kvalitetsredovisning - … file · web view2. kvalitetsredovisning. 2015-2016. förskolan...

KVALITETSREDOVISNING2015-2016

Förskolan Föräldrakooperativet

Slangbellan

Fristående förskola, Lindesbergs kommunFellingsbro den 20 maj 2016

VerksamhetsbeskrivningVid vårterminens slut 2016 är 27 barn inskrivna på förskolan Slangbellan. Verksamheten bedrivs både åldersblandad och uppdelad på yngre och äldre barn. De yngre barnen (1-3 år) är 11 stycken hör till avdelningen Solstrålen och de äldre barnen (3-6 år) är 16 stycken och hör till avdelningen Regnbågen.

Pedagogerna som arbetar på Regnbågen är: Erika (100% förskollärare) och Karin (80% förskollärare och 20%förskolechef). Pedagogerna på Solstrålen är: Marie (80% barnskötare) och Margareta (100% förskollärare). Jenny (80% barnskötare) förstärker verksamheten på båda avdelningarna. Vid behov under vårterminen har även timvikarier tagits in för att ytterligare öka på personaltätheten på förskolan.

Förskolechefen Karin utbildar sig på Rektorsprogrammet och har hemmastudier på torsdagarna samt internatträffar vid ca två tillfällen per termin à två dagar, 30% av Karins tjänst tillsätts då av vikarie. Karin avslutade sin utbildning den 3 maj 2016.

Som kock och lokalvårdare arbetar Marianne (75 %). Maten på förskolan lagas från grunden i förskolans eget kök. Från 29/3-31/5 har Marianne fått en tillfällig ökning av tjänst (16,25%) då hon öppnar förskolan varje morgon kl. 6.00 innan första pedagogen kommer kl. 6.30.

Föräldrarna på förskolan arbetar i barngruppen vid behov av vikarier och en del fredagar.

Förskolan Slangbellan är öppen mellan 6.00 och 17.00. Verksamheten på förskolan är styrd av Läroplan för förskolan 98/10, är till stor del tematisk och utgår från barnens intressen och initiativ. Verksamheten bedrivs både utomhus och inne på förskolan.

2

Normer och värdenFörskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (Lpfö 98/10).

Följande mål kommer från målområdet Utveckling och lärande i Lpfö 98/10, vi kan koppla ihop dem med vårt mål.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

MÅL:

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att leva sig in i andra människors situation, utforska, reflektera och lära – enskilt och tillsammans med andra.

Genomförande:

Pedagogerna på förskolan ska vara närvarande, lyhörda, tydliga och stå för en gemensam värdegrund där alla är lika värda.

Barnen skapar tillsammans med pedagogerna riktlinjer för förskolans värdegrundsarbete och dessa hålls levande genom att vi använder oss av dem tillsammans i den dagliga verksamheten.

Positiv konflikthantering ska genomsyra verksamheten samt ge barnen verktyg att hantera konflikter.

3

Pedagogerna ska ge barnen tillfällen för reflektion och samtal, både mellan barn och mellan barn och pedagog.

Pedagogerna levandegör likabehandlingsplanen och använder den i den dagliga verksamheten.

För att ge barnen förutsättningar att utforska, reflektera och lära använder pedagogerna fantasi, utmaningar och lockar till lek både i styrda aktiviteter och i övrig verksamhetstid.

Pedagogerna använder sig av Friendy, Snigeln och Ekorren och annat material i arbetet tillsammans med barnen.

Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att förstå att alla är olika och att alla har rätt att accepteras som de är. Pedagogerna ska arbeta för att ta tillvara på barnens olikheter och se dessa som en tillgång.

Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att diskutera etiska dilemman, leva sig in i andra människors situation bland annat genom att ta tillvara på tillfällen som uppstår i verksamheten.

När tillfälle ges uppmärksammar och diskuterar pedagogerna tillsammans med barnen om att det finns andra kulturer än den svenska och hur barn i andra delar av världen har det.

Pedagogerna bjuder in människor med annan kulturell bakgrund än den svenska till förskolan, för att ge barnen ytterligare ett sätt att få nya perspektiv.

Pedagogerna uppmärksammar barnen på både svenska och andra kulturers traditioner och högtider bland annat genom att de använder sig av den mångkulturella almanackan.

Datainsamlingsmetoder:

Barnintervjuer Observationer Barnenkäten Pedagogiska dokumentationer bl.a. förskoleappen, filmning, dokumentationer

som sitter på väggarna. Pedagogiska samtal Underlag från samtal med föräldrar Föräldraenkät

4

Delutvärdering den 3 december 2015

Solstrålen:

Barnen och pedagogerna har använt sig av sagan Petter och hans fyra getter för att prata och diskutera om känslor och etiska dilemman tillsammans med barnen. Pedagogerna kan se att barnen relaterar till sagan och framför allt känslorna arg och ledsen i olika situationer i vardagen. Pedagogerna har varit noga med att lyfta fram att alla känslor är ok att känna. Barnen pratar om att trollet är arg och dum som äter upp getterna, pedagogerna har därför tänkt göra om sagan så att Petter bjuder in det arga trollet och alla blir kompisar. Pedagogerna har uppmärksammat att barnen lätt kan relatera till hur de olika karaktärerna i sagan känner sig och att de känner igen känslorna. Sagan om Petter har ersatt arbetet med Snigeln och ekorren, eftersom pedagogerna fick in värdegrundsarbetet i den sagan istället.

Pedagogerna använder mycket fantasi tillsammans med barnen och barnen sammarbetar tillexempel på samlingen när de trollar för att kunna öppna samlingsburken. Pedagogerna har också en viktig roll att leda leken vidare tillsammans med barnen med hjälp av fantasi och samtal, dels för att stimulera barnen att hålla fast vid påbörjade lekar och dels för att de ska samarbeta.

Pedagogerna och barnen arbetar med konflikthantering dagligen, för att undvika att det ska bli konflikter har pedagogerna ett genomtänkt arbete när det gäller rutinsituationer och de försöker att dela upp barngruppen t.ex. vid in- och utgång, matsituationer och i skötrummet. När konflikter uppstår stöttar pedagogerna barnen genom att använda tecken som stöd, sätta ord på det som hände och hjälpa barnen att lösa konflikten.

Pedagogerna skapar tillfällen för barnen att föra samtal barn emellan och även mellan barn och pedagog, det kan vara både i planerade aktiviteter och i spontana situationer.

Pedagogerna har inte lagt så stort fokus på de högtider som har varit under hösten men har nu under december börjat prata om jul och lucia. Pedagogerna pratar mer om Lucia och jul eftersom barnen deltar i förkolans Luciafirande. Det har varit medvetet och ett större fokus på detta arbete läggs på Regnbågen så barnen får uppleva det när de byter avdelning.

Under vårterminen ska pedagogerna lägga mer fokus på arbetet med andra kulturer än den svenska.

Regnbågen:

Pedagogerna är noga med att vara goda förebilder och tar sig själva som exempel i olika etiska dilemman tex: ”Tänk om Karin skulle säga till mig att jag skulle slå Jenny? Skulle jag vara en snäll kompis då? Skulle Karin vara en snäll kompis då?” Pedagogerna är närvarande i barnens lek och har därför goda förutsättningar att

5

hjälpa barnen lösa konfliker på ett positivt sätt, ge dem verktyg att hantera olika situationer själva och synliggöra det som har hänt i olika situationer.

