kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt · 2016-10-31 · kvalitetregister...

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

Kvalitetregister för

tumörer i pankreas och

periampullärt Årsrapport 2015

.

Oktober 2016

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................................. 4

1.1 Bakgrund ...................................................................................................................................... 6 Tabell 1. Antal anmälda fall till cancerregistret .................................................................................................. 6 Figur 1. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas och periampullärt, 1987-2015 ........ 7 Figur 2. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas delad på kön, 1987-2015 ................. 7 Figur 3. Totalt överlevnad, 2005-2015 (siffror från Cancerregistret) ............................................................. 8 Figur 4. Totalt överlevnad vid genomgått kurativt syftande kirurgi, 2010-2013 (siffror från Nationella

Registret för Tumörer i Pankreas och Periampullärt). ..................................................................... 8

1.2 Registrets målsättning .................................................................................................................. 9

2. Rapportens underlag ........................................................................................... 10 Figur 5. Antal registrerade per formulär ........................................................................................................... 10

3. Registrets täckningsgrad .................................................................................... 12 Tabell 2. Registrets täckningsgrad ...................................................................................................................... 12 Figur 6. Registrets täckningsgrad för diagnosår 2015 ..................................................................................... 13

4. Beskrivning av populationen .............................................................................. 14 Tabell 3. Registrerade diagnoser, diagnosår 2010-2015 .................................................................................. 14 Tabell 4. TNM stadier för adenocarcinom i pankreas (C25.0-3 och C25.8-9), diagnosår 2015 ............ 15

5. Väntetider ............................................................................................................ 16 Tabell 5. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 ....................................... 16 Figur 7. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut i Riket, diagnosår 2010-2015 ................................... 16 Tabell 6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 ....................................... 17 Tabell 7. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015 ......... 17 Tabell 8. Väntetid från remiss till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015 ............................................... 18 Figur 8. Väntetid från remiss till patientbesked i Riket, diagnosår 2010-2015 ........................................... 18 Tabell 9. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till kirurgi, diagnosår 2010-2015 ............................. 18

6. Utredning ............................................................................................................ 19

6.1 Beslut om kurativt syftande kirurgi ............................................................................................ 19 Tabell 10. Definitivt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 .............................................................. 19 Tabell 11. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015 ....... 20

6.1 Icke kurativt behandlingsbeslut ................................................................................................. 20 Figur 9. Flödesschema, diagnosår 2015 ............................................................................................................ 20 Tabell 12. Multidisciplinär konferens vid icke kurativt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 .. 21 Figur 10. Andel i procent av alla patienter som bedömts på multidisciplinär konferens 2013-2015. Mål

enligt vårdprogram >90% ................................................................................................................... 21

7. Planerad kurativ behandling .............................................................................. 22

7.1 Data på de patienter som planeras för kurativ syftande behandling .......................................... 22 Tabell 13. Ålder, könsfördelning, BMI, diabetes, performance status enligt WHO och ASA-

klassifikation, diagnosår 2015 ............................................................................................................. 22

8. Peroperativa data................................................................................................ 23 Tabell 14. Planerad resektion utförd, diagnosår 2015 .................................................................................... 23 Tabell 15. Åtgärder utförda då planerad resektion ej kunde genomföras, diagnosår 2015 ...................... 24 Tabell 16. Utförd resektion, diagnosår 2015 .................................................................................................... 25 Tabell 17. Ven-, artär- och laparoskopisk resektion vid standard Whipple/pylorussparande eller total

pankreatektomi, diagnosår 2015 ........................................................................................................ 26 Tabell 18. Operationstid (minuter) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive

distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 ............ 27 Tabell 19. Peroperativ blödning (ml) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi

respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 ........................................................................................................................................................ 27

Tabell 20. Andel patienter som fick transfusion peroperativt vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 .................................................................................................................... 27

9. Postoperativa data .............................................................................................. 28 Tabell 21. Vårddagar efter opetation vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi

respektive distal pankreasreseketion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 ......................................................................................................................................................... 28

Tabell 22. Utskrivna till vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015 ......................................................................................................................................................... 29

9.1 Postoperativa komplikationer .................................................................................................... 30 Tabell 23. Andelfördelning av vårdförloppbestämmande komplikation efter standard

Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2015 ....................................................................................................................................... 30

Figur 11. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid Standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015 ....................................................................................... 31

Figur 12. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015 ......................................................................................................................................................... 31

Tabell 24. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015 ....................................... 32

Tabell 25. Svårighetsgradering enligt Clavien av komplikationer vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015 ......................................................................................................................................................... 33

9.2 PAD registrering ........................................................................................................................ 34 Tabell 26. Radikalitet vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår

2015 ......................................................................................................................................................... 34 Tabell 27. Histologisk typ vid standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive

distal pankreasresektion, diagnosår 2015 .......................................................................................... 35 Tabell 28. Undersökta lymfkörtlar för maligna fall vid standard Whipple/pylorussparande och total

pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2014 och 2015 ........................ 36

10. Resultat per sjukhus ........................................................................................... 37 Tabell 29. Utförda resektioner delad på sjukhus och resektionstyp, diagnosår 2015 ............................... 38 Tabell 30. Utförda resektioner delad på region och resektionstyp, diagnosår 2015 .................................. 39 Tabell 31. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på sjukhus, diagnosår 2015 ..... 40 Tabell 32. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015 ....... 41

11. Sammanfattande kommentarer ......................................................................... 42

Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt

Årsrapport 2015

2. Rapportens underlag

Sida 4 av 44

1. INLEDNING

Välkommen till årsrapport 2015 för det Nationella kvalitetsregistret för tumörer i pankreas och

periampullärt (d.v.s. distal gallgångstumör, tumör i ampulla Vateri respektive duodenum). Detta är

registrets fjärde årsrapport.

Registrets syfte är att stimulera ett multidisciplinärt och professionellt omhändertagande och jämlik

vård. Registret ska nationellt och regionalt kartlägga och redovisa den diagnostiska processen,

behandling och resultat och fungera som ett stöd för lokalt förbättringsarbete samt beskriva

utvecklingen avseende utredning, behandling och behandlingskomplikationer för den aktuella

patientgruppen. Detta torde kunna ge förutsättningar för ett mer likartat omhändertagande av hög

kvalitet för hela patientgruppen i ett nationellt perspektiv. En viktig målsättning är att registerdata ska

vara lättillgängliga och användbara för förbättringsarbete inom, och också spegla upplevelsen av,

omhändertagandet för denna patientgrupp.

Region Östergötland är huvudman för registret som administreras från Regionalt cancercentrum

sydöst. Registret har erhållit anslag från SKL sedan 2010 (2015 1000000 kr inklusive 100000 som

specifikt projektmedel). Certifieringsgraden för registret är sedan 2013 nivå 3. Till registret finns sedan

mars 2013 ett nationellt vårdprogram kopplat

(www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/bukspottkortel/vardprogram ).

Registret togs i bruk oktober 2009 men i praktiken startade registreringen i januari 2010. Till och med

2015 har ca 8000 patienter inkluderats i registret och av dessa ca 7000 med malign diagnos. Registrets

bekymmer har tidigare varit en låg nationell täckningsgrad men detta har stadigt ökat år från år och är

2015 91 % (jämfört med Cancerregistrets data). Registreringen närmar sig målsättningen

täckningsgrad > 95 %, där nu fyra av landets regioner är eller närmar sig. Täckningsgraden är 85 %

för den grupp patienter som planeras för kurativt syftande behandling vilka i denna rapport är 711.

Det är oförändrat svårt att hitta många patienter i gruppen med hög ålder och spridd sjukdom. Med

nuvarande manuella registreringsteknik kommer detta fortsatt att vara svår att åtgärda. Ytterligare

förbättrad täckningsgrad kommer framför allt att vara beroende av att en automatiserad överföring av

data kommer till stånd från de digitala journalsystemen till kvalitetsregistren.

Styrgruppen för registret har årligen två möten varav minst ett tillsammans med monitorerna från

landets olika regioner. Under 2015 har de huvudsakliga diskussionspunkterna handlat om åtgärder för

att förbättra täckningsgraden och om hur PROM/PREM-data ska kunna inkluderas i registret.

Validering av registerdata påbörjades under hösten 2015 och var färdigt under våren 2016. Vidare

påbörjades ett arbete med att ta fram en registerspecifik hemsida på INCA där kvalitetsindikatorer

och dess målnivåer ska redovisas. Denna beräknas vara färdig under hösten 2016. För övrigt har 2015

präglats av osäkerheten kring registerekonomin och kvalitetsregistrens finansiering. Denna osäkerhet

har bromsat möjligheterna till ytterligare diskuterade projekt för att utveckla registret.

Under 2015 har registerdata presenterats som muntlig presentation vid svenska kirurgveckan i Örebro

och som poster vid nationella kvalitetsregisterkonferensen. Vid båda tillfällen presenterades data

angående värdet av POSSUM score vid pankreaskirurgi. POSSUM score är ett

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/bukspottkortel/vardprogram


Årsrapport 2015


Sida 5 av 44

riskbedömningsinstrument för att försöka förutsäga risk för komplikationer eller död vid stor,

komplicerad kirurgi.

Denna rapport är framtagen av styrgruppen i samarbete med statistiker Johan Rosell vid Regionalt

cancercentrum sydöst och baseras på datauttag från det Nationella kvalitetsregistret för tumörer i

pankreas och periampullärt i INCA-plattformen, om inget annat anges. Data nerladdades i

augusti/september 2016.


Årsrapport 2015


Sida 6 av 44

1.1 Bakgrund

Cirka 1500 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i pankreas eller i det periampullära området,

men endast 15 - 25 % av dem kan erbjudas kurativt syftande behandling (tumörresektion ±

onkologisk tilläggsbehandling). Majoriteten har således en obotbar sjukdom vid diagnos och därmed

ett stort omvårdnadsbehov och behov av olika palliativa åtgärder.

