delar av den elektiva somatiska öppenvården. Inom vissa specialiteter eller delar av specialiteter kan upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) vara ett alternativ. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut om nya vårdvalsområden och ska årligen fatta beslut om eventuella förändringar i regelböcker och av ersättningen inom de olika vårdvalsområdena.

Patienterna ska kunna jämföra olika vårdgivares kvalitet Landstinget har ett planeringsansvar för sjukvården. Det finns dock delar inom sjukvården som inte kan planeras. Vilka läkare eller mottagningar som tilltalar patienter och vinner deras förtroende kan inte beslutas på politisk väg. Invånare och patienter ska ges möjlighet att på ett enkelt och lättöverskådligt sätt ta del av jämförelser mellan olika vårdgivare så att de kan välja den vårdgivare de känner förtroende för. Genom att publikt redovisa resultat och jämföra kvalitet mellan vårdgivare stimuleras dessutom vårdgivarnas interna kvalitetsarbete. Informationen ska vara av sådan art och presenteras på sådant sätt att den hjälper medborgarna att fatta välgrundade beslut om vilken vårdgivare de väljer. Det gäller exempelvis medicinska kvalitetsindikatorer som beskriver vilket behandlingsresultat som vårdgivarna uppnår. Men det gäller också information om vårdgivarnas tillgänglighet och patientupplevd kvalitet.

Budget 2009

32 (110)

Som första landsting i Sverige har Stockholms läns landsting från årsskiftet gjort det möjligt att, via Vårdguiden, jämföra husläkarmottagningar vad gäller:

• Helhetsintryck.

• Bemötande.

• Delaktighet.

• Information.

• Telefontillgänglighet.

Under 2009 införs ranking av sjukhusen, fler publika jämförelser införs på Vårdguiden och i samband med nya områden för vårdval så kommer ytterligare jämförelser att presenteras.

Kommunikationen med patienter och länsinvånare ska förbättras ytterligare En god kommunikation med länets invånare är nödvändig för att stärka patienternas ställning inom hälso- och sjukvården. Sätten att söka information och använda olika kanaler och tjänster har förändrats kraftigt under senare år. Det är därför av stor vikt att anpassa kommunikationen om hälsa och sjukvård till dagens behov. Detta ska ske utifrån kontinuerliga analyser av målgrupper och deras behov samt sätt att kommunicera. Ett mål för kommunikationen är att alla patienter och invånare ska ha kunskap om sina rättigheter och möjligheter inom sjukvården. Vårdguidens tjänster ska fortsätta att utvecklas samt kombineras med andra informationssatsningar med syfte att förenkla för patienterna att hitta rätt vårdnivå och bästa vårdgivare utifrån sina behov. Detta ska ske genom riktade informationssatsningar, utveckling av öppna jämförelser och rankingsystem samt en enkel och lättförståelig struktur för kommunikation med invånarna. Kommunikationen ska finnas tillgänglig på flera språk. Stöd ska erbjudas dem som har särskilda behov för att kunna tillgodogöra sig information.

En förbättrad styrning av hälso- och sjukvården Sjukvården i Stockholms läns landsting ska utgå från patientens rätt att välja vårdgivare. Samtidigt är det viktigt att finna vägar för att kunna fylla landstingets planeringsbehov. Med beställar/utförarmodellen som grund finns också förutsättningar att kunna premiera såväl god vårdkvalitet som låga kostnader genom ekonomiska styrmedel. För skattebetalarna är det ett oavvisligt krav att våra gemensamma resurser används på ett sätt som ger bästa möjliga vård för lägsta möjliga kostnad.

Budget 2009

33 (110)

Detta innebär att finansieringen av vården ska vara tydligt kopplad till utförda prestationer men även till vårdresultat. Genom patientval blir det möjligt att låta pengarna följa patientens val samtidigt som de vårdgivare som vill bedriva verksamhet godkänns genom auktorisation. En mångfald av vårdproducenter är nödvändig för att kunna erbjuda invånarna en god och tillgänglig vård utan köer. Ersättningssystemen ska både vara konkurrensneutrala och stimulera vårdproducenter att leverera en effektiv vård av god kvalitet. Landstingets upphandlingar ska utvecklas så att anbudsgivaren bedöms utifrån både pris och kvalitet. Kvalitetskraven ska vara så tydliga att de möjliggör en förtida uppsägning om leverantören inte uppfyller kraven. Hälso- och sjukvården kommer i allt högre grad att styras av patienternas behov då vårdval införs inom fler vårdområden. Ersättningarna inom vårdval knyts till patienternas val samtidigt som systemen utformas för att landstinget ska bibehålla en god kostnadskontroll. Långsiktighet likväl som en kontinuerlig utveckling av produktiviteten och effektiviteten är avgörande för att hälso- och sjukvården ska klara sitt långsiktiga åtagande. Flerårsavtal kommer att tecknas med de landstingsägda producenterna, vilket ger dem bättre förutsättningar att utföra uppdraget och att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar.

Patientsäkerhet Patientsäkerhet är grunden för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. När säkerheten brister har det ofta bakomliggande orsaker, i till exempel organisationen eller rutiner. Därför måste vården utveckla säkra system för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling som sker genom att lära från egna och andras positiva exempel och gjorda misstag. Landstinget fortsätter satsningen på patientsäkerheten bl.a. genom öppna jämförelser och utbildning och lärande genom enheten för patientsäkerhet. Samtliga förvaltningar och bolag ska använda sig av avvikelserapportering genom Händelsevis. Avvikelserapporteringen ska också kompletteras med en fast rutin för journalgranskning.

Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och jämställd Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, geografisk bostadsort, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell identitet eller andra egenskaper. Genom att se till varje individs unika behov säkerställs att vården blir jämställd och jämlik. Arbetet för jämlik och jämställd vård ska fortsätta genom framtagande av åtgärdsplaner, där samtliga diskrimineringsgrunder ska ingå, för olika prioriterade

Budget 2009

34 (110)

vårdområden. Det är viktigt att utveckla vården enligt det handlingsprogram om våld mot kvinnor som beslutats. Det särskilda projektet om införande av detta program förlängs i två år. Stockholms läns landsting som arbetsgivare ska vara ett föredöme för att främja jämlikhet och jämställdhet. Det är viktigt att chefer inom landstinget går igenom en certifierad jämställdhetsutbildning. Jämställd och jämlik vård är en mycket viktig del i vårdens kvalitetsutveckling och är ett perspektiv som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården ska all relevant statistik vara könsuppdelad mellan kvinnor och män och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Nyckeltal som mäter jämlik och jämställd vård ska successivt utvecklas inom alla vårdområden. En plan för hur detta arbete ska bedrivas kommer att utvecklas under 2009. Som ett första steg kommer nyckeltal att utvecklas inom beroendevård och hemrehabilitering. Uppdrag som belyser jämlik och jämställd vård ska tas fram så att Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) kan utveckla dessa. Det gäller bl.a. uppdrag som belyser skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och utifrån ett genderperspektiv. Vid översyner och beställarrevisioner av vården ska det vara obligatoriskt att bedöma jämställd och jämlik vård. En handlingsplan ska tas fram som fastställer vilka åtgärder som ska vidtas när ojämlik vård och bristande jämställdhet identifierats. Kompetensen för bemötande kring homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) behöver öka inom hela sjukvården. Ett bättre bemötande och omhändertagande av HBT-personer uppmuntras bl.a. genom möjligheten till profilering av vårdmottagningar inom ramen för Vårdval Stockholm. Det finns goda exempel på vårdgivare som samarbetar med RFSL för HBT-certifiering, vilket innebär en slags regnbågsmärkning. Även vid upphandlingar ställs krav för jämställd och jämlik vård. Vid kvalitetsupphandlingar viktas detta särskilt, vilket också lett till att Stockholms läns landsting sannolikt får landets första HBT-certifierade geriatriska mottagning som invigs under 2009. Genom Vårdval Stockholm ges befolkningen möjlighet att göra egna val och det kan främja en jämställd och jämlik vård. Effekterna av Vårdval följs upp Karolinska Institutet (Medical Management Center) och då ska särskilt jämlik och jämställd vård belysas. En slutrapport ska presenteras under 2009.

Den hälsofrämjande sjukvården utvecklas ytterligare Det förebyggande arbetet av de stora folksjukdomarna som rörelseorganens sjukdomar, stroke, hjärt-kärlsjukdomar, astma/allergi, diabetes, övervikt och psykisk ohälsa ska stärkas. Samverkan med kommuner/stadsdelar och andra aktörer utvecklas för att gemensamt åstadkomma förbättringar kring livsstilsfrågor med prioritering av att minska övervikt hos barn och ungdomar, missbruk, psykisk ohälsa samt äldres hälsa. Det är angeläget att lokala hälsoplaner utvecklas och prioriteras. Socialstyrelsens nya riktlinjer inom detta område bör tillämpas.

Budget 2009

35 (110)

Överviktsprojekt för barn och ungdomar pågår i flera av länets kommuner och kommer att fortsätta under 2009. Nya verksamheter ska utvecklas för att råda bot på brister i vårdkedjan, särskilt när det gäller behandling av barn med övervikt och fetma. Handlingsprogrammet mot övervikt och fetma ska revideras. Beställningar av vård ska utvecklas för att genomföra handlingsplanen. I ersättningssystemen för såväl primärvård och psykiatri som somatisk vård bör det utvecklas former för att ersätta vissa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Ersättningssystemen utvecklas så att en viss ersättning kan betalas ut till distriktsköterskor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. En genomgång görs av de statsbidrag som finns att söka för förebyggande arbete, psykiatrisk vård m.m. för att säkerställa att landstinget sökt möjliga statsbidrag. Det är viktigt att rapportering görs till det nationella kvalitetsregistret om vård och omhändertagande av överviktiga barn - BarnObesitasRegistret. Folkhälsopolicyn har setts över och utvecklats. Handling för hälsa ska följas och genomföras av samtliga verksamheter inom landstinget. Det är en självklarhet att kunder, patienter och personal inte ska utsättas för passiv rökning. Detta framgår tydligt av handlingsplanen. Av handlingsplanen framgår dessutom att landstingets kunder och personal inte ska behöva utsättas för exponering av tobak. Detta får dock inte tolkas som att landstinget inskränker eller styr exponeringen hos de affärsidkare som hyr lokaler av landstinget eller i anslutning till vår verksamhet. Arbetet i Länsnätverket för strategiska folkhälsofrågor ska fortsätta och fördjupas. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fastställa och tydligt formulera de uppdrag som ska beställas av den nybildade Karolinska Folkhälsoakademin (KFA). Det förebyggande hälsoarbetet ska fokusera på samverkan med kommuner och stadsdelar, patientföreningar samt andra viktiga aktörer, inte minst för att kunna påverka fler av de faktorer som kan medföra ohälsa. Vårdgivares förmåga att arbeta evidensbaserat ska stärkas. CeFAM (Centrum för Allmänmedicin vid Karolinska institutet) ska fortsätta arbetet med att implementera fysisk aktivitet på recept (FaR) bland vårdgivare i Stockholms län. Äldrecentrum och CeFAM ska göra en uppföljning och utvärdering av hälsosamtal för äldre. Folkhälsoanslaget ska fördelas till projekt som bidrar till ett långsiktigt, målinriktat och strukturerat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det förebyggande arbetet kring hudcancer ska intensifieras med fler s.k. öppna hus för att identifiera personer med risk för insjuknande. Screening av bukaortaaneurysm för personer som är 60 år påbörjas.

Trygghet, säkerhet och valfrihet för barn och föräldrar Barn- och ungdomssjukvården ska vara tillgänglig, säker och trygg och ha patienterna i fokus. Samtidigt ska föräldrarna känna att de kan välja de vårdgivare som passar deras barn bäst.

Budget 2009

36 (110)

Med Vårdval Stockholm har det under 2008 införts fritt val av mödravårdscentraler och barnavårdscentraler och fler mottagningar har startat runt om i länet. Dessutom har tillgängligheten förbättrats dramatiskt inom närsjukvården till gagn för barn och föräldrar i Stockholms län. Vidare har närakuten för barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus blivit en mycket god avlastning för akutmottagningen vilket ytterligare har förbättrat tillgängligheten till barnsjukvården. Under 2008 är vaccinationsprogrammet mot pneumokocker helt infört och alla nyfödda barn kommer att erbjudas vaccination. Resurser har avsatts så att intentionerna i den barnsjukvårdsutredning som har beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden kan fullföljas. Stora satsningar har gjorts för att de svårast sjuka och kroniskt sjuka barnen samt deras familjer ska känna en trygghet i att landstinget kan erbjuda en bra och tillgänglig hälso- och sjukvård. Planerade besök för denna målgrupp ska anpassas till behoven och de ökade födelsetalen. Tillgången till neonatalvård ska vara nära kopplad till utvecklingen inom förlossningsområdet. SLL har under det senaste året utrett förutsättningarna att starta ett hospice för barn. Detta hospice ska erbjuda en högkvalitativ vård i en trygg och harmonisk omgivning för barn i livets slutskede och deras anhöriga. Hospicet planeras starta under andra halvan av 2009. Andra prioriterade diagnosgrupper är barn och unga som är överviktiga samt barn och unga med behov av neuropsykiatrisk utredning och behandling. Vård och behandling för dessa diagnosgrupper erbjuds såväl inom barnsjukvårdens somatiska specialistvård som inom primärvård och i barn- och ungdomspsykiatrin. Kompetensen för omhändertagandet av barn med uppgivenhetssymtom har utvecklats i projektform och i samverkan mellan flera vårdgrenar. En gemensam uppdragsbeskrivning och ersättningsmodell införs för samtliga barnmedicinska mottagningar i hela länet. Syftet är att förbättra kvaliteten och kontinuiteten. För barnmorske- och läkarinsatserna på ungdomsmottagningarna har ett nytt ersättningssystem införts. I samband med detta har resurserna som avsätts för ungdomsmottagningarna förstärkts kraftigt för att ge mottagningarna mer resurser att förebygga, upptäcka, spåra och behandla sexuellt överförbara infektioner (STI). Detta är en mycket stor höjning som är riktad till ungdomsmottagningarna och övrig STI-verksamhet. Förlossningsvården i Stockholms läns landsting ska kännetecknas av trygghet, säkerhet och valfrihet. För att ytterligare förbättra förlossningsvården införs Vårdval från och med 2009. Det övergripande målet är att det ska finnas en väl fungerande och högkvalitativ förlossningsvård. Kvinnornas och barnens trygghet och säkerhet sätts i centrum. Därtill är målet att det ska finnas en valfrihet och kontinuitet för föräldrarna avseende mödrahälsovård och förlossningsklinik. Ansvaret för vårdkedjan ska tydliggöras

Budget 2009

37 (110)

ytterligare och samarbetet mellan mödrahälsovården och förlossningsklinikerna ska förbättras. Dessutom är syftet att tillgängligheten ska öka genom en större mångfald av vårdgivare.

Psykiatri med kvalitet och tillgänglighet Arbetet för att förbättra psykiatrin kommer att fortsätta under 2009. Valfriheten för patienterna ska förbättras liksom entreprenörers möjligheter att medverka till en förbättrad psykiatri. Vi fortsätter arbetet med att stärka patientens rättigheter. Brukar- och patientinflytandet kommer att öka genom nya avtal. Uppdraget för den psykiatriska vården för vuxna ska preciseras med syftet att höja vårdkvaliteten och stärka patientens ställning. Vårdmiljö, neuropsykiatri och suicidprevention ska särskilt betonas. Arbetet med att följa upp och vid behov utveckla den nya ersättningsmodellen – som syftar till att förbättra tillgängligheten, förkorta väntetiderna och premiera ett mer evidensbaserat arbetssätt – fortsätter. De effektivitetsvinster som uppnås genom nya ersättningssystem och upphandlingar inom psykiatri och beroendevård vilket innebär att invånarna i länet kan erbjudas ännu mer och bättre vård till lägre kostnad för landstinget. Psykiatri för vuxna inom Psykiatri Nordöst upphandlas under 2009. Inriktningen för barn- och ungdomspsykiatrin de kommande åren är en fortsatt uppbyggnad av ett likvärdigt utbud över hela länet. Utvecklingen mot ett bredare utbud när det gäller behandlingsformer och behandlingsmetoder ska drivas vidare. Väntetiden till BUP bör inte vara mer än en månad. Ett samlat vårdutbud för ungdomar som har flera olika hjälpbehov som missbruk, neuropsykiatriska behov (ADHD), borderlineproblematik m.m. utreds. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar och unga vuxna (15–25 år). Inom den specialiserade ätstörningsvården ökar antalet patienter som söker och får vård. En ny mottagning för ångest- och depressionssjukdomar startar även i södra länsdelen samtidigt som den befintliga enheten i norra länsdelen förstärks. Vården för äldre psykiskt sjuka utvecklas tillsammans med geriatrik och primärvård. Även ett nätverk med den kommunala äldreomsorgen bör utvecklas. Ett äldrepsykiatriskt centra bör inrättas vid en befintlig klinik. Det är angeläget att den äldrepsykiatriska vården är jämnt fördelad över länet. Ett teamorienterat arbetssätt för äldrepsykiatri i öppna vårdformer bör utvecklas. Vårdutbudet ska utvecklas för att förbättra slutenvårdens vårdinnehåll och kompetens. I detta sammanhang ska behovet av slutenvård och mellanvård analyseras för att klara ett bättre omhändertagande. Personer som är psykiskt funktionshindrade har ofta ett livslångt behov av stöd. Stödet ska utgå från vårdplaner som utarbetas för varje patient - med ett helhetsperspektiv utifrån individens behov. Planen ska vara ett levande dokument som patient och anhöriga är delaktiga i och har kännedom om. De anhöriga till

Budget 2009

38 (110)

psykiskt sjuka ska ges särskilt stöd och barnens situation ska speciellt uppmärksammas. Den vetenskapliga förankringen inom psykiatrin och beroendevården måste öka. Snabbare införande av ny kunskap och utsortering av ineffektiva insatser ska ske. Information om behandlingsresultat och patientupplevd kvalitet ska göras tillgänglig på Vårdguiden. Integrerad vård mellan psykiatri och kommunens socialtjänst när det gäller missbrukare med s.k. dubbeldiagnoser bör fortsätta utvecklas. Omhändertagande av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder ska förbättras. Detta omfattar bland annat en anpassning av organisationen inom BUP, barnläkarmottagningar och så kallade basteam (större och resursstarkare team) samt en förändring av utredningar av små barn. Antalet utredda patienter ökar och det medför ett ökat behov av olika behandlingsinsatser. Det är viktigt att arbetet med att förkorta väntetiderna fortsätter under 2009. När det gäller rättspsykiatri kommer bland annat fokusrapporten Rättssäkerhets- och fängelsepsykiatriska frågor att ligga till grund för att utveckla och förtydliga rättspsykiatrins uppdrag. Tvångsvårdens struktur och organisation ses över. Nya rutiner för tvångsvård kommer att införas. En fortsatt koncentration av vården för LRV-patienter bör ske.

En tillgänglig beroendevård Beroendevården ska kännetecknas av god tillgänglighet och snabbt och effektivt omhändertagande. För utveckling av väl fungerande vårdkedjor och förebyggande insatser är det avgörande med nära samarbete med länets kommuner och stadsdelar. Arbetet med den vetenskapliga förankringen av beroendevården fortsätter. Målet är att all beroendevård ska vara evidensbaserad i enlighet med nationella riktlinjer. Den under 2008 reviderade missbrukspolicyn innehåller omarbetade riktlinjer för omhändertagande av nya patientgrupper, och samverkan kring de lokala beroendemottagningarna betonas, liksom samarbetet med kriminalvården. Vårdcentralernas roll som första linjens beroendevård är viktig. Särskilt viktigt är att primärvården kan identifiera fler med riskabel alkoholkonsumtion och erbjuda motiverande samtal med rådgivning. Deltagande i riskbruksprojektet ska stimuleras. Regionala samråd på ledningsnivå är angelägna. Behovet av tidiga stödinsatser hos unga vuxna ska också klargöras. Särskilda insatser ska utvecklas för kvinnliga missbrukare och särskilda avgiftningsplatser ska startas där kvinnor vårdas avskilt från män. Det ska även beaktas vid det akuta omhändertagandet. Prostituerade kvinnor med missbruksproblematik utgör en särskilt utsatt grupp som behöver uppmärksammas för särskilt stöd och behandling. Beroendevården och infektionssjukvården står inför den svåra utmaningen att minska ökningen av kroniskt smittsamma personer i samhället och att minska de medicinska

Budget 2009

39 (110)

konsekvenserna av drogmissbruk. För detta behövs en samordnande, kunskapsgenererande preventions- och behandlingsenhet, en s.k. lågtröskelmottagning, som först och främst kan arbeta med att minska HIV-spridningen bland drogmissbrukare. Planeringen bör ske i samarbete med Stockholms Stad. ITOK-projektet med kriminalvården fortsätter. Samarbete och nätverk med kommunerna är viktigt när det gäller bekämpandet av olika former av missbruk t.ex. khat–missbruk. I samarbete med Stockholms stad och SKL pågår även en särskild Narkotikapolitisk utredning. Resultatet av denna kommer att vara vägledande för den fortsatta utvecklingen för bekämpning av narkotika och drogrelaterad smittspridning. Vårdinsatserna för patienter med dubbeldiagnos ska förbättras. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot utökade behandlingsinsatser för personer med psykoser och injektionsmissbruk.

En tryggt och värdig sjukvård för våra äldre Trygghet och värdighet ska prägla sjukvården för våra äldre. Att fånga upp och erbjuda en sammanhållen vård för äldre multisjuka och multisviktande patienter är ett av sjukvårdens viktigaste uppdrag. Landstinget ska i samarbete med länets kommuner utveckla vården för att uppnå fungerande vårdkedjor och god vårdkvalitet. Vid utskrivning från slutenvården ska patienten få ett trygghetskvitto för fortsatt vårdkontakt. Detta för att säkerställa att patienten får en sammanhållen vårdkedja. Äldresjukvården ska utvecklas i enlighet med slutsatserna i den genomförda geriatriköversynen. Tillgången till geriatrisk vård ska bli mer jämlik över länet och underförsörjda delar av länet ska få utökade geriatrikbeställningar. För att förbättra vårdflödet och undvika att äldre patienter slussas runt i vårdapparaten i onödan, ska andelen direktinläggningar på geriatrisk klinik öka. Ersättningsmodellen kompletteras därför med bonus/vitessystem för att stimulera klinikerna att öka tillgängligheten gentemot primärvården. För att förbättra vårdkvaliteten ska vårdkedjorna kring stroke och höftfrakturer särskilt analyseras. Det akuta omhändertagandet av äldre patienter ska förbättras ytterligare. Ambulanssjukvårdens möjlighet till direktinläggningar vid geriatriska mottagningar ska utvecklas bl.a. genom att utveckla den prehospitala bedömningen av patienter. Målet är att transportera patienten med ambulans direkt till optimal vårdinstans utifrån dennes medicinska vårdbehov. En tillgänglighetsgaranti utvecklas som säkerställer att geriatrikpatienter får ligga i maximalt sex timmar på en akutmottagning innan de får tillgång till en slutenvårdsplats. Det är en halvering av den tidigare bortre tidsgränsen på 12 timmar. Genom Vårdval Stockholm har tillgängligheten till närsjukvården genomgått en mycket stor förbättring. Då fleratlet äldre patienter får sina sjukvårdsbehov tillgodosedda i inom närsjukvården så är denna tillgänglighetsförbättring mycket

Budget 2009

40 (110)

glädjande. Dessutom har vården förbättrats genom införandet av hälsosamtal och läkemedelsgenomgångar med de äldre inom ramen för primärvårdens uppdrag. Det finns även möjlighet för patienterna att välja att lista sig hos en geriatriker och det finns goda exempel på vårdcentraler som väljer att profilera sig för att särskilt attrahera den äldre befolkningen. Utvecklingen av den basala hemsjukvården är mycket angeläget för att ge äldre patienter en god och trygg vård. Ersättningen för hemsjukvården kommer att utgå från antalet patienter som är inskrivna i hemsjukvården istället för idag då ersättning utgår ifrån antalet patienter som är äldre än 65 är. Detta ställer samtidigt krav på att tydliggöra riktlinjerna för när en patient ska skrivas in i hemsjukvården. Vården av svårt och långvarigt sjuka samt vård i livets slutskede fortsättar att vara ett prioriterat område som utvecklas mot att ge allt fler en god specialiserad äldrevård. För att ytterligare förbättra vården behöver gränssnitten mellan Avancerad hemsjukvård i hemmet (ASiH), basal hemsjukvård samt läkareinsatser i särskilda boenden förtydligas. Uppdragen för palliativ slutenvård, akutsomatik, geriatrik och det kommunala omhändertagandet behöver också definieras tydligare. Slutsatserna av den pågående översynen av öppen- och sluten specialiserad palliativ vård kommer att utgöra underlag inför den fortsatta utvecklingen av vård i livets slutskede, framför allt vad gäller utformningen av uppdrag, vårdstruktur samt resursfördelningen. Hospicevården ska även kvalitativt utvecklas genom spridning av kunskap och förbättrade metoder för smärtlindring. Under 2009 inleds arbetet med att upphandla den geriatriska vården på Danderyds sjukhus.

En sjukhusvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet En välfungerande akutsjukvård är en förutsättning för att länets alla invånare ska känna förtroende för sjukvården. Lättakuter planeras starta i direkt anslutning till akutmottaningarna vid sjukhusen. Alla patienter ska erbjudas en god vård med god tillgänglighet och valfrihet. Med förbättrad tillgänglighet i närsjukvården och en förbättrad struktur för det akuta omhändertagandet ska sjukhusvården ansvara för att ta hand om de svårast sjuka patienterna. En ny modell med fleråriga avtal med akutsjukhusen kommer att införas. Syftet med modellen är att öka tydligheten gällande uppdrag och ersättningsnivåer på flera års sikt. Detta skapar bättre förutsättningar för sjukhusen att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Andra angelägna mål är förbättrad tillgänglighet inom vården, ökad patientsäkerhet samt en fortsatt utveckling av vårdens kvalitet. Den beslutade avtalsmodellen är ett viktigt steg mot ett utvecklat sjukvårdsystem som kan möta de utmaningar och förändringar av vårdsbehov som landstinget står inför.

Budget 2009

41 (110)

Den nya avtalsmodellen innebär också att sjukhusen får ansvar för att tillgängligheten är i linje med vårdgarantin för de specialiteter de har inom uppdraget. Sjukhusen fokuserar på att möta detta genom omprioritering mellan sjukhusets olika verksamhetsområden och aktivt arbete med granskning av remisser. Sjukhusen förväntas optimera sin produktion genom samarbete med underleverantörer och sjukhusen får en väsentligt utökad informationsplikt om vårdgarantin gentemot patienten. I de fall patienter inte kan erbjudas vård inom vårdgarantin (hos mottagande sjukhus eller annan vårdgivare) och patienten inte frivilligt väljer att kvarstå i sjukhusets kö ska sjukhuset erbjuda kontakt med Vårdgarantikansliet. Får patienten vård hos annan vårdgivare via Vårdgarantikansliet återförs kostnaden på sjukhusen. Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset ska successivt anpassas till dess roll som högspecialiserat sjukhus. Ett led i detta är att föra ut bassjukvård och specialiserad vård till övriga akutsjukhus som i sin tur kommer att överföra vård till den öppna specialistsjukvården. Även primärvården kommer att påverkas då vård som inte ställer krav på sjukhusens specialistkompetens kommer att överföras till primärvården. Denna förändringsprocess kommer att påbörjas under 2009 och fortsätta under hela avtalsperioden. En rankingmodell av sjukhusen införs så att patienterna och invånarna kan jämföra sjukhusens kvalitet och vårdresultat. Det framgångsrika arbetet inom cancersjukvården med preventiva metoder, utvecklad diagnostik och behandling ska fortsätta att utvecklas i enlighet med cancerplanen. Innovativt arbete för tidig upptäckt och väl fungerande vårdkedjor utifrån patientens behov har i synnerhet utvecklat bröstcancervården. Dessa goda exempel på arbetsmetoder behöver spridas för att även prövas inom andra verksamhetsgrenar. Antalet personer som drabbas av cancer beräknas öka med 3 procent per år, främst beroende på att antalet äldre ökar men också genom nya och bättre behandlingsmetoder som medför en ökad överlevnad. Fokus kommer att inriktas på att även få uppföljning av ledtider. Bevakning av satsningar med nya läkemedel och nya indikationer kommer att intensifieras. En utvecklingsplan för njurdialysvården har tagits fram för åren 2008-2012. I planen föreslås ett ökat inslag av självdialys och en successiv utflyttning av dialys från sjukhusen till satellitmottagningar och patienternas hem. Dessutom föreslås bl.a. att vården utökas med en dialysenhet i Norrtälje. Samtliga akutambulanser är bemannande med specialistutbildade sjuksköterskor. Den vägburna ambulansverksamheten kommer att vara förstärkt med akutläkarbil. Läkarresursen ska även kunna användas för helikopterinsatser när behov finns. De specialistutbildade sjuksköterskor i ambulanserna har en viktig roll för utvecklingen av ett fungerande samarbete mellan ambulanssjukvården och närsjukvården så de patienter som inte behöver akutsjukhusens vård förs till rätt vårdnivå inom närsjukvården inklusive geriatriken. Uppföljningsarbetet inom den prehospitala

Budget 2009

42 (110)

vården ska utvecklas för ökat kunskapsunderlag och jämförbarhet både mellan olika delar av länet och nationellt. Uppföljningens resultat ska utgöra underlag inför den framtida utvecklingen av ambulanssjukvården. För att minska dödligheten vid hjärtstopp ska samarbetet med andra aktörer såsom polis, brandkår m.fl., kring självinstruerande defibrillatorer i avvaktan på ambulans fortsätta. Då det vid hjärtstopp ofta handlar om minuter om liv ska kunna räddas är det viktigt med spridning av både apparatur och kunskap samt flera samarbetskanaler inom ambulanssjukvården. Under sommarsäsongen ökar trycket på ambulanshelikopterverksamheten då fler personer vistas på öar i skärgården och Mälaren som saknar landförbindelse. I målet att erbjuda alla en likvärdig vård oavsett var i länet man befinner sig kommer ambulanshelikopterverksamheten förstärkas sommartid, både via avtal med Uppsala Akademiska sjukhus och med en extra sommarhelikopter. Utöver detta finns samverkansavtal mellan landstinget, samtliga ambulansleverantörer och sjöräddningen för det akuta omhändertagande till sjöss.

Rehabilitering i rätt tid och efter behov Alla måste garanteras snabba rehabiliteringsinsatser efter skada eller sjukdom, och återkommande insatser för kroniskt sjuka med livslånga behov. Landstinget ska tillsammans med andra aktörer bidra till att minska utanförskapet, och arbetar därför aktivt för att minska sjukskrivningarna, som domineras av stressrelaterad psykisk ohälsa och smärta i rygg, nacke och axlar. De aktiviteter som pågår inom ramen för projektet ”Ögat på sjukskrivningen” med anledning av regeringens ”miljardsatsning” fortsätter. Framgång med rehabiliteringsinsatserna är i hög grad beroende av att individen aktivt kan påverka och vara med i processen och att det finns stor frihet i val av utförare. Valfrihet och kvalitet förstärks genom att vårdval införs för öppenvårdsrehabilitering.

En effektiv användning av läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsmetoden i svensk sjukvård. Att landstinget har kostnadsansvaret för läkemedel har skapat förutsättningar för att prioritera läkemedel och andra behandlingar utifrån samma grunder. Det ger också förutsättningar för en säker, effektiv och evidensbaserad läkemedelsanvändning. Ett problem med dagens läkemedelssystem är att landstingen har kostnadsansvaret men att staten bibehållet många viktiga beslut som påverkar kostnadsutvecklingen. Det är därför viktigt att förbättra det regionala och nationella samarbetet kring läkemedelsfrågor. Även ett internationellt samarbete är viktigt. Kostnaderna för basläkemedel förväntas öka något de närmaste åren. Kostnaderna för specialläkemedel väntas öka snabbare. Om förskrivning av basläkemedel sker på ett effektivt sätt kan utrymme skapas för att introducera nya och dyrare specialläkemedel. Introduktionen av nya cancerläkemedel ska följas. Kassationen av

Budget 2009

43 (110)

läkemedel måste minska genom att onödig förskrivning undviks och genom att mindre startförpackningar skrivs ut. Kloka Listan ska vidareutvecklas och generiska läkemedel ska nyttjas för att minska landstingets läkemedelskostnader. Ersättningar för s.k. rekvisitionsläkemedel på akutsjukhusen ska integreras i det ordinarie ersättningssystemet. Läkemedelskommittéerna har i uppdrag att föra ut kunskap och rutiner som ger en effektivare användning av läkemedel. En mycket viktig del är att förbättra äldres läkemedelsanvändning. Landstinget ska bli bättre på uppföljning och kontroll för att bland annat minimera den oegentliga förskrivningen av läkemedel. En utredning ska göras om incitament kan införas kring följsamhet till Kloka Listan för de vårdgivare som tillämpar nationella vårdtaxan. Det är oroväckande att förskrivningen av antibiotika har ökat under lång tid - i Sverige och övriga världen. Denna utveckling kan dock glädjande nog inte ses inom ramen för Vårdvalet. I syfte att informera och påverka vårdgivarna till rätt förskrivning av antibiotika föreslås att en lokal STRAMA grupp bildas. Det är särskilt viktigt att minska förskrivningen av antibiotika till barn. Samverkan med andra landsting bör prövas för att skapa ett tillräckligt underlag för STRAMA gruppens arbete. Det bör undersöks om producentoberoende tester av läkemedel kan genomföras tillsammans med andra landsting eller statliga enheter. Systemet med läkemedelsgenomgångar för personer över 75 år utvärderas under 2009 av CeFaM.

Tandvårdens tillgänglighet och kvalitet förbättras genom ökad konkurrens och mångfald För ökad tillgänglighet och kvalitetsutveckling erbjuds fler aktörer att utöva den landstingsfinansierade delen av tandvården genom upphandlingar, konkurrensneutrala ersättningssystem och auktorisationsförfaranden. Utvecklingen på tandvårdsmarknaden ska följas, liksom effekterna av det nya tandvårdsstödet. Pris- och kostnadsutvecklingen inom vuxentandvården liksom den nationella referensprislistan ska värderas inför en översyn av nivån på barntandvårdsersättningen. Vid denna översyn ska även jämförelser med andra landstings ersättningsnivåer genomföras. För att underlätta för barnfamiljerna att välja tandläkare samt minska administrationen för tandvården ska ett nytt listningssystem inom barn- och ungdomstandvården tas fram för införande inför årsskiftet 2010. I samband med

Budget 2009

44 (110)

detta kommer även fler åtgärder att registreras inom barntandvården vilket medför ett ökat kunskapsunderlag. För ökad tillgänglighet och mångfald inom specialisttandvården för barn och unga ska en auktorisationsmodell för vårdval införas under sista kvartalet 2009. För att förbättra tandhälsan bland barn och ungdomar kommer de preventionsprogram med bland annat fluorsköljningar riktade till områden med sämst tandhälsa att fortsätta. Då mycket tyder på att tidiga insatser är viktiga för barns tandhälsa ska ett projekt med förebyggande insatser för ettåringar planläggas för införande under 2009. Tandvårdsmottagningars områdesansvar kommer att förtydligas med ett nytt viktat kapiteringssytem, och en modell för upphandling av områdesansvar ska tas fram. Upphandlingen ska som ett första steg genomföras i några avgränsade områden i länet. Urvalsmodellen inom tandregleringsvården ska utvärderas. Organisation, omfattning och behov av medicinsk tandvård och tandvård under narkos ska kartläggas och förutsättningarna för en konkurrensutsättning av akut tandvård utredas. Det utökade tandvårdsstödet för personer med omfattande omsorgsbehov, innefattande uppsökande verksamhet med munhälsobedömningar och utbildning av omvårdnadspersonal, kommer att utökas till att, utöver äldre och personer med funktionshinder, även omfatta psykiskt sjuka. För att förbättra samarbetet mellan landstinget, kommunerna och leverantörerna kring detta arbete, kommer ett nytt webbaserat system att införas för förenklad kommunikation och förbättrad uppföljning. Möjlighet till öppna jämförelser och rankningssystem inom området ska utredas. En översyn ska genomföras kring tandvård som led i sjukdomsbehandling med avseende på stödets tillämpning samt vilka diagnos- och patientgrupper som omfattas. Landstingets medverkan i projekt för tandvård för hemlösa ska fortsätta. Inom äldretandvården ska samarbetet med primärvården fortsätta kring hälsosamtalen som även omfattar mun- och tandhälsa. Då behov finns av ökade kunskaper kring äldres mun- och tandhälsa kommer arbetet för tillskapande av ett nationellt center för äldretandvård fortsätta i samverkan med andra aktörer.

Ett aktivt miljöarbete inom hälso- och sjukvården Genom att använda marknadsekonomiska drivkrafter och ekonomiska incitament ska hälso- och sjukvårdens miljöarbete bidra till en bättre miljö och minskad klimatpåverkan. De två huvudsakliga områden som står i fokus för landstingets miljöarbete är reduktion av växthuseffekten och minskning av utsläpp av kemikalier till mark, vatten och luft.

Budget 2009

45 (110)

Miljöarbetet inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet handlar både om att stärka det interna arbetet för miljöcertifiering, och framförallt att utveckla beställarrollen med krav på vårdgivarnas miljöarbete i enlighet med miljösteg 5. För att stärka effekterna av miljöarbetet kommer den målrelaterade miljöersättningen mer än att fördubblas då den nya ersättningsnivån i vårdavtalen sätts till 0,5 procent. Den målrelaterade miljöersättningen kommer att ingå i samtliga vårdavtal, inklusive vårdvalsområdena. Miljökraven på vårdgivarna ska specificeras utifrån respektive verksamhets miljöaspekter. Frågor som rör lustgasdestruktion, läkemedels miljöpåverkan, transporter och energiförbrukning kommer att ges hög prioritet. De miljökrav som ska ställas på vårdgivarna ska anpassas utifrån verksamheternas art och omfattning. För mindre vårdgivare med ringa miljöpåverkan kan miljödiplomering vara ett alternativ till miljöcertifiering. Rutiner och metoder för miljödiplomering ska ses över så att kvaliteten säkerställs. Relevanta miljökrav ska vara tydligt specificerade vid upphandling av hälso- och sjukvårdens varor och tjänster. Nya metoder och rutiner för uppföljning av miljömålen ska införas. Det är angeläget att information om sjukvårdens miljöarbete görs tillgängligt för patienter, personal och allmänhet. Vårdgivarnas miljöarbete ska redovisas publikt, kopplat till vårdvalssytemen. På så vis kan medborgarna genom sina val premiera en miljövänlig hälso- och sjukvård. Information för en korrekt hantering av miljöfarliga ämnen som kan finnas i läkemedel ska riktas till både vårdgivare och länsinvånare. En utredning om möjlighet till fler inlämningsplatser av överblivna läkemedel ska genomföras. Samarbetet med övriga aktörer inom Mälardalen om läkemedels miljöpåverkan ska fortsätta.

3.4 TioHundra nämnden

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Kommunbidrag, Norrtälje Kommun 682 718 746 3,9% 9,4%Landstingsbidrag, SLL 881,5 935,0 981,0 4,9% 11,3%Övriga intäkter 187 185 193 4,3% 3,2%Summa intäkter 1 751 1 838 1 920 4,5% 9,7%

Köpt vård och omsorg -1 500 -1 566 -1 644 5,0% 9,6%Läkemedel -119 -125 -130 4,0% 9,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -137 -147 -146 -0,7% 6,6%Summa kostnader -1 756 -1 838 -1 920 4,5% 9,3%

Resultat -6 0 0

Budget 2009

46 (110)

TioHundra bildades den 1 januari 2006 av de båda huvudmännen Stockholms läns landsting (SLL) och Norrtälje kommun. Den gemensamma TioHundranämnden har befolknings- och finansieringsansvaret för norrtäljebornas hälso- och sjukvård och omsorg. Det innebär att nämnden har ett beställaransvar i relation till TioHundra AB, men även till andra vårdgivare. Det ställer stora krav på styrning och uppföljning av den samlade vården och omsorgen, för att invånarnas behov ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. För att kunna jämföra utvecklingen av sjukvården i länet ska TioHundra i så stor utsträckning som möjligt samarbeta med Hälso- och sjukvårdsnämnden vad gäller metoder för uppföljning och utvärdering av vårdgivare och av befolkningens syn på vården. TioHundra är en unik organisation som ska möta individernas behov av vård och omsorg mer samordnat mellan landsting och kommun. Visionen är att medborgarna i Norrtälje kommun ska ha en god hälsa och bra livskvalitet och känna tillit till en trygg och säker vård och omsorg som ges med hög tillgänglighet och på lika villkor. Under 2009 påbörjas en utvärdering av den gemensamma nämndens och den nya vårdorganisationens arbete under dess fyra första år. För att öka valfriheten och tillgängligheten för den enskilde, ska antalet aktörer som utför vård och omsorg öka. TioHundranämnden ska fortsätta överväga olika slags kundvalsmodeller likaså lösningar med t.ex. vårdpeng. En ny dialysenhet startas upp inom TioHundra under 2009.

3.5 Producentorganisationen Producentorganisationen består av de producenter av hälso- och sjukvård som landstinget äger. Landstingsstyrelsens produktionsutskott ansvarar för ägarstyrningen. Ägaren bestämmer det principiella uppdraget för de olika producenterna. Producentorganisationerna ska under 2009 utifrån specifika ägardirektiv och avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden medverka i den fortsatta utvecklingen av Stockholms sjukvårdsstruktur. För landstingets samtliga verksamheter/enheter gäller den fastlagda ägarpolicyn med generella ägardirektiv. För de olika producenterna har specifika ägardirektiv framtagits. Alla producenter i landstingets egen regi ska arbeta utifrån den nya styrningsstrategi som presenterades i budget 2008. Den nya strategin bygger på ett förtydligande och förstärkande av styrelsers och ledningars ansvar i bolag och förvaltningar, samtidigt som kraven blir större. Detta innebär att landstingets funktion för ägarstyrning kraftfullt måste förstärkas och utvecklas. Landstingsstyrelsen ska därför utveckla en tydlig funktion som har i uppdrag att hantera ägarstyrningsfrågor.

Budget 2009

47 (110)

Ett effektivare resursutnyttjande är nödvändigt. Detta gäller såväl personal som investeringar. En funktionell samverkan mellan de sjukvårdproducerande enheterna och ett koncernperspektiv är nödvändigt för att landstinget effektivt ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot invånarna. Samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och närsjukvården ska utvecklas och tydliggöras för att öka tillgängligheten och ge omhändertagande på rätt vårdnivå. De enskilda sjukvårdproducenterna ska arbeta aktivt med att patienterna behandlas på rätt vårdnivå. Grundläggande krav är att 80 procent av patienterna på sjukhusens akutmottagningar ska vara hanterade och färdigbehandlade inom fyra timmar och att investeringsbudget för respektive sjukhus ska genomföras. Vid planering av vårdplatser ska patienthotell alltid utredas som alternativ och komplement. Under 2009 ska en översyn av sjukvårdens jourlinjer genomföras för att identifiera synergier och effektiviseringsmöjligheter. Styrelse och ledning för produktionsenhet ansvarar för att verksamheten bedrivs så att de mål, ekonomiska krav samt medicinsk kvalitet och säkerhet som satts av landstingsfullmäktige uppnås. Ägaren ska ha löpande insyn och påverkan på hur de sjukvårdproducerande enheterna fullgör sina uppdrag enligt åtaganden i avtalen med beställaren. Vid större avvikelser ansvarar styrelse för att handlingsplaner tas fram och åtgärder genomförs och följs upp. Utfall och handlingsplaner ska rapporteras till ägaren enligt landstingets instruktioner. Målsättningen är ett processinriktat sjukvårdssystem som kännetecknas av hög kostnadseffektivitet, kvalitet och tillgänglighet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas följande fem områden – säkerhet, kvalitet, tillgänglighet, produktivitetsutveckling och kapacitetsutnyttjande. Vården inom Stockholms läns landsting ska ses som en helhet där alla delar är beroende av varandra. Förbättringar måste följaktligen ske ständigt i alla funktioner och på alla nivåer och utgå från ett patientorienterat synsätt. Sjukvårdsproducenternas ledningar och styrelser har fått ett förtydligat ansvar samtidigt som deras mandat har förstärkts. Ett av de mandat som givits till styrelse och ledning är fullständigt ansvar för respektive verksamhets resultat, såväl överskott som underskott. En förutsättning för att det förtydligade ansvaret ska fungera i praktiken är att producenterna även tillhandahålls verktygen att styra sina intäkter och kostnader. Vid större strukturförändringar gällande utförande eller utbud av vård måste producenternas långsiktiga investeringar och planer tillåtas vara en påverkande faktor för att producenterna ska kunna arbeta långsiktigt med sin strukturutveckling. Styrelse och ledning för respektive verksamhet ska inkomma med konsekvensanalys av varje förslag på större strukturförändringar gällande utförande eller utbud i eller i närheten av den egna verksamheten. Verksamheterna ska också ges större möjlighet

Budget 2009

48 (110)

och uppmuntras till att själva teckna avtal med underleverantör vid behov. Vid upphandlingar som innebär att intäkter försvinner för verksamheterna måste åtgärder vidtas för att eliminera kostnader i motsvarande grad. Verksamheternas investeringar ska samordnas på en koncernövergripande nivå. Styrelserna ska aktivt och kontinuerligt arbeta med att förtydliga sin och de enskilda ledamöternas roll och uppdrag i syfte att förbättra och effektivisera det gemensamma styrelsearbetet. Styrelsen ansvarar också för att föra en aktiv dialog med ägaren och ge en sådan rapportering att ägaren är mycket väl informerad om verksamhetens utveckling, hur väl den uppfyller målen och den ekonomiska situationen. Styrelsen ska genomföra en årlig uppföljning av styrelsearbetet som avrapporteras till ägaren. Sedan 2007 har ett målmedvetet omstruktureringsarbete i form av utredningar och genomlysningar av landstingets sjukvårdsproducerande verksamheter påbörjats. Arbetet att realisera dessa förändringar genom profileringar och effektiviseringar fortsätter under 2009. Även inom de verksamheter som inte varit berörda av särskilda genomlysningar måste ledning och styrelse arbeta mer fokuserat med strategisk utveckling, kundorientering och marknadsanpassning. En avgörande del i omstruktureringsarbetet är ett utvecklat och förbättrade samarbete mellan beställare/utförare där flerårsavtal i ett utvecklat ersättningssystem är en viktig komponent.

Ökad långsiktighet genom fleråriga avtal Landstinget kommer från och med 2009 att tillämpa en ny modell med fleråriga avtal. Syftet är att ge mer långsiktiga förutsättningar för såväl ägare, producentorganisation och beställare. Inriktningen är att flerårsavtal även ska ingås mellan beställaren och den landstingsägda geriatriken och psykiatrin. Syftet med modellen är att öka tydligheten gällande uppdrag och ersättningsnivåer på flera års sikt. Detta skapar bättre förutsättningar för sjukhusen att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Andra angelägna mål är förbättrad tillgänglighet inom vården, ökad patientsäkerhet samt en fortsatt utveckling av vårdens kvalitet. Den beslutade avtalsmodellen är ett viktigt steg mot ett utvecklat sjukvårdsystem som kan möta de utmaningar och förändringar av vårdsbehov som landstinget står inför. För att skapa bra förutsättningar till långsiktighet och förutsägbarhet, för både producenterna och beställarna, fastställs kostnadsuppräkningstakt och effektiviseringskrav under hela avtalsperioden. I de flerårsavtal som tecknas mellan beställare och producent ska producenterna kompenseras för verksamhetens kostnadsutveckling enligt Landstingsprisindex (LPI). Kostnaden för läkemedel ska räknas upp enligt ett läkemedelsprisindex. Ägaren ställer krav på att producenterna kontinuerligt ska effektivisera verksamheten, både vad gäller vardagsrationaliseringar och verksamhetsutveckling,

Budget 2009

49 (110)

och att detta ska ske på såväl kort som lång sikt. Effektiviseringskravet gällande vardagsrationaliseringar motsvarar 2 procent av omsättningen per år under hela avtalsperioden. Utöver detta ska de enskilda verksamheterna genomföra utpekade strukturella effektiviseringar. Treåriga avtal ska ingås mellan beställaren och de landstingsägda sjukhusen.

Tydligare och förstärkt ledarskap Sjukvårdsproducenternas ledningar och styrelser har fått ett förtydligat ansvar samtidigt som deras mandat har förstärkts. Ett av de mandat som givits till styrelse och ledning är fullständigt ansvar för respektive verksamhets resultat, såväl överskott som underskott. En förutsättning för att det förtydligade ansvaret ska fungera i praktiken är att producenterna även tillhandahålls verktygen att styra sina intäkter och kostnader. Koncernperspektivet ska vara rådande. Vid större strukturförändringar gällande utförande eller utbud av vård måste producenternas långsiktiga investeringar och planer tillåtas vara en påverkande faktor för att producenterna ska kunna arbeta långsiktigt med sin strukturutveckling. Sjukvårdsproducenternas förbättringsarbete bör ha sin grund i ett arbetssätt som präglas av att de identifierar, verifierar, definierar och levererar förbättringsåtgärder relaterade till verksamhet och riskområden i verksamheten. Styrelserna ska aktivt och kontinuerligt arbeta med att förtydliga sin och de enskilda ledamöternas roll och uppdrag i syfte att förbättra och effektivisera det gemensamma styrelsearbetet. Styrelsen ansvarar för att föra en aktiv dialog med ägaren och ge en sådan rapportering att ägaren är mycket väl informerad om verksamhetens utveckling, hur väl den uppfyller målen och den ekonomiska situationen. Styrelsen ska genomföra en årlig uppföljning av styrelsearbetet som avrapporteras till ägaren.

Ökade befogenheter och större ansvar Grunden för den ägarstyrning som sedan 2008 tillämpas för akutsjukhus i landstingets egen regi är att ansvar och befogenheter följs åt, på alla nivåer. Som en konsekvens av detta har det ansvar som akutsjukhusens ledningar och styrelser har förtydligats samtidigt som deras mandat har förstärks. Ett av de mandat som getts till akutsjukhusen är 100 procentigt ansvar för respektive sjukhus resultat, såväl överskott som underskott. Detta innebär uttryckligen att ägaren, landstinget, inte tillskjuter några ägartillskott eller annan kompensation. Den ersättning sjukhusen erhåller från landstinget ska vara direkt relaterad till prestation och utgå från avtal med beställaren.

Budget 2009

50 (110)

Belöningssystem för att motivera Incitamentsmodeller tillåts inom landstingets verksamheter. En variant är bolag/förvaltningsrelaterade incitament där sjukhusen tillåts att använda det överskott som genereras på bolagsnivå till satsningar som bolagets styrelse väljer. Satsningarna ska dock vara i linje med det avtal som sjukhuset har med beställaren och långsiktigt främja såväl sjukhuset som landstinget som helhet. En annan möjlighet är personalrelaterade incitament där akutsjukhusen ges mandat att besluta om incitamentsmodeller till personalen avseende de överskott verksamheten genererar på totalnivå. Dessa incitament kan vara riktade till olika chefsnivåer eller till hela personalen. Landstinget förordar gruppincitament framför individuella incitament. Personalincitamenten ska vara utformade på ett sådant sätt att det gynnar såväl sjukhuset som landstinget som helhet och incitamenten ska utformas så att de inte är att se som lönedrivande.

Kontinuerlig uppföljning genom nyckeltalsredovisning För att säkerställa att sjukvårdsproducenterna har en god intern kontroll är strukturerad uppföljning och rapportering viktiga instrument. Uppföljningsverktygen kommer att utgöra ett allt viktigare komplement till budgeten. När nya arbetsformer utvecklas är det viktigt att noga följa upp effekterna så att handlingsutrymme skapas för hantering av såväl positiva som eventuellt negativa konsekvenser. För att möjliggöra jämförelser mellan sjukvårdsproducenterna och ett effektivt rapporterings- och uppföljningsarbete på koncernnivå ska den ekonomiska redovisning som levereras in till ägaren bestå av transparanta siffror som kan relateras till verksamheten och redovisas enligt en modell med nyckeltal som tas fram av ägaren. Nyckeltalsredovisning ska användas kontinuerligt som ett komplement till uppföljningen av de ekonomiska målen. Samspelet mellan ägardirektiv och gjorda beställningar ska analyseras, även samstämmigheten mellan det ekonomiska resultatet och verksamhetsmålen måste utvärderas och ett koncerngemensamt kvalitetsbokslut ska redovisas. Arbetet med att utveckla och utvärdera styrelsernas och de enskilda ledamöternas roll i ledningsarbetet ska fortsätta.

Förtydligt ansvar genom sanktionsregler Landstingets ägarstyrningsmodell ger tydliga befogenheter till akutsjukhusens styrelse och ledning, men pekar också på det ansvar som tillkommer dem. Skulle ett akutsjukhus förluster överstiga 50 procent av akutsjukhusets egna kapital längre tid än sex månader kommer landstingsfullmäktige att tillsätta en tvångsförvaltare i landstingets regi. Landstingsfullmäktige har att utse ny styrelse inklusive styrelseordförande. Styrelse och ledning ska i sitt strategiska och operativa arbete

Budget 2009

51 (110)

göra vad som står i deras makt för att undvika en situation med en av landstinget tillsatt tvångsförvaltning.

Strukturförändringar för ökad effektivitet Karolinska universitetssjukhuset är producentorganisationens största sjukhus med en omsättning på drygt 12 miljarder kronor. Med en så stor andel av den totala kostnaden för sjukvårdsproduktion är det avgörande för landstingets förmåga att kunna erbjuda den sjukvård som medborgarna efterfrågar att sjukhusets verksamhet bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt. Den genomlysning som gjordes av Karolinska universitetssjukhuset under 2007 visade på en stor effektiviseringspotential inom verksamheten. Det konstaterades att grundläggande brister i verksamheten är de stora variationer som förekommer inom sjukhuset och den generella avsaknaden av både effektivitet och kapacitetsutnyttjande. Genomlysningen visade också att sammanslagningen av verksamheterna i Huddinge och Solna var dåligt specificerad och inte heller är fullt ut genomförd, vilket resulterat i att de besparingar som gjorts inte gett några synergieffekter. Som ett resultat av genomlysningen har Karolinska universitetssjukhuset påbörjat en strukturförändring med profileringar av verksamheten och fokusering på kostnader och produktivitet under 2008 och detta arbete ska fortsätta under 2009. Sjukhuset ska vidare arbeta fokuserat med att åstadkomma en striktare ekonomistyrning och iaktta stor restriktivitet gällande anställningar inom sjukhusets alla verksamhetsdelar. Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus är verksamheter som under de senaste åren varit föremål för en genomlysning av hela eller delar av verksamheten. Det är viktigt att den kunskap om kvalitet och brister, hot och möjligheter, utvecklingspotential och förbättringsmöjligheter inom verksamheten som presenterats genom dessa analyser används och implementeras i den fortsatta utvecklingen av sjukhusens verksamhet. Styrelse och ledning på respektive sjukhus ska aktivt arbeta för att åtgärda de brister och utnyttja den potential som påvisas. I enlighet med tidigare fullmäktigebeslut om att ge likvärdiga och rättvisa villkor för samtliga akutsjukhus i Stockholms läns landsting kommer Södertälje sjukhus under 2009 att omvandlas till aktiebolag. En bolagisering av sjukhuset ger förutsättningar för sjukhuset att, tillsammans med lämpliga vårdgivare, utveckla vården i Södertälje. En fortsatt utredning med inriktningen att ge primärvården i Salem, Nykvarn och Södertälje en organisatorisk hemvist inom Stockholms läns sjukvårdsområde genomförs. Under 2008 har stora förändringar skett inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Genom personalavknoppningar och avyttringar av vårdcentraler och

Budget 2009

52 (110)

upphandlingar, inom bl.a. geriatrik, har SLSO minskat sin omsättning med 1,5 miljarder kronor och antalet medarbetare har minskat med ca 200. Dessa nya förutsättningar ställer krav på att organisationens omfång anpassas då sålda verksamheter både har bidragit till tidigare överskott men också delfinansierat både infrastruktur och IT. Landstingsstyrelsens produktionsutskott har att följa såväl akutsjukhusens verksamhet som deras kontinuerliga och systematiska arbete med förbättringsåtgärder, i syfte att öka kvaliteten och produktiviteten i verksamheten.

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) kommer i början av 2009 att utgöras av 112 resultatenheter inom primärvård, geriatrik, avancerad sjukvård i hemmet, barn- och ungdomspsykiatri, beroendevård, vuxenpsykiatri och handikapp samt habilitering. Under 2008 har sex vårdcentraler övergått i privat drift. Vid årsskiftet kommer ytterligare tre vårdcentraler att privatiseras. Under året har HSN genomfört upphandling av två geriatriska kliniker - Handens geriatriska klinik och Södra Stockholms geriatriska klinik. HSN har även genomfört upphandling avseende viss öppenvårdsverksamhet inom vuxenpsykiatrin och inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Även Hjälpmedelscentralen har upphandlats med verksamhetsövergång vid årsskiftet. Enligt beslut av Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer landstingets tolkverksamhet (avser teckentolk) att upphöra i slutet av 2009. All tolkning ska därefter utföras av privata bolag enligt ny upphandling av ramavtal. Sammanlagt kommer SLSO:s årsomsättning att reduceras med 1 090 miljoner kronor jämfört med 2008 på grund av att verksamheter övergår i annan driftsform. Då all verksamhetsövergång inte sker vid årsskiftet kommer budgeten för 2009 att reduceras med 1 010 miljoner kronor. Verksamhetsövergångarna berör ca 1 300 personer.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 570 521 562 8,0% -1,3%SLL-interna intäkter 8 769 8 522 7 666 -10,1% -12,6%Summa intäkter 9 338 9 043 8 228 -9,0% -11,9%

Personalkostnader -6 294 -6 378 -5 739 -10,0% -8,8%Övriga kostnader inkl. finansnetto -2 994 -2 630 -2 415 -8,2% -19,3%Summa kostnader -9 288 -9 008 -8 154 -9,5% -12,2%

Resultat 50 35 74

Årsarbetare 12 301 11 990 10 550 -12,0% -14,2%

Budget 2009

53 (110)

Avlämnade verksamheter har tidigare lämnat överskott på drygt 25 miljoner kronor och bidragit med kostnadstäckning för SLSO-gemensamma IT- och OH-kostnader. En konsekvens av den förändrade omsättningen är att avkastningskravet kan komma att ses över 2009.

Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) är ett av Europas största sjukhus. Karolinskas vision är ”Framtidens sjukvård genom vetenskap och utveckling”. Under 2009 kommer Karolinska, för att förbättra tillgängligheten, bl.a. att arbeta med strategisk verksamhetsutveckling med syfte att förbättra vårdprocesserna. Målet är att korta ledtider och öka produktiviteten. Karolinska står inför stora utmaningar. Dessa består främst i att leverera de fastställda tillgänglighets- och kvalitetsmålen och en ekonomi i balans. Ett fortsatt och omfattande förbättringsarbete kommer att krävas under 2009. Den genomlysning som skett av sjukhuset ska fortsatt vara vägledande för förbättringsarbetet, men det är också viktigt att styrelsen och ledningen fortsätter arbetet med att utveckla slutsatserna och hitta nya förbättringsmöjligheter. Under 2009 ska Karolinska genomföra rationaliseringar avseende profilering och flödesarbete, kostnadseffektivisering och resultatförbättringar. Viktiga fokusområden under 2009 är ett förstärkt chef- och ledarskap där kostnadsansvar och ekonomistyrning betonas.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 1 379 1 480 1 650 11,5% 19,7%SLL-interna intäkter 10 064 10 730 11 451 6,7% 13,8%Summa intäkter 11 443 12 210 13 101 7,3% 14,5%

Personalkostnader -7 310 -7 570 -7 983 5,5% 9,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -4 491 -4 640 -5 064 9,1% 12,8%Summa kostnader -11 801 -12 210 -13 047 6,9% 10,6%

Resultat -358 0 54

Årsarbetare 14 897 15 015 15 285 1,8% 2,6%

Budget 2009

54 (110)

Södersjukhuset AB

Södersjukhuset AB (SöS) ansvarar för länets största akutsjukhusuppdrag. Huvuduppdraget är att fokusera på akutsjukvård och de stora folksjukdomarna. I uppdraget ingår även att bedriva god patientnära klinisk forskning och utbildning. SöS vision är att vara hela livets sjukhus. Verksamhetsförändringar under 2008 har varit avveckling av röntgen i Nacka, Handen och Nynäshamn samt avveckling av SöS personal i helikopterverksamheten. Fokus kommer under 2009 att läggas på att uppnå en hög patientupplevd kvalitet, säkra och effektiva vårdprocesser, hög kvalitet på forskning och undervisning, en ekonomi i balans samt ha kompetenta och engagerade medarbetare som trivs.

Danderyds Sjukhus AB

Danderyds Sjukhus AB (DS) bedriver planerad och akut sjukvård, främst för invånarna i norra Storstockholm. Den huvudsakliga inriktningen är på internmedicin, rehabiliteringsmedicin, allmänkirurgi, ortopedi, obstetrik och gynekologi.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 136 146 139 -4,8% 2,2%SLL-interna intäkter 2 147 2 289 2 534 10,7% 18,0%Summa intäkter 2 283 2 435 2 673 9,8% 17,1%

Personalkostnader -1 497 -1 529 -1 665 8,9% 11,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -851 -906 -997 10,0% 17,2%Summa kostnader -2 348 -2 435 -2 662 9,3% 13,4%

Resultat -65 0 11

Årsarbetare 3 168 3 180 3 230 1,6% 2,0%

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 174 175 201 14,9% 15,7%SLL-interna intäkter 2 687 2 873 3 107 8,2% 15,6%Summa intäkter 2 860 3 048 3 308 8,5% 15,7%

Personalkostnader -1 873 -1 975 -2 111 6,9% 12,7%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 014 -1 073 -1 183 10,3% 16,6%Summa kostnader -2 887 -3 048 -3 294 8,1% 14,1%

Resultat -27 0 14

Årsarbetare 3 898 3 990 4 000 0,3% 2,6%

Budget 2009

55 (110)

DS arbetar aktivt för en förbättrad tillgänglighet för medborgarna. Under 2008 har ett omfattande arbete i syfte att ge vård så snabbt som möjligt påbörjats genom att se över processerna inom akutmottagningen. DS arbetar systematiskt med patientsäkerhet, kvalitets- och verksamhetsutveckling. Vidare utvecklar DS ledningssystemet och siktar på kommande krav för auktorisation. Med hänsyn tagen till kommande förändringar i samband med Nya Karolinska Solna (NKS) samt den demografiska utvecklingen planeras ett programarbete för en ny akutvårdsbyggnad. Andra satsningar under 2009 är öppnandet av en lättakut och ombyggnad av kvinnoklinikens operation.

Sjukvården Salem Nykvarn och Södertälje (SNS)

Sjukvården Salem Nykvarn och Södertälje (SNS) är en gemensam organisation för Södertälje sjukhus, med verksamhet inom akutsomatik, geriatrik inkl ASIH, psykiatri och medicinsk service, samt landstingsdriven primärvård i närområdet. SNS vision är att skapa ”Sveriges bästa närsjukvård”, genom att bedriva en hälso- och sjukvård för hela människan, hela livet och hela bygden. Under 2009 ska sjukhuset arbeta med att skapa effektiva vårdkedjor och processer för att öka tillgängligheten, samverkan och professionalism. Stora investeringar ska göras i ombyggnation av akutmottagning, operationsavdelning och dagkirurgi. Genom upphandlingar som genomförts under 2008 har SNS minskat sitt uppdrag inom bl.a. radiologi vilket innebär att sjukhuset måste anpassa sina fasta kostnader till den nya verksamheten. Under 2009 kommer Södertälje sjukhus att omvandlas till aktiebolag. En bolagisering av sjukhuset ger förutsättningar för sjukhuset att, tillsammans med lämpliga vårdgivare, utveckla vården i Södertälje. Psykiatri och primärvård kommer att få sin organisatoriska hemvist inom SLSO.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 63 77 61 -21,0% -3,7%SLL-interna intäkter 1 011 1 002 1 053 5,1% 4,1%Summa intäkter 1 075 1 079 1 114 3,2% 3,7%

Personalkostnader -773 -799 -800 0,1% 3,5%Övriga kostnader inkl. finansnetto -327 -280 -309 10,3% -5,6%Summa kostnader -1 100 -1 079 -1 109 2,7% 0,8%

Resultat -25 0 5

Årsarbetare 1 592 1 590 1 540 -3,1% -3,3%

Budget 2009

56 (110)

TioHundra AB

TioHundra AB är den producent som från och med den 1 januari 2006 bedriver den landstingsägda hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheten med m.m. i Norrtälje. TioHundra AB är ett tillsammans med Norrtälje kommun hälftenägt bolag. I detta bolag har verksamheten vid Norrtälje sjukhus (tidigare bedriven av Norrtälje Sjukhus AB) fusionerats med primärvård (tidigare bedriven av SLSO) samt omsorgsverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet samt skolhälsovård (tidigare bedrivna av Norrtälje Kommun). Beställare av bolagets tjänster är Norrtäljes gemensamma hälso- och sjukvårds och omsorgsnämnd (TioHundranämnden). Stockholms läns landsting och Norrtälje Kommun samverkar genom denna nämnd. Huvudsyftet med bolagets verksamhet är att främja allmännyttiga ändamål genom att för patienter, brukare och skattebetalare tillhandahålla en effektiv hälso- och sjukvård och omsorg med hög kvalitet och som är långsiktig och hållbar. Bolaget har bildats som en del av TioHundraorganisationen och ska verka för en förnyelse och utveck-ling av sjukvård och omsorg i Norrtälje. Ett framgångsrikt effektiviseringsarbete har inletts inom TioHundra och kommer att fortsätta under 2009. Utpekade områden är: Utarbetande av processbeskrivningar för prioriterade målgrupper/kärnverksamheten samt identifiera förbättringsområden. Utveckla företagskulturen utifrån bolagets vision och övergripande mål och därmed bygga TioHundra AB:s varumärke. Implementering av nytt styrsystem för sjukhuset för att skapa incitament och möjligheter till bättre nyttjande av de samlade resurserna. Ökad marknadsföring och profilering av verksamheter på sjukhuset.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Summa intäkter 1 253 1 300 1 405 8,1% 12,1%

Personalkostnader -997 -1 041 -1 117 7,3% 12,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -271 -259 -288 11,2% 6,3%Summa kostnader -1 268 -1 300 -1 405 8,1% 10,8%

Resultat -15 0 0

Årsarbetare 2 361 2 360 2 360 0,0% 0,0%

Budget 2009

57 (110)

S:t Eriks Ögonsjukhus AB

S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett av de ledande ögonsjukhusen i Europa. S:t Erik bedriver ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting samt högspecialiserad ögonsjukvård även för patienter utanför det egna landstinget. Under 2009 kommer ledningen för S:t Erik att fortsätta effektivisera sjukhusets arbetssätt så att patient/kund får en ökad service vad gäller tillgänglighet och minskad väntetid.

Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB erbjuder ett komplett utbud av tjänster inom allmäntandvård och specialisttandvård. Folktandvården Stockholms län AB har en stor geografisk spridning och återfinns på cirka 90 platser inom länet. Folktandvården Stockholms län AB är den största leverantören av tandvårdstjänster i Norden. Det totala antalet kunder/patienter i Folktandvården uppgår till cirka 750 000.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 718 751 762 1,5% 6,2%SLL-interna intäkter 522 531 549 3,4% 5,2%Summa intäkter 1 239 1 282 1 312 2,3% 5,8%

Personalkostnader -809 -871 -875 0,5% 8,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -392 -397 -419 5,5% 6,8%Summa kostnader -1 201 -1 267 -1 294 2,1% 7,7%

Resultat 38 15 18

Årsarbetare 1 831 1 850 1 840 -0,5% 0,5%

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 42 41 45 9,4% 8,7%SLL-interna intäkter 305 350 353 0,8% 15,7%Summa intäkter 347 392 398 1,7% 14,9%

Personalkostnader -202 -202 -208 3,1% 3,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -141 -190 -189 -0,6% 34,1%Summa kostnader -343 -392 -397 1,3% 15,8%

Resultat 4 0 1

Årsarbetare 327 333 337 1,2% 3,1%

Budget 2009

58 (110)

Folktandvården Stockholms län AB bedriver till viss del en konkurrensutsatt verksamhet. Det råder idag fritt val för både vuxna och barn, fri prissättning samt fri etableringsrätt. Marknadsandelen i länet för barntandvård uppgår till cirka 85 procent och motsvarande siffra för vuxentandvård är drygt 20 procent. Under 2009 kommer Folktandvården bland annat att fortsätta se över specialisttandvården. Det varumärkesarbete som startats kommer att implementeras vidare i organisationen. Ett arbete för minskade ledtider utan utökad personalstyrka inleds och fortsatta insatser görs för att minska sjuktalen. Folktandvården har hemställt om att få höja sina priser under 2009. Under 2009 kommer Folktandvården att se över vilka delar av verksamheten, i en omfattning av 7 till 9 procent av 2008 års omsättning, som kan säljas i syfte att uppnå ett starkare, konkurrenskraftigare företag samtidigt som en ökad mångfald kan uppnås genom att fler, större konkurrenter kommer in på tandvårdsmarknaden. Med hänsyn till de försäljningar som ska genomföras kan avkastningskravet komma att ses över.

Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB)

Ambulanssjukvården Storstockholm AB (AISAB) utför ambulanssjukvård åt Stockholms läns landsting. Sedan 2008 utför AISAB även transport av avlidna. Ambulanssjukvård är en av landstingets kärnverksamheter som hela tiden måste utvecklas för att möta samhällets ökande krav. Under 2009 ska bolaget arbeta med att utveckla kvalitetssäkringssystem för verksamhetens vårdinnehåll, aktivt samordna verksamheten med länets akut- och närsjukvård, speciell vikt ska fästas vid strukturförändringar och utvecklingen av nya vårdkedjor. Bolaget ska vidare utveckla verksamheten i samverkan med HSN och med patientorganisationer och andra viktiga externa intressenter. Bolaget ska aktivt arbeta för att skapa ett stort förtroende hos länets invånare och därmed stärka SLL:s image och goodwill.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 0,7 0,3 0,2 -31,1% -66,0%SLL-interna intäkter 117,1 120,9 131,7 9,0% 12,5%Summa intäkter 117,7 121,2 132,0 8,9% 12,1%

Personalkostnader -90,9 -94,1 -102,9 9,3% 13,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -25,5 -27,0 -28,4 4,9% 11,2%Summa kostnader -116,4 -121,2 -131,3 8,3% 12,8%

Resultat 1,3 0,0 0,7

Årsarbetare 190 200 210 5,0% 10,5%

Budget 2009

59 (110)

Stockholm Care AB

Stockholm Care AB är Stockholm läns landstings organ för att erbjuda medicinsk utbildning för utländsk sjukvårdspersonal, sälja vård till utländska patienter och utföra konsulttjänster inom sjukvårdsområdet. Stockholm Care äger och utvecklar Tobias Registret, Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Stockholm Care representerar såväl den kollektiva sjuk- och hälsovårdsorganisationen som den offentligt ägda tandvården inom SLL. Under 2009 ska Stockholm Care utveckla och förbättra sitt arbete med att marknadsföra och sälja sjukhusens tjänster, utveckla sitt samarbete med privata utförare och utreda möjligheten att utnyttja Karolinskas goda varumärke i marknadsföringen av tjänsterna. Under 2009 ska möjligheten att förstärka verksamheten genom en extern partner utredas.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Summa intäkter 88,8 95,0 86,3 -9,2% -2,9%

Personalkostnader -9,3 -9,1 -9,7 7,1% 4,3%Övriga kostnader inkl. finansnetto -77,1 -81,9 -72,5 -11,6% -6,0%Summa kostnader -86,4 -91,0 -82,2 -9,7% -4,9%

Resultat 2,4 4,0 4,1

Årsarbetare 10 11 11 0,0% 10,0%

Budget 2009

60 (110)

4. En kollektivtrafik att lita på

4.1 AB Storstockholms lokaltrafik AB SL underlättar människors vardag och bidrar till en mer attraktiv Stockholmsregion. Varje dag gör 700 000 resenärer 2,5 miljoner resor med SL. Under morgonrusningen görs åtta av tio resor till Stockholms innerstad med SL. Vi är alla beroende av att kollektivtrafiken fungerar för att få vår vardag och fritid att gå ihop. I år har SL fortsatt förbättra punktligheten för både tunnelbana och pendeltåg, fått både fler och betydligt mer nöjda resenärer. Andelen som väljer att resa kollektivt när de ska till Stockholms innerstad har tydligt ökat både i morgonrusningen och under övriga dygnet. Vi är stolta över att SL har blivit bättre, men mycket mer kan åstadkommas. Arbetet med förbättrad punktlighet, ökad trygghet och förbättra trafiken går vidare. När Stockholm växer måste också SL växa. Därför genomför vi den största satsningen i SL:s historia. På två år har SL tillförts totalt två miljarder kronor för att slå vakt om, bygga ut och förbättra kollektivtrafiken i vårt län. Det är mer än vad den förra vänstermajoriteten satsade på hela fyra år. Nu fortsätter vi att satsa ytterligare på SL. Ett sammandrag av budgeten för SL framgår av tabellen nedan.

Budgeten innebär att ytterligare över 800 miljoner kronor satsas på en bättre kollektivtrafik i Stockholms län nästa år. Under mandatperiodens första tre år har därmed totalt nära tre miljarder kronor satsats på SL, vilket har givit en både bättre, säkrare och kraftigt utökad kollektivtrafik med fler turer på tunnelbanan, pendeltåg, lokalbanorna och med buss.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 5 346,0 5 685,0 5 892,5 3,6% 10,2%Biljettintäkter 4 476 4 800 5 267 9,7% 17,7%Övriga intäkter 2 212 2 333 2 464 5,6% 11,4%Summa intäkter 12 034 12 818 13 624 6,3% 13,2%

Kostnader köpt trafik -7 534 -8 078 -8 571 6,1% 13,8%Övriga kostnader -2 459 -2 647 -2 689 1,6% 9,3%Summa kostnader -9 993 -10 725 -11 260 5,0% 12,7%

Summa kapitalkostnader -1 719 -2 093 -2 309 10,3% 34,3%

Resultat 322 0 55

Årsarbetare 806 880 906 3,0% 12,4%

Budget 2009

61 (110)

Några fakta om SL:s budget 2009:

• Fortsatta insatser för förbättrad punktlighet.

• Sittplatsgaranti på alla bussar som kör över 70 kilometer i timmen.

• Bättre trafikinformation med bl.a. drygt 1000 nya hållplatsskyltar.

• God ersättningstrafik vid både utbyggnad av trafiksystemet och störningar.

• Förbättrad kollektivtrafik till Arlanda.

• Nya moderna spårvagnar på Nockebybanan.

• Extra insatser för underhåll och uppfräschning av tunnelbanevagnarna.

• Extra insatser för förbättrad städning och klotterbekämpning.

• Flera nya bostads- och arbetsplatsområden får ny eller utökad trafik, exempelvis Stora Ursvik i Sundbyberg och Glasberga i Södertälje.

• Satsning på förnybara bränslen i busstrafiken.

• Alkolås införs i bussar.

• Fler låggolvbussar.

• Lättare att köpa SL-biljetter bland annat genom fler försäljningsställen.

• Insiktsutbildning av all trafikpersonal för ökad förståelse för funktionshindrade.

Rekordnöjda resenärer Under förra mandatperioden låg andelen nöjda resenärer still på runt 60 procent. Under Alliansens två år med ansvaret för SL har andelen nöjda resenärer ökat tydligt och i augusti slog SL rekord då 75 procent av resenärerna var nöjda med SL. Det innebär att omkring 100 000 fler dagliga resenärer nu är nöjda än för två år sedan.

Budget 2009

62 (110)

Diagram 6. Rekordnöjda resenärer. Andelen nöjda resenärer av totala antalet resande

40

45

50

55

60

65

70

75

Mars 2006 Nov 2006 Dec 2006 Mars 2007 Nov 2007 Mars 2008 Aug 2008

Källa: SL.

Steg för steg förbättrar vi punktligheten Kollektivtrafiken ska vara tillförlitlig och gå att lita på. En punktlig och regelbunden trafik är en avgörande framgångsfaktor för SL. Under det senaste två åren har SL lyckats öka punktligheten i kollektivtrafiken, särskilt tydligt är förbättringen för pendeltåg, Roslagsbanan och tunnelbanan. SL ska vidta ytterligare kraftfulla och systematiska åtgärder för att förbättra kvaliteten och punktligheten i hela SL-trafiken. Detta arbete har högsta prioritet. En grundläggande förutsättning för bättre tidhållning är en väl fungerande infrastruktur och fordonspark. Exempelvis kommer särskilda åtgärder att vidtas för att höja de äldre tunnelbanevagnarnas driftkvalitet och på tunnelbanans gröna linje slutförs under 2009 insatser, som ökar både kapacitet och punktlighet. För att komma till rätta med bristande framkomlighet för busstrafik, vilket är den största orsaken till bristande tidhållning, planeras avtal med flera kommuner i länet om framkomlighetsåtgärder. Resultatet av den kraftsamling som SL tillsammans med Banverket, SJ och Stockholmståg har genomfört för att få en bättre pendeltågstrafik har resulterat i ökad punktlighet i pendeltågstrafiken.

Budget 2009

63 (110)

Diagram 7. Rekord i punktlighet. Genomsnittlig andel avgångar i tid för hela SL-trafiken

87

88

89

90

91

92

93

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: SL.

Bättre trafikinformation särskilt vid störningar En tillförlitlig och lättillgänglig trafikinformation underlättar resandet. Därför ska resenärerna få bättre och omedelbar information, särskilt vid förseningar och andra trafikstörningar. Den största satsningen på förbättrad trafikinformation sker inom det så kallade JustNu-projektet med bland annat dynamiska samlings- och hållplatsskyltar. Hållplatsskyltar planeras vid alla drygt tusen busshållplatser med fler än 450 påstigande per dygn. Från och med i år ger SL Kundtjänst service och information dygnet runt till re-senärer och allmänhet. Det är viktigt att ständigt förbättra servicen genom korta svarstider på både telefonsamtal och brev. SL:s webbplats sl.se med reseplaneraren utvecklas och kommer att innehålla även trafikinformation från Färdtjänsten, Waxholmsbolaget och Arlanda Express. Det ska finnas trafikvärdar, som informerar resenärerna på plats vid större trafikstörningar och vid de större stationerna. Det är ett sätt att visa att SL bryr sig om och vill hjälpa oss resenärer. Det är angeläget att SL utarbetar mätbara mål även när det gäller den förbättrade störningsinformationen. Under nästa år påbörjas bygget av Citybanan, vilket kommer att påverka båda tunnelbane- och busstrafiken. En förbättrad trafikinformation är därför avgörande för att underlätta resandet under bygget. Resegarantin är en trygghet när SL inte lyckas hålla det som utlovats. Alliansen har genom, att höja ersättningsgränsen till 800 kronor och dessutom erbjuda fler

Budget 2009

64 (110)

alternativ för ersättning, både utvecklat och förbättrat resegarantin betydligt. Informationen till resenärerna om garantin ska förbättras.

Tryggare och snyggare kollektivtrafik Genom snygga och trygga kundmiljöer förbättras reseupplevelsen samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet stärks. Förbättrad städning, ökad närvaro av service- och trygghetspersonal samt utvecklade stationsmiljöer är några åtgärder som ska genomföras. Alliansens arbete med att göra SL tryggare har haft god effekt. Totalt sett har andelen trygga ökat under de senaste två åren. Detta gäller såväl när man reser ensam, i sällskap eller går till och från sin hållplats/station på kvällar och/eller nätter. Andelen trygga när de reser ensamma på kvällar och nätter har på två år ökat från 60 till 64 procent. Störst förändring ser vi på tunnelbana och pendeltåg där andelen trygga kvinnor har ökat betydligt. SL ska fortsätta att utveckla sitt arbete för en tryggare kollektivtrafik. Närvaron av trygghetspersonal ska förstärkas särskilt på kvällar och nätter i tunnelbanan och pendeltåg. Samarbetet mellan polis, ordningsvakter, trafikvärdar och ideella organisationer ska fortsätta utvecklas. För att öka tryggheten och förbättra servicen ska nattrafiken fortsätta att förbättras. Hittills har dygnet-runt-trafik i tunnelbanan från fredag morgon till söndag natt införts. Även en utökad nattrafik för pendeltåg har införts. Även möjligheten att förbättra lokalbanornas nattrafik ska ses över och endast i undantagsfall ersättas med busstrafik. För att öka säkerheten i SL-trafik slutförs under nästa år införandet av sittplatsgaranti på alla bussar som kör över 70 kilometer i timmen och införandet av alkolås i busstrafiken fortsätter och beräknas kunna vara slutfört inom tre år. För att få en god miljö är det också viktigt med förbättrad belysning och bättre informationstavlor samt att all personal som möter resenärerna är trevlig och serviceinriktad. För att göra hållplatser och stationer tryggare kommer SL att fördjupa sitt samarbete med länets kommuner. SL:s stationer och knutpunkter är centralt belägna och är därför attraktiva. Genom att möjliggöra fler affärer, caféer och annan service i anslutning till stationer kan både resans värde och intäkterna öka. SL ska genom mer attraktiva stationer med förbättrad service locka fler resenärer, vilket i sin tur både ökar intäkterna och bidrar till en tryggare stationsmiljö. SL ska bli effektivare på att bekämpa skadegörelse. Det är oacceptabelt att klotter och skadegörelse kostar mångmiljonbelopp varje år. Vandaliserade hållplatsskydd ska återställas inom 48 timmar.

Budget 2009

65 (110)

Med ökad närvaro av uniformerad personal, civila spanare, ökat skydd av anläggningar och vagnar, bättre kontroll vid spärrarna och kameraövervakning kan tryggheten öka och skadegörelsen minska betydligt. SL för även diskussioner tillsammans med länets kommuner om att förbättra samarbetet mot klotter och skadegörelse.

Förbättrad kollektivtrafik till Arlanda Arlanda flygplats har en avgörande betydelse för såväl Stockholmsregionens utveckling, därför är det av stor vikt att en god tillgänglighet till och från flygplatsen säkerställs. För att flygplatsen även framöver ska kunna möta samhällets behov av internationella förbindelser är det viktigt att möjliggöra en fortsatt expansion av flygverksamheten på Arlanda. En ökad tillgänglighet med kollektivtrafik är en absolut nödvändighet om flygplatsen ska kunna expandera samtidigt som utsläppen minskar. Både kapaciteten i järnvägsnätet och tillgängligheten med tåg och bussar måste förbättras för att främja resandet med kollektivtrafik.

Tillgänglig trafik för alla Alla som själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till en hållplats eller station ska kunna resa med SL. Exempelvis ska alla stationer både ha hissar och automatiska dörrar, spår och plattformshöjderna ska vara justerade så att vagn och plattform har samma nivå, taktila varningsmarkeringar ska finnas vid alla plattformskanter i spårtrafiken, alla bussar ska ha ramp eller lyft och all trafikpersonal ska ha genomgått en särskild insiktsutbildning. För att förbättra trafiken för funktionshindrade, effektivisera verksamheten och få bort onödig administration ges SL i uppdrag att tillsammans med Färdtjänstnämnden under 2009 överta all verksamhet inom Färdtjänsten som inte är myndighetsutövning. Sammanslagningen förväntas ge positiva ekonomiska effekter för den sammanslagna organisationen. Reglering av budgeten görs av fullmäktige i samband med delårsbokslutet.

Miljövänligare kollektivtrafik En väl utbyggd kollektivtrafik är en nödvändighet för att minimera miljöproblemen i vår region. Den rekordsatsning som Alliansen genomför på SL har möjliggjort en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken, som har inneburit att allt fler väljer SL framför bilen. Målet är att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska fortsätta att öka. Genom att allt fler väljer att åka kollektivt i stället för med bil minskar vi påfrestningarna på miljön.

Budget 2009

66 (110)

SL-trafiken ska vara det mest miljövänliga resealternativet i Stockholmsregionen, därför ska SL:s miljöprestanda ständigt förbättras genom övergång till förnybar energi, lägre energianvändning, minskade emissioner och ökad kretsloppsanpassning. Arbetet med att minska bullret från SL-trafiken fortsätter. Kollektivtrafiken är i sig miljövänlig och SL arbetar för att allt fler resor ska göras med miljövänliga fordon. Redan i dag sker sju av tio SL-resor med klimatvänliga bränslen. Arbetet fortsätter för att minska de klimatpåverkande koldioxidutsläppen genom att fasa ut busstrafikens dieselbränsle till förmån för förnybara drivmedel. Etanol och biogas är de två drivmedel som ska finns tillgängliga för att nå målet om 50 procent förnybara drivmedel i busstrafiken 2011. Under nästa år inleds ett försök med etanolhybridbussar i SL-trafiken. Nya bussar ska även ha den bästa möjliga tekniken för reduktion av partiklar och kvävedioxid. Arbetet med att bygga ut infartsparkeringar fortsätter. Genom fortsatta studier för att hitta möjligheter till samordning med externa parter kan infartsparkeringar i attraktiva lägen tillskapas. SL arbetar även med att underlätta för cyklister att resa kollektivt, både genom cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik och utökade möjligheter att ta med sig cykeln.

Lättare att köpa SL-biljetter I år har införandet av SL:s nya biljett- och betalsystem, SL Access, påbörjats, vilket kommer att förenkla biljetthanteringen och möjliggöra för resenärerna att erhålla en förlustgaranti. Genom de ökade möjligheter som SL Access ger kommer biljettsortimentet att utvecklas. Det ska bli lättare att köpa biljetter, både genom att antalet försäljningsställen och antalet biljettautomater utökas, särskilt där det i dag är långt till närmsta försäljningsställe. SL:s studentrabatt ska utvecklas och under nästa år införs möjligheten att prenumerera på terminskort, vilket ytterligare förbättrar terminskortets attraktionskraft. En förlustgaranti införs i samband med detta. Om drygt tio år kommer Stockholm-Mälardalen att ha 400 000 fler invånare. Det ställer stora krav på en utökad och förbättrad kollektivtrafik, annars hämmas tillväxten och välfärden för oss alla. Det är viktigt att Stockholm-Mälardalen betraktas som en gemensam bostads- och arbetsmarknad. I år infördes ett gemensamt månadskort för kollektivtrafiken i både Uppsala och Stockholms län. Tillsammans med samtliga trafikhuvudmän i Mälardalen har SL påbörjat ett samarbete för att för-söka åstadkomma ett gemensamt taxesystem i hela Mälardalen.

Nolltollerans mot fuskåkning Alltför många låter bli att betala när de reser med SL. Fusk och svinn kostar åtskilliga miljoner kronor varje år. Fuskåkning blir dessutom ett dubbelt problem för

Budget 2009

67 (110)

SL genom att det både minskar biljettförsäljningen och sänker betalningsmoralen hos andra resenärer, som ser hur fusket breder ut sig. Därför har SL under de senaste två åren vidtagit en rad åtgärder mot fusket. Nästa år tätas exempelvis spärrlinjen genom att spärrar sätts upp vid öppna spärrlinjer. Arbetet med att successivt ersätta de äldre vändkorsspärrarna med betydligt mer effektiva spärrar ska påskyndas. Efter beslut i regeringen har SL i år höjt tilläggsavgiften vid resa utan giltigt färdbevis till 1 200 kronor. SL inför även avtal med förbättrade incitament för trafikutövarna att kontrollera att passagerarna erlagt avgift och på detta sätt stödja intäktssäkringen. Avgiftskontrollen ska förbättras betydligt, i dag kontrolleras allt för få resenärer. SL ska även vidta åtgärder för att motverka fusk med hjälp av falska sms-biljetter.

SL måste bli effektivare De rekordstora satsningarna kollektivtrafiken har inneburit att SL under några år haft höga årliga kostnadsökningar. Långsiktigt krävs att SL:s kostnadsutveckling håller jämna steg med ökningstakten för biljettintäkterna och landstingets skatteintäkter. Det är därför nödvändigt att SL fördjupar sitt långsiktiga planeringsarbete med målet att möjliggöra en fortsatt förbättrad och utbyggd kollektivtrafik med en hållbar ekonomi. En tydlig ansvarsfördelning mellan SL:s beställaransvar och entreprenörernas utföraransvar är viktigt för att få en bättre och så effektiv kollektivtrafik som möjligt. Blandas dessa roller ihop blir det svårare att utkräva ansvar för eventuella brister i kollektivtrafiken. Tydligheten i ansvarsfördelningen ska förstärkas inte försvagas. Kommande trafikupphandlingar ska innehålla incitament för att locka fler resenärer till kollektivtrafiken, öka intäkterna och stärka trafikens kvalitet samt inriktas på funktionella krav i stället för detaljstyrning. Detta skapar bättre förutsättningar för att få ut mer och bättre kollektivtrafik för varje satsad krona samtidigt som det minskar SL:s administrativa kostnader. SL:s egen organisation måste bli mer effektiv. Både onödig administration och byråkrati ska minska. Effektiviseringar ska resultera i tydligt minskad total kostnad för egen och inhyrd personal. Resurser ska överföras från administration och byråkrati till att förstärka trafik och underhåll.

När Stockholm växer måste också SL växa Under fyra år växer Stockholms län med ett Kalmar eller ett Karlstad. Under tio år växer Stockholms län med ett Malmö och på 20 år med ett Göteborg. Denna tillväxt ställer stora krav på en utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. SL:s anläggning och fordon är värda omkring 100 miljarder kronor. Behovet av reinvesteringar är mellan två och tre miljarder kronor per år och behovet av nyinvesteringar lika stort.

Budget 2009

68 (110)

Regeringen har i sin infrastrukturproposition föreslagit riksdagen att kraftigt öka satsningarna på infrastruktur de kommande tolv åren. Totalt föreslås att 417 miljarder kronor satsas på en förbättrad infrastruktur i Sverige, av dessa ska 217 miljarder användas till nysatsningar. Det är en ökning med 46 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att bland annat åtgärder, som löser storstädernas flaskhalsar ska prioriteras och till grund för dessa prioriteringar ligger bland annat den överenskommelse som är resultatet av Stockholmsförhandlingen. Efter att trafikverken under nästa år genomfört en gemensam beredning tillsammans med regionerna kommer regeringen att fastställa vilka objekt som ska genomföras. Vi har därför goda förutsättningar för att få statlig medfinansiering av för oss viktiga nysatsningar på kollektivtrafik i Stockholms län. I denna budget föreslår vi ökade investeringar i en bättre kollektivtrafik. Totalt föreslås bruttoinvesteringar på över 20 miljarder kronor de kommande fem åren. Kollektivtrafikens stora behov av investeringar gör att alla möjligheter till samfinansiering måste prövas. Nya aktörer måste bjudas in och alternativa finansieringslösningar undersökas. Kollektivtrafiken utvecklas för att garantera att invånarna i Stockholms län framöver har en god infrastruktur. Genom ett samarbete med näringslivet, kommuner och andra berörda intressenter kan ytterligare resurser komma kollektivtrafiken till del. De stora investeringar i kollektivtrafik och övrig infrastruktur som behövs kräver en kraftfull och långsiktig politik där regionens kommuner såväl som landsting och stat tar sina åtaganden på allvar. En fullgod infrastruktur i landets tillväxtcentrum är en nationell angelägenhet. Diagram 6. Bruttoinvesteringar i SL-trafiken 1995-2007 samt förslag 2008-2013. Miljoner kronor

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: Landstinget och SL.

Budget 2009

69 (110)

Stockholms läns landsting har ansvar för kollektivtrafiken och den nödvändiga utbyggnaden av kollektivtrafiken ska kännetecknas av att den är modern, kostnadseffektiv, miljövänlig med hög kapacitet och gärna spårbunden. Arbetet med den regionala utvecklingsplanen kommer ytterligare att konkretisera behoven och nödvändiga investeringar. När förseningar uppstår exempelvis på grund av överklagade detaljplaner, är det angeläget att SL har färdiga planer för alternativa in-vesteringar, annars riskerar förseningar att fortplanta sig och medföra ytterligare förseningar. Utgångspunkten för prioritering av nyinvesteringar i infrastruktur ska vara landstingsfullmäktiges tidigare ställningstaganden och den överenskommelse som träffades mellan regionens företrädare och regeringens förhandlingsman i samband med Stockholmsförhandlingen och som redovisas i ”Trafiklösning för Stockholmsregionen till 2020 med utblick mot 2030”. Ett av de högst prioriterade projekten för att utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län är utbyggnaden av Tvärbana Norr till Solna. Utbyggnaden kostnadsberäknas i dag till 5,2 miljarder kronor. Objektet finns sedan tidigare med i Banverkets framtidsplaner och i SL:s förslag till investeringsbudget för de kommande åren. För att inte försena detta nödvändiga projekt är det angeläget att fullmäktige redan nu godkänner att utbyggnaden påbörjas, dock under förutsättning att avtal finns med berörda kommuner om en betydande medfinansiering samt att staten godkänt att projektstarten inte äventyrar möjligheten till statlig medfinansiering. Utöver detta ges landstingsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med SL förhandla med regeringen och Banverket om statlig medfinansiering med cirka hälften av de statsbidragsberättigade kostnaderna. För att möjliggöra en utbyggnad av tunnelbanan till Nya Karolinska sjukhuset kan det krävas förberedelsearbeten vid Odenplans tunnelbanestation och att dessa görs i samband med bygget av Citybanan. För att möjliggöra detta behöver Banverket besked från landstinget under november. SL ges därför rätt att inom en ram om 100 miljoner kronor beställa förberedelsearbeten av Banverket. För att möjliggöra fortsatt utbyggnad av dubbelspår på delar av Roslagsbanan med syfte att förbättra trafiken hösten 2010 krävs att landstingsfullmäktige redan i investeringsbudgeten för 2009 beviljar 50 miljoner kronor till detta projekt.

Reviderad investeringsbudget 2008 Den av landstingsfullmäktige beslutade investeringsbudgeten omfattar projekt där förutsättningarna väsentligt förändrats. Investeringen för Tvärbana City (Djurgårdslinjen) genomförs enligt fullmäktiges beslut, som en koncession vilket innebär att investeringskostnaden på 180 miljoner kronor helt utgår ur investeringsbudgeten. Omfattningen av projektet har utökats och

Budget 2009

70 (110)

planeringsförutsättningarna omfattar nu en linjesträckning från Värtan till Kungsholmen. Kostnaden har ökat från cirka 1,1 till 3 miljarder kronor. Landstingsfullmäktige beslutade i april 2008 att godkänna att projektet genomförs i form av en koncession med ett borgensåtagande från landstinget avseende SL:s åtagande att återköpa anläggningen till ett restvärde på cirka 50 procent vid koncessionsavtalets utgång. Löptiden för koncessionsavtalet bedöms uppgå till minst 15 år med start under 2011. Landstingsfullmäktige bör därför godkänna att ramen för den tidigare beslutade landstingsborgen utökas till tre miljarder kronor. Tvärbana Ost Saltsjöbaden är upptagen i investeringsbudgeten med totalt 2800 miljoner kronor fördelat med 477 mkr per år under perioden 2008-2013. Fördelningen över tiden av investeringsmedlen är inte längre relevant. Budgeterade medel initialt under 2008 ska vara väsentligt lägre. Sammantaget innebär detta att investeringsmedel på drygt 600 miljoner kronor utgår ur budgeten. Inom ramen för den ordinarie investeringsbudgeten sker ett betydande arbete med att utveckla och höja kvaliteten i kravspecifikationen inför upphandlingen av investeringen i nytt signalsystem för röda linjen. Målsättningen är att säkerställa kvalitet och ekonomi i genomförandet. Arbetet innebär att projektet kommer att startas upp något senare än vad som tidigare planerats. Tidpunkten för slutförandet förändras ej. Totalt sett innebär enbart dessa tre projektförändringar att investeringsvolymen jämfört med budget reducerats med cirka 800 miljoner kronor. Med den bakgrunden föreslår SL:s styrelse att landstingsfullmäktige ska fastställa en reviderad investeringsbudget för 2008 på 4 000 miljoner kronor.

Tydligare trafikplanering För att uppnå det övergripande målet om ett ökat resande i kollektivtrafiken är det viktigt att trafikplaneringen blir bättre och ansvarsfördelningen mellan olika organ tydligare. Det finns även ett behov av att precisera SL:s uppdrag inom trafikplaneringen och vilket organ som ansvarar för att ta fram en trafikplan på medellång sikt. Mot den bakgrunden ges SL i uppdrag att efter samråd med Waxholmsbolaget, Färd-tjänsten och Regionplane- och trafiknämnden årligen i samband med budgeten till landstingsfullmäktige lämna förslag till trafikförsörjningsplan enligt lagen (1997:734) om ansvar för kollektiv persontrafik samt var fjärde år utarbeta en strategi för kollektivtrafikens utveckling på medellång sikt. SL ges även i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet på land ska utvecklas. Kapacitetsplaneringen för kollektivtrafiken inom SL ska intensifieras och förtydligas.

Budget 2009

71 (110)

SL ges även ansvaret för den långsiktiga trafikplaneringen, samråd ska ske med Regionplane- och trafiknämnden. Förslaget till ny regionplan ska innehålla en översiktlig genomförandestrategi för trafikplaneringen, med möjlig etappindelning för genomförandet samt förslag till finansiering av densamma. Denna strategi ska utarbetas av SL i samråd med Waxholmsbolaget, Färdtjänsten och Regionplane- och trafiknämnden och ska innehålla ett förslag till tidsmässig prioritering för utbyggnadsprojekten samt kriterierna för dessa. Waxholmsbolaget ges i uppdrag att föreslå riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet till sjöss ska utvecklas. Riktlinjerna ska utarbetas i samråd med SL, Färdtjänstnämnden och Regionplane- och trafiknämnden. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till en effektivare och bättre kollektivtrafik till sjöss i Stockholms hamn och skärgård. I budget 2003 uppdrog landstingsfullmäktige åt landstingsstyrelsen att ta fram en övergripande trafikstrategi. Ärendet bereddes inte slutgiltigt av den tidigare majoriteten. En bredare enighet kring förslaget har saknats. Landstingsstyrelsens uppdrag återtas därför och ersätts av ovanstående uppdrag för en tydligare trafikplanering.

4.2 Färdtjänstnämnden

Den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänsten, finns för alla medborgare som har väsentliga svårigheter att åka med SL. Färdtjänsten ska ge resenärerna ökad frihet och tillgänglighet. Målet är att erbjuda den enskilde färdtjänstresenären ett resande på så lika villkor som möjligt jämfört med SL:s resenärer. SL genomför en rad åtgärder för att förbättra färdtjänstens kunders förutsättningar att resa med den ordinarie kollektivtrafiken. Ett fördjupat samarbete med kommunerna, där fjärdtjänsten kan bidra med kunskap, är också viktigt. Färdtjänsten arbetar i dialog med brukarorganisationerna för att erbjuda ökad frihet och tillgänglighet i

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 152 164 163 -0,4% 7,6%SLL-interna intäkter 980 1015 1037 2,2% 5,8%

- varav landstingsbidrag 966 1 001 1 026 2,5% 6,2%Summa intäkter 1 132 1 178 1 200 1,9% 6,0%

Personalkostnader -54 -56 -61 7,7% 12,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 047 -1 122 -1 139 1,5% 8,8%Summa kostnader -1 101 -1 178 -1 200 1,8% 9,0%

Resultat 31 0 0,4

Årsarbetare 109 118 118 0,0% 8,3%

Budget 2009

72 (110)

kollektivtrafiken för resenärer, som har väsentliga svårigheter att resa med SL-trafiken. När både kollektivtrafiken och samhället i övrigt blir mer tillgängligt ökar möjligheten att fler klarar av att resa med SL. Genom att fler reser med SL i stället för färdtjänsten samtidigt som färdtjänsten utvecklar mer kostnadseffektiva resformer och se över möjligheten att öka de externa intäkterna frigörs resurser till dem som är i störst behov av färdtjänst. I år har flera valfrihetsreformer genomförts i färdtjänsten. Tilldelningen av resor har ökat från 140 till 180 resor. Rullstolstaxi med kundvalsmodell, där resenären kan vända sig direkt till leverantören har införts i år. Under 2009 ska verksamheten utvecklas i takt med ökande erfarenheter och önskemål från kunderna. Ett projekt som ger färdtjänstresenärer möjlighet att resa med färdtjänst i de nordiska huvudstäderna har inletts. Tio nya närtrafiklinjer har startats. För att öka trafiksäkerheten har alkolås införts i alla nya bilar. Det är nu möjligt att beställa en färdtjänstbil med barnbilstol i hela länet. Färdtjänsten har även minskat byråkratin, beställningssystemet har moderniserats och nu är det möjligt att beställa sin färdtjänst via internet, även för synskadade. Kvalitetsarbetet måste ständigt vidareutvecklas för att färdtjänstresenärerna ska få en så likvärdig och bra service som möjligt, arbetet ska fokusera på att resenärerna får en god service och ett gott bemötande under hela resan från beställning till utförande och avslut. Färdtjänstens kundtjänst har i år utökat öppettiderna med 50 procent. Resegarantin ska förbättras och harmoniseras med SL:s resegaranti. Resenärernas frihet och självbestämmande har ökat och byråkratin minskat genom att regelverket för tilldelning av resor har förenklats. Resenärerna har fått ett friare resande genom ökat antal resor, automatisk kvartalstilldelning och genom rullstolstaxins införande. En fortsatt ökad resetilldelning eftersträvas. Arbetet med att förkorta handläggningstiderna för färdtjänsttillstånd fortsätter med fokus på den totala handläggningstiden. För att förbättra service och öka tillgängligheten för kunderna ska en ny webbportal öppnas under nästa år. Portalen erbjuder kunderna bland annat digitala resebeställningar, uppgifter om resesaldo, störningsinformation, information om aktuella tillgänglighetsåtgärder och möjlighet att lämna klagomål. Närtrafiken, linjelagd eller anropsstyrd utgör en viktig del av trafiken. Resenärerna erbjuds att resa i ett lugnare tempo och god service i lättillgängliga och anpassade bussar. En fortsatt utbyggnad i samarbete med brukarorganisationer och kommuner prioriteras. Antalet resor med miljöfordon har ökat kraftigt och färdtjänsten ska fortsätta arbetet med att minska sina koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Till och med 2011 ska 50

Budget 2009

73 (110)

procent av upphandlade färdtjänst- och sjukresor utföras med förnybara drivmedel. Färdtjänsten ska fortsatt ställa krav på entreprenörer att använda miljöfordon. Färdtjänsten ska fortsätta ställa krav på minskad användning av miljöfarliga däck vid upphandling av transporter. En ny styr- och ersättningsmodell för sjukresor ska i samarbete med hälso- och sjukvårdsnämnden införas under 2009. Syftet är att utveckla ett kostnadseffektivt resande med länsövergripande regler där vårdgivarna tar ansvar för den kostnad, som de beviljade sjukresorna medför samt att färdtjänstens roll som administratör av regelverk och resande tydliggörs. Förhandlingar pågår med kommunerna om ett nytt färdtjänstavtal. Ett nytt avtal bör slutas under nästa år. I det nya avtalet bör innehålla en överenskommelse om tillgänglighetsåtgärder, handläggningstider för utlåtande om beviljande av färdtjänsttillstånd, samt övriga frågor som syftar till att förenkla resandet och förbättra servicen för den enskilda resenären. För att förbättra trafiken för funktionshindrade, effektivisera verksamheten och få bort onödig administration ges Färdtjänstnämnden i uppdrag att tillsammans med SL genomföra en överföring av all verksamhet inom Färdtjänsten, som inte är myndighetsutövning, till SL under första halvåret 2009. Detta kommer även att tillföra SL ytterligare kompetens för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade i SL-trafiken. Sammanslagningen förväntas ge positiva ekonomiska effekter för den sammanslagna organisationen. Reglering av budgeten görs av fullmäktige i samband med delårsbokslutet.

4.3 Waxholms Ångfartyg AB

Stockholmsregionens skärgård står för unika naturvärden och utgör en oersättlig livsmiljö för både bofasta och besökande. Omkring 10 000 människor bor i skärgården, många av dem har sin utkomst från fiske, jordbruk, småföretagande och turism. Skärgårdssamhällenas långsiktiga överlevnad kräver en bofast befolkning

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 184,4 197,5 212,1 7,4% 15,0%Övriga intäkter 105 107 108 1,6% 3,1%Summa intäkter 289 304 321 5,4% 10,7%

Summa kostnader -244 -262 -277 5,7% 13,7%

Summa kapitalkostnader -37 -43 -44 2,1% 17,6%

Resultat 9 0 0,1

Årsarbetare 23 28 28 0,0% 21,7%

Budget 2009

74 (110)

året runt. Likaså förutsätter både kultur och turism samt fritidsboende att det finns fastboende. Den kollektivtrafik som Waxholmsbolaget ansvarar för har stor betydelse för skärgården, därför ska den totala trafikvolymen bibehållas trots kraftigt ökade driftkostnader. Sedan mitten av 1970-talet har resandet i skärgården mer än fördubblats. Under senare år har resandeökningen under lågsäsong varit kraftig. Detta är utan tvekan en effekt av satsningarna på att bland annat utveckla närings- och turistverksamheten i skärgården. Arbetet med att förbättra trafiken och öka miljöanpassningen ska bedrivas kontinuerligt. Av stor vikt är att beakta möjligheten även för funktionshindrade att ta sig till skärgården. Samarbetet om tillgänglighetsfrågor ska utvecklas tillsammans med SL, färdtjänsten och berörda kommuner. Skärgårdsbåtarnas anläggningsplatser måste vara anpassade för funktionshindrade och tillhandahålla väl fungerande servicebyggnader och omlastningsplatser. Waxholmsbolaget är en beställare för skärgårdstrafiken. Det är angeläget att finna former för att ytterligare utveckla kollektivtrafiken till sjöss på ett positivt sätt. Genom att vidareutveckla taxesystemet med incitament att öka det totala resandet med kollektivtrafik, som bygger på SL Access, kan även antalet resenärer som reser med Waxholmsbolaget öka. Ångfartygen Storskär och Norrskär ska fortsatt hållas i gott skick och ges meningsfulla trafikuppgifter med stort trafikunderlag. Waxholmsbolaget ska fortsätta arbetet med att minska sin negativa miljöpåverkan och koldioxidutsläpp från fossila bränslen och utveckla försöken med förnybart bränsle. Detta är en betydande miljöinsats för en bättre skärgårds- och havsmiljö. Det är viktigt att ständigt skapa en mer effektiv organisation och att minska byråkrati. Waxholmsbolaget måste därför i likhet med övriga landstinget arbeta med ständiga förbättringar i syfte att tydligt minska både administration och övriga kostnader. Extern medfinansiering bör utökas. Kostnaderna för drivmedel bedöms vara lägre än i bolagets budgetunderlag.

4.4 Regionplane- och trafiknämnden

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 84 80 78 -2,5% -7,9%- varav landstingsbidrag 74,0 76,7 76,7 0,0% 3,6%

Kostnader -84 -80 -77 -2,8% -8,0%Resultat 0 0 0,2

Årsarbetare 48 50 45 -10,0% -6,3%

Budget 2009

75 (110)

Regionplane- och Trafiknämnden (RTN) ansvarar för regionplaneringen, de regionala utvecklingsfrågorna samt den översiktliga trafikplaneringen. Bland arbetsuppgifterna ingår att utarbeta regional utvecklingsplan och att ansvara för landstingets behov av statistikinformation och befolkningsprognoser. I detta arbete ingår vidare att utveckla och delta i processen kring trafikens infrastruktur i Stockholms län och övriga Mälardalen. För att tydliggöra landstingets trafikplanering får Regionplane- och trafiknämnden tillsammans med SL i uppdrag att under första halvåret 2009 överföra den trafikplanerande verksamheten till SL. Därmed ges SL uppdraget att även ansvara för utformningen av landstingets trafikpolitik och den översiktliga trafikplaneringen inom landstinget. Reglering av budgeten görs av fullmäktige i samband med delårsbokslutet. Regionplane- och trafiknämndens arbete inriktas dels på förberedelser för en ny regional utvecklingsplan, som enligt tidplanen ska antas 2010, dels på fortsatt arbete med genomförande av regionplan 2001. Nämnden arbetar med att utveckla stråk, kärnor och delregioner genom bland annat det utvecklingsprogram som arbetats fram för Flemingsberg i samverkan med Botkyrka och Huddinge, samt delregional utvecklingsplan för kust och skärgård. Nämnden har under 2008 påbörjat arbetet med ett nytt skärgårdspolitiskt program, som ska antas av fullmäktige under 2010. Arbetet med att skapa insikt och förståelse för storstadsregionernas speciella förutsättningar är ett annat prioriterat verksamhetsområde för nämnden. I det sammanhanget är det viktigt att stärka samarbetet med Göteborg och Malmö, men även med de nordiska och europeiska storstadsregionerna. I sitt arbete med den nya regionala utvecklingsplanen har nämnden visionen att Stockholm-Mälardalen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion och har som inriktningsmål en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion, en region med god livsmiljö och en resurseffektiv region. Några av strategierna för att nå målen i en ny utvecklingsplan är att säkra värden för framtida behov, öka uthållig kapacitet och kvalitet inom strategiska områden, vidareutveckla en flerkärning rumslig struktur med täta stråk, stärka sammanhållningen, frigöra livschanser samt utveckla idéer och förnyelseförmågan. Det är viktigt att ständigt skapa en mer effektiv organisation och att minska byråkrati. Regionplane- och trafiknämnden måste därför i likhet med övriga landstinget fortsätta att effektivisera och reducera sina kostnader för administration. Effektiviseringar ska resultera i minskad total kostnad för egen och inhyrd personal.

Budget 2009

76 (110)

5. Landstingets övriga verksamheter

5.1 Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) omfattar administrationen av den centrala förtroendemannaorganisationen, landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen med utskott. Vidare ingår landstingsdirektör jämte tjänstemannaorganisation, FoUU-medel samt övriga landstingsstyrelsens förvaltning där bl.a. organisationerna för produktionssamordning, IT, miljö, kommunikation, ekonomi och finans ingår. Arbetet inom LSF med att anpassa, effektivisera och organisera verksamheten går vidare. Under 2009 väntas effektiviseringar motsvarande 20 miljoner kronor ske. Aktuella och viktiga fokusområden för LSF är framför allt att utveckla en kraftfull ägarstyrningsfunktion samt en fortsatt utveckling av konkurrens och mångfald. Produktionssamordning samt IT-samordning är andra viktiga fokusområden. I enlighet med fattat beslut (LS 0605-0971) kommer större delen av Centrum för folkhälsa, CFF, verksamhet att överföras till Karolinska Institutet (KI) fr.o.m. 2009. Verksamhetsöverföringen innebär en ökad kostnad om 20 miljoner kronor relaterad till etableringsstöd och sociala avgifter. En ny IT-organisation skapas. De IT-funktioner som hittills har funnits inom LSF, HSN-förvaltningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus bildar fr.o.m. 2009 en ny och sammanhållen IT-avdelning inom LSF. Målet är att skapa en gemensam och hög standard för många av de olika IT-funktioner som finns inom landstinget. Med den nya organisationen skapas bättre förutsättningar för effektivare utvecklingsarbete och rationellare drift av landstingets system. IT-verksamheterna inom övriga förvaltningar och bolag erbjuds möjligheten att bli en del av den nya sammanhållna organisationen. Den nya organisationen beräknas medföra minskade kostnader med 30 miljoner kronor under 2009 ute i berörda verksamheter, samtidigt som den enhetliga organisationen får bättre förutsättningar att samordna IT-arbetet. Informationshantering är en av de viktigaste frågorna för att nå landstingets högt ställda krav på patientsäkerhet och integritet i vården. Målsättningen om att alla relevant vårdinformation om en patient ska kunna nås inom ett och samma system står fast.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 3 165 3 140 3 164 0,8% 0,0%- varav landstingsbidrag 2 459,9 2 582,3 2 548,1 -1,3% 3,6%

Kostnader -3 104 -3 140 -3 180 1,3% 2,5%Resultat 61 0 -16,7

Årsarbetare 968 950 930 -2,1% -3,9%

Budget 2009

77 (110)

I samband med slutlig budget för LSF justeras landstingsbidraget med 1 288,1 miljoner kronor avseende FoUU-medel. Motsvarande belopp utbetalas fr.o.m. 2009 från Koncernfinansiering. Investeringar 2009 i maskiner, inventarier och IT uppgår till 40 miljoner kronor.

Forskning och utveckling Framtidens miljö och förutsättningar för klinisk forskning och utveckling, liksom medicinteknisk utveckling och forskning är av primärt intresse för Stockholms läns landsting. Landstinget har en lång och framgångsrik erfarenhet av ett nära och utvecklat samarbete med Karolinska Institutet, KI. Genom landstingets engagemang i Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa, CTMH, knyts värdefulla kontakter med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, KI och den medicintekniska industrin. Genom stödjandet av ett Fellowship-pogram inom CTMH är det landstingets ambition att stärka processerna för verksamhetsutveckling av vården som sociotekniskt system, dvs. att genom Fellows-team (med teknisk, klinisk och management-kompetens) identifiera och utveckla förbättringsmöjligheter av organisatorisk, teknisk och/eller klinsk art. På så sätt skapas en hållbar plattform och nätverk för utnyttjandet av den tillväxtpotential som finns inom vården. Det är av stor vikt att kunskapen om och intresset för vårdens möjligheter och problematik sprids till vidare kretsar av forskare och studenter i Stockholm. Införandet av ett Fellowship-program kommer att ge positiva effekter för såväl vården, den kliniska forskningen som länets forskning. Inom life science-området hårdnar konkurrensen om etableringar, talanger, investeringar och andra resurser för företag och forskning. I andra regioner i världen satsas stora medel för att skapa och utveckla attraktiva miljöer för forskning och företagande samt för marknadsföring. För att på allvar ta upp konkurrensen och befästa vår position som en stark och växande region inom life science behöver vi marknadsföra befintliga styrkor samt identifiera och utveckla nya resurser som kompletterar de befintliga. Därför ska SLL arbeta för ett medlemskap i Stockholm-Uppsala Life Science. Vid planeringen av Nya Karolinska Solna, en framtida interventions- och operationsenhet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och liknande investeringar i anslutning till Danderyds sjukhus och Södersjukhuset tar landstinget sikte på en framträdande position i utvecklingen av hälso- och sjukvårdens utvecklingsmöjligheter. För att möta behovet av vidgad och fördjupad forskning och utveckling behöver landstingens relationer med läkemedelsindustrin och den medicin tekniska industrin finna nya samverkansformer. SLL gå i bräschen för ett nationellt uppträdande, bl.a.

Budget 2009

78 (110)

via SKL, för att skapa flerpartsavtal mellan landstingen, staten, industrin och akademin. Under 2008 har FoUU-verksamheten fått tydligare ramar och en ökad fokusering. Centrum för folkhälsa flyttar till Karolinska Institutet, för att denna mycket viktiga forskning, ska få bästa möjliga förutsättningar. Det är även i fortsättningen Stockholms läns landsting som fortsätter att finansiera denna mycket angelägna forskning. Att Stockholms läns landsting ska vara en ledande forskningshuvudman även i framtiden står klart, men det behövs en ny vision och inriktning för forskningsarbetet i ljuset av de förändringar som genomförts inom den snabba utvecklingen som kännetecknar branschen. Ett sådant visions- och programarbete har inletts efter landstingsstyrelsens beslut under hösten 2008. Det är särskilt viktigt att det finns en kunskapskultur i vården, så att den medicinska utvecklingen tas tillvara och implementeras. Därför görs under kommande år riktade forskningssatsningar mot äldre, kvinnosjukdomar, psykiatri samt Maria ungdoms forskning kring psykosocial belastning. Inom den ram som tilldelas FoUU ska de program och insatser som gör mest nytta för ändamålet med landstingets medverkan prioriteras. Under 2008 beslutade fullmäktige att Naturbruksgymnasierna ska gå över till en annan huvudman, då det är tydligt att Stockholms läns landsting inte är en optimal organisation för att utveckla dessa verksamheter ytterligare. Arbetet med att hitta en ny huvudman åt skolorna fortsätter under 2009.

Nya Karolinska Solna

Under 2008 beslutade landstingsfullmäktige att Nya Karolinska Sjukhuset ska byggas, och att bygget ska finansieras genom en Offentlig-Privat Samverkan (OPS). Sjukhuset ska invigas i december 2015, och för att hålla den tidplanen blir 2009 ett nyckelår. Under årets första månader bestäms vilka av de intresserade OPS-konsortierna som kvalificerar sig för att få vara med och lämna anbud. De inkomna

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 0,0SLL-interna intäkter 26,3Summa intäkter 0,0 0,0 26,3

Summa kostnader -25,4

Avskrivningar 0,0Finansnetto 0,0Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0

Resultat 0,0 0,0 0,9

Budget 2009

79 (110)

anbuden utvärderas under årets sista kvartal och målsättningen är att beslut om vinnande OPS-konsortium fattas av landstingsfullmäktige senast februari 2010. Sjukhuset ska kännetecknas av en vård i absolut världsklass, med patienten i fokus. Bygget av NKS får stora konsekvenser för hela sjukvården i Stockholms läns landsting. Parallellt med planeringen av bygget utreds hur den övriga vården ska organiseras på bästa sätt. Detta är ett mycket angeläget arbete som kommer att genomföras på bred front. En viktig nålsättning är att NKS ska vara spjutspetsen i ett biomedicinskt kluster av forskningsinstitut och företag. För att nå detta mål ska det tillsättas en styrgrupp med representanter för Locum, FoUU, HSN och Produktionsutskottet, för att säkerställa att de existerande sjukhusbyggnaderna vid Karolinska Univeristetssjukhuset används på mest lämpliga sätt.

5.2 Koncernfinansiering

Koncernfinansiering är en central redovisningsenhet där poster av landstingsöver-gripande karaktär redovisas. Enheten har inte några anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Intäkterna består främst av skatteintäkter och specialdestinerade statsbidrag. Koncernfinansierings övriga intäkter kommer från det personalomkost-nadspålägg som förvaltningarna erlägger. PO-pålägget avses täcka förvaltningsorga-nisationens kostnader för sociala avgifter och pensioner som belastar koncernfinansi-erings resultat. Den enskilt största kostnadsposten utgörs av utbetalning av landstingsbidrag och till-skott till koncernens förvaltningar och bolag. Inom koncernfinansiering redovisas också koncernens upplåning och räntekostnaderna på låneskulden belastar således enheten. Koncernfinansiering budgeterar investeringar under 2009 gällande Citybanan om 240 miljoner kronor.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 53 469 56 236 58 332 3,7% 9,1%Kostnader -53 098 -56 155 -58 102 3,5% 9,4%Resultat 372 81 230

Budget 2009

80 (110)

5.3 Landstingsfastigheter Stockholm

Landstingsfastigheter Stockholm (LFS) är en enhet för redovisning av landstingsägda fastigheter. Förvaltare till fastigheterna är Locum AB. Dominerande i fastighetsbeståndet är vårdfastigheter t.ex. akutsjukhus, närsjukhus, vårdcentraler, tandvårdskliniker och äldrevårdsenheter. Ytan som förvaltas är cirka 2,1 miljoner kvadratmeter. Enligt beslut av landstingsfullmäktige ska avkastningskravet på LSF:s eget kapital uppgå till 6 procent, resultatet för 2009 motsvarar 9 procent. Realisationsvinster budgeteras med 80 miljoner kronor 2009, vilket är i linje med planerat utfall för 2008. Hyrorna beräknas räknas upp tre procent enligt index medan kostnadsutvecklingen beräknas bli två procent. Mediakostnaderna baserar sig på tecknade avtal och på en bedömd kostnadsutveckling på 2–5 procent. Underhåll samt energibesparande åtgärder budgeteras till 289,8 miljoner kronor för 2009 vilket överensstämmer med fullmäktiges beslut 2005 om ”Planerat underhåll i ett långsiktigt fastighetsekonomiskt perspektiv”. Inom Landstingsfastigheter redovisas landstingets byggnadsinvesteringar. Investeringarna 2009 uppgår till 1 710 miljoner kronor.

5.4 Locum AB

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 206 204 226 10,4% 9,3%Kostnader -200 -200 -220 10,0% 9,9%Resultat 6 4 5

Årsarbetare 204 203 208 2,5% 2,0%

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 475 380 456 19,8% -3,9%SLL-interna intäkter 1 970 1 970 2 053 4,2% 4,2%Summa intäkter 2 445 2 351 2 509 6,7% 2,6%

Summa kostnader -1 120 -1 143 -1 206 5,5% 7,6%

Avskrivningar -570 -581 -628 8,1% 10,1%Finansnetto -244 -285 -325 14,0% 33,3%Summa kapitalkostnader -814 -866 -953 10,0% 17,1%

Resultat 511 342 351

Budget 2009

81 (110)

Locum AB är en enhet inom landstingskoncernen med uppgift att även svara för vissa ägarfrågor avseende landstingets vårdfastigheter. Locum AB administrerar Landstingsfastigheter Stockholm. Locum AB ansvarar enligt avtal med landstinget för ekonomisk och teknisk förvaltning av landstingets fastigheter samt för genomförande av byggnadsinvesteringar. Bolaget ansvarar också för uthyrning och fastighetsutveckling samt försäljning av icke strategiska fastigheter. Det budgeterade resultatet 2009 motsvarar det resultatkrav som angivits i budgetdirektiven. Kostnader för pensionsavsättningar beräknas uppgå till 188 miljoner kronor. 5 miljoner kronor av kostnadsökningen utgörs av en ackumulerad engångseffekt bl.a. med anledning av nya livslängdsantaganden. Förvaltningsarvodet ökar med motsvarande belopp. Lönekostnadsökningen är relaterad till situationen på arbetsmarknaden för bygglednings- och fastighetsförvaltande personal. Det är viktigt att ständigt skapa en mer effektiv organisation och att minska byråkrati. Locum AB måste därför i likhet med övriga landstinget effektivisera och reducera sina kostnader för administration.

5.5 MediCarrier AB

MediCarrier köper in, lagerhåller och distribuerar sjukvårds- och förbrukningsvaror samt erbjuder miljöanpassade transporter av apoteksvaror, blod, internpost etc. till enheter inom Stockholms läns landsting. MediCarrier lagerför cirka 3 500 artiklar och har utöver detta ytterligare cirka 7 000 artiklar som de erbjuder kunden. Bolaget gör cirka 35 000 leveranser från lagret per år till kunderna. Transportverksamheten hanterar cirka 375 000 transporter per år. Från och med första juli 2008 har MediCarrier övertagit allt utskick av informationsmaterial och frikort. MediCarrier kommer under 2009 att fortsätta implementera rekommendationerna i den utredning över verksamheten som skett. En ny elektronisk katalog med beställ-ningsfunktionalitet kommer att ge ytterligare effektiviseringsförbättring tillsammans med införandet av en röststyrd plockprocess för lagret. MediCarriers budget 2009 är i balans. Investeringar 2009 i maskiner och inventarier uppgår till 3 miljoner kronor, vilket är i enlighet med beslutad investeringsram.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 404 397 454 14,3% 12,4%Kostnader -399 -397 -454 14,2% 13,6%Resultat 4,3 0,0 0,3

Årsarbetare 98 89 92 3,4% -6,1%

Budget 2009

82 (110)

5.6 Kulturnämnden

Konserthuset genomgår en större upprustning, en extra satsning på 10 miljoner överfördes 2008 utöver ett utökat verksamhetsbidrag som ingår i avtalet för perioden 2007-2110. Under 2008 införde kulturnämnden ett nytt hälsopedagogiskt stöd för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. Huvudmannaskapet för Cirkus Cirkörs verksamhet togs över av Studieförbundet under 2008. Försöksprojektet fri kultur i vården startade och ger beställarna möjlighet till ett friare urval. Forskningsprojektet kultur i vården utvärderades och rapporten ligger nu som grund för beslut om hur verksamheten ska utvecklas. Kulturens mål är att stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället. Ett självständigt och oberoende kulturliv är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Det erbjuder människor möjlighet till bildning och personlig utveckling. Detta berikar såväl samhället som den enskilde individen. Kulturnämnden ska stimulera och utveckla länets kultur- och föreningsliv. Ett rikt kultur- och föreningsliv är en viktig tillväxtfaktor som bidrar till att Stockholms län är en attraktiv region att bo, leva och verka i. Kulturverksamheter som stöds av Stockholms läns landstings kulturnämnd ska präglas av hög kvalitet, mångfald i kulturella uttryck, bredd i antalet aktörer och tillgänglighet för alla. Verksamhetsstödet och de sju regionala länsuppdragen är navet i verksamheten.