Barnen och pedagogerna skapade i början av terminen riktlinjer (Regnbågens kompisregeler) för hur vi ska vara mot varandra på Regnbågen. Eftersom barnen har varit med och skapat reglerna håller de fast vid dem och stöttar varandra att följa reglerna. När nya barn börjar på avdelningen tas de emot på ett väldigt bra sätt av de andra barnen som vill vara bra förebilder och förmedla Regnbågens förhållningssätt. Pedagogerna upplever att barnen känner att alla är delaktiga och ansvariga för att det ska vara ett bra klimat på avdelningen. Barnen påminner varandra om vilka regler som gäller och de vill gärna att vi pratar om reglerna i t.ex. samlingsmötet för att hålla dem levande.

Pedagogerna märker att barnen är vana att bli tagna på allvar och barnen kommer också och vill föra samtal med pedagogerna. Barnen för ofta samtal dem emellan och samtalen sker ofta på ett väldigt respektfullt sätt där allas åsikter är lika mycket värda. Barnen är bra på att lyssna på varandra, resultatet av barnenkäten visar att alla barn upplever att de blir lyssnade på både av kompisar och av pedagoger. Ibland förs svåra samtal på förskolan tex om krig, döden och barn som inte har det bra. Pedagogerna är noga med att ta barnens tankar på allvar och inte avleda när jobbiga samtalsämnen kommer upp, det medför att barnen upplever att de kan prata med pedagogerna även om jobbiga saker. I dessa samtal delar barnen med sig av sina egna tankar och erfarenheter, vilket leder till att barnen lär av varandra och tillsammans.

Pedagogerna upplever att barnen lär sig mycket när det är lustfyllt och med fantasi, tex Trollet Trulsa i skogen, sagotemat. Pedagogerna upplever att barnen har mycket fantasi och hittar på lekar som utvecklas utan att behöva vuxenstöd. Barnen är bra på att leka många tillsammans och bjuda in varandra i leken. Pedagogerna kan se en stor tolerans hos barnen när de leker tillsammans, barnen får välja vad de vill vara i leken och barnen leker tillsammans åldersblandat.

Pedagogerna använder sig av Friendy regelbundet i samlingsmöten, barnen brukar efterfråga dockorna om de inte har varit med på ett tag. Upplägget ser lite olika ut oftast är en Friendydocka med som representerar en känsla och ibland får barnen välja en av dockorna. Barnen får då berätta om någon gång de har känt sig tex ledsen, glad och så berättar alla – även de vuxna. Barnen är väldigt duktiga på att berätta för varandra och även på att lyssna på varandra på ett respektfullt sätt. Arbetet med Friendy har medfört att barnen lättare kan prata om känslor och hantera känslor i andra sammanhang.

I sagotemat har barnen fått ta del av Sagan om den lilla röda draken som inte får vara med och leka eftersom han har en annan färg än andra drakarna. Sagan väcker många tankar och känslor hos barnen och många diskussioner om att vi alla är olika och att det är positivt med olikheter förs i gruppen. Pedagogerna kan se att barnen kan relatera sagan till verkligheten och barnens vardag.

6

På förskolan finns barn med annan kulturell bakgrund än svensk och pedagogerna har bjudit in föräldrarna att berätta om levnadsvanor och traditioner i hemlandet. Det var mycket uppskattat bland barnen och de ställde många frågor till föräldern. Även i efterhand har barnen pratat om förälderns besök på förskolan och visat att de tog till sig nya kunskaper. Barnen har också tittat på filmer om hur barn har det i andra länder vilket har lett till många frågor och funderingar både kring likheter och olikheter. I vår kommer vi att ha en kulturvecka då vi bjuder in någon som berättar om ett annat land.

Under terminens gång har pedagogerna pratat med barnen om olika traditioner och högtider och barnen har fått inflytande över vilka har uppmärksammats lite extra t.ex. kanelbullens dag och halloween. För att förmedla nya kunskaper har pedagogerna dels berättat och visat bilder och dels tittat på film tillsammans med barnen. Under december pratar pedagogerna med barnen om varför vi firar jul och vilka traditioner som finns. Alla barnen deltar också i ett luciafirande med sina familjer.

Pedagogerna levandegör likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten genom att ta tillvara på tillfällen som uppstår t.ex. samtal kring funktionsnedsättningar och genus. I likabehandlingsarbetet ingår även att prata om olika familjekonstellationer och Trollet Trulsa har under hösten adopterat två trollbarn vilket har lett till funderingar hos barnen om vad det inbär och att det finns barn i världen som inte har några föräldrar att bo hos.

Stängningsdagen den 18 maj:

Pedagogerna har fortsatt att bedriva verksamheten så som den beskrivs under rubriken delutvärdering.

Kulturveckorna:

Under kulturveckorna har barnen fått ta del av filmer, sånger, sagor och fått smaka på mat från Holland, Finland, olika delar av Afrika och Österrike. Länderna i Europa valdes ut eftersom barn på förskolan har anknytning till dessa länder. Förskolan har fått besök av en lärare från folkhögskolan som berättade om Tanzania, barnen var väldigt intresserade av att höra det hon berättade, de ställde frågor och pratade om besöket lång tid efter. Under hela verksamhetsåret återkommer diskussioner och samtal om hur barn har det i andra länder, likheter och olikheter. Pedagogerna är bra på att ta tillvara på tillfällen som dyker upp i vardagen.

Solstrålen:

Pedagogerna ser att arbetet med det sociala samspelet har gett resultat, det är färre konflikter i barngruppen, barnen samleker i betydligt större utsträckning nu än tidigare. Pedagogerna har använt sig av Babblarna som verktyg för att prata med barnen om känslor och olika etiska dilemman. Barnen tycker väldigt mycket om babblarna och har haft lätt för att ta till sig babblarna som bakgrund för olika

7

situationer som kan uppstå i barnens vardag. På avdelningen finns det en babblarna-CD, -handdockor, -bok som pedagogerna använder sig av.

Regnbågen:

Under vårterminen var det en musikal på besök på förskolan, barnen på Regnbågen och några av barnen på Solstrålen tittade på den. Musikalen hette ”Fyran” och handlade om kamratskap och utanförskap. Barnen tog till sig innehållet och har fortsatt att prata om innehållet under resten av terminen. Barnen har fortsatt att sjunga framförallt en av sångerna från musikalen som handlar om att olika är bra. Barnen reflekterade över att barnen i musikalen som inte var bra kompisar till Fyran, borde ha gått på Slangbellan och lärt sig hur man gör.

Pedagogerna reflekterar över att barnen att barnen under året har fått verktyg för att kunna hantera och lösa konflikter själva. När barnen inte kan lösa konflikter själva så ber de ofta en pedagog följa med som stöd, men de löser konflikten tillsammans. Skillnaden pedagogerna kan se är att tidigare ville barnen att pedagogerna skulle följa med barnen för att säga till kompisen, nu vill de att pedagogen ska följa med som stöd medan de löser konflikter själva.

