lärare om företagsamhet
DESCRIPTION
VA-rapport 2005:2 Lärare är en grupp som har stort inflytande på barns och ungdomars attityder och beteenden. VA gjorde 2004 en undersökning av lärares attityder till och uppfattningar om vetenskap och forskning och har i år med stöd av och i samråd med Nutek genomfört en fördjupad studie med betoning på lärares attityder till och arbete för att utveckla elevers företagsamhet. Frågorna har utarbetats av VA och dess referensgrupp för opinionsunder- sökningar och studier, under ledning av prof Björn Fjæstad, i samråd med Nutek och fil dr Arne Modig vid Temo. VA har uppdragit åt Temo att genomföra 702 telefonintervjuer under maj – september 2005. Tekn dr Karin Hermansson, VA, har ansvarat för studiens genomförande. Resultatet av undersökningen presenteras i denna skrift.TRANSCRIPT
VA-rapport 2005:2 Nutek infonr. 060-2005
Lärare om företagsamhet
DIALOGEN FORSKARE – ALLMÄNHET
�
Förord Intresseochengagemangförkunskapochvetenskapärdennödvändigabasenfördetsnabbtframväxandekunskapssamhället.Mennykunskapblirinteaktivutanfotfästeimänniskorstankar,idéer,känslorochhandlingar.DenideellaföreningenVetenskap&Allmänhet,VA,arbetarförattökaengagemangetförkunskaphosallmänheten,särskiltdeunga.VAskallsträvaefterattåstadkommasamtalsomutgårfrånfrågorsomengagerarmänniskorpåderasegnaarenor.FörattutrönavadsamtalensolikadeltagaretyckergenomförVAstudieravhurallmänhetenocholikasamhällsgrupperserpåkunskapochkunskapsrelateradefrågor.
Nutek,Verketförnäringslivsutveckling,genomförisamverkanmedandramyndigheterochorganisationerunderåren2005-2007ettnationelltprogramförattfrämjaentre-prenörskapifrämstgrund-ochgymnasieskolansamthögskolan.Ettstarkareentreprenör-skapförutsätterpositivaattitydertillentreprenörskapochföretagande.Nuteksarbetepåentreprenörskapsområdetskabidratillattmänniskorförverkligarsinaidéerochstartarellerdriverföretag.
Lärareärengruppsomharstortinflytandepåbarnsochungdomarsattityderochbeteenden.VAgjorde2004enundersökningavläraresattitydertillochuppfattningaromvetenskapochforskningochhariårmedstödavochisamrådmedNutekgenomförtenfördjupadstudiemedbetoningpåläraresattitydertillocharbeteförattutvecklaeleversföretagsamhet.FrågornaharutarbetatsavVAochdessreferensgruppföropinionsunder-sökningarochstudier,underledningavprofBjörnFjæstad,isamrådmedNutekochfildrArneModigvidTemo.VAharuppdragitåtTemoattgenomföra702telefonintervjuerundermaj–september2005.TekndrKarinHermansson,VA,haransvaratförstudiensgenomförande.ResultatetavundersökningenpresenterasidennaskriftLärare om före-tagsamhet(VA-rapport2005:2/Nutekinfonr.060-2005).
UndersökningenfårgärnaciterasmedangivandeavVAsomkälla.Dennastudiekanhäm-tasfrånwww.v-a.se,därocksåövrigaVA-studierfinnstillgängligasamtfrånwww.nutek.se.
Vårförhoppningärattdessaintresseväckanderesultatskallgevägledningochidéertillmångainsatserförattstärkadialogenochskapaettbrettengagemangförkunskapochföretagsamhet.
Vetenskap&Allmänhetoktober2005 Nutekoktober2005
Camilla Modéer Kjell JanssonGeneralsekreterare Generaldirektör
Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Box 5073, 102 42 StockholmTelefon: 08-791 29 00Fax: 08-611 56 23E-post: [email protected]: www.v-a.se
ISSN: 1653-6843ISBN 13: 978-91-85585-18-2 (tryckt)ISBN 10: 91-85585-18-1 (tryckt)urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2005-2 (pdf )
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
5
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 7
2. INLEDNING 9
2.1 Målenmedstudien 92.2 Vadär”entreprenörskap”ochvarförärdetviktigt? 102.3 EntreprenörskapiskolanenligtNUTEK 112.4 Tidigarestudieravföretagsamhetiskolan 11
3. RESULTAT OCH DISKUSSION 13
3.1 Målgruppen–desvarande 133.2 BegreppetEntreprenörskap 133.2.1 Vad betyder begreppet och använder man det? 133.2.2 Intresset ökar 153.3 Elevernasutvecklingmotföretagsamhet 173.3.1 Utvecklas företagsamheten i skolan eller utanför? 183.3.2 Hjälpmedel och hinder för att utveckla företagsamheten 193.4 Lärarensrolliskolan 213.4.1 Ansvaret för elevernas lärande 223.4.2 Undervisningsformer 233.5 Omvärldskontakter 243.5.1 Kontakt med forskare 243.5.2 Kontakt med näringslivet 253.6 Förberedaförföretagande 393.7 Lärarnasegenkompetensutveckling 303.8 Sammanfattningavreslutaten 31
4. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 33
5. LITTERATUR 34
BILAGA 1: BAKGRUND – TIDIGARE STUDIER 35 Sverige 35 Norden 38 EuropaochUSA 38
BILAGA 2: MÅLGRUPPEN – DE SVARANDE 41
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�
1. Sammanfattning
Idennanyastudieundersökervihurmaniskolornaarbetarmedelevernasföretagsammaförmågor.StudiengenomförsinomramenförNuteksentreprenörskapsprogram.
Vetenskap&Allmänhet,VA,hartidigaregenomförtenlärarundersökninginriktadpåläraresattitydertillvetenskapochforskning.VAharnulåtitTemogenomföraenintervjuundersök-ningavdrygt700lärare,skolledareochlärarstudenter.Frågornainriktadespåhurlärareiskolankanhjälpa sina elever attutveckla företagsamma, eller entreprenöriella, förmågor,såsomkreativitet,initiativförmåga,handlingskraft,ansvarstagandeochsjälvständighet.
Begreppetentreprenörskapvisarsigfördeallraflestalärare,skolledareochlärarstudenteriförstahandbetydanågotsomharmedföretagandeochegenföretagareattgöra.Grund-skollärareochlärarstudenterassocieraroftatillbyggbranschen.Associationertillkreativitetochnytänkandeförekommer,menintelikaoftaochdåfrämstblandskolledareochgym-nasielärare.
Majoritetenavdesvarandemenarattintressetförentreprenörskapharökatiskolanunderdensenastefem-tilltioårsperioden.Ocksåantaletskolaktivitetermedsådaninriktningochantaletkontaktermellanskolaochnäringslivupplevsavdeflestahaökat.Hälftenavgym-nasielärarna och skolledarna uppger att begreppet entreprenörskap används som beteck-ningpånågonpedagogiskaktivitetiskolan.Igrundskolananvändsdockbegreppetilitenutsträckningochgrundskollärareanserocksåoftareattintressetochantaletaktivitetervaresigharökatellerminskatdesenasteåren.
Lärarrollenärkomplexoch inrymmermångaaspekter.En radolika roller somen lärarekanha iklassrummetbedömssom likaviktiga, t.ex.att läraelevernaatt fungera socialt,attuppmuntraderasegnaidéerochattförmedlakunskap.Enstormajoritet,70respektive85procent,instämmeribådapåståendena”lärarnaharansvaretförelevernaslärande”och”elevernaskasjälvataansvarförsittlärande”.Oväntatmångatyckerdockinteallsattlärarenharansvarförelevernaslärande.
Nioavtiotyckerattdetärviktigtellermycketviktigtattutvecklaelevernasförmågaatttaegnainitiativ,formuleraproblemochgåfrånidétillpraktiskhandling.Baraenfjärdedelanserdockattdetfrämstäriskolansomelevernatarinitiativochutvecklarsinaidéer;ma-joritetenanserattdetärpåfritidensomdettafrämstsker.
Deflestauppgerattderegelbundetisinundervisninganvändermetodersomutvecklarelevernas företagsamma förmågor.Det störstahindret för att iundervisningen inkluderasådanaövningarupplevsvarabristpåtidochresurser.Skolledareanserdockoftaattdetintefinnsnågrahinderallsförattinkluderadenhärsortensaktiviteteriundervisningen.
Förattökamöjligheternaattstödjaelevernaiderasutvecklingmotföretagsamhetuppgerlärarnasig,utöverenökadsamverkanmellanskolaochföretag,behövahandledningochkompetensutveckling.Kompetensutvecklingochvidareutbildningförläraremedinriktningpåattutvecklaeleversföretagsamhetförekommer,menärrelativtovanligt.
Enklarmajoritet,cirka70procent,avskolledarnaochgymnasielärarnatyckerattdetärviktigtellermycketviktigtattiskolanförberedaelevernaförframtidaföretagande.Lärar-
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�
studenterochgrundskollärareärmer tveksammatillomdettaverkligenärenuppgiftattprioritera;barafyraavtioavdessaanserdetvaraviktigtellermycketviktigt.
Entredjedelavdesvarande,framföralltskolledareochgymnasielärareinaturvetenskapochteknik,harkontaktermedforskare.Studiebesökförekommerungefärlikaoftasomattmansjälvfårbesökavforskare.Skolanhariblandocksåetableradesamarbetenmedforskare.
Kontaktermednäringslivetiformavföretag,branschorganisationerochoffentligaaktörerförekommeriväsentligthögreutsträckningänkontaktermedforskare.Baraenfemtedelharinganäringslivskontakteralls.Mestsådanakontakterharskolledare,följtavgymnasielärare.Detvanligasteärstudiebesök,menföretagenbesökernästanlikaoftaskolornaochiblandfinnsetableradesamarbeten.Deflestaönskarattföretagenvoremeraktivaiatttakontaktmedskolan,ochattdefickgöraflerstudiebesökutepåföretagellerandraorganisationer.
Sammantagettycksdetbehövasettaktivaresamtalomvadentreprenörskapär,stödtilllärareiolikaformer,utökadaktivsamverkanmellanskolaochomvärldsamtinsatserpålärarut-bildningen.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�
2. Inledning
År2004undersökteVetenskap&Allmänhetlärares,skolledaresochlärarstudentersattity-dertillvetenskapochforskare1.Enövergripandeslutsatsvaratt”lärareärsomhögutbildatfolkärmest”närdetgäller attityder till forskning.Deharenpositiv inställning tilldenvetenskapligaochdentekniskautvecklingen,ochetthögtförtroendeförforskare.Detyckerattdetärviktigtattelevernalärsigattsökakunskapochkritisktgranskakällor.Samtidigttyckerdeattforskningoftaärförabstraktförattpassainiskolansarbetssättochdeupp-leverattavståndettillforskarvärldenärstort.Överhälftenavlärarnauppgavdockattdeharkontaktmedforskareisittarbete,ochfyraavtiolärareuppgavattderaseleveranvänderexternakontakter(medt.ex.högskolaellerföretag)somenkunskapskälla.
