kvalitetsredovisning 2014-2015 - dcc...innehållsförteckning 1. information om huvudmannen 2....
TRANSCRIPT
Kvalitetsredovisning 2014-2015
Design & Construction College, Helsingborg
Innehållsförteckning
1. Information om huvudmannen
2. Information om vår skola
3. Skolans förutsättningar
3.1 Personal
3.2 Elever
4. Viktiga händelser under året
5. Vårt kvalitetsarbete
5.1 Bakgrund
5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet
5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan
5.3.1 Intern och/eller extern granskning
5.3.2 Klagomål och synpunkter
6. Vårt värdegrundsarbete
7. Resultat
7.1 Funktionell kvalitet
A, Kunskapsresultat
B, Värdegrundsresultat
7.2 Upplevd kvalitet
7.3 Ändamålsenlig kvalitet
7.4 Utvecklingsområde 1; Delaktighet och återkoppling
7.5 Utvecklingsområde 2; Studiero och undervisningskvalitet
8 Analys
9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse
10 Utvecklingsområden
10.1 Utvecklingsområde 1; Trygghet och studiero
10.2 Utvecklingsområde 2; Kursmål och återkoppling
10.3 Utvecklingsområde 3; Delaktighet
10.4 Utvecklingsområde 4; Närvaro
1. Information om huvudmannen
Huvudman för Design & Construction College är Hermods AB, en av Sveriges största aktörer inom
yrkeshögskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadstjänster. Hermods har fler än
30 000 studerande och deltagare runt om i världen. Företagets huvudägare är Academedia.
2. Information om vår skola
Design & Construction College i Helsingborg startade sin verksamhet i Helsingborg hösten 2011.
Läsåret 2014/2015 var därmed skolans fjärde verksamhetsår. Skolan är belägen centralt i
Helsingborg, men har även verkstadslokaler för delar av verksamheten ca 2 km från centrum. Skolans
lokaler är moderna, ljusa och väl anpassade för verksamhetens behov. Skolan hade vid läsårets slut
375 elever fördelat på sex program och tre årskurser.
Skolans program läsåret 2014/2015:
BA - Bygg- och anläggningsprogrammet
HA - Handels- och administrationsprogrammet
HT - Hotell- och turismprogrammet
EE - El- och energiprogrammet
TE - Teknikprogrammet
IM – Introduktionsprogrammet
3. Skolans förutsättningar
3.1 Personal
Lärare Andel med
pedagogisk
högskoleexamen
Elever per
heltidstjänst
Skola 27,6 68,1 14,1
DCC totalt 51,3 66,0 14,5
Skolans personal är indelad i grupperna administration/ledning, elevhälsa och lärare. De flesta
medarbetarna arbetar heltid på tillsvidaretjänster. I tabellen ovan framgår SIRIS offentliga statistik,
vilket avviker något från hur det sett ut under det gångna läsåret.
Andelen behöriga har varit 73,3 % och antalet elever per lärare 12,9. Vad gäller de ej behöriga lärare
som under året arbetat vid skolan, är det främst inom yrkesprogrammen Bygg- respektive
Elprogrammet dessa verkat. Dessa program fasas under kommande läsår ut från verksamheten.
Förutom dessa lärare har vi under läsåret haft en del vikarier och extra personal som stöttat upp
verksamheten. De har inte alltid haft behörighet. Som stöd för de icke-behöriga lärarna sker
ämnesmöten, där behöriga och ej behöriga lärare samtalar om bland annat kursupplägg och där man
också tillsammans hjälps åt med bedömning och betygssättning.
Administration och ledning
Vid skolan finns rektor och biträdande rektor (båda 100 %), samt en administratör (100 %).
Rektorerna leder arbetet vid skolan, och delar upp arbetsområden mellan sig. Skolans administratör
har en central roll i att assistera såväl ledning och personal med administrativa sysslor, men även för
att bistå elever med hjälp i det dagliga.
Rektorerna har varannan vecka möte med arbetslagsledarna, som tillsammans utgör en lokal
ledningsgrupp. Där lyfts frågor från respektive arbetslag, samt frågor från skolledning. Beslut fattas i
skolgemensamma frågor.
Lärare och arbetslag
Skolans lärare är indelade i fem programvisa arbetslag, där ingående lärare så långt det
schematekniskt är möjligt endast undervisar programmets elever. Lärarna har hög grad av
behörighet för sina kurser, samt i många fall även fleråriga erfarenheter av det yrke som respektive
program syftar mot.
Lärarna samarbetar ofta i de olika kurserna, med syfte att skapa en hög grad av sammanhang och
relevans i de olika uppdrag och uppgifter eleverna arbetar med.
Lärarna har även ansvar som mentorer inom ramarna för programmet. En eller två lärare är mentor
för varje klass. Som mentor ansvarar man dels för det mentorspass varje klass startar veckan med på
måndag morgon, men också för att genomföra utvecklingssamtal en gång per termin och att vara
den lärare varje elev kan gå till först med frågor osv.
Arbetslagsledare
Respektive arbetslag leds av en arbetslagsledare, som utgörs av en av lärarna i laget. Denne ansvarar
för att lyfta program- eller skolspecifika frågor vid de arbetslagsledarmöten som sker varannan vecka.
Där medverkar rektor, biträdande rektor samt ansvarig för elevhälsa (se nedan).
Förstelärare
Förstelärarna har under läsåret varit två till antalet. De är båda yrkeslärare på handels- respektive
hotell- och turismprogrammet. De har under läsåret haft i uppdrag bidra till utveckling av lärarnas
ledarskap i klassrummet. Mål för året har varit att starta upp processer kring kollegialt lärande samt
att varje lärare genomför auskultation hos en arbetslagskollega.
För att stärka deras roll som förstelärare har vi dels haft utbyte med andra förstelärare inom
Hermods, där vi diskuterat uppdraget och utbytt erfarenheter, dels deltagit på en gemensam
förstelärardag för alla förstelärare inom Teoretiska gruppen där John Steinberg höll i en workshop
kring kollegialt lärande.
Utifrån detta har förstelärarna hållit i fyra pedagogiska workshops där teorier kring kollegialt lärande
blandats med goda exempel och lärarnas återkoppling av genomförd auskultation. Särskilt fokus har
lagt på hur lektioner sätts igång, hur läraren kommunicerar med klassen kring det arbetsområde
lektionen handlar om. Arbetet har resulterat i en ökad medvetenhet kring lektionsstarten, samt ett
ökat samarbete mellan lärarna på programmet med avseende på hur man diskuterar kring just
lektionsstart och lektionsinnehåll med varandra.