Barnen visar stor vilja att vara en bra kompis, god förebild för de yngre samtidigt som de respekterar när kompisarna visar känslor. Barnen visar stor empati och omsorg mot de yngre barnen och mot varandra på förskolan.

Pedagogerna har under vårterminen fortsatt att prata om högtider och traditioner med barnen.

Måluppfyllelse: Mycket god.

Pedagogerna ser att barnen har fått stora möjligheter till utveckling under året. Enkätresultaten visar att både föräldrar och barn upplever att barnen känner sig trygga, att barnen är bra kompisar, barnen får möjlighet att utveckla det sociala samspelet, att verksamheten genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, möten i förskolan genomsyras av respekt och förtroende och att barnen visar glädje och självtillit när de är på förskolan.

Åtgärder för utveckling:

Arbetet med ovanstående mål är väl inarbetat på förskolan och pedagogerna har ett viktigt arbete med att fortsätta hålla den höga nivå som de gör idag. Även nästa verksamhetsplan bör innehålla ett mål som kan kopplas till värdegrunden.

Utveckling och lärande

8

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö 98/10)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö 98/10)

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö 98/10).

MÅL:

På förskolan Slangbellan ska barnen ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, genom att verksamheten väcker lust, nyfikenhet och ger tillfällen för utforskande.

Genomförande:

Pedagogerna strävar efter att behålla sin Grön Flaggcertifiering under verksamhetsåret:

o Barnen och pedagogerna kommer att arbeta med kretslopp som tema. Målområdena i Grön flagg handlingsplanen är:

Barnen på förskolan ska få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om vattnets kretslopp och andra kretslopp i naturen.

Barnen på förskolan ska få förutsättningar att förstå hur man själv kan påverka klimatet genom återvinning.

Barnen på förskolan ska få uppleva olika sorters återbruk. o Pedagogerna ska ta till vara på barnens tankar, idéer och nyfikenhet

genom att ha miljörådsmöten med både barn, pedagoger och föräldrar. Pedagogerna och barnen vistas i naturen för att barnen ska få

naturupplevelser och ges förutsättningar att få en ökad förståelse och kunskap om naturvetenskap.

Barn och pedagoger går till skogen regelbundet, där får barnen möta trollet Trulsa som ger barnen uppdrag om naturvetenskap.

Pedagogerna förmedlar ett naturvetenskapligt och miljövänligt förhållningssätt i den dagliga verksamheten.

Pedagogerna genomför experiment tillsammans med barnen.


9




I våras planterade alla barnen på förskolan i pallkragen, dill, persilja, lök och rädisor. Och i början av terminen skördade barnen det som de hade odlat, barnen tyckte att det var spännande och roligt att sköta växterna och även att smaka på det som växte. I vår kommer förskolan ha ett odlingsprojekt som löper över sommaren.

Skogen:

Barnen på förskolan har gått till skogen regelbundet hela terminen, varannan vecka har Solstrålarna varit kvar på förskolan. Barnen har träffat Trollet Trulsa som har gett dem uppdrag, bland annat så har barnen grävt ner en planka med skräp som ska grävas upp i vår för att undersöka vad som händer med skräp i naturen (barnen har fått delge sina teorier kring vad som kommer att hända), Trulsa har även visat barnen olika saker som finns i naturen t.ex. djur, kottar, bajs, svampar och olika träd. Barnen har uppmärksammats på årstidsväxlingar dels i skogen men också på förskolans gård. I skogen pratar pedagogerna med barnen om att vara rädd om naturen och skogen, t.ex. om att inte bryta av pinnar på levande träd och inte lämna skräp efter sig. Barnen har också fått ta del av kunskaper om olika djur t.ex. hur de ser ut, vad de äter, hur de gör på vintern. Trulsa är ett bra verktyg för att förmedla kunskaper till barnen, barnen tycker att hon är spännande och vilket leder till att deras nyfikenhet och lust att lära växer. Barnen bryr sig om Trulsa och vill vara bra kompisar till henne genom att ta hand om henne och skogen.

Solstrålen:

Barnen och pedagogerna började terminen med att plantera tillsammans i mjölk-karonger. Pedagogerna och barnen pratade om vad växter behöver för att leva och barnen var med och vattnade och tog hand om sina planteringar. Alla odlingar tog sig inte och det ledde till intressanta samtal om vad det berodde på. Barnen hade teorier kring detta och de fick se att de plantor som inte fick tillräckligt med vatten inte växte upp. I vår kommer barnen att plantera igen.

Pedagogerna och barnen har gjort experiment med vatten, då har barnen bland annat fått i uppdrag att se hur många legofigurer det får plats i en skål innan den sjunker. Pedagogerna ställde frågor till barnen och utmanade dem att tänka vidare. Under vinterhalvåret när barnen inte går till skogen kommer de att får göra fler experiment.

10

När barnen skapar på Solstrålen har de använt sig av återbrukat material i stor utsträckning t.ex. kapsyler, korkar, kartong och toalettrullar.

Regnbågen:Pedagogerna och barnen har pratat om vattnets kretslopp, men i liten skala, under vårterminen ska arbetet utvecklas.

I vardagliga situationer pratar pedagogerna med barnen om att inte låta vatten rinna, släcka lampor när de går ut ur ett rum och inte slösa på papper. Mycket av materialet som barnen använder i ateljén är återvunnet t.ex. toarullar och karonger.

Under vintermånaderna kommer barnen att göra ett uppehåll med skogspromenader och då kommer pedagogerna att erbjuda barnen att göra olika experiment.



Skogen:

Under vinterhalvåret har barnen varit kvar på förskolan och arbetat med experiment, när det blev varmare och torrare började skogsutflykterna igen. Alla barnen på förskolan går på utflykter till skogen regelbundet.

Solstrålen:

Barnen har sått olika blomfrön som ska locka till sig insekter, barnen och pedagogerna har byggt tre olika insektshotell. Barnen tycker att det är väldigt spännande och de har fått se bilder på vilka som kan tänkas bo i insektshotellen (eftersom ingen har flyttat in än).

Pedagogerna och barnen har varit ute och tittat på närmiljön för att leta efter vårtecken och pratade innan om vad som är typiska vårtecken. Barnen fick bestämma vad som skulle fotograferas.

Regnbågen:

Barnen har sett film om växters kretslopp som väckte många tankar och funderingar om att växter har en livscykel precis som människor. Barnen har fått ta del av flera olika planteringsexperiment och lärt sig om vad växter behöver.

Barnen har även genomfört ett experiment med smörgåsar som de har rört med otvättade och tvättade händer, experiment med snö, vulkanexperiment, färgexperiment m.m. Pedagogerna kan se att barnen tar till sig många nya

11

kunskaper och är mycket nyfikna. Barnen är vetgiriga och ställer många frågor, de har en tilltro till sin egen förmåga att lära sig och ta reda på svar.

Barnen har fått se flera filmer om återvinning och på förskolans ipad finns det även appar som handlar om återvinning, pedagogerna kan se att barnen tillsammans har tagit till sig nya kunskaper.