Föreliggande undersökning är en uppföljning av 2004 års studie. Förutom att fördjupafrågornaomomvärldskontakterärsyftetnuattundersökahurmanarbetarmednågraavläroplanens ”mjukamål”.Viharundersökthur skolan arbetarmedatt stimulera eleversinitiativförmåga, företagsamhet och kreativitet och hur lärarna uppmuntrar dem att blisjälvständiga och ta ansvar. Många av dessa egenskaper kan vi sammanfatta som entre-prenöriella,ellerföretagsamma.Sådanaförmågorärviktigapåmångasätt,bådeförindivi-denochförsamhälletistort.
Intervjuernagenomfördesunderför-ochsensommaren2005avTemopåuppdragavVeten-skap&Allmänhet.StudienärendeliNuteksnationellaentreprenörskapsprogram.
2.1 Målen med studien
Frågorsomvivillbesvaraidenhärstudienär:
• Hurserlärareigrundskolaochpågymnasietpåsådanaegenskapersom företagsamhet,initiativförmåga,kreativitet,ansvarstagandeochsjälvständighet?• Förknippardeordetentreprenörskapmeddessaförmågor?• Hurarbetardemedattutvecklaelevernasföretagsamhet?• Uppleverdeattdetfinnshinderfördetta,ochisåfallvilka?• Hurserlärarepåsinrolliklassrummet?• Hurarbetardemedattuppmuntraochstödjaeleveriderasutvecklingmotattbli företagsammaochkreativa?• Fårlärarnasjälvastödochmöjlighetattutvecklaochutbildasiginomdethär området?• Vadhardeförkontaktermedomvärlden?• Hurserlärarepåföretagande?
Vihoppasattstudienskaliggatillgrundförenfortsattdiskussioninomskolansvärldomhurdessafrågorbehandlas;hurvikanuppmuntraungdomarsföretagsamhetochderaslustattsökakunskap.
1VA-rapport2004:4,Läraressynpåvetenskap.Seävenbilaga1.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
10
2.2 Vad är ”entreprenörskap” och varför är det viktigt?
Denhärstudienhandlaromhurlärarearbetarmedattutvecklaungdomarsentreprenöriellaförmågor,deras företagsamhet, i skolan.Många talar idagomentreprenörskap,menvadmenarmanegentligenmeddettaochvarförärdetsåviktigt?
Nationalencyklopedindefinierarbegreppet”entreprenör”somen person som i konkret hand-ling skapar ny affärsverksamhet, och ”entreprenörsanda” inom en organisation som positiv syn på experimenterande och risktagande.Ettbegreppsomocksåkommitattanvändasär”in-traprenörer”,d.v.s.människorsomverkar som förnyare inom större företag eller offentlig för-valtning.
Nutekdefinierarbegreppet”entreprenörskap”såhär:
Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, iden-tifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.
Entreprenörskapienbredaremeninghandlaralltsåomattfånågontinggjortöverhuvudtaget,inteprimärtomattstartanyaföretagellerattdrivaföretagpåettframgångsriktsätt.Attvaraentreprenöriellärattvaraföretagsam,atttasigförnågonting,attgåfrånidétillpraktiskhandling.Viskulleocksåkunnakalladetför”ta-sig-för-samhet”.Målsomsyftartillattstimulera dessa förmågor finns med i skolans läroplan, och kallas ibland för de ”mjukamålen”.
Varförärdetviktigtattvaraföretagsam?Urettsamhällsekonomisktperspektivärdetsjälv-falletavvärdeattåtminstoneendelavmedborgarnatarinitiativ,startarverksamheterochföretagsomisinturgerarbetstillfällenochskatteintäkter.Fördenenskildekanegenskapersomföretagsamhetochinitiativrikedomledatillattmanlättarefårettjobbochhittarenbo-stad,ochförmodligenlättarekanhanteraoväntadesituationer.Arbetsmarknadenärrörligareidagänförr,vilketbetyderattmänniskorbyterarbeteflergångerilivet.Eftersomutveck-lingenocksågårmotfärrefastatjänster,krävsavdenenskildeenförmågaattanpassasigochattkanskeväljaattförsörjasiggenomegenverksamhet.
Fokusläggsnuavmångapåskolan,eftersomdensessomettverktygförattökaföretagandetochminskaarbetslösheten.Vadbetyderdetattentreprenörskapärendeliskolarbetet?ÄrdetbaraattlåtaelevernavaramediUngFöretagsamhet2?Enutbildningkanvarainriktadpåentreprenörskappåtvåolikasätt:
1. Elevernaskablientreprenöriella,d.v.s.företagsamma,handlingskraftiga, självständiga,ansvarstagande,kreativaochinitiativrika,eller:2. Elevernaskalärasigomföretagandeochhurdetärattstartaochdrivaföretag.
Denhärstudiensyftarblandannattillattgeenbildavomochhurskolanarbetarmeddettaochhurlärarnaochskolledarnaserpådessafrågor.Viktigtärocksåattförsökaförståpåvilkasättlärarnabehöverstödiattarbetapåettsättsomstimulerarföretagsamhetenhosbarnochungdomar.
2Ung Företagsamhet är en ideell organisation somarbetar, genomutbildningskoncept för skolan, för attSverigeskafåflerföretagareochföretagsammamedborgare.GenomUngFöretagsamhetfårungdomardrivaegnaföretag,s.k.UF-företag.Merinformation:www.ungforetagsamhet.se.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
11
2.3 Entreprenörskap i skolan enligt Nutek
Nuteks handlingsplan för ungt företagande ger följande definition av Entreprenörskap iSkolan:
• Elevenerbjudsutbildninganpassadefterdennesspecifikaförutsättningar, erfarenheterochsättattinhämtakunskaper.• Elevenerbjudsochtarsjälvökatansvarförsittlärande.Lärarensrollblirdärmed merhandledarensänkunskapsförmedlarens.• Grupporienteratarbetetillämpas,ivilketelevernalärsigproduktivsamverkan medindividersomharandrakompetenser.• Undervisningenpräglasav”läragenomattgöra”(learningbydoing),i kombinationmedreflektionöverdeerfarenhetersomgjorts.• Elevenarbetarmedautentiskaochkomplexaproblemsomöverskrider ämnesgränserna.• Samarbetemellanskolanochnärsamhälletärfrekventförekommande.• Arbeteiprojektformgenomförsochdärresultatetkannyttiggörasävenutanför skolan.• Arbetemeduppgiftersomärlångaochsammanhängandeutförs.Sådana uppgifter,beting,syftartillattläraelevernaplanera,genomföraochutvärderasitt egetarbeteochattgörademmermedvetnaomsittegettänkandeochlärande.• Elevenfårtillfälleattdriva”företag”inomramenförutbildningenellerpåandra sättskaffasigkunskaperomochfärdigheteriföretagande.
2.4 Tidigare studier av företagsamhet i skolan
EnradolikastudieromentreprenörskapochföretagsamhethargenomförtsbådeiSverigeochruntomivärlden.Härföljerenkortsammanfattningavnågraavdem.
Nuteks entreprenörskapsbarometermäter regelbundet attityder till företagande i Sverige.Avbarometern2005framgårenstarkkopplingmellandenuppmuntranattbliföretagaresommanfåttiskolanochdeattitydermanhartillattiframtidensjälvblidet.ForumförSmåföretagsforskning(FSF)har2004genomförtenenkätundersökningavsvenskagrund-ochgymnasieskolordärmanblandannatfrågativilkenutsträckningochförvilkentypavaktiviteterbegreppet”entreprenörskap”används i skolan.Idenstudiensågmanbl.a.attlandetsnorralänanvändebegreppetistörreutsträckningändesydliga.Nästansomettslagsbekräftelsepådettafannenannanundersökning2005attenoväntatstormajoritetavallaniondeklassareiVännäsiVästerbottentrorattdeärföretagareom15år.Nästaningenavdemtycktedockattdefåttnågonuppmuntrantillattbliföretagareiskolan.Inomramenförprojektet”UngtentreprenörskapiStockholmsregionen”,har2005genomförtsenrek-torsenkätbland174avlänetsgrundskolor.Därkonstaterasattentreprenörskapiskolornaärettområdeförförbättring,ochattdetsomgörsidagoftastskerpådenenskildelärarensinitiativ.
NordiskaMinisterrådet lät2002göraenundersökningaventreprenörskap idenordiskaländernasskolor.Manfrågadebådeomanvändningavbegreppet”entreprenörskap”ochavdenationellamotsvarigheternatilldetta–iSverigeordet”företagsamhet”–menbegränsadedettillatthandlaomföretagsetablering.IdennastudiehamnadeSverigesgrundskolorpåjumboplatsnärdetgällerutbildningientreprenörskap.Enövergripandeslutsatsvarattäven
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
12
omentreprenörskapsutbildning vunnit terräng i denordiska skolorna såhar den en svagpositionochhållerintetillräckligkvalitet.
EnEurobarometerinriktadpåentreprenörskapibetydelsenföretagandepubliceradesavEU-kommissionen2004.DärjämförsEUbådemednågraeuropeiskaicke-medlemsländerochmedUSA.AttvaraegenföretagareärpopulärareiUSAäniEuropa,därmanföredrarattvaraanställd.DetfinnsocksåskillnadermellanEuropaochUSAnärdetgällervilkaskälmän-niskoranförföratthelstviljavaradetenaellerdetandra,såvälsomivilkahindermänniskoruppleverförattstartaföretagidag.
Meringåendebeskrivningaravdeomnämndastudiernainklusiveendelsiffrorgesibilaga1.Litteraturhänvisningaråterfinnsirapportenssistakapitel.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
1�
3. Resultat och diskussion
3.1 Målgruppen – de svarande
Desvarandeidennaundersökningvar702lärareochskolledarepågrundskole-ochgym-nasienivå,samtstuderandevidlärarhögskolorna.Lärareinomallaundervisningsämnenochverksammavidsåvälkommunalasomfriståendeskoloringåriundersökningen.
Enmerdetaljeradbeskrivningavgruppernaavsvarande,somkönsfördelning,utbildnings-nivåeretc,gesibilaga2.
3.2 Begreppet Entreprenörskap
Förattfåenbildavvadbegreppet”entreprenörskap”egentligenbetyderförmålgruppen,ochivilkenutsträckningdettabegreppanvändsiskolansvärld,inleddeviundersökningenmednågrafrågorkringdetta.
3.2.1 Vad betyder begreppet och används det?
Allraförst–innannågonannanfrågaställts–frågadeviintervjupersonerna:”Vadärdetförstadukommeratttänkapånärduhörordetentreprenörskap”?