Nationella pankreasregistret täcker således alla tumörer i pankreas eller det periampullära området

som utreds på malignitetsmisstanke, men även olika cystiska tumörer i pankreas som kan vara benigna

eller premaligna med varierande malignitetsgrad. Även patienter som opererats med misstanke på

adenocarcinom men PAD visat neuroendokrin tumör i pankreas omfattas av registret (tabell 1).

Dessutom kan enstaka patienter med kronisk pankreatit finnas i registret. Detta gäller de som utreds

på malignitetsmisstanke, opereras och där PAD så småningom visar kronisk pankreatit. Av de

registrerade under 2015 hade ca 10 % benign diagnos (tabell 3).

Tabell 1. Antal anmälda fall till cancerregistret

2014 2015

1311 (80.9) 1316 (80.4)

C25.0 Caput (huvud) 684 (42.2) 697 (42.6)

C25.1 Corpus (kropp) 232 (14.3) 245 (15)

C25.2 Cauda (svans) 181 (11.2) 182 (11.1)

C25.3 Ductus (pankreasgång) 6 (0.4) 2 (0.1)

C25.8 Multifokal i läge C25 7 (0.4) 5 (0.3)

C25.9 Övergripande växt, samt pankreas UNS 201 (12.4) 185 (11.3)

59 (3.6) 35 (2.1)

C25.4 Langerhanska öarna 59 (3.6) 35 (2.1)

252 (15.6) 285 (17.5)

C17.0 Duodenum (tolvfingertarm) 92 (5.7) 99 (6.1)

C24.0 Extrahepatiska gallvägar 126 (7.8) 159 (9.7)

C24.1 Ampulla/papilla Vateri inkl.

periampullära reg. och ampullär zon

34 (2.1) 27 (1.7)

1622 (100) 1636 (100)

Diagnostiserade fall, N(%)

Datakälla: Cancerregistret

TOTALT

Maligna tumörer i pankreas

Neuroendokrina tumörer i pankreas

Maligna tumörer (övriga läge)

ICDO-3 och kliniskt läge


Årsrapport 2015


Sida 7 av 44

Incidensen av pankreascancer tenderar att öka något (figur 1), sista året antytt mer hos män jämfört

med kvinnor (figur 2). Ökningen sammanfaller delvis med införande av registret. Till denna ökning

bidrar sannolikt en bättre och mer frekvent använd bilddiagnostik, en åldrande befolkning och mindre

underrapportering. Det senare stöds av det faktum att dödligheten i sjukdomen vanligtvis rapporteras

högre än incidensen.

Figur 1. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas och periampullärt, 1987-2015

Figur 2. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas delad på kön, 1987-2015


Årsrapport 2015


Sida 8 av 44

Prognosen vid pankreascancer är generellt mycket dålig med en medianöverlevnad på ca 6-8 månader

och en 5-årsöverlevnad på ca 6 % för hela patientgruppen (figur 3). Denna siffra innebär dock en

diskret ökning under de senaste åren. Medianöverlevnaden för den opererade gruppen med diagnos

adenocarcinom i pankreas i Sverige är 25 månader och 3-års överlevnaden 35 % (figur 4). 3-års

överlevnaden för patienter opererade för annan malign periampullär tumör är ca 55 %. Detta baseras

på registerdata från patienter opererade 2010-2016. Dessa data står sig mycket väl jämfört med

internationellt publicerade data ex ESPAC-3 och ESPAC-4. Notera också att dessa data anges som

överlevnad efter diagnosdatum och inte överlevnad efter operationsdatum vilket annars brukar vara

gängse.

Figur 3. Totalt överlevnad, 2005-2015 (siffror från Cancerregistret)

Figur 4. Totalt överlevnad vid genomgått kurativt syftande kirurgi, 2010-2013 (siffror från Nationella Registret för Tumörer i Pankreas och Periampullärt).


Årsrapport 2015


Sida 9 av 44

1.2 Registrets målsättning

Registret är kompatibelt med gällande vårdprogram och ska registrera och bidra till ökad följsamhet

till dessa nationella riktlinjer. Registret kommer att revideras i enlighet med förändringar i

vårdprogrammet och anpassas till det Standardiserade Vårdförloppet.

Registrets målsättning är att:

1. Skapa en rikstäckande registrering av alla patienter med malignitetsmisstänkta tumörer i pankreas och periampullärt.

2. Synliggöra ledtider i vården.

3. Patienten ska bedömas på multidisciplinär konferens (MDK).

4. Patienten ska få en kontaktsjuksköterska.

5. Registrera all pankreaskirurgi utförd på misstanke på malign eller premalign sjukdom.

6. Redovisa per- och postoperativa komplikationer, överlevnad och på årsbasis bidra till minskad operationsrelaterad morbiditet och mortalitet.

7. Registrera livskvalitet före och efter behandling.

8. Registrera onkologisk behandling för patientgruppen.

9. Senare skede inkludera patientrelaterade utfallsmått (PREM/PROM) och palliativa vårdinsatser.

10. Möjliggöra kostnadsanalys.


Årsrapport 2015


Sida 10 av 44

Figur 5. Antal registrerade per formulär

Fig

Figur 5. Antal registrerade fall per formulär

Anmälan

1580 Definitivt behandlingsbeslut = Icke-kurativt syftande behandling

Resektion = Nej PAD/Biopsi tagen = Nej

Resektion = Nej PAD/Biopsi tagen = Ja

PAD

Postoperativa data

Resektion = Ja

Definitivt behandlingsbeslut = Kurativt syftande behandling

859(+ 10 missing)

711

Patient

677

Behandling

595

9

525

56 553

525

504

49

Onkologisk behandling

Postoperativuppföljning

2. RAPPORTENS UNDERLAG

Denna omfattar verksamhetsberättelsen för aktiviteten under året 2015. Registret är uppbyggt av sex

formulär, A-F (figur 9). Under 2013 introducerades också ett onkologformulär (G).

A - Anmälan: Täckningsgrad: 91 %. Detta formulär gäller alla patienter med malignitetsmisstänkt

tumör (inklusive premaligncystisk förändring) i pankreas eller periampullärt. Formuläret innehåller

grund för diagnos och behandlingsbeslut, om bedömning gjorts på multidisciplinär konferens (MDK)

eller inte samt väntetider (utredningsstart

– remissankomst till bedömande enhet –

behandlingsbeslut – information –

behandling). Gäller även som

canceranmälan. A-formuläret reviderades

(förenklades) under 2013 i syfte att

uppnå en bättre täckningsgrad och har

använts fr.o.m. 1 januari 2014.

De kommande formulären, B-F, gäller

endast de patienter som planeras för

kurativt syftande behandling, vanligen

kirurgi.

B – Patient: Täckningsgrad: 95 %.

Formuläret innehåller information om de

patienter som planeras för kurativt

syftande kirurgi. Riskvärdering av

patienterna med POSSUM-score på ett

standardiserat sätt (Physiological and

Operative Severity Score for the enUmeration of

Mortality and Morbidity -predikterar

postoperativ morbiditet och mortalitet). Det innehåller också information om livskvalitet är

dokumenterad och om patientens performance status med ASA och WHO (ECOG)- score.

C – Kurativ syftande operation: Täckningsgrad: 85 %. Registrerar data om det kirurgiska ingreppet.

D – Postoperativa data: Täckningsgrad: 97 %. Registrerar det postoperativa förloppet (vårdtid,

eventuellt IVA-vård, postoperativa komplikationer, operationsrelaterad mortalitet). Komplikationer

graderas enligt Clavien-Dindo.

E – PAD: Täckningsgrad: 99 %. Är även canceranmälan. Ska ge information om typ av tumör,

mikroskopisk radikalitet (R-status) och om patologin är gjord enligt KVAST (Patologiföreningens

kvalitets- och standardiseringsrekommendationer).

F – Postoperativ uppföljning: uppföljning efter 9-12 månader med information om patienten är i


Årsrapport 2015


Sida 11 av 44

livet, har livskvalitet dokumenterad, om ett känt recidiv föreligger eller inte samt information om

performance status enligt WHO (ECOG).

G – Onkologisk behandling: ett onkologformulär är i bruk men täckningsgraden är ännu låg.


Årsrapport 2015

3. Registrets täckningsgrad

Sida 12 av 44

3. REGISTRETS TÄCKNINGSGRAD

Till och med 2015 års utgång hade totalt 7048 patienter med malign diagnos inkluderats i registret och

av dem 1371 under 2015. Det totala antalet inkluderade patienter, vilket också omfattar de som fått en

benign diagnos, är sedan registerstarten 8020 och av dessa inkluderades 1580 (antal formulär A) under

2015.

Antalet inkluderade patienter med malign diagnos har senaste tre åren varit relativt konstant omkring

1400 vilket inneburit en täckningsgrad omkring eller något över 90 % jämfört med Cancerregistret.

Täckningsgraden i Riket var 2015 91 % (74 % - 98 %) (tabell 2). Fyra av landets regioner har en

täckningsgrad på 90 % eller högre. Högst täckningsgrad, 98 %, har Uppsala-Örebro regionen, som

fram till 2013 släpade efter i registrering jämfört med övriga regioner. Lägst täckningsgrad under 2015

har Norra regionen med 74 %. Detta torde bero på en eftersläpning i registreringen då regionen 2013

resp. 2014 hade en täckningsgrad på 97 resp. 91 %. Generellt gäller fortfarande att registreringarna

släpar efter då en ökande täckningsgrad noteras för tidigare år i varje ny årsrapport.