Pedagogerna kan se att barnen under året har fått förutsättningar att ta till sig nya kunskaper och att verksamheten har väckt nyfikenhet och lust hos barnen. Barnen har fått många tillfällen för utforskande under året. Pedagogerna ser att barnen har lärt sig genom att de berättar om sina kunskaper i andra sammanhang tex hemma och i leken. Föräldraenkäten visar att även föräldrarna i mycket hög utsträckning anser att barnen ges tillfällen för utforskande och möjligeter att tillägna sig förståelse för naturvetenskap och samband i naturen och att barnen ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper om kretslopp. I flertalet barnintervjuer berättar också barnen om att de har lärt sig olika saker som kan kopplas till detta mål, tex om olika träd, vad de ska tänka på i skogen och vad som kan hända när de planterar.


Även om utvärderingen sker nu så är arbetet med Grön Flagg-målet inte färdigt, utan kommer att fortsätta ca ett halvår till. Under nästa verksamhetsår kommer förskolan att ha ett mål som kan kopplas till naturvetenskap.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö 98/10)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. (Lpfö 98/10)

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik och bygg och konstruktion.

Genomförande:

Barnen ges förutsättningar att utforska och samtala om teknik genom att pedagogerna hjälper barnen att uppmärksamma teknik i vardagen.

Pedagogerna stimulerar barnens vetgirighet genom att erbjuda experiment. Pedagogerna utvecklar bygg- och konstruktionsmaterialet både inne och ute

på förskolan.

12

Pedagogerna organiserar fler uppstyrda bygg- och konstruktionslekar och utmaningar under verksamhetsåret.

Pedagogerna kan koppla detta mål till Grön flagg-arbetet med återbruk. Pedagogerna ska tänka på att använda rätt begrepp när de utforskar med

barnen t.ex. fysik, teknik och naturvetenskap.





Solstrålen:

På Solstrålen finns bland annat karbinhakar som barnen får ta isär och sätta ihop, träkulor att trä på snöre och pedagogerna och barnen har också byggt och skapat mycket med olika material och tekniker tillsammans med barnen.

Barnen har fått utforska iPadens funktioner genom att de har tittat på bilder tillsammans med pedagogerna och då har barnen fått prova att förstora och förminska bilderna och bläddra bland bilderna.

Pedagogerna behöver bli bättre på att använda sig av vetenskapliga begrepp.

Regnbågen:Pedagogerna pratar med barnen om teknik i vardagen och barnen har fått skruva isär olika apparater och det materialet finns alltid tillgängligt för barnen när de är intresserade.

Barnen på Regnbågen tycker mycket om att vara i bygg och konstruktionsrummet och bygger med allt material som erbjuds där. Barnen inspirerar varandra och det är bara i enstaka fall som pedagogerna behöver gå in i leken för att byggleken ska vidareutvecklas.

Även pedagogerna på Regnbågen behöver bli bättre på att använda rätt termer i arbetet med barnen och även på att väcka intresset för teknik i vardagen. Under vårterminen kommer barnen att få göra experiment som kan kopplas till detta mål. Under våren ska pedagogerna även utveckla arbetet med iPad.


13


Solstrålen:

Under våren har barnen tillsammans med pedagogerna utmanats att bygga med olika material, bland annat så har de byggt olika typer av garage tex av klossar, kartong, sand. En vidareutveckling av garagebygget blev olika typer av ramper. Barnens spontana bygglek har utvecklats mycket och barnen leker i större utsträckning tillsammans nu än det gjorde i början av verksamhetsåret.

Pedagogerna och barnen använder iPad och CD-spelare i vardagen tillsammans med pedagogerna.

Regnbågen:

Under vårterminen har barnen arbetat med ett byggnadstema då de har fått reflektera över och ta till sig kunskaper om hur man kan bygga hus på olika sätt och med vilka olika material. Barnen har fått visa bilder på sina hus hemma och berättat om dem i samlingen, ritat sina hus och även fantasihus. Barnen har fått se filmsekvenser från en byggarbetsplats.

Barnen har under våren visat stort intresse för att gräva gångar för att leda bort och om vatten ute på gården, det kan vi också koppla till det här målet.

Pedagogerna har använt ”rätt” begrepp i större utsträckning, men skulle kunna bli ännu bättre på att göra det.

Materialet i bygg- och konstruktionsrummet har utvecklats under våren vilket har medfört en nytändning i leken där.

Trots att ambitionen var den så har inte arbetet med iPad utvecklats så mycket som pedagogerna hade tänkt.

Måluppfyllelse: God.

Resultatet i föräldraenkäten visar att föräldrar i hög utsträckning upplever att barnen har förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik. Pedagogerna anser dock att detta är ett mål där mycket kan utvecklas och att det även är ett mål som inte prioriterats i så hög utsträckning.


Det här målet är det som pedagogerna behöver utmana sig själva mest i att utveckla, pedagogerna har inte tillräcklig kompetens för att nå nivån mycket god. Även fortsättningsvis behöver förskolan ha ett mål som handlar om teknik och varje pedagog har ett ansvar att leta efter inspiration och nya arbetssätt.

14

Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (Lpfö 98/10)

I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa (Lpfö 98/10).

Arbetslaget ska ge barn möjligheter att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet (Lpfö 98/10).

MÅL:

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina kunskaper om och uppleva kultur.

Genomförande:

Pedagogerna sjunger/ramsar tillsammans med barnen både traditionella svenska och andra sånger och ramsor.

Pedagogerna arbetar med poesi tillsammans med barnen.

När pedagogerna läser och berättar sagor för barnen benämner de författarna och illustratörerna vid namn och även från vilket land sagan kommer.

Barnen får uppleva kultur genom litteratur, sång, musik och filmer.

Hela förskolan arbetar med ett sagotema under året.

Pedagogerna skapar tillfällen för barnen att uppleva och skapa konst.





Solstrålen:

15

Pedagogerna på Solstrålen sjunger och ramsar tillsammans med barnen vid olika tillfällen under dagen. Pedagogerna utgår från traditionella versioner av sånger och ramsor för att barnen ska kunna grunden innan de får höra nyare versioner. På förskolan finns olika varianter av samma melodi t.ex. hjulen på bussen som har blivit hjulen på traktorn. Pedagogerna utgår från barnens intressen när de väljer sånger och barnen får även själva vara med och välja.

När pedagogerna läser för barnen berättar de vem som har författat och illustrerat boken och även från vilket land de kommer om det framgår.

I sagotemat har barnen arbetat med Petter och hans fyra getter, i det arbetet har pedagogerna fått in sång, musik och film. Vi skrev om det här arbetet ovan. Barnen har också fått höra sagan om Bockarna bruse och arbetat med den. Barn som är yngre har ett behov av att höra och uppleva samma saga många gånger och tröttnar inte på upprepningar som äldre barn gör. Pedagogerna kommer att fortsätta arbeta med sagan så länge barnen tycker att det är roligt. Barnen har skapat tillsammans utifrån sagan om Petter, de har gjort de fyra getterna, katten murresvart och trollet Ludenben.