Svarenvarhuvudsakligeninriktadepåföretagande:
• Blandskolledarnavardevanligastesvaren:Företagsamhetochkreativitet.• Lärarepågymnasienivåsvaradeoftast:Egetföretagande/företagochstartaeget/ verksamhet,menävennytänkande,framåtanda,kreativitetoch”idéersomman genomför”.Blandnaturvetenskap-ochtekniklärareförekomsvarsom”Gnosjö” och”grävmaskiner”.• Lärarepågrundskolenivåsvaradeiförstahand:Företag/företagande/ företagsamhetochbyggbranschen.BlandfrämstNO-lärareförekomävensvar somuppfinningsrikedom,påhittighetochframåtanda.• Lärarstudentersvaradevanligen:Företag/företagande/egenföretagareoch byggbranschen/byggnadsföretag/byggnadsfirmor.
SomkontrastkanvijämföramedstudienfrånFSF3därdesvarandefickangenågotellernågraavettantaliförvägformuleradesvarsalternativtillfrågan”Vadinnebärentreprenör-skapoch/ellerföretagsamhetförer?”Avdesvenskagymnasieskolornavaldenästansexavtiotolkningen”Attutveckladenföretagsammaochkreativaeleven”.Avgrundskolornavaldeöversjuavtiodettaalternativ.”Företagsetablering”angavsdäremotsomsvaravbaradrygten tredjedel av gymnasieskolornaochbaradrygt en av tio grundskolor.Överhälften avgrundskolornavaldetolkningen”skolutveckling”.
Enstormajoritet,85procent,avdesvenskagrundskolornauppgaviNordiskaMinister-rådetsstudieattdetolkarbegreppetentreprenörskapsom”utvecklingavdensjälvständigaeleven”.Avgymnasieskolornagjorde65procentdenna tolkning.Hela65procent avdesvenskagrundskolornaangavidenstudientolkningen”skolutveckling”,medanenavtio3ForumförSmåföretagsforskning
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
14
grundskolorochfyraavtiogymnasieskoloriSverigevalde”företagsetablering”.RäknatpåalladenordiskaländernavardetisnitttreavtiogrundskolorochsexavtiogymnasieskolorsomiNordiskaMinisterrådetsstudievaldetolkningen”företagsetablering”.
Förmodligenstyrdedefärdigaalternativenibäggedessastudierdesvarandeinivissatanke-banorpåettheltannatsättändenöppnafrågaviivårstudievaldeattställa.Tolkningen”skolutveckling”dykert.ex.inteallsuppsomsvarpåvåröppnafråga,ochvarsåledesingetsomdesvarandeidenhärstudienspontantassocieradetillbegreppetentreprenörskap.Istäl-letärdetassociationersomharmedföretagandeattgörasomheltdominerarnärdesvarandeinte styrs in i särskilda tankebanor.Detta är förmodligenettutslagavattde traditionellabetydelsernaavordenentreprenörochentreprenadleverkvarispråket.
Påfråganomhuruvidabegreppetentreprenörskapanvändsförattbetecknanågonpedago-giskaktivitetiskolansvaradehälftenavallaskolledareja.Ennästanlikastorandelavgym-nasielärarnamenadeattbegreppetanvändsiderasskola,medanbara15procentavlärarnaigrundskolanansågattsåvarfallet,sefigur1.
VåraresultatöverensstämmervälmeddemirapportenfrånNordiskaMinisterrådet2002.Ävendäruppgavca15procentavdesvenskagrundskolornaochnästanhälftenavdesven-skagymnasieskolornaattdeanvänderbegreppetentreprenörskapsombeteckningförnågonpedagogiskaktivitet.Bådegrund-ochgymnasieskoloruppgavdärinågothögreutsträckningattdeanvändedetnationellabegreppetföretagsamhet(drygt20respektivenästan55pro-cent).IFSFsstudieangavenavfemgrundskolor,mennästanfyraavfemgymnasieskolor,attdeanvänderbegreppenentreprenörskapoch/ellerföretagsamhetförattbetecknaendelavdenpedagogiskaaktiviteten.
Ifigur2visaslärarnassvaruppdeladepåderashuvudsakligaundervisningsämnen.Pågym-nasienivåärdetframföralltyrkeslärarnasomuppgerattdeanvänderbegreppetentreprenör-skap,medannaturvetenskaps-ochtekniklärareliggerbetydligtlägre.Igrundskolanuppgerdubbelt såmångaSO-lärare somNO-lärare att de använderbegreppet entreprenörskap iskolan.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %
Lärarstudenter
Skolledare
Grundskollärare
Gymnasielärare
Totalt
Figur 1.”Användsbegreppetentreprenörskapförattbeteck-nanågonpedagogiskaktivitetidinskola?”Andelja-svar.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
15
Begreppetentreprenörskapanvändsibetydligtmindreutsträckningavdemsomboristor-stadjämförtmeddemsomboriövrigalandet.Baraenavfemlärareistorstaduppgerattbegreppetanvänds,jämförtmedendubbeltsåstorandelavdemsomborienmindrestad(upptill50000invånare).
IFSFsstudieobserveradesattbegreppetentreprenörskapanvändesoftareidenorrländskaskolornaänilandetssydligarelän.
Varfördetserutsåkanviförståsbaraspekulerai,menkanskeavspeglarresultatenattmångaentreprenörskapsprojektpågårsomettlediattbekämpaarbetslöshet,inteminstiicke-stor-stadsregionerna.
Förattsammanfattabildenavhurbegreppetentreprenörskapanvändsiskolankanvikon-stateraatt:
• …lärarefrämstförknipparordetmedföretagandeochattstartanyaföretag, snarareänmedegenskapersomkreativitetochinitiativförmåga.• …begreppetanvändsrelativtoftaförattbetecknanågonpedagogiskaktivitet pågymnasienivå,därungefärhälftenuppgerdetta,menmycketmersällanpå grundskolenivå.
3.2.2 Intresset ökar
Resultaten pekar på att entreprenörskap ökar i skolan och att även mängden kontaktermednäringslivetökar.Drygtfyraavtiomenarattintressetförentreprenörskapökatiderasskolaunderdesenastefemtilltioåren,sefigur3.Ungefärlikamångasvaradeattantaletaktivitetermedanknytningtillentreprenörskapharökatundersammatidsperiod.Närmarehälftenanseratt antaletkontaktermellan skolanoch företag,branschorganisationerellerliknandehar ökat. I jämförelsemed andra frågor i undersökningen ärdet en stor andel(20–25procent)sompåjustdenhärfrågansvarar”vetej”.Osäkerhetenhosdesvarandekantydapåattdettainteärenprioriteradfrågaiskolan.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %
Grundskola samtliga ämnen
Grundskola Annan
Grundskola SO
Grundskola NO
Gymnasiet Annan
Gymnasiet Yrke
Gymnasiet Hum/Sam
Gymnasiet Ekonomi
Gymnasiet Natur/Teknik
Figur 2. ”Används begreppet entreprenörskap för att beteckna någon pedagogisk aktivitet i dinskola?”AndelJa-svarförlärareuppdeladepåundervisningsämnen.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
16
Skolledareärdesomistörstutsträckningsvararattintresset,antaletaktiviteterochantaletkontakterharökatunderdesenastefemtilltioåren,sefigurerna4till6.Ingenskolledaretyckerattdeminskat.Grundskollärarna,däremot,anseristörreutsträckningändeövrigagruppernaattdetinteärnågonskillnadivaresigintresse,antalaktiviteterellerantalkon-takter.
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
Minskat
Ingen skillnad
Ökat
SkolledareGrundskollärareGymnasielärare
Figur 4.”Anserduattintresset för entreprenörskap i din skolaökatellermins-katdesenaste5-10åren,ellerärdetingenskillnad?”
0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %70 %80 %
Minskat
Ingen skillnad
Ökat
SkolledareGrundskollärareGymnasielärare
Figur 5.”Anserduattantalet aktiviteter i din skolaökatellerminskatdesenaste5-10åren,ellerärdetingenskillnad?”
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
Minskat
Ingen skillnad
Ökat
Antalet kontakter mellan din skola och företag,
branschorganisationer eller liknande
Antalet aktiviteter i din skola med anknytning
till entreprenörskap
Intresset för entreprenörskap
i din skola
Figur 3.”Anserduattföljandeökatellerminskatdesenaste5till10åren,ellerärdetingenskillnad?”Samtligasvarande.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
1�
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
Minskat
Ingen skillnad
Ökat
SkolledareGrundskollärareGymnasielärare
Figur 6.”Anserduattantalet kontakter mellan din skola och företag, branschor-ganisationer eller liknandeökatellerminskatdesenaste5-10åren,ellerärdetingenskillnad?”
3.3 Elevernas utveckling mot företagsamhet
Förattmätalärarnasattitydertillaktivitetersomutvecklarelevernasföretagsammaförmågor,somt.ex.kreativitet,initiativförmågaochsjälvständighet,ställdevifrågoromhurviktigtdesvarandeansågattdetäratt,ävenomplanerochinriktningarmåsteändras,aktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaatt…
1. …taegnainitiativ.2. …självaformuleraproblem.3. …gåfrånidétillpraktiskhandling.
Svarengavspåenskalafrån1till5där1betyderoviktigtoch5betydermycketviktigt.Somframgåravdiagrammetifigur7,tyckerenstormajoritetattdetärmycketviktigtattarbetamedutvecklingavelevernasföretagsammaförmågor.Förmåganatttaegnainitiativvärderashögst.Desvarandefickäventalaomhurviktigtdetroddeattderaskollegertyckerdetärattarbetamedattutveckladeolikaförmågorna.Detärtydligtattmångaintetrorattkol-legernavärderardettalikahögtsomdesjälvagör.Kanskeärsvarenpådenandraversionenavfrågannärmareverklighetenändenförsta?
Ifigurerna8till10redovisasresultatenpåvarochenavfrågorna,uppdeladepålärarkate-gorier.Skolledarnaärgenomgåendenågotmerpositiva till att arbetamedutvecklingavelevernasförmågoratttainitiativ,formuleraproblemochgåfrånidétillpraktiskhandlingänlärarnaochlärarstudenterna.
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
ViktigtMycket viktigt
Dina kollegor
Du
Dina kollegor
Du
Dina kollegor
Du...att ta egna initiativ
...att själva formulera problem
...att gå från idé till praktisk handling
Figur 7. ”Hurviktigttyckerdu(respektivetrorduattdinakollegertycker)attdetärattiundervis-ningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmåga...”Andelavsamtligasvarande.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
1�
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
ViktigtMycket viktigt
Lärarstudenter - kollegorLärarstudenter
Skolledare - kollegorSkolledare
Grundskollärare - kollegorGrundskollärare
Gymnasielärare - kollegorGymnasielärare
Totalt - kollegorTotalt
Figur 9.”Hurviktigttyckerdu/trorduattdinakollegertyckerattdetärattiundervisningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaatt själva formulera problem,ävenomdetbetyderattdu/demåstebytainriktning?”
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
ViktigtMycket viktigt
Lärarstudenter - kollegorLärarstudenter
Skolledare - kollegorSkolledare
Grundskollärare - kollegorGrundskollärare
Gymnasielärare - kollegorGymnasielärare
Totalt - kollegorTotalt
Figur 8.”Hurviktigttyckerdu/trorduattdinakollegertyckerattdetärattiundervisningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaattta egna initiativ,ävenomdeintestämmermeddin/derastermins-planering?”