Fritt och växande kulturliv Kulturnämnden ska inte producera verksamhet i egen regi om det inte finns särskilda skäl till detta. Nämnden ska verka för att utveckla samarbetet mellan kultur och näringsliv. Genom att utveckla entreprenörskap inom kultursektorn kan nya verksamheter skapas och gamla verksamheter växa och utvecklas. Möjligheten att stödja ett växthus för kultur-, närings- och forskningsverksamhet har utretts under 2008 och ambitionen är att om möjligt stödja en kulturinkubator under 2009. Under 2009 avsätts medel för ett kulturentreprenörskapsprojekt som erbjuder länets kulturorganisationer en möjlighet att få hjälp med att utveckla sitt entreprenörskap. Det handlar dels om att gå vidare i processen att stödja en kulturinkubator, dels att erbjuda konsultstöd till verksamheter som kan söka extern

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 357,4 366,5 379,7 3,6% 6,2%- varav landstingsbidrag 342,7 355,0 367,5 3,5% 7,2%

Kostnader -353,4 -366,5 -379,5 3,6% 7,4%Resultat 4,1 0,0 0,2

Årsarbetare 45 43 45 4,7% 0,0%

Budget 2009

83 (110)

finansiering som EU-stöd, sponsorintäkter eller fruktbara samarbeten för olika kulturprojekt.

Kultur ger god hälsa Kultur är hälsa. Tillgång till kulturupplevelser gör att vi lever längre, mår bättre och påskyndar tillfrisknandet. Alla oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, utbildning eller funktionshinder ska ges möjlighet att ta del av ett mångsidigt och hälsofrämjande kulturliv. Kulturnämndens bidrag ska fördelas efter regler för bidragsgivning som finns antaget inom nämnden samt i enlighet med landstingets övergripande policy och regelverk. Kultur i vården är en prioriterad verksamhet för Kulturnämnden. Kultur i vården är ett komplement till den medicinska vården och erbjuder patienter, personal och anhöriga som vistas på vårdinstitutioner möjlighet att på plats eller genom att göra utflykter till andra ställen kunna ta del av ett högklassigt och stimulerande kulturutbud. Verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar på barnsjukhusen eller till de äldre som vistas på landstingets institutioner prioriteras särskilt. Fri kultur i vården som infördes 2008 för att ge beställarna möjligheter till ett friare urval utvärderas under hösten 2009. Forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur har utvärderats. Möjligheten att överföra forskningsprojektet till FoUU- utskottet eller att inleda ett nära samarbete med FoUU utreds. Beslut om verksamhetens framtid tas under 2009.

Länsuppdragen ska drivas professionellt, effektivt och modernt Kulturnämnden är huvudman för sju regionala länsuppdrag med statligt stöd; Film Stockholm, Länsmusiken, Mångkulturkonsulenten, Dans i Stockholms stad och län, Stockholms läns museum, Regionbibliotek i Stockholm och Hemslöjdskonsulenterna. Verksamheterna riktar sig i huvudsak till barn och unga. Länsuppdragen ska drivas professionellt, effektivt, och modernt och utan osund konkurrens med näringslivet. Verksamhetsstöden tillsammans med de sju länsuppdragen utgör en viktig bas för kulturnämndens verksamhet. För att stimulera verksamheterna att höja självfinansieringsgraden kommer, i ett första skede, de största bidragsmottagarna att uppmanas att samarbeta med en konsult som nämnden tillhandahåller utan kostnad. Målet är att mottagarna med denna hjälp ska höja sin självfinansieringsgrad.

Budget 2009

84 (110)

Konstdatabasen utvecklas Utsmyckningen av vårdmiljöer är en viktig faktor för att främja hälsa. Närmare 85 000 konstverk ger färg, form och liv åt länets vårdmiljöer. Arbetet med att utveckla en modern och användarvänlig konstdatabas fortsätter och samlingen vårdas noggrant. Ansvaret för inventeringen överfördes 2008 genom ett fullmäktigebeslut till enheterna där konsten finns. Enheterna inventerar konsten enligt kulturförvaltningens direktiv.

Filmverksamhet för barn och unga prioriteras Filmen är viktig för Stockholmsregionen. Länet ska vara en attraktiv plats för filmproduktion. Nämnden ska dock inte bidra till finansiering av långfilmsproduktion. Däremot ska kulturnämnden uppmuntra goda initiativ för att göra Stockholms län till en attraktiv plats att spela in film i. Kulturförvaltningen ska vid behov bistå filmare som vill använda landstingets lokaler när de producerar film. En kontaktperson för ändamålet utses. Kulturnämnden ska prioritera den filmverksamhet som riktas till barn och unga. Under året ska nämnden anta en verksamhetsplan för Film Stockholm där nämnden bör överväga om den operativa verksamheten som riktas till barn och unga kan läggas ut till en extern part. Samarbetet mellan Kulturnämnden och Botkyrka kommun i Filmbasen – växthus för unga filmare – ska fortsätta.

En ökad satsning på Konserthuset Kulturnämnden stödjer en rad viktiga och angelägna verksamheter inom musikområdet som till exempel Länsmusiken, Blåsarsymfonikerna, Folkoperan med flera. Nämnden är huvudfinansiär av Stockholms konserthus och Kungliga Filharmonikerna. Verksamhet präglas av en mycket hög konstnärlig nivå och riktar sig till publik i alla åldrar. Konserthuset är en populär mötesplats i regionen och tillhör idag en av Europas mest välrekommenderade musikinstitutioner. För att behålla sin konkurrenskraft krävs bland annat en lång framförhållning gällande kontraktsskrivning med artister och dirigenter, därför har nämnden skrivit ett ekonomiskt avtal med Stockholms konserthusstiftelse för åren 2007-2010. För 2009 innebär avtalet en ökning om 4 miljoner kronor. Landstinget kommer att finansiera ett större upprustningsarbete på Konserthuset. Detta innebär en årlig extra satsning uppgående till årligen 10 miljoner kronor. Kulturnämnden ska för landstingets del följa utvecklingen av en utbyggnad av Stockholms konserthus.

Tillkomst av Barnkulturpalatset ska stödjas Kulturnämnden ger årligt stöd till länets kultur- och föreningsliv genom ekonomiskt bidrag där barn och unga är en prioriterad målgrupp. I dag går 60 procent av stöden

Budget 2009

85 (110)

till barn och unga. Målet för 2009 är att minst 70 procent ska nå målgruppen barn- och unga. Kulturnämnden ska stödja arbetet med tillkomsten av Barnkulturpalatset. För detta ändamål avsätts en miljon kronor.

Ökad tillgänglighet till kulturen Stockholm kulturliv ska vara tillgängligt för alla. Kulturnämnden bör undersöka förutsättningarna för att öka tillgängligheten inom det fria kulturlivet genom att erbjuda aktörerna att ansöka om de medel fröa tillgänglighets anpassningar som finns inom ramen för Kulturnämndens kulturstöd. 5.7 AB SLL Internfinans

Internfinans utgör internbank för Stockholms läns landsting. Bolaget ska på mark-nadsmässiga grunder förvalta koncernens likviditet, låna upp erforderliga medel till verksamheten samt i övrigt tillhandahålla efterfrågade finansiella tjänster. Internfinans budget 2009 är i balans.

5.8 Landstingsrevisorerna Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 32,9 34,6 35,8 3,5% 8,5%

- varav landstingsbidrag 32,9 34,5 35,7 3,5% 8,5%Kostnader -31,2 -34,6 -35,8 3,5% 14,6%Resultat 1,8 0,0 0,0

Årsarbetare 25 25 25 0,0% 0,0% Revisorerna granskar årligen i den omfattningen som följer av god redovisningssed all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Granskningen omfattar såväl nämnder och styrelser som företag och kommunalförbund. Revisorerna prövar om verksam-heten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Landstingsrevisorerna uppvisar en budget i balans.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 9,0 9,5 9,1 -3,7% 0,9%Kostnader -3,7 -6,5 -6,1 -5,4% 63,9%Resultat 5,3 3,0 3,0

Årsarbetare 9 9 10 11,1% 11,1%

Budget 2009

86 (110)

5.9 Patientnämnden

Patientnämnden (PaN) utgör en från vården fristående och opartisk instans som pati-enter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt folktandvården och privata tandhygi-enister. Detta innebär att patienter som har synpunkter på hälso- och sjukvården, oavsett vårdgivarens huvudman, vänder sig till en och samma instans för att få sitt ärende utrett. Nämnden uppvisar en budget i balans. Till följd av ändrade skatteregler måste Patientnämnden betala arbetsgivaravgifter för ersättningar till stödpersoner. Samtidigt måste stödpersonerna betala skatt på sina ersättningar. Detta är beklagligt och riskerar försvåra rekrytering av stödpersoner. För att säkerställa att stödpersonerna får en rimlig ersättning för att utföra sitt viktiga uppdrag, har Patientnämndens landstingsbidrag nivåjusterats med 1,2 miljoner kronor.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 15,9 16,4 18,1 10,4% 13,8%- varav landstingsbidrag 14,6 15,1 16,8 11,3% 15,1%

Kostnader -15,9 -16,4 -18,0 9,8% 13,2%Resultat 0,0 0,0 0,1

Årsarbetare 16 16 17 6,3% 6,3%

Budget 2009

87 (110)

6. Bilagor

6.1 Resultaträkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2008 2009 B09/B08 2010 2011

S:a verksamhetsintäk ter 12 497 13 376 13 066 14 106 8,0% 15 092 15 540

Skatteintäkter 45 459 47 966 47 895 50 023 4,4% 51 581 54 292Generellt statsbidrag 4 649 4 595 4 631 4 794 3,5% 4 685 4 483Utjämningssystemet -1 396 -1 186 -1 248 -1 314 5,3% -1 365 -1 526Prognososäkerhet 0 0 0 0 0 0Summa skatteintäk ter 48 712 51 376 51 278 53 503 4,3% 54 901 57 249

Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 67 609 5,1% 69 992 72 789

S:a verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 415 4,1% -64 820 -67 240

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 194 18,0% 5 172 5 549

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 335 2 053 2 282

Finansiella intäkter 103 101 43 48 12,1% 251 259Finansiella kostnader -1 018 -1 325 -1 308 -1 566 19,7% -1 724 -1 816Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 518 20,0% -1 473 -1 557

Resultat 1 008 500 460 818 580 725

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 106 8,0% 15 092 15 540Verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 415 4,1% -64 820 -67 240Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267Verksamhetens nettokostnader -46 789 -49 652 -49 553 -51 167 3,3% -52 848 -54 967

Budget 2009

88 (110)

6.2 Balansräkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 49 625 55 123 60 664Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Ingående eget kapital -632 376 876 1 693 2 273Årets resultat 1 008 500 818 580 725Summa eget kapital 376 876 1 693 2 273 2 998

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 24 628 28 256 31 756Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 39 826 43 834 47 723

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Budget 2009

89 (110)

6.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 818 580 725Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -80 -60 -60Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 596 3 639 3 932

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar, äskade -5 069 -8 099 -9 503 -10 617 -10 808Just. beräknad investeringsvolym 1 436 2 000 2 000Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 421 -4 928 -4 826

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 485 -4 017 -3 899

Budget 2009

90 (110)

6.4 Landstingsbidrag 2007-2011

Ökningarna av bidrag och tillskott för 2010 och 2011 kommer att revideras och diffe-rentieras i budgetdirektiven för 2010.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2009 09/08 2010 2011

Landstingsstyrelsen * 2 459,9 2 582,3 2 574,4 -0,3% 2 653,7 2 779,9Hälso- och sjukvårdsnämnden 36 776,7 39 208,5 40 796,0 4,0% 42 034,2 44 003,5TioHundranämnden 881,5 935,0 981,0 4,9% 1 010,5 1 057,5Kulturnämnden 342,7 355,0 367,5 3,5% 378,6 396,2Färdtjänstnämnden 965,7 1 000,5 1 025,5 2,5% 1 056,7 1 106,3Regionplane- och trafiknämnden 74,0 76,7 76,7 0,0% 79,0 82,7Patientnämnden 14,6 15,1 16,8 11,4% 17,3 18,0Landstingsrevisorerna 32,9 34,5 35,7 3,5% 37,0 38,0Summa landstingsbidrag 41 548,0 44 207,5 45 873,6 3,8% 47 266,9 49 482,1

AB Storstockholms Lokaltrafik 5 346,0 5 685,0 5 892,5 3,7% 6 071,9 6 357,0Waxholms Ångfartygs AB 184,4 197,5 212,1 7,4% 218,3 228,1Summa tillskott 5 530,4 5 882,5 6 104,6 3,8% 6 290,2 6 585,1

Summa bidrag/tillskott 47 078,4 50 090,0 51 978,3 3,8% 53 557,1 56 067,2

* Landstingsstyrelsen - varav LSF 2 459,9 2 582,3 2 548,1 -1,3% 2 627,4 2 753,6* Landstingsstyrelsen - varav NKS 0,0 0,0 26,3 26,3 26,3

Budget 2009

91 (110)

6.5 Resultatkrav 2008-2011

Som en effekt av regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften med en procentenhet minskar landstingets kostnader direkt med drygt 140 mkr. Denna kostnadsreduktion var inte känd när verksamheternas budgetförslag presenterades. Med anledning av detta har enheternas budgeterar justerats med denna kostnadsminskning, vilket avspeglas i en förändring av avkastningskrav på respektive enhet.

MkrBudget Budget Plan Plan

Vård 2008 2009 2010 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 30,4 30,4 30,4Stockholms läns sjukvårdsområde 35,0 73,6 74,4 75,2Karolinska Universitetssjukhuset 0,0 54,1 55,9 58,2Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje 0,0 4,9 5,0 5,2TioHundra AB 0,0Södersjukhuset AB 0,0 14,2 14,7 15,3Danderyds Sjukhus AB 0,0 11,3 11,6 12,0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 0,0 1,4 1,4 1,4

Folktandvården Stockholms Län AB 15,0 17,8 18,0 18,2Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,0 0,7 0,7 0,7Stockholm Care AB 4,0 4,1 4,1 4,1Vården totalt 54,0 212,5 216,3 220,6

TrafikAB Storstockholms Lokaltrafik 0,0 54,6 54,9 55,0Waxholms Ångfartygs AB 0,0 0,1 0,1 0,1Färdtjänstnämnden 0,0 0,4 0,4 0,4Regionplane- och trafiknämnden 0,0 0,2 0,2 0,2Trafiken totalt 0,0 55,3 55,7 55,8

ÖvrigaLocum AB 4,0 5,0 5,0 5,0Landstingsfastigheter Stockholm 342,0 351,0 285,0 316,0Kulturnämnden 0,0 0,2 0,2 0,2Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,0 0,0Patientnämnden 0,0 0,1 0,1 0,1Medicarrier AB 0,0 0,3 0,3 0,3Landstingshuset Stockholm AB -24,0 -24,0 -24,0 -24,0Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0Koncernfinansiering 81,0 230,1 54,0 164,0Landstingsstyrelsen 0,0 -15,8 -16,0 -15,9Övriga totalt 406,0 549,9 307,6 448,7Totalt 460,0 817,7 579,6 725,0

Budget 2009

92 (110)

6.6 Investeringsbudget

Erfarenhetsmässigt tenderar alltid budgeterade investeringsvolymer att överskrida den volym som i realiteten kan genomföras under budgetåret. Detta får effekter på såväl upplåningsbehov som finansiella kostnader. Hänsyn till denna effekt har tagits i föreliggande budgetdokument.

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

TrafikenSL budgeterade o beslutade i styrelse 3 110 5 192 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631SL för ytterligare beredning 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224WÅAB 15 66 116 67 26 30 21Trafiken totalt 3 125 5 258 5 660 6 551 6 994 7 311 5 876

Byggnader totalt 798 1 159 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

Maskiner, inventarier och ITVårdHälso- och sjukvårdsnämnden 0 3 0 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 55 71 72 83 59 61 62Karolinska Universitetssjukhuset 304 336 343 350 357 364 371Sjukvården Salem Nykvarn Södert. 25 28 28 28 28 28 28Södersjukhuset AB 113 110 166 241 251 251 251Danderyds Sjukhus AB 62 81 87 68 70 71 71S:t Eriks Ögonsjukhus AB 10 9 9 9 9 9 9Folktandvården Stockholms Län AB 53 57 48 48 48 52 48Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 4 6 7 7 7 7 7Stockholm Care AB 0 0 0 0 0 0 0Vården totalt 626 701 760 834 829 843 847

ÖvrigaFärdtjänstnämnden 7 3 1 2 1 2 2Regionplane- och trafiknämnden 1 0 1 1 1 1 1Locum AB 2 1 2 2 2 2 2Kulturnämnden 1 0 0 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0 0 0 0Patientnämnden 1 0 0 0 0 0 0Medicarrier AB 2 3 3 3 3 3 3AB SLL:s Internfinans AB 0 0 0 0 0 0 0Landstingsstyrelsen 9 40 40 40 40 40 40Övriga totalt 23 48 46 48 48 48 48Maskiner och inventarier totalt 649 749 806 882 876 890 895

Ombyggn ext lokaler m m 35 30 30 30 30varav SLSO 15 15 15 15 15varav Folktandvården 20 15 15 15 15

Ny Karolinska Solna (NKS) 82 700 1 053 1 000 400 400 400Citybana (koncernfinansiering) 1) 415 233 240 247 254 262 630

Just beräknad investeringsvolym -1 436 -2 000 -2 000

TOTALT 5 069 8 099 8 067 8 617 8 808 10 751 9 446

1) Medel avser landstingets del i f inansieringen av Citybana enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).För mer information om beslutsläge se underliggande bilagor 9.4.1-9.4.4

Budget 2009

93 (110)

6.7 Resultaträkning - landstinget

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2009 09/08 2010 2011

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 5 762 5,9% 5 827 6 031Skatteintäkter 48 712 51 278 53 503 4,3% 54 901 57 249Summa intäk ter 54 078 56 722 59 265 4,5% 60 727 63 280

Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -56 800 3,8% -58 592 -60 966

Resultat före avskrivningar 2 377 2 026 2 465 2 136 2 314

Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071

Rörelseresultat 1 373 993 1 406 1 055 1 244

Finansiella intäkter 183 219 263 19,9% 360 361Finansiella kostnader -861 -755 -940 24,5% -926 -971Finansnetto -678 -535 -676 26,4% -566 -610

Årets resultat 695 458 729 490 634

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 5 762 5,9% 5 827 6 031Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -56 800 3,8% -58 592 -60 966Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071Verksamhetens nettokostnader -47 339 -50 285 -52 097 3,6% -53 845 -56 005

Budget 2009

94 (110)

6.8 Taxor och avgifter

Hälso- och sjukvård Öppenvård Barn och ungdom under 18 år

AvgiftBesök inom primärvård och öppen specialistvård. 0 krTelefonrecept. 0 krBesök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska 120 krBesök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006).

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök

Avgift Besök hos husläkare/distriktsläkare. 140 krBesök hos geriatriker. 140 krBesök hos specialistläkare. 300 krBesök på jourmottagning/närakut/lättakut. 140 krBesök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. 300 krBesök i dagvård (avgift per dag). 140 krFörsta besök hos geriatriker med remiss från husläkare. 0 krFörsta besök hos specialistläkare med remiss från husläkare (gäller endast planerade besök).

120 kr

Första besök hos specialist med remiss från specialist i allmänmedicin. 120 krBesök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad.

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling Avgift Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar). Gäller även första besöket.

70 kr

Första besök i sjukvårdande behandling hos: • arbetsterapeut • kurator • dietist • logoped • psykolog • sjukgymnast

140 kr

Budget 2009

95 (110)

Efterföljande besök hos ovanstående. 70 krBesök i dagvård (läkare medverkar ej). 140 krBesök på syncentral (gäller från första besöket). 70 krBesök hos distriktssköterska. 70 krBesök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska.

0 kr

Övriga avgifter

Avgift Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. 200 krBesök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept.

0 kr

Hembesök av läkare, extra avgift. 60 krBesök på BVC/MVC. 0 krRådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade.

0 kr0 kr

Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept.

80 kr

Besök i dagvård. 140 krMammografiscreening. 140 krGynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). 0 krPåminnelseavgift. 50 krExpeditionsavgift. 15 krEgenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel (Se LS 0704-0413 förslag att slopa detta)

140 kr 50 kr140 kr 50 kr 50 kr

Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter).

260 kr

Budget 2009

96 (110)

Slutenvård

Avgift

Barn och ungdom under 18 år. 0 krPersoner över 18 år (inkl. personer över 70 år). 80 krPersoner under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle.

40 kr

Högkostnadsskydd

Avgift

Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 krHögkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. 2 000 kr

Högkostnadsskydd för sjukvård. 900 kr

Avgift för uteblivet besök

AvgiftLäkarbesök, primärvård. 140 krLäkarbesök, specialist. 260 krSjukvårdande behandling (inkl syncentral). 70 krFörsta besök hos paramedicinare. 140 krHörselklinik och hjälpmedelscentral. 70 krBesök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 200 kr Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedels-rådgivning) uttas inte. OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns. Avgifter för intyg (HSN-taxan) Nivå Avgift utan moms kr Avgift med moms kr Korta intyg 250 313 Normala intyg 500 625 Långa intyg 750 938 Timtaxa 1000 1250 Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut. Besök hos läkare för

Budget 2009

97 (110)

ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr. Besökavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer.

Trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort 690 kr 420 krKontantkupong 20 kr 12 kr

Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort 750 kr 450 krBåtluffarkort (5-dagars) (per kort och år) 420 kr --Kontantbiljett i hamntrafik 40 kr 25 kr I övrigt delegeras beslut om taxor till styrelsen för Waxholms Ångfartyg AB. Förändringen av biljettpris och sortiment motsvarande 7 miljoner kronor i ökade intäkter är en förutsättning för att WÅAB:s resultat och en budget i balans. Färdtjänst Helt pris Övriga

Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa (max 30 km). 70 kr --Minimiavgift ”bil på gatan”. 50 kr --Högkostnadsskydd 690 kr 420 kr

6.9 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

Mkr

I Föremål för fullmäktiges beslut **1 Nyinvesteringar1.1 Tunnelbana19700 TB Nya rulltrappsinstallationer 165 165 105 6 21 6 6 6 1021041 SL Mötesplats 157 157 19 100 39 51 46 40 4021050 TB Kommersiell utv trafmilj 145 75 0 0 501.2 Pendeltåg29605 PT Utökad trafik 16 st X60 1 369 1 369 467 591 113 2282024 PT Ny depå Södertälje 592 740 155 217 218 992205 Nytt in- och utfartsspår Bro 40 45 0 5 401.3 Lokalbanor och spårvägar35210 RB Ombord-infosystem 30 25 0 25 2455103 Tvärbana Norr Solnagrenen-plan. 52 52 23 25 4055107 TvB SB Utbyggnad uppr. -plan. 30 30 22 15 6055113 TvB Norr Solna genomförande Nytt 4 500 0 0 460 1 210 1 420 1 030 38055360 TvB Norr Solna 27 A32 Nytt 621 0 0 200 0 50 150 24582095 Karossverkstad spårvagnar Nytt 29 0 0 10 1989120 Strat utbytesenh 27 A32 Nytt 50 0 0 501.4 Buss80010 Tankanläggningar etanolbussar * * 3 15 21 26 15 20 2082030 Värmeramper * * 14 5 5 5 5 5 582048 Biogas Charlottendal 60 60 1 20 20 2086901 Nya bussdepåer 268 268 1 38 55 177 466 232 5386902 Buss satellituppställning Upv 1) 103 452 0 1 0 0 2 50 2001.5 Trafikslagsgemensamt21026 Trygghetsprojektet 338 338 214 104 25 2068800 JustNu - Trafikinformation 110 56 30 35 9 668825 Dynamiska skyltar 111 111 3 31 37 5482019 Realtid 1) 169 234 124 10 47 1787300 Hyresgästanpassningar * * 152 6 23 33 33 33 3387305 Hyresgästanpassningar större * * 0 5 29 16 14 14 1488005 SL Access 623 638 305 219 114 8988009 Digitala skärmar 51 51 0 20 19

Prioriteringsordning/

Nytt objektBudget

2008Budget

2009Plan 2010

Plan 2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknad totalkostnad enl

ny plan

Ackumulerad förbrukning t o m

2007-12-31Plan 2012

Plan 2013

Budget 2009

99 (110)

2 Reinvesteringar2.1 Tunnelbana11103 TB Renov av stationsentréer * * 389 79 94 48 86 52 8512900 TB Spärrlinje * * 120 8 8 8 8 8 812901 TB Forcerad utb spärrlinje * * 0 10 10 10 10 1013503 TB Utbyte rulltrappor hissar * * 334 55 53 52 53 52 5319044 TB IP reinv Nytt 50 0 0 1 10 14 0 020200 TB Utb och kompl reservkraft * * 45 4 12 18 12 9 920302 TB Utbyte av elkraftanläggn * * 3 4 22 19 13 12 820410 TB Broar * * 10 3 4 14 14 25 1720601 TB Utbyte av strömskenevärme 483 483 440 15 34 1520604 TB växelvärme * * 2 4 14 14 14 14 1420615 TB Plattformar * * 0 1 13 1 23 2 5320625 TB Spårbyte (utom växlar) * * 25 28 29 32 37 31 7320630 TB Växelbyten * * 25 19 19 17 17 17 1720640 TB Tunnlar * * 0 1 1 11 12 20 1720711 TB Spåruppr depå HY Nytt 50 0 0 25 15 1020721 TB1 Utbyte depåställverk Nytt 30 0 0 10 10 1020815 TB Samlad upprustning Gup-Has 1) 537 755 0 8 115 62520820 TB Samlad upprustning Råc-Häs 396 396 0 0 2 8 58 32820825 TB Samlad upprustning Skb-Snk 487 487 0 0 8 20 7421008 TB Avbrfri kraft accessnät Nytt 25 0 0 2521012 TB Upprustning kanalisation * * 66 25 24 21 18 21 1821014 BYTE STRÖMSKENA TB1 (1950-52) 66 66 0 0 36 3021101 Utbyte servrar TLC1 100 100 0 0 70 3021105 TB1 Panoramatavla TLC1 25 25 0 0 15 1021305 Utbyte högtalare TB1-2 reinv 30 30 0 0 8 8 8 821810 TB IDTS reinvestering 1) 181 280 0 2 2 10 77 70 2021900 TB Utbyte likriktarstationer * * 149 25 46 31 39 38 3222105 TB Utbyte belysning i tunnlar * * 0 8 20 30 20 3022400 TB2 Nytt signalsystem 1 509 1 504 9 200 200 100 200 200 20022705 TB Tågradio reinv 110 110 0 0 55 3023600 TB Uppgradering frånskiljare * * 209 70 64 4623905 TB Verkstadsställv depåarbpl 28 28 0 14 14 1424300 TB 33 KV-kablar uppgradering * * 8 6 6 6 6 6 625110 TB Ersättning 187 st Cx 1) 2 550 2 650 0 2 2 4 783 83 35226210 C14/C15 Ombyggn motståndsenhet 25 39 0 17 15 17 526220 TB Föreb hjulplattor C20 70 35 0 35 16 16 026310 TB Upprustning C6 70 46 7 20 15 0 026814 C20 Utbyte förarhyttsdisplayer 50 55 0 8 2 28 2026815 C20 Permanent installerad AC 57 47 0 5 5 22 20

Budget 2009

100 (110)

2.2 Pendeltåg29101 PT Uppr stnbyggn och biljh * * 117 29 12 14 17 17 1729130 PT Plfanslutn Nynäsbanan Nytt 30 0 0 15 1529900 PT Spärrlinje * * 7 3 6 6 6 6 689331 PT Lyftarbplatser nya fordon Bro 55 55 0 0 20 3592200 DEPÅ ÄLVSJÖ O UPPST. SPÅR * * 36 5 10 10 10 10 52.3 Lokalbanor och spårvägar35300 RB Utbyte kontaktledning 65 65 12 9 20 736110 RB Samlad upprustning 1) 667 817 260 189 222 42 57 1339600 RB Upprustn komforthöjn fordon 94 122 0 30 20 50 502.4 Buss60200 Framkomlighetsåtgärder * * 25 14 14 16 16 17 1860220 Hållplatsåtgärder * * 3 50 6 6 6 6 662500 Ombyggn bytespunkter bussterm * * 89 12 13 12 52 25 2562502 Moderniering bytespunkter bussterm * * 6 50 25 25 25 25 2568505 Regnskydd reinvestering * * 0 10 10 10 10 10 1080601 Bygg tvättanl bussdepåer 78 78 23 28 25 16 380603 Renovering verkstäder bussdepå * * 14 13 12 11 11 11 1180611 Modernisering ps -lokaler buss * * 3 7 8 7 7 7 780612 Modernisering verkstäder buss * * 9 25 26 25 25 25 2583030 Trygghet kameror i buss reinv * * 0 0 1 14 1486900 Omstrukt innerstadsbussdepåer 856 856 55 218 336 234 436 408 10086903 Ny bussdepå Ekerö 188 208 0 1 2 5 100 100 087900 Utbyte vshinventarier bussdep * * 71 13 17 17 17 10 102.5 Trafikslagsgemensamt13800 Tillträdes- och skalskydd * * 87 8 13 12 9 12 1223310 Elektr låssystem teknikutr 1) 36 149 0 6 50 50 5024810 TB Optokabel reinv 25 25 0 0 2565103 Infartsparkeringar * * 23 10 15 15 15 15 1580700 Energi- och driftförb åtg SL * * 51 2 9 8 5 4 482017 Spårgående arbetsfordon 431 431 47 53 42 63 59 47 582034 Nätverk WAN reinv * * 2 0 1 1 1 38 185100 Infrastrukturplan fastigheter * * 28 2 210 215 3087310 Stambyte RB 30 28 40 0 18 20 10

Budget 2009

101 (110)

3 Myndighetskrav3.1 Tunnelbana12800 TB Inbyggnad av spärrkiosker 208 208 137 12 15 12 12 10 1014310 TB Brandgasavskiljn biljh-plf 60 60 0 10 10 10 10 10 1020635 TB Tillgänglighetsanpassning 300 300 21 40 42 16522200 TB Utrymningsbelysning tunnlar 43 43 24 6 18 382035 TB Tvätt- och klotterhall RI 96 94 2 79 70 53.2 Pendeltåg29711 PT ATC-utrustning 250 250 0 0 5 45 100 10082037 Älvsjödepån miljöåtgärder 96 110 65 30 4089304 Ombyggn för svarv Älvsjödepån 38 38 0 14 14 103.3 Buss13402 Tillgänglighet bussterminaler 147 147 64 37 10 1068900 Alkolås bussar 30 30 0 10 10 1080602 Uppförande nya tvättbyggnader 94 94 9 41 28 5 19 53.4 Trafikslagsgemensamt21043 TB PT Taktila ledstråk 145 145 13 41 14 14

4. Ospecificerade investeringsobjektNyinvesteringar 78 120 63 39 18 18Reinvesteringar 213 269 209 129 150 156Myndighetskrav 30 20 20 9 11 13Verksamhetsinvesteringar 37 25 20 20 25Erfarenhetsmässig justering -571 -525 -540 400 900

5. Biogasbussar för extern finansiering 380 210Summa investeringar I 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631

Budget 2009

102 (110)

II Objekt för ytterligare beredning ***1-3. Objekt blir föremål för framtida ställningstaganden i fullmäktige 1.1Tunnelbana20715 TB Omstruktur depå nya fordon Nytt 350 50 150 1501.2 Lokalbanor och spårvägar35115 RB Dubbelspår genomförande Nytt 970 120 300 300 25039305 RB Tillgänglighetsanp Nytt 450 50 200 200Summa 170 550 650 400 0

2. Objekt för beslut i särskild ordning2.1 Tunnelbana13103 TB Omskyltning 2008 Nytt 375 100 250 2520717 TB Omstruktur depå utökad trafik Nytt 800 0 5 45 200 15020910 TB Odp-Kas genomförande 1) Nytt 3 000 75 75 150 500 5002.2 Pendeltåg29120 PT Utgång Häggvik S Nytt 40 10 3029140 PT Utgång Vega Nytt 40 30 1082080 PT Nya depåanläggningar Nytt 786 33 76 338 33982092 PT Verkstadsarbpl Bro Nytt 175 50 100 252.3 Lokalbanor och spårvägar42110 LB Banupprustning Nytt 700 200 20043200 LB Depå nya fordon 220 2 1044300 NYA VAGNAR LB, 12ST. 315 32 1 1 11144315 LB Utbytesenheter A32 25 2554310 TvB SB Nya fordon 33 st 927 91 3 166 66754315 Strat utbytesenheter 33 A32 75 65 1055117 TvB SB genomförande 1) Nytt 3 635 940 838 937 779 1412.4 Buss86904 Bussdepåer åtg trafikupphandl 160 10 10 10 10 102.5 Trafikslagsgemensamt24920 IT spårburen trafik Nytt 62 2 20 402.6 Ospecificerade investeringsobjekt 5 25 2 4 11Summa 1 182 1 489 1 373 2 274 2 174

3. Objekt som inte är med i planeringsförutsättningarna3.1 Tunnelbana20713 TB Uppställningshall Norsborg Nytt 150 15 100 3520718 Omstruktur Slakthuset Åstorp Nytt 720 5 15 300 350 503.2 Trafikslagsgemensamt88153 SOL implementation Nytt 288 64 144 80

Summa 84 259 415 350 50

Summa investeringar II 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224

* Uppgiften om totalkostnad är ej relevant. Ständigt pågående projekt*' Erforderliga underlag föreligger för nya objekt i denna grupp*** Erforderliga underlag för beslut om genomförandet saknas1) Förändringar i totalkostnad utreds för närvarande

Budget 2009

103 (110)

6.10 Investeringsplan 2009-2013 för Waxholms Ångsfartygs AB

Mkr

Specificerade investeringsobjektNyinvesteringarFartyg 1* 45 71 0 23 60 0 0 0 0Fartyg 2* 45 71 0 23 28 32 0 0 0Fartyg 3 60 0 0 0 0 0 0 0 0Fartyg 4 48 0 0 0 0 0 0 0 0

Ospecificerade investeringsobjekt 20 28 35 26 30 21

Summa investeringsutgifter 66 116 67 26 30 21

* Förändringen i totalkostnad förklaras av överhettningen i varvsbranschen. Den nya totalkostnaden är föremål för fullmäktiges beslut.

Plan 2012

Plan 2013

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknad totalkostnad enl

ny plan

Ackumulerad förbrukning tom

2007-12-31Budget

2008Budget

2009Plan 2010

Plan 2011

Budget 2009

104 (110)

6.11 Investeringsplan 2009-2013 Byggnadsinvesteringar

Mkr

I Landstingsfastigheter Stockholm1 Pågående objektHS-kraftförsörjning lågspänning 170 160 12 79 58 10HS-nytt parkeringshus 115 115 1 7 97 10HS-utbyte av styrsystem för klimantanläggn 113 113 2 11 22 20 59KS-temp parkeringsdäck Karolinska vägen 103 102 1 19 82HS-stambyte resterande delar hus K4 och B4 25 25 14 10 1SÖS-Energieffektivisering 2007-2008 21 21 7 15SÖS-Fasadrenovering 110 110 9 26 40 40 19SÖS-Uppgradering av brandlarmssystem 20 20 6 6 8 3DS 00238 Sprinkler och brandskyddsåtg 38 74 74 6 13 26 30Rosenlunds sjh 05409 Brandskyddsåtg by 09 43 43 25 15HS-RP Ny rättspsykiatrisk anläggn Huddinge 762 762 18 59 197 343 144HS K87-89 ombyggnad för transplantation 25 34 1 10 21Ospecificerade objekt < 20 mkr 755 233 18 0 0 0Summa pågående objekt 1 025 785 471 222 0 3

2 Nya objekt2.1 Stockholmsläns sjukvårdsområdeOspecificerade objekt < 20 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag SLSO 0 0 0 0 0 0

2.2 Karolinska UniversitetssjukhusetNeonatalen Huddinge 55Rörpost Huddinge 69Geriatrik Huddinge (2 vårdavd /år) 35Endokrin Huddinge (2 vårdavd /år) 35Ospecificerade objekt < 20 mkr 44Summa förslag Karolinska 0 237 0 0 0 0

Plan 2010

Plan 2011

Plan 2012

Plan 2013

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknad totalkostnad enl ny plan

Ackumulerad förbrukning t o m

2007-12-31Prognos

2008Budget

2009

Budget 2009

105 (110)

2.3 Sjukvården Salem Nykvarn SödertäljeOperationsavdelning ** 70 10 30 30Akutmottagning 37 37Ospecificerade objekt < 20 mkr 1 30 26 25 25 25Summa förslag SNS 107 1 77 56 55 25 25

2.4 Södersjukhuset ABSÖS nybyggnad operation, akut, förlossning ** 2 151 3 5 50 465 465 465Internmedicin 72 50 20Vårdhotell 52 1 25 25Renovering vårdavdelningar 150 30 30 30 30 30Forskningscentrum by 48 30 3 15 12Utökad mottagning by 52 30 3 15 12Ny Ögonmottagning 20 10 10Ospecificerade objekt 41 6 4 5 25Summa förslag Södersjukhuset 2 546 3 7 120 170 554 495 495

2.5 Danderyds Sjukhus ABBehandlingsbyggnad 140 1 1 3 15 40 40 40Akutbyggnad ** 1 300 1 600 10 1 10 382 382 382 382Ospecificerade objekt < 20 mkr 53 66 45 32 26 17Summa förslag Danderyds sjh 55 79 442 454 448 439

2.6 S:t Eriks Ögonsjukhus ABOspecificerade objekt < 20 mkr 15 6 6 6 6Summa förslag S:t Eriks sjh 0 15 6 6 6 6

2.7 Folktandvården Stockholms Län ABEastmaninstitutet 70 70Summa förslag Folktandvården 0 0 70 70 0 0

Budget 2009

106 (110)

2.8 Landstingsfastigheter StockholmLöwenströmska sjh By 02 Brandprojekt 40 3 19 38HS-omdaning av entrétorg 31 1 3 10 17SÖS Upprustn o ombyggnad av by 1339 * 275 3 2 5 100 100 65SÖS Uppgradering av brandskyddet 113 5 20 34 54DS-Reservkraft och ny Kraftmätning 278 9 30 105 134DS Teknisk upprustning vid ombyggn by 14 59 31 28DS-By 38-42 Stambyte 28 3 13 13DS- Modernisering styr o övervakning etapp II 27 4 15 8DS Centrala delen Uppgradering Brandskydd 35 4 20 11DS-by 38-42 Ombygg ventilation 45 3 20 15 7DS- Miljösanering 24 3 8 5 4 4Södertälje sjh, Reservkraft 30 2 10 18Södertälje sjh, Heltäckande brandlarm 26 2 12 12S:t Görans sjh, Brandlarm heltäckande 27 3 12 12S:t Göran-Uppgradering av reservkraft 200 10 95 95S.t Görans sjh - by 30, ny o ombyg akuten * 300 10 30 130 130S:t Görans-by 90 Ombyggn. 20 3 10 7Jakobsberg, Byte av VA stammar 25 5 10 10Löwenströmska sjh Teknisk upprustn by 01* 450 1 15 30 135 150 119Norrtull, Stambyten 20 10 10Löwenströmska sjh, Ny reservkraft 26 10 15EPC-När 70 10 40 20Rosenlundssjukhus Stambyte 40 40Renovering fasader 20 5 10 5Ombyggnad entrétorg 25 3 22Nacka sjukhus - Bjälklag huvudentré 40 5 31Nacka Närsjh Styr o övervakningsanläggn 24 10 12Nacka sjh, stambyten 34 18 16Handens sjh, Stambyten 25 3 12 10Dalens sjh, Stambyte 33 10 13 10Sabb sjh by 07 anp Carema, produktion 50 5 10 35Bromma sjh, hg anpassning nyuthyrning 40 1 5 15 20Sollentuna sjh, bygg av oprations avd 35 10 25Anpassningar Psykoterapi institutet 22 22Anp. Äldreboende 80 5 10 30 35Sabbatsberg, Eastman Omb 3 kliniker 20 10 10Bromma sjh, byggn. 47 hg anp. 1700kvm 20 5 10 5Rosenlunds sjh, HG anp. by 09 plan 11 20 2 18

Budget 2009

107 (110)

NKS relaterade projektKS - Ombyggnad för H4/H5 för NKS 220 1 100 119Ospec objekt < 20 mkr 78 14 4 18 170 425Summa förslag LFS 106 397 693 893 884 648

Summa nya objekt 169 925 1 437 2 032 1 858 1 613

SUMMA BYGGNADSINVESTERINGAR 1 194 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

II NKSFörberedande markarbeten 828 414 414NKS-projektet konsulttjänster 2 046 260 586 400 400 400Evakueringar, provisorier 155 155Evakueringslokaler för bostäder 100 10Åtgärder försörjningsnät 94 94Fastighetsförvärv Bostadshus 90 90Markförvärv 30 30SUMMA INVESTERINGAR NKS 0 1 053 1 000 400 400 400

* Objekt som bereds för närvarande inför beslut i fullmäktige, dvs ej genomförande beslut i budget 2009. Uppgifter om totalkostnad är preliminära.** Objekten är föremål för särskild utredning inom ramen för Operationssalutredningen med anledning av landstingsstyrelsens uppdrag angående programarbeten.

Budget 2009

108 (110)

6.12 Investeringsplan 2009-2013 Maskiner, inventarier och IT

Mkr Budget Budget Plan Plan Plan Plan2008 2009 2010 2011 2012 2013

VårdHälso- o sjukvårdsnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag HSN 0 0 0 0 0 0

Stockholmsläns sjukvårdsområdeSäkerhet ny Rättspsykiatrisk byggn 15 25Ospecificerade objekt 41 37 38 39 40 41Ospecificerade objekt IT 15 20 20 20 21 21Summa förslag SLSO 56 72 83 59 61 62

Karolinska UniversitetssjukhusetAccelerator Solna 25Strålkniv 38Utbyte av föråldrad kommunikationshårdvara 19MR-kamera 1,5 T 15Elfyslab, Hjärtkliniken 17DT-lab, Barnröntgen 10Automationsutrustningar, Lab 50Dehydrerings -och inbäddningsapparat, Lab 10Utbyte av föråldrad kommunikationshårdvara 36Utökad kapacitet kommunikationshårdvara 22Utbyte av simulatorer i Solna och SÖS, Onkologen 24PET-CT, sjukhusfysik 25Elfyslab, Hjärtkliniken 30Ospecificerade objekt < 10 mkr 229 143 357 364 371Summa förslag Karolinska 0 343 350 357 364 371

Sjukvården Salen Nykvarn Södert.Ospecificerade objekt < 10 mkr 28 28 28 28 28 28Summa förslag SNS 28 28 28 28 28 28

Budget 2009

109 (110)

Södersjukhuset ABAnestesiarbetsstationer 12Mammo, arbetsstationer och reinvestering 10Uppgradering, MR 25Datortomografer, 2 st 15Angio 36Ulj, 5 st 10Byggnad 70, nya Op-huset 6 81 81 81 81Ospecificerade objekt < 10 mkr Summa objekt prioritet 1 118 119 155 140 165 Summa objekt prioritet 2 5 5 5 5 5 Summa objekt prioritet 3Summa förslag Södersjukhuset 0 166 241 251 251 251

Danderyds Sjukhus ABMR kamera 20Ospecificerade objekt < 10 mkr 65 67 68 70 71 71Summa förslag Danderyds sjh 65 87 68 70 71 71

S:t Eriks Ögonsjukhus ABOspecificerade objekt < 10 mkr 9 9 9 9 9 9Summa förslag S:t Eriks sjh 9 9 9 9 9 9

Folktandvården Stockholms Län ABOspecificerade objekt < 10 mkr 42 48 48 48 52 48Summa förslag Folktandvården 42 48 48 48 52 48

Ambulanssjukvården i Storsthlm ABOspecifierade objekt < 10 mkr 6 7 7 7 7 7Summa förslag Ambulansjukvården 6 7 7 7 7 7

Stockholm Care AB Ospecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag Stockholm Care 0 0 0 0 0 0

Summa investeringar vården 206 760 834 829 843 847

Budget 2009

110 (110)

Övriga

FärdtjänstnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 3 1 2 1 2 2Summa förslag Färdtjänstnämnden 3 1 2 1 2 2

Regionplane- och trafiknämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 1 1 1 1 1 1Summa förslag RTN 1 1 1 1 1 1

Locum ABOspecificerade objekt < 10 mkr 2 2 2 2 2Summa förslag Locum AB 0 2 2 2 2 2

KulturnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag Kulturnämnden 0 0 0 0 0 0

LandstingsrevisorernaOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag Landst revisorerna 0 0 0 0 0 0

PatientnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag Patientnämnden 0 0 0 0 0 0

Medicarrier ABOspecificerade objekt < 10 mkr 3 3 3 3 3 3Summa förslag Medicarrier 3 3 3 3 3 3

AB SLL:s Internfinans ABOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag Internfinans 0 0 0 0 0 0

KoncernfinansieringOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag Koncernfinansiering 0 0 0 0 0 0

LandstingsstyrelsenOspecificerade objekt < 10 mkr 40 40 40 40 40Summa förslag Landstingsstyrelsen 0 40 40 40 40 40

Summa investeringar övriga 6 46 48 48 48 48

SUMMA INVESTERINGAR 213 806 882 876 890 895

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 2 Minnesanteckningar från Centrala samverkansgruppen (CSG) den 27 oktober 2008 Alliansens förslag till budget 2009 Alliansens förslag till budget 2009 var tidigare utsänt till de fackliga organisationerna. Catharina Elmsäter Svärd (m) och Maria Wallhager (fp) informerade om innehållet i budgetförslaget samt besvarade frågor från de fackliga organisationerna. Arbetsgivaren inbjöd de fackliga representanterna att inkomma med skrift-liga synpunkter över budgetförslaget senast den 3 november. Fackens yttranden kommer att delges landstingsstyrelsen vid behandling av budget-förslaget den 4 november. Synpunkter från de fackliga organisationerna bifogas minnesanteckningarna. Bilagor a) Synpunkter från Vårdförbundet b) Synpunkter från Kommunal c) Synpunkter från SACO

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 2:1 Synpunkter från Vårdförbundet Begreppet ”modern arbetsgivare” måste beskrivas och ges en innebörd. Alla verksamheter inom SLL ska arbeta med ett systematiskt förbättrings-arbete som utgår från ett processorienterat synsätt, är det viktigt för koncerntänket att det sker på samma sätt i alla verksamheter bör det ske en övergripande uppföljning. ”en sjuksköterska i Stockholm idag får ut motsvarande en extra månadslön per år jämfört med 2006”. Bakgrundsfakta efterfrågades på CSG, det enda som kom fram var jobbskatteavdraget och skattelättnader. För en sjuksköterska som tjänar 27 000:- är skattelättnaden 5,5 % enligt Finansdepartementets hemsida, vilket innebär att skattelättnaderna i länets kommuner och lands-tinget varit större än vad vi är medvetna om. Av skrivningen kan man dessutom förledas att tro att det enbart eller särskilt gäller sjuksköterskor, vilket inte är fallet. När det gäller Vårdval Stockholm har vi noterat flera påståenden som ej är verifierbara exempelvis under 2.7 ”Ökad mångfald ger positiva effekter i form av tydligare organisation, mål och ledarskap”. Sidan 30 över diagrammet – ”Vårdval har visat sig vara ett bra medel för att ge pat. en bättre vård”. Sidan 30 ”Vårdval har visat sig vara ett bra medel för att ge patienterna en bättre vård”, det saknas en utvärdering av kvalitén vilket vi anser är viktig för att kunna verifiera påståendet. Vårdförbundet anser att arbetet med att planera och kompetensväxla bör starta genast, det tar tid att utbilda och inskola medarbetare. För bl.a. disputerad personal kan verksamheterna t.ex. införa s.k. karriärs-trappor - vad betyder det ge gärna exempel! ”De uppdragsutbildningar som idag bedrivs för att specialistutbilda sjuksköterskor inom IVA- anestesi- och operation ska fortgå då landstinget har brist inom dessa specialiteter. Även arbetssituationen för dessa (högspecialiserade) yrkeskategorier måste ses över, eftersom det är viktigt att de får rätt ansvar och rätt arbetsuppgifter efter avslutad utbildning.” Det är viktigt att premiera all personal som genomgår både specialist- och funktionsutbildningar, inte enbart där det finns en brist idag. Flera externa vårdgivare har haft stor framgång genom att arbeta med volontärer inom vården – det enda exempel som angivits är Röda

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Korsvärdinnorna på de stora sjukhusen, de flesta av dessa är icke externa! Finns det några andra exempel? Det återkommer på flera ställen att det ska utvecklas en tydlig funktion som har i uppdrag att hantera ägarstyrningen, innebär detta en utökning av administration inom LSF? Ett nytt syfte framkommer ”vårdval Stockholm har införts med syftet att öka allmänhetens förtroende för närsjukvården” Vi tycker att det är särskilt viktigt att finna en kunskapskultur i vården, så att inte bara den medicinska utvecklingen tas tillvara, vården är en mångfacetterad verksamhet med många kunskapsområden. På sidan 87 anges prognososäkerhet till 0, på fråga svarade man att prognososäkerheten inte är 0 men man vill inte redovisa någon siffra, vilket vi tycker är anmärkningsvärt.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 2:2 Synpunkter från Kommunal Kommunal har tagit del av Alliansens budget för 2009 med planår 2010-2011 och vill lämna följande synpunkter till budgeten. Kommunal kan konstatera att Vårdval Stockholm och det ersättningssystem som tillämpas idag innebär en förlust för våra yrkesgrupper. De arbetsuppgifter som tidigare utförts av kommunalare ersätts inte fullt ut om de inte utförs av andra arbetsgrupper vilket innebär att våra yrkesgrupper försvinner från primärvården. Om detta är en önskad utveckling bör en diskussion om vilka yrkesgrupper som är önskvärda inom primärvården tas öppet och inte genom ekonomiska beslut. I detta sammanhang vill Kommunal också påpeka vikten av att ta tillvara de kunskaper som finns inom organisationen och möjligheten till kompetens-höjning inom den egna yrkesrollen. De tankar som förts fram rörande vård college känns mycket intressanta och i en sådan verksamhet skulle kompetenshöjande utbildning, exempelvis inom den medicinsk tekniska utvecklingen, väl motivera sin plats. Även inom psykiatrin konverteras våra yrkesgrupper inom vissa verksam-heter. Även här efterlyser Kommunal en samlad diskussion om önskad kompetensnivå. Kommunal känner en viss oro för vad den ökade satsningen på volontär-arbete kommer att innebära och efterlyser klargöranden för vad detta kommer att innebära för våra medlemsgrupper. För övrigt hänvisar vi till de synpunkter som de fackliga organisationerna lämnade till PM – Underlag för arbetet med budget- CSG den 7 oktober.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 2:3 Synpunkter från SACO Kommentarer till Alliansens budget 2009. Vi ser positivt på att texten om medarbetarna i förslaget är mer omfattande än tidigare år eftersom medarbetarna är centrala i utförandet av landstingets tjänster. Bra att prioriterade områden finns tydligt beskrivna. Det är en förutsättning för att de lokala verksamheterna skall kunna styra och planera. Intressant och viktigt att det hälsofrämjande arbetet har lyfts fram som ett prioriterat område. Vi saknar en beskrivning av det viktiga arbetet med att behålla personal inom landstinget som en del i kompetensförsörjningen. Ett arbete som är nödvändigt dels för att mildra effekterna av pensionsavgångar och dels en högre konkurrens om kompetent arbetskraft som resultat av att ökad mångfald arbetsgivare inom ex. vården. Det handlar bl.a om inventering av kompetens, individuella kompetens-utvecklingsplaner och kompetensutveckling för samtliga anställda. Saco har sedan länge framfört önskemål om att reglera kompetensutveckling med hjälp av avtal som struktur. Även kompetensöverföring är en metod att säkra rätt kompetens i verksam-heten och som vi anser bör användas systematiskt. Vi håller med om vikten av att kunna mäta effekter av åtgärder och insatser. Generellt finns det en mängd vackra skrivningar och målsättningar som tyvärr inte har kompletterats med konkreta mål vilket gör det omöjligt att utvärdera måluppfyllelsen (undantag sjukfrånvaron). Detta ser vi som ett utvecklingsarbete som vi gärna deltar i. Ett konkret exempel är att definiera parametrar eller mål som kan belysa innebörden av ord som ”attraktiv arbetsgivare” i termer nu-läge för landstinget och vart vill man nå (målet). Regionplane- och trafiknämnden Saco ser med oro på budgetförslaget för Regionplane och trafiknämnden. Dess kontor RTK är redan idag mycket hårt belastat med arbetet att med kort tidplan slutföra arbetet med den Regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Budgeten innebär i reala resurser en betydande besparing och begränsade resurser som kommer att leda till ytterligare ökad arbets-belastning med betydande risker för arbetsresultatet och för den psyko-sociala hälsan på kontoret.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

I budgetförslaget anges att SL:s ansvar för kollektivtrafikplaneringen ska tydliggöras samt att ansvaret för den övergripande trafikplaneringen inom landstinget ska överföras till SL. Trafikplaneringen är en integrerad och mycket väsentlig del av den regionala utvecklingsplaneringen. RTKs insatser inom trafikplaneringen är redan idag till allra största del knutna till och starkt integrerade med regionplaneringsuppgiften. Saco anser det vara ytterst olämpligt att sära på ansvaret för den övergripande trafikplaneringen och regionplaneringen. Med en eventuell försvagning av kompetensen för trafikplanering på RTK följer per automatik en betydande försvagning av förutsättningarna att bedriva en sammanhållen regional utvecklingsplaner-ing.

Bilaga 3 SOCIALDEMOKRATERNA FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (5)

2008-11-04

LS 0805-0479, 0709-0936, 0802-0153, 0802-0155, 0803-0258, 0803-0261, 0803-0266

Landstingsstyrelsen Förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2009 och planåren 2010-2011 samt investeringsbudget för 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010-2013 samt behandling av motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbi-delser, motion 2008:1 om biljettinlösen, motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder, motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik, motion 2008:7 om att landstinget bör utreda konsekvenserna för verksamheten och ekonomin om Förbifart Stockholm byggs, motion 2008:10 om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa socialdemokraternas förslag till budget för Stockholms läns landsting för år 2009 samt plan för åren 2010-2011 att fastställa resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2009 och planer för åren 2010-2011 att fastställa investeringsbudgeten för år 2009 samt plan för åren 2010-2011 att fastställa landstingsskatten för år 2009 till 12,27 kronor per skattekrona att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2009 enligt socialdemo-kraternas förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag att fastställa taxor och avgifter för år 2009 enligt socialdemokraternas förslag att styrelsen för Folktandvården AB medges göra en justering av prislistan för vuxe tandvård med en genomsnittlig höjning om 2,5 procent år 2009 att styrelsen för Waxholms Ångfartyg AB medges justera priser och avgifter i trafi-ken motsvarande en intäktsökning med sju miljoner kronor för 2009

Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 2

SOCIALDEMOKRATERNA 2007-11-04 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och akutsjukhusen att ingå tvååriga fler-årsavtal att förlänga projektet om införande av handlingsprogrammet om våld mot kvinnor i två år att den miljörelaterade ersättningen inom sjukvården ska vara 0,5 procent av den totala ersättningen att fastställa landstingets anslag för FOUU till 1358 miljoner kronor för 2009 att fördjupa samarbetet med Landstinget Sörmland med sikte på målet om att ansöka hos regeringen om att bilda en gemensam region att uppvakta regeringen om att landstinget snarast bör överta ansvaret för regionala utvecklingsfrågor från länsstyrelsen att uppvakta regeringen om att intäkterna av trängselskatter till stor del ska gå till förbättringar av kollektivtrafiken att godkänna att SL påbörjar utbyggnaden av Tvärbana Norr till Solna, dock under förutsättning att avtal finns med berörda kommuner om en betydande tilläggsfinansi-ering samt att staten godkänt att projektstarten inte äventyrar möjligheten till statlig medfinansiering att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillsammans med SL förhandla med regeringen och Banverket om statlig medfinansiering med cirka hälften av de statsbidragsberät-tigade kostnaderna för Tvärbana Norr till Solna att godkänna genomförande av utbyggnad av dubbelspår på delar av Roslagsbanan inom den totala investeringsramen för 2009 att Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg läggs in i AB SLs investeringspla-nering för ytterligare beredning med planerad byggstart år 2013 att godkänna beställning och förberedelsearbeten av Banverket vid Odenplans tun-nelbanestation för att möjliggöra en utbyggnad av tunnelbanan till Nya Karolinska sjukhuset inom den totala investeringsramen för 2009 att återinföra enhetstaxa för enkelbiljetter i SL-trafiken att bevara den enhetliga taxan på SLs periodkort att fastställa priset på SLs 30-dagars kort till 650 kr per månad att uppdra till SL att snarast införa trafik med pendeltåg i full längd till Nynäshamn

Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 3

SOCIALDEMOKRATERNA 2007-11-04 att uppdra till AB SL att utreda en nedsättning av bötesbeloppet vid fuskåkandet mot tecknande av ett långsiktigt abonnemang på SL-kort att uppdra till Färdtjänstnämnden att avskaffa tremilsgränsen och därmed införa en-hetstaxa utan zoner i Färdtjänsten att uppdra till Färdtjänstnämnden att utöka resetilldelningen för färdtjänstresenärer med de allra största behoven att inrätta en fristående kundombudsman för färdtjänstresenärerna att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att utarbeta förslag till nytt ersättnings-system för vårdval i närsjukvården baserat på vårdtyngd och socioekonomiska indi-katorer

att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att återöppna de nedlagda familjecentra-lerna i Fittja, Alby och Hallunda att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att ta initiativ för att återöppna äldre-vårdcentralerna i Solna och Hökarängen att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att ta initiativ för att återöppna näraku-terna i Jakobsberg, Farsta, Bromma och på Södermalm

att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta en helt ny närakut i Sigtuna att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att utarbeta auktorisationskrav för för-lossningsvården som innefattar Första-natten-garanti för den andra föräldern att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta en ny närakut för barn i södra länsdelen att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta ytterligare ett mobilt team vid BUPs akutmottagning att uppdra till landstingsstyrelsen att uppvakta regeringen om vikten av att Sverige som ordförandeland i EU driver frågan om antibiotikaresistens. att privatfinansiering vid de landstingsägda sjukhusen inte är tillåtet att de landstingsägda sjukhusen inte har rätt att upplåta lokaler till privatfinansierad vårdverksamhet. att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att utarbeta en handlingsplan för att öka etableringen av specialistläkare knutna till Närsjukvårdscentra, särskilt till de geogra-fiska områden som idag har låg grad av etablering av specialistläkare

Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 4

SOCIALDEMOKRATERNA 2007-11-04 att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att genomföra en oberoende utvärdering av folkhälsoeffekterna av Vårdval Stockholm att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att på projektbasis införa befattningar som socialläkare att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att införa rätt till personliga coacher för varje ung människa upp till 30 år med psykisk sjukdom/funktionshinder. att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att tillsammans med Stockholms stad bygga ett nytt centrum för hemlösa vid Södersjukhuset att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att förbereda införande av sprutbytes-program på ett antal platser i länet att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att göra en extra satsning på kognitivt stöd för habiliteringens målgrupper att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att starta dialysenheter i Norrtälje, Sö-dertälje och Nynäshamn under 2009-2010 att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att som ett resultat av läkemedels-genomgångar genomföra en utvärdering av antalet omprövningar av äldre patienters ordination och dos av läkemedel att uppdra åt Landstingsfastigheter Stockholm/Locum AB att under 2009 ta fram en förstudie gällande utveckling av Konserthuset, förslag på finansiering samt konse-kvenser för driftkostnaderna att i övrigt uppdra åt förvaltningar och bolag att i sin helhet beakta de direktiv och uppdrag som anges i socialdemokraternas förslag till budget för 2009 att uppdra till nämnder och bolag att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljöbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppfölj-ning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget att uppdra åt utskott/nämnder/bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet socialdemokraternas förslag till budget för 2009 att nämnder och styrelser senast den 23 januari 2009 överlämnar behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens för-valtning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag

Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 5

SOCIALDEMOKRATERNA 2007-11-04 att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingsfullmäktige senast vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2009 att bifalla motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbindelser att bifalla motion 2008:1 om biljettinlösen att bifalla motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder att avslå motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik att avslå motion 2008:7 om Förbifart Stockholm byggs att anse motion 2008:10 besvarad i enlighet med socialdemokraternas och vänsterns reservation i styrelsen för AB SL att uppdra till landstingsstyrelsen att utreda ett infogande av AB SL och dess dotter-bolag i ägarbolaget Landstingshuset i Stockholm AB att uppdra till landstingsstyrelsen att utreda vilka åtgärder i övrigt som bör vidtas av ägaren för att skapa en ökad koppling mellan den regionala utvecklingsplanen och den operativa och strategiska planeringen inom AB SL dels - under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut - för egen del besluta att uppdra åt landstingsstyrelsens förvaltning att utarbeta anvisningar för arbetet med slutlig budget 2007.

Budget 2009 Med fokus på patienten och resenären

Budget 2009

2 (77)

1 Sammanfattning

• Höj landstingsskatten med 17 öre och återgå till 2006 års nivå. Det innebär över 700 miljoner kronor i ökade resurser till vården och kollektivtrafiken.

• Upprätta budgeten i balans med ett överskott på 659 miljoner kronor så att alla finansiella mål uppfylls.

• Gör en framtidsinvestering i forskning och medicinsk/medicinteknisk innovation. Öka FoUU-medlen med 70 miljoner kronor 2009, 140 miljoner kronor 2010 och 210 miljoner kronor 2011.

• Ta initiativ till ett gemensamt innovationsbolag ägt av landstinget, Karolinska Institutet och läkemedels- och den medicintekniska industrin.

• Ge SL ett sammanlagt tillskott på drygt 850 miljoner kronor 2009. Det är 50 miljoner kronor mer än förslaget från moderaterna och deras stödpartier. Ägarbidraget från landstinget ökar med 530 miljoner kronor.

• Inför enhetstaxa utan zoner i SL-trafiken och sänk priset på 30-dagarskortet till 650 kronor.

• Under förutsättning av statlig medfinansiering startar bygget av Tvärbanan till Solna, tunnelbana till Nya Karolinska Sjukhuset och Saltsjöbanan/Tvärbana Ost.

• Socialdemokraterna lägger in en ny spårväg i SLs investeringsplanering, Spårväg Syd, mellan Älvsjö och Flemingsberg med byggstart 2013.

• Landstinget ska uppvakta staten om att intäkterna av trängselskatten ska gå till kollektivtrafiken.

• Öka punktligheten i pendeltågstrafiken genom en snar utbyggnad av dubbelspår i Södertälje och bangårdsombyggnader norr om Märsta

• Inför omedelbart tåg i full längd till Nynäshamn

• Bekämpa fusket i SL-trafiken med en biljettkontroll i egen regi och inför nedsättning av bötesbeloppet vid fuskåkande med motprestationen av ett långsiktigt abonnemang på SL-kort.

• Ställ hårdare krav på Stockholm stad och andra kommuner att lösa de akuta framkomlighetsproblemen för bussar.

• Färdtjänstresenärerna får en fristående kundombudsman.

• Inför Enhetstaxa införs också i Färdtjänsten – bort med tremilsgränsen.

• Ge fler färdtjänstresor till dem med de allra största behoven.

Budget 2009

3 (77)

• Öka landstingsbidraget till Hälso- och sjukvårdsnämnden med 2 miljarder

kronor 2009. Det är över 400 miljoner kronor mer till sjukvården jämfört med förslaget från moderaterna och deras stödpartier.

• Sätt in kraftiga insatser mot den explosionsartade ökningen av vårdköerna. Effektivare resursanvändning genom en systematisk genomgång av samtliga vårdområden, samarbete med andra landsting och försök med prestationsrelaterade löner och bonussystem.

• Kraven på ökad effektivitet kombineras med 180 miljoner kronor mer till sjukhusen och vårdgarantin jämfört med moderaterna och deras stödpartier.

• Stäng VIP-ingången för privata försäkringspatienter på landstingets sjukhus.

• Investera 100 miljoner kronor extra i närsjukvården.

• Inför rättvist vårdval – ta hänsyn till vårdtyngd och socioekonomiska indikatorer.

• Reparera moderaternas missgrepp. Öppna de nedlagda familjecentralerna i Fittja, Alby och Hallunda igen, liksom äldrevårdcentralerna i Solna och Hökarängen och närakuterna i Jakobsberg, Farsta, Bromma och Södermalm.

• Öppna helt ny närakut i Sigtuna.

• Gör fler specialister tillgängliga i närsjukvården.

• Inför befattningar som socialläkare och utöka folkhälsoanslaget.

• Utveckla patienternas rätt i vården, bland annat genom att alla patienter med svåra diagnoser garnteras rätten till en vårdlots.

• Öppna dialysmottagningar i Norrtälje, Södertälje och Nynäshamn.

• Inför helt avgiftsfri barnsjukvård.

• Inför en ny närakut för barn i södra länsdelen.

• Inför första-natten-garanti för pappor och medmammor på BB.

• Inför personliga coacher för varje ung människa upp till 30 år med psykisk sjukdom/funktionshinder

• Inför sprutbytesprogram för narkomaner.

• Bygg nytt centrum för hemlösa på Södersjukhusets tomt.

• Investera 17 miljoner kronor i ökad uppdragsutbildning för att åtgärda bristen på specialistsjuksköterskor.

• Investera i ett produktionscentrum för film i Stockholm-Mälarregionen.

Budget 2009

4 (77)

Innehåll

Sammanfattning...................................................................................................2

Starkare utvecklingskraft ..................................................................................6 Övergripande mål för landstingskoncernen......................................................... 6 Budget för framtidstro i den ekonomiska krisen ................................................ 6 Resultatbudget och finansiella mål ...................................................................... 7 Balansbudget ....................................................................................................... 9 Finansieringsbudget............................................................................................. 9 Investeringsbudget............................................................................................. 10 Landstingsbidrag/tillskott ................................................................................. 11 Investera i forskning och utvecklingskraft......................................................... 11 Rusta upp personalpolitiken .............................................................................. 13 Bilda ny större region ........................................................................................ 15 Aktiv regional utveckling .................................................................................. 15 Miljö .................................................................................................................. 16 Jämställdhet ....................................................................................................... 17

Hälso- och sjukvården .....................................................................................18 Den samlade hälso- och sjukvården .................................................................. 18 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ............................................................... 18 Rekordlånga vårdköer.......................................................................... 19 Orättvisan slår rot inom vården ........................................................... 19 Rikemansrätt eller allemansrätt i vården?............................................ 20 Verklig mångfald kräver offentligt drivna alternativ........................... 20 Vård i tid istället för moderaternas köer .............................................. 21 Rättvist vårdval i en närsjukvård med ett bredare utbud ..................... 21 Befria den specialiserade vården från de växande köerna ................... 22 Ambulansverksamhet och prehospital vård ......................................... 23 Ökad patientmakt och volontärer i vården........................................... 24 Tillgänglighet för alla .......................................................................... 25 Investera i folkhälsa ............................................................................ 25 Alla barn har rätt till den bästa vården................................................. 26 Högre kvalitet för alla i förlossningsvården ....................................... 28 Reparera sjukvården för de äldre ......................................................... 29 Bryt tabut kring psykisk hälsa ............................................................. 30 Beroende- och missbruksvården.......................................................... 31 Varför glöms habiliteringen bort?........................................................ 32 Tandläkarbesök räcker inte.................................................................. 33 Läkemedel – både glädje och bekymmer ............................................ 33 Rehabilitera mera! ............................................................................... 35 Jämlik och jämställd sjukvård ............................................................. 35 Effektiv, säker och solidarisk hälso- och sjukvård .............................. 36 Tiohundranämnden ............................................................................................ 37 Styrningen av sjukvårdens producentorganisation ............................................ 37 Ökad produktivitet genom prestationslön............................................ 37 Egenregianbud för full konkurrens ...................................................... 38 Stäng VIP-ingången............................................................................. 38 Förstärk koncern- och ägarstyrningen ................................................. 39

Budget 2009

5 (77)

Ny avtalsmodell ställer ökade krav på ägarens insyn .......................... 40 En patient = en journal senast 2013..................................................... 40 Förändrad vårdstruktur ........................................................................ 40 Patientnämnden ................................................................................................. 41

Trafikverksamheten..........................................................................................42 AB Storstockholms lokaltrafik .......................................................................... 42 En taxepolitik för fler resenärer ........................................................... 43 Fler måste resa med SL – och fler måste betala................................... 44 En trängselskatt som förbättrar kollektivtrafiken ................................ 46 En trafik för hållbar tillväxt ................................................................. 46 En pålitligare trafik .............................................................................. 48 Bättre anpassat trafikutbud .................................................................. 49 Trygg och kunnig personal .................................................................. 50 Ett tillgängligare SL............................................................................. 50 Ett tryggare SL..................................................................................... 51 Waxholms Ångfartygs AB ................................................................................ 52 Färdtjänstnämnden............................................................................................. 53 Regionplane- och trafiknämnden....................................................................... 55 Jämlikhetsperspektiv............................................................................ 57 Hållbar utveckling ............................................................................... 57 Ekonomisk och social utveckling ........................................................ 57 Infrastruktur och trafikplanering.......................................................... 58 Bostadsförsörjning............................................................................... 58 Storstadspolitik .................................................................................... 58 Regionfrågan........................................................................................ 59 Mälardalsperspektiv............................................................................. 59 Internationellt perspektiv ..................................................................... 59 Skärgård............................................................................................... 59

Landstingsstyrelsen och övrig verksamhet.................................................61 Landstingsstyrelsen ........................................................................................... 61 Nya Karolinska Sjukhuset ................................................................................ 62 Kulturnämnden ................................................................................................. 62 Landstingsfastigheter Stockholm....................................................................... 64 Locum AB ........................................................................................................ 64 MediCarrier AB................................................................................................. 65 AB SLL Internfinans ......................................................................................... 65 Koncernfinansiering .......................................................................................... 65 Landstingsrevisorerna ....................................................................................... 66

Bilagor ....................................................................................................67 Resultaträkning SLL-koncernen 2007-2011...................................................... 67 Balansräkning SLL-koncernen 2007-2011........................................................ 68 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2007-2011 ............................................... 69 Investeringsplan 2007-2013............................................................................... 70 Landstingsbidrag/Tillskott 2007-2011............................................................... 71 Resultatkrav 2008-2011..................................................................................... 72 Resultaträkning landstinget 2007-2011 ............................................................. 73 Taxor och avgifter 2009..................................................................................... 74 Hälso- och sjukvården ......................................................................... 74 Trafiken ............................................................................................... 77

Budget 2009

6 (77)

2 Starkare utvecklingskraft 2.1 Övergripande mål för landstingskoncernen De övergripande målen för landstinget år 2009 bör vara att:

• Befolkningens hälsa är god och befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lätt tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på jämlika villkor

• Regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet

• Stockholms läns landsting är en konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbe-tarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organi-sation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling

• Stockholms läns landsting är ett föredöme inom områdena jämställdhet, miljö/hållbarhet, tillgänglighet och bemötande

• Stockholms läns landsting verkar för att de i regionplanen beslutade målen för regionens utveckling genomförs; internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt långsiktigt hållbar livsmiljö

• Ekonomin är i balans och att de långsiktiga finansiella målen uppfylls.

2.2 Budget för framtidstro i den ekonomiska krisen Trots att väntetidssituationen i sjukvården försämrats kraftigt sedan början av år 2007 och SL-trafikens utbud fortfarande är mindre än år 2006, så är kostnadsutvecklingen på en fortsatt hög nivå. Effektiviteten i resursanvändandet måste därför sättas ifråga. Moderaterna och deras stödpartier tycks steg för steg närma sig den situation med omfattande resursslöseri som var rådande under deras mandatperiod 1998-2002. Samtidigt är skatteintäktsutvecklingen i avtagande på grund av den allt sämre sam-hällsekonomin. Det är därför ytterst oroande att den skattesänkning som genomförts har gjorts utan att uthålligt ekonomiskt utrymme funnits. De eskalerande vårdköerna i sjukvården har delvis sin grund i den underfinansiering som skattesänkningen med-fört och delvis i en ineffektiv styrning av hur resurserna används. Den samhällsekonomiska utvecklingen är starkt negativ. Konjunkturnedgången och regeringens bristande insatser kommer att medföra kraftiga slag som ytterligare ris-kerar försämra landstingets skatteintäkter. För att säkra en trygg utveckling för Stockholmarnas sjukvård och kollektivtrafik borde brett förankrade åtgärder vidtas som säkrar finansieringen och hushållningen av befintliga resurser. Ett genomarbetat program för effektiviseringar behöver utarbetas i kombination med att skattuttaget återförs till en högre nivå för att säkra kvaliteten i sjukvården och kollektivtrafiken. Trots den ekonomiska krisen – eller just därför – måste landstinget gå i bräschen för en rad framtidsinvesteringar. Det handlar om infrastrukturen för både kollektivtrafi-

Budget 2009

7 (77)

ken och sjukvården. För näringsliv och samhälle förorsakar bristerna i transport-systemet miljardförluster årligen. Därför måste staten och landstinget ta lika ansvar för att investera i trafiklösningar som både bidrar till ekonomisk tillväxt och förbätt-rar vår miljö. För sjukvården krävs, i spåren av Nya Karolinska Sjukhuset, en rad följdinvesteringar i hela vårdstrukturen i Stockholms län. Det handlar också om att öka investeringarna i den medicinska forskningen och ut-veckla innovationskraften genom ökad samverkan mellan sjukvården, forskningen och den medicinska och medicintekniska industrin. Få insatser torde vara viktigare för den framtida ekonomiska tillväxten. Medborgarnas rimliga förväntningar på en fullgod sjukvård och kollektivttrafik måste säkras även i den ekonomiska krisen. Vi sätter fokus på en trygg framtid för patienterna och resenärerna. Gör man det inser man att landstinget måste garanteras robusta skatteintäkter. Skatteuttaget fastställs till 12.27 skattekronor, vilket är i nivå med 2006 års skattesats.

2.3 Resultatbudget och finansiella mål Diagram 1. Resultatutvecklingen 2008-2011. (Miljoner kronor)

Stockholms läns landstings budget för år 2009 är i balans. Resultatet budgeteras till ett överskott på 659 miljoner kronor. I resultatet ingår 40 miljoner kronor i budgete-rade reavinster. Resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i

460382

505

155 105

309

659

0,2

2008 budget 2009 budget 2010 plan 2011 plan

Resultat Resultat pro-forma*

Budget 2009

8 (77)

balans med 619 miljoner kronor. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvars-förbindelser och därför inte upptagits bland skulder beräknas öka med 619 miljoner kronor under 2009. För 2010 och 2011 beräknas ytterligare ökningar om 217 miljo-ner kronor respektive 136 miljoner kronor. Taxorna inom hälso- och sjukvården är oförändrade, med undantag för taxan för be-sök på röntgen, fysiologilaboratorium och neurofysiologilaboratorium samt taxan för besök hos specialistläkare och akutmottagning. Priset på 30-dagarskortet inom SL-trafiken sänks med 40 kronor till 650 kr. Inom SL-trafiken återinförs enhetstaxa på biljettpriserna. Taxorna inom WÅAB justeras i enlighet med förslag från bolagets styrelse. För detaljerad information om taxor och avgifter se bilaga 6.8. Inom Folktandvården görs en prisuppräkning för vuxentandvården motsvarande 2,5 procent. De totala intäkterna för år 2009 budgeteras öka med drygt 3,6 miljarder kronor eller 5,6 procent. De preliminära skatteintäkterna 2009 budgeteras till drygt 54 miljarder kronor, en ökning med 5,7 procent jämfört med budget 2008. Verksamhetens kostnader budgeteras öka med nära 3 miljarder kronor eller 5,0 pro-cent jämfört med budget 2008. Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) budgeteras 2009 till 4,4 miljarder kronor. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Samtliga långsiktiga finansiella mål uppfylls, såväl under 2009 som 2010-2011. Diagram 2. Finansiella mål.

Att resultatet är i balans med hänsyntagen till ej resultatförda kostnaderoch att realkapitalet bibehållsReinvesteringar självfinansieras till100 procent

SkuldsättningAtt lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Ja Ja

In- och Att betalningsberedskapen motsvararutbetalnings- minst 21 dagars genomsnittligaströmmar driftskostnader

Dimension Mål Uppfyllt 2009?

Uppfyllt 2010-2011?

Ja

Resultat

Finansiering

Ja

Ja Ja

Ja Ja

Budget 2009

9 (77)

2.4 Balansbudget

Landstingets balansomslutning är vid utgången av 2009 budgeterad till cirka 56,6 miljarder kronor. Nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) budgete-ras till cirka 5,2 miljarder kronor.

2.5 Finansieringsbudget

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 659 382 505Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -40 -60 -60Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 477 3 441 3 712

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar, äskade -5 069 -8 099 -9 503 -10 617 -10 808Just. beräknad investeringsvolym 1 436 2 000 2 000Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 540 -5 126 -5 046

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 604 -4 215 -4 119

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 49 625 55 123 60 664Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Ingående eget kapital -632 376 876 1 535 1 917Årets resultat 1 008 500 659 382 505Summa eget kapital 376 876 1 535 1 917 2 422

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 24 787 28 612 32 332Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 39 985 44 190 48 299

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Budget 2009

10 (77)

2.6 Investeringsbudget

Den totala volymen investeringar 2009-2013 uppgår till nära 47 miljarder kronor, varav 8,1 miljarder kronor avser 2009. Hälso- och sjukvårdens investeringar omfattar ny- och ombyggnader samt invester-ingar i maskiner, inventarier och IT. Investeringar i maskiner och inventarier avser främst medicinsk-teknisk utrustning vid akutsjukhusen Karolinska, Danderyd och SÖS. SL och WÅAB står för landstingets trafikinvesteringar. SL:s investeringar 2009-2013 avser bland annat upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgäng-lighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder. Under för-utsättning att statlig medfinansiering ges för hälften av investeringsbeloppet påbörjas bygget av ny Tvärbana till Solna under 2009. SL:s investeringsbudget omfattar två grupper fördelade på ”Föremål för fullmäktiges beslut” samt ”Objekt som bereds ytterligare inför beslut i fullmäktige”. För objekt i grupp två behöver förutsättningar för finansiering klargöras samt mer omfattande underlag tas fram för beslut om genomförande. Förutom investeringar inom SL och WÅAB ingår även landstingets åtaganden för Citybanan i trafikinvesteringar. Socialdemokraterna föreslår att Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg läggs in i investeringsplanen. Investeringen bör beredas ytterligare av SL, men ska i enlig-het med resultatet av Stockholmsförhandlingen påbörjas år 2013. Därför måste Spårväg Syd ingå landstingets investeringsplan.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring2007 2008 2009 09/08

Trafik inkl. Citybanan 3 540 5 491 4 464 -19%SL för ytterligare beredning 1 436Byggnader inkl. NKS 880 1 859 2 763 49%Maskiner, inventarier m m 649 749 841 12%Just beräknad investeringsvolym -1 436Summa investeringar 5 069 8 099 8 067 0%

Budget 2009

11 (77)

2.7 Landstingsbidrag/tillskott Diagram 3. Ökning av landstingsbidrag/tillskott 2009 jämfört med budget 2008.

Det totala landstingsbidraget/tillskottet uppgår till 52,8 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med budget 2008 med drygt 2,7 miljarder eller 5,4 procent. För en detaljerad uppställning av landstingsbidrag/tillskott se bilaga 6.5.

2.8 Investera i forskning och utvecklingskraft Det är dags att på allvar börja betrakta medicinsk forskning som en investering för samhället och inte som en kostnadspost. Sveriges och Stockholmsregionens traditio-nella tätplacering inom medicinsk forskning blir allt mer hotad. Globaliseringen ökar konkurrensen inom läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin. Företa-gen omprövar snabbt sina lokaliseringar – beslut som är av avgörande betydelse för sysselsättning och tillväxt. Sverige har fallit till en åttonde plats i världen när det gäller citering av artiklar om klinisk forskning. Det är allvarligt både för utvecklingen av kvaliteten i sjukvården och för den samhällsekonomiska tillväxten. Socialdemokraterna lanserar därför en ny framtidsinriktad politik för Stockholms-regionen med en förstärkt samverkan mellan sjukvården, forskningen och den medi-cinska och medicintekniska industrin. Landstingets stöd till klinisk forskning, det vill säga till den patientnära medicinska forskningen, bör öka kraftigt. Den kliniska forskningen kan ses som helt avgörande för både sjukvårdens kvalitet och för att locka näringslivets läkemedelsforskning och medicintekniska forskning till Sverige. Landstinget bör – tillsammans med staten –

2,7%

3,5%

4,0%

5,1%

5,4%

5,6%

5,9%

8,9%

9,3%

14,8%

2,1%LS

RTN

Rev

FtjN

HSN

Totalt

TioHN

KuN

WÅAB

SL

PaN

Budget 2009

12 (77)

aktivt medverka till målsättningen att göra Stockholmsregionen och Sverige till en av världens mest attraktiva miljöer för kliniska prövningar. Det första etappmålet bör sättas till 1 procent av omsättningen. Det innebär ytterli-gare cirka 200 miljoner kronor per år. En stegvis upptrappning bör göras under tre år. I ett andra steg bör målet utökas till 2 procent av landstingets omsättning. Inom sju till åtta år kan vi vara där om vi börjar med ambitionshöjningen nu. Kontaktytan mellan forskning, sjukvård och industri ska göras mer systematiserad, bland annat kring den kliniska prövningen av nya läkemedel och utvecklingen av ny medicinsk teknik. Ett initiativ bör tas för att bilda ett gemensamt ägt innovations-bolag mellan landstinget, Karolinska institutet och den medicinska och medicintek-niska industrin. Under förra mandatperioden beslutades att inrätta ett centrum för kliniska pröv-ningar, framför allt läkemedel. Projektet har fått namnet Karolinska Trial Alliance. Det fortsatta genomförandet av detta projekt bör prioriteras. Landstingets engagemang inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) bör prioriteras upp och de landstingsdrivna vårdproducenterna aktivt söka samar-betsprojekt med den svenska medicintekniska industrin. När Centrum för folkhälsa övergår till Karolinska Institutet ökar förutsättningarna för integration med andra medicinska forskningsområden som kan öka dynamiken i denna angelägna forskning. Landstinget ska fortsätta att finansiera forskning och utveckling inom Centrum för folkhälsa. För en positiv utveckling av FoUU-området är det viktigt att ha sammanhängande vårdkedjor, något som försvåras om delar av universitetssjukhusets kärnverksam-heter styckas upp i privata driftsentreprenader. Ingenting talar för att privata vård-givare kan lägga särskilt stor möda på kommersiellt sett föga inbringande uppgifter som att ta emot studenter, delta i forskningsprojekt eller samla in data genom prover från patienter.

• Utöka landstingets FoUU-medel i ett första steg 2009 med 70 miljoner kro-nor. Framför allt för att stärka den kliniska forskningen och för att stärka kontaktytan mellan sjukvård, forskning och industri.

• På tre års sikt bör landstingets FoU-resurser uppgå till 1 procent av landsting-ets totala omsättning (exklusive utbildning).

• På sju till åtta år bör landstingets FoU-medel utökas till 2 procent av lands-tingets omsättning.

• Ta initiativ till att bilda ett gemensamt ägt innovationsbolag mellan lands-tinget, Karolinska institutet och den medicinska och medicintekniska indu-strin.

• Den kliniska forskningen ska utgå från hälso- och sjukvårdens behov med fokus på patientnyttan och inbegripa genusperspektivet.

Budget 2009

13 (77)

2.9 Rusta upp personalpolitiken Landstingets personalpolitik behöver upprustas. I flera fall är det nödvändigt med helomvändningar. Istället för att utestänga personalen från inflytande krävs mer sam-verkan. Istället för att tappa anställda vilket tvingar fram dyra inhyrningslösningar krävs kompetensutveckling. Istället för privatiseringar och avveckling vill vi se per-sonalinflytande och utveckling. Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare, som förmår rekrytera, ut-veckla och behålla kompetenta medarbetare, där personalen känner engagemang och arbetsglädje. Personalfrågorna utgör liksom produktion och ekonomi en integrerad del i verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksam-heter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Landsting-ets centrala förvaltningar ska stödja utvecklingen i de verksamheter som drivs av landstinget. Landstinget behöver nydana sin personalpolitik för att bibehålla sin konkurrenskraft bland stockholmsregionens arbetsgivare. Under 2009 bör flera verksamheter få pröva prestationsbaserade lönesystem. För att bibehålla en hög effektivitet och bidra till en förbättrad produktivitet ska försöksverksamhet med både individuell prestationslön och prestationslön kopplad till teaminsatser inledas. Personalen ska erbjudas delaktighet och samverkan i landstingets alla förändrings-arbeten. De två senaste åren har kännetecknats av utestängande av personalorganisa-tionerna från de politiska processerna. Personalens bristande insyn i bolagiseringen av Södertälje sjukhus och arbetet med Nya Karolinska sjukhuset förskräcker. Lands-tingets egna verksamheter ska vara förebilder när det gäller personalinflytande och arbetsmiljö. Detta ska vara ett uttalat personalstrategiskt mål och omfatta alla lands-tingskoncernens bolag och förvaltningar. Adjungering av fackliga representanter till Produktionsutskottet ska ske. Utbildningsverksamheten i landstinget dras med allt större problem. Viktig kompe-tensutveckling har lagts i träda med risk för ökade problem med rekrytering och kompetensförsörjning inom bristyrken som följd. Vi föreslår en ökad insats på 17 miljoner för att komma till rätta med detta. Alla landstingets entreprenörer ska bindas i avtal för att garantera god tillgång på praktikplatser. Förhandlingar ska också upptas med de privata vårdentreprenörerna för att öka tillgången på sommarjobb i vården för länets ungdomar, detta som ett led att öka rekryteringsbasen till hela vårdsektorn. Samtliga förvaltningar och bolag ges i uppdrag att till landstingsstyrelsen redovisa sina planer för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Landstingets kompetensförsörjning ska inriktas på att minimera användningen av hyrpersonal i vården. Bemanningsfrågor ska lösas genom anställningar – inte inhyr-ning. Förvaltningarna och bolagen får i uppdrag att redovisa sina strategier för att minska kostnaden för inhyrd personal. Som ett led i kompetensförsörjning ska ut-

Budget 2009

14 (77)

landsrekrytering inom bristområden ske. Genom att erbjuda auskultations- och prak-tikplatser kan landstinget dessutom underlätta för personer med utländsk vårdutbild-ning att få svensk legitimation. Ledarutvecklingen i landstinget har varit framgångsrik och ska fortgå med minst den omfattning den haft under de senaste åren. Satsningen på kvinnligt ledarskap har burit frukt och många av landstingets chefer har därigenom fått en starkare ställning på arbetsmarknaden. I takt med att alltmer av landstingets verksamheter läggs ut på entreprenad, säljs ut eller knoppas av får personalen i vården osäkrare anställningsvillkor. För att skapa likvärdiga villkor för all skattefinansierad verksamhet är det nödvändigt att lands-tinget ställer krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande former vid alla landstingets upphandlingar, auktoriseringar och avtal. Rätt till heltid ska gälla i landstingets samtliga verksamheter. Takten i arbetet mot sjukskrivningarna i landstinget har gått ner och är idag under det målet som satts upp i landstingets hälsoplan. Det är inte acceptabelt. Sjukfrånvaron ska minska i enlighet med landstingets hälsoplan. Målsättningen ska vara att sjuk-frånvaron minskar med minst en dag per anställd och år. Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Den ska bidra till en ständig utveckling och förbättring av verksamheten samt vara ett incitament för att nå verksamhetsmålen. Den ska också medverka till att landstinget kan rekry-tera och behålla medarbetare. För att uppnå detta ska lönen vara individuell och dif-ferentierad och bygga på sakliga kriterier som är väl kända och förankrade i verk-samheten. Landstinget ska medverka till att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män minskar för att slutligen upphöra. Jämställdhetsutbildning för landstingets chefer ska genomföras så att ytterligare minst 150 chefer genomgår utbildning under 2009. Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner. Kompetensen för bemötande kring homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) behöver öka inom hela sjukvården.

• Genomför försök med både individuell och teambaserad prestationslön under 2009.

• Stärk landstingspersonalens ställning genom ökad samverkan och ökad insyn i de politiska organen.

• Ge landstingets centrala förvaltning i uppdrag att stödja utveckling – inte av-veckling - av landstingets verksamheter.

• Avsätt 17 miljoner kronor avsätts för att stärka utbildningsinsatserna där det finns bristyrken.

Budget 2009

15 (77)

• Ställ krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor vid alla.

landstingets upphandlingar, auktoriseringar och avtal. • Öka insatserna för att minska sjukskrivningarna bland landstingets personal • Öka satsningen på jämställdhet både på löne- och kompetensområdet.

2.10 Bilda ny större region Runt om i vårt land pågår processen med att bilda större direktvalda regioner som kan ersätta dagens landsting och län. Utgångspunkten är att skapa regioner med ut-ökade ansvarsområden jämfört med dagens landsting. Utvecklingen inom flera sam-hällssektorer har gjort de existerande regionala gränserna föråldrade. Det gäller för kollektivtrafik, arbetsmarknad och näringsliv, men också för sjukvården. Redan idag utgör Stockholms funktionella arbetsmarknadsregion ett område som sträcker sig utanför länsgränsen. Regionförstoringen är därför en realitet – det är bara organiseringen av den offentliga sektorn som måste hänga med i utvecklingen. Nya behandlingsmetoder och nya läkemedel ställer redan höga krav på förändrings-förmågan i sjukvården. Långsiktigt talar allt för att en väl fungerande sjukvård kräver en djupare samverkan och ett större befolkningsunderlag. Stockholms läns landsting bör ta initiativ till att påbörja regionbildningsprocessen i Stockholm-Mälarregionen. I ett första steg bör dialogen med Landstinget i Sörmland fördjupas och inriktas på målet om ett samgående i en gemensam region.

• Fördjupa dialogen med Landstinget i Sörmland med sikte på ett samgående i en gemensam region.

2.11 Aktiv regional utveckling Landstinget ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och framtidstro i regionen. Den svåra ekonomiska kris som med stor sannolikhet fördjupas under 2009 ökar behoven av en aktiv utvecklingspolitik som bidrar till jobb och tillväxt.

• Finansiering och rådgivning till företag ska ges fortsatt stöd genom ALMI Företagspartner, bland annat genom utlåning av medel till ALMI Stockholms Investeringsfond AB.

• Det projekt som under förra mandatperioden startades tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg ska fullföljas, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till före-tagsetableringar.

• Landstingets långsiktiga engagemang i verksamheterna vid Karolinska Institutet ska fortsätta, inklusive ograverat ekonomiskt stöd till Novum/Bio-city.

Budget 2009

16 (77)

• Landstinget ska bidra till utvecklingen i Norra stationsområdet, bland annat

genom den fortsatta planeringen av ett nytt universitetssjukhus på Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna. Tillsammans med berörda högskolor och andra aktörer ska landstinget fortsätta stärkandet av Vetenskapsstaden.

• Landstingets internationella kontakter ska både bidra till regionens utveckling och främja landstingets egna verksamheter.

• Landstinget ska kräva att regeringen tar initiativ för att ge universitetsstatus och ökade FoUU-resurser för Södertörns högskola.

2.12 Miljö Förvaltningar och bolag ska vidta de åtgärder som krävs för att nå målet om 50 procent förnyelsebara bränslen 2011, där 40 procent förnyelsebara bränslen kan tjäna som riktlinje för år 2009. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fortsätta att premiera sjukvårdens ansträngningar att nå målen i Miljö Steg 5. Denna miljörelaterade ersättning sätts till 0,5 procent av den totala ersättningen. Förvaltningar och bolag ska arbeta för att avveckla produkter med kemikalier, som kan ha allvarliga hälso- och/ eller miljöeffekter. Arbetet med att öka andelen ekolo-giska livsmedel ska fortsätta. Förvaltningar och bolag ska utveckla sina rutiner för att göra miljökonsekvens-bedömningar, så att detta görs inför beslut när så är relevant, och säkerställa att hän-syn tas till resultatet. I egenskap av beställare av varor och tjänster ska landstinget agera för att påverka leverantörer till större miljöhänsyn. Alla förvaltningar och bo-lag ska minska användningen av dubbdäck och förbjuda användningen av de cancer-framkallande HA-oljorna. Resurssnålhet och kretsloppsanpassning ska prioriteras vid upphandlingar. Uppföljningen av miljökrav vid upphandling ska skärpas.

• Implementera landstingets miljöprogram – Miljösteg 5 – i alla landstings-koncernens nämnder och styrelser.

• Kollektivtrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska under 2009 vara lägre än 2006

• Energianvändningen 2009 i Locum:s och SL:s lokaler ska inte ha ökat jäm-fört med år 2000

• Locum och SL ska enbart använda el och kyla från miljöanpassade källor och till 75 procent använda värme från förnybara källor

• Samtliga nämnder och styrelser ska ha miljöledningssystem som är certifie-rade enligt ISO 14001. De som inte redan har integrerade ledningssystem, ska ha beslutat om en projektplan så att miljöledningssystemen är integrerade i ordinarie verksamhetsstyrning senast år 2011

• Samtliga nämnder och styrelser ska ha som rutin i miljöledningssystemet att göra miljöbedömning vid alla typer av beslut, när så är relevant.

Budget 2009

17 (77)

• Samtliga förvaltningar och bolag ska ställa relevanta miljökrav vid upphand-

ling av miljöprioriterade varor och tjänster (enligt PRIO-listan) samt följa upp kraven

• Samtliga nämnder och styrelser ska ha egen handlingsplan för kommunika-tion av miljöarbetet

• Samtliga nämnder och styrelser ska ha rutiner för inköp och upphandling • som stödjer verksamheterna att prioritera resurssnålhet och kretsloppsanpass-

ning • Information för en korrekt hantering av miljöfarliga ämnen som kan finnas i

läkemedel ska riktas till både vårdgivare och länsinvånare. • En informationskampanj om landstinget miljöarbete ska genomföras under

2009. • En utredning om möjlighet till fler inlämningsplatser av överblivna läkemedel

ska genomföras. • Samarbetet med övriga aktörer inom Mälardalen om läkemedels miljöpåver-

kan ska fortsätta.

2.13 Jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättvisefråga. Målet måste vara att jämställdhetsperspektivet integreras i alla beslut. Inom Stockholms läns landsting ska samtliga verksamheter som vänder sig till länets invånare känna ansvar för att resurserna fördelas på ett rättvist och jämställt sätt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Alla ska oavsett kön ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Samtliga verksamheter ska analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, så kallad mainstreaming. Ett verktyg för att säkerställa jämställdhet i verksamheten är att könsuppdelad stati-stik finns och används. Det är därför viktigt med ett ökat fokus på analys och kom-munikation av könsuppdelad statistik.

Landstinget ska också initiera särskilda satsningar för att rekrytera kvinnor till chefsjobb och stärka kvinnliga ledare genom fortbildning och ledarskapsstöd.

• Flickor och pojkar, kvinnor och män ska inte diskrimineras på grund av kön inom landstingets verksamheter.

• Kundenkäter ska inkludera frågor ur ett jämställdhetsperspektiv. • Alla verksamheter ska göra analyser utifrån könsuppdelad statistik vidta

åtgärder vid behov utifrån denna. • Ställ krav som främjar jämställdhet ska vid upphandling av varor och tjänster.

Budget 2009

18 (77)

3 Hälso- och sjukvården

3.1 Den samlade hälso- och sjukvården Resultatbudget

3.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Resultatbudget

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 949 903 1 023 13,3% 7,8%SLL-interna intäkter 37 172 39 535 41 516 5,0% 11,7%- varav landstingsbidrag 36 776,7 39 208,5 41 206,0 5,1% 12,0%Summa intäkter 38 121 40 438 42 539 5,2% 11,6%

Köpt vård -32 757 -34 753 -36 303 4,5% 10,8%Läkemedelsförmånen -4 265 -4 519 -4 844 7,2% 13,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 011 -1 166 -1 362 16,8% 34,6%Summa kostnader -38 034 -40 438 -42 508 5,1% 11,8%

Resultat 88 0 30

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 09/BU08

SLL-externa intäkter 4 694 4 860 4 808 5 224 8,7%SLL-interna intäkter 38 619 40 862 40 575 42 140 3,9%Summa intäkter 43 313 45 722 45 383 47 364 4,4%

Personalkostnader -19 544 -20 255 -20 161 -20 268 0,5%Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) -10 881 -11 693 -11 248 -13 026 15,8%Läkemedel -5 319 -5 746 -5 784 -6 268 8,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto* -7 869 -8 101 -8 137 -7 589 -6,7%Summa kostnader -43 613 -45 795 -45 330 -47 151 4,0%

Resultat -300 -73 53 213

Budget 2009

19 (77)

Rekordlånga vårdköer Det borgerliga maktinnehavet i landstinget har inneburit att köerna till vården ökar kraftigt. Från januari 2007 till maj 2008 har:

• antalet som väntar på vård ökat med 64 procent. Idag väntar 66 061 patienter på vård. Av dem har 34 684 väntat längre än vårdgarantin

• antalet väntande till barnmedicin ökat med 223 procent, av dem har ungefär hälften väntat längre än vårdgarantin

• vårdgarantiläget inom ortopedin försämrats dramatiskt – tre av fyra har väntat längre än vårdgarantin

• köerna till att träffa gynekolog fördubblats • köerna till att opereras mot fetma mer än fördubblats.

Vårdgarantin, som ska trygga patienternas rättigheter inom vården, har urholkats. Moderaterna och deras stödpartier har svikit sina löften om en utvidgad och utbyggd vårdgaranti. Värst är situationen inom ortopedi, kirurgi, hudsjukvård samt neuropsy-kiatriska utredningar.

Orättvisan slår rot inom vården Två år av borgerligt styre i landstinget har lett till att sjukvården på område efter om-råde försämras. Ofta går marknadens väl går före patientens behov. Förändringarna har gått snabbare och varit mer omfattande än förväntat. För första gången någonsin skapas ett sjukvårdssystem i Sverige där inte de mest sjuka prioriteras, utan ett sy-stem som premierar behandling av snuvor framför kroniskt sjuka personer. Primärvården har försämrats sedan moderaterna och deras stödpartier införde Vård-val Stockholm och viktiga samband i vården har slagits sönder. Omvårdnaden har åsidosatts när distriktssköterskan fått lämna företräde till läkaren. Vårdcentralerna har fått alldeles för lite pengar till hemsjukvården. Barn, äldre och multisjuka i områ-den med dålig folkhälsa har drabbats när vårdcentralen tvingats spara pengar på grund av att Vårdval Stockholm inte betalar för komplexa vårdfall. Med Vårdval Stockholm slår orättvisan rot inom vården. Vi har fått en stor övervikt av nyetableringar i innerstaden och i de nordöstra förorterna närmast Stockholms city. Samtidigt har nedläggningar och sammanslagningar skett i södra länet och på Järvafältet. Oberoende utvärderingar rekommenderar särskilda insatser för mottag-ningar i utsatta områden, men moderaterna och deras stödpartier svarar med kosme-tiska förändringar och resurstilldelning som inte ens täcker inflationen. Trots massiv kritik ångar moderaterna och deras stödpartier vidare. Vårdområde efter vårdområde ska införa vårdval med fri etablering. Vårdpersonal, experter och oppo-sition manar till besinning och efterlyser samtal och konsensus om vårdens framtid. Men moderaterna och deras stödpartier lyssnar inte. Ideologin sätts före de enskilda

Budget 2009

20 (77)

människorna.

Rikemansrätt eller allemansrätt i vården? Rikemanspolitiken gör sitt intåg i vården. Vårdval Stockholm gör de rikaste kommu-nerna med bäst folkhälsa till vinnare – där har många vårdcentraler fått mer pengar sedan systemet sjösattes. Pengarna tas ifrån kommuner där folkhälsan är sämre – där går många vårdcentraler på knäna och har tvingats avskeda anställda. Talesättet ”hellre rik och frisk än fattig och sjuk” är skrämmande aktuellt när omsorgen om vården för sämre lottade sätts på undantag. Några av de hetaste frågorna i valrörelsen 2006 handlade om privatisering av akut-sjukhus och gräddfiler i vården. I motsatts till vad de då sa, så har de borgerliga par-tierna steg för steg arbetat med privatiseringar och släppt in försäkringspatienter vid akutsjukhusen. Våren 2008 tog den borgerliga majoriteten beslut om att tillåta för-säkringspatienter på akutsjukhusen. Sedan dess har ett privatfinansierat vårdföretag inom hjärtsjukvården etablerats vid Södersjukhuset. Därmed är två parallella ingångar till sjukhusen plötsligt ett faktum: en särskild gräddfil för de välbeställda och en annan för vanliga inkomsttagare.

Verklig mångfald kräver offentligt drivna alternativ För oss socialdemokrater är innehåll och kvalitet i vården viktigare än vem som utför den. En mångfald värd namnet har både privata och offentliga utförare. Men lands-tinget kan aldrig avhända sig ansvaret för att tillgång till vård finns i hela länet. Där-för behöver landstinget ha en vårdorganisation med både beställarkompetens och utförarkunskap. Den borgerliga majoritetens brist på ambition när det gäller utveckling av vår gemensamt ägda vård är häpnadsväckande. Socialdemokraterna vill värna mångfal-den inom primärvården och därför satsa på utveckling av personalkooperativ och intraprenader i den offentliga vården. Patienten ska ha en reell möjlighet att välja mellan olika vårdformer – både offentlig, vinstdrivande privat och non-profit privat. Vi socialdemokrater kommer därför att sätta stopp för det ideologiskt förblindade systemskifte som nu pågår där privatiseringar upphöjts till självändamål. Där borger-liga politiker smiter från ansvar och gör marknaden till herre. Där fri etablering för vårdföretagen går före vård efter behov. Där den offentliga vårdens kvalitet steg för steg försämras för att skapa en marknad för privata sjukvårdsförsäkringar. Mot bakgrund av de klyftor det pågående systemskiftet leder till är det viktigt att undersöka om det finns vårdområden respektive geografiska områden där vården inte längre tillgodoser behoven. Socialdemokraterna föreslår att ett uppdrag ges om att genomföra en sådan utredning.

Budget 2009

21 (77)

Vård i tid istället för moderaternas köer Vårdgarantin ska uppfyllas till alla delar och göras till en garanti värd namnet. Den borgerliga majoritetens misslyckande med att klara vårdgarantin kräver ett nytt åt-gärdsprogram där samtliga vårdområden gås igenom. Det behövs ersättningsmodeller som stimulerar till tillgänglighet inom alla speciali-teter och vårdområden. Vi vill etablera samarbeten med andra landsting på de områ-den där landstinget inte klarar av vårdgarantin. Socialdemokraterna investerar 50 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier direkt i vårdgarantin:

• Anslå ytterligare 50 miljoner kronor i särskilda medel till vårdgarantin för att kapa köer.

• Öka dessutom grundbeställningen till sjukhusen genom en satsning på 130 miljoner kronor mer än det borgerliga budgetförslaget.

• Rikta särskilt fokus på att patienten alltid ska garanteras rätten att träffa en specialist inom 30 dagar.

Rättvist vårdval i en närsjukvård med ett bredare utbud Moderaterna och deras stödpartier har genomfört förändringar som minskar valmöj-ligheterna i närsjukvården. Åtta närakuter har lagts ned, trots personalens och lokalbefolkningens protester. Ytterligare två försvinner vid årsskiftet. Äldrevårds-centralerna i Solna och Hökarängen finns inte längre. Familjecentralerna hotas av Vårdval Stockholms utformning. Vi menar att den nära vården måste organiseras med utgångspunkten att patienter är olika och har olika behov. Barnfamiljerna ska erbjudas familjecentraler och närakuter med barnläkarkompetens. De äldre ska ges möjlighet att lista sig på äldrevårdcentra-ler, men även ha rätt till hembesök vid svårigheter att ta sig till vårdcentralen. Män-niskor som befinner sig ”mitt i livet” ska kunna välja vårdcentraler med möjlighet att också boka in besök på närakuter. Kroniker ska vara en prioriterad grupp på vård-centralerna. Vår fysiska och psykiska hälsa påverkas av faktorer som arv, ålder, kön, levnads-vanor, sociala nätverk och inkomst. För en vård på lika villkor efter behov måste patienter få olika mycket av sjukvårdens resurser. Det borgerliga Vårdval Stockholm ger valfrihet för privata vårdgivare istället för oss som patienter. Den borgerliga ver-sionen av vårdvalet ger också mest resurser till områden där folkhälsan är god istället för till de områden som har störst ohälsa. Därför måste Vårdval Stockholm förändras i grunden. Socialdemokraterna anser att vårdval inom primärvården är bra eftersom det stärker den enskilde patientens makt. Men vårdvalet måste utformas så att valfrihet för pati-enten förenas med en rättvis fördelning av vårdresurserna.

Budget 2009

22 (77)

Vi vill ta bort den fria etableringsrätten. Vi prioriterar patienternas rätt till god vård med hög kvalitet framför vårdgivarnas rätt att etablera sig där de anser det mest lön-samt. Innerstaden hade en mycket god tillgänglighet redan före Vårdval Stockholm, man har nu fått ytterligare ett tiotal vårdcentraler. Inga skattepengar bör slösas på överetablering av vård. Det är viktigt att teamtanken genomsyrar primärvårdens organisation. Här har Vård-val Stockholm inneburit kraftiga försämringar, där många av vårdens yrkesgrupper satts på undantag. Vi vill att patienten ska mötas av distriktssköterskor, kuratorer, undersköterskor och läkare på vårdcentralerna och utifrån sina behov få vård av den kompetens som krävs. Moderaterna och deras stödpartier har avskaffat de närakuter som infördes under förra mandatperioden och ersatt dem med kvällsöppna husläkarmottagningar. De riktiga närakuterna – med röntgen, laboratorium och specialister – ska återinföras. Närakuterna ska vara öppna mellan 08-22 varje dag. Det akuta omhändertagandet ska vara enkelt och lättbegripligt för patienterna. När vårdcentralen är stängd eller vid en situation där det inte krävs en fast läkarkontakt ska patienten alltid kunna vända sig till närakuten. Patienten behöver inte vara listad någonstans för att besöka närakuten utan är alltid välkommen att fritt välja var hon vill gå. Socialdemokraterna investerar 100 mkr mer i närsjukvården än moderaterna och deras stödpartier:

• Öppna familjecentralerna i Fittja, Alby och Hallunda igen. • Återuppbygg äldrecentralerna i Solna och Hökarängen. • Öppna Närakuterna i Jakobsberg, Farsta, Bromma och Södermalm igen. • Etablera en helt ny närakut i Sigtuna. • Ge ökade resurser till vårdcentraler, MVC och BVC genom att införa ett nytt

ersättningssystem som tar hänsyn till vårdtyngd och bygger på socioekono-miska indikatorer.

Befria den specialiserade vården från de växande köerna Köerna inom specialistvården har växt dramatiskt de senaste två åren. Trots alla löf-ten som moderaterna och deras stödpartier ställt ut så minskar tillgängligheten. Den borgerliga majoriteten har valt att prioritera en skattesänkning istället för att investera i en sjukvård som möter behoven. Grundbeställningarna inom ködrabbade områden är för låga. Det gäller bland annat hudsjukvård, ortopedi och gynekologi. Långsiktighet och ökad stabilitet är särskilt önskvärt inom den somatiska specialist-vården. Från och med 2009 införs flerårsavtal med sjukhusen. Avgörande för att den nya avtalsmodellen lyckas är att sjukhusen ges realistiska ekonomiska förutsätt-ningar.

Budget 2009

23 (77)

Vi vill förbättra det akuta omhändertagandet genom en effektiv samverkan mellan närakuter, sjukhusens akutmottagningar och Vårdguiden. En utvecklad närsjukvård ska avlasta akutsjukvården, det vill säga inriktningen i 3 S-beslutet ska fullföljas. Arbetet med att bota och lindra de stora folksjukdomarna som stroke, hjärt-/kärlsjukdomar, astma, allergi, diabetes, övervikt och psykisk ohälsa ska vara i fokus. Nyligen har en dansk undersökning visat att fattiga människor har sämre chans att överleva cancer än rika. Studien är omfattande och visar tydliga skillnader i överlev-nad. Endast 34 procent av lågavlönade män överlevde den första femårsperioden jämfört med 48 procent av de högavlönade. Bland kvinnor var motsvarande andel 50 respektive 62 procent. Det är angeläget att en liknande studie genomförs i vårt lands-ting. Målet om en jämlik vård finns fastslagen i hälso- och sjukvårdslagen. Det får inte råda några tvivel om att lågutbildade garanteras lika god vård som högutbildade. Fortfarande kvarstår brister inom cancersjukvården. Revisorerna har påtalat bristen på radiologer och patologer. Strålningskapaciteten är otillräcklig och det finns för få vårdplatser. Trots att landstinget fattat beslut om att vården i livets slutskede, det vill säga den palliativa vården, ska erbjudas utan dröjsmål avlider fortfarande cancerpati-enter på akutavdelning. Socialdemokraterna investerar 130 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier i den somatiska specialistvården:

• Öka grundbeställningen med 130 miljoner kronor för att bygga ut vårdens kapacitet när det gäller både elektiv och akut vård.

• Inrätta fler intensivvårdsplatser, framför allt inom barnsjukvården. • Följ upp cancerplanen med särskilt fokus på utvecklingen av den palliativa

vården. • Öppna dialysmottagningar i Södertälje och Nynäshamn under 2009-2010. • Utred behovet av särskilda äldreavdelningar på sjukhusen. • Gör en studie som utreder sambandet mellan överlevnad i cancer och social

tillhörighet.

Ambulansverksamhet och prehospital vård Förra mandatperioden beslutades att alla akutambulanser ska vara bemannade med specialistutbildade sjuksköterskor, vilket har lett till en mycket positiv kvalitetshöj-ning inom ambulanssjukvården. Akutsjukvårdssystemet blir alltmer differentierat och patienternas tillgång till akutvård måste därför stödjas av en lätttillgänglig och kompetent bedömnings- och rådgivningsfunktion. En väl fungerande och samordnad prehospital vård är också en förutsättning för ett kostnadseffektivt utnyttjande av akutsjukvårdens och närsjukvårdens resurser. Am-bulanser, akutläkarbilar och läkarbemannade ambulanshelikoptrar måste i ökad ut-

Budget 2009

24 (77)

sträckning samverka med närsjukvårdsenheter, prioriterings- och dirigeringstjänsten samt sjukvårdsrådgivningen. Vi vill särskilt fortsätta arbetet med ett förbättrat prehospitalt omhändertagande för hjärt- respektive strokepatienter samt gruppen äldre patienter.

• Utarbeta en långsiktig strategi för patientstyrning. • Se över hur uppdraget till Ambulanssjukvården i Stockholm AB (AISAB)

avseende utveckling av den prehospitala vården kan preciseras. • Ta fram öppna jämförelser avseende insatstider och andra kvalitetsmått inom

ambulanssjukvården. • Läkarbemanna ambulanshelikoptrarna.

Ökad patientmakt och volontärer i vården Landstinget bör utveckla en modell där patientens rätt i vården utvecklas och förtyd-ligas. En rättighetskatalog bör upprättas, där bland annat rätten till en vårdlots i vår-den för alla patienter med svåra diagnoser, rätten till en fast och personlig vårdkon-takt och rätten att få sitt hjälpmedelsbehov utrett finns med. Det är önskvärt att ge den enskilde patienten valmöjligheter i vården. Samtidigt kan man inte bortse från att valfrihet ibland kan ställa den enskilde medborgaren inför svåra val. Välfärdens funktion i vårt samhälle är att reducera individens risker och skapa social trygghet. Valmöjligheterna får aldrig leda till att någon ges en sämre vård än vad behoven fordrar. Information om olika vårdgivarens kvalitet ska presenteras på ett sätt att den hjälper enskilda människor att få sitt vårdbehov tillgodosett. Invånare och patienter ska ges möjlighet att på ett enkelt och lättöverskådligt sätt ta del av jämförelser mellan olika vårdgivare. Det gäller både medicinska kvalitetsindikatorer som beskriver vilket be-handlingsresultat om vårdgivarna uppnår och också information om vårdgivarnas tillgänglighet och patientupplevda kvalitet. Genom att redovisa resultat offentligt och jämföra kvaliteten mellan vårdgivare stimuleras vårdgivarnas kvalitetsarbete. Såväl befintliga kvalitetsregister som patienternas egna synpunkter ska göras publika via Vårdguiden. Det finns många arbetsuppgifter på våra sjukhus. Samtidigt finns det många männi-skor i vårt samhälle som är beredda att arbeta ideellt. Vi vill utveckla olika former av volontärsamverkan. Självfallet ska den ordinarie organisationen ha en trygg grund-bemanning. Syftet med volontärsamverkan ska vara att erbjuda kvaliteter som inte ryms inom den ordinarie vården.

• Ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att se över hur patientens rätt i vården kan förtydligas, utvecklas och kommuniceras med medborgarna.

• Gör information från kvalitetsregister och patientsynpunkter offentliga och lättillgängliga.

Budget 2009

25 (77)

• Testa olika typer av lotsar för dem som inte är vana internetanvändare. • Inrätta patientbloggar som komplement till rankningen på Vårdguiden. • Utveckla anhörigstöd och insatser av frivilligorganisationer.

Tillgänglighet för alla Tillgänglighet handlar inte bara om vårdgaranti, utan också om möjligheten att delta i samhället. Under Filippa Reinfeldts ledning hotas ideligen de som behöver hjälp-medel av införande av avgifter. Det är mycket stora skillnader på vilka hjälpmedel olika grupper erbjuds. Vi socialdemokrater anser att en utredning bör göras av hur behoven av hjälpmedel för olika grupper ska kunna tillgodoses även i framtiden. Frågan om tillgänglighet handlar också om fysisk tillgänglighet. Hinder som finns i primärvården ska vara avhjälpta senast 2010. Vi vill att arbetet ska intensifieras och utvidgas till att gälla olika typer av kognitiva handikapp. Tolkfrågorna och bristen på sjukvårdstolkar har fått ökad aktualitet under det senaste året. Landstinget har slutit ett avtal på en nivå som både sänker lönenivåer och mins-kar utbudet av tolkar. Bristen på tolkar är nu förfärande stor. Nya former för anskaf-fande av tolkning måste sökas och avtalet med nuvarande leverantör bör sägas upp. Socialdemokraterna vill investera i hälsokommunikatörer för att förbättra folkhälsan och avhjälpa språk- och kulturproblem för utlandsfödda som söker vård. Hälso-kommunikatörernas uppdrag blir att vara en resurs som kan lotsa människor rätt och verka för en sundare livsstil. Inte minst är det viktigt att människor som inte behärs-kar det svenska språket och hälso- och sjukvårdens organisation får möta människor som kan vara vägvisare både in i hälso- och sjukvården och till ett mer hälsosamt liv. Hälsokommunikatörerna ska ha kunskap om sjukvården i Stockholm och ha språk- och kulturkompetens. Hälsokommunikatörer kan finnas på bland annat akutmottag-ningar och vårdcentraler, men också i bostadsområden och skolor i områden med sämre folkhälsa och där det finns språk- och kulturhinder för att nå fram med infor-mation.

• Utred möjligheterna att erbjuda hjälpmedel även för fritidsändamål. • Tillgodose behoven av sjukvårdstolkar och säg upp nuvarande avtal. • Inrätta befattningar som hälsokommunikatörer.

Investera i folkhälsa En god folkhälsa är en investering för samhället. Men de senaste åren har modera-terna och deras stödpartier gjort det förebyggande arbetet till en experimentverkstad. Med Vårdval Stockholm försvann det geografiska områdesansvar som skapade trygghet i bostadsområdet. Tidigare hade distriktssköterskan kunskap om befolk-ningens behov och närsamhällets resurser, vilket möjliggjorde förebyggande och hälsofrämjande insatser samt tidig upptäckt av ohälsa.

Budget 2009

26 (77)

Vi socialdemokrater anser att folkhälsoarbetet ska riktas till människor i alla åldrar, enskilt och i grupp. Det förebyggande arbetet kan handla om kost, hygien, motion, stress, alkohol och droger samt sex och samlevnad. Det friska ska tillvaratas och in-dividens egna resurser och möjligheter utnyttjas. Patienterna ska kunna få råd per telefon eller få hembesök. Vi föreslår att erfarenheterna från Danmark testas och att ett så kallat Sundhetscenter inrättas på försök i sådana områden där behoven av förebyggande arbete mot de stora folksjukdomarna är särskilt stora. Folkhälsoeffekterna av Vårdval Stockholm behöver utvärderas. Vi föreslår att en utredning görs, som belyser vårdbehov, geografisk spridning, samverkan med kom-munerna, vårdresultat och förändrad personalsammansättning.

• Inrätta ett Sundhetscenter som en folkhälsosatsning för prioriterade målgrup-per.

• Inför kontinuerliga uppföljningar av hälsoutvecklingen för HBT-personer. • Satsa på förebyggande arbete genom att utöka folkhälsoanslaget. • Starta ett projekt med hälsoundersökningar i några områden med sämre

hälsoläge. • Gör en satsning på hälso- uppsökande arbete hos vissa etniska grupper. • Inrätta socialläkarfunktion i områden med sämre hälsoläge. • Inrätta fler hälsotorg tillsammans med Apoteket. • Utvärdera Vårdval Stockholms effekter för folkhälsan.

Alla barn har rätt till den bästa vården Nedläggningen av närakuter har slagit hårt mot barnfamiljerna. Under 2006 besöktes närakuterna av över 100 000 barn per år. Idag trängs samma barn och deras föräldrar på Astrid Lindgrens barnsjukhus. I områden med lägre inkomster och större ohälsa har Vårdval Stockholm inneburit att MVC och BVC slagits ihop och att familjecentraler lagts ner. Men alla barn, oav-sett var i länet de bor, kommer att få sämre vård då den borgerliga majoriteten lagt besparingskrav på samtliga MVC och BVC. Färre föräldrar kommer att få hembesök av BVC-sköterska efter förlossning och en del sköterskor har på sina håll dubbelt så många nyfödda patienter jämfört med det som rekommenderas i den senaste barnhäl-sovårdsrapporten. Det är i denna verklighet som det privata barnsjukhuset Martina sett en marknad för försäkringsbaserad barnsjukvård. För första gången i Sverige ska barn sorteras och få olika tillgång till sjukvård. Friska barn med rika föräldrar är välkomna till Martina, medan kroniskt sjuka barn med fattiga föräldrar stängs ute. Öppnandet av Martina kan inte ses som något annat än en svidande kritik mot den moderatledda majorite-tens försämringar av barnsjukvården.

Budget 2009

27 (77)

Den offentliga barnsjukvården måste vara av en kvalitet som innebär att det aldrig skapas en marknad för privata barnsjukhus. Tyvärr har den borgerliga majoriteten prioriterat sänkta skatter istället för satsningar på barnsjukvården. Köerna till barn-medicinsk mottagning har ökat med 223 procent sedan januari 2007. Socialdemokraterna värnar stöd till föräldrar och barn genom en fullgod barna- och mödravård, familjecentraler och närakuter. Samverkan och förebyggande arbete ska premieras. Socialdemokraterna menar att barns rätt till vård aldrig ska vara en fråga om ekonomi. Därför ska barnsjukvården vara helt avgiftsfri. Barn med kroniska sjukdomar, svårt sjuka barn och barn med dödliga sjukdomar måste uppmärksammas särskilt. Vi föreslår att fler intensivvårdsplatser och att ett barnhospice inrättas på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Socialdemokraterna vill särskilt rikta vården mot ”de nya överlevarna”, det vill säga barn som på grund av sjukdom tidigare inte uppnådde vuxen ålder. Nya behov av habilitering för barn med olika former av funktionsnedsättningar måste tas på allvar. För tidigt födda barn och barn med neuropsykiatrisk problematik som fått en livslång funktionsnedsättning måste tillförsäkras rätten till ett gott liv. Barn och unga ska garanteras korta väntetider till psykiatrin. Vi vill ge BUS-samar-betet (Barn och Ungdomar som behöver särskilt Stöd), som kommit i gungning efter omorganisationerna ute i kommunerna, en nystart. Socialdemokraterna vill också prioritera samverkan med skolhälsovården. Barn med psykiskt sjuka föräldrar ska få särskilt stöd. Ungdomsmottagningarnas arbete måste uppvärderas då klamydia och HIV ökar la-vinartat i vårt län. Den psykiska hälsan hos våra ungdomar blir sämre och krav på psykosociala insatser ökar. Det behövs mer resurser till ungdomsmottagningarna. Flera mottagningar har slagits ihop och personalen har i många områden en orimlig arbetsbelastning. Socialdemokraterna vill införa ett nytt ersättningssystem med större fokus på samverkan och det förebyggandet arbetet. Socialdemokraterna investerar 30 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier på barnsjukvården:

• Ta bort avgifterna för barn även inom akutsjukvården. • Säkra och bygg ut barnläkarmottagningarna i länets ytterområden så att de

möter behoven. • Etablera ny närakut för barn av samma typ som Astrid Lindgrens närakut i

södra länsdelen. • Barn och unga ska garanteras korta väntetider till psykiatrin. • Ge barn och ungdomspsykiatrin utökade resurser. • Inrätta ytterligare ett mobilt team vid BUPs akutmottagning. • Inrätta ett hospice för barn för vård i livets slutskede.

Budget 2009

28 (77)

• Utred frågan om ett nytt ersättningssystem med ökade resurser till ungdoms-

mottagningarna.