Elevhälsa
Skolans elevhälsoteam (EHT) har under läsåret bestått av biträdande rektor/rektor specialpedagog
(80 %), kurator (100 %), SYV (75 %) och skolsköterska (60 %). Vid behov har vi kallat in skolpsykolog
och skolläkare. EHT-möte har skett varannan vecka. Där har aktuella elevärenden diskuterats,
pågående ärenden följts upp och genomförda insatser utvärderats. EHT har under vårterminen
deltagit vid arbetslagsmöten där elevärenden lyfts upp av respektive arbetslag. Under läsåret har EHT
vid två tillfällen gjort en genomgång av samtliga elever, med hjälp av elevernas mentorer, med fokus
på måluppfyllelse och närvaro/frånvaro. Det ena tillfället vid läsårets mitt, det andra när betyg är
satta, för att kunna förbereda insatser och stöd direkt vid skolstart HT15 för de elever som ännu inte
uppnått betyget E eller högre.
EHT utgör även “steg 3” i vår arbetsgång för måluppfyllelse, när de insatser och anpassningar som
sker på lärar- och arbetslagsnivå för elevens måluppfyllelse inte varit tillräckliga. EHT har då främst
tagit en konsultativ roll för att stötta pedagogen och arbetslaget i arbetet, ett arbetssätt vi fortsätter
utveckla och förfina kommande läsår.
EHT har även aktivt arbetat med klasserna på mentorstid i frågorna kring likabehandling och andra
värdegrundsfrågor.
3.2 Elever
Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4
Bygg- och anläggningsprogrammet 20 15
El- och energiprogrammet 17 17 20
Handels- och
administrationsprogrammet 47 44 54
Hotell- och turismprogrammet 23 32 23
Teknikprogrammet 14 17 22
Introduktionsprogrammet 10
Skolan totalt 111 130 134 0
Under läsåret 2014-15 har vi på skolan har vi haft Bygg- och anläggning inriktning Husbyggnad i åk 2
och 3, anledningen till att vi inte haft elever i åk 1 är att det tagits beslut på att avveckla BA. De elever
som påbörjat denna inriktning kommer dock att ges möjlighet att fullfölja sin utbildning på skolan.
Vi har även El- och energiprogrammet med två inriktningar - Elteknik och Data. Precis som med
inriktning Husbyggnad så kommer inriktning Elteknik avvecklas men befintliga elever kommer att
fullfölja sin påbörjade utbildning. Inriktning Data är inriktat mot Nätverksteknik.
På våra program Bygg- och anläggning samt El- och energiprogrammet har vi övervägande delen
pojkar.
Vi erbjuder också Handels- och administrationsprogrammet på skolan, i åk 3 har vi haft tre klasser
varav en med högskoleförberedande fokus - Advanced commerce. I årskurs två har vi också haft tre
klasser varav en AC. I åk 1 har vi haft två klasser. Fördelningen mellan pojkar och flickor har inom
detta program varit relativt jämnt fördelat i alla tre årskurserna. På detta program har vi också haft
en kulturell mångfald, vilket skapar många spännande möjligheter och utmaningar i undervisningen.
På vårt Hotell- och turismprogram har vi övervägande andel flickor, vi har haft en klass i åk 3, två
mindre klasser i åk 2 och en klass i åk1.
På vårt Teknikprogram ser vi tyvärr en vikande trend gällande elevantal. Vi har haft en lite större
klass i åk3, en något mindre i åk 2, och en liten i åk 1. Programmet har två inriktningar - Design och
produktutveckling samt Samhällsbyggnad och miljö. I åk 3 och åk 2 är könsfördelningen relativt jämn
medan andelen pojkar överväger i åk 1.
Introduktionsprogrammet IM Fokus har under läsåret haft ca 8 elever, bara pojkar. Dessa elever har
haft väldigt lite med sig in på programmet vilket ställt stora krav på våra lärare vad gäller stöd och
anpassningar av undervisningen. Även skolans Introduktionsprogram skall avvecklas då intresset för
programmet varit svagt och vi har inga av dessa åtta elever som kommer att fortsätta till hösten utan
de har valt att gå in på andra introduktionsprogram i kommunen.
4. Viktiga händelser under året
Delaktighet och återkoppling
Ett sätt att förstärka elevernas möjlighet till delaktighet och lärarnas möjlighet till återkoppling har vi
valt att lägga stort fokus på vår lärplattform Schoolsoft. Där kan eleven ta del av kursinnehåll och
lärarens planering, lärare och elever kan diskutera utifrån detta och gemensamt skapa ett
kursinnehåll där såväl lärare och elever är delaktiga. Vad gäller återkoppling på genomförda uppgifter
har även där Schoolsoft en viktig funktion.
Inför läsåret och under höstterminen har vi därför lagt stort fokus på att fortbilda lärarna inom
användandet av Schoolsoft. Främst verktygen för planering och återkoppling via kursmatriser.
Lärarna har även haft (fortlöpande) betygssamtal med eleverna för att på så sätt kunna ge
återkoppling.
Elevrådets arbete har utvecklats under året. Antalet möten har varit cirka 10. I elevrådet har
representanter från varje klass funnits, även om det inte varit full närvaro vid alla möten har de
frågor som tagits upp besvarats och förts dialog kring tillsammans med skolledningen. Flera av
elevrådets förslag har verkställts.
Närvarofokus
Då vi noterat det starka samband som finns mellan måluppfyllelse och närvaro har vi under året
jobbat med kontinuerlig uppföljning av elevers frånvaro. Mentorerna har haft en nyckelroll i detta
arbete, delvis att genomföra vid mentorstiden måndag morgon. Dock har vi inte sett den effekt som
vi hade önskat och kommer därför arbeta vidare med att ytterligare stärka rutiner kring
frånvarouppföljning samt tidigare på läsåret identifiera elever som har hög frånvaro för att i ett
tidigare skede söka lösa problemet. Vår reflektion är också att vi inte följt upp mentorernas arbete
med frånvaro nog tydligt vilket vi kommer fokusera på nästa läsår.
Matematiklyftet
Våra matematiklärare har under läsåret deltagit i Matematiklyftet och de har för att kunna
genomföra givna uppgifter haft gemensam planeringstid per vecka. Lärarna upplever att deltagandet
gett dem fler verktyg för att arbeta med olika typer av redovisningsformer etc., som de använt sig av i
andra ämnen.
SM-deltagande och Skånska mästerskapen (Hotell)
Hotell och turismprogrammets elever har deltagit vid SM i Hotell och turism som genomfördes i mars
på Gotland med mycket goda resultat. Silver i turism samt en hedrande fjärdeplats i hotell. Våra
hotellelever har även varit med och arrangerat och deltagit i Skånska mästerskapen i hotell. Denna
tävling genomfördes på hotell Scandic Berga vilket vi har ett tätt samarbete med. (Då deltagande lag
blev få, pga. att några lag i sista stund drog sig ur, utsågs ingen officiell vinnare.)
Internationella utbyten.