3.3.1 Utvecklas företagsamheten i skolan eller utanför?
Ärskolanenplatsdärelevernakantaegnainitiativ,förverkligasinaidéerochutvecklasinaföretagsammasidor,ellermåstedetskeutanförskolan?Närtarelevernaegnainitiativochutvecklarsinaidéer–iskolanellerpåfritiden?Enförkrossandemajoritetavsamtligasva-rande,tvåtredjedelar,svaradeattdetfrämstärpåfritidensomelevernagördet.Avsamtligasvarandeansågbaraenfjärdedelattdetfrämstäriskolansomelevernataregnainitiativochutvecklarsinaidéer.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
1�
Figur 10.”Hurviktigttyckerdu/trorduattdinakollegertyckerattdetärattiundervisningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaattgå från idé till praktisk handlingävenomdetstördina/derasuppgjordaplaner?”
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
ViktigtMycket viktigt
Lärarstudenter - kollegorLärarstudenter
Skolledare - kollegorSkolledare
Grundskollärare - kollegorGrundskollärare
Gymnasielärare - kollegorGymnasielärare
Totalt - kollegorTotalt
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %
SkolanFritiden
Lärarstudenter
Skolledare
Grundskollärare
Gymnasielärare
Totalt
Figur 11. ”Varanserduattelevernafrämsttaregnainitiativochutvecklarsinaidéer?Ärdetiskolanellerpåfritiden?”
Dettatyderpåattdagensskolaärenplatsdärelevernaförväntaslyssnaochlärasnarareänattsjälvagöranågotkreativtellerkommamedegnaidéer.Somsvarpåvårfrågakonstaterarlärarnaattdetärså,mendetbetyderintenödvändigtvisattdeanserattdetskavaraså.
3.3.2 Hjälpmedel och hinder för att utveckla företagsamheten
Vad behöver lärarna för att kunna arbeta med att utveckla sina elevers företagsammaförmågor?Deflesta,trefjärdedelar,efterfrågarökadkontaktmellanskolaochföretagsamthandledning.Ävenstudiebesökochkompetensutvecklingärmycketefterfrågat,sefigur12.Deintervjuadekundeangeflerasvar.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
20
Det upplevda behovet av kompetensutveckling överensstämmer med resultaten i rektors-enkäteninomprojektetUngtEntreprenörskapiStockholmsregionen4,därmångaavdesvar-andeframhöllattdebehövdehjälpochstöd,framföralltmedkompetensutvecklingochvalavkonceptocharbetsmaterial.
Ävenomkompetensutvecklingefterfrågasihöggrad,tyckerintelärarnaivårundersökningattegenbristpåkompetensellerkunskaputgörettspecielltstorthinderförattinkluderaövningarsomutvecklarelevernaspersonligaegenskaper.Överhälftenanserattdettainteut-görnågothinderallsellernästaningethinder.Bara12procentuppgerattdettaärettmycketellerganskastorthinder.Tidsbristanfördäremotmångasomdetstorahindretförattjobbameddenhärsortensundervisning.Nästanhälftenanserattdettaärettmycketellerganskastorthinder.Resultatenpresenterasifigur13somvisarandelsomsvarat4eller5påenskalafrån1till5,där1äringethinderallsoch5ärmycketstorthinder.
Lärarnaansersigalltsåhatillräckligkompetensförattgenomföraövningarsomutvecklarelevernaspersonligaegenskaper,menmenaratttidensaknas.Ändåtyckermansigbehövahandledningochmerkompetensutveckling.Enslutsatskanvaraattdetärframföralltförjusthandledningochkompetensutvecklingsomtidenupplevsknapp,snarareänförövning-arnaisig?Kansketidenintehellerräckertillfördenefterfrågadekontaktenmedföretag.
Figur 13. ”Anserduattföljandeomständigheteräretthinderförattidagidinundervisninginkluderaövningar som utvecklar elevernas personliga egenskaper som t.ex. självständighet, initiativförmåga,ansvarstagande?”Andelsomsvaratstort(4)ellermycketstort(5)hinder.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %
Viktigt
Mycket viktigt
Andra mål eller arbetssätt
Egen brist på kompetens eller kunskap
Brist på engagemang från skolans ledning
Tidsbrist
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %
Annat
Läromedel
Datorer
Kompetensutveckling
Studiebesök
Handledning
Ökad samverkan mellan skola och företag
Figur 12.”Vilketavföljandetrorduskullehastörstbetydelseförattökadinamöjligheterattstödjadina elevers personliga utveckling mot ökad kreativitet, självständighet, initiativförmåga, ansvarsta-gande,etc?”
4Sebilaga1förmerinformationomprojektet
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
21
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
1 Oviktigt2 Mindre viktigt3 Medel4 Viktigt5 Mycket viktigt
Att stödja eleven i att ta ansvar
Att lära eleven att fungera socialt
Att uppmuntra förslag, idéer och egna initiativ
Att ge stimulans och kritik
Att handleda
Att förmedla eller ge kunskap
Figur 14.”Mankansepålärarensrollpåolikasätt.Hurviktigaanserdu självattföljandeuppgifterärförenlärare?”
Förattföljauppdennafrågaställdevienöppenfrågaomvadsomsessomdetviktigastehindretförattidagiundervisningeninkluderaövningarsomutvecklarelevernaspersonligaegenskapersomt.ex.självständighet,initiativförmåga,ansvarstagande.
• Bland lärare på grundskolanvardevanligastesvarentidsbristochekonomi/ pengar/resurser.Ävengruppstorlekenochelevernasattitydellermotivationtogs oftauppsomhinder.
• Blandlärare på gymnasiethandladedevanligastesvarenomekonomiochresurser, menävenkursplanernatogsupp.Mångaansågdockocksåattdetintefinnsnågra hinderalls.
• Skolledarnasvaradeoftasttidsbristochekonomi,menmångasadeocksåattdet intefinnsnågrahinder.
Lärarnauppleveralltsåattresurser,bådeiformavtidochpengar,ärdetfrämstahindret.Deflestafaktorersomnämnsärsådanasomlärarnasjälvaintekanpåverka.Detgårocksåilinjemeddenallmännadebattenomskolan,vaddenskafokuserapåochhurmycketdenfårkosta.
3.4 Lärarens roll i skolan
Synenpålärarnasrolliskolanharvarieratgenomåren.Vadläraresuppgifteriskolanegentligenomfattardebatterasocksåoftaflitigtimediaochöverköksborden.Naturligtvisharintelärarebaraenroll.Dekansäkertlättkännasigslitnamellandemångaolikakravsomställspådem;kravsomkanskeiblandintegårihop.Förattfåenbildavhurläraresjälvaserpåsinrolliskolanställdevifråganomhurviktigadensvarandesjälvansågattettantaluppgifterärförenlärare.Vifrågadeocksåhurviktigamantrorattkollegernatyckerattdeolikauppgifternaär.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
22
Somframgåravdiagrammenifigurerna14och15svararenstormajoritetattalladeupp-giftervilistatärmycketellerganskaviktiga.Mantrorgenomgåendeattkollegernaintetyckerattdeolikarollernaärlikaviktigasommansjälv,medundantagav”attförmedlaellergekunskap”sommantrorattkollegernavärderarlikaellerkansketillochmedaningenhögreänmansjälvgör.Ibådafallenärdockfördelningenmycketjämnmellandeolikauppgifterna,ochdetärmycketfåsomavfärdarnågrauppgiftersommindreviktiga.
Bildenbekräftarhypotesenattlärareharkravpåsigattklaraenradolikauppgifterochattaxlafleraroller,somkanskeemellanåtkanvaramotstridigaochsvåraattkombinera.
3.4.1 Ansvaret för elevernas lärande
Vemharansvarförelevernaslärande?Ärdetlärarnaellerelevernasjälva?Ellerkanskebåda?Svarenantyderattansvaretliggerpåbådaparter,sefigur16.Enstormajoritetinstämmerheltellertillstordelidebådapåståendena”Elevernaskasjälvataansvarförsittlärande”och”Detärlärarnasomharansvarförelevernaslärande”.Detärdockenöverviktförinställni-ngenattelevernasjälvaskataansvarförsittlärande.Detärocksåflersominteallstyckerattelevernaslärandeärlärarnasansvar(6procent)ändesominteallstyckerattelevernasjälvaskataansvarförsittlärande(2procent).
Figur 16. Vemharansvarförelevernaslärande?Elevernasjälvaellerlärarna?
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Instämmer inte alls
Instämmer någotInstämmer till stor delInstämmer helt och hållet
Eleverna ska själva ta ansvar för sitt lärande
Det är lärarna som har ansvar för elevens lärande
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
1 Oviktigt2 Mindre viktigt3 Medel4 Viktigt5 Mycket viktigt
Att stödja eleven i att ta ansvar
Att lära eleven att fungera socialt
Att uppmuntra förslag, idéer och egna initiativ
Att ge stimulans och kritik
Att handleda
Att förmedla eller ge kunskap
Figur 15.”Hurviktigatrorduatt dina kollegertyckerattföljandeuppgifterärförenlärare?”
Fråganomvemsomharansvarförelevernaslärandeärnaturligtvisinteenkelattbesvara,ochresultatetavspeglarförmodligendetta.Lärandeärenkomplexprocesssomkräverbådapartersengagemang.Därförärdetnågotuppseendeväckandeattvissaavlärarnatyckerattdesjälvainteallsharettansvarförattelevernalärsignågotiskolan.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
2�
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Gymnasielärare - friskola
Gymnasielärare - kommunal
Grundskollärare - friskola
Grundskollärare - kommunal
Skolledare - friskola
Skolledare - kommunal
Annan “Learning by doing”-metod
Problembaserat lärande
Ämnesöverskridande projekt eller arbetsuppgifter
Arbete i projektform
Figur 17.”Använderduregelbundet idinundervisningnågonellernågraavföljandeundervisnings-metoder?”Andelsomanvänderrespektivemetod.
3.4.2 Undervisningsformer
Desvarandeuppgerattskolornaanvänderprojektarbeteochaktivitetsinriktadeundervis-ningsmetoderimycketstorutsträckning,figur17.Gottochvälnioavtiogymnasielärareanvänder regelbundet arbete i projektform, och en nästan lika stor andel av grundskol-lärarnauppgerattelevernajobbarämnesöverskridandeisinaprojekt.Detskiljernågotmel-langrundskolaochgymnasiumnärdetgällerprojektarbete,somgymnasieskolornaverkaranvända i större utsträckning. Ämnesöverskridande projekt eller arbetsuppgifter verkardäremotvaravanligarepågrundskolorna.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
24
Speciellaundervisningsmodellersomärochharvaritolikapopuläraiolikaperioder,exem-pelvisproblembaserat lärande (PBL),upplevelsebaserad inlärningochandra”learning-by-doing”-metoder (t.ex.upplevelsebaserad inlärning, action learningmm), ärnågotmindrefrekventförekommandeänprojekt.Resultatenindikerarattfriskolornautnyttjardessamo-dellerinågothögreutsträckningändekommunalaskolorna.