Tabell 2. Registrets täckningsgrad

Täckningsgraden närmar sig nu, eller har uppnått, målet på 95 %, som är angivet i det Nationella

Vårdprogrammet. Det är endast två regioner, Norra och Stockholm-Gotland som ligger klart under

målgränsen 2015 men siffran för dessa har för 2014 blivit betydligt bättre.

Den totala täckningsgraden (tabell 2, figur 6) beräknas utifrån Cancerregistrets statistik. Således är det

ca 5–10 % av patienterna (ca 100) som får pankreas- eller periampulär cancerdiagnos men inte är

inkluderade i registret. Orsaken till detta är diskuterat i tidigare årsrapporter och kommer med

nuvarande manuell registreringsteknik att vara svår att åtgärda.

Diagnosår: 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Norra regionen 94 (93 %) 95 (85 %) 90 (87 %) 117 (97 %) 115 (91 %) 83 (74 %)

Stockholm/Gotland regionen 268 (91 %) 248 (91 %) 258 (92 %) 266 (85 %) 276 (85 %) 288 (80 %)

Södra regionen 162 (88 %) 198 (94 %) 210 (93 %) 224 (95 %) 240 (97 %) 239 (94 %)

Sydöstra regionen 149 (96 %) 155 (97 %) 156 (97 %) 192 (90 %) 190 (95 %) 176 (94 %)

Uppsala/Örebro regionen 35 (14 %) 55 (21 %) 161 (63 %) 240 (80 %) 305 (98 %) 304 (98 %)

Västra regionen 176 (81 %) 228 (92 %) 240 (96 %) 254 (94 %) 280 (95 %) 281 (97 %)

RIKET 884 (74 %) 979 (77 %) 1115 (87 %) 1293 (89 %) 1406 (93 %) 1371 (91 %)

Täckningsgrad jämfört mot Cancerregistret

* Gäller för enbart diagnoser som är anmälspliktiga i Cancerregistret och som uppfyller registret inklutionskriterier.

Följande diagnoskoder (ICDO3) är med i beräkningen: c17.0, C24.1 och samtliga C25 koder.


Årsrapport 2015

3. Registrets täckningsgrad

Sida 13 av 44

Figur 6. Registrets täckningsgrad för diagnosår 2015

I denna rapport är täckningsgraden för varje enskilt formulär redovisad tydligare jämfört med tidigare

årsrapporter. Detta bör kunna underlätta tolkning och förståelse av presenterade data.

Täckningsgraden för formulär B – E ligger nu runt 90 % (figur 5). Vidare diskussion kring detta

återkommer längre fram i rapporten.

Täckningsgraden (91 %) är ytterligare något förbättrad jämfört med 2014 då denna i 2014 årsrapport

var 89 %. Viss regional skillnad kvarstår men beror till stor del på eftersläpande registrering. Den klart

ökade täckningsgraden för formulären B – E innebär att eventuella skillnader som framkommer

mellan regioner får anses vara säkrare och att data torde kunna börja användas för forskning.


Årsrapport 2015

4. Beskrivning av populationen

Sida 14 av 44

4. BESKRIVNING AV POPULATIONEN

Adenocarcinom i pankreas utgör 2015 77 % av de 1407 registrerade fallen i registret (exklusive fall där

uppgift saknas) (tabell 3). Detta är en större andel jämfört med 2014. Av pankreascancerfallen är 56 %

belägna i caput. De övriga periampullära cancerformerna (duodenal, papilla Vateri och distal gallgång)

svarar för vardera 3 % av alla fall i registret. Liksom tidigare år svarar neuroendokrina tumörer för 2

% av fallen. Benigna tumörer står för ca 10 %. Dessa senare är patienter som opereras på

malignitetsmisstanke men där den slutliga diagnosen blir benign.

Andelen patienter utan uppgift om diagnos i registret är 11 %. Orsaken till detta är oklar men är

jämförbar med siffran för 2014. Även här kan en eftersläpning i registrering vara en förklaring.

Tabell 3. Registrerade diagnoser, diagnosår 2010-2015

2010 2011 2012 2013 2014 2015

5% 4% 4% 4% 4% 3% 4%

45 50 53 62 62 50 322

3% 4% 3% 4% 3% 3% 3%

31 44 41 55 51 48 270

5% 4% 4% 6% 4% 3% 4%

53 47 50 82 58 52 342

42% 40% 41% 42% 37% 38% 40%

409 443 520 613 597 600 3182

13% 13% 12% 12% 13% 15% 13%

127 143 151 179 209 231 1040

8% 9% 9% 9% 10% 10% 9%

81 99 109 133 157 153 732

0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

4 2 4 0 4 2 16

2% 2% 2% 2% 3% 2% 2%

18 17 28 27 45 24 159

8% 9% 10% 11% 9% 6% 9%

83 97 131 162 143 93 709

7% 8% 10% 9% 8% 10% 9%

64 85 124 129 131 154 687

7% 8% 5% 2% 9% 11% 7%

64 89 61 29 145 173 561

100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

979 1116 1272 1471 1602 1580 8020 Totalt

C25.2 Malign tumör i cauda

C25.3 Malign tumör i ductus

C25.4 Neuroendokrin tumör i pankreas

C25.9 Malign tumör i pankreas UNS

Övrig diagnoskod

Uppgift saknas

Diagnos (klinisk eller patologisk)Diagnosår

Totalt

C17.0 Malign tumör i duodenum

C24.0 Malign tumör i distal gallgång

C24.1 Malign tumör i ampulla Vateri

C25.0 Malign tumör i caput

C25.1 Malign tumör i corpus


Årsrapport 2015

4. Beskrivning av populationen

Sida 15 av 44

Medianåldern vid diagnos är väsentligt oförändrad jämfört med tidigare år. Liksom då är

medianåldern för malign diagnos (71 år) något högre än för benign diagnos (benigna tumörer

inkluderande enstaka fall av kronisk pankreatit; 67 år). Yngre patienter (<45 år) med diagnos i registret

utgör 3 %. Vad gäller könsfördelningen är denna väsentligt oförändrad men med en tendens till ökad

andel män/kvinnor (52/48 %) (figur 2).

Andelen patienter med tumör i stadium IV vid diagnos är som tidigare hög, 56 % (tabell 4). Detta

speglar den höga andelen pankreascancer som hittas i ett skede när kurativ behandling inte längre är

möjlig samt den fortsätta svårigheten med tidig diagnostik. Endast 10 % av patienterna har vid

upptäckt en tumör ≤ IIA. Detta innebär en begränsad tumör utan lymfkörtelmetastaser som bör

betraktas som tillgängliga för kirurgisk bot.

Tabell 4. TNM stadier för adenocarcinom i pankreas (C25.0-3 och C25.8-9), diagnosår 2015

Antal Andel

Stadium IA 21 2%

Stadium IB 19 2%

Stadium IIA 62 6%

Stadium IIB 178 16%

Stadium III 132 12%

Stadium IV 603 56%

Uppgift saknas 69 6%

Total 1084 100%


Årsrapport 2015

7. Planerad kurativ behandling

Sida 16 av 44

5. VÄNTETIDER

Data i kapitel 5 bygger på blankett A, B och C med täckningsgrader på 91, 95 resp. 85 %.

Väntetiderna i detta kapitel anges som median i dagar samt spridningen (1:a och 3:e kvartilen). Tabell

5 och figur 7 visar tid i dagar från remissdatum till behandlingsbeslut som vanligen tas vid en

multidisciplinär konferens. Tiden till behandlingsbeslut från remissdatum var för hela Riket median 11

(6 - 25) dagar, med en regional variation från Stockholm-Gotland med 8 (6 - 16) dagar till

Uppsala/Örebro med 14 (7 - 36) dagar. Trenden visar att tiderna under 2015 sjunkit något jämfört

med föregående år trots en ökad mängd patienter.

Tabell 5. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015

Figur 7. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut i Riket, diagnosår 2010-2015

Nationella vårdprogrammet för Pankreastumörer anger att tiden från remissankomst till

behandlingsbeslut ska vara under 14 dagar för mer än 90 % av patienterna.

Dagar från remiss till behandlingsbeslut, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)

Sjukvårdsregioner

Norra Stockholm-

Gotland Södra Sydöstra

Uppsala- Örebro

Västra Riket

2010 18 (7-37), n=101

13 (7-28), n=295

10 (6-20), n=188

13 (5-31), n=163

20 (13-35), n=40

21 (9-41), n=179

14 (7-31), n=966

2011 17 (6-37), n=98

11 (7-24), n=293

12 (7-25), n=217

13 (5-43), n=174

18 (12-40), n=66

14 (7-31), n=255

13 (7-29), n=1103

2012 11 (7-24), n=96

9 (6-25), n=308

12 (7-24), n=234

12 (6-29), n=172

16 (8-40), n=166

10 (7-27), n=274

11 (6-27), n=1250

2013 10 (6-32), n=131

11 (6-20), n=297

12 (6-25), n=246

8 (5-23), n=227

14 (7-33), n=239

15 (8-30), n=283

12 (6-27), n=1423

2014 14 (7-32), n=127

8 (6-15), n=311

13 (7-23), n=259

13 (6-30), n=220

15 (7-29), n=346

15 (8-30), n=322

13 (7-27), n=1585

2015 10 (5-16), n=94

8 (6-16), n=339

9 (4-16), n=267

10 (6-28), n=198

14 (7-36), n=351

13 (8-23), n=311

11 (6-25), n=1560

0

10

20

30

40

0 1 2 3 4 5 6 7

Dag

ar f

rån

rem

iss

till

beh

and

ling

sbes

lut,

med

ian

sam

t 1:

a o

ch 3

:e k

vart

il

Diagnosår

2-2 2 2010 2011 20122 20132 2014 2015


Årsrapport 2015


Sida 17 av 44

Tabell 6 visar att detta krav inte uppfylls av någon region. Riket som helhet uppfyller målet endast för

62 % av patienterna. Generellt förefaller denna väntetid vara väsentligt oförändrad jämfört med 2013

och 2014.