Högre kvalitet för alla i förlossningsvården Vårdval förlossning är en positiv utveckling. Men landstinget måste säkerställa en hög kvalitet i omhändertagandet på lika villkor inom all förlossningsvård. Sverige är världens säkraste land att föda barn i. Men medan den medicinska kvali-teten håller mycket hög klass skiftar kvaliteten i omhändertagandet mellan olika för-lossningskliniker. Vissa kliniker erbjuder den andra föräldern möjlighet att sova kvar och att äta. Andra har ingen plats för pappor/partners alls eller erbjuder endast fru-kost. Vi vill att alla kvinnor i Stockholms län ska känna sig lika trygga med kvalite-ten i omvårdnaden som med den medicinska kvaliteten. Nyblivna föräldrar ska inte behöva ägna kraft åt en massa praktiska bekymmer de första dagarna. Därför föreslår vi en utökning av patienternas rättigheter inom förlossningsvården genom att höja kvalitetskraven på alla auktoriserade vårdgivare. Som nybliven mamma är det viktigt att känna trygghet och stöd. För den nyblivna föräldern, som inte är den födande modern, är det minst lika viktigt att aktivt få en roll och knyta an till barnet. Vi förslår därför införande av Första-natten-garanti för pappor/partners på förlossningseftervården. Vi föreslår även att pappan/partnern ska erbjudas mat mot betalning. Att bli förälder är för många det största som inträffar i livet. Själva förlossningen är däremot ofta en utsatt och påfrestande upplevelse. Processen med planering, samtal och förberedelser innan förlossningen är mycket viktig. För blivande ensamstående mammor är det inte självklart att det finns någon att dela upplevelsen med. Vi vill därför att landstinget ska erbjuda en så kallad doula till blivande mammor som sak-nar förlossningspartner. Doulan är en person som har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande kvinnan. En doula har inget medicinskt ansvar och hans eller hennes roll är tydligt avgränsad i förhållande till personalen på förlossningsavdelningen. Inom Stockholms läns landsting utförs flest kejsarsnitt i landet. Det är önskvärt att få fler kvinnor att föda vaginalt men då behövs investeringar för kvinnor med förloss-ningsrädsla. Ett sätt är att erbjuda närvarande vårdpersonal i rummet under hela den aktiva delen av förlossningen. Vi vill även att de som är förlossningsrädda ska ges rätt att göra besök på förlossningskliniken innan förlossningen.

• Inför första-natten-garanti för den andra föräldern. • Erbjud rätt till en så kallad doula för ensamstående mammor. • Ge blivande pappor/partners möjlighet att köpa mat på förlossningen. • Ge rätt till närvarande personal i rummet för förlossningsrädda.

Budget 2009

29 (77)

Reparera sjukvården för de äldre ”Gamlingarna ska sättas på piedestal”. Det lovade moderaterna och deras stödpartier inför valet. Trots dessa fagra löften innebär den borgerliga politiken en katastrof för många gamla. Den avancerade hemsjukvården dras in. Husläkarmottagningar med många äldre tvingas lägga ned på grund av Vårdval Stockholms snäva ramar. Hem-sjukvård erbjuds inte i samma omfattning som tidigare, vilket får till följd att många äldre inte får den vård som de behöver. Köerna för att få en hörapparat utprovad har ökat till sju månader. Vi ser en minskad valfrihet för gamla när äldrevårdscentraler läggs ned och äldre-teamen hotas. Moderaterna och deras stödpartier har sänkt husläkarersättningen för att ta emot äldre på ett sätt som Läkareföreningen betraktar som oetiskt. Äldre multi-sjuka riskerar istället att hamna på akutmottagningen. I privatiseringarnas spår ser vi att re-operationer inom till exempel ortopedi blir ointressanta för vårdgivarna. Ingen är beredd att ta ansvar för dessa vårdtunga patienter. Socialdemokraterna förordar en kraftfull satsning på samverkan mellan landsting och kommun. Vår vision är att skapa trygghet för de äldre genom fungerande vårdkedjor för de äldres vård och omsorg. Vi vill utveckla ett trygghetskvitto vid utskrivning från slutenvård till annan vårdgivare. Av trygghetskvittot ska framgå vem som an-svarar för vilken vårdinsats efter utskrivningen. Vi föreslår att äldrevårdscentraler och äldreteam, särskilt inriktade på de gamlas sjukdomar, byggs ut i områden med hög andel äldre. Undernäring bland äldre förekommer alldeles för ofta. Vi vill därför ge distriktsskö-terskorna ett utökat uppdrag att följa upp näringsintaget bland äldre. Ökad kompetens behövs hos personalen när det gäller äldre psykiskt sjuka som befinner sig på grupp-boenden. Läkemedelsfrågorna måste återigen få ökat fokus. Nysatsning för att uppnå målet ”en patient, en journal” förbereds. Vårdval Stockholms brister när det gäller att tillför-säkra alla patienter på särskilda boenden tillgång till läkare måste omgående rättas till. Kroppsliga sjukdomar, förändringar i hjärnan och förluster i det sociala nätverket bidrar till stor del till ökad psykisk sjuklighet när vi blir äldre. Ett äldrepsykiatriskt teamarbete i både öppenvård och slutenvård behöver utredas. Det är viktigt med en fördjupad integration och samverkan med äldrepsykiatrin inom de medicinska speci-aliteterna geriatrik och psykiatri.

• Äldrevårdscentraler ska återigen bli ett alternativ inom närsjukvården. • Inför hälsosamtal även till äldre socialt utsatta som är yngre än 75 år. • Ta bort hemsjukvårdstaket. • Gör det möjligt för läkare i närsjukvården att direkt skriva in patienter vid

geriatrisk klinik.

Budget 2009

30 (77)

• Inför garanti så att geriatrikpatienter på akutmottagning får ligga maximalt

sex timmar innan de får tillgång till slutenvårdsplats. • Gör särskilda insatser mot psykisk ohälsa hos äldre med invandrarbakgrund. • Ge distriktssköterskorna ett utökat uppdrag att följa upp näringsintaget bland

äldre. • Inrätta fler äldrelotsar som underlättar kontakt med kommun och landsting. • Gör fler läkemedelsgenomgångar och öka samverkan mellan patient och

vårdgivare för att förhindra onödigt läkemedelsintag.

Bryt tabut kring psykisk hälsa Köerna inom psykiatrin ökar. Antalet anmälningar till Patientnämnden när det gäller psykiatrisk vård har ökat med 28 procent i år. Ofullständig eller felaktig behandling har ökat med 70 procent. Samtidigt ligger antalet vårdgarantiärenden still. I det läget måste situationen inom psykiatrin följas noga. Trots att bristerna inom psykiatrin diskuterats under många år så går utvecklingen för sakta. Ambitiösa försök gjordes med Miltonutredningen. Men med en borgerlig landstingsledning har utvecklingen slagit back. Ideologiskt motiverade privatise-ringar slår sönder de vårdkedjor som med mödosamt arbete byggts upp. Samtidigt riskerar Vårdval Stockholms snäva inriktning på husläkare att försämra primärvårdens förmåga att nå personer med psykisk ohälsa. Utvärderingar pekar på att psykosociala insatser glöms bort och inte utförs som en följd av Vårdval Stock-holm. Socialdemokraterna prioriterar ökad tillgänglighet till första linjens psykiatri och uppbyggnaden av en väl sammanhållen vård där slutenvård, öppenvård och mellan-vårdsformer fungerar gemensamt. Unga personer som drabbas av psykisk sjukdom hamnar ofta utanför arbetslivet. Det skapar ytterligare en klyfta mellan den som är frisk och den som är sjuk. Arbete ger också mening, sammanhang och gemenskap och därför är det viktigt att vi hjälper unga med psykisk sjukdom att komma ut i arbetslivet. Varje ung allvarligt psykiskt sjuk människa ska ha rätt till en coach. Coachen ska se till så att patientens vård och andra insatser samordnas så den som är sjuk får hjälp att komma tillbaka ut i arbets-livet. Samverkan med kommunernas socialtjänst är en framgångsfaktor. Socialdemokra-terna föreslår att ett så kallat trygghetskvitto införs inom psykiatrin för att garantera att vårdinsatser utförs vid övergången mellan olika vård- och omsorgsformer. Vi vill också prioritera utveckling av boendeinsatser tillsammans med kommunerna. Bin-dande, konkreta överenskommelser behöver utvecklas på alla nivåer mellan social-tjänst och sjukvård både lokalt, på klinik och socialdistriktsnivå samt på politisk nivå i kommun/landsting.

Budget 2009

31 (77)

Tillgången på mobila team bör öka inom såväl allmän- som barnpsykiatrin. Teamen ska bygga på de senaste årens erfarenhet av integrering av olika kompetenser och yrkesgrupper. Långa köer och eftersatta behov när det gäller personer med neuro-psykiatrisk problematik aktualiserar behovet av extra satsningar under flera år. Brukarinflytande, brukarrevisioner och konsulter i vården måste bli en naturlig del av psykiatrins uppdrag. Kompetensutveckling och evidensbaserade arbetssätt måste prioriteras. Forskningsuppdragen inom psykiatrin behöver genomlysas särskilt och ges ökad prioritet. Socialdemokraterna investerar 40 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier på psykiatrin:

• Inför personliga coacher för varje ung människa upp till 30 år med psykisk sjukdom/funktionshinder.

• Säkerställ tillgången till psykiatri även vid språkhinder. • Se över dimensioneringen av öppenvård, mellanvård och slutenvård inom

psykiatrin. • Ta bort taket för ekonomisk ersättning inom ätstörningsvården. • Utred primärvårdens möjligheter att i större utsträckning möta personer med

psykiskt ohälsa. • Utveckla en sammanhållen organisation för omhändertagande av barn med

neuropsykiatriska funktionshinder. • Förbättra aktiviteterna och stimulansen för svårt psykiskt sjuka. • Öka satsningarna till barn med psykiskt sjuka föräldrar.

Beroende- och missbruksvården Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt under en lång följd av år. Med hög konsum-tion följer fler risk- och högkonsumenter. En framgångsrik beroendevård bygger på ett fungerande samarbete mellan kommun och landsting. Trots höga ambitioner om samverkan, så har moderaterna och deras stödpartier misslyckats med att få till stånd samverkansavtal som bygger på den nya missbrukspolicyn. Ett strukturerat, långsiktigt förebyggande arbete är av största vikt för att upptäcka riskbruk av alkohol och missbruk av narkotika. Fokuseringen på Vårdval Stockholm för primärvården leder till att arbetet försvåras med att bygga upp integrerade bero-endemottagningar och med beroendesköterskor som ett stöd till primärvården. Missbruksfrågorna måste få ett tydligare genusperspektiv än tidigare. Missbrukande kvinnor ska ha en garanterad rätt till skydd mot män som utsätter dem för våld. Sär-skilt stöd bör ges till missbrukande kvinnor för avgiftning och behandling. Könssepa-rerade grupper ska alltid erbjudas inom missbuksvården. Socialdemokraterna vill inrätta fler sociala kooperativ inom missbruksvården.

Budget 2009

32 (77)

Socialdemokraterna investerar 10 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier på beroende- och missbruksvården:

• Inför ett vårdprogram med sprutbytesprojekt för att hindra smittspridning. • Inrätta ett nytt center för hemlösa. • Genomför en analys av vårdkedjorna för missbrukare med psykos och

personlighetsstörning. • Sätt in särskilda åtgärder för att komma tillrätta med bristerna inom HIV-vår-

den. • Inför vårdgaranti för unga missbrukare. • Erbjud Brukarföreningen, som är den enda brukarorganisationen för

narkomaner, ett särskilt stöd på 1 miljon kronor per år under tre år. • Se över och utveckla det akuta omhändertagandet inom missbruksvården.

Varför glöms habiliteringen bort? För andra året i rad planerar moderaterna och deras stödpartier stora besparingar inom habiliteringen. Detta kommer att drabba bland annat personer med utvecklings-störning, rörelsehinder, autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande till-stånd. Den satsning på kroniskt sjuka barn som de borgerliga menar att de genomfört har på intet sätt kommit barnen inom habiliteringen till del. Socialdemokraterna menar att även barn som tas om hand inom habiliteringen måste få möjlighet till ett bra liv. Det behövs satsningar även utanför sjukhusen. Det gäller i synnerhet de för tidigt födda barn som har livslånga funktionsnedsättningar. Vardagen för de familjer som har en medlem med funktionsstörning är många gånger kaotisk och krävande. Det är svårt att hålla ihop alla de vård- och myndighetskon-takter som krävs för att vardagen ska fungera. Därför föreslår vi att en funktion med lotsar för funktionshindrade utvecklas i samarbete med patient- och anhörigförening-arna. En aktuell rapport har visat att kvinnor med funktionsnedsättning ofta utsätts för våld från män. Undersökningen visar att kvinnor med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade när det gäller fall där män slår, mobbar eller våldtar. Dessa kvin-nor måste få bättre skydd mot manligt våld. Socialdemokraterna investerar 5 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stöd-partier på habilitering:

• Uppmärksamma behoven av habilitering hos för tidigt födda barn. • Gör en extra satsning på kognitivt stöd för habiliteringens målgrupper. • Inventera i behoven av stöd till ungdomar och unga vuxna med funktions-

nedsättning när det gäller sex och samlevnad. • Utveckla vårdlotsar för funktionshindrade.

Budget 2009

33 (77)

Tandläkarbesök räcker inte Tandhälsan bland barn och ungdomar i Stockholms län är generellt bra och förbättras kontinuerligt. Trots att det inte finns några rapporter eller andra indikationer som visar på brister i tillgänglighet eller kvalitet inom tandvården, så är den borgerliga politiken helt inriktad på privatisering av Folktandvården. Moderaterna och deras stödpartier inför nu en modell för auktorisation av specialist-tandvården för barn samt upphandling av områdesansvaret. Det finns en överhäng-ande risk att dessa förslag kommer att komplicera vårdkejdan och innebära ökade administrativa kostnader utan att någonting förbättras för patienterna. Fokus för politiken inom tandvårdsområdet ska vara att komma tillrätta med de skill-nader i tandhälsa som fortfarande finns i Stockholms län. I områden med hög ar-betslöshet, många invandrare och många familjer med socioekonomiska problem behövs speciella åtgärder för att förbättra tandhälsan. Vi vill därför utveckla före-byggande strategier som är anpassade till barn och familjer i sådana områden. Socialdemokraterna anser att det utökade tandvårdsstöd som idag ges till äldre med funktionshinder också ska omfatta psykiskt sjuka och hemlösa. Socialdemokraterna vill särskilt investera i de områden där tandhälsan är dålig, men som saknar tandläkarmottagning. Ett första steg i det arbetet är att introducera pro-jektet ”Tandtrollet”. Verksamheten ska vara integrerad med BVC och bemannas av tandhygienist med speciell kompetens kring små barns tandhälsa. Syftet är att i sam-verkan med föräldrar arbeta förebyggande och sprida kunskap till riskgrupper. För-äldrar får lättillgänglig information om kostråd, instruktion om tandborstning samt gratis tandborstar och flourtabletter. Ett första försök med ”Tandtrollet” bör starta i Husby och i Fittja. Många barn är rädda för att gå till tandläkaren. Det finns nya tekniker i form av laserborr för att laga hål som inte innebär att borra i tänderna. Vi vill att fler barn ska få tillgång till den nya förbättrade tekniken. Idag finns utrustning med laserborr endast i Täby. Socialdemokraterna vill investera i en laserborr vid en folktandvårds-mottagning i södra länet.

• Starta projektet ”Tandtrollet” i Husby och Fittja. • Investera i en laserborr till en Folktandvårdsmottagning i södra länet. • Tillsätt en utredning med uppdrag att se över den enskilde patientens kostnad

för den medicinska tandvården.

Läkemedel – både glädje och bekymmer Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Glädjande nog kommer hela tiden nya mediciner som botar och lindrar.

Budget 2009

34 (77)

Äldres läkemedelsanvändning har ökat kontinuerligt under årens lopp. Samtidigt kommer larmrapporter om ökade kostnader och kvalitetsbrister i läkemedelsförskriv-ningen. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar inom hälso- och sjukvården har visat sig leda till att läkemedelsinsatser i stor utsträckning omvärderas och justeras. Läkemedelsgenomgångar kan i många fall reducera antalet läkemedel som en enskild person använder och bidra till att äldre kan bibehålla eller förbättra sin livskvalitet. Idag genomförs alltför få läkemedelsgenomgångar. Socialdemokraterna anser att multiprofessionella läkemedelsgenomgångar (bland annat med farmaceuter) ska genomföras för personer som är 65 år och äldre och som bor i särskilt boende eller har hemsjukvårdsinsatser, när läkare bedömer att det finns behov av detta. För 2009 föreslår vi följande insatser för landstingets arbete med läkemedelsgenom-gångar:

• Följ upp antalet sjukhusinläggningar orsakade av skadlig läkemedelsanvänd-ning vid Karolinska universitetssjukhuset i både Huddinge och Solna samt på Södersjukhuset.

• Utvärdera antalet omprövningar av äldre patienters ordination och dos av läkemedel, som ett resultat av läkemedelsgenomgångar.

• Genomför en studie i syfte att jämföra landstingets läkemedelsförskrivning för äldre med Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi.

Konsumtionen av antibiotika fortsätter att öka i världen. Problemet med antibiotika-resistens är nu så globalt att det varje år skördar miljontals liv. Landstinget måste noga analysera och utvärdera sin antibiotikaförskrivning. Vi kräver att regeringen tar ett nationellt ansvar och också agerar internationellt. Den nya läkemedelsstrategin ska genomföras. Vi vill att vårdgivarna får ett ökat kostnadsansvar för läkemedel. Läkemedelsarbetet måste fokusera ytterligare på att ingen patient ska behöva sjukhusvård på grund av brister i läkemedelsanvändningen. Införande av nya specialläkemedel ska ske kontrollerat. Patientsäkerhetsarbetet ska fokusera på ökad rapportering och analys av avvikelser, ökad kunskap om särskilda riskläkemedel, verka för en säker läkemedelshantering och förbättrad informationsöverföring.

• Inför kvantifierbara mål för arbetet med läkemedelsgenomgångar för äldre. • Genomför producentoberoende läkemedelsprövningar, till exempel tillsam-

mans med andra landsting. • Skapa incitament för att öka rekryteringen av prövare och patienter som kla-

rar konkurrensen med de ersättningar som kommersiella aktörer kan erbjuda. • Uppvakta regeringen om vikten av att Sverige som ordförandeland i EU dri-

ver frågan om antibiotikaresistens.

Budget 2009

35 (77)

Rehabilitera mera! Inte bara vården för att bota och lindra måste fungera. För många är olika former av rehabilitering det enda vägen till ett gott liv. Tyvärr har moderaterna och deras stöd-partier bara ställt mer krav på människor, men har inte i samma utsträckning avsatt resurser för att hjälpa dem att återgå i arbete. Tillgången till rehabilitering är också ojämnt fördelad över länet. Lidingöbor får exempelvis mer resurser än kommuninvå-nare i södra länet. Rehabilitering ska ingå som en naturlig del i olika vårdprocesser. Tyvärr saknas ett helhetsgrepp om landstingets samlade rehabiliteringsprocesser. Verktygen för att mäta resultat, effektivitet och ändamålsenlighet inom rehabiliteringen måste förbätt-ras.

• Bygg ut samordningsförbunden. • Gör rehabiliteringen till en fungerande del av vårdkedjorna. • Gör utbudet av rehabilitering mer jämlikt fördelat över hela länet.

Jämlik och jämställd sjukvård Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social situation, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Vi föreslår att åt-gärdsplaner för jämlik och jämställd vård tas fram. Hur medborgarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser ser ut och tillgodoses måste bedömas utifrån kön, ålder och socioekonomiska aspekter. Därför behövs nyckeltal som mäter jämlik och jäm-ställd vård. Nyckeltalen bör användas både för jämförelse mellan enskilda vårdgi-vare, men även inom och mellan olika vårdområden/behovsgrupper samt sett över tid. Vården ska vara jämställd. Ändå har vi en sjukvård som diskriminerar kvinnor på flera sätt. Den medicinska forskningen använder ofta mannen som norm trots att de fysiska skillnaderna mellan könen är signifikanta. Det finns till exempel en gen hos kvinnor som ökar risken för hjärtinfarkt. Kvinnor drabbas oftare av svåra, ibland dödliga, biverkningar av läkemedel än män. Orsaken till det är ofta att doserna an-passas efter män som väger betydligt mer än kvinnor. Kvinnor har i vissa fall svårare att bryta ned läkemedel i levern. Det är dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas av far-lig hjärtrytmrubbning som en biverkan av läkemedel. Socialdemokraterna vill öka kunskaperna om kvinnors ohälsa och verka för ett hel-hetsseende av både fysisk och mental hälsa inom sjukvården. Förra året utsattes 26 000 kvinnor för mäns våld. De senaste tio åren har anmälning-arna ökat med 34 procent. Våldsutsatta kvinnor söker ofta sjukvård och enligt Hälso- och sjukvårdslagen finns ett tydligt ansvar att upptäcka, identifiera och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. För att lyckas med det uppdraget krävs att personal kontinuerligt får utbildning i hur våldsutsatta kvinnor bör bemötas. Socialdemokraterna vill värna de lokala psykosociala teamen i primärvården för att

Budget 2009

36 (77)

kunna upptäcka bakomliggande orsaker till besök och hjälpa våldsutsatta kvinnor att våga berätta om sin situation. Vi kräver att handlingsplanen Mäns våld mot kvinnor ska uppdateras och förverkligas.

• Följ upp Vårdval Stockholms konsekvenser för jämlikhet och jämställdhet. • Ge Karolinska folkhälsoakademin (KFA) i uppdrag att genomföra studier

som belyser vården utifrån perspektiven jämlikhet och jämställdhet. • Uppdatera och intensifiera arbetet med handlingsplanen Mäns våld mot kvin-

nor.

Effektiv, säker och solidarisk hälso- och sjukvård Vår utgångspunkt är att det offentliga huvudansvaret för en god hälso- och sjukvård aldrig får rubbas. Det är en del av tryggheten i den socialdemokratiska samhällsmo-dellen. För att alla ska ges tillgång till de bästa behandlingsmetoderna i framtiden är det vik-tigt att sjukvården klarar att upprätthålla en hög effektivitet. Det finns en betydande effektiviseringspotential inom sjukvården som måste tas tillvara. Men i ett långsiktigt perspektiv är det också rimligt att hälso- och sjukvården får mer av samhällets samlade resurser än idag. Det är viktigt för att möta både den demogra-fiska utvecklingen och de medicinska framstegen. Den svenska hälso- och sjukvår-den ska betalas gemensamt och solidariskt. Beställarens styrning inom hälso- och sjukvården ska fortsätta att utvecklas utifrån den av fullmäktige antagna övergripande uppföljningsmodellen. Genomförande av medborgardialoger bör utgöra en viktig del av denna uppföljning. Beskrivnings- och ersättningssystemen ska fortsätta att utvecklas för att öka kunskapen om vad som produceras, med vilket resultat och till vilken kostnad. Trots den mycket höga kvaliteten i svensk sjukvård så inträffar ibland misstag. Sjuk-vården har till exempel mycket att lära av det säkerhetstänkande oms finns utvecklat inom flyget. Alla krafter måste inriktas på att undanröja undvikbara skador. Vården måste ta sig från ett synsätt som innebär att ”det är mänskligt att fela” och istället fokusera på ett systematiskt arbete med att utveckla en rigorös säkerhetskultur. Socialdemokraterna vill fortsätt att utveckla metoder, rutiner och verktyg för patient-säkerhetsarbetet, bland annat utifrån beslutat handlingsprogram. Samarbetet med Patientnämnden bör förstärkas och även privata vårdgivare måste involveras. Ut-vecklandet av en gemensam vårddokumentation enligt principen ”en patient – en journal” utgör en viktig del av patientsäkerhetsarbetet och det arbetet måste snabbas på.

• Utveckla vårdens beskrivnings- och ersättningssystem. • Uppgradera patientsäkerhetsarbetet.

Budget 2009

37 (77)

3.3 Tiohundranämnden Resultatbudget

När Tiohundraprojektet kom till stånd fanns en konsensus om att en hög grad av samförstånd skulle prägla projektet. Men steg för steg har de borgerliga majoriteterna i landstinget och kommunen sedan frångått detta synsätt, bland annat har personuni-onen mellan styrelsen för sjukhusbolaget och nämnden avskaffats. Konfrontations-politiken är beklaglig. Genom att dessutom inte fullt ut skjuta till erforderliga resurser riskerar moderaterna och deras stödpartier göra Tiohundra till ett besparingsprojekt. Därmed tas ytterligare ett steg ifrån den ursprungliga tanken om Tiohundra som ett utvecklingsprojekt som behöver värnas lite extra.

• Öppna dialysmottagning i Norrtälje. • Socialdemokraterna skjuter till 6 miljoner kronor mer än moderaterna och

deras stödpartier till vården inom Tiohundra.

3.4 Styrningen av sjukvårdens producentorganisation

Ökad produktivitet genom prestationslön Inom vissa delar av den offentliga vården bör det bli möjligt att arbeta med presta-tionsrelaterade löner för att höja produktiviteten. Inom sjukvården finns idag till-räcklig kapacitet för att merparten av vårdköerna egentligen inte skulle behöva finnas. Problemet är att denna kapacitet inte utnyttjas effektivt. En del kirurgiska ingrepp är i hög grad så standardiserade att vi är övertygade om att ett starkt inslag av individuell prestationslön skulle kunna höja produktiviteten avse-värt. Också inom andra delar av vården borde möjligheten med prestationslön eller lönebonus för uppnådda mål användas på bredare front.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Kommunbidrag, Norrtälje Kommun 682 718 746 3,9% 9,4%Landstingsbidrag, SLL 881,5 935,0 987,0 5,6% 12,0%Övriga intäkter 187 185 193 4,3% 3,2%Summa intäkter 1 751 1 838 1 926 4,8% 10,0%

Köpt vård och omsorg -1 500 -1 566 -1 650 5,4% 10,0%Läkemedel -119 -125 -130 4,0% 9,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -137 -147 -146 -0,7% 6,6%Summa kostnader -1 756 -1 838 -1 926 4,8% 9,7%

Resultat -6 0 0

Budget 2009

38 (77)

Modellen med lönebonus kan också med fördel förenas med självstyrande intrapre-nader. Det vill säga där en vårdenhet kvarstår inom landstingets regi, men med stor frihet att organisera arbetet och förvalta ett positivt ekonomiskt resultat. Vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm startade år 2005 en modell med prestations-bonus till personalen. Det har givit en fantastisk utväxling. Produktiviteten har ökat med cirka 8 procent årligen de senaste åren. Ofta har privata vårdgivare använt löneinstrumentet för att höja produktiviteten, me-dan offentliga vårdgivare i alltför sparsam utsträckning gjort det. Det är viktigt att det inte bara är inom den privata vården som goda prestationer kan rendera i bra löner.

• Ge de landstingsägda sjukvårdsproducenterna i uppdrag att i betydligt större utsträckning utforma direkta incitament som ökar produktiviteten och där kopplingen mellan lön och prestation är central.

Egenregianbud för full konkurrens Moderaterna och deras stödpartier genomför som regel upphandlingar inom hälso- och sjukvården utan att den offentligt ägda verksamheten får vara med att lägga an-bud. Så har bland annat skett inom radiologin vid Södertälje sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. Det borgerliga agerandet är snävt ideologiskt betingat. Målet är att privatisera – inte att förbättra konkurrensen och se till medborgarnas bästa. Socialdemokraterna menar att en av flera anledningar för landstinget att ha egenägda verksamheter är att äga kunskap om kostnadsnivåer och andra förutsättningar för verksamheten. Denna kunskap bör utnyttjas i upphandlingar där egenregianbuden används som en viktig ”bench-marking” om kostnadsnivå och kvalitetskriterier.

• Upprätta egenregianbud vid konkurrensupphandlingar.

Stäng VIP-ingången Moderaterna och deras stödpartier har beslutat att våra offentliga sjukhus ska ha sär-skilda VIP-ingångar för de som råd med en privat sjukvårdsförsäkring. Dörrarna har också slagits upp för att privata företag ska kunna öppna kliniker inne på de offent-liga sjukhusen och där ta emot försäkringspatienter. Eftersom vårdgarantin inte ef-terlevs av den borgerliga landstingsmajoriteten, räknar de kallt med att efterfrågan på privatfinansierad vård ska öka. De moderater som i valrörelsen vitt och brett talade om att de stod bakom den skatte-finansierade vården lurade väljarna. Nu öppnas vården för ett privatfinansierat tilläggssystem som gör slut på tiden då man som skattebetalare i Stockholms län kunde vara säker på att man fick den bästa vården bedömd utifrån vårdbehov – inte

Budget 2009

39 (77)

ekonomisk ställning. Socialdemokraternas budgetförslag medför att beslutet om öpp-nande av privatfinansiering vid landstingets sjukhus upphävs.

• Privatfinansiering vid de landstingsägda sjukhusen ska inte tillåtas.

Förstärk koncern- och ägarstyrningen Hälso- och sjukvården kommer att successivt behöva mer av samhällets resurser, men de måste användas till rätt saker. Det fanns ett antal avgörande framgångsfakto-rer för den radikala ekonomiska återhämtning som landstinget uppvisade under den förra mandatperioden. Avgörande var förmågan till ägarstyrning, en effektiv budget-process och ett koncernperspektiv som genomsyrade samtliga landstingsverksamhe-ter. På alla dessa punkter uppvisar nu styrningen från den borgerliga landstingsled-ningen allvarliga brister. Brister i ägaransvaret riskerar att medföra resursslöseri och otillräcklig kostnadskon-troll i koncernens verksamhet. Under det senaste två åren har ägarstyrningen av hälso- och sjukvården successivt försvagats. Resultatet riskerar bli ett ineffektivt resursutnyttjande. Ett grundläggande fel är uppdelningen av det politiska ansvaret för ägarstyrningen i tre olika instanser. För att kunna leva upp till kraven på en effektiv hushållning krävs att budgetproces-sen utformas på ett ändamålsenligt sätt. De förändringar av budgetarbetet som mode-raterna och deras stödpartier gjort leder dessvärre till att det inte i rimlig tid görs nå-gon konsolidering mellan sjukvårdens beställare och producenter. Detta förhållande riskerar att allvarligt försvåra avtalsprocessen, förorsaka tempoförluster och i slutän-dan problem med att avpassa kostnaderna till nivå med beslutad budget. Vid över-gången till flerårsavtal med sjukhusen är det mycket oroande att landstingets grund-läggande styrningsfunktioner uppvisar så stora brister. Övergripande mål och spelregler för verksamheterna bör utformas genom ett ut-präglat koncernperspektiv så att avvägningar kan göras utifrån en samlad bild. Det är viktigt att samarbete snarare än konkurrens präglar hälso- och sjukvården. Koncern-perspektivet måste genomsyra organisation, regelverk, befogenhetsfördelning och överordnas såväl de landstingsägda vårdproducenterna som beställarfunktionen.

• Förbättra budgetprocessen. • Återuppbygg upp en stark ägar- och koncernstyrning. • Utveckla arbetet med nyckeltal och koncernövergripande mät- och styrsy-

stem.

Ny avtalsmodell ställer ökade krav på ägarens insyn Från och med den 1 januari 2009 gäller en ny avtalsmodell för akutsjukhusen, vilket kan leda till en ökad stabilitet och långsiktighet i vårdplaneringen. Den ökade fri-hetsgrad som sjukhusen ges visavi beställaren ställer helt nya krav på den politiska

Budget 2009

40 (77)

ägarstyrningen i form av insyn och uppföljning och vilka beslut som bör vara före-mål för politisk prövning. En ny ordning för ägarens styrning och den politiska insy-nen i producentorganisationen är helt avgörande för modellens bärighet. Därtill har ägaren – företrädd av landstingsstyrelsen och dess utskott för ägarstyrning – oundvikligen en lagfäst skyldighet att bedriva uppsikt över den ekonomiska förvaltningen. När flerårsavtal införs ökar därför kraven på en regelbunden och kvalitativ ekonomisk rapportering till ägaren. Ägaren måste alltid vara beredd att intervenera med direktiv om hur en enskild producent väljer att prioritera sin resurs-användning i avvägningen mellan olika vårdområden. Även om grundpremissen om långsiktighet genom flerårsavtal självfallet ska vårdas, kan omförhandling mellan beställaren och sjukhusen bli påkallad i vissa situationer. Det gäller till exempel vid förändrade samhällsekonomiska förutsättningar, föränd-ringar i befolkningens vårdbehov samt omvälvande medicinska/medicintekniska innovationer.

• Den nya avtalsmodellen kräver att en ny ordning utarbetas för ägarens styr-ning och insyn i producentorganisationen.

En patient = en journal senast 2013 Det är angeläget att landstingets IT-arbete går vidare med att skapa en för alla vård-givare gemensam vårddokumentation. Arbetet ska ske utifrån målet om en patient = en journal. Verksamhetsnytta och patientfokus ska ligga till grund för arbetet. Målet måste sättas att Stockholms läns landsting senast 2013 har genomfört en för alla vårdgivare gemensam vårddokumentation.

• Inför GVD (Gemensam VårdDokumentation) i full drift senast år 2013.

Förändrad vårdstruktur Processen för överföring av akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser till närsjukvården har avstannat efter majoritetsskiftet hösten 2006. Den strukturför-ändring som syftade till en överflyttning av verksamhet från akutsjukhusen till när-sjukvården har stoppats genom införandet av en renodlad husläkarmodell. Det är viktigt att strukturarbetet återupptas för att successivt skapa en närsjukvård med till-gång till fler specialister. Den genomlysning som gjordes av Karolinska universitetssjukhuset under 2007 vi-sade att sammanläggningen av de tidigare två universitetssjukhusen var riktig och att stora ekonomiska vinster redan gjorts på grund av sammanslagningen. Sammanslag-ningen rymmer ytterligare möjligheter till effektiviseringar och synergieffekter om de två delarna av universitetssjukhuset tar nya steg för att profilera och koncentrera verksamhet till antingen Solna eller Huddinge.

Budget 2009

41 (77)

• Ge ny kraft till profileringsarbetet inom Karolinska universitetssjukhuset. • Återuppta processen för överföring av akutverksamhet som inte kräver akut-

sjukhusens resurser till närsjukvården.

3.5 Patientnämnden Resultatbudget

Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans som patienter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt folktandvården och privata tandhygienister. Antalet ärenden till Patientnämnden ökar. Störst ökning är det inom psykiatrin, där antalet ärenden ökat med 28 procent jämfört med föregående år. Antalet ärenden avseende behandling har ökat med 50 procent. Nekad, ofullständig eller felaktig be-handling har ökat med 70 procent. Samtidigt ökar köerna inom psykiatrin. I det läget måste situationen inom psykiatrin följas noga. Vi föreslår att en extra satsning görs för att stärka nämndens arbete med patientärenden inom psykiatri. Under den förra mandatperioden sjösattes ett omfattande arbete på patientsäkerhets-området. I detta arbete har framkommit att kraven gentemot de privata vårdgivarna är lägre än gentemot de offentliga. Därför måste insatser göras för att stärka nämndens arbete med patientsäkerhet gentemot de privata vårdgivarna. Patientnämnden bör tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden aktivera sig i frågan. På grund av förändrade skatteregler måste patientnämnden betala arbetsgivaravgifter för ersättningar till stödpersoner. Nämnden ges full kompensation för detta.

• Socialdemokraterna tillför en halv miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier till Patientnämnden för att stärka arbetet med patientärenden inom psykiatrin.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 15,9 16,4 18,6 13,4% 17,0%- varav landstingsbidrag 14,6 15,1 17,3 14,6% 18,5%

Kostnader -15,9 -16,4 -18,5 12,8% 16,4%Resultat 0,0 0,0 0,1

Budget 2009

42 (77)

4 Trafikverksamheten

4.1 AB Storstockholms lokaltrafik

Vi socialdemokrater vill att Stockholm ska vara ett län där invånarna har möjlighet att välja mellan bil eller kollektivtrafik. Därför ökar vi

SLs totala budget 2009 med 50 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stöd-partier, framför allt för att öka trafikutbudet. För att hålla rimliga priser för resenä-rerna utökar vi landstingsbidraget till SL med 320 miljoner kronor mer än modera-terna och deras stödpartier. Resultatbudget

I vårt Stockholm är trafiken så pålitlig och utbudet så väl avpassat att hela länet kan utgöra en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Kollektivtrafiken ska vara det enklaste och billigaste färdsättet för att åka till arbete och skola, men även ett prisvärt och tillgängligt alternativ när en hel familj ska åka och lördagshandla. Det möjliggör fortsatt tillväxt och ökar rättvisan mellan människor och länsdelar. Utvecklingen och tillväxten i Stockholms län hämmas om inte utbyggnaden av infra-strukturen fortsätter. Långsiktigt är det ohållbart att öka bilismen i Stockholm. Istället måste transportsystemen ställas om för att främja långsiktigt hållbar tillväxt i regio-nen. Får vi fler att resa kollektivt istället för att ta bilen minskar klimatpåverkan och vi får en bättre miljö. Detta är ett ansvar vi har mot vår nutid och våra barn och barn-barn. Vi socialdemokrater vill att utbyggnadstakten av kollektivtrafiken ska vara hög. Det är därför mycket bekymmersamt att så många projekt släpar efter i tid och att nästan 1 100 miljoner kronor av investeringsbudgeten inte användes under 2008.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 5 346,0 5 685,0 6 212,5 9,3% 16,2%Biljettintäkter 4 476 4 800 4 997 4,1% 11,6%Övriga intäkter 2 212 2 333 2 464 5,6% 11,4%Summa intäkter 12 034 12 818 13 674 6,7% 13,6%

Kostnader köpt trafik -7 534 -8 078 -8 611 6,6% 14,3%Övriga kostnader -2 459 -2 647 -2 699 1,9% 9,7%Summa kostnader -9 993 -10 725 -11 310 5,5% 13,2%

Summa kapitalkostnader -1 719 -2 093 -2 309 10,3% 34,3%

Resultat 322 0 55

Budget 2009

43 (77)

• Trafikverksamheternas gemensamma övergripande mål ska vara att bidra till en bättre miljö och minskad global uppvärmning.

• Trafikverksamheterna ska utveckla nya former för dialog och samverkan med såväl kommuner, näringsliv, organisationer som medborgare i syfte att skapa delaktighet och att kunna planera verksamheterna så att de bättre svarar mot olika intressenters behov och önskemål.

• Rekryteringsfrågorna i SL måste tas på större allvar och SLs personalresurser bör förstärkas med de funktioner och den kompetens som krävs för att säker-ställa att planerade investeringsobjekt blir genomförda.

En taxepolitik för fler resenärer Sedan moderaterna och deras stödpartier vann majoritet i landstingsfullmäktige har det blivit krångligare och dyrare att resa med SL. Det gör att fler väljer att ta bilen. Zonerna skapar barriärer mellan länsdelar och segregerar istället för att förena. Moderaterna och deras stödpartier har utöver prishöjningarna även infört segrege-rande taxezoner i Norrtälje och Södertälje. I och med detta riskerar det enhetliga 30-dagarskortet som gäller i hela länet att bli mycket dyrare. Billiga lokala SL-kort kommer enligt en tidigare SL-utredning innebära behov av att höja priset på det en-hetliga 30-dagarskortet. I praktiken straffas de som valt att jobba utanför sin egen kommun om lokala SL-kort införs generellt. Vi socialdemokrater kräver att det enhetliga 30-dagarskortet ska bevaras och att pri-set sänks till en lägre nivå. För närvarande uppvisar SL stora överskott på grund av de för stora prishöjningar som moderaterna och deras stödpartier genomfört. Från och med den 1 mars vill vi dessutom återinföra enhetstaxa för enkelresor i SL-trafiken och därmed sänka priset radikalt på en kraftig majoritet av SL-resorna. För att främja förköp ska kontanta resor kosta 30 kronor helt pris, respektive 15 kronor reducerat pris, medan förköpta resor ska kosta 25 kronor respektive 12,50 kronor. Taxereformerna finansieras genom att SL tillförs extra medel från landstinget om 270 miljoner kronor för 2009.

• Inför en enhetlig taxa för enkelresor i hela SL-trafiken. • Slå vakt om det enhetliga 30-dagarskortet. • Sänkning av priset på 30-dagarskortet till 650 kronor respektive 400 kronor

reducerat pris. • Utveckla formerna för dialog med resenärerna och ta tillvara resenärssyn-

punkterna på ett sätt att resenärerna känner delaktighet och kan ges åter-koppling.

Budget 2009

44 (77)

Fler måste resa med SL – och fler måste betala Undantar man effekterna av införandet av trängselskatt avstannade resandet med SL plötsligt under 2007 efter att i flera år ha ökat. Historiskt sett har alltid resandet med SL ökat i en högkonjunktur och detta var ett gigantiskt misslyckande för moderaterna och deras stödpartier och förödande för utvecklingen mot ett mer miljömässigt hållbart Stockholms län. Under 2008 har resandet ökat, om så inte skett kunde det inte ha beskrivits på annat sätt än en katastrof med tanke på det höga bensinpriset. Fokus för SL kommande år måste vara att fortsätta att öka resandet. SL bör i första hand attrahera dem som idag åker bil och inte dem som går eller cyklar. SL ska särskilt bevaka att antalet resande ökar i samma takt som punktlighet och andra kvalitetsfaktorer förbättras. SL har en väldigt stor andel av trafiken i de centrala delarna av Stockholm och över tullsnittet. Fokus på att få en större andel av resandet ute i länet måste nu förstärkas. Många resenärer som vill göra rätt för sig upplever att det blivit svårare att betala och resa med SL. Klagomålen rör bland annat att det är svårt att på förhand veta hur många zoner som man kommer resa i och därför ska lösa biljett för. Ofta är det barn och gamla som har hamnat i kläm. Man kan inte förköpa biljett för senare använd-ning varken till sig själv eller till sina barn i automaten, och automaterna ger dess-utom ingen växel. Sedan moderaterna och deras stödpartier införde segregerande taxezoner och högre priser i SL-trafiken, så finns det tydliga signaler om att trenden med stadigt minskat fuskåkande har brutits och att fuskåkandet nu ökar. Det är ett underbetyg åt den bor-gerliga taxepolitiken. SL behöver fler betalande resenärer – inte färre. Med enhets-taxan såg vi en annan utveckling. När det var enkelt och smidigt att göra rätt för sig ökade också betalningsviljan. Införandet av det nya resekortet, SL Access, har efter att ha blivit kraftigt försenat äntligen introducerats för säsongskort. Ett smidigt införande för hela systemet måste säkerställas så snabbt som möjligt. Under den förra mandatperioden överfördes biljettkontrollen som tidigare varit ut-spridd bland flera entreprenörer till SLs egen regi. Fördelarna med att ha biljettkon-trollen i egen regi har varit många. Biljettkontrollanterna rör sig i sitt dagliga arbete mitt bland resenärerna och har därför god kunskap om hur olika trafikförändringar har mottagits och hur trafikverksamheten fungerar. De har därför många ändringsför-slag och bör nyttjas bättre genom att biljettkontrollen utvecklas som strategiskt verktyg i SLs kvalitetsuppföljning. Istället för att se dessa fördelar och utveckla dem har moderaterna och deras stödpar-tier beslutat att biljettkontrollen ska upphandlas. Argumenten har varit förvirrade och handlat om att SL inte har kompetensen och idéerna att utveckla biljettkontrollverk-

Budget 2009

45 (77)

samheten, vilket ett externt företag däremot tydligen skulle ha enligt den borgerliga demagogin. Att upphandla biljettkontrollen och bryta det helhetsperspektiv som verksamheten kan ha idag är ett steg i fel riktning. Om en upphandling av biljettkontrollen genom-förs och ett externt företag tar över verksamheten begränsas möjligheterna att ta till-vara resenärens upplevelse av resan som ett verktyg i ett systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet med att bekämpa fusk måste syfta till att öka andelen betalande resenärer. Vid införandet av SL Access kommer det bli möjligt att prenumerera på SLs kortsor-timent. SL bör utreda hur en nedsättning av straffavgiften för fuskåkandet kan se ut om den bötfällda istället åtar sig att teckna en långsiktig prenumeration på SL-kortet. SL måste arbeta aktivt med det omgivande samhället vad gäller biljettsortimentet för att få fler resenärer. Ett bra exempel på sådant arbete är SLs företagskort som företag kan erbjuda sina anställda. Liknande lösningar finns för exempelvis kommuner som vill erbjuda skolungdom skolresor med SL. SL måste förmå fler kommuner att inse värdet av att ungdomar åker kollektivt. Att unga människor ser det som naturligt att åka med kollektivtrafiken är avgörande för om de kommer att fortsätta att åka kol-lektivt även när de ökar sina inkomster och har råd med bil. SLs så kallade förlustgaranti innebär att SLs kortinnehavare kan få ett nytt kort vid förlust av SL-kortet. SL lämnar ut ett nytt motsvarande kort för samma period som det förlorade kortet. Idag omfattas dock inte terminskort som har delats ut till skol-elever av förlustgarantin. Förlustgarantin omfattar heller inte SLs studentkort, som inte kan köpas via SLs e-handel vilket är en förutsättning för att förlustgarantin ska gälla. Vi ser inga hinder för att förlustgarantin också skulle kunna omfatta dessa kort. En grupp länsinvånare som ofta är helt beroende av SL för sina resor är dem med försörjningsstöd. Utan möjlighet till SL-kort blir man lätt isolerad och tröskeln att komma tillbaka till arbete eller utbildning blir högre. SL måste arbeta aktivt för att förmå kommuner att inse värdet för individ och arbetsmarknad att normen för för-sörjningsstöd innefattar SL-kort.

• SL ska öka antalet resenärer med särskilt fokus på att locka dem som idag hellre åker bil.

• SL ska utreda en nedsättning av straffavgiften vid fuskåkandet mot tecknande av ett långsiktigt abonnemang på SL-kort.

• SL ska utreda förutsättningarna för att utveckla biljettkontrollen som strategiskt verktyg i SLs kvalitetsuppföljning med SL som huvudägare

• Fusket ska bekämpas med en mer flexibel biljettkontroll vars insatser bygger på fakta om fuskets utveckling och spridning.

• SL ska aktivt arbeta för att förmå kommuner att inse värdet med skolkort till skolungdom och vinsterna för individ och arbetsmarknad med att låta 30-dagarskortet ingå i normen för försörjningsstöd.

Budget 2009

46 (77)

• SLs förlustgaranti skall omfatta terminskort som delas ut till skolelever samt

studentkort.

En trängselskatt som förbättrar kollektivtrafiken Intäkterna från trängselskatten i Stockholm borde gå till såväl drift av kollektivtrafik som till investeringar i spår och vägar. Det vore i linje med folkomröstningsresultatet och skulle innebära vinster för miljön, ge ökad tillväxt samt förbättra framkomlighe-ten och trivseln. Så sker dock inte nu, utan samtliga intäkter går till vägbyggen. Den borgerliga regeringens variant av trängselskatt skickar alltså notan för den utökade kollektivtrafiken till SLs trogna resenärer. I sin infrastrukturproposition har regeringen föreslagit att statsbidraget för fordon till regional kollektiv spårtrafik ska avskaffas. Detta är en stockholmsfientlig politik som kommer att slå hårt mot SL och leda till oacceptabla höjningar av SL-taxan, vilket följer den borgerliga logiken om skattesänkningar framför kvalitet i välfärden. Sedan trängselskatten infördes har resandet med SL ökat. Som befarat är ökningen störst på den redan hårt belastade tunnelbanan. I rusningstid är det mycket trångt på tågen i de centrala delarna av Stockholm. Det behövs fler insatser för att avlasta tunnelbanan. För att den utökade busstrafiken ska avlasta tunnelbanan krävs det att den har hög framkomlighet och innebär lika kort restid och möjligheter till snabba byten som tunnelbanan – annars kommer resenärerna att välja andra alternativ. Framkomlighe-ten vid vissa innerstadsinfarter samt vid infartslederna och i centrala Stockholm är på många håll begränsad och ger stora problem för busstrafiken. Vid exempelvis Gull-marsplan, Tegelbacken, Norr- och Roslagstull, Skurubron och Ekerövägen in mot stan står trafiken ofta helt stilla i högtrafiktid. Under trängselskatteförsöket gjordes stora insatser från Stockholms stad för att trafi-ken skulle flyta smidigt. Stockholms stads nuvarande politiska majoritet har däremot inte prioriterat förbättrad framkomlighet för busstrafiken. SL måste ställa hårdare krav på Stockholms stad på förbättrad framkomlighet. Först då kan tunnelbanan av-lastas och vissa busslinjer förstärkas ytterligare. Trafikutbudet idag är fortfarande mindre än det utbud SL erbjöd under trängselskatteförsöket.

• SL ska ställa hårdare krav på Stockholms stad för förbättrad framkomlighet för bussarna.

• SL ska gentemot staten hävda att stadsbidraget för fordon till regional kollek-tiv spårtrafik ej ska avskaffas.

• Busstrafik som avlastar tunnelbanan i rusningstid ska utökas under förutsätt-ning att framkomlighetsproblemen går att lösa.

En trafik för hållbar tillväxt Många känner en berättigad oro för den globala uppvärmningen och för luftförore-ningar orsakade av trafiken. Politiken måste syfta till att så många som möjligt ska

Budget 2009

47 (77)

kunna ställa bilen för att istället åka kollektivt och därmed bidra till minskade ut-släpp. Därför krävs stora satsningar på kollektivtrafiken. Det handlar om utbyggd tvärbana och tunnelbana samt om renoveringar av befintliga system. Resmöjligheterna måste öka samtidigt som restiderna kortas och punktligheten i kollektivtrafiken förbättras. Samtidigt måste satsningen på förnyelsebara drivmedel fortsätta och luftkvaliteten förbättras både vid hårt trafikerade vägar och i tunnelbanenätet. Om intäkterna från trängselskatten inte bara gick till vägar utan också till kollektivtrafiken skulle möj-ligheterna till snabbare utbyggnad av kollektivtrafiken öka. Ett stort problem i Stockholms kollektivtrafik är bristen på tvärförbindelser. Det le-der till att fler än nödvändigt tvingas åka igenom centrala Stockholm för att nå sin slutdestination. Den satsning på tvärbana som inletts är helt nödvändig och måste fortsätta. En rad planerade utbyggnader i länet är dock hotade av att den borgerliga regeringen inte tar hänsyn och kompenserar berörda trafikverk för den kraftiga pris-utveckling som skett i anläggningsbranschen. I detta läge är det än viktigare att hålla fast vid tidigare gjorda prioriteringar. Av största vikt är att tvärbaneutbyggnaderna ost och norr blir av samt att tunnelbanan förlängs via Odenplan till Karolinska och Solna. Det får inte äventyras av den bor-gerliga majoritetens krav på förlängd Djurgårdslinje. Men regeringen har hittills inte beviljat statsbidrag till vare sig Saltsjöbanan/Tvärbana Ost, Tvärbanan till Solna, dubbelspåret på Roslagsbanan eller förlängning av tunnelbanan till Karolinska och Solna. Regeringen har istället i infrastrukturpropositionen aviserat en ökad grad av regional och kommunal medfinansiering. Det är helt oacceptabelt om regeringen inte tar sitt finansieringsansvar för kollektivtrafikens infrastruktur och istället låter Stock-holmare betala hela notan. Stockholmsregionen kommer att fortsätta att växa. Alla miljöskäl talar för att fram-tida utbyggnader av kollektivtrafiken ska ske i form av spårlösningar och inte genom att belasta vägnätet ytterligare med busstrafik. Även rättviseskäl talar för kollektiv-trafiken. När vår regions framtid planeras måste vi alltid söka de lösningar som kom-binerar tillväxt med uthållig ekologisk och social miljö. Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg bör i enlighet med resultatet av Stock-holmsförhandlingen påbörjas år 2013. Därför måste Spårväg Syd ingå landstingets investeringsplan. I framtiden kommer det att behövas kollektiva tvärförbindelser som är minst lika kapacitetsstarka som tunnelbanan. Vi socialdemokrater vill därför utreda en tunnel-banering runt hela Stockholm, men även på sikt undersöka möjligheterna till tunnel-bana till Nacka, Barkarby och eventuellt även till Täby/Arninge.

Budget 2009

48 (77)

Kollektivtrafikens kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet måste öka. När Förbifart Stockholm är färdigbyggd ska därför en av filerna i vardera riktningen reserveras för kollektivtrafik. SLs är ett bolag med stor energiförbrukning. Genom den tekniska utvecklingens framsteg finns det idag goda möjligheter för SL att utvecklas som energiproducent. Ett utredningsarbete kring detta bör därför initieras. Utgångspunkten ska vara att se närmare på samtliga lösningar som skapar energi som till exempel solpaneler, vär-mepumpar från berggrund och frånluft. Potential och eventuella vinster för åtgärder som skapar energi bör undersökas. Vi tror att solen kan bli en betydande energikälla för SL. Att anlägga solpaneler på SLs byggnader har dessutom ett starkt symbolvärde och möjligheten att nyttja sådan teknik bör prövas. Det vore ett stort steg framåt i SL:s miljöarbete om SL förutom att vara trafikhuvudman även kan vara energiproducent för den egna verksamheten.

• SL ska bidra till såväl högre som mer miljömässigt hållbar tillväxt genom att i sin utbudsplanering ta särskild hänsyn till kommuners bostadsplaner och näringslivets behov.

• SL ska gentemot staten hävda behovet av statsbidrag till de planerade tvärbaneutbyggnaderna och tillse att de sker som planerat.

• Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg tillförs i SLs investeringsplan med byggstart 2013.

• Andelen trafik som drivs med förnyelsebara drivmedel ska öka och SL ska aktivt medverka till att bygga ut produktion och distribution av biogas och etanol.

• SL och regionplane- och trafikkontoret ska utreda en framtida utbyggnad av kapacitetsstarka tvärförbindelser i länet – särskilt med fokus på en tunnelba-nering.

• SL ska initiera ett utredningsarbete i syfte att utvecklas som energiproducent.

En pålitligare trafik Punktligheten i kollektivtrafiken måste förbättras. Det tar tid innan punktlighetsinsat-ser ger effekt. De förbättringar vi ser idag beror i mångt och mycket på insatser gjorda långt tidigare. För att trafiken ska flyta smidigt även om några år krävs därför att insatserna för ökad punktlighet inte avstannar utan tvärtom intensifieras. Pendeltågstrafiken är förvisso bättre än tidigare, men trots satsningarna på Nynäsba-nan som vi socialdemokrater tog beslut om före maktskiftet är det fortsatt stora kva-litetsproblem för pendeltågstrafiken till och från Nynäshamn. SL måste ställa krav på Banverket att leverera tåglägen som ger möjlighet att ta bort den så kallade ”Lill-pendeln”. SL har tillsammans med Banverket och SJ tagit fram en plan för förbättrad punktlig-het. Planen är emellertid otillräcklig. Först när det planerade dubbelspåret i Söder-

Budget 2009

49 (77)

tälje och bangårdsombyggnaderna mellan Märsta och Uppsala är klara kommer utlo-vade förbättringar att märkas av för resenärerna. Det är därför en tragedi för resenä-rerna att den borgerliga regeringen inte kunde rymma dubbelspåret i Södertälje inom de ekonomiska ramarna för närtidssatsningen. I och med det avtal som tecknades med Stockholmståg om pendeltågstrafiken förra mandatperioden sköts ytterligare 100 miljoner till i syfte att höja kvaliteten. Den kvalitetshöjningen har uteblivit. En bättre uppföljning av ingånget avtal måste göras för att säkerställa att utlovad kvalitetshöjning infrias. Ibland fungerar inte trafiken som den ska. Det kan handla om strömavbrott och dåligt väder men också om planerade avstängningar för reparation. Då är det viktigt att informationen till resenärerna fungerar. Barn och personer med kognitiva funktions-hinder är särskilt beroende av att få hjälp i en sådan situation och ska prioriteras. SL har tidigare bedrivit ett framgångsrikt arbete med att implementera barnkonventio-nen. Det arbetet måste fortsätta och all personal i SL-trafiken som arbetar resenärs-nära måste få utbildning och kunskap om olika resenärsgruppers behov. Resegarantin måste fortsätta att utvecklas. Hur resegarantin exempelvis ska kunna ge ersättning för andra utlägg än taxi, såsom SJ-biljetter bör utredas liksom om resega-rantin kan utvecklas så att barn som saknar pengar till taxi ska kunna omfattas.

• SL måste snarast möjligt införa fullängdståg som standard på sträckan till Ny-näshamn.

• SL ska verka för en snar utbyggnad av såväl dubbelspår i Södertälje som ban-gårdsombyggnaden mellan Märsta och Uppsala.

• SL ska tillse att såväl entreprenör som leverantör gör nödvändiga ompriorite-ringar i syfte att möjliggöra så snabb driftsättning av de nya pendeltågen, X60, som möjligt.

• SL ska utveckla resegarantin och särskilt utreda hur barn skulle kunna omfat-tas av garantin.

Bättre anpassat trafikutbud Trafikutbudet måste ständigt anpassas till efterfrågan. Vid låg efterfrågan bör turtät-heten minskas eller linjer dras in för att de resurserna istället ska kunna satsas på trafik där efterfrågan är stor. På så sätt kan SLs utbud ständigt förbättras och utökas. Kortare restider och snabba bytesmöjligheter ska vara ledstjärnor för utbuds-planeringen. En genomtänkt och välgrundad planering av SL-trafikens utbud, liksom kontinuer-liga effektiviseringar av densamma, kräver dock gedigen kunskap om utvecklingen i berörda områden och om medborgarnas önskemål och behov. Denna kunskap finns hos lokala trafikpolitiker och kommunföreträdare. Vid utbudsplaneringen är därför kontakterna med kommunerna viktiga. I och med att den borgerliga majoriteten har lagt ned regionstyrelserna har en viktig kontaktyta gått förlorad.

Budget 2009

50 (77)

De kommunsamråd som enligt moderaterna och deras stödpartier skulle ersätta regionstyrelserna har fungerat dåligt. I flera kommuner, till exempel i Stockholms stad, har ännu inga kommunsamråd genomförts. Det är anmärkningsvärt och ohållbart och innebär i realiteten att medborgarna inte fått komma till tals om trafikutbudet. Regionstyrelserna bör därför återinföras snarast möjligt.

• SL ska intensifiera utbudsöversynen i syfte att omprioritera. Den trafik som berörs ska vara busstrafik i områden som har alternativa färdvägar – det vill säga busstrafik som kör parallellt med t-bana, tvärbana eller stombusslinjer.

• Beslut om trafikutbud ska ske först efter att samråd skett med berörda kommuner.

• Regionstyrelserna ska återinföras och uppdraget utvecklas så att även frågor rörande pendeltåg, tunnelbanor och andra delar av kollektivtrafiken kan be-handlas.

Trygg och kunnig personal Ska SL kunna utvecklas framgångsrikt är det nödvändigt att söka samförstånd med dem som arbetar i SL-trafiken och deras fackliga organisationer. Det branschråd, vars syfte är att diskutera och hantera komplexa avtalsövergripande frågor, som in-rättades under förra mandatperioden måste fortsätta att utvecklas. SL måste ta en aktivare roll i frågan om kompetensförsörjning i framtiden och inte överlåta hela det ansvaret på entreprenörerna. Mest kritiskt är lokförarbristen i pen-deltågstrafiken samt bristen på tekniskt kunnig servicepersonal. SL måste samarbeta mer intensivt med utbildningsanordnare och entreprenörer kring personalfrågorna. SL-akademin, för ny- och vidareutbildning av trafikpersonal, behöver utvecklas. Det är anmärkningsvärt att kundundersökningarna visar att det finns en växande kri-tik mot personalens bemötande. Detta måste utredas och föranleda åtgärder.

• Följ fullmäktiges krav på kollektivavtal vid upphandlingar. • SL ska samverka med utbildningsanordnare och entreprenörer för att säker-

ställa kompetensförsörjningen i branschen.

Ett tillgängligare SL SL blir allt mer tillgängligt för funktionshindrade. Målet är att kollektivtrafiken ska vara helt tillgänglig år 2010. SL har som mål att om resenärerna bara kan ta sig till stationen eller hållplatsen så ska de också kunna resa med SL. Denna ambition ligger i linje med färdtjänstens mål om att fler och fler av färdtjänstens kunder ska kunna resa med SL. Det ökar dessa resenärers frihet och möjlighet till spontana resor, och gör att färdtjänsten kan lägga mer resurser på dem som behöver färdtjänsten allra mest. Ska detta realiseras behöver dock funktionshindrade få en tydlig signal om att de kan lita på SL – även när något går fel.

Budget 2009

51 (77)

Resegarantin behöver utvecklas steg för steg för dem som har färdtjänstkort på så vis att de också kan känna trygghet i att taxi är ett alternativ när utlovad tillänglighet inte finns – alldeles oavsett vad bristen på tillgänglighet består i. SL bör också stegvis införa en områdesvis tillgänglighetsgaranti i takt med att alla tillgänglighetsanpass-ningar färdigställs i ett område. I dag är det så att funktionshindrade måste titta i tid-tabellen för att se om just den rutten de vill åka med körs med en låggolvad buss eller nytt pendeltåg. Med en områdesgaranti blir det enklare att resa med SL. För att möjliggöra för ännu fler med funktionshinder att resa fritt och spontant ska färdtjänsten bygga ut närtrafiken i snabbare takt än idag.

• SL ska stegvis införa en områdesvis tillgänglighetsgaranti för funktionshind-rade fram till 2010.

• SL ska utveckla resegarantin för att bättre svara mot funktionshindrades be-hov.

• Påskynda utbyggnaden av närtrafiken.

Ett tryggare SL Många resenärer vittnar om otrygghet vid resor med SL. Mest otrygga är kvinnor. Under de senaste åren har därför kameraövervakning byggts ut på bussar, i tåg och på stationer. SL har också skapat en samordnad väktarfunktion ledd av en trygghets-central i egen regi. Samarbetet med Lugna gatan och Stadsmissionen har bidragit till ökad trygghet i kollektivtrafiken. Detta arbete måste fortsätta. Av vikt för upplevelsen av trygghet i kollektivtrafiken är synlig personal. Den perso-nal som frigörs i takt med att ny teknik och nya och smidigare biljettsystem införs bör därför istället omlokaliseras till trafikmiljöerna för att både skapa trygghet och för att kunna hjälpa till med störnings- och annan resenärsinformation. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det bättre att resa med SL än att ta bilen, mopeden eller cykeln. Införandet av sittplatsgarantin på buss i hastigheter över 70 km/h är ett steg i att göra resande med SL ännu tryggare. Detta måste fortsätta så att sittplatsgarantin omfattar samtliga busslinjer där hastigheten når över 70 km/h. Det bör även sättas upp ett mål för när alla bussar i trafik på vägar med hastighetsbegränsning över 70 km/h ska ha utrustats med säkerhetsbälte. Det finns också allvarliga problem med bussar som inte följer rådande hastighetsbegränsningar. Här måste dialogen med entreprenörerna förbättras.

• Ansträngningarna för att öka upplevelsen av trygghet bland resenärerna ska påskyndas och särskild vikt läggas vid att kartlägga olika gruppers önskemål och deras olika upplevelser av trygghet.

• Sittplatsgarantin för stående i busstrafiken i fordon som färdas fortare än 70 km/h ska införas på samtliga busslinjer där hastigheten når över 70 km/h.

Budget 2009

52 (77)

• SL ska ta fram en plan för när alla bussar i trafik på vägar med hastighets-

begränsning över 70 km/h ska ha utrustats med säkerhetsbälte.

4.2 Waxholms Ångfartygs AB Waxholmsbolaget har en viktig roll för att bibehålla en levande skärgård. Kollektivtrafiken till sjöss gör det möjligt att leva och bo i skärgården året runt samtidigt som den möjliggör för både länsin-

vånare och turister att ta del av skärgårdens unika miljö. Utgångspunkten för plane-ringen av WÅAB:s trafikutbud ska vara att bidra till en levande skärgård. Resultatbudget

WÅAB:s driftskostnader har ökat kraftigt på grund av ökade bränslekostnader. Soci-aldemokraternas budgetförslag ger full kompensation för detta, så att den totala tra-fikvolymen kan bibehållas. Ångfartygen Storskär och Norrskär ska hållas i gott skick och användas i WÅAB:s reguljära trafik. Att resa kollektivt är miljövänligt. Vi socialdemokrater fortsätter att driva på för en hållbar utveckling. WÅAB har länge bedrivit ett ambitiöst miljöarbete, bland annat genom att prova nya förnybara drivmedel. Detta målinriktade arbete placerar WÅAB bland världens mest miljövänliga sjötransportföretag. Miljöarbetet omfattar också andra områden, bland annat att minska de buller- och vågstörningar som uppkommer i samband med fartygstrafiken. Socialdemokraterna vill att WÅAB:s ambitiösa mil-jöarbete ska fortsätta också under år 2009 och att bolaget ska arbeta för att hitta nya miljövänliga lösningar för dess verksamheter. Arbetet med RUFS 2010 pågår och WÅAB ska vara en pådrivande kraft och lyfta fram en tydlig skärgårdsdimension i den långsiktiga planeringen. I sitt planerings-arbete ska WÅAB dessutom ta Stockholms läns landstings skärgårdspolitiska pro-gram i beaktande. Tillgängligheten till WÅAB:s trafik bör öka för att leva upp till ambitionen att skär-gården ska leva. WÅAB har till dags dato genomfört ett omfattande, och prisbelönat, tillgänglighetsarebete. Detta arbete ska fortsätta och bör ske i nära samråd med SL, färdtjänsten och berörda kommuner.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 184,4 197,5 215,1 8,9% 16,6%Övriga intäkter 105 107 108 1,6% 3,1%Summa intäkter 289 304 324 6,4% 11,8%

Summa kostnader -244 -262 -280 6,8% 14,9%

Summa kapitalkostnader -37 -43 -44 2,1% 17,6%

Resultat 9 0 0,1

Budget 2009

53 (77)

Socialdemokraterna vill fortsätt att underlätta möjligheterna till kollektivt resande i samband med resor i skärgården ska fortsätta. Att göra skärgården tillgänglig för alla förutsätter att samarbetet med andra kollektivtrafikslag förbättras. Därför vill vi att samarbetet med SL ska intensifieras med fokus på en gemensam reseplanerare, sam-ordning av biljettsystem samt anpassning till SLTF:s resekortstandard. Det ska vara möjligt att ombord på WÅAB:s fartyg köpa biljetter för vidare resa med SL.

• Waxholmsbolaget ges 3 miljoner kronor mer än den borgerliga majoritetens budgetförslag för att klara ökade bränslekostnader och därmed kunna garan-tera ett fullvärdigt trafikutbud.

4.3 Färdtjänstnämnden Socialdemokraterna anser att färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken och en viktig nyckel till frihet för dem som har funktionshinder. Färd-tjänstnämndens strävan att erbjuda de som har någon typ av funktions-hinder ett så fritt resande som möjligt ska fortsätta. En viktig del i denna

strävan är att möjligheterna för funktionshindrade att resa i SL-trafiken ska öka, hän-visningar för resenärer till anpassad och tillgänglig kollektivtrafik ska fortsätta och då inte enbart till bussar, pendeltåg och tunnelbana utan även till övrig spårtrafik. Resultatbudget

Färdtjänstresenärens kostnad för resan är relaterad till priset på SLs 30-dagarskort. Den borgerliga majoritetens ständiga höjningar av 30-dagarskortet drabbar därför även färdtjänstresenärerna negativt. I dag finns en zonindelning för resor med färdtjänsten. Man får betala mer om resan är längre än 30 kilometer. Vi socialdemokrater vill införa en enhetstaxa även för färdtjänsten, på samma sätt som i SL-trafiken. Det ska inte behöva kosta mer att resa för att man råkar bo längre från aktiviteter och affärer.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 152 164 163 -0,4% 7,6%SLL-interna intäkter 980 1015 1052 3,7% 7,3%

- varav landstingsbidrag 966 1 001 1 040,5 4,0% 7,7%Summa intäkter 1 132 1 178 1 215 3,1% 7,3%

Personalkostnader -54 -56 -61 7,7% 12,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 047 -1 122 -1 154 2,9% 10,2%Summa kostnader -1 101 -1 178 -1 215 3,1% 10,4%

Resultat 31 0 0,4

Budget 2009

54 (77)

De resenärer som har störst behov ska tilldelas fler resor i paritet med behovet. De resurser som den borgerliga majoriteten anslår till rullstolstaxi för dem som har råd att betala själva, vill vi socialdemokrater istället satsa på fler resor till oförändrad egenavgift för dem med störst behov. Socialdemokraterna anser att en från färdtjänsten fristående kundombudsman ska inrättas. En fristående kundombudsman kan bättre bemöta och ge återkoppling på de många kundsynpunkter som inkommer till kundtjänsten genom att utgöra länken mellan kund och handläggare. Vid upphandlingar ska kvalitet – inte endast pris – stå i fokus. Det är av yttersta vikt att brukarna av de taxitjänster färdtjänsten upphandlar får en god service och att de kan lita på att förarna har rimliga och lagliga arbetsvillkor. Det är svårt att prestera väl i ett serviceyrke med dålig arbetsmiljö eller osäkra anställningsförhållanden. Det är därför en trygghet även för resenären att veta att avtal och regelverk efterlevs och att det är seriösa villkor som präglar branschen som helhet. Socialdemokraterna anser att ett minimikrav på leverantörer av taxitjänster är att arbetstagarna arbetar under villkor som lägst uppfyller normal standardnivå i tillämpliga branschavtal. Kvalitetsproblemen med färdtjänstens växlar som är lokaliserade utomlands måste följas upp. Det är inte acceptabelt att resenärerna ska drabbas av försämrad kvalitet på grund av utlokaliseringar av växelservice. Färdtjänstnämnden har ett särskilt an-svar gentemot resenärerna att följa upp och garantera en hög kvalitetsnivå. I nästan alla branscher finns det oseriösa företagare som inte betalar skatt och sociala avgifter. Det finns tyvärr sådana företag även i taxibranschen. Vi socialdemokrater vill därför att landstinget vid värdering av anbud upphandlingar ska jämföra och göra en skälighetsbedömning av omfattningen av ett aktuellt företags verksamhet och dess inbetalning av skatt och sociala avgifter. Färdtjänsten ska lämna resekostnadsersättning för sjukresor som sker med SL-trafik utan något särskilt beslut från vårdgivaren. Egenavgiften ska vara 25 kronor per en-kelresa för vuxna och 12,50 kronor för barn och ungdom och pensionärer. Egen-avgiften får tillgodoräknas i högkostnadsskyddet. Färdtjänsten ska vara tillgänglig och ska därför utforma fakturor, brev och dylikt så att de är läsbara även för synskadade resenärer. Sjukresor mellan vårdgivare ska vara avgiftsfria liksom habiliteringsresor enligt LSS. Socialdemokraterna vill att färdtjänsten tillsammans med SL ska utveckla samarbete runt SL:s nya biljettsystem, SL Access, vilket ska leda till bättre styrning och upp-följning av arbetet. Mer kostnadseffektiva resformer ska utvecklas. Därför vill socialdemokraterna att utbyggnaden av närtrafiken och den linjelagda färdtjänsten i form av de populära

Budget 2009

55 (77)

närbusslinjerna ska ske i snabbare takt. När närtrafiken når fler resenärer kommer färdtjänstens kostnader att minska. Färdtjänsten ska fortsätta arbetet med att minska koldioxidutsläpp från fossila bräns-len. Andelen förnyelsebara bränslen som nämnden beräknar uppnå vid utgången av 2009 ska redovisas, samt vilken reduktion av koldioxidutsläpp från fossila bränslen som nämnden beräknar att uppnå 2009 jämfört med 2003. Till år 2012 ska 50 procent av upphandlade färdtjänst- och sjukresor utföras med förnybara drivmedel. Färd-tjänsten ska vid all upphandling ställa krav på entreprenörer att använda miljöfordon. Färdtjänsten ska fortsätta ställa krav på minskad användning av miljöfarliga däck vid upphandling av transporter. Färdtjänstförvaltningen ska fortsätta sitt ambitiösa och välutvecklade arbete med jämställdhet och könsuppdelad statistik. Kvalitet i resandet, satsningen på utbildning i bemötande av resenärerna, ska fortsätta. Färdtjänsten bör lägga extra fokus på att korta handläggningstiden för tillståndsprövning. Den beslutade styr- och ersättningsmodellen ska implementeras 2009. Detta medför att vårdgivarna tar ansvar för kostnaden för beviljade sjukresor. Socialdemokraterna investerar 15 miljoner kronor mer än moderaterna och deras stödpartier i en bättre färdtjänst:

• Öka resetilldelningen till dem med de allra största behoven. • Inrätta en fristående kundombudsman. • Utveckla nya former för dialog med brukare och brukarorganisationer för att

säkerställa att synpunkter i frågor som rör så kallad mjuk kvalitet blir en del av Färstjänstnämndens kvalitetsarbete.

• Ställ krav i upphandlingar som säkerställer att leverantörerna minst lever upp till standardnivån i tillämpliga branschavtal.

• Sjukresor med SL ska ge rätt till kostnadsersättning. • Utbyggnaden av närtrafik och linjelagd färdtjänst ska ske i snabbare takt, och

resurser skall omfördelas för att möjliggöra detta.

4.4 Regionplane- och trafiknämnden Resultatbudget

Regionplaneringens främsta uppgift är att bidra till en Stockholmsregion präglad av en stark social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling, och av minskade

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 84 80 80 0,0% -5,6%- varav landstingsbidrag 74,0 76,7 78,7 2,6% 6,4%

Kostnader -84 -80 -79 -0,3% -5,6%Resultat 0 0 0,2

Budget 2009

56 (77)

klassklyftor och ökad jämställdhet. Social utveckling är en förutsättning för ett rättvist och sammanhållet samhälle, men också för uthållighet och regional konkur-renskraft. En stockholmsregion präglad av rättvis fördelning, trygga invånare, hög kompetens och väl fungerande välfärdssystem står bättre rustat för att möta fram-tidens utmaningar. Arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, kommer att ta mycket av Regionplane- och trafiknämndens tid i anspråk under år 2009. Nämnden bör fortsätta sitt arbete med att engagera medborgare, näringsliv och politiker på olika nivåer i processen. RUFS 2010 måste ha en bred förankring och hög legitimitet för att den ska kunna få långsiktig inverkan på regionens utveckling. Under arbetet med framtagandet av RUFS 2010 bör dialogen med organisationer och andra berörda prioriteras. RUFS 2010 ska präglas av en ambition att utveckla Stockholmsregionen. Det om-fattar en rad olika områden, varav några är att betrakta som särskilt viktiga. Framför allt är dimensionen om en socialt sammanhållen region, där alla ges möjlighet att ta tillvara sina livschanser, viktig att utveckla. Men också de grundläggande insikterna om att regionplaneringen ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar måste utgöra grund för arbetet. Regionplane- och trafiknämnden ska ha en kompetent och professionell förvaltning och fungera som en viktig resurs för regionen. Många skrifter och rapporter av mycket hög kvalitet presenteras varje år. Dessa skrifter och rapporter är till stor hjälp vid framtagandet av RUFS 2010, men de riktar sig i allmänhet till en tämligen snäv krets av akademiker och specialister. Det är viktigt att Regionplane- och trafiknämn-den upprätthåller sin unika kompetens på området, men samtidigt bör ambitionen vara att nå en bredare läsekrets. Regionplanering har alldeles för ofta koncentrerats till en liten grupp stadsplanerare, arkitekter och andra experter. Socialdemokraterna vill att alla medborgare ska ges möjlighet att tycka till i plane-ringsarbetet. Vi vill därför att Regionplane- och trafiknämnden ges i uppdrag att ut-arbeta nya strategier för hur kunskap kan föras ut till nya grupper, framför allt till barn och unga, samt hur dessa grupper i högre grad än idag kan involveras i sam-hällsplaneringen. Det är dessa grupper som i förlängningen påverkas mest av stads-planeringens inriktning, och därför är det rimligt att de ges ökat inflytande över vilka långsiktiga beslut som fattas.

• Regionplane- och trafiknämnden bör öka sina ansträngningar för att inhämta synpunkter och idéer från barn och unga i samhällsplaneringsarbetet.

Jämlikhetsperspektiv Regionplane- och trafiknämnden ska verka för en jämlik region. Det innebär att ett genus- och rättviseperspektiv ska genomsyra arbetet och vägas in vid analyser, ut-redningar och beslut. Mäns och kvinnors utnyttjande av kollektivtrafik och annan

Budget 2009

57 (77)

infrastruktur skiljer sig åt. Det bör påverka och styra utformningen och planeringen av kollektivtrafiken och annan infrastruktur. HBT-personer utsätts för hatbrott och behandlas orättvist i samhället. Den långsiktiga samhällsplaneringen måste ta också dessa normbrytande grupper i beaktande.

• Regionplane- och trafiknämndens arbete ska genomsyras av ett jämlikhetsperspektiv, vilket bland annat innebär att genus-, rättvise- och HBT-aspekter ska finnas med vid beslutsfattandet.

Hållbar utveckling Arbetet med en långsiktigt hållbar utveckling i Stockholms län förutsätter samverkan mellan olika samhällsnivåer och aktörer. Bebyggelse- och trafikplaneringen liksom utvecklingen av energisystem måste utgå från vad som är långsiktigt hållbart – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Utsläpp från uppvärmning är fortfarande ett av våra största miljöproblem. Ett uthålligt energisystem kräver förnyelsebara bränslen.

• Regionplane- och trafiknämnden ska verka för att de regionala miljömålen nås, att icke förnybara resurser återanvänds, att användningen av miljöbelas-tande och klimatpåverkande ämnen fasas ut och att utsläpp av sådana ämnen successivt minskas.

• Regionplane- och trafiknämnden ska verka för att fjärrvärmen byggs ut och olika fjärrvärmenät i regionen byggs samman.

• En översyn av länets gröna kilar ska genomföras i syfte att stärka skyddet för den mest skyddsvärda marken.

Ekonomisk och social utveckling I RUFS 2010-arbetet bör den sociala utvecklingsdimensionen ha en framträdande roll. Social utveckling, som omfattar samtliga delar av Stockholmsregionen, är en förutsättning för att den framtida regionala utvecklingen ska vara framgångsrik. Stockholmsregionen präglas idag av en kulturell mångfald. Det är en styrka som måste lyftas fram i samhällsplaneringen. Samhället måste bli bättre på att tillvarata den enorma kulturella kompetens som finns i befolkningen, men som idag alltför ofta lämnas outnyttjad.

• Regionplane- och trafiknämnden ska särskilt beakta insatser för en effektiv och resultatinriktad integrationspolitik, belysa regionens framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt beakta kultur som en viktig faktor för regio-nens utvecklingskraft.

• Ta vara på den kulturella mångfald som präglar Stockholmsregionen i samhällsplaneringen.

Budget 2009

58 (77)

Infrastruktur och trafikplanering Under lång tid har transportsystemet i Stockholmsregionen inte kunnat byggas ut i samma takt som behoven ökat. Trängselproblemen i kollektivtrafik och vägtrafik medför en försämrad miljö och både individernas som företagens transportkostnader ökar. Både spårkapacitet och vägkapacitet måste byggas ut i regionen. Regionplane- och trafiknämnden ska därför verka för en utbyggnad av transportssystemet i regio-nen. Det är helt nödvändigt att den planerade Citybanan byggs och att prioritering-arna i Stockholmsförhandlingen fullföljs.

• Citybanan är den infrastrukturinvestering som har högst prioritet, följt av Förbifart Stockholm.

• Regionplane- och trafiknämnden får ett fortsatt särskilt projektanslag om 2 miljoner kronor för att arbeta vidare med underlag som underbygger inve-steringsbehoven i trafikens infrastruktur i Mälardalen.

Bostadsförsörjning Inflyttningen till Stockholm kommer att öka, liksom födelseöverskottet. Nya bostä-der behövs för att tillgodose de ökande behoven. Idag är bostadsbristen ett hinder för Stockholms utveckling och tillväxt. Huvudansvaret för markplanering och bostads-försörjning åligger primärkommunerna, men Regionplane- och trafiknämnden bör ta aktiv del i det långsiktiga arbetet, samt verka som en samordnande kraft.

• Regionplane- och trafiknämnden ska ta fram underlag och verka för en fördjupad dialog med länets kommuner och andra aktörer kring bostadsför-sörjningen och särskilt beakta behovet av billigare bostäder.

• Om kommunerna i länet vill skapa ett regionalt bostadsbolag ska nämnden aktivt delta och stödja detta arbete.

• Regionplane- och trafiknämnden ska vid dialog med kommunerna kring bo-stadsbyggande alltid framhålla vikten av tillgänglighet till kollektivtrafik.

Storstadspolitik Storstadsregionernas betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige är redan stor och kommer att öka. Det räcker därför inte med att en storstadsregion själv fokuserar på sina starka sidor och utvecklar dem. En bättre nationell storstadspolitik behövs med rikspolitiska åtgärder som undanröjer de hinder som idag finns för att storstä-derna ska kunna fungera på bästa sätt.

• Regionplane- och trafiknämnden ska verka för att stärka den nationella stor-stadspolitiken. De två andra storstadsregionerna i Sverige, Göteborgsregionen och Öresundsregionen, är viktiga samarbetspartners i detta arbete.

Budget 2009

59 (77)

Regionfrågan Stockholms län har en otydlig ansvarsfördelning i frågor kring regionens utveckling. Ingen aktör har full legitimitet att ta initiativ och företräda regionen utåt. Det är önskvärt att få till stånd en utveckling där ett direktvalt regionalt politiskt organ med samlad beslutskompetens kan föra regionens talan. En ny region som är geografiskt större än dagens Stockholms län bör eftersträvas.

• Regionplane- och trafiknämnden ska bistå med utredningskompetens i syfte att skapa ett en ny och större region.

Mälardalsperspektiv Gamla administrativa gränser får inte stå i vägen för en fortsatt sammanlänkning av länen i Mälardalen. En hållbar utveckling förutsätter att Stockholmsregionens fram-tid planeras i samarbete med de omgivande länen. Några exempel på områden där detta blir allt viktigare är trafikplanering och kompetensförsörjning.

• Regionplane- och trafiknämnden ska i all planering beakta Mälardalspers-pektivets betydelse.

Internationellt perspektiv Stockholmsregionens utveckling är beroende av utvecklingen hos andra regioner runt om i världen, framför allt i våra närliggande länder. EU-samarbetet är på många sätt inriktat på regioner och regioners utveckling. Ett internationellt perspektiv bör ge-nomsyra nämndens arbete.

• Regionplane- och trafiknämnden ska bedriva samarbete med de baltiska ländernas huvudstadsregioner och huvudstäder, S:t Petersburg och Wars-zawa/Mazovie.

• Regionplane- och trafiknämnden ska göra systematiska jämförelser med stor-stadsregioner som har liknande funktioner som Stockholmsregionen.

• Regionplane- och trafiknämnden ska påverka och analysera EU-politiken samt fortsätta samarbetet inom ramen för berörda EU-program – framför allt Interreg.

Skärgård Landstinget ska utveckla sin roll som aktör för skärgårdens framtid. De verktyg landstinget förfogar över – den kollektiva sjötrafiken, Skärgårdsstiftelsen och RUFS 2001 – är grundläggande för en fortsatt positiv utveckling i den storstadsnära gles-bygd som skärgården i Stockholms län utgör. Några områden som behöver utvecklas är transporter, elektronisk kommunikation och möjligheten att bo och arbeta i skär-gården.

Budget 2009

60 (77)

Genom att samordna den ordinarie skärgårdstrafiken med kommunala skolskjutsar och postturer har transportservicen förbättrats i delar av skärgården. Vi vill se flera sådana lösningar. För att göra det möjligt att försörja sig på turism- och besöksnär-ingen i skärgården måste säsongen förlängas. Under 2008 beslutade landstingsfullmäktige om en delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård. Syftet med planen är att lyfta fram frågor av strate-gisk betydelse för den framtida utvecklingen i kust- och skärgårdsområdet. Planen är omfattande och bör vara vägledande för Regionplane- och trafiknämnden när frågor om kust och skärgård behandlas.

• Stockholms läns landstings delregionala utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård ska vara vägledande vid Regionplane- och trafiknämndens ställ-ningstaganden i skärgårdsfrågor.

• Regionplane- och trafiknämnden ska följa utvecklingen när Stockholms stad säljer mark i kranskommunerna så att mark som är av stort allmänintresse kan förvärvas av Skärgårdsstiftelsen.

• Regionplane- och trafiknämnden ska följa frågan om överföring av försvarets mark till friluftslivet och Skärgårdsstiftelsen. Landstingsstyrelsen ska förses med underlag kring frågan så att den kraftfullt kan agera mot staten.

• En lägerverksamhet, liknande Björnölägret, ska återinföras och genomföras under 2009 och framåt, i den södra delen av skärgården.

• En långsiktig strategi behöver tas fram för att förbättra sambanden mellan skärgårdstrafiken och andra transportslag.

• De befintliga hamnarna i regionen ska fortsätta utvecklas och verksamheten ska planeras på ett sätt som förbättrar transportarbetet i regionen.

• Storskalig skogsavverkning och markberedning bör inte tillåtas. • Via Skärgårdsstiftelsen vill vi inrätta fler vandrarhem och andra billiga som-

marboenden. • Nya generösare och enklare regler för fraktbidraget ska tas fram som stödjer

näringslivsverksamhet och levnadsmöjligheterna i skärgården.

Budget 2009

61 (77)

5 Landstingsstyrelsen och övrig verksamhet

5.1 Landstingsstyrelsen Resultatbudget

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan

2007 2008 2009 09/08 2010 2011Landstingsstyrelsen - varav LSF 1 208,4 1 294,2 1 252,1 -3,3% 1 331,4 1 457,6Landstingsstyrelsen - varav NKS 0,0 0,0 26,3 26,3 26,3Landstingsstyrelsen - varav FoUU 1 251,5 1 288,1 1 358,0 5,4% 1 428,0 1 498,0 Landstingsstyrelsen ska arbeta för fortsatt samordning av koncernens upphandling och logistik i syfte att ta tillvara kostnadssynergier. Arbetet med att utveckla proces-ser och metoder för styrning, uppföljning och redovisning av landstingets olika verk-samheter intensifieras. Vi föreslår att landstingsstyrelsens ägarstyrningsfunktioner förstärks med 10 mkr för ytterligare utrednings- och analysresurser. I övrigt ska landstingsstyrelsens förvaltning sänka de administrativa kostnaderna under 2009 med 55 miljoner kronor. Den största delen av besparingen görs genom att utvecklingskansliet avvecklas, vilket medför att kostnaderna för landstingsstyrelsens förvaltning reduceras med 35 miljoner kronor. För att utöka antalet uppdragsutbildningsplatser för främst specialistsjuksköterskor tillförs 17 miljoner kronor. Det socialdemokratiska budgetförslaget innebär att landstingets FoUU-medel 2009 höjs med 70 miljoner kronor till 1358 miljoner kronor. För 2010 utökas FoUU-ansla-get med ytterligare 140 miljoner kronor och för 2011 med 210 miljoner kronor. Vi föreslår att FoUU-medlen i och med denna budget redovisas separerat från kostna-derna för landstingsstyrelsens förvaltning. Landstingsstyrelsen har ansvar för två naturbruksgymnasier, i Berga respektive Säv-byholm. Begäran om att överlämna driftsansvaret till annan måste prövas utifrån ett

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 3 165 3 140 3 252 3,6% 2,8%- varav landstingsbidrag 2 459,9 2 582,3 2 636,4 2,1% 7,2%

Kostnader -3 104 -3 140 -3 269 4,1% 5,3%Resultat 61 0 -16,7

Årsarbetare 968 950 930 -2,1% -3,9%

Budget 2009

62 (77)

genomarbetat underlag. De fastigheter med ansenliga markvärden som skolorna dis-ponerar får inte under några förhållanden avyttras till annat än marknadsmässigt pris. Det är inte givet att fastigheterna överhuvudtaget bör försäljas eller att skolorna bör byta huvudman.

• Skärpt ägarstyrning och koncernsamordning. • Utvecklingskansliets kostnader sparas in. • Ökad uppdragsutbildning för specialistsjuksköterskor. • Kraftig satsning på forskning och utveckling. • Ingen rea på fastighetsegendomen vid Naturbruksgymnasierna.

5.2 Nya Karolinska Sjukhuset Arbetet med att bygga Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) fortsätter under 2009. NKS-förvaltningens kostnader 2009 är budgeterade till 26,3 miljoner kronor. Sjukhuset ska kännetecknas av en vård i världsklass, med patienten i fokus. NKS får stora konsekvenser för hela sjukvården i Stockholms läns landsting. Parallellt med planeringen av det nya universitetssjukhuset är det viktigt att planera för hur den övriga vården ska organiseras som en följd av de nya förutsättningar som NKS för med sig.

5.3 Kulturnämnden Resultatbudget

Kultur är av avgörande betydelse för Stockholmsregionens utveckling. Kultur bidrar till att öka vår förståelse för samhället och omvärlden. Kultur ställer frågor och ger oss nya perspektiv på oss själva och människorna runt omkring oss. För att kulturen ska kunna utgöra en oberoende kraft måste den stödjas av det offent-liga. Här har Stockholms läns landsting en betydelsefull roll. Kulturnämnden ska arbeta aktivt för att utjämna skillnader i deltagande och utövande av kultur- och föreningsverksamhet mellan olika socioekonomiska grupper och mel-lan kvinnor och män och flickor och pojkar. För att kulturen ska spridas i hela Stock-holms län ska tyngdpunkten inom kulturnämndens bidragsgivning ligga på verksam-

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 357,4 366,5 388,2 5,9% 8,6%- varav landstingsbidrag 342,7 355,0 376,0 5,9% 9,7%

Kostnader -353,4 -366,5 -388,0 5,9% 9,8%Resultat 4,1 0,0 0,2

Budget 2009

63 (77)

het med en länsövergripande inriktning. Barn och ungdomar är de grupper som nämndens arbete främst ska rikta sig mot. Följande uppdrag ska prioriteras i nämndens arbete: Ett nytt kulturstöd till ungdomar, Snabba Cash, införs. För 2009 tillförs 100 000 kro-nor. Stödet innebär att ungdomar kan ansöka om små summor för att genomföra mindre kulturaktiviteter. Stödet ska vara mycket lätt att ansöka om och pengarna kunna delas ut snabbt. Allt fler ungdomar känner sig idag otrygga och ungdomsvåldet drabbar många ung-domar och deras familjer hårt. För att motarbeta ungdomsvåldet ska projektstödet till Ung Aktiv Kultur höjas med 500 000 kronor. Idrott har en mycket stor betydelse för många unga. Idrotten skapar samhörighet och bidrar till en bättre folkhälsa. Idrotten måste få stöd från samhället för att kunna ut-vecklas. Därför vill vi höja grundstödet till Stockholmsidrotten med 2 miljoner kro-nor. Nycirkusen utvecklas och växer. Den riktar sig till unga människor och når hela tiden nya målgrupper, som får upp ögonen för vad nycirkus är och hur spännande det är. Nycirkus är dock en ganska ny kulturyttring som behöver stöd från samhället för att kunna utvecklas. Därför bör Kulturnämnden prioritera stöd till nycirkus. Eftersom mycket kultur idag vänder sig till vuxna bör målsättningen vara att minst hälften av nämndens budget och hela 70 procent av kulturnämndens bidragsgivning ska gå till barn och ungdomar. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska genomsyra hela Kulturnämndens verksamhet. Ett tydligt jämställdhetsperspektiv ska genomsyra nämndens arbete, det vill säga jämställdhetsfrågor ska alltid vägas in vid beslut och vid informations- och statistik-hantering. Nämnden ska arbeta för att Stockholms läns landsting tillsammans med andra lands-ting och kommuner i Mälardalsregionen bidrar till arbetet med produktionscentrumet för film och rörlig bild: Film Capital of Scandinavia. Driftsbidraget till Konserthuset ges en uppräkning med 4 miljoner kronor. Därutöver avsätts 10 miljoner kronor inom Locum för att finansiera upprustningsarbete och utredning av en utbyggnad av Stockholms konserthus.

• Stödet till länets kultur- och föreningsliv 2008 utökas med 8,5 miljoner kronor mer än det borgerliga budgetförslaget.

Budget 2009

64 (77)

5.4 Landstingsfastigheter Stockholm Resultatbudget

Realisationsvinster budgeteras med 40 miljoner kronor i enlighet med Locums bud-getunderlag.

5.5 Locum AB Locum AB ansvarar enligt avtal med landstinget för ekonomisk och teknisk förvaltning av landstingets fastigheter samt för ge-nomförande av byggnadsinvesteringar enligt den av fullmäktige

beslutade investeringsbudgeten. Inom ramen för sitt ansvarsområde svarar bolaget också för uthyrning och fastighetsutveckling samt försäljning av icke strategiska fas-tigheter. Resultatbudget

• Locum ska som fastighetsförvaltare arbeta med utvecklandet av bra lokal-miljöer för patienter och personal.

• Locum ska fortsätta utveckla sina upphandlingar och annan affärsverksamhet utifrån principerna i nätverket Global Compact.

• En handlingsplan ska upprättas i syfte att minimera användningen av fossila bränslen för uppvärmning.

• 10 miljoner kronor avsätts särskilt för att finansiera upprustningsarbete och utredning av en utbyggnad av Stockholms konserthus.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 206 204 226 10,4% 9,3%Kostnader -200 -200 -220 10,1% 10,0%Resultat 6 4 5

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 475 380 416 9,3% -12,4%SLL-interna intäkter 1 970 1 970 2 053 4,2% 4,2%Summa intäkter 2 445 2 351 2 469 5,0% 1,0%

Summa kostnader -1 120 -1 143 -1 206 5,5% 7,6%

Avskrivningar -570 -581 -628 8,1% 10,1%Finansnetto -244 -285 -325 14,0% 33,3%Summa kapitalkostnader -814 -866 -953 10,0% 17,1%

Resultat 511 342 311

Budget 2009

65 (77)

5.6 MediCarrier AB Resultatbudget

MediCarrier köper in, lagerhåller och distribuerar sjukvårds- och förbrukningsvaror samt erbjuder miljöanpassade transporter av apoteksvaror, blod internpost med mera, till enheter inom landstinget. MediCarrier ska under 2009 fortsätta att genomföra rekommendationerna från den utredning av verksamheten som gjordes under 2007. MediCarriers budget är i balans.

5.7 AB SLL Internfinans Resultatbudget

Internfinans är internbank för Stockholms läns landsting och förvaltar koncernens likviditet, lånar upp erforderliga medel samt tillhandhåller i övrigt efterfrågade finan-siella tjänster. Internfinans budget är i balans.

5.8 Koncernfinansiering Resultatbudget

Koncernfinansiering är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergri-pande karaktär redovisas.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 53 469 56 236 58 332 3,7% 9,1%Kostnader -53 098 -56 155 -58 221 3,7% 9,6%Resultat 372 81 112

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 9,0 9,5 9,1 -3,7% 0,9%Kostnader -3,7 -6,5 -6,1 -5,4% 63,9%Resultat 5,3 3,0 3,0

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 404 397 454 14,3% 12,4%Kostnader -399 -397 -454 14,2% 13,6%Resultat 4,3 0,0 0,3

Budget 2009

66 (77)

5.9 Landstingsrevisorerna Resultatbudget

Landstingsrevisorerna får en uppräkning av landstingsbidraget i enlighet med försla-get från revisionens budgetberedning.

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 32,9 34,6 35,8 3,5% 8,5%- varav land 32,9 34,5 35,7 3,5% 8,5%

Kostnader -31,2 -34,6 -35,8 3,5% 14,6%Resultat 1,8 0,0 0,0

Budget 2009

67 (77)

6 Bilagor

6.1 Resultaträkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2008 2009 B09/B08 2010 2011

S:a verksamhetsintäkter 12 497 13 376 13 066 13 750 5,2% 14 776 15 224

Skatteintäkter 45 459 47 966 47 895 50 733 5,9% 52 829 55 607Generellt statsbidrag 4 649 4 595 4 631 4 794 3,5% 4 685 4 483Utjämningssystemet -1 396 -1 186 -1 248 -1 314 5,3% -1 365 -1 526Prognososäkerhet 0 0 0 0 0 0Summa skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 54 212 5,7% 56 149 58 563

Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 67 963 5,6% 70 925 73 787

S:a verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 927 5,0% -65 950 -68 458

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 035 14,4% 4 975 5 329

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 177 1 855 2 062

Finansiella intäkter 103 101 43 48 12,1% 251 259Finansiella kostnader -1 018 -1 325 -1 308 -1 566 19,7% -1 724 -1 816Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 518 20,0% -1 473 -1 557

Resultat 1 008 500 460 659 382 505

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 13 750 5,2% 14 776 15 224Verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 927 5,0% -65 950 -68 458Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267Verksamhetens nettokostnader -46 789 -49 652 -49 553 -52 035 5,0% -54 294 -56 501

Budget 2009

68 (77)

6.2 Balansräkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 49 625 55 123 60 664Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Ingående eget kapital -632 376 876 1 535 1 917Årets resultat 1 008 500 659 382 505Summa eget kapital 376 876 1 535 1 917 2 422

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 24 787 28 612 32 332Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 39 985 44 190 48 299

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Budget 2009

69 (77)

6.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 659 382 505Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -40 -60 -60Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 477 3 441 3 712

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar, äskade -5 069 -8 099 -9 503 -10 617 -10 808Just. beräknad investeringsvolym 1 436 2 000 2 000Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 540 -5 126 -5 046

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 604 -4 215 -4 119

Budget 2009

70 (77)

6.4 Investeringsplan 2007-2013

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

TrafikenSL budgeterade o bes lutade i s tyrelse 3 110 5 192 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631SL för ytterligare beredning 1 436 2 298 2 438 3 024 2 824WÅAB 15 66 116 67 26 30 21Trafiken totalt 3 125 5 258 5 660 6 551 6 994 7 311 6 476

Byggnader totalt 798 1 159 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

Maskiner, inventarier och ITV årdHälso- och s jukvårdsnäm nden 0 3 0 0 0 0 0Stockholm s läns s jukvårdsom råde 55 71 72 83 59 61 62Karolinska Univers itetss jukhuset 304 336 343 350 357 364 371Sjukvården Salem Nykvarn Södert. 25 28 28 28 28 28 28Söders jukhuset AB 113 110 166 241 251 251 251Danderyds Sjukhus AB 62 81 87 68 70 71 71S:t Eriks Ögons jukhus AB 10 9 9 9 9 9 9Folktandvården Stockholm s Län AB 53 57 48 48 48 52 48Am bulanss jukvården i Stors thlm AB 4 6 7 7 7 7 7Stockholm Care AB 0 0 0 0 0 0 0V ården totalt 626 701 760 834 829 843 847

ÖvrigaFärdtjäns tnäm nden 7 3 1 2 1 2 2Regionplane- och trafiknäm nden 1 0 1 1 1 1 1Locum AB 2 1 2 2 2 2 2Kulturnäm nden 1 0 0 0 0 0 0Lands tings revisorerna 0 0 0 0 0 0 0Patientnäm nden 1 0 0 0 0 0 0Medicarrier AB 2 3 3 3 3 3 3AB SLL:s Internfinans AB 0 0 0 0 0 0 0Lands tingss tyrelsen 9 40 40 40 40 40 40Övriga totalt 23 48 46 48 48 48 48Maskiner och inventarier totalt 649 749 806 882 876 890 895

Ombyggn ext lokaler m m 35 30 30 30 30varav SLSO 15 15 15 15 15varav Folk tandvården 20 15 15 15 15

Ny Karolinska Solna (NKS) 82 700 1 053 1 000 400 400 400Citybana (koncernfinansiering) 1) 415 233 240 247 254 262 630

Just beräknad investeringsvolym -1 436 -2 000 -2 000

TOTALT 5 069 8 099 8 067 8 617 8 808 10 751 10 046

1) Medel avser landstingets del i f inansieringen av Citybana enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).

Budget 2009

71 (77)

6.5 Landstingsbidrag/Tillskott 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2009 09/08 2010 2011

Landstingsstyrelsen * 2 459,9 2 582,3 2 636,4 2,1% 2 785,7 2 981,9Hälso- och sjukvårdsnämnden 36 776,7 39 208,5 41 206,0 5,1% 42 725,7 44 705,9TioHundranämnden 881,5 935,0 987,0 5,6% 1 016,5 1 063,5Kulturnämnden 342,7 355,0 376,0 5,9% 387,1 404,7Färdtjänstnämnden 965,7 1 000,5 1 040,5 4,0% 1 071,7 1 121,3Regionplane- och trafiknämnden 74,0 76,7 78,7 2,7% 81,0 84,7Patientnämnden 14,6 15,1 17,3 14,8% 17,8 18,5Landstingsrevisorerna 32,9 34,5 35,7 3,5% 37,0 38,0Summa landstingsbidrag 41 548,0 44 207,5 46 377,6 4,9% 48 122,5 50 418,5

AB Storstockholms Lokaltrafik 5 346,0 5 685,0 6 212,5 9,3% 6 658,6 6 950,9Waxholms Ångfartygs AB 184,4 197,5 215,1 8,9% 221,3 231,1Summa tillskott 5 530,4 5 882,5 6 427,6 9,3% 6 879,9 7 182,0

Summa bidrag/tillskott 47 078,4 50 090,0 52 805,2 5,4% 55 002,4 57 600,5

* Landstingsstyrelsen - varav LSF 1 208,4 1 294,2 1 252,1 -3,3% 1 331,4 1 457,6* Landstingsstyrelsen - varav NKS 0,0 0,0 26,3 26,3 26,3* Landstingsstyrelsen - varav FoUU 1 251,5 1 288,1 1 358,0 5,4% 1 428,0 1 498,0

Budget 2009

72 (77)

6.6 Resultatkrav 2008-2011

MkrBudget Budget Plan Plan

Vård 2008 2009 2010 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 30,4 30,4 30,4Stockholms läns sjukvårdsområde 35,0 73,6 74,4 75,2Karolinska Universitetssjukhuset 0,0 54,1 55,9 58,2Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje 0,0 4,9 5,0 5,2TioHundra AB 0,0 0,0 0,0 0,0Södersjukhuset AB 0,0 14,2 14,7 15,3Danderyds Sjukhus AB 0,0 11,3 11,6 12,0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 0,0 1,4 1,4 1,4

Folktandvården Stockholms Län AB 15,0 17,8 18,0 18,2Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,0 0,7 0,7 0,7Stockholm Care AB 4,0 4,1 4,1 4,1Vården totalt 54,0 212,5 216,3 220,6

TrafikAB Storstockholms Lokaltrafik 0,0 54,6 54,9 55,0Waxholms Ångfartygs AB 0,0 0,1 0,1 0,1Färdtjänstnämnden 0,0 0,4 0,4 0,4Regionplane- och trafiknämnden 0,0 0,2 0,2 0,2Trafiken totalt 0,0 55,3 55,7 55,8

ÖvrigaLocum AB 4,0 5,0 5,0 5,0Landstingsfastigheter Stockholm 342,0 311,0 285,0 316,0Kulturnämnden 0,0 0,2 0,2 0,2Landstingsrevisorerna 0,0 0,1 0,1 0,2Patientnämnden 0,0 0,1 0,1 0,1Medicarrier AB 0,0 0,3 0,3 0,3Landstingshuset Stockholm AB -24,0 -24,0 -24,0 -24,0Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0Koncernfinansiering 81,0 111,5 -143,7 -56,2Landstingsstyrelsen 0,0 -15,8 -16,0 -15,9Övriga totalt 406,0 391,4 110,0 228,7Totalt 460,0 659,2 382,0 505,0

Budget 2009

73 (77)

6.7 Resultaträkning landstinget 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 B09/B08

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 13 750 5,2%Skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 54 212 5,7%Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 67 963 5,6%

Personalkostnader -21 474 -22 762 -22 625 -23 086 2,0%Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -10 848 -11 691 -11 231 -13 184 17,4%Köpt trafik -8 430 -9 072 -9 039 -9 590 6,1%Övriga kostnader -16 021 -16 843 -17 048 -17 069 0,1%Summa verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 927 5,0%

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 035

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8%

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 177

Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 518

Resultat 1 008 500 460 659

Budget 2009

74 (77)

6.8 Taxor och avgifter 2009 Hälso- och sjukvård Öppenvård Barn och ungdom under 18 år Avgift Besök inom primärvård och öppen specialistvård. 0 kr Telefonrecept. 0 kr Besök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska 0 kr Besök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006).

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök

Avgift Besök hos husläkare/distriktsläkare. 140 kr Besök hos geriatriker. 140 kr Besök hos specialistläkare. 280 kr Besök på jourmottagning/närakut/lättakut. 140 kr Besök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. 280 kr Besök i dagvård (avgift per dag). 140 kr Första besök hos geriatriker med remiss från husläkare. 0 kr Första besök hos specialistläkare med remiss från husläkare (gäller endast planerade besök).

120 kr

Första besök hos specialist med remiss från specialist i allmänmedicin. 120 kr Besök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad.

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling

Avgift Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar). Gäller även första besöket.

70 kr

Budget 2009

75 (77)

Första besök i sjukvårdande behandling hos:

• arbetsterapeut • kurator • dietist • logoped • psykolog • sjukgymnast

140 kr

Efterföljande besök hos ovanstående. 70 kr Besök i dagvård (läkare medverkar ej). 140 kr Besök på syncentral (gäller från första besöket). 70 kr Besök hos distriktssköterska. 70 kr Besök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska.

0 kr

Övriga avgifter Avgift Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. 200 kr Besök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept.

0 kr

Hembesök av läkare, extra avgift. 60 kr Besök på BVC/MVC. 0 kr Rådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade

0 kr 0 kr

Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept.

80 kr

Besök i dagvård. 140 kr Mammografiscreening. 140 kr Gynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). 0 kr Påminnelseavgift. 50 kr Expeditionsavgift. 15 kr Egenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel

140 kr 50 kr 140 kr 50 kr 50 kr

Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter).

260 kr

Budget 2009

76 (77)

Sluten vård

Avgift Barn och ungdom under 18 år. 0 kr Personer över 18 år (inkl. personer över 70 år). 80 kr Personer under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle.

40 kr

Högkostnadsskydd Avgift Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 kr Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. 2 000 kr

Högkostnadsskydd för sjukvård. 900 kr

Avgift för uteblivet besök Avgift Läkarbesök, primärvård. 140 kr Läkarbesök, specialist. 280 kr Sjukvårdande behandling (inkl syncentral). 70 kr Första besök hos paramedicinare. 140 kr Hörselklinik och hjälpmedelscentral. 70 kr Besök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 200 kr Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedelsrådgivning) uttas inte. OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns. Avgifter för intyg (HSN-taxan) Nivå Avgift utan moms Avgift med moms Korta intyg 250 kr 313 kr Normala intyg 500 kr 625 kr Långa intyg 750 kr 938 kr Timtaxa 1000 kr 1250 kr

Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut. Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr. Besöksavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer.

Budget 2009

77 (77)

Trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort (fr.o.m. 1 mars 2009). 650 kr 400 kr Förköpskupong (fr.o.m. 1 mars 2009). 25 kr 12.50 kr Kontantbiljett (fr.o.m. 1 mars 2009). 30 kr 15 kr

Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort. 750 kr 450 kr Ö-kort (avgift per kort och år). 420 kr -- Kontantbiljett i hamntrafik 40 kr 25 kr

Färdtjänst Helt pris Övriga

Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa 70 kr -- Minimiavgift ”bil på gatan”. 50 kr -- Högkostnadsskydd 650 kr 400 kr

1 (4) BILAGA 4 FÖRSLAG TILL BESLUT

Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet

2008-11-04

LS 0805-0479,0709-0936,0802-0153,0802-0155,0803-0258,0803-0261,0803-0266 Ärende, 5

Förslag till budget för Stockholms läns landsting 2009 och planåren 2010-2011 samt investeringsbudget för 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010- 2013 samt behandling av motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbindelser, motion 2008:1 om biljettinlösen, motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder, motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik, motion 2008:7 om att landstinget bör utreda konsekvenserna för verksamheten och ekonomin om Förbifart Stockholm byggs, motion 2008:10 om att infoga AB Stockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen Förslag till beslut Vänsterpartiet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa vänsterpartiets förslag till budget för Stockholms läns landsting för år 2009 samt flerårsberäkningar för åren 2010-2011, att fastställa vänsterpartiets förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2009 och planer för åren 2010-2011, att fastställa vänsterpartiets förslag till investeringsbudget för år 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010- 2013, att fastställa landstingsskatten för år 2009 till 12,27 kronor per skattekrona, att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2009 enligt vänsterpartiets förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag, att fastställa vänsterpartiets förslag till taxor och avgifter för år 2009, att styrelsen för Folktandvården AB medges göra en justering av prislistan för vuxentandvård med en genomsnittlig höjning om 2,5 procent år 2009,

2 (4)

2008-11-04

Ärende, 5

att styrelsen för Waxholms Ångfartyg AB medges justera priser och avgifter i trafiken motsvarande en intäktsökning med sju miljoner kronor för år 2009, att uppdra till förvaltningar och bolag att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljöbokslut, kvalitetsbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsen uppdrag, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och akutsjukhusen att ingå flerårsavtal, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda möjligheterna att bygga patienthotell i anslutning till akutsjukhusen som ett led i att förbättra och effektivisera vården, att förlänga projektet om införande av handlingsprogrammet om våld mot kvinnor i två år, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att omedelbart göra en total genomlysning av den psykiatriska slutenvården, att uppdra åt landstingstyrelsen att avveckla utvecklingskansliet, att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en genomlysning av området städning inom vården samt en plan för utveckling av städning som ett eget kompetensområde, att uppdra åt landstingsstyrelsen att fördubbla antalet lönebidragsanställda samt aktivt rekrytera ungdomar med funktionshinder till sommarjobb, att fastställa reviderad investeringsbudget för SL år 2009 till 4 258 miljoner kronor, att godkänna att SL påbörjar utbyggnaden av Tvärbana Norr till Solna, dock under förutsättning att avtal finns med berörda kommuner om en betydande med finansiering samt att staten godkänt att projektstarten inte äventyrar möjligheten till statlig medfinansiering,

3 (4)

2008-11-04

Ärende, 5

att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillsammans med SL förhandla med regeringen och Banverket om statlig medfinansiering med cirka hälften av de statsbidragsberättigade kostnaderna för Tvärbana Norr till Solna, att godkänna genomförande av utbyggnad av dubbelspår på delar av Roslagsbanan inom den totala investeringsramen för 2009, att godkänna beställning av förberedelsearbeten av Banverket vid Odenplans tunnelbanestation för att möjliggöra en utbyggnad av tunnelbanan till Nya Karolinska sjukhuset inom den totala investeringsramen för år 2009, att uppdra åt SL att i samråd med Waxholmsbolaget, Färdtjänsten och regionplane och trafiknämnden årligen i samband med budgeten till landstingsfullmäktige lämna förslag till trafikförsörjningsplan, att uppdra åt landstingsstyrelsen att återkomma med förslag till en effektivare och bättre kollektivtrafik till sjöss i Stockholms hamn och skärgård, att uppdra åt SL att utreda om trådbussar kan återinföras i Stockholms innerstad, att uppdra åt Landstingsfastigheter Stockholm/Locum AB att under 2009 ta fram en förstudie gällande utvecklingen av konserthuset, förslag på finansiering samt konsekvenser för driftkostnaderna, att uppdra åt nämnder och bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med vänsterpartiets budget, att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingsfullmäktige senast den vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2009, att bifalla motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbindelser, att anse motion2008:1 om biljettinlösen besvarad, att bifalla motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder, att bifalla motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik

4 (4)

2008-11-04

Ärende, 5

att bifalla motion 2008:7 om Förbifart Stockholm byggs, att anse motion 2008:10 om att infoga AB Storstockholms lokaltrafik i övriga landstingskoncernen besvarad, att rekommendera landstingsfullmäktige att uppdra åt landstingsstyrelsen att utreda ett infogande av AB Storstockholms Lokaltrafik och dess dotterbolag i ägarbolaget Landstingshuset i Stockholm AB, att rekommendera landstingsfullmäktige att uppdra åt landstingsstyrelsen att utreda vilka åtgärder i övrigt som bör vidtas av ägaren för att skapa en ökad koppling mellan den regionala utvecklingsplanen och den operativa och strategiska planeringen inom AB SL.

En fungerande vardagVänsterbudget 2009

Vänsterpartiet i Stockholms Läns Landsting

En fungerande vardag - vänsterbudget 2009

Växande region, växande krav 1

En jämlik och hållbar utveckling i Stockholmsregionen 1

Barnkonventionen i första rummet 2

Plus och minus ska gå ihop 2 Skattesats 2 OPS 2 Taxor och avgifter 2

En modern hälso- och sjukvård – jämlik och jämställd 3

Utan personalen inget landsting 3 Jämställdhet på alla plan 4 Makt över arbetet 5 Lean – en ny organisationsform 5 Sjukfrånvaro 5

En solidarisk hälso- och sjukvård 6

Ökad satsning på närsjukvården 6 VVV – Vådvalsmodellens vara eller inte vara 6 Utveckling av närsjukvården 7 Distriktssköterskan i fokus 7 Allt fl er äldre 7 Bättre stöd till anhöriga 7 Stöd till barn och ungdomar 8

Fortsatt satsning på sjukhusvården 9 Utveckling av akutsjukhusen 10 Patienthotell för bättre kvalitet 10 IVF-våden 11 Patientsäkerhet och publika jämförelser 11

Kvinnors hälsa och jämställd vård 12 Satsning på patienter med kroniskt trötthetssyndrom 12

Innehåll

En fungerande vardag - vänsterbudget 2009

Jämlik hälsa och förebyggande insatser 13 Fattig, fet och sjuk 13 Fruktade bakterier 13 Sprutbyte för att stoppa smitta 14 Hiv i storstaden 14 Hbt-personer 14 STI 14 Vård för nyanlända 14

Bättre samverkan om missbrukare 15

Psykiatri och psykisk ohälsa 17 Ytterligare satsningar 17 Psykiatri för äldre 18

Att stödja livet i vården 18 Cancer 18 Epilepsivården 19 Dialys 19 Att leva som kroniker 19 Urininkontinens 19 Rehabilitering och habilitering 19 Stockholm - världens mest tillgängliga län? 20

En taggad tandvårdspolitik 21

Kultur för demokrati och utveckling av vår region 22 Stockholm på bio 22 Ett brett kulturliv 22 Att ta medicin är inte roligt men att ha roligt är bra medicin 22 En levande demokrati 22

Helhetssyn och hållbar utveckling 23 För en ökad andel kollektivtrafi k 23 Ökad kunskap om resandet 23 Ökad miljömedvetenhet 24

En kollektivtrafi k för alla, ägd av alla 25 En jämställd trafi k 25 Låg och enhetlig taxa 25 En trygg och tillgänglig trafi k 26

En fungerande vardag - vänsterbudget 2009

En kollektivtrafi k för alla 26 En öppen och välkomnande trafi k 27 En pålitlig och punktlig trafi k 27 Glöm inte barnen 28 Glöm inte personalen 28

Tid att investera 29 Bygg spår för framtiden 29 Satsa på ny teknik... 29 ...och på beprövad 29 Nollvision för självmord och skador 30 Hela länet ska leva 30 En levande skärgård 30 Använd våra vatten 31 Använd våra vägar 31

Bilagor 33 Taxor och avgifter 2009 - Hälso- och sjukvård 35 Taxor och avgifter 2009 - Trafi k 38 Resultaträkning SLL-koncernen 2007-2011 39 Balansräkning SLL-koncernen 2007-2011 40 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2007-2011 40 Landstingsbidrag 2007-2011 41 Ökning av landstingsbidrag 41 Resultatkrav 2008-2011 42 Investeringsbudget 43 Resultaträkning - landstinget 44 Resultaträkning 44 Årets resultat 45 Långsiktiga fi nansiella mål 45 HSN 46 TioHNämnden 46 Folktandvården 47 RtN 47 SL 48 WÅAB 48 FtjN 49 KUN 49 PAN 50 L-rev 50 Den samlade hälso- och sjukvården 51 Koncernfi nansiering 51

1

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

tera. När vi planerar framtiden måste vi ha detta i tankarna. Bästa betyget på ett väl-färdssamhälle är förmågan att ta hand om dem som bäst behöver vår omsorg.

En koncentration av människor betyder också ökad trängsel i trafi ken. Och det i sin tur påverkar den luft vi andas och den natur vi alla behöver för återhämtning. För att möta befolkningsökningen och skapa en fungerande vardag för alla stockholmare måste vi göra en kraftig satsning på länets spår- och busstrafi k. Med ökad punktlighet och trygghet, fl er avgångar och nya inves-teringar kan och vill fl er stockholmare åka kollektivt. Att ta tåget, spårvagnen eller bussen ska vara det självklara valet när vi vill resa snabbt och bekvämt, miljövänligt och säkert inom Stockholms län.

Var femte svensk bor i Stockholms län. Livsstilen lockar hit allt fl er från olika delar av landet, de fl esta är unga och attraheras av storstadens puls. Men bland dem fi nns många som mår allt sämre i ett virrvarr av valmöjligheter och förväntningar, både egna och andras.

En allt större folkmängd ställer höga krav på service, vård och omsorg. Det fi nns män-niskor i alla åldrar och med olika bakgrund som inte omfattas av sociala skyddsnät. De lider av sjukdomar eller utsätts för hälsoris-ker som gör deras liv otryggt. Somliga har inte ens papper på att de fi nns men deras behov av vård är ofta mycket stora.

Att det fi nns grupper som är mer sårbara än andra måste samhället alltid kunna han-

Växande region, växande krav

och att köerna kapas. Verklig jämställdhet kräver att man inom landstingets alla om-råden har ett tydligt genusperspektiv.

• Vi vill se till barnens bästa. FN:s barnkonvention ska vara en ledstjärna inom landstingets alla ansvarsområden.

• Andelen som åker bil ökar snab-bare än de som åker kollektivt - det är en ohållbar utveckling. Kollektivtrafi ken måste byggas ut till förmån för en miljömässigt och socialt hållbar region.

• Bebyggelse- och trafi kplanering lik-som utveckling av energisystem och driv-medel måste utgå från vad som är socialt och miljömässigt hållbart.

• Vi vill arbeta aktivt för en jämlik och hållbar utveckling i regionen med minskad miljöpåverkan, minskade klassklyftor och jämställdhet.

• Diskriminering på grund av kön, ål-der, sexuell läggning, etnisk bakgrund och funktionsnedsättning ska motverkas. Ett aktivt arbete krävs för att landstinget ska nå målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken inom samtliga verk-samhetsområden senast 2010.

• Vi vill bekämpa orättvisorna inom hälso- och sjukvården. Grupper och geo-grafi ska områden med stora behov måste prioriteras när resurserna fördelas. Viktigt är att landstinget lever upp till vårdgarantin

En jämlik och hållbar utveckling i Stockholmsregionen

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

2

känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kän-netecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Detta förutsätter en aktiv och offensiv arbetsgivarpolitik.

• En ekonomi i balans är en förutsätt-ning för en miljömässigt hållbar region där medborgarna ges rätt vård efter behov.

• För att uppnå miljömålen för regio-nen krävs en omfördelning av resurser från landsväg till spårväg. Det förslag till regi-onplan som nu är under utarbetande kom-mer att missa miljömålen grovt om det inte förändras radikalt.

• Landstinget ska vara en konkur-renskraftig arbetsgivare där medarbetarna

stärka barns och ungdomars röster ute i verksamheten. Vi vill avsätta resurser för att prioritera arbetet med att genomföra handlingsplanen inom landstingets samt-liga verksamheter.

Sverige ratifi cerade FN:s barnkonvention 1990 och 2005 tog Stockholms läns lands-ting beslut om en handlingsplan. Fortfa-rande återstår mycket arbete för att sprida kunskap om handlingsplanen och för att

Barnkonventionen i första rummet

Plus och minus ska gå ihop

fentligt ägd och offentligt fi nansierad. Vi avvisar därför alla former av OPS-lösningar. Staten bör övergå till ett system med inves-teringsbudget och låna dessa medel i riks-gäldskontoret. På så vis behövs inte OPS men vi kan fortfarande göra kraftfulla och nödvändiga satsningar och investeringar. OPS är dessutom oförenligt med långsiktig hållbarhet eftersom man genom att binda sig för dyra avbetalningar låter kommande generationer stå för kostnaderna, alterna-tivt utarmar man resurserna för infrastruk-tur i framtiden.

Taxor och avgifterVi sänker taxan för SL:s periodkort med 40 kr från 690 till 650 kr från 1 mars 2009. En-hetstaxan som avskaffades när den borger-liga alliansen tillträdde återinförs och kom-mer att kosta 30 kr för helbetalande och 15 kr för delbetalande. Rabatt för förköpta

Vi tillför landstingets verksamheter nästan en miljard mer än den borgerliga alliansen. Sjukvården ges därmed realistiska möjlig-heter att genomföra ordentliga satsningar för att åstadkomma en mer rättvis och jämlik hälso- och sjukvård för alla i hela lä-net. Inom trafi kområdet satsar vi på fort-satt utbyggnad av spår och busslinjer till låga taxor för alla medborgare. Budgeten är i balans och landstingets långsiktiga fi -nansiella mål uppfylls.

SkattesatsVi väljer att ligga kvar på 2006 års skat-tenivå på 12,27 per skattekrona. Det ger oss ett ekonomiskt utrymme på nästan en miljard mer än alliansen under 2009 för att förstärka och utveckla sjukvården och tra-fi ken.

OPSVi anser att all infrastruktur ska vara of-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

3

besök hos distriktssköterska. Vi accepte-rar prishöjningen inom Folktandvården. Inom SL föreslår vi införandet av en bo-nusrabatt genom ett prenumerationssys-tem där det tolfte periodkortet för året är gratis. Det beräknas inte medföra några extra kostnader.

biljetter ges. Återinförandet av enhetstaxan sker från 1 mars. SL-taxa införs utan extra tillägg för resor med WÅAB under vintertid-tabellens gällande.

Vi föreslår att avgiften för akut barnsjuk-vård upp till 18 år tas bort. Detsamma gäl-ler avgiften till mammografi screening och

vårdgivarnas. Det förutsätter att patien-ter behandlas som medborgare med rät-tigheter och inte som anonyma kunder på en marknad. Särskilt viktigt är det att syn-liggöra patienter/medborgare som inte är röststarka; människor med psykisk funk-tionsnedsättning, svårt sjuka gamla, pap-perslösa eller barn och ungdomar.

Hälso- och sjukvården är alltför fokuserad på att behandla sjukdom. Det räcker inte. För att klara de ökade kostnaderna i fram-tiden måste uppdraget också innefatta fö-rebyggande insatser i nära samverkan med kommunerna och ideella organisationer, som t. ex idrottsrörelsen. Förebyggande insatser som riktar sig till unga människor måste prioriteras. Riktade insatser krävs för att minska rökning och alkoholkonsum-tionen hos framförallt fl ickor och kvinnor.

Behoven inom hälso- och sjukvården i Stockholm läns landsting ser olika ut. Vi vill prioritera tillgängligheten för grupper med de största vårdbehoven. Det ska inte gå att köpa sig snabbare vård. En modern vård präglas av samverkan mellan kommun och landsting och olika vårdgivare och speciali-teter istället för konkurrens. Att förvandla medborgarna till kunder på en privat vård-marknad leder till ökade orättvisor.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas den ojämlika fördelningen av sjukvård och re-surser mellan fl ickor och pojkar, kvinnor och män. För att lyckas krävs en aktiv pri-oriteringsdiskussion och beslut utifrån väl underbyggda underlag. Varje beslut måste präglas av ett genustänkande.

Patientens ställning måste stärkas – inte

En modern hälso- och sjukvård – jämlik och jämställd

Utan personalen inget landsting

läns landsting ska vara en modern, öppen och attraktiv arbetsgivare.

Landstinget ska aktivt ge stöd åt anställ-da som vill vidareutveckla den egna verk-samheten. I alla beslut som rör personalen

Våra möjligheter att leva ett gott liv avgörs i hög grad av de villkor vi har på vår arbets-plats. Lönen bestämmer vår levnadsstan-dard, arbetstiderna sätter ramarna för vår fritid, kraven på jobbet påverkar vår ork och förmåga att leva ett rikt liv. Stockholms

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

4

hetsarbetet och en resurs i arbetet mot till exempel MRSA. Städning ska vara ett eget kompetensområde inom hygien och patient-säkerhet och tas tillbaka i egen regi där så är möjligt. En genomlysning av städningen inom vården inklusive en plan för utveck-ling av städning som ett eget kompetens-område för medarbetarna ska göras.