Ennågothögreandelavdemsomangerattdepåsinskolafrämstanvänderflexibeltsche-ma(snarareänfasttimschema)använderisinundervisningregelbundetnågonavdeupp-räknademetoderna.Framföralltärdetfleravdemmedflexibeltschemasomanvändersigavämnesöverskridandeprojekt.Dettaverkarlogiskteftersomsådanaprojekttroligenärenklareattgenomföramedettmer flexibelt schema.Båda schematypernaanvändsbådepåkom-munalaskolorochfriskolor,ävenomflexibelschemaläggningverkarvaraaningenvanligarepåfriskolor.
3.5 Omvärldskontakter
Viharkonstaterat att lärare efterfrågarmerkontaktmed företagoch fler studiebesök förattbättrekunnaarbetamedutvecklingavelevernas företagsammaförmågor.Hurmycketkontaktharskolanidagmeddetomgivandesamhället–forskningsinstitutioner,näringslivochoffentligaorganisationer?Ärdetskildavärldarellersamverkarde?Omochnärmanharkontakt–påvilkasättskerdet?Dettaärnågraavdefrågorundersökningenocksåvillefåsvarpå.
3.5.1 Kontakt med forskare
I2004årsundersökning5uppgavnästansexavtioattdeharkontaktermedforskare,inklu-sivekontaktersomskergenomegenkompetensutveckling.Förattökaförståelsenavivilkenutsträckninglärarnaaktivtsamverkarharvihärvaltattfokuserapåsådanakontaktersomskerutöveregenvidareutbildningochkompetensutveckling.
Drygt en tredjedel uppger att de haft kontakt med forskare, utöver kontakter som skettgenomegenkompetensutveckling.Flest kontakterhar skolledaredäröverhälftenuppgerattdehaftdet.Entredjedelavgymnasielärarnaharhaftkontaktermedforskare,ochblanddemsomundervisarinaturvetenskapellerteknikärdetnästanhälften,sefigur19.Desomundervisar i ekonomi är de gymnasielärare som i minst utsträckning har kontakter medforskare.Avgrundskollärarnaärdetenfjärdedel somharhaft forskarkontakterunderdetsenasteåret,ochNO-ochSO-lärareharungefärlikaoftakontakter.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %
Lärarstudenter
Skolledare
Grundskollärare
Gymnasielärare
Totalt
Figur 18.”Harduunderdetsenasteårethaftkontaktmednågonellernågraforskareinomramenfördittarbete?”Andelja-svar.5VA-rapport2004:4,LäraressynpåVetenskap2004
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
25
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %
Grundskola Samtliga ämnen
Grundskola Annat ämne
Grundskola SO
Grundskola NO
Gymnasiet Annat ämne
Gymnasiet Ekonomi
Gymnasiet Yrke
Gymnasiet Hum/Sam
Gymnasiet Natur/Teknik
Figur 19.Andelavgymnasie-ochgrundskolläraresomhaftforskarkontakter.
0 % 5 % 10 % 15 % 20 %
Studiebesök på forskningsinstitution eller liknande
Forskare besökte skolan
Har etablerat samarbete
Figur 20.”Påvilketsätthadedukontaktmedforskare?”Andelav samtligasvarande.
Deflestakontaktermedforskaresker,någotöverraskande,genomattskolanharettetab-leratsamarbete.Nästanhälftenavdendrygatredjedelsomuppgettattdeharkontaktermedforskareangerattdeharetableradesamarbeten,d.v.s.17procentavallasvarande,sefigur20.Knappt40procentavdemsomuppgerattdeharkontakterharsjälvagjortstudiebesökochungefärlikamångaharfåttbesökavforskare.Detmotsvararca14procentavsamtligasvarande.Desvarandekundepådennafrågaangeflerasvar.Fögaförvånandehardesomsjälvaärforskarutbildadeoftarekontaktermedforskareochetableradekontaktermedfor-skarvärldenänövrigalärare.
3.5.2 Kontakt med näringslivet
Hurserdetutmedskolanskontaktermed företag,branschorganisationerochoffentligaaktörer6?Sexavtiosvarandeuppgerattdeinomramenförsittarbetehaftkontaktmedföretag,ochnästantvåtredjedelaruppgerattdehaftkontaktmedenoffentligaktörsomexempelvisNutekellerkommunen.Knappthälftenharhaftkontaktmedenbransch-ellernäringslivsorganisation.Baraenavfemuppgersigintehahaftnågrasådanakontakterallsunderdetsenasteåret.
6Intervjupersonernafickifråganexempelpådessa:”Branschorganisationer,somt.ex.SvensktNäringslivellerLivsmedelsföretagen”respektive”Offentligaaktörer,somt.ex.NutekellerKommunen”.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
26
Lärarstudenternahar imycket litenutsträckninghaftomvärldskontakter, särskilt litemedföretag och branschorganisationer. Gymnasielärarna har oftare kontakt med företag ellerbranschorganisation än grundskollärarna. Uppdelat på ämnesområden har grundskolansSO-läraretotaltsettmerkontakteränNO-lärarna,sefigur23.Pågymnasienivå,figur24,ärdetekonomi-ochyrkeslärarnasomstårfördenstörstadelenavkontakterna.Skolledarnaärdesomharallraflestkontakter.
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
Lärarstudent
Skolledare
Grundskollärare
Gymnasielärare
Inget av
detta
Offentlig
aktör
Bransch
- eller
näringsli
vsorga
nisation
Företag
Figur 22.”Harduidinyrkesrollunderdetsenasteårethaftkontaktermednågotavföljande?”Ja-svar.
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
Totalt
Inget av
detta
Offentlig
aktör
Bransch
- eller
näringsli
vsorga
nisation
Företag
Figur 21.”Harduidinyrkesrollunderdetsenasteårethaftkontaktmednågotavföljande?”Ja-svar.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
2�
Blanddemsomhartidigarenäringslivserfarenhet(frånantingenföretagelleroffentligaktör)ärandelensomharkontaktermedföretaginomramenförsinlärarrollsignifikantstörreänblanddemsomintehardet.Dettagällerisynnerhetdemsomsjälvatidigarevaritegenföre-tagare.
Siffrornaifigurerna21-24ärhögreänmotsvarandeiUngtEntreprenörskapiStockholms-regionensrektorsenkät7,därendast35procentavgrundskolerektorernauppgavattskolanharkontaktermednäringsliv/arbetsliv.30procentuppgavdärattdeenligtsinalokalaarbetsplanerskahafortlöpandekontakter.
Nästafrågaärhurskolaochnäringslivmötervarandra?Generelltskerkontakternaoftastgenomstudiebesök,någotmindreoftagenomattrepresentanterfrånföretagetellerorgani-sationenbesökerskolan.Drygthälftenavdemsomsvaratattdehaftkontakteruppgeratt
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
Samtliga
Annat
SO-lärare
NO-lärare
Inget av
detta
Offentlig
aktör
Bransch
- eller
näringsli
vsorga
nisation
Företag
Figur 24. Gymnasielärareskontakter.
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
Annat
Yrke
Hum/Sam
Ekonomi
Natur/Teknik
Inget av
detta
Offentlig
aktör
Bransch
- eller
näringsli
vsorga
nisation
Företag
Figur 23.Grundskollärareskontakter.
7Sebilaga1förmerinformationomprojektet.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
2�
Kontakternapågrundskolenivåskeroftastgenomstudiebesök.NO-lärarnagörnågotoftarestudiebesökochfårdessutomnågotoftarebesökänövrigagrundskollärarkategorier.Däre-motharNO-lärarnamersällanetableradesamarbetenänSO-lärarna,somjuocksåhadeflerkontakteränNO-lärarnatotaltsett.
Figur 26. Sammanhangdärgrundskollärareharkontakter.Andelavdemsomharkontakter.
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Samtliga ämnenAnnatSONO
Kompetensutveckling eller vidareutbildning för lärare
Har ett etablerat samarbete
Representanter från företaget eller organisationen besökte skolan
Studiebesök på företaget eller organisationen
deharettetableratsamarbete,vilketmotsvarar30procentavsamtligasvarande,sefigur25.Nästanlikamångaharhaftkontaktgenomegenkompetensutvecklingellervidareutbild-ning.Fråganställdesendasttilldemsomsvaradejapånågotavalternativeniföregåendefråga.Diagrammetifigur25visardockandelenavsamtligasvarandeiundersökningen.
Figur 25.”Ivilketellervilkaavföljandesammanhanghardutillsammansmeddinaeleverellersjälvhaftkontaktmedföretaget,organisationenellerdenoffentligaaktören?”
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %
Kompetensutveckling eller vidareutbildning för lärare
Har ett etablerat samarbete
Representanter från företaget eller organisationen besökte skolan
Studiebesök på företaget eller organisationen
Pågymnasienivåskiljerdetmermellanlärareiolikaämnen.Förlärareinaturvetenskapochteknik är det oftast studiebesök somutgör kontakterna,medan lärare inomekonomiska,humanistiskaochsamhällsvetenskapligaämnenuppgerattdeoftarefårbesökfrånföretagetellerorganisationenänsjälvagörstudiebesök.Yrkeslärareuppgerbetydligtoftareattdeharettetableratsamarbeteänövrigakategorierlärare.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
2�
Figur 27.Sammanhangdärgymnasielärareharkontakter.Andelavdemsomharkontakter.
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Annat
Yrke
Hum/Sam
Ekonomi
Natur/Teknik
Kompetensutveckling eller vidareutbildning för lärare
Har ett etablerat samarbete
Representanter från företaget eller organisationen besökte skolan
Studiebesök på företaget eller organisationen
Somuppföljningtilldessafrågorställdevienöppenfrågaomvadintervjupersonernatyckeratt företagen,branschorganisationernaellerdeoffentligaaktörernaskullekunnagöraförattförbättrakontaktenmellandemochskolan.Detvanligastesvaretblandbådelärareochskolledarevarattmanvillattföretagenskatakontaktmedskolanihögreutsträckning.Manvillattföretagentarinitiativ,ärmeraktivaochattde”synsmer”.Trotsatttrefjärdedelaravdemsomöverhuvudtagethaftkontaktermedföretagellerorganisationerhaftdetgenomstudiebesök,önskarsigmångaattfågöraflerstudiebesök.Blandgymnasielärarnavardettadetallravanligastesvaretpåfrågan,menävengrundskollärarnaangavoftastudiebesökpåsina”önskelistor”.Förmodligenärstudiebesökdetsomdeflestalärareassocierartillom-världskontakter,ochdärför liggerdetnärmare tillhandsatt föreslådet snarare änandraformeravsamarbetenelleraktiviteter.