När standardiserat vårdförlopp införs under 2016 förväntas denna andel öka. Målet med

standardiserade vårdförlopp är 80 % av patienterna skall hamna inom ledtiden, vilket i förloppet är

stipulerat till 21 kalenderdagar. Vid nästa årsrapport kommer denna ledtid att rapporteras.

Tabell 6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015

Tabell 7. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015

Tabell 7 visar tid i dagar från behandlingsbeslut till patientbesked. Denna tid var för hela Riket median 3 (0 - 8) dagar. Dessa data måste tolkas så att rutinen ser olika ut i regionerna beroende på tradition.

Tiden till patientbesked efter behandlingsbeslut förväntas också minska med införandet av

standardiserade vårdförlopp.

Tid i dagar från att remiss utfärdades till patientbesked visas i tabell 8. 2015 var tiden för hela Riket i

median 18 (11 - 34) dagar, med en liten regional variation från Sydöstra med 16 (10 - 34) dagar till

Uppsala/Örebro med 21 (11 - 46) dagar. Alla regioner utom Uppsala/Örebro har kortat denna ledtid

jämfört med motsvarande siffror för 2014. Trenden sedan 2010 är dock i stort sett oförändrad över

tid i riket (figur 8) trots att antalet patienter som bedöms ökar.

Inom 14 dagar Mer än 14 dagar Inom 14 dagar Mer än 14 dagar

Riket 55.6% 44.4% 61.8% 38.2%

Norra 51.2% 48.8% 72.3% 27.7%

Stockholm-Gotland 74.3% 25.7% 72.9% 27.1%

Södra 56.0% 44.0% 68.9% 31.1%

Sydöstra 55.0% 45.0% 58.6% 41.4%

Uppsala-Örebro 49.7% 50.3% 50.4% 49.6%

Västra 45.7% 54.3% 55.3% 44.7%

Tid från remiss till behandlingsbeslut (andel)

2014 2015

Diagnosår

Dagar från definitivt behandlingsbeslut till patientbesked, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)

Sjukvårdsregioner

Norra Stockholm-


Uppsala- Örebro

Västra Riket

2014 1 (0-7), n=97

7 (1-10), n=216

5 (0-12), n=165

3 (0-8), n=175

0 (0-7), n=281

1 (0-8), n=232

3 (0-8), n=1166

2015 5 (0-9), n=73

7 (1-7), n=253

5 (0-13), n=167

1 (0-7), n=141

1 (0-7), n=272

1 (0-7), n=224

4 (0-8), n=1130


Årsrapport 2015


Sida 18 av 44

Tabell 8. Väntetid från remiss till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015

Figur 8. Väntetid från remiss till patientbesked i Riket, diagnosår 2010-2015

Tabell 9 visar tid i dagar från definitivt behandlingsbeslut till operation över tid och per region. Denna

tid var för hela Riket median 29 (20 - 45) dagar 2015. Den regionala variationen var 27-35 dagar. De

flesta regioner har en tendens till sakta ökande tider sedan 2010 vilket delvis kan förklaras med den

över tid ökande mängden resektioner (se kapitel 8).

Den sammanlagda tiden från remiss till kirurgi var i riket 40 (26-70) vilket innebär att man i nuläget, i

median, inte är långt från målet för ledtiden för standardiserade vårdförlopp som införts under 2016

(36-43 dagar).

Tabell 9. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till kirurgi, diagnosår 2010-2015

Dagar från remiss till patientbesked, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)

Sjukvårdsregioner

Norra Stockholm-


Uppsala- Örebro

Västra Riket

2014 21 (12-37), n=11

17 (11-28), n=228

22 (12-38), n=175

19 (10-37), n=189

20 (10-34), n=299

20 (12-36), n=257

19 (11-35), n=1259

2015 18 (12-24), n=73

16 (11-27), n=262

19 (8-34), n=179

16 (10-34), n=153

21 (11-46), n=288

17 (10-32), n=258

18 (11-34), n=1213

0

10

20

30

40

50

0 1 2 3 4 5 6 7

Dag

ar f

rån

rem

iss

till

pat

ien

tbes

ked

,m

edia

n s

amt

1:a

och

3:e

kva

rtil

Diagnosår

2-2 2 2010 2011 20122 20132 2014 2015

Dagar från definitivt behandlingsbeslut till kirurgi, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)

Sjukvårdsregioner

Norra Stockholm-


Uppsala- Örebro

Västra Riket

2010 20 (13-30), n=39

29 (23-36), n=107

20 (18-34), n=79

26 (17-39), n=53

29 (20-38), n=25

23 (13-31), n=36

27 (18-34), n=339

2011 29 (18-43), n=45

30 (22-41), n=130

21 (13-31), n=73

32 (20-46), n=57

34 (22-44), n=42

28 (21-36), n=67

28 (20-41), n=414

2012 27 (15-37), n=42

30 (22-44), n=117

31 (19-46), n=86

27 (18-36), n=58

27 (20-41), n=70

33 (26-42), n=88

29 (20-41), n=461

2013 41 (27-58), n=43

32 (22-44), n=115

21 (12-40), n=75

30 (19-39), n=104

20 (13-31), n=95

27 (19-40), n=78

27 (18-41), n=510

2014 28 (18-36), n=40

30 (27-48), n=106

32 (20-47), n=98

34 (25-48), n=77

27 (15-35), n=127

26 (19-40), n=91

29 (20-45), n=539

2015 27 (16-30), n=37

29 (22-48), n=138

32 (20-47), n=106

35 (25-47), n=94

29 (17-45), n=127

27 (19-40), n=89

29 (20-45), n=591


Årsrapport 2015


Sida 19 av 44

6. UTREDNING

6.1 Beslut om kurativt syftande kirurgi

Data i kapitel 6 bygger på blankett A. Nationellt inrapporterades 1570 A-blanketter, en

täckningsgrad på 91 % mot cancerregistret.

I det nationella vårdprogrammet för tumör i pancreas och periampullärt påpekas vikten av att

patienten och utredningsresultat diskuteras i multidiciplinär terapikonferens (MDK). Av alla

registrerade behandlingsbeslut planerades 45 % (711 av totalt 1570 registrerade) för kurativt syftande

kirurgi med en regional variation mellan 32 % - 52 %, där lägst andel ses i Väst, och den högsta

andelen i Sydöstra- och Stockholmsregionen (tabell 10). Av dessa togs 95 % av besluten inom ramen

för MDK, med en regional variation mellan 82 % - 100 % (tabell 11).

Tabell 10. Definitivt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015

Den relativt höga andelen patienter som i definitivt behandlingsbeslut erbjuds kurativt syftande kirurgi

(45 %) håller i sig jämfört tidigare år (42 % 2014). Premaligna tillstånd (IPMN) registreras bara om de

blir föremål för kirurgi, och bidrar således till att siffran för rekommendation om kirurgi vid MDT blir

hög. År 2014 utfördes dock enbart 416 av de planerade 666 resektioner (med reservation för en något

lägre täckningsgrad för blankett C), vilket motsvarar ca 30 % av den årliga incidensen. År 2015 blev

resektionsfrekvensen 33 % (se kap 8).

Icke kurativt

syftande

behandling

Kurativt

syftande

kirurgi

Uppgift

saknas

Icke kurativt

syftande

behandling

Kurativt

syftande

kirurgi

Uppgift

saknas

58% 42% 1% 54% 45% 1%

927 666 9 859 711 10

66% 34% 0% 56% 44% 0%

85 43 0 53 42 0

50% 50% 0% 48% 52% 0%

157 157 0 163 177 1

54% 44% 2% 55% 45% 1%

144 117 4 149 122 2

60% 40% 0% 47% 52% 1%

133 88 0 94 104 2

56% 44% 0% 53% 46% 1%

196 154 1 189 165 2

66% 33% 1% 67% 32% 1%

212 107 4 211 101 3

Diagnosår 2015

Uppsala-Örebro

Västra

Diagnosår 2014

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra


Årsrapport 2015


Sida 20 av 44

Tabell 11. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015

6.1 Icke kurativt behandlingsbeslut

Beslut om icke-kurativ behandling tas i MDK. Jämfört beslut om kurativt syftande behandling har andelen fall dragna i MDT vid icke-kurativt syftande behandling varit lägre. År 2015 var andelen 79 % jämfört 71 % 2014 (tabell 12). Behandlingen skall vara palliativ, antingen tumörspecifik (t.ex. onkologisk behandling) eller bästa understödjande vård. Anledningen till beslut om palliativ vård var 2015 metastaserad sjukdom hos 579 patienter (67 %), vilket var en oförändrad andel jämfört 2014. 15 % hade lokalt avancerad (icke-resektabel) tumör, och 17 % av att patienterna bedömdes att inte tåla kirurgi (alt. ej bedömda) (figur 9).

Figur 9. Flödesschema, diagnosår 2015

Nej Ja

5% 95%

32 562

0% 100%

0 33

1% 99%

2 173

1% 99%

1 88

6% 94%

6 95

18% 82%

17 80

6% 94%

6 93

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro

Västra

Multidisciplinär konferens

Riket

Norra

*Uppgift saknas för 10 (1%) patienter.

*Kurativt syftande behandling

711 (45%)

*Icke kurativt syftande behandling

859 (54%)

Fjärrmetastaser

579 (67%)

Lokalt avancerad sjukdom

131 (15%)

Tål ej kirurgi/ej bedömda

149 (17%)


Årsrapport 2015


Sida 21 av 44

Tabell 12. Multidisciplinär konferens vid icke kurativt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015

Den totala andelen nyinsjuknade patienter som blir föremål för bedömning inom ramen för MDT ökar, även om det fortfarande är en bit kvar till målvärdet 90 % (Figur 10).