Alla anställda inom landstinget ska ha ett eget kompetenskonto och en individuell kompetensplan Landstingets chefer ska kontinuerligt utbildas i frågor som rör ar-betstid, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Organisation och arbetstider ska utformas så att de anställda inom lands-tinget kan förena arbetsliv med föräldra-skap, oavsett kön.

Vården står idag inför stora personalav-gångar. Därför är det viktigt att landstinget har attraktiva anställningsvillkor samt tar fram en strategi för framtida rekryteringar. Frågan om certifi ering av personer med ut-ländsk sjukvårdsutbildning måste få en lös-ning och AT-läkares möjligheter till praktik förbättras.

Jämställdhet på alla planLandstinget ska vara en förebild som ar-betsgivare vilket ställer höga krav på jäm-ställdhetsarbetet. På landstingets arbets-platser ska det råda nolltolerans mot hot och våld. Särskilt ska det ökande våldet mot personal inom vården och kollektivtra-fi ken uppmärksammas. Kränkande särbe-handling och sexuella trakasserier ska ak-tivt motarbetas. Arbetet med att ta fram lokala jämställdhetsplaner ska utvecklas. Vid rekrytering av chefer ska kunskap om jämställdhetsarbete vara meriterande och där så inte fi nns ska kompetensutbildning ske. Rekryteringen ska återspegla könsför-

ska landstinget samverka med de fackliga organisationerna. De är en viktig resurs i landstingets utveckling.

Det nuvarande utvecklingskansliet ska av-vecklas och istället ska ett framtidskansli inrättas. Kansliet ska stödja personalinitia-tiv för utveckling av den egna verksamhe-ten, samt verka för att beslutsfattande och ansvar för verksamhetens innehåll läggs närmare driften. Framtidskansliet får även i uppdrag att stödja samverkan mellan kom-mun och landsting.

I ett modernt landsting stärks utvecklingen mot ett utökat samarbete mellan olika per-sonalgrupper. Landstinget ska genom avtal ta ett personalansvar även för verksamhe-ter som är upphandlade. Tydliga krav på kompetensutveckling, samverkan, kollek-tivavtal och antidiskrimineringsklausuler ska ställas vid upphandling. Arbetstidslag-stiftningen ska följas och fackliga rättighe-ter samt yttrande- och meddelarfrihet för de anställda ska garanteras.

När städning upphandlats har infl ytandet över hygienaspekter som är centrala för vården försämrats. Städpersonalen på ett sjukhus ska vara en del av patientsäker-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

5

Lönekartläggningen ska fortlöpande följas upp och en strategi för jämställda löner tas fram. Som länets största arbetsgivare har landstinget ett särskilt ansvar för att öka antalet lönebidragsanställda. Dessa ska ha lön efter kompetens och inte efter taket på lönebidraget. En särskild satsning ska gö-ras för att rekrytera ungdomar med funk-tionsnedsättning till sommarjobb.

Lean – en ny organisationsformLean är en personalstyrd organisationsform som har prövats med goda resultat på S:t Göran, på ortopeden på SÖS och nu även på Karolinska. Lean är en metod att höja kvalitén i arbetet för såväl patienterna som personalen och inte en metod för bespa-ringar. Lean är ett redskap för att förbättra arbetsmiljön, infl ytandet och teamarbete som vi vill vidareutveckla. Vi vill vidare pröva om erfarenheter med Lean kan över-föras till primärvården.

SjukfrånvaroSjukfrånvaron skiljer sig mellan könen, men sjukskrivningshanteringen gör det inte. Det saknas ett genusperspektiv på sjukskriv-ningar och i rehabiliteringsarbetet. Det saknas även ett arbetsmiljöperspektiv. Till exempel tolkas kvinnors stressreaktioner på arbetsmiljön ofta som depression. Kvin-nors arbetssituation medikaliseras. Denna insikt ska fi nnas med i arbetet med att få ner sjukskrivningstalen. SLL:s eget hälso-bokslut visar på stora behov hos främst skötare inom psykiatrin och undersköter-skor i geriatriken. En översyn av arbets-miljön kopplad till ohälsa ska börja i dessa grupper.

delningen inom landstingets verksamheter. Särskilda insatser ska göras för att rekry-tera kvinnor till högre chefsuppdrag. Den certifi erade jämställdhetsutbildningen ska fortsätta och den påbörjade jämställdhets-utbildningen fullföljas genom arbetsplats-träffar.

Makt över arbetetDe anställda ska ges större makt över det egna arbetet. Landstinget ska centralt stödja anställda som önskar skapa själv-styrande enheter. Så långt som möjligt ska fl exibla schemalösningar råda och olika lös-ningar uppmuntras utifrån verksamhetens behov. EU:s direktiv om arbetstider ska föl-jas och läkarnas arbetstider schemaläggas. Växelarbete ska införas så att möjligheten att byta eller rotera mellan arbetsplatser i landstinget underlättas.

80 procent av landstingets anställda arbetar inom vården - det stora fl ertalet är kvinnor. För att öka kvaliteten både på vården och arbetsmiljön måste mer personal anställas. Tid för handledning, refl ektion och frisk-vård måste schemaläggas. Arbetstiderna ska sänkas för skötare och undersköterskor inom områden med tung arbetsbelastning och höga sjuktal, som psykiatri, geriatrik och hemsjukvård. Landstinget ska aktivt arbeta för att rekrytera fl er män till vårdyr-ken. Flerspråkighet ska vara en merit.

Sjuksköterskans roll i den moderna vården blir allt viktigare vilket också bör märkas i lönekuvertet. Alla tjänster inom lands-tinget är heltider, deltid ska erbjudas den som önskar. Nattpersonalens arbetsmiljö måste förbättras. Det har blivit svårare att rekrytera nattpersonal, nattarbetet har också blivit mer arbetsintensivt. Lönedis-krimineringen av kvinnor måste upphöra.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

6

omfördelas mellan grupper och geografi ska områden. De mest utsatta grupperna måste prioriteras först. Bemötande och tillgänglig-het måste förbättras så att alla kan känna trygghet i mötet med vården. Hälso- och sjukvårdens uppdrag kan inte enbart vara att behandla sjukdom.

Minst lika viktigt är att arbeta långsiktigt med förebyggande insatser. Möjligheten att erbjuda allmänna hälsoundersökningar till befolkningen i åldern 40-50 år i socialt ut-satta områden ska utredas.

Det fi nns stora skillnader i tillgänglighet till hälso- och sjukvård i Stockholms län. Män-niskor med höga inkomster och hög utbild-ningsnivå har bättre tillgång till vård än människor med låga inkomster och sämre utbildning. Skillnaderna i hälsa mellan des-sa grupper är också stora. Fetma, rökning, hög alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa är mer utbredd bland grupper och geogra-fi ska områden där utbildningsnivån är låg. En förutsättning för förändring är att våga se dessa skillnader i Stockholms län idag.

För att uppnå förändring krävs att resurserna

En solidarisk hälso- och sjukvård

VVV – Vårdvalsmodellens vara eller inte varaVårdval Stockholm har införts ensidigt av den moderatledda alliansen. Vänsterpartiet är motståndare till den modell som införts. Även inom professionen och bland medbor-garna anser många att Vårdval Stockholm har stora brister. Vårdvalsmodellen omöj-liggör viktiga förebyggande insatser och en resursfördelning till områden och grupper med de största behoven. Den fria etable-ringen innebär en frihet för vårdgivarna och inte för medborgarna. Vi arbetar med att utveckla en alternativ modell för att stärka patientens makt och infl ytande.

Hälsoklyftorna i länet måste minska. Den fria etableringen tas bort och områdesan-svaret inom hemsjukvården återinförs. Det förebyggande hälsoarbetet lyfts fram och stimuleras ekonomiskt i ersättningsmodel-len och den socioekonomiska ersättningen

Basen i närsjukvården – primärvården – är på många sätt i världsklass men det fi nns brister i tillgänglighet. Primärvården måste bli mer fl exibel. Det kan handla om olika öp-pettider, ökade möjligheter till tidsbokning via internet eller direkt på vårdcentralen. Utgångspunkten måste vara patientens och inte organisationens behov.

En ensidig läkarfokusering är inte önsk-värd. Det måste ges ekonomiska och or-ganisatoriska förutsättningar för allergolo-ger, psykologer, psykiatriker, barnläkare, distriktssköterskor och folkhälsoplanerare, att arbeta inom primärvården tillsammans med läkare. Samtidigt måste det fi nnas möjligheter att organisera primärvården med olika kompetenser och resurser bero-ende på behoven i det specifi ka området. Det är också en förutsättning för att pri-märvården ska kunna arbeta mer aktivt med förebyggande insatser.

Ökad satsning på närsjukvården

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

7

Allt fl er äldreAndelen av befolkningen som är över 80 år ökar och därmed också de åldersrelaterade sjukdomarna. För att vården ska fungera för den äldre gruppen med sammansatta vårdbehov krävs väl fungerande struktu-rer och en sömlös vård. Ansvaret är delvis delat mellan kommunerna och landstinget vilket förutsätter väl fungerande samver-kanslösningar. Många anhöriga tvingas ta ett stort ansvar i vården av de äldre, inte minst kvinnor. För att förebygga fysisk och psykisk ohälsa bland äldre krävs riktade fö-rebyggande insatser.

Kunskapen om de åldersrelaterade sjukdo-marna måste öka ute på vårdcentralerna. Äldre har ofta svårt att hitta rätt i vården och riskerar att hamna mellan stolarna. Vi vill därför fortsätta satsa på speciella kon-taktpersoner som kan fungera som ett per-sonligt stöd till de äldre.

Äldre och deras anhöriga drabbas ibland svårt av dålig läkemedelshantering. Det kan till exempel handla om felaktig förskrivning av antipsykosmediciner till demenssjuka. Det förekommer också att äldre äter många mediciner samtidigt som tar ut effekten av varandra och som kan vara direkt skadligt för hälsan. Trots att det gjorts intensiva försök från landsting och kommun att få fram tydliga riktlinjer kvarstår problemen. Läkarna har en central roll i hanteringen av läkemedel. Det är därför viktigt att de äldre har en läkare som kontinuerligt ser över läkemedelslistor i dialog med de äldre och anhöriga.

Bättre stöd till anhörigaOavsett om det gäller omhändertagande av äldre eller människor med olika funktions-nedsättningar betyder de anhöriga oerhört

återinförs. Vi studerar också hur man gjort i Region Skåne som infört ACG, ett ersätt-ningssystem som bland annat väger in vårdtyngd och diagnoser.

Tolkersättningen anpassas så att de vård-centraler som har fl erspråkig personal, och därmed inte behöver tolk, inte missgynnas. Nuvarande vårdvalsmodell är enbart foku-serad på läkare. Vi vill att det ges ekono-miska och organisatoriska förutsättningar att anställa andra kompetenser än läkare, med utgångspunkt från behoven i det spe-cifi ka området.

Utveckling av närsjukvårdenSom ett komplement till primärvårdens olika mottagningar behövs en närsjukvård med närakuter som främjar samverkan mellan olika kompetenser som barnläkare, barnpsykiatriker, psykiatriker, kurator och distriktssköterska.

De närakuter som fi nns kvar utvecklas och antalet närakuter i länet utökas. Närakuter-na ska vara försedda med egna laboratorie-resurser och röntgen. Förutom en återupp-byggnad av närakuterna vill vi också satsa på fl er drop in - akuter i norr och söder lik-nande den som idag fi nns på Cityakuten. Dessa ska drivas i offentlig regi. Ytterligare en närakut för barn öppnas på södra sidan i direkt anslutning till Huddinge sjukhus. Lättakuten för barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus ska drivas av sjukhuset.

Distriktssköterskan i fokusDistriktssköterskan har en viktig roll när det gäller att förbättra närsjukvården med sin speciella kompetens och ska därför ha ett tydligt uppdrag. Ett sätt vore att starta di-striktssköterskeledda mottagningar. Besöket hos distriktssköterskan ska vara avgiftsfritt.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

8

Det huvudsakliga uppdraget för ungdoms-mottagningarna är att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar. Men mottagning-arna borde också arbeta med att förebygga psykisk ohälsa och upptäcka psykosociala problem för att sedan kunna remittera vi-dare. Ersättningen ska hållas på en nivå som möjliggör ett utökat uppdrag. Den geografi ska närheten är viktig för tillgäng-ligheten till ungdomsmottagningarna – de ska fi nnas i varje stadsdel och kommun. Särskilt angeläget är det att få fl er pojkar att uppsöka ungdomsmottagningarna. Per-sonalen ska utbildas i hbt-kompetens och mottagningarna ska hbt-certifi eras. Mot-tagningarna ska också arbeta med unga som har olika funktionsnedsättningar.

Barnläkarmottagningar måste fi nnas runt om i länet för att klara barnsjukvården på lokal nivå, särskilt i områden med stora be-hov. De måste vara tillräckligt stora för att klara att upprätthålla kompetensen. En sär-skild satsning görs på att utbilda fl er barn-läkare i länet. Familjecentralerna är en unik verksamhet där olika kompetenser fi nns samlade under samma tak. För att utveckla det förebyggandet arbetet ska familjecen-tralerna utvecklas och fl er verksamheter byggas upp i länet, särskilt i områden med omfattande sociala problem.

mycket. Det är ofta kvinnor som vårdar sin partner, sina barn eller föräldrar. De utsätts ofta för stor psykisk press och har svårt att få vardagen att fungera.

Särskilt påfrestande är det för dem som är anhöriga till någon som är psykiskt sjuk el-ler har missbruksproblem. Många barn le-ver idag med en missbrukande eller psy-kiskt sjuk förälder. Det får konsekvenser för deras skolgång och psykiska välbefi n-nande.

Huvudansvaret för stödet till anhöriga lig-ger på kommunerna, men kommunerna och landstinget skyller på varandra. För att situationen ska förbättras räcker det inte med projektpengar. Det måste göras en ordentlig resursförstärkning i samverkan mellan kommun och landsting. Barnens och kvinnornas situation ska särskilt uppmärk-sammas.

Stöd till barn och ungdomarDet ska vara lätt för barn och ungdomar att få stöd, råd och behandling. Särskilt oro-väckande är den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Ungdomar som lever i socialt utsatta familjer och områden är i stort behov av stöd.

Barn- och ungdomspsykiatrin (bup) ska fungera som en specialistfunktion för barn och ungdomar med de svåraste psykiska problemen. Att bup i dag får ta hand om allt är en ohållbar situation. Orsaken är främst kraftiga neddragningar av skolhälsovården under lång tid. Nu behövs en gemensam samverkansorganisation mellan kommu-nernas barnhälsovård och landstingets olika verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. För att verksamheten ska kom-ma igång avsätts resurser till detta arbete.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

9

vårdens specialistkompetens inne på sjuk-husen måste väntetiderna var korta. Da-gens förbättrade behandlingsmöjligheter leder till ökat antal överlevande barn inom fl era områden som tidigare saknade livräd-dande behandling. Samhället och sjukvår-den måste svara upp mot de ökade beho-ven för att klara det långsiktiga ansvaret. Det är en etisk och moralisk skyldighet från samhället, inte minst gäller det de mycket för tidigt födda barnen.

Av de ungefär 4000 personer som är bä-rare av hiv i Sverige idag fi nns cirka 2 500 i Stockholms län. Tyvärr fi nns det fortfaran-de okunskap om hivpositiva i det svenska samhället. Barn och ungdomar som bär på

Barnsjukvården ska kännetecknas av hög tillförlitlighet, tillgänglighet och kompetens. Landstingets egen barnsjukvård ska vara av sådan kvalitet och så lättillgänglig att helt privata vårdformer - som till exempel barnsjukhuset Martina - blir överfl ödiga.

Barn med lättare infektioner och skador ska tas om hand och behandlas inom närsjuk-vården och på närakuter. Det förutsätter en kontinuerlig kompetensutveckling av läkare inom allmänmedicin, så att föräldrar som vänder sig till primärvården med sina barn kan känna förtroende och trygghet. För de barn som inte kan tas om hand inom närsjukvården och som behöver barnsjuk-

Fortsatt satsning på sjukhusvården

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

10

Även i framtiden ska det fi nnas sju full-värdiga akutsjukhus i Stockholms län som drivs i offentlig regi. St. Görans sjukhus återtas i offentlig regi nästa gång avtalet löper ut. Norrtälje och Södertälje sjukhus behålls som fullvärdiga akutsjukhus och fortsätter utveckla samarbetet med när-sjukvården med fokus på förebyggande in-satser. Förlossningen på Södertälje sjukhus måste även i framtiden fi nnas kvar och ges tillräckliga förutsättningar så att kvaliteten kan bibehållas. För att klara det undersöks möjligheten att starta neonatalvård vid förlossningen och ett ökat samarbete med Nyköping i Sörmlands läns landsting ska eftersträvas.

Förlossningssjukvården byggs ut så att de framtida behoven klaras. Vi stödjer försla-get om Vårdval förlossning och de krav som ställs på förlossningsvården. Vi avvisar dock förslaget om fri etablering eftersom det riskerar leda till att samverkan inom för-lossningsvården försämras. Den planerade utbyggnaden av förlossningsvården på Sö-dersjukhuset till 8000 förlossningar måste genomföras. Vi vill utreda möjligheten att bygga ut förlossningsvården på Södertälje sjukhus ytterligare så att även de kan ha neonatalvård.

Patienthotell för bättre kvalitet I Norge och Danmark fi nns ett väl utbyggt system med patienthotell i direkt anslut-ning till akutsjukhusen. Det fi nns också vid Centralsjukhuset i Karlstad. Erfarenheterna är mycket goda - vårddygn frigjordes och medelvårdtiderna förkortades. Kvalitet och effektivitet vad gäller förberedelser och omhändertagande av patienterna förbätt-rades. Den elektiva vården ökade med 25 procent tack vare patienthotellets resurser. Att inrätta patienthotell är ett konkret sätt

hiv är särskilt utsatta. I länet fi nns cirka 60 hivsmittade barn och ungdomar. Det fi nns mycket kunskap och erfarenhet bland dem som arbetar med hivpositiva barn men det kan bli bättre.

Vi vill att det genomförs en kartläggning av vilket stöd som ges till barn och ungdomar i vårt län som bär på hiv. Den bör belysa vil-ka styrkor och fördelar som fi nns med da-gens arbetssätt. Verksamheter som bedrivs idag för hivpositiva barn ska permanentas och tillräckliga resurser tillföras.

Utveckling av akutsjukhusenDen snabba medicinsktekniska utveckling-en och befolkningsökningen gör att behoven av akutsjukhusens resurser ökar och kost-naderna stiger. Det ökade trycket på akut-sjukhusen är i många fall en konsekvens av befolkningsökningen. Akutsjukhusen måste tillföras tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. Vi stödjer modellen för fl eråriga avtal men politikens infl ytande måste sä-kerställas genom förbättrad insyn, kontroll och ökad ägarstyrning. Viktiga strukturella frågor måste alltid vara föremål för poli-tiska beslut. Allt annat vore demokratiskt orimligt.

Det vore värdefullt om akutsjukhusen ges möjlighet till profi lering med en särskild in-riktning som kan vara motiverad av befolk-ningssammansättningen i ett område. Det är viktigt att utveckla vården i Södertälje-Nykvarn-Salem och på Södertälje sjukhus i enlighet med Södertäljeprojektet som star-tade under förra mandatperioden. Extra viktigt är att fokusera på det förebyggande arbetet. Södersjukhuset ges ett särskilt uppdrag om uppföljning av vården utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspek-tiv.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

11

tientsäkerhetsrisk och det är därför nöd-vändigt att göra allt för att lösa problemet. Det enda rimliga vore att riva upp den nu gällande upphandlingen och starta tolk-verksamhet i landstingets egen regi.

Redan under förra mandatperioden påbör-jades arbetet med att utveckla gemensam-ma indikatorer för hela landstinget för att kunna mäta kvaliteten inom sjukvården. För att redovisningen ska bli tydligare an-ser vi att det behövs ett särskilt kvalitets- och jämställdhetsbokslut som kompletterar det ordinarie bokslutet.

Vi ställer oss positiva till arbetet med pu-blika jämförelser men vi ska skynda lång-samt. Det är viktigt att det inom professio-nen fi nns en bred enighet om de indikatorer och nyckeltal som ligger grund för jämfö-relserna. Informationen om olika vården-heters kvalitet ska göras tillgängliga för alla grupper, annars riskerar vi att få en mer ojämlik vård.

att korta köerna och effektivisera vården genom att friställa vårdplatser.

Det nya Karolinska sjukhuset får ett pa-tienthotell i direkt anslutning till sjukhuset. Vi vill utreda möjligheterna att bygga pa-tienthotell i anslutning till övriga akutsjuk-hus som ett led i att förbättra och effektivi-sera vården.

IVF-vårdenSedan 2005 har lesbiska par möjlighet att få fertilitetsbehandling vid Huddinge sjuk-hus. De som köar borde i stället fl yttas till Danderyds sjukhus som specialiserat sig på att möta lesbiska par. Sjukhuset har dess-utom ett bra samarbete med MammaMia – en mödravårdscentral där många lesbiska par går. En sådan förändring kan bidra till att minska kön.

Vi anser att åldersgränsen vid det första behandlingstillfället ska utökas från 38 till 40 år och att möjligheten att införa vård-garanti för IVF-behandling utreds. De eko-nomiska konsekvenserna och tillgången till sperma- och äggdonatorer måste särskilt belysas.

Patientsäkerhetoch publika jämförelserI landstingets budget för 2008 framhålls att säkerhetsfrågorna ska stå i centrum de när-maste åren. Ambitionen är bra men mycket arbete återstår för att patientsäkerhetsar-betet ska nå en acceptabel nivå. Kraven i vårdavtalen måste bli tydligare när det gäller att följa upp avvikelser och misstag i vården. Tillräckliga resurser måste också avsättas för uppföljningar.

Det råder brist på auktoriserade sjuk-vårdstolkar i landstinget. Detta är en pa-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

12

Kvinnors hälsa och jämställd vård

mografi screeningen för kvinnor upp till 75 år. Arbetet med handlingsplanen för mäns våld mot kvinnor måste intensifi eras.

Satsning på patienter med kroniskt trötthetssyndromKroniskt trötthetssyndrom är en sjukdom som framför allt drabbar kvinnor. Sjukdo-men är avsevärt funktionsnedsättande och resulterar ofta i mångårig sjukskrivning och inte sällan förtidspensionering. De svårast drabbade är bundna till hemmet och bero-ende av samhällsinsatser som hemtjänst och färdtjänst för att klara vardagen. Sjuk-domen innebär ofta omfattande mänskligt lidande och höga kostnader för samhället.

Dessa patienter bemöts ofta dåligt i vården. De blir inte trodda och får istället höra att de mår psykiskt dåligt. Landstinget har idag otillräcklig vård att erbjuda dessa männis-kor. En särskild enhet inrättas dit personer med kroniskt trötthetssyndrom kan remit-teras.

Vi vet att kvinnor lever längre men är sjuka-re än män. Långtidssjukskrivningarna ökar bland kvinnorna, i synnerhet de unga. Men trots ökad kunskap fi nns brister om kvin-nors hälsa och stora skillnader i hur kvinnor behandlas inom vården. Många upplever att de inte blir trodda och många får vänta längre än männen på diagnos, framför allt inom primärvården och psykiatrin.

Män får oftare mer specifi cerade diagnoser än kvinnor, mer arbetsinriktad rehabilitering och utbildning. Kvinnor får oftare arbetsträ-ning. De sjukdomar som tilldrar sig störst forskningsintresse står för en obetydlig del av sjukskrivningarna. Flera av de symp-tom som kvinnor har är inte lika utforska-de utan istället ifrågasätts kvinnors ”vaga symptom”. Förvaltningen ges i uppdrag att belysa skillnaderna i bemötande av kvinnor och män och att återkomma med förslag till förbättringsåtgärder. En omfattande upp-lysningskampanj om kvinnors hjärtinfark-ter sätts igång. Migrän och huvudvärk är ofta någonting som drabbar kvinnor men vårdutbudet för den gruppen är begränsat idag. En huvudvärksklinik startas därför för att bättre kunna hjälpa kvinnor med svår migrän och huvudvärk.

Landstinget måste ta fram en långsiktig plan för arbetet med kvinnors hälsa och jämställdhet i vården. Med hjälp av köns-uppdelad statistik synliggörs könsrelatera-de problem inom vården. Kartläggning ska göras av könsskillnader i vårdresurser och resultat. All forskning som bedrivs inom sjukvården ska genomsyras av ett tydligt genusperspektiv. Avgiften till mammografi -screening ska tas bort. Resurser avsätts för att klara en successiv utbyggnad av mam-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

13

Jämlik hälsa och förebyggande insatser

människors ekonomiska ställning. De som är fattiga äter ofta sämre än de som le-ver under goda ekonomiska villkor. Fetma och övervikt leder i sin förlängning till en ökning av livsstilsjukdomar som diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Arbetet mot den ökande fetman och övervikten måste prioriteras och särskilt riktade insat-ser måste göras mot barn och ungdomar. Arbetet måste börja på mödra- och bar-navårdscentraler, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningar. Tydliga vårdkedjor ska utvecklas för arbetet med fetma och övervikt hos barn och ungdomar.

Fysisk aktivitet på recept bör utvecklas som en metod i hela landstinget. Konceptet med hälsofrämjande sjukhus utvecklas och genomförs på något av sjukhusen i länet. Detta kopplas också tydligare ihop med landstingets miljöarbete och genomföran-det av landstingets kostpolicy.

Fruktade bakterierEn fruktad bakterie som ställt till med stora problem inom sjukvården, inte minst för patienterna, är multiresistenta stafylokock-er (MRSA). Landstinget har gjort vissa in-satser för att minska smittspridningen men problemet kvarstår och arbetet måste in-tensifi eras.

De som tagit fl era antibiotikakurer under det senaste året löper större risk att smit-tas av MRSA. För att motverka onödig och felaktig förskrivning är det viktigt att lä-karna ges bra stöd så att de kan stå emot överförskrivning. Alliansen vill att det ska bli lättare för svenska medborgare att söka vård i annat EU-land. Landstinget måste upplysa medborgarna om vilka risker det

De sociala och ekonomiska skillnaderna i lä-net ökar. Antalet invånare som anses fattiga blir allt fl er. Vissa grupper är mer utsatta än andra, till exempel invandrare, unga vuxna, ensamstående mödrar och hemlösa.

För att ändra på dessa förhållanden krävs en aktiv politisk styrning som utgår från befolkningens behov och de skillnader som fi nns. Alliansen vägrar att erkänna och se dessa skillnader och anser därför att särskilt utsatta områden inte behöver kompense-ras ekonomiskt. Vi vill att hela resursfördel-ningen ses över så att den bättre styr mot att utjämna de regionala skillnaderna. Det handlar dels om att tillföra nya resurser till vissa utsatta områden, men också att om-fördela resurser från innerstaden till dessa områden.

Det förebyggande hälsoarbetet kan inte enbart handla om individuella insatser för att påverka människors levnadsvanor. Folk-hälsoarbetet måste ta sin utgångspunkt i ett omfattande och genomgripande arbete kring hur resurser är fördelade i samhället och förändringar av strukturer.

Alliansens Vårdval Stockholm riskerar att ytterligare försämra samarbetet mellan landstinget och kommunerna och även försämra folkhälsoarbetet. Det hälsofräm-jandet arbetet, arbetet med livsstilsfrågor inom primärvården och samarbetet med kommunerna, måste stödjas av ersätt-ningssystemen till vårdcentralerna.

Fattig, fet och sjukDen ökande fetman och övervikten är ett allt större problem. Ofta är övervikt och ohälsosamt beteende tydligt kopplat till

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

14

Hbt-personerVi vill öka kunskapen om homo-, bi- och transpersoners liv och livsvillkor. En över-gripande hbt-policy ska tas fram som om-fattar alla verksamheter i landstinget. Vi stödjer hbt- certifi ering av vårdcentralerna. Möjligheten för transpersoner att få sam-talsstöd inom landstingets verksamheter ska stärkas. Psykhälsan utvecklas till en specialistmottagning för hela hbt-gruppen som önskar samtalsstöd. Psykhälsan ska utöka sitt samarbete med beroendevården, psykiatrin och primärvården. Den planera-de upphandlingen av Sesam City ska ome-delbart avbrytas.

STIFlera av de sexuellt överförbara sjukdo-marna har ökat, inte minst klamydia. Fler preventiva insatser behövs därför samtidigt som det måste bli lättare att testa sig för sexuella sjukdomar. Sexualmottagningen Sesam City - som öppnade 2006 - har fått en betydligt större tillströmning än förvän-tat. Mottagningen ska därför ges utökade resurser för att kunna ha längre öppetti-der och anställa mer personal. Vi föreslår att ytterligare en Sesam City öppnas. Alla landstingets Sesamenheter på våra sjuk-hus måste ha drop- in mottagning för bätt-re tillgänglighet. Genom att bygga upp fl er mansmottagningar i länet kan det arbetet stärkas. Anslaget till Lafa (Landstinget fö-rebygger aids) ska höjas. Det fi nns idag en mansmottagning på norra sidan, men vi vill förstärka med ytterligare en i södra länet.

Vård för nyanlända Av de personer som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd i Stockholm avslutar en fjärdedel inte sina introduktionsprogram på grund av ohälsa. Primärvården ser inte dessa människors behov och har därmed

innebär att exempelvis köpa antibiotika utomlands, för att sedan ta med hem för egenvård.

Sprutbyte för att stoppa smittaBeroende- och infektionsvården står in-för utmaningen att minska antalet kro-niskt smittsamma personer i samhället och spridningen av hiv bland drogmissbrukare. Införandet av sprututbytesverksamhet i Stockholms landsting skulle spela en viktig roll i de förebyggande insatserna som riktar sig till injektionsmissbrukare. För att uppnå önskat resultat är det angeläget att verk-samheten organiseras som en integrerad del i missbruksvårdkedjan.

Hiv i storstadenInfektions- och hivvården bör ges ett nytt ”ansikte” anpassat till 2000-talet. En lång-siktig hivstrategi ska tas fram i samverkan med intresseorganisationerna och vårdgi-varna. Strategin ska ha ett tydligt befolk-ningsperspektiv.

De hivpositivas situation har förändrats vil-ket ställer nya krav på insatser, inte minst sekundär prevention. Hivsmittade patien-ters kontakt med primärvården präglas ibland av dåligt bemötande. Särskild upp-märksamhet bör ägnas hivpositiva kvinnor och deras problem. Personal i hela sjukvår-den behöver särskilt utbildas i att ta emot äldre hivpositiva för att undvika diskrimine-ring av just denna grupp.

Venhälsan på Södersjukhuset är en unik mottagning som främst riktar sig till män som har sex med män. De erfarenheter och den forskning som fi nns där måste upp-muntras och utvecklas.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

15

har de behov av vårdens resurser, men ef-tersom de enligt lagen enbart har rätt till akut sjukvård, tvingas de själva fi nansiera vården på speciella kliniker. Det är ovärdigt att behandla människor så. Värst är det givetvis för kvinnor och barn. Landstinget måste agera och uppvakta rätt instans för ändrad lagstiftning så att vårdskulder kan avskrivas.

svårt att hantera de problem som uppstår. Anhöriginvandringen till länet är fortsatt hög. Därför måste ytterligare resurser till-föras primärvården för de särskilda behov som gruppen nyanlända har.

Människor som fl yr till Sverige men inte beviljas asyl och lever gömda här, de pap-perslösa, är en mycket utsatt grupp. Ofta

Bättre samverkan om missbrukare

ningstiderna kan öka och en diskussion om ytterligare en missbruksakut i länets södra delar bör inledas.

Konsumtionsökningen leder också till att många andra påverkas av alkoholens ska-deverkningar. Det fi nns ca 400 000 barn runt om i landet som lever i familjer med riskkonsumtion av alkohol. Det fi nns så-ledes många argument för att satsa på förebyggande arbete. Särskilda resurser borde därför avsättas till primärvården för att arbeta med alkoholpreventiva in-satser.

I Stockholm har det skett en kraftig ökning av antalet unga mellan 15 och 24 år som behöver vård för alkohol- och narkotikas-kador. Flickor börjar tidigare med alkohol och dricker då större mängder än pojkar-na vilket visar sig på akutmottagningen där över 60 procent av 13- och 14-åring-arna är fl ickor. Förra året registrerade Ma-ria Ungdom fl er fl ickor än pojkar. Det fi nns en tydlig koppling mellan alkoholkonsum-tion och sexuella övergrepp. Det samar-bete som fi nns mellan Maria Ungdom och Södersjukhuset vid omhändertagande av fl ickor och pojkar som utsatts för sexuella övergrepp bör utvärderas.

Missbruk av alkohol och narkotika får ofta svåra sociala konsekvenser för samhället och den enskilde. Inte minst leder miss-bruket till våld och kriminalitet och därför behöver kommuner, landsting och andra myndigheter samverka kring förebyggande insatser. Ordentliga resurser måste satsas på ett bättre omhändertagande av de allra tyngsta missbrukarna, framför allt kvinnor och män med dubbeldiagnoser.

I dag delar landstinget och kommunerna ansvaret för missbruksvården. Vi vill under-söka möjligheterna att starta gemensamma nämnder för att underlätta samverkan mel-lan kommun och landsting.

Alkoholkonsumtionen har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Situationen på av-giftningsenheterna - beroende på bristande ekonomiska, personella och lokalmässiga resurser - har blivit allt mer pressad. Be-handlingstiden vid akut avgiftning har för-kortats kraftig med resultat att framför allt alkoholmissbrukare ofta skrivs ut innan de är i tillräckligt bra skick. Alkoholrelaterade epileptiska anfall och anfall av delirium tre-mens efter hemkomst eller placering på kommunal institution blir allt vanligare.Ökade resurser bör tilldelas så att inskriv-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

16

Khat är en centralstimulerande drog som missbrukas främst av en begränsad grupp invandrare från Östafrika. Kraftfulla insat-ser behöver göras i samverkan mellan olika myndigheter i Stockholm för att bekämpa khatmissbruket. Landstingen bör ta initiativ till utbildning inom primärvården, mödra-vården och barn- och ungdomspsykiatrin för att de ska kunna arbeta aktivt med fö-rebyggande insatser.

Den verksamhet för spelmissbrukare som drivs med pengar från Folkhälsoinstitutet byggs ut till att omfatta allt spelmissbruk. Landstinget ska också starta en särskild mottagning för att erbjuda behandling för dem som missbrukar anabola steroider.

Situationen för kvinnliga och manliga miss-brukare ser olika ut. Landstingets miss-bruksvård ska ha ett tydligt genusperspek-tiv och de med störst behov ska prioriteras. Missbrukande kvinnor ska ha samma rätt till hjälp och skydd mot män som utsät-ter dem för våld som andra kvinnor. Där-för måste en särskild avgiftningsenhet för kvinnor inrättas. Ett brukarråd, liknande det inom psykiatrin, ges möjlighet att ak-tivt delta i utformandet av enheten.

Den nya missbrukspolicyn och nya upp-dragsbeskrivningar ska ligga till grund för kommande avtal inom missbruksvården. Vi motsätter oss privatiseringar av missbruks-vården och vi vill att den privata missbruks-vården tas tillbaka i egen regi. Tillgänglig-heten måste förbättras med fl er akutteam och beroendesjuksköterskor på länets vårdcentraler. Alla mödravårdscentraler ska arbeta förebyggande mot alkohol.

Missbruksvården måste utgå från en hel-hetssyn på människan. Det kan handla om hjälp med att ordna boende, arbete eller annan sysselsättning, skuldsanering och sociala kontakter. Vi vill uppmuntra fl er sociala kooperativ som till exempel Basta inom missbruksvården, som arbetar med helhetslösning, egenmakt och ansvar. Bru-karna och deras organisationer måste stär-kas. Deras röster är nödvändiga för att åstadkomma en god och välfungerande missbruksvård.

Barn som föds av kvinnor under subutex-behandling visar tecken på en rad psykiska och sociala handikapp. Landstinget bör sna-rast utreda dessa barns behov av specifi kt stöd och hjälp.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

17

Psykiatri och psykisk ohälsa

Sexualmedicinskt Centrum ger i dag stöd till personer som vill byta kön. Ett könsbyte involverar ofta även anhöriga och en inven-tering av behovet av stöd till anhöriga ska göras.

Vi vill ta fram en strategi för att förstärka och utveckla brukarmedverkan inom psy-kiatrin. Vi stödjer och uppmuntrar verk-samheter som Fountain House och liknan-de. Infl ytandesamordnare anställs inom hela psykiatrin och tydliga krav ska ställas i kommande avtal på att brukarrevisioner görs som komplement till de traditionella uppföljningarna.

Människor med psykiska funktionsnedsätt-ningar har ofta dålig kroppslig/fysisk hälsa vilket bekräftas av en betydande överdöd-lighet. De avstår oftare från angelägna lä-karbesök. Förklaringen kan dels vara bris-tande förtroende för kroppssjukvården, men också svårigheter att kunna betala patientavgiften. Psykiskt sjukas kroppsliga sjukdomar måste tas på större allvar och bemötandet förbättras.

Det krävs kompetensutveckling av perso-nal inom primär- och akutvården och krav bör ställas på att kroppsliga kontroller all-tid görs i samband med psykiatrisk utred-ning. Personer som är långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa/sjukdom ska erbjudas en kostnadsfri årlig hälsokontroll eftersom psykisk ohälsa och mediciner påverkar både tandstatus och fysisk hälsa.

Ätstörningsvården har byggts ut med fl er slutenvårdsplatser och mobila team. Ät-störningar drabbar oftast unga fl ickor och kvinnor, men det fi nns även pojkar och

Det behövs en övergripande diskussion om psykiatrins uppdrag. Vuxenpsykiatrin och barnpsykiatrin är specialistverksamheter som idag tvingas ta sig an problem som borde hanteras inom primärvården istället.

Vi ser behovet av ökad tillgänglighet inom den psykiatriska vården, men det får inte bli så att de med lättare psykisk ohälsa tas omhand i psykiatrin på bekostnad av de med svårare sjukdomstillstånd. Det är olyckligt om fokus hamnar på prestationer och inte på utvecklandet av kvaliteten. De-batten om olika behandlingsmetoder och evidens är svår. Metoder och terapier mås-te anpassas till individens behov.

Ytterligare satsningarPsykiatrin behöver ett ordentligt resurstill-skott med både satsningar på fl er sluten-vårdsplatser och omstrukturering av vår-den. Mindre enheter med åtta till tio platser behövs för att möjliggöra en differentierad vård. Särskilt viktigt är det att verksamhe-terna som riktar sig till patienter med dub-beldiagnoser fortsätter.

Vidare behövs kontinuerlig kompetensut-veckling, uppgradering av skötaryrket och en bättre miljö. Detta är en kostsam re-form och det första steget är att omedel-bart göra en total genomlysning av dagens slutenvård.

Ett verkligt infl ytande för patienter, an-höriga och brukare spelar stor roll för ut-veckling och förbättringar av behandlings-resultaten. Betydelsen av evidensbaserade metoder framhålls ofta men det är också viktigt att tala om ett mer erfarenhetsbase-rat perspektiv.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

18

Satsningen på unga vuxna måste fortsätta mot bakgrund av att ungdomsgruppen 18-25 år växer de närmaste åren.

Det är viktigt att utveckla samarbetet med kris- och traumacenter som arbetar med särskild kompetensutveckling kring grup-pen med svåra traumatiska problem.

Psykiatri för äldreI delar av länet fi nns ett väl fungerande vårdutbud, men på andra håll saknas i prin-cip resurser för att möta behoven hos äldre med psykisk ohälsa. För att förbättra äldre-psykiatrin krävs att kunskapen ökar inom primärvården och att expertisen kring äldre och psykisk sjukdom sprids i hela länet. Det är viktigt att tidigt fastställa om den äldre lider av depression eller demens.

Vi vill se ytterligare utbyggnad av äldrepsy-kiatriska team i länet med specialistkompe-tens och tillgång till särskilda vårdplatser. Centrala resurser avsätts för att genom-föra kunskaps- och fortbildningsinsatser till personal som kommer i kontakt med äldre människor med psykisk ohälsa.

män som har ätstörningsproblem vilket inte alltid uppmärksammas. Det är viktigt att fokusrapporten om ätstörningsvården blir klar inom kort.

Ljusterapi har vid våra breddgrader en fö-rebyggande effekt för människor som drab-bas av återkommande höst- och vinterde-pressioner. Den bör ses som en del av ett hälsoinriktat förebyggande arbete.

I dag avgör staten vilka som ska dömas till rättpsykiatrisk vård, men det är landsting-en som tillhandahåller vården och fi nansie-rar den. Rättpsykiatrins kostnader måste i framtiden bäras av staten på samma sätt som staten betalar för kriminalvården. Vi motsätter oss ett avskaffande av fängelse-förbudet.

Den rättspsykiatriska öppenvårdsmottag-ningen som tillkom 2006 tar idag emot ca 700 patienter/år och är en mycket fram-gångsrik och väl fungerande verksamhet. För att den ska fungera ännu bättre ska mottagningen hållas öppen även lördag och söndag.

Att stödja livet i vården

beroende av privat driven vård är oaccep-tabelt.

I den palliativa vården - och vård i livets slutskede - behövs stor kompetens i exis-tentiella och sociala frågor. Det är viktigt att denna kompetens även har ett mång-faldsperspektiv. Varje cancerpatient ska ha en kontaktsjuksköterska med erfarenhet av cancervård och kompetens i psykosocialt arbetssätt.

CancerEn av de nya kronikergrupper som vuxit på senare år är cancerpatienter och cancer-vården står därmed inför nya utmaningar. Tiden från bedömning och diagnos till be-handling måste vara så kort som möjligt, likaså ledtiderna mellan behandlingarna. Nolltolerans mot köer i cancersjukvården ska gälla. Översyn av för cancervården viktig medicinteknisk utrustning ska fortlö-pande uppdateras. Att som i dagsläget vara

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

19

stor grupp män har inkontinensbesvär. Förutom det personliga lidandet, orsakar inkontinensartiklarna stora sophanterings- och miljöproblem. Idag går huvuddelen av vårdens kostnader till hjälpmedel och en mycket liten del till utredning och be-handling. Omoderna behandlingsmetoder belastar både landstinget och miljön. En kvalitativ studie bör göras för att underlät-ta införandet av nya behandlingsmetoder. Landstinget ska även verka för inrättandet av utbildningsplatser för uroterapeuter vid Karolinska Institutet.

Rehabilitering och habiliteringRehabilitering och habilitering är en del av landstingets hälsofrämjande och förebyg-gande arbete och bör få såväl högre prio-ritet som tydligare styrning i landstinget. Primärvårdens roll inom rehabilitering och habilitering bör stärkas. Vårdcentralerna ska ha områdesansvar med områdeskom-petens och vara ett nav för befolkningen i det förebyggande och kontinuerliga folk-hälsoarbetet, liksom i rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Distriktssjuksköter-skor ges en central roll i detta arbete. Med områdesansvar följer även en möjlighet till riktade insatser som till exempel aller-gisjuksköterska i mer drabbade områden. För att denna satsning ska vara möjlig måste vårdcentralen avlastas från uppdrag av akut och mer tillfällig art och kanske kompletteras med närakuter/walk in-mot-tagningar. Samordningsförbunden mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kom-mun och landsting ska fortsätta att utveck-las. Hjälp och stöd kring frågor om sex och samlevnad för unga med funktionsnedsätt-ningar måste bli bättre.

Rehabilitering blir en allt viktigare del i be-handlingen av cancer. En skriftlig vårdplan

Epilepsivården1999 gjorde landstinget en utredning om epilepsivården som uppdaterades 2006. Ett antal rekommendationer som då gavs har genomförts men mycket återstår. Främst bör förstärkningar av nuvarande epilepsi-team och föräldrautbildningen göras. I syf-te att åstadkomma en större samsyn inom professionen bör även ett vårdprogram tas fram.

DialysDialysvården utvecklas och behoven av di-alysvård ökar. Ur ett patientperspektiv är utvecklingen mot en mer decentraliserad dialysvård bra. Under 2009 ska dialysverk-samheter inrättas i Norrtälje och Södertälje och förutsättningarna för etablering i Ny-näshamn ska undersökas.

Att leva som kronikerMånga svåra livshotande sjukdomar har med den medicinska utvecklingen fått en allt bättre överlevnadsprognos. Nya krav ställs därför på såväl akutsjukvården som närsjukvården och en plan för kompetens-utveckling i bemötande av kroniker bör tas fram. Såväl vuxna som barn, kvinnor som män är kroniker. En femtedel av länets in-vånare kommer från andra länder. Det är därför viktigt att barn- genus- och mång-faldsperspektiv fi nns med i utvecklingen av sjukvården för kroniker. Vårdcentraler ska ges ett utökat uppdrag i omhändertagandet av kroniker. Allmänläkare ska kunna fung-era som sjukvårdskoordinatorer för multi-sjuka med övergripande ansvar för rehabi-litering.

UrininkontinensUrininkontinens är ett stort folkhälsopro-blem som ökar med stigande ålder. Fokus har främst legat på kvinnor men även en

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

20

dem som är i behov av sjukresor är också beroende av medicinering och regelbundna läkarbesök. Sjukresorna ska betraktas som en del av behandlingen och förutsättning-arna för att dessa ska täckas av samma högkostnadsskydd som sjukvården ska ut-redas.

Stockholm – världens mest tillgängliga län?Det som är bra för människor med funk-tionsnedsättning är bra för alla. Kunskap om funktionsnedsättning är ett stort ut-vecklingsområde. Den kartläggning som landstinget genomför ska ha ett genusper-spektiv vilket också ska omfatta utform-ningen av hjälpmedel. Landstinget ska inventera vilka insatser som behövs för att förbättra stödet till för-äldrar med funktionsnedsättning. Ingen ska behöva avstå från hjälpmedel av eko-nomiska skäl, priset är också en tillgänglig-hetsfråga. Regeringens uppdrag att till år 2010 åtgärda hinder mot tillgänglighet, ska även omfatta pris på hjälpmedel.

Handikappanpassning är inte enbart en frå-ga om fysiskt tillgängliga lokaler utan ock-så tydlig information, tillgänglig hemsida, bra ljudmiljö och kontrastmarkeringar. Inte minst primärvården, både i offentlig och privat drift, behöver stöd i sitt utvecklings-arbete med såväl kompetens som tillgäng-lighet. Stockholms läns landsting ska i be-ställningar och avtal kräva att verksamhet som drivs privat är handikappanpassad. Medborgare med funktionsnedsättning ska också aktivt kunna delta i landstingspoli-tiken. Därför bör landstingsstyrelsen ges i uppdrag att se över sin egen verksamhets tillgänglighet.

Landstinget ska i alla beslut som rör funk-tionsnedsättning samverka med handikapp-organisationerna, dessa är en viktig resurs.

med möjlighet till rehabilitering ska upprät-tas för alla cancerpatienter. Rehabilitering ska även omfatta ett psykosocialt perspek-tiv. I dag fi nns god rehabilitering för kvin-nor som drabbas av bröstcancer – däremot saknas motsvarande för män som får pro-statacancer. Detta är bara ett exempel på behovet av fortsatt genomlysning av på vilka villkor rehabilitering ges kvinnor och män.

Många med neurologisk funktionsnedsätt-ning saknar en rehabiliteringsplan i vårt län. Arbetet med skrivna rehabiliteringspla-ner i samarbete med patienten måste för-bättras väsentligt. Klimatvård utomlands är en arbetsintensiv rehabilitering med myck-et goda resultat. Landstinget ska förstärka klimatvården och utöka den till fem veckor per tillfälle. Tjänsten som uttagningsläkare ska återinsättas för att kunna bereda fl er patienter plats. För vuxna med förvärvade kognitiva funktionsnedsättningar behövs en särskild vårdlots.

I dag fi nns en ojämn fördelning av habili-terings- och behandlingsinsatser för män-niskor med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Därför bör en inven-tering ske av vilka behandlingsinsatser som görs ur ett jämlikhets- och jämställdhets-perspektiv. Kunskap inom såväl psykiatrin som den somatiska vården om olika typer av funktionsnedsättning ska öka. Möjlighe-ten att ge uppdrag åt några vårdcentraler att vara certifi erade inom området medfödd funktionsnedsättning bör ses över. Stödet till för tidigt födda barn med svår och livs-lång funktionsnedsättning måste säkerstäl-las. Insatser behövs även för att synliggöra och stödja syskon till svårt funktionsned-satta barn.

Alla ska ha råd att söka vård. Många av

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

21

En taggad tandvårdspolitik

ut i samarbete med kommunerna och hiv-positivas behov av tandvård ska uppmärk-sammas särskilt. Likaså bemötandet av andra utsatta grupper, till exempel MRSA-patienter.

Asylsökande och gömda barn har rätt till tandvård men då Folktandvården inte kallar

dem till undersökning blir tand-vården mycket eftersatt. Det

är därför viktigt att Folk-tandvården ser över

sina rutiner för att regelbundet kalla dessa barn.

Ett viktigt mål för tandvården är att få befolkningen att kontinuerligt besöka den men inte nödvändigt-

vis hos tandläkare varje gång. Regel-

bunden kontroll av tänder kan lika gärna

ske hos tandhygienist. Idag är tillgången till tandhygienis-

ter inte tillräcklig och informationen till befolkningen bristfällig. Landstinget ska arbeta för att lyfta tandhygienisternas roll i den förebyggande tandvården.

Tandhälsan har betydelse för både krop-pens och själens hälsa. Samarbetet mellan tandvården och den övriga hälso- och sjuk-vården behöver stärkas. Den förebyggande tandvården är viktig och ska ha ett nära samarbete med primärvården. Folktand-vården ska ges ett utökat uppdrag för fö-rebyggande insatser för barn. Insatser be-höver även göras för unga vuxna, möjligheter till särskilt stöd för ungdomar mellan 19 och 24 år bör utredas. Ansvaret för den upp-sökande verksam-heten för personer i eget boende - som enligt lag har rätt till nödvän-dig tandvård- bör överlåtas till Folk-tandvården som har såväl volym som kompetens att klara ett uppdrag som visat sig över-mäktigt för de företag som hittills haft ansvaret. Satsningar ska göras på statis-tikhanteringen om konsumtion och kostnader inom vuxentandvården.

Det är viktigt att tandvården är tillgänglig för alla länets invånare - pris är också en del av tillgängligheten. Många avstår från tand-vård av ekonomiska skäl. Rädsla är en an-nan orsak till att människor avstår. Rädsla och pris tillsammans kan bli en oöverstiglig tröskel, särskilt för redan utsatta grupper som hemlösa och tortyrskadade. Tandvård för hemlösa och psykiskt sjuka ska byggas

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

22

Kultur för demokrati och utveckling av vår region

domar prioriteras. Barnkonventionen ska införas i verksamhetsplanering och över-enskommelser. En satsning ska göras på att uppmärksamma andra kulturers kultur. Det fi nns idag ett stöd som heter Ung Aktiv Kul-tur med syfte att främja ungas egna aktiva deltagande i kulturlivet. Ett liknande inte-grationsstöd ska inrättas. Budget för detta avsätts och en tjänst som handläggare med integrationsuppdrag tillsätts. Samverkan med och stöd till hemslöjdskonsulentens internationella slöjd ska ingå i uppdraget liksom samarbete med mångfaldskonsulen-ten. Att ta medicin är inte roligt men att ha roligt är bra medicin Circonova organiserar hälsopedagogisk te-ater i länets skolor. Verksamheten ska tas tillbaka i landstingets regi och det hälso-pedagogiska uppdraget ska utvecklas och förtydligas. Forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur har ut-värderats och ska få förnyat mandat. Det är viktigt att det fi nns medel avsatta som ograverat går till forskning och att frågan om administration och en politisk lednings-grupp tillförs medel därutöver.

En levande demokratiFöreningsliv och folkbildning är grundstenar i demokratin och i en levande samhällskul-tur. Stödet till föreningslivet och folkbild-ningen ska stärkas.

Ett brett kulturliv är en kraftkälla både för den enskilde och för demokratin och därmed också för hela Stockholmsregionen. Kultu-ren ger möjligheter för människor att möta nya upplevelser i gemenskap med andra och att fi nna nya uttryckssätt i sitt eget ska-pande. Genom att bidra till ett samhälle där alla kan delta är kulturen en förutsättning för demokratin.

Kulturens roll som motor i den regionala utvecklingen kan inte överskattas. Dess betydelse för att stärka folkhälsan är väl-dokumenterad. Det är dags att landstinget utvecklar en aktiv regional kulturstrategi för integration, hälsa och kommunikation.

Vår målsättning är att kulturbudgeten ska vara en procent av landstingets totala bud-get. Stockholms läns landstings kulturpo-litik ska verka för ett integrerat, jämställt och friskt län. Kulturnämnden ska arbeta för en kulturell infrastruktur som innefattar glesbygd som tätort, olika socioekonomiska grupper, olika kulturer, kvinnor och män, fl ickor och pojkar. Jämställdhets-, mång-falds- och rättvisefrågor ska alltid vägas in vid beslut och vid hantering av information och statistik.

Stockholm på bioStockholms län ska driva utvecklingen av fi lm och rörliga bilder i Mälardalen. Film Stockholm ska vara en aktiv part i ett pro-duktionscentrum för fi lm i Mälardalen.

Ett brett kulturlivKulturnämnden ger stöd till kulturinstitu-tioner, fria grupper och enskilda projekt. Verksamhet som riktar sig till barn och ung-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

23

Helhetssyn och hållbar utveckling

förbättra kollektivtrafi kförsörjningen för de människor som ändå måste pendla för ar-bete eller studier.

För en ökad andel kollektivtrafi kPrognoser visar att biltrafi ken i Stockholms län kommer att öka på bekostnad av det kollektiva resandet. I dag sker bara 37 pro-cent av alla resor i länet med kollektiva färd-medel. Den trenden måste brytas. Vid sidan av utsläppen av klimatpåverkande gaser bi-drar biltrafi ken med lokal miljöpåverkan i form av olyckor, buller, trängsel och utsläpp av partiklar, kväveoxider och cancerogena ämnen. I Sverige är biltrafi ken framförallt ett storstadsproblem. Vi vill arbeta för lägre utsläpp, minskade köer och bättre kollektiv-trafi k i Stockholms län.

I egenskap av trafi khuvudman är en ökning av andelen kollektivtrafi kresenärer den vik-tigaste miljöinsatsen som landstinget kan bidra med. För att möta befolkningstillväx-ten och vinna marknadsandelar från bilen krävs omfattande satsningar på kollektiv-trafi ken. Det radiella nätet med tunnelbana och pendeltågstrafi k ska förstärkas, bland annat genom Citybanan, men nätet måste också kompletteras med tvärförbindelser för att möjliggöra fl er och effektivare byten.

Ökad kunskap om resandetFör att kunna erbjuda en effektiv och att-raktiv kollektivtrafi k måste SL fördjupa sina kunskaper om resandet i länets olika delar, både om hur människor reser och hur man skulle vilja resa. SL ska i samarbete med Regionplane- och trafi kkontoret ta fram underlag som visar på hur den långsiktiga planeringen av länets transportinfrastruk-tur bör genomföras. Alla typer av statistik,

För att uppnå en ekologiskt och socioeko-nomiskt hållbar utveckling i Stockholmsre-gionen är det nödvändigt att tänka nytt. En utveckling av Stockholms län som enbart baseras på konsumism och expansionism är inte förenlig med ett län i balans. Det som behövs för att styra regionen mot en långsiktigt hållbar utveckling - såväl ekolo-giskt, mänskligt och socialt – är nyskapan-de tankar om övergripande strukturer och lösningar som bildar grund för nya hand-lingsplaner. Region- och trafi kplaneringen ska utgå från en ambition att minska klass- och könsklyftorna, öka mångfalden och skapa en hållbar utveckling i regionen. För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling krävs att en omställning från bil till kollek-tivtrafi k, gång och cykel ligger till grund för det regionala utvecklingsarbetet. Kollektiv-trafi ken ska inte bara erbjuda bekväma och effektiva resor för befi ntliga resenärer, utan det måste fi nnas en tydligt uttalad intention att öka andelen kollektivtrafi kresor i länet och locka människor att välja bort bilen.

Det måste fi nnas en helhetssyn vid plane-ringen av den regionala utvecklingen och en tydligare koppling mellan region- och trafi k-planering. Stockholms län tål inte en ske-nande tillväxt, utan denna måste ske med förnuft. Nybyggnation bör planeras längs befi ntliga kollektivtrafi kstråk, i form av för-tätning av redan bebyggda områden. Vad gäller externa shoppingcentrum ska ägarna ta ett ekonomiskt ansvar för kollektivtrafi k-försörjningen till dessa. Ett ökat resande i länet och regionen är inget självändamål. Man bör istället arbeta för att stärka den lokala servicen och förbättra förutsättning-arna för bostadsnära arbete, men samtidigt

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

24

byggas på landstingets sjukhus. Interna transporter ska ske med miljövänliga for-don som drivs av förnybara drivmedel och möjligheten till förmånsbil avskaffas.

Inom landstingets övriga verksamheter ska man fortsätta arbetet med att kartlägga och även åtgärda det potentiella problemet med medicinrester i Stockholms dricksvatten och i fi skbestånden.

Andelen ekologiskt producerad mat som serveras inom landstingets verksamheter ska öka. Energisnåla alternativ ska erbju-das och den vegetariska mat som serveras ska vara näringsrik och god. Av hänsyn till allergiker ska all mat som serveras vara innehållsdeklarerad.

resvaneundersökningar och enkäter ska ge-nomföras och redovisas utifrån ett genus-perspektiv.

SL bör i sin planering av trafi ken ha en tyd-ligare intention att vinna marknadsandelar från bilen och utveckla metoder för att öka andelen kollektivtrafi kresenärer. SL ska be-driva ett mer aktivt kampanjarbete för ett ökat kollektivt resande och därför medver-ka i olika evenemang och manifestationer, såsom Europeiska trafi kantveckan.

Ökad miljömedvetenhet De regionala miljömålen ska uppnås och användningen av miljöbelastande och kli-matpåverkande ämnen ska fasas ut. Vid nybyggnation eller renoveringar i landsting-ets fastighetsbestånd ska de material som används vara miljövänliga och förnybara. Destruktionsanläggningar för lustgas ska

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

25

En kollektivtrafik för alla, ägd av alla

och att 70 procent av all bilkörning utförs av män. Kvinnor gör generellt sett fl er av- och påstigningar och drabbas därför hårdare av förseningar. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resor kvarstår även när socioeko-nomiska faktorer i övrigt är lika. Därför är varje satsning på kollektivtrafi ken samtidigt en satsning på jämställdhet.

Låg och enhetlig taxaTaxan ska vara låg och enhetlig så att alla har råd att åka. Ingen ska välja bilen eller

tvingas stanna hem-ma för att det är för dyrt att åka kollektivt. Vi vill avskaffa det komplicerade zonsys-temet och återinföra den populära enhets-taxan som Vänster-partiet introducerade tillsammans med (s) och (mp) under förra mandatperioden. En-

hetstaxan är ett enkelt och rättvist biljett-system och oavsett var i länet man bor och jobbar ska priset vara detsamma - 30 kro-nor för vuxna, 15 kronor för dem som åker för reducerat pris.

Periodkortet ska ha samma pris i hela länet och kosta 650 kronor. På sikt vill vi också se ett enhetligt taxesystem i hela Mälardalen som underlättar resor i regionen.

Presentcheckar ska fi nnas tillgängliga för att kunna ge bort SL-resor. SL-kort skulle vara en uppskattad julgåva hos många arbetsgi-vare och tjäna som en uppmaning att åka kollektivt. Det lockar fl er att resa kollektivt.

Kollektivtrafi ken ska ägas gemensamt och drivas med medborgarnas bästa - inte en-skilda aktörers vinstintresse - som ledstjär-na. Därför avfärdar vi kollektivtrafi kprojekt som hel- eller delfi nansieras genom konces-sion eller andra former av offentlig-privat samverkan (OPS). De investeringar som görs i fordon och fasta anläggningar ska bekostas genom landstingsskatten, statliga anslag eller med hjälp av lån ur Riksgäl-den. Bara då har vi kontroll över anlägg-ningarna och trafi keringen av dem. Dess-utom blir kostnaden lägre på lång sikt, jämfört med fi nan-siering genom OPS. Arlanda Express är ett tydligt exempel på hur en OPS-lös-ning kan begränsa nyttan hos en kol-lektivtrafikanlägg-ning. Arlandabanan bör därför övergå i offentlig ägo så att banans kapacitet kan utnyttjas fullt ut. Berörda parter ska också ytterligare utreda hur kollektivtrafi kförsörj-ningen av Arlanda - som är en av länets största arbetsplatser - ska bli bättre, till ex-empel genom inrättandet av nya busslinjer.

En jämställd trafi kSedan 2001 är jämställdhet ett nationellt transportpolitiskt mål och transportsyste-met ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns behov. Jämställdhetsas-pekten ska belysas kontinuerligt och fi nnas med i varje skede av trafi kplaneringen. Vi vet att kvinnor i större utsträckning än männen är beroende av kollektivtrafi k för sina resor

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

26

Ingen ska behöva känna sig otrygg i kollek-tivtrafi ken och avstå från att resa kollektivt av rädsla för hot och våld. Även personer med funktionsnedsättningar ska kunna åka kollektivt och känna sig trygga. För många med psykiska funktionsnedsättningar kan kollektivtrafi ken upplevas som rörig och stressande. Av hänsyn till dem och alla andra måste kollektivtrafi kresorna bli enk-lare.

En kollektivtrafi k för allaAlla ska ges möjlighet till delaktighet i sam-hället och så många som möjligt ska kunna åka med den ordinarie kollektivtrafi ken. För alla andra ska färdtjänsten utgöra ett full-gott alternativ. Färdtjänsten är en del av den allmänna kollektivtrafi ken och den ska erbjuda likvärdiga villkor i fråga om taxa och resegaranti. Även Färdtjänstens resenärer har tider att passa. Idag är det tyvärr svårt att beräkna hur lång tid en färdtjänstresa tar och förutsättningarna för införandet av en ankomstgaranti ska utredas.

Färdtjänsten ska fortsätta sitt jämställd-hetsarbete och sträva efter att i möjligaste

För trogna kunder som är prenumeranter på SL-kort ska en klimatbonus utgå i form av en gratis tolfte månad.

En trygg och tillgänglig trafi kVi ser resan som en helhet som ska fung-era för alla - från dörr till dörr. Som resenär ska man mötas av hissar som fungerar och rulltrappor som går, bussar som niger och ramper som fälls ut, dörröppnare som öpp-nar och informationstavlor som visar kor-rekt och tydlig information.

För att kollektivtrafi ken ska bli ett attraktivt alternativ för alla människor krävs att for-don och stationsmiljöer är tillgängliga, tryg-ga och snygga. Ett utökat samarbete mel-lan SL och kommunerna måste komma till stånd för att förbättra tillgängligheten vid busshållplatser och stationsentréer. Förut-sättningarna för människor med funktions-nedsättningar att ta sig fram på egen hand i samhället ska förbättras. Krafttag måste vidtas för att nå upp till tillgänglighetsmå-let 2010 och tillgänglighet för alla ska vara ett självklart inslag vid upphandling och be-ställning av nya fordon. En god tillgänglig-het gynnar alla och möjliggör dessutom för personer med funktionsnedsättningar att arbeta i kollektivtrafi ken.

Vid sidan av de fysiska anpassningarna av fordon och entréer är det också viktigt att det, inte minst på kvällar och helger, fi nns personal på plats på stationer, tåg och bus-sar, som kan vägleda resenärerna och bistå personer med funktionsnedsättningar. När-varon av personal gör kollektivtrafi ken tryg-gare och säkrare för alla, inte minst kvinnor och unga. Dessutom minskar sannolikt ris-ken för skadegörelse på SL:s anläggningar, vilket bidrar till ökad trivsel.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

27

Utöver den ökade trivsel som öppna spärr-linjer och närvarande personal ger, måste kollektivtrafi kens miljöer bli mer tilltalande. Det ska fi nnas fl er och fullgoda väderskydd på busshållplatserna och det ska vara rent och snyggt. Det är viktigt att en god stan-dard på klottersanering och städning upp-rätthålls, inte minst i inomhusmiljöerna. Nya cykelparkeringar måste skapas i anslutning till tunnelbane- och pendeltågsstationer för att underlätta för cyklister och förbättra till-gängligheten för dem som åker kollektivt.

Hela kollektivtrafi ken ska vara resenärs-vänlig. För att fl er ska åka kollektivt krävs att såväl fordon som stationsmiljöer är triv-samma. Kollektivtrafi kens knutpunkter, så-som Flemingsberg, Upplands Väsby, Lilje-holmen och Gullmarsplan ska utvecklas så att de i större utsträckning kan fungera som sociala mötesplatser. SL ges därför i upp-drag att studera möjligheterna att upprätta ickekommersiella mötesplatser vid större knutpunkter, vid sidan av de bibliotek som planeras vid Östermalmstorg, Högdalen och Bredäng. På dessa mötesplaster kan det fi nnas utställningar, hyllor för lånbyte av pocketböcker, speakers corner, artistfram-trädanden, bänkar att slå sig ner på, eller annat som bidrar positivt till miljön i kollek-tivtrafi ken. Mötesplatserna kan inrättas helt i SL:s regi eller i samverkan med externa intressenter, såsom frivilligorganisationer och andra.

Reklamen hos SL och Wåab ska vara fri från könsnedsättande reklam och reklam för al-kohol eller tobak.

En pålitlig och punktlig trafi kDet är viktigt att kollektivtrafi ken går att lita på - att den är pålitlig, punktlig och attrak-tiv. SL ska fortsätta det systematiska arbe-

mån minska verksamhetens miljöpåverkan genom att använda ickefossila drivmedel och ställa krav på entreprenörerna att inte använda dubbdäck. Antalet färdtjänstre-senärer har minskat och vi vill därför ge Färdtjänstnämnden i uppdrag att studera orsakerna och vid behov underlätta för dem med särskilda behov att utnyttja sin rätt till färdtjänst. Alla ska ha samma rätt att röra sig fritt i länet. För att ingen ska känna sig begränsad i sin rörelsefrihet ska målsätt-ningen vara fri tilldelning av färdtjänstre-sor.

Närtrafi ken är mycket uppskattad och ska fortsätta utvecklas vad gäller turtäthet och inrättandet av nya servicelinjer. Modellen med anropsstyrd trafi k är både uppskattad och kostnadseffektiv och ska byggas ut.

En öppen och välkomnande trafi kByten måste göras enklare. Gångvägarna ska kortas och trafi ken samordnas på ett effektivare sätt. Ingen ska heller behöva bli viserad fl era gånger under en resa. Det ska bli lättare att köpa biljett och biljettkontrol-len ska vara en integrerad del av SL:s ser-viceutbud. Kontrollerna ska vara täta och regelbundna och gärna aviseras i förväg. Ambitionen är att öka tryggheten och betal-ningsviljan på sikt, inte att få fast enstaka fuskåkare.

Dyra och krångliga spärrar som är svåra att passera för personer med funktionsned-sättningar och alla andra utgör ett problem idag. Vi vill ta bort den slutna spärrlinjen och byta ut spärrkiosken mot en informa-tionsdisk där personalen kan ge service och information, samt sälja biljetter. Det frigör också personal som kan vistas bland rese-närerna. Det ger sammantaget en tryggare och mer tillgänglig kollektivtrafi k.

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

28

ras barn utövar fritidsaktiviteter. Gränsen för ungdomsrabatten ska successivt höjas, med kostnadsfria resor upp till 18 år i första etappen. Det skapar goodwill hos de unga och ger trogna resenärer för framtiden.

Glöm inte personalenLandstinget ska arbeta för en koncernöver-gripande personalpolicy som även omfattar anställda i de upphandlade verksamheterna. Grunden för en fungerande kollektivtrafi k är engagerad personal som trivs med sitt ar-bete. Idag ser många människor de arbeten som fi nns inom kollektivtrafi ken som ge-nomgångsyrken. För att säkerställa en sä-ker och väl fungerande kollektivtrafi k och på sikt säkra rekryteringen, måste personalens roll i förhållande till trafi kutövarna stärkas. Meddelarfrihet ska skrivas in i avtalen så att missförhållanden i verksamheterna kommer SL till kännedom. Detta är en också en fråga om trafi ksäkerhet och ansvaret för att rap-portera brister bör inte enbart åligga entre-prenörerna. Samverkan med de fackliga or-ganisationerna ska stärkas, säkerheten för personalen förbättras och de anställda ges större makt över sin arbetssituation.

tet för ökad punktlighet som inleddes under den förra mandatperioden och som nu bör-jar få genomslag.

Alla tekniska system drabbas av störningar och det gäller även kollektivtrafi ken. Och ju tätare trafi k desto större blir risken att störningar fortplantar sig i systemen. Stör-ningar kan aldrig undvikas helt men SL ska arbeta för att de blir så små och sällsynt fö-rekommande som möjligt. Samtidigt måste det fi nnas en god struktur för omhänder-tagande av de trafi kanter som på grund av trafi kstörningar måste hitta alternativa färdsätt. Störningsinformation ska ges i så-väl skrift som tal och vara tillgänglig för alla resenärer, även de som har nedsatt syn el-ler hörsel. En handlings- och krisplan ska upprättas som anger såväl rutinerna för störningsinformation som agerandet vid extraordinära händelser, såsom ett längre stopp i trafi ken. Resenärerna ska uppleva kollektivtrafi ken som säker och pålitlig och målet är 100 procent nöjda resenärer.

Glöm inte barnenBarn och unga glöms ofta bort i planeringen av kollektivtrafi ken. Det är viktigt att deras behov tillfredsställs och att ett barnperspek-tiv tillämpas i trygghetsarbetet och i den fy-siska planeringen. Med hänsyn till barnen ska omstigningar och busshållplatser vara säkrade mot trafi k och aktsamhet visas i närhet av skolor och förskolor.

Unga personer med funktionsnedsättningar ska kunna röra sig i samhället på samma villkor som andra. Ledsagare ska fi nnas till-gängliga dygnet runt och samordnas mellan SL och andra trafi khuvudmän, vilket inte minst är viktigt för att unga synskadade ska kunna åka kollektivt. Vid färdtjänstresor ska två föräldrar kunna åka med när de-

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

29

längning från Kungsträdgården till Nacka, via ett stationsläge på östra Södermalm, samt gröna linjens förlängning till Nya Ka-rolinska sjukhuset.

Satsa på ny teknik…Nya tekniklösningar ska bejakas. Spårbils-systemen har nått en sådan utvecklingsnivå att det kan vara intressant att prova tekni-ken i kommersiell drift. En tänkbar första sträcka kan byggas mellan Skärholmen och Kungens kurva, eller i Södertälje där kom-munen ställt sig positiv till anläggandet av en spårbilsbana.

SL ska också avsätta pengar för olika pilot-projekt där hybridfordon, elfordon och for-don som utnyttjar andra alternativa driv-medel kan utvärderas. Detta kan gälla såväl bussar som mindre fordon, till exempel för sjöväga transporter. Alla kollektivtrafi kens fordon ska drivas av förnybara drivmedel efter 2015 och de bränslen som används av kollektivtrafi kens fordon ska vara miljö- och etikklassifi cerade.

…och på beprövadDe senaste åren har kostnaderna för nyin-vesteringar skjutit i höjden. I vissa fall sak-nas fi nansiering för viktiga infrastruktur-satsningar och för att snabbt få till stånd angelägna kollektivtrafi klösningar bör man se om det fi nns mer kostnadseffektiva al-ternativ. Därför bör man utreda om trådbus-sar kan återinföras i Stockholms innerstad. Med ett trådbussystem får Stockholm en miljövänlig, fl exibel och kapacitetsstark kol-lektivtrafi k för en relativt låg investerings-kostnad. På relativt kort tid kan man bygga ut och trafi ksätta ett modernt och energi-

Om länet ska klara av en ökad infl yttning, minskade utsläpp av växthusgaser och en förbättrad närmiljö för de boende måste fl er förmås att åka kollektivt. För att möta den förväntat ökade efterfrågan på kollek-tivresor måste både buss- och spårtrafi ken byggas ut. Det krävs såväl omfattande ny- som reinvesteringar för bättre kapacitet och turtäthet.

Bygg spår för framtidenSpårburen trafi k utgör ryggraden i ett ener-gieffektivt och miljöbesparande transport-system. Spårtrafi ken har de egenskaper som krävs för att möta upp mot dagens och morgondagens kapacitetskrav. I Stockholm fi nns landets bästa förutsättningar i form av ett stort resandeunderlag för att satsa på en utbyggnad av kollektivtrafi ken.

I rusningstid sker över 70 procent av alla lä-nets resor med SL och på vissa sträckor och under vissa tider är kapacitetstaket nått. På kort sikt kan befi ntlig infrastruktur utnytt-jas bättre med längre plattformar och nya fordon med högre kapacitet, samt tillgäng-lighetsanpassning för effektivare på- och avstigning. Men på längre sikt krävs omfat-tande nyinvesteringar i den spårburna tra-fi ken. Bland annat måste möjligheterna till omstigningar bli fl er och bättre och tvärför-bindelserna byggas ut. Bygget av Spårväg Syd, mellan i första etappen Älvsjö – Skär-holmen – Flemingsberg, ska tidigareläggas och påbörjas så snart som möjligt. I Fle-mingsberg bör förbindelsen mellan pendel-tågsstationen och Huddinge sjukhus för-bättras. Även Tvärbanans förlängning till Solna/Kista bör påbörjas snarast. Ett annat angeläget spårprojekt är tunnelbanans för-

Tid att investera

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

30

och säker av- och påstigning.

Hela länet ska levaSåväl Stockholms stad som län ska leva upp till kraven på tillgänglighet och erbjuda en miljö där alla kan leva och trivas. Kollektiv-trafi ken ska vara konkurrenskraftig och ing-en ska känna sig tvingad att ha bil på grund av att de allmänna kommunikationerna är dåliga. Därför behöver både Stockholms in-nerstad och länets ytterområden en bättre kollektivtrafi kförsörjning med en utbyggd trafi k i hela länet – med fokus på en ökad kapacitet i de centrala delarna och bättre tillgänglighet och turtähet i länets yttre om-råden. Där resandeunderlaget är litet kan man trafi kera med mindre fordon som körs antingen som tidtabellagd eller anropsstyrd trafi k. På de långväga busslinjerna ska for-donen få en ökad komfort och sittplatsga-ranti gälla.

En levande skärgårdMycket av Stockholms särart och attrak-tionskraft ligger i den levande skärgården. En god balans mellan naturhänsyn och mänsklig verksamhet måste vara grunden för utvecklingen av skärgården. Både Skär-gårdsstiftelsen och Waxholms Ångfartyg AB

effektivt trådbussnät till en kostnad som är mycket lägre än för spårväg. Lämpliga sträckor att konvertera till spårbusstrafi k är de busslinjer som idag är högt belastade.

I många fall utgör bussen ett fl exibelt och kostnadseffektivt kollektivtrafi kmedel. En satsning på förbättrade tvärförbindelser samt nya snabbusslinjer ska göras för att minska trängseln och öka attraktionskraf-ten hos kollektivtrafi ken. Vi vill också se en förstärkning av hårt belastade linjer med busstrafi k under rusningstrafi k.

Nollvision för självmord och skador Varje år dödas och skadas många efter att ha blivit påkörda. Bakom siffrorna döljer sig både olycksfall och självmord eller försök till självmord. Förutom den tragedi dessa händelser innebär för de drabbade och de-ras anhöriga utsätts personal och resenärer för psykiskt lidande. Landstinget ska därför satsa på att utveckla åtgärder och inves-tera i övervakningssystem och effektivare barriärer vid spårområden och perronger, som förhindrar den här typen av händel-ser. Busshållplatser och övergångsställen ska göras säkrare, liksom kollektivtrafi kens fordon som både ska erbjuda trygga resor

En fungerande vardag - Vänsterbudget 2009

31

förfl ytta sig, till fots eller per cykel. Det är också bra för folkhälsan.

Makten över trängselavgifterna bör läggas så lokalt som möjligt och pengarna använ-das till investeringar i kollektivtrafi ken, i enlighet med folkomröstningen 2006. Vi är starkt emot byggandet av Förbifart Stock-holm och vill se att de pengarna istället investeras i kollektivtrafi k. För de enorma summor som Förbifarten beräknas kosta kan man genomföra många av de kollek-tivtrafi kinvesteringar som är nödvändiga för att Stockholmsregionen ska nå upp till mil-jömålen och skapa ett samhälle som är so-cialt och ekologiskt hållbart. För varje krona som satsas på vägar bör två kronor läggas på kollektivtrafi ken. Om Förbifarten byggs kommer det att resultera i mer biltrafi k med ökade hälsoproblem och kostnader för vår-den som följd.

bidrar aktivt till att göra skärgården levande och tillgänglig för såväl permanent boende som turism och rekreation.

Skärgårdstrafi ken bör bättre integreras i den övriga kollektivtrafi ken så att pendling, både till länscentrum och mellan öarna, möjliggörs. För att bättre utnyttja fartygens kapacitet och erbjuda alla länsbor bättre möjlighet att resa i skärgården, ska SL:s periodkort gälla ombord vintertid utan att man behöver köpa tilläggskort.

Wåab tilldelades landstingets tillgänglighets-pris 2007 och ska fortsätta sitt förtjänstfulla arbete med tillgänglighetsanpassningar. Wåab ska tjäna som ett föredöme för lands-tingets övriga verksamheter och detta goda exempel ska spridas på koncernnivå. Wåab ska även studera förutsättningarna för in-vesteringar som möjliggör en mer miljöan-passad trafi k.

Använd våra vattenNärheten till vatten är en av Stockholms stora värden. På både Saltsjön och Mäla-ren fi nns förutsättningar för tidtabellagd båttrafi k som en integrerad del i den övriga kollektivtrafi ken. Detta bör utredas och för-sökstrafi k upprättas snarast möjligt.

Använd våra vägarVi vill att det befi ntliga vägnätet utnyttjas bättre och görs tillgängligt för fl er. Idag tar privatbilismen en alltför stor plats i det ge-mensamma gaturummet. Landstinget ska därför verka för att fl er separerade buss- och cykelkörfält anläggs för en effektivare trafi k. Bilfria gator och fl er bussfi ler ska öka framkomligheten för kollektivtrafi kens fordon såväl som för cyklister och gång-trafi kanter. Staden ska åter bli en plats där det känns säkert och trevligt att vistas och

BILAGOR

33

Taxor och avgifter 2009

Hälso- och sjukvård

Öppenvård

Barn och ungdom under 18 år

AvgiftBesök inom primärvård och öppen specialistvård. 0 krTelefonrecept. 0 krBesök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska 0 krBesök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006).

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök

AvgiftBesök hos husläkare/distriktsläkare. 140 krBesök hos geriatriker. 140 krBesök hos specialistläkare. 260 krBesök på jourmottagning/närakut/lättakut. 140 krBesök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. 260 krBesök i dagvård (avgift per dag). 140 krFörsta besök hos geriatriker med remiss från husläkare. 0 krFörsta besök hos specialistläkare med remiss från husläkare (gäller endast planerade besök).

120 kr

Första besök hos specialist med remiss från specialist i allmänmedicin. 120 krBesök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad.

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling

AvgiftAvgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar).

Gäller även första besöket.

70 kr

Första besök i sjukvårdande behandling hos: arbetsterapeut kurator dietist logoped psykolog

140 kr

35

sjukgymnast Efterföljande besök hos ovanstående. 70 krBesök i dagvård (läkare medverkar ej). 140 krBesök på syncentral (gäller från första besöket). 70 krBesök hos distriktssköterska. 0 krBesök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska.

0 kr

Övriga avgifter

AvgiftBesök på röntgen, fys- och neurofyslab. 200 krBesök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept.

0 kr

Hembesök av läkare, extra avgift. 60 krBesök på BVC/MVC. 0 krRådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade.

0 kr0 kr

Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept.

80 kr

Besök i dagvård. 140 krMammografiscreening. 0 krGynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). 0 krPåminnelseavgift. 50 krExpeditionsavgift. 15 krEgenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bilTåg/flygEgen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel (Se LS 0704-0413 förslag att slopa detta)

140 kr 50 kr140 kr 50 kr 50 kr

Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter).

260 kr

Slutenvård

AvgiftBarn och ungdom under 18 år. 0 krPersoner över 18 år (inkl. personer över 70 år). 80 krPersoner under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle.

40 kr

36

Högkostnadsskydd

AvgiftHögkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 krHögkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. 2 000 kr

Högkostnadsskydd för sjukvård. 900 kr

Avgift för uteblivet besök

AvgiftLäkarbesök, primärvård. 140 krLäkarbesök, specialist. 260 krSjukvårdande behandling (inkl syncentral). 70 krFörsta besök hos paramedicinare. 140 krHörselklinik och hjälpmedelscentral. 70 krBesök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 200 kr

Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedels-rådgivning) uttas inte.

OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns.

Avgifter för intyg (HSN-taxan) Nivå Avgift utan moms kr Avgift med moms kr Korta intyg 250 313 Normala intyg 500 625 Långa intyg 750 938 Timtaxa 1000 1250

Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut.

Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr

Besökavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer.

37

Trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort (fr.o.m. 1 mars 2008). 650 kr 380 krEnhetstaxa (fr o m 1 mars 2009) 30kr 15 krKommentar: Enhetstaxa återinförs från 1 mars 2009. Med anledning av detta föreslås fetmarkerad avgift ovan att beslutas som gällande från och med 1 mars, 2009.

Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort. 790 kr 470 krÖ-kort (avgift per kort och år). 360 kr --Kontantbiljett i hamntrafik 30 kr 20 krKommentar: SL kort föreslås gälla utan extra avgift på Waxholms Ångfartygs AB under gällande vintertidtabell från 1 januari 2009.

Kommentar: En höjning av biljettsortimentet motsvarande 7 miljoner kronor i ökade intäkter är en förutsättning för att WÅAB:s resultat och en budget i balans.

Färdtjänst Helt pris Övriga

Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa (en resa = 30 km). 70 kr --Minimiavgift ”bil på gatan”. 50 kr --Högkostnadsskydd (fr.o.m. 1 mars 2008). 650 kr 380 kr

38

Resultaträkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2008 2009 B09/B08 2010 2011

S:a verksamhetsintäk ter 12 497 13 376 13 066 13 830 5,8% 14 845 15 273

Skatteintäkter 45 459 47 966 47 895 50 733 5,9% 52 829 55 607Generellt statsbidrag 4 649 4 595 4 631 4 594 -0,8% 4 685 4 483Utjämningssystemet -1 396 -1 186 -1 248 -1 314 5,3% -1 365 -1 526Prognososäkerhet 0 0 0 0 0 0Summa skatteintäk ter 48 712 51 376 51 278 54 012 5,3% 56 149 58 563

Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 67 842 5,4% 70 994 73 836

S:a verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 786 4,7% -65 611 -68 031

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 056 14,9% 5 384 5 806

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 198 2 264 2 539

Finansiella intäkter 103 101 43 48 12,1% 251 259Finansiella kostnader -1 018 -1 325 -1 308 -1 586 21,2% -1 724 -1 816Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 538 21,5% -1 473 -1 557

Resultat 1 008 500 460 660 791 982

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 13 830 5,8% 14 845 15 273Verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 786 4,7% -65 611 -68 031Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267Verksamhetens nettokostnader -46 789 -49 652 -49 553 -51 815 4,6% -53 885 -56 024

39

Balansräkning SLL-koncernen 2007-2011

Finansieringsanalys SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 660 791 982Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -40 -50 -30Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 478 3 860 4 219

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar, äskade -5 069 -8 099 -9 503 -10 617 -10 808Just. beräknad investeringsvolym 1 436 2 000 2 000Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 539 -4 707 -4 539

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 603 -3 796 -3 612

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 49 625 55 123 60 664Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

Ingående eget kapital -632 376 876 1 536 2 327Årets resultat 1 008 500 660 791 982Summa eget kapital 376 876 1 536 2 327 3 309

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 24 786 28 203 31 445Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 39 984 43 781 47 413

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 56 615 62 113 67 654

40

Landstingsbidrag 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2009 09/08 2010 2011

Landstingsstyrelsen * 2 459,9 2 582,3 2 674,4 3,6% 2 753,7 2 879,9Hälso- och sjukvårdsnämnden 36 776,7 39 208,5 41 204,0 5,1% 42 442,2 44 411,5TioHundranämnden 881,5 935,0 981,0 4,9% 1 010,5 1 057,5Kulturnämnden 342,7 355,0 382,5 7,7% 393,6 411,2Färdtjänstnämnden 965,7 1 000,5 1 035,5 3,5% 1 066,7 1 116,3Regionplane- och trafiknämnden 74,0 76,7 76,7 0,0% 79,0 82,7Patientnämnden 14,6 15,1 17,6 16,6% 18,0 18,8Landstingsrevisorerna 32,9 34,5 36,7 6,4% 38,0 39,0Summa landstingsbidrag 41 548,0 44 207,5 46 408,4 5,0% 47 801,7 50 016,9

AB Storstockholms Lokaltrafik 5 346,0 5 685,0 6 162,5 8,4% 6 341,9 6 627,0Waxholms Ångfartygs AB 184,4 197,5 224,6 13,7% 230,8 240,6Summa tillskott 5 530,4 5 882,5 6 387,1 8,6% 6 572,7 6 867,6

Summa bidrag/tillskott 47 078,4 50 090,0 52 795,5 5,4% 54 374,4 56 884,5

* Landstingsstyrelsen - varav LSF 2 459,9 2 582,3 2 648,1 2,5% 2 727,4 2 853,6* Landstingsstyrelsen - varav NKS 0,0 0,0 26,3 26,3 26,3

Ökning av landstingsbidrag

3,5%

3,6%

4,9%

5,1%

5,4%

6,4%

7,7%

8,4%

13,7%

16,6%

0,0%RTN

FtjN

LS

TioHN

HSN

Totalt

Rev

KuN

SL

WÅAB

PaN

41

Resultatkrav 2008-2011

MkrBudget Budget Plan Plan

Vård 2008 2009 2010 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 30,4 30,4 30,4Stockholms läns sjukvårdsområde 35,0 73,6 74,4 75,2Karolinska Universitetssjukhuset 0,0 54,1 55,9 58,2Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje 0,0 4,9 5,0 5,2TioHundra AB 0,0Södersjukhuset AB 0,0 14,2 14,7 15,3Danderyds Sjukhus AB 0,0 11,3 11,6 12,0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 0,0 1,4 1,4 1,4

Folktandvården Stockholms Län AB 15,0 17,8 18,0 18,2Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,0 0,7 0,7 0,7Stockholm Care AB 4,0 4,1 4,1 4,1Vården totalt 54,0 212,5 216,3 220,6

TrafikAB Storstockholms Lokaltrafik 0,0 54,6 54,9 55,0Waxholms Ångfartygs AB 0,0 0,1 0,1 0,1Färdtjänstnämnden 0,0 0,4 0,4 0,4Regionplane- och trafiknämnden 0,0 0,2 0,2 0,2Trafiken totalt 0,0 55,3 55,7 55,8

ÖvrigaLocum AB 4,0 5,0 5,0 5,0Landstingsfastigheter Stockholm 342,0 311,0 275,0 286,0Kulturnämnden 0,0 0,2 0,2 0,2Landstingsrevisorerna 0,0 0,1 0,1 0,2Patientnämnden 0,0 0,1 0,1 0,1Medicarrier AB 0,0 0,3 0,3 0,3Landstingshuset Stockholm AB -24,0 -24,0 -24,0 -24,0Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0Koncernfinansiering 81,0 112,2 275,2 450,7Landstingsstyrelsen 0,0 -15,8 -16,0 -15,9Övriga totalt 406,0 392,1 518,9 705,6Totalt 460,0 659,9 790,9 981,9

42

Investeringsbudget

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

TrafikenSL budgeterade o beslutade i styrelse 3 110 5 192 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631SL för ytterligare beredning 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224WÅAB 15 66 116 67 26 30 21Trafiken totalt 3 125 5 258 5 660 6 551 6 994 7 311 5 876

Byggnader totalt 798 1 159 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

Maskiner, inventarier och ITVårdHälso- och sjukvårdsnämnden 0 3 0 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 55 71 72 83 59 61 62Karolinska Universitetssjukhuset 304 336 343 350 357 364 371Sjukvården Salem Nykvarn Södert. 25 28 28 28 28 28 28Södersjukhuset AB 113 110 166 241 251 251 251Danderyds Sjukhus AB 62 81 87 68 70 71 71S:t Eriks Ögonsjukhus AB 10 9 9 9 9 9 9Folktandvården Stockholms Län AB 53 57 48 48 48 52 48Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 4 6 7 7 7 7 7Stockholm Care AB 0 0 0 0 0 0 0Vården totalt 626 701 760 834 829 843 847

ÖvrigaFärdtjänstnämnden 7 3 1 2 1 2 2Regionplane- och trafiknämnden 1 0 1 1 1 1 1Locum AB 2 1 2 2 2 2 2Kulturnämnden 1 0 0 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0 0 0 0Patientnämnden 1 0 0 0 0 0 0Medicarrier AB 2 3 3 3 3 3 3AB SLL:s Internfinans AB 0 0 0 0 0 0 0Landstingsstyrelsen 9 40 40 40 40 40 40Övriga totalt 23 48 46 48 48 48 48Maskiner och inventarier totalt 649 749 806 882 876 890 895

Ombyggn ext lokaler m m 35 30 30 30 30varav SLSO 15 15 15 15 15varav Folktandvården 20 15 15 15 15

Ny Karolinska Solna (NKS) 82 700 1 053 1 000 400 400 400Citybana (koncernfinansiering) 1) 415 233 240 247 254 262 630

TOTALT 5 069 8 099 9 503 10 617 10 808 10 751 9 446

1) Medel avser landstingets del i f inansieringen av Citybana enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).

43

Resultaträkning – landstinget

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2009 09/08 2010 2011

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 5 737 5,4% 5 802 6 006Skatteintäkter 48 712 51 278 54 012 5,3% 56 149 58 563Summa intäk ter 54 078 56 722 59 750 5,3% 61 951 64 570

Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -57 422 5,0% -59 604 -61 999

Resultat före avskrivningar 2 377 2 026 2 327 2 347 2 571

Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071

Rörelseresultat 1 373 993 1 268 1 267 1 501

Finansiella intäkter 183 219 263 19,9% 360 361Finansiella kostnader -861 -755 -960 27,2% -926 -971Finansnetto -678 -535 -696 30,2% -566 -610

Årets resultat 695 458 571 701 891

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 5 737 5,4% 5 802 6 006Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -57 422 5,0% -59 604 -61 999Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071Verksamhetens nettokostnader -47 339 -50 285 -52 745 4,9% -54 883 -57 063

Resultaträkning

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 B09/B08

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 13 830 5,8%Skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 54 012 5,3%Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 67 842 5,4%

Personalkostnader -21 474 -22 762 -22 625 -23 202 2,6%Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -10 848 -11 691 -11 231 -13 202 17,6%Köpt trafik -8 430 -9 072 -9 039 -9 481 4,9%Övriga kostnader -16 021 -16 843 -17 048 -16 901 -0,9%Summa verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 786 4,7%

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 056

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8%

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 198

Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 538

Resultat 1 008 500 460 660

Årsarbetare 42 018 41 959 42 043 40 917 -2,7%

44

Årets resultat (mkr)

460

791982

155

524

816

660

12008 budget 2009 budget 2010 plan 2011 plan

Resultat Resultat pro-forma*

Långsiktiga fi nansiella mål

Att resultatet är i balans med hänsyntagen till ej resultatförda kostnaderoch att realkapitalet bibehållsReinvesteringar självfinansieras till100 procent

SkuldsättningAtt lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Ja Ja

In- och Att betalningsberedskapen motsvararutbetalnings- minst 21 dagars genomsnittligaströmmar driftskostnader

Dimension Mål Uppfyllt 2009?

Uppfyllt 2010-2011?

Ja

Resultat

Finansiering

Ja

Ja Ja

Ja Ja

45

HSN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 949 903 1 023 13,3% 7,8%SLL-interna intäkter 37 172 39 535 41 514 5,0% 11,7%- varav landstingsbidrag 36 776,7 39 208,5 41 204,0 5,1% 12,0%Summa intäkter 38 121 40 438 42 537 5,2% 11,6%

Köpt vård -32 757 -34 753 -36 301 4,5% 10,8%Läkemedelsförmånen -4 265 -4 519 -4 844 7,2% 13,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 011 -1 166 -1 362 16,8% 34,6%Summa kostnader -38 034 -40 438 -42 506 5,1% 11,8%

Resultat 88 0 30

TioHNämnden

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Kommunbidrag, Norrtälje Kommun 682 718 746 3,9% 9,4%Landstingsbidrag, SLL 881,5 935,0 981,0 4,9% 11,3%Övriga intäkter 187 185 193 4,3% 3,2%Summa intäkter 1 751 1 838 1 920 4,5% 9,7%

Köpt vård och omsorg -1 500 -1 566 -1 644 5,0% 9,6%Läkemedel -119 -125 -130 4,0% 9,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -137 -147 -146 -0,7% 6,6%Summa kostnader -1 756 -1 838 -1 920 4,5% 9,3%

Resultat -6 0 0

46

Folktandvården

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 718 751 762 1,5% 6,2%SLL-interna intäkter 522 531 549 3,4% 5,2%Summa intäkter 1 239 1 282 1 312 2,3% 5,8%

Personalkostnader -809 -871 -875 0,5% 8,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -392 -397 -419 5,5% 6,8%Summa kostnader -1 201 -1 267 -1 294 2,1% 7,7%

Resultat 38 15 18

Årsarbetare 1 831 1 850 1 840 -0,5% 0,5%

RtN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 84 80 78 -2,5% -7,9%- varav landstingsbidrag 74,0 76,7 76,7 0,0% 3,6%

Kostnader -84 -80 -77 -2,8% -8,0%Resultat 0 0 0,2

Årsarbetare 48 50 45 -10,0% -6,3%

47

SL

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 5 346,0 5 685,0 6 162,5 8,4% 15,3%Biljettintäkter 4 476 4 800 5 087 6,0% 13,7%Övriga intäkter 2 212 2 333 2 464 5,6% 11,4%Summa intäkter 12 034 12 818 13 714 7,0% 14,0%

Kostnader köpt trafik -7 534 -8 078 -8 628 6,8% 14,5%Övriga kostnader -2 459 -2 647 -2 722 2,8% 10,7%Summa kostnader -9 993 -10 725 -11 350 5,8% 13,6%

Summa kapitalkostnader -1 719 -2 093 -2 309 10,3% 34,3%

Resultat 322 0 55

Årsarbetare 806 880 906 3,0% 12,4%

WÅAB

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 184,4 197,5 224,6 13,7% 21,8%Övriga intäkter 105 107 92 -13,9% -12,6%Summa intäkter 289 304 316 4,0% 9,3%

Summa kostnader -244 -262 -273 4,1% 12,0%

Summa kapitalkostnader -37 -43 -44 2,1% 17,6%

Resultat 9 0 0,1

Årsarbetare 23 28 28 0,0% 21,7%

48

FtjN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 152 164 163 -0,4% 7,6%SLL-interna intäkter 980 1015 1047 3,2% 6,8%

- varav landstingsbidrag 966 1 001 1 036 3,5% 7,2%Summa intäkter 1 132 1 178 1 210 2,7% 6,9%

Personalkostnader -54 -56 -71 25,4% 31,1%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 047 -1 122 -1 139 1,5% 8,8%Summa kostnader -1 101 -1 178 -1 210 2,7% 9,9%

Resultat 31 0 0

Årsarbetare 109 118 118 0,0% 8,3%

KUN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 357,4 366,5 394,7 7,7% 10,4%- varav landstingsbidrag 342,7 355,0 382,5 7,7% 11,6%

Kostnader -353,4 -366,5 -394,5 7,7% 11,7%Resultat 4,1 0,0 0,2

Årsarbetare 45 43 45 4,7% 0,0%

49

PAN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 15,9 16,4 18,9 15,2% 18,9%- varav landstingsbidrag 14,6 15,1 17,6 16,6% 20,5%

Kostnader -15,9 -16,4 -18,8 14,6% 18,2%Resultat 0,0 0,0 0,1

Årsarbetare 16 16 17 6,3% 6,3%

L-rev

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 32,9 34,6 35,8 3,5% 8,5%- varav landstingsbidrag 32,9 34,5 36,7 6,4% 11,6%

Kostnader -31,2 -34,6 -35,7 3,2% 14,3%Resultat 1,8 0,0 0,1

Årsarbetare 25 25 25 0,0% 0,0%

50

Den samlade hälso- och sjukvården

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 09/BU08

SLL-externa intäkter 4 694 4 860 4 808 5 204 8,2%SLL-interna intäkter 38 619 40 862 40 575 42 062 3,7%Summa intäkter 43 313 45 722 45 383 47 266 4,1%

Personalkostnader -19 544 -20 255 -20 161 -20 269 0,5%Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) -10 881 -11 693 -11 248 -13 025 15,8%Läkemedel -5 319 -5 746 -5 784 -6 268 8,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto* -7 869 -8 101 -8 137 -7 492 -7,9%Summa kostnader -43 613 -45 795 -45 330 -47 054 3,8%

Resultat -300 -73 53 213

Årsarbetare 39 666 39 590 39 632 38 480 -2,9%

51

Koncernfi nansiering

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 53 469 56 236 57 815 2,8% 8,1%Kostnader -53 098 -56 155 -57 702 2,8% 8,7%Resultat 372 81 112

Bilaga 5 FÖRSLAG TILL BESLUT

- 1 -

LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de Gröna

2008-11-04 Ärende nr: 5

Förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2009 och planåren 2010-2011 samt investeringsbudget för 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010-2013 samt behandling av motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärför-bindelser, motion 2008:1 om biljettinlösen, motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder, motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik, motion 2008:7 om att landstinget bör utreda konsekvenserna för verksamheten och ekonomin om Förbifart Stockholm byggs, motion 2008:10 om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen LS 0805-0479, 0709-0936, 0802-0153, 0802-0155, 0803-0258, 0803-0261, 0803-0266 FÖRSLAG TILL BESLUT Miljöpartiet de Gröna föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2009 samt flerårsberäkningar för åren 2010-2011, se bilaga att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2009 och planer för åren 2010-2011, se bilaga att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till investeringsbudget för 2009 med inriktningsnivåer för planåren 2010-2013, se bilaga att fastställa reviderad investeringsbudget för SL år 2009 till 5 669 miljoner kronor, att fastställa landstingsskatten för år 2009 till 12,27 kronor per skattekrona, att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2009 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag, se bilaga att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till taxor och avgifter för år 2009, se bilaga att styrelsen för Folktandvården AB medges göra en justering av prislistan för vuxentandvård med en genomsnittlig höjning om 1 % år 2009, att uppdra till förvaltningar och bolag att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut,

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna

- 2 -

miljöbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag, att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget, att uppdra åt utskott/nämnder/bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med denna budget, att nämnder och styrelser senast den 23 januari 2009 överlämnar behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag, att uppdra till landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingfullmäktige senast vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2009, att anse motion 2007:39 om kapacitetsstarka tvärförbindelser besvarad, se bilaga, att avslå motion 2008:1:s första att-sats samt bifalla motionens andra att-sats, om biljettinlösen, se bilaga, att anse motion 2008:3 om trygghetsskapande åtgärder besvarad, se bilaga, att anse motion 2008:6 om avgiftsfri kollektivtrafik besvarad, se bilaga, att anse motion 2008:7 om Förbifart Stockholm besvarad, se bilaga, att anse motion 2008:10 om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen besvarad, se bilaga, att förlänga projektet om införande av handlingsprogrammet om våld mot kvinnor i 2 år, att den miljörelaterade ersättningen inom sjukvården ska vara 0,5 % av den totala ersättningen, att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillsammans med SL förhandla med regeringen och Banverket om statlig medfinansiering med ca hälften av de stadsbidragsberättigade kostnaderna för Tvärbana Norr till Solna, att utöka totalramen för den av landstingsfullmäktige tidigare beslutade landstingsborgen för Spårväg City (tidigare Djurgårdslinjen) till 3 miljarder kronor, att godkänna genomförande av utbyggnad av dubbelspår på delar av Roslagsbanan inom den totala investeringsramen för 2009,

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna

- 3 -

att godkänna beställning och förberedelsearbeten av Banverket vid Odenplans tunnelbanestation för att möjliggöra en utbyggnad av tunnelbanan till Nya Karolinska sjukhuset inom den totala investeringsramen för 2009, att uppdra åt SL att i samråd med Waxholmsbolaget, Färdtjänstnämnden och Regionplane- och trafiknämnden årligen i samband med budgeten till landstingsfullmäktige lämna förslag till trafikförsörjningsplan, att uppdra åt landstingstyrelsen att återkomma med förslag till en effektivare och bättre kollektivtrafik till sjöss i Stockholms hamn och skärgård, att uppdra åt Landstingsfastigheter Stockholm/Locum AB att under 2009 ta fram en förstudie gällande utveckling av Konserthuset, förslag på finansiering samt konsekvenser för driftskostnaderna, att all landstingsverksamhet ska bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling, att ett paradigmskifte ska genomföras inom landstingets alla verksamheter med sikte på ökad folkhälsa och minskade sjukvårdsbehov, att ett planeringsarbete ska skyndsamt påbörjas under 2009 med målet att uppnå ett fossilbränslefritt landsting 2015 och län 2030 att mål fastställs för ett fossilbränslefritt landsting till år 2015

att landstinget ska ta initiativ till en klimat- och sårbarhetsutredning och att samarbete byggs upp med kommuner, näringsliv och myndigheter med målet att Stockholms län ska vara fossilbränslefritt till 2030

att landstinget behåller akutsjukhusen i sin ägo att akutsjukhusen får ett tydligt uppdrag att minimera väntetiderna vid sina akutmottagningar att landstinget ska uppvakta regeringen om att 95 procent av trängselavgifterna ska gå tillbaka till kollektivtrafiken i Stockholms län

att landstinget ska uppvakta regeringen om att trängselavgifter ska införas på Essingeleden att förbifart Stockholm utgår ur regionplaneringen RUFS för Stockholms län att landstinget ska uppvakta regeringen om att satsningen på förbifart Stockholm ska utgå och att avsatta medel förs över till kollektivtrafiken i Stockholms län

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna

- 4 -

att hälsoekonomiska analyser ska göras vid budgetering och uppföljning av resultatet av landstingets verksamheter att NKS får eget kök för tillredning av färska och ekologiskt framställda råvaror att landstinget ska fortsätta arbetet att förkorta arbetstiden för personal som arbetar med fysiskt och psykiskt tunga arbeten att Stockholms läns landsting inför genusbudgetering i hela sin verksamhet för att skattemedlen ska fördelas mera rättvist mellan kvinnor och män

att jämställdhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser att rapporteringen av jämförelser av lönenivåer ska ske i faktiskt krontal att rådslag prövas som metod för att ta del av medborgarnas direkta synpunkter i några ärenden att ett särskilt forskningsprojekt där man utvärderar alternativ till läkemedel vid livsstilssjukdomar ska genomföras – Livsstil på recept att ett ungdomslandstingsfullmäktige genomförs under 2009 att Hälsoval Stockholm ska genomföras stegvis under en femårsperiod att intensifiera arbetet med att minska kostnaderna och användningen av onödiga/olämpliga läkemedel att ge Hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utforma en hälsovalsgaranti att auktorisering sker av hela team som ska arbeta multiprofessionellt samverkande med förstärkt kompetens i att arbeta hälsofrämjande – patienten väljer både hälsocentral och kontaktperson i teamet att ett folkhälsoprogram som särskilt vänder sig till de äldre utvecklas i samarbete med kommunerna och där specialiserad hemrehabilitering ingår att amningsmottagning på specialistnivå ska finnas för dem med behov av detta att Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att upphandla evidensbaserade insatser inom området grön rehabilitering att landstinget ska starta ett äldrepsykiatriskt centrum

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna

- 5 -

att resurserna för implementering av handlingsprogrammet mot våldsutsatta kvinnor förstärks att alla som råkat ut för sjukdom eller skada ska garanteras rehabilitering att Folktandvården AB och specialisttandvården bibehålls i landstingets ägo som en sammanhållen organisation att etik- och miljöklassificering ska ske av samtliga drivmedel att busschaufförer ska köra buss, inte visera eller ladda Accesskort att zonsystemet inom kollektivtrafiken ska tas bort att kollektivtrafiksystem utan spärrar ska införas att användarvänliga biljettautomater ska finnas på eller i anslutning till samtliga trafikslag att införa bestämda turer i tidtabellerna som alltid är tillgänglighetsanpassade att en spårbilsring med angöringspunkter till befintlig kollektivtrafik ska planeras och införas att Färdtjänstnämnden får i uppdrag att redovisa vad som krävs för att nå målen i Miljö steg 5 till 2011, samt upprätta en plan för att vara fria från fossila bränslen senast 2015 att Färdtjänstnämnden ska utreda hur en enhetstaxa, en färdtjänstbiljett ska räcka för en resa i hela länet att Färdtjänstnämnden bibehålls som egen politisk nämnd för samtliga färdtjänstfrågor mandatperioden ut att kollektivtrafiken på Stockholms inre vatten ska byggas ut att bidraget till kulturnämnden utökas till 0,8 procent av landstingets budget för 2009 att WÅAB: s trafikutbud ska utökas och förbättras att utöka stödet till Circonova och andra teater-, nycirkus- och dansgrupper som arbetar med hälsopedagogisk teater att skapa ett produktionscentrum för långfilm i Stockholm att under 2009 påbörja arbetet med att installera lustgasspjälkare på alla förlossningsenheter. Övriga anestisigaser ska kartläggas

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna

- 6 -

att stärka skyddet av de ”gröna kilarna” genom ett programarbete för varje kil att jämställdhetsfrågorna kraftigt förstärks i den slutliga RUFSEN jämfört med samrådsförslaget

Paradigmskifte

för en hållbar och hälsofrämjande utveckling

BUDGET 2009 Stockholms läns landsting

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PARADIGMSKIFTE – FOKUS PÅ HÄLSA.......................................................................................... 5

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING EN EGEN REGION ................................................................................... 7 KLIMATFRÅGAN....................................................................................................................................... 7

Ett landsting och län fritt från fossilt bränsle och andra klimatgaser ........................................ 7 Klimatfond ......................................................................................................................................... 8

EKONOMI, STYRNING OCH UPPFÖLJNING.................................................................................................. 8 Hälso- och sjukvården .................................................................................................................... 8 Hälsofrämjande ersättningssystem............................................................................................... 8 Ägande- och driftsformer i vården................................................................................................. 9 Styrning av akutsjukvård och högspecialiserad regionsjukvård ............................................... 9 Kollektivtrafiken .............................................................................................................................. 10 Trängselavgifter som styrmedel .................................................................................................. 10 Hälsoekonomisk analys ................................................................................................................ 11 Uppföljning och utvärdering ......................................................................................................... 12

LANDSTINGETS UPPHANDLINGSKOMPETENS MÅSTE STÄRKAS ............................................................... 12 INVESTERINGAR..................................................................................................................................... 13

Nya Karolinska sjukhuset, NKS................................................................................................... 13 EN HÄLSOFRÄMJANDE PERSONALPOLITIK.............................................................................................. 14 JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET I HELA LANDSTINGET ......................................................................... 15 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING .............................................................................................................. 15 VÄRDEGRUNDEN KRING BEMÖTANDE SKA UTVECKLAS ......................................................................... 16 TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA .................................................................................................................. 16 DEMOKRATI........................................................................................................................................... 17 SYSTEMATISK SAMVERKAN OCH FLER SAMORDNINGSFÖRBUND ............................................................ 18 FORSKNING UTBILDNING OCH UTVECKLING........................................................................................... 18

Nytt paradigm ................................................................................................................................. 18 Hälsopedagogiskt Centrum .......................................................................................................... 20 Forskning om miljöhälsoindikatorer, miljömedicinska risker och miljörelaterad ohälsa ...... 20 Barnens miljö och hälsa................................................................................................................ 20 Miljöexponeringar ska hanteras enligt försiktighetsprincipen.................................................. 21 Miljökänsliga är varningsklockor – oklara tillstånd ska utredas vid forskningsenhet ........... 21

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ................................................................................................................... 22 VARFÖR ETT PARADIGMSKIFTE? ............................................................................................................ 22 VAD INNEBÄR PARADIGMSKIFTET? ........................................................................................................ 22 VAD KRÄVS FÖR OMSTÄLLNINGEN?....................................................................................................... 23 EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILLGÄNGLIG FÖR ALLA.............................................................................. 23 HBT-VÄNLIG VÅRD ............................................................................................................................... 23 KOMPETENT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – GRUNDEN FÖR PATIENTENS VAL................................................ 24 PATIENTSÄKERHET OCH VÅRDKVALITET ............................................................................................... 25 LÄKEMEDEL........................................................................................................................................... 25 MEDICINSKT PROGRAMARBETE UTVECKLAS MED HÄLSOFRÄMJANDE RIKTLINJER................................. 26 HÄLSOVALSGARANTI............................................................................................................................. 26 FOLKSJUKDOMAR - OFTA RELATERADE TILL LIVSSTIL, LIVSVILLKOR OCH MILJÖ................................... 27 PATIENTGRUPPER OCH SJUKDOMSOMRÅDEN I BEHOV AV SÄRSKILT POLITISKT STÖD............................. 28

Cancervården................................................................................................................................. 28 Njursjukvården ............................................................................................................................... 28 Rörelseorganens sjukdomar ........................................................................................................ 28 Hjärtsjukvården .............................................................................................................................. 29 Strokevården .................................................................................................................................. 29 Ätstörningsvården.......................................................................................................................... 29 Epilepsivården................................................................................................................................ 29 Smärtvården ................................................................................................................................... 29 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar .................................................................................... 29 Multisjuka äldre/geriatriska sjukdomar ....................................................................................... 29 ME/Kroniskt trötthetssyndrom – specialistmottagning behövs ............................................... 30 Ohälsa av dentala material........................................................................................................... 30

3

HÄLSOVAL STOCKHOLM – ISTÄLLET FÖR VÅRDVAL STOCKHOLM......................................................... 30 Hälsocentraler ................................................................................................................................ 31 Exempel på nya yrkeskompetenser inom Hälsoval Stockholm .............................................. 32 Kunskap om kost och hälsa ......................................................................................................... 33 Hälsocentraler för äldre ................................................................................................................ 34 Hälsocentraler för Barn och Hälsocentraler för Unga Vuxna med samverkan i två inriktningar ...................................................................................................................................... 34 Fokus på samverkan med kommunerna.................................................................................... 35 Fokus på samverkan med psykiatri och beroendevård ........................................................... 35 Neurologiska utvecklingsavvikelser ............................................................................................ 36 Behåll närakuter och utveckla fler närsjukvårdscentra ............................................................ 36

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS (HFS) OCH HÄLSOFRÄMJANDE SJUKVÅRD................................................ 36 GRÖN HÄLSA OCH REHABILITERING PÅ ALLA VÅRDNIVÅER................................................................... 37

Natur på recept .............................................................................................................................. 37 Djur på recept – Vårdhundar och rehabhästar .......................................................................... 38 Kultur som verktyg för tillfrisknande ............................................................................................ 38 Komplementär- och alternativmedicin ........................................................................................ 38 Gröna paviljonger .......................................................................................................................... 39

PSYKISK HÄLSA OCH HÄLSOFRÄMJANDE PSYKIATRI .............................................................................. 40 Psykiska symtom behöver inte ha psykisk orsak...................................................................... 40 Terapiformerna inom psykiatrin behöver utvecklas och utvärderas....................................... 40 Tidiga insatser ................................................................................................................................ 40 Vuxenpsykiatrin.............................................................................................................................. 41 Äldres psykiska hälsa och geropsykiatri .................................................................................... 41 Mellanvårdsformer behöver utvecklas........................................................................................ 41 Södertäljemodellen........................................................................................................................ 42

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER .................................................................. 42 BEROENDEVÅRD .................................................................................................................................... 42 HIV/AIDS.............................................................................................................................................. 43 VUXENHABILITERING, SPECIALISERAD REHABILITERING OCH HJÄLPMEDEL .......................................... 43

Samordnade insatser också till vuxna ........................................................................................ 43 Rehabilitering inom alla diagnosområden ska garanteras ...................................................... 43 Förvärvad hjärnskada ................................................................................................................... 44 Hjälpmedel ...................................................................................................................................... 45 Hjälpmedelsguiden ........................................................................................................................ 45

MUN- OCH TANDHÄLSA ......................................................................................................................... 45 TRAFIK.................................................................................................................................................... 47

KOLLEKTIVTRAFIKEN ............................................................................................................................ 47 STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK AB................................................................................................... 49

Nöjda resenärer ............................................................................................................................. 49 Jämställd kollektivtrafik ................................................................................................................. 49 Personalens arbetsmiljö ............................................................................................................... 50 Låga och enhetliga taxor .............................................................................................................. 51 Öppna spärrsystem ....................................................................................................................... 51 Öka tillgängligheten för alla .......................................................................................................... 51 Cykel i kollektivtrafiken.................................................................................................................. 52 Ökad andel kollektivtrafikanter..................................................................................................... 52 Spårbilar .......................................................................................................................................... 53

FÄRDTJÄNST .......................................................................................................................................... 53 Ökad tillförlitlighet och tillgänglighet............................................................................................ 54 Utbyggnad av närtrafiklinjer ......................................................................................................... 54 Kvalitetsgaranti............................................................................................................................... 54 Förnyelsebara drivmedel 2015 .................................................................................................... 54 Inga minskade anslag ................................................................................................................... 54

WAXHOLMSBOLAGET ............................................................................................................................ 55 FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH BRA ÖVERGÅNGAR....................................................................... 55

Miljö- och klimatarbetet ................................................................................................................. 56 KULTUR ................................................................................................................................................. 56

Filmregion ....................................................................................................................................... 56

4

Länsuppdragen .............................................................................................................................. 56 Hälsopedagogisk teater ................................................................................................................ 57 Naturbruksgymnasierna Berga och Säbyholm.......................................................................... 57 Forskningsprojektet ”Kulturen i vården - Vården som kultur”.................................................. 57 Avknoppade verksamheter .......................................................................................................... 58

LOCUM AB ............................................................................................................................................ 58 Minskad energiförbrukning ........................................................................................................... 59 Lustgasspjälkare på alla förlossningar ....................................................................................... 59

REGIONPLANE- OCH TRAFIKFRÅGOR (RTN) .......................................................................................... 59 Trängselskatt och Förbifart........................................................................................................... 61 Regionplanering............................................................................................................................. 61 Nya mål och strategier för regionens utveckling i samarbete med Mälardalen.................... 62 Södertörn ........................................................................................................................................ 63 Utvecklingen av Norra stationsområdet ..................................................................................... 64 Att stärka de gröna kilarna – bra för människor och djur ......................................................... 64 Skärgården viktig för länets utveckling ....................................................................................... 65

BILAGOR................................................................................................................................................ 65 Bilaga 1, Avgiftslista 2009 ............................................................................................................ 65 Bilaga 2, Tabellverket.................................................................................................................... 65 Bilaga 3, Tabellverket.................................................................................................................... 65

5

Paradigmskifte – fokus på hälsa Det övergripande målet för planering, budget och beslut inom all landstingsverksamhet ska vara att bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling. För detta krävs ett paradigmskifte som innebär att landstinget i alla delar omfattas av en helhetssyn och ett hälsofrämjande synsätt. Kulturens inverkan på den fysiska och psykiska hälsan ska lyftas fram och ges en viktig roll i detta. Vi har fantastiska möjligheter att främja hälsa och förebygga sjukdom, det gäller att tro på att det faktiskt går. Och att resultaten kan komma snabbt. Det är ett politiskt ansvar att peka ut riktningen med kraft och övertygelse, med medvetenhet om att det hälsofrämjande arbetet kommer att motverkas av starka ekonomiska intressen, både inom hälso- och sjukvårdssektorn och i andra delar av samhället.

Idag läggs nästan alla skattemedel på att behandla redan uppkomna sjukdomar. Den hälsofrämjande strategin ska därför utvecklas inom ett nytt paradigm, med nya arbetsmetoder, på alla nivåer. Patientens ansvar för sin egen hälsa ska respekteras. Genom patientens aktiva val och deltagande ska förebyggande behandlingar erbjudas och prioriteras. För att landstinget bättre ska ta sitt ansvar som trafikhuvudman behöver Stockholms Lokaltrafik (SL) också utgå från det som främjar ett samhälle med god hälsa. För att skapa en hälsofrämjande kollektivtrafik krävs för det första att den är miljövänlig, för det andra att den är trygg och tillgänglig för alla människor. Dagens kollektivtrafik bygger på ett gammalt system. Det är dyrt och kommer med nya höga spärrar inom spårtrafiken att upplevas svårtillgängligt. Det behöver ändras. Stockholms läns landsting ska utöka kollektivtrafiken och investera i nya tekniska lösningar som t.ex. spårbilar på lämpliga platser runt om i vårt län. Detta tillsammans med ett ökat underhåll samt en omställning till ett mer öppet välkomnande och tillgängligt trafiksystem, utan spärrar, kommer att öka det kollektiva resandet. Att genomföra stora förändringar tar tid och kräver resurser. Stockholms läns landsting ska prioritera genomförandet av landstingets miljöprogram och folkhälsopolicy genom ett långsiktigt stöd. Programmet ”Handling för hälsa”, som rör Folkhälsopolicyn, ska gå från ord till handling och få en öronmärkt flerårsbudget. Det gäller för samtliga program och policies att de ska vara incitament till aktiv handling.

Paradigm: Inom ett paradigm gäller vissa grundläggande uppfattningar och godkända teorier. Världsbilden inom ett paradigm bygger på en gemensam vetenskapssyn. Inom västerlandet utgår vetenskapen från att allt går att plocka sönder i begripliga beståndsdelar, och att endast det som går att mäta är riktiga fakta. Inom dagens dominerande paradigm finns därför mycket fakta kring delar som går att mäta idag. Däremot finns inte så mycket kunskap om hur samverkan sker och hur helheten fungerar. Detta gäller för den medicinska forskningen men också inom samhällsbygget i stort. Ett skifte av paradigm är en ”evolution” som lägger grunden för ett hållbart samhälle. I det nya paradigmet ingår ett hälsoekonomiskt tänkande och hälsoekonomiska analyser.

6

Klimatfrågan är den allt överskuggande samhällsfrågan. Kravet på ett paradigmskifte har också som syfte att stödja åtgärder som hejdar klimatförändringen. Stockholms läns landsting har en viktig roll i detta. Ett grundläggande verktyg för att skifta paradigm är att säkerställa jämlikhet och jämställdhet i de förslag som förs fram. Miljöpartiet de Grönas budgetdirektiv för 2009 har därför genomgått en genusanalys enligt Gender Budgeting och i budgeten görs också en översiktlig hälsoekonomisk redovisning. Med en hälsofrämjande regional planering och hälso- och sjukvård samt en utbyggd kollektivtrafik med bättre trivsel, turtäthet, tillgänglighet och låga taxor kan ökad jämställdhet och folkhälsa uppnås.

För 2009 föreslår vi samma skattesats som gällde för 2006. Detta innebär en beräknad ekonomisk ram som är drygt 700 miljoner kronor större än vad majoriteten föreslår.1 Dessutom finansieras satsningar från riksnivån med 642 miljoner kronor, dels i form av trängselskatt, dels specialdestinerade statsbidrag till hälso- och sjukvården.2 Dessa medel behövs för att påbörja paradigmskiftet för en mer långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling i Stockholms län. Investeringarna i hälsa beräknas kunna ge en viss utdelning redan 2009 i form av minskade kostnader för läkemedel och minskat vårdbehov med sammanlagt 175 miljoner kronor.3

• All landstingsverksamhet ska bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling.

• Ett paradigmskifte ska genomföras inom landstingets alla verksamheter med sikte på ökad folkhälsa.

• Ett planeringsarbete ska skyndsamt påbörjas under 2009 med målet att uppnå ett fossilbränslefritt landsting 2015 och län 2030

• Landstinget ska ta initiativ till ett fördjupat samarbete med kommunerna i länet i syfte att finna verktyg på rätt nivå för en hållbar och hälsofrämjande samhällsutveckling.

1 Gäller under förutsättning att majoriteten använder den skatteintäktsprognos som anges i tjänstemännens budget PM 2 Trängselavgifter=539 miljoner kronor, statsbidrag till höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård, till psykiatrin och för folkhälsoprojekt=103 miljoner kronor. Summa 642 miljoner kronor. 3 Enligt följande beräkning: Livsstilsrelaterad ohälsa kostar i vårt län 10 miljarder kronor per år i sjukvårdsinsatser enl. antaganden utifrån amerikanska studier. De vanligaste läkemedlen vid livsstilsrelaterade sjukdomsrisker/sjukdomar kostar 750 miljoner kronor per år (NEPI). Vi räknar med att minska dessa summor med 1% respektive 10%, d.v.s. 100 + 75 miljoner kronor.

Hälsoekonomiska analyser och Gender Budgeting (eng.) är två viktiga redskap för att uppnå det paradigmskifte som vi eftersträvar. Genom att få en bild av hur hela samhället påverkas hälsomässigt och av hur medel fördelas mellan kvinnor och män möjliggörs omfördelningar till ett mer jämlikt, jämställt och hälsofrämjande samhälle.

7

Stockholms läns landsting en egen region Stockholms län växer med cirka 30 000 invånare per år. Vi menar därför att länet redan är tillräckligt stort för att fortsätta att vara en egen region. En utveckling av landstinget till en region med ett direktvalt regionparlament kan öka demokratin och medföra en decentralisering av uppgifter från staten. Detta kan vara positivt för en rad frågor såsom näringslivsutveckling, utbildning och infrastruktur förutsatt att målet är en hållbar utveckling. Däremot anser vi att en utveckling mot en superregion med över 3 miljoner invånare i Mälardalen eller Mellansverige får fler negativa än positiva effekter. Avståndet till beslutsfattare och politiska församlingar blir alltför stort, medborgarnas möjlighet att påverka minskas, avstånden till service och vård ökar och förhållandet till andra regioner kommer i obalans. Men det är viktigt att öka samarbetet mellan regionerna. Detta bör även ske konkret genom avtal t.ex. om kollektivtrafiksamarbete, utbildning m.m. På så sätt kan en vinna/vinna situation skapas där samordningen också bidrar till en bättre hälsa utifrån medborgarnas behov.

Klimatfrågan Ett landsting och län fritt från fossilt bränsle och andra klimatgaser Målet är att alla landstingets verksamheter ska vara fossilbränslefria till 2015. En klimat- och sårbarhetsutredning ska initieras och samarbete byggas upp med kommuner, näringsliv och myndigheter med målet att också hela Stockholms län ska vara fossilbränslefritt till 2030. Landstingets miljöenhet får resurser att leda detta arbete. Att öka kollektivtrafikresandet i hela länet är den enskilt viktigaste miljö- och klimatinsats som Stockholms läns landsting kan vidta. De 4 miljarder som miljöpartiet i Stockholms stad budgeterat till förbättringar inom SLs trafik och även för kollektivtrafik på vatten avsätts till investeringar för en forcerad utbyggnad av spårtrafik i Stockholms stad och påbörjad utbyggnad av sjöfart på Stockholms inre vatten. Dessa medel kan årligen avropas från Stockholms stad när SL och WÅAB presenterar en investeringsplan i enlighet med intentionerna. Sambandet mellan produktionen och transporterna av mat och klimatpåverkan behöver också uppmärksammas mer i landstingets upphandlingar. En kraftsamling krävs inom många områden och omställning till ny teknik är nödvändig. De verksamheter som ännu ej genomfört en kartläggning och antagit strategier för hur åtgärder kan vidtas ska skyndsamt genomföra detta. Delmålen ska vara uppföljningsbara och ingå i landstingets årliga redovisning. Lustgas är klimatpåverkande och det finns metoder för hur denna narkosgas kan återvinnas och oskadliggöras. Det finns också flera narkosgaser som har klimatpåverkan. Denna kunskap är relativt ny och en analys måste göras om hur stor denna påverkan är och hur de olika gaserna ska kunna infångas och spjälkas. Landstinget ska också ta fram behandlingsalternativ till dessa gaser.