Regnbågen:

Pedagoger och barn sjunger och ramsar regelbundet ofta på eftermiddagar. Vi har märkt att några barn inte kan originalversioner av tex bäbä vita lamm. Vi kommer under våren att sjunga även dessa. Pedagogerna tror att det beror på att de ”tokigare” versionerna av sångerna är mer populära bland barnen och därför så väljer de oftare att sjunga dessa.

Pedagogerna kommer att be bokbussen att ta med poesiböcker till förskolan som de kan läsa för barnen under våren.

Barnen på Regnbågen får uppleva många sagor i olika former, oftast läser vi sagor men ibland berättar vi sagor för barnen. Pedagogerna har läst många klassiska sagor och även pratat om innehållet i dessa tillsammans med barnen. Det lett till spännande samtal om hur det var förr i tiden och om det som händer i sagor skulle kunna hända i verkligheten. Pedagogerna kan se att sagorna återkommer i barnens lekar och när de skapar.

Pedagogerna har även presenterat olika sagoväsen för barnen tex jätte, tomtar, älvor. Det tyckte barnen var spännande och de har skapat bilder kring de olika figurerna och även pratat om de olika figurerna vid olika tillfällen. Barnen har också skapat olika alster om sagan om den lilla röda draken (arbetet med den sagan står det om högre upp).

När pedagogerna läst litteratur för barnen pratar de om vem som har skrivit och illustrerat och även om från vilket land sagan kommer från. Det har medfört att barnen har lärt sig om tex Astrid Lindgren och bröderna Grim.

16

I december läser pedagogerna ett kapitel i en julsagobok varje dag.

På förskolan finns konstböcker som barnen har tillgång till och pedagogerna uppmärksammar barnen på att konst kan vara lite vad som helst och att de själva skapar konst. Barnen har tillgång till mycket material att skapa med i ateljén och många barn väljer ofta att vara i ateljén och skapa.



Solstrålen:

Under våren har pedagogerna sjungit sånger som har handlat om påsken och våren tillsammans med barnen.

När pedagogerna har arbetat med olika teman har de kopplat detta till olika sånger tex under kulturveckorna. Under våren har pedagogerna använt sig av populärkultur tex. Babblarna.

Regnbågen:

Pedagogerna har endast använt ett fåtal poesiböcker, det hade de kunnat göra i betydligt större utsträckning. Pedagogerna har fortsatt att läsa och berätta i väldigt hög utsträckning för barnen.

Fyran-musikalen kan vi också koppla till vårt kulturmål.

Under höstterminen hade vi ett betydligt större fokus på kultur i och med Sagotemat, under våren har andra områden fått ta större plats på förskolan.

Måluppfyllelse: God.

Resultatet från föräldraenkäten visar att föräldrarna anser att barnen har goda förutsättningar att utveckla sina kunskaper om kultur på förskolan.


Ta in poesi barnens vardag.

Fortsätta att läsa i lika stor utsträckning som vi gör idag.

Ta tillvara på tillfällen som ges för barnen att uppleva musik och teater.

Ha ett mål som handlar om kultur i verksamhetsplanen även nästa år.

17

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Lpfö 98/10).

MÅL:På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla språket.

Genomförande:

Pedagogerna ska lägga fokus på vardagsspråkets betydelse för barnens språkutveckling. Pedagogerna ska använda ett rikt språkbruk och kommunicera i barnens nivå. Pedagogerna ska påminna varandra om att ha ett varierat språk och att undvika ”tomma ord”, så som; den, där, dit, hit.

Alfabetet och ord ska bli mer synliga på förskolan. T.ex. att pedagogerna märker upp materiel och att alfabetet finns uppsatt på väggarna.

Verksamheten ska ge förutsättningar för barn att berätta för varandra och lyssna på varandra.

Verksamheten ska ge förutsättningar för samtal mellan barn och pedagog för att ge barnen möjlighet att utveckla sitt ordförråd ytterligare.

Pedagogerna skapar tillfällen för sagoberättande, rim och ramsor, sång och musik.

Pedagogerna skapar tillfällen för språklekar. Pedagogerna använder fantasi och berättande i verksamheten, i syfte att

stimulera barnen att själva fantisera och berätta. Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att utveckla skriftspråket. Papper och pennor ska alltid vara tillgängliga för barnen. Litteratur anpassad för barnen finns tillgänglig och används dagligen. Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att våga uttrycka sig i ord och

tankar t.ex. genom att dela in barnen i mindre grupper. Barnen erbjuds att använda iPad på förskolan med språkutvecklande appar. Pedagogerna använder TAKK (tecken som alternativ och kompletterande

kommunikation) i den dagliga verksamheten.

18





Solstrålen:

Pedagogerna är bra på att sätta ord på det de gör och det barnen gör, både verbalt och med stöd av TAKK. Det leder till att barnen utvecklar sitt språk, pedagogerna ser att flera barn använder TAKK i sin vardagliga kommunikation. Pedagogerna använder sig även av TAKK när de berättar om Petter.

Pedagogerna stöttar barnen att berätta för varandra och lyssna på varandra, de kan se att barnen blir allt bättre på att både berätta och lyssna. Till hjälp för barnen att berätta använder sig pedagogerna av bilder på t.ex. iPaden. När barnen får berätta och återberätta om sådant de har gjort utvecklas deras språk.

Under våren kommer pedagogerna att arbeta mer med språklekar tillsammans med barnen.

På avdelningen finns alltid litteratur tillgänglig för barnen och även de yngre barnen är intresserade av att läsa böcker och titta i dem. Pedagogerna varierar att läsa böckerna och titta på bilderna och prata om innehållet tillsammans med barnen.

Regnbågen:Pedagogerna tänker mycket på att ha ett ”gott” vardagsspråk men också på att använda ord som inte ingår i barnens vokabulär för att utmana dem vidare. I många av sagorna är det svåra ord som barnen inte hört tidigare och som får en mening i sagan och när pedagoger och barn pratar om ordens betydelse.

Pedagogerna förstärker sitt talade språk med hjälp av TAKK. Barnen på Regnbågen tycker också att det är väldigt roligt med tecken och de använder också tecken när de pratar.

Alfabetet finns uppsatt på flera ställen på avdelningen och pedagogerna har även en bokstavsburk där ett bokstavsljud presenteras i taget. Barnen tycker att det är väldigt roligt och många barn är intresserade av bokstäver och av att skriva. När pedagogerna genomförde barnenkäten kunde de se att många barn gärna vill lära sig mer om att skriva och om bokstäver. På avdelningen finns alltid bokstavsklossar,

19

papper och pennor att skriva med, pennor och whiteboarden tillgängligt och barnen skriver mycket. Pedagogerna kan se att de barn som kan skriva mer än andra gärna hjälper sina kompisar och att barnen lär sig tillsammans.

Pedagogerna skapar tillfällen för barnen att samtala vid många olika tillfällen t.ex. vid matsituationen, i samlingsmötet och i trappen när barnen väntar på varandra. Ofta delas barngruppen in i mindre grupper för att alla ska få komma till tals och för att alla ska våga göra sin röst hörd.

Grafon som är en språklek används regelbundet och barnen tycker att det är väldigt roligt. Pedagogerna kan se att barnen tar till sig nya språkljud och att barnen lär sig hur de kan använda sig av ljuden och kombinera dem.