Figur 10. Andel i procent av alla patienter som bedömts på multidisciplinär konferens 2013-2015. Mål enligt vårdprogram >90%

Nej Ja

Uppgift

saknas Totalt Nej Ja

Uppgift

saknas Totalt

29% 71% 0% 100% 21% 79% 0% 100%

270 657 0 927 177 682 0 859

35% 65% 0% 100% 23% 77% 0% 100%

30 55 0 85 12 41 0 53

15% 85% 0% 100% 9% 91% 0% 100%

24 133 0 157 15 148 0 163

28% 72% 0% 100% 24% 76% 0% 100%

40 104 0 144 36 113 0 149

23% 77% 0% 100% 24% 76% 0% 100%

30 103 0 133 23 71 0 94

31% 69% 0% 100% 22% 78% 0% 100%

61 135 0 196 41 148 0 189

40% 60% 0% 100% 24% 76% 0% 100%

85 127 0 212 50 161 0 211

Icke kurativt syftande behandling

Uppsala-Örebro

Västra

Diagnosår 2015


Diagnosår 2014


Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2013

2014

2015

Mål enligt nationellt vårdprogram >90%


Årsrapport 2015


Sida 22 av 44

7. PLANERAD KURATIV BEHANDLING

7.1 Data på de patienter som planeras för kurativ syftande behandling

Data i kapitel 7 bygger på blankett B. Nationellt inrapporterades 677 B-blanketter med en

täckningsgrad på 95 %.

Andelen män och kvinnor som planerades för kurativt syftande behandling var lika. Av alla patienter

som planerades för kirurgi (711) klassades 84 % med Performance status enligt WHO 0 eller 1, och 66 %

klassades som ASA 1 eller 2 (Tabell 13). Så mycket som en femtedel av patienterna som gick till

kurativt syftande behandling klassades som ASA 3.

Tabell 13. Ålder, könsfördelning, BMI, diabetes, performance status enligt WHO och ASA-klassifikation, diagnosår 2015

Medianålder (range) vid diagnos, år 69 (12-89)

Män, antal (%) 368 (52%)

Kvinnor, antal (%) 343 (48%)

BMI, median (range) 25 (14-44)

Diabetes, antal (%) 123 (17%)

Performance status enligt WHO, antal (%)

0 432 (61%)

1 162 (23%)

2 22 (3%)

3 4 (1%)

4 0 (0%)

Uppgift saknas 91 (13%)

ASA-klassifikation, antal (%)

1 103 (14%)

2 367 (52%)

3 157 (22%)

4 2 (0%)

5 0 (0%)

Uppgift saknas 82 (12%)


Årsrapport 2015

8. Peroperativa data

Sida 23 av 44

8. PEROPERATIVA DATA

Data i kapitel 8 bygger på blankett C. Nationellt inrapporterades 595 C-blanketter med en

täckningsgrad på 85 %.

Av de som planerades för kurativ resektion i riket erhöll 89 % den tänkta operationen. 11 % av alla

befanns irresekabla vid operation. Detta är en internationellt mycket bra andel, den radiologiska pre-

operativa diagnostiken är erkänt svår.

Avseende irresekabiltet funnet vid operation varierar siffrorna mellan 21 % (norra regionen) och 6 % i

den sydöstra regionen (se tabell 14), siffror som är likartade de senaste åren. Vad denna variation

består är något oklart och kan definieras av flera olika variabler, men väntetid till operation förefaller

inte vara en av dem (se tabell 5 och 9).

Tabell 14. Planerad resektion utförd, diagnosår 2015

Planerad resektion utförd

Ja Nej Uppgift saknas

Totalt

Riket 525 65 1 591

89% 11% 0% 100%

Norra 29 8 1 38

76% 21% 3% 100%

Stockholm-Gotland 122 11 0 133

92% 8% 0% 100%

Södra 89 17 0 106

84% 16% 0% 100%

Sydöstra 88 6 0 94

94% 6% 0% 100%

Uppsala-Örebro 115 15 0 130

88% 12% 0% 100%

Västra 82 8 0 90

91% 9% 0% 100%


Årsrapport 2015


Sida 24 av 44

Tabell 15. Åtgärder utförda då planerad resektion ej kunde genomföras, diagnosår 2015

Sedan flera år tillbaka sjunker andelen avlastande kirurgi i samband med att radikal kirurgi inte kan

genomföras (tabell 15). Andelen har mellan 2014 och 2015 nästan halverats då flera studier visat på få

fördelar med kirurgisk avlastning jämfört med endoskopisk avlastning. Variationen mellan regionerna

är relativt stor men andelen patienter är få, så några tydliga slutsatser kan inte dras avseende detta.

Södra och sydöstra har ett haft en låg andel kirurgisk avlastning under flera år medan Stockholm

under 2015 sänkt sin andel från 70 % till ca 25 %.

I tabell 16 noteras att i Sverige genomfördes 525 pankreasresektioner under 2015 vilket är en ökning

av antalet med 31 %. Antalet resektioner stiger kraftigt för varje år för närvarande; 400 resp. 326

resektioner för 2014 samt 2013. Ökningen kan inte förklaras av den något ökande andelen benigna

resektioner jämfört med 2014 (10 % jmfr 5 %; se tabell 3).

Jämfört med 2014 ökar, procentuellt sett, antalet totala pankreatektomier mest (92 %) medan

ökningen av distala resektioner är 36 % och för pankreatikoduodenektomier (”Whipples” operation)

24 %.

Andelen pylorusbesparande pankreatikoduodenektomier sjunker fortsatt och utgör 12 % av alla

resektioner nationellt och utförs mest i Uppsala/Örebro samt Norra regionen. Stockholm utför högst

andel distala resektioner medan andelen totala pankreatektomier nu är mer lika över landet jämfört

med tidigare.

Vad gjordes istället för resektion

Antal Avlastande

gallvägskirurgi (JKD30) Gastroenteroanastomos

(JDE00) Biopsi

(JLA20) Annat

Riket 65 17 16 49 18

26% 25% 75% 28%

Norra 8 1 2 5 0

13% 25% 63% 0%

Stockholm-Gotland 11 2 3 10 2

18% 27% 91% 18%

Södra 17 4 4 16 6

24% 24% 94% 35%

Sydöstra 6 1 0 3 2

17% 0% 50% 33%

Uppsala-Örebro 15 6 4 9 5

40% 27% 60% 33%

Västra 8 3 3 6 3

38% 38% 75% 38%


Årsrapport 2015


Sida 25 av 44

Tabell 16. Utförd resektion, diagnosår 2015

Västra NorraStockholm-

GotlandSödra Sydöstra

Uppsala-

ÖrebroRiket

66% 7 57 56 60 33 267

54 24% 47% 63% 68% 29% 51%

0% 15 8 0 3 37 63

0 52% 7% 0% 3% 32% 12%

9% 2 12 8 3 10 42

7 7% 10% 9% 3% 9% 8%

18% 4 40 16 17 29 121

15 14% 33% 18% 19% 25% 23%

0% 1 0 3 0 1 5

0 3% 0% 3% 0% 1% 1%

0% 0 0 0 1 1 2

0 0% 0% 0% 1% 1% 0%

0% 0 1 2 0 0 3

0 0% 1% 2% 0% 0% 1%

1% 0 2 3 1 0 7

1 0% 2% 3% 1% 0% 1%

6% 0 2 1 3 4 15

5 0% 2% 1% 3% 3% 3%

82 29 122 89 88 115 525

100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

*Uppgift om utförd resektion saknas för 0 patienter

Pylorussparande

(JLC30/JLC40)

Total pankreatektomi +/-

splenktomi (JLC20)

Distal pankreasresektion

(JLC10/JMA00)

Enukleation (JLC96)

Segmentresektion (JLC50)

Pankreassparande

duodenectomi (JDW96)

Utförd resektion

Sjukvårdsregioner

Standard Whipple

(JLC30/JLC40)

Mjältbevarande distal

pankreasresektion (JLC10)

Annan

Totalt*


Årsrapport 2015


Sida 26 av 44

Vid Whippleresektion och total pankreatektomi utförs venresektion i 20 % av alla operationer i Riket

och artär resektion i 8 % (tabell 17). Andelen artärresektion bör dock tolkas försiktigt då resektion av

artär i vissa fall noteras registreras felaktigt. Artär resektion ingår som standard i vissa operationer och

skall då inte registreras som artär resektion. Denna frekvens överensstämmer väl med rapporter från

litteraturen.

Andelen ven- och artärresektioner nationellt har dock sakta och stadigt stigit över åren vilket torde

indikera en ökad kirurgisk aggressivitet och möjligen en bättre chans för radikalitet.

Andelen venresektioner varierar något mellan regionerna liksom tidigare. Sydöstra, Västra och

Uppsala/Örebro har ökat sin andel medan den sjunkit något i Södra, Norr och Stockholm/Gotland.

Tabell 17. Ven-, artär- och laparoskopisk resektion vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015

Tabell 18 och Tabell 19 visar operationstider och blödningsmängd vid de olika typerna av resektioner.

Generellt förefaller de rapporterade operationstiderna vara jämförbara med 2014.

Det bör poängteras att det fortfarande inte råder tydlig konsensus mellan de olika opererande

enheterna om hur den peroperativa blödningsmängden ska uppskattas varför direkta jämförelser kan

vara svåra. Inom regionerna, där uppfattningen om blödning inte bör variera från år till år, finns det

tendenser till att den peroperativa blödningen blir mindre. Denna tendens blir tydligare om man

adderar data från 2013 till jämförelsen.