8

Men arbetet för ett bättre klimat kan inte stanna vid landstingets verksamhetsområden. Landstingets ansvar för att arbeta för goda livsvillkor, god miljö, goda arbetsförhållanden, hälsosamma levnadsvanor och god psykisk hälsa sträcker sig längre och kräver ett regionalt samarbete med kommunala instanser, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet. Klimatfrågan utmanar alla dessa områden. Analyser på övergripande samhällsnivå kan få till följd att landstinget måste vidta speciella åtgärder som att införa ny verksamhet eller ändra organisationen.

• Mål fastställs för ett fossilbränslefritt landsting till år 2015 • Landstinget ska ta initiativ till en klimat- och sårbarhetsutredning och att

samarbete byggs upp med kommuner, näringsliv och myndigheter med målet att Stockholms län ska vara fossilbränslefritt till 2030

Klimatfond För klimatförändringarnas inverkan på landstingets verksamheter ska medel redan nu byggas upp för åtgärder. En klimatfond med startkapitalet 100 miljoner kronor bör inrättas redan 2009. En god investeringsplanering behövs för att kunna göra alla de satsningar som behövs inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken, så att planeringen blir hållbar och generationsneutral.

• En klimatfond om 100 miljoner kronor inrättas där medel avsätts för oförutsedda klimatrelaterade händelser

Ekonomi, styrning och uppföljning Hållbar ekonomi innebär bl.a. att varje år ta hand om sina kostnader och försöka att begränsa skuldbördan för kommande generationer. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bedrivas utifrån medborgarnas och patienternas behov och vara solidariskt finansierad via skattemedel. Hälsofrämjande ersättningssystem Vårdens tillgänglighet och innehåll påverkas av hur ersättningssystemen till vårdgivarna är utformade. Ersättningssystem ska utvecklas så att de stödjer eller ger goda incitament för hälsofrämjande insatser. De ska också tydligt prioritera vårdinsatser som är i enlighet med riksdagens beslut om prioriteringar. Ersättningen ska också främja god kvalitet. Detta innebär att ett ersättningssystem ska innehålla flera komponenter och att beredskap ska finnas för utveckling. Relationen mellan fast och rörlig ersättning kan se olika ut beroende på vårdnivå, inom Hälsoval Stockholm4 i primärvården ska den fasta kapiteringsersättningen vara den dominerande (ger incitament till att främja hälsa och minimera onödiga besök) och den rörliga ska även vara kopplad till hälsofrämjande insatser. Kapiteringen ska bygga på fler faktorer än ålder för att bättre avspegla vårdtyngden, exempelvis diagnosrelaterade grupper. Vårdgivaren ska också kunna tillämpa tidstaxa för individer där vårdtyngden inte avspeglas i ersättningens kriterier.

4 Hälsoval Stockholm är miljöpartiets alternativ till Vårdval Stockholm, en primärvård med hälsocentraler som har utökad kompetens i hälsofrämjande och förebyggande arbete, se sidan 30

9

Som grund för ett hälsofrämjande ersättningssystem behöver man införa ett nytt dokumentationssystem. Detta ska innefatta systematisk registrering av risk- och friskfaktorer liksom diagnos- och åtgärdskoder för utvärdering. Ägande- och driftsformer i vården Akutsjukhusen ska ägas och drivas i offentlig regi. De hålls därmed samman som en helhet och krav kan ställas på samverkan och uppföljning. Det kan dock finnas vissa avgränsade verksamheter som är lämpliga eller möjliga att lägga ut på entreprenad efter noggrann bedömning. Medverkan i helheten ska då tydligt regleras i avtal. En mångfald i vårdens driftsformer ska bejakas. Både privata vårdgivare och landstingsägd hälso- och sjukvård ska ges möjlighet att utvecklas på övriga vårdnivåer. Landstingsägda närakuter ska behållas samtidigt som vi utvecklar både privata och offentligt drivna hälsocentraler som finansieras genom avtal med landstinget. Det är viktigt att eventuella ekonomiska överskott går tillbaka till vården för att förbättra verksamheten – detta gäller såväl privat som offentligt driven vård. Det ska finnas olika former för driften av landstingets verksamhet; bolag, ideell förening, kooperativ eller stiftelse. Styrning av akutsjukvård och högspecialiserad regionsjukvård Styrningen av akutsjukhusen måste förbättras. Det är därför positivt att ett nytt ersättningssystem införs. Dock måste frågan om den demokratiska ägarstyrningen utredas vidare liksom hur kompetensen ska se ut i sjukhusstyrelserna. Styrelsernas beslutsordningar måste också förtydligas. Kvalitetsersättningens konstruktion och krav behöver också preciseras ytterligare och möjlighet till ev. sanktioner när man inte kan uppfylla kraven ska utredas. Genom att akutsjukhusen får längre avtalsperioder, två till fyra år, och större handlingsfrihet, kan gamla hierarkier brytas och sjukhusen styras mer decentraliserat. Personalens medverkan i förändringsarbetet är en förutsättning för att det ska lyckas. Det förändringsklimat som nu finns inom Karolinska universitetssjukhuset är mycket positivt. Möjligheterna att införa mer effektiva ”flöden” där all tid bedöms utifrån vilken nytta den gör för patienten är nu mycket stora. Landstinget ska därför satsa nödvändiga medel till stöd för att utveckla detta arbetssätt. Det är också viktigt att den nya avtalsmodellen följs upp. Sjukhusens akutmottagningar ska få ett tydligt uppdrag att minimera patienternas väntetider. Ekonomiska incitament ska stödja detta. Kunskap finns idag om att förändrade arbetssätt, t.ex. att patienten möter hela vårdteamet tillsammans kan ge stora förbättringar. Mottagningens särskilda akutläkare ska få koncentrera sig på akutmottagningens patienter utan störningar från andra avdelningar. Om köer uppstår ska det finnas god kompetens att prioritera patienterna och eventuellt hänvisa vidare.

10

Det är viktigt att fördelningen av verksamheter mellan Karolinska Huddinge och Karolinska Solna redan nu diskuteras öppet och blir föremål för politiska beslut tidigare än vad som nu är planerat. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för de beslut som fattas.

• Landstinget ska behålla akutsjukhusen i sin ägo • Beslutsprocesserna avseende sjukhusavtalen ska förtydligas såväl avseende den

demokratiska ägarstyrningen som avseende sjukhusstyrelsernas styrning • Akutsjukhusen får ett tydligt uppdrag att minimera väntetiderna vid sina

akutmottagningar • Sjukhusen får ansvar att hantera alla vårdgarantifrågor så att väntetiderna

förkortas Kollektivtrafiken Trängselavgifter som styrmedel Trängselavgifter som leder till minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik är i praktiken ett styrmedel som förbättrar både hälsan och miljön samtidigt som ekonomin förbättras. Trängselavgifterna ska därför till 95 % gå tillbaka till kollektivtrafiken. Förbifart Stockholm ska försvinna ur planeringsprocessen och strykas ur den Regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS), som ska antas år 2010. Istället ska alternativa planer tas fram som visar på hur de statliga miljökvalitetsmålen kan uppfyllas med stora satsningar på kollektivtrafik. I en rapport från SIKA5 finns förslag på nya spårdragningar som ger den önskade effekten. Dessa förslag ska kompletteras med förslag till kraftigt förstärkta järnvägssatsningar med nyinrättade logistikcentraler/mobilitetscenter norr och söder om Stockholms innerstad, samt ett bättre utnyttjande av Stockholms vattenvägar, både för tungt gods och persontrafik. Den ökade trängseln på Essingeleden måste hanteras i närtid, annars riskerar leden att helt korka igen eller att vibrera sönder under den nuvarande extremt hårda belastningen som den inte är konstruerad för. Därför ska trängselavgifter införas den första januari 2009 och kompletteras med ett förbud för tung trafik under rusningstid.

• Landstinget ska uppvakta regeringen för att 95 procent av trängselavgifterna ska gå tillbaka till kollektivtrafiken i Stockholms län

• Landstinget ska uppvakta regeringen om att trängselavgifter ska införas på Essingeleden

• Landstinget ska arbeta fram alternativ till hur de statliga miljökvalitetsmålen kan uppfyllas genom satsningar på kollektivtrafik

• Förbifart Stockholm ska utgå ur regionplaneringen RUFS för Stockholms län • Landstinget ska uppvakta regeringen om att satsningen på förbifart Stockholm

ska utgå och att avsatta medel förs över till kollektivtrafiken i Stockholms län

5SIKA Statens institut för kommunikationsanalys

11

Hälsoekonomisk analys Med hälsoekonomiska beräkningar kan man få en överblick av resultatet av olika budgetsatsningar. Man kan exempelvis beräkna hur satsningar på hälsofrämjande och förebyggande insatser lönar sig också mätt i ekonomiska termer. Hälsoekonomiska analyser görs oftast i ett samhällsperspektiv d.v.s. vinsterna redovisas även om de hämtas hem hos olika huvudmän. Vid olycksfallsprevention kan kostnaderna belasta kommunen medan vinsterna hämtas hem inom hälso- och sjukvården. Vid rehabiliteringsinsatser däremot är det landstingen som har kostnaderna medan kommuner, arbetsgivare m.fl. får vinsterna. Hälsovinsten i form av upplevd livskvalitet och förbättrad privatekonomi tillfaller alltid individen – även detta görs synligt. Hälsoekonomi som verktyg ger överblick och frigör planeringen från de suboptimeringar som blir följden av nuvarande ”stuprörsorganisationer och tunnelseende”. Hälsoekonomi som kunskapsområde för samhällsplanering är fortfarande relativt outvecklat – och framförallt används det inte systematiskt vid budgetering och uppföljning inom landsting och kommuner, trots att det finns studier som i flera fall visar på lönsamhet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Några exempel på kunskaper som finns idag: Hälsoinformation till en kostnad av 1 krona gav 5 kronor i minskade samhällskostnader, preventionsprogram kring alkohol gav vinst på 5,6 kronor per satsad krona, skadeprevention för 10 miljoner gav 10 miljoner i minskade hälso- och sjukvårdskostnader samtidigt som arbetsgivarna minskade sina kostnader med 30 – 40 miljoner kronor.6 Fallskador hos personer över 65 år kostar samhället ca 5 miljarder kronor per år, varav hälften belastar landstinget. 7 Rådgivning med hälsosamtal kan minska dessa skador. Inom rehabiliteringsområdet finns flera goda exempel på hälsoekonomisk lönsamhet.8 Infektioner med MRSA (sjukhussjuka)9 slukar 100-tals miljoner årligen och förebyggande verksamhet ser ut att vara mycket lönsam.10 Enligt en beräkning kan man spara 252 miljoner per år i Stockholms läns landsting genom ett bra smittskyddsarbete och genom försiktighet vid antibiotikaanvändning.11 För kollektivtrafikens insatser kan motsvarande hälsovinster räknas fram i form av minskade skador, bättre luftkvalitet, mindre av trafikbuller etc.12 Insatser som gynnar hälsa och minskar risker för sjukdom har både på kort och lång sikt väsentlig betydelse för landstingets ekonomi. Genom att hälsoekonomi införs som verktyg i budget och uppföljning underlättas paradigmskiftet till en hållbar och hälsofrämjande samhällsutveckling.

• Hälsoekonomiska analyser ska göras vid budgetering och uppföljning av

resultatet av landstingets verksamheter 6 Förebygga eller bota, Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 7 Fallprevention, Regionalt vårdprogram 2008, Stockholms läns landsting 8 Samhällekonomiska effekter av samordnad rehabilitering, Lars Hagberg, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 9 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting 2008 10 www.smittskyddsinstitutet.se 11 252 miljoner per år i SLL, uppskattade kostnader enligt en beräkningsmodell framtagen i Örebro, där varje MRSA-fall kostar 1 miljon per år vid vård i vårdboende. 12 Åtgärdslista på de tio viktigaste miljöåtgärderna för att öka hälsan i Stockholms län, LS 0506-1184.

12

Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av verksamheterna bör fördjupas och ges större utrymme i nämnder och styrelser och rapporter bör föreläggas landstingsfullmäktige. Det bör övervägas om landstingsfullmäktige bör ta ställning till kvartalsrapporter. Med halvårsrapportering blir den politiska styrningen eftersatt. Arbetet med att få fram jämförbara kvalitetsindikatorer och nyckeltal samt att göra jämförelser och rankningar av verksamheter bör påskyndas. Sådana verktyg är nödvändiga för att den politiska nivån och medborgarna ska kunna ta del av resultat och av hur landstinget styrs.

Landstingets upphandlingskompetens måste stärkas Stockholms läns landsting är en av Sveriges största upphandlare. Genom att ställa adekvata krav vad det gäller sociala frågor, etik, hälsa och miljö kan och ska landstinget driva på utvecklingen mot hållbar produktion och hållbara produkter och tjänster. Krav på energieffektivitet, transporter och materialval ska ställas utifrån klimatkrav och livscykelanalys. Landstinget ska ställa krav på att köpa ekologisk, närproducerad och ej genmodifierad mat. Särskilda medel ska avsättas centralt som avvecklas i takt med ökad utbildning av personalen. Kunskap om sambanden mellan mat, hälsa och miljö ska prioriteras och spridas både till allmänheten och inom landstinget generellt. Det gemensamma arbetet som Region Skåne, Region Västra Götaland och Stockholms läns landsting lade ned för att ta fram riktlinjer för att ställa etiska och sociala krav i upphandlingarna ska fördjupas. Stockholms läns landstings upphandlingspolicy ska bearbetas så att etiska och sociala krav alltid ställs vid upphandling, inte endast för vissa produktgrupper. Att leverantörerna följer de krav landstinget ställer ska noga följas upp genom regelbundna kontroller. Vårdtjänster som ska upphandlas kräver särskild hänsyn till viktiga vårdsamband, samverkan mellan vårdgivare, patientens valfrihet och behov av kontinuitet. Längre kontraktstider och ökad flexibilitet är nödvändigt för att uppfylla patienternas behov. LOV (Lov att välja - Lagen om valfrihetssystem) innebär att det kommer att finnas ett juridiskt hållbart alternativ till LOU (Lagen om offentlig upphandling) vilket är bra. Samtidigt är det viktigt att landstingen själva får bestämma om och när LOV ska tillämpas. Hälsoval Stockholm, som är miljöpartiets alternativ till Vårdval Stockholm, innebär en auktorisation av hela team med utvecklad kompetens inom hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande verksamheter där LOV kan tillämpas. LOV eller LOU ska däremot inte användas som ett privatiseringsverktyg i så stor utsträckning att det blir obalans mellan andelen privat och offentligt driven sjukvård. Denna balanspunkt ser sannolikt olika ut på de olika vårdnivåerna och inom olika verksamhetsområden. Detta behöver analyseras närmare

13

• Landstingsstyrelsen ges ett uppdrag att analysera var den optimala balanspunkten mellan offentligt och privat driven sjukvård ligger inom de olika vårdområdena

• Samarbetet med övriga regioner om upphandling vad det gäller att ställa krav på miljö, etiska och sociala krav utökas

Investeringar Landstinget står inför mycket stora investeringar de närmaste 20 åren. I Stockholmsregionen har staten inte alltid tagit ansvaret för investeringar i spår nödvändiga för hela landet. Landstinget måste bli bättre på att förhandla med staten. Aktuellt är nybyggnationen av det Nya Universitetssjukhuset i Solna där staten också bör vara medfinansiär. Det gäller också en rad spårutbyggnader i Stockholmsområdet, järnvägar såväl som spårväg och spårbilsbanor för kollektivtrafik. Infrastrukturen för godstransporter måste också moderniseras till en standard där den största delen av godset går på järnväg eller med fartyg. Adekvata omlastningspunkter och terminaler ingår i detta. Nya Karolinska sjukhuset, NKS Det är positivt att beslut har fattats om att bygga Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna. Denna stora investering kommer att hanteras inom ramen för en s.k. OPS-lösning13. Detta innebär att ett privat konsortium upphandlas för att svara för planering, genomförande och ägande av investeringen och vissa tekniska servicetjänster och att landstinget betalar en hyra för detta under 30 år framåt. Efter denna tid kan landstinget köpa lokalerna till då aktuellt marknadspris. Eftersom landstinget är mycket kreditvärdigt hade en samverkansentreprenad med landstinget som fastighetsägare varit att föredra. Ett avtal med staten om att täcka en del av investeringen hade också varit önskvärt. Detta universitetssjukhus är lika mycket en statlig angelägenhet vad gäller forskning och utbildning som ett sjukhus för vård av länets innevånare. Att låta Stockholms läns innevånare stå för hela investeringen vare sig det är kapital eller hyresmedel som avses är långt ifrån rättvist. Kostförsörjningen på NKS är en s.k vårdnära tjänst och kommer inte att ingå i OPS-upphandlingen. Detta är bra. Däremot är det illa att man inte planerar för att sjukhuset ska ha ett eget tillagningskök. Därmed förloras möjligheterna att på bästa sätt ta tillvara fördelarna av nylagad mat av färska råvaror. Ett eget tillagningskök ska vara hjärtat i ett hälsofrämjande sjukhus som ska servera god och näringsriktig mat som är ekologiskt framställd. Med NKS finns en chans att från grunden bygga en hälsofrämjande vårdmiljö, både utomhus och inomhus. NKS kan bli en modell för ett Hälsofrämjande sjukhus enligt WHO:s koncept14.

13 OPS betyder offentlig, privat samverkan 14 Se sidan 36

14

Här finns nu möjligheten att bli världsledande i hälsofrämjande arbete samtidigt som den högspecialiserade vården utvecklas. Den länge efterlängtade helhetslösningen där den ”vita” och den ”gröna” vården kan samverka kan också förverkligas här. Stockholm ska gå före med denna framtidsvision, se avsnitten om Grön rehabilitering och Gröna paviljonger15. Det är viktigt att NKS inte bara fokuserar på vad den medicintekniska industrin och läkemedelsföretagen anser vara kommande marknader. Samhällsansvaret innebär att marknadsstänkandet måste balanseras av det helhetstänkande som finns i att åstadkomma läkande miljöer och stärka patientens egenmakt och valfrihet. Läkande och hälsofrämjande miljöer är bra också för personal och anhöriga.

• Hälsofrämjande design används utomhus och inomhus och att grönområden anläggs

• NKS får eget kök för tillredning av färska och ekologiskt framställda råvaror • Gröna paviljonger inrättas med tillgång till komplementära metoder, stress-

hantering, grön hälsa och rehabilitering

En hälsofrämjande personalpolitik Stockholms läns landsting ska vara en garant för att personalens hälsa är god och arbetsmiljön hälsofrämjande. Friskvård på arbetstid, friskvårdsbidrag och satsningar på individuellt utformad rehabilitering ska finnas liksom fortbildning och utveckling av ny kunskap. I WHO:s koncept om hälsofrämjande sjukhus/sjukvård läggs stor vikt på att personalen ska må bra16. Insatser inom området ”Grön hälsa och rehabilitering, natur och djur i vården” ska också erbjudas personalen17. Olika arbetstidsmodeller anpassade till personalens önskemål, arbetsbyten och mentorskap är andra åtgärder landstinget ska satsa på. Landstinget ska fortsätta arbetet att förkorta arbetstiden för personal som arbetar med fysiskt och psykiskt tunga arbeten. Osakliga löneskillnader ska utjämnas och chefer ska regelbundet få stöd i sin viktiga roll. Landstinget ska, tillsammans med de fackliga organisationerna, och med en stor delaktighet bland personalen, arbeta fram förslag till ett större självbestämmande ute i verksamheterna där personalen får ett större inflytande över sin arbetssituation och sätten att nå målen. Stockholms läns landsting behöver satsa mer på nyrekrytering av personal och genomföra ytterligare ansträngningar för att få fler män anställda i vården. Ekonomiskt utrymme måste avsättas för lönekompensation utifrån framförhandlade avtal. Nedskärningar i verksamheten blir annars följden som lätt leder till ökad stress och bristande hälsa.

• Landstinget ska fortsätta arbetet att förkorta arbetstiden för personal som arbetar med fysiskt och psykiskt tunga arbeten.

15 Se sidan 39 16 Se sidan 36 17 Se sidan 37-38

15

Jämlikhet och jämställdhet i hela landstinget Landstingets service till invånarna ska ske utifrån ett jämlikhets- och jämställdhets-perspektiv inom alla ansvarsområden. Arbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser. Genusperspektivet ska nu särskilt uppmärksammas inom kollektivtrafiken. Inom vården finns både genusskillnader och ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper med olika ekonomi och sociala förhållanden. Detta innebär att vårdens resurser måste fördelas utifrån hur behoven ser ut. Hälsofrämjande insatser ska anpassas så att hälsoförbättringar uppnås i alla grupper.

Jämställdhetsintegrering Genusbudget, jämställdhetsintegrering eller (förkortat) jämtegrering innebär att analyser görs av de olika konsekvenser som fördelningen av skattemedel får för kvinnors respektive mäns olika förutsättningar. Basen i det arbetet är könsuppdelad statistik. I Sverige belyser en statlig utredning hur en genusbudget kan göras. En jämställdhetsintegrering med detta verktyg ger svaret på hur vi ska arbeta för att uppnå jämställdhet, d.v.s. vilken strategi som ska användas. Detta innebär att hänsyn ska tas till jämställdhet när åtgärder som påverkar människor planeras, genomförs och utvärderas. De som normalt arbetar i sådan verksamhet ska se till att så sker. Insatserna kan innebära att normer ifrågasätts och att resurser omfördelas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med att ta fram en handbok för att underlätta jämtegrering genom att genusbudget införs på alla samhällsnivåer i Sverige. Detta ska nu genomföras i Stockholms läns landsting för att skattemedlen ska fördelas mera rättvist mellan kvinnor och män.

• Stockholms läns landsting inför genusbudgetering i hela verksamheten så att skattemedlen kan fördelas mera rättvist mellan kvinnor och män

• Jämställdhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser

• Rapporteringen av jämförelser av lönenivåer ska ske i faktiskt krontal

Vården idag utgår till stor utsträckning från mannen som norm. Det gäller allt från sjukdomsdiagnos och medicinering till omvårdnad och bemötande. Även forskningen har oftast mannen som norm. Ett arbete har påbörjats i landstinget för att förändra detta bl.a. genom att kartlägga områden där det medicinska omhändertagandet behöver utvecklas ur ett genusperspektiv. Längst har detta kommit inom hjärtsjukvården men genusskillnader har konstaterats också för benskörhet, ätstörningar, fibromyalgi, kronisk trötthet, reumatiska sjukdomar, migrän, depression, MS, stroke, whiplash, sköldkörtelsjukdomar, gallsten, borrelia och meningeom (hjärntumör). Alla ska ha rätt till likvärdig vård oberoende av kön.

16

Värdegrunden kring bemötande ska utvecklas Värderingar, attityder, erfarenheter och kunskaper påverkar hur vi bemöter våra medmänniskor. Landstinget har sedan tidigare en värdegrund som gäller hälso- och sjukvården. Denna värdegrund ska omarbetas så att hela landstingets verksamhet omfattas och så att jämställdhets-, barn-, äldre- och funktionshinderperspektiven tydligare framgår. Det betyder att barnkonventionen och arbetet med ett samhälle för alla lyfts fram i landstinget som helhet. Detta ligger i linje med förslaget om jämtegrering. För att alla ska känna sig sedda och förstådda krävs ständig fortbildning. Särskild utbildning som vänder sig till personal inom landstingets verksamheter riktade till olika grupper behövs för att kunna ge ett bra bemötande. En viktig grund för alla verksamheter i landstinget är att främja hälsa och livskvalitet hos befolkningen. Arbetet som berör barns villkor ska ske utifrån Stockholms läns landstings beslut om barnkonventionen. För människor med funktionsnedsättningar ska arbetet bedrivas i enlighet med Stockholms läns landstings Handikappolitiska program. Mäns våld mot kvinnor ska motverkas i enlighet med Stockholms läns landstings Handlingsprogram för våldsutsatta kvinnor. Utbildning om hbt-frågor ska ske inom landstingets hela verksamhet med syftet att komma bort från värderingar som utgår från heterosexuella normer. Värdegrunden ska också uppmärksamma hur genus kan påverka bemötande och behandling av kvinnor/män, flickor/pojkar, i landstingets verksamhet.

• Landstingsstyrelsen får i uppdrag att omarbeta värdegrunden så att landstingets hela verksamhet omfattas och så att jämställdhets-, barn-, äldre- och

funktionshinderperspektiven tydligare framgår

Tillgänglighet för alla Tillgänglighetsarbetet inom landstingets verksamheter går för långsamt och det är stor risk för att målet om tillgänglighet för alla inte nås i tid. Landstingsstyrelsen måste nu ge nämnder, styrelser och bolag nya kraftfulla direktiv för det fortsatta arbetet. Områden som särskilt behöver uppmärksammas är kognitiva funktionshinder och överkänslighet för elektromagnetisk strålning och fält.

• Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram nya direktiv för tillgänglighetsarbetet

• Prioritera områden som rör barn, ungdomar, människor med funktionshinder, mäns våld mot kvinnor, hbt-frågorna samt forskning och information rörande skillnader i mäns och kvinnors bemötande och behandling i hälso- och sjukvården

17

Demokrati Demokratins arbetsformer behöver ständigt diskuteras och förnyas så att de folkvalda kan leva upp till sin roll som goda medborgarföreträdare. Det handlar om delaktighet och att se till att den maktposition som ett politiskt uppdrag innebär inte missbrukas. Så många som möjligt ska involveras i den politiska processen. Att rotera, antingen byta uppdrag eller avsluta sitt politiska engagemang, efter tre mandatperioder, är rimligt och ett bra sätt att släppa in nya förmågor i det gemensamma beslutsfattandet. Detta ökar förtroendet för politiker och leder till ökat engagemang för samhällsfrågor. En annan viktig fråga är politikers arvoden, de får inte skilja sig alltför mycket från vanliga lönenivåer i samhället. Ett absolut måste är att politiken tar ett eget ansvar för lönebildningen på den egna nivån, så att beslut om löne- och arvodeshöjningar inte sker med automatik. Villkoren i övrigt för politiska uppdrag måste ses över så att även personer som har små barn, är egna företagare eller personer som lever med funktionsnedsättning kan delta i det politiska arbetet. Rollen som förtroendevald behöver utvecklas och dialogen med medborgarna öka. Att inrätta ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige, med uppgift att vitalisera det demokratiska arbetet, utveckla rollen som befolkningsföreträdare och påskynda förnyelsen av fullmäktiges arbetsformer är viktiga reformer för att förnya det politiska arbetet. För att öka medborgarnas intresse för de beslut som fattas i landstinget bör metoden med rådslag prövas. Det skulle ge landstingets politiker såväl som deltagande medborgare och pressen större insikt i den politik som förs samt öka intresset för att påverka de politiska besluten. Ett annat sätt att öka intresset för politik är att genomföra ett ungdomslandstingsfullmäktige med ungdomar från årskurserna 1-3 i gymnasieskolan. Medborgardialoger har tidigare prövats som ett sätt för de förtroendevalda att bättre kunna formulera sina beställningar inom hälso- och sjukvården. Detta arbetssätt visade sig vara mycket bra och bör införas på ett mera systematiskt sätt inom alla landstingets ansvarsområden.

• Landstinget inrättar ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige • Rådslag prövas som metod för att ta del av medborgarnas direkta synpunkter i

några ärenden • Ett ungdomslandstingsfullmäktige genomförs under 2009 • Medborgardialoger används mer systematiskt för att stärka det demokratiska

inflytandet

18

Systematisk samverkan och fler samordningsförbund Samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer inom samhället ska vara en självklarhet. Den ska ske på ett systematiskt sätt t.ex. genom samordningsförbund och/eller avtal och innefatta både kvalitetsfrågor och uppföljning. Samverkan behövs för att den service som samhället ger den enskilde ska bli effektiv och för att skapa ett gott bemötande och en god tillgänglighet. I Västra Götaland finns mycket goda erfarenheter från samordningsförbund för rehabiliteringsfrågor.18 I Stockholm har liknande arbete ännu bara påbörjats och förbund har bildats i några kommuner, Nacka, Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje. Samverkan är också särskilt viktig kring folkhälsoarbetet, i hälso- och sjukvårds-verksamheten, omsorgen, äldrevården, psykiatrin och beroendevården. Ingen person ska behöva hamna mellan stolarna genom oklar ansvarsfördelning eller bristande samverkan. Det är ett politiskt ansvar att skapa förutsättningarna för en fungerande samverkan, att avtal sluts och att gemensamma utbildningar och rutiner genomförs. Samverkan är också av stor vikt när det gäller våra kommunikationer. Kunskap och kännedom om de lokala förhållandena rörande olika trafikslag finns i hög grad ute i kommunerna och stadsdelarna. Att t.ex. bussar som går sällan inte är anpassade till andra trafikslag är inte acceptabelt

• Flera samordningsförbund för rehabilitering bildas med länets kommuner • Ta fram modeller för mer systematisk samverkan mellan landsting och

kommun

Forskning utbildning och utveckling Nytt paradigm Det hälsofrämjande perspektivet ska finnas med som en grund för forsknings- utvecklings och utbildningsarbetet inom Stockholms läns landsting. Detta gäller alla verksamheter, från arkitektur och trafikplanering till hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Forskningen inom hälso- och sjukvården ska utgå från patientnytta, genuskunskap och jämlikhet och ske inom ett vetenskapligt paradigm som förmår analysera hur helheten fungerar. Helhetsperspektivet kan uppnås genom samverkan mellan kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. För detta krävs ett multidisciplinärt samarbete mellan olika professioner och att olika forskningsmetoder kan användas sida vid sida och komplettera varandra. Detta gäller t.ex. epidemiologisk och toxikologisk forskning.

18 DELTA-projektet, redovisas på sidan 43

19

Uppdelningen i psyke och kropp, som idag i stor utsträckning tillämpas inom vetenskapen, är olycklig och leder till motsättningar mellan olika "skolor" som förespråkar antingen ett psykiatriskt eller ett biologiskt synsätt. Ibland verkar det till och med som om "hjärnan inte är en del av kroppen" när det hävdas att "psykiska symtom har psykiska orsaker." En annan olycklig uppdelning är att munnen och tänderna "tillhör" odontologin19 som inte samverkar kunskapsmässigt med de medicinska vetenskaperna. Tänderna måste också i forskningens värld "betraktas som en del av kroppen". Funktionsmedicinen, där man arbetar för att upptäcka biokemiska funktionsstörningar innan dessa givit upphov till sjukdom måste nu få större utrymme inom forskningen liksom den disciplin inom medicinen (ortomolekylär20) som utgår från människans biokemi och näringsbehov och där behandling syftar till att optimera individens funktion. Multidisciplinär samverkan ska sökas med olika institutioner både nationellt och internationellt. Producentoberoende läkemedelsstudier ska genomföras liksom studier där Livsstil på recept förskrivs och jämförs med Läkemedel på recept.

• Verka för att kvantitativa och kvalitativa metoder kan samverka till en helhet i multidisciplinära forskningsteam

• Följande forskningsområden prioriteras: Klimatets påverkan på hälsa och samhällsplanering, hälsofrämjande/förebyggande hälso- och sjukvård, omvårdnad, psykiatri/psykoterapi, vård i livets slutskede, rehabilitering, näringslära, komplementär- och alternativmedicin samt arbets- och miljömedicinska frågeställningar

• Ett särskilt forskningsprojekt där man utvärderar alternativ till läkemedel vid livsstilssjukdomar ska genomföras – Livsstil på recept

• Landstinget ska stödja producentoberoende läkemedelsstudier

19 Odontologi = läran om tändernas och deras sjukdomar 20 Orto=rätt (grek) ortomolekylär = rätt (kroppsegen) molekyl

Den förhärskade vetenskapssynen i västerlandet bygger på föreställningen om att bara det som vi idag kan mäta finns! Och detta ändrar sig hela tiden. Det som är sanning idag kan redan imorgon vara bara ”någonting som man tidigare trott”. Ett faktum som manar till ödmjukhet och försiktighet. Rådande paradigm innebär att verkligheten förenklas. Koncentrationen på delarna gör att vi sällan förstår hur helheten fungerar. Det är en utmaning för politikerna att finna konstruktiva vägar ut ur rådande kontroverser, till exempel genom att ordna öppna hearings dit medborgarna kan komma och ge sin syn på saken i kontroversiella frågor. Försiktighetsprincipen ska tillämpas när de vetenskapliga svaren ännu saknas.

20

Hälsopedagogiskt Centrum Hälsopedagogik är ett förhållningssätt till hälsa som inriktar sig på att fokusera och stödja det som leder till välmående, både för enskilda och grupper. Inom hälsopedagogiken ser man människan som en helhet, både som fysisk och själslig varelse. Utgångspunkten är individens livskvalitet, människovärde, självkänsla och plats i samhället. Hälsopedagogik är ett viktigt verktyg för en hållbar utveckling och för paradigmskiftet till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) vid Karolinska Institutet håller på att finna sina former och landstinget kommer att föra över Centrum för folkhälsa (CFF) dit. Landstinget ska behålla tillräcklig kompetens för att kunna beställa insatser från KFA och KFA ska ges möjlighet att utveckla och införa hälsopedagogiken som arbetsmetod. Vi föreslår att ett hälsopedagogiskt centrum bildas.

Forskning kring hälsopedagogik behöver ske i bred samverkan mellan forskare med beteendevetenskaplig och naturvetenskaplig bakgrund. Bra arbetsverktyg inom hälsopedagogiken är upplevelsebaserad pedagogik. Circonova och Circus Cirkör är exempel på verksamheter som med kultur, pedagogik och teater kan erbjuda insikter om sambanden mellan beteende och hälsa till olika grupper och individer.

• Ett hälsopedagogiskt centrum inrättas Forskning om miljöhälsoindikatorer, miljömedicinska risker och miljörelaterad ohälsa Barnens miljö och hälsa Barn är särskilt känsliga för miljöpåverkan. Barn i Stockholms län tar skada av buller och luftföroreningar. Även försurning, övergödning, miljögifter, ett tunnare ozonskikt och klimatförändringar är hot mot barns hälsa. Det arbete som pågår i landstinget med att ta fram miljöhälsoindikatorer för barn är ett bra sätt att förstå hur vår hälsa påverkas av miljön. Vart fjärde skolbarn har någon form av allergi och astma och allergier ökar. Även kronisk sjukdom som diabetes ökar liksom övervikt och fetma. Allvarligt är också att psykisk ohälsa ökar hos både barn och ungdomar. Detta måste förebyggas.

Hälsopedagogikens grund handlar om att få barn att växa upp inte bara med en yttre självsäkerhet utan också med en inre självkänsla. På så sätt skapas förutsättningar för individen att både vilja och kunna ta ansvar för sin egen och andras hälsa. Hälsopedagogik behöver användas på alla nivåer i samhället, den är särskilt viktig inom skolan och hälso- och sjukvården, men behöver också finnas inom alla de yrken som ägnar sig åt samhällsplaneringsfrågor.

21

Miljöexponeringar ska hanteras enligt försiktighetsprincipen Luftföroreningar och partiklar av vägtrafiken ger hälsoproblem liksom spridningen av svårnedbrytbara kemikalier, hormonstörande ämnen, tungmetaller och strålning. Läkemedelsrester och dentala material ingår i detta. Landstinget har fattat beslut om de tio viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra folkhälsan i Stockholms län. Utgångspunkten för detta är områden där det finns vetenskapligt säkert dokumenterad kunskap. Det är nu dags att ta fram ytterligare 10 punkter för områden som omfattas av av den försiktighetsprincip som Sverige ställt sig bakom efter miljökonferensen i Rio 1992. Ett mycket aktuellt exempel är elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält som har ökat i en allt snabbare takt. De påverkar alla biologiska system, så även människors hälsa. En ny funktionshindergrupp utgörs nu av personer med ”elöverkänslighet”. Forskning visar även på allvarliga risker för mer långsiktig påverkan i form av vissa hjärntumörer, immunsystemsstörning, störning av kognitiva funktioner, påverkan på spermiekvalitet m.m. Dessa resultat från miljömedicinsk forskning måste tas på stort allvar.

Miljökänsliga är varningsklockor – oklara tillstånd ska utredas vid forskningsenhet Individer som har en särskild känslighet och reagerar på olika exponeringar före alla andra borde uppfattas som varningsklockor om att något är fel i miljön. Det behövs en central forskningsenhet med multiprofessionell/multidisciplinär kompetens för att utveckla kunskap och kompetens om dessa samband. Det finns en stor överlappning mellan olika sjukdomsbegrepp och orsakerna är ofta okända särskilt när symtomen är många. Det finns till exempel erfarenheter och forskning som visar att ohälsa av dentala material, särskild miljökänslighet, kroniska infektionstillstånd eller annan immunsystemspåverkan kan vara associerat till kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi med flera s.k. symtom- och kriteriediagnoser. Det är viktigt att tänka på att det inom nämnda diagnoser med flera överlappande symtom finns flera undergrupper som var och en har sina specifika karakteristika och utlösande orsakssamband. Om man väljer att utreda alla dessa tillstånd vid en enhet ska detta göras multidisciplinärt. Målet ska vara förbättrad diagnostik genom ytterligare analys av de enskilda grupperna. Det är viktigt att utveckla specifika biomarkörer för de olika tillstånden.

Historien har gång på gång visat att ekonomiska intressen kan förhindra/fördröja att hälsorisker blir allmänt kända. Det är ytterst ett politiskt ansvar att se till beslut tas som skyddar hälsan i enlighet med försiktighetsprincipen.

22

Under dessa förutsättningar skulle även ME (myalgisk encephalomyelit)21 också kunna ingå som en undergrupp i ovan beskriven forsknings- och behandlingsmottagning. Redan idag finns flera laboratorieanalyser som används utomlands, men ännu inte i Sverige. Bristande kunskap kan få till följd att personer med ett flertal olika symtom felaktigt får en diagnos som är ensidigt kopplad till psykosomatiskt utlösta tillstånd.

• Ett 10-punktsprogram ”Steg 2” mot miljörelaterad ohälsa enligt försiktighetsprincipen tas fram

• En oberoende forsknings- och behandlingsmottagning med patientinflytande/brukarstyrning inrättas för personer med särskild miljökänslighet och vid olika s.k. symtomdiagnoser, där orsakerna är ofullständigt kända samt för patienter med ME.

Hälso- och sjukvård

Varför ett paradigmskifte? Miljö, livsvillkor och levnadsvanor är nära kopplade till hälsa och livskvalitet och bidrar till eller försämrar många olika sjukdomstillstånd. Idag uppskattas att så mycket som 60 - 70 % av den åtgärdbara sjukligheten är kopplad till livsstils- och miljöfaktorer och att 25 % av de totala sjukvårdskostnaderna kan hänföras till livsstil.22 Ohälsan är koncentrerad till ett antal områden i Stockholms län med en låg s.k. socioekonomisk standard och dessa skillnader ökar. Detta är både oroande och ohållbart och ska inte mötas enbart med mer och mer vård på det sätt som sker idag. I år ligger kostnadsökningstakten i vårt landsting på 7 % inom de flesta vårdområden. Läkemedlens kostnadsökning under första halvåret 2008 var 7,4 %. Ökningen gäller inom alla områden. För livsstilssjukdomar introduceras ständigt nya mediciner. Särskilt dyra är s.k. specialläkemedel för cancer. Totalt i landet har cancerläkemedel gått upp från 640 miljoner kronor år 2000 till 2 450 miljoner kronor år 2007 trots att effekten i många fall är tveksam.23 Samtidigt finns kunskaper om att cancer i många fall kan förebyggas genom åtgärder i miljö, livsvillkor och levnadsvanor. Bakom 80 % av all cancersjuklighet ligger olika omgivningsfaktorer24.

Vad innebär paradigmskiftet? Vårdens paradigmskifte handlar om omställningen till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Med ett nytt fokus finns fantastiska möjligheter till förbättrad folkhälsa. Och resultat av livsstilsförändringar uppnås snabbt om vården förmår tillägna sig hälsopedagogisk kunskap. Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att stödja individer till ett hälsofrämjande liv och vården kan också medverka till att samhället i stort stödjer hälsofrämjande miljöer och livsvillkor.

21 ME/Kroniskt trötthetssyndrom sid. 28 22 Fokusrapport Prevention inom hälso- och sjukvården, SLL 2006 och Förebygga eller bota, CDUST 23 SvD, Vetenskap 2008-09-21, Inger Atterstam 24 Årsrapport 2004, Stockholms medicinska råd, Medicinskt Programarbete, SLL

23

Samhället ansvarar för att människors livsvillkor blir så bra att det är möjligt att göra hälsosamma livsstilsval och följa ordinationen om ”Livsstil på recept”. I det nya paradigmet läggs också kraft på kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, båda områdena är eftersatta idag. I landstinget finns beräkningar att 20 % av vårdens kostnader är att hänföra till bristande kvalitet och patientsäkerhet.

Vad krävs för omställningen? WHO har tagit fram en modell för utveckling av hälsofrämjande sjukhus/sjukvård. För att kunna arbeta hälsofrämjande behövs utbildningsprogram och stödjande organisationsmodeller. Vårdutbildningarna behöver större fokus på hälsa och hälsopedagogik. Den högsta ledningens stöd är en viktig framgångsfaktor. Grunden för detta är en satsning på personalens egen hälsa.

En hälso- och sjukvård tillgänglig för alla Folkhälsorapport 2007 visar stora skillnader i hälsa och livslängd mellan kommunerna i Stockholms län. Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar har de högsta ohälsotalen. Mätning enligt Vårdbarometern visar att 23 % av kvinnorna och 18 % av männen inte skattar sin hälsa som god. Av vårdbarometern framgår också att 40 % av kvinnorna och 34 % av männen inte har ”ett stort eller mycket stort” förtroende för vården och 22 % anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. Detta innebär att hälso- och sjukvården måste förändras så att den bättre svarar upp mot behoven också hos dem som idag är missnöjda. Tillgänglighet, bemötande och lyhördhet för patientens individuella behov av vårdinsatser måste förbättras. De vårdnivåer som fastställdes i den s.k. 3 S-utredningen ska vidareutvecklas i enlighet med befolkningens behov. Basen är närvård med hälsocentraler och andra lokala mottagningar inom modellen Hälsoval Stockholm, övriga nivåer är närakuter, närsjukvårdscentra och sjukhusens öppen- och slutenvård. Närhetsprincipen ska utvecklas även inom specialistvården.

HBT-vänlig vård För att förbättra situationen för hbt-personer i vården krävs ett antal åtgärder. En Hbt-policy ska tas fram och specifik kunskap om hbt ska finnas i landstingets samtliga policies, handlingsprogram och vårdprogram. Landstinget ska efter utbildning hbt-certifiera enheter så att bemötandet förbättras. Idag bemöts hbt-personer många gånger illa när de är öppna med sin sexuella läggning inom hälso- och sjukvården. Både mödrahälsovården och kvinnosjukvården ska ha specifik hbt-kompetens så att de kan förbereda föräldraskapet på ett bra sätt också i regnbågsfamiljer.25

25 Barnfamilj utanför mönstret med den traditionella kärnfamiljen. Barnet kan t.ex. ha samkönade föräldrar och kommit till genom assisterad befruktning eller bo med en av sina föräldrar i ett samkönat förhållande.

24

Kring nyfödda där oklarhet råder om könstillhörighet behöver rutiner fastställas som är förankrade i en etisk diskussion om när människor blir sitt kön. Det är en svår men viktig fråga att ta ställning till så att vården kan råda föräldrar som befinner sig i den situationen. Att känna sig tillhöra ett annat kön än det man är född till kan senare i livet leda till könsbyte. Inom området könsbyte ska det finnas tillgänglig specialist-kompetens inom länet och samverkan ska ske nationellt och internationellt när det gäller kunskapsutveckling, information och utbildning. Här behöver också ett regelverk tas fram som vilar på etisk grund. Landstinget ska inte diskriminera homosexuella. IVF-behandlingar ska ges till alla kvinnor på ett neutralt sätt – inga särskilda regler ska råda för lesbiska par. Båda kvinnorna ska ha rätt till IVF-behandling och det ska rymmas inom det offentligt finansierade åtagandet. Venhälsan ska värnas så att trygghet och tillgänglighet i smittskyddsfrågor kan garanteras. Samarbetet med och stödet till Noaks Ark, RFSL och andra organisationer som arbetar med smittskyddsfrågor ska stärkas. Psykhälsan ska få ett utvecklat uppdrag att bedriva utbildning av personal inom landstingets olika verksamheter och att även ta emot transpersoner.

• En policy för hbt-frågor tas fram och implementeras i landstinget • Psykhälsan får ett utvecklat uppdrag att bedriva utbildning av personal inom

landstingets olika verksamheter och att ta emot transpersoner

Kompetent hälso- och sjukvård – grunden för patientens val Valfrihet för patienten gynnar i de flesta fall egenmakt, delaktighet och egenansvar som är viktiga för tillfrisknande. Inom hälso- och sjukvården är det personliga mötet mellan patient och vårdgivare av stor betydelse för behandlingsresultatet. Valfrihet ska vara ledstjärnan på alla vårdnivåer så långt det är möjligt. Men för att valet ska bli meningsfullt måste vårdinsatserna som erbjuds vara av garanterat hög kvalitet och med rätt kompetens. Kvalitetsjämförelser ska göras och presenteras på ett sådant sätt att patienterna kan göra sina val på ett bra sätt. Miljöpartiets modell Hälsoval Stockholm bygger på patientens rätt att välja vårdgivare, också inom den specialiserade vården ska patientens val vara utgångspunkten. Rätten till en andra bedömning (s.k. second opinion) inom specialistvården ska värnas. Det är viktigt att valfriheten kan komma alla patienter till del på ett rättvist sätt. Det finns annars risker att valfriheten bara används av de starkaste och kanske i första hand av dem som har förhållandevis lindriga åkommor. Detta kan uppstå eftersom valfrihetsfrågorna i de mer komplicerade fallen och för dem med nedsatt möjlighet att själva bestämma, är mycket svårare att hantera. Valfrihetssystemen måste därför hela tiden stämmas av mot det som den statliga prioriteringsutredningen kom fram till. Stöd att välja ska ges till dem som så önskar eller har behov av detta.

25

Personer med funktionsnedsättningar har i praktiken ofta en mycket begränsad valfrihet, det finns helt enkelt inte några alternativ att välja emellan. Ibland finns inte ens ett enda alternativ att tillgå, gäller t.ex. för elöverkänsliga liksom vid diagnoser som inte är etablerade och där ohälsans natur bedöms som oklar. Ett multidisciplinärt arbetssätt i vården har större möjligheter att kunna hjälpa dessa människor. Även vid etablerade diagnoser begränsas valfriheten ibland vid resursbrist – detta gäller exempelvis vid epilepsi. Personer som väntar på t.ex. operation, ska erbjudas vård i annat landsting alternativt inom EU. Livsnödvändig behandling som utförs inom EU och som inte kan ges i Sverige ska ersättas.

Patientsäkerhet och vårdkvalitet

Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska genomföras så att de patientskador som uppstår i vården kan undvikas. Det är viktigt med politiska krav på detta område och att resurser avsätts till bättre patientsäkerhet. Målet är en lärande organisation med bra förutsättningar att ständigt förbättra kvalitet och säkerhet. Idag finns stora brister inom läkemedelsanvändningen – både felaktig och onödig förskrivning sker. En annan patientsäkerhetsfråga gäller spridning av infektioner p.g.a. att hygienrutiner inte följs. Andra fel som är kan undvikas med struktur och kontroll är förväxlingar av olika slag, vårdkedjor som bryts, remisser som kommer bort etc. Verksamhetschefer har ett stort ansvar att införa säkerhetsrutiner och se till att de också följs. Brist på kvalitet och säkerhet är också dyrt mätt i ekonomiska termer.

Läkemedel Läkemedel är ofta mycket kraftfullt verkande och ingriper på grundläggande nivåer i kroppens biokemiska system. I många fall har läkemedel positiva effekter. De kan vara livräddande både i akuta fall och vid kroniska sjukdomar. Men större respekt måste finnas för de biverkningar som kommer av feldoseringar eller av att en individ är särskilt känslig. Känsligheten kan gälla läkemedelssubstansen, konserveringsmedlet, ev. färgämne eller annan tillsats. Riskerna med att många läkemedel används samtidigt måste beaktas liksom de biverkningar som drabbar personer där njurar och lever inte längre fungerar så bra, vilket gäller de flesta äldre personer. Individer med ärftligt nedsatt utsöndringsförmåga löper extra stor risk för biverkningar om dosen inte anpassas. Näringsbrister eller förgiftningar kan också göra att medicinen blir kvar för länge i kroppen.

Stockholms läns landsting har beräknat att ”kostnaderna för bristande kvalitet” kan uppgå till 20 % av hälso- och sjukvårdens totala kostnader. I hela landet beräknas att 3000 patienter dör och 100 000 skadas varje år av misstag som hade kunnat undvikas.

26

Studier visar att 15 – 30 % av alla inläggningar på sjukhus orsakas av felaktig läkemedelsbehandling, den högre siffran avser gruppen äldre. Apotekare/farmaceuter ska därför delta i vården på olika nivåer, bedöma frågor om biverkningar och interaktioner samt undervisa vårdpersonalen om dessa frågor. Läkemedelsgenomgångar ska ske regelbundet i samverkan med läkare. Läkarnas möjligheter att få information om patientens hela läkemedelskonsumtion i öppenvården kan förbättras genom läkemedelslistor som förs av apoteket. Återkommande utbildningar som är oberoende av läkemedelsindustrin ska genomföras av landstinget. Kostnadsökningstakten för läkemedel, särskilt nya s.k. specialläkemedel är hög och det gäller att kunna göra bedömningar av effekterna och bedriva studier som är oberoende av läkemedelsföretagen. Cancerområdet har av företrädare för industrin utpekats som ”nästa stora marknad”. De flesta cancermediciner har hittills visat sig ha relativt små effekter under kort tid. Läkemedel mot livsstilsrelaterade risker används i stor utsträckning och nya medel lanseras i snabb takt. Många gånger är läkemedel mot livsstilsrelaterad ohälsa onödiga. Ekonomiska resurser förbrukas och biverkningar kan ge upphov till sjukdom och minskad livskvalitet. Utbildningsinsatser ska därför genomföras så att onödig och felaktig läkemedelsanvändning kan minimeras. Ett särskilt projekt där man utvärderar alternativ till läkemedel vid livsstilssjukdomar ska genomföras. Läkemedlens miljöeffekter måste beaktas och hanteras i särskild ordning. Många läkemedel är svårnedbrytbara och blir därmed en del av ”kemikaliesamhällets” miljö- och hälsoproblem. Landstingets arbete med miljöklassificering av läkemedel ska fortsätta.

• arbetet med att minska kostnaderna och användningen av onödiga/felaktiga läkemedel ska intensifieras

Medicinskt programarbete utvecklas med hälsofrämjande riktlinjer Landstinget ska ha kvar och utveckla sin kunskapsorganisation, i form av det medicinska programarbetet (MPA) till stöd för verksamheterna, såväl beställare som vårdens utförare och för den politiska nivån. I de fokusrapporter, vårdprogram och behandlingsriktlinjer som tas fram ska det alltid ingå hälsofrämjande insatser. Det är viktigt att den nybildade Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) i ett samarbete mellan landstinget och Karolinska Institutet får goda förutsättningar och att landstinget har kvar egen kompetens för att göra bra beställningar. Kunskap om patienter med flera diagnoser och/eller funktionsnedsättningar liksom om multisjuka måste öka och behandlingsriktlinjer utarbetas.

Hälsovalsgaranti Lika viktigt som att erbjuda invånarna en vårdgaranti är införandet av en hälsovalsgaranti. Detta innebär att landstinget garanterar att länets invånare vid behov erbjuds ett antal individuellt anpassade hälsofrämjande åtgärder.

27

• Utforma en hälsovalsgaranti

Folksjukdomar - ofta relaterade till livsstil, livsvillkor och miljö Idag vet vi att 60 - 70 % av den åtgärdbara sjukligheten är kopplad till olika livsstils- och miljöfaktorer och att detta motsvarar 25 % av de totala vårdkostnaderna. De flesta av våra folksjukdomar påverkas av livsstil, levnadsvanor, livsvillkor och miljö.

Men det finns fler sjukdomar/tillstånd där så många människor är drabbade så att de kan räknas som folksjukdomar t.ex. epilepsi, överkänslighet för elektromagnetisk strålning/fält. Många av folksjukdomarna kan förebyggas eller förbättras genom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Det finns alltså helt fantastiska möjligheter i detta. Hälso- och sjukvården har en stor kontaktyta gentemot befolkningen och därmed stora möjligheter att motivera till hälsofrämjande val och egenvård. Landstinget har också ett ansvar att föra ut sina kunskaper om hälsofrämjande miljöer och livsvillkor till kommuner och övriga samhällsaktörer. I arbetet med folksjukdomarna är det viktigt att satsa både på primär och sekundär prevention. Utmaningen är att motivera individen till ett större ansvar för sin egen hälsa. Motiverande och berättande samtal individuellt och i grupp är lovande hälsopedagogiska metoder.

Exempel på innehåll i en hälsovalsgaranti:

Samtal med hälsopedagog/sjukgymnast (FYSS- och FaR-utbildad). Fysisk aktivitet på recept inkl 3 månaders ”pröva på”- aktivitet till subventionerad kostnad. Tvärdisciplinärt omhändertagande och bedömning på hälsocentral/läkarmottagning t.ex. av läkare, kiropraktor och arbetsterapeut. Förslag till vårdkedja inkl. rehabilitering för dem med behov av specialistvård. Samtal med kurator/psykolog eller psykoterapeut.

I landstingets folkhälsorapport 2007 definieras följande som folksjukdomar: Psykisk sjukdom, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, skador, rörelseorganens sjukdomar allergisjukdomar, diabetes, övervikt och fetma, infektionssjukdomar, tandens och munhålans sjukdomar.

28

När sjukdomen/skadan är en realitet ska landstinget självklart erbjuda både sekundär prevention och god vård och omvårdnad samt rehabilitering oavsett den enskildes levnadsvanor och livsstil. Ett nära samarbete kring insatserna vid olika folkhälsosjukdomar ska ske med patientföreningarna som har mycket erfarenhet och stora kunskaper om patientgruppernas behov.

Patientgrupper och sjukdomsområden i behov av särskilt politiskt stöd Följande lista innebär inte att andra områden är mindre viktiga i sig. De nämnda områdena har dock det gemensamt att de särskilt behöver lyftas fram inför 2009, antingen för att det finns uppenbart eftersatta behov som påtalats för politikerna eller för att ett särskilt utvecklingsarbete behöver komma till stånd. Cancervården Den nyligen antagna cancerplanen är förtjänstfull ur många aspekter och åtgärdsförslagen är detaljerade och konkreta. Det är viktigt att ”flaskhalsarna” kan åtgärdas omgående, så att patienterna kan få tillgång till diagnostik och behandling utan onödigt dröjsmål. Detta innebär fler anställda med specialkunskaper och bättre utrustning bl.a. för strålbehandling. Fortsatt uppföljning behöver ske av remisshanteringsrutinerna. Patientorganisationerna har påpekat att kvitto på remiss ännu inte tillämpas av alla sjukhus. Kontaktsköterskor/lotsar är mycket viktiga för en enskilde sjuke, som inte vet hur man ska argumentera i ”sjukhusbyråkratin”. Oplanerade väntetider är inte acceptabla när det gäller cancer. Det cancerförebyggande arbetet handlar om miljö- och livsstilsrelaterat folkhälsoarbete eftersom cirka 80 % av all cancersjukdom orsakas av omgivningsfaktorer. Sjukvården måste bli bättre på att upptäcka cancersjukdomar i tid, här kan mer göras bl.a. när det gäller prostatacancer vilket också är viktigt ur ett genusperspektiv.26 Njursjukvården Behovet av dialys ökar med cirka 5 % per år. Mer resurser behövs både till preventivt arbete och till utbyggd dialys i olika former. Livskvaliteten för den som är i dialys kan förbättras om behandlingarna ges oftare. Fler dialysenheter behöver byggas ut för större närhet för patienterna. Norrtälje, Södertälje, Nynäshamn, Handen är exempel på platser där dialysenheter ska byggas upp, de två förstnämnda redan under 2009. Rörelseorganens sjukdomar En av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning är smärta i rörelseorganen. Metodutveckling behövs för att förbättra vård och rehabilitering. Kiropraktorer, naprapater och massageterapeuter ska komplettera den traditionella vårdens insatser vid olika smärtillstånd i muskler och leder. Inom reumatologin har nya men dyra läkemedel utvecklats, vilket kräver resursförstärkning och skärpt uppföljning av de biverkningar som kan finnas på sikt. Det är viktigt att sjukhusens reumaspecialister besöker primärvården i hela länet för konsultation. Kunskap behöver utvecklas om kostens betydelse för sjukdomsutveckling och sjukdomsaktivitet, då detta kan ha stor betydelse för vissa individer. 26 Plan för fortsatt utveckling av cancervården i Stockholms län 2008-2010, LS 0801-0036.

29

Hjärtsjukvården Förstärkningar behövs för att kunna följa de nationella riktlinjerna och använda nya medicintekniska behandlingsmöjligheter t.ex. implanterbara defibrillatorer och nya former av pacemakerbehandling. Kvinnors hjärt- och kärlsjukdomar är i många avseenden annorlunda än männens. Dessa kunskaper ska föras ut genom utbildningsinsatser. Centrum för genusmedicin ska ges fortsatt stöd i detta arbete. Strokevården Projektet ”Bättre strokevård i Stockholm” ska implementeras inklusive utbyggnaden av stroketeam. Förebyggande insatser ska ske i samverkan med berörda patientföreningar. Rehabiliteringsinsatserna ska utvecklas enligt nya rön, t.ex. med användning av natur och djur. Ätstörningsvården Det är viktigt med tidiga insatser, innan ätstörningen lett till allvarliga skador. Inom den specialiserade vården behövs en fortsatt utbyggnad av såväl heldygnsvård, mellanvård som öppenvård. Ätstörningsvården ska få ett tydligt uppdrag att ta fram hälsofrämjande och förebyggande program. Inom detta område finns goda resultat av att rida och umgås med hästar. Epilepsivården När man misstänker att någon har epilepsi ska datortomografi utföras. Förstärkt läkarkapacitet inom neurologi och barnneurologi och öppenvårdsteam med specialistsjuksköterska, psykolog och specialinriktade psykiatriker enligt de behov som redovisas i senaste fokusrapporten, ska införas. Teamen ska ha tillräckliga resurser för att arbeta med rehabiliterande insatser. Även utökade medel till extern rehabilitering behövs. Utvecklingen av neurologiskt specialistcentrum kräver resurstillskott så att inte alla resurser centraliseras med sämre stöd i länets ytterområden. Specialistsjuksköterskans kompetens behöver utvecklas till att omfatta hälsopedagogik för att samverkan med skolan ska fungera bättre. Smärtvården Det finns behov av ökad kunskap och ett systematiskt utvecklingsarbete när det gäller behandlingsmetoder utifrån patienternas behov och önskemål inom detta område. Detta för att öka jämställdheten. En fokusrapport togs fram 2006. Denna visade att det saknas kunskaper om vilken typ av smärtvård som beställs inom landstinget eller för vilka behov detta sker. Förslagen till strategier om ökad samverkan och förbättrade vårdkedjor ska genomföras. De specialiserade smärtenheterna vid sjukhusen ska få ett utbildningsuppdrag gentemot primärvården. Samverkan med utövare av komplementära metoder är viktig. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Det finns politiskt beslut från förra mandatperioden om att det ska tas fram ett 10-punktsprogram för att förbättra den psykiska hälsan för våra barn och ungdomar i länet. Fokusrapporten inom detta område måste snarast göras färdig. Multisjuka äldre/geriatriska sjukdomar Allt fler äldre med kroniska sjukdomar och sammansatta behov behöver hjälp och stöd. För de äldre är det extra viktigt med helhetssyn och att det finns specialistkompetens som kan möta deras specifika behov.

30

Landstinget ska med relativt kort planeringstid kunna utöka den geriatriska vården. Direktintag till geriatrisk vård är viktigt liksom en utvecklad geriatrisk kompetens i primärvården genom hälsocentraler för äldre. ME/Kroniskt trötthetssyndrom – specialistmottagning behövs ME är en förkortning för myalgisk encephalomyelit (smärtande muskler och inflammation i hjärna och ryggmärg) och är en komplex systemsjukdom med många olika symtom inklusive en stark uttröttbarhet och en förlamande trötthet som inte går över med sömn och vila. Därför benämns den också Kroniskt trötthetssyndrom (CFS-chronic fatigue syndrome), vilket dock ofta används som ett vidare begrepp. Sjukdomen är en s.k. kriteriediagnos/symtomdiagnos, d.v.s. diagnosen ställs utifrån förekomsten av ett antal symtom. Överlappande diagnoser är fibromyalgi, irritabel tjocktarm, multipel kemisk känslighet och ohälsa av dentala material. Forskare är eniga om att det vid ME finns abnormiteter i nervsystemet, endokrina systemet och immunsystemet. ME/CFS är både enligt WHO och CDC (Center for Disease Control, USA) inte primärt en depression eller annan psykiatriskt relaterad sjukdom. Patienterna behöver ett multidisciplinärt omhändertagande på specialistnivå för att få rätt diagnos. Behandlingsperspektivet är multifaktoriellt utifrån symptom, konstaterade biokemiska obalanser, näringsobalanser, nedsatt kognitiv förmåga, infektioner, immunsystemspåverkan, smärta etc. samt vid behov psykologiskt/psykoterapeutiskt stöd. Både diagnos- och behandlingsmetoder måste vidareutvecklas och den internationella forskningen följas. En forskningsanknuten specialistmottagning måste öppnas omgående. Mottagningen ska arbeta med utgångspunkt från WHO:s kunskaper om biologiska avvikelser. Ohälsa av dentala material Ohälsa av dentala material kan innebära många och komplexa sjukdomssymtom, värk i leder och muskler, trötthetskänsla, yrsel, tinnitus, koncentrationssvårigheter m.m. Alltför få nås av informationen om rätten att byta ut sina tandfyllningar till samma taxa som gäller i hälso- och sjukvården för att se om detta kan hjälpa. Och det rör sig om många patienter, sannolikt mellan 30 000 och 50 000 personer i vårt län. Detta är patienter som i många fall vandrar runt i sjukvårdsapparaten utan att få någon diagnos trots omfattande utredningar och som har mycket låg livskvalitet. Dessa patienter ska utredas och behandlas under överinseende av en specialistmottagning där många olika yrkeskompetenser samverkar. Varje läkare och tandläkare bör vid oklara sjukdomstillstånd och vid autoimmuna sjukdomar överväga om biverkningar från kvicksilver frisatt från amalgam kan vara en bidragande orsak. (Dentalmaterialutredningens betänkande SOU 2003:53)

Hälsoval Stockholm – istället för Vårdval Stockholm Hälsoval Stockholm är ett hållbart och hälsofrämjande alternativ till majoritetens husläkarmottagningar inom Vårdval Stockholm. I Hälsoval Stockholm heter de hälsocentraler.

31

En hälsocentral är en primärvårdsmottagning där vårdteamet har en utvecklad kompetens inom folkhälsoarbete och som även arbetar hälsofrämjande vid sjukdomsbehandling. Hälsocentralen ger t.ex. praktiskt och hälsopedagogiskt stöd för rökavvänjning, fysisk aktivitet FYSS/FaR, kostomläggning och stresshantering. I åtagandet ligger även basal sjukvård och hemsjukvård. Patienten har stort inflytande och är delaktig i sin egen behandling. Arbetet sker både individuellt och i grupp. Det hälsofrämjande arbetssättet gäller även den egna personalen. Det förebyggande och rehabiliterande perspektivet får stort utrymme i Hälsoval Stockholm. En viktig uppgift för varje hälsocentral är att bedriva utbildning gentemot allmänheten och kommunerna och utveckla metoder. Hälsocentralerna ska vara kompetenscentra i sitt närområde och ha en nära samverkan med andra aktörer inom vården, med skolor, med socialtjänsten m.fl. Reformen får när den är fullt utbyggd ett nytillskott på cirka 400 miljoner – halvårseffekt för nya kompetenser i 90 hälsocentralsteam finansieras för 2009 liksom utbildningsinsatser och omställningskostnader. Införandetiden planeras ske under 5 år.

• Hälsoval Stockholm ska genomföras stegvis under en femårsperiod Hälsocentraler Hälsocentralerna kan vara antingen offentligt eller privat drivna. Hälsovalet skiljer sig från Vårdvalssystemet i korthet enligt vad som beskrivs nedan. Listan med förslag på nya yrkeskompetenser ska ses som exempel på hur man kan uppnå ett mer hälsofrämjande arbetssätt genom kompletteringar av de vårdteam som finns idag. Även andra motsvarande eller näraliggande kompetenser kan bli aktuella. Inom området hälsofrämjande sker hela tiden en utveckling. Läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer kommer givetvis även i fortsättningen att ha kvar sina viktiga uppgifter inom medicinsk vård, omvårdnad, pedagogiskt och psykosocialt stöd. Dessa yrkeskompetenser kommer också att vara mycket viktiga i utvecklingen av teamets förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Arbetsterapeuten med sin särskilda kompetens i frågor om arbetsförmåga och rehabilitering kommer också att vara en viktig medarbetare i teamet.

• Hälsocentralen har utökad kompetens i folkhälsofrågor, beteendevetenskap och hälsopedagogik och rehabiliteringsuppdraget är förstärkt

• Auktorisering sker av hela team som ska arbeta multiprofessionellt samverkande med förstärkt kompetens i att arbeta hälsofrämjande – patienten väljer både hälsocentral och kontaktperson i teamet

• Teamet får påbyggnadsutbildning i hälsofrämjande arbetsmetodik och om kostens och näringens betydelse för hälsan

• Ersättningen följer till största delen patientens val men de socioekonomiska faktorerna återinförs liksom områdesansvaret

• Önskvärda nya kompetenser i teamen är bland annat hälsopedagoger, FYSS/FaR-koordinatörer, kiropraktorer, naprapater, arbetsterapeuter, massageterapeuter och psykoterapeuter

• Samverkan med utövare av komplementära och alternativa metoder sker inom ramen för landstingets policy

32

Hälsopedagog Hälsopedagogik handlar om att göra människor medvetna om vad som påverkar deras hälsa och förmedla kunskap så att den enskilde själv kan förbättra egen hälsa och livskvalitet. I Sverige finns hälsopedagogiskt program på 180 högskolepoäng dels på Idrottshögskolan i Stockholm dels på högskolan i Gävle. Huvudämnet är pedagogik men olika inriktningar kan väljas. Det är nödvändigt att hälsocentralerna har hälsopedagogisk kompetens. På vårdcentraler på Hisingen i Göteborg är hälsopedagogen en viktig kompetens liksom vid våra två ryggcentra. FYSS/FaR-koordinator Beslut finns om att motion på recept enligt FYSS/Far ska användas, men koordinatorsfunktioner saknas. Uppföljningar har visat att följsamheten ökar väsentligt om man erbjuds motiverande samtal och vägledning. Detta ska införas fr.o.m. 2009. Funktionen kan upprätthållas av en sjukgymnast, hälsopedagog eller motsvarande. Kiropraktor Kiropraktorer är specialiserade på analys och behandling av funktionsstörningar i kroppens rörelseapparat. De behandlar skador och besvär som orsakas av störningar i leder, muskler, nervsystem och deras inbördes relation. Kiropraktorer är sedan 1989, respektive 1999, en legitimerad yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården och efterfrågan från allmänheten är stor. Naprapat Naprapati är manuell behandling av smärttillstånd i leder och muskler. Naprapater är sedan 1998 en legitimerad yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården. Naprapati efterfrågas i ökad omfattning av allmänheten och fler skulle söka sådan vård om den ingick i det offentliga åtagandet (SCOOP mars 2008). Både kiropraktorer och naprapater ska få anställning inom hälso- och sjukvården och/eller avtal och behandlingarna ska ges med vanlig patientavgift och därmed lyftas in under högkostnadsskyddet. Massageterapeut Det finns många olika former av massage. Dessa kan också kallas för kropps- och beröringsterapier. Massage är en manuell behandlingsmetod där massören använder sina händer som arbetsredskap. Några av de vanligaste formerna är taktil massage, klassisk massage och shiatsu. Massage lindrar smärta och värk och främjar mental och fysisk avspänning vilket gör att behovet av läkemedel kan minska. Massage ska erbjudas inom smärtvården. Psykoterapeut Psykoterapeutexamen innebär dels en grundutbildning som psykolog, specialistläkare inom psykiatri, socionom eller annan motsvarande utbildning. Allmänläkare ska ha remissrätt till de legitimerade psykoterapeuter som landstinget har avtal med och regelböckerna ska ändras så att hälsocentralernas nuvarande krav på beteendevetenskaplig kompetens kompletteras så att legitimerade psykoterapeuter ingår.

Exempel på nya yrkeskompetenser inom Hälsoval Stockholm

33

• En utveckling behöver ske så att även akupunktur enligt TCM kan införlivas i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Detta innebär att det ska finnas en godkänd utbildning och rätt att behandla patienter i hälso- och sjukvården

Kunskap om kost och hälsa Idag finns inte tillräcklig kunskap om kostens och näringens betydelse för hälsan inom hälso- och sjukvården. Läkarutbildningen innehåller nästan ingenting om nutrition och dietisternas kunskapsområde är att tala om vilka livsmedel som passar när patienten ordinerats en viss kost av läkaren. Dietister ger råd om t.ex. diabeteskost, kost vid njursjukdom, hur en fett- eller kolhydrat- eller proteinreducerad eller berikad kost kan se ut. Men det finns ingen yrkeskategori som är utbildad att självständigt bedöma hur en enskild individs optimala näringsintag kan se ut. Utomlands finns däremot godkända högskoleutbildningar för näringsterapeuter och näringsmedicinare.

• Landstinget ska uppvakta regeringen om behovet av godkända akademiska

utbildningar till akupunktör och till näringsterapeut och näringsmedicinare enligt ovanstående beskrivningar

Näringsterapeut Kroppens funktioner är beroende av vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Det egna behovet av näringsämnen kan variera och ökar vid sjukdom och stress. Allt fler människor lider av miljö- och livsstilsrelaterad ohälsa. Detta leder till olika symtom, till exempel allergier av olika slag, störningar i ämnesomsättning och hormonbalans samt näringsbrister. Dessa symtom kan näringsterapeuten tolka och i många fall behandla med stor framgång. En näringsterapeut arbetar med skräddarsydd kost och näringstillskott i sina behandlingar – näringsterapi. Näringsterapeuten har en medicinsk utbildning motsvarande 40 poäng på högskolenivå och 40 poäng i näringsterapi. Med tillägg av ytterligare motsvarande 40 poäng och ett examensarbete blir man näringsmedicinare. Magister- och doktorandutbildning kan fås vid universitet i England. Till skillnad från andra länder finns det ännu ingen akademisk näringsterapiutbildning i Sverige. För att kunna föra in näringsterapeuter inom det offentligfinansierade systemet krävs att det inrättas en högskoleutbildning också i Sverige och/eller att utländska universitetsutbildningar godkänns.

Akupunktör Akupunktur enligt Traditionell Kinesisk Medicin (TCM) är ännu inte helt accepterat i Sverige. Den kinesiska metoden är mer omfattande, den söker grundorsakerna till sjukdomar och behandlar dessa med hjälp av nålar. I hälso- och sjukvården används en begränsad variant av akupunktur främst till smärtlindring.

34

Hälsocentraler för äldre Äldrecentraler och äldreteam auktoriseras med ett utökat uppdrag enligt Hälsoval Stockholm till hälsocentraler för äldre. Hälsofrämjande och förebyggande arbete bland de äldre visar att man kan nå goda resultat. Ett framgångsrikt koncept är uppsökande hälsosamtal, som med fördel kan ske i samverkan med kommunerna. Livsstilsfrågor och diskussioner om kost och motion och tips hur fallskador kan undvikas är exempel på vad ett hälsosamtal kan innehålla. Läkemedel och biverkningar är i detta sammanhang ett viktigt område att ta upp liksom psykosociala frågor. Den uppsökande verksamheten ska finnas som ett erbjudande och bygger på frivillighet. Allt fler äldre med kroniska sjukdomar och sammansatta behov behöver hjälp och stöd. För de äldre är det extra viktigt med helhetssyn och att det finns specialistkompetens som kan möta deras specifika behov. De team som auktoriseras inom Hälsoval Stockholm ska ha tillgång till geriatrisk kompetens. Äldre i kommunernas särskilda boenden ska ha samma rätt till specialiserad hemrehabilitering som äldre i eget boende. För detta krävs samverkan med kommunerna.

• Ett folkhälsoprogram som särskilt vänder sig till de äldre utvecklas i samarbete med kommunerna och där specialiserad hemrehabilitering ingår

Förlossningsvård och amningsstöd Valfriheten inom förlossningsvården är viktig. Ett auktorisationssystem inom detta område måste därför utformas så att de blivande föräldrar med förväntade normalförlossningar kan välja såväl var de vill föda som inriktningen på förlossningsmetod. Detta innebär att auktorisation kan behöva göras med olika kravnivåer beroende på målgruppens risknivå. Amningsstöd både i direkt anslutning till förlossningen och i eftervården är idag extra angeläget med tanke på den tidiga hemgången. Eventuella problem vid amningen ska fångas upp antingen via hembesök från förlossningsenheten eller via avtal med mödravården och de som behöver ska få hjälp vid specialiserad amningsmottagning. Födandets naturliga processer ska stödjas så långt det är möjligt. Villkoren för landstingets stöd till hemförlossningar ska utredas. Patientsäkerheten måste kunna garanteras bland annat genom möjligheter till snabb transport till förlossningsavdelning vid behov. Amning ska uppmuntras och stödjas och vid behov ska specialiststöd erbjudas.

• Landstinget utreder möjligheterna att stödja hemförlossning • Amningsmottagning på specialistnivå ska finnas för dem med behov

Hälsocentraler för Barn och Hälsocentraler för Unga Vuxna med samverkan i två inriktningar För barn upp till 12 år respektive för åldersgruppen 12-25 år ska särskilda hälsocentraler auktoriseras med anpassade yrkeskompetenser i team enligt Hälsoval Stockholm. I dessa ingår lämpligen både den verksamhet som idag bedrivs inom mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralerna (BVC). Dessa har redan idag ett tydligt hälsofrämjande fokus och detta arbete ska i fortsättningen finnas också efter 4-års ålder inom den nya hälsovalsorganisationen.

35

Hälsocentralerna för barn respektive för unga vuxna kan sedan specialisera sig i två huvudsakliga inriktningar utifrån val av samarbetspartners. Fokus på samverkan med kommunerna Den första inriktningen fokuserar samarbetet på kommunerna och integrerar verksamheten i Familjecentralerna respektive Ungdomsmottagningarna beroende på ålder. Familjecentralen är en samverkan mellan Hälsocentralen för Barn, kommunens socialtjänst och öppna förskolan. Pappagrupper, mammagrupper, föräldragrupper och grupper av blivande föräldrar erbjuds förlossningsförberedelse, förebyggande och hälsofrämjande insatser. Stöd ges till livsstilsförändringar liksom till relations- och parsamtal. Stöd ges till föräldrar då det krisar, t.ex. genom KOMET-programmet27. Problemen kan här fångas upp tidigt, och de som behöver kan lotsas vidare till specialistmottagningar. Ungdomsmottagningen är en samverkan mellan Hälsocentralen för Unga Vuxna, kommunens socialtjänst och skolan. Den är kittet som håller ihop kommunikationen med de olika skolornas skolhälsovård. Ungdomsmottagningen ger grundläggande stöd och utbildning till skolhälsovård och elevteam. Här sammanställs en bild av ungdomarnas psykiska och fysiska välbefinnande och stöd vid kriser ges vid behov även till föräldrarna. Grundläggande kompetens ska finnas i alla hälsofrågor, även psykosociala. Ungdomsmottagningarna ges ett utökat uppdrag att arbeta med det hälsofrämjande perspektivet för ungdomar. De ska ha tillgång till egna hälsopedagoger och förstärkt kompetens i närings- och livsstilsfrågor. Åldersgränserna ska vara flexibla utifrån de olika individernas behov. Tjejer och killar mognar inte i samma åldrar, och de frågor som är aktuella för tjejer i 16-17 års åldern kan bli aktuella för många killar först i 20-25 års åldern. Fokus på samverkan med psykiatri och beroendevård Den andra inriktningen fokuserar samarbetet på vårdgrannar i landstinget inom barn- och ungdomspsykiatrin och inom beroendevården. För Unga Vuxna gäller även att behandlare från barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten arbetar tillsammans. De kan tidigt fånga upp ungdomar som är i kris och eller har en depression och nå ungdomar som själva inte anser sig riktigt bemötta och sedda av vare sig skola eller sjukvård. Detta är inte minst viktigt för att förebygga självmord bland unga. Habiliteringen En annan organisationsförändring som kan diskuteras är om den samordnade barnhabiliteringen också ska integreras i primärvården vid hälsocentralerna. I de team som redan finns på hälsocentralen ingår de flesta yrkeskompetenser som idag finns på habiliteringscentra. Vad som saknas är specialistkunskapen om olika funktionsnedsättningar och metodik att arbeta med dessa inom habilitering. Genom en integrering skulle man kunna åstadkomma en samlad habiliteringsverksamhet i närvården för barn och unga. Habiliteringen som organisation bör även i fortsättningen ansvara för behandlingen på primärvårdsnivå och arbeta konsultativt gentemot andra vårdgivare.

27 KOMET är ett program med särskilda insatser riktade mot elever med beteendeproblem.

36

Neurologiska utvecklingsavvikelser Den ökade kompetensen i dessa frågor tillsammans med samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin liksom tillgången till barnläkare gör att Hälsocentralen för Barn och unga kan samordna utredningarna vid neurologiska utvecklingsavvikelser/neuro-psykiatriska funktionshinder. Landstingets stöd till personer med ADHD, Asperger, autism och andra neurologiska utvecklingsavvikelser behöver öka. Forskningssamarbetet med Karolinska Institutet om autism och andra neurologiska utvecklingsavvikelser ska få ett långsiktigt stöd. De förslag som framkom i fokusrapporten ”Habilitering i utveckling” ska genomföras. Det är viktigt att landstinget tar fram utbildningsprogram som genomförs gemensamt för personalen inom habiliteringen, psykiatrin och barnsjukvården.

• Resurserna för utredning och behandling inom området neurologiska utvecklingsavvikelser ska öka

Behåll närakuter och utveckla fler närsjukvårdscentra Under föregående mandatperiod inrättades 13 närakuter. Där fanns allmänspecialister, alla dagar klockan 8-22, dagtid även andra specialister. Närakututredningen som blev klar våren 2007 visade att verksamheten varit mycket uppskattad av medborgarna. Den var också kostnadseffektiv, avlastade primärvården men också sjukhusen i viss utsträckning. I miljöpartiets Hälsoval Stockholm finns närakuterna kvar och vidareutvecklas med hälsofrämjande inriktning och större tillgång till specialister så att akutsjukhusen kan avlastas även under kvällstid. Akutsjukhusens specialister får samtidigt ett uppdrag att även verka lokalt för att åstadkomma detta. Den utveckling med närsjukvårdscentra som påbörjades förra mandatperioden i enlighet med 3 S-utredningen ska fortsätta. På så sätt garanteras invånarna att få tillgång till specialistinsatser inom rimligt reseavstånd.

• Närakuter återinförs och fler närsjukvårdscentra utvecklas i samverkan med närvården inom Hälsoval Stockholm

Hälsofrämjande sjukhus (HFS) och hälsofrämjande sjukvård Ett hälsofrämjande sjukhus, enligt WHO:s koncept28 har hälsan som mål och driver forskning och projekt om hur man kan förhindra sjukdom. Vid mätning av vårdens resultat läggs stor vikt vid patientupplevd kvalitet och lokalerna och den omgivande miljöns utformning. Detta är viktigt för att främja hälsa och läkning. Stor vikt läggs också vid personalens hälsa genom en hälsofrämjande arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Alla sjukhus i vårt län ska arbeta enligt hälsofrämjande principer. Detta innebär ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen som helhet, gentemot patienter, personal och i relationen till det övriga samhället bl.a. genom kunskapsöverföring. Södertälje sjukhus har gått före med sitt beslut att bli ett hälsofrämjande sjukhus. Landstinget har också nyligen ansökt om medlemskap i det nationella nätverket för

28 Budapestdeklarationen.

37

Hälsofrämjande sjukhus, en organisation som planerar att vidga sin verksamhet och döpas om till Nätverket för Hälsofrämjande sjukvård. För att driva omställningen till hälsofrämjande sjukhus (HFS) krävs en tydlig struktur och målmedveten styrning. En framgångsfaktor är att anställa särskilt ansvariga koordinatorer som har säte också i den högsta ledningen. Omställningen till HFS kräver omfattande investeringar.

• Konceptet Hälsofrämjande sjukhus/Hälsofrämjande sjukvård införs med stöd av öronmärkta budgetmedel

Grön hälsa och rehabilitering på alla vårdnivåer All form av hälsovård och rehabilitering, där naturens läkande krafter används i någon form ingår i detta begrepp. Det kan vara en terapiträdgård, med trädgårdsarbete och fysisk aktivitet eller en naturligt vilsam miljö, utan störande inslag, där man kan återhämta sig efter någon form av stress. Det kan också vara tavlor med naturmotiv eller en utsikt över naturen genom ett sjukhusfönster eller annan vårdmiljö som bidrar till stressdämpning och läkning. Budgetmedel avsätts för att utveckla området grön hälsa och rehabilitering, natur och djur i vården under 2009 inom olika vårdnivåer och specialiteter. Nygamla kunskaper om naturens läkande kraft har nu börjat utforskas och den vetenskapliga evidensen på området är ökande. Forskningen visar att tillgång till nära naturområden och till och med enstaka träd som syns genom ett fönster har en hälsofrämjande och läkande förmåga. Tillgång till grön växtlighet och natur är en grundförutsättning för att vi människor ska må bra. Vid Alnarps rehabiliteringsträdgård, Statens Lantbruksuniversitet, har goda resultat uppnåtts för långtidssjukskrivna som har stressrelaterade sjukdomar. Nyligen presenterades en uppföljning som visade att 80 % av en grupp som varit sjukskrivna i sex år för utmattningssyndrom kunde återgå i arbete efter en rehabiliteringsperiod på åtta veckor. Grön hälsa och rehabilitering är de metoder i vården som hjälper människor att bibehålla och återfå hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet på ett så naturligt sätt som möjligt, oftast helt utan läkemedel och med minimala risker för biverkningar.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att beställa utvecklingsinsatser inom området grön hälsa och rehabilitering

• Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att upphandla evidensbaserade insatser inom området grön rehabilitering

Natur på recept Idag finns natur i vården i flera landsting och kommuner i form av ”gröna” rehabiliteringsverksamheter och tillgång till terapiträdgårdar. Det är nu dags att mer systematiskt utveckla de hälsofrämjande metoderna och arbeta för ett breddinförande av dessa. Man skulle kunna införa ”Natur i vården på recept” enligt samma modell som idag finns för ”Motion på recept” enligt FYSS och FaR. Här kan Stockholms läns landsting bli en föregångare på metodutveckling, gärna i samarbete med Folkhälsoinstitutet och den blivande Karolinska Folkhälsoakademin m.fl. intressenter.

38

Djur på recept – Vårdhundar och rehabhästar Till grön hälsa och rehabilitering hör också att inom ett behandlingsprogram umgås med djur, vanligast är särskilt utbildade vårdhundar. Det finns projekt med djur i vården inom omsorgen, inom äldreboenden och inom beroendevården. I USA och England är vårdhunden väl etablerad också inom hälso- och sjukvården. USA använder vårdhund även inom den högspecialiserade cancervården och till och med inom intensivvården. Barn med olika typer av lässvårigheter kan bli ordinerade en terapihund att öva läsning för. Personer med olika funktionsnedsättningar har stor hjälp av hundar i sin rehabilitering. Det finns även stora möjligheter att använda sig av vårdhunden i arbetet med traumatiserade flyktingar främst barn. Både språk- och kulturbarriärer kan överbryggas. Ett svenskt exempel på bra resultat av ridning och hästskötsel vid psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom finns vid psykiatriska kliniken, Skellefteå sjukhus. Det började som ett projekt för 10 år sedan. Numera äger psykiatriska kliniken själv ett 20-tal hästar. De har kunnat försvara sin plats även i tider av ekonomiska sparkrav – en hälsoekonomiskt lyckosam satsning. För att möta behovet av rekrytering av personal till dessa relativt nya yrkesgrenar inom den ”gröna sektorn”, krävs en genomtänkt utbildningsorganisation, alltifrån gymnasienivå till universitets- och högskoleutbildning. Våren 2008 startar en utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal om vårdhund och även utbildning av vårdhundteam. Allmänna arvsfonden har givit ekonomiskt stöd till ett 3-årigt projekt i samverkan mellan föreningen Hälsans natur, Uppsala kommun, Demensförbundet, STROKE - Riksförbundet och Riksförbundet Hjärnkraft.

• Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att söka samverkan med Folkhälsoinstitutet och Karolinska folkhälsoakademin (KFA) för att utveckla en modell för Natur och djur på recept

Kultur som verktyg för tillfrisknande Att kultur i vården kan vara läkande och att miljön har betydelse för människors hälsa finns en hel del forskning kring. Kultur är ett samlingsbegrepp för många olika aktiviteter och allt fler sjukhus anställer clowner, ordnar musik- och konstupplevelser eller har läskvällar för sina patienter. Kulturen behöver utvecklas mer i vården som ett viktigt verktyg för att bearbeta sjukdom och ohälsa. Vid förändring av människors livssituation kan kulturen frigöra känslor så att läkning kan ske både snabbare och bli mindre plågsam.

• Ett projekt startas för att utveckla konst och musik i vården som aktiva verktyg och stöd för läkning

Komplementär- och alternativmedicin För att främja patientens hälsa och säkerhet och för att hitta ett hälsofrämjande arbetssätt som även omfattar andra vårdaktörer är det viktigt att samverkan utvecklas med utövare av komplementär- och alternativmedicin. Terapierna inom detta område utgår i stor utsträckning från ett hälsofrämjande synsätt och är viktiga för medborgarna som i allt större utsträckning använder dem.

39

Enligt en studie år 2000 ville 77 % av stockholmarna se ett ökat samarbete mellan den etablerade vården och utövare av komplementär- och alternativmedicin. Denna studie var grunden för den policy på området som togs fram och låg klar för beslut 2006. Policyn är nödvändig för det fortsatta arbetet. Utgångspunkten är att patientens val av komplementär och alternativ behandlingsmetod ska respekteras, att patienten ska ha rätt att vända sig till hälso- och sjukvårdspersonal för att diskutera användandet av dessa metoder, att hälso- och sjukvårdspersonal ska erbjudas utbildning inom området, att det ska skapas mötesplatser mellan komplementärmedicinska yrkesutövare och hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna ta del av varandras kunskaper och utbyta erfarenheter, att landstinget ska ge opartisk och saklig information om komplementär-/alternativmedicin och att samverkan ska ske genom klinisk forskning och utvecklingsprojekt inom ramen för landstingets FoUU-verksamhet. Gröna paviljonger I Norge lanserades gröna paviljonger 1998 för första gången som en organisatorisk lösning för att stimulera samarbetet mellan skolmedicin och komplementär-/alternativmedicin och för att ge möjlighet för patienter att få sådana behandlingar även under sjukhusvistelse. En grön paviljong bör införas som en egen enhet i nära anslutning till något sjukhus där patienter, under olika kontrollerade former inom ramen för forsknings- eller utvecklingsprojekt, får använda komplementära och alternativa behandlingar även under sjukhusvistelsen. Det kan vara behandlingar som syftar till att stärka kroppens förmåga att främja läkning. Det kan vara olika manuella terapier för stressdämpning, yoga, Qi Gong, massage mm, det kan vara att få individuellt utprovad kost kompletterad med näringsterapi, att ha tillgång till så kallade stilla rum, samtala med andra, få akupunktur, kiropraktik, naprapati eller zonterapi. Den ska vara särskilt utformad enligt vad som anses vara en läkande miljö, med utrymmen vars form och färg och närhet till grön natur främjar återhämtning.

40

Psykisk hälsa och hälsofrämjande psykiatri Psykiska symtom behöver inte ha psykisk orsak Den psykiska hälsan ska inte betraktas som skild från den kroppsliga. Uppdelningen i psyke och kropp kan leda till felaktiga diagnoser och därmed felaktig behandling. Psykiska symtom kan uppstå förutom vid sociala och psykiska påfrestningar, också vid näringsbrist, överkänslighet, förgiftning eller annan störning i kroppens biokemi och såväl kroppsliga som psykiska symtom kan utlösas av psykiska påfrestningar.

En integrering mellan den psykiatriska och den somatiska vården är en nödvändig förändring för en hälsofrämjande psykiatri. Hälsocentralernas team ska också kunna förebygga och behandla lindrigare former av psykisk ohälsa och ge hjälp med krishantering. Terapiformerna inom psykiatrin behöver utvecklas och utvärderas Psykoterapi och olika former av miljöterapi behöver utvecklas t.ex. FYSS/FaR. Rehabilitering i gröna miljöer som komplement och alternativ till psykofarmaka ska erbjudas. Patientens valfrihet och delaktighet behöver öka. Psykiatrin måste också bli mer öppen mot omvärlden och ta in ny kunskap och nya influenser kring metodutveckling och patientinflytande. Ett viktigt utvecklingsområde är ortomolekylär psykiatri som är väl utvecklat bland annat i Kanada. Ortomolekylär (rätt molekyl) syftar på att behandling sker med de naturliga substanser vi redan har i kroppen d v s vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror m.m. Området vilar på vetenskaplig grund och klinisk erfarenhet men är ganska okänt i Sverige. Tidiga insatser För att förbättra den fysiska och psykiska hälsan ska barn och unga sättas i fokus. Åtgärder som är positiva för barnen, ger oftast också positiva effekter för alla andra människor. Det samhälleliga stödet ska i mycket högre utsträckning än idag gå till verksamheter som främjar samverkan och samarbete. Hälsoeffekterna av olika kommunala åtgärder som berör barn måste också analyseras i samverkan helst innan beslut fattas. Hälsopedagogiken är ett viktigt verktyg för att försöka ge barn och unga så stor självkänsla som möjligt inom många olika områden exempelvis via kultur och idrott, scenkonst och konst.

Fettlösliga gifter lagras i fettrika vävnader. Hjärnan består till 60 % av fett – kunskap om förgiftningar finns men används ej. Vitaminbrist och mineralobalans ger psykiska och kognitiva symtom. Freud fick oss att glömma att hjärnan är ett organ, som liksom andra organ drabbas av biokemiska brister och förgiftningar. Symtomen är likartade oberoende av om påfrestningarna på hjärnan är av emotionell eller kemisk natur.

41

Vuxenpsykiatrin Den vuxenpsykiatriska slutenvården ska stärkas både till innehåll och omfattning. Det är viktigt att psykiatrin inte avvisar någon med behov av en vårdplats. Psykiatrin måste i ökad utsträckning ta till sig nya arbetsmetoder. Psykoterapi och miljöterapeutiska metoder ska användas som alternativ eller komplement till läkemedelsterapi i ökad utsträckning. Öppenvården ska ges utökat stöd för att utveckla olika vårdformer och samverkan med intresseorganisationer, vårdgrannar och anhöriga. Behovet av öppenvårdsinsatser, som boendestöd, mobila team, och daglig verksamhet med ett vettigt innehåll är stort och eftersatt. Så är det också med s.k. mellanvårdsformer, där människor med psykisk sjukdom eller deras anhöriga, kan få avlastning under en tid, så att långvariga inläggningar kan undvikas. Äldres psykiska hälsa och geropsykiatri Äldres psykiska hälsa och psykisk sjukdom i ålderdomen har hittills varit ett eftersatt område. Enligt en fokusrapport29har var fjärde person över 75 år någon form av psykisk ohälsa som kräver insats från vården (demens ej inräknat). Enligt samma rapport har psykiatrin sett sig nödgad att prioritera andra patientgrupper än de äldre. Äldre personer med psykisk ohälsa har svårt att göra sig gällande i konkurrensen om vårdresurserna. För att värna och utveckla kunskapsområdet och därmed kunna erbjuda de äldre en bra psykiatrisk vård behövs det ett äldrepsykiatriskt centrum inom vårt landsting. Ett sådant centrum behöver inte innebära att allting samlas i en gemensam byggnad, det kan handla om samverkan i nätverk där olika kompetenser bidrar med sina erfarenheter. Kompetensen behöver utvecklas inom närvården och specialistvården. Mobila äldrepsykiatriska team kan ge stöd både inom öppenvården och till patienter som vårdas inom geriatriken. Antalet vårdplatser inom äldrepsykiatrin behöver också byggas ut.

• Landstinget ska starta ett äldrepsykiatriskt centrum • Äldrepsykiatriska team ska införas • Vårdplatser inom äldrepsykiatrin ska utökas

Mellanvårdsformer behöver utvecklas Gästhus är en mellanvårdform i södra länsdelen, ett avlastningsboende med plats för människor som under en kortare tid, behöver ett stöd i sitt boende som inte den övriga öppenvården kan ge. Där finns det inte ständig läkarbemanning. Mellanvårdsboenden kan med fördel ligga i en naturskön omgivning. Personalen kan förutom sjuksköterskor/mentalskötare, med fördel inbegripa en trädgårdsmästare med miljöterapeutisk inriktning, arbetsterapeut och hälsopedagog. Även andra inriktningar ska stödjas t.ex. boenden med kulturkompetens och konstnärligt innehåll.

29 Äldrepsykiatri i SLL 2005.

42

Södertäljemodellen I Södertälje arbetar man sedan psykiatrireformen 1995 med en tät samverkan mellan landstinget och kommunen under samma tak. Basen är tre ”Hemgårdar” där alla med ett psykiskt funktionshinder som bor i de tre kommunerna Södertälje, Nykvarn och Salem är inskrivna. Huvudmännen delar kostnadsansvar, planering och lokaler. En aktiv satsning på tidiga insatser förebygger insjuknanden och återfall. Man har ett tätt samarbete med andra vårdgivare och organisationer t ex äldreomsorg, handikapp omsorg, beroendevård och försäkringskassa. Därmed riskerar ingen med psykisk funktionsnedsättning att bli bollad mellan olika myndigheter och huvudmän. Den enskilde deltar aktivt i utformningen av sin rehabilitering och behandling. Rika möjligheter till sysselsättning och fritidsaktiviteter gör att många upplever god livskvalitet. Sociala brukarstyrda arbetskooperativ har vuxit fram som ett resultat av Södertäljemodellen. Studier visar på den samhällsekonomiska lönsamheten med arbetskooperativ som hindrar individer från att hamna i utanförskap.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Landstinget har tagit fram ett handlingsprogram. Det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts så att programmet ska kunna genomföras. Personalen inom vården ska få utbildning så att de känner igen när våld kan vara en bakomliggande orsak till olika sjukdomstillstånd och skador som patienter söker för. I handlingsprogrammet finns uppgifter om vilka konkreta åtgärder som då ska vidtas, liksom kontaktuppgifter till dem man ska vända sig till.

• Resurserna för implementering av handlingsprogrammet mot våldsutsatta kvinnor förstärks

Beroendevård Vården av människor med missbruksproblem ska bedrivas i nära samverkan mellan landstingets beroendevård, den psykiatriska och den medicinska vården. Den lokala kompetensen i primärvården kring dessa frågor och samarbetet med kommuner och stadsdelar behöver också förstärkas. Särskilt viktigt är det förebyggande arbetet. Allra viktigast är förebyggande insatser för unga och att unga med missbruk kan få hjälp tidigt. Missbrukare med komplexa vårdbehov behöver ett specialiserat omhändertagande i samverkan. Till denna grupp hör de med flera diagnoser t ex de med både missbruk och psykisk ohälsa. Lågtröskelmottagningar kan vara ett sätt att nå dessa människor, uppsökande verksamhet och utvecklandet av vårdformer där landsting och kommun samarbetar en annat. Även inom beroendevården finns genusskillnader. Kvinnliga missbrukares problembild är ofta annorlunda än männens med ofta förekommande sexuellt förtryck, hot och våld. Samverkan ska därför ske med enheten för våld mot kvinnor och andra enheter som arbetar med dessa frågor. Lokala mottagningar som startas i samverkan med kommunerna enligt landstingets missbrukspolicy, ska stödjas.

43

Landstinget ska utveckla sin kunskap när det gäller andra typer av beroenden t ex spelberoende och köpberoende. Kognitiv beteendeterapi ska erbjudas personer med dessa problem.

• Lågtröskelmottagningar inrättas till stöd för dem som har beroendeproblematik

• Genusskillnader inom beroendevården ska särskilt uppmärksammas • Landstinget ska utveckla sina kunskaper om ”nya” beroendeområden såsom

spelberoende och köpberoende

Hiv/AIDS En ny åtgärdsplan för hur smittspridningen av HIV/AIDS ska minska måste nu tas fram. En utredning pågår tillsammans med Stockholms stad inför ett kommande ställningstagande i frågan om införande av ett sprututbytesprogram. Detta arbete måste snarast slutföras. Syftet med detta ska vara att hjälpa människor till drogfrihet och att minska den smittspridning som följer av att missbrukare använder varandras sprutor. Ett övergripande mål i detta arbete är att rädda liv.

Vuxenhabilitering, specialiserad rehabilitering och hjälpmedel Samordnade insatser också till vuxna För barn, ungdomar och vuxna med långvariga till livslånga funktionshinder finns habilitering. För barn är insatserna samordnade och detta behöver genomföras även för vuxna. De åtgärder som föreslogs i fokusrapporten Habilitering i utveckling bör snarast genomföras. Området begåvningsstöd till människor med kognitiva funktionshinder behöver vidareutvecklas. Servicen till personer med utvecklingsstörning och/eller flerfunktionshinder behöver också förbättras. Rehabilitering inom alla diagnosområden ska garanteras I dagsläget finns brister inom rehabiliteringen när det gäller hur kvaliteten ska mätas och hur övrig uppföljning av insatserna ska ske. Inom primärvården visar sammanställningar på stora skillnader både i tillgången till och användningen av rehabiliteringens tjänster. I Hälsoval Stockholm läggs stor tyngd vid rehabiliteringsfrågorna. Alla som råkat ut för sjukdom eller skada ska garanteras rehabilitering. Vårdgarantin för återkommande rehabiliteringsbehov är en viktig förutsättning för detta arbete. Fokusrapporten om behov och resurser inom hela rehabiliteringsområdet ska skyndsamt göras klar. Rapporten ska också omfatta frågor om samverkan med kommunerna och samordningsförbundens roll i rehabiliteringsarbetet ska stärkas. Goda erfarenheter finns från det s.k. DELTA-projektet30 som bedrivs inom Samordningsförbundet Göteborg Hisingen. Ytterst handlar detta om att erövra ett nytt synsätt där man tar hänsyn till individens hela livssituation, både när det gäller förebyggande och rehabiliterande insatser.

30 DELTA är finansiell samordning mellan försäkringskassan, kommunen, arbetsförmedlingen och regionen på Hisingen.

44

En rehabiliteringsmodell som stödjer den enskilde:

. • Definitionen av begreppet rehabilitering ska utredas • Alla som råkat ut för sjukdom eller skada ska garanteras rehabilitering • Det för alla diagnosområden ska ställas krav på rehabiliteringsinsatser i

vårdavtal/vårdöverenskommelser och att uppföljning ska ske årligen • Landstinget ska ta fram en modell för rehabilitering som stödjer

primärvårdens arbete Förvärvad hjärnskada Barns behov av rehabilitering vid förvärvad hjärnskada med kognitiva funktionshinder efter sjukdom eller trauma behöver uppmärksammas mer. Nuvarande verksamhet räcker inte till dagens behov. För personer som fått hjärnskada med kognitiva funktionshinder behöver en särskild vårdlots/hjärnskadekoordinator inrättas. Lotsen ska kunna fånga upp patientens behov tidigt i förloppet. Vid akuta trauman finns risk att den kognitiva skadan inte uppmärksammas då andra yttre skador kräver all uppmärksamhet.

Förebygga sjukdom och skada/egenvård Att träna regelbundet 30-60 minuter om dagen är hälsofrämjande. Med träning menar vi raska promenader, simma i badhus, gymnastisera o.s.v. Detta kan även ske genom fysisk aktivitet på recept (FYSS/FaR). Äta en näringsriktigt sammansatt kost, ha en fungerande sömn och upprätthålla ett socialt nätverk påverkar också hälsan positivt. Medicinsk rehabilitering När sjukdom eller skada uppstått så får vi en diagnos som leder till en behandling. Detta besök sker hos läkare. Behandlingen är oftast ett läkemedel men kan också vara ett läkemedel i kombination med komplementär behandling såsom massage, kosttillskott osv. Funktionell rehabilitering Om specifik träning behövs t.ex. vid benbrott eller annan fysisk skada så behövs en funktionell rehabilitering. Oftast utförs den av speciellt utbildad sjukgymnast. Vid funktionsnedsättningar i rygg, axlar, nacke kan även kiropraktor och naprapat anlitas.Genom din vårdcentral/husläkarmottagning kan du också bli ordinerad FYSS och FaR, fysisk aktivitet på recept. Medicinsk undersökning och kontroll Vid sjukdom och/eller skada kan återkommande undersökningar och kontroller behöva genomföras. Oftast görs detta hos läkare. Både för att se hur rehabiliteringen går och för att göra ev. justeringar i behandlingen. Återkommande rehabilitering Vid sjukdom och/eller skada kan återkommande rehabilitering behövas. Oftast görs denna hos sjukgymnast men även kiropraktor och naprapat kan anlitas beroende på funktionsnedsättningens art.

45

I sådana situationer är hjärnskadekoordinatorns funktion viktig både för att peka på diagnosen och för att lotsa personen/anhöriga rätt när den akuta rehabiliteringsfasen är över.

• Barn med förvärvad hjärnskada får tillgång till anpassad rehabilitering • Hjärnskadekoordinator/vårdlots införs för personer med kognitiva

funktionshinder Hjälpmedel Bra hjälpmedel är viktiga som förebyggande verktyg såväl som inom rehabiliteringen och habiliteringen. De bidrar till det hälsofrämjande arbetet genom att personer med funktionsnedsättningar kan vara aktiva och rörliga och därmed också ta ansvar för sin egen hälsa och nå ett ökat välbefinnande. Detta är viktigt att slå fast eftersom det hjälper oss att se också besparingen i en bra hjälpmedelshantering. Att kostnaderna har ökat har flera orsaker, allt fler blir äldre och har behov av hjälpmedel och vårdtiderna på våra sjukhus har kortats tack vare hjälpmedel i hemmet. Dessutom har såväl vanliga hjälpmedel som specialhjälpmedel (medicintekniska produkter) utvecklats och blir allt dyrare. För att hålla kostnaderna nere och samtidigt erbjuda en hög kvalitet i hälso- och sjukvården är det viktigt att se arbetet med vårdtider, läkemedel och hjälpmedel på ett samlat sätt. Detta för att kunna analysera vilka åtgärder som ger bästa effekt både för patienten och för landstinget. Att utveckla ett samlat stöd till förskrivare av hjälpmedel skulle kunna vara ett sätt att möta behovet av ökad kunskap i dessa frågor. Hjälpmedelsguiden Hjälpmedelsguiden ger nu förbättrade möjligheter till en förskrivning som är anpassad till den enskilde individens behov och funktionsförmåga och den är ett bra verktyg för uppföljningen. Men Hjälpmedelsguiden behöver utvecklas när det gäller funktionshinders svårighetsgrad och efter hur mycket hjälpmedlet används. Det är viktigt att följa upp att hjälpmedel förskrivs på ett jämlikt, jämställt och rättvist sätt. Att väga i hela livssituationen vid förskrivningen av hjälpmedel är viktig då anhöriga ofta är de som hjälper till att använda hjälpmedlet. Detta ska vägas in på ett positivt sätt i bedömningen om vilket hjälpmedel som ska väljas. Andningshjälpmedlet CPAP31 har orimligt höga kostnader för den enskilde, särskilt avseende tillbehören. Dessa ska ingå i högkostnadsskyddet för hjälpmedel.

• Samarbetsprojektet med begåvningsstödjande hjälpmedel förlängs • Tillbehör till CPAP ska ingå i högkostnadsskyddet för hjälpmedel • Följa upp att hjälpmedel förskrivs på ett jämlikt, jämställt och rättvist sätt

Mun- och tandhälsa Mun- och tandhälsa är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. För att skjuta upp karies eller andra sjukdomsangrepp i munnen ska tandvården göras gratis för ungdomar upp till 25 år. Satsningen beräknas kosta 38 miljoner kronor.

31 Continuous Positive Airway Pressure, övertrycksandning genom ansiktsmask med hjälp av en apparat, används t.ex. vid snarkning med andningsuppehåll.

46

Landstinget ska även öka de förebyggande insatserna inom barntandvården särskilt i de områden där behoven är störst. Tandhälsoinformation ska också ges vid Hälsocentraler för Barn inom ramen för MVC och BVC. Information om den vuxentandvård som landstinget har finansieringsansvar för måste nå ut till alla, även till socialtjänsten och andra myndigheter. Det är särskilt viktigt i områden där tandhälsan är låg. Kunskapen måste öka om rätten till tandvård enligt hälso- och sjukvårdens taxa för personer med vissa sjukdomar eller stora behov. Vad som gäller framgår av den särskilda tandvårdsförordningen som måste göras mer känd också för läkare och patienter. Det finns belägg för att sjukdomar, t.ex. hjärtbesvär, kan orsakas av dålig tandhälsa och det är också känt att tandlagningsmaterial kan ge ohälsa. Smärta i ansiktet på grund av tand- och käkskador ingår idag inte hälso- och sjukvårdens ersättningssystem, vilket är en stor brist. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och tandvården måste öka och ersättningarna likställas. Ändring av tandvårdsförordningen kräver riksdagsbeslut. I landstingets ansvar för de med stora och omfattande omvårdnadsbehov ingår att erbjuda munhälsobedömningar och s.k. nödvändig tandvård. Informationen behöver nå ut till allmänheten men också till kommunerna och inom vården, särskilt inom primärvården och psykiatrin. Det ska prövas om någon kommun är beredd att ta över ansvaret för den uppsökande tandvården genom ett avtal med landstinget. Tandvården för hemlösa är nu en permanent verksamhet. Uppföljning ska göras för att se om behoven är tillgodosedda. För att kunna garantera samhällsansvaret inom tandvården är det viktigt att Folktandvården AB finns kvar som en sammanhållen organisation i offentlig ägo och att priserna hålls så låga som möjligt. Detsamma gäller för specialisttandvården.

• Fler av dem som är berättigade till uppsökande munhälsobedömning ska nås och utbildning av personal genomföras i samverkan med kommunerna, primärvården och psykiatrin

• Pröva om någon kommun är beredd att ta över ansvaret för den uppsökande tandvården genom ett avtal med landstinget

• Följa upp tandvården för hemlösa kan möta de behov som finns • Uppvakta regeringen med krav på att smärta i mun och ansikte inom

specialisttandvården omfattas av ersättningssystem för övrig smärtbehandling

• Att Folktandvården AB och specialisttandvården bibehålls i landstingets ägo som en sammanhållen organisation

• Folktandvården AB:s avkastningskrav sänks och taxehöjning medges med 1 procent

47

Trafik

Kollektivtrafiken Stockholms läns landsting är idag i många stycken ett föredöme, när det gäller att få stora delar av vår befolkning att åka kollektivt. Men skillnaderna är mycket stora i regionen mellan andelen resor med kollektivtrafik lokalt i Stockholms innerstad och andelen resor med kollektivtrafik lokalt i övriga kommuner i länet. Också inom de båda länshalvorna exklusive Stockholms innerstad har kollektivtrafiken svårt att hävda sig, och mer än tre fjärdedelar av alla resor sker med bil.32 Idag har landstinget ett mål om att 50 procent av verksamheterna ska vara fossilbränslefria 2011 och ett mer långsiktigt mål om ett helt fossilbränslefritt landsting 2025. Nya alarmerande klimatfakta, som dessutom kontinuerligt uppgraderas av världens forskare, gör att detta mål inte är tillräckligt. Om vi menar allvar med att vi vill komma tillrätta med klimatförändringarna måste vi prioritera kollektivtrafiken, avsätta trängselavgifterna till nyinvesteringar i spårburen trafik och avstå från att begrava 40-50 miljarder kronor i Förbifart Stockholm. Förbifart Stockholm, är ett oerhört slöseri med skattemedel. Det är en föråldrad idé, eftersom tänkta mål om minskad trängsel inte uppnås med ringleder. Att öka kollektivtrafikresandet i hela länet är den enskilt viktigaste miljö- och klimatinsats som Stockholms läns landsting kan vidta. En modern och utbyggd kollektivtrafik är också en av de viktigaste jämställdhetsinsatserna som landstinget kan bidra med i vårt län. Målsättningen är att ökningen ska innebära att andelen som åker bil minskar, en uppgift som hittills misslyckats totalt. Kollektivtrafikens paradigmskifte handlar därför om omställningen till ett öppet och välkomnande trafiksystem med låga och enhetliga taxor, samt trafik både på land och på vatten. Enhetligheten underlättar även övergångarna mellan olika trafikslag och förenklar hela taxesystemet. Varje ny spårförbindelse ska föregås av en prövning där vi väger för- och nackdelarna för ekonomin, miljön och jämställdheten mot varandra innan vi bestämmer om det är T-bana, spårväg eller spårbil vi ska bygga. Att använda trängselskatten till kollektivtrafikförstärkningar är nödvändigt av hänsyn till klimatet, miljön och omsorgen om våra barn och barnbarn. De 4 miljarder som miljöpartiet i Stockholms stad budgeterat till förbättringar för kollektivtrafik kan årligen avropas från Stockholms stad för en forcerad utbyggnad av spårtrafik i Stockholms stad och påbörjad utbyggnad av sjöfart på Stockholms inre vatten.

32 Trafiken i Stockholms län 2007, RTK och SL rapport 2008.

48

Av klimat-, miljö- och ekonomiska skäl ska landstinget delta i utvecklingen och införandet av ny teknik, både för att landstinget så tidigt som möjligt, ska nå de högt ställda målen för att avveckla fossila drivmedel, men också för att vara ett föredöme och delta i spridandet av en god miljöteknik. SL bör inrätta en avdelning för teknisk utveckling. Utvecklingsarbetet bör ske i samarbete med staten, olika EU-projekt samt med trafikentreprenörer i Sverige och internationellt. Alla drivmedel ska etik- och miljöklassificeras. Först då kan vi få en korrekt jämförelse mellan vinster och kostnader för miljö- och hållbarhet. Klassningen ska ge svar på hur tillverkningsprocessen ser ut för samtliga drivmedel. Genom kunskapen underlättas valet av drivmedel så att landstinget kan bidra till minskade koldioxidutsläpp, fattigdomsbekämpning, mot barnarbete med mera. Landstinget måste också bli bättre på att bli partner i olika projekt med EU-medel, bland annat bör projekt med vätgas som drivmedel återupptas. En tydlig plan ska utvecklas och genomföras för att helt gå över till förnyelsebara drivmedel till 2015. Av alla resor, gång, cykel, kollektiv och bil, i länet genomförs 44 procent med bil och 24 procent med kollektivtrafik. Bilresandets andel av det totala resandet är betydligt högre sett till antal kilometrar. Av alla personkilometrar i länet görs 68 procent med bil och 28 procent med kollektivtrafik. Andelen är ännu högre för män. Mer än hälften av alla förflyttningar i Stockholms innerstad görs till fots eller med cykel. Kollektivandelen är lägst vid korta lokala resor inom en kommun, utom i innerstaden där kollektivandelen är hög.33 Kvinnorna använder kollektivtrafiken betydligt mer än männen. Den genomsnittliga kvinnan reser en kortare sträcka men den resan tar väsentligt längre tid än den genomsnittliga manliga resan. En bilresa är i genomsnitt 17 km och tar 24 minuter, en genomsnittlig kollektivresa är 13 km och tar 38 minuter. Kvinnor reser kollektivt, går och cyklar i mycket större utsträckning än män.34 Dagens resandesituation i vårt län är inte hållbar och det krävs ett paradigmskifte i kollektivtrafiken till förmån för kvinnorna och miljön. Därför ska genusbudgetering göras, där speciell hänsyn tas till kvinnornas resande, tillämpas i landstingets budgetarbete. Det är också dags att stoppa miljöfarliga däck, med dubbar och HA-oljor, vid upphandling av alla transporter. Regionstyrelser med ett större gemensamt ansvar för all kollektivtrafik (SL AB, WÅAB och Färdtjänstnämnden) ska införas för att förbättra dialog och samverkan med länets kommuner.

• Taxorna ska vara låga och enhetliga • Etik- och miljöklassificering ska ske av samtliga drivmedel • En tydlig plan ska utvecklas och genomföras för att helt gå över till

förnyelsebara drivmedel till 2015 • Regionstyrelser med ett gemensamt ansvar för all kollektivtrafik ska införas

33 Trafiken i Stockholms län 2007, RTK och SL rapport 2008. 34 Trafiken i Stockholms län 2007, RTKoch SL rapport 2008.

49

Storstockholms Lokaltrafik AB Det är positivt med de resultat med ökad punktlighet och tillförlitlighet som SL uppvisat senaste året inom flertalet trafikslag, men ännu återstår en del. Vi ser också positivt på den stora ökningen med 11 000 fler sålda periodkort som inträffat mellan våren 2007 och 2008. Lägre kortpris, enhetstaxa utan zoner, öppna spärrar och flertalet servicepersonal ute för att hjälpa resenärerna skulle ha inneburit en ännu större trafikantökning. SL tappar trots ökningen kollektivtrafikandelar i många kommuner utanför Stockholms stad. Totalt i hela länet görs 25 procent av alla resor med kollektivtrafik. Ser man på resor till antal kilometrar visar det sig att 68 procent av alla personkilometrar sker med bil. Kollektivandelen är störst för resor till eller från Stockholms innerstad, 60 procent av resorna sker med kollektiva färdmedel. Mer än hälften av alla resor är korta lokala resor inom samma kommun. Kollektivtrafikandelen är då endast 11 procent. Många resor görs dessutom mellan kommuner, de tvärregionala resorna. Inom samma länshalva är andelen kollektivresenärer 21 procent, medan andelen är 34 procent mellan länshalvorna. Orsaken till dessa stora skillnader beror på det radiellt utbyggda kollektivtrafiknätet som gynnar ett linjärt resmönster i högre grad än det inom- eller tvärregionala resandet. Det är också på dessa sträckor som SL genom en kraftig utbyggnad och ett smartare kollektivtrafiksystem, kan hämta många resenärer. Nöjda resenärer Fortsatta satsningar krävs för ökad tillförlitlighet och punktlighet och det ger fler nöjda resenärer. Bättre trafikinformation med bl.a. drygt 1000 nya hållplatsskyltar. Bussarnas problem med framkomlighet är ett stort bekymmer både i Stockholms innerstad och i andra delar av länet. Fler reserverade busskörfält och utökad signalprioritering behövs. Trevligt bemötande av personalen, extra insatser för rena stationer, tåg och bussar ökar trivseln och ger fler nöjda resenärer. Det personliga bemötandet av SL-kunder ska förbättras. Förbättrad och korrekt störningsinformation ger nöjdare resenärer. Hela resan ska präglas av trygghet och en stark miljöprofil, faktorer som är oerhört viktiga för att öka antalet kollektivtrafikanter i vårt län. Mjuk körning (Eco Driving) är bra för resenärer och miljö, utbildning kring detta bör vara ett krav i upphandling av nya entreprenader. Alla bör också få möjlighet att sätta sig innan bussarna lämnar hållplatsen. Sittplatsgaranti för bussresenärer vid trafik i hastighet över 70 km/h ska vara infört och alkolås införs i busstrafiken. Fler försäljningsställen som gör det lättare att köpa SL-biljetter.

• Fortsatta satsningar krävs för ökad tillförlitlighet och punktlighet • Rena stationer, tåg och bussar ökar trivseln

Jämställd kollektivtrafik Stommen i Stockholms läns kollektivtrafik utgår från en traditionellt linjär stråkplanering som baseras på att resenärers behov endast sträcker sig från den egna kommunen och till/från Stockholms innerstad. Verkligheten är dock inte så enkel. Mäns och kvinnors resmönster skiljer sig åt varför genusperspektiv är nödvändigt i arbetet med förändringar av dagens system men också i planeringen av framtidens kollektivtrafik.

50

De största skillnaderna ligger i att män fortfarande har och använder bil i större utsträckning, de gör fler tjänsteresor (arbetsresor) än kvinnor. Kvinnor gör fler resor än män, framför allt gör kvinnor serviceresor i större utsträckning, drygt 20 procent fler.35 Kvinnors resande sker oftare inom eller mellan närkommuner, vilket också framgår av en SL-rappport om framtida kollektivtrafik i Ostsektorn samt i den rapport ”Trafiken i Stockholms län 2007”, som RTK och SL publicerat 2008. Dessa resor kan med dagens linjära kollektivtrafiksystem inte tillgodoses. Det gör att kvinnor i högre grad får kraftigt förlängda restider med kollektivtrafiken eller väljer att ta egen bil. I en ny uppsats36 om genus i kollektivtrafiken framgår att en orsak till varför kvinnors resmönster inte tillgodosetts i kollektivtrafikplaneringen, är att denna styrts och utformats av män. Spårbilar kan enligt Tora Friberg, bättre tillgodose kvinnornas resande genom att banorna är uppbyggda som nätverk och tidtabellslösa. • Genusbudgetering ska göras vid all förändring och planering av kollektivtrafik Personalens arbetsmiljö Personalen är den viktigaste faktorn för att kollektivtrafiken ska fungera. Därför är en god arbetsmiljö, personalens trygghet och delaktighet i utvecklingen av kollektivtrafiken nödvändiga aspekter för att få en fortsatt förbättring till stånd. Det är också nödvändigt att SL engagerar sig aktivt tillsammans med entreprenörerna i personalförsörjningsfrågor. Det är inte rimligt att tåg eller bussar ställs in p.g.a. personalbrist. Resenärerna ser inte skillnad på vem som gör vad och inställda turer sänker förtroendet för SL. För att skapa långsiktiga förbättringar är det också viktigt att söka samförstånd med fackförbunden. Utvecklingen av ett öppet kollektivtrafiksystem kommer även att stimulera arbetet för alla som idag sitter i sina spärrhytter. Att vara både ute i entréhallar och i trafiksystemet som trafikvärdar och informatörer innebär arbetsuppgifter som i högre grad innebär att ge service. Fler trafikvärdar ökar också tryggheten för alla resenärer. Samtidigt ställer nya arbetsuppgifter krav på god utbildning i bemötande. Även i detta arbete bör SL ta ansvar och ha ett brett engagemang. Kundtjänsten, ett dotterbolag inom SL, behöver ses över så att en helhetssyn kring kunden (resenären) utgör fokus. I detta ska även SL Center och biljettkontroller ingå som en naturlig del. Bussförarna är idag en av de mest utsatta grupperna inom SL-trafiken. Bussarnas problem med framkomlighet är ett stort bekymmer. Arbetsmiljön är för många bussförare under all kritik. Införandet av SL Access innebär ytterligare påfrestningar. Inför kommande automatisering som ger möjlighet till självservice i spårsystemen, skapar systemet istället ytterligare arbetsuppgifter för bussförare, eftersom de ska ladda korten med resor. Detta är inte acceptabelt, automater för att själva ladda korten och köpa enkelbiljett ska också installeras på bussarna.

• Trygg och säker trafik för resenärer och personal • Utbilda personal i bemötande • Biljettkontroller ska av trygghets- och säkerhetskäl utövas genom egen personal • Busschaufförer ska köra buss, inte visera eller ladda Accesskort

35 Transek, rapport Jämställda Kommunikationer, Mäns och kvinnors resande. 36 Tora Friberg, 2008 Spårbilar och Genus.

51

Låga och enhetliga taxor SL-taxorna ska vara låga och enhetliga. Enhetstaxa med enkelbiljetten återinförs. Det ska vara enkelt att resa kollektivt och enkelt att köpa en biljett för spontana resor även utanför spårsystemet genom användarvänliga biljettautomater på eller i anslutning till samtliga trafiksystem. Vi vill införa samma biljettsystem för all kollektivtrafik i landstingets regi. Men det är lika viktigt att övergångar mellan trafikslag och operatörer i Mälardalen sker genom enkla system. Dagens zonindelning med avståndstaxa skapar dyrare resor för de människor som också har den längsta restiden. Öppna spärrsystem Eget ansvar ska gälla i kollektivtrafiken genom att spärrarna avskaffas, så att Stockholm i likhet med Göteborg, Wien, Berlin och Köpenhamn, med flera städer, får ett system som gör det enklare för resenärerna. Allt fler butiker installerar självscanning och kassörerna ger service och uppmuntrar kunderna att slå in varorna och betala på egen hand. Personalen är nyckelpersoner för en bättre kvalitet och service samt nöjdare resenärer. SL kan enkelt öka självservicen och skapa smidigare påstigning genom att vidareutveckla SL Access. Genom att satsa på installation av kortläsare vid samtliga dörrar i bussarna samt utöka antalet automater för att underlätta laddning av Accesskort och köp av enkelbiljetter möjliggörs detta, samtidigt som framför allt bussförarnas arbetssituation underlättas betydligt. Parallellt med detta utökas kontrollerna av färdbevis i trafiksystemet. Sammantaget skapar detta en mer tillgänglig och välkomnande kollektivtrafik. Särskilda medel avsätts för omstrukturering och utbildning avseende "värdfunktion och service" för ett öppet system.

• Zonsystemet inom kollektivtrafiken ska tas bort • Kollektivtrafiksystem utan spärrar ska införas • Användarvänliga biljettautomater ska finnas på eller i anslutning till samtliga

trafikslag • Spärrpersonalen omfördelas till att ge service ute bland resenärerna

Öka tillgängligheten för alla Tillgängligheten i kollektivtrafiken måste öka. Enligt lagkrav ska samhället 1 januari 2011 vara anpassat till människor med funktionsnedsättingar. Åtgärder för att forcera arbetet med anpassningen av kollektivtrafiken till människor med funktionshinder ska därför vidtas. Det krävs också ett utökat samarbete mellan SL och kommunerna i vårt län för att förverkliga detta mål. Ett sätt kan vara att tidtabellerna innehåller förbestämda turer som alltid ska vara tillgänglighetsanpassade. För att öka tillgängligheten krävs också ett utökat samarbete med kommunerna om byggandet av cykel- och infartsparkeringar. SL måste få entreprenörerna att använda befintliga hjälpmedel för att underlätta för resenärer med funktionsnedsättningar. Bland annat ska bussarna konsekvent ”niga” vid hållplatserna, något som det idag slarvas med. Fler låggolvbussar underlättar på- och avstigning för alla. Öka personalens förståelse för resenärer med funtionsnedsättningar genom insiktsutbildning.

52

Att tillåta påstigning i samtliga dörrar på bussar underlättar för många resenärer. Allergiker och överkänsliga personer slipper passeras av hundar eller personer som varit i stallet. Det minskar kringflygande allergener och skapar efterlängtade frizoner för många trafikanter. Viktigt är att också återinföra de mobilfria zonerna.