3.6 Förbereda för företagande
Ärdetviktigtattiskolanförberedaelevernaförframtidaföretagande?Närviställdefrå-gansvaradehelatrefjärdedelaravskolledarnaattdeansågdettavaraviktigtellermycketviktigtpåenskalamellan1och5,där1betyderoviktigtoch5betydermycketviktigt.Avgymnasielärarnavarandelenlägre,menlikvälnästantvåtredjedelar.Ävenblandgrundskol-lärarnavardetenförvånansvärtstorandel,nästanhälften,sombedömdedettasomviktigtellermycketviktigt.17procentavgrundskollärarnatycktedockinteallsattdetvarsärskiltviktigt(svarade1eller2påenfemgradigskala).Avlärarstudenternaansågknapptfyraavtioattdetvarviktigtoch12procentattdetvarheltellerganskaoviktigtattförberedaelevernaförattiframtidenstartaochdrivaföretag.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�0
FSF8frågadeåsinsidaomdesvarandeansågattdetärskolansuppgiftattförmedlakun-nandeomföretagandeochföretagandetsvillkor.Över60procentavgymnasieskolornamenmindreän20procentavgrundskolornaansågidenstudienattdetabsolutärskolansuppgiftattförmedladennakunskap9.
Enviktigfrågaidethärsammanhangetärförståsomlärarnaharnågonegenerfarenhetavattarbetamedundervisninginriktadpåföretagande.Drygtfyraavtiogymnasielärareivårstudieuppgerattdesjälvahararbetatmedundervisningdärdelåtitelevernaarbetaiprojektsomgerenkänslaförföretagandeochaffärsmässigavillkor.Avskolledarnaangerknapptfyraavtioattdehardennaerfarenhet.Blandgrundskollärarnauppgerenfjärdedelattdesjälvaarbetatmeddenhärtypenavundervisning.
Figur 28. ”Hurviktigttyckerdudetärattiskolanförberedaelevernaförattiframtidenstartaochdrivaföretag?”
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %
4 Viktigt5 Mycket viktigt
Lärarstudenter
Skolledare
Grundskollärare
Gymnasielärare
Totalt
SomenjämförelseuppgaviFSFsstudiehela77procentavgymnasieskolornamenbara7procentavgrundskolornaattdefaktiskterbjuderelevernautbildningiattstartaochdrivaföretag.
3.7 Lärarnas egen kompetensutveckling
Hurserlärarnasegenkompetensutvecklingochvidareutbildningutinomdethärområdet?Förekommerkompetensutvecklingförläraremedinriktningpåentreprenörskap,företagandeochutvecklingaveleversföretagsammaegenskaper?
Figur 29.”Hardusjälvarbetatmedundervisningdärelevernahademöjlighetattarbetamedprojektdärdefickenkänslaförföretagandeochvadaffärsmässigavillkorinnebär?”Ja-svar.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %
Skolledare
Grundskollärare
Gymnasielärare
8ForumförSmåföretagsforskning9DesvarandekundepåFSFsfrågasvarapåenskalafrån1till5där1betydde”Ja,absolut”och5betydde”Nej,absolutinte”.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�1
Kompetensutvecklinginomentreprenörskapsområdetäralltsåinteallssåvanligtsominomandraämnen,mendetförekommeriallafall.
Påenuppföljandeöppenfrågaomönskemålpåenbra,d.v.s.nyttigochanvändbar,kompe-tensutvecklingsvaradedeflestalärareochstudenterattdevillehamerpedagogik.Därefterärämneskunskapmestefterfrågat.Skolledarnaefterfrågadepedagogiskochverklighetsan-knutenkompetensutvecklingsomledertillutveckling.Kompetensutvecklinginomentre-prenörskapellerliknandeefterfrågadesintealls.
När frågan specifikt gälldekompetensutveckling inriktadpåutveckling av elevers initia-tivförmågaochsjälvständighetelleromföretagandehandladesvarenoftastomattläraele-vernaattsehelhetenochattfåbättresjälvkänsla.
3.8 Sammanfattning av resultaten
Följandepunktersammanfattardeviktigasteresultatenikorthet:
• Begreppetentreprenörskapbetyderfördeallraflestalärare,skolledareoch lärarstudenternågotsomharmedföretagandeochegenföretagareattgöra. Grundskollärareochlärarstudenterassocieraroftatillbyggbranschen. Associationertillkreativitetochnytänkandeförekommerblandskolledareoch gymnasielärare.
• Hälftenavgymnasielärarnaochskolledarnauppgerattbegreppet entreprenörskapanvändssombenämningpånågonpedagogiskaktivitetiskolan, avgrundskollärarnabetydligtfärre.
Figur 30.”Hardenkompetensutvecklingsomdugenomgåttunderdesenastetreårenhandlatomnågotavföljande?”
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %
Har ej deltagit i kompetensutveckling
Annat
Företagande och företagandets betydelse i samhället
Personliga egenskaper
Pedagogik
Kunskap inom ditt ämnesområde
Vi frågade först vad den kompetensutveckling eller vidareutbildning som de svarandegenomgåttunderdesenastetreårenhandlatom.Isjuavtiofallärdetpedagogikellerensegetämnesområdesomvaritföremålförvidareutbildningen.13procentuppgavattdeintedeltagitinågonkompetensutvecklingellervidareutbildningallsunderdenangivnatidspe-rioden.Drygtfyraavtiohadegenomgåttutbildningmedinriktningpåelevernaspersonligaegenskapersomt.ex.självständighet,initiativförmåga,etc.Färreänenavfemhadegenom-gåttutbildningomföretagandeochföretagandetsbetydelseisamhället.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�2
• Intressetförentreprenörskap,antaletaktiviteterinomskolanmeddenna inriktningochantaletkontaktermednäringslivetansesavdeflestahaökatunder densenastefem-tilltioårsperioden.Grundskolläraretyckerdockoftareattdet inteärnågonskillnadiintresseellerantalaktiviteterochkontakter.
• Nioavtiotyckerattdetärviktigtellermycketviktigtattutvecklaelevernas förmågaatttaegnainitiativ,formuleraproblemochgåfrånidétillpraktisk handling.Baraenfjärdedelanserdockattdetfrämstäriskolansomeleverna tarinitiativochutvecklarsinaidéer;majoritetenanserattdetärpåfritidensom dettafrämstsker.
• Lärarensolikarollerärmångaochiblandmotstridiga,menbedömsändåsomlika viktiga.Enstormajoritetinstämmerocksåibådapåståendena”lärarnahar ansvaretförelevernaslärande”och”elevernaskasjälvataansvarförsittlärande”. Förvånansvärtmångatyckerdockinteallsattlärarenharansvarförelevernas lärande.
• Deflestauppgerattdeisinundervisningregelbundetanvänder undervisningsmetodersomutvecklareleversföretagsamhet.
• Detstörstahindretförattiundervisningenarbetamedsådanametoderärbristpå tidochresurser.Skolledareanserdockoftaattdetintefinnsnågrahinderallsför attinkluderadenhärsortensaktiviteteriundervisningen.
• Förattökamöjligheternaattstödjaelevernaiderasutvecklingmotföretagsamhet uppgerlärarnasig,utöverenökadsamverkanmellanskolaochföretag,behöva handledningochkompetensutveckling.
• Drygtentredjedelharkontaktmedforskare,utövervidegen kompetensutveckling.Hälftenavdemuppgerattdeharetableradesamarbeten medforskare.Detärframföralltgymnasielärareinomnaturvetenskapochteknik ochskolledaresomharforskarkontakter.
• Detärvanligareattisittarbetehakontaktermedföretag,branschorganisationer ochoffentligaaktöreränmedforskare.Bara20procentharaldrigsådana kontakter.Mestkontakterharskolledareochgymnasielärare.Kontakternasker oftastgenomstudiebesökellerattföretagbesökerskolan.Iblandfinnsetablerade samarbeten.
• Lärarnavillattföretagenskavarameraktivaiatttakontaktmedskolanoch önskarsigflerstudiebesökpåföretag,branschorganisationer,etc.
• Avskolledareochgymnasieläraretycker70procentattdetärviktigtattförbereda elevernaförföretagande.Framföralltlärarstudentermenävengrundskollärareär mertveksamma.
• Kompetensutvecklingochvidareutbildningförläraremedinriktningpå företagsamhetärovanligt.Lärarnasönskemålomkompetensutvecklingärnästan uteslutandeattdevilllärasigmerompedagogik.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
��
4. Sammanfattande slutsatser
Viharundersöktlärares,skolledaresochlärarstudentersattitydertillföretagsamhetochen-treprenörskap i skolan.Begreppet ”entreprenörskap”betyder förde flestanågot somharmedföretagandeochegenföretagareattgöra;oftanämns”byggbranschen”.Associationertillexempelviskreativitetförekommer,menganskasällan.Ettaktivaresamtalomvadentre-prenörskapinnebärverkardärmedbehövas.
Viharocksåsettattkontaktermellanskolanochomvärlden,d.v.s.forskningsinstitutioner,näringslivochoffentligaaktörer,förekommerirelativtstorutsträckning.Dethandlaroftastomattmanbesöker varandras världar ochmer sällanommer aktiva samarbeten.Ökadsamverkanmedomvärldenärdocknågotsomlärarnasjälvasersomdenviktigastefaktornförattökamöjligheternaattstödjaelevernaiderasutvecklingmotföretagsamhet.Deefter-frågarävenstödiformavhandledningochkompetensutveckling,ochdeuppleverattdeharontomtid.Detbehövsalltsåfleraolikastödjandeinsatserförattlärarnabättreskakunnamedverkatillelevernasutvecklingmotföretagsamhet.
Deblivandelärarna,lärarstudenterna,förknipparistorutsträckning”entreprenörskap”medbyggbranschen.Deharsällankontaktermedforskareochnäringsliv,ochdeärtveksammatillattdetärviktigtattiskolanförberedaeleverförföretagande.Förattenframtidaskolaskakunnaförmedlaettstörreengagemangförentreprenörskap,krävsdärförocksåinsatserilärarutbildningen.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�4
5. Litteratur
1. Lärares syn på Vetenskap – intervjuundersökning 2004.Vetenskap&Allmänhet, rapport2004:4.KanhämtasfrånVetenskap&Allmänhetshemsidawww.v-a.se
2. Nationalencyklopedin,BokförlagetBraBöckerAB,Höganäs1991och1992.
3. Projektplan Entreprenörskapsprogram 2005 – 2007,NutekDnr012-2004-4086, 28feb2005.
4. För framtida företagsamhet – ett nationellt handlingsprogram för ungt företagande,Nutek,INFO062-2000,sept2000.
5. Vem vill bli företagare – attityder till företagande i Sverige 2004,Nutek-rapportB 2005:2,2005.
6. Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen,LänsstyrelseniStockholmslän. Informationochrapportfrånenkätundersökningfinnspåhemsidanför KommunförbundetiStockholmsLän(KSL):www.ksl.se.(direktlänkseptember 2005:http://www.ksl.se/Projekt/Pdf/utvardering_rektorsenkat.pdf ).