Andelen patienter som erhållit blodtransfusion har däremot inte sjunkit jämfört med 2014 (tabell 20).

Venresektion (PHD99) Artärresektion

372 74 29

20% 8%

24 3 2

13% 8%

77 16 11

21% 14%

64 11 5

17% 8%

66 17 1

26% 2%

80 13 6

16% 8%

61 14 4

23% 7%

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro

Västra

Utförd resektion

JLC30/40 - Standard Whipple/Pylorussparande

JLC20 - Total pankreatektomiAntal


Årsrapport 2015


Sida 27 av 44

Tabell 18. Operationstid (minuter) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015

Tabell 19. Peroperativ blödning (ml) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015

Tabell 20. Andel patienter som fick transfusion peroperativt vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015

JLC30/40 - Standard

Whipple/Pylorussparande

JLC20 - Total pankreatektomi

JLC10 - Distal

pankreasresektion

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

Riket 370 (310-442) 163 (120-225) 390 (320-450) 157 (125-240)

Stockholm-Gotland 315 (279-366) 124 (105-161) 348 (300-408) 153 (124-240)

Södra 448 (375-534) 225 (181-300) 445 (400-540) 180 (154-300)

Sydöstra 279 (233-367) 145 (123-195) 293 (215-380) 137 (115-149)

Uppsala-Örebro 411 (336-443) 165 (120-225) 418 (352-491) 160 (122-239)

Västra 374 (337-432) 173 (136-252) 373 (326-444) 231 (136-259)

Norra 458 (354-479) 243 (169-329) 433 (363-458) 219 (203-260)

Operationstid i minuter, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)

2014 2015

Diagnosår

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

Riket 500 (300-1000) 250 (100-500) 500 (250-800) 200 (100-450)


Södra 600 (250-850) 300 (100-.500) 500 (263-875) 150 (50-400)

Sydöstra 475 (300-800) 100 (50-375) 500 (250-963) 100 (94-213)

Uppsala-Örebro 600 (300-1200) 350 (200-1000) 700 (400-1475) 450 (100-650)

Västra 800 (500-1000) 300 (150-575) 600 (500-1000) 300 (200-500)

Norra 400 (250-1000) 450 (200-650) 500 (300-700) 650 (263-1450)

Peroperativ b lödning i ml, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)

2014 2015

Diagnosår

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

Riket 17% 7% 20% 5%

Stockholm-Gotland 9% 0% 4% 2%

Södra 21% 15% 28% 11%

Sydöstra 11% 8% 20% 0%

Uppsala-Örebro 25% 9% 30% 3%

Västra 13% 12% 21% 6%

Norra 29% 0% 17% 25%

Andel patienter som fick transfusion peroperativt

2014 2015

Diagnosår


Årsrapport 2015

9. Postoperativa data

Sida 28 av 44

9. POSTOPERATIVA DATA

Postoperativa data baseras på inrapportering av formulär D. Baserat på de planerade kurativa

behandlingar som är inrapporterade i registret är täckningsgraden för formulär D 85 %.

Tabell 21 visar vårdtiden grupperad enligt åtgärdskoderna ”pankreatikoduodenektomi”, ”total

pankreatektomi” (JLC30/JLC40) respektive ”distal pankreatektomi” (JLC10) uppdelat på regioner.

Tabell 22 visar kategoriserade utskrivningsdata av samma patientkohort. Tabell 21. Vårddagar efter opetation vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasreseketion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015

Efter Whipple/total pankreatektomi rapporteras från Riket i median kortare vårdtid jämfört med

tidigare år (2015 median 11 dagar, 2014 median 12 dagar, 2013 median 14 dagar). En förklaring kan

vara att man på nationell nivå har fokuserat på att optimera postoperativa rutiner och att flera kliniker

nu använder ERAS-liknande koncept (Enhanced Recovery After Surgery). För distal resektion är

mediantiden för Riket oförändrad jämfört 2013 och 2014 (8 dagar).

Utskrivningsrutinen i de olika regionerna ska ses utifrån lokala traditioner och logistiska

förutsättningar. Vissa kliniker vårdar klart patienterna som sedan skrivs ut till hemmet. Andra

regionala enheter vårdar patienterna fram till en nivå där fortsatt postoperativ vård kan bedrivas på

länssjukhusens kirurgklinik, eller skriver ut patienterna till en vårdform där patienterna rehabiliteras

inför definitiv hemgång.

I Norra regionen skrevs 79 % av pankreasopererade ut till annan kirurgklinik medan motsvarande

siffror i samma kategori varierade mellan 8 % och 38 % i de övriga regionerna.

Utskrivning direkt till hemmet varierade från 73 % (Södra regionen) till 4 % (Norra regionen), se

tabell 22.

Uppgifterna är till synas kompletta (förutom Stockholm och Norra regionen där 19 % respektive 17

% av data saknades) och konsistenta (Södra regionen och Uppsala skriver hem 73 % respektive 54 %

och har längre vårdtid (14 respektive 13 dagar) än resterande regioner. Ett intressant undantag är den

sydöstra regionen som skriver hem 61 % av patienterna och till trots detta har en median vårdtid på 8

dagar.

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

Riket 12 (8-20) 8 (6-13) 11 (8-17) 8 (6-12)


Södra 10 (8-18) 8 (6-10) 14 (9-20) 7 (6-11)

Sydöstra 9 (6-14) 5 (4-9) 8 (6-14) 5 (4-8)

Uppsala-Örebro 16 (12-23) 10 (8-16) 13 (9-17) 9 (7-13)

Västra 10 (8-16) 6 (5-8) 9 (7-14) 8 (7-10)

Norra 9 (7-15) 6 (5-8) 8 (7-13) 8 (5-9)

Vårddagar efter operation, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)

Diagnosår

2014 2015


Årsrapport 2015


Sida 29 av 44

Tabell 22. Utskrivna till vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015

Annan

kirurgklinik

Annan

vårdinrättningHemmet Avliden

Uppgift

saknasTotalt

25% 20% 47% 1% 7% 100%

93 75 174 4 26 372

79% 0% 4% 0% 17% 100%

19 0 1 0 4 24

8% 43% 30% 0% 19% 100%

6 33 23 0 15 77

11% 8% 73% 2% 6% 100%

7 5 47 1 4 64

33% 5% 61% 0% 2% 100%

22 3 40 0 1 66

38% 5% 54% 3% 1% 100%

30 4 43 2 1 80

15% 49% 33% 2% 2% 100%

9 30 20 1 1 61

Uppsala-Örebro

Västra

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Utförd resektion



Utskriven till


Årsrapport 2015


Sida 30 av 44

9.1 Postoperativa komplikationer

Efterföljande tabell 23 visar den komplikation som hade identifierats som den enskilt bestämmande

för patientens vårdförlopp efter Whipple resektion/total pankreatektomi respektive distal resektion.

49 % (regional variation 31 % - 64 %) rapporterades komplikationsfria efter Whipple resektion eller

total pankreatektomi. 57 % (regional variation 25 % - 88 %) rapporterades komplikationsfria efter

distal resektion.

Tabell 23. Andelfördelning av vårdförloppbestämmande komplikation efter standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2015

Efter Whipple-resektion är pankreasläckage (anastomosläckage eller läckage från resektionsrand),

ventrikelretention och kirurgisk infektion de vanligast registrerade vårdtidsbestämmande

komplikationerna (10 % och 7 %).

24 % av de distala resektionerna registrerades för läckage från resektionsranden. Figurerna 11 och 12

nedan visar fördelningen av komplikationernas svårighetsgrader enligt Clavien-Dindo. Svårighetsgrad

upp till 3a räknas som milda till moderata komplikationer (kräver ej åtgärd med generell anestesi).

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

Ingen komplikation 49% 57%

Pankreasanastomosläckage\läckage från resektionsrand 10% 24%

Annan kirurgisk komplikation 8% 5%

Ventrikelretention 7% 2%

Kirurgisk infektion 7% 5%

Postoperatativ b lödning 5% 2%

Infektion (icke kirurgisk) 5% 1%

Kardiovaskulär komplikation 3% 2%

Annan medicinsk komplikation 2% 5%

Sårruptur 2% 0%

Lungemboli 1% 1%

Galläckage 1% 0%


Årsrapport 2015


Sida 31 av 44

Figur 11. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid Standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015

Figur 12. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015

15 % rapporterades efter Whipple resektion ha komplikationsgrad 3b eller högre (tabell 24, figur 11).

Motsvarande siffra för 2014 var 11 %. Efter distal resektion rapporterades 6 % ha komplikationer 3b

eller högre (figur 12, tabell 25) jämfört med 8 % under 2014. Uppgift saknas hos 7 respektive 11 % av

patienterna (JLC30/40/20 respektive JLC10) under diagnosår 2015.


Årsrapport 2015


Sida 32 av 44

Tabell 24. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015

0 1 2 3a 3b 4a 4b 5Uppgift

saknas

42% 10% 21% 5% 10% 3% 1% 1% 7%

159 37 80 20 36 10 2 5 26

25% 33% 17% 0% 4% 0% 0% 4% 17%

6 8 4 0 1 0 0 1 4

29% 10% 26% 5% 8% 3% 1% 0% 19%

23 8 21 4 6 2 1 0 15

45% 5% 22% 11% 6% 3% 0% 2% 6%

29 3 14 7 4 2 0 1 4

30% 18% 30% 6% 9% 5% 0% 0% 2%

20 12 20 4 6 3 0 0 1

54% 1% 23% 4% 11% 3% 1% 3% 1%

43 1 18 3 9 2 1 2 1

62% 8% 5% 3% 16% 2% 0% 2% 2%

38 5 3 2 10 1 0 1 1

Västra

Utförd resektion



Svårighetsgradering av komplikationer (Clavien)

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro


Årsrapport 2015


Sida 33 av 44

Tabell 25. Svårighetsgradering enligt Clavien av komplikationer vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015

Postoperativ IVA-vård, pga. avvikande vårdförlopp, registrerades hos 12 patienter (4 %) efter

Whipple/total pankreatektomi och hos 2 patienter (2 %) efter distal resektion.