Internationella samarbeten
Skolan har under året även deltagit i två utbytesprojekt, där det ena projektet är ett utbyte mellan
vårt teknikprogram och en motsvarande utbildning vid en skola i Milano, Italien. De två klasserna har
besökt varandra under året, vilket varit mycket uppskattat hos samtliga inblandade.
Det andra projektet är ett Comeniusprojekt som löpt över två år och under våren avslutades. Det var
ett stort projekt med 11 inblandade länder. Elever från olika program på skolan har varit engagerade
i projektet under de två åren. Under läsåret har elever och lärare genomfört ett besök i Lettland samt
ett besök i Italien. Projektet har varit mycket givande för de elever som deltagit.
5. Vårt kvalitetsarbete
5.1 Bakgrund
Enligt 4 kap. 3 § skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Enligt 4 kap. 5 § ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för
utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Av 4 kap. 6 § framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 §
framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom
klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten.
5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet
Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter:
❖ Funktionell kvalitet – i vilken mån nås de nationella målen för
utbildningen/verksamheten?
❖ Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra kunder med verksamheten?
❖ Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?
5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan
Syftet med kvalitetsarbetet är utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja elevers
kunskapsresultat samt att elever och medarbetare är nöjda med sin skola och arbetsplats. Grunden
för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur
elever och medarbetare uppfattar verksamheten. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och
medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi
även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras
vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större
och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra
avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser.
Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och
utvecklingsområden för verksamheten tas fram i samråd med skolans personal. Om något/några
resultat skulle hamna lågt – under 60 – tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska
sätta in åtgärder under innevarande termin.
I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut
över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram
relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som
färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för
skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis
leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde
där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och
förbättrade resultat.
Vi har under året följt följande modell för att underlätta ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan:
Våra fokusområden, samt även andra områden som vi menar påverkar kvalitet, har lagts in i en
matris där läsåret löper horisontellt och respektive område vertikalt. Detta har gett oss ett bra
verktyg för att bevaka de olika områdena. Vi har även en variation i hur djupt respektive
avstämningspunkt går, exempelvis om det är sammanställning av statistik (grund nivå) eller om det är
intervjuer (djupare nivå). Ovan nämnda NKI-undersökning är nedan markerat med gult.
Bild på årsflödet i systematiska kvalitetsarbetet
5.3.1 Intern och/eller extern granskning
Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i
författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att
systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans – lärare, rektor,
huvudman – träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under året har
vi genomfört en mindre intern granskning där vi konstaterat att vi ligger bra till inom de flesta
områden.
Områden vi via granskningen sett behöver förbättras och förtydligas rör främst den formella gången
kring arbetet kring- och beslut om åtgärdsprogram, systematiken i- och organisation av elevhälsans
arbete. Vi har därför sett över rutiner och genomfört en genomlysning av elevernas måluppfyllelse
mitt på läsåret, för att bättre kunna möta de behov som funnits. Inför läsåret 2015-2016 har
organiserat om EHT och kommer att arbeta mer enligt de planer och rutiner som är framtagna inom
AcadeMedia.
5.3.2 Klagomål och synpunkter
Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling
utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas
gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av
rektor och huvudman gemensamt.
Under året har skolan ej haft några anmälningar till Skolinspektionen. De klagomål som har inkommit
från elever eller vårdnadshavare har hanterats på skolnivå genom att gemensamt reda ut vad den
bakomliggande orsaken varit samt i samråd med, i förekommande, fall berörd lärare, elev och/eller
vårdnadshavare hitta en lösning. Ofta har klagomålet berott på otydlig eller missuppfattad
information, vilket vi då har förbättrat.
5.3.3 APL
Vi har en branschsamordnare på skolan som har en sammanhållande funktion gällande APL-
anskaffning samt kvalitetssäkring av platser och handledare. Samordnaren har även haft ansvar för
att se till att programrådsträffar genomförts under läsåret. Programråden träffas två gånger per år
och på dessa möten diskuteras kursinnehåll, APL-perioder samt branschens behov. För Teknik som
inte har APL diskuteras kunskapskrav från relevanta branscher, studiebesök och framtida
arbetsmarknadsutsikter och relevanta högre utbildningar.
Lärarna uppskattar mycket att ha en person som är expert på området att vända sig till för att bolla
idéer kring platser och lämpliga dokumentationsunderlag, vi ser också att det blir en bättre
likvärdighet kring APL mellan programmen.
Vi har elever ute från BA, EE, HA och HT. Svårast har varit att hitta bra relevanta platser åt eleverna
på EE inriktning Data, då många av de företag som skulle passa kräver väldigt goda förkunskaper hos
eleverna. Vi kommer därför ha extra fokus under kommande läsår på att jobba fram relevanta platser
och har redan kommit en bit på vägen där.
För elteknik har det varit lättare dock är det ofta små företag eleverna är på och det gör att
arbetsingången skiftar väldigt vilket i sin tur gör att vi måste vara flexibla i hur eleverna går ut och in
från APL. Samma sak gäller för BA, företagens arbetsingång styr och ställer stora krav på hur vi från
skolans sida kan anpassa oss efter rådande läge men har fungerat väl överlag. På hotell och handel
har det inte varit några större svårigheter med platsanskaffning. Våra yrkeslärare som jobbar med
APL och APL uppföljning är uppskattade ute av handledarna och de arbetar alla medvetet för att
stärka relationerna.
Det som har varit svårt är att få handledarna att komma på de utbildningsträffar vi anordnat, vi har
istället gett handledarna relevant information på plats ute. Vi arbetar med matriser som på ett
överskådligt vis visar vad det är som är relevant för eleverna att lära sig ute på APL.
6. Vårt värdegrundsarbete
Vårt värdegrundsarbete sker utifrån systematisk grund. Årliga enkätundersökningar och
kursutvärderingar kartlägger elevernas upplevelser av trygghet och arbetsro. Lärarnas analys av de
kartläggningar, analyser och samtal med elever som följer av våra undersökningar och utvärderingar
utgör underlaget för kommande års Plan mot kränkande behandling. Lärarna deltar aktivt i
framtagandet av konkreta åtgärder och handlingsplaner. Elever har genom diskussioner på klassnivå
varit med och påverkat innehållet i planen.
Skolans Plan mot kränkande behandling gås igenom med samtliga klasser vid varje läsårsstart. Som
en del av uppstart för elever i år 1, samt vid mentorspass för år 2 och 3. Planen har även publicerats
på vår lärplattform Schoolsoft, tillgänglig för elever och vårdnadshavare.