Pedagogerna uppmuntrar barnen att berätta och fantisera med varandra vilket utvecklar barnens språk. Även när pedagogerna berättar för barnen stimulerar det deras fantasi och språk.

På Regnbågen finns alltid litteratur av olika slag tillgängligt för barnen och pedagogerna läser dagligen för barnen.

Barnen använder iPaden och de språkutvecklande apparna ibland. Men i och med att förskolan har börjat använda sig av Förskoleappen så kan barnen själva vara med och bestämma vad som ska skrivas om dem.

Regnbågens adventskalender innehåller uppdrag som kan kopplas till språk tex hitta någonting som börjar på S eller säg något som rimmar på katt?



Solstrålen:

Under vårterminen har (som det står ovan) pedagogerna börjat använda sig av Babblarna tillsammans med barnen. Babblarnas namn är ljudhärmande och är därför lätta för barnen att använda av i tidig ålder, pedagogerna använder sig av TAKK samtidigt som de arbetar med Babblarna. Även när pedagogerna använder Grafon så brukar babblarna vara en del av det arbetet. Barnen vill gärna använda sig av Babblarna och Grafonmaterialet och säger och visar när de vill göra det.

Barnen har utvecklat sitt talspråk under verksamhetsåret, de yngsta barnen på avdelningen har fått ett större ordförråd och de äldsta barnen på avdelningen har utvecklat sin förmåga att samtala både med varandra och med pedagogerna.

20

Regnbågen:

Vi har fortsatt arbetet med bokstavsljud under vårterminen och pedagogerna kan se att barnen känner igen många bokstäver och vet hur de låter. Många av barnen kan ljuda ihop bokstäver till ord. Barnen har ett stort samlärande och de som kan mer lär de som kan lite mindre. Barnen kopplar bokstäverna till olika namn och föremål.

Barnen tycker också att det är väldigt roligt att skriva, alla barnen på avdelningen skriver väldigt mycket. De barn som inte kan skriva ”riktiga” bokstäver preskriver och de inspirerar varandra att utvecklas. Barnen vill gärna sitta tillsammans med pedagogerna och skriva för att lära sig skriva nya ord. När pedagogerna gjorde om miljön så skapade de en skrivarhörna, där sitter barnen gärna många tillsammans och skriver.

Barnen som ska börja i förskoleklass har tillsammans hittat på en egen saga som de har ritat bilder till och skrivit rent texten på datorn. Sagan är inte helt sammanställd i skrivande stund men när den är det så kommer barnen att få visa och läsa den för kompisarna på förskolan.

Under terminen har barnen och pedagogerna pratat mycket om att det finns olika språk, flera av barnen kan säga fraser på andra språk och de tycker att det är intressant att lära sig.


Resultatet från föräldraenkäten visar att föräldrarna anser att barnen har mycket goda förutsättningar att utveckla språket på förskolan. Även under utvecklingssamtalen så har det framkommit att många föräldrar är väldigt nöjda med hur vi på förkolan arbetar med språkutveckling i olika former.


Pedagogerna ska fortsätta att arbeta som de gör och ha kvar detta mål även under nästa verksamhetsmål.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Lpfö 98/10)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö 98/10)

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.(Lpfö 98/10)

21

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga.

Genomförande:

Symboler finns väl synliga på förskolan. Pedagogerna räknar tillsammans med barnen i den dagliga verksamheten. Pedagogerna använder lägesord i all verksamhetstid. Pedagogerna använder matematiska begrepp i den dagliga verksamheten. Pedagogerna ger barnen möjligheter till problemlösning i vardagssituationer. Barnen erbjuds att använda iPad på förskolan med matematikutvecklande

appar.





Solstrålen:

På avdelningen finns det matematiska symboler uppsatta på väggen. Pedagogerna räknar mycket tillsammans med barnen och använder lägesord i den dagliga verksamheten.

Pedagogerna arbetar med färger i samband med sagan om Petter, barnen har tex fått leta efter blåa saker på avdelningen. Barnen tyckte att det var roligt och pedagogerna kunde se att barnen kände igen färgerna.

Pedagogerna sjunger sånger tillsammans med barnen om olika geometriska former och barnen har även fått leta efter former på avdelningen.

Under våren kommer pedagogerna att fortsätta att räkna tillsammans med barnen och fortsätta med problemlösningsuppdrag.

Regnbågen:Matematiska symboler finns uppsatta på flera platser på avdelningen och pedagogerna räknar mycket tillsammans med barnen. Barnen är intresserade av att räkna och vill gärna räkna tillsammans med pedagogerna. Pedagogerna försöker att

22

synliggöra antal för barnen genom till exempel diagram, siffror och streck som motsvarar antal.

Pedagogerna använder sig av lägesord och andra matematiska begrepp i den vardagliga verksamheten men kan bli bättre på att göra det i uppstyrda situationer och på att ge barnen olika problem som de får lösa.

Barnen har tillgång till iPaden och de matematiska apparna som finns där, men den används inte i så stor utsträckning just nu. På avdelningen finns också brädspel som barnen spelar tillsammans och på det sättet får träna på antalsuppfattning.

I Regnbågens adventskalender finns uppdrag som kan kopplas till matematik t.ex. hitta någonting som är rött eller någonting som är cirkelformat.



Solstrålen:

Barnen har fått olika typer av problemlösningsuppdrag tex hitta tre bilar, lika många, färre än det här och jämföra olika färger för att hitta två som är lika. Barnen har tyckt att det har varit väldigt roligt och har utvecklat sina kunskaper.

Barnen har sjungit en sång som handlar om olika lägesord där barnen agerar i sången genom att tex ställa sig bakom stolen. Det har blivit en riktig favoritsång bland barnen.

Regnbågen:

Barnen har fått arbeta med en matematiksaga om Zebran Zäta, som berör många olika matematikområden och innehåller olika problem som barnen får hjälpa till att lösa.

Barnen tycker fortfarande att det är väldigt roligt att räkna och pedagogerna försöker att utmana barnen genom att räkna tiohopp, enklare addition- och subtraktionstal.


Pedagogerna anser att de arbetar med matematik hela tiden i vardagen på ett väl inarbetat sätt, men även i mer uppstyrda aktiviteter. Barnens kunskaper har utvecklas mycket under året som gått. Även föräldrarna tycker att barnen har goda möjligheter att utveckla sin matematiska förmåga på förskolan. Dock är det inte lika många som har gett toppbetyg som i många av de andra frågorna i enkäten. Det tror

23

vi delvis kan bero på att vi behöver förmedla i större utsträckning än idag vad vi gör till föräldrarna.


Förmedla till föräldrarna vad vi gör när vi arbetar med matematik och diskutera på höstens föräldramöte vad matematisk förmåga i förskolan innebär.

Fortsätta arbeta som vi gör idag.

Barns inflytandeFörskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö (Lpfö 98/10).

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Lpfö 98/10).

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (Barnkonventionen, artikel 12).

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att känna delaktighet, ansvar och respekt.

Genomförande:

Pedagogerna är lyhörda.