• Inför bestämda turer i tidtabellerna som alltid är tillgänglighetsanpassade • Entreprenörer måste använda befintliga hjälpmedel • Tillåt påstigning i samtliga dörrar på bussar • Mobilfria zoner ska återinföras

Cykel i kollektivtrafiken Möjligheterna att ta med cykeln i kollektivtrafiken ska utökas. Arbetet bör ske i nära samråd med andra aktörer, exempelvis kommuner, Vägverket och entreprenörer. Vi vill införa cykelplatser på pendel- och lokaltågen samt på bussturer. Börja med ett urval försökslinjer som är speciellt gynnsamma i anslutning till befintliga cykelstråk. Krav på stöldsäkra cykelställ under tak vid infartsparkeringar bör vara en del av strategin. Dessa ska finnas vid T-bane- och pendeltågstationer samt strategiska busshållplatser.

• Utökat samarbete med andra aktörer om möjligheter att färdas med cykel i kollektivtrafiken

• Inför låsbara cykelinfartsparkeringar under tak

Ökad andel kollektivtrafikanter Andelen kollektivtrafikresenärer måste öka i hela länet och därför krävs det fortsatta satsningar på kvalitet, underhåll och reinvesteringar. Det krävs extra insatser för underhåll och uppfräschning av tunnelbanevagnar och Nockebybanan behöver få nya moderna spårvagnar. Utbyggnad av SL-trafikens kapacitet ska ske där trängsel råder eller efterfrågan förväntas öka. Utbyggnaden ska ersätta nya stora vägutbyggnader. Kollektivtrafiken måste på allvar ta upp konkurrensen med bilen som bekvämt och effektivt val för hälsan, ekonomin, miljön och klimatet. Det behövs en förlängning av befintliga spår där så är lämpligt och utbyggnad av nya spår och linjer. Satsningar på bättre framkomlighet och ökad turtäthet för busslinjer både i och utanför Stockholms innerstad ska också prioriteras. Det är viktigt med god ersättningstrafik vid både utbyggnad av trafiksystemet och andra störningar. För att klara den ökade ambitionen krävs att SL förstärker sin projekteringsorganisation. Tvärbanor, upprustade och automatstyrda tunnelbanelinjer, förbindelser till nya Karolinska Sjukhuset och förlängning av Djurgårdslinjen kommer att bidra till en kraftigt förbättrad kollektivtrafik i länets centrala delar. Citybanan kommer att öka kapaciteten mellan länshalvorna vilket gynnar det långväga pendlandet i Stockholms län. För att lyckas vända trenden med den ständigt ökande bilismen i regionen krävs att vi satsar på en attraktiv kollektivtrafik även utanför länets centrala delar. Vi behöver göra satsningar som skapar möjligheter att enkelt och tidseffektivt resa kollektivt tvärregionalt. En sådan utbyggnad kan ske med ny infrastruktur i form av spårbilar. Men varje ny kollektivtrafiksträckning ska beslutas utifrån bedömning av ett antal parametrar som exempelvis ekonomi, bästa klimatnytta, jämställdhet samt tillgänglighet. För att en korrekt jämförelse mellan olika alternativ ska kunna göras behöver samhällsekonomiska konsekvensanalyser tas fram för flera alternativ, där de olika parametrarna ovan ingår. De parametrar som bör bedömas särskilt är

53

miljöpåverkan, investeringskostnad samt driftkostnad, genusperspektiv, tillgänglighet, ökning av kollektivtrafikandelar och utbyggnadsmöjligheter i framtiden. För 2009 vill vi göra samhällsekonomiska konsekvensanalyser för följande projekt:

- Tvärspårväg Syd. Förstudien ska innehålla alternativ tvärbana samt spårbil. - Utbyggd kollektivtrafik Nordoststråket. Förstudien ska innehålla alternativ

pendeltåg kombinerat med bussar samt spårbil kombinerat med motorvägsbussar. - Utbyggd kollektivtrafik till Nacka/Värmdö. Förstudien ska innehålla alternativ

tunnelbana kombinerat med bussar samt spårbil kombinerat med motorvägsbussar. Dessa projekt har vi valt ut för att de ligger närmast kommande spårinvesteringar inom ramen för vår beslutade utbyggnadsprioritering. Det är också så att det för dessa sträckor finns flera olika tekniska lösningar som på olika sätt påverkar de parametrar vi vill få genomlysta innan politiskt beslut kan fattas om vilken lösning som optimerar behoven på lång sikt. Spårbilar För att både klara klimatmålen och ekonomin krävs ett system som är både investerings- och driftmässigt billigare än de befintliga och dessutom mindre miljöstörande. Kollektivtrafiken ska vara så tilltalande att de som idag kör bil förändrar sitt beteende och byter färdsätt. Den bör också planeras på ett sätt som tillgodoser ett kvinnligt resmönster för att underlätta människors vardagsresor. En lösning på problemet är i första hand en satsning på automatbanor med spårbilar i de områden där det idag inte finns spår, och att systemet på sikt byggs ihop till en ring runt hela Stockholms län som kompletterar befintlig spårtrafik, en spårbilsring. Ringen kommer att ha ett mycket stort antal angöringspunkter vid befintlig kollektivtrafik vilket skapar nästan oändliga möjligheter till en snabb och smidig resa. Under 2009 ska arbetet med spårbilsbana starta i Södertälje, men Värmdö, Sigtuna/Arlanda och Kungens Kurva ligger därefter nära i tiden som kommande projekt. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har nyligen beräknat att samhället skulle göra stora ekonomiska vinster genom att bygga en spårbilsring i Stockholms län. Ringen skulle i förslaget kombineras med en ny pendeltågslinje som enligt utredningen behöver studeras ytterligare innan beslut kan tas. Klart är dock att pendeltågsgrenen i sig självt innebar samhällsekonomiska förluster, men tillsammans med spårbilsringen blev resultatet en stor samhällsekonomisk vinst.37 Utredningarna visar också att spårbilsringen kan bidra till att uppfylla länets del av riksdagens transportpolitiska mål. I SIKA rapport 2008:6 visas bl.a. en bild över den tänkta spårbilsringen.

• Under 2009 startas byggandet av en pilotbana i Södertälje • En spårbilsring med angöringspunkter till befintlig kollektivtrafik ska planeras

och verkställas

Färdtjänst Stockholms läns innevånare blir allt äldre och det ställer extra krav framför allt på färdtjänsten men också på SL och WÅAB.

37 SIKA rapport 2008:4-6.

54

Grundläggande för färdtjänsten är att resenärerna i princip ska ha samma frihet att transportera sig som andra kollektivresenärer. För att vara säker på att den minskande efterfrågan av färdtjänstresor beror på att SL blir allt mer tillgänglighetsanpassad och inte p.g.a. andra skäl ska förvaltningen genomföra en undersökning. Ökad tillförlitlighet och tillgänglighet Färdtjänsten ska fortsätta satsningen för ökad tillförlitlighet och punktlighet samt trevligt bemötande av all personal, vilket ger fler nöjda resenärer. Fortsatt tillgänglighetsanpassning i kollektivtrafiken och tillgänglighetsarbete i kommunerna gör det möjligt för fler att åka i den allmänna kollektivtrafiken. Ett problem som allt fler resenärer påtalar är att telefonväxlar för färdtjänsten efter upphandling hamnat utomlands med medföljande språkproblem. Personer med hörselnedsättning är en extra utsatt grupp i detta sammanhang. Ökad trygghet för resenärerna är viktigare än de ekonomiska vinsterna av denna utlokalisering. Resenärernas trygghet ska viktas tungt i kommande upphandlingar. Sjukresor De resor som görs av personer som är i behov av Handikapp- och Habiliterings tjänster s.k. habiliteringsresor ska undantas från egenavgift för ”sjukresa”. Utbyggnad av närtrafiklinjer Färdtjänstnämnden ska tillsammans med SL och länets kommuner fortsätta utbyggnaden av närtrafiklinjer i områden med hög andel äldre och flexibel och linjelagd färdtjänst i glesare områden där det kan vara motiverat att ibland avvika från den normala körsträckan. Information om resealternativ och störningar ska förbättras. Färdtjänsten ska fungera bra för alla som behöver anlita servicen. Det ska t.ex. finnas bilbarnstolar för de små barnen och anpassningar av fordonen för personer med allergier eller annan överkänslighet. Kvalitetsgaranti Införa en kvalitetsgaranti bl. a som reglerar ekonomiska ersättningar vid förseningar Regelsystemet är komplicerat och eftersom det ibland är oklart vad som gäller ska en broschyr med information om regelsystemet, resenärernas rättigheter, ersättningsregler och biljettilldelning tas fram. Förnyelsebara drivmedel 2015 Färdtjänsten har kommit efter i tidplanen för genomförandet av Miljö Steg 5 när det gäller övergång till taxi med förnyelsebara drivmedel. Ett problem är att finna fordon för rullstolstransporter som uppfyller kraven. En möjlighet är att, liksom inom SL, tillsammans med flera färdtjänstförvaltningar, genomföra en gemensam upphandling av tunga fordon för rullstolstransporter. Det är nödvändigt att förstärka budgeten redan 2009 och intensifiera arbetet med att helt gå över till förnyelsebara drivmedel till 2015. Inga minskade anslag Det är inte självklart att minska anslaget till Färdtjänsten allt efter som tillgängligheten i den ordinarie kollektivtrafiken ökar.

55

Hänsyn måste tas till befolkningsökningen och till det faktum att det blir allt fler pensionärer i länet. Färdtjänsten ska ständigt förbättras och se till att varje enskild resenärs behov blir tillgodosett. Det är positivt att färdtjänsten och SL utökar samarbetet, men det är inte lämpligt att överföra all verksamhet, förutom myndighetsutövningen, från Färdtjänsten till SL.

• Förbättrad tillgänglighet, tillförlitlighet och bemötande generellt • Färdtjänstnämnden avskaffar systemet med överprövning av läkarintyg • Färdtjänstnämnden får i uppdrag att redovisa vad som krävs för att nå

målen i Miljö steg 5 till 2011, samt upprätta en plan för att vara fria från fossila bränslen senast 2015

• Förstärkt förarutbildning när det gäller vikten av ett trevligt bemötande • Särskilda åtgärder för grupper som ännu inte kan åka färdtjänst pga. känslighet

för elektromagnetisk strålning/fält ska vidtas • Fortsätta utbyggnaden av närtrafiken med tre nya linjer 2009 • Färdtjänstnämnden ska utreda hur en enhetstaxa, en färdtjänstbiljett ska räcka

för en resa i hela länet • Fortsatt snabb handläggningstid. 80 procent av inkomna ärenden ska vara

handlagda inom en vecka • Färdtjänstnämnden ska utreda vilka ersättningsnivåer som krävs för att

stimulera färdtjänstens entreprenörer att välja fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel

• Färdtjänstnämnden bibehålls som egen politisk nämnd för samtliga färdtjänstfrågor mandatperioden ut

Waxholmsbolaget För både skärgårdsborna och turister är Waxholmsbolaget lika viktigt som SL är för de boende på fastlandet. WÅAB: s trafikutbud ska utökas, ambitionen är en utökad fast bastrafik införs successivt vilket möjliggör arbets- eller skolpendling både till och från större öar och som under skolloven utökas med ytterligare turer. Möjligheterna att resa inom skärgården mellan öarna bör också utvecklas. Det är dags att utreda om nuvarande regler med inriktningen att trafiken endast ska utgöras av basutbud till öar med mer än 100 innevånare är ändamålsenligt i klimatkrisens skugga. För att få fart på kollektivtrafiken på vatten behövs bättre förbindelser där det i linjerna både ingår bryggor på fastlandet och på öar med vägförbindelse. Person- och godstransporter är också viktiga för en levande skärgård. Intresset för kollektivtrafik med båtar och färjor på Stockholms inre vatten ökar. WÅAB utreder hur de i samverkan med andra aktörer ska starta nya båt- och färjelinjer i och runt Stockholm, såväl på Mälar- som på Saltsjösidan under 2009. WÅAB kompenseras för att inte behöva höja biljettpriserna.

Förbättrad tillgänglighet och bra övergångar Tillgänglighetsfrågorna ska ha fortsatt hög prioritet och fortsatt samarbete med SL, färdtjänsten och berörda kommuner är nödvändigt. Övergångarna mellan olika transportmedel måste underlättas och biljettsystemen ska samordnas.

56

Miljö- och klimatarbetet WÅAB ska fortsätta sitt arbeta att miljöanpassa företaget och intensifiera arbetet med att helt gå över till förnyelsebara drivmedel till 2015. Det kräver omgående kraftigt ökad satsning på teknisk utveckling av motorer och nya miljödrivmedel. WÅAB ska inte använda s.k. miljödiesel med palmolja.

• WÅAB: s trafikutbud ska utökas och förbättras • Kollektivtrafiken på Stockholms inre vatten ska byggas ut • För att WÅAB ska vara fossilbränslefritt 2015 krävs

ökade utvecklingssatsningar

Kultur Paradigmskiftet inom kulturen innebär att se kulturens positiva betydelse i ett vidare perspektiv. Ett rikt förenings- och kulturliv bidrar till att göra Stockholms län till en attraktiv region. Kultur främjar ökad folkhälsa, livskvalitet, samhälls- och näringslivsutveckling. De kulturverksamheter som landstinget bekostar ska långsiktigt kopplas till förebyggande insatser för bättre fysisk och psykisk hälsa för länets invånare. I detta sammanhang ska andra kulturers kultur särskilt uppmärksammas. De fristående verksamheter som bekostas av landstinget och som riktar sig till barn och unga ska ges utökade medel. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Ambitionen är att landstingets kulturbidrag ska riktas så att bidraget fördelas jämt mellan könen. Filmregion Filmproduktionen i regionen har sjunkit till en låg nivå, där huvudstadsområdet sällan skildras i rörliga bilder. Landstinget ska vara en aktiv part i uppbyggandet av Stockholms län som en attraktiv region i filmsammanhang, såväl nationellt som internationellt. Hit hör också icke kommersiella verksamheter som växthus för unga filmare och barn- och ungdomsverksamheter inom filmområdet. Även visningsmöjlig-heterna för film behöver ses över i regionen. När utvecklingen vänds skapas arbeten och ekonomisk aktivitet som är till gagn för hela regionen. Det behöver snarast skapas ett produktionscentrum för långfilm i Stockholm. Länsuppdragen Verksamhetsstödet och de sju länsuppdragen är grunden i nämndens verksamhet. Länsmuseet måste få ökade resurser för att bättre kunna vårda och värna kulturarvet i länet samt informera allmänheten, och då särskilt lärare och barn om utställningar och aktiviteter. Länshemslöjdkonsulenterna och Konserthuset är verksamheter som ska förstärkas för att arbeta mera utåtriktat i samhället. För att underlätta verksamheternas planering ska nämnden kunna teckna fleråriga avtal liknande det som tecknats med Konserthusstiftelsen. Länshemslöjdskonsulenternas arbete bör uppvärderas. Intresset för slöjd ökar och efterfrågan av konsulternas verksamhet ökar i länet.

57

Fortsatt stöd ska ges till de sju regionala länsuppdragen, Stockholms konserthus och Kungliga Filharmonikerna. Stödet till regional kulturverksamhet ska höjas. Detta utökade stöd ska riktas direkt till de fria grupperna inom musik, teater och scenkonst. Skillnaden mellan utbudet av kultur i Stockholms innerstad och i resten av länet är för stor. Stockholms läns landsting bör aktivt arbeta för att bredda kulturutbudet även geografiskt. Landstinget ska utreda möjligheterna att skapa en turnerande teater-, musik- och dansensemble som i sin helhet finansieras av landstinget, genom turnéer ska verksamheten nå ut även till de minsta orterna inom länet. Ett av utredningens uppdrag ska vara att kartlägga hur Riksteaterns och de fria gruppernas turnéverksamheter ser ut i länet idag. Hälsopedagogisk teater Hälsopedagogik är ett förhållningssätt till hälsa som inriktar sig på att fokusera och stödja det som leder till välmående, både för enskilda och grupper. Inom hälsopedagogiken ser man människan som en helhet, både som fysisk och själslig varelse. Utgångspunkten är individens välmående, människovärde och plats i samhället. Circonova spelar hälsopedagogisk teater i länets skolor. Circonova och andra teater-, nycirkus- och dansgrupper som arbetar för att stärka barn- och ungdomars fysiska och psykiska hälsa är verksamheter som måste utökas och utvecklas tillsammans med kommunerna i länet. Landstinget måste mer tydligt satsa på aktiviteter som är hälsofrämjande, därigenom kan sjukdomar förebyggas. Naturbruksgymnasierna Berga och Säbyholm Vi föreslår att landstinget tar ett fortsatt ansvar för och nästa år förstärker sitt stöd för naturbruksgymnasierna Berga och Säbyholm så att de kan utveckla sin verksamhet till att övergå helt i ekologisk drift under denna mandatperiod. Naturbruksgymnasierna är viktiga utvecklings- och rekryteringscentra där nya näringsgrenar inom den gröna sektorn kan utveckla sig, t.ex. utbildning inom området Grön hälsa och rehabilitering. Kostnaderna täcks av elevavgifter som kommunerna betalar. Landstinget ska tillse att naturbruksgymnasierna får långsiktigt hållbara villkor för sin verksamhet. En stor del av fastighetsbeståndet på Säbyholms naturbruksgymnasium är av kulturellt värde. Det bör utredas hur detta kulturarv vidare ska förvaltas. Ett förbättrat fastighetsunderhåll, klimatanpassade energisystem och ett långtgående självstyre gör att diskussionen om avknoppning nu kan avfärdas inom överskådlig tid. Detta öppnar för skolorna att söka partnerskap med andra intressenter, t.ex. LRF, Movium och SLU, så att framtida näringsgrenar på landsbygden, i stads- och parkarbete, samt inom pedagogik-, vård- och omsorgssektorn, kan utvecklas. Forskningsprojektet ”Kulturen i vården - Vården som kultur” Vinsterna av kultur inom vården är uppenbara. De som vårdas inom landstinget kan genom kulturupplevelser få ökat välbefinnande och kortare vårdtider. Kultur är ett samlingsbegrepp för många olika aktiviteter och alltfler sjukhus anställer clowner, ordnar musik- och konstupplevelser etc. för sina patienter. Det finns studier som visar att barn som får leka på lekterapin blir fortare friska.

58

Metoder som visat sig ge positiva resultat inom forskningsprojektet ”Kulturen i vården - Vården som kultur” ska implementeras i hälso- och sjukvården. Enskilda forskningsprojekt ges utökade medel 2009. De kulturverksamheter som landstinget bekostar ska långsiktigt kopplas bättre till förebyggande insatser för bättre fysisk och psykisk hälsa för länets invånare. Avknoppade verksamheter Under mandatperioden har verksamheter avknoppats från kulturnämndens område. Kulturförvaltningen måste minst en gång i halvåret rapportera till Kulturnämnden om de verksamheter som avknoppats för att ge en uppfattning om hur verksamheterna påverkats vad det gäller innehåll och ekonomi. Bidraget till kulturnämnden höjs till 0,8 procent 2009 med ambitionen att 2010 avsätta 1 procent till landstingets kulturverksamhet. Totalt förstärks kulturverksamheten med 48,3 miljoner kronor.

• Bidraget till kulturnämnden utökas till 0,8 procent av landstingets budget för 2009

• Utöka stödet till Circonova och andra teater-, nycirkus- och dansgrupper som arbetar med hälsopedagogisk teater

• Kulturnämnden ges i uppdrag att varje halvår rapportera om de verksamheter som avknoppats för att ge en uppfattning om hur verksamheterna påverkats

• Länsmuseet ges ökade resurser för att bättre kunna vårda och värna kulturarvet i vårt län samt till informationsverksamhet

• Länshemslöjdkonsulenterna och Konserthuset får utökat anslag för att arbeta mer ute i samhället

• Forskningsprojektet ”Kulturen i vården - Vården som kultur” förstärks och ges extra medel så att forskningsresultaten kommer till användning i vården

• Utreda möjligheterna att skapa en regional turnerande teater-, musik- och dansensemble som i sin helhet finansieras av landstinget

• Skapa ett produktionscentrum för långfilm i Stockholm • Utreda visningsmöjligheterna för film i regionen

Locum AB Locum AB ansvarar för ekonomisk och teknisk förvaltning av landstingets fastigheter samt för genomförande av byggnadsinvesteringar i enlighet med den av fullmäktige beslutade investeringsbudgeten. Bolaget ansvarar också för in- och uthyrning av lokaler samt försäljning av icke strategiska fastigheter. Locum AB ska ständigt anpassa fastighetsbeståndet till behoven i koncernen. En viktig utgångspunkt för fastighetsutvecklingen är lokalmiljöer för patienter och personal. Bolaget fortsätter att arbeta för god tillgänglighet liksom fortsatt höga ambitioner när det gäller arbetsmiljöarbete. Locum AB fortsätter också sitt jämställdhetsarbete bl. a genom att öka andelen kvinnor i personalen. Locum ska fortsätta att öka miljökraven i sina inköp. Landstingets avkastningskrav avskaffas. Locum ska satsa på nya klimat-smarta investeringar genom nya mindre produktionsanläggningar för sol- och vindenergi. Under kommande tre år ska 450 miljoner kronor investeras för att öka andelen egenproducerad energi.

59

Locum ska ta ett ökat ansvar för att fastighetsbeståndet vid naturbruksgymnasierna på Berga och framförallt Säbyholm. De ska rustas så att alla lokaler är funktionella och uppvärmda med alternativ energi. I detta sammanhang ska det unika kulturvärdet vid lokalerna på Säbyholm beaktas. Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) är ett stort och viktigt projekt även för Locum som ska bidra med sin kunskap att vara ett miljöföredöme och till målet att NKS ska bli ett hälsofrämjande sjukhus. Minskad energiförbrukning Locum ska fortsätta sitt framgångsrika arbete att minska energiförbrukningen och minimera den negativa miljöpåverkan. Utbildning till de som använder fastigheterna ska ges. Bolaget ska prioritera att tillvarata nya energikällor samt hitta alternativ till Fortums monopol på fjärrvärme och fjärrkyla. Locum ska liksom SL: s förvaltning genomföra en etik- och miljöklassificering av samtliga drivmedel och energislag. Målet är att Locum senast 2015 enbart använder förnyelsebar energi. Lustgasspjälkare på alla förlossningar Arbetet med att installera lustgasspjälkare på alla förlossningsenheter ska fullföljas under 2009. Under året ska också övriga använda anestisigaser kartläggas och en åtgärdsplan presenteras. Tillgänglighet För att uppnå lagkraven om tillgänglighet till landstingets lokaler före 1 januari, 2011 krävs att frågan prioriteras ytterligare av styrelsen.

• Satsning på nya energikällor; produktionsanläggningar för sol- och vindenergi • Fortsätta arbetet med att helt gå över till förnyelsebar/-a energikällor och

drivmedel till 2015 • Etik- och miljöklassificering av samtliga drivmedel/bränslen • Under 2009 påbörja arbetet med att installera lustgasspjälkare på alla

förlossningsenheter. Övriga anestisigaser ska kartläggas

Regionplane- och trafikfrågor (RTN) Ett förändrat klimat kommer att ge konsekvenser för landstingets alla verksamheter, region- och trafikplanering, kollektivtrafik, skärgårdsfrågor och hälsovård. Alla verksamheter kan och ska bidra till att minska utsläppen och planera och arbeta förebyggande för att minska konsekvenserna av ett klimat i förändring. De långväga transporterna av tungt gods som idag i stor, och ökande omfattning, utförs av långtradartransporter, måste föras över till spårtrafik och sjöfart. Två stycken nya logistik-/mobilitetscentraler inrättas, som komplement till Årsta. En norr om Stockholm, förslagsvis i Rosersberg, och en söder om Stockholm förslagsvis i Södertälje, dit tungt gods kommer med järnväg och/eller sjöfart. Vid logistik-/mobilitetscentralerna lastas gods om till lättare spårtrafik, mindre båtar och lastbilar för vidare transport in mot regionens kärnor.

60

Stockholms läns landsting ska ta initiativ till att ett Transportlogistiskt centrum för forskning och utveckling av nya metoder kring transporter och mobilitet, inrättas t.ex. i Södertälje, i samarbete med näringslivet och KTH. Det är av stor vikt att det behålls strategiska kajer långt in i Stockholms stadskärna så att transporter av tung bulk kan ske via vattenvägarna. Ett förändrat klimat får en påverkan på i princip alla vitala samhällsområden: vår hälsa, vatten- och livsmedelförsörjning, energiförsörjning, infrastrukturens tekniska hållbarhet och så vidare. Arbetet pågår nu med en ny regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS 2010) som enligt hittillsvarande planering ska vara klar maj 2010. Vårt förslag är att beslut fattas hösten 2010 efter valet så att regionplan 2010 kan avgöras av folket i demokratiska val. I RUFS 2010 har klimat- och sårbarhetsfrågorna tydliggjorts till skillnad mot RUFS 2001. Med anledning av klimatfrågans helt avgörande betydelse för den regionala utvecklingen, ska landstingets verksamheter i sitt arbete utgå från det nu antagna programmet för regional utveckling, samt aktivt medverka i arbetet – särskilt inom klimat- och sårbarhetsområdet. En särskild regional strategi och handlingsplan för klimat- och sårbarhetsfrågor ska utarbetas inom ramen för RUFS och vara färdig samtidigt med RUFS 2010. Kvinnor sliter mindre på jordens ändliga resurser än män. För en hållbar utveckling krävs att samhällsplaneringen blir mer jämställd och i ökad utsträckning utgår från kvinnors behov. I trafikplaneringen måste traditionell manlig planering ersättas av en planering som är hållbar och ser till båda könens behov. Fler män behöver ta ett ökat ansvar för den reproduktiva och sociala sektorn. Genusperspektivet måste lyftas fram ytterligare i planen. Den trafikplanering som finns i RUFS 2001 är inte adekvat mot bakgrund av vår nuvarande förståelse av det akuta klimathotet. Det gäller de överdrivna planerna för vägutbyggnad och de otillräckliga planerna och resurserna för kollektivtrafiken. Planerna ökar utsläppen av växthusgaser. Planerna är också kontraproduktiva – de leder varken till ekonomisk utveckling eller tillväxt. Planeringen måste utgå från de av riksdagen antagna klimatmålen och hur vi når dessa mål. Länets sårbarhetsaspekter utifrån ett förändrat klimat rymmer fler områden som inte direkt kan hanteras inom ramen för en regional utvecklingsplan, t.ex. hälso- och sjukvård. Farorna i klimatförändringarna och de möjliga lösningarna på dessa är också vidare än de länsgränser som finns idag. Ett exempel är vattenkvalitén i Mälaren och de smittburna sjukdomar vars upprinnelse kan vara i ett annat län än Stockholm. Samverkan mellan kommuner, landsting och statens regionala och nationella organ är nödvändig. De senaste rapporterna om att havsnivåerna väntas stiga snabbare än man tidigare räknat med gör att det kan bli stora problem även med Östersjöns vattennivå. Risken är stor att saltvatten kommer att tränga in i Mälaren, som är dricksvattentäkt för flera kommuner runt Mälaren.

61

Flera skärgårdskommuner är idag helt beroende av mälarvatten för sin dricksvattenförsörjning och enligt planerna riskerar detta beroende att öka. Höjd vattennivå i Östersjön blir ett problem också för länets östra delar. Det behövs en beredskapsplan som visar hur en sådan utveckling kan förhindras – om det alls är möjligt. Trängselskatt och Förbifart Inkomster av trängselavgifterna ska gå till kollektivtrafik och vägar, det var entydigt resultatet av folkomröstningen 2006. Andelarna för detta angavs inte. Att använda trängselskatten till kollektivtrafikförstärkningar är nödvändigt av hänsyn till klimatet, miljön och omsorgen om våra barn och kommande generationers barn. Det är viktigt att de som ställer bilen har ett fullgott alternativ i kollektivtrafiken. På både kort och lång sikt är de samhällsekonomiska vinsterna större om kollektivtrafiken förbättras för de 40-50 miljarder kronor som Förbifarten beräknas till, istället för att slösa bort skattemedel till en föråldrad idé som övriga städer i världen redan släppt. Anledningen är givetvis att de tänkta målen om minskad trängsel inte uppnåtts med ringleder. Tvärtom har ökad trängsel, ökade kostnader för CO2-utsläpp och ökande växthusproblematik gjort att många länder släppt ringledsplanering och i allt högre grad bygger ut kollektivtrafiken. En mindre del av intäkterna från trängselavgifterna bör avsättas till en fond för förbättringar av cykel- och gångvägar samt trafiksäkerhetsförbättringar i hela länet. Trängselskatten bör höjas eftersom den annars får en allt mindre inverkan på trängseln. Trängselskatt ska införas på Essingeleden, för att minska på belastningen under rusningstrafik. Restriktioner för tung trafik under rusningstimmarna ska också införas. Stockholms läns landsting ska tillskriva regeringen för att ett införande av kilometerskatt på tung trafik ska införas. Denna skatt ska även innefatta fordon som äga av utländska åkerier. Zonindelning för eventuell trängselskatt i innerstan bör utredas. Regionplanering Regionplaneringen måste ta sin utgångspunkt i miljö- och klimathotet vilket ska gå hand i hand med arbetet för en förbättrad folkhälsa. RTN måste i det fortsatta arbetet med RUFS 2010 utgå från att Stockholms län ska vara fossilbränslefritt senast 2030. Därför måste alla stora motorvägsprojekt avvisas. Detta innebär även att RTN i alla planeringsdokument och yttranden över översiktsplaner och andra kommunala planer, från och med 2009 har som utgångspunkt ett fossilbränslefritt län 2030. För det behövs ett etappmål om 70 procent minskning av utsläpp av växthusgaser till 2020. Samarbete med kommuner, näringslivet och andra regioner runt Östersjön krävs i det kommande planerings- och uppföljningsarbetet. Det behövs ett regionalt klimatmål för att fokusera på klimatet och för att styra arbetet med regional samhälls- och trafikplanering tydligt mot kraftigt minskade utsläpp, där alla sektorer tar sitt ansvar. Hittills består Sveriges och länets minskningar av utsläpp från ansträngningar inom energisektorn, under det att mycket mindre har hänt inom transportsektorn.

62

För att nå det målet krävs åtgärder förutom från landstingets sida, aktiva åtgärder från länets kommuner och från statliga aktörer på regional och nationell nivå. I den pågående processen med kommuner, näringsliv och allmänhet, för en ny utvecklingsplan för Stockholm (RUFS 2010), visar vi politiskt ledarskap med ett tydligt klimatmål. Vi visar vägen för gemensamma insatser. Målet om ett fossilbränslefritt län år 2030 kommer att vara en utmaning som sporrar samhällsekonomin och teknikutvecklingen, och därmed ett långsiktigt hållbart företagande som ger nya varaktiga arbetstillfällen. Regionplane- och trafiknämnden ska i RUFS processen kraftsamla kring målet 70 procent minskade växthusgasutsläpp 2020 och fossilbränslefritt län 2030 och visa på vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Regionplane- och trafiknämnden beviljas ett särskilt projektanslag om 6 miljoner kronor för att arbetet i regionen med en regional strategi och handlingsplan för klimat och sårbarhetsfrågor ska komma igång omgående. Det är nödvändigt att prioritera rätt och handla nu. Nya mål och strategier för regionens utveckling i samarbete med Mälardalen I arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen har regionplane- och trafiknämnden visionen att Stockholm - Mälardalen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Inriktningsmålen är en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion, en region med god livsmiljö och en resurseffektiv region. Några av strategierna för att nå målen i en ny utvecklingsplan är att säkra värden för framtida behov, öka uthållig kapacitet och kvalitet inom strategiska områden, vidareutveckla en flerkärning struktur med täta stråk, stärka sammanhållningen, frigöra livschanser samt utveckla idéer och förnyelseförmågan. Det är angeläget att transportsystemet blir mer resurseffektivt och bidrar till minskad klimatpåverkan och bättre folkhälsa. Stockholms län beräknas fortsätta växa, kanske med upp mot 300 000 invånare den närmaste 10-årsperioden. Det är positivt att det föds många barn i regionen och att många önskar flytta hit. Samtidigt innebär det att samhällsplaneringen ansträngs och ställs inför stor utmaningar när så många fler människor ska bo, arbeta, handla, roa sig och förflytta sig i Stockholmsregionen. Konsekvensen av detta är trängsel på vägar och kollektiva färdmedel, samt en överhettad bostadsmarknad. När många samlas på så liten yta kan dessutom stora lokala hälso- och miljöproblem uppstå. Men det finns också fördelar som effektivare vatten- och värmeförsörjning samt förbättrade möjligheter till miljöanpassade transporter och kollektivtrafik. Vi har dock inte gjort någon effektiviseringsvinst om flera kringliggande kommuner/län samtidigt står med outnyttjade resurser. Hela Sverige ska leva, både storstäder, städer och landsbygd. Utvecklingsstrategin för Stockholmsregionen ska därför vara att tillsammans med länen runt omkring planera en gemensam hållbar framtid. Redan gjorda samhällsinvesteringar utnyttjas då effektivare och behovet av att bygga nytt minskar.

63

Ett exempel på det är att utnyttja överkapaciteten i befintliga hamnar i Oxelösund, Södertälje, Västerås/Köping, Kapellskär, Hargshamn och Gävle, istället för att investera miljardbelopp i en ny storhamn i Norvik (Nynäshamn). Södertörn Det är av stor betydelse att den positiva utveckling som sker på Södertörn fortsätter. Landstinget ska fortsätta att vara med och driva det projekt som pågår tillsammans med Botkyrka och Haninge kommun för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg. Södertörnkommunerna samverkar kring ett regionalt utvecklingsprogram. Det är av värde för hela regionens utveckling. Södertörn har många starka sidor, som en högskola i Flemingsberg, vilket ska utvecklas till ett universitet med två vidhängande Campus i Haninge och Södertälje. Genom ett stärkt samarbete med näringslivet, och med fler företagsetableringar i anslutning till högskolan/universitetet och campus kan det skapa ett kluster av utbildning, forskning med nära näringslivskontakter. En rik kulturell historia, och i nutid en spännande kulturell mångfald stärker Södertörn. Kultur ger ökad folkhälsa och bygger broar mellan människor med olika bakgrund. Kultur ger en stärkt självkänsla för såväl individer som grupper. Kultursatsningen i Botkyrka på Intercult med koppling till forskning och utvecklingsfrågor till Södertörns Universitet, ska förstärkas. Samarbete med Stockholms stad och vidareutveckling av Stadsteaterns verksamhet i Skärholmen och bör ske och deras mångkulturella arbete föras ut mer i Södertörns- kommunerna. Dans, rörelse och teater blir mer och mer gränsöverskridande. Nycirkusutbildningen i Botkyrka där Cirkus Cirkör och Danshögskolan samarbetar, är stilbildande för en ny generation scenkonstnärer. Det är viktigt att stärka detta och låta resultaten komma omgivningen till godo. Förslaget till ett litteraturhus i Nynäshamn där de stora Södertörnsförfattarnas verk får manifesteras bör stödjas. Södertörn har en rik natur, där nationalparken i Tyresta ligger som ett nav kring vilket arbetet med att utveckla forskningen kring nya vårdmetoder som ”djur i vården” och ”grön hälsa och rehabilitering” skulle kunna utgå. Vid Tyresta skulle också utvecklingen av långsiktigt hållbar turism s.k. ekoturism kunna ske i samarbete med den mångfald av aktörer som verkar i Stockholms skärgård och forskningen vid Södertörns Högskola. En satsad krona på kultur ger 5 kronor tillbaka i s.k. ”spin-off” effekter. En satsning på kulturen lockar också företagande att etablera sig. Utvecklingsprogrammet för Södertörn sätter på ett förtjänstfullt sätt mångfaldsfrågorna i fokus. Vi har ett stort antal människor från hela världen i Stockholm, och särskilt på Södertörn. Det är bra, kloka människor – varav många idag inte har eller ens ges möjlighet att bidra med sina förmågor till samhället. Södertörnsprogrammet lyfter fram de möjligheter som måste tas till vara för att utveckla näringslivet, kommunerna i allmänhet och den enskilda människan i synnerhet. Något som ofta ses som, eller beskrivs som ett problem blir istället en utvecklingskraft. Landstinget ska aktivt driva dessa frågor.

64

Ostlänken, dubbelspår för höghastighetståg mellan Södertälje Syd – Linköping, ger en snabb förbindelse till Skavsta. Göteborg och Malmö och kontinenten kommer närmare. För Södertörns utvecklingsprogram är ett dubbelspår hela vägen söder om Mälaren en given prioritering. En tidig utbyggnad av Tvärbanan till Kista ger Södertörn en ytterligare SL-förbindelse till en viktig målpunkt i norra länshalvan. För nybildade Stockholm-Uppsala BioRegion torde förstärkningar i bangårdar och spår från Märsta till Uppsala vara av stor betydelse. Utvecklingen av Norra stationsområdet Landstinget bidrar till utvecklingen i Norra stationsområdet, bland annat genom den fortsatta planeringen av ett nytt universitetssjukhus på Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna. Det nya sjukhuset ska vara spjutspets inom Hälsofrämjande sjukhus och miljöteknik. På så sätt verkar landstinget för att tillsammans med berörda högskolor och andra aktörer stärka Stockholmsregionen inom life science, folkhälsa och miljöteknik. För att främja denna utveckling ska landstinget verka för att det upprättas en spårtvärförbindelse mellan KI/KS, KTH och Universitetet. Den nya tekniken med spårbilar kan på ett tydligt sätt markera Norra Stationsområdets framtidsvision och karaktär som innovationsmiljö. Att stärka de gröna kilarna – bra för människor och djur Det är avgörande för dagens innevånare och för kommande generationer att Stockholmsområdets unika gröna kilar som leder in till innerstaden och Nationalstadsparken bevaras intakta för friluftsliv och till skydd för naturens artrikedom. De gröna kilarna och det blå vattnet i vårt län är liksom allemansrätten och strandskyddet ett omistligt arv som ger regionen dess karaktär. Kilarna har en stor social funktion som kommer att öka i betydelse med fler innevånare i länet. Detta är viktigt att ta tillvara genom ett programarbete för varje kil. Det finns möjligheter att stärka svaga delar i samband med de olika bebyggelseprojekten som genomförs nu – om viljan finns, så finns medlen. Arlanda Arlanda flygplats klarar inte miljömålen och utsläppen är en starkt bidragande orsak till att inte heller regionen når sina mål. Antalet landningar och starter totalt kan inte fortsätta att öka utan antalet flygresor i Stockholmsregionen måste successivt minska. Inrikesflyget kan nästan helt överföras till snabba tåglinjer. För att det ska vara möjligt att uppnå miljömålen måste flyget beskattas så att det bär sina miljökostnader och järnvägstrafikens beskattning minska. Den omfattande biltrafiken till Arlanda kan snabbt minskas genom införande av högre parkeringsavgifter och nya trängselavgifter, som kan användas till utbyggnad av kollektivtrafiken i området. Ett spårbilssystem mellan Sigtuna, Märsta och Arlanda kan vara en del av lösningen då den kraftigt förbättrar möjligheten till kollektivtrafikering dygnet runt, speciellt för arbetspendlingen.

65

Skärgården viktig för länets utveckling Skärgården har ett rikt näringsliv baserat på en mängd småföretag för vilka den största skillnaden mot företagande på fastlandet är problem med transporter, både när det gäller tidsåtgång och kostnader. Här har fraktstödet en avgörande betydelse. Under 2009 måste ett långsiktigt hållbart fraktstödssystem för företag med säte på ö tas. Det finns en stor potential att utöka turistnäringen i skärgården. Turismen ska växa enligt hållbara principer och ha tydliga inslag av ekoturism. I skärgården finns även ett rikt kultur- och föreningsliv. Detta byggs även upp av dem som är säsongsboende i skärgården. Fler och fler väljer också att vid sin pensionering flytta permanent till skärgården. Dessa personer bildar tillsammans med de fastboende grunden för skärgårdens överlevnad och underlag till service. Det är viktigt att det vid sidan av SL-trafiken ut till skärgården finns en väl utbyggd båttrafik. Med detta undviks resande med egen bil eller den egna småbåten. Landstinget finansierar Skärgårdsstiftelsens viktiga verksamhet att bevara kulturlandskapet och kunskapen om livet i skärgården och göra den tillgänglig för en bred allmänhet. Landstinget bör utöka andelen områden som administreras av skärgårdsstiftelsen bl.a. bör en del av den mark och de vattenområden som nu försvaret överger kunna förvärvas av Skärgårdsstiftelsen.

• Förbifart Stockholm och Österleden avvisas • All regionplanering ska utgå från att Stockholms läns landsting ska vara

fossilbränslefritt senast 2015 och att länet som helhet ska bli helt fossilbränslefritt till 2030

• Stärkt skydd av de ”gröna kilarna” genom ett programarbete för varje kil • Det är av stor betydelse för hela regionen att landstinget fortsätter stödja

utvecklingsprojekt på Södertörn • Viktigt att stödja utvecklingen av ekoturism i regionen • Jämställdhetsfrågorna måste kraftigt förstärkas i den slutliga RUFSEN jämfört

med samrådsförslaget

Bilagor Bilaga 1, Avgiftslista 2009 Bilaga 2, Tabellverket Bilaga 3, Tabellverket

Bilaga 1 Taxor och avgifter 2009 Hälso- och sjukvård Underlag från HSNförvaltningen 1 oktober. Justering av taxor är fetmarkerade. Öppenvård Barn och ungdom under 18 år Avgift Besök inom primärvård och öppen specialistvård 0 kr

Telefonrecept 0 krBesök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska 0 krBesök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006).

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år – Läkarvårdsbesök Avgift Besök hos husläkare/distriktsläkare 140 kr

Besök hos geriatriker 140 krBesök hos specialistläkare 260 krBesök på jourmottagning/närakut/lättakut 140 krBesök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut 260 krBesök i dagvård (avgift per dag) 140 krFörsta besök hos geriatriker med remiss från husläkare 0 krFörsta besök hos specialistläkare med remiss från husläkare (gäller endast planerade besök).

120 kr

Första besök hos specialist med remiss från specialist i allmänmedicin 120 krBesök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling Avgift Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar). Gäller även första besöket.

70 kr

Första besök i sjukvårdande behandling hos: • arbetsterapeut • kurator • dietist • logoped • psykolog • sjukgymnast • kiropraktor • naprapat

140 kr

Efterföljande besök hos ovanstående. 70 krBesök i dagvård (läkare medverkar ej). 140 krBesök på syncentral (gäller från första besöket). 70 krBesök hos distriktssköterska. 70 krBesök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska.

0 kr

Kommentar: Från och med den 1/7 2009 är avgiften för första besöket för sjukvårdande behandling hos kiropraktor/naprapat 140 kr. För efterföljande besök är avgiften 70 kr. Övriga avgifter Avgift Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. 200 krBesök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept.

0 kr

Hembesök av läkare, extra avgift. 60 krBesök på BVC/MVC. 0 krRådgivning om preventivmedel och abortfrågor. 0 krBesök vid mottagning för tortyrskadade. 0 krTelefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept.

80 kr

Besök i dagvård. 140 krMammografiscreening. 140 krGynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). 0 krPåminnelseavgift. 50 krExpeditionsavgift. 15 krEgenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Habiliteringsresa

140 kr 50 kr140 kr 50 kr 50 kr

0 krBesök hos legitimerad kiropraktor 140 kr Kommentar: Habiliteringsresor föreslås från och med den 1/1 2009 ej medföra någon egenavgift för de personer som får behandlingar inom Handikapp & Habilitering. Avgift för besök hos legitimerad kiropraktor enligt avtal, minskas från 260 kr till 140 kr per besök från och med den 1/1 2009. Besök hos kiropraktor ingår i högkostnadsskyddet. Sluten vård Avgift Barn och ungdom under 18 år. 0 krPersoner över 18 år (inkl. personer över 70 år). 80 krPersoner under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle.

40 kr

1

Högkostnadsskydd Avgift Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 krHögkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. CPAP andningsmask inkluderas.

2 000 kr

Högkostnadsskydd för hälso- och sjukvård. 900 kr

Avgift för uteblivet besök Avgift Läkarbesök, primärvård. 140 krLäkarbesök, specialist. 260 krSjukvårdande behandling (inkl syncentral). 70 krFörsta besök hos paramedicinare. 140 krHörselklinik och hjälpmedelscentral. 70 krBesök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 200 kr Kommentar: Besök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. höjs med 100 kr till 200 kr från och med den 1/1 2009. Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedelsrådgivning) uttas inte. OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårds-ersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns. Avgiftsnivåer för intyg Nivå Avgift utan moms kr Avgift med moms krKorta intyg 250 313Normala intyg 500 625

Långa intyg 750 938Timtaxa 1000 1250

Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut. Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr. Besökavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer.

2

Kollektivtrafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga

30-dagarskort (fr.o.m. 1 jan. 2009). 640 kr 380 krEnkelbiljetten (fr.o.m. 1 jan. 2009). 35 kr 20 kr

Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort. 700 kr 420 krÖ-kort (avgift per kort och år). 360 kr --Kontantbiljett i hamntrafik 30 kr 20 kr

Färdtjänst Helt pris Övriga

Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa (en resa = 30 km). 70 kr --Minimiavgift ”bil på gatan”. 50 kr --Högkostnadsskydd 640 kr 380 kr Kommentar: SL: Avgiften för 30-dagarskortet sänks med 50 kr från 690 kr till 640 kr och med 40 kr från 420 till 380 kr för övriga. Inom färdtjänsten sänks högkostnadsskyddet med motsvarande summor. WÅAB: 30-dagarskortet sänks med 90 kr fr 790 till 700 kr och med 50 kr fr 470 till 420 kr för övriga.

3

TABELLVERKET

MILJÖPARTIET

Bilaga 2

HSN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 949 903 1 023 13,3% 7,8%SLL-interna intäkter 37 172 39 535 41 423 4,8% 11,4%- varav landstingsbidrag 36 776,7 39 208,5 41 113,0 4,9% 11,8%Summa intäkter 38 121 40 438 42 446 5,0% 11,3%

Köpt vård -32 757 -34 753 -36 240 4,3% 10,6%Läkemedelsförmånen -4 265 -4 519 -4 844 7,2% 13,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 011 -1 166 -1 362 16,8% 34,6%Summa kostnader -38 034 -40 438 -42 446 5,0% 11,6%

Resultat 88 0 0

TioHNämnden

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Kommunbidrag, Norrtälje Kommun 682 718 746 3,9% 9,4%Landstingsbidrag, SLL 881,5 935,0 981,0 4,9% 11,3%Övriga intäkter 187 185 193 4,3% 3,2%Summa intäkter 1 751 1 838 1 920 4,5% 9,7%

Köpt vård och omsorg -1 500 -1 566 -1 644 5,0% 9,6%Läkemedel -119 -125 -130 4,0% 9,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -137 -147 -146 -0,7% 6,6%Summa kostnader -1 756 -1 838 -1 920 4,5% 9,3%

Resultat -6 0 0

SLSO

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 570 521 562 8,0% -1,3%SLL-interna intäkter 8 769 8 522 7 666 -10,1% -12,6%Summa intäkter 9 338 9 043 8 228 -9,0% -11,9%

Personalkostnader -6 294 -6 378 -5 778 -9,4% -8,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -2 994 -2 630 -2 415 -8,2% -19,3%Summa kostnader -9 288 -9 008 -8 193 -9,0% -11,8%

Resultat 50 35 35

Årsarbetare 12 301 11 990 10 550 -12,0% -14,2%

Karolinska

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 1 379 1 480 1 650 11,5% 19,7%SLL-interna intäkter 10 064 10 730 11 451 6,7% 13,8%Summa intäkter 11 443 12 210 13 101 7,3% 14,5%

Personalkostnader -7 310 -7 570 -8 037 6,2% 9,9%Övriga kostnader inkl. finansnetto -4 491 -4 640 -5 064 9,1% 12,8%Summa kostnader -11 801 -12 210 -13 101 7,3% 11,0%

Resultat -358 0 0

Årsarbetare 14 897 15 015 15 285 1,8% 2,6%

SöS

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 174 175 201 14,9% 15,7%SLL-interna intäkter 2 687 2 873 3 107 8,2% 15,6%Summa intäkter 2 860 3 048 3 308 8,5% 15,7%

Personalkostnader -1 873 -1 975 -2 125 7,6% 13,5%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 014 -1 073 -1 183 10,3% 16,6%Summa kostnader -2 887 -3 048 -3 308 8,5% 14,6%

Resultat -27 0 0

Årsarbetare 3 898 3 990 4 000 0,3% 2,6%

DS

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 136 146 139 -4,8% 2,2%SLL-interna intäkter 2 147 2 289 2 534 10,7% 18,0%Summa intäkter 2 283 2 435 2 673 9,8% 17,1%

Personalkostnader -1 497 -1 529 -1 676 9,6% 12,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -851 -906 -997 10,0% 17,2%Summa kostnader -2 348 -2 435 -2 673 9,8% 13,8%

Resultat -65 0 0

Årsarbetare 3 168 3 180 3 230 1,6% 2,0%

SNS

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 63 77 61 -21,0% -3,7%SLL-interna intäkter 1 011 1 002 1 053 5,1% 4,1%Summa intäkter 1 075 1 079 1 114 3,2% 3,7%

Personalkostnader -773 -799 -805 0,7% 4,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -327 -280 -309 10,3% -5,6%Summa kostnader -1 100 -1 079 -1 114 3,2% 1,3%

Resultat -25 0 0

Årsarbetare 1 592 1 590 1 540 -3,1% -3,3%

TioHundra AB

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Summa intäkter 1 253 1 300 1 405 8,1% 12,1%

Personalkostnader -997 -1 041 -1 117 7,3% 12,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -271 -259 -288 11,2% 6,3%Summa kostnader -1 268 -1 300 -1 405 8,1% 10,8%

Resultat -15 0 0

Årsarbetare 2 361 2 360 2 360 0,0% 0,0%

S:t Erik

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 42 41 45 9,4% 8,7%SLL-interna intäkter 305 350 353 0,8% 15,7%Summa intäkter 347 392 398 1,7% 14,9%

Personalkostnader -202 -202 -210 3,8% 3,7%Övriga kostnader inkl. finansnetto -141 -190 -189 -0,6% 34,1%Summa kostnader -343 -392 -398 1,7% 16,2%

Resultat 4 0 0

Årsarbetare 327 333 337 1,2% 3,1%

Folktandvården

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 718 751 752 0,1% 4,8%SLL-interna intäkter 522 531 549 3,4% 5,2%Summa intäkter 1 239 1 282 1 301 1,5% 5,0%

Personalkostnader -809 -871 -881 1,2% 8,9%Övriga kostnader inkl. finansnetto -392 -397 -419 5,5% 6,8%Summa kostnader -1 201 -1 267 -1 300 2,5% 8,2%

Resultat 38 15 1,7

Årsarbetare 1 831 1 850 1 840 -0,5% 0,5%

AISAB

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 0,7 0,3 0,2 -31,1% -66,0%SLL-interna intäkter 117,1 120,9 131,7 9,0% 12,5%Summa intäkter 117,7 121,2 132,0 8,9% 12,1%

Personalkostnader -90,9 -94,1 -103,6 10,0% 14,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -25,5 -27,0 -28,4 4,9% 11,2%Summa kostnader -116,4 -121,2 -132,0 8,9% 13,4%

Resultat 1,3 0,0 0,0

Årsarbetare 190 200 210 5,0% 10,5%

Sthlm Care

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Summa intäkter 88,8 95,0 86,3 -9,2% -2,9%

Personalkostnader -9,3 -9,1 -9,8 8,2% 5,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto -77,1 -81,9 -72,5 -11,6% -6,0%Summa kostnader -86,4 -91,0 -82,3 -9,6% -4,8%

Resultat 2,4 4,0 4,0

Årsarbetare 10 11 11 0,0% 10,0%

RtN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 84 80 84 5,0% -0,8%- varav landstingsbidrag 74,0 76,7 82,7 7,8% 11,8%

Kostnader -84 -80 -84 5,0% -0,6%Resultat 0 0 0

Årsarbetare 48 50 45 -10,0% -6,3%

SL

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 5 346,0 5 685,0 6 444,5 13,4% 20,5%Biljettintäkter 4 476 4 800 4 982 3,8% 11,3%Övriga intäkter 2 212 2 333 2 464 5,6% 11,4%Summa intäkter 12 034 12 818 13 891 8,4% 15,4%

Kostnader köpt trafik -7 534 -8 078 -8 850 9,6% 17,5%Övriga kostnader -2 459 -2 647 -2 732 3,2% 11,1%Summa kostnader -9 993 -10 725 -11 582 8,0% 15,9%

Summa kapitalkostnader -1 719 -2 093 -2 309 10,3% 34,3%

Resultat 322 0 0

Årsarbetare 806 880 906 3,0% 12,4%

WÅAB

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Tillskott från SLL 184,4 197,5 244,1 23,6% 32,4%Övriga intäkter 105 107 101 -5,0% -3,5%Summa intäkter 289 304 345 13,6% 19,4%

Summa kostnader -244 -262 -302 15,3% 24,0%

Summa kapitalkostnader -37 -43 -44 2,1% 17,6%

Resultat 9 0 0

Årsarbetare 23 28 28 0,0% 21,7%

FtjN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 152 164 163 -0,4% 7,6%SLL-interna intäkter 980 1015 1068 5,3% 8,9%

- varav landstingsbidrag 966 1 001 1 056,5 5,6% 9,4%Summa intäkter 1 132 1 178 1 231 4,5% 8,7%

Personalkostnader -54 -56 -61 8,4% 13,3%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 047 -1 122 -1 170 4,3% 11,8%Summa kostnader -1 101 -1 178 -1 231 4,5% 11,9%

Resultat 31 0 0

Årsarbetare 109 118 118 0,0% 8,3%

LFS

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 475 380 416 9,3% -12,4%SLL-interna intäkter 1 970 1 970 2 053 4,2% 4,2%Summa intäkter 2 445 2 351 2 469 5,0% 1,0%

Summa kostnader -1 120 -1 143 -1 196 4,6% 6,7%

Avskrivningar -570 -581 -628 8,1% 10,1%Finansnetto -244 -285 -333 16,9% 36,7%Summa kapitalkostnader -814 -866 -961 11,0% 18,1%

Resultat 511 342 313

Locum

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 206 204 226 10,4% 9,3%Kostnader -200 -200 -221 10,5% 10,4%Resultat 6 4 4

Årsarbetare 204 203 208 2,5% 2,0%

NKS

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 0,0SLL-interna intäkter 26,3Summa intäkter 0,0 0,0 26,3

Summa kostnader -26,3

Avskrivningar 0,0Finansnetto 0,0Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0

Resultat 0,0 0,0 0,0

LSF

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 3 165 3 140 3 285 4,6% 3,8%- varav landstingsbidrag 2 460 2 582 2 669,1 3,4% 8,5%

Kostnader -3 104 -3 140 -3 305 5,3% 6,5%Resultat 61 0 -20

Årsarbetare 968 950 930 -2,1% -3,9%

KUN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 357,4 366,5 428,0 16,8% 19,8%- varav landstingsbidrag 342,7 355,0 415,8 17,1% 21,3%

Kostnader -353,4 -366,5 -428,0 16,8% 21,1%Resultat 4,1 0,0 0,0

Årsarbetare 45 43 45 4,7% 0,0%

PAN

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 15,9 16,4 18,1 10,4% 13,8%- varav landstingsbidrag 14,6 15,1 16,8 11,3% 15,1%

Kostnader -15,9 -16,4 -18,1 10,4% 13,8%Resultat 0,0 0,0 0,0

Årsarbetare 16 16 17 6,3% 6,3%

L-rev

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 32,9 34,6 35,8 3,5% 8,5%- varav landstingsbidrag 32,9 34,5 35,7 3,5% 8,5%

Kostnader -31,2 -34,6 -35,8 3,5% 14,6%Resultat 1,8 0,0 0,0

Årsarbetare 25 25 25 0,0% 0,0%

Medicarrier

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 404 397 454 14,3% 12,4%Kostnader -399 -397 -454 14,3% 13,6%Resultat 4,3 0,0 0,0

Årsarbetare 98 89 92 3,4% -6,1%

Internfinans

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 9,0 9,5 9,1 -3,7% 0,9%Kostnader -3,7 -6,5 -6,1 -5,4% 63,9%Resultat 5,3 3,0 3,0

Årsarbetare 9 9 10 11,1% 11,1%

Koncernfinansiering

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Intäkter 53 469 56 236 59 483 5,8% 11,2%Kostnader -53 098 -56 155 -58 973 5,0% 11,1%Resultat 372 81 510,0

Den samlade Hälso- och sjukvården

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 09/BU08

SLL-externa intäkter 4 694 4 860 4 808 5 150 7,1%SLL-interna intäkter 38 619 40 862 40 575 42 457 4,6%Summa intäkter 43 313 45 722 45 383 47 607 4,9%

Personalkostnader -19 544 -20 255 -20 161 -20 577 2,1%Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) -10 881 -11 693 -11 248 -13 142 16,8%Läkemedel -5 319 -5 746 -5 784 -6 268 8,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto* -7 869 -8 101 -8 137 -7 579 -6,9%Summa kostnader -43 613 -45 795 -45 330 -47 566 4,9%

Resultat -300 -73 53 41

Årsarbetare 39 666 39 590 39 632 38 480 -2,9%

TABELLVERKET

Miljöpartiet

Bilaga 3

Landstingsbidrag/tillskottMkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan

2007 2008 2009 09/08 2010 2011Landstingsstyrelsen * 2 459,9 2 582,3 2 695,4 4,4% 2 774,7 2 900,9Hälso- och sjukvårdsnämnden 36 776,7 39 208,5 41 113,0 4,9% 42 511,2 44 560,5TioHundranämnden 881,5 935,0 981,0 4,9% 1 010,5 1 057,5Kulturnämnden 342,7 355,0 415,8 17,1% 426,9 444,5Färdtjänstnämnden 965,7 1 000,5 1 056,5 5,6% 1 087,7 1 137,3Regionplane- och trafiknämnden 74,0 76,7 82,7 7,8% 85,0 88,7Patientnämnden 14,6 15,1 16,8 11,3% 17,2 18,0Landstingsrevisorerna 32,9 34,5 35,7 3,5% 37,0 38,0Summa landstingsbidrag 41 548,0 44 207,5 46 396,9 5,0% 47 950,2 50 245,4

AB Storstockholms Lokaltrafik 5 346,0 5 685,0 6 444,5 13,4% 6 423,9 6 609,0Waxholms Ångfartygs AB 184,4 197,5 244,1 23,6% 250,3 260,1Summa tillskott 5 530,4 5 882,5 6 688,6 13,7% 6 674,2 6 869,1

Summa bidrag/tillskott 47 078,4 50 090,0 53 085,5 6,0% 54 624,4 57 114,5

* Landstingsstyrelsen - varav LSF 2 459,9 2 582,3 2 669,1 3,4% 2 748,4 2 874,6* Landstingsstyrelsen - varav NKS 0,0 0,0 26,3 26,3 26,3

Bilaga 3

RR (liten)Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring

2007 2008 2008 2009 B09/B08Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 342 9,8%Skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 54 012 5,3%Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 68 354 6,2%

Personalkostnader -21 474 -22 762 -22 625 -23 131 2,2%Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -10 848 -11 691 -11 231 -13 179 17,4%Köpt trafik -8 430 -9 072 -9 039 -9 883 9,3%Övriga kostnader -16 021 -16 843 -17 048 -16 921 -0,7%Summa verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -63 114 5,3%

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 241

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8%

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 382

Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 556

Resultat 1 008 500 460 826

Årsarbetare 42 018 41 959 42 043 40 917 -2,7%

Bilaga 3

RR (stor)Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan

2007 2008 2008 2009 B09/B08 2010 2011S:a verksamhetsintäk ter 12 497 13 376 13 066 14 342 9,8% 15 254 15 682

Skatteintäkter 45 459 47 966 47 895 50 733 5,9% 52 829 55 607Generellt statsbidrag 4 649 4 595 4 631 4 594 -0,8% 4 685 4 483Utjämningssystemet -1 396 -1 186 -1 248 -1 314 5,3% -1 365 -1 526Prognososäkerhet 0 0 0 0 0 0Summa skatteintäk ter 48 712 51 376 51 278 54 012 5,3% 56 149 58 563

Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 68 354 6,2% 71 404 74 246

S:a verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -63 114 5,3% -65 898 -68 298

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 5 241 19,1% 5 505 5 947

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 2 382 2 386 2 680

Finansiella intäkter 103 101 43 48 12,1% 251 259Finansiella kostnader -1 018 -1 325 -1 308 -1 605 22,6% -1 779 -1 906Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 556 23,0% -1 528 -1 647

Resultat 1 008 500 460 826 858 1 033

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 342 9,8% 15 254 15 682Verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -63 114 5,3% -65 898 -68 298Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267Verksamhetens nettokostnader -46 789 -49 652 -49 553 -51 630 4,2% -53 763 -55 883

Bilaga 3

FIA

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 826 858 1 033Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -40 -50 -30Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 644 3 928 4 270

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar, äskade -5 069 -8 099 -9 798 -11 412 -11 348Just. beräknad investeringsvolym 1 436 2 000 2 000Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 668 -5 434 -5 028

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 732 -4 523 -4 101

Bilaga 3

BR

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 49 920 56 213 62 294Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 56 910 63 203 69 284

Ingående eget kapital -632 376 876 1 702 2 560Årets resultat 1 008 500 826 858 1 033Summa eget kapital 376 876 1 702 2 560 3 593

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 24 915 29 059 32 791Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 40 113 44 637 48 758

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 56 910 63 203 69 284

Bilaga 3

ResultatkravMkr

Budget Budget Plan PlanVård 2008 2009 2010 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 35 35 35 35Karolinska Universitetssjukhuset 0 0 0 0Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje 0 0 0 0TioHundra AB 0 0 0 0Södersjukhuset AB 0 0 0 0Danderyds Sjukhus AB 0 0 0 0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 0 0 0 0

Folktandvården Stockholms Län AB 15 1,7 1,7 1,7Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0 0 0 0Stockholm Care AB 4 4 4 4Vården totalt 54,0 40,7 40,7 40,7

TrafikAB Storstockholms Lokaltrafik 0 0 0 0Waxholms Ångfartygs AB 0 0 0 0Färdtjänstnämnden 0 0 0 0Regionplane- och trafiknämnden 0 0 0 0Trafiken totalt 0 0 0 0

ÖvrigaLocum AB 4 4 4 4Landstingsfastigheter Stockholm 342 313 256 256Kulturnämnden 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0Patientnämnden 0 0 0 0Medicarrier AB 0 0 0 0Landstingshuset Stockholm AB -24 -24 -24 -24Skadekontot 0 0 0 0AB SLL Internfinans 3 3 3 3Koncernfinansiering 81 510 599 774Landstingsstyrelsen 0 -20 -20 -20Övriga totalt 406,0 785,4 817,4 992,5Totalt 460,0 826,1 858,1 1 033,2

Bilaga 3

Investeringsplan Bilaga 3Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013TrafikenSL budgeterade o beslutade i styrelse2 3 110 5 192 4 233 4 761 5 030 4 257 3 631SL för ytterligare beredning 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224WÅAB 15 66 116 67 26 30 21Trafiken totalt 3 125 5 258 5 785 7 126 7 494 7 311 5 876

Byggnader totalt 3 798 1 159 1 880 2 128 2 294 1 858 1 616

Maskiner, inventarier och ITVård

0 3 0 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 55 71 72 83 59 61 62Karolinska Universitetssjukhuset 304 336 343 350 357 364 371Sjukvården Salem Nykvarn Södert. 25 28 28 28 28 28 28Södersjukhuset AB 113 110 166 241 251 251 251Danderyds Sjukhus AB 62 81 87 68 70 71 71S:t Eriks Ögonsjukhus AB 10 9 9 9 9 9 9Folktandvården Stockholms Län AB 53 57 48 48 48 52 48Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 4 6 7 7 7 7 7Stockholm Care AB 0 0 0 0 0 0 0Vården totalt 626 701 760 834 829 843 847

ÖvrigaFärdtjänstnämnden 7 3 1 2 1 2 2Regionplane- och trafiknämnden 1 0 1 1 1 1 1Locum AB 2 1 2 2 2 2 2Kulturnämnden 1 0 0 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0 0 0 0Patientnämnden 1 0 0 0 0 0 0Medicarrier AB 2 3 3 3 3 3 3AB SLL:s Internfinans AB 0 0 0 0 0 0 0Landstingsstyrelsen 9 40 40 40 40 40 40Övriga totalt 23 48 46 48 48 48 48Maskiner och inventarier totalt 649 749 806 882 876 890 895

Ombyggn ext lokaler m m 35 30 30 30 30varav SLSO 15 15 15 15 15varav Folktandvården 20 15 15 15 15

Ny Karolinska Solna (NKS) 82 700 1 053 1 000 400 400 400Citybana (koncernfinansiering) 1) 415 233 240 247 254 262 630

Just beräknad investeringsvolym 4 -1 436 -2 000 -2 000

TOTALT 5 069 8 099 8 362 9 412 9 348 10 751 9 446

1) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybana enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).

Förtydligande Investeringsplanen 2009-2013

2009 2010 20112 SL

Tre fördjupade förstudier 75 75 0 Spårbil bla Södertälje 50 500 500 Summa

125 Mkr 575 Mkr 500 Mkr3 Byggnader

Nya produktionsanläggningar sol o vindenergi 150 200 20Upprustning och underhåll Berga o Säbyholm 10 10 10Klimatanpassade energisystem Säbyholm 10 10 10Summa 170 Mkr 220 Mkr 40 Mkr

Totalsumma 295 Mkr 795 Mkr 540 Mkr

4 Erfarenhetsmässigt tenderar alltid budgeterade investeringsvolymer att överskrida den volym som i realitet kan genomföras under budgetåret. Detta får effekter på såväl upp-låningsvolym som finansiella kostnader. Hänsyn till denna effekt har tagits i föreliggande budgetdokument.

Bilaga 3

Investeringar 2009

Mkr Utfall Budget Budget Ändring2007 2008 2009 09/08

Trafik inkl. Citybanan 3 540 5 491 4 589 -16%SL för ytterligare beredning 1 436Byggnader inkl. NKS 880 1 859 2 933 58%Just beräknad investeringsvolym -1 436Maskiner, inventarier m m 649 749 841 12%Summa investeringar 5 069 8 099 8 362 3%

Bilaga 3

RR LandstingetMkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan

2007 2008 2009 09/08 2010 2011Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 6 242 14,7% 6 306 6 511Skatteintäkter 48 712 51 278 54 012 5,3% 56 149 58 563Summa intäk ter 54 078 56 722 60 254 6,2% 62 456 65 074

Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -57 643 5,4% -59 886 -62 259

Resultat före avskrivningar 2 377 2 026 2 612 2 570 2 815

Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071

Rörelseresultat 1 373 993 1 552 1 490 1 745

Finansiella intäkter 183 219 263 19,9% 360 361Finansiella kostnader -861 -755 -978 29,6% -980 -1 062Finansnetto -678 -535 -715 33,6% -620 -700

Årets resultat 695 458 837 869 1 044

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 6 242 14,7% 6 306 6 511Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -57 643 5,4% -59 886 -62 259Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071Verksamhetens nettokostnader -47 339 -50 285 -52 460 4,3% -54 660 -56 819

Bilaga 3

Långsiktiga finansiella mål

Att resultatet är i balans med hänsyntagen till ej resultatförda kostnaderoch att realkapitalet bibehållsReinvesteringar självfinansieras till100 procent

SkuldsättningAtt lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Ja Ja

In- och Att betalningsberedskapen motsvararutbetalnings- minst 21 dagars genomsnittligaströmmar driftskostnader

Dimension Mål Uppfyllt 2009?

Uppfyllt 2010-2011?

Ja

Resultat

Finansiering

Ja

Ja Ja

Ja Ja

Bilaga 3

Årets resultat (mkr)

460

858

1033

155

591

867826

167

2008 budget 2009 budget 2010 plan 2011 plan

Resultat Resultat pro-forma*

Bilaga 3

Ökning av landstingsbidrag

4,4%

4,9%

4,9%

5,6%

6,0%

7,8%

11,3%

13,4%

17,1%

23,6%

3,5%Rev

LS

HSN

TioHN

FtjN

Totalt

RTN

PaN

SL

KuN

WÅAB

Bilaga 3

PM 8 oktober, 2008

Underlag för arbete med budget 2009

Stockholms läns landsting

PM

2008-10-08

2 (79)

Innehållsförteckning1 INTRODUKTION OCH SAMMANFATTNING........................................... 42 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................. 6

2.1 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING............................................................ 6

2.2 SKATTEINTÄKTSPROGNOS 2009-2011 .......................................................... 7

3 MÅL FÖR 2009................................................................................................ 133.1 REGIONAL UTVECKLING/FOUU .................................................................. 13

3.2 MEDBORGARNA.......................................................................................... 14

3.2.1 Patienterna ......................................................................................... 15 3.2.2 Resenärerna........................................................................................ 16

3.3 MILJÖN ....................................................................................................... 16

3.4 MEDARBETARNA ........................................................................................ 17

4 KONSOLIDERADE BUDGETUNDERLAG ............................................... 204.1 RESULTATBUDGET...................................................................................... 20

4.2 BALANSBUDGET ......................................................................................... 23

4.3 FINANSIERINGSBUDGET .............................................................................. 23

4.4 INVESTERINGSBUDGET................................................................................ 24

4.5 LANDSTINGSBIDRAG................................................................................... 25

4.6 LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL ................................................................ 25

4.7 OSÄKERHET OCH RISKER ............................................................................ 27

4.8 FINANSIERING/KÄNSLIGHETSANALYS ......................................................... 28

4.9 PLANÅREN 2010-2011................................................................................ 30

5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...................................................................... 315.1 DEN SAMLADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN................................................... 31

5.1.1 Resultatbudget ................................................................................... 31 5.1.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ............................................... 32 5.1.3 TioHundranämnden ........................................................................... 36

6 TRAFIKVERKSAMHETEN ......................................................................... 386.1 AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK........................................................ 38

6.2 WAXHOLMS ÅNGFARTYGS AB................................................................... 41

6.3 FÄRDTJÄNSTNÄMNDEN............................................................................... 43

6.4 REGIONPLANE- OCH TRAFIKNÄMNDEN ....................................................... 44

PM

2008-10-08

3 (79)

7 FASTIGHETER............................................................................................... 467.1 LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM..................................................... 46

7.2 LOCUM AB ................................................................................................. 46

8 ÖVRIG VERKSAMHET................................................................................ 488.1 LANDSTINGSSTYRELSEN ............................................................................. 48

8.1.1 Landstingsstyrelsens förvaltning ....................................................... 48 8.1.2 Förvaltningen Nya Karolinska Solna................................................. 49 8.1.3 Koncernfinansiering........................................................................... 50

8.2 MEDICARRIER AB...................................................................................... 50

8.3 KULTURNÄMNDEN...................................................................................... 52

8.4 AB SLL INTERNFINANS.............................................................................. 52

8.5 LANDSTINGSREVISORERNA......................................................................... 53

8.6 PATIENTNÄMNDEN...................................................................................... 53

9 BILAGOR......................................................................................................... 549.1 RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 2007-2011 ..................................... 54

9.2 BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN 2007-2011......................................... 55

9.3 FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN 2007-2011 ............................... 56

9.4 INVESTERINGSPLAN 2007-2013 .................................................................. 57

9.5 LANDSTINGSBIDRAG 2007-2011................................................................. 58

9.6 RESULTATKRAV 2008-2011........................................................................ 59

9.7 RESULTATRÄKNING LANDSTINGET 2007-2011 ........................................... 60

9.8 TAXOR OCH AVGIFTER 2009 ....................................................................... 61

9.9 VÅRDPRODUCENTERNA .............................................................................. 66

9.9.1 Stockholms läns sjukvårdsområde..................................................... 66 9.9.2 Karolinska Universitetssjukhuset ...................................................... 67 9.9.3 Södersjukhuset AB ............................................................................ 69 9.9.4 Danderyds Sjukhus AB...................................................................... 70 9.9.5 Sjukvården Salem Nykvarn och Södertälje ....................................... 72 9.9.6 TioHundra AB ................................................................................... 73 9.9.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB................................................................. 75 9.9.8 Folktandvården Stockholms län AB .................................................. 76 9.9.9 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB ........................................ 77 9.9.10 Stockholm Care AB........................................................................... 78

PM

2008-10-08

4 (79)

1 Introduktion och sammanfattning Denna PM är ett underlag för arbetet med budgeten för 2009. Utgångspunkten är det beslut som landstingsstyrelsen tidigare fattat om budgetdirektiven för 2009.

Nämnder och styrelser har utifrån de fastställda budgetdirektiven arbetat fram lokala budgetunderlag som rapporterats in och konsoliderats. Ny skatteintäktsprognos har inarbetats och i underlaget redovisas möjlig resultat-, balans-, investerings- och finansieringsbudget.

I underlaget redovisas också alternativa intäktsscenarier, det vill säga effekten på landstingets samlade intäkt av andra skattesatser och priser på SL:s 30-dagarskort än de i direktiven angivna. Därutöver redovisas även ett antal risker.

I budgetdirektiven för år 2009 lyfts följande övergripande mål fram:

� Förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården

� Förbättra kollektivtrafikens tillförlitlighet

� Säkerställa en ekonomi i balans

Mål för 2009 är hämtade ur direktiven med en kompletterande skrivning om FoUU i avsnittet om regional utveckling.

Förutsättningarna år 2009, med utgångspunkt från budgetdirektiven, är sammanfatt-ningsvis följande:

� Ekonomin är i balans

� Landstingsskatten sänks med 8 öre

� Beaktat landstingsbidragsförändring till Landstingsrevisorerna i enlighet med LS 0804-0361, 1,2 miljoner kronor

� Medel avsatta för driftsbidrag till Konserthuset, 10 miljoner kronor

� Priset för vuxentandvård höjs med 2,5 procent eller med 17,9 miljoner kro-nor, ej i enlighet med direktiven

� Taxor för besök på närakuten vid Karolinska samt uteblivna besök på rönt-gen, fysiologi- och neurofyslab har justerats till 120 respektive 200 kronor, ej i enlighet med direktiven

� Hänsyn har tagits till kostnadsökning avseende överföring utav huvuddelen av CFF (LS 0605-0971) från landstinget till Karolinska Institutet, 20 miljoner kronor, ej i enlighet med direktiven

� Ökat landstingsbidrag, jämfört med budgetdirektiven, till WÅAB för svallvågsstudier (LS 0801-0035), 0,1 miljoner kronor, ej i enlighet med direktiven

� Landstingsbidrag till NKS, 26,3 miljoner kronor, ej i enlighet med direktiven

PM

2008-10-08

5 (79)

� Kulturnämndens (KUN) och SL:s landstingsbidrag har justerats med anled-ning av att KUN övertar ansvaret avseende Blåsarsymfonikerna från SL,

� Kostnadsreduceringen till följd av den sänkta arbetsgivaravgiften i budgetpropositionen har inarbetats i budgetunderlaget men förutsätter att berörda enheters landstingsbidrag alternativt resultatkrav justeras, 145 miljo-ner kronor

� Prognososäkerhetspost avseende skatteintäkternas utveckling har i planåren exkluderats och avviker därmed mot direktiven

Avvikelser från budgetdirektiven som ej är inarbetade i budgetunderlaget 2009 är sammanfattningsvis följande:

• Patientnämndens behov av ökat landstingsbidrag, 1miljoner kronor

• Regionplane- och trafiknämnden äskar projektmedel (utr. trafikprocesser),2,0 miljoner kronor

• Kulturnämnden hemställer om ökat landstingsbidrag (friskvårdsinsatser),0,5 miljoner kronor

• WÅAB saknar finansiering för ökad trafikdrift samt kapitalkostnader till följd av investeringar och efterfrågar utökat landstingsbidrag samt taxehöjning, 20,5 miljoner kronor

• TioHundranämnden framställer att kostnadsansvaret för somatisk specialist-vård köpt från SLL:s akutsjukhus utanför Norrtälje återförs till Hälso- och sjukvårdsnämnden samt att driftbidraget justeras med anledning av detta med i storleksordning 200 miljoner kronor. Ansvaret och medlen bör överföras till HSN och HSN:s budget behöver därutöver tillföras ytterligare cirka 10 mkr. Flytt av kostnadsansvar för somatisk specialistvård köpt från SLL:s akutsjuk-hus kommer att innebära att avtalen med avseende på samarbetet mellan SLL och Norrtälje kommun måste justeras

• Utökat antal uppdragsutbildningsplatser för främst specialistsjuksköterskor, LSF, 17,5 miljoner kronor

• Informationskampanj om landstingets miljöarbete (LS 0806-0639), 2,1 miljoner kronor

• LSF:s landstingsbidrag justeras i slutlig budget med 1 288,1 miljoner kronor avseende FoUU-medel och att motsvarande belopp fr.o.m. 2009 särskilt utbetalas från Koncernfinansiering

• I slutlig budget hanteras överföring av medel från LSF till HSN som en följd av beslutet att överföra huvuddelen av Centrum för folkhälsa till Karolinska Institutet i enlighet med LS 0605-0971

PM

2008-10-08

6 (79)

2 Bakgrund och förutsättningar I de följande avsnitten ges först en beskrivning av det makroekonomiska läget. Där-efter följer en närmare redogörelse för hur skatteintäkterna bedöms utvecklas de kommande åren. Fokus ligger genomgående på budgetåret 2009 och planåren 2010–2011.

2.1 Samhällsekonomisk utveckling I budgetpropositionen för 2009 tecknar regeringen en dystrare bild av hur konjunktu-ren i Sverige kommer att utvecklas under 2009 jämfört med vad man förutsåg i våras. Konjunkturläget bedöms nu ha försämrats och perioden av avmattning förväntas bli längre.

Enligt regeringens bedömning kommer sysselsättningen och bruttonationalprodukten (BNP) att utvecklas i en mer beskedlig takt framöver jämfört med såväl hur utveck-lingen har sett ut de senaste åren som med vad regeringen förutsåg i våras. BNP (kalenderkorrigerad) förutses växa med 1,2 procent 2008 och 1,4 procent 2009. Sys-selsättningen väntas vända ner 2009 och 2010 för att återigen öka 2011.

Utvalda nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges 2008 års ekonomiska vårproposition inom parentes

2008 2009 2010 2011BNP, kalenderkorrigerad 1,2 (1,8) 1,4 (1,9) 2,8 (2,6) 3,4 (2,3)Arbetslöshet, procent av arbetskraften, 16-64 år 6,0 (5,9) 6,4 (6,1) 6,6 (5,9) 6,0 (5,7)Sysselsatta, 16-64 år 1,2 (0,9) 0,0 (0,2) -0,2 (0,2) 0,9 (0,2)Sysselsättningsgrad 20–64 år1) 76,0 75,7 75,4 76,0Lönesumma 6,4 3,9 3,6 5,0Arbetade timmar 2,2 (1,1) -0,8 (-0,5) 0,4 (0,2) 1,2 (0,4)Löner, enl. konjunkturlönestatistiken 4,3 (4,3) 4,1 (4,1) 3,5 (4,0) 3,8 (3,9)Produktivitet -0,7 (0,5) 2,1 (2,6) 2,7 (2,0) 2,3 (1,9)Hushållens konsumtion 1,8 2,3 3,2 3,2KPI, årsgenomsnitt 3,8 (3,2) 2,4 (2,8) 1,3 (2,5) 2,7 (2,4)

1) Andel av befolkningen i denna åldersgrupp, exkl. sysselsatta i konjunkturberoende och arbetsmarknadspolitiska program

Källa: Budgetpropositionen, prop. 2008/09:01 – Förslag till statsbudget, finansplan m.m.

Den svagare internationella konjunkturen som följt i spåren av den senaste tidens turbulenta utveckling på de finansiella marknaderna har fått globala spridningsef-fekter. Bland annat har prognosen för svensk exporttillväxt skrivits ner.

En svagare tillväxt har resulterat i att efterfrågan på arbetskraft minskat under året. Den lägre efterfrågan på arbetskraft har lett till en svagare sysselsättningsutveckling och förväntningar om att antalet arbetade timmar blir färre nästa år jämfört med i år. Utvecklingen av antalet sysselsatta förväntas bli negativ under 2009 efter flera år av uppgång.

Hushållens konsumtion har, framför allt i år, minskat till följd av bland annat sti-gande inflation, fallande börs och en osäker bostadsmarknad. Perioden 2009 till 2011 förutser regeringen att hushållens konsumtion återigen kommer att öka. Denna

PM

2008-10-08

7 (79)

utveckling möjliggörs enligt regeringen av bland annat högre löneökningar 2008 och 2009.

2.2 Skatteintäktsprognos 2009-2011 I detta avsnitt presenteras utsikterna för SLL:s samlade skatteintäkter1 de kommande åren. Prognosen bygger på underlag framtaget av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Statistiska centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Finansdepartementet.

Samlade skatteintäkter De samlade skatteintäkterna 2009 bedöms uppgå till 52 947 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 571 miljoner kronor eller 3,1 procent jämfört med prognos 2008. Jämfört med budget 2008 är ökningen 1 669 miljoner kronor eller 3,3 procent. De följande åren beräknas skatteintäkterna öka i en högre takt, 3,7 procent 2010 och4,3 procent 2011.

Beräkningarna i tabellen nedan baseras på skattesatsen 12,02 procent 2009, vilket innebär en sänkning med 0,08 procentenheter eller motsvarande 8 öre per skatte-krona jämfört med 2008 års skatteuttagsnivå. Beräkningarna avseende planåren utgår från ytterligare en sänkning med motsvarande 0,12 procentenheter eller 12 öre per skattekrona till 11,90 procent 2010 och 2011

Samlade skatteintäkter 2007-2011, utfall, budget och prognos

Mkr Bokslut 2007

Budget 2008

Prognos 2008

Budget 2009

Plan 2010

Plan 2011

Skatteintäkter 45 459 47 895 47 966 49 893 51 876 54 603Generella statsbidrag 4 649 4 631 4 595 4 602 4 697 4 483Bidrag/avgifter (netto) till utjämningssystemet -1 396 -1 248 -1 186 -1 548 -1 687 -1 854PrognososäkerhetSamlade skatteintäkter, mkr 48 712 51 278 51 376 52 947 54 885 57 232Samlade skatteintäkter, procent* 6,0 5,3 5,5 3,1 3,7 4,3* Förändring från föregående årPrognos 5, september 2008

Notera att det i beräkningen ovan inte har inarbetats någon prognososäkerhetspost för skatteintäkternas utveckling.

Vid beräkning av de preliminära skatteintäkterna 2009 har regeringens uppräknings-faktorer för 2008 och 2009 som presenterades i Budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) använts2. Däremot har effekterna av regeringens förslag till prestations-bunden vårdgaranti samt utveckling av den psykiatriska vården inte beaktats i denna prognos. Detta då utformningen och fördelningen av dessa bidrag mellan stat, lands-ting och kommuner inte har fastställts.

1 Det vill säga skatt på inkomster från arbete, generella bidrag staten samt avgifter och bidrag till det kommunalekonomiska utjämningssystemet. 2 Beräkningsgrunder: 2009 har uppräkningsfaktorer från regeringens budgetproposition används för de preliminära skatteintäkterna medan SKL:s uppräkningsfaktorer använts för de övriga posterna i skatteintäkten. För åren 2010-2011 har enbart SKL:s uppräkningsfaktorer använts.

PM

2008-10-08

8 (79)

Nedan följer en närmare beskrivning av de poster i prognosen som tillsammans utgör landstingets samlade skatteintäkter, det vill säga skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Skatteintäkter Storleken på SLL:s skatteintäkter bestäms av faktorer som både är påverkbara och opåverkbara utifrån ett landstingsperspektiv. Det absoluta flertalet faktorer kan i det korta perspektivet tillskrivas den senare kategorin, och följaktligen ett fåtal den tidi-gare.

Bland de faktorer som landstinget råder över och är av betydelse är skatteuttaget den främsta. Beslut om nästkommande års skattesats fattas av landstingsfullmäktiges ledamöter i november. Till de faktorer som räknas till kategorin opåverkbara räknas skatteunderlags- och befolkningsutveckling för att nämna två.

Beräkningarna i föreliggande skatteintäktsprognos, med undantag för de preliminära skatteintäkterna 2009, grundar sig på SKL:s prognos för skatteunderlagets utveckling från augusti 2008. I tabellen nedan presenteras olika prognoser för skatteunderlagets utveckling i riket åren 2007 till 2011.

2007 2008 2009 2010 2011 2007 – 2011

Budgetprop. september 2008 5,6 6,0 4,0 3,7 4,6 26,3ESV, september 2008 4,9 6,2 3,9 4,2 4,8 26,4SKL, augusti 2008 5,6 5,4 4,0 4,6 4,7 26,8Vårprop. april 2007 5,3 5,8 4,2 4,5 4,7 27,0

Procentuell förändring från föregående år samt ackumulerade värden

Skatteverket presenterade under september månad det andra preliminära taxeringsut-fallet för 2007 enligt 2008 års taxering. Detta indikerar att den kommunalt beskatt-ningsbara förvärvsinkomsten 2007 ökade med 5,5 procent jämfört med 2006. Ökningstakten överensstämmer med de antaganden om skatteunderlagets utveckling som SLL baserar sin prognos på. Utfallet baseras på en granskning av 98,9 procent av de deklarationer som inkommit till Skatteverket.

SKL gör bedömningen att skatteunderlaget i riket i fjol ökade med 5,6 procent och i år väntas öka med 5,4 procent jämfört med föregående år. Budgetåret 2009 väntas skatteunderlaget utvecklas i en lägre takt, 4,0 procent jämfört med 2008, för att där-efter vända uppåt de efterföljande åren.

Skatteunderlagets utveckling i Stockholms län både bidrar till och förutses följa samma utvecklingsmönster som riket i helhet under perioden enligt SKL:s bedöm-ning, men på en något högre nivå. Skillnaden dem två emellan är att länet bedöms ligga mellan 0,6 till 0,9 procentenheter över riket åren 2007 till 2009, vilket inte har någon större ekonomisk påverkan på SLL:s skatteintäkt.

Skillnaden mellan SKL:s prognos från augusti och regeringens prognos (prop. 2008/09:1) från september för skatteunderlaget utveckling uppgår till en halv pro-centenhet perioden 2007–2011. Det är förhållandevis stora skillnader mellan bedöm-ningen av skatteunderlagets utveckling 2008 och 2010.

PM

2008-10-08

9 (79)

Till del förklaras skillnaderna av att SKL inte har haft möjlighet att beakta regering-ens förslag i Budgetpropositionen för 2009. Till del beror dessa skillnader på att regeringen förutser en större ökning av skatteunderlaget innevarande år jämfört med vad SKL gör. Detta förklaras i sin tur framför allt av skilda antaganden gällande löneökningar och antal arbetade timmar. Därtill förutser regeringen även jämförelse-vis större inkomster från sjuk- och föräldrapenning. Denna utveckling motverkas dock något av att grundavdraget höjs.

Avseende planåret 2010 förutser regeringen en lägre löneökningstakt och svagare sysselsättningsutveckling än SKL gör. Detta förklaras huvudsakligen av att reger-ingen räknar med en jämförelsevis lägre skatteunderlagstillväxt innevarande år. Den 9 oktober kommer SKL att presentera en ny prognos för skatteunderlagets utveckling i vilken regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 kommer att beaktas.

Generella statsbidrag I tabellen nedan redovisas prognosen för de bidrag som räknas till de generella stats-bidragen.

Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2008 2009 2010 2011

Bidrag för läkemedelsförmånen 4 376 4 539 4 442 4 442 4 483 4 483Bidrag för minskad sjukfrånvaro; fast del 53 53 53 54 54Bidrag för minskad sjukfrånvaro; rörlig del 221 39 100 107 160Summa generella statsbidrag 4 649 4 631 4 595 4 602 4 697 4 483Prognos 5, september 2008

Mkr

Statsbidraget för läkemedelsförmånen syftar till att landstingen skall kunna förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde. Förhandlingar om anslagsnivå för 2009 pågår mellan SKL och Socialdepartementet. Det finns dock ingen informa-tion om när dessa förväntas vara avslutade.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2008 att statsbidraget för läkemedelsför-månen totalt för hela riket ska uppgå till 21,6 miljarder kronor 2009. Detta innebär att bidraget läggs på samma nivå som i fjol. För åren 2010 och 2011 beräknar reger-ingen att öka anslaget med 200 miljoner kronor till 21,8 miljarder kronor.

Regeringens förslag innebär en väsentligt lägre tillväxttakt jämfört med hur bidraget utvecklats de senaste åren samt även jämfört med de antaganden som gjordes i bud-getdirektiven för 2009. En kombination av att regeringen aviserar en lägre ökning av bidraget de kommande åren samt att regeringen sköt till mindre medel för 2008 jäm-fört med tidigare år leder till att SLL väljer att, med hänsyn till försiktighets-princi-pen, ändra prognosmetod. Från och med nu kommer det bidrag SLL väntas erhålla att beräknas utifrån den ram regeringen aviserar i vår- respektive höstpropositionen för såväl budget- som för planåren. Detta trots att förhandlingarna mellan SKL och företrädare för regeringen om anslagsnivån 2009 i dagsläget inte är klara. Valet att byta prognosmetod innebär dels att risken nu i stället hamnar på uppsidan, dels att effekten jämfört med den förra prognosen blir negativ. Effekten av de ändrade anta-gandena enligt regeringens förslag beräknas uppgå till -82 miljoner kronor 2009, -125 miljoner kronor 2010 respektive -210 miljoner kronor år 2011 jämfört med den prognos som presenterades i budgetdirektiven.

PM

2008-10-08

10 (79)

Bidraget för minskad sjukfrånvaro, som utgått perioden 2006–2008, förlängs. Bidra-get består av två delar, en fast och en rörlig del. Den fasta delen uppgår till 250 mil-joner kronor för hela riket och fördelas efter antalet invånare i länen den sista juni. Den rörliga delen bestäms av hur mycket antalet sjukpenningsdagar i länet minskar under året. Takbeloppet för det rörliga bidraget uppgår till 750 miljoner kronor för landstingssektorn. Regeringens ambition är att under 2010 se över bidragets utform-ning, vilket förklarar varför det inte finns någon prognos för detta bidrag 2011. Bidraget för minskad sjukfrånvaro beräknas uppgå till 160 miljoner kronor år 2009.

Det kommunala utjämningssystemetRiksdag och regering har en övergripande ambition att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som kommunsektorn ansvarar för. Inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet hanteras de medel regeringen tillskjuter samt de medel som omfördelas mellan kommuner respektive mellan landsting.

I tabellen nedan redovisas prognosen över de olika delarna inom systemet för kom-munalekonomisk utjämning. Vid beräkning av bidrag och avgifter för 2009 har Regeringens anslagsram som presenterades i Budgetpropositionen för 2009 inte inar-betats. Skälet till det är att de ändringar av anslaget till utjämningen som sker beror på olika regleringar mellan staten och landstingen. Dessa regleringar har ingen real effekt i den bemärkelsen att de möjliggör att förbättra befintlig eller starta ny verk-samhet, eller att minska skatteuttaget. Orsaken till att dessa regleringar görs är att kompensera landsting för ökade kostnader för dels förändringar av skatteunderlaget till följd av nya förslag, dels utökat ansvar.

Kommunalekonomisk utjämning 2007–2011, bidrag och avgifter

Mkr Bokslut 2007

Budget 2008

Prognos 2008

Budget 2009

Plan 2010 Plan 2011

Kostnadsutjämningsbidrag 358 719 720 616 624 633Regleringsbidrag 197 184 184 69 -76 Summa bidrag från utjämningen 555 902 904 684 549 633Inkomstutjämningsavgift -1 952 -2 150 -2 090 -2 232 -2 236 -2 251Regleringsavgift 0 -235 Summa avgifter till utjämningen -1 952 -2 150 -2 090 -2 232 -2 236 -2 487Summa bidrag och avgifter för utjämningen -1 396 -1 248 -1 186 -1 548 -1 687 -1 854Prognos 5, september 2008

Prognosen för budgetåret 2009 visar på att SLL väntas betala en avgift till systemet för kommunalekonomisk utjämning på motsvarande 1 548 miljoner kronor. Jämfört med prognos 2008 innebär det en avgiftshöjning med 362 miljoner kronor. Föränd-ringen kan hänföras till tre poster, av vilka en högre inkomstutjämningsavgift (-142) är den största mätt i absoluta tal.

I det kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnas för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting. Dessa kan antingen orsakas av exempelvis skillnader i demografisk sammansättning, eller av att kostnaden för att producera en viss service skiljer sig åt mellan landsting. Inga för-ändringar har föreslagits inom denna del.

PM

2008-10-08

11 (79)

Regleringsposten används för två ändamål. Dels regleras skillnaden mellan statens anslag till och eventuella kostnader3 för systemet. Dels hanteras här förändringar i ansvars-/uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn enligt finansie-ringsprincipen.

Om statens kostnader för det kommunalekonomiska utjämningssystemet överstiger summan av statens anslag och de avgifter som betalas in blir regleringsposten nega-tiv och sektorn får betala en så kallad regleringsavgift, och vice versa (men kallas då för regleringsbidrag). Regleringsbidraget/-avgiften beräknas som ett enhetligt belopp per invånare i riket.

I budgetpropositionen för 2009 (Prop. 2008/09:1) lägger regeringen ett förslag som inte innehåller några reala tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning de närmsta åren. Att regeringen inte ökar anslaget till systemet innebär att en allt större del av de medel regeringen tillför systemet kommer att gå till att finansiera inkomstutjämningen. Att anslagsramen hålls oförändrad påverkar regleringsposten negativt. Mer konkret innebär det att de generella statsbidragen reduceras med mot-svarande tillväxttakten i skatteunderlaget och därmed dämpar den samlade skattein-täktsutvecklingen.

SLL:s inkomstutjämningsavgift beräknas utifrån skillnaden mellan länets beskatt-ningsbara inkomster och det skatteutjämningsunderlag som för landsting motsvarar 110 procent av medelskattekraften i riket. Den del av inkomsterna som överskjuter detta gränsvärde multiplicerat med 85 procent av medelskattekraften samt hänsyn tagits till de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting resulterar i landstingets avgift för inkomstutjämningen.

För budgetåret 2009 beräknas SLL:s avgift till inkomstutjämningen uppgå till 2 232 miljoner kronor. Jämfört med prognos 2008 är det en avgiftshöjning med 142 miljo-ner kronor eller 6,8 procent. Höjningen följer av att skattekraften i länet utvecklas i en snabbare takt jämfört med riket i övrigt. Uttryckt annorlunda ökar skatteunderla-get räknat per invånare mer i länet än i riket. Åren 2010 och 2011 väntas denna utveckling fortgå, varmed SLL:s avgift till inkomstutjämningen väntas öka.

KänslighetsanalysAtt ta fram ett intervall eller en uppgift om hur stor sannolikheten är för att den sam-hällsekonomiska utvecklingen kommer att förändras jämfört med den bedömning som gjorts är svår, för att inte säga i princip omöjlig. Detta följer av att beräkningen av skatteintäkterna baseras på ett antal variabler som antingen direkt eller indirekt interagerar med andra faktorer på såväl ett nationellt som internationellt plan.

En prognos är per definition osäker och bör betraktas som en bästa möjliga bedöm-ning av den framtida utvecklingen vid en given tidpunkt.

Till skillnad från att göra en riskbedömning är det däremot möjligt att skatta effekten av en förändring i en eller en kombination av de variabler och antaganden prognosen grundas på, allt annat lika. Vilken effekt, på landstingets skatteintäkter, som föränd-

3 Med eventuella kostnader åsyftas differensen mellan summan av de bidrag som utbetalas från och summan av de avgifter som betalas in till systemet

PM

2008-10-08

12 (79)

ringen av olika variabler och antaganden får med bäring på budgetåret 2009 redovi-sas i nedanstående tabell.

Nettoeffekt på skatteintäkterna vid förändring av en variabel, allt annat lika Mkr 2009 2010 2011Skatteunderlag länet 2007, ± 1 procentenhet ± 97 ± 97 ± 103Skatteunderlag riket 2007, ± 1 procentenhet ± 322 ± 340 ± 359Uppräkningsfaktor riket 2008, ± 1 procentenhet ± 364 ± 372 ± 393Uppräkningsfaktor riket 2009, ± 1 procentenhet ± 369 ± 477 ± 400Skattesats 2009, ± 0,1 procentenheter (=10 öre) ± 417 0 0Skattesats 2010, ± 0,1 procentenheter (=10 öre) 0 ± 436 0Skattesats 2011, ± 0,1 procentenheter (=10 öre) 0 0 ± 459

Nedan följer ett par exempel på hur känslighetsanalysen skall avläsas:

Skatteunderlaget i riket 2008 beräknas öka med 5,4 procent i SLL:s nuvarande skat-teintäktsprognos jämfört med 2007. Om skatteunderlaget i stället skulle öka med ytterligare 0,5 procentenheter, dvs. uppräkningsfaktorn för riket 2008 med 5,9 pro-cent kommer de samlade skatteintäkterna budgetåret 2009 att öka med 182 miljoner kronor. Då skatteunderlaget i riket 2008 förändras påverkas även basen utifrån vilken skatteintäkterna 2010 och 2011 beräknas. Effekten av att skatteunderlaget i riket 2008 antas växa med 5,9 procent innebär att SLL beräknas få ökade inkomster med 186 respektive 197 miljoner kronor per år 2010-2011 jämfört med nuvarande pro-gnos.

Skattesatsen för budgetåret har i den föreliggande prognosen antagits vara 12,02 pro-cent, en sänkning med skattesatsen med 0,08 procentenheter (8 öre per skattekrona) jämfört med skattesatsen för 2008. Om skattesatsen för 2009 skulle vara oförändrad, dvs. 12,10 procent, skulle skatteintäkterna 2009 öka 334 miljoner kronor (0,8*417) jämfört med SLL:s nuvarande prognos för skatteintäkternas utveckling.

PM

2008-10-08

13 (79)

3 Mål för 2009 I avsnittet nedan redovisas mål för 2009.

3.1 Regional utveckling/FoUU Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region samt till en resurseffektiv tillväxtregion med god livsmiljö.

Arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen kommer att antas år 2010 och tas fram i samråd med kommuner, näringsliv och andra aktörer i regionen. Indikatorer för uppföljning av den regionala utvecklingsplanens mål kommer att utvecklas i det pågående RUFS-arbetet.

Hälso- och sjukvården, trafikverksamheten, den regionala utvecklingsplaneringen,kulturverksamheten med flera landstingsverksamheter har alla betydelse för regio-nens utveckling. Alla berörda förvaltningar/bolag ska medverka i arbetet med den nya planen. Landstingets verksamheter ska bidra till att länet utvecklas i enlighet med den regionala utvecklingsplanens mål.

Det projekt som pågår tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regi-onala kärnan i Flemingsberg ska fullföljas, med en tydlig koppling till utvecklings-projekt som leder till företagsetableringar. Landstingets långsiktiga engagemang i verksamheterna vid Karolinska Institutet ska fortsätta. Landstinget bidrar till utveck-lingen i Norra stationsområdet, bl.a. genom den fortsatta planeringen av ett nytt uni-versitetssjukhus på Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna. Tillsammans med berörda högskolor och andra aktörer ska landstinget fortsätta verka för att stärka Stockholmsregionen inom life science. Detta arbete kommer att intensifieras under 2009.

Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen stärks, såväl i arbetet med en ny regional utvecklingsplan som i landstingets egna kärnverksamheter. Stockholms läns lands-ting kommer därför under 2009 att fortsätta att aktivt arbeta med regionfrågan till-sammans med intresserade kommuner och landsting i Mälardalen i syfte att bidra till att minska administrativa hinder för att öka människors fria rörlighet, ökad ekono-misk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Vidare ska landstinget verka för att fler befogenheter ska kunna flyttas över från staten till den regionala nivån. För Stockholm/Mälardalen finns stora fördelar med en ökad regional samverkan inom flera för landstinget viktiga områden.

Stockholmsregionen är Sveriges viktigaste tillväxtregion och måste få utrymme att växa utan hinder. Stockholmsregionen kommer också att gynnas av att övriga regio-ner blir större och har större egen ekonomisk bärkraft. Samtidigt måste landstingets internationella kontakter intensifieras. De ska dels bidra till regionens övergripande utveckling, dels främja utvecklingen av landstingets egna verksamheter.

Skärgårdens unika boende- och rekreationsmöjligheter är viktiga för tillväxt och internationell profilering. Att ta tillvara dessa möjligheter är ett av målen med utvecklingspolitiken i skärgården.

PM

2008-10-08

14 (79)

Landstinget satsar betydande resurser inom FoU. Tillsammans med statens bidrag uppgår den samlade resursen till nästan 1 mdkr. Landstinget har under 2007 tillsam-mans med KI träffat överenskommelse om ett fördjupat samarbete inom forskning och utbildning. Den gemensamma visionen är att utveckla hälso- och sjukvården, den medicinska forskningen och utbildningen så att Stockholmsregionen får en nationell och internationell konkurrenskraftig sjukvård och forskning.

Till stöd för den gemensamma visionen ska KI och landstinget driva samverkan inom ramen Stockholms Akademiska SjukvårdSystem (SASS) för att förverkliga följande målsättningar:

� Den kliniskt inriktade medicinska forskningen skall ha en tydlig koppling till hälso- och sjukvårdens behov

� Ett vetenskapligt synsätt skall genomsyra vården på alla nivåer � Tiden för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis skall väsentligen

förkortas� Forskningen skall hävda sig väl internationellt � Kompetensutveckling i hälso- och sjukvården skall stärkas genom gemen-

samt ansvarstagande för utbildning

För att stärka samverkan med läkemedelsindustrin har landstinget inrättat en särskild organisation, Karolinska Trial Alliance (KTA) för att koordinera och stimulera kli-nisk forskning inom läkemedelsområdet. Samarbetet med industrin skall fortsätta utvecklas med inriktning mot kliniska prövningar inom medicinteknik.

Landstingsstyrelsen har fattat beslut om att ge FoUU-utskottet i uppdrag att inleda arbetet med vision och program för forskning och utveckling. Förslaget skall senast under andra halvåret 2009 föreläggas landstingsfullmäktige.

3.2 Medborgarna Ett övergripande mål för Stockholms läns landsting är att medborgarna är nöjda med landstingets verksamhet. För närvarande mäts detta genom två indikatorer vars inriktningsmål för 2009 för hälso- och sjukvården är att:

� andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka

Motsvarande inriktningsmål 2009 för trafiken är att:

� nöjd-kund-index, NKI, ska förbättras

Stockholms läns landsting arbetar vidare med medborgarperspektivet inom många områden av vilka till exempel följande kan nämnas;

PM

2008-10-08

15 (79)

Jämlikhet och jämställdhet för medborgarna Alla invånare i länet ska ha samma möjligheter att ta del av landstingets vård, trafik och service. Ansvaret för att detta förverkligas åvilar alla landstingets verksamheter, vilket inbegriper verksamheter som bedrivs av andra på uppdrag av och med finansi-ering av landstinget. De gemensamma resurser som förvaltas av landstinget ska för-delas rättvist utifrån var och ens individuella behov, oavsett kön eller bakgrund. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla beslut. Nolltolerans råder mot diskriminering oavsett grund. Brister i jämlikhet och jämställdhet ska uppmärksammas i den regelbundna verksamhetsuppföljningen på alla nivåer och omedelbart leda till rättelse.

BarnkonventionenLandstingsfullmäktige har enhälligt antagit en handlingsplan för arbetet med barn-konventionen inom Stockholms läns landsting. Ansvaret för att implementera barn-konventionen inom landstinget åvilar nämnder, styrelser och bolag. Handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen förlängs att gälla till och med år 2011.

FunktionshinderLandstingsfullmäktige antog den 9 maj 2006 ett nytt handikapprogram för Stockholms läns landsting för tiden 2007-2010. I programmet ingår att handikapp-politiska frågor ska planläggas, genomföras och rapporteras årligen.

Förslag till nytt handikappolitiskt program utarbetas under 2009. Förslaget bör fort-sättningsvis också bygga på FN:s standardregler och konvention om rättigheterna för människor med funktionsnedsättningar.

Stockholms läns landsting erbjuder genom landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårds-nämnden samt kulturnämnden personer med långvariga funktionsnedsättningar och dess organisationer bidrag i olika syften. För att effektivisera administrationen, för-enkla ansökningsförfarandet för brukaren samt göra informationen om bidragen mer tillgänglig bör den totala bidragsgivningen till handikapporganisationer och dess ungdomsorganisationer, regionala pensionärsorganisationer och ideella organisatio-ner utredas.

3.2.1 Patienterna Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården ska vara tillgänglig, hålla en hög medicinsk kvalitet och den ska vara säker. Det övergripande målet för 2009 är att fortsätta förbättra till-gängligheten till sjukvården.

Tillgängligheten i närsjukvården ska förbättras: • Andelen patienter som anser att det var en rimlig väntetid till besöket på vård-

centralen ska öka • Andelen patienter som anser att det är lätt att komma fram på telefon till

vårdcentralen ska öka • Öppettiderna till vårdcentralerna ska utökas • Vårdgarantin ska uppfyllas inom fler områden • Andelen patienter som får vård inom vårdgarantins gränser ska öka

PM

2008-10-08

16 (79)

• Andelen medicinska områden där vård erbjuds inom vårdgarantins gränser ska öka

Förtroendet för vården ska förbättras: • Andelen patienter som har besökt en vårdcentral och som har ett stort förtro-

ende för vården ska öka • Andelen av befolkningen som värderar den vård och behandling de fått som

bra ska öka

3.2.2 Resenärerna Det övergripande och långsiktiga målet för trafikverksamheten är att regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kän-netecknad av god kvalitet och hög tillgänglighet med ett väl fungerande samarbete mellan de olika trafikslagen. Det övergripande målet 2009 för trafikverksamheten är att fortsätta förbättra tillförlitligheten och verka för fler och mer nöjda kunder. Inom kundperspektivet kollektivtrafik föreslås följande målområden med de mest priorite-rade aktiviteterna 2009.

• Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – Pålitligheten ska förbättras med bättre punktlighet. – Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla

• Tillgängligheten till och i kollektivtrafiken för funktionshindrade ska öka – Kollektivtrafiken ska erbjuda ett attraktivt utbud – Tidtabeller ska vara samordnade och trafiken kundanpassad, hel, ren

och trygg. • Kollektivtrafiken ska vara enkel att resa med

– Ett gemensamt biljett- och kortsystem tillskapas för landstingets tra-fik.

Som ett led i arbetet för ett tillgängligt samhälle för alla år 2010 ska tillgängligheten till transportsystemet löpande förbättras och kollektivtrafiken vara fullt tillgänglig för funktionshindrade år 2010 enligt landstingets handikapprogram 2007-2010.

Trafikenheterna ska därför i sitt budgetunderlag redovisa det fortlöpande arbetet för att nå detta mål. I samarbete med SL och kommunerna har Färdtjänsten stora möjlig-heter att påverka arbetet med tillgängligheten, vilket också poängteras i färdtjänstav-talet med kommunerna. Förbättrad tillgänglighet leder till integration, normalisering och större oberoende och valfrihet för den enskilde resenären i hela länet.

3.3 Miljön Landstingets miljöprogram – Miljö Steg 5 – är beslutat av Landstingsfullmäktige och gäller åren 2007-2011. Målen gäller såväl verksamhet i egen regi som den vård, kol-lektivtrafik och fastighetsverksamhet som landstinget beställer. Varje nämnd/styrelse ska i sin budget visa hur man bidrar till att Miljö Steg 5 uppnås. Särskilt ska anges hur nedanstående riktvärden uppnås till år 2009. Inriktningsmål för 2009 är följande:

� Landstingets alla transporter ska till 40 procent ske med förnybara bränslen

PM

2008-10-08

17 (79)

� Kollektivtrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska vara lägre än 2006

� Energianvändningen i Locum:s och SL:s lokaler ska inte ha ökat jämfört med år 2000

� Locum och SL ska enbart använda el och kyla från miljöanpassade källor och till 75 procent använda värme från förnybara källor

� Samtliga nämnder och styrelser ska ha miljöledningssystem som är certifie-rade enligt ISO 14001. De som inte redan har integrerade ledningssystem, ska ha beslutat om en projektplan så att miljöledningssystemen är integrerade i ordinarie verksamhetsstyrning senast år 2011

� Samtliga nämnder och styrelser ska ha som rutin i miljöledningssystemet att göra miljöbedömning vid alla typer av beslut, när så är relevant.

� Samtliga förvaltningar och bolag ska ställa relevanta miljökrav vid upphand-ling av miljöprioriterade varor och tjänster (enligt PRIO-listan) samt följa upp kraven

� Samtliga nämnder och styrelser ska ha egen handlingsplan för kommunika-tion av miljöarbetet

� Samtliga nämnder och styrelser ska ha rutiner för inköp och upphandling, som stödjer verksamheterna att prioritera resurssnålhet och kretsloppsanpass-ning

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fortsätta att premiera sjukvårdens ansträngningar att nå målen i Miljö Steg 5. Denna miljörelaterade ersättning ändras till 0,5 procent av den totala ersättningen. Danderyds sjukhus AB ska ha en lustgasreningsanlägg-ning i drift 2009. Målsättningen är att Södersjukhuset AB också ska ha en lustgasre-ningsanläggning i drift 2009, detta utreds under 2008. Förvaltningar och bolag ska arbeta för att avveckla produkter med kemikalier, som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel ska fort-sätta.

3.4 Medarbetarna Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verk-samheter har ansvar, men också befogenheter, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sättet utifrån de policys, riktlinjer och direk-tiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillgänglighet. Ett viktigt verktyg i det långsiktiga personalstrategiska arbetet är landstingets medarbetarundersökning. Under 2009 ska värdena i undersökningen förbättras.

Chef- och ledarskap Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsförsörjning innebär att stödja och utveckla nuvarande chefer samt att attrahera och rekrytera nya. I begreppet chefsför-sörjning ryms också olika insatser vid chefsväxling.

– Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policys ska förtydligas. – Chefsprogram ska vara tillgängligt för alla personalgrupper.

PM

2008-10-08

18 (79)

Kompetensförsörjning/växling Stockholms läns landsting är en stor arbetsgivare med cirka 45 000 anställda, varav 5 000 medarbetare kommer att uppnå pensionsålder inom en femårsperiod.

Utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning kommer att bli en allt viktigare rekryteringskälla för landstinget inom de närmaste åren. För att säker-ställa att nyckelkompetens finns inom vården ska landstinget aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden, och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och prak-tikplatser. En annan viktig målgrupp i landstingets långsiktiga rekrytering är ungdo-marna. Att ungdomarna ges möjlighet att själva prova på att arbeta inom landstingets verksamheter är ett bra sätt att öka intresset och därigenom påverka framtida utbild-nings- och yrkesval. Det är av vikt att landstingets behov av kompetens säkerställs samt att en jämnare könsfördelning och mångfald uppnås.

� Genom projekt förbättras bemötandet av funktionshindrade i vården. � Samarbete med kommuner kring vård- och omsorgsprogrammet ska stärkas. � Verksamheterna ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. � Fortsatt satsning på vidareutbildning av specialistsjuksköterskor.

Arbetsmiljö – Hälsa Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Prioriterade områden är som tidigare riskförebyg-gande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att under-lätta tidig återgång i arbetet.

� Sjukfrånvaron ska minska till högst 19 sjukdagar per person och år.

Jämställdhet och mångfald Övergripande mål för Stockholms läns landsting är att driva verksamheten så att kvinnor och män får likvärdiga villkor och möjligheter i yrkeslivet. Ett aktivt jäm-ställdhetsarbete ska vara en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. Arbetsgivaren ska också inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och krän-kande särbehandling. Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovi-sas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (JÄMIX). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner som bilaga till budget enligt de cen-trala riktlinjer som är utarbetade.

� Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. � Långtidssjukfrånvaron ska minska, framför allt för kvinnor.

LönerLönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Lönepolicyn ska bidra till en gemensam syn på lönebildningen inom landstingskoncernen. Landstingets lönepolicy ska vara ett levande dokument som regelbundet ses över och revideras utifrån nuvarande och framtida verksamhetskrav. Landstinget ska arbeta för att lönepolitiken ska stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse

PM

2008-10-08

19 (79)

samt bidra till att verksamheterna kan rekrytera och behålla medarbetare såväl på kort som på lång sikt.

� Fortsatt arbete med att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön. � Utbildning ska löna sig – tidigare yrkesverksamhet inom annat vårdyrke ska värderas vid lönesättning av nyexaminerade medarbetare.

Uppföljning och statistik För att uppnå de övergripande personalstrategiska målen måste gjorda åtgärder och insatser kunna mätas.

� Genom systemutveckling och intern kontroll förbättra personal- och kostnadsuppföljning.

PM

2008-10-08

20 (79)

4 Konsoliderade budgetunderlag

4.1 Resultatbudget

Årets resultat (mkr)460 409 382

505

155 115

339

-2502008 budget 2009 budget 2010 plan 2011 plan

Resultat Resultat pro-forma*

Stockholms läns landstings budget för år 2009 är i balans. Resultatet budgeteras till ett överskott på 409 miljoner kronor, vilket är i nivå med budgetdirektiven. I resulta-tet ingår 40 miljoner kronor i budgeterade reavinster. Resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 369 miljoner kronor.

De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser och därför inte upp-tagits bland skulder beräknas öka med 619 miljoner kronor under 2009. För 2010 och 2011 beräknas ytterligare ökningar om 217 miljoner kronor respektive 136 miljoner kronor. I diagrammet ovan (*) visas resultat pro-forma med dessa ökningar samt budgeterade reavinster fråndragna resultatet. Resultatbudgeten bygger på av förvalt-ningar och bolag inrapporterade budgetunderlag som har konsoliderats.

PM

2008-10-08

21 (79)

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 B09/B08

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 039 7,4%Skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 52 947 3,3%Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 66 986 4,1%

Personalkostnader -21 474 -22 762 -22 625 -22 955 1,5%Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -10 848 -11 691 -11 231 -13 047 16,2%Köpt trafik -8 430 -9 072 -9 039 -9 571 5,9%Övriga kostnader -16 021 -16 843 -17 048 -16 568 -2,8%Summa verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 141 3,7%

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 4 845

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8%

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 1 987

Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 578

Resultat 1 008 500 460 409

Årsarbetare 42 018 41 959 42 043 40 917 -2,7%

Intäktsutveckling De totala intäkterna för år 2009 budgeteras öka med cirka 2,6 miljarder kronor eller drygt 4 procent, vilket i huvudsak beror på ökningen av skatteintäkter. Taxorna inom vården är i stort i enlighet med direktiven. Dock har taxan för besök på närakuten (barn) på Karolinska samt besök på röntgen, fysiologilaboratorium och neurofysiolo-gilaboratorium justerats till 120 respektive 200 kronor. Det bör också noteras att en förändring av taxor inom Folktandvården ingår i budgetunderlaget. Folktandvården förutsätter i sitt budgetunderlag en prisuppräkning för vuxentandvården motsvarande 2,5 procent, vilket motsvarar en intäktsökning om 17,9 miljoner kronor. Detta anta-gande avviker från budgetdirektiven men ingår i detta budgetunderlag. Taxorna inom trafiken är oförändrade. För detaljerad information se bilaga 9.8 ”Taxor och avgif-ter”.

De preliminära skatteintäkterna 2009 budgeteras till knappt 53 miljarder kronor, en ökning med 3,3 procent jämfört med budget 2008. Jämfört med den senaste progno-sen för 2008 är ökningen 3,1 procent. Den budgeterade skattesatsen är sänkt med 8 öre per skattekrona för 2009 jämfört med 2008 och uppgår till 12,02 procent. Någon buffert för osäkerhet i prognosen finns inte inarbetad. Kostnaden för utjäm-ningssystemet beräknas för år 2009 till drygt 1,5 miljarder kronor för Stockholms läns landsting. För detaljer rörande utvecklingen av skatteintäkten och utjämningen se avsnitt 2.2.

KostnadsutvecklingVerksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 2,2 miljarder kronor eller 3,7 procent jämfört med budget 2008. Ökningen mot prognosen för 2008 är 2,9 procent. Den enskilt största kostnadsposten är personalkostnaderna, vilka budge-teras öka med 1,5 procent mot budget 2008 eller 0,8 procent jämfört med prognosen i månadsbokslutet för augusti 2008. I detta ligger sänkningen av socialavgifter med en procentenhet enligt regeringens budgetproposition inarbetat.

PM

2008-10-08

22 (79)

Denna inarbetning har skett på enheten Koncernfinansiering. Koncernens resultat är beroende av att den kostnadsreduktion som de sänkta socialavgifterna innebär inte förbrukas på de berörda enheter där de faller ut. Se stycke 8.1.3 Koncernfinansiering, för vidare information. Kostnader för externt köpt vård, inklusive köpta primärtjäns-ter och övriga verksamhetsanknutna tjänster budgeteras öka med 16,2 procent jäm-fört med budget samt 11,6 procent jämfört med prognos för 2008. Verksamhetsför-ändring inom vården innebär att delar av verksamheten avlämnas till annan utförare under 2009 och upphandlas externt, vilket slår igenom på personalkostnader respek-tive köpt vård. För mer information, se stycke 5.1.1 under kapitel 5 Hälso- och sjuk-vården. Kostnaden för köpt trafik budgeteras öka med 5,9 procent jämfört med bud-get 2008. I raden övriga kostnader ingår interna motpartsdifferenser inom framför allt Hälso- och sjukvården, se stycke 5.1.1. för mer information.

Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) fortsätter att öka sett över flera år. År 2009 budgeteras dessa till cirka 4,5 miljarder kronor. Ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter attgenomföras i kollektivtrafiken och vården.

Resultatscenario exklusive utstående4 investeringsobjekt (SL)

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring2007 2008 2008 2009 B09/B08

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 039 7,4%Skatteintäkter 48 712 51 376 51 278 52 947 3,3%Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 66 986 4,1%

Personalkostnader -21 474 -22 762 -22 625 -22 955 1,5%Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -10 848 -11 691 -11 231 -13 047 16,2%Köpt trafik -8 430 -9 072 -9 039 -9 571 5,9%Övriga kostnader -16 021 -16 843 -17 048 -16 568 -2,8%Summa verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 141 3,7%

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 4 845

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8%

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 1 987

Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 542

Resultat 1 008 500 460 445

Årsarbetare 42 018 41 959 42 043 40 917 -2,7%

SLs investeringsvolym delas upp i två delar. Dels investeringar på 4 108 miljoner kronor som inarbetats i SLs inrapporterade resultatbudget och dels investeringar på1 436 miljoner kronor utöver detta och som skall beredas ytterligare inför beslut i fullmäktige. I budgetunderlaget har tagits höjd för SLs totala presenterade invester-ingsvolymer på 5 544 miljoner kronor, men för att åskådliggöra effekten av uteblivet genomförande av den investeringsvolym som ska beredas ytterligare, visas i tabellen

4 Detta avser ”Objekt för ytterligare beredning” som summerar till 1 436 miljoner kronor, se bilaga 9.4.1 för mer information.

PM

2008-10-08

23 (79)

ovan resultaträkning med förbättrat finansnetto på 36 miljoner kronor med antagande om genomsnittlig räntesats på 5 procent.

4.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget

2007 2008 2009Anläggningstillgångar 40 629 44 416 51 061Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990Summa tillgångar 48 507 51 406 58 051

Eget kapital 376 876 1 285Avsättningar 13 260 14 160 15 096Skulder 34 871 36 370 41 671Summa skulder och eget kapital 48 507 51 406 58 051

Landstingets balansomslutning är vid utgången av år 2009 budgeterad till cirka58,1 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 6,6 miljarder kronor.

Landstingets egna kapital budgeteras vid utgången av 2009 vara knappt 1,3 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av landstingets pensionsskuld inte finns upptagen som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden uppgick i senaste delårs-bokslutet till 22,6 miljarder kronor och landstingets soliditet är alltså kraftigt negativ om hänsyn tas till denna vid beräkningen.

4.3 Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget

2007 2008 2009Kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 227Förändring av rörelsekapital -396 0 0Investeringar -5 069 -8 099 -9 503Försäljningar, övrigt 524 51 50Kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -6 226Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -5 290

Kassaflödet 2009 före extern finansiering budgeteras uppgå till cirka minus 5,3 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2008 är driven av ökade invester-ingar. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera exakt, som till exempel förändringen av rörelsekapitalet, det vill säga för-ändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

PM

2008-10-08

24 (79)

Finansieringsbudget exklusive utstående5 investeringsobjekt (SL).

Mkr Utfall Budget Budget2007 2008 2009

Kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 263Förändring av rörelsekapital -396 0 0Investeringar -5 069 -8 099 -8 067Försäljningar, övrigt 524 51 50Kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -4 754Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -3 818

Som beskrivs under avsnitt 4.1 delas SLs investeringsvolym upp i två delar. Dels investeringar som inarbetats i SLs inrapporterade resultat/balansbudget och dels investeringar utöver detta som ska beredas ytterligare inför beslut i fullmäktige. I budgetunderlaget har tagits höjd för SLs totala presenterade investeringsvolymer, men för att åskådliggöra effekten av uteblivet genomförande av den investeringsvo-lym som ska beredas ytterligare, visas i tabellen ovan finansieringsbudget med juste-rat kassaflöde. Med minskning av investeringsvolymen om 1 436 miljoner kronor och därmed förbättrat finansnetto uppgår det externa finansieringsbehovet till3,8 miljarder kronor.

4.4 Investeringsbudget Mkr, netto Utfall Budget Budget Ändring

2007 2008 2009 09/08Trafik inkl. Citybanan 3 540 5 491 4 464 -19%SL för ytterligare beredning 1 436Byggnader inkl. NKS 880 1 859 2 763 49%Maskiner, inventarier m m 649 749 841 12%Summa investeringar 5 069 8 099 9 503 17%

Den totala volymen investeringar 2009-2013 uppgår till 51,1 miljarder kronor, varav 9,5 miljarder kronor avser 2009. Planen omfattar såväl pågående/tidigare beslutade objekt som nya objekt.

Vårdens investeringar uppgår 2009-2013 till 16,9 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder avser 2009, och omfattar ny- och ombyggnader samt investeringar i maskiner, inventarier och IT. Byggnadsinvesteringarna som genomförs inom ramen för LFS uppgår 2009-2013 till 9,3 miljarder kronor. Förberedande arbeten samt kon-sulttjänster NKS har preliminärt uppskattats till 3,3 miljarder kronor. Investeringar i maskiner och inventarier avser främst medicinsk-teknisk utrustning vid akutsjukhu-sen Karolinska, Danderyd och SÖS.

SL och WÅAB står för landstingets trafikinvesteringar och dessa uppgår under peri-oden 2009-2013 till 32,4 miljarder kronor, varav 5,7 miljarder avser 2009. SL:s inve-steringar 2009-2013 avser bland annat fortsatt upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshö-jande åtgärder. SL:s investeringsbudget omfattar två grupper fördelade på ”Föremål för fullmäktiges beslut” som summerar till 4 108 miljoner kronor samt ”Objekt som

5 Detta avser ”Objekt för ytterligare beredning” som summerar till 1 436 miljoner kronor, se bilaga 9.4.1mer information.

PM

2008-10-08

25 (79)

bereds ytterligare inför beslut i fullmäktige” som summerar till 1 436 miljoner kro-nor. För mer information se bilaga 9.4.1. För objekt i grupp två behöver förutsätt-ningar för finansiering klargöras samt mer omfattande underlag tas fram för beslut om genomförande. Med anledning av att det redan 2009 faller ut kostnader för grupp två har hänsyn tagits även för dessa i detta budgetunderlag. På grund av den stora osäkerhet som råder avseende statsbidrag till kollektivtrafiken ingår i budgetförslaget från och med 2009 enbart bidrag med 50 miljoner kronor per år, som avser Länsplan för regional transportinfrastruktur. Förutom investeringar inom SL och WÅAB ingår även Citybanan i trafikinvesteringar.