Fem patienter (1 %) rapporteras avlidna inom 30 dagar efter Whipple/total resektion i Riket under

2015 jämfört med 7 patienter (2 %) under 2014 och 5 patienter (2 %) under 2013. Ingen patient

rapporterades avliden inom 30 dagar efter distal resektion. Efter 90 dagar hade ytterligare 6 patienter

avlidit efter Whipple/total pankreasresektion (90-dagarsmortalitet 3 % jämfört med 5 % för 2014 och

3 % för 2013).

Vid distal resektion hade 2 patienter avlidit efter 90 dagar (1.6 % jämfört med 3 % för 2015 och ingen

mortalitet för 2013). Data avseende distal pankreasresektion är till synas konsistenta för de olika

regionerna med relativt lite variation i de olika svårighetskategorierna.

Variationerna i kategorierna Clavien 0, 1 och 2 i komplikationsgraderingen efter Whipple/total

pankreatektomi beror sannolikt bland annat på olika tolkningar av graderingen (Västra 62 % Clavien

0, 8 % Clavien 1, 5 % Clavien 2; Stockholm 29 % Clavien 0, 10 % Clavien 1, 26 % Clavien 2), vilket

talar för att en sammanslagning av dessa kategorier till en kategori (inga/milda komplikationer) kunde

underlätta förståelsen och jämförelsen av dessa data. För de viktiga graderna 3a (åtgärdskrävande

komplikation; ej generell anestesi) och 3b (åtgärdskrävande komplikation; generell anestesi) noteras en

mycket lägre variation mellan regionerna (0-11 % respektive 6-16 %).

0 1 2 3a 3b 4a 4b 5Uppgift

saknas

46% 16% 18% 3% 4% 2% 0% 0% 11%

60 21 24 4 5 2 0 0 14

0% 75% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 25%

0 3 0 0 0 0 0 0 1

39% 9% 27% 0% 5% 2% 0% 0% 18%

17 4 12 0 2 1 0 0 8

58% 0% 21% 5% 5% 0% 0% 0% 11%

11 0 4 1 1 0 0 0 2

39% 28% 17% 11% 0% 0% 0% 0% 6%

7 5 3 2 0 0 0 0 1

38% 31% 14% 3% 7% 0% 0% 0% 7%

11 9 4 1 2 0 0 0 2

88% 0% 6% 0% 0% 6% 0% 0% 0%

14 0 1 0 0 1 0 0 0

Västra

Utförd resektion

JLC10 - Distal pankreasresektion

Svårighetsgradering av komplikationer (Clavien)

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro


Årsrapport 2015


Sida 34 av 44

9.2 PAD registrering

PAD- data bygger på inrapportering av formulär E. Baserat på de planerade kurativa behandlingar

som är inrapporterade i registret så är täckningsgraden för formulär E 99 % jämfört med 82 % för

2014.

Vid Whipple’s operation alternativt total pankreatektomi uppfattades resektionen som radikal i 91 %

och tveksamt radikal/icke radikal i 9 % av operationerna (tabell 26). Denna peroperativt uppfattade

radikalitet skiljer sig regionalt, till skillnad från den mikroskopiska radikalitets-bedömningen. Eftersom

det föreligger en stor regional skillnad i täckningsgrad (60 – 91 %) beträffande formulär E, kan några

säkra slutsatser inte dras från föreliggande data.

Från regioner där man i högre grad rapporterat att den patologiska bedömningen gjorts enligt

patologiföreningens kvalitetsdokument (KVAST), framför allt Stockholm-Gotland (83 % enligt

KVAST) och Västra (98 % enligt KVAST), förefaller dock R0-frekvensen vara lägre (52 % respektive

60 %), jämfört med de regioner där den patologiska bedömningen i lägre grad verkar vara gjord enligt

KVAST. Denna skillnad kan tolkas som att en standardiserad bedömning enligt KVAST ger en

säkrare bedömning av resektionsytorna, vilket resulterar i en mer korrekt lägre frekvens R0

resektioner.

Tabell 26. Radikalitet vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015

Ja Tveksamt NejUppgift

saknas

Mikroskopisk

radikal (R0)

Bedömd enl.

KVAST-dok

351 320 24 6 1 185 290

91% 7% 2% 0%

22 22 0 0 0 15 16

100% 0% 0% 0%

71 65 2 3 1 22 53

92% 3% 4% 1%

57 53 3 1 0 36 51

93% 5% 2% 0%

63 55 7 1 0 43 59

87% 11% 2% 0%

78 72 6 0 0 33 52

92% 8% 0% 0%

60 53 6 1 0 36 59

88% 10% 2% 0%

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro

Västra

Utförd resektion

Antal



Makroskopiskt radikalt ingrepp

Riket

Norra

Stockholm-Gotland


Årsrapport 2015


Sida 35 av 44

Whipple/totala resektionerna resulterade riket i PAD som var maligna/premaligna/IPMN i 92 %

(tabell 27). Lägst frekvens maligna/premaligna/IPMN PAD rapporterades från Uppsala-Örebro (84

%) och Norra regionerna (83 %), medan den högsta andelen rapporterades från Södra (96 %) och

Västra regionerna (95 %).

Distala pankreasresektioner resulterade i PAD som var maligna/premaligna/IPMN i 76 % (tabell 27).

Lägst frekvens maligna/premaligna/IPMN PAD rapporterades från Södra regionen (61 %), medan

den högsta andelen rapporterades från Stockholm-Gotland (82 %) och Sydöstra regionerna(94 %).

IPMN rapporterades i riket i 18 % av fallen vid distal resektion jämfört 9 % vid Whipple/total

resektion. Detta jämfört med 2014 då siffrorna för IPMN var 10 % respektive 4 %. Det kan tolkas

som om en högre nivå av vaksamhet och kunskap kring IPMN leder till fler distala resektioner.

Tabell 27. Histologisk typ vid standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2015

MalignPremaling

(icke invasiv)Benign IPMN Malign

Premaling

(icke invasiv)Benign IPMN

80% 3% 9% 9% 53% 5% 24% 18%

285 10 31 32 64 6 29 22

74% 9% 17% 0% 67% 0% 33% 0%

17 2 4 0 2 0 1 0

79% 1% 7% 12% 40% 10% 18% 33%

58 1 5 9 16 4 7 13

88% 3% 5% 3% 50% 11% 39% 0%

51 2 3 2 9 2 7 0

75% 2% 6% 17% 82% 0% 6% 12%

49 1 4 11 14 0 1 2

73% 5% 15% 6% 48% 0% 33% 19%

57 4 12 5 13 0 9 5

87% 0% 5% 8% 63% 0% 25% 13%

53 0 3 5 10 0 4 2

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro

Västra

Utförd resektion


JLC20 - Total pankreatektomiJLC10 - Distal pankreasresektion

Histologisk typ Histologisk typ


Årsrapport 2015


Sida 36 av 44

Antal lymfkörtlar som analyserats ligger i riket på 22 för Whipple/total pankreatektomi och 12 vid

distal pankreasresektion, men varierar stort över landet (tabell 28). Efter Whipple/total resektion

analyserades 10 (Norra regionen) upp till 26 (Stockholm-Gotland) körtlar i operationspreparatet. Efter

distal resektion analyserades 6 (Sydöstra) upp till 18 (Stockholm-Gotland) körtlar i

operationspreparatet.

Om man mellan regioner jämför antalet histologiskt analyserade lymfkörtlar med, om den patologiska

bedömningen har gjorts enligt KVAST vid Whipple/total pankreatektomi, finner man att Norra

regionen med lägst antal analyserade lymfkörtlar (10 stycken) var bedömningen gjord enligt KVAST i

72 %, medan i Stockholm-Gotland regionen med flesta analyserade lymfkörtlar (26), var

bedömningen gjord enligt KVAST i 74 %. Genomsnittet för riket var 82 %, där man i Västra

regionen fann 24 lymfkörtlar genom att använda KVAST i hela 99 %. Sannolikt bidrar dock KVAST

till att ett större antal lymfkörtlar analyseras, vilket dock måste bearbetas närmare.

Tabell 28. Undersökta lymfkörtlar för maligna fall vid standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2014 och 2015

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

JLC30/40 - Standard



JLC10 - Distal

pankreasresektion

Riket 20, 15-26 8, 3-19 22, 15-28 12, 6-21

Norra 10, 4-16 6, 4-12 10, 7-16 15, 12-16

Stockholm-Gotland 27, 22-35 19, 12-26 26, 19-35 18, 12-25

Södra 16, 13-21 9, 3-13 22, 15-28 8, 2-10

Sydöstra 20, 12-28 7, 1-9 19, 13-25 6, 5-16

Uppsala-Örebro 18, 14-26 11, 5-18 24, 16-32 12, 8-21

Västra 18, 16-24 5, 1-7 22, 18-26 7, 4-18

Antal undersökta lymfkörtlar, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)

2014 2015

Diagnosår


Årsrapport 2015

10. Resultat per sjukhus

Sida 37 av 44

10. RESULTAT PER SJUKHUS

Nedan redovisas ett urval av de redan presenterade resultaten uppdelat på sjukhus. Sjukhus kan vara

enbart utredande alternativt även opererade.

Tabell 29 visar att de 525 registrerade pankreasresektionerna under 2015 utfördes på totalt 10 sjukhus.