7. Ungdomars attityder till företagande,JuliaMolinochSoniaRosén. KandidatuppsatsfrånHandelshögskolanvidUmeåUniversitet,Institutionenför Företagsekonomi,2005.
8. Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan,RapportfrånForumför Småföretagsforskning(FSF),FSF2005:7,2005.Svenskrapportavenkätunder- sökningenidesvenskaskolorna.
9. Creating opportunities for Young Entrepreneurship – Nordic examples and experiences,editor:AndersLundström,RapportfrånForumför Småföretagsforskning(FSF),FSF2005:2,2005.Engelskspråkigrapportfråndet nordiskaprojektet.
10. Opplæring i entreprenørskap – Omfang, kvalitet og nasjonale forskjeller. En nordisk kartlegging.NordiskMinisterråd,København2002.www.norden.org
11. Entrepreneurship,FlashEurobarometer,EuropeanCommission2004.Kan hämtasviaEU-kommissionenshemsidawww.europa.eu.int/comm/.Direktlänk (september2005):http://www.europa.eu.int/comm/public_opinion/flash/fl160_ en.pdf
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�5
Bilaga 1: Bakgrund – tidigare studier
Härföljerenkortsammanfattningavnågratidigarestudieravungtentreprenörskapochen-treprenörskapiskolan.Översiktengörinteanspråkpåattvaraheltäckande.Litteraturhän-visningarochanvändbaralänkaråterfinnsikapitel5.
Sverige
Lärares syn på Vetenskap 2004, VA
VetenskapochAllmänhetgenomförde2004enstudieavläraressynpåvetenskap,forskareochhurmanarbetarmedattläraochuppmuntraelevernaattsökakunskap.Resultatenvisarattlärareliknardenhögutbildadedelenavallmänheten,idetattdeärpositivatillvetenskapochteknikochharetthögtförtroendeförforskareochförforskningensmöjligheter.
Nästanallalärarnaistudienansågdetvaraviktigtattläraelevernaattsjälvasökakunskapochattkritisktgranskasinakällor.Däremotsågsdetintesomlikaviktigtattläraelevernaskiljamellankunskapochreninformation.
Dekällorlärarnaoftastuppgavattelevernaanvändervarbibliotek,uppslagsverkochannanlitteratur,samtInternet.Fyraavtiolärareuppgavattderaseleveranvänderstudiebesökellerföredragavbesökarefrånt.ex.företagellerhögskolasomkällor.
Överraskandemånga,treavtio,instämdeheltellertillstordeliattmankanvaraenbralärareutanattföljaforskningeninomsittegetundervisningsämne.Helafyraavtioinstämdeilikastorutsträckningiattmanintebehövertadelavresultatfråndenpedagogiskaforsk-ningen förattvaraenbra lärare.Mångamenadeattvetenskapoch forskningoftaär förabstraktförattpassainiskolanssättattarbeta.Denpedagogiskaforskningenupplevdesavmångasomförlångtifrånskolansverklighet;attdenförsällanbehandlarfrågorsomärviktigaförderasdagligaverksamhet.
Meränhälftenuppgavattdehadekontaktermedforskareinomramenförsittarbete,mendeallraflestahadedetgenomegenkompetensutveckling.Mångauttryckteönskemålomatthamerkontakter,menupplevdedetsomsvårtpågrundavenkänslaavettstortavståndtillforskarvärldenochattforskarnasspråkärsvårtillgängligt.
Nutek
EntreprenörskapsbarometernärNuteksåterkommandemätningavallmänhetensattitydertillföretagande.Idensenasteupplaganavbarometern(”Vemvillbliföretagare?”)tillfrågades36607personer,ochsvarsfrekvensenvar73procent.
Enavfrågornagälldeomdensvarandehelstvillvaraanställd(ioffentligsektor,påstortellerlitetföretag)ellerföretagare.2004uppgav21procentavkvinnornaoch33procentavmännenattdeallrahelstskulleviljavaraföretagare.Avdetillfrågademellan18och30årvarandelen29procent,attjämföramed27procentförallasvarande.
Detfinnsettstarktsambandmellaninställningentillföretagandeochdeninformationochkunskapmanfåttomföretagandeiskolan.Avdemsomangavattdehadeenuppfattning
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
�6
omföretagandemedsigfrånskolanvardethelatvåtredjedelarsomkundetänkasigattbliföretagareochnästanentredjedelsomhelstvillevaradet.Baradrygthälftenavdemsomintehadefåttnågonuppfattningomföretagandeiskolankundetänkasigdettaochenfjärdedelavdemsadesighelstviljablidet.Avdemsomsadesighablivituppmuntradeavskolanattbliföretagarevardethelatrefjärdedelarsomkundetänkasigdetochentredjedelsomhelstvilleblidet, jämförtmedbaradrygthälftenrespektiveenfjärdedelavdemsominteupp-muntrats.
Ettstarktsambandfinnsocksåmellanviljanattbliföretagareochatthanågonförebildisinnärhetsomär företagare.Avdemsomharnärståendesomär företagarekundenästantvåtredjedelartänkasigattsjälvaattbliföretagareochenfjärdedelvillehelstblidet.Avdemsomintehadenärståendeföretagarekundebaraknappthälftentänkasigattbliföretagaresjälva,ochmindreänenavfemvillehelstblidet.
Viljanattvaraföretagarevarierarfrånläntilllän,mendetgårinteatturskiljanågontydligtendenstillattnågondelavlandetärmerellermindrepositivtillföretagande.Stockholmlig-gerhäritoppbådemedavseendepåhurmångasomkantänka sigattvaraföretagarerespek-tivehurmångasomhelst villvaradet.IbottenfinnerviGävleborg,BlekingeochVärmlandrespektiveVästernorrland,NorrbottenochVärmland.
Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen
Inomramenfördetpågåendeprojektet”UngtEntreprenörskap”,somdrivsavLänsstyrelseniStockholmslän,harenenkätundersökningomsamverkansfrågorriktatstillrektorerpåettantalavlänetsgrundskolor.174grundskoloritioavlänetskommunerfickenkätenoch101svarade(motsvarar58procent).
Rektorsenkätenvisarattentreprenörskapiskolornaärettområdeförförbättring.Mindreänentiondelavskolornauppgerattdeisinalokalaarbetsplanertaruppentreprenörskapochföretagsamhet;däremothar treav tio skrivningaromattde skaha fortlöpandekontaktermednäringsliv/arbetsliv.Ienavtreskolorförekommersamverkanmedomvärlden(formu-leras”näringsliv/arbetsliv”ienkäten),mendetverkarskeadhocsnarareäniorganiseradochsystematiskform.Fåskolorarbetarmedentreprenörskapochföretagsamhetaktivtelleror-ganiserat,utandetärupptillvarjelärare.Relativtfåskolorarbetarmedpedagogiskakonceptsombyggsuppkringentreprenörskapochomvärldskontakter.
En fjärdedel av skolornaanvänderSvensktNäringslivs skolmaterial, vilket ärdet somharstörstspridning,menmångasägerattdeharbehovavhjälpochstöd.Framföralltgällerdettakompetensutvecklingochvalavkonceptocharbetsmaterial.
Forum för Småföretagsforskning (FSF)
FSFgenomfördeunder2004enenkätundersökningisyfteattkartläggaochanalyserapro-jektochaktiviteterinomområdetentreprenörskapsutbildningarförunga.Undersökningengjordes inomramenförettnordiskt samarbetsprogram,ochen liknandeenkätgjordespåIsland.
Densvenskaundersökningengenomfördesiformavwebbenkätersomskickadesuttilldelsgrund-ochgymnasieskolor,delsnäringslivsansvarigavidkommunerna.Enrepresentantperskolasvarade,tillövervägandedelrektorerellerbiträdanderektorer.Svarsfrekvensenförgrundskolornavar32procentochförgymnasieskolorna43procent.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
��
Enstormajoritetavgymnasieskolornamenbaraenfemtedelavgrundskolornauppgavattde använder begreppet entreprenörskap för att beteckna någon pedagogisk aktivitet. Deflestatolkarbegreppetsom”attutveckladenföretagsammaochkreativaeleven”.Enannanvanligtolkning,framföralltpågrundskolorna,var”skolutveckling”.Mangavfärdigformu-leradesvarsalternativ.
Aktiviteter sombetecknasmedbegreppetentreprenörskapärfrämst”elev-ochungdoms-företag”pågymnasierna,medandetpågrundskolornaiställetär”aktiviteterförutvecklingav elevers innovations- och uppfinningsförmåga” samt ”friare och mer elevaktiva arbets-former”somförknippasmedbegreppet.Ävendessasvarvarformuleradeiförväg.
TillskillnadfråniNuteksentreprenörskapsbarometerfannshärentydligskillnadmellandenordligaochdesydligalänen.Västernorrland,NorrbottenochVästerbottenäritoppnärdetgällerattanvändabegreppetentreprenörskapförattbetecknanågotavdenpedagogiskaaktivitetenigrundskolan,medanStockholmhamnarnågonstansimittenochjumboplat-sernaupptasavVästraGötalandochKronoberg.SermantillgymnasieskolornahamnariställetKronobergpå förstaplats tillsammansmedVästernorrlandochGotland, följdaavNorrbottenochVästerbotten.
Ärdetskolansuppgiftattförmedlakunnandeomföretagandeochföretagandetsvillkor?Detillfrågadeficksvarapåenskalamellan1och5där1betydde”Ja,absolut”och5betydde”Nej,absolutinte”.Över60procentavgymnasieskolorna,menmindreän20procentavgrundskolorna,ansåg idenstudienattdetabsolutär skolansuppgiftatt förmedladennakunskap(angavenetta).80procentavgymnasiernaoch40procentavgrundskolornaangavantingen1eller2påfrågan.
Vännäs Kommun
VarannanniondeklassareiVännästrorattdeäregnaföretagareom15år!IenstudiesomgenomförtspåC-nivåpåHandelshögskolanvidUmeåUniversitet(”Ungdomarsattitydertillföretagande”)påuppdragavVännäsKommunsnäringslivsbolagvisardetsigattnionde-klassarnaiVännäsiVästerbottenäroväntatpositivatillföretagande.ÄrdettaenbekräftelseavdegeografisktskildaresultateniFSFsstudie?
AvVännäs135niondeklassarekanhela85procent tänkasigattbliegna företagare,ochfyraavtiotrorattdekommerattvaraföretagareinom15år.Enfjärdedelavdemvillhelstvaraegnaföretagareomdefårväljamellandetochattvaraanställda.Defördelarmedattvaraegnaföretagaresomelevernafrämstserärmöjlighetenattförverkligaidéerochattdetgerstörreutrymmeförattarbetasjälvständigt.Statusochpengarärintefaktorersomma-joritetenavelevernasjälvklarttyckerkommermedföretagande.
Trefjärdedelaravelevernainstämmeripåståendet”Detäriförstahandjagsjälvsomkanpåverkahurmittlivblir”.Åandrasidaninstämmernästannioavtioipåståendet”Jagbru-kargörasomjagblirtillsagdochföljaandrasinstruktioner”.Nästanhälftentyckerattomdefårenbraidébrukardesnabbtförsökagenomföraden.