För att barnen ska känna sig delaktiga tar pedagogerna till vara på barnens idéer och önskemål genom att förverkliga dessa i den mån det är möjligt.

När barnen uttrycker sina tankar och åsikter är det pedagogernas ansvar att se till att dessa respekteras. Barnen ska även få förutsättningar att respektera andras åsikter.

Barnens egna erfarenheter, intressen och behov tas tillvara och genomsyrar den dagliga verksamheten.

Verksamheten ger förutsättningar för barnen att tillsammans utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Pedagogerna använder sig av ordet demokrati i verksamhet för att barnen ska få förståelse för ordets betydelse.

24

Verksamheten ska ge förutsättningar för barnen att ta ansvar för sina beslut och för förskolans miljö, efter förmåga.

Verksamheten ger förutsättningar för både pojkar och flickor att ha lika stort inflytande över verksamheten.

Pedagogerna använder sig av likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten.

Pedagogerna håller fast vid ett normkritiskt förhållningssätt.





Solstrålen:

Barnen har goda förutsättningar att göra sin röst hörd och pedagogerna försöker att tillgodose barnens önskemål. Pedagogerna upplever att barnen känner sig respekterade och sedda på förskolan.

På Solstrålen arbetar barnen och pedagogerna mycket med att barnen ska respektera varandras viljor genom att turas om och samsas om saker. Pedagogerna kan se en utveckling och det blir färre konflikter mellan barnen nu än i början av terminen. Pedagogerna menar att det beror på att barnen har fått en förstålse för att alla barnen får delta i alla aktiviteter, men att det ibland innebär att de får vänta på sin tur.

Barnen uppmuntras att ta ansvar för materialet på förskolan genom att plocka undan efter sig när de har lekt med någonting. Under vårterminen arbetar pedagogerna med att uppmuntra barnen att vara rädda om saker.

Pedagogerna planerar verksamheten med likabehandlingsplanen i åtanke och upplever att pojkar och flickor har lika stort inflytande över verksamheten.

Regnbågen:

Pedagogerna är lyhörda för barnens önskemål och idéer, barnen kommer ofta till pedagogerna med förslag på sådant de vill göra och vet att de i de flesta fall får genomföra det de vill. Barnen är bra på att sätta ord på sina känslor och förklara vad de vill och inte vill, de är vana att deras känslor och åsikter respekteras av de andra

25

barnen och av pedagogerna. Även de planerade aktiviteterna utgår från barnens önskemål eller behov.

Ett demokratiskt förhållningssätt är väl inarbetat och barnen kommer ofta själva med förslaget att vi ska bestämma tillsammans och om vi inte kommer överrens så röstar vi. Flera barn sa det när de intervjuades, att på Slangbellan bestämmer vi tillsammans.

Barnen har utvecklat sin förmåga att ta ansvar för sina beslut och lekar under terminens gång. Oftast så får barnen välja vad de vill göra och sedan uppmanas av pedagogerna att hålla fast vid den lek de väljer. Pedagogerna upplever att det innebär ett lugn på avdelningen och att lekarna utvecklas mer, när barnen stannar kvar i lekar de har valt längre stunder. Barnen på regnbågen är också duktiga på att ta ansvar för sakerna och på att städa efter sig.

Pedagogerna har likabehandlingsplanen i åtanke när de planerar verksamheten och just nu upplever pedagogerna att pojkar och flickor har lika stort inflytande över verksamheten. Ett normkritiskt förhållningssätt är väl inarbetat, både bland barn och pedagoger. Barnen reagerar sällan på om någon bryter traditionella könsmönster och det tolkar vi som att arbetet är väl förankrat i barngruppen.



Solstrålen:

Pedagogerna kan bli bättre på att använda begreppet demokrati för att barnen ska få en förståelse för innebörden. Som det är nu pratar barnen och pedagogerna mycket om att bestämma tillsammans.

Under vårterminen har barnen blivit mer utmanade i olika lekar och byggprojekt vilket har lett till att de är mer rädda om förskolans saker under all verksamhetstid.

Barnen lyssnar på varandra i större utsträckning nu än tidigare, det tror pedagogerna beror på att barnen utmanas mer och att de har utvecklat sitt talspråk och därför kan förklara vad de vill för varandra.

Pedagogerna är ”här och nu” med barnen och stannar upp när barnen visar intresse för någonting, t.ex. nyckelpigor och bladlöss.

Regnbågen:

Under verksamhetsåret så har pedagogerna pratat mycket med barnen om att vara goda föreblider för de yngre barnen på förskolan, det har de verkligen anammat och de brukar påminna varandra om det.

26

Barnen är väldigt noga med att det ska vara rättvist och att alla ska vänta på sin tur tillexempel genom att stå i kö eller skriva listor om vem som ska ha iPaden nästa gång. Pedagogerna och barnen har haft många diskussioner under året om vad rättvisa innebär – att det inte är lika för alla i alla situationer. Pedagogerna kan se att barnen har förändrat sina resonemang under verksamhetsåret.

Barnen har även utvecklat sin förmåga att respektera andras åsikter även när de inte tycker lika. Det gäller också förståelsen för att barnen på förskolan har olika behov t.ex. en del vill vara ifred när de är upprörda och andra vill ha tröst.


Flera av barnen uppgav många områden under intervjuerna där de anser sig ha inflytande. Samtliga barn tycker också att pedagogerna lyssnar på dem. Resultatet av föräldraenkäten var relativt positivt, en majoritet av föräldrarna anser att barnen ges förutsättningar till verkligt inflytande. Medan ett mindre antal valde mindre positiva svarsalternativ. Pedagogerna tolkar det som att ”verkligt inflytande” är ett svårt begrepp och även att pedagogerna behöver bli bättre på att förmedla hur de arbetar med detta. Under höstens föräldramöte kommer frågan att diskuteras.


Bli bättre på att förmedla till föräldrar hur vi arbetar med inflytande och diskutera det på ex ett föräldramöte.

Fortsätta att förmedla till barnen att deras åsikter är viktiga och värda att lyssnas på, genom att fortsätta ha ett liknande mål i verksamhetsplanen.

Förskola och hemFöräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö 98/10)

I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas (Lpfö 98/10).

Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (Lpfö 98/10).

MÅL:

På förskolan Slangbellan ges föräldrar förutsättningar att ta del av verksamheten och även påverka den.

Genomförande:

27

Relationen mellan pedagoger och föräldrar genomsyras av respekt och lyhördhet.

Pedagogerna gör det möjligt för föräldrar att ta del av förskolans styrdokument, genom att dessa finns tillgängliga på hemsidan, mailas hem, finns synliga i hallen och att pedagogerna muntligt berättar om dem på föräldramöten och utvecklingssamtal.

Barnen får tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan dels genom att alla erbjuds ett introduktionssamtal och dels under inskolningen.

Föräldrarna ges möjlighet att påverka innehållet i likabehandlingsplanen.

Förskolan har en rutin för hur synpunkter och klagomål hanteras.

Eftersom föräldrar ges möjlighet att arbeta i verksamheten får de en inblick och möjlighet att påverka den.