4.5 Landstingsbidrag

0,0%

2,0%

2,5%

3,3%

3,4%

3,5%

3,5%

3,7%

3,7%

3,9%

3,9%

RTN

LS (inkl NKS)

FtjN

PaN

WÅAB

Rev

KuN

Totalt

SL

TioHN

HSN

Bidrag på 51,9miljarder kronor

år 2009

Ökning av bidrag 2009 jmf budget 2008

0,0%

2,0%

2,5%

3,3%

3,4%

3,5%

3,5%

3,7%

3,7%

3,9%

3,9%

RTN

LS (inkl NKS)

FtjN

PaN

WÅAB

Rev

KuN

Totalt

SL

TioHN

HSN

Bidrag på 51,9miljarder kronor

år 2009

Ökning av bidrag 2009 jmf budget 2008

Det totala landstingsbidraget/tillskottet 2009 uppgår till 51,9 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med budget 2008 på 1,9 miljarder kronor eller 3,7 procent. Ökningen av bidraget till HSN är 3,9 procent. Ökningen av bidraget/tillskottet till trafikverksamheten inkl Färdtjänstnämnden och RTN är 3,4 procent. Sett över två-årsperioden 2007-2009 ökar bidraget till vården med knappt 11 procent och till trafi-ken med knappt 10 procent. För detaljerad uppställning över landstingsbidraget /tillskottet se bilaga 9.5 Landstingsbidrag 2007-2011.

4.6 Långsiktiga finansiella mål Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. För uppfyllelsen av dessa fyra långsiktiga mål redogörs nedan.

PM

2008-10-08

26 (79)

Att resultatet är i balans med hänsyntagen till ej resultatförda kostnaderoch att realkapitalet bibehållsReinvesteringar självfinansieras till100 procent

SkuldsättningAtt lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Ja Ja

In- och Att betalningsberedskapen motsvararutbetalnings- minst 21 dagars genomsnittligaströmmar driftskostnader

Ja

Resultat

Finansiering

Ja

Nej Ja

Ja Ja

Dimension Mål Uppfyllt 2009?

Uppfyllt 2010-2011?

Landstinget måste generera ett årligt överskott för att klara de finansiella målen. Det budgeterade resultatet 2009 på 409 miljoner kronor är inte tillräckligt för att täcka ökningen av den del av pensionsskulden, på totalt cirka 23 miljarder kronor, som inte finns i balansräkningen och som därmed inte heller kostnadsförs. Ökningen progno-stiseras 2009 till 619 miljoner kronor och till 217 respektive 136 miljoner kronor de därpå följande två åren. I 2007 års bokslut uppgick denna post till en minskning med 284 miljoner kronor. Normalt över tiden har storleksordningen varit en ökning på mellan 300 till 400 miljoner kronor. För år 2008 prognostiseras dessa till 390 miljo-ner kronor. Den kraftiga ökningen för år 2009 är en effekt av förändrade beräknings-faktorer6 av pensionsskulden och har påverkat såväl den del av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen som de pensionsförpliktelser som redovisas under rubri-ken ansvarsförbindelser och som ännu ej kostnadsförts. I budgetdirektiven för 2009 beräknades ökningen av pensionsskulden utanför balansräkningen uppgå till 271 miljoner kronor för år 2009.

Investeringarna självfinansieras år 2009 till 44 procent. Reinvesteringarna självfinan-sieras till 100 procent och målet att reinvesteringar skall självfinansieras är uppfyllt för år 2009. Även för planåren beräknas målet uppfyllas.

Den räntebärande låne- och leasingskulden förväntas att under 2009 öka med cirka 5,3 miljarder kronor samtidigt som anläggningstillgångarna ökar med 6,6 miljarder kronor. Skuldsättningsmålet är därmed uppfyllt för år 2009 och beräknas även upp-fyllas för planåren.

Betalningsberedskapen består av bindande kreditlöften samt tillgänglig likviditet. Landstingets avtalade bindande kreditlöften uppgår till 8 miljarder kronor per 1:a oktober 2008, vilket i sig implicerar att målet för betalningsberedskapen kommer att klaras med mycket god marginal (21 dagars genomsnittliga driftskostnader motsvarar cirka 3,8 miljarder kronor enligt budgetunderlaget). Detta förhållande beräknas fort-sätta under planåren.

I sammanhanget kan också noteras att landstinget behöver ackumulera kapital för att hantera framtida utmaningar. Landstingets totala pensionsskuld, inklusive den del

6 Förändringen är hänförlig till justerat prisbasbelopp. Statistiska centralbyrån (SCB) har regeringens uppdrag att utifrån bestämmelserna i lagen om allmän försäkring beräkna prisbasbelopp.

PM

2008-10-08

27 (79)

som hanteras som ansvarsförbindelse, uppgick vid delårsbokslutet 2008 till 33 mil-jarder kronor och det kommer att medföra en ökad ekonomisk påfrestning när utbe-talningarna för att reglera denna skuld successivt ökar. Landstinget står också inför stora framtida investeringar inom såväl kollektivtrafiken som hälso- och sjukvården, vilket kommer att resultera i kraftigt ökade kapitalkostnader.

4.7 Osäkerhet och risker Det finns ett antal osäkra moment och risker i budgetunderlaget. Skatteintäktens utveckling är beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen och en prognosför-sämring under budgetåret kan aldrig uteslutas.

Bland osäkerhetsmomenten, på såväl kort som lång sikt, kan de effekter på nationell och internationell ekonomi nämnas vilka följer i spåren efter den finansiella oro som för närvarande präglar de finansiella marknaderna runt om i världen. Därtill påverkas de prestationsbaserade statsbidrag landstinget erhåller av hur framgångsikt arbetet inom vården är. Dessa rörliga bidrag är knutna till vissa verksamhetstal/-variablersom exempelvis väntetider i vården och antalet sjukskrivningsdagar i länet. Medan de prestationsbaserade statsbidragen ger en möjlighet till intäktsförstärkning innebär effekterna av den finansiella turbulensen det motsatta, det vill säga en risk för lägre intäkter och/eller högre kostnader.

Skatteintäkterna för budgetåret 2009 bestäms av både påverkbara och opåverkbara faktorer. Skatteintäkternas storlek beror dels på i vilken takt skatteunderlaget i länet och riket utvecklas, dels på vilken skattesats landstingsfullmäktige fastställer. Effek-ten på 2009 av dessa förändringar redovisas i tabellen nedan.

Nettoeffekt på skatteintäkterna vid förändring av en variabel, allt annat lika Mkr 2009Skatteunderlag länet 2007, ± 1 procentenhet ± 97Skatteunderlag riket 2007, ± 1 procentenhet ± 322Uppräkningsfaktor riket 2008, ± 1 procentenhet ± 364Uppräkningsfaktor riket 2009, ± 1 procentenhet ± 369Skattesats 2009, ± 0,1 procentenheter (=10 öre) ± 417

I budgetunderlag 2009 för landstingets samlade hälso- och sjukvård ingår en avtals-differens motsvarande cirka -980 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att Karolinska, SÖS och DS budgeterat väsentligt högre intäkter (och kostnader) avse-ende förväntade vårdavtal med HSN än vad HSN:s ekonomiska ramar tillåter utifrån landstingsbidraget enligt budgetdirektiven.

Förhandlingsresultatet mellan HSN och Hälso- och sjukvårdens förvaltningar/bolagär således högst osäkert. Om det nuvarande avtalsläget ska lösas krävs åtgärder i form av antingen effektiviseringar inom akutsjukhusen, ett reducerat vårdutbud, ökade ekonomiska ramar i form av ökat landstingsbidrag till HSN eller en kombina-tion av dessa åtgärder. Ökade ramar genom ett ökat landstingsbidrag till HSN kom-mer att medföra att koncernens samlade resultat minskar med motsvarande belopp.

Den största enskilda posten i budgeten är lönekostnader som uppgår till 14,6 miljar-der kronor och är förknippad med osäkerhet relaterad till avtalsrö-relse/löneförhandlingar och volymutveckling. Stor osäkerhet råder också kring ut-

PM

2008-10-08

28 (79)

vecklingen av pensionskostnaden. En ökning av lönekostnaderna med en halv pro-cent innebär en kostnadsökning med drygt 105 miljoner kronor inklusive arbetsgi-varavgifter med mera på årsbasis.

Vidare har ett antal förvaltningar/bolag inrapporterat budgetunderlag som avviker från budgetdirektiven. Folktandvården avviker mot budgetdirektiven genom att de i sitt budgetunderlag förutsätter en prisuppräkning för vuxentandvården motsvarande 2,5 procent, vilket om den inte genomförs kommer att medföra en resultatförsämring motsvarande 17,9 miljoner kronor. Detta antagande om prishöjning avviker således från budgetdirektiven men ingår i detta budgetunderlag. Folktandvården har med anledning av sitt önskemål om prishöjning skickat in en hemställan som behandlar frågan.

I inrapporterade budgetunderlag och under pågående process har avvikelser mot budgetdirektiven uppstått. Detta innebär att det äskats medel utöver de ramar som budgetunderlaget tillåter. För mer information se sammanfattning samt under respektive enhet.

Avkastningskravet för Folktandvården och SLSO ses över inför slutligt ställningsta-gande till budget i höst. Hänsyn tas bland annat till eventuella förändringar i organi-sation och omslutning. I inrapporterat budgetunderlag har FTV rapporterat in ett resultatkrav motsvarande 12 miljoner kronor och SLSO 35 miljoner kronor för 2009 samt planåren.

Landstinget står inför betydande investeringar. För 2009 budgeteras investeringar om 9,5 miljarder kronor, en ökning jämfört med budget 2008 på 17 procent och jämfört med utfallet 2007 på hela 87 procent. För att finansiera dessa investeringar kommer ytterligare extern finansiering att krävas. Enligt finansieringsanalys blir kassaflöde före extern finansiering negativt med 5,3 miljarder kronor 2009. En ökad upplåning genererar ökade räntekostnader för koncernen. Landstinget har enligt budgetunderla-get rörliga lån, inkl. nyupplåning av 5,3 miljarder kronor, på sammanlagt 15,9 mil-jarder kronor som kommer att räntesättas under 2009. Dessa lån är således expone-rade mot räntemarknaden och i tabellen nedan visas effekten på räntekostnad av en procentenhets förändring mot antagen genomsnittlig ränta om 5,0 procent. Nyupplå-ningen antas ske jämnt över året. Med samma antaganden om räntesats visas också effekten på räntekostnad av upplåning av 1 miljard kronor på årsbasis. Den finansi-ella oron är en riskfaktor och i det fall räntorna skulle ligga kvar på samma nivå som i början av oktober 2008 skulle det innebära en resultatförsämring med 67 miljoner kronor för koncernen.

Fall Antaget Effekt på räntekostnad 2009Ränteförändring, en procentenhet Räntesättn. 15,9 mdkr 112 mkrRäntesats för '09 i nivå med 3 okt '08 Räntesättn. 15,9 mdkr 67 mkrUpplåning ökar 1 mdkr Räntesats 5,0% 50 mkr

4.8 Finansiering/känslighetsanalys Redovisade landstingsbidrag och fördelningen av dessa bygger på en sänkning av skatten med 8 öre samt en oförändrad taxa avseende SL-kortet. Vidare är i resultatet inarbetat en prishöjning med 2,5 procent (+17,9 mkr) inom Folktandvården. I nedan-

PM

2008-10-08

29 (79)

stående tabell anges resultateffekten av dessa åtgärder samt simulerade effekter av ytterligare förändringar:

Resultateffekter av höjning/sänkning av taxor/avgifter

Taxa SL "månadskort" * 640 670 690 kr 710 kr 740 krProcentuell förändring -7% -3% 0% 3% 7%Resultateffekt helår, mkr -300 -150 0 150 300

Avgiftsjustering FTV, procent 0% 2,5%Resultateffekt helår, mkr -17,9 0

* Motsvarande procentuella justering görs även för övriga SL-taxor

Om fullmäktige beslutar om höjning/sänkning av SL:s taxor sker också en harmoni-sering av det så kallade högkostnadsskyddet för färdtjänstresenärer i nivån med SL:s 30-dagarskort.

Effekten av de föreslagna justeringarna av skattesatsen i budgetunderlaget jämfört 2008 års skattesats redovisas i nedanstående tabell.

Mkr/procent Budget Plan Plan2009 2010 2011

Skattesats enligt budgetdirektiv 12,02 11,90 11,90Skatteintäkter enligt budgetunderlag 52 947 54 885 57 232

Oförändrad skattesats jämfört med 2008 12,10 12,10 12,10Skatteintäkter vid 2008 års skattesats 53 280 55 757 58 150

Differens 334 872 918Prognos 5, september 2008

Om skattesatsen i stället fastställs på 2008 års nivå ökar skatteintäkterna med 334, 872 respektive 918 miljoner kronor per år jämfört med vad som presenteras i budget-underlaget för 2009.

PM

2008-10-08

30 (79)

4.9 Planåren 2010-2011 Nedan illustreras hur inrapporterade planår utvecklar sig jämfört med budgetunderlag 2009. Planåren bygger på konsolidering av enheternas inrapporterade värden och har justerats enligt senaste skatteintäktsprognos samt för landstingsbidragsjusteringar (upprättande av NKS, överföring av Blåsarsymfonikerna, Landstingsrevisorerna samt WÅAB:s svallvågsstudier). Vidare har den prognososäkerhet för skatteintäkter på 200 respektive 300 miljoner kronor som finns i direktivet satts till noll. Planårens resultat skiljer sig från direktiven. För år 2010 är inrapporterat 382 miljoner kronor mot direktivets 400 miljoner kronor. Motsvarande värden för år 2011 är 505 mot direktivets 488. Se även bilaga 9.1.

409

66 577

66 986

382

69 558

69 940

505

72 209

72 715

Resultat

Kostnaderinkl.

finansnetto

Intäkter

2011P

2010P

2009B

+4,0%

+4,4%

+3,8%

+4,5%

Planåren 2010 och 2011 (mkr)

409

66 577

66 986

382

69 558

69 940

505

72 209

72 715

Resultat

Kostnaderinkl.

finansnetto

Intäkter

2011P

2010P

2009B

+4,0%

+4,4%

+3,8%

+4,5%

Planåren 2010 och 2011 (mkr)

PM

2008-10-08

31 (79)

5 Hälso- och sjukvården

5.1 Den samlade hälso- och sjukvården

5.1.1 Resultatbudget Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring

2007 2008 2008 2009 09/BU08SLL-externa intäkter 4 694 4 860 4 808 5 204 8,2%SLL-interna intäkter 38 619 40 862 40 575 42 062 3,7%Summa intäkter 43 313 45 722 45 383 47 266 4,1%

Personalkostnader -19 544 -20 255 -20 161 -20 401 1,2%Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) -10 881 -11 693 -11 248 -13 055 16,1%Läkemedel -5 319 -5 746 -5 784 -6 268 8,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto* -7 869 -8 101 -8 137 -7 492 -7,9%Summa kostnader -43 613 -45 795 -45 330 -47 216 4,2%

Resultat -300 -73 53 50

Årsarbetare 39 666 39 590 39 632 38 480 -2,9%* Budget 2009 innefattar interna differenser med 980 miljoner kronor.Prognos enligt månadsbokslut per augusti 2008. Antal årsarbetare inkluderar 50% av Tiohundra AB.

Den i tabellen ovan presenterade budgeten 2009 för landstingets samlade hälso- och sjukvård är i balans och visar ett resultat på 50 miljoner kronor, vilket är i enlighet med i budgetdirektiven.

Det skall dock observeras att det i den konsoliderade resultaträkningen ovan finns interna differenser uppgående till totalt 980 miljoner kronor. Dessa interna differen-ser beror främst på att Karolinska, SÖS och DS budgeterat väsentligt högre intäkter (och kostnader) avseende förväntade vårdavtal med HSN än vad HSN:s ekonomiska ramar tillåter utifrån landstingsbidraget enligt budgetdirektiven. Inga vårdavtal mel-lan HSN och akutsjukhusen är färdigförhandlade. Samtliga vårdenheter har dock inrapporterat budgetar i balans, vilket framgår under respektive avsnitt nedan under 9.9. De interna differenserna i budget 2009 ingår i beloppet på resultatraden ”övriga kostnader inklusive finansnetto” och har därmed minskat kostnaderna i ovanstående tabell med 980 miljoner kronor.

Merparten av de interna differenserna finns mellan HSN och vårdproducenterna samt fördelar sig enligt nedan: Avtals-/Motpartsdifferenser >5mkrSLSO 15 286Karolinska -539 689SNS -41 057Intern budgetmotpart 99 195Södersjukhuset -214 350Danderyd -259 402S:t Erik -18 110Folktandvården -12 342Sthlm Care 5 000Totalt -965 469

PM

2008-10-08

32 (79)

Ett alternativt och mer lättförståeligt sätt att beskriva effekterna av de interna diffe-renserna, som i sig beror på det rådande avtalsläget mellan akutsjukhusen och HSN, är att en budget i balans för landstingets samlade hälso- och sjukvård kräver åtgärder i form av antingen effektiviseringar inom akutsjukhusen, ett reducerat vårdutbud, ökade ekonomiska ramar i form av ökat landstingsbidrag till HSN eller en kombina-tion av dessa åtgärder. Ökade ramar genom ett ökat landstingsbidrag till HSN kom-mer att medföra att koncernens samlade resultat minskar med motsvarande belopp, allt annat lika.

Jämförelser med såväl budget 2008 som prognos per augusti för helår 2008 påverkas i väsentlig grad av ovan nämnda interna differenser men också av beslutade verk-samhetsförändringar inom SLSO, vilket utgörs av verksamheter som kommer att avlämnas till annan utförare under 2009 (upphandlats av HSN). Dessa verksamheter har en sammanlagd omsättning i storleksordningen 1 miljard kronor samt berör cirka 1 300 årsarbetare. Det finns inga medel avsatta för omställningskostnader i 2009 års budgetunderlag. SLSO har dock i sitt budgetunderlag förutsatt att omställningskost-nader och kvarvarande strukturkostnader vid ovannämnda verksamhetsövergångar inte ska belasta enhetens resultat.

En beräkning av den justerade budgeterade kostnadsutvecklingen jämfört med bud-get 2008 visar att de totala kostnaderna ökar med cirka sex procent medan personal-kostnaderna ökar med cirka fyra procent. Vid jämförelse med prognos per augusti för helår 2008 är motsvarande siffror cirka fem procent respektive cirka fyra procent. Detta när justering gjorts för både de interna differenser som nämnts ovan samt de beslutade verksamhetsförändringarna inom SLSO under 2009. Det sistnämnda påverkar inte de totala kostnaderna nämnvärt utan innebär endast en justering mellan de olika kostnadsslagen, främst mellan personalkostnader och kostnader för köpt vård. Justerat antal årsarbetare blir samtidigt ungefärligen oförändrat vid en jämfö-relse med såväl budget 2008 som prognos per augusti för helår 2008 efter justering för beslutade verksamhetsförändringar inom SLSO.

Den budgeterade ökningen av landstingsbidraget till HSN (vilket utgör cirka 86 pro-cent av de totala intäkterna för landstingets samlade hälso- och sjukvård) uppgår till 3,9 procent jämfört med budget 2008, vilket alltså är lägre än den beräknade juste-rade kostnadsutvecklingen för landstingets samlade hälso- och sjukvård som uppgår till cirka sex procent vid en jämförelse med budget 2008 och till cirka fem procent vid en jämförelse med prognos per augusti för helår 2008.

Avtalen mellan vårdproducenterna och HSN är som framgår ovan inte slutförhand-lade vilket medför att inrapporterade budgetunderlag (och därmed resultaträkningen ovan) kommer att justeras i slutlig budget. För detaljerad information avseende respektive vårdproducent se bilaga 9.9.

5.1.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) budgetförslag 2009 är upprättat med utgångs-punkt från landstingsstyrelsens budgetdirektiv 2009 och HSN:s beslut den 17 juni 2008 om preliminär budget för 2009. HSN beslutade den 16 september om budget 2009 och planering 2010 – 2011.

Övergripande mål för Stockholms läns landsting, sett ur ett medborgarperspektiv,är att medborgarna är nöjda med verksamheten. För vården innebär det att befolk-

PM

2008-10-08

33 (79)

ningens förtroende för vården ska öka. För närvarande mäts detta genom följande indikator vars inriktningsmål för 2009 för hälso- och sjukvården är att:

� Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka.

Uppföljning sker två gånger per år via mätningar i Vårdbarometern och redovisas i delårs- och årsbokslut.

Hälso- och sjukvårdens mål ur patientperspektivet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården ska vara tillgänglig, hålla en hög medicinsk kvalitet och vara säker.

Det övergripande målet för 2009 är att fortsätta förbättra tillgängligheten till sjukvården genom att: � Andelen patienter som anser att det var en rimlig väntetid till besöket på vårdcen-

tralen ska öka � Andelen patienter som anser att det är lätt att komma fram på telefon till vårdcen-

tralen ska öka � Öppettiderna till vårdcentralerna ska utökas

Uppföljning sker kvartalsvis via mätningar i Vårdbarometern och redovisas i delårs- och årsbokslut.

� Andelen patienter som får vård inom vårdgarantins gränser ska öka.

Uppföljning sker enligt 0-5-30-90 regeln.0 = kontakt med primärvården samma dag och ska mätas kontinuerligt över året genom uppringning till varje enhet. 5 = besök till husläkare inom fem dagar och ska mätas månadsvis genom automatisk överföring av data från vårdgivarnas tidböcker.30 = besök inom trettio dagar till specialistläkare samt 90 = behandling inom nittio dagar efter beslut och ska följas upp månadsvis via cen-trala väntetidsregistret (CVR). Resultatet överförs till nationella uppföljningsdataba-sen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

� Andelen medicinska områden där vård erbjuds inom vårdgarantins gränser ska öka

Uppföljning sker månadsvis och redovisas i månads-, delårs- och årsbokslut.

� Andelen patienter som har besökt en vårdcentral och som har ett stort förtroende för vården ska öka

� Andelen av befolkningen som värderar den vård och behandling de fått som bra ska öka

Uppföljning sker kvartalsvis via mätningar i Vårdbarometern och redovisas i delårs- och årsbokslut.

PM

2008-10-08

34 (79)

Den fortsatta utvecklingen av Vårdval Stockholm, tillsammans med införandet av ny styrmodell med flerårsavtal för sjukhusen, är de viktigaste förändringarna i budget-förslaget.

I den Mångfaldsplan som HSN antog den 22 maj 2008 beskrivs de områden där Vårdval Stockholm ska införas 2009 - 2011. I utredningen, Plan för utveckling av mångfalden inom öppen somatisk specialistvård, tas förslag/underlag fram för utred-ning av nya vårdvalsområden alternativt upphandlingar.

Ny struktur ska tillämpas för det akuta omhändertagandet och Vårdguiden ska vara vägen in i vården för många. Husläkarmottagningarna och lokala närakuter kommer att ansvara för den akuta vården för dem som inte behöver uppsöka akutsjukhusen. Vid akutsjukhusen kommer det att finnas lättakuter som avlastar akutmottagning-arna. Lättakuter kommer att upphandlas 2009.

För psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt beroendevård träder nya avtal i kraft första halvåret 2009. Genom kravspecifikationens utformning i upphandlingen ut-vecklas och effektiviseras verksamheterna så att valfrihet och tillgänglighet ökar vil-ket bl.a. innebär att brukar- och patientinflytande förbättras.

Ny styrmodell för den somatiska vården ger en möjlighet för sjukhusledningar, sty-relser samt landstingsledningens produktionsamordning att själva arbeta mer aktivt med prioriteringarna och medicinsk utveckling inom verksamheterna. Utifrån en avtalslängd på 3 år och en ekonomisk planering som innebär en ökning av hälso- och sjukvårdsbudgeten på sammanlagt 12 procent för planeringsperioden skapas de lång-siktiga förutsättningarna för vårdverksamheterna att, via strukturella och kostnads-sänkande åtgärder, utveckla sina verksamheter så att de är i balans med befintliga ekonomiska ramar.

Resultatbudget

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

SLL-externa intäkter 949 903 1 023 13,3% 7,8%SLL-interna intäkter 37 172 39 535 41 028 3,8% 10,4%- varav landstingsbidrag 36 776,7 39 208,5 40 718,0 3,9% 10,7%Summa intäkter 38 121 40 438 42 051 4,0% 10,3%

Köpt vård -32 757 -34 753 -35 845 3,1% 9,4%Läkemedelsförmånen -4 265 -4 519 -4 844 7,2% 13,6%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 011 -1 166 -1 362 16,8% 34,6%Summa kostnader -38 034 -40 438 -42 051 4,0% 10,6%

Resultat 88 0 0

Utfall 2007 enligt bokslut 2007 Budget 2008 enligt slutlig budget 2008 Budget 2009 enligt LS Budgetdirektiv 2009

Den föreslagna budgeten för år 2009 för Hälso- och sjukvårdsnämnden är i balans och bygger på ett landstingsbidrag på 40 718 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning jämfört med budget 2008 på 3,9 procent. Regeringen har förlängt satsningen

PM

2008-10-08

35 (79)

på sjukskrivningsfrågorna inom hälso- och sjukvårdsområdet genom den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Preliminära beräkningar av detta bidrag för landstinget väntas ge 160 miljoner kronor 2009 och 214 miljoner kronor 2010. Beloppen har inarbetas i enheten Koncernfinansierings budgetförslag. Uppdraget bedöms rymmas inom befintlig budget för HSN.

Enligt HSNförvaltningens bedömning är de väsentligaste riskposterna i budget 2009 följande;

� Struktureffektiviseringar inom den somatiska specialistvården kräver ett högt genomförandetempo med snabb beslutsprocess och effektuering

� En förutsättning är att vårdgivarna kan genomföra generella effektiviseringar på 2 procent inom ramen för oförändrat verksamhetsåtagande

� Utgångspunkt för budget 2009 är att ekonomin 2008 är i balans. Risker 2008 för överskridanden finns främst inom sjukhusvården samt för läkemedels-kostnaderna. Slår dessa risker igenom i form av underskott i bokslutet för 2008 innebär det motsvarande försvagning av 2009 års budget. Omvänt ger ett positivt resultat 2008 bättre ingångläge 2009

� Om riksdagsbeslut fattas enligt lagd lagrådsremiss om överlåtelse av etable-ringar för vårdgivare som verkar enligt regelverket för den nationella taxan kan detta medföra ökade kostnader under 2009 men framförallt senare under perioden

� Vårdvalsmodellerna och nya ersättningssystem med större inslag av prestationsrelaterade ersättningar kan innebära att volymerna av patientbesök och därmed även kostnaderna ökar snabbare än budgeterat

Det ökade landstingsbidraget mellan 2008 och 2009 på 1 509 miljoner kronor dispo-neras översiktligt med följande fördelning;

Utveckling somatisk specialistsjukvård 439Utveckling primärvård 224Utveckling geriatrik 21Utveckling psykiatri 67Utveckling övrig närsjukvård 31Utveckling övrig sjukvård och övrig verksamhet 59Läkemedel i öppen vård 344Effekter upphandlingar -140Avsatt för prisökningar efter krav på effektiviseringar 709Strukturella effektiviseringar sjukhusen -245Summa 1 509

PM

2008-10-08

36 (79)

5.1.3 TioHundranämnden TioHundranämnden, den gemensamma nämnden för hälso-, sjuk-vård och omsorg, bildades den 1 januari 2006 och är beställare av vård och omsorg inom Norrtälje.

TioHundranämndens verksamhetsplan för år 2007-2010 antogs av nämnden den 6 september 2007. Planen är styrande för hur verksamheten ska utvecklas både inom TioHundraförvaltningen, TioHundra AB och hos de privata vårdgivarna.

TioHundranämnden � har ansvar för verksamhetens kvalitet och tillgänglighet samt för det lokala

vårdutbudets innehåll och struktur � är befolknings- och prioriteringsansvarig finansiär � ska bidra till effektivast möjliga vård och omsorg utifrån de ekonomiska vill-

kor som de båda huvudmännen anger för verksamheten � är befolkningens företrädare i förhållande till den samlade driftorganisationen

i form av vårdbolaget TioHundra AB

Tre behovsgrupper kan urskiljas, det är barn och unga, personer mitt i livet och de äldre. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för dessa tre målgrupper är utgångs-punkten för de beställningar som nämnden kommer att göra från vård- och omsorgs-givarna.

Förvaltningschefen kommer att lägga fram en samlad förvaltningsplan till nämnden under hösten 2008 som tar sin utgångspunkt i verksamhetsplanen, det vill säga hur de politiska målen ska uppnås under perioden 2007-2010.

TioHundra är en unik organisation som ska möta individernas behov av vård och omsorg mer samordnat mellan landsting och kommun. Det är en nationell förebild inom vård och omsorg och det ankommer på alla som är involverade i projektet att visa att detta gör skillnad för invånarna. Detta kan bidra till att Norrtälje kommun upplevs som en attraktiv kommun att bo och leva i.

Resultatbudget

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring2007 2008 2009 09/08 09/07

Kommunbidrag, Norrtälje Kommun 682 718 746 3,9% 9,4%Landstingsbidrag, SLL 881,5 935,0 971,0 3,9% 10,2%Övriga intäkter 187 185 193 4,3% 3,2%Summa intäkter 1 751 1 838 1 910 3,9% 9,1%

Köpt vård och omsorg -1 500 -1 566 -1 634 4,3% 8,9%Läkemedel -119 -125 -130 4,0% 9,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -137 -147 -146 -0,7% 6,6%Summa kostnader -1 756 -1 838 -1 910 3,9% 8,8%

Resultat -6 0 0

PM

2008-10-08

37 (79)

Inrapporterad budget är i balans, dock är den ännu ej beslutad i nämnden. De totala intäkterna budgeteras öka med 3,9 procent. Såväl landstingsbidraget från SLL som kommunbidraget från Norrtälje Kommun budgeteras öka med 3,9 procent jämfört med budget 2008.

De totala kostnaderna budgeteras öka med 5,8 procent jämfört med budget 2008, dock läggs ett effektiviseringskrav in i budgeten om 34 miljoner kronor för en budget i balans, vilket innebär att de totala kostnaderna budgeteras öka med 3,9 procent. Vid en jämförelse med prognos per augusti för helår 2008 budgeteras de totala kostna-derna öka med 2,3 procent. Huvudsakliga antaganden i budgeten är att såväl prisin-dex och volymindex ökar med 2,9 procent vardera, i huvudsak beroende av löneök-ningar samt befolkningstillväxt.

I budgeten är ett generellt besparingskrav på 1 procent inarbetat i prisindex. Utöver detta generella besparingskrav är effektiviseringar inarbetade i budgeten med ytterli-gare 16 miljoner kronor med anledning av att genomförda effektiviseringar under 2008 får helårseffekt 2009. Budgeten förutsätter vidare att 34 miljoner kronor i besparingar genomförs under 2009 utöver redan vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans.

I TioHundranämndens budget har framställts att kostnadsansvaret för somatisk spe-cialistvård köpt från SLL:s akutsjukhus utanför Norrtälje återförs till SLL samt att driftbidraget justeras med i storleksordningen 200 miljoner kronor.

Avtalen mellan TioHundranämnden och vårdproducenterna är inte slutförhandlade vilket medför att inrapporterade budgetunderlag (och därmed resultaträkningen ovan) kommer att justeras i slutlig budget.

PM

2008-10-08

38 (79)

6 Trafikverksamheten Det övergripande och långsiktiga målet för trafikverksamheten är att regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kän-netecknad av god kvalitet och hög tillgänglighet samt ett väl fungerande samarbete mellan de olika trafikslagen.

Det övergripande målet 2009 för trafikverksamheten är att fortsätta förbättra tillför-litligheten och verka för fler och mer nöjda kunder.

Inom kundperspektivet kollektivtrafik föreslås följande målområden med de mest prioriterade aktiviteterna 2009.

� Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – Pålitligheten ska förbättras med bättre punktlighet

� Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla – Tillgängligheten till och i kollektivtrafiken för funktionshindrade ska öka

� Kollektivtrafiken ska erbjuda ett attraktivt utbud – Tidtabeller ska vara samordnade och trafiken kundanpassad, hel, ren och trygg

� Kollektivtrafiken ska vara enkel att resa med – Ett gemensamt biljett- och kortsystem tillskapas för landstingets trafik

Som ett led i arbetet för ett tillgängligt samhälle för alla år 2010 ska tillgängligheten till transportsystemet löpande förbättras och kollektivtrafiken vara fullt tillgänglig för funktionshindrade år 2010 enligt landstingets handikapprogram 2007-2010. Förbätt-rad tillgänglighet leder till integration, normalisering och större oberoende och val-frihet för den enskilde resenären i hela världen.

6.1 AB Storstockholms Lokaltrafik AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvarar för länets samlade kol-lektivtrafik med tunnelbana, buss, pendeltåg och lokalbanor. SL äger infrastrukturen för tunnelbana och lokalbanor (trafiknätets infrastruk-tur) samtliga spårbundna fordon samt vissa andel av (och fordon för-

utom de flesta) bussflottan. Pendeltågen trafikerar statens spåranläggning. Detalj-planering och utförande av trafiken upphandlas i internationell konkurrens mellan entreprenörer, bland annat Veolia Transport, Stockholmståg, Arriva Sverige, Swebus med flera.

Verksamhetsåret 2009 inriktas på ett fortsatt arbete för att få fler och mer nöjda rese-närer inom de finansiella ramar som landstingsfullmäktige beslutar. Ett övergripande mål är att:

� SL:s andel av det totala resandet ska fortsätta att öka

Detta ska ske genom att SL håller en hög kvalitet inom de områden som är viktiga för resenärerna, bland annat punktlighet och service, trygghet och miljö. Kraftfulla och systematiska åtgärder införs för att förbättra kvaliteten och tidhållningen i hela SL-trafiken och för att undvika trängsel. Störningsinformationen ska förbättras.

PM

2008-10-08

39 (79)

Kundtjänsten och servicen på stationerna utvecklas och sittplatsgaranti för bussrese-närer vid trafik i hastighet över 70km/h införs under 2009. Tryggheten och säkerhe-ten i kollektivtrafiken fortsätter att förbättras. Målet för att nå en förbättrad tillförlit-lighet är inriktat främst på punktlighet inom samtliga trafikslag men även på att minska antalet inställda avgångar och antal stopp i trafiken. Måluppföljning sker löpande inom SL:s verksamhet.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Tillskott från SLL 5 346,0 5 685,0 5 892,5 3,6% 10,2%Biljettintäkter 4 476 4 800 5 267 9,7% 17,7%Övriga intäkter 2 212 2 333 2 464 5,6% 11,4%Summa intäkter 12 034 12 818 13 624 6,3% 13,2%

Kostnader köpt trafik -7 534 -8 078 -8 593 6,4% 14,0%Övriga kostnader -2 459 -2 647 -2 722 2,8% 10,7%Summa kostnader -9 993 -10 725 -11 315 5,5% 13,2%

Summa kapitalkostnader -1 719 -2 093 -2 309 10,3% 34,3%

Resultat 322 0 0

Årsarbetare 806 880 906 3,0% 12,4%

Resultatet budgeteras till noll i enlighet med budgetdirektiven. Jämfört med direkti-ven har tillskottet justerats med 2,5 miljoner kronor avseende bidrag till Blåsarsymfonikerna som övertas av Kulturnämnden.

Den budgeterade resultaträkningen ovan utgår från en investeringsvolym på 4 108 miljoner kronor.

Förutom dessa investeringar ingår ytterligare objekt för 1 436 miljoner kronor i SL:s inrapporterade material. Dessa objekt är föremål för pågående beredning inför senare beslut i SLs styrelse och/eller landstingsfullmäktige. Flertalet av dessa objekt genere-rar investeringsutgifter redan 2009. Om objekten godkänns för genomförandet kom-mer SL:s lånebehov öka med motsvarande belopp vilket medför ökade räntekostna-der i storleksordningen 36 miljoner kronor för 2009 och därmed negativ påverkan på SL:s resultat. Därtill kommer ökade trafik och driftskostnader. Beslut om genomfö-randet av dessa investeringar bör därför kompletteras med beslut om ökat tillskott till SL alternativt annan finansiering i samband med beslut om objektet.

Som en följd av den ökande investeringsvolymen uppstår ett behov av resultatför-stärkning från och med 2010 och framåt. Planering för utökad trafik samt invester-ingar i ny spårbunden trafik kommer under åren närmast efter planperioden att ytter-ligare accentuera behovet av en översyn av SL:s ekonomiska förutsättningar. SL har i sitt budgetunderlag angivit att resultatförstärkningen ska kunna ske genom en kom-bination av följande åtgärder:

EffektiviseringsåtgärderVD fick i april 2008 styrelsens uppdrag att genomföra ett antal åtgärder för att effek-tivisera verksamheten inom SL och dess intresse- och dotterbolag. Arbetet har på-börjats.

PM

2008-10-08

40 (79)

Höjda biljettpriser Vartefter utbudet ökar och kvalitén i trafiken förbättras kan en översyn av biljettpri-serna göras.

Ökad skattefinansieringsgrad Idag har SL en skattefinansieringsgrad på drygt 50 procent. En höjning av skattefi-nansieringsgraden jämfört med nuvarande nivå med en procentenhet innebär ett till-skott till SL med cirka 140 miljoner kronor per år.

Tillskott av eget kapital Idag har SL soliditet motsvarande knappt 20 procent. Den betydande investerings-verksamheten under kommande år medför sjunkande soliditet och ett utökat lånebe-hov. Tillskott av eget kapital ger högre soliditet och positiv påverkan på finansnetto samt skapar ekonomiska resurser för den utökade verksamheten både avseende inve-steringar och drift. Detta är dock resultatneutralt för SLL-koncernen.

Bidrag för att uppnå landstingets miljömål Satsningen på miljövänliga bussar för att uppnå landstingets miljömål innebär mer-kostnader både ur investeringssynpunkt och vad avser drift, reparationer och under-håll. En försiktig bedömning av kostnadsökningen för en fortsatt miljösatsning på bussidan uppgår till cirka 30 miljoner kronor år 2009 samt 105 miljoner kronor respektive 190 miljoner kronor för verksamhetsåren 2010 och 2011.

SL har tagit fram underlag för statsbidrag inför regeringens kommande proposition om inriktningen av åtgärderna i järnvägsinfrastrukturen under planeringsperioden 2010-2019. Infrastrukturpropositionen meddelas under hösten 2008 och planerings-direktivet vid årsskiftet 2008/2009.

På förfrågan från förvaltningen har SL angett att följande objekt, baserat på erfaren-het från hur bidrag tidigare erhållits, skulle kunna vara aktuella för delfinansiering med statsbidrag. Bidrag till utbyggnad av nya spårlinjer samt fordon har tidigare erhållits. Med utgångspunkt därav skulle följande objekt kunna antas delfinansieras med statsbidrag.

Total investering Tvärbana Norr – Solnagrenen inkl fordon 5 200 mkr Tvärbana Ost – Saltsjöbanan inkl fordon 4 600 mkr Tunnelbana Odenplan – Karolinska 3 000 mkr Roslagsbanan – dubbelspårsutbyggnad 900 mkr Ersättning av gamla tunnelbanevagnar 2 700 mkr

Resandeutvecklingen bedöms som fortsatt positiv och biljettintäkterna ökar med 9,7 procent eller med 467 miljoner kronor jämfört med 2008 års budget. Helårsef-fekter av biljettprisökningen 2008 svarar för cirka hälften av intäktsökningen.

Ökade kostnader avseende indexering i enlighet med ingångna avtal för köpt trafik, helårseffekter av trafikförändringar 2008 samt planerade trafikförändringar 2009 har inarbetats i budgeten. Kapitalkostnaderna ökar i samband med ökande investerings-

PM

2008-10-08

41 (79)

volym samt höjda marknadsräntor. Ökningen av antalet årsarbetare jämfört med 2008 avser helårseffekter av rekryteringar under 2008, rekrytering av projektledare till investeringsverksamheten samt ökat antal anställda inom SL Kundtjänst. Ett högre ränteläge, ökade energipriser samt högre indextal i trafikavtalen är riskmoment i budgeten. Skattefinansieringsgraden är 52,8 procent

Investeringarna 2009 uppgår till 4 108 miljoner kronor. Investeringsbudgeten omfattar såväl pågående/tidigare beslutade objekt som nya objekt för vilka beslut ska tas i särskild ordning. Objekt som syftar till att förbättra kvaliteten och tidhållningen prioriteras, förutom säkerhetsrelaterade åtgärder och investeringar till följd av myn-dighetskrav som tillgodoses i första hand. Bland större pågående investeringar ingår bland annat ny pendeltågsdepå i Södertälje, introduktion av SL Access samt förbere-delser och genomförande av nytt signalsystem på tunnelbanans Röda linje.

Ytterligare ett flertal nya objekt ingår i investeringsplanen och blir föremål för beslut i landstingsfullmäktige, bland annat Tvärbana Norr – Solna.

Bland tillkommande ej beslutade objekt där mer omfattande underlag krävs inför beslut om genomförande i SL:s styrelse och därefter fullmäktige, motsvarande inve-steringsutgifter på 1 436 miljoner kronor under 2009, återfinns tunnelbana Odenplan – Karolinska Solna samt Tvärbana Ost Saltsjöbana.

Investeringen för Spårväg City (Djurgårdslinjens förlängning) genomförs som en koncession. Omfattningen av projektet har utökats. Planeringsförutsättningarna omfattar nu en linjesträckning från Värtan till Kungsholmen. Kostnaden har ökat från cirka 1,1 miljarder kronor till i storleksordningen 3 miljarder kronor.

Landstingsfullmäktige beslutade i april 2008 att godkänna att projektet genomförs i form av en koncession med ett borgensåtagande från SLL avseende SL:s åtagande att återköpa anläggningen till ett restvärde på cirka 50 procent vid koncessionsavtalets utgång. Fullmäktiges beslut (LS 0712-1405) baseras på totalramen motsvarande 1,1 miljarder kronor.

I samband med behandling av förslaget till 2009 års budget beslöt SL:s styrelse attföreslå landstingsfullmäktige att godkänna att landstingsborgen kan utfärdas på sätt som tidigare godkänts för det nu utökade projektet Spårväg City avseende SL:s åta-gande att lösa spåranläggningen och utrustningen när kontraktet upphör.

6.2 Waxholms Ångfartygs AB Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) ansvarar för den kollektiva sjötrafiken. Detta innebär främst upphandling av entreprenörer som utför trafikarbetet, ledning och planering av trafiken samt taxe- och

kortadministration. WÅAB äger och har också underhållsansvar för den egna flottan om 24 fartyg.

Trafikering sker med cirka 60 fartyg. Antalet passagerare 2009 planeras till 3,9 mil-joner, en ökning med 1,2 procent jämfört med budget 2008. Godstrafiken ökar med 1,3 procent till 7,6 tusen ton, jämfört med budget 2008.Under 2009 fortsätter arbete med effektiviseringar inom fartygsdriften för att bidra till förbättringar och kostnads-

PM

2008-10-08

42 (79)

reduceringar. Antalet utbudstimmar beräknas inte öka och trafiken kommer att bibe-hållas på nuvarande nivå. Exempel på mål för WÅAB är att:

� Tillförlitligheten planeras öka från 75 procent 2008 till 78 procent 2009.

Tillgängligheten systematiseras och dokumenteras i rapporter och i rederiets tidta-beller. Kvalitetsmätningar genomförs fyra gånger per år. Samarbetet med SL fortgår med en gemensam reseplanerare samt samordning av biljett- och kortsystem.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Tillskott från SLL 184,4 197,5 204,1 3,3% 10,7%Övriga intäkter 105 107 101 -5,0% -3,5%Summa intäkter 289 304 305 0,4% 5,5%

Summa kostnader -244 -262 -262 0,0% 7,6%

Summa kapitalkostnader -37 -43 -44 2,1% 17,6%

Resultat 9 0 0

Årsarbetare 23 28 28 0,0% 21,7%

Resultatet budgeteras till noll i enlighet med budgetdirektiven. Budgeten bygger på antaganden om oförändrade taxor samt tillskott på 204 miljoner kronor såsom det har angivits i direktiv. Ingen utökning av trafiken planeras. I budgeten saknas dock finansiering motsvarande 20,5 miljoner kronor som har sin grund i ökade kostnader i huvudsak för trafikdriften och investeringarna. WÅAB bedömer att balans kan åstadkommas genom ökat tillskott med 13,2 miljoner kronor samt genom taxehöj-ning i skärgårds- och hamntrafiken, vilket beräknas ge ökade intäkter med 2,5 respektive 4,8 miljoner kronor. Dessa förslag är inte inarbetade i resultaträkningen ovan. I samband med fastställandet av landstingets budget och landstingsbidrag för 2009 bör dock denna fråga beaktas. Skattefinansieringsgraden är 67,0 procent.

I budgeten har inarbetats ökade trafikkostnader till följd av nya löneavtal för sjöfarts-anställda samt högre kompensationsersättning till entreprenörerna för drivmedel. Kapitalkostnaderna ökar i takt med investeringarna. Av de tidigare budgeterade fyra nya isgående fartyg har två fartyg utgått. Resterande två fartyg har fördyrats jämfört med ursprunglig plan på grund av överhettad varvsmarknad. Ökade diesel- och ben-sinpriser samt icke påverkbara kostnader till följd av nya myndighetskrav vad gäller sjösäkerheten är riskmoment i budgeten.

Förutom 204 miljoner kronor i tillskott fastställt i budgetdirektiv tillförs ytterligare 100 tusen kronor 2009 avseende bidrag till svallvågsstudier vid KTH Marina System i enlighet med landstingsstyrelsen beslut 2008-06-03 (LS 0801-0035). Detta är inar-betat i budgetunderlaget.

Investeringarna för 2009 budgeteras till 116 miljoner kronor och avser delbetalning av två nya fartyg. För övrigt planeras reinvesteringar i fartyg, säkerhetsinvesteringar såsom utbyte av livflottssystem samt miljöinvesteringar i anläggningar.

PM

2008-10-08

43 (79)

6.3 Färdtjänstnämnden Landstinget ansvarar för länets färdtjänst, genom avtal med kommunerna, samt för närtrafik och sjuk- och tjänsteresor. Färdtjänsten beslutar om tillstånd för färdtjänst, tilldelning av resor och ansvarar för att organisera och administrera trafiken. Färdtjänsten har inga egna fordon utan upp-

handlar trafik från olika taxi- och trafikföretag i länet.

Färdtjänsten arbetar för att erbjuda ökad frihet och tillgänglighet i kollektivtrafiken för resenärer som har väsentliga svårigheter att resa med SL-trafiken. Med resenären i centrum ska ytterligare tillgänglighetsanpassningar inom kollektivtrafikområdet ge ett minskat färdtjänstberoende och större valfrihet. Detta skall nås med fokus på hög kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbar utveckling. Flertal parametrar för kvalitet och tillförlitlighet har budgeterats, fokus under 2009 läggas på handläggningstid för tillståndsansökningar och tillgänglighet till kundservice. Färdtjänsten har under 2009 satt mål om att:

� 80 procent av inkomna ärenden ska vara handlagda inom 10 arbetsdagar. � Den genomsnittliga kötiden i telefon till kundservice ska ej överstiga 90

sekunder.

Mål för kvaliteten är inriktade främst på resenärsperspektivet och speglar SLL:s mål om en god tillgänglighet, ett gott bemötande och en god tidspassning.

År 2009 planeras 3 600 000 resor, en minskning med 0,2 procent jämfört med budget 2008, men en ökning med 1,3 procent jämfört med prognos per augusti 2008. Antalet färdtjänstresenärer budgeteras att minska med 5,8 procent till 65 000 jämfört med budget 2008, vilket resulterar i att antal resor per resenär budgeterat ska öka. Över-synen av föreskrifter och villkor i syfte att uppnå ett förenklat regelverk och därmed ett friare resande ska vara klar och träda i kraft vid årsskiftet 2008-2009. Fortsatt styrning av resenärer ska göras till den allmänna kollektivtrafiken i takt med att när-trafiken byggs ut och tillgängligheten ökar. En webbaserad tillståndsprövning utreds.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 152 164 163 -0,4% 7,6%SLL-interna intäkter 980 1015 1037 2,2% 5,8%

- varav landstingsbidrag 966 1 001 1 026 2,5% 6,2%Summa intäkter 1 132 1 178 1 200 1,9% 6,0%

Personalkostnader -54 -56 -61 8,4% 13,3%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 047 -1 122 -1 139 1,5% 8,8%Summa kostnader -1 101 -1 178 -1 200 1,9% 9,0%

Resultat 31 0 0

Årsarbetare 109 118 118 0,0% 8,3%

Färdtjänstens budget 2009 är i balans och bygger på ett landstingsbidrag på1 026 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,5 procent jämfört med bud-get 2008. I enlighet med budgetdirektivet kommer Färdtjänsten att prioritera ett fler-

PM

2008-10-08

44 (79)

tal områden under budgetåret. Fortsatt utbyggnad av närtrafiken, utveckling av SL:s reseplanerare, gemensamt resekort (SL Access) och webbaserad tillståndsprocess är några av de delar av det utvecklingsprojekt som Färdtjänsten kommer att driva i samarbete med SL och kommunerna. I ett led att förbättra kvaliteten kommer ett nytt ärendehanteringssystem för resenärernas synpunkter och klagomål att implemente-ras. Rullstolstaxi kommer under 2009 att införas i större skala. De av Färdtjänsten och HSN omarbetade reglerna för sjukresor kommer att börja gälla under året. Taxor och avgifter är oförändrade utifrån landstingsfullmäktiges beslut i budget 2008.

6.4 Regionplane- och Trafiknämnden Regionplane- och trafiknämnden (RTN) ansvarar för regionplaneringen, de regionala utvecklingsfrågorna samt utformningen av landstingets trafikpolitik och

den översiktliga trafikplaneringen i dialog med SL och Waxholmsbolaget. Nämnden ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen, målen och strategierna för Stockholmsregionen blir verklighet.

Under 2009 kommer verksamhetens arbete att präglas av att ta fram och föra dialog kring ett utställningsförslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, utställning av planen och arbete med handlingsprogram för att genom-föra den. Avsikten är att landstingsfullmäktige ska ges möjlighet att ta ställning till ett slutligt förslag våren 2010. Den nu gällande planen, RUFS 2001, är under genom-förande och inriktas på att stärka regionens tillväxtkapacitet, verka för ett utbyggt transportsystem, verka för en effektiv och resultatinriktad integrationspolitik samt att utveckla strategin om flerkärnighet och täthet.

Som inriktningsmål för RTN gäller de strategier som nämnden beslutat ska ligga till grund för en ny regional utvecklingsplan, bland annat att säkra värden för framtida behov, att öka uthållig kapacitet och kvalitet inom strategiska områden, att vidareut-veckla en flerkärnig rumslig struktur med täta stråk och att utveckla idéer och förny-elseförmåga.

Nämnden ska verka för att Stockholm-Mälardalen ska vara en attraktiv, öppen och tillgänglig storstadsregion, som är en ledande tillväxtregion i Europa med god livs-miljö och hållbar utveckling. Samarbetet med övriga delar av Europa stärks och för-djupas.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 84 80 78 -2,5% -7,9%

- varav landstingsbidrag 74,0 76,7 76,7 0,0% 3,6%Kostnader -84 -80 -78 -2,5% -7,7%Resultat 0 0 0

Årsarbetare 48 50 45 -10,0% -6,3%

RTN:s budget för 2009 är i balans. Budgeten för 2009 innebär en minskning jämfört med budget 2008 med 2,5 procent. Minskningen medför att prioriteringar krävs,

PM

2008-10-08

45 (79)

arbetet med RUFS 2010 har högsta prioritet, medan en del av genomförandeinsat-serna måste genomföras med lägre ambitionsnivå eller skjutas på framtiden.

För att ges möjlighet att arbeta vidare med processerna för trafikens infrastruktur i Stockholms län och Mälardalen äskar RTN om ett fortsatt beviljat projektanslag om 2 miljoner kronor. Dessa processer syftar till att skapa bred enighet om och ett gott underlag för angelägna investeringar i transportsektorn. Denna kostnad är ej inarbe-tad i RTN:s budgetförslag. I samband med fastställandet av landstingets budget och landstingsbidrag för 2009 bör dock denna fråga beaktas.

PM

2008-10-08

46 (79)

7 Fastigheter

7.1 Landstingsfastigheter Stockholm Landstingsfastigheter Stockholm (LFS) är en enhet för redovisning av landstingsägda fastigheter samt intäkter och kostnader relaterade till lands-tingets fastigheter. Fastigheterna förvaltas av Locum AB. Fastighetsbestån-det domineras av vårdfastigheter såsom akutsjukhus, närsjukhus, vårdcen-traler, tandvårdskliniker, äldrevårdsenheter med mera. Totalt uppgår den förvaltade ytan till cirka 2,1 miljoner kvadratmeter.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 475 380 416 9,3% -12,4%SLL-interna intäkter 1 970 1 970 2 053 4,2% 4,2%Summa intäkter 2 445 2 351 2 469 5,0% 1,0%

Summa kostnader -1 120 -1 143 -1 196 4,6% 6,7%

Avskrivningar -570 -581 -628 8,1% 10,1%Finansnetto -244 -285 -325 14,0% 33,3%Summa kapitalkostnader -814 -866 -953 10,0% 17,1%

Resultat 511 342 321

Landstingsfullmäktige har fastställt ett långsiktigt avkastningskrav på LFS:s eget kapital till 6 procent. Det budgeterade resultatet på 321 miljoner kronor motsvarar 9 procent i avkastning. Resultatet är 7 miljoner kronor högre än budgetdirektiven. Realisationsvinster budgeteras med 40 miljoner kronor (50 miljoner kronor i 2008 års budget). Indexuppräkning av hyrorna har budge-terats med tre procent. Kostnadsutvecklingen bedöms uppgå till två procent. Mediakostnaderna baserar sig dels på tecknade avtal, dels på en bedömd kostnadsutveckling på 2 – 5 procent. Planerat underhåll inklusive energibe-sparande åtgärder har budgeterats till 289,8 miljoner kronor för år 2009 vil-ket motsvarar 138 kronor per kvadratmeter i enlighet med rekommendatio-nerna i fullmäktiges beslut 2005 om ”Planerat underhåll i ett långsiktigt fas-tighetsekonomiskt perspektiv”. Inom Landstingsfastigheter redovisas lands-tingets byggnadsinvesteringar. Investeringarna 2009 uppgår till 1 710 miljo-ner kronor. Exempel på större byggnadsinvesteringar är ny rättpsykiatriskanläggning i Huddinge, 762 miljoner kronor samt reserkraft, DS, 278 miljo-ner kronor. Kostnader som uppstår inom Landstingsfastigheter men är hän-förliga till NKS förutsätts NKS-förvaltningen stå för.

Ett annat större objekt i 2009 års budget avser upprustning av Löwenströmska Sjukhuset, byggnad 01. Utredning om framtida användning av Löwenströmska Sjukhuset bör ske i samråd med HSN.

7.2 Locum AB Locum AB ansvarar enligt avtal med landstinget för ekonomisk och teknisk förvaltning av landstingets fas-tigheter samt för genomförande av byggnadsinvester-

PM

2008-10-08

47 (79)

ingar enligt den av fullmäktige beslutade investeringsbudgeten.Inom ramen för sitt ansvarsområde svarar bolaget också för uthyrning och fastighetsutveckling samt försäljning av icke strategiska fastigheter.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 206 204 226 10,4% 9,3%Kostnader -200 -200 -221 10,5% 10,4%Resultat 6 4 4

Årsarbetare 204 203 208 2,5% 2,0%

Det budgeterade resultatet 2009 motsvarar det resultatkrav som angivits i budgetdirektiven. Kostnader för pensionsavsättningar beräknas under 2008 öka till 188 miljoner kronor. Utfallet 2007 var 133 miljoner kronor. 35 mil-joner kronor av kostnadsökningen utgörs av en ackumulerad engångseffekt bl.a. med anledning av nya livslängdsantaganden. Locum har en stor och fortsatt växande kostnad för pensioner under 2009, med anledning av detta har förvaltningsarvodet ökat med motsvarande belopp. Förvaltningsarvodet för år 2009 är uppräknat med 15 miljoner kronor och uppgår till 108,5 miljo-ner kronor. Lönekostnadsökningen jämfört med budget 2008 bedöms uppgå till 12 procent varav 3 procent avser lönerevision inklusive riktade insatser. Ökningen är relaterad till den rådande situationen på arbetsmarknaden för bygglednings- och fastighetsförvaltande personal.

PM

2008-10-08

48 (79)

8 Övrig verksamhet

8.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets verksamhet och ekonomi.

8.1.1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) omfattar administrationen av den centrala förtroendemannaorganisationen, landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen med utskott, landstingsdirektör jämte tjänstemannaorganisation, FoUU-medel samt övriga landstingsstyrelsens förvaltning där bland annat organisationerna för produktions-samordning, IT, miljö, kommunikation, ekonomi och finans ingår.

LSF kommer under 2008 att slutföra arbetet med att anpassa, effektivisera och orga-nisera verksamheten. LSF har under 2007 genomfört ett sparbeting och minskat antal årsarbetare med 15 procent. I budgetdirektiv för 2009 anges ett antal aktuella och viktiga fokusområden för LSF bl.a. konkurrensutveckling och mångfald, utveckling av styrsystem och ägarstyrning, produktionssamordning, IT-samordning kommuni-kation och koncernsäkerhet. Under 2009 kommer LSF att styra mot de mål som arbetats fram under hösten 2008.

Enligt fullmäktiges beslut (LS 0707-0721) planeras Naturbruksgymnasierna övergå till annan huvudman under 2009. Skolverket har beviljat ansökningarna om att de får bilda friskolor.

I enlighet med fattat beslut (LS 0605-0971) kommer större delen av Centrum för folkhälsa, CFF, verksamhet överförs till Karolinska Institutet (KI) fr.o.m. 2009 och i budgetunderlaget för 2009 ingår de kostnader som kommer att föras över till HSN i samband med verksamhetsöverföringen. I den slutliga budgeten för 2009 kommer detta att regleras. Verksamhetsöverföringen innebär vidare en ökad kostnad om 20 miljoner kronor relaterad till etableringsstöd och sociala avgifter som är ofinansie-rad. Budgeterat resultat för år 2009 understiger således budgetdirektiven med 20 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens förvaltning hemställer därför om finansiering för etableringsstöd och ökade sociala avgifter i samband med verksamhetsöverfö-ringen av CFF till Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) vid KI med totalt 20 miljo-ner kronor.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 3 165 3 140 3 224 3% 1,9%

- varav landstingsbidrag 2 460 2 582 2 608 1,0% 6,0%Kostnader -3 104 -3 140 -3 244 3,3% 4,5%Resultat 61 0 -20

Årsarbetare 968 950 930 -2,1% -3,9%

I LSF:s budgeterade landstingsbidrag ingår FoUU-medel med 1 288,1 miljoner kro-nor inkl. personalkostnader för år 2009. I slutlig budget föreslås, LSF:s landstingsbi-

PM

2008-10-08

49 (79)

drag justeras med 1 288,1 miljoner kronor avseende FoUU-medel och att motsva-rande belopp från och med 2009 utbetalas från Koncernfinansiering.

LSF ansvarar för bidrag till den uppdragsutbildning som syftar till att minska bristen på specialistsjuksköterskor, främst inom IVA. Trycket har varit stort på att utöka antalet platser. En utökning av platserna skulle kosta 17,5 miljoner kronor och denna kostnadsökning är ej beaktad i LSF:s budgetunderlag. I samband med fastställandet av landstingets budget och landstingsbidrag för 2009 bör dock denna fråga beaktas.

Investeringar 2009 i maskiner, inventarier och IT uppgår till 40 miljoner kronor.

8.1.2 Förvaltningen Nya Karolinska Solna Projektet Nya Karolinska Solna (NKS) startades under 2005 med uppdrag att projektera och bygga Stockholms

nya universitetssjukhus. Den 8 april 2008 beslöt Landstingsfullmäktige att en ny för-valtning skulle inrättas från och med 1 maj för det fortsatta arbetet med NKS. Landstingsfullmäktige fattade den 10 juni 2008 beslut om att uppförande och för-valtning av den nya byggnaden ska genomföras och finansieras enligt Offentlig Pri-vat Samverkan (OPS).

NKS har som förvaltning i uppdrag att säkerställa att ett nytt universitetssjukhus i Solna kan öppna i december 2015. Ett av förvaltningens primära åtaganden är att till april 2010 genomföra upphandlingen av en OPS-entreprenör. Vidare har förvalt-ningen en samordningsroll rörande alla de frågor som har kopplingar till arbetet med det nya universitetssjukhuset.

Resultatbudget

Mkr Utfall Budget Budget2007 2008 2009

SLL-externa intäkter 0,0SLL-interna intäkter 26,3Summa intäkter 0,0 0,0 26,3

Summa kostnader -26,3

Avskrivningar 0,0Finansnetto 0,0Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0

Resultat 0,0 0,0 0,0

NKS-förvaltningens driftskostnader för 2009 är budgeterade till 26,3 miljoner kro-nor. Budgeten baseras på 13 årsarbetare. NKS-förvaltningen har under 2008 utformat en redovisningsprincip som anger vilka poster som ska bokföras såsom förvaltnings-specifika på resultaträkning samt vilka som kan aktiveras i samband med förberedel-searbete inför det nya universitetssjukhuset. Under budgetåret ska administrativa rutiner och system tas i bruk för att tillgodose de krav som ställs på förvaltningen. Budgeten för 2009 är i balans.

En investeringsbudget om 1 053 miljoner kronor har redovisats. Inom denna ram ska under året bland annat aktiveras kostnader som avser förberedelsearbete inför det nya

PM

2008-10-08

50 (79)

universitetssjukhuset. Detta avser konsulttjänster, förberedande markarbete samt evakueringar och provisorier för hus som ska rivas.

8.1.3 Koncernfinansiering Koncernfinansiering är en central redovisningsenhet där poster av landstingsöver-gripande karaktär redovisas. Enheten har inte några anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Intäkterna består främst av skatteintäkter och specialdestinerade statsbidrag. Koncernfinansierings övriga intäkter kommer från det personalomkost-nadspålägg som förvaltningarna erlägger. PO-pålägget avses täcka förvaltningsorga-nisationens kostnader för sociala avgifter och pensioner som belastar koncernfinansi-erings resultat.

Den enskilt största kostnadsposten utgörs av utbetalning av landstingsbidrag och till-skott till koncernens förvaltningar och bolag. Inom koncernfinansiering redovisas också koncernens upplåning och räntekostnaderna på låneskulden belastar således enheten.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 53 469 56 236 57 776 2,7% 8,1%Kostnader -53 098 -56 155 -57 702 2,8% 8,7%Resultat 372 81 74

Koncernfinansierings budget är i balans och resultatet på 74 miljoner kronor översti-ger direktiv med 13 miljoner kronor. I regeringens budgetproposition aviseras en sänkning av socialavgifter med en procentenhet, vilket motsvarar en minskning av personalkostnaderna om cirka 145 miljoner kronor för koncernen. Denna kostnads-reduktion har inarbetats i budgetunderlaget på koncernnivå via enheten Koncern-finansiering. Således förutsätter detta upplägg att kostnadsreduktionen kommer Koncernfinansiering till godo. Eftersom de minskade socialavgifterna faller ut hos respektive berörd enhet i koncernen betyder detta att landstingsbidrag/tillskott behö-ver justeras nedåt i motsvarande mån för de enheter där reglering via PO-pålägg inte kan användas. Ett alternativ till justering av landstingsbidrag/tillskott är att istället justera berörda enheters avkastningskrav uppåt motsvarande de minskade socialav-gifterna. Det senare alternativet ger som effekt att Koncernfinansiering får ett resultat på minus 26 miljoner kronor. Justering av landstingsbidrag/tillskott eller avkast-ningskrav för berörda enheter bör inarbetas i slutlig budget.

Koncernfinansiering budgeterar investeringar under 2009 gällande Citybanan om 240 miljoner kronor.

8.2 MediCarrier AB MediCarrier köper in, lagerhåller och distribuerar sjukvårds- och förbrukningsvaror, samt erbjuder miljöanpassade transporter av apoteksvaror, blod, internpost et cetera till enheter inom Stockholms läns landsting. MediCarrier lagerför cirka 3 500 artiklar och har utöver detta ytterligare cirka 7 000 artiklar som de erbjuder kunden. Bolaget gör cirka 35 000 leveranser från lagret per år till kunderna. Transportverksamheten

PM

2008-10-08

51 (79)

hanterar cirka 375 000 transporter per år. Från och med första juli 2008 har MediCarrier övertagit allt utskick av informationsmaterial och frikort.

MediCarrier kommer under år 2009 att fortsätta implementera rekommendationerna i den utredning över verksamheten som skett. En ny elektronisk katalog med beställ-ningsfunktionalitet kommer att ge ytterligare effektiviseringsförbättring tillsammans med införandet av en röststyrd plockprocess för lagret.

Volymen beräknas öka med drygt 14 procent jämfört med budget 2008, varav 2 pro-cent hänförs till ny verksamhet.

Bolagets tillgänglighet och kvalitet mäts genom parametern ”servicegrad till kunder” och ”nöjd kundindex”. Exempel på mål som MediCarrier har fastställt för år 2009 är att;

� Servicegraden till kunder ska uppgå till minst 97,5 procent � Antalet returer/reklamationer ska högst uppgå till 0,45 procent av antalet

order rader � Medarbetarindex ska förbättras enligt åtgärdsplan baserad på medarbetar-

undersökning oktober 2008, om enskilda områden understiger index 60 � Omsättningshastigheten för lagret ska minst uppgå till 15 ggr per år � 25 procent av transporterna ska ske med förnybara bränslen � Nöjd kundindex ska vara högre än 90 procent � Försäljningen av miljömärkta artiklar ska öka i förhållande till totala

försäljningen

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 404 397 454 14,3% 12,4%Kostnader -399 -397 -454 14,3% 13,6%Resultat 4,3 0,0 0,0

Årsarbetare 98 89 92 3,4% -6,1%

MediCarriers budget 2009 är i balans. Det budgeterade resultatet motsvarar det resultatkrav som finns i budgetdirektiven. Den budgeterade kostnadsökningen är14,3 procent jämfört med budget 2008 vilket hänförs till volymökning. Vidare beräk-nas personalkostnaderna öka med 7,4 procent samtidigt som årsarbetarna ökar med 3,4 procent. Genomsnittlig frånvaro per anställd budgeteras vara högst 19 dagar per år.

MediCarrier är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och har budgeterat ett antal miljö-mål för 2009 såsom transporter med förnybart bränsle (25 %), 100 procent av företa-gets värmeförsörjning ska komma från miljöanpassad källa.

Investeringar 2009 i maskiner och inventarier uppgår till 3 miljoner kronor vilket är i enlighet med beslutad investeringsram.

PM

2008-10-08

52 (79)

8.3 Kulturnämnden Kulturnämnden (KUN) stöder det fria kulturlivet i Stockholms län genom dels lång-siktigt verksamhetsstöd, dels olika projektstöd. Kulturverksamhet som får stöd skall ha en hög kvalitet. Dessutom baseras alla beslut om stöd till kultur- och föreningsliv på de fyra målområdena: Demokrati, Jämställdhet mellan könen, Jämlikhet samt Tillgänglighet för funktionshindrade. Nämnden ställer även krav på att organisatio-ner som erhåller årligt verksamhetsstöd om 500 tkr eller mer skall arbeta aktivt med miljöfrågorna. För att komma i fråga för stöd måste båda könen finnas representerade i styrelsen för den organisation som tar emot stödet.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 357,4 366,5 379,7 3,6% 6,2%

- varav landstingsbidrag 342,7 355,0 367,5 3,5% 7,2%Kostnader -353,4 -366,5 -379,7 3,6% 7,5%Resultat 4,1 0,0 0,0

Årsarbetare 45 43 45 4,7% 0,0%

KUN:s budget är i balans. Landstingsbidraget för 2009 uppgår till 367,5 mnkr.

Nämnden beräknar att 70 procent av 2009 års stöd kommer att användas till verk-samhet som kommer barn och unga till del. Nämnden uppfyller därmed landstings-fullmäktiges mål att minst 70 procent av de externa stöden skall nå målgruppen barn och unga.

Under 2009 kommer KUN att överta bidrag avseende Blåsarsymfonikerna från SL. Landstingsbidraget ökar med 2,5 miljoner kronor för KUN. Denna ökning av lands-tingsbidraget är inarbetad i nämndens budgetförslag.

KUN föreslår landstingsfullmäktige att utöka nämndens landstingsbidrag 2009 med 500 tkr som specialdestineras till SLIF för landstingsgemensamma friskvårdsinsatser i strävan att förbättra de landstingsanställdas hälsa och minska sjukfrånvaron. I sam-band med fastställandet av landstingets budget och landstingsbidrag för 2009 bör dock denna fråga beaktas.

8.4 AB SLL InternfinansInternfinans utgör internbank för Stockholms läns landsting. Bolaget ska på mark-nadsmässiga grunder förvalta koncernens likviditet, låna upp erforderliga medel till verksamheten samt i övrigt tillhandahålla efterfrågade finansiella tjänster.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 9,0 9,5 9,1 -3,7% 0,9%Kostnader -3,7 -6,5 -6,1 -5,4% 63,9%Resultat 5,3 3,0 3,0

Årsarbetare 9 9 10 11,1% 11,1%

PM

2008-10-08

53 (79)

Internfinans budget 2009 är i balans. Det budgeterade resultatet på 3 miljoner kronor motsvarar det resultatkrav som finns i budgetdirektiven.

8.5 Landstingsrevisorerna Revisorerna granskar årligen i den omfattningen som följer av god redovisningssed all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Granskningen omfattar såväl nämnder och styrelser som företag och kommunalförbund. Revisorerna prövar om verksam-heten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 32,9 34,6 35,8 3,5% 8,5%

- varav landstingsbidrag 32,9 34,5 35,7 3,5% 8,5%Kostnader -31,2 -34,6 -35,8 3,5% 14,6%Resultat 1,8 0,0 0,0

Årsarbetare 25 25 25 0,0% 0,0%

Landstingsrevisorerna uppvisar en budget i balans.

8.6 Patientnämnden Patientnämnden (PaN) utgör en från vården fristående och opartisk instans som pati-enter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt folktandvården och privata tandhygi-enister. Detta innebär att patienter som har synpunkter på hälso- och sjukvården, oavsett vårdgivarens huvudman, vänder sig till en och samma instans för att få sitt ärende utrett.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Intäkter 15,9 16,4 16,9 3,0% 6,3%

- varav landstingsbidrag 14,6 15,1 15,6 3,3% 6,8%Kostnader -15,9 -16,4 -16,9 3,0% 6,3%Resultat 0,0 0,0 0,0

Årsarbetare 16 16 17 6,3% 6,3%

Nämnden uppvisar en budget i balans. PAN har inkommit med en skrivelse, LS 0807-0716, angående merkostnader för stödverksamheten på grund av ändrade skatteregler. PAN önskar en nivåjustering på landstingsbidraget på 1 210 tkr som en effekt av skattelagstiftningens förändring. Denna nivåhöjning är inte inarbetad i nämndens budgetförslag. I samband med fast-ställandet av landstingets budget och landstingsbidrag för 2009 bör dock detta beak-tas.

PM

2008-10-08

54 (79)

9 Bilagor

9.1 Resultaträkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2008 2009 B09/B08 2010 2011

S:a verksamhetsintäk ter 12 497 13 376 13 066 14 039 7,4% 15 055 15 483

Skatteintäkter 45 459 47 966 47 895 49 893 4,2% 51 876 54 603Generellt statsbidrag 4 649 4 595 4 631 4 602 -0,6% 4 697 4 483Utjämningssystemet -1 396 -1 186 -1 248 -1 548 24,0% -1 687 -1 854Prognososäkerhet 0 0 0 0 0 0Summa skatteintäk ter 48 712 51 376 51 278 52 947 3,3% 54 885 57 232

Summa intäkter 61 209 64 752 64 344 66 986 4,1% 69 940 72 715

S:a verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 141 3,7% -64 966 -67 386

Resultat före avskrivningar 4 436 4 383 4 402 4 845 10,1% 4 974 5 329

Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267

Rörelseresultat 1 923 1 724 1 725 1 987 1 855 2 062

Finansiella intäkter 103 101 43 48 12,1% 251 259Finansiella kostnader -1 018 -1 325 -1 308 -1 626 24,3% -1 724 -1 816Finansnetto -915 -1 224 -1 265 -1 578 24,7% -1 473 -1 557

Resultat 1 008 500 460 409 382 505

Verksamhetens intäkter 12 497 13 376 13 066 14 039 7,4% 15 055 15 483Verksamhetens kostnader -56 773 -60 369 -59 943 -62 141 3,7% -64 966 -67 386Avskrivningar -2 514 -2 659 -2 677 -2 858 6,8% -3 119 -3 267Verksamhetens nettokostnader -46 789 -49 652 -49 553 -50 960 2,8% -53 030 -55 170

PM

2008-10-08

55 (79)

9.2 Balansräkning SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 40 629 44 416 51 061 58 559 66 100Omsättningstillgångar 7 878 6 990 6 990 6 990 6 990

Summa tillgångar 48 507 51 406 58 051 65 549 73 090

Ingående eget kapital -632 376 876 1 285 1 666Årets resultat 1 008 500 409 382 505Summa eget kapital 376 876 1 285 1 666 2 171

Summa avsättningar 13 260 14 160 15 096 16 006 16 933

Långfristiga skulder 20 406 21 543 26 473 32 299 38 019Kortfristiga skulder 14 465 14 827 15 198 15 578 15 967Summa skulder 34 871 36 370 41 671 47 877 53 986

Summa eget kapital och skulder 48 507 51 406 58 051 65 549 73 090

PM

2008-10-08

56 (79)

9.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011

Årets resultat 1 008 460 409 382 505Avskrivningar 2 514 2 677 2 858 3 119 3 267Reavinster, övrigt -97 -50 -40 -50 -30Summa kassaflöde från verksamheten 3 425 3 087 3 227 3 451 3 742

Förändring av rörelsekapital -396 0 0 0 0Investeringar -5 069 -8 099 -9 503 -10 617 -10 808Försäljningar, övrigt 524 51 50 50 50Summa kassaflöde efter investeringar -1 516 -4 961 -6 226 -7 116 -7 016

Pensioner och övriga avsättningar 1 156 812 936 911 927Kassaflöde före extern finansiering -360 -4 149 -5 290 -6 205 -6 089

PM

2008-10-08

57 (79)

9.4 Investeringsplan 2007-2013

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

TrafikenSL budgeterade o beslutade i styrelse 3 110 5 192 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631SL för ytterligare beredning 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224WÅAB 15 66 116 67 26 30 21Trafiken totalt 3 125 5 258 5 660 6 551 6 994 7 311 5 876

Byggnader totalt 798 1 159 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

Maskiner, inventarier och ITVårdHälso- och sjukvårdsnämnden 0 3 0 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 55 71 72 83 59 61 62Karolinska Universitetssjukhuset 304 336 343 350 357 364 371Sjukvården Salem Nykvarn Södert. 25 28 28 28 28 28 28Södersjukhuset AB 113 110 166 241 251 251 251Danderyds Sjukhus AB 62 81 87 68 70 71 71S:t Eriks Ögonsjukhus AB 10 9 9 9 9 9 9Folktandvården Stockholms Län AB 53 57 48 48 48 52 48Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 4 6 7 7 7 7 7Stockholm Care AB 0 0 0 0 0 0 0Vården totalt 626 701 760 834 829 843 847

ÖvrigaFärdtjänstnämnden 7 3 1 2 1 2 2Regionplane- och trafiknämnden 1 0 1 1 1 1 1Locum AB 2 1 2 2 2 2 2Kulturnämnden 1 0 0 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0 0 0 0Patientnämnden 1 0 0 0 0 0 0Medicarrier AB 2 3 3 3 3 3 3AB SLL:s Internfinans AB 0 0 0 0 0 0 0Landstingsstyrelsen 9 40 40 40 40 40 40Övriga totalt 23 48 46 48 48 48 48Maskiner och inventarier totalt 649 749 806 882 876 890 895

Ombyggn ext lokaler m m 35 30 30 30 30varav SLSO 15 15 15 15 15varav Folktandvården 20 15 15 15 15

Ny Karolinska Solna (NKS) 82 700 1 053 1 000 400 400 400Citybana (koncernfinansiering) 1) 415 233 240 247 254 262 630

TOTALT 5 069 8 099 9 503 10 617 10 808 10 751 9 446

1) Medel avser landstingets del i f inansieringen av Citybana enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).För mer information om beslutsläge se underliggande bilagor 9.4.1-9.4.4

Investeringsram för 2010 och 2011 kommer att revideras och differentieras i budget-direktiven för 2010.

För detaljerad information se sidobilagor 9.4.1-9.4.4

PM

2008-10-08

58 (79)

9.5 Landstingsbidrag 2007-2011 Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan

2007 2008 2009 09/08 2010 2011Landstingsstyrelsen * 2 459,9 2 582,3 2 634,4 2,0% 2 713,7 2 839,9Hälso- och sjukvårdsnämnden 36 776,7 39 208,5 40 718,0 3,9% 41 956,2 43 925,5TioHundranämnden 881,5 935,0 971,0 3,9% 1 000,5 1 047,5Kulturnämnden 342,7 355,0 367,5 3,5% 378,6 396,2Färdtjänstnämnden 965,7 1 000,5 1 025,5 2,5% 1 056,7 1 106,3Regionplane- och trafiknämnden 74,0 76,7 76,7 0,0% 79,0 82,7Patientnämnden 14,6 15,1 15,6 3,3% 16,0 16,8Landstingsrevisorerna 32,9 34,5 35,7 3,5% 37,0 38,0Summa landstingsbidrag 41 548,0 44 207,5 45 844,4 3,7% 47 237,7 49 452,9

AB Storstockholms Lokaltrafik 5 346,0 5 685,0 5 892,5 3,7% 6 071,9 6 357,0Waxholms Ångfartygs AB 184,4 197,5 204,1 3,4% 210,3 220,1Summa tillskott 5 530,4 5 882,5 6 096,6 3,6% 6 282,2 6 577,1

Summa bidrag/tillskott 47 078,4 50 090,0 51 941,0 3,7% 53 519,9 56 030,0

* Landstingsstyrelsen - varav LSF 2 459,9 2 582,3 2 608,1 1,0% 2 687,4 2 813,6* Landstingsstyrelsen - varav NKS 0,0 0,0 26,3 26,3 26,3

Ökningarna av bidrag och tillskott för 2010 och 2011 kommer att revideras och diffe-rentieras i budgetdirektiven för 2010.

PM

2008-10-08

59 (79)

9.6 Resultatkrav 2008-2011

Budget Budget Plan PlanVård 2008 2009 2010 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 35 35 35 35Karolinska Universitetssjukhuset 0 0 0 0Sjukvården Salem Nykvarn Södertälje 0 0 0 0TioHundra AB 0 0 0 0Södersjukhuset AB 0 0 0 0Danderyds Sjukhus AB 0 0 0 0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 0 0 0 0

Folktandvården Stockholms Län AB 15 12 12 12Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0 0 0 0Stockholm Care AB 4 4 4 4Vården totalt 54 51 51 51

TrafikAB Storstockholms Lokaltrafik 0 0 0 0Waxholms Ångfartygs AB 0 0 0 0Färdtjänstnämnden 0 0 0 0Regionplane- och trafiknämnden 0 0 0 0Trafiken totalt 0 0 0 0

ÖvrigaLocum AB 4 4 4 4Landstingsfastigheter Stockholm 342 321 275 286Kulturnämnden 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0Patientnämnden 0 0 0 0Medicarrier AB 0 0 0 0Landstingshuset Stockholm AB -24 -24 -24 -24Skadekontot 0 0 0 0AB SLL Internfinans 3 3 3 3Koncernfinansiering 81 74 93 205Landstingsstyrelsen* 0 -20 -20 -20Övriga totalt 406 358 331 454Totalt 460 409 382 505

* inklusive NKS

PM

2008-10-08

60 (79)

9.7 Resultaträkning landstinget 2007-2011

Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan2007 2008 2009 09/08 2010 2011

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 5 757 5,8% 5 822 6 026Skatteintäkter 48 712 51 278 52 947 3,3% 54 885 57 232Summa intäkter 54 078 56 722 58 704 3,5% 60 707 63 258

Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -56 498 3,3% -58 696 -61 096

Resultat före avskrivningar 2 377 2 026 2 206 2 012 2 162

Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071

Rörelseresultat 1 373 993 1 146 931 1 092

Finansiella intäkter 183 219 263 19,9% 360 361Finansiella kostnader -861 -755 -1 000 32,5% -926 -971Finansnetto -678 -535 -736 37,6% -566 -610

Årets resultat 695 458 410 365 482

Verksamhetens intäkter 5 366 5 444 5 757 5,8% 5 822 6 026Verksamhetens kostnader -51 701 -54 695 -56 498 3,3% -58 696 -61 096Avskrivningar -1 004 -1 033 -1 059 2,5% -1 081 -1 071Verksamhetens nettokostnader -47 339 -50 285 -51 800 3,0% -53 954 -56 140

PM

2008-10-08

61 (79)

9.8 Taxor och avgifter 2009

Hälso- och sjukvårdUnderlag från HSNförvaltningen 1 oktober. Justering av taxor är fetmarkerade.

Öppenvård

Barn och ungdom under 18 år

AvgiftBesök inom primärvård och öppen specialistvård. 0 krTelefonrecept. 0 krBesök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska 120 krBesök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006).

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök

AvgiftBesök hos husläkare/distriktsläkare. 140 krBesök hos geriatriker. 140 krBesök hos specialistläkare. 260 krBesök på jourmottagning/närakut/lättakut. 140 krBesök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. 260 krBesök i dagvård (avgift per dag). 140 krFörsta besök hos geriatriker med remiss från husläkare. 0 krFörsta besök hos specialistläkare med remiss från husläkare (gäller endast planerade besök).

120 kr

Första besök hos specialist med remiss från specialist i allmänmedicin. 120 krBesök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad.

0 kr

Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling

AvgiftAvgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar).

Gäller även första besöket.

70 kr

Första besök i sjukvårdande behandling hos: � arbetsterapeut � kurator � dietist

140 kr

PM

2008-10-08

62 (79)

� logoped � psykolog � sjukgymnast

Efterföljande besök hos ovanstående. 70 krBesök i dagvård (läkare medverkar ej). 140 krBesök på syncentral (gäller från första besöket). 70 krBesök hos distriktssköterska. 70 krBesök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska.

0 kr

Övriga avgifter

AvgiftBesök på röntgen, fys- och neurofyslab. 200 krBesök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept.

0 kr

Hembesök av läkare, extra avgift. 60 krBesök på BVC/MVC. 0 krRådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade.

0 kr0 kr

Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept.

80 kr

Besök i dagvård. 140 krMammografiscreening. 140 krGynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). 0 krPåminnelseavgift. 50 krExpeditionsavgift. 15 krEgenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bilTåg/flygEgen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel (Se LS 0704-0413 förslag att slopa detta)

140 kr 50 kr140 kr 50 kr 50 kr

Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter).

260 kr

Slutenvård

AvgiftBarn och ungdom under 18 år. 0 krPersoner över 18 år (inkl. personer över 70 år). 80 krPersoner under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle.

40 kr

PM

2008-10-08

63 (79)

Högkostnadsskydd

AvgiftHögkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 krHögkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. 2 000 kr

Högkostnadsskydd för sjukvård. 900 kr

Avgift för uteblivet besök

AvgiftLäkarbesök, primärvård. 140 krLäkarbesök, specialist. 260 krSjukvårdande behandling (inkl syncentral). 70 krFörsta besök hos paramedicinare. 140 krHörselklinik och hjälpmedelscentral. 70 krBesök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 200 kr

Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedels-rådgivning) uttas inte.

OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns.

Avgifter för intyg (HSN-taxan)

AllmäntDen 1 januari 1991 slopades den statliga regleringen av avgiftssystemet i den öppna hälso- och sjukvården. Samtidigt upphävdes landstingsförbundets rekommendation om avgifter för viss vård utanför de allmänna försäkringskassornas betalningsskyldighetsåsom hälsoundersökningar, intyg, utlåtanden, vaccinationer mm. Sedan dess beslutar landstinget självständigt om dessa taxor.

Regelverket omfattar intyg och utlåtande, vaccinationer samt hälsoundersökningar som inte omfattas av den allmänna försäkringen.

Patientgrupper Regelverket omfattar samtliga patientgrupper oavsett nationalitet, bosättnings-ort/land, försäkringsstatus eller ålder. Regelverket ska också användas när t ex för-säkringsbolag eller myndighet önskar ett intyg.

VårdgivareRegelverket tillämpas av landstingsdrivna vårdgivare samt av privata vårdgivare som har vårdavtal med Stockholms läns landsting. Privata vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651 (nationella taxan) omfattas inte av reglerna.

PM

2008-10-08

64 (79)

Momspliktiga intyg Regeringsrätten har nu klarlagt att åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en persons hälsa är momspliktiga. Åtgärderna ses inte som ett led i sjukvården.

Det innebär att kroppsundersökningar, provtagningar eller utredningar som görs av legitimerad personal, med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje parts beslut, är momspliktiga. Det kan exem-pelvis röra sig om rätt för en person att utöva en viss verksamhet, t.ex. sportdykning eller att få körkortstillstånd.

Momssatsen är f.n. 25 procent.

Undantag från moms De hälsoundersökningar som har till huvudsakligt syfte att skydda personens hälsa är undantagna från momsskyldighet. Även vaccinationer är undantagna från moms.

Avgiftsnivåer för intyg Landstingets taxa delas in olika nivåer. Nedan redovisas de olika nivåerna samt avgift med och utan moms. Momssatsen är f.n. 25 procent. Nivå Avgift utan moms kr Avgift med moms krKorta intyg 250 313Normala intyg 500 625Långa intyg 750 938Timtaxa 1000 1250

Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut.

Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr

Besökavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer.

PM

2008-10-08

65 (79)

Trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort (fr.o.m. 1 mars 2008). 690 kr 420 krKontantkupong (fr.o.m. 1 mars 2008). 20 kr 12 kr

Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga

Månadskort/30-dagarskort. 790 kr 470 krÖ-kort (avgift per kort och år). 360 kr --Kontantbiljett i hamntrafik 30 kr 20 kr

Färdtjänst Helt pris Övriga

Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa (en resa = 30 km). 70 kr --Minimiavgift ”bil på gatan”. 50 kr --Högkostnadsskydd (fr.o.m. 1 mars 2008). 690 kr 420 kr

PM

2008-10-08

66 (79)

9.9 Vårdproducenterna

9.9.1 Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) kommer i början av 2009 att utgöras av 112 resultatenheter varav 87 enheter inom primärvård7, geriatrik (3 resultatenheter), avancerad sjukvård i hemmet (3), barn- och ungdomspsykiatri BUP (1), beroende-vård (1), vuxenpsykiatri (6), samt Handikapp och Habilitering (1). Bland resultaten-heterna finns även enheter såsom Centrum för Allmänmedicin, tolkcentral samt LINK.

Psykiatrin står för cirka 46 procent av de totala intäkterna, primärvården för 34 pro-cent och geriatriken 7 procent av intäkterna. Antalet vårdplatser inom geriatriken uppgår 2009 till cirka 287 och inom psykiatrin till cirka 770.

I budgetunderlaget har planerade överlåtelser beaktats avseende 3 vårdcentraler. Därutöver har beslutade verksamhetsförändringar under 2009 tagits hänsyn till såsom 2 geriatriska kliniker, viss öppenvårdsverksamhet inom vuxenpsykiatrin och BUP, hjälpmedelscentralen samt teckentolkenheten. Sammanlagt har SLSO:s årsomsätt-ning reducerats med drygt 1 miljard kronor, vilket motsvarar cirka 12 procent av verksamheten.

Budgeterad produktion för 2009 är en skattning och baseras på en fortsatt ökning av besök inom psykiatri och primärvård med drygt 3 procent och en oförändrad pro-duktion inom ASIH, Handikapp & Habilitering samt geriatrik. Antalet vårddagar inom psykiatrin skattas något lägre än prognos för 2008 då överbeläggning ej bud-geteras. Geriatriska vårdtillfällen bedöms öka något samtidigt som medelvårdtiden antas minska.

Patientsäkerhet och tillgänglighet kommer även under 2009 att vara högt prioriterade fokusområden inom SLSO, liksom öppna redovisningar av verksamhetsmässiga resultat samt konsolidering av IT-stöd för journalhantering. Under 2009 ska alla vårdverksamheter inom SLSO rapportera data till relevanta kvalitetsregister. De fyra övergripande prioriterade områdena vad gäller tillgänglighet inom SLSO under 2009 är:

� Alla ska uppleva att det är lätt att få kontakt med primärvården – Alla enheter arbetar med att förbättra sin telefontillgänglighet – Antalet enheter anslutna till Mina Vårdkontakter ska öka och

tjänsteutbudet breddas � Antalet direktinläggningar till geriatrisk klinik ska öka � Ökad tillgänglighet och ökad integration mellan utredning och behandling

inom BUP, vuxenpsykiatri och Handikapp & Habilitering� Ökad tillgänglighet för äldre och multisjuka inom primärvården

7 Under 2008 har 6 vårdcentraler övergått i privat drift.

PM

2008-10-08

67 (79)

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 570 521 562 8,0% -1,3%SLL-interna intäkter 8 769 8 522 7 666 -10,1% -12,6%Summa intäkter 9 338 9 043 8 228 -9,0% -11,9%

Personalkostnader -6 294 -6 378 -5 778 -9,4% -8,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -2 994 -2 630 -2 415 -8,2% -19,3%Summa kostnader -9 288 -9 008 -8 193 -9,0% -11,8%

Resultat 50 35 35

Årsarbetare 12 301 11 990 10 550 -12,0% -14,2%

Det budgeterade resultatet på 35 miljoner kronor motsvarar det resultatkrav som finns i budgetdirektiven. En vardagsrationalisering om 2,7 procent är inarbetad i budgetunderlaget. Den budgeterade kostnadsminskningen är 9,0 procent jämfört med budget 2008 och personalkostnaderna beräknas minska med 9,4 procent. Jämfört med en för verksamhetsförändringar justerad prognos för 2008 visar motsvarande siffror på en ökning med 2,3 procent respektive 2,5 procent. Budgeterat antal årsar-betare (åa) innefattar en inväxling av inhyrd personal till anställd personal med 50 åa samtidigt som 1 300 åa lämnar SLSO genom verksamhetsövergångar.

SLSO förutsätter att kostnader för omställning och kvarvarande strukturkostnader vid verksamhetsövergångar inte belastar förvaltningens resultat. Merparten av kostnader för avgångsvederlag, särskild avtalspension och administrativt stöd förutsätts kunna finansieras av de landstingscentrala medel på 200 miljoner kronor som reserverades för SLSO:s räkning inför 2008, om del av dessa medel överförs till 2009.

SLSO är miljöcertifierade enligt ISO 14001. SLSO:s enheter skall i ett långsiktigt perspektiv införlivas i begreppet ”hållbar utveckling”. Miljömål finns för bland annat transporter samt läkemedel och prioriterar områden inom Miljö Steg 5.

Budgeterade investeringar 2009 för maskiner och inventarier uppgår till 72 miljoner kronor och ombyggnationer i externt förhyrda lokaler uppgår till 15 miljoner kronor. Nytt större objekt är säkerhetsutrustning till den nya byggnaden för rättspsykiatrisk vård, 40 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor belastar 2009.

9.9.2 Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) är ett av Europas största sjukhus och har totalt cirka 1 600 vårdplatser. Produktion av slutenvård 2007 uppskattas till cirka 100 000 vårdtillfällen, varav drygt 5 800 är vård-tillfällen som härrör från utomläns- eller utlandspatienter. I den öppna vår-

den beräknas produktionen uppgå till cirka 1,5 miljoner besök. Produktionen beräk-nas öka under 2009, vårdtillfällen netto ökar med drygt 3 000 och antal besök ökar med drygt 5 700.

På Karolinska finns det 250 professorer och cirka 200 medarbetare disputerar per år. Under år 2009 kommer Karolinska, för att bland annat förbättra tillgängligheten att arbeta med patientflödesorienterad verksamhet med syfte att förbättra vårdproces-

PM

2008-10-08

68 (79)

serna, där vården byggs kring patienten. Målet är att korta ledtider och öka produkti-viteten. Vidare kommer Karolinska att fortsätta arbetet med det långsiktiga kvalitets-arbetet med några specialområden; evidensbaserad vård, avvikelsehantering (säkrare läkemedelshantering och infektionskontroll) samt smärtbehandling.

Karolinska har utarbetat/utarbetar mätetal och mål för tillgänglighet och kvalitet. Exempel på sådana mätetal är;

� Andelen patienter klara inom 4 timmar på akutmottagningarna. (Mål 08: 90 %)

� Väntan på läkare på akutmottagningarna. (Mål 08: 40 min) � Antal patienter på akutmottagningarna klockan 16. (Mål 08: 80) � Andel Lex Maria som händelseanalyserats. Mål 09: 80 procent (Mål 08: 70

%) � Vårdrelaterade infektioner (VRI). Mål 09: halveras � Adekvat smärtbehandling ska ges. Mål 09: >85 procent av patienterna ska

vara nöjda

De ekonomiska målen ska Karolinska uppfylla genom en produktivitetsförbättring motsvarande 200 miljoner kronor, vilket avser profilering (43 miljoner kronor), pro-cessutveckling (9 miljoner kronor), kostnadseffektivitet och produktivitetsförbättring (62 miljoner kronor) samt övriga åtgärder (86 miljoner kronor). Vidare ska Karolinska uppfylla målet genom att inte avvika från budgeterat resultat samt genom att uppfylla vårdavtalet.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 1 379 1 480 1 650 11,5% 19,7%SLL-interna intäkter 10 064 10 730 11 451 6,7% 13,8%Summa intäkter 11 443 12 210 13 101 7,3% 14,5%

Personalkostnader -7 310 -7 570 -8 037 6,2% 9,9%Övriga kostnader inkl. finansnetto -4 491 -4 640 -5 064 9,1% 12,8%Summa kostnader -11 801 -12 210 -13 101 7,3% 11,0%

Resultat -358 0 0

Årsarbetare 14 897 15 015 15 285 1,8% 2,6%

Karolinskas budget är baserad på att de genomför sitt produktivitetshöjande program, att de erhåller budgeterad intäkt från HSN samt att Karolinska erhåller kompensation för ökade pensionskostnader med 42 miljoner kronor. Den budgeterade kostnadsök-ningen är 7,3 procent jämfört med budget 2008 och personalkostnaderna beräknas öka med 6,2 procent jämfört med budget 2008. Jämfört med den prognos som Karolinska lämnade i augusti år 2008 är motsvarande siffror 4,4 procent respektive 5,2 procent. Avtalet med HSN är inte färdigförhandlat vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget. Nuvarande av-talsdifferens mellan Karolinska och HSN motsvarar 540 miljoner kronor. Slutligt avtal med HSN kan innebära att Karolinskas kostnadsram måste reduceras till slutlig budget.

PM

2008-10-08

69 (79)

Antal årsarbetare budgeteras öka med 1,8 procent jämfört med budget 2008 och innebär en ökning med 0,6 procent jämfört med prognos 2008. Karolinska budgeterar med att sjukfrånvaron ska minska från 20,4 till högst 19 dagar per anställd.

Karolinska är miljöcertifierat enligt ISO 14 001 och arbetar i enlighet med miljösteg 5. Karolinska har budgeterat med ett antal miljömål avseende 2009.

Budgeterade investeringar i maskiner och inventarier år 2009 uppgår till 343 miljo-ner varav 63 miljoner kronor avser framskjutna inv. från 2008. De större objekten är Strålkniv (38 mkr), Accelerator Solna (25 mkr), Kommunikationshårdvara (19 mkr) Elfyslab (17 mkr) och MR-Kamera (15 mkr). Byggnationer planeras för totalt cirka 237 miljoner kronor, t ex neonatal (55 mkr), rörpost (69 mkr).

9.9.3 Södersjukhuset AB Södersjukhuset AB (SÖS) ansvarar för länets största akutsjuk-husuppdrag med cirka 600 vårdplatser. Huvuduppdraget är spe-cialiserad akut och planerad vård med särskilt ansvar för akut

omhändertagande och prehospital vård. I uppdraget ingår även att bedriva undervis-ning och klinisk forskning inom området folksjukdomar.

SÖS utgår ifrån producerade volymer för 2008 inklusive överproduktion med tillägg för befintliga vårdköer och skattad befolkningsutveckling. Produktionen av sluten-vård mot SLL 2009 budgeteras således till 55 800 vårdtillfällen (4,9 procent fler jämfört prognos 2008), varav 6 560 är förlossningar. Produktionen av öppenvård uppskattas till 422 600 besök (6,1 procent).

Inför 2009 avvecklas SÖS röntgenverksamhet i Nacka, Handen och Nynäshamn samt sjukhusets personalandel i helikopterverksamheten. Sjukhuset är ackrediterat att under 2009 erbjuda vård i enlighet med inrättat vårdval för förlossning och orto-pedi.

En viktig styrparameter för sjukhuset är tillgänglighet där väntetid är en indikator. De strategiska målen ingår i en modell för balanserad verksamhetsstyrning och exempel på mål är:

� Hög patientupplevd kvalitet med bra omvårdnad och behandling – Andel mottagningar med väntetid under 4 veckor och andel behand-

ling med väntetid under 12 veckor; 100 procent � Säkra och effektiva vårdprocesser av högsta kvalitet

– Flödestider för bland annat akutmottagning och operation samt andel patienter som vårdas på strokeenhet; procentsats sätts i samband med slutlig budget

� Hög kvalitet på undervisning, patientnära forskning och utveckling – Andel studenter som är nöjda med undervisningskvalitén och praktik-

platsen (fler än under 2008) � Kompetenta och engagerade medarbetare som trivs med arbetet

– Genomsnittligt värde på ledarskap i medarbetarenkät; 68 procent � Ekonomi i balans

– Uppnå budgeterat resultat.

PM

2008-10-08

70 (79)

– Producerade poäng per arbetad timme ökar med 1 procent jämfört föregående år

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 174 175 201 14,9% 15,7%SLL-interna intäkter 2 687 2 873 3 107 8,2% 15,6%Summa intäkter 2 860 3 048 3 308 8,5% 15,7%

Personalkostnader -1 873 -1 975 -2 125 7,6% 13,5%Övriga kostnader inkl. finansnetto -1 014 -1 073 -1 183 10,3% 16,6%Summa kostnader -2 887 -3 048 -3 308 8,5% 14,6%

Resultat -27 0 0

Årsarbetare 3 898 3 990 4 000 0,3% 2,6%

Den budgeterade kostnadsökningen är 8,5 procent jämfört med budget 2008 och personalkostnaderna beräknas öka med 7,6 procent. Jämfört med den prognos som SÖS lämnade i augusti år 2008 är motsvarande siffror 6,7 procent respektive 5,4 procent. Antalet årsarbetare budgeteras vara i stort oförändrat. Läkemedel bedöms öka med 9,6 procent jämfört budget 2008 då ökade volymer inom ögonsjukvården drar med sig kostnadsökningar för behandling av gula fläcken, AMD. Rationaliser-ingskravet på 2 procent överträffas. Avtalet med HSN är inte färdigförhandlat, diffe-rens uppgår till 214 miljoner kronor, vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget.

SÖS är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Miljö Steg 5 är en del i den övergripande miljöhandlingsplanen och i styrkortet för 2009 finns ett miljömål fastställt.

Budgeterade investeringar 2009 för maskiner och inventarier uppgår till 166 miljoner kronor. De största objekten är 2 datortomografer, 15 miljoner kronor, och anestesiar-betsstationer, 12 miljoner kronor. Byggnationer budgeteras för 120 miljoner kronor. Programarbeten för ny byggnad för akut, operation och förlossning inom ramen för operationssalsutredningen fortsätter och beslut om nybyggnationen, preliminärt beräknad till 2 150 miljoner kronor, kommer att tas i särskild ordning.

9.9.4 Danderyds Sjukhus AB Danderyds Sjukhus AB (DS) bedriver planerad och akut sjukvård, främst för invånarna i norra Storstockholm och har cirka 420 disponibla vårdplatser. Den huvudsakliga inrikt-ningen är på internmedicin, allmänkirurgi, ortopedi, obstetrik

och gynekologi. Sjukhuset har därutöver Stockholms enda och Sveriges största reha-biliteringsmedicinska universitetsklinik och en av Sveriges största talkliniker. Den akuta sjukvården utgör cirka 85 procent av volymerna.

Produktionen av slutenvård 2009 budgeteras till cirka 41 000 vårdtillfällen. I den öppna vården budgeteras produktionen uppgå till drygt 360 000 besök. Sammantaget innebär detta en ökning av produktionen med cirka sex procent jämfört med budget 2008.

PM

2008-10-08

71 (79)

Ett strategiarbete pågår inom DS för att under 2009 möta SLL:s mål om tillgänglig-het och kvalitet. Resultatet av detta strategiarbete rapporteras i samband med slutlig budget. I övrigt kan följande nämnas avseende de övergripande målen för verksam-heten:

� Förbättrad tillgänglighet i vården; DS arbetar för en förbättrad tillgänglighet för patienterna. I syfte att ge vård så snabbt som möjligt har DS redan under 2008 påbörjat ett arbete med att se över processerna inom akutmottagningen. Vidare fokuserar DS på att ha en god kontroll på vårdköer och att tillgodose vårdbehovet på ett kvalitativt sätt och samtidigt på så kort tid som möjligt, dock senast inom tiden för vårdgarantin.

� Tillförlitlighet och säkerhet; DS arbetar sedan många år systematiskt med patientsäkerhet, kvalitets- och verksamhetsutveckling. DS utvecklar lednings-systemet och siktar på kommande krav på auktorisation. DS publicerar sedan flera år årsberättelser som redovisar kvaliteten för viktigare patientgrupper och publicerar omfattande kvalitetsbokslut.

� Ekonomi i balans; DS strävar efter att ha en ständigt förbättrad produktivitet och effektivitet. Ett generellt effektiviseringskrav på två procent finns inar-betat i budget 2009 (motsvarande cirka 40 miljoner kronor) och resultatet är budgeterat till noll.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 136 146 139 -4,8% 2,2%SLL-interna intäkter 2 147 2 289 2 534 10,7% 18,0%Summa intäkter 2 283 2 435 2 673 9,8% 17,1%

Personalkostnader -1 497 -1 529 -1 676 9,6% 12,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -851 -906 -997 10,0% 17,2%Summa kostnader -2 348 -2 435 -2 673 9,8% 13,8%

Resultat -65 0 0

Årsarbetare 3 168 3 180 3 230 1,6% 2,0%

Den budgeterade ökningen av de totala kostnaderna är 9,8 procent och personalkost-nadsökningen 9,6 procent jämfört med budget 2008. Jämfört med prognos per au-gusti för helår 2008 budgeteras ökningen av de totala kostnaderna till 9,1 procent och personalkostnadsökningen till 7,0 procent. Samtidigt budgeteras en ökning av antal årsarbetare med 1,6 procent (50 st) såväl vid en jämförelse med budget 2008 som prognos per augusti för helår 2008. Enligt prognos per augusti för helår 2008 beräk-nas sjukfrånvaron uppgå till 17,0 dagar per anställd. I budget 2009 beräknas sjuk-frånvaron per anställd att minska något jämfört med prognos för 2008.

DS totala intäkter budgeteras öka med 9,8 procent jämfört med budget 2008 och med 9,1 procent jämfört med prognos per augusti för helår 2008. Avtalet med HSN är inte färdigförhandlat vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget. Nuvarande avtalsdifferens mot HSN uppgår till 259 miljoner kronor.

DS är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och kommer under år 2009 att arbeta för att upprätthålla certifikatet genom bland annat utbildning och information, miljökrav

PM

2008-10-08

72 (79)

och uppföljning av dessa krav vid upphandlingar, miljökonsekvensanalys vid inve-steringar, interna miljörevisioner och fortsatt målinriktat miljöarbete. Ett detaljerat miljöprogram upprättas som styrmedel för verksamheten.

Budgeterade investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 87 miljoner kronor. Det största enskilda objektet är en ny MR-kamera med en investeringsutgift på 20 miljoner kronor. Programarbeten för ny akutvårdsbyggnad inom ramen för opera-tionssalsutredningen fortsätter och beslut om nybyggnationen, preliminärt beräknad till 1 600 miljoner kronor, kommer att tas i särskild ordning.

9.9.5 Sjukvården Salem Nykvarn och SödertäljeSjukvården Salem Nykvarn och Södertälje (SNS) är en gemensam organisation för Södertälje sjukhus, med verk-

samhet inom somatisk specialistvård, geriatrik inkl ASIH, psykiatri och medicinsk service, samt landstingsdriven primärvård i närområdet.

Södertälje sjukhus har cirka 240 vårdplatser. Produktionen inom slutenvård upp-skattas för 2009 uppgå till 11 115 vårdtillfällen inom somatisk specialistvård, varav 1 815 förlossningar samt 1 173 vårdtillfällen inom geriatrik. Inom öppenvården upp-skattas det totala antalet besök 2009 uppgå till 490 200 varav 305 800 avser besök inom primärvården. Den budgeterade produktionsvolymen innebär en ökning jämfört med budget 2008 inom somatisk specialistvård, avseende vårdtillfällen med 4,9 pro-cent och antal besök med 5,9 procent. Inom primärvården budgeteras en minskning med 1,3 procent i förhållande till budget 2008. Övriga vårdgrenar budgeteras ha ett oförändrat produktionsuppdrag.

SNS kommer under året att arbeta med att förbättra tillgängligheten genom olika angreppssätt. Den främsta åtgärden är att använda resurserna mer effektivt genom att övergå från funktionsledning till processledning. Ökat resursnyttjande genom samar-bete med externa vårdgivare leder till mer levererad vård för pengarna och därmed ökad tillgänglighet för patienterna. Under 2009 förväntas positiva effekter av det IT-stöd för kvalitetssystem, risk- och avvikelsehantering, klagomålshantering och hän-delseanalyser som införts under 2008. En ekonomi i balans ska vinnas genom kost-nadssänkande åtgärder och effektiviserade processer vilket ska leda till ökade voly-mer elektiv vård. Ett flertal parametrar för att följa utvecklingen är givna, bland annat:

� Väntetid på akutmottagning (dörr till dörr, minuter) kirurgi/medicin: 180 / 180

� Telefontillgänglighet vid vårdcentral (missade samtal): 0

PM

2008-10-08

73 (79)

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 63 77 61 -21,0% -3,7%SLL-interna intäkter 1 011 1 002 1 053 5,1% 4,1%Summa intäkter 1 075 1 079 1 114 3,2% 3,7%

Personalkostnader -773 -799 -805 0,7% 4,2%Övriga kostnader inkl. finansnetto -327 -280 -309 10,3% -5,6%Summa kostnader -1 100 -1 079 -1 114 3,2% 1,3%

Resultat -25 0 0

Årsarbetare 1 592 1 590 1 540 -3,1% -3,3%

SNS har antagit full kostnadstäckning inom somatisk specialistvård utifrån 2008 års produktionsnivå. Ingen hänsyn har tagits till de föreslagna ändringarna av regelböck-erna för Vårdval Stockholm. Ett sparprogram, inkluderat vardagsrationaliseringar, omfattande 35 miljoner kronor kommer att effektueras under 2009, vilket främst kommer att påverka somatisk specialistvård och primärvården. Efter upphandling av öppenvårdsröntgen 2009 kommer det att ske en nyetablering av en extern aktör, vil-ket kommer att medföra ett intäktsbortfall. En ytterligare osäkerhetsfaktor är den förestående bolagiseringen av Södertälje sjukhus och primärvården samt psykiatrins framtida organisation. Den budgeterade kostnadsökningen är 3,2 procent jämfört med budget 2008 och 1,5 procent jämfört med 2008 års prognos. Personalkostna-derna beräknas öka med 0,7 procent jämfört med budget 2008 och med 0,8 procent jämfört med prognosen för 2008. Avtalet med HSN är inte färdigförhandlat vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget. Inrapporterat avtalsdifferens mot HSN motsvarar cirka 41 miljoner kronor.

Antalet årsarbetare budgeteras att minska med 3,1 procent jämfört med budget 2008. Minskningen är ett led i sparprogrammet. Arbetet med att minska sjukfrånvaron kommer att fortsätta med satsningar på förebyggande åtgärder och rehabilitering.

SNS har upprättat mål och handlingsplan för hur miljöarbetet 2009 ska bedrivas för att SNS ska bidra till att Miljösteg 5 uppfylls.

Budgeterade investeringar 2009 i maskiner, inventarier och IT uppgår till 28 miljoner kronor, byggnationer uppgår till 77 miljoner kronor. Programarbeten för ombyggna-tion av operationsavdelningen inom ramen för operationssalsutredningen samt akut-mottagning är upptagna som större bygginvesteringar under året.

9.9.6 TioHundra AB År 2009 blir TioHundra AB:s fjärde verksamhetsår. Per den 1 januari 2006 genomfördes en omfattande omorganisation av den samlade hälso- och sjukvår-

den och omsorgsverksamheten med mera i Norrtälje. TioHundra AB är den produ-cent som från och med den 1 januari 2006 bedriver den landstingsägda hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheten med mera i Norrtälje. TioHundra AB ägs av SLL och Norrtälje kommun via ett kommunalförbund där de två huvudmännen är enda medlemmar.

PM

2008-10-08

74 (79)

I detta bolag fusionerades verksamheten vid Norrtälje sjukhus (tidigare bedriven av Norrtälje Sjukhus AB) med primärvård (tidigare bedriven av SLSO) samt omsorgs-verksamhet, barn- och ungdomsverksamhet samt skolhälsovård (tidigare bedrivna av Norrtälje Kommun). Beställare av bolagets tjänster är Norrtäljes gemensamma hälso- och sjukvårds och omsorgsnämnd (TioHundranämnden). Stockholms läns landsting och Norrtälje Kommun samverkar genom denna nämnd.

Huvudsyftet med bolagets verksamhet är att främja allmännyttiga ändamål genom att för patienter, brukare och skattebetalare tillhandahålla en effektiv hälso- och sjukvård och omsorg med hög kvalitet och som är långsiktig och hållbar. Bolaget bildades som en del av TioHundraorganisationen och skall verka för en förnyelse och utveck-ling av sjukvård och omsorg i Norrtälje. En grundläggande princip är att stärka kund-perspektivet och tillskapa vård- och omsorgsprocesser som bättre svarar mot de sam-lade behov som patienter, omsorgstagare och andra kundgrupper har.

TioHundra AB:s unika möjlighet är att i praktiken säkerställa vårdinsatser som garanterar ett obrutet flöde i vård- och omsorgsarbetet. Detta är särskilt viktigt för de målgrupper som har omfattande behov av insatser och av många aktörers medverkan, till exempel in- och utskrivning på sjukhuset – hemsjukvården i primärvården – hemtjänsten/boenden i omsorgen.

Tiohundra AB:s värderingar skall kännetecknas av hög kvalitet i alla insatser, god tillgänglighet som skapar trygghet samt bra bemötande i alla kontakter.

Under 2008 har TioHundra AB infört en gemensam telefonilösning samt infört tele-fonköer på alla vårdcentraler med tillhörande statistik och uppföljning av varje inkommande samtal. Lösningen som används är baserad på manuell betjäning så att patienten under dagtid alltid ska möta en människa och inte en telefonsvarare.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Summa intäkter 1 253 1 300 1 405 8,1% 12,1%

Personalkostnader -997 -1 041 -1 117 7,3% 12,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -271 -259 -288 11,2% 6,3%Summa kostnader -1 268 -1 300 -1 405 8,1% 10,8%

Resultat -15 0 0

Årsarbetare 2 361 2 360 2 360 0,0% 0,0%Avser hela TioHundra AB. Bolaget konsolideras i SLL-koncer-nen med 50 procent enligt klyvningsmetoden.

Den budgeterade ökningen av de totala kostnaderna är 8,1 procent och personalkost-nadsökningen 7,3 procent jämfört med budget 2008. Jämfört med prognos per augusti för helår 2008 budgeteras ökningen av de totala kostnaderna till 5,2 procent och personalkostnadsökningen till 4,9 procent. Samtidigt budgeteras ett oförändrat antal årsarbetare såväl vid en jämförelse med budget 2008 som prognos per augusti för helår 2008. De totala intäkterna budgeteras öka med 8,1 procent jämfört med budget 2008 och med 5,8 procent jämfört med prognos per augusti för helår 2008. Huvudsakligt antagande för intäkterna är att pris och volym ökar med 2,9 procent

PM

2008-10-08

75 (79)

vardera. Avtalet med beställaren TioHundranämnden är inte färdigförhandlat vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget.

Ett generellt effektiviseringskrav på 1,5 procent finns inarbetat i budget 2009, vilket motsvarar cirka 20 miljoner kronor.

Målet för det hälsobefrämjande arbetet är att minska sjukfrånvaron med tre dagar per anställd under 2009 till 20 dagar per anställd.

9.9.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB (STE) bedriver ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting samt högspecialiserad ögonsjukvård även för patienter utanför det egna landstinget.

Den budgeterade produktionsvolymen beräknas uppgå till cirka 178 000 besök och1 450 vårdtillfällen. Kataraktavtalet uppskattas omfatta cirka 4 500 operationer. Från och med år 2009 kommer dock kataraktverksamheten att omfattas av vårdval. Avta-let för ögonbottenscreening uppskattas till 18 500 undersökningar vilket är en minsk-ning från 28 500 i budget 2008, vilket förklaras av att inga vårdköer finns och att den faktiska volymen beräknas uppgå till budgeterad nivå. Volymen för behandling av AMD injektioner förväntas minska från 3 700 till 2 500 för budgetåret 2009. Helårs-effekten motsvarar 3 700 men det faktiska patientbehovet under 2009 motsvarar 2 500.

Under 2009 kommer STE att fortsätta arbeta för att patient/kund ska få en ökad ser-vice vad gäller tillgänglighet och kvalitet. För att öka tillgängligheten ytterligare kommer bland annat sjukhusets webbplats att uppdateras och bli mer lättnavigerad samt än mer anpassas för synskadade. Patientinformation kommer vidare att tas fram på flera språk. En patientvägledare kommer att finnas liksom en receptionist/ informatör i centralkassan i entrén som kan ledsaga patienterna till rätt ställe på sjukhuset. Vidare kommer öppet-hus-kvällar för patienter att anordnas med informa-tion om olika ögonsjukdomar

STE redovisar ett antal dimensioner/parametrar som beskriver hur de följer upp/mäter tillgänglighet och kvalitet. Några av de mål som STE kommer att arbeta med under år 2009 är;� Andelen i procent uppskjutna operationer < 24 timmar. Mål 209: <1 procent av planerade operationer ställs in � Väntetider från remiss till första besök ska hållas. Mål 09: <30 dagar � Väntetid från besök till påbörjad behandling ska hållas. Mål 09: < 90 dagar � All statistik ska rapporteras könsuppdelad

PM

2008-10-08

76 (79)

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 42 41 45 9,4% 8,7%SLL-interna intäkter 305 350 353 0,8% 15,7%Summa intäkter 347 392 398 1,7% 14,9%

Personalkostnader -202 -202 -210 3,8% 3,7%Övriga kostnader inkl. finansnetto -141 -190 -189 -0,6% 34,1%Summa kostnader -343 -392 -398 1,7% 16,2%

Resultat 4 0 0

Årsarbetare 327 333 337 1,2% 3,1%

Den budgeterade kostnadsökningen är 1,7 procent jämfört med budget 2008 och per-sonalkostnaderna beräknas öka med 3,8 procent jämfört med budget 2008. Jämfört med den prognos som STE lämnade i augusti år 2008 är motsvarande siffror 12,0 procent respektive 6,1 procent. Den relativt stora ökningen jämfört med prognos för-klaras av att STE under 2008 inte uppnått helårseffekt för ny införd behandlingsme-tod (AMD). Avtalet med HSN är inte färdigförhandlat vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget.

Investeringar 2009 i maskiner och inventarier uppgår till 9 miljoner kronor. Ombyggnationer har budgeterats uppgå till 15 miljoner.

9.9.8 Folktandvården Stockholms län AB Folktandvården Stockholms län AB (FTV) erbjuder ett komplett utbud av tjänster inom allmäntandvård och specialisttandvård. FTV har en stor geografisk spridning och återfinns på cirka 90 platser inom länet. FTV är den största leverantören av tand-vårdstjänster i Norden. Det totala antalet kunder/patienter i FTV

uppgår till cirka 750 000.

FTV bedriver en konkurrensutsatt verksamhet. Det råder idag fritt val för både vuxna och barn, fri prissättning samt fri etableringsrätt. Marknadsandelen i länet för barn-tandvård uppgår till cirka 82 procent och motsvarande siffra för vuxentandvård är drygt 20 procent. Den totala produktionen inom FTV budgeteras öka med 0,9 pro-cent jämfört med budget och med 0,6 procent jämfört med augustiprognosen 2008. År 2009 kommer FTV bland annat att fortsätta se över specialisttandvården, vidare kommer det varumärkesarbete som startades upp år 2007 att implementeras i organi-sationen.

FTV arbetar för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna till tandvården. Via upplysningstjänsten, webb och e-post kan man etablera kontakt med mottagningarna. Påminnelse om bokad tid sänds dagen före besöket med sms till patienter som lämnat ut sitt mobilnummer. Möjligheten att låta patienten själv, i journalsystemet, boka om sin tid på Internet har prövats och utvärdering pågår.

PM

2008-10-08

77 (79)

FTV har budgeterat med mål avseende tillgänglighet och kvalitet. Nedan ges exem-pel på detta:

� Nya vuxna patienter utan akuta problem ska erbjudas tid för undersökning inom 2-4 veckor. Mål 2009: 85 procent av mottagningarna ska uppfylla detta

� Andelen nöjda patienter i Folktandvårdens enkät. Mål 2009: 93 procent

När det gäller ekonomiska mål är det att uppfylla det av fullmäktige beslutade resul-tatkravet.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 718 751 762 1,5% 6,2%SLL-interna intäkter 522 531 549 3,4% 5,2%Summa intäkter 1 239 1 282 1 312 2,3% 5,8%

Personalkostnader -809 -871 -881 1,2% 8,9%Övriga kostnader inkl. finansnetto -392 -397 -419 5,5% 6,8%Summa kostnader -1 201 -1 267 -1 300 2,5% 8,2%

Resultat 38 15 12

Årsarbetare 1 831 1 850 1 840 -0,5% 0,5%

Det budgeterade resultatet på tolv miljoner kronor motsvarar det resultatkrav som finns i budgetdirektiven. Den budgeterade kostnadsökningen är 2,5 procent jämfört med budget 2008. FTV förutsätter i sin budget en prisuppräkning för vuxentandvår-den motsvarande 2,5 procent samtidigt som man budgeterar med en volymökning avseende antal behandlade på 0,3 procent jämfört med budget 2008 och med 1 pro-cent jämfört med augustiprognosen. Jämfört med augustiprognosen ska vuxenintäk-terna öka med 34 miljoner kronor. Prisjusteringen beräknas ge en intäktsökning på 17,9 miljoner kronor och lika mycket ska komma ifrån en egen effektivisering ge-nom bl.a. fler vuxenpatienter och ökad försäljning av mer avancerad vård. FTV har inkommit med en hemställan med anledning av prishöjningen. Avtalet med HSN är inte färdigförhandlat vilket medför att inrapporterat siffermaterial i tabellen ovan kan komma att justeras i slutlig budget.

Antalet årsarbetare inom FTV budgeteras minska med 10 jämfört med budget 2008 men jämfört med den senaste prognosen budgeteras med en ökning motsvarande 9 årsarbetare.

Budgeterade investeringar av maskiner och inventarier år 2008 uppgår till 48 miljo-ner kronor. FTV har även budgeterat för ombyggnation i externa lokaler motsva-rande 20 miljoner kronor. Totalt överstiger detta den beslutade ramen motsvarande 52 miljoner kronor.

9.9.9 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) bedriver ambulanssjukvård åt landstinget och bemannar 15 akutam-bulanser, 5 transportambulanser, en utomlänsambulans samt

PM

2008-10-08

78 (79)

länets enda intensivvårdsambulans. Antalet uppdrag 2009 beräknas uppgå till 56 500. Under 2008 tillkom den nya verksamheten transporter av avlidna vilken för 2009 budgeteras omfatta 2 700 uppdrag.

Följande mål för tillgänglighet, kvalitet och ekonomi i balans enligt huvudmålen har budgeterats:

� Tillgänglighet – 100 procent tillgänglighet av beredskapstiden � Kvalitet – antalet avvikelser som är kopplade till bemötande ska minska med

25 procent � Kvalitet – antalet driftstopp ska minska med 25 procent � Ekonomi i balans – nollresultat ska uppnås

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07SLL-externa intäkter 0,7 0,3 0,2 -31,1% -66,0%SLL-interna intäkter 117,1 120,9 131,7 9,0% 12,5%Summa intäkter 117,7 121,2 132,0 8,9% 12,1%

Personalkostnader -90,9 -94,1 -103,6 10,0% 14,0%Övriga kostnader inkl. finansnetto -25,5 -27,0 -28,4 4,9% 11,2%Summa kostnader -116,4 -121,2 -132,0 8,9% 13,4%

Resultat 1,3 0,0 0,0

Årsarbetare 190 200 210 5,0% 10,5%

Ramen för budgeten är beräknade intäkter för 2009, där avtalsintäkterna från avtalet med HSN utgör 99,8 procent. AISAB:s resultat är budgeterat utifrån landstingsfull-mäktiges budgetdirektiv 2009, dock är inte avtalsförhandlingarna med HSN avslu-tade. Den nytillkomna verksamheten transporter av avlidna budgeteras ha en omslut-ning på 6,3 miljoner kronor i 2008 års nivå. Prisjusteringen för 2009 har beräknats till 3 procent. Kostnaderna är beräknade i löpande priser. Jämfört med prognos för 2008 innebär budget 2009 en kostnadsökning på 5,0 procent.

Antal årsarbetare ökar till följd av den nya verksamheten. Antal sjukdagar per anställd ska hållas på dagens nivå, vilket är lägre än den fastställda målsättningen. En kartläggning med handlingsplaner kommer att genomföras under 2009.

Miljöarbetet inom AISAB styrs genom det certifierade miljöledningssystemet (ISO 14001).

9.9.10 Stockholm Care AB Enligt bolagsordning och ägardirektiv är bolagets uppgift att vara Stockholms läns landstings organ för tjänsteexport och därvid – på affärsmässiga villkor –

främja exporten av tjänster inom hälso- och sjukvårdens område. Bolaget skall för-medla och i tillämpliga delar administrativt ansvara för planerad vård och behandling av utländska patienter vid landstingets vårdenheter. Denna exportverksamhet skall i första hand avse högspecialiserad vård. Stockholm Care har också, som en del av det exportfrämjande arbetet, till uppgift att exponera och marknadsföra de tjänster som

PM

2008-10-08

79 (79)

erbjuds. Stockholm Cares övriga verksamhet består av Tobias Registret, Sveriges nationella benmärgsregister, som bolaget utvecklar och administrerar för landstingets räkning. Inom ramen för tjänsteexporten bedriver bolaget dessutom i projektform viss utbildnings- och konsultverksamhet.