HarskolanhaftnågonpåverkanpåVännäs-elevernas inställning?Nej,detverkar inteså.Merännioavtiosvararnejpåfråganomdeiskolanuppmuntratstillattbliföretagare,ochnästannioavtiotyckerinteattdegenomskolanfåttenuppfattningomhurdetärattdrivaföretag.Trotsdettahardealltsåenpositivinställningtillattbliföretagaresjälva,såkopplin-genmellanskolaochföretagsamhetärinteglasklar.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
��
Norden
Nordlandsforskning (NF) genomförde år 2002påuppdrag avNordiskaMinisterrådet enundersökningaventreprenörskapigrundskolorochgymnasieridefemnordiskaländerna.Syftetvarattmätaomochivilkengradundervisningientreprenörskapförekommeridenor-diskaskolorna.Idettafallharentreprenörskapsbegreppetenbartanväntsisintraditionellabetydelse,d.v.s.etablerandeavnyaföretag.Defaktorersommättesvarivilkenutsträckningbegreppetöverhuvudtagetanvänds,omdetknytstillföretagsetableringsamtmängdenak-tivitetersomharmedentreprenörskapiskolanattgöra.Svarsfrekvensenfördesvenskagr-undskolornavarknappt40procentochförgymnasieskolornaknappt60procent.
Enligtstudienanvändsbegreppet”entreprenörskap”avca15procentavdesvenskagrund-skolornaoch avnästanhälften avde svenska gymnasieskolorna. I både grund-och gym-nasieskolorvardetvanligareattanvändadetnationellabegreppet”företagsamhet”.Drygt20respektivenästan55procentuppgavattdeanvändedettabegrepp.
Norgeseristudienutattvaradetlanddärentreprenörskaphardenstarkastepositionenpågrundskolenivå,medanSverigehamnarpåjumboplats.Gymnasieskolornavisarsomväntatmer intresse för utbildning i entreprenörskap än grundskolorna, och här är också bildenmerlikartadmellanländerna.Desvenskaochisländskaskolornaärdesomoftastanvänderbegreppetentreprenörskap,medanDanmarkochNorgeärdesommestknyterbegreppettillföretagsetablering,vilketärdetsomfrämstefterlysesidenhärstudien.Närförfattarnasamlaralla parametrar verkar Norge och Danmark vara bäst när det gäller omfattning av entre-prenörskapsutbildningpågymnasienivå.Islandhardockhögstandelskolormedetableradesamarbetenmednäringslivet,medanDanmarkhardenlägsta.
Deövergripandeslutsatsernaärattävenomutbildningientreprenörskapvunnitterrängidenordiskaskolorna,såhardeninteensärskiltstarkposition.Denförekommerirelativtlitenomfattningochdenutbildningsomfinnshållerintetillräckligkvalitet.
Europa och USA
Iens.k.FlashEurobarometeromEntreprenörskap,publicerad i juni2004,hareuropéers(de15medlemsländernaföremaj2004)attitydertillentreprenörskapochtillattdrivaegetföretagjämförtsmedattityderiUSA,Norge,IslandochLichtenstein.Förändringarnaharävenkunnatmätasövertiden,frånår2000till2004.Telefonintervjuergjordesmed18547EU-medborgare,varav500svenskar.
EnligtdennaundersökningliggerSverigeblanddeländerdärabsolutflestavdetillfrågadeföredrarattvaraanställdasnarareänattvaraegenföretagare(self-employed).Fleränsexavtiosvenskarangerattdeföredrarattvaraanställdaochbaraentredjedelföredraregenföre-tagande.Detärbarafinländareochholländaresomöverträffarsvenskarnaiviljanattvaraanställd.Cypern,PortugalochIslandlederliganfrånandrahållet;därföredrariställetsexavtioattvaraegenföretagareochbaraentredjedelattvaraanställd.UngefärsammaförhållandegälleriUSA.
Detärflermänänkvinnorsomföredraregenföretagande.Deunga,mellan15och24år,ärdesomärmestpositivatillattvaraegenföretagare(räknatöverhelaEU).
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
��
Anledningentillattdetenaellerdetandraföredrasvarierar.SärskilttydligaärskillnadernamellanEuropaochUSA.Deövervägande skälen till attEU-medborgarnaväljer att varaanställdaärtryggheteniatthaenregelbundeninkomstochenstabilsituation.DettagälleräveniSverige,menhärärdetocksåungefärlikamångasomanger”tidsbrist”somdenvikti-gasteorsakentillattmanväljerattvaraanställdsnarareänattdrivaegetföretag.IUSAangerdeflesta iställetsomdenfrämstaanledningenattdetvoreettstortstegatttaettsådantbeslut,ochattmanblirmyckethårdareknutentillsinverksamhetänmanärsomanställd.
Avdemsomsvararattdehellreskullevaraegenföretagareänanställda,angerenmycketstor majoritet av EU-medborgarna (och svenskarna) oberoende, självförverkligande ochintressantaarbetsuppgiftersomfrämstaorsaker.IUSA,däremot,angerdesvarandemöj-lighetenattsjälvskapasinegenarbetsmiljöochattslippaanpassasigtillnågonannanssomfrämstaskälförattvaraegenföretagare.
EnklarmajoritetavdesvarandeEU-medborgarna,cirkasjuavtio,instämmeriattdetpågrundavbristpåtillgängligafinansiellaresurserärsvårtattstartaegetföretag.Nästanlikastorandelavamerikanernaharsammauppfattning.Däremotärdetifleraandraavseendentydligt att amerikanernauppleverhindren för att starta eget företag sommindre än vadeuropéernagör:
• Nästansjuavtioeuropéerinstämmeriattdetärsvårtattstartaegetpågrundav krångligaadministrativaprocedurer.Baradrygthälften(56procent)av amerikanernainstämdeidettapåstående.• HälftenavEU-medborgarna(ochavsvenskarna)anserattmaninteskastartaett företagomdetfinnsriskförattdetgåromkull–attjämföramedbaraen tredjedelavamerikanerna.• TvåtredjedelaravEU-medborgarnainstämmeriattdetnuvarandeekonomiska klimatetinteärtillgagnfördemsomvillstartaegetföretag.IUSAinstämmer baradrygthälftenavdesvarandeidettapåstående.
VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet
41
Bilaga 2: Målgruppen – de svarande
Undersökningenomfattade702telefonintervjuersomgenomfördesundertiden23majtill8junisamt23augustitill9september2005.Desvarandevarlärareochskolledarepågrundskole- och gymnasienivå, samt studerande vid lärarhögskolorna. Både kommunalaochfriståendeskoloringickiundersökningen.
Eftersomkategoriernaskiljer sigmycketåt,harettvägtantalanvänts förberäkningaravprocentuellaandelar.Principenivägningenärattvarjekategoriskabidralikamyckettillslutresultatet.
Gymnasielärare54procentavgymnasielärarnaiundersökningenärmän.Gymnasielärarnaärnågotäldreänlärarnaigrundskolanoch78procentavdemharformelllärarutbildning.3procentharforskarutbildning,vilketärmeräniandragrupperiundersökningen.Avgymnasieläraresomfrämstundervisar inomnaturvetenskapochteknikär38procentkvinnor.74procentharformell lärarutbildningmedan32procentharannanakademiskutbildningoch8procentforskarutbildning.Läraresomundervisarihumanistiskaochsam-hällsvetenskapligaämnenärtill57procentkvinnor,86procentharformelllärarutbildning,28procentannanakademiskutbildningoch2procentharforskarutbildning.Av lärare iekonomiskaämnen,där34procentärkvinnor,har79procentformelllärarutbildning,43procentannanakademiskutbildningoch5procentforskarutbildning.Yrkeslärareärtill22procentkvinnor,75procentharformelllärarutbildningoch21procentannanakademiskutbildning(ingenharforskarutbildning).Avgymnasielärarnaiundersökningenhar56procentarbetatpåettföretagoch27procentvaritegnaföretagare.
GrundskollärareBlandlärarnainomgrundskolan(förskoleklasstillårskurs9)är74procentkvinnoroch41procentärunder40år.78procentharenformelllärarutbildningoch1procentuppgerattdeharforskarutbildning.80procentharformelllärarutbildningoch22procentharannanakademiskgrundutbildning.I vår undersökning har nio av tio grundskollärare i NO-ämnen formell lärarutbildning,medan20procentharannanakademiskutbildningoch3procentärforskarutbildade.70procentavdemärkvinnor.GrundskolläraremedSO-inriktningärtill83procentkvinnor.89procentavdemharformelllärarutbildning,21procentannanakademiskutbildningoch2procentforskarutbildning.Avsamtligagrundskollärareiundersökningenhar48procenttidigarearbetatpåettföretagoch16procentvaritegnaföretagare.
Skolledare58procentavskolledarnaiundersökningenärkvinnoroch75procentär50årelleräldre.77procentharenformelllärarutbildningoch32procentharenannanakademiskgrundut-bildning.76procentavskolledarnahararbetatmerän20årinomskolan.Avskolledarnahar34procent tidigarearbetatpånågot företagoch14procentharvaritegnaföretagare.
Lärarstudenter70procentavstudenternaiundersökningenärkvinnor.90procentavstudenternaärunder39år.56procentavdemhartidigarearbetatpånågotföretagoch6procentharvaritegnaföretagare.17procentharingensådanerfarenhet.
VA-Rapporter
2002:1 Vad tycker folk i andra länder?
2002:2 Allmänhetens syn på vetenskap
2002:3 Forskares syn på samtal med allmänheten
2002:4 Ungas syn på vetenskap
2003:1 Vetenskapen i Samhället
–resultatfrånSOM-undersökningen2002
2003:2 VA-studier under luppen:
Synen på vetenskap 2002
–enanalys
2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003
2003:4 Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet
–intervjuundersökning2003
2003:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten
–enfokusgruppsstudie
Delrapport
2004:1 Vetenskapen i Samhället
–resultatfrånSOM-undersökningen2003
2004:2 Lärares inställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap
–enöversiktavnågrasvenskaforskningsrapporter
–någragodaexempelpåmötesplatser
2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004
2004:4 Lärares syn på Vetenskap
–intervjuundersökning2004
2004:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten
–enfokusgruppsstudie
Slutrapport
2004:6 Vad tycker folk i andra länder 2004?
–analys2004avnågrautländskaopinionsundersökningar
2005:1 Vetenskapen i Samhället
–resultatfrånSOM-undersökningen2004
2005:2 Lärare om företagsamhet
2005:3 Eurobarometrar om Vetenskap 2005
2005:4 Allmänhetens syn på Vetenskap 2005
2005:5 Vetenskap i Press
–eninnehållsanalys
2005:6 Journalisters syn på Vetenskap
Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället. Föreningens mål är att • öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskare • öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat • utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning • bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten.
Verksamheten inriktas mot tre områden: • Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten • Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman • Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna
Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se.
www.v-a.se