Förskolans styrelsemöten är ytterligare ett sätt för föräldrarna att komma med åsikter och påverka verksamhetens innehåll.

På vårterminen skickar pedagogerna ut en föräldraenkät till samtliga föräldrar där de har möjlighet att delge sina åsikter.





På förskolan Slangbellan har föräldrar stora möjligheter att ta del av och påverka verksamheten och föräldrarna använder sig också av den möjligheten. Pedagogerna upplever att föräldrarna är bra på att ge både ris och ros och att många föräldrar är intresserade av det barnen arbetar med på förskolan.

Styrdokument finns tillgängligt för föräldrar både på förskolan, i förskoleappen och på förskolans hemsida.

Punkterna under målet är genomförda.


28


Måluppfyllelse: Mycket god, eftersom pedagogerna upplever att relationerna är goda mellan föräldrar och pedagoger. Resultatet i föräldraenkäten visar att föräldrarna upplever att de har stora möjligheter till inflytande i förskolan.

Åtgärder för utveckling: Fortsätta arbeta som vi gör i dagsläget.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. (Lpfö 98/10)

MÅL:

Pedagogerna skapar förutsättningar för en trygg överskolning till förskoleklass.

Genomförande:

Pedagogerna anordnar träffar där Slangbellans sexåringar får möjligheter att träffa blivande klasskompisar för att knyta nya kontakter.

Träffar anordnas för att barnen ska få lära känna sina nya pedagoger och skolmiljön.

Överlämningssamtal anordnas för att underlätta barnens överskolning.





Barnen som ska börja i skolan nästa höst har regelbundet träffar på Slangbellan och under våren kommer de att få träffa sina framtida klasskompisar och pedagoger.


29

Slangbellans sexåringar har under våren åkt på sexårsträffar och lärt känna sina blivande klasskompisar. Barnet som ska börja i Götlunda skola har åkt på träffarna tillsammans med sina föräldrar och barnen som ska börja på Ekbacken tillsammans med pedagogerna. De kommer också att träffa sina blivande klasslärare innan terminen är slut.

Överlämnande samtalet i Götlunda är genomfört och på Ekbacken kommer samtalen att genomföras i början av juni.

Måluppfyllelse: Mycket god. Samtliga punkter är uppfyllda.

Åtgärder för utveckling: Inga åtgärder.

Uppföljning, utvärdering och utveckling.Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. (Lpfö 98/10)

MÅL:

Barnens lärande ska systematiskt dokumenteras, analyseras och följas upp för att säkerställa att barnen har förutsättningar att utveckla och ta till sig nya kunskaper.

Genomförande:

När pedagogerna planerar en ny verksamhet använder de sig av de didaktiska frågorna: Vad? Hur? Varför? Vem? T.ex.: Vad ska barnen lära sig? (utgångspunkt i läroplanen). Hur ska det läras in? (Hur organiserar och lägger pedagogerna upp verksamheten?) Varför svarar mot förskolans syfte och uppdrag. Vem ska lära sig?

Alla som arbetar med verksamheten på förskolan ska kunna använda sig av läroplanen som verktyg i det pedagogiska arbetet.

Uppföljningar och utvärderingar sker på pedagogernas enskilda reflektion, veckoreflektionen, måndagsreflektionen, kvällsreflektionerna och vid stängningsdagarna.

Utvärderingarna ska ske i samverkan med föräldrarna och barn. Pedagogerna fortsätter arbeta med området pedagogisk dokumentation

under verksamhetsåret för att höja kvalitén på dokumentationerna. Förskolan kommer att använda sig av Förskoleappen för att göra

pedagogiska dokumentationer och dela med sig av dessa till föräldrar.

30

Pedagogerna skickar ut en föräldraenkät på vårterminen för att få ta del av föräldrarnas åsikter inför kvalitetsarbetet.

Pedagogerna fördjupar sin enskilda reflektion under verksamhetsåret genom att använda reflektionsböckerna. Böckerna ska användas till att dokumentera och reflektera över barnens lärande i den dagliga verksamheten.

En kvalitetsredovisning upprättas varje år för att säkerställa kvalitén på förskolans pedagogiska verksamhet.





Pedagogerna upplever att arbetet med de didaktiska frågorna och läroplanen är väl inarbetade nu och att vi sällan använder oss av dokumentmallen vid våra veckoplaneringar. Samtidigt är det bra att dokumentmallen finns tillgänglig.

Kvalitetsarbetet är väl inarbetat på förskolan, föräldrar och barn görs delaktiga och den pedagogiska verksamheten utvärderas och utvecklas hela tiden.

Det som pedagogerna arbetar med just nu och som fortfarande behöver utvecklas är de pedagogiska dokumentationerna i förskoleappen. Det som behöver utvecklas är att göra barnen mer delaktiga i upprättandet av dokumentationerna. Att det görs mer dokumentationer ”här och nu” för att fånga barnens lärande i vardagen och i icke uppstyrd verksamhet. Att barnen ska få göra sina egna dokumentationer, från att fotografera till att skriva själva eller tillsammans med en vuxen.

Pedagogerna behöver också utveckla sina enskilda reflektioner och ge varandra konstruktiv kritik på innehållet i dessa. Vid vårens kvällsreflektioner kommer pedagogerna att lyfta innehåll från sina reflektionsböcker för att arbeta mer med detta.



31

Under vårterminen har pedagogerna tagit fram ett reflektionsverktyg som ska tydligöra det pedagogiska arbetet på pappret. Verktyget innehåller rubrikerna: område, syfte/vad, mål/varför, vetenskaplig grund, moment/hur, målgrupp/vem, resultat, barnens reflektioner, pedagogernas reflektioner, lärdomar, hur går vi vidare. Arbetet med verktyget har precis startat så det är svårt att avgöra hur arbetet faller ut. Syftet med verktyget är att syliggöra pedagogiska processer, förankra dessa i vetenskap och beprövad erfarenhet, att de samlade dokumenten ska finnas tillgängliga även i framtiden och så att pedagogerna kan ta del av varandras kunskaper – det blir ett kollegialt lärande.

Under året har pedagogerna läst Förskolan – arena för barns lärande av Sheridan, Pramling Samulesson och Johansson (2015) och diskuterat innehållet i denna. Pedagogerna har också läst artiklar och sett en föreläsning av Eva Minten som har medfört ett förändrat kunnande om vad vetenskaplig grund i förskolan innebär.

Måluppfyllelse: God, alla punkter är uppfyllda men pedagogerna upplever att arbetet kan utvecklas ytterligare. Resultatet av föräldraenkäten visar att föräldrarna vet att barnens lärande och utveckling dokumenteras och följs upp av pedagogerna.


Se till att internet på förskolan fungerar bättre än i dagsläget, så det inte är så tidskrävande att lägga upp dokumentationer i förskoleappen.

Fortsätta utveckla arbetet med reflektionsverktyget och de enskilda reflektionsböckerna under nästa verksamhetsår.

Fortsätta förankra det vi gör i vetenskaplig grund.

Göra barnen mer delaktiga i de pedagogiska dokumentationerna.

32

kvalitetsredovisning - … file · web view2. kvalitetsredovisning. 2015-2016. förskolan...

Documents