Fokusområden läsåret 14/15 har varit arbetsro och trygghet. I de årliga enkätundersökningarna kan
vi se en förbättring på dessa områden, vilket talar för att vi påbörjat en resa i rätt riktning avseende
de åtgärder vi valt att fokusera på:
För att skapa förutsättningar för bättre arbetsro och trygghet fokuserade vi på att skapa tydlig yttre
struktur, bland annat genom att göra ett schema med gemensamma start- och sluttider, rasttider
och lunchtid för samtliga elever. Syftet med detta har varit att minska de störande moment som
uppstår när en klass har rast samtidigt som en annan klass har lektion.
Andra yttre faktorer som vi såg som viktiga bitar för att minska störande moment och öka arbetsro är
att vi i högre utsträckning skapat programklassrum, d.v.s. klassrum kopplade till ett visst program.
Därmed har vi minskat omflyttningar mellan salar under skoldagen, vilket har upplevts som positivt
av personal och elever, enligt den utvärdering vi genomfört med personalen efter läsårets slut.
En viktig del i att säkerställa en trygg skolmiljö har varit att mentorerna kontinuerligt nyttjat
mentorstiden till att lyfta värdegrundsrelaterade frågor med sina elever. Vi har även lyft
trygghetsfrågan vid elevrådet, där det då kommit önskemål om fler gemensamma aktiviteter på
skolan. Det har i sin tur resulterat i tre gemensamma friluftsdagar under läsåret, där hela skolan
genomfört aktiviteter tillsammans. Även på programnivå har det skett arbete med att skapa en
gemensam värdegrund, i klasserna och på programmet, genom olika teambildande aktiviteter. Vilken
typ av aktivitet det handlat om skiljer sig åt mellan programmen men har exempelvis varit utflykter,
studieresor och studiebesök mm. Dessa har enligt klassernas utvärderingar varit väldigt uppskattade
och eleverna själva menar att det ökat gemenskapen och skapat trygghet. Gemensamma
friluftsdagar har varit ytterligare en åtgärd för att stärka tryggheten. Klasserna har vid tre tillfällen
genomfört gemensamma sportaktiviteter, vilket varit mycket uppskattat. Vi deltog även vid den
traditionella beachhandbollsturneringen i Helsingborg, med flera lag mixade från olika klasser. Även
det uppskattat hos eleverna.
Skolans kurator har jobbat konsultativt gentemot lärare som i sina klasser har upplevt att det behövts
djupare värdegrundsarbete. I vissa fall har kurator tillsammans med mentor haft samtal med hela
klasser eller smågrupper i klasser för att diskutera arbetsro och respekt. Dessa samtal har haft god
effekt och stämningen i klasserna har blivit bättre. Kurator har stöttat lärarna i värdegrundsarbete
genom att själv eller tillsammans med lärarna haft värderingsövningar i klasser.
7. Resultat
7.1 Funktionell kvalitet
Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom
resultatstatistik över nationella prov och betyg.
A, Kunskapsresultat
Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i
december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan
i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias
egen insamling (2014/15).
Program
Andel elever med
examen för elever
med avgångsbetyg
om minst 2500
poäng
Genomsnittlig
betygspoäng för
elever med
avgångsbetyg om
minst 2500 poäng
Genomsnittlig
betygspoäng för
elever med
examen
Andel
elever
med
examen
inom
tre år
2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14*
Bygg- och
anläggningsprogrammet 100,0 78,6 14,0 11,7 14,0 12,7 55,6
El- och energiprogrammet 92,9 41,2 12,4 10,2 12,6 13,6 52,2
Handels- och
administrationsprogrammet 75,0 60,8 13,3 11,4 14,0 13,3 -
Hotell- och
turismprogrammet 72,2 78,3 12,2 12,6 13,7 14,4 -
Teknikprogrammet 84,2 68,2 14,3 14,6 15,0 15,3 65,4
Skolan totalt 83,5 64,6 13,3 12,0 13,9 13,9 57,1
DCC totalt 75,3 64,2 13,1 12,0 14,3 14,0 52,8
Riket 88,5 - 14,0 - 14,5 - 71,4
*SIRIS
**Intern insamling
Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng
Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp.
VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis
med omfattningen minst 2500 poäng.
För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg.
Andel elever med examen inom tre år
Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från
nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om
minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten.
För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med
startläsår 2011/12.
Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15)
och beräknat på genomströmningen på tre år?
Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Genomströmning på tre år
Population Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis
om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15)
Samtliga elever som påbörjade sina
gymnasiestudier HT11
Resultat som redovisas
Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för
elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig
betygspoäng för elever med examen
Endast andel med examen inom tre år
Finns det någon grupp
elever som inte ingår?
Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500
poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Nej
Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre
I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då
dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data
även kan saknas av andra skäl.
Kommentar av kunskapsresultat
Även om skolans kunskapsresultat i stort närmar sig DCC-skolornas genomsnittliga värden för läsåret,
har vi tappat i vissa avseenden jämfört med föregående läsår. Genomsnittlig betygspoäng för elever
med avgångsbetyg sjönk från 13,3 2014 till 12,0 i år. Det är främst inom programmen Bygg- och
anläggning, El- och energi samt Handels- och administration resultat avviker från Siris-databasen för
föregående läsår.
Andelen som gick ut med grundläggande behörighet från era yrkesprogram sjönk från 84,8 % till
65,5 % (genomsnitt för samtliga yrkesprogram) och från 84,2 till 68,2% för högskoleförberedande
program (i vårt fall teknikprogrammet). Här är det främst elever i El- och energiprogrammet som ej
uppnått examen i den utsträckning som är att förvänta.
Inför det tredje läsåret hade dessa elever flertalet F-betyg från kurserna i år 1 och 2. Det gjordes en
plan för hur de skulle kunna få stöttning och göra prövning för att uppnå betyg, men då många av
dessa elever valt att – trots påtryckning/uppföljning från mentor och elevhälsoteam – inte deltaga
vid den undervisningen har de heller inte lyckats höja sina betyg i tillräcklig utsträckning.
Vi har även sett att de elever som säger sig tröttnat på sitt program, väljer exempelvis Svenska 3 och
engelska 6 som individuellt val, två ganska svåra kurser, där de inte heller lyckats uppnå betyg.
Även här har elevers relativt höga frånvaro försvårat måluppfyllelsen. De återkommande samtalen
mellan mentor och elev vad gäller vikten av närvaro har inte haft avsedd verkan.
Ytterligare en förklaring till skillnaden mellan årskullarnas resultat kan vara att de elever som gick på
skolan under första året hade genomsnittligt högre meritvärden än de som antogs vid starten 2012,
så att jämförelsen de två årskullarna emellan därmed inte är helt rättvisande.
Inför läsåret 2015/2016 har vi därför stärkt upp antalet stödresurser på skolan för att ge bättre
förutsättningar för hög måluppfyllelse. Likaså kommer vi tidigarelägga vissa avstämningspunkter vad
gäller närvarostatistik och eventuella kursvarningar.