Detta innebär en ökning i resektionsantal med 31 %. Två av dessa sjukhus registrerade färre än 10

genomförda resektioner under året. Fyra sjukhus registrerade 50 eller fler Whipple-resektioner.

Resektionerna under 2014 (416) fördelades på 11 sjukhus. Antal resektioner på de sju

universitetssjukhusen uppgick 2015 till 478 (92 % av landets resektioner) mot 374 under 2014. Detta

innebär 28 % ökning 2015 jämfört med 2014. Universitetssjukhusen svarar för den stora ökningen i

resektionsantal och antalet sjukhus som registrerar pankreaskirurgi synes minska. Detta torde delvis

vara en effekt av den nu pågående nivåstruktureringen av pankreaskirurgin.


Årsrapport 2015


Sida 38 av 44

Tabell 29. Utförda resektioner delad på sjukhus och resektionstyp, diagnosår 2015

Tabell 30 visar resektionsantalet uppdelat på landets olika sex regioner. I två av dessa, Uppsala-Örebro och Sydöstra, regionerna registreras resektioner från tre respektive två sjukhus. Andel resektioner utförda på universitetssjukhusen i Uppsala-Örebro respektive Sydöstra region är 80 % respektive 73 %. Denna fördelning är väsentligt oförändrad jämfört med 2014. För övriga regioner sker pankreaskirurgin i stort sett enbart vid regionernas universitetssjukhus. Sedan registrets start har antalet opererande enheter minskat i antal.

Noteras att en mindre variation finns mellan siffrorna i tabell, 16, 29 och 30. Detta torde framför allt bero på att en del patienter inte opereras på sin mantalskrivningsort och i vissa fall då inte kommer att registreras på rätt (opererande) län.

JLC30/40 - Standard


JLC20 - Total

pankreatektomi

JLC10 - Distal

pankreasresektionÖvriga

65% 33% 3%

101 51 4

73% 20% 7%

66 18 6

71% 22% 7%

52 16 5

74% 24% 3%

50 16 2

68% 27% 5%

38 15 3

88% 12% 0%

22 3 0

84% 12% 4%

21 3 1

81% 13% 6%

13 2 1

50% 30% 20%

5 3 2

80% 20% 0%

4 1 0

0% 0% 0%

0 0 0

0% 0% 0%

0 0 0

0% 0% 100%

0 0 1

0% 0% 0%

0 0 0

71% 24% 5%

372 128 25

Västerås

Varberg

Falun

Opererande sjukhus

Utförd resektion

Huddinge

Sahlgrenska

Lund

Linköping

Akademiska

Umeå

Eksjö

Kristianstad

Totalt

Kalmar

Karlstad

Örebro


Årsrapport 2015


Sida 39 av 44

Tabell 30. Utförda resektioner delad på region och resektionstyp, diagnosår 2015

JLC30/40 - Standard


JLC20 - Total

pankreatektomi

JLC10 - Distal

pankreasresektionÖvriga

71% 24% 5%

372 128 25

88% 12% 0%

22 3 0

65% 33% 3%

101 51 4

71% 22% 7%

52 16 5

76% 20% 4%

71 19 4

69% 24% 7%

60 21 6

73% 20% 7%

66 18 6

Västra

Utförd resektion

Riket

Norra

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro


Årsrapport 2015


Sida 40 av 44

Av tabell 31 och 32 nedan visar att de flesta beslut om kurativt syftande operation tagits vid multidisciplinär konferens, 95 %. Även här finns det en variation mellan de större sjukhusen (n >20 operationer) från 94 % till 100 %. Andel där beslutet tas vid multidiciplinär konferens har ökat något sedan 2014.

Tabell 31. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på sjukhus, diagnosår 2015

Nej Ja

1% 99%

2 173

6% 94%

6 93

1% 99%

1 88

5% 95%

4 70

3% 97%

2 61

0% 100%

0 33

8% 92%

2 24

78% 22%

14 4

0% 100%

0 10

17% 83%

1 5

0% 0%

0 0

0% 0%

0 0

0% 100%

0 1

0% 0%

0 0

5% 95%

32 562

Opererande sjukhusMultidisciplinär konferens

Huddinge

Sahlgrenska

Lund

Linköping

Akademiska

Umeå

Eksjö

Kristianstad

Totalt

Kalmar

Karlstad

Örebro

Västerås

Varberg

Falun


Årsrapport 2015


Sida 41 av 44

Tabell 32. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015

Nej Ja

5% 95%

32 562

0% 100%

0 33

1% 99%

2 173

1% 99%

1 88

6% 94%

6 95

18% 82%

17 80

6% 94%

6 93

Stockholm-Gotland

Södra

Sydöstra

Uppsala-Örebro

Västra


Riket

Norra


Årsrapport 2015

11. Sammanfattande kommentarer

Sida 42 av 44

11. SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

Registrets täckningsgrad fortsätter att öka och är glädjande för första gången över 90 % vid datauttag

för årsrapporten. Med den släpande effekt som noterats varje år kan man hoppas att registerdata för

2015 kommer att närma sig registrets mål om 95 %. Låg täckningsgrad de första åren innebär att

registret har en täckningsgrad på 86 % för åren 2010-2015. Över 7000 patienter finns nu i registrets

databas.

Ytterligare glädjande är att täckningsgraden 2015 för de olika formulären nu är bra med

täckningsgrader på 95, 85, 97 och 99 % för formulären B-E. Fortsatt är täckningsgraden låg för

uppföljningsblankett F samt onkologi blanketten G.

Den registerspecifika hemsidan som lanseras hösten 2016 med snabbare återkoppling av resultat

kommer förhoppningsvis att stimulera intresset för inrapportering ytterligare.

Malign tumör i pankreas svarar för 71 % av fallen i registret medan de andra periampullära

cancerformerna (duodenum- distal gallgång- och papillcancer) står för vardera 3 %. Utifrån

registerdata går det nu att redovisa 3-års överlevnad i Riket. Denna ligger för gruppen resecerade

adenocarcinom i pankreas (alla stadier) på 35 %, för duodenal-, distal gallgångs- och papillcancer på

65 % och för neuroendokrina tumörer på 97 %. Detta är mycket glädjande siffror.

Medianväntetiderna i Riket med viss regional variation är från remiss till behandlingsbeslut (oftast

MDK) och från behandlingsbeslut till kirurgisk behandling 11 dagar respektive 29 dagar. Under 2016

infördes standardiserade vårdförlopp vilket förväntas korta dessa väntetider. Den sammanlagda

medianväntetiden i riket är 2015 40 dagar vilket inte är långt från målet med det standardiserade

vårdförloppet (36-43 för kirurgi och 29-36 för cytostatika behandling).

Liksom tidigare år bedöms patienter med potentiellt botbar sjukdom i större utsträckning på MDK

(95 %) än de med icke botbar sjukdom (79 %) men den totala andelen av patienter som föredras på

MDK stiger och är nu 85 % att jämföra med målet på 90 %.

Patienter som bedöms med kurativ intention är 45 % med minskande regional variation vilket

förhoppningsvis tyder på att det nationella arbetet med både vårdprogram och register bär frukt i en

ökad samsyn på patienternas möjlighet till behandling. Även resektionsfrekvensen samt andelen

venresektioner ökar i riket och den regionala variationen minskar vilket kan peka på ett mer jämlikt

kirurgisk omhändertagande.

Av Whipple/total pankreatektomi var endast 49 % och av distala resektioner 57 % utan postoperativa

komplikationer, vilket visar att dessa operationer är både resurskrävande och besvärliga för patienten.

Pankreasanastomosläckage är den enskilt vanligaste komplikationen, ca 10 %. Allvarliga

komplikationer (Clavien-Dindo 3b eller högre) var 15 % efter Whipple/total pankreatiectomi och 6 %

efter distel resektion. Den vanligaste komplikationen var pankreasanastomos-läckage/läckage från

resektionsrand. Postoperativ 30-dagars mortalitet var i riket 1 % respektive 0 % efter Whipple/total

pankreatektomi och distal pankreatektomi och efter 90-dagar 3 % respektive 2 %. Detta är inom

målvärdet angivet i det nationella vårdprogrammet.


Årsrapport 2015

11. Sammanfattande kommentarer

Sida 43 av 44

Glädjande är att standardiserad analys av operationspreparat enligt KVAST fortsätter att öka i landet

vilket innebär en säkrare och mer enhetlig bedömning av resektionsytor, (= lägre andel R0-

resektioner), men även antalet lymfkörtlar som identifieras och undersöks ökar stadigt vilket

ytterligare förbättrar möjligheten att bedöma prognos.

Slutligen kan man notera att det i Sverige 2015 har rapporterats 525 genomförda pankreasresektioner

från totalt 10 sjukhus. Antalet resektioner har ökat med ca 30 % årligen de senaste åren och antalet

sjukhus som utför dessa minskar i antal. Ökningen som sker i antalet resektioner beror inte på en

ökad mängd benigna resektioner.

Av operationerna är 92 % utförda på de 7 region-/universitetssjukhusen och övriga 8 % på 3

länskliniker, 2 enheter gör mindre än 10 resektioner per år.

Sammanfattningsvis hoppas vi att täckningsgraderna fortsätter att öka och att införandet av

standardiserade vårdförlopp minskar ledtiderna för patienterna från remiss till behandling. Vi ser

också med spänning fram emot de första forskningsresultaten då ansökningar för forskningsprojekt

på registerdata nu godkänts.

För styrgruppen för Nationella kvalitetsregisteret för tumörer i pankreas och periampullärt.

Thomas Gasslander Bobby Tingstedt

Registerhållare Ordförande

Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt - Årsrapport 2015

Rapporten är framtagen av styrgruppen i samarbete med Regionalt cancercentrum sydöst.

Utgiven 2016-10-20

kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt · 2016-10-31 · kvalitetregister...

Documents