Syftet med bolagets verksamhet är i första hand att bidra till utvecklingen av den högspecialiserade vården. Målsättningen är att öka andelen behandlade utländska patienter inom den högspecialiserade vården med bibehållandet av den för lands-tinget självklara principen att vården för invånarna i Stockholms län måste komma i första hand.

ResultatbudgetMkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring

2007 2008 2009 09/08 09/07Summa intäkter 88,8 95,0 86,3 -9,2% -2,9%

Personalkostnader -9,3 -9,1 -9,8 8,2% 5,4%Övriga kostnader inkl. finansnetto -77,1 -81,9 -72,5 -11,6% -6,0%Summa kostnader -86,4 -91,0 -82,3 -9,6% -4,8%

Resultat 2,4 4,0 4,0

Årsarbetare 10 11 11 0,0% 10,0%

Budget 2009 för Stockholm Care AB är i balans. Det budgeterade resultatet på 4,0 miljoner kronor överensstämmer med resultatkravet enligt budgetdirektiven. Såväl intäkter som kostnader beräknas minska jämfört med budget 2008 beroende på dels en volatil marknad och dels en något förändrad case-mix av patientärenden.

Bolaget har i budget för 2009 beaktat miljösteg 5 på så sätt att alla för bolaget rele-vanta mål avses att uppfyllas.

1(4)

Http://diarium.intranat.sll.se/WebDiary/files/19af77d7-2c86-4d4b-aeea-8bab8d4cabaa.doc

Folktandvården Stockholms län AB, Huvudkontoret, Ekonomiavdelningen Olivecronas Väg 7 1 tr, Box 6420, 113 82 Stockholm 08-687 54 00. Fax 08-34 74 35.

2008-09-09

Bilaga

Magnus Holmgren 08-687 54 32

magnus.holmgren@ftv.sll.se

Hemställan till justering av prislistan för vuxentandvård 2009

Historik Folktandvården Stockholms län AB bedriver tandvård på en helt konkurrensutsatt marknad. Det råder fritt val för barn och vuxna att välja tandvårdsleverantör. På marknaden råder fri prissättning och fri etableringsrätt. Således är även den tandvård som betalas med medel från landstinget konkurrensutsatt. Landstinget finansierar idag barn- och ungdomstandvård som utförs i länet samt viss nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling för vuxna. Den del som Folktandvården utför regleras i vårdavtal med beställaren (HSN). Barn- och ungdomstandvården utgör 32 % av Folktandvårdens totala intäkter och nödvändig tandvård samt led i sjukdomsbehandling utgör 6 %. Folktandvården har under de senaste åren gjort stora investeringar. Även kommande år står företaget inför betydande investeringar i renovering av mottagningar och reinvesteringar i utrustningar. Ökade kostnader för avskrivningar samt för instrument, material och tjänster ska täckas av intäkterna från den tandvård som utförs. Under de senaste åren har Folktandvården begränsat kostnadsökningen genom göra samlokaliseringar och andra effektiviseringar som bland annat lett till minskade personalkostnader.. Följande prisjusteringar har Folktandvården gjort de senaste åren: 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 FTV prisjust

5,8 % 5,0 % 0 % 0 % 0 % 2,25 % 2,25 %

KPI 2,2 % 1,9 % 0,4 % 0,5 % 1,4 % 2,2 % 3,8 % Under de senaste 5 åren har således priserna totalt ökat med 4,5 procentenheter.

2(4)

Folktandvården

Http://Diarium.Intranat.Sll.Se/Webdiary/Files/19af77d7-2c86-4d4b-Aeea-8bab8d4cabaa.Doc

Vid översättningen av Folktandvårdens prislista, vid införandet av det nationella tandvårdsstödet den 1 juli 2008, gjordes ingen höjning av priserna. Översättningen var prisneutral. Prisjustering 2009 Pga. den kostnadsbesparing som gjordes under 2004 – 2006 kunde verksamheten fortgå utan prisjustering. Samlokaliseringar bidrog till att både personalkostnader och lokalkostnader kunde hållas nere. Den stora kostnadsmassan för Folktandvården är personalkostnader. Det är fortfarande svårt att rekrytera tandläkare. Det råder brist på tandläkare. Antalet under utbildning är alltför få då många tandläkare uppnått pensionsålder. Totalt beräknas personalkostnaderna 2009 att öka med 31,2 mkr, vilket motsvarar 3,67 %. Avskrivningskostnaderna ökar eftersom en stor del av den tunga utrustning som används på klinikerna redan är ekonomiskt avskriven. Reinvestering i utrustning och uppfräschning av lokaler gör att avskrivningskostnaderna ökar med 4,1 mkr och 8,9 %. Övriga kostnader ökar till följd av en satsning på marknadsföring för att attrahera vuxna kunder. Även konsultkostnader för anpassning av system fortsätter under nästa år. En ny versionsuppgradering av journalsystemet (T4) sker under 2009. Nya upphandlingar ger kostnadsökningar i paritet med det inflationsläge om ca 4 % som Sverige har. Barn- kontra vuxentandvård För att finansiera kostnadsökningar och undvika korssubventioneringar måste varje del vara självfinansierad. I budgetförutsättningarna inför 2009 är ramen för hela Hälso- och sjukvårdsnämnden en ökning med 3,9 %. För alla förvaltningar är den 3,6 %. Barn- och ungdomstandvården är finansierad via avtal med beställaren (HSN). Folktandvården räknar med uppskrivningar av den beställarfinansierade vården med motsvarande ökningar som övriga förvaltningar erhåller. Två tredjedelar av Folktandvårdens intäkter kommer ifrån vuxentandvården. För att den ska vara självfinansierad och ge ett tillfredställande överskott behöver även vuxentandvården prisjusteras inför 2009.

3(4)

Folktandvården

Http://Diarium.Intranat.Sll.Se/Webdiary/Files/19af77d7-2c86-4d4b-Aeea-8bab8d4cabaa.Doc

Tandvårdsstödet Den 1 juli 2008 infördes det statliga tandvårdsstödet. Tandvårdsstödet innehåller ett skydd för höga kostnader för patienten, tandvårdsersättning. Eftersom fri prissättning gäller finns ingen fast relation mellan priset som patienten betalar och tandvårdsersättningen. Denna ersättning, som utbetalas av Försäkringskassan, baseras på referenspriser. Tandvårdsersättningen lämnas som en andel av kostnaderna över en viss nivå under en ersättningsperiod av ett år. Vårdgivarens pris får skilja sig från referenspriset. Utredarnas avsikt var att referenspriset för ersättningsberättigande åtgärder skulle garantera att statens kostnader för tandvårdsstödet rymdes inom givna ramar. Det skulle samtidigt vara ett genomsnittspris/rimligt pris som täckte vårdgivarens kostnader för den definierade åtgärden. Så blev det inte utan det överordnade syftet att begränsa statens kostnader ledde till att referenspriser sattes alltför lågt för att täcka kostnader och rimlig vinst. Stockholm och andra landsting Folktandvården i Stockholm gjorde en prisneutral översättning från den tidigare prislistan vid införandet den 1 juli. Folktandvården i flera landsting, bland annat Skåne och Västra Götaland, gjorde i samband med att det statliga tandvårdsstödet infördes, en justering av sina priser. Prislistorna från Skåne och Västra Götaland, som började gälla den 1 juli, har åtgärdspriser som är högre än referenspriset. Högre än de priser som skulle gälla hos Folktandvården i Stockholms län AB efter den föreslagna justeringen år 2009. De har dessutom egna åtgärder för timdebitering av merkostnader och onormal tidsåtgång. Särskilda satsningar på åtgärder Vid översättningen av gällande prislista kom Folktandvårdens pris för vissa åtgärder att ligga långt under motsvarande priser i referensprislistan. Det gäller bl.a. bettfysiologiska åtgärder samt åtgärder för fast och avtagbar protetik. Kostnadsutvecklingen för tandteknikertjänster, som Folktandvården köper in, har ökat med hela 31,5 % sedan 1999. Folktandvårdens prislista har inte justerats med den prisutveckling det varit inom dessa typer av tjänster. Vid en generell prisjustering kommer vi att vikta justeringen av prislistan till de åtgärder som ligger mest fel, såsom protetik och bettfysiologiska åtgärder.

4(4)

Folktandvården

Http://Diarium.Intranat.Sll.Se/Webdiary/Files/19af77d7-2c86-4d4b-Aeea-8bab8d4cabaa.Doc

Åtgärder över referenspriser Folktandvårdens priser för implantatbehandling är högre än referenspriserna för motsvarande åtgärder. Referenspriserna är framräknade med implantatkomponenter som har lägre inköpspris än de som används i Folktandvården. Detta kan förklaras med att dessa leverantörer vid Folktandvårdens offentliga upphandling i enlighet med LOU inte uppfyllde ställda kvalitetskrav. Beräkning av effekter vid en prislistejustering Inför budget 2009 har vi räknat med en ökning av vuxenintäkterna på 33,9 mkr jämfört med prognos 2008. Ökningen består både av volymökning och prisökning. Personalkostnaderna beräknas öka med 3,7 % och övriga kostnader med 3,4 %. Vi räknar med att det är möjligt med ytterligare viss effektivisering och ökade intäkter under 2009. Jämfört med prognos 2008 finns det möjligheter att öka intäkterna för vuxentandvård. Mer avancerad vård inom ramen för tandvårdsstödet kommer att öka intäkterna. Volymökningen beräknas till totalt till 16,0 mkr. En prisjustering med 2,5 % skulle ge ytterligare 17,9 mkr. Ekonomiska konsekvenser för landstinget Nödvändig tandvård och Led i sjukdomsbehandling finansieras av landstinget och den prisrelaterade delen beräknas år 2008 uppgå till ca. 84,0 mkr. En justering av Folktandvårdens prislista med 2,5 % skulle således påverka HSN’s förvaltning med 2,1 mkr. Känslighetsanalys avseende vårdkonsumtion Vi bedömer att påverkan på vårdkonsumtionen är mycket ringa vid en prisjustering. VD för Folktandvården Stockholms län AB föreslår att landstingsstyrelsen fattar beslut om en prisjustering på 2,5 % för 2009.

9.4 Investeringsplan 2009-2013

Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

TrafikenSL budgeterade o beslutade i styrelse 3 110 5 192 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631SL för ytterligare beredning 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224WÅAB 15 66 116 67 26 30 21Trafiken totalt 3 125 5 258 5 660 6 551 6 994 7 311 5 876

Byggnader totalt 798 1 159 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

Maskiner, inventarier och ITVårdHälso- och sjukvårdsnämnden 0 3 0 0 0 0 0Stockholms läns sjukvårdsområde 55 71 72 83 59 61 62Karolinska Universitetssjukhuset 304 336 343 350 357 364 371Sjukvården Salem Nykvarn Södert. 25 28 28 28 28 28 28Södersjukhuset AB 113 110 166 241 251 251 251Danderyds Sjukhus AB 62 81 87 68 70 71 71S:t Eriks Ögonsjukhus AB 10 9 9 9 9 9 9Folktandvården Stockholms Län AB 53 57 48 48 48 52 48Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 4 6 7 7 7 7 7Stockholm Care AB 0 0 0 0 0 0 0Vården totalt 626 701 760 834 829 843 847

ÖvrigaFärdtjänstnämnden 7 3 1 2 1 2 2Regionplane- och trafiknämnden 1 0 1 1 1 1 1Locum AB 2 1 2 2 2 2 2Kulturnämnden 1 0 0 0 0 0 0Landstingsrevisorerna 0 0 0 0 0 0 0Patientnämnden 1 0 0 0 0 0 0Medicarrier AB 2 3 3 3 3 3 3AB SLL:s Internfinans AB 0 0 0 0 0 0 0Landstingsstyrelsen 9 40 40 40 40 40 40Övriga totalt 23 48 46 48 48 48 48Maskiner och inventarier totalt 649 749 806 882 876 890 895

Ombyggn ext lokaler m m 35 30 30 30 30varav SLSO 15 15 15 15 15varav Folktandvården 20 15 15 15 15

Ny Karolinska Solna (NKS) 82 700 1 053 1 000 400 400 400Citybana (koncernfinansiering) 1) 415 233 240 247 254 262 630

TOTALT 5 069 8 099 9 503 10 617 10 808 10 751 9 446

1) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybana enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).För mer information om beslutsläge se underliggande bilagor 9.4.1-9.4.4

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 Totalt 2008-10-08 13:01

9.4.1 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

Mkr

I Föremål för fullmäktiges beslut **1 Nyinvesteringar1.1 Tunnelbana19700 TB Nya rulltrappsinstallationer 165 165 105 6 21 6 6 6 1021041 SL Mötesplats 157 157 19 100 39 51 46 40 4021050 TB Kommersiell utv trafmilj 145 75 0 0 501.2 Pendeltåg29605 PT Utökad trafik 16 st X60 1 369 1 369 467 591 113 2282024 PT Ny depå Södertälje 592 740 155 217 218 992205 Nytt in- och utfartsspår Bro 40 45 0 5 401.3 Lokalbanor och spårvägar35210 RB Ombord-infosystem 30 25 0 25 2455103 Tvärbana Norr Solnagrenen-plan. 52 52 23 25 4055107 TvB SB Utbyggnad uppr. -plan. 30 30 22 15 6055113 TvB Norr Solna genomförande Nytt 4 500 0 0 460 1 210 1 420 1 030 38055360 TvB Norr Solna 27 A32 Nytt 621 0 0 200 0 50 150 24582095 Karossverkstad spårvagnar Nytt 29 0 0 10 1989120 Strat utbytesenh 27 A32 Nytt 50 0 0 501.4 Buss80010 Tankanläggningar etanolbussar * * 3 15 21 26 15 20 2082030 Värmeramper * * 14 5 5 5 5 5 582048 Biogas Charlottendal 60 60 1 20 20 2086901 Nya bussdepåer 268 268 1 38 55 177 466 232 5386902 Buss satellituppställning Upv 1) 103 452 0 1 0 0 2 50 2001.5 Trafikslagsgemensamt21026 Trygghetsprojektet 338 338 214 104 25 2068800 JustNu - Trafikinformation 110 56 30 35 9 668825 Dynamiska skyltar 111 111 3 31 37 5482019 Realtid 1) 169 234 124 10 47 1787300 Hyresgästanpassningar * * 152 6 23 33 33 33 3387305 Hyresgästanpassningar större * * 0 5 29 16 14 14 1488005 SL Access 623 638 305 219 114 8988009 Digitala skärmar 51 51 0 20 19

Prioriteringsordning/

Nytt objektBudget

2008Budget

2009Plan2010

Plan2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Plan2012

Plan2013

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 SL 2008-10-08 13:01

9.4.1 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

MkrPrioriterings

ordning/Nytt objekt

Budget2008

Budget2009

Plan2010

Plan2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Plan2012

Plan2013

2 Reinvesteringar2.1 Tunnelbana11103 TB Renov av stationsentréer * * 389 79 94 48 86 52 8512900 TB Spärrlinje * * 120 8 8 8 8 8 812901 TB Forcerad utb spärrlinje * * 0 10 10 10 10 1013503 TB Utbyte rulltrappor hissar * * 334 55 53 52 53 52 5319044 TB IP reinv Nytt 50 0 0 1 10 14 0 020200 TB Utb och kompl reservkraft * * 45 4 12 18 12 9 920302 TB Utbyte av elkraftanläggn * * 3 4 22 19 13 12 820410 TB Broar * * 10 3 4 14 14 25 1720601 TB Utbyte av strömskenevärme 483 483 440 15 34 1520604 TB växelvärme * * 2 4 14 14 14 14 1420615 TB Plattformar * * 0 1 13 1 23 2 5320625 TB Spårbyte (utom växlar) * * 25 28 29 32 37 31 7320630 TB Växelbyten * * 25 19 19 17 17 17 1720640 TB Tunnlar * * 0 1 1 11 12 20 1720711 TB Spåruppr depå HY Nytt 50 0 0 25 15 1020721 TB1 Utbyte depåställverk Nytt 30 0 0 10 10 1020815 TB Samlad upprustning Gup-Has 1) 537 755 0 8 115 62520820 TB Samlad upprustning Råc-Häs 396 396 0 0 2 8 58 32820825 TB Samlad upprustning Skb-Snk 487 487 0 0 8 20 7421008 TB Avbrfri kraft accessnät Nytt 25 0 0 2521012 TB Upprustning kanalisation * * 66 25 24 21 18 21 1821014 BYTE STRÖMSKENA TB1 (1950-52) 66 66 0 0 36 3021101 Utbyte servrar TLC1 100 100 0 0 70 3021105 TB1 Panoramatavla TLC1 25 25 0 0 15 1021305 Utbyte högtalare TB1-2 reinv 30 30 0 0 8 8 8 821810 TB IDTS reinvestering 1) 181 280 0 2 2 10 77 70 2021900 TB Utbyte likriktarstationer * * 149 25 46 31 39 38 3222105 TB Utbyte belysning i tunnlar * * 0 8 20 30 20 3022400 TB2 Nytt signalsystem 1 509 1 504 9 200 200 100 200 200 20022705 TB Tågradio reinv 110 110 0 0 55 3023600 TB Uppgradering frånskiljare * * 209 70 64 4623905 TB Verkstadsställv depåarbpl 28 28 0 14 14 1424300 TB 33 KV-kablar uppgradering * * 8 6 6 6 6 6 625110 TB Ersättning 187 st Cx 1) 2 550 2 650 0 2 2 4 783 83 35226210 C14/C15 Ombyggn motståndsenhet 25 39 0 17 15 17 5

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 SL 2008-10-08 13:01

9.4.1 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

MkrPrioriterings

ordning/Nytt objekt

Budget2008

Budget2009

Plan2010

Plan2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Plan2012

Plan2013

26220 TB Föreb hjulplattor C20 70 35 0 35 16 16 026310 TB Upprustning C6 70 46 7 20 15 0 026814 C20 Utbyte förarhyttsdisplayer 50 55 0 8 2 28 2026815 C20 Permanent installerad AC 57 47 0 5 5 22 202.2 Pendeltåg29101 PT Uppr stnbyggn och biljh * * 117 29 12 14 17 17 1729130 PT Plfanslutn Nynäsbanan Nytt 30 0 0 15 1529900 PT Spärrlinje * * 7 3 6 6 6 6 689331 PT Lyftarbplatser nya fordon Bro 55 55 0 0 20 3592200 DEPÅ ÄLVSJÖ O UPPST. SPÅR * * 36 5 10 10 10 10 52.3 Lokalbanor och spårvägar35300 RB Utbyte kontaktledning 65 65 12 9 20 736110 RB Samlad upprustning 1) 667 817 260 189 222 42 57 1339600 RB Upprustn komforthöjn fordon 94 122 0 30 20 50 502.4 Buss60200 Framkomlighetsåtgärder * * 25 14 14 16 16 17 1860220 Hållplatsåtgärder * * 3 50 6 6 6 6 662500 Ombyggn bytespunkter bussterm * * 89 12 13 12 52 25 2562502 Moderniering bytespunkter bussterm * * 6 50 25 25 25 25 2568505 Regnskydd reinvestering * * 0 10 10 10 10 10 1080601 Bygg tvättanl bussdepåer 78 78 23 28 25 16 380603 Renovering verkstäder bussdepå * * 14 13 12 11 11 11 1180611 Modernisering ps -lokaler buss * * 3 7 8 7 7 7 780612 Modernisering verkstäder buss * * 9 25 26 25 25 25 2583030 Trygghet kameror i buss reinv * * 0 0 1 14 1486900 Omstrukt innerstadsbussdepåer 856 856 55 218 336 234 436 408 10086903 Ny bussdepå Ekerö 188 208 0 1 2 5 100 100 087900 Utbyte vshinventarier bussdep * * 71 13 17 17 17 10 102.5 Trafikslagsgemensamt13800 Tillträdes- och skalskydd * * 87 8 13 12 9 12 1223310 Elektr låssystem teknikutr 1) 36 149 0 6 50 50 5024810 TB Optokabel reinv 25 25 0 0 2565103 Infartsparkeringar * * 23 10 15 15 15 15 1580700 Energi- och driftförb åtg SL * * 51 2 9 8 5 4 482017 Spårgående arbetsfordon 431 431 47 53 42 63 59 47 582034 Nätverk WAN reinv * * 2 0 1 1 1 38 185100 Infrastrukturplan fastigheter * * 28 2 210 215 30

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 SL 2008-10-08 13:01

9.4.1 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

MkrPrioriterings

ordning/Nytt objekt

Budget2008

Budget2009

Plan2010

Plan2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Plan2012

Plan2013

87310 Stambyte RB 30 28 40 0 18 20 10

3 Myndighetskrav3.1 Tunnelbana12800 TB Inbyggnad av spärrkiosker 208 208 137 12 15 12 12 10 1014310 TB Brandgasavskiljn biljh-plf 60 60 0 10 10 10 10 10 1020635 TB Tillgänglighetsanpassning 300 300 21 40 42 16522200 TB Utrymningsbelysning tunnlar 43 43 24 6 18 382035 TB Tvätt- och klotterhall RI 96 94 2 79 70 53.2 Pendeltåg29711 PT ATC-utrustning 250 250 0 0 5 45 100 10082037 Älvsjödepån miljöåtgärder 96 110 65 30 4089304 Ombyggn för svarv Älvsjödepån 38 38 0 14 14 103.3 Buss13402 Tillgänglighet bussterminaler 147 147 64 37 10 1068900 Alkolås bussar 30 30 0 10 10 1080602 Uppförande nya tvättbyggnader 94 94 9 41 28 5 19 53.4 Trafikslagsgemensamt21043 TB PT Taktila ledstråk 145 145 13 41 14 14

4. Ospecificerade investeringsobjektNyinvesteringar 78 120 63 39 18 18Reinvesteringar 213 269 209 129 150 156Myndighetskrav 30 20 20 9 11 13Verksamhetsinvesteringar 37 25 20 20 25Erfarenhetsmässig justering -571 -525 -540 400 900

5. Biogasbussar för extern finansiering 380 210Summa investeringar I 4 108 4 186 4 530 4 257 3 631

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 SL 2008-10-08 13:01

9.4.1 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

MkrPrioriterings

ordning/Nytt objekt

Budget2008

Budget2009

Plan2010

Plan2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Plan2012

Plan2013

II Objekt för ytterligare beredning ***

1-3. Objekt blir föremål för framtida ställningstaganden i fullmäktige 1.1Tunnelbana20715 TB Omstruktur depå nya fordon Nytt 350 50 150 1501.2 Lokalbanor och spårvägar35115 RB Dubbelspår genomförande Nytt 970 120 300 300 25039305 RB Tillgänglighetsanp Nytt 450 50 200 200Summa 170 550 650 400 0

2. Objekt för beslut i särskild ordning2.1 Tunnelbana13103 TB Omskyltning 2008 Nytt 375 100 250 2520717 TB Omstruktur depå utökad trafik Nytt 800 0 5 45 200 15020910 TB Odp-Kas genomförande 1) Nytt 3 000 75 75 150 500 5002.2 Pendeltåg29120 PT Utgång Häggvik S Nytt 40 10 3029140 PT Utgång Vega Nytt 40 30 1082080 PT Nya depåanläggningar Nytt 786 33 76 338 33982092 PT Verkstadsarbpl Bro Nytt 175 50 100 252.3 Lokalbanor och spårvägar42110 LB Banupprustning Nytt 700 200 20043200 LB Depå nya fordon 220 2 1044300 NYA VAGNAR LB, 12ST. 315 32 1 1 11144315 LB Utbytesenheter A32 25 2554310 TvB SB Nya fordon 33 st 927 91 3 166 66754315 Strat utbytesenheter 33 A32 75 65 1055117 TvB SB genomförande 1) Nytt 3 635 940 838 937 779 1412.4 Buss86904 Bussdepåer åtg trafikupphandl 160 10 10 10 10 102.5 Trafikslagsgemensamt24920 IT spårburen trafik Nytt 62 2 20 402.6 Ospecificerade investeringsobjekt 5 25 2 4 11Summa 1 182 1 489 1 373 2 274 2 174

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 SL 2008-10-08 13:01

9.4.1 Investeringsplan 2009-2013 för SL-koncernen

MkrPrioriterings

ordning/Nytt objekt

Budget2008

Budget2009

Plan2010

Plan2011

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2012

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Plan2012

Plan2013

3. Objekt som inte är med i planeringsförutsättningarna3.1 Tunnelbana20713 TB Uppställningshall Norsborg Nytt 150 15 100 3520718 Omstruktur Slakthuset Åstorp Nytt 720 5 15 300 350 503.2 Trafikslagsgemensamt88153 SOL implementation Nytt 288 64 144 80

Summa 84 259 415 350 50

Summa investeringar II 1 436 2 298 2 438 3 024 2 224

* Uppgiften om totalkostnad är ej relevant. Ständigt pågående projekt*' Erforderliga underlag föreligger för nya objekt i denna grupp*** Erforderliga underlag för beslut om genomförandet saknas1) Förändringar i totalkostnad utreds för närvarande

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 SL 2008-10-08 13:01

9.4.2 Investeringsplan 2009-2013 för Waxholms Ångsfartygs AB

Mkr

Specificerade investeringsobjektNyinvesteringarFartyg 1* 45 71 0 23 60 0 0 0 0Fartyg 2* 45 71 0 23 28 32 0 0 0Fartyg 3 60 0 0 0 0 0 0 0 0Fartyg 4 48 0 0 0 0 0 0 0 0

Ospecificerade investeringsobjekt 20 28 35 26 30 21

Summa investeringsutgifter 66 116 67 26 30 21

* Förändringen i totalkostnad förklaras av överhettningen i varvsbranschen. Den nya totalkostnaden är föremål för fullmäktiges beslut.

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknadtotalkostnad enl

ny plan

Ackumuleradförbrukning tom

2007-12-31Budget

2008Budget

2009Plan2010

Plan2011

Plan2012

Plan2013

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07/WÅAB 2008-10-08 13:01

9.4.3 Investeringsplan 2009-2013 Byggnadsinvesteringar

Mkr

I Landstingsfastigheter Stockholm1 Pågående objektHS-kraftförsörjning lågspänning 170 160 12 79 58 10HS-nytt parkeringshus 115 115 1 7 97 10HS-utbyte av styrsystem för klimantanläggn 113 113 2 11 22 20 59KS-temp parkeringsdäck Karolinska vägen 103 102 1 19 82HS-stambyte resterande delar hus K4 och B4 25 25 14 10 1SÖS-Energieffektivisering 2007-2008 21 21 7 15SÖS-Fasadrenovering 110 110 9 26 40 40 19SÖS-Uppgradering av brandlarmssystem 20 20 6 6 8 3DS 00238 Sprinkler och brandskyddsåtg 38 74 74 6 13 26 30Rosenlunds sjh 05409 Brandskyddsåtg by 09 43 43 25 15HS-RP Ny rättspsykiatrisk anläggn Huddinge 762 762 18 59 197 343 144HS K87-89 ombyggnad för transplantation 25 34 1 10 21Ospecificerade objekt < 20 mkr 755 233 18 0 0 0Summa pågående objekt 1 025 785 471 222 0 3

2 Nya objekt2.1 Stockholmsläns sjukvårdsområdeOspecificerade objekt < 20 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag SLSO 0 0 0 0 0 0

2.2 Karolinska UniversitetssjukhusetNeonatalen Huddinge 55Rörpost Huddinge 69Geriatrik Huddinge (2 vårdavd /år) 35Endokrin Huddinge (2 vårdavd /år) 35Ospecificerade objekt < 20 mkr 44Summa förslag Karolinska 0 237 0 0 0 0

2.3 Sjukvården Salem Nykvarn SödertäljeOperationsavdelning ** 70 10 30 30

Plan2012

Plan2013

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknadtotalkostnadenl ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Prognos

2008Budget

2009Plan2010

Plan2011

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 /Byggnader 2008-10-08 13:01

9.4.3 Investeringsplan 2009-2013 Byggnadsinvesteringar

Mkr Plan2012

Plan2013

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknadtotalkostnadenl ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Prognos

2008Budget

2009Plan2010

Plan2011

Akutmottagning 37 37Ospecificerade objekt < 20 mkr 1 30 26 25 25 25Summa förslag SNS 107 1 77 56 55 25 25

2.4 Södersjukhuset ABSÖS nybyggnad operation, akut, förlossning ** 2 151 3 5 50 465 465 465Internmedicin 72 50 20Vårdhotell 52 1 25 25Renovering vårdavdelningar 150 30 30 30 30 30Forskningscentrum by 48 30 3 15 12Utökad mottagning by 52 30 3 15 12Ny Ögonmottagning 20 10 10Ospecificerade objekt 41 6 4 5 25Summa förslag Södersjukhuset 2 546 3 7 120 170 554 495 495

2.5 Danderyds Sjukhus ABBehandlingsbyggnad 140 1 1 3 15 40 40 40Akutbyggnad ** 1 300 1 600 10 1 10 382 382 382 382Ospecificerade objekt < 20 mkr 53 66 45 32 26 17Summa förslag Danderyds sjh 55 79 442 454 448 439

2.6 S:t Eriks Ögonsjukhus ABOspecificerade objekt < 20 mkr 15 6 6 6 6Summa förslag S:t Eriks sjh 0 15 6 6 6 6

2.7 Folktandvården Stockholms Län ABEastmaninstitutet 70 70Summa förslag Folktandvården 0 0 70 70 0 0

2.8 Landstingsfastigheter StockholmLöwenströmska sjh By 02 Brandprojekt 40 3 19 38HS-omdaning av entrétorg 31 1 3 10 17SÖS Upprustn o ombyggnad av by 1339 * 275 3 2 5 100 100 65SÖS Uppgradering av brandskyddet 113 5 20 34 54

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 /Byggnader 2008-10-08 13:01

9.4.3 Investeringsplan 2009-2013 Byggnadsinvesteringar

Mkr Plan2012

Plan2013

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknadtotalkostnadenl ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Prognos

2008Budget

2009Plan2010

Plan2011

DS-Reservkraft och ny Kraftmätning 278 9 30 105 134DS Teknisk upprustning vid ombyggn by 14 59 31 28DS-By 38-42 Stambyte 28 3 13 13DS- Modernisering styr o övervakning etapp II 27 4 15 8DS Centrala delen Uppgradering Brandskydd 35 4 20 11DS-by 38-42 Ombygg ventilation 45 3 20 15 7DS- Miljösanering 24 3 8 5 4 4Södertälje sjh, Reservkraft 30 2 10 18Södertälje sjh, Heltäckande brandlarm 26 2 12 12S:t Görans sjh, Brandlarm heltäckande 27 3 12 12S:t Göran-Uppgradering av reservkraft 200 10 95 95S.t Görans sjh - by 30, ny o ombyg akuten * 300 10 30 130 130S:t Görans-by 90 Ombyggn. 20 3 10 7Jakobsberg, Byte av VA stammar 25 5 10 10Löwenströmska sjh Teknisk upprustn by 01* 450 1 15 30 135 150 119Norrtull, Stambyten 20 10 10Löwenströmska sjh, Ny reservkraft 26 10 15EPC-När 70 10 40 20Rosenlundssjukhus Stambyte 40 40Renovering fasader 20 5 10 5Ombyggnad entrétorg 25 3 22Nacka sjukhus - Bjälklag huvudentré 40 5 31Nacka Närsjh Styr o övervakningsanläggn 24 10 12Nacka sjh, stambyten 34 18 16Handens sjh, Stambyten 25 3 12 10Dalens sjh, Stambyte 33 10 13 10Sabb sjh by 07 anp Carema, produktion 50 5 10 35Bromma sjh, hg anpassning nyuthyrning 40 1 5 15 20Sollentuna sjh, bygg av oprations avd 35 10 25Anpassningar Psykoterapi institutet 22 22Anp. Äldreboende 80 5 10 30 35

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 /Byggnader 2008-10-08 13:01

9.4.3 Investeringsplan 2009-2013 Byggnadsinvesteringar

Mkr Plan2012

Plan2013

Total kostnad InvesteringsutgifterFastställd enl flerårsbudget

2008-2011

Beräknadtotalkostnadenl ny plan

Ackumuleradförbrukning t o m

2007-12-31Prognos

2008Budget

2009Plan2010

Plan2011

Sabbatsberg, Eastman Omb 3 kliniker 20 10 10Bromma sjh, byggn. 47 hg anp. 1700kvm 20 5 10 5Rosenlunds sjh, HG anp. by 09 plan 11 20 2 18

NKS relaterade projektKS - Ombyggnad för H4/H5 för NKS 220 1 100 119Ospec objekt < 20 mkr 78 14 4 18 170 425Summa förslag LFS 106 397 693 893 884 648

Summa nya objekt 169 925 1 437 2 032 1 858 1 613

SUMMA BYGGNADSINVESTERINGAR 1 194 1 710 1 908 2 254 1 858 1 616

II NKSFörberedande markarbeten 828 414 414NKS-projektet konsulttjänster 2 046 260 586 400 400 400Evakueringar, provisorier 155 155Evakueringslokaler för bostäder 100 10Åtgärder försörjningsnät 94 94Fastighetsförvärv Bostadshus 90 90Markförvärv 30 30SUMMA INVESTERINGAR NKS 0 1 053 1 000 400 400 400

* Objekt som bereds för närvarande inför beslut i fullmäktige, dvs ej genomförande beslut i budget 2009. Uppgifter om totalkostnad är preliminära.

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07 /Byggnader 2008-10-08 13:01

9.4.4 Investeringsplan 2009-2013 Maskiner, inventarier och IT

Mkr Budget Budget Plan Plan Plan Plan2008 2009 2010 2011 2012 2013

VårdHälso- o sjukvårdsnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag HSN 0 0 0 0 0 0

Stockholmsläns sjukvårdsområdeSäkerhet ny Rättspsykiatrisk byggn 15 25Ospecificerade objekt 41 37 38 39 40 41Ospecificerade objekt IT 15 20 20 20 21 21Summa förslag SLSO 56 72 83 59 61 62

Karolinska UniversitetssjukhusetAccelerator Solna 25Strålkniv 38Utbyte av föråldrad kommunikationshårdvara 19MR-kamera 1,5 T 15Elfyslab, Hjärtkliniken 17DT-lab, Barnröntgen 10Automationsutrustningar, Lab 50Dehydrerings -och inbäddningsapparat, Lab 10Utbyte av föråldrad kommunikationshårdvara 36Utökad kapacitet kommunikationshårdvara 22Utbyte av simulatorer i Solna och SÖS, Onkologen 24PET-CT, sjukhusfysik 25Elfyslab, Hjärtkliniken 30Ospecificerade objekt < 10 mkr 229 143 357 364 371Summa förslag Karolinska 0 343 350 357 364 371

Sjukvården Salen Nykvarn Södert.Ospecificerade objekt < 10 mkr 28 28 28 28 28 28Summa förslag SNS 28 28 28 28 28 28

Södersjukhuset ABAnestesiarbetsstationer 12Mammo, arbetsstationer och reinvestering 10Uppgradering, MR 25Datortomografer, 2 st 15Angio 36Ulj, 5 st 10Byggnad 70, nya Op-huset 6 81 81 81 81Ospecificerade objekt < 10 mkr Summa objekt prioritet 1 118 119 155 140 165 Summa objekt prioritet 2 5 5 5 5 5 Summa objekt prioritet 3Summa förslag Södersjukhuset 0 166 241 251 251 251

Danderyds Sjukhus ABMR kamera 20Ospecificerade objekt < 10 mkr 65 67 68 70 71 71Summa förslag Danderyds sjh 65 87 68 70 71 71

S:t Eriks Ögonsjukhus ABOspecificerade objekt < 10 mkr 9 9 9 9 9 9Summa förslag S:t Eriks sjh 9 9 9 9 9 9

Folktandvården Stockholms Län ABOspecificerade objekt < 10 mkr 42 48 48 48 52 48Summa förslag Folktandvården 42 48 48 48 52 48

Ambulanssjukvården i Storsthlm ABOspecifierade objekt < 10 mkr 6 7 7 7 7 7

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07/Maskiner, inventarier o IT 2008-10-08 13:01

9.4.4 Investeringsplan 2009-2013 Maskiner, inventarier och IT

Mkr Budget Budget Plan Plan Plan Plan2008 2009 2010 2011 2012 2013

Summa förslag Ambulansjukvården 6 7 7 7 7 7

Stockholm Care AB Ospecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag Stockholm Care 0 0 0 0 0 0

Summa investeringar vården 206 760 834 829 843 847

Övriga

FärdtjänstnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 3 1 2 1 2 2Summa förslag Färdtjänstnämnden 3 1 2 1 2 2

Regionplane- och trafiknämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 1 1 1 1 1 1Summa förslag RTN 1 1 1 1 1 1

Locum ABOspecificerade objekt < 10 mkr 2 2 2 2 2Summa förslag Locum AB 0 2 2 2 2 2

KulturnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag Kulturnämnden 0 0 0 0 0 0

LandstingsrevisorernaOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag Landst revisorerna 0 0 0 0 0 0

PatientnämndenOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag Patientnämnden 0 0 0 0 0 0

Medicarrier ABOspecificerade objekt < 10 mkr 3 3 3 3 3 3Summa förslag Medicarrier 3 3 3 3 3 3

AB SLL:s Internfinans ABOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0 0Summa förslag Internfinans 0 0 0 0 0 0

KoncernfinansieringOspecificerade objekt < 10 mkr 0 0 0 0 0Summa förslag Koncernfinansiering 0 0 0 0 0 0

LandstingsstyrelsenOspecificerade objekt < 10 mkr 40 40 40 40 40Summa förslag Landstingsstyrelsen 0 40 40 40 40 40

Summa investeringar övriga 6 46 48 48 48 48

SUMMA INVESTERINGAR 213 806 882 876 890 895

Bilaga 9 Investeringar 5 flikar 2008-10-07/Maskiner, inventarier o IT 2008-10-08 13:01

1

Synpunkter från Kommunal, Lärarförbundet, SACO, SKTF och Vårdförbundet på ”Underlag för arbete med budget 2009 PM 8 oktober 2008”. Alla delaktiga i budgetprocessen Vi ser budgeten som det viktigaste instrumentet för planering, resursfördelning och styrning av landstinget. Alla medarbetare måste därför få information och vara delaktiga i den fortsatta processen. Enligt samverkansavtalet ska detta ske i arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Budgeten ska då även kompletteras med riskanalyser och konsekvensbeskrivningar. I denna skrivelse ger vi synpunkter på Landstingsdirektörens underlag. Slutligt ställningsta-gande sker inför beslut i LS och LF av förslag till budget. Bakgrund och förutsättningar (2, avsnitt i budget PM) Budgeten bör ge tydliga riktningsanvisningar och mål så att medarbetarna kan arbeta åt rätt håll och att utvärdering kan ske utifrån målen. Vi ser kunniga och engagerade medarbetare som den viktigaste resursen för att nå målen. Av-görande är investeringar i kompetens- och löneutveckling. Vi saknar skrivningar om det viktiga förebyggande arbetet. Hållbar hälsosatsning är god eko-nomi för skattebetalarna. Genom ett väl utbyggt förebyggande hälsoarbete minskar inte bara ohälsan utan också framtida vårdbehov. Ekonomiska förutsättningar I budgetpropositionen för 2009 tecknar regeringen en dystrare bild av hur konjunkturen i Sve-rige kommer att utvecklas jämfört med vad man förutsåg i våras. Systemet för skatteutjäm-ning medför att utvecklingen i hela Sverige är viktig för SLL. Detta ger en osäker intäktsut-veckling 2009. Vi har noterat Landstingsstyrelsens ordförandes uttalanden i media att den planerade skatte-sänkningen läggs på is. Detta ger ett mer realistiskt ekonomiskt utrymme för 2009. Kostnads-ökningarna i budgetunderlaget är dock enligt vår bedömning alldeles för låg. Investeringen i genomsnittligt ökad månadslön i landstingssektorn är 4,9 % i januari 2008 jämfört med ett år tidigare enligt SCB. Utifrån de löneavtal som finns för 2009 är det viktigt att inför den slutliga budgeten göra en bättre prognos över kostnaden för detta. Vi noterar uppgiften på sid 32 att den beräknade justerade kostnadsutvecklingen för landstingets samlade hälso- och sjukvård uppgår till 6 % vid jämförelse med budget 2008. Vi noterar vidare att höjningen av landstingsbidragen enligt PM är 3,7 %! Vår bedömning är att de i budgeten fö-reslagna personalkostnadsökningarna är alldeles för låga. Vi är oroliga för att de döljer ett krav på minskningar av personalresurserna. Verksamheten i landstinget är redan slimmad. Under de senaste åren har omfattande omställningsarbete skett varför vi bedömer att det är svårt att rationalisera mer den vägen. Ytterligare kostnadsminskningar kräver strukturella be-slut och helt nya arbetssätt, vilket är ett långsiktigt arbete, som måste påbörjas snarast. En faktor som inte tillräckligt beaktats i underlaget är befolkningsökningen och befolknings-sammansättningen. Vi anser att det är viktigt att bedöma hur ålderssammansättningen föränd-

2

ras, t ex många fler äldre/äldre. Den medicinska utvecklingen och andra kostnadsökningar är därför svåra att se överblicka. Vi är även oroade för skillnaden, totalt 980 miljoner, mellan beställarens budgetutrymme och utförarnas bedömning av hur mycket resurser de behöver för att nå målen. Vi förutsätter att detta är färdigförhandlat inför Landstingsfullmäktiges behandling av det slutliga budgetför-slaget. Betydande investeringar 2009 – 2013 beräknade till 51,1 miljarder ger en ökad kostnadsnivå. Det är oklart hur dessa investeringar påverkar kraven på kompetens och personalresurser. I bedömningen av de ökade kostnaderna i landstinget måste även NKS tas med. Den belastar inte investeringsbudgeten då fullmäktige beslutat om en OPS lösning men den påverkar det mesta av landstingets hälso- o sjukvård samt det ekonomiska utrymmet. Det finns stora osä-kerhetsfaktorer. Vi har svårigheter att tolka texten på sidan 22 om kostnader för externt köpt vård. Den budge-teras öka med 16,2 %! Vi antar att detta är både volym och kostnadsökningar, i det slutliga budgetförslaget måste anges vad som är vad. På sidan 35 finns det en notering om att vårdvalsmodeller och nya ersättningssystem kan medföra att kostnaderna ökar snabbare än budgeterat, hur stora är riskerna? Det beräknade överskottet på 406 miljoner på en omslutning av cirka 67 000 miljoner är en-ligt de fackliga organisationernas bedömning inte tillräckligt som buffert för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar i de turbulenta tider som råder. Mål för 2009 (3) De fackliga organisationerna är angelägna om att målen i den slutliga budgeten blir så tydliga som möjligt, jämför t ex ”andelen nöjda med vården ska öka”. Vad är rimligt 2009? Tydliga och mätbara mål som kommuniceras ger engagerade medarbetare. Regionfrågan är aktuell, i PM:et är den endast kortfattad berörd på sidan 13. Vi ser fram emot budgeten där en avsiktsförklaring bör finnas tillsammans med plan för arbetet där medarbetar-frågor och analys av fördelar/nackdelar och risker är mycket viktiga. Medarbetarna (3.4) Vi delar PM:ets uppfattning att SLL ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, ut-veckla och behålla kompetenta medarbetare. Vi konstaterar att investeringar i fastigheter och inventarier finns väl beskrivet i PM:et. Tyvärr hittar vi inte lika goda beskrivningar av inve-steringar i medarbetarnas kompetensutveckling mm. Vården är en kunskapsintensiv bransch där verksamheten är helt beroende av hög och rätt kompetens hos medarbetarna. En viktig förutsättning för medarbetarförsörjning är att SLL bibehåller anställningstryggheten. Medarbetarna utvecklas, arbetena förändras, prioriteringarna växlar varför många får nya uppdrag. Detta är en av fördelarna med att vara medarbetare hos en stor arbetsgivare – det finns mångfald i verksamheten. SLL måste även investera tillräckliga resurser i kompetensut-veckling samt i löneutveckling för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi deltar gärna i utveck-ling av det systematiska arbetet med organisationsutveckling, förändringar och omställningar. Vi fackliga organisationer ser med oro på hur det hårdnande samhällsklimatet ger ökade ar-betsmiljörisker i form av hot och våld i verksamheterna. För att patienter och trafikanter ska

3

uppleva verksamheterna som trygga och attraktiva måste medarbetarna vara trygga. Att mins-ka arbetsmiljöriskerna är ett viktigt partsgemensamt arbete. Vi är angelägna om att arbetet med chefsförsörjningen fortsätter och utvecklas. Vi fackliga organisationer vill medverka till en aktiv rekrytering till chefsutvecklingsprogrammen även från grupper som i dag inte deltar. Det är viktigt att beakta chefsrekryteringen även ur ett ge-nusperspektiv Vi ser gärna förberedande chefsprogram. Vi ser behov av ännu aktivare arbete för att utveckla medarbetarskapet. Särskilt viktigt är det att arbeta med insatser för en reell jämställdhet. Då gäller det bl a att analysera och utjämna löneskillnader. Vi anser bl a att det bör ske en inventering av vilka grupper som det blir svårt att rekrytera när de 5 000 går i pension. Vi noterar att alltför många lämnar vården i förtid av olika skäl, en del av dessa skulle med fördel kunna vara kvar inom yrket med ändrade förhål-landen. Landstinget måste bli en ännu mer konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbetaren känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Därför måste arbetsgivaren arbeta sys-tematiskt med personalfrågor såsom rekrytering, utveckling, kompetensöverföring, att behål-la, att ge möjligheter att trappa ner eller att avsluta anställningen inom SLL. Vi ser fram emot ett gemensamt arbete för att på olika nivåer i organisationen konkretisera och genomföra det-ta. Hälso- o sjukvården (5) – Patientnämnden (8.6) Dessa avsnitt har kommenterats i de lokala samverkansgrupperna, då de är en sammanställ-ning av olika verksamheters budgetunderlag. Stockholm den 15 oktober 2008 Kommunal Lärarförbundet SACO-rådet SKTF Vårdförbundet

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 7 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008 Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (s) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm Ärendet Motionärerna föreslår kapacitetsstarka tvärförbindelser för att möta framtida behov. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att besvara motionen Regionplane- och trafikkontoret har redan påbörjat det mycket omfattande arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan. För att säkerställa ett brett beslutsunderlag har Regionplane- och trafikkontoret den 13 juni skickat ut ett samrådsförslag till ett stort antal remissinstanser, däribland SL. Detta är ett första steg för att undersöka behoven och möjligheterna i kommande infrastruktursatsningar. Vissa utredningar av Stockholms framtida behov pågår därför redan och andra utredningar kommer att startas under 2008. Att i detta skede uppdra åt regionplane- och trafiknämnden att ta fram specifika beslutsunderlag fokuserade på särskilda inriktningar när det gäller kapacitetshöjande åtgärder riskerar att ta både tid och resurser från det mer övergripande arbetet som nu inleds i och med den regionala utvecklingsplanen för 2010.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig: ”Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen besluta att bifalla motionen Idag brister på tvärförbindelserna i kollektivtrafiken i vårt län, vilket leder till att många tvingas resa genom centrala Stockholm trots att de inte har något ärende dit. Handelskammaren har med anledning av detta tagit fram en rapport ’Framtidens kollektivtrafik’. Fokus i rapporten ligger på en tunnelbanering runt hela Stockholm, men även andra infrastrukturutbyggnader av kollektivtrafiken finns med. Regionplane- och trafikkontoret har sedan en tid påbörjat arbetet med en ny regionplan. I arbetet bedöms bland annat behovet av ny spårinfrastruktur med utgångspunkt i hur länet förväntas utvecklas i framtiden. Behovet av, och nyttan med, en tunnelbanering borde prövas i detta arbete. För närvarande driver SL flera utredningar om ny spårinfrastruktur och motionärernas bedömning är att dessa planerade utbyggnader behövs för att möta framtida behov. Som landstingsdirektörens tjänsteutlåtande påpekar står inte en tunnelbanering i motsats till utbyggnad av spårtrafik även på andra sträckor. Därför borde SL, i enlighet med motionen, delta tillsammans med Regionplane- och trafikkontoret i en utredning av kapacitetsstarka tvärförbindelser.” V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Mp-ledamoten reserverade sig: ”Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, Det är bra att socialdemokraterna lyfter fram frågan om tvärförbindelser, eftersom det finns ett stort behov av nya tvärförbindelser. Dock är det tveksamt om det är tunnelbana som är det bästa valet. En modern kollektivtrafik ställer helt andra krav, vilket bör avspeglas i förslag och beslut då nya förbindelser ska upprättas. Kostnaderna för tunnelbyggen har rusat i höjden och de säkerhetsaspekter som är förknippade med underjordiska system, gör att all utbyggnad av kollektiv-trafiken behöver flera alternativa noggranna analyser innan ett system kan väljas. Bland annat finns SIKA:s tre studier (2008:4-6) med en helt ny pendeltågslinje kombinerat med en spårbilsring som enligt rapporterna visar på stor samhällsekonomisk lönsamhet och dessutom bidrar till att uppfylla riksdagens samtliga transportpolitiska mål. För att både klara klimatmålen och ekonomin krävs ett system som är både investerings- och driftmässigt billigare än de befintliga och dessutom mindre miljöstörande. Kollektivtrafiken ska vara så tilltalande att de som idag kör bil förändrar sitt beteende och byter färdsätt. Den bör också planeras på ett sätt som tillgodoser ett kvinnligt resmönster för att underlätta människors vardagsresor. Motionärerna väljer att nämna Älvsjö som knutpunkt, men den tänkta tvärspårbana Syd med hållplats vid Älvsjö station skulle kunna utföras i form av en spårbilsbana, som en del av en spårbilsring. Det skulle ge en smidigare resa och dessutom till lägre kostnad än tunnelbanan förutom att den skulle gå väsentligt snabbare att i bygga eftersom banan är förlagd ovan jord. Genom spårbilsringen skapas ett stort antal knutpunkter som binder samman de regionala kärnorna även på Södertörn, vilket stärker södra delen av Stockholms län. Planerna på Förbifart Stockholm existens kan därmed i ännu högre grad ifrågasättas.” Ärendet och dess beredning Lars Dahlberg och Anna Kettner (s) har i en motion (bilaga), väckt den 11 september 2007, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfull-mäktige besluta att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik och region-

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

plane- och trafikkontoret att utreda behov, möjlig utformning, kostnader och tidsplaner för en framtida utbyggnad av kapacitetsstarka tvärförbindelser i länet – särskilt med fokus på en tunnelbanering, att i dessa analyser belysa konsekvenserna för miljö, tillväxt och minskade klyftor. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören, regionplane- och trafiknämnden och AB Storstockholms Lokaltrafik. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 7 juli 2008 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Regionen har ett mycket hårt belastat transportnät och en snabb befolkningstillväxt vilket gör att behovet av ny infrastruktur är stort. AB Storstockholms Lokaltrafik konstaterar i sitt svar att det idag finns vissa brister på tvärförbindelser i Stockholms kollektivtrafik vilket leder till att många tvingas resa genom centrala Stockholm trots att det inte har något ärende dit. Handelskammaren har med anledning av detta tagit fram en rapport ”Framtidens kollektivtrafik”. Fokus i rapporten ligger på en tunnelbanering runt hela Stockholm, men även andra infrastrukturutbyggnader för kollektivtrafiken finns med. För närvarande driver SL flera utredningar om ny spårinfrastruktur och bedömningen är att dessa planerade utbyggnader också behövs för att möta framtida behov. En tunnelbanering står därför inte i motsats till utbyggnad av spårtrafik även på andra sträckor. För närvarande arbetar SL framför allt med följande projekt gällande ny respektive förstärkt spårinfrastruktur:

• Förstudie – snabbspårväg till Kista • Förstudie - kapacitetsstark kollektivtrafik till ostsektorn • Förstudie - tunnelbana till Karolinska • Förstudie - partiell dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan • Förstudie och järnvägsplan - Djurgårdslinjen • Järnvägsplan - tvärspårväg till Solna • Järnvägsplan - Saltsjöbanans konvertering till snabbspårväg

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

I arbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen studeras hur regionens bebyggelse och transportsystem långsiktigt ska utvecklas för att regionen ska bli en allt attraktivare storstadsregion. Kollektivtrafiken har här en viktig roll. Kollektivtrafiken måste erbjuda en hög tillgänglighet och ge fler invånare möjlighet att resa kollektivt om klimatmålen ska kunna nås. Kapacitetsstarka lösningar, såväl radiella som på tvären, kommer därför att prövas översiktligt inom ramen för arbetet med utvecklingsplanen. Det framtagna samrådsförslaget för en ny regional utvecklingsplan, kan ses som ett första steg för att bedöma behovet av nya tunnelbanelinjer och andra infrastruktursatsningar. I förslaget finns alternativ som tar upp nya tunnelbanelösningar och också spårvägsalternativ. Remissvaren kommer att användas som grund för fortsatt planering av infrastrukturens utbyggnad i Stockholms län. Den fortsatta hanteringen av den regionala utvecklingsplanen kommer därigenom att hantera den frågeställning som motionären tagit upp. Vilka kompletterande utredningsuppdrag som behöver kommer att hanteras i detta sammanhang. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön. Regionplane- och trafiknämnden har den 6 februari 2008, enligt kontorets förslag, anfört att regionen har ett mycket hårt belastat transportnät och en snabb befolkningstillväxt vilket gör att behovet av ny infrastruktur är stort. I arbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen studeras hur regionens bebyggelse och transportsystem långsiktigt ska utvecklas för att regionen ska bli en allt attraktivare storstadsregion. Kollektivtrafiken har här en viktig roll. Kollektivtrafiken måste erbjuda en hög tillgänglighet och ge fler invånare möjlighet att resa kollektivt om klimatmålen ska kunna nås. Kapacitetsstarka lösningar, såväl radiella som på tvären, kommer därför att prövas översiktligt inom ramen för arbetet med utvecklingsplanen. En utbyggnad av erforderliga tvärförbindelser kommer att redovisas i underlaget. Det pågående arbetet med framtagande av en samrådshandling för en ny regional utvecklingsplan kan ses som ett första steg för att bedöma behovet av nya tunnelbanelinjer och andra infrastruktursatsningar. Efterföljande mer detaljerade studier kan tidigast ske med början hösten 2008. Ett sådant eventuellt utredningsuppdrag bör ges såväl till Regionplane- och trafiknämnden som AB Storstockholms Lokaltrafik.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

S- och v-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Mp-ersättaren lät anteckna följande särskilda uttalande. ”Det är bra att socialdemokraterna lyfter fram frågan om tvärförbindelser, jag delar uppfattningen att det är ett stort behov av dem. Behovet kommer att bli ännu större i framtiden för att begränsa klimatutsläppen om de väginvesteringar som socialdemokraterna själva med allianspartierna är överens om att bygga genomförs. Förutom tvärförbindelserna behöver särskilt fokus läggas på energisnåla transportlösningar för de mer glesbebyggda delarna av länet. Dock ställer sig miljöpartiet tveksamt till om det är tunnelbana som är det bästa valet och att använda London som exempel känns oerhört förlegat då systemet byggdes för mycket länge sedan. 2000-talets kollektivtrafik ställer helt andra krav, vilket bör avspeglas i förslag och beslut då nya förbindelser ska upprättas. Kostnaderna för tunnelbyggen har rusat i höjden och de säkerhetsaspekter som är förknippade med underjordiska system, gör att all utbyggnad av kollektiv-trafiken behöver flera alternativa noggranna analyser innan ett system kan väljas. Det är av vikt att beakta utbyggnaden av tvärspårbanorna till ett helt sammanhängande system för att skapa synergieffekter i resandet. Motionärerna väljer att nämna Älvsjö som knutpunkt, en synpunkt vi delar men där miljöpartiets uppfattning är att den tänkta tvärspårbana Syd med hållplats vid Älvsjö station snabbt kommer till stånd och får fler förlängningar än vad som är planerat idag. Detta för att försörja områden som idag inte är spårförsörjda, koppla ihop med Tvärbanan och T-banestationer med mera. Dessa sydliga spå kan också med fördel utföras i form av spårbilsbana, som en del av den av oss föreslagna yttre spårbilsringen runt Stockholms län. Det skulle ge en smidigare resa och dessutom till lägre kostnad än tunnelbanan förutom att den skulle gå snabbare att genomföra i byggskedet eftersom banan är förlagd ovan jord. Genom spårbilsringen skapar vi ett stort antal knutpunkter som binder samman de regionala kärnorna även på Södertörn, vilket stärker södra delen av Stockholms län. Förbifartens existens kan därmed i ännu högre grad i frågasättas.”

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Regionplane- och trafikkontorets tjänsteutlåtande den 21 januari 2008 bifogas (bilaga). AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 29 januari 2008 beslutat att överlämna förvaltningens förslag som yttrande (bilaga). Mp-ledamoten antecknade följande särskilda uttalande. ”Det är bra att socialdemokraterna lyfter fram frågan om tvärförbindelser, jag delar uppfattningen att det är ett stort behov av dem. Dock ställer sig miljöpartiet tveksamt till om det är tunnelbana som är det bästa valet och att använda London som exempel känns oerhört förlegat då systemet byggdes för mycket länge sedan. 2000-talets kollektivtrafik ställer helt andra krav, vilket bör avspeglas i förslag och beslut då nya förbindelser ska upprättas. Kostnaderna för tunnelbyggen har rusat i höjden och de säkerhetsaspekter som är för-knippade med underjordiska system, gör att all utbyggnad av kollektiv-trafiken behöver flera alternativa noggranna analyser innan ett system kan väljas. Motionärerna väljer att nämna Älvsjö som knutpunkt, en synpunkt vi delar men där miljöpartiets uppfattning är att den tänkta tvärspårbana Syd med hpl vid Älvsjö stn kan utföras i form av spårbilsbana, som en del av vår spår-bilsring. Det skulle ge en smidigare resa och dessutom till lägre kostnad än tunnelbanan förutom att den skulle ge snabbare att genomföra i byggskedet eftersom banan är förlagd ovan jord. Genom spårbilsringen skapar vi ett stort antal knutpunkter som binder samman de regionala kärnorna även på Södertörn, vilket stärker södra delen av Stockholms län. Förbifartens existens kan därmed i ännu högre grad i frågasättas.”

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 7:1 Motion 2007:39 Ett stort problem i Stockholms kollektivtrafik är bristen på tvärförbindelser. Det leder till att fler än nödvändigt tvingas åka igenom centrala Stockholm för att nå sin slutdestination. Den satsning på tvärbana som inletts och som förhoppningvis kommer att fortsätta är därför helt nödvändig. Samtidigt måste planeringen fortgå för hur man i framtiden ska kunna utveckla kollektivtrafiken ytterligare. Stockholm kommer att fortsätta att växa. Både invånare och näringsliv har behov av en fungerande kollektiv-trafik. Om inte kollektivtrafiken byggs ut kraftigt kommer allt fler att tvingas ta bilen – och det är en helt ohållbar utveckling. Med tanke på klimathotet får inte en dag gå förlorad i arbetet med att få allt fler att åka kollektivt istället för att ta bilen. Alla miljöskäl talar för framtida utbyggnader av kollektivtrafiken ska ske i form av spårlösningar och inte genom att belasta vägnätet ytterligare med busstrafik. Även rättviseskäl talar för kollektivtrafiken. När vår regions framtid planeras måste vi alltid söka de lösningar som kombinerar tillväxt med uthållig ekologisk och social miljö. Konsekvensanalyser ska alltid göras för att belysa hur de stora investeringarna i praktiken påverkar vår vardag och hur vi bäst använder resurser för ett grönt, rättvist och starkt län. Stockholms handelskammare presenterade med anledning av ovanstående nyligen en rapport ”Framtidens kollektivtrafik”. Rapporten visar på ett förtjänstfullt sätt på både de stora behoven men också på intressanta lösningar såsom tunnelbana till Nacka, Barkarby och eventuellt även till Täby/Arninge. Fokus i rapporten ligger dock på att det i framtiden kommer att behövas kollektiva tvärförbindelser i Stockholm som är minst lika kapacitetsstarka som tunnelbanan. Viktigast av de satsningar som efterfrågas av Handelskammaren är därför en tunnelbanering runt hela Stockholm. Det är en intressant tanke. En ring skulle minska genomfartsresorna genom centrala Stockholm och skulle kunna skapa nya knytpunkter vid t ex Älvsjö och därmed möjliggöra snabba byten mellan olika trafikslag med kortare restider som följd. Tyvärr ser Handelskammaren en motsättning mellan dagens tvärbaneut-byggnad och framtida mer kapacitetsstarka spårförbindelser. Så är givetvis inte fallet. Tvärbanan behöver byggas ut för att möta dagens behov och det

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

finns ingen motsättning mellan detta och att man parallellt planerar för än mer kapacitetsstarka tvärförbindelser för att möta framtida behov. Stockholm växer allt fortare och en tunnelbanering är ett mycket omfattande projekt. Framtidens kollektivtrafiklösningar behöver därför utredas och planeras redan idag. Det ställer höga krav på dagens politiker att inte bara se en eller två mandatperioder framåt utan att också orka ta ansvar för hur stockholmarnas behov ser ut om tio, tjugo och trettio år. Vi vet idag att en väl fungerande infrastruktur är av helt avgörande betydelse för tillväxt. Ska Stockholm kunna hävda sig i internationell konkurrens samtidigt som vi värnar en miljömässigt hållbar utveckling säger det sig självt att kollektivtrafiken måste prioriteras av politiker på alla beslutsnivåer. Med anledning av ovanstående föreslår vi landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt SL och regionplane- och trafikkontoret att utreda behov, möjlig utformning, kostnader och tidsplaner för en framtida utbyggnad av kapacitets-starka tvärförbindelser i länet – särskilt med fokus på en tunnelbanering, samt att i dessa analyser belysa konsekvenserna för miljö, tillväxt och minskade klyftor. Stockholm den 6 september 2007 Lars Dahlberg Anna Kettner

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 7:2 Regionplane- och trafikkontorets tjänsteutlåtande Kontorets kommentar Arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan pågår. Ett samråds-underlag kommer att tas fram under våren som bland annat innefattar förslag till utformning av transportsystemet. Utbyggnader av erforderliga tvärför-bindelser kommer att redovisas i underlaget. Samrådet pågår till slutet av november 2008.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 7:3 SL-förvaltningens tjänsteutlåtande SLs synpunkter Idag finns vissa brister på tvärförbindelser i Stockholms kollektivtrafik vilket leder till att många tvingas resa genom centrala Stockholm trots att de inte har något ärende dit. Handelskammaren har med anledning av detta tagit fram en rapport ”Framtidens kollektivtrafik”. Fokus i rapporten ligger på en tunnelbanering runt hela Stockholm, men även andra infrastrukturutbyggnader för kollektiv-trafiken finns med. För närvarande driver SL flera utredningar om ny spårinfrastruktur och motionärernas bedömning är att dessa planerade utbyggnader också behövs för att möta framtida behov. En tunnelbanering står därför inte i motsats till utbyggnad av spårtrafik även på andra sträckor. För närvarande arbetar SL framför allt med följande projekt gällande ny respektive förstärkt spårinfrastruktur: • Förstudie – snabbspårväg till Kista • Förstudie - kapacitetsstark kollektivtrafik till ostsektorn • Förstudie - tunnelbana till Karolinska • Förstudie - partiell dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan • Förstudie och järnvägsplan - Djurgårdslinjen • Järnvägsplan - tvärspårväg till Solna • Järnvägsplan - Saltsjöbanans konvertering till snabbspårväg Regionplane- och trafikkontoret har sedan en tid påbörjat arbetet med en ny regionplan. I arbetet bedöms bl a behovet av nya spårinfrastrukturer med utgångspunkt i hur länet förväntas och bör utvecklas i framtiden. SL anser att behovet av, och nyttan med, en tunnelbanering i första hand bör prövas i detta arbete.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 8 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober2008 Motion 2008:1 av Lars Dahlberg (s) om biljettinlösen Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm Ärendet Motionären föreslår att SL inför ett system med avdrag för olika SL-kort mot uppvisande av enstaka enkelbiljetter. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. SL har redan idag ett uppdrag från landstingsfullmäktige att både antalet försäljningsställen och biljettautomater skall öka särskilt i områden där avstånden i dag är långa till försäljningsställen. SL har även infört en sms-biljett som har hög tillgänglighet via mobiltelefon. Den nya sms-biljetten har snabbt blivit en succé med ca en halv miljon biljettinköp per månad. Att under denna utbyggnad införa parallella eller alternativa system med biljettlösen skulle medföra onödig administration för SL:s personal samt att informationen gentemot resenärerna riskerar att bli avsevärt försämrad. Fokus bör istället ligga på att utöka antalet försäljningsställen och biljettautomater där befintlig teknik kan användas.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig: ”Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen besluta att bifalla motionen Vi socialdemokrater vill att både antalet försäljningsställen och biljett-automater ska öka, särskilt i områden där avstånden idag är långa till försäljningsställen. Den införda sms-biljetten är ett mycket bra initiativ. Motionens förslag att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik att snarast införa ett system med avdrag på priset för olika SL-kort mot uppvisande av enstaka enkelbiljetter ytterligare skulle öka tillgängligheten och attraktiviteten för resande med kollektivtrafiken.” V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att anse motionen besvarad. Mp-ledamoten reserverade sig: ”Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionens första att-sats samt, att bifalla motionens andra att-sats Miljöpartiet de Gröna anser att förslaget om inlösen av biljetter då man är på väg att handla ett SL-kort, blir både administrativt krångligt och dyrt. Vinsterna för resenärerna står inte i paritet med kostnaderna för att införa systemet. SL måste se till att det är möjligt att köpa biljetter på ett enkelt och kostnads-effektivt sätt var man än bor i Stockholms län, vilket även Socialdemokraterna yrkar i motionens andra att-sats. I Miljöpartiets budget för 2009 finns medel

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

avsatta för införandet av system som underlättar biljettköp för samtliga resenärer och samtidigt förbättrar busschaufförernas arbetsmiljö.” Ärendet och dess beredning Lars Dahlberg (s) har i en motion (bilaga), väckt den 12 februari 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik att snarast införa ett system med avdrag på priset för olika SL-kort mot uppvisande av enstaka enkelbiljetter, att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik att i övrigt verka för fler försäljningsställen och kanaler. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och AB Storstockholms Lokaltrafik. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 20 oktober 2008 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. Kontantstoppet i busstrafiken har gjort det svårare att köpa SL:s biljetter. För att kompensera detta har SL infört nya försäljningskanaler, exempelvis sms-biljett, biljettautomater och nya återförsäljare. Varje månad säljs en halv miljon sms-biljetter. SL har idag ett föråldrat biljettsystem där ny utrustning inte längre finns på marknaden, vilket gör det svårt att öka antalet försäljningsställen med hela SL:s sortiment. I stället har SL satsat på att införa några nya biljettyper och utöka antalet försäljningsställen med hela SL:s sortiment. Under maj månad har SL infört två nya kort, 24- och 72-timmarskort, som inte kräver någon ny teknik eller utrustning och kan hanteras med befintliga rutiner och administratrion. SL har i sitt yttrande redovisat fakta kring de olika kanaler för försäljning som finns inom länet och bedömer att dessa kommer att ge både stockholmare och tillfälliga besökare en bättre service vad gäller tillgänglighet. Att införa en möjlighet där resenären får ett prisavdrag ”mot uppvisande av enstaka enkelbiljetter” i det fall det närmaste försäljningsstället inte säljer periodbiljetter, skulle medföra ett stort merarbete både vid försäljnings-

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

tillfället samt i administrationen. SL bedömer även att det föreligger risk för ökat missbruk, då de som köper kort lätt kan komma över redan använda kuponger och yrka avdrag. Med möjligheten att kunna köpa biljetter i förväg i kombination med en hög tillgänglighet till mobiltelefoner och sms-biljetter samt andra nytillkomna försäljningsställen, innebär motionärens förslag oproportionerligt stora nackdelar med hänsyn till de små förbättringar som uppnås. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön. AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 20 maj 2008 som svar på motionen överlämnat förvaltningens tjänsteutlåtande (bilaga). S-ledamöterna reserverade sig mot detta beslut.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 8:1 Motion 2008:1 Många klagar på att det blivit allt svårare att resa med SL eftersom det på många håll i länet är långt till närmaste försäljningsställe. Ett av de största problemen är att det via alla försäljningskanaler inte går att få tag i SLs kortsortiment. Kortsortimentet går nämligen bara att köpa hos SL-ombud som är utrustade med särskild utrustning för detta. I väntan på det gravt försenade nya smarta biljettsystemet SL Access så satsar inte SL på att investera i det gamla systemet och öka andelen SL-ombud. I dagsläget är det tyvärr oklart när SL Access kan införas. Det kan gå månader och år innan det nya systemet är på plats och det är givetvis ohållbart att möjligheterna att köpa SL-kort under den tiden försämras. Det vore dock oklokt att investera i ett biljettsystem som ska fasas ut. Istället måste nya lösningar snarast tas fram som underlättar för resenärerna att få del av hela biljettsortimentet. Att utöka antalet återförsäljare som säljer enkelbiljetter är enkelt. Därutöver finns biljettautomaterna. Med fler återförsäljare skulle de allra flesta i alla fall kunna lösa en enkelbiljett för att på så vis kunna resa till ett SL-ombud och köpa ett kort. I dags-läget måste de dock betala fullt pris för SL-kortet trots att de tvingats betala för en extra resa för att överhuvudtaget kunna köpa kortet. I många verksamheter finns möjligheten att pröva på en service till en engångs-kostnad innan man köper en långvarig prenumeration. Samma system borde kunna användas för SL och i dessa fall. Den som vill köpa något ur SLs kortsortiment och som samma dag eller inom några timmar tidigare löst en enkelbiljett borde kunna få lösa in denna så att kostnaden för denna dras av på kortpriset. Med anledning av ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt SL att snarast införa ett system med avdrag på priset för olika SL-kort mot uppvisande av enstaka enkelbiljetter i enligt ovan, samt att i uppdra åt SL att i övrigt verka för fler försäljningsställen och kanaler. Stockholm den 7 februari 2008 Lars Dahlberg

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 8:2 SL-förvaltningens tjänsteutlåtande SLs synpunkter Kontantstoppet i busstrafiken har gjort det svårare att köpa SLs biljetter. För att kompensera detta har SL infört nya försäljningskanaler, exempelvis sms-billjett, biljettautomater och nya återförsäljare. Varje månad säljs en halv miljon sms-biljetter. SL har idag ett föråldrat biljettsystem där ny utrustning inte längre finns på marknaden, vilket gör det svårt att öka antalet försäljningsställen med hela SLs sortiment. I stället satsar SL på att införa några nya biljettyper och utöka antalet försäljningsställen med hela SLs sortiment. Under maj kommer SL införa två nya kort, 24- och 72-timmarskort, som inte kräver någon ny teknik eller utrustning och kan hanteras med befintliga rutiner och administration. SLs ambition är att under sommaren 2008 kunna sälja biljetter via följande kanaler: • Ombud, ca 350 stycken med ATIM utrustning (sälja hela sortimentet) • Pendeltågsstationer 51 stationer med ATIM • SL Center, sju stycken med ATIM • Befintliga återförsäljare 400 stycken med begränsat utbud

(förköpsremsa, 24- och 72-timmarskort) • Tunnelbanan 100 stationer - här utökas sortimentet till att omfatta 24-

och 72-timmarskort • Nya återförsäljare riktade till tillfälliga besökare som t ex hotell (ca 60

stycken) med begränsat sortiment • Till detta kommer sms-biljetten och ca 400 biljettautomater. Denna satsning på fler försäljningsställen kommer att ge både stockholmarna och tillfälliga besökare i länet en bättre service vad gäller tillgänglighet. Dagens sortiment gör det möjligt att aktivera t ex ett 30-dagars periodkort efter 15 dagar från inköp. Frekventa resenärer kan planera sina inköp. Utöver sms-biljetten erbjuds även sällanresenären dagens förköpsremsa eller 24-timmarskort (aktiveras med stämpeln vid första resa). De senare två biljetterna kommer att finnas på ca 1 000 försäljningsställen. Att införa en möjlighet där resenären får ett prisavdrag ”mot uppvisande av enstaka enkelbiljetter” i det fall det närmaste försäljningsstället inte säljer

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

periodbiljetter, skulle medföra ett stort merarbete både vid försäljnings-tillfället samt i administrationen. Även risken för missbruk skulle öka kraftigt då de som köper kort lätt kan komma över redan använda kuponger och yrka avdrag. Med möjligheten att kunna köpa biljetter i förväg i kombination med en hög tillgänglighet till mobiltelefoner och sms-biljetter samt andra nytillkomna försäljningsställen, innebär motionärens förslag oproportionerligt stora nackdelar men hänsyn till de små förbättringar som uppnås.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 9 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008-10-23 Motion 2008:3 av Johan Sjölander (s) om trygghetsskapande åtgärder Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm Ärendet Motionären föreslår att trygghetsskapande åtgärder inom kollektivtrafiken vidtas Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. SL genomför redan idag, bland annat efter uppdrag från landstings-fullmäktige, en rad trygghetsskapande åtgärder i linje med motionens förslag. Alliansens arbete med att göra SL tryggare har haft effekt, även om mycket arbete kvarstår. SL skall fortsätta att utveckla sitt arbete för en tryggare kollektivtrafik. Närvaron av trygghetspersonal skall förstärkas särskilt på kvällar och nätter i tunnelbanan och pendeltåg. Samarbetet mellan polis, ordningsvakter, trafikvärdar och ideella organisationer skall fortsätta utvecklas. Med ökad närvaro av uniformerad personal, civila spanare, ökat skydd av anläggningar och vagnar, bättre kontroll vid spärrarna och kameraövervak-ning kan tryggheten öka betydligt.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig: ”Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen besluta att bifalla motionen. Precis som motionen påpekar är trygghetsfrågorna mycket viktiga för att locka resenärer att åka med SL. Motionen har också resulterat i ett mycket positivt utlåtande från SL:s förvaltning. Värt att lyfta fram särskilt är att SL tagit fasta på motionens idéer om att ytterligare marknadsföra SL:s trygghetsinsatser. Som det framgår av utlåtandet från SL-förvaltningen har bolaget arbetat aktivt med att utveckla samverkan med polisen, kommuner, frivilligorganisationer m.fl. Detta är positivt. Samtidigt vill vi understryka vikten av att SL fortsätter att utveckla sina relationer med föreningslivet. Vi tycker därför att motionens förslag om lokala trygghetsprojekt är värd att vidareutveckla. Här finns en stor trovärdighet i samhällets lokala relation till invånarna och en stor lokal kännedom, vilket ger goda möjligheter till dialog och påverkan. Vår uppfattning är att vi idag inte till fullo utnyttjar den potential som finns i människors vilja att ta ansvar för det egna bostads- och närområdet. Att det finns synlig personal i kollektivtrafiken är en viktig trygghetsfaktor. Andelen synlig personal måste därför öka och SL:s prov med det s.k. servicekonceptet är ytterligare ett steg i rätt riktning. Men även här finns fortfarande mycket kvar att göra.” V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Mp-ledamoten reserverade sig: ”Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, Ökad trygghet är en av förutsättningarna för ökat resande i kollektivtrafiken. Detta kräver bland annat mer personal ute i trafiken. En viktig åtgärd är att öka antalet trafikvärdar. Hänsyn måste tas till att kvinnor är den största resenärsgruppen i Lands-tingets kollektivtrafik samt att många äldre är rädda för att åka med SL på sen kvällstid. Detta är faktorer som ska väga tungt när det gäller trygghets-skapande åtgärder. Även för personalen behöver tryggheten uppmärksammas. Hot och våld tillhör ett alltmer ökande arbetsmiljöproblem. En viktig åtgärd är att öka personal ute i trafiken så att ensamarbete blir mer sällsynt. En annan åtgärd är att låta busschaufförer endast köra buss, inte visera eller ladda SL Access-kort. Den lokala kunskapen om trygghetsproblem – till exempel i närheten av stationer och hållplatser – är viktig. Bland annat därför bör SL:s region-styrelser återinrättas.” Ärendet och dess beredning Johan Sjölander (s) har i en motion (bilaga), väckt den 12 februari 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik att arbeta aktivt med att informera resenärerna om vad som görs för att öka tryggheten i kollektivtrafiken, att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik att arbeta med lokala trygghets-projekt, att uppdra åt AB Storstockholms Lokaltrafik att betona trygghets-frågorna i samråden med kommunerna, att utöka andelen synlig personal i SL-trafiken i takt med att ny teknik frigör andra personalkategorier. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och AB Storstockholms Lokaltrafik. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 20 oktober 2008 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

besvarad med hänvisning till den redovisning av åtgärder som styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik har lämnat. Utvecklingen i samhället går mot en allmän ökning av otryggheten i form av bl a hot, våld och skadegörelse. Kollektivtrafiken är en del av samhället och den upplevda tryggheten är till stor del ett resultat av dels händelser i vår trafik och dels händelse utanför kollektivtrafiken. SL har i sitt svar redovisat en sammanställning av olika pågående och/eller genomförda åtgärder för att uppnå en ökad trygghet i samband med resande i kollektivtrafiken. SL kan inte ensamt åtgärda den skadegörelse och hot- och våldsproblem som finns i samhället, utan för SL:s del handlar det om personella insatser, teknisk utrustning och samverkan med polis, kommuner, frivilligorganisa-tioner m fl. AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 17 juni 2008 som svar på motionen överlämnat förvaltningens tjänsteutlåtande (bilaga). S-ledamöternas särskilda uttalande (bilaga). Mp-ledamoten särskilda uttalande (bilaga).

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 9:1 Motion 2008:3 Vi socialdemokrater vill ha en kollektivtrafik som man kan trivas med och lita på. Därför bekymrar det oss att många känner sig rädda när de ska åka kollektivt efter mörkrets inbrott. Tillbuden i kollektivtrafiken är få men människor känner sig ändå inte alltid trygga. Det tar vi på största allvar. Alla är förstås inte rädda. Framförallt känner de som oftast råkar ut för våld sig mest trygga medan de som statistiskt sett är minst utsatta är de som är otryggast. Även om riskerna är få så måste man ta människors upplevelse av otrygghet på största allvar. Om människor inte känner sig trygga när de reser med kollektivtrafiken så påverkas deras vardag. Då begränsas människors frihet att välja resvägar och aktiviteter på grund av rädsla. Ett sådant samhälle vill vi inte ha. Under vår mandatperiod gjordes stora satsningar på ökad trygghet. Till exempel inrättades en samlad trygghetscentral och SL återtog ansvaret för ordningsvakter från trafikentreprenörerna och upphandlade en gemensam ordningsvaktsresurs med tydligt serviceinriktad profil snarare än repressiv. Vi såg också till att intäkterna från försöket med trängselskatt kom kollektivtrafiken till godo så att SL kunde storsatsa på kamerautbyggnad i hela kollektivtrafiken. Många känner inte till vad SL gör för att öka tryggheten i kollektivtrafiken. Fler skulle säkert känna sig mer trygga om de var informerade om kamerautbyggnaden, trygghetscentralen och hur sällan det faktiskt sker tillbud. Informationsinsatserna måste därför förstärkas. Särkilt fokus borde ligga på information och dialog med de grupper som känner sig rädda. Framförallt är det kvinnor och äldre som känner sig otrygga. Men det behövs fler insatser. Det räcker inte med mer kontroller, poliser och övervakning. Det behövs också mer synlig och serviceinriktad SL-personal, samverkan med hemlösas organisationer och praktiskt arbete med att skapa trygga och trevliga trafikmiljöer. Det behövs både så kallade hårda och mjuka insatser. Tyvärr verkar den borgerliga majoriteten rikta allt sitt fokus på repressiva åtgärder och inte lägga samma tonvikt på det förebyggande arbetet. SL behöver i dessa frågor förstärka sitt samarbete med lokala organisationer, kommuner, skolor, det lokala näringslivet och sociala myndigheter.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Kollektivtrafiken är inte att jämföra med en butiks- eller annan kommersiell lokal. Den är en del av människors vardag, en offentlig plats. Oavsett vad man tycker om det så fungerar kollektivtrafiken till och med för vissa som vardagsrum eller fritidsgård. Arbetet tillsammans med Lugna gatan och Stadsmissionen är i detta avseende väldigt värdefullt. SL behöver dock inleda dialog med fler organisationer och intressenter. Genom bättre samverkan med det omgivande samhället skulle SL dra nytta av olika organisationers lokalkännedom och därmed få bättre kunskap om effektiviteten för de egna insatserna men även lättare kunna ställa krav på det omgivande samhällets insatser. SL borde arbeta mer med lokala trygghetsprojekt i grupper som kan se olika ut beroende vart i länet de verkar. En modell passar sällan alla så lokala anpassningar är av vikt. Tittar man t.ex. på de problem som nyligen inträffade i Tensta/Rinkeby respektive Hovsjö i Södertälje inser man att polisiära insatser inte räcker. Istället är det kontakten med det stora flertalet skötsamma invånare i dessa områden och deras föreningar och organisationer som måste förstärkas så att de i vardagen kan ta ett aktivt ansvar för att öka tryggheten. Upplevelsen av trygghet är som minst bland resenärerna sena kvällar och nätter när man går till och från kollektivtrafiken. Det ställer stora krav på förändringar i miljön i anslutning till SLs stationer och hållplatser. Bland annat därför måste samråden mellan kommuner och SL i högre grad handla om trygghetsfrågor. SL och kommunen eller stadsdelen kan gemensamt identifiera åtgärder som skulle få fler resenärer att känna sig trygga på väg till eller från kollektivtrafiken. Det kan handla om att röja bort buskage som skymmer sikten och om bättre belysning men kommunerna och stadsdelarna har säkert också förslag på konkreta åtgärder som SL kan göra i just deras område. Det vore mycket positivt med lokala handlingsplaner med mätbara mål som kan följas upp genom att bland annat göra lokala nedbrytningar av de undersökningar som SL gör bland resenärer om hur trygga de känner sig i SL-trafiken. För att man ska känna sig trygg i kollektivtrafiken är det också viktigt med synlig personal. Den personal som frigörs i takt med att ny teknik och nya och smidigare biljettsystem införs bör därför istället omlokaliseras till trafikmiljöerna för att både skapa trygghet och för att kunna hjälpa till med störnings- och annan resenärsinformation. Att som de borgerliga vilja minska på antalet anställda på SL är inte rätt väg att gå. Med anledning av ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

att uppdra åt SL att arbeta aktivt med att informera resenärerna om vad som görs för att öka tryggheten i kollektivtrafiken att uppdra åt SL att arbeta med lokala trygghetsprojekt att uppdra åt SL att betona trygghetsfrågorna i samråden med kommunerna att utöka andelen synlig personal i SL-trafiken i takt med att ny teknik frigör andra personalkategorier Stockholm den 7 februari 2008 Johan Sjölander

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 9:2 SL-förvaltningens tjänsteutlåtande SLs synpunkter Utvecklingen i samhället går mot en allmän ökning av otryggheten i form av bl.a. hot, våld och skadegörelse. Kollektivtrafiken är en del av samhället och den upplevda tryggheten är till stor del ett resultat av dels händelser i vår trafik dels händelser utanför kollektivtrafiken. SL kan inte själv åtgärda samhällets skadegörelse samt hot- och vålds-problem, utan för SLs del handlar det om personella insatser, teknisk utrustning och samverkan med polis, kommuner, frivilligorganisationer m.fl. Under senare tid har ett mycket nära och utvecklat samarbete med kommun, polis, moskeer etc. skett i t.ex. Södertälje och Södra Järva med gott resultat. De nya trygghetsvärdarna från Lugna Gatan har också visat sig vara en effektiv insats i t.ex. Tensta – Rinkeby. Medias stora bevakning av frågan bidrar till den upplevda otryggheten och SL delar därför motionärens uppfattning om behovet av informations-insatser. Bristen på saklig information styrks av gjorda undersökningar. SL har beslutat och planerat för en större informationsinsats om Trygghetsprojektet efter sommaren. Våra undersökningar visar också att mängden synlig personal har stor påverkan på upplevd trygghet och även en positiv påverkan på skade-görelsen. SL har nu inlett ett prov med ändrat stationsupplägg, det s.k. servicekonceptet, som syftar till ökad synlighet och större rörlighet av stations- och kontrollpersonal. Servicekonceptet syftar också till att ge personalen en enhetlig klädsel med god synbarhet. Nedan följer en sammanställning av olika pågående och/eller genomförda åtgärder utan inbördes ordning: • Samordnad ledning av de samlade trygghetsresurserna från Trygghets-

centralen. • Deltar i kommunsamråd med punkten trygghetsfrågor. • SL ingår i Stockholms centrala brottsförebyggande råd (BRÅ). • Etablerat samarbete under ledning av Trafikkontoret med staden och

dess olika verksamheter, BV, fastighetsägare m fl.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

• Kommunsamverkan i samband med svåra störningar – Nynäshamn,

Södertälje, Botkyra, Järva mfl med deltagare från kommun och polis. • Väl utvecklat samarbete med bl.a. Tunnelbanepolisen och Näpo som

resulterat i ökad polisiär närvaro i kollektivtrafiken. • Chefssamråd med polismästarna som sammankallande med deltagare

från polis, åklagare, socialförvaltning, SL mfl. F.n. har SL chefssamråd. med Södertörns-, Söderorts-, Norrorts och Västerorts polisdistrikt.

• Lokala samverkansnätverk med polisen exempelvis Söderort, City,

Södertörn. • Tekniska satsningar i form av skalskydd, kameraövervakning mm. • Personella resurser i form av ordningsvakter, väktare, Lugna Gatan och

frivilligorganisationer. • Utbildning pågår för samtliga trygghetsresurser i SL-kunskap och

värderingar. • Studiebesök från externa parter som t.ex. SOSAB, LKC, SLL och

Polisen. • Gemensam ”utsättning” av ordningsvakter och polis m.fl. inför helger

och större evenemang. • Infört nytt händelseregistreringssystem och skadedatabas som ger bra

underlag för styrning och uppföljning. • Regelbundna resenärsundersökningar och analys av generell trygghet i

samhället i övrigt. • Nytt upplägg för kundnära service – servicekonceptet – med ansvar för

ett större antal arbetsuppgifter kommer att införas under året. Detta ger en ökad synlighet och omfattar nuvarande spärrexpeditörer, betalvärdar, biljettkontrollanter, stationsvärdar m fl.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 9:3 S-ledamöternas särskilda uttalande i SL Precis som motionen påpekar är trygghetsfrågorna mycket viktig för att locka resenärer att åka med SL. Det är därför glädjande med ett så pass positivt svar från SL:s förvaltning. Värt att lyfta fram särskilt är att SL tagit fasta på motionens idéer om att ytterligare marknadsföra SL:s trygghets-insatser. Som det framgår av det föreslagna svaret har SL arbetat aktivt på att utveckla samverkan med polisen, kommuner, frivilligorganisationer m.fl. Detta är positivt. Samtidigt vill vi understryka vikten av att SL fortsätter att utveckla sina relationer med föreningslivet. Vi tycker därför att motionens förslag om lokala trygghetsprojekt är värt att vidareutveckla. Här finns en stor trovärdighet från samhället och en stor lokal kännedom, vilket ger goda möjligheter till dialog och påverkan. Vår uppfattning är att vi idag inte till fullo utnyttjar den potential som finns i människors vilja att ta ansvar för det egna bostads- och närområdet. Att det finns synlig personal i kollektivtrafiken är en viktig trygghetsfaktor. Andelen synlig personal måste därför öka och SL:s prov med det s.k. servicekonceptet är ytterligare ett steg i rätt riktning. Men även här finns fortfarande mycket kvar att göra.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 9:4 Mp-ledamotens särskilda uttalande i SL Återigen visar SLs egna undersökningar att miljöpartiets politik är önskad av resenärerna samt leder till ökad trygghet och service i kollektivtrafiken. Mängden synlig personal har enligt VD:s yttrande stor påverkan på upplevd trygghet och minskar även skadegörelsen. Att SL nu inleder prov för att få fler personal ute i systemet och ökad rörlighet av stations- och kontroll-personal, gläder mig mycket. Jag ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt arbete i denna riktning där spärrpersonalen används på ett mer kostnadseffektivt sätt och därmed ökar service och trygghet samt minskar skadegörelsen i kollektivtrafiken. VD har i detta arbete mitt fulla stöd

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 10 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008 Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm Ärendet Motionärerna föreslår att landstinget inför en särskild avgiftsfri dag i kollektivtrafiken Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. SL arbetar redan idag aktivt för att få alltfler och alltmer nöjda resenärer. Under de två sista åren har SL förbättrat punktligheten och allt fler väljer SL framför bilen. Arbetet med förbättrad punktlighet, ökad trygghet och förbättrat trafikutbud har varit framgångsrik och ska fortsätta. Att byta fokus från långsiktiga prioriteringar på kvalitet, pålitlighet och punktlighet och istället satsa på enstaka insatser är inte effektivt och motsvarar heller inte kostnaderna. Kostnaden för denna enda avgiftsfria dag beräknas uppgå till tio miljoner kronor.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att avslå motionen. V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Mp-ledamoten reserverade sig: ”Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, Frågan är åter aktuell 2009. SL och landstinget kan redan nu påbörja planeringen av ett aktivt uppmärksammande av mobilitetsveckan och införa en eller flera avgiftsfria dagar i kollektivtrafiken. Prova-på-erbjudanden, seminarier och aktiviteter kan erbjudas länsborna under den gemensamma Europaveckan (Mobility week) där den 22 september ingår. Mobilitetsveckan är ett ypperligt tillfälle för landstingets alla verksamheter att nå ut till befolkningen och presentera det absolut senaste inom transport-sektorn där SL:s arbete inom kollektivtrafiken har stor betydelse. Här kan vi visa upp alternativa bränslen, de senaste typerna av spårvagns- och elhybrids-busstekniker samt kommande teknik som spårbilar. Arbetet bör ske sektors-övergripande och tillsammans med länets kommuner. Det är viktigt att biltrafiken begränsas under den aktuella veckan så att det blir uppenbart att en storstad kan fungera utan överdriven biltrafik. Lands-tinget bör också begära hos regeringen att trängselskatten ska fördubblas under den aktuella veckan.”

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Ärendet och dess beredning Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) har i en motion (bilaga), väckt den 11 mars 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att måndagen den 22 september erbjuda alla kollektivtrafikresenärer kostnadsfria resor. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och AB Storstockholms Lokaltrafik. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 25 september 2008 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. Ledamoten Gunilla Roxby-Cromvall m.fl. har föreslagit avgiftsfri kollektivtrafik måndagen den 22 september. I motionen hänvisas till att denna dag är den ”Bilfria dagen” i Europa, att EU-kommissionen deklarerat sitt stöd för en bilfri dag, samt att Stockholm deltagit i arrangemanget tidigare. Förvaltningen anser att ett ökat användande av kollektivtrafik i Stockholms-regionen bör uppmuntras, eftersom detta leder till bättre framkomlighet i trafiken och mindre utsläpp av växthusgaser och partiklar. Stor-Stockholms Lokaltrafik bedriver sedan många år ett strukturerat arbete för att öka allmänhetens användning av kollektivtrafik. Under de senaste åren har detta arbete fokuserats på att i första hand identifiera grupper av bilister och genom riktade åtgärder stimulera dessa att övergå till användande av gemensamma färdmedel. Arbetet har varit framgångsrikt och kommer att därför att fortsättas. SL anser att enstaka generella åtgärder av den typ som föreslås i motionen inte är effektiva, utan t o m skulle kunna uppfattas negativt av de vanliga resenärerna. Förvaltningen instämmer i SL:s uppfattning i frågan och föreslår att motionen avslås. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför inga konsekvenser för miljön. AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 24 september 2008 som yttrande överlämnat SL-förvaltningens tjänsteutlåtande (bilaga).

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Mp-ledamoten lät anteckna följande särskilda uttalande. ”Motionen från vänsterpartiet ville uppmärksamma bilfria dagen i Stockholm genom at alla skulle få resa gratis under denna dag. SL har rätt i att det i år blev lite för kort tid och att det kanske inte bar är SL som ska stå för kostnaden. Men SL och landstinget kan om man vill, påbörja planeringen av ett aktivt uppmärksammande av mobilitetsveckan och införa en dag att uppmärksamma kollektivtrafiken 2009. En dag med prova-på-erbjudanden och aktiviteter under den gemensamma Europaveckan (Mobilitiy week) där den 22 september ingår, med seminarier och andra aktiviteter. Mobilitetsveckan är ett ypperligt tillfälle för landstingets alla verksamheter att gå ut till befolkningen och presentera det absolut senaste inom transport-sektorn där SL:s arbete inom kollektivtrafiken har stor betydelse. Här kan vi visa upp alternativa bränslen, de senaste typerna av spårvagns- och elhybrids-busstekniker samt kommande teknik som spårbilar. Arbetet bör ske sektors-övergripande och tillsammans med länets kommuner.” V-ersättaren lät anteckna följande särskilda uttalande. ”’Bilfria dagen’ återkommer varje år. Av den anledningen anser vi att motionen blivit styvmoderligt behandlad av SL. Vi är kraftigt oroade över att biltrafiken kommer att öka och kollektivtrafikandelen minska. Et sätt att möta detta är att SL uppmärksammar den bilfria dagen i enlighet med motionens intentioner. Vi har förståelse för att SL inte hann med detta i år men ’bilfria dagen’ och European Mobiliy Week återkommer redan nästa år.”

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 10:1 Motion 2008:6 Måndagen den 22 september är det ”Bilfria dagen” i Europa. Redan år 2000 deklarerade EU–kommissionen sitt stöd för en bilfri dag och 2003 deltog Stockholm för första gången. Vänsterpartiet anser att den bilfria dagen borde uppmärksammas även i Landstinget. Klimatpåverkan, trängsel, buller och hälsofarliga halter av partiklar och kväveoxider – biltrafiken leder till både globala och lokala problem för människa och miljö. Trots att den växande bilismen alltmer framstår som en återvändsgränd, förlorar kollektivtrafiken hela tiden andelar av det totala resandet till bilen och i Stockholm har kollektivtrafikresandet stagnerat de senaste 30 åren. Enligt SL:s rapporter görs drygt fem miljoner personresor per vardag i Stockholms län, men bara 25 procent av resorna sker med SL. För att bryta den trenden måste en stor del av de nuvarande och framtida Stockholmarna välja bort bilen till förmån för ett kollektivt resande. I annat fall riskerar de kostnader som biltrafiken för med sig att äventyra utvecklingen i hela Stockholmsregionen. Vänsterpartiet föreslår därför att SL beslutar om att erbjuda alla resenärer en gratis ”prova-på-dag” i kollektivtrafiken den 22 september. Detta skulle ge SL positiv publicitet och samtidigt erbjuda ett intressant underlag för studier kring hur prissättningen i kollektivtrafiken påverkar resandeströmmarna. Vänsterpartiet föreslår Landstingsfullmäktige besluta: att måndagen den 22 september erbjuda alla kollektivtrafikresenärer kostnadsfria resor Gunilla Roxby Cromvall Håkan Jörnehed Saime Bilici Jan Strömdahl Necla Bora Thomas Magnusson Birgitta Sevefjord Mats Skoglund Sverre Launy Kerstin Pettersson

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 10:2 SL-förvaltningens tjänsteutlåtande SLs synpunkter SL arbetar sedan några år tillbaka mycket aktivt med bearbetning av marknad-en i Stockholms län i syfte att sälja in SL-resan som ett bra alternativ till bilen. Detta sker genom anpassning av kommunikation och utveckling av biljetter till de olika målgrupperna. Det primära syftet är att få de som inte reser med SL idag att ta steget och prova på och upptäcka fördelarna med kollektiv-trafiken samt att få de som reser sällan att resa lite oftare och helst gå över från köp av kontantkuponger eller förköpsremsor till periodkort. Som grund i arbetet används SLs kundsegmentering som beskriver de befintliga kundernas användande av SL trafiken, vilka biljetter de köper, mediekonsumtion, attityd till SL med mera. Motsvarande finns om dem som inte reser med SL idag. Under de senaste tre åren har även riktade insatser genomförts i form av erbjudanden om ”prova-på-kort” till nyinflyttade. Sedan 2006 bearbetar SL aktivt företagsmarknaden i syfte att den vägen få icke- och sällanresenärer att resa med SL såväl i tjänsten som privat. Det senare har så här långt fallit väl ut och över 3000 företag är nu kunder hos SL. Att genomföra en avgiftsfri kollektivtrafikdag den 22 september är av praktiska skäl inte möjligt då tiden är för knapp. Det finns också andra argument som talar emot att alls genomföra en sådan aktivitet. • SL arbetar redan idag aktivt i syfte att öka resandet i länet, genom

anpassad kommunikation och utveckling av biljetter till de olika målgrupperna, vilket ger bra kontroll på effektivitet och ekonomi i arbetet.

• Intäktsbortfallet för de som normalt köper kontantkupong eller får sin förköpsremsa stämplad skulle ligga på omkring 5 Mkr.

• Att låta alla resa gratis en dag skulle innebära en negativ signal till de

lojala kunder som idag har inhandlat olika typer av periodkort. Risken finns att krav på förlängning av periodkorten som kompensation skulle komma, vilket innebär en administration som vi idag inte skulle kunna hantera. Om så vore fallet skulle det innebära ett intäktsbortfall på närmare 10 Mkr

SL anser således att det inte är lämpligt att genomföra en avgiftsfri kollektivtrafikdag.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 11 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008 Motion 2008:7 av Jan Strömdahl m fl (v) om att landstinget bör utreda konsekvenserna för verksamheten och ekonomin om förbifart Stockholm byggs Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm Ärendet Motionärerna föreslår att de hälsokonsekvenser och ökade sjukvårdskostnader som kan beräknas bli följden av en genomförd Tillfart Stockholm utreds. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. De beräkningar av koldioxidutsläpp som gjort ur miljö- och hälsosynpunkt visar att den ökning av trafikarbetet som tillkomsten av Förbifart Stockholm skulle leda till helt ut kompenseras av de omfördelningseffekter och den ökade framkomlighet en tillkomst av förbifarten skulle medföra. Inom pågående arbete med ny regional utvecklingsplan redovisas hur olika resandeströmmar förväntas utvecklas utifrån beräknad befolkningstillväxt.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att avslå motionen. V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Mp-ledamoten reserverade sig: ”Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, Stockholms läns landsting anser att Förbifart Stockholm är ett ogenomtänkt projekt som är skadligt för bland annat hälsa, klimat, miljö och ekonomi. Motorledsprojektet kostnadsberäknades för ett par år sen till 25 miljarder kr. Om detta projekt genomförs är det stor risk att det i likhet med andra tunnel-byggen kommer att drabbas av kraftiga kostnadsökningar. Vad gör de ansvariga politikerna om notan slutar på i storleksordningen 50 miljarder? Pengarna bör i stället investeras i positiva satsningar på miljöanpassade former av spårtrafik som gör att Stockholms län klarar sin del av klimat- och miljömålen. En sådan inriktning innebär också att invånarna slipper den biltrafikökning på cirka 80 procent som det s.k. Cederschiöldspaketet – där Förbifarten väger tungt – innebär fram till 2030. Det är också viktigt att behovet av de långa bilresorna mellan södra och norra länshalvorna minskar. Det kan bland annat ske genom att satsningar på näringslivets utveckling på Södertörn.”

Ärendet och dess beredning Jan Strömdahl m fl (v) har i en motion (bilaga), väckt den 11 mars 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

landstinget låter utreda de hälsokonsekvenser och ökade sjukvårdskostnader som kan beräknas bli följden av en genomförd Tillfart Stockholm, att lands-tinget låter utreda nyttan av Tillfart Stockholm med utgångspunkt i de förändringar av resandeströmmarna som bygget av Citybanan, tvärbaneringen samt en förlängning av tunnelbanans blå linje mot Nacka är färdigbyggda. Landstingsdirektören och regionplane- och trafikkontoret har i gemen-samt tjänsteutlåtande den 6 oktober 2008 (bilaga) föreslagit landstings-styrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 11:1 Motion2008:7

Varje år dödas över 400 personer i trafiken och tusentals skadas svårt. Dödsfall och skador orsakade av trafikolyckor är ett av de stora folkhälso-problemen i Sverige. Än större kan konsekvenserna vara av vägtrafikens utsläpp. I Stockholm utgör biltrafiken och trängseln på vägarna också ett samhällsekonomiskt problem av stora mått.

Ett genomförande av Förbifart Stockholm påverkar landstingets ekonomi. Forskning visar entydigt att motorvägar orsakar fler allvarligt skadade och fler dödade i trafiken. Förbifarten innebär också ökad sjuklighet och ger därmed större medicin- och sjukvårdskostnader för landstinget.

De flesta känner idag till att fler och större vägar inte leder till bättre fram-komlighet, utan istället skapar mer trafik och större trängsel. Ändå förordar den borgerliga alliansen att tiotals miljarder av våra gemensamma resurser ska läggas på det monumentala och sannolikt samhällsekonomiskt olön-samma vägprojektet Tillfart Stockholm, som är en mer rättvisande benäm-ning. Detta utan att vare sig nyttan eller konsekvenserna av projektet är ordentligt utredda. Det är inte heller utrett hur resandeströmmarna påverkas och hur stor andel av de resande som kan förväntas övergå från bil till kollektivtrafik då Citybanan, tvärbaneringen och tunnelbanan mot Nacka är färdigbyggda. Vänsterpartiet föreslår därför fullmäktige besluta: att landstinget låter utreda de hälsokonsekvenser och ökade sjukvårds-kostnader som kan beräknas bli följden av en genomförd Tillfart Stockholm att landstinget låter utreda nyttan av Tillfart Stockholm med utgångspunkt i de förändringar av resandeströmmarna som bygget av Citybanan, tvärbane-ringen samt en förlängning av tunnelbanans blå linje mot Nacka ger upphov till Jan Strömdahl Håkan Jörnehed Saime Bilici Gunilla Roxby Cromvall Necla Bora Thomas Magnusson Birgitta Sevefjord Mats Skoglund Sverre Launy Kerstin Pettersson

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 11:2 Landstingsdirektörens och regionplane- och trafikkontorets tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Vad gäller resandeströmmarna i stort över Saltsjö-Mälarsnittet är det trafiken söderifrån och norrut under morgonens maxtimme som är dimensionerande. Av de i dagsläget totalt dryga 90 000 bil- och kollektiv- resepassagerna går 65 procent norrut och 35 procent söderut. Det motsvarar ganska exakt arbetsplatsfördelningen mellan den norra respektive södra länshalvan. Fördelningen av antalet boende mellan länshalvorna är i stort 50-50. I planerna för framtiden förutses en något kraftigare arbetsplatstillväxt på södra sidan men i stora drag väntas befintligt mönster bestå. I övrigt gäller att för biltrafiken är skillnaden i riktningsfördelning något mindre än för kollektivtrafiken samt att kollektivreseandelen är drygt 69 procent. Utgående från de grundantaganden som gjorts i pågående arbete med ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) pekar analyserna för år 2030 vid en hög befolknings- och sysselsättningstillväxt på en resandeökning över Saltsjö-Mälarsnittet med totalt cirka 55 procent i mest belastade riktning under maxtimmen. I motriktningen väntas ökningen bli än kraftigare. Vad gäller nya förbindelser över Saltsjö-Mälarsnittet förutsätts i det tätare markanvändningsalternativet, som är det alternativ som ger högst kollektivreseandel, att Förbifart Stockholm är utbyggd till 2030. Inom kollektivtrafiken förutsätts Citybanan utbyggd, liksom tunnelbana till Nacka. Förslaget om en ny tunnelbanesträckning under Saltsjön öster om befintliga förbindelser gör att det i praktiken inte kommer att finnas underlag för även en östlig tvärspårvägsträckning. Däremot kommer sannolikt kapaciteten på befintlig västlig tvärspårvägs- sträckning över Mälaren att behöva förstärkas i samband med att banan förlängs norrut från Alvik. Av bland annat av denna anledning ingår i förslaget även inrättandet av en ny tunnelbanesträckning mellan Liljeholmen och Täby, via Fridhemsplan, Odenplan och Albano/Universitetet. Gjorda analyser visar på att trafiken på Förbifart Stockholm skulle uppgå till cirka 8 400 fordonspassager totalt under maxtimmen. Resultatet är i linje med de analyser som gjorts i andra sammanhang. Syftet med Förbifart Stockholm, såsom det också redovisats i tidigare planer, är att när regionen fram till år 2030 antagits ha växt med ungefär ett Göteborgs storlek avlasta befintliga förbindelser från genomfarts- och viss övrig trafik och samtidigt stötta en utveckling mot en flerkärnig och ur flera aspekter mer resurseffektiv regionstruktur.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Överslagsmässigt skulle ett Tät-alternativ utan Förbifart Stockholm innebära att biltrafiken över Saltsjö-Mälarsnittet i stället för att öka från dagens cirka 26 000 fordonspassager till cirka 39 000 skulle öka till 33 0000-34 000 passager. Det innebär i sin tur att ungefär en tredjedel av de fordon som annars skulle utnyttjat förbifarten väntas fördela sig på befintliga väglänkar, vilket leder till än större framkomlighetsproblem eftersom såväl Essinge-leden som Centralbron redan från början beräknas vara överbelastade. Därutöver beräknas en överströmning av ett par tusen resande ske till kollektivtrafiken, som därmed skulle öka sin marknadsandel över Saltsjö-Mälarsnittet ytterligare något utöver vad som skisserade kollektivtrafiksats-ningar beräknats ge. Den dominerande effekten av att inte bygga ut väg-kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet beräknas dock bli att tillgängligheten totalt försämras genom en ökad ”inlåsning”. D v s mängden personer som inte uppfattar sig ha tillgång till arbetstillfällen inom motsatt regionhalva kan förväntas öka betydligt jämfört med dagens situation. Ur miljö- och hälsosynpunkt har de beräkningar av koldioxidutsläpp som gjorts, och där hänsyn till emissionsmiljö tagits, visat på att den ökning av trafikarbetet som tillkomsten av Förbifart Stockholm skulle leda till helt ut kompenseras av de omfördelningseffekter och den ökade framkomlighet en tillkomst av förbifarten skulle medföra. Ser man till utsläpp av partiklar (PM10) så kommer av samma skäl antalet exponerade vid en utbyggnad att minska jämfört med att inte göra något alls på vägsidan. Beträffande utvecklingen av antalet skadade och förolyckade i trafiken så hänger den i viss mån samman med utvecklingen av trafikarbetet totalt, men beror i hög grad även på vilka slag av väginvesteringar som görs. Skade-risken, d v s sannolikheten för att en olycka ska inträffa, är i Stockholms län störst för 50-vägar samt för mer glest trafikerade 70-vägar. Att vägar med högre hastigheter har lägre olycksfrekvens beror på att dessa vägar oftast har en högre standard med separata körfält, mitträcken, etc. Skadeföljden, d v s påföljden av en olycka uppvisar däremot inte ett lika entydigt mönster. Ser man till bilisterna är sannolikheten för att skadas svårt eller dödas högre ju högre hastigheten är, givet samma vägutformning. Merparten av vägtrafik-olyckorna involverar dock oskyddade trafikanter och sker företrädesvis i stadsmiljö och relativt låga hastigheter. Om merparten av den biltrafiktill-växt som kan förväntas vid antagen befolkningstillväxt kan kanaliseras till stråk med hög vägstandard och separerad från övrig individuell trafik skulle det, mätt i antal skadade och dödade per fordonskilometer, också leda till en ökad trafiksäkerhet. Som framgår av ovanstående finns inom förvaltningen goda kunskaper om vilka hälsokonsekvenser som olika alternativ för vägnätet kan ge upphov till.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Inom pågående arbete med ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010) redovisas hur olika resandeströmmar förväntas utvecklas utifrån beräknad befolkningstillväxt. Mot bakgrund av det ovan redovisade föreslår förvaltningen att motionen avslås.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 12 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008 Motion 2008:10 av Ingela Nylund Watz m fl (s) om att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm Ärendet Motionärerna föreslår att AB Storstockholms Lokaltrafik infogas i övriga landstingskoncernen. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. Kostnaden för att genomföra motionens förslag beräknas till minst ett par hundra miljoner och i värsta fall till över två miljarder kronor, utan att några fördelar för kollektivtrafiken eller dess resenärer skulle uppnås. Med hän-visning till detta föreslås landstingsfullmäktige att avslå motionen.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 23 oktober 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 4 november 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsråds-beredningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v-ledamotens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att anse motionen besvarad i enlighet med socialdemokraternas och vänsterns reservation i styrelsen för AB SL V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att anse motionen besvarad. Mp-ledamoten reserverade sig: ”Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen bör ges i uppdrag att utreda konsekvenserna av ett infogande av AB Storstockholms Lokaltrafik och dess dotterbolag i ägarbolaget Landstingshuset i Stockholm AB. Det behövs en fördjupad utredning av konsekvenserna för såväl AB SL som för LISAB och landstinget, om landstingets organisation skulle ändras till en sammanhållen koncern. Landstinget bör också ges i uppdrag att utreda hur en ökad koppling mellan regionplane- och trafikkontoret och den operativa och strategiska planer-ingen inom AB SL kan åstadkommas.”

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Ärendet och dess beredning Ingela Nylund Watz m fl (s) har i en motion (bilaga), väckt den 11 mars 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att infoga AB Storstockholms Lokaltrafik i övriga landstingskoncernen. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och AB Storstockholms Lokaltrafik. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 29 augusti 2008 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 26 augusti 2008 som yttrande överlämnat SL-förvaltningens tjänsteutlåtande (bilaga). S- och v- ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga).

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 12:1 Motion 2008:10 Lagen (1997:734) om viss kollektivtrafik innebär att kommuner och/eller landsting är länstrafikansvariga. Ansvaret är gemensamt och deras uppgifter skall handhas av en trafikhuvudman. I Stockholms län anger lagen särskilt att landstinget skall vara trafikhuvudman. I egenskap av länstrafikansvarig trafikhuvudman åligger det Stockholms läns landsting att främja en tillfredställande trafikförsörjning och ta ansvar för den lokala och regionala persontrafiken. AB Storstockholms Lokaltrafik har av landstingsfullmäktige fått ansvaret för den ordinarie kollektivtrafiken med buss och spårbunden trafik. Det åligger AB SL att rapportera till landstingsfullmäktige, från vilken man får inrikt-ningsbeslut, budget etc. AB SL utgör i sig självt en egen koncern skild från den övriga landstingskoncernen och i AB SL ingår vidare ett antal hel- eller delägda dotterbolag. Formellt sett är det landstingsfullmäktige som utövar ägarstyrningen av AB SL. Landstingets andra trafikbolag, Waxholms Ångfartygs Aktiebolag (WÅAB), som av landstinget fått ansvaret för båttrafiken har en verksamhet som bär stora likheter med AB SL – om än i mindre skala – det vill säga det är ett aktiebolag med en politiskt sammansatt styrelse och en funktionsindelad intern organisation. En central skillnad är dock att WÅAB ingår i den koncern, Landstingshuset AB, som landstinget bildat för att samla sitt ägande i olika bolag. Detta innebär även att landstingsstyrelsen kan utöva den formella ägarstyrningen av bolaget. Styrelsen för Landstingshuset AB har för närvarande personsamband med landstingsstyrelsens strategiska utskott, vilket har till uppgift att särskilt bereda landstingets övergripande ägarstyrning samt de samlade investerings-frågorna. Investeringarna i kollektivtrafiken är av stort omfång, men upp-följningsansvaret för dessa är genom landstingstyrelsens underordnade roll visavi AB SL inte lika tydlig och en aktiv ägarstyrning kan inte utövas i samma grad som för övrig verksamhet. Det är en märklighet och inte särskilt ändamålsenligt att AB SL inte under-ställts landstingsstyrelsens formella ägarstyrning på motsvarande sätt som övriga landstingsägda bolag. Inte minst är det olyckligt med tanke på att landstinget ytterst har ett i lag reglerat ansvar i sin roll som trafikhuvudman, ett ansvar som aldrig kan överlåtas på ett enskilt bolag.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Genom att organisatoriskt inlemma AB SL i den övriga landstingskoncernen och ägarbolaget Landstingshuset AB skulle förutsättningarna för en bättre styrning av trafikverksamheten stärkas. För det första kan då ägaren ges en roll för att knyta den regionala utveckl-ingsplanen (RUFS) till planeringen av AB SL:s planering. I dagsläget kan ifrågasättas om det finns en tillräcklig koppling mellan RUFS, landstingets budget och den strategiska och operativa planeringen inom AB SL. Den övergripande inriktningen för trafikverksamheten finns med som en integrerad del i RUFS. Den innehåller dock ingen finansiering, inga tidsplaner och inga genomförandeanalyser. Sådana finns inte heller i något annat dokument, exempelvis i form av en separat trafikstrategi. Istället utarbetas för närvarande inom AB SL en strategisk plan. Här tas också verksamhetsplan och budget fram, men hela detta arbete hanteras inom ramen för SL:s styrelse och tjänstemannaledning. Ansvarskedjan, vem som gör vad och vem som rapporterar till vem (beredning, samråd och beslut) riskerar bli otydlig i förhållande till RUFS övergripande mål och riktlinjer. För det andra kan samverkan mellan landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) utvecklas i den löpande ekonomiska rapporteringen – inte minst rörande investeringsfrågorna. Framför allt skulle löpande rapportering från bolaget även formellt passera landstingsstyrelsen och de frågor som ägaren vill ha belysta i rapporteringen kan då bli tydligt adresserade. För att tydliggöra förutsättningarna för AB SLs operativa verksamhet är det, för det tredje, viktigt att också i övrigt kunna ha en tydlighet i ägarstyrningen via särskilda ägardirektiv och reglementen, något som underlättas avsevärt om AB SL ingår i samma struktur för ägarstyrning som landstingets övriga bolag. På så sätt ges bland annat ett tydligare uppföljningsansvar för de av landstinget fastställda besluten av policykaraktär. Med anledning av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta att AB Storstockholms Lokaltrafik skall infogas i den koncern, Landstings-huset AB, som landstinget bildat för att samla sitt ägande i olika bolag samt att landstingsstyrelsen därmed ges en formell och definierad roll att utöva ägarstyrningen av bolaget. Stockholm den 6 mars 2008 Ingela Nylund Watz Lars Dahlberg Anna Kettner

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 12:2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Landstingsstyrelsens förvaltnings synpunkter och kommentarer Under 2006 genomfördes en utredning avseende de juridiska och ekono-miska konsekvenserna av en avbolagisering av AB SL. Av utredningen framgick det att de administrativa kostnaderna för att ge-nomföra en avbolagisering kan uppskattas till ett par hundra miljoner kronor. Att infoga AB SL i Landstingshuskoncernen skulle kunna rendera motsvarande kostnad enär samma process i princip måste genomföras. En organisatorisk förflyttning av SL till LISAB-koncernen med Landstings-huset i Stockholm AB (LISAB) som moderföretag, medför utlösande av en femårig koncernbidragsspärr, vilket innebär att underskotten är spärrade mot koncernbidrag, från de bolag som inte ingick i samma koncern som förlustbolaget de år som underskotten uppkom. Detta är i och för sig ingen förändring mot i dag, då koncernbidragsmöj-ligheter saknas mellan de två bolagsrättsliga koncernbildningarna SL-koncernen och LISAB-koncernen. En överlåtelse av aktierna från Landstinget till Landstingshuset i Stockholm AB bör ske till marknadspris om inte de ackumulerade förlustavdrag som SL skattemässigt har, helt skall elimineras. SL:s aktier är i dag bokförda till 4,955 mkr. Den s.k. beloppsspärren innebär att underskottet i förlustbolaget reduceras till 200 procent av förvärvarens utgift för att uppnå det bestämmande inflytandet i bolaget. Om det förvärvade bolaget har större underskott än så, förloras överskju-tande del för all framtid. SL:s förlustavdrag uppgår till betydande belopp där således huvuddelen skulle gås förlorade vid en aktieöverlåtelse Vidare är LISAB:s egna kapital och likvida medel otillräckligt för att för-värva AB SL. En lånefinansiering fullt ut är inte tillrådligt, om regelverket kring s.k. ansvarsgenombrott skall undvikas. De gemensamma rekvisiten för ansvarsgenombrott är att bolaget inte har något självständigt affärsmässigt syfte, att bolaget inte har en självständig förvaltning samt att bolaget är underkapitaliserat i förhållande till den

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

verksamhet den bedriver. Ägaren kan då bli skadeståndsskyldig vid en konkurs. En nyemission är därför nödvändig för att undvika ett eventuellt ansvars-genombrott. LISAB:s soliditet var vid ingången av 2008, drygt 18%. Vid ett förvärv av AB SL till landstingets bokförda värde, 4,955 mkr, erfordras en nyemission på i storleksordningen 1 miljard, för att bibehålla nu gällande soliditetsnivå för LISAB. LISAB:s tjänstemannaorganisation och uttalade roll har hitintills inte varit att aktivt styra ingående bolag i koncernen. Styrning av verksamheten har skett via produktionsutskottet och strategiska utskottet samt via styrdoku-ment beslutade av Landstingsfullmäktige såsom specifika och generella ägardirektiv. En förändrad roll i enlighet med motionen fordrar en betydande resursförstärkning personellt.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 12:3 SL-förvaltningens tjänsteutlåtande Yrkande I motionen framgår vidare att ägarstyrningen framför allt skulle stärkas inom tre områden. • Ägaren ges en roll för att knyta den regionala utvecklingsplanen (RUFS)

till planeringen av AB SLs planering. I dagsläget kan det ifrågasättas om det finns en tillräcklig koppling mellan RUFS, landstingets budget och den strategiska och operativa planeringen inom AB SL.

• Samverkan mellan landstingsstyrelsens förvaltning kan utvecklas i den löpande ekonomiska rapporteringen framförallt avseende investeringarna.

• Tydlighet kan skapas i ägarstyrningen via särskilda ägardirektiv och reglementen. Ett tydligare uppföljningsansvar skapas avseende de av landstinget fastställda besluten av policykaraktär.

SLs kommentarer till ovanstående yrkande • Representanter från SL deltar löpande i framtagningen av den regionala

utvecklingsplanen (RUFS). Vidare utgår all SLs långsiktiga trafik- och infrastrukturplanering från gällande regional utvecklingsplan. Landstingsstyrelsens förvaltning får löpande information om SLs långsiktiga planering och redogörelser lämnas när så efterfrågas i det strategiska utskottet.

• SL följer de av Landstingsstyrelsens förvaltning angivna mallarna för ekonomisk rapportering av investeringsprojekt.

• SL lyder under samtliga av landstingsfullmäktige fastställda policys, program etc. Uppföljning sker enligt de av landstingsstyrelsens förvaltning fastställda mallarna för samtliga bolag och förvaltningar.

Finns ytterligare önskemål/behov av information finns stora möjligheter att tillgodose dessa. Ekonomiska konsekvenser För att inte förlora de ackumulerade underskottsavdragen som är genererade i AB SL och vilka har ett stort betydande värde för landstingskoncernen som helhet krävs en omfattande juridisk och ekonomisk hantering i samband med ett infogande. Under 2006 genomfördes en utredning avseende de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av en avbolagisering av AB SL, se vidare diarienummer

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

SL 2006-3156. Av utredningen framgår att de administrativa kostnaderna för att genomföra en avbolagisering kan uppskattas till ett par hundra miljoner kronor. Därtill kan kostnader för omförhandling av de mer komplicerade avtalen tillkomma som i ett sämsta fall kan uppgå till över två miljarder kronor. Att infoga AB SL i övriga landstingskoncernen skulle kunna rendera motsvarande kostnad då samma process i princip måste genomföras. I samband med ovan nämnda avbolagiseringsutredning genomförde även landstingskontoret en organisatorisk utredning där ansvaret som trafik-huvudman i Stockholms län belystes och behovet av ny tillstånds-prövning tydliggjordes, se vidare LS ärendenummer 0305-1694. Bildandet av Landstingshuset i Stockholm AB Av landstingsfullmäktiges beslut 1993 framgår att skälen att bilda Landstings-huset i Stockholm AB var att ta tillvara landstingets ekonomiska intressen genom att det nya bolaget gav möjligheter till resultatutjämning i koncern-bokslutet mellan de i koncernen ingående bolagen. Någon ägarstyrning skulle inte utövas genom bolaget. Slutsats Mot bakgrund av det ovan redovisade gällande arbetsformer och ekonomiska konsekvenser ser SL inte att de eventuella fördelar som skulle kunna uppnås vid infogandet av AB SL i landstingskoncernen överväger de kostnader som infogandet skulle medföra.

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

Bilaga 12:4 S- och v-ledamöternas reservation i SL I motionen föreslås en förbättrad styrmodell för utövandet av trafikhuvud-mannaskapet. Utgångspunkten är att skapa en bättre precision vad gäller ägarstyrningen över AB SL, vilken i dag utgör en egen koncern med dot-terbolag skild från den koncern där landstingets övriga bolag ingår. Genom att se till att landstingets samtliga verksamheter i bolagsform ingår i en samlad koncern ökar möjligheterna för att effektivt och ändamålsenligt utöva ägarstyrningen över AB SL och dess dotterbolag. Motionens förslag bör ges ett positivt bemötande och bör prövas genom att landstingstyrelsen ges i uppdrag närmare belysa de administrativa följderna av ett infogande i LISAB. Landstinget genomförde år 2006 en utredning om avbolagisering av AB SL (LS 0608-1482). Utredningen identifierade risker för vissa administrativa merkostnader och risker för merkostnader på grund av omförhandling av avtal vid en avbolagisering. Utredningen redovisade också olika lösningar som kunde eliminera merparten av de risker för merkostnader som identifierats. Utredningen blev sedan inte föremål för en fördjupad beredning där de olika lösningarna preciserades. Utredningen om att avbolagisera AB SL prövade inte frågan om överföring av bolaget – eller dess dotterbolag – till Landstingshuset i Stockholm AB (LISAB). Vid en sådan överföring skulle AB SL kvarstå i sin nuvarande juridiska form, vilket innebär att påverkan på ingångna avtal och annat blir av klart marginell omfattning jämfört med en avbolagisering. Sedan landstinget 1993 bildade LISAB har kraven på en tydlig ägarstyrning ökat betydligt och landstinget har i flera steg utvecklat ägarstyrningen. Genom den sedan 2002 etablerade ordningen med personunion mellan styrelsen för LISAB och ett till landstingsstyrelsen hörande organ för ägarstyrning har innebörden av ägarbolaget förskjutits jämfört med de ur-sprungliga intentionerna. Idag är LISAB nära förbundet med den ägarut-övande funktionen via personsambandet mellan bolagsstyrelsen och lands-tingsstyrelsens strategiska utskott. Motionärerna pekar också på den brist som idag finns vad gäller uppfölj-ningen av hur AB SLs planering följer den regionala utvecklingsplanen (RUFS). Det är inte ändamålsenligt att implementeringen av RUFS på strategisk och operativ nivå utövas av AB SL utan uppföljning och direktiv från landstingsstyrelsen, vilket dock är fallet i stor utsträckning idag. Tid-

FÖRSLAG 2008:81 LS 0805-0479, LS 0709-0936 LS 0802-0153, LS 0802-0155 LS 0803-0258, LS 0803-0261 LS 0803-0266

planer och genomförandeanalyser, särskilt vad gäller investeringsfrågorna, borde följas av landstingsstyrelsen på ett tydligare och mer systematiskt sätt än hittills. Hur uppföljningen av kopplingen mellan SLs planering och RUFS kan stärkas bör därför utredas särskilt av landstingsstyrelsen. Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att yttra sig över motionen i enlighet med denna skrivelse att rekommendera landstingsfullmäktige att uppdra till landstingsstyrelsen att utreda ett infogande av AB Storstockholms Lokaltrafik och dess dotter-bolag i ägarbolaget Landstingshuset i Stockholm AB att rekommendera landstingsfullmäktige att uppdra till landstingstyrelsen att utreda vilka åtgärder i övrigt som bör vidtas av ägaren för att skapa en ökad koppling mellan den regionala utvecklingsplanen och den operativa och strategiska planeringen inom AB SL.