Överensstämmelse nationella prov-
betyg
Summa antal
betyg Andel lägre Andel lika Andel högre
ENGENG05 68 17,6% 51,5% 30,9%
ENGENG06 63 25,4% 31,7% 42,9%
MATMAT01a 64 0% 62,5% 37,5%
MATMAT02a 10 0% 60,0% 40,0%
MATMAT02c 13 0% 100% 0%
MATMAT03c 12 0% 83,3% 16,7%
SVESVE01 46 4,3% 47,8% 47,8%
SVESVE03 36 11,1% 16,7% 72,2%
SVASVA01 14 0% 42,9% 57,1%
SVASVA03 1 0% 100% 0%
Vi ser i denna sammanställning en stor skillnad mellan betyg och resultat på nationella prov främst i
engelska 5 och engelska 6. Lärarna menar att de vid betygssättning tagit hänsyn till flera av de
kunskapskrav som inte ingår i nationella proven, delar som många elever ej genomfört på grund av
frånvaro eller ej lyckats med av andra anledningar.
Skolans åtgärder för att motverka att elever inte uppnår målen av denna anledning blir till
kommande läsår att göra tätare uppföljning och tydligare återkoppling till eleven, med
kunskapskriterierna som bas, för att på så sätt tidigt kunna sätta in relevanta stödinsatser.
I exempelvis matematik har eleverna generellt högre närvaro och genomför på så sätt även de
moment som eventuellt inte är med på nationella proven, varpå läraren har underlag för en
betygssättning som mer liknar de resultat som uppnås vid NP.
Närvarofrågan är ett av de prioriterade utvecklingsområdena inför läsåret 2015-2016, då vi
konstaterat att det råder stor korrelation mellan närvaro och måluppfyllelse.
För samtliga nationella prov har gemensam rättning och bedömning gjorts, för att så långt som
möjligt säkerställa en likvärdig bedömning på skolan.
B, Värdegrundsresultat
Skola DCC totalt
AcadeMedia
Gymnasium
Andel elever som uppger att de blir
behandlade med respekt 39% 46% 71%
Andel elever som upplever att skolans
personal tar ansvar för att alla ska bli
behandlade med respekt
60% 59% 80%
Andel elever som känner sig trygga i sin
skola 72% 73% 90%
Andel elever som uppger att de kan få
arbetsro på skolan 40% 45% 61%
Andel elever som upplever att skolans
personal ger eleverna möjlighet att utöva
inflytande i skolan
49% 52% 71%
Våra värdegrundsresultat ligger väldigt lågt överlag, i synnerhet om vi jämför oss med övriga
AcadeMedia. Värt att notera är dock att våra resultat har förbättrats jämfört med föregående år.
Områdena respekt/trygghet, arbetsro och inflytande har under året varit områden vi lagt stort fokus
på, då dessa områden vid 2013/2014 års undersökning visade att det var områden att prioriera. Trots
att vi inte inte riktigt når upp till DCC-skolornas genomsnittliga värden, har vi ändå ökat jämfört med
föregående läsår. Detta visar att det arbete vi genomfört ändå fått positiv verkan. De åtgärder vi
genomfört under året – tydligare schema, gemensamma mentorspass, fler skolgemensamma
aktiviteter – har alltså lett utvecklingen i rätt riktning.
Vi har inför läsåret 2015-2016 även – tillsammans med elevrepresentanter – sett över den inre
miljön, och förbättrat utrymmet i klassrum och gemensamhetsytor, så att vi sänker ljudvolymen och
skapar fler ytor för att umgås. Detta omnämns även som en proaktiv aktivitet i vår Plan mot
kränkande behandling.
7.2 Upplevd kvalitet
Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och
utvärderingar.
Skolan ”skuggar” i stort sett DCC-snittet, men ligger strax under. Vårt arbete med att stärka främst
arbetsmiljö/studiemiljö märker vi trots allt fått bra genomslag, då vi ser positiv utveckling från
föregående läsår (2013/2014). Även här fortsätter vi prioritera området arbetsro och
återkoppling/inflytande inför kommande läsår.
7.3 Ändamålsenlig kvalitet
Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer.
Eftersom skolan startade 2010 saknas underlag att följa upp avseende ändamålsenlig kvalitet.
7.4 Utvecklingsområde 1: Delaktighet och återkoppling
Utifrån analys av 2013 års resultat på genomförd kundundersökning har ett av områdena vi fokuserat
på under läsåret 2013/2014 varit och delaktighet och återkoppling.
7.4.1 Arbetssätt
De strukturella insatser vi genomfört under året har gett en positiv påverkan. Insatserna har bland
annat varit
Utvecklat användandet av lärplattform för planering, bedömning och återkoppling
Lärplattformen Schoolsoft har under läsåret fått en mer central roll i skolarbetet, vilket vi upplever
ger elever och lärare ett bättre underlag för kommunikation och därmed bättre förutsättningar för
delaktighet och ökad måluppfyllelse.
Inför läsårsstarten och läsårets första månader genomfördes flertalet fortbildningar i användandet av
Schoolsoft. Syftet var att öka lärarnas kunskaper hur man kan kombinera lektionsplanering och
uppgifter samt koppling till de kursmatriser som visar kursens kunskapskriterier. Där med kan läraren
ge eleven bättre information dels om vad uppgifter handlar om och vilka kunskapskriterier
uppgifterna rör. I samband med skapandet av planering förs även en dialog med klassen för att öka
delaktighet i hur genomförande och examination ska utformas.
Kopplingen till kunskapskriterierna, som presenterats i matrisform, i de olika uppgifterna/uppdragen
har skapat en ökad tydlighet kring hur eleven klarar momentet, vilket visat sig framgångsrikt för ökad
måluppfyllelse.
Inför kommande läsår har vi – som ett led i att stärka måluppfyllelsen – gjort förändringar i schemat
så att exempelvis de olika kursgrupperna i Svenska ligger parallellt, för att ge elever och lärare
möjlighet att i större utsträckning arbeta mer flexibelt vad gäller gruppstorlekar,
undervisningsmetoder och examinationsformer.
Gemensam mentorstid
Genom att starta veckan med ett kort (ca 45 minuter) långt mentorspass på måndag morgon har vi
dels skapat ett bra forum för information och dialog kring de allmänna skolfrågorna, men även
möjlighet för mentorerna att veckovis följa upp enstaka elevers skolarbete och närvaro/frånvaro. Att
mentorstiden varit gemensam för alla klasser har även gett möjlighet att lättare arbeta med
skolgemensamma frågor och inflytandefrågor via elevrådet (som haft möte var fjärde vecka under
mentorstiden).
7.4.2 Resultat
Två påståenden ur vår den kundundersökning som genomfördes detta läsår som vi ser som
indikatorer för hur vi lyckats främst med återkoppling och inflytande är
Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan
Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen.
När vi jämför dessa med snarlika påståenden från den kundenkät som genomfördes läsåret
2013/2014 ser vi förbättring på båda: +15 % resp. +5 %
Vi kommer dock fortsätta detta utvecklingsarbete kommande läsår då vi vill stärka dessa områden
ytterligare.
7.5 Utvecklingsområde 2: Studiero och undervisningskvalitet
Studiero (arbetsro) är ett av de områden vi identifierat har stor betydelse för såväl trivsel som
måluppfyllelse. Vid kundenkät 2013/2014 framkom det som ett tydligt utvecklingsområde.
7.5.1 Arbetssätt
Tydligare schema med gemensamma start-, rast- och sluttider
Tidigare läsår har eleverna haft olika start- och sluttider, vilket skapat stor oro när elever kommer
och går i korridorer utanför våra klassrum (som alla har glasytor ut mot korridorerna). Genom att
införa gemensamma tider har vi skapat bättre förutsättningar för såväl lärare som elever att starta
och avsluta lektioner enligt plan.
Programklassrum
För att skapa bättre arbetsro, ökad tydlighet och färre omflyttningar inom skolan mellan lektioner,
har vi under året infört programklassrum, dvs. öronmärkt klassrum för de olika programmen.
Eleverna på programmet har därför inte förflyttat sig mellan våningarna mellan lektioner i samma
utsträckning som tidigare (skolan har fyra våningar).
Ledarskap i klassrummet
Som ett led i att utveckla ledarskapet i klassrummet i allmänhet och i att stärka lektionsstart i
synnerhet har lärarna i respektive arbetslag under vårterminen genomfört auskultation
(lektionsbesök) hos en kollega, med efterföljande tid för uppföljning och återkoppling. Särskilt fokus
vid har vid besöket riktats på lektionsstarten. Detta har parallellt kombinerats med fortbildningar i
form av ”pedagogiska workshops” där förstelärarna (två stycken under läsåret) ansvarat för upplägg
och genomfört övningar och föreläsningar kring ledarskap och olika metoder för hur man kan uppnå
en ökad tydlighet och bättre engagemang i klassrummet.
7.5.2 Resultat
Som indikator har vi valt påståendet:
Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan
Trots att vi fortfarande på skolan har en bit kvar till DCC-snitt har vi ändå ökat markant jämfört med
motsvarande påstående föregående läsår, se bild:
Andelen som håller med om detta (grönt) påstående ökar med nästan 20 % och andelen som inte
håller med (rött) minskar med 10 %.
8. Analys På skolan arbetar engagerade lärare och de olika arbetslagen har utvecklat arbetssätt som passar just
sitt program, utan att de gemensamma frågorna och fokusområdena får stryka på foten; tvärt om har
man mellan lagen på ett bra sätt delat med sig av goda exempel och metoder för ökad trivsel och
måluppfyllelse vid de olika pedagogiska workshops som ordnats på skolan. Vi kan också se att arbetet
med tydligare schema, gemensamma tider och gemensam mentorstid ger ett ökat lugn, liksom
programvisa klassrum.
Funktionell kvalitet - kunskapsresultat
Vi har under året arbetat hårt med att hjälpa eleverna som saknat betyg i främst matematik att
uppnå betyget E eller högre. Detta arbete har slagit väl ut och en av framgångsfaktorerna har varit
täta kontakter mellan mentor och undervisande lärare. Under året har vi trots dessa framgångar inte
riktigt uppnått den måluppfyllelse vi siktat på och kan därför inte vi kan säga oss nöjda.
Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg sjönk från 13,3 2014 till 12,0 i år. Det är
främst inom programmen Bygg- och anläggning, El- och energi samt Handels- och administration
resultat avviker från Siris-databasen för föregående läsår. Orsaken bedömer vi beror till stor del på
att i dessa program har vi haft flertalet elever som redan under år 2 tappat mycket av sin
studiemotivation och haft mycket hög frånvaro. Vi kan här konstatera att de insatser vi gjort vad
gäller extra anpassning och särskilt stöd inte alltid varit tillräckliga för att eleverna ska nå betyg och
gymnasieexamen i den utsträckning vi kan förvänta oss, även om flera av eleverna kommit till oss
med bristfälliga kunskaper från grundskolan. Trots att vi redan i starten av höstterminen satte in
insatser för att motverka frånvaro och för att skapa förutsättningar för stödundervisning (bland
annat i form av coachande samtal, tätare uppföljningar och anpassning av stöd till de elever som
riskerat inte nå målen) har vi inte nått ända fram med alla elever.
Elevhälsans arbete har ofta varit reaktivt, och i många fall lyckats bra med elever i behov av hjälp och
stöd – såväl vad gäller studiesituation eller mer personliga problem – men det har inte alltid lett till
uppnådda mål/betyg. Trots upprepade sammanställningar av elevernas närvaro/frånvaro har vi inte
fullt ut kommit tillrätta med problemet att många elever ofta uteblir från lektionerna. Detta försvårar
uppföljning och dialog mellan lärare och elev vilket i sin tur kan medföra låg måluppfyllelse.
Andelen som gick ut med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng har sjunkit på
samtliga program (utom Hotell- och turismprogrammet) jämfört med föregående år. Genomsnitt för
samtliga yrkesprogram sjönk från 84,8 % till 65,5 % och från 84,2 till 68,2% för högskoleförberedande
program (i vårt fall teknikprogrammet). Här är det främst elever på El- och energiprogrammet som ej
uppnått examen i den utsträckning som är att förvänta. Inför det tredje läsåret hade dessa elever
flertalet F-betyg från kurserna i år 1 och 2. Det gjordes en plan för hur de skulle kunna få stöttning
och göra prövning för att uppnå betyg, men då många av dessa elever valt att – trots
påtryckning/uppföljning från mentor och elevhälsoteam – inte delta vid den undervisningen har de
heller inte lyckats höja sina betyg i tillräcklig utsträckning. Vi har även sett att de elever som säger sig
tröttnat på sitt program, väljer exempelvis Svenska 3 och engelska 6 som individuellt val, två ganska
svåra kurser, där de inte heller lyckats uppnå betyg.
Ytterligare en förklaring till skillnaden mellan årskullarnas resultat kan vara att de elever som gick på
skolan under första året hade genomsnittligt högre meritvärden än de som antogs vid starten 2012,
så att jämförelsen de två årskullarna emellan därmed inte är helt rättvisande.
Ett program som tvärt om ökar sina resultat är Hotell- och turismprogrammet. De orsaker vi ser till
den framgången är dels att eleverna kommit in med högre ingångsvärden, men framför allt att
arbetslaget varit konsekventa i sitt gemensamma arbete kring eleverna vad gäller uppföljning av
närvaro, mentorsarbete, ordning i klassrummet och dessutom vad gäller den gemensamma synen på
olika former av examinationsformer. Därför kommer den kultur som råder i det arbetslaget utgöra
modell för hur arbetet i de övriga arbetslagen bör fungera.
Inför läsåret 2015/2016 har vi därför stärkt upp antalet stödresurser på skolan för att ge bättre
förutsättningar för hög måluppfyllelse. Likaså kommer vi tidigarelägga vissa avstämningspunkter vad
gäller närvarostatistik och eventuella kursvarningar.
Funktionell kvalitet -värdegrundsresultat
Som konstaterats ovan har vi förbättrat våra värdegrundsresultat jämfört med föregående år men vi
ligger fortfarande överlag väldigt lågt inom dessa områden, vilket självklart är tråkigt då vi bedriver
ett aktivt arbete omkring just vår värdegrund. Under mentorstiden har det funnits en tydligare
agenda att lyfta frågor kring normer och värdegrundsfrågor, något som också framgår av såväl vår
Plan mot kränkande behandling samt som ett av skolans uppdrag enligt läroplanen. Vi har även
fortbildat delar av personalen i hedersrelaterad problematik. Vårt utvecklingsarbete med att stärka
ledarskapet i klassrummet (för ökad måluppfyllelse) tror vi också positivt påverkar tryggheten och
trivseln på skolan, då det ger ökad arbetsro och mer fokus på kursinnehållet.
Hand i hand med att skapa tydligare struktur på lektionerna, har vi förstärkt den yttre strukturen
(schemaläggning med gemensamma raster etc.), samt i samråd med elevrådet skapat tydligare regler
för vad som är accepterat i på skolan, allt ifrån att vi inte äter och dricker läsk i klassrummen till
ständiga samtal kring mobil och datoranvändning etc.
Bryter vi ned våra resultat på årskursnivå så ser vi att våra treor överlag lägre resultat än år ett och
två. Anledningarna till detta tror vi är flera. Dels är det en årskull som varit med om stora
förändringar av skolan: Kraftig tillväxt, samt en del personalomsättning inför år 2, vilket de hade svårt
att släppa. Dels hade det utvecklats en kultur i flera av klasserna där det rådde en allmän syn på att
skolan inte höll givna löften etc. Vi har inte lyckats vända den attityden i nog stor utsträckning.
De lärdomar vi tagit av detta, är att vi inför läsåret 15/16 har skapat mer flexibla grupper i år 3, där
främst handels- och hotelltreorna ofta arbetar i större grupp med fler pedagoger samtidigt kopplade
till undervisningen. Vi menar att flera vuxna i klassrummet är ett bra sätt att skapa bra ordning, bra
arbetsro och att det är lättare att fånga upp eventuella kränkningar osv.
Vi kommer även planera in ytterligare gemensamma aktiviteter klasser emellan, då vi tror att en
annan förklaring till låga siffror gällande trygghet och nöjdhet är att eleverna känner varandra för
dåligt över klass- och programgränserna. Ett led i det arbetet blir också att i högre grad involvera
elevrådet för att försöka skapa en ”DCC anda”, vilket vi tror vi är en viktig del i arbetet förökad
trygghet och nöjdhet. Bristande trygghet på vårt entréplan har också framkommit vid samtal om
enkätresultaten som en faktor till låga siffror. Det åtgärdar vi genom ökad bemanning samt nya mer
ändamålsenliga möbler och en glasad dörr in till expeditionen, så att man därifrån har bättre uppsikt
över våningsplanet och entrén.
Vi är en multikulturell skola vilket ibland skapar lite extra spänningar mellan olika grupper. För att
stärka vårt ”metodbatteri” i dessa frågor skall delar av personalen delta på en fortbildningsdag
arrangerad av Forum för levande historia och Skolverket den 29 september. Vi kommer arbeta vidare
med området under på mentorstid samt där diskussionen uppkommer i undervisningen.
Upplevd kvalitet
Vi ligger i mätningarna strax under DCC-snittet i årets undersökning. Vi som arbetar i verksamheten
att vi kan se en relativt stor förbättring på många sätt jämfört med föregående läsår. Det har varit
betydligt lugnare klimat på skolan, färre konflikter och bråk. Elevhälsans arbete har systematiserats i
högre grad och vi har arbetat med värderingsfrågor i alla klasser, med särskilt fokus på år 1 och 2. Vi
ser detta arbetet som långsiktigt och är medvetna om att förändringar inte alltid syns ”över en natt”.
Vi fortsätter arbetet med att stärka arbetsro, återkoppling till eleverna och delaktighet.
Efter det att resultaten inkom, har vi på klassnivå fått in förslag så som fler skolgemensamma
aktiviteter och att ordna mer trivsamma lokaler, något vi hörsammat och genomför under
kommande läsåret.
Vid de programvisa sammanställningarna av läsåret, genomförda i juni, är man inom skolans samtliga
program överens om att fortsätta utveckla rutiner för ökad återkoppling till eleverna, ökad
delaktighet och ett ökat samarbete mellan lärarna inom- och mellan kurser. Gemensamma regler ser
vi har fungerat relativt bra, men ju tydligare och bättre vi kan följa dessa – alla på skolan – desto
bättre effekt ger det. (Det är lätt att det skapas sub-kulturer på vissa av programmen, någon man
lyfter fram som något att undvika).
Närvaro är ett annat område som man även på programnivå identifierar som viktigt att kontinuerligt
arbeta med att försöka hålla hög, inte bara för den enskilda elevens förutsättningar till
måluppfyllelse, men även för att ge en bra stämning i klassen: Det är viktigt att vara här, det är roligt
att vara i skolan!
Tydlighet vid lektionsstart är också något som arbetslagen lyfter fram som viktigt: Att tydliggöra vad
lektionen/momentet syftar till, samt stöd och hjälp i form av avgränsning i delmål och slutmål.
Gemensamt samtal vid lektionens avslut blir ett sätt att återkoppla till eleven.
Arbetslagen kommer inför läsåret 2015-2016 att med kortare cykler gå igenom alla elevers
studiesituation, så att man snart kan göra eventuella anpassningar och följa upp dessa för att på så
sätt ge eleven förutsättningar att klara kurserna i högre grad och därmed uppleva en ökad
meningsfullhet och trivsel i skolan.
Ändamålsenlig kvalitet
Då vi inte har uppgifter i ”hårda siffror” hur det gått för våra elever vi släppt, kan vi inte med absolut
säkerhet säga hur de klarat sig. Men vi vet att flertalet fick jobb efter examen och många har fortsatt
på dessa eller sökt sig till vidare utbildning.
Utvecklingsområde: Delaktighet och återkoppling
Vi ser att de insatser vi gjort i form av att fokusera på användandet av Schoolsoft, främst i form av att
utveckla användandet av matriser för kunskapskraven, har gett en positiv effekt. Genom att införa
tydligare riktlinjer för hur planering kommuniceras med eleverna (pedagogisk planering) tänker vi oss
att ytterligare utveckla delaktighet och inflytande.
Utvecklingsområde: Studiero och undervisningskvalitet
Vi har sett stor effekt av främst det mer strukturerade schemat, men även programklassrum, under
året. Även utvecklingsarbetet med ledarskap i klassrummet, tydligare lektionsstart osv, har gett bra
effekt. Vi fortsätter detta arbete för att ytterligare stärka verksamheten.
9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse
Med den elevgrupp vi har ser vi att eleverna behöver stort grad av anpassning på individnivå. Vi
kommer lägga undervisningen i Svenska som andraspråk och Svenska parallellt i schemat, för att
elever med annat modersmål bättre ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Vi har även lagt flera
svensk- och engelsklärare parallellt för att lärarna lättare skall kunna samarbeta kring olika områden,
och därigenom kunna jobba med mer flexibelt med grupperna och kurserna för ökad måluppfyllelse.
Som nämnt ovan, vi har omorganiserat elevhälsan och de stödresurser som finns på skolan, för att
arbeta mer kursnära och preventivt med stödinsatser. Mentorerna kommer få tydligare riktlinjer och
stöd i hur de ska följa upp närvaro/frånvaro med eleverna direkt från skolstart. Skolledningen
kommer att följa upp arbetet med att stärka närvaron veckovis. Närvaro är en bidragande faktor till
god måluppfyllelse.
Förutom de två förstelärare vi haft under läsåret kommer vi inför läsåret 2015-2016 att ha ytterligare
två, med fokus på användandet av IKT i undervisningen samt hur återkopplings- och
bedömningsarbete kan utvecklas ytterligare. De fyra förstelärarna kommer ansvara för att
genomföra det pedagogiska utvecklingsarbetet i samverkan med skolledningen, i form av
återkommande pedagogiska workshops, med mer konkreta tips och verktyg för hur man som lärare
kan skapa bättre förutsättningar för att fler ska lyckas med sin skolgång och dessutom trivas!
Inför kommande läsår har vi i än större utsträckning satsat på ett schema med gemensamma tider
och så få undantag som möjligt vad gäller start- och sluttider. Även mentorstiden fortsätter vi med på
måndag morgon. Vi har sett behovet av att omorganisera vårt elevstödjande arbete och har utökat
antalet tjänster som arbetar med elevnära stöd; specialpedagog och resurspedagoger i en omfattning
av 3,5 heltidstjänster (ökning med 250%!). De kommer att arbeta mer kursnära och söka stödja
eleverna så ofta som möjligt i klassrummet, i stället för att eleven lämnar klassrummet och gruppen
för att få stöd. Självklart kommer elever i behov av mer individuell hjälp att få detta.
Arbetsro och ledarskapet i klassrummet fortsätter vi fokusera på, liksom återkoppling och inflytande.
Bland annat kommer vi använda oss av så kallade pedagogiska planeringar för de större
momenten/uppgifterna för att eleven dels ska ha möjlighet att vara med och påverka innehåll och
examinationsmetoder, men också för att ge förutsättningar för god insyn i vad som krävs för olika
betyg, syftet med uppgiften och hur de olika kunskapskriterierna kommer bedömas.
10. Utvecklingsområden Då vi fortfarande inom flera områden resultatmässigt ligger under såväl AcadeMedia- som DCC-
skolornas genomsnitt, kommer vi det kommande läsåret fortsätta arbeta med flera av de
utvecklingsområden vi haft under gångna läsåret.
10.1 Utvecklingsområde 1; Trygghet/Studiero
Målet är att nå ökad måluppfyllelse, samt kunna uppvisa ytterligare förbättring vid kommande
elevundersökning.
10.1.1 Arbetssätt
Vi fortsätter med ett schema med gemensamma tider och utvecklar konceptet programklassrum
ytterligare. Lärarens ledarskap i klassrummet fortsätter vara fokus för förstelärarna att utveckla.
Detta kommer bland annat ske via de förstelärare som finns på skolan, då de har som uppdrag att
leda auskultation och gemensamma uppföljningar av klassrumsarbetet, i samarbete med rektor.
10.2 Utvecklingsområde 2; Kursmål och återkoppling
Målet är att öka måluppfyllelsen, samt vid kommande kundundersökning nå ett högre resultat på
området.
10.2.1 Arbetssätt
Genom att fortsätta fortbilda lärarna i användning av Schoolsoft, samt dela upp kunskapsmatriserna
där i tätare steg, skapar vi bättre förutsättning för återkoppling av elevernas resultat. Mentorstiden
kommer få ett “program” där eleven med mentors hjälp regelbundet går igenom elevens utveckling
mot målen.
Vi fortsätter arbetet med att mitt i terminen, men detta läsår lite tidigare, följa upp elevernas resultat
samt närvaro för att tidigare se om- och hur extra anpassningar och särskilt stöd kan sättas in i de fall
det behövs.
Frågan om extra anpassningar blir också en återkommande fråga på arbetslagens veckovisa möten.
10.5 Utvecklingsområde 3; Delaktighet
Målet är att eleven ska uppleva större delaktighet och i större utsträckning nå sina mål. Ökat resultat
på området i vårens kundundersökning kan vara ett kvitto på detta.
10.3.1 Arbetssätt
Lärarna ska under läsårets start få fortbildning i hur en pedagogisk planering kan vara ett verktyg för
att i större utsträckning få med sig eleven i den viktiga diskussionen kring kursens utformning. Detta
leds av förstelärare och följs upp fortlöpande under årets pedagogiska workshops.
Elevrådet kommer ha mer regelbundna tider och en tydligare struktur kring hur frågor förs fram och
hur beslut återkopplas till klasserna. Lärplattformen Schoolsoft samt Google Drive blir verktyg för att
kommunicera elevrådsfrågor.
10.6 Utvecklingsområde 4; Närvaro
Vi har konstaterat tydliga samband mellan hög frånvaro och låg måluppfyllelse. Målet är att markant
minska andel elever med frånvaro över 10 %, jämfört med föregående läsår.
10.4.1 Arbetssätt
Genom att initialt jobba mer aktivt med att följa upp elevers frånvaro, i samråd med vårdnadshavare,
siktar vi på att öka elevernas närvaro. Kurators och skolsysters arbete kommer i stor utsträckning
riktats mot att stötta mentorerna i arbetet med att främja närvaro, samt arbeta preventivt
tillsammans med mentorerna för att tidigt se vilka elever som behöver extra stöttning att bryta den
negativa frånvarokultur som utvecklats bland vissa av elevgrupperna.
Helsingborg 2015-09-01
Mikael Fors, rektor