kusinen eller banken

Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007

Svenskt Näringsliv

Innehåll 1

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Generellt om de intervjuade företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Finansieringskällor för företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Uppstartfas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Finansieringens konsekvenser vid uppstart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Tillväxtfas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Finansieringens konsekvenser vid Tillväxt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Slutsatser/diskussion? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Svenskt Näringsliv

Sammanfattning 2

Sammanfattning

Invandrare har i regel svårt att få lån eller startkapital till sina företag. Under årens lopp har man för-sökt att ge en etnisk förklaring till detta. Förklaringen ligger dock i att invand rare startar vanligtvis i de branscher som har svårt att locka till sig investerare. Företag i dessa branscher är arbetskraftinten-siva och genererar ofta arbetstillfälle. Myten om ”snälla släktingar” som hjälper varandra har lett till att man blundar för en oklar finansie ringsmodell som växer fram.

I undersökningen har 45 företagare intervjuats i fem olika branscher om finansiering och tillgång till kapital. Företagarna är främst koncentrerade till tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö. De intervjuade företagen är representerade inom fem olika branscher: Restaurang (18), Livsmedel (8), Transport/Taxi (7), Textil (7), och Resebolag (5). Nästan 85 % av de intervjuade företagen har mer än tio års erfarenhet och över hälften mer än femton års erfarenhet. Omsättningen bland de intervjuade företagarna är varierande, från 3 miljoner kronor upp till 200 miljoner kronor. De intervjuade före-tagen anställde totalt 623 personer under 2006, vilket motsvarar 13,8 personer i snitt per företag.

Vi har i undersökningen fokuserat på finansieringen av dessa bolag i två faser: uppstart och tillväxt.

En stor majoritet av den intervjuade företagen har finansierat starten av sina företag själva genom besparade medel (37 företagare), lån från vänner och bekanta var det näst största finansieringsformen (27 företagare), finansiering genom leverantörer kom på tredje plats (14 företagare), 10 företagare hade möjligheten till finansiering av kapital från hemlandet och endast 5 företagare fick lån genom banken.

Tillväxtfasen hos de tillfrågade företagen finansieras till stor del av de vinster som deras egna företag genererar (40 företag). Genom upparbetade leverantörskontakter och bra villkor är leverantörskredi-terna stort stöd under tillväxtfasen (29 företag). Bankerna ställer upp med checkräkningskredit och lån, dock med stora säkerheter och privat borgen som garanti (22 företag).

Lån från vänner/bekanta finns även under tillväxtfasen som den fjärde största finansie ringskällan till-sammans med övrig finansiering, såsom nya delägare.

Eftersom de traditionella branscherna visar upp en låg lönsamhetsnivå är det inte svårt att förstå att många företagare på grund av finansieringsproblematiken blir tvingade att generera en ganska hög likviditet för att betala tillbaka lånen. Vid ett banklån skulle detta ha amorterats under flera år och påfrestningen skulle ha blivit mycket mindre på bolagets likviditet. De flesta företagare vi har inter-vjuat har bekräftat detta. För att generera en hög likviditet krävs också höga vinster, vilket inte är fallet i de traditionella branscherna. Den enda möjliga vägen som de flesta företagare har om de vill betala tillbaka lånen från företagets genererade vinster är att inte beskatta före tagets vinster fullt ut. Det innebär med andra ord att många företagare blir tvingade till svart arbete.

22 % av företagarna har också angett att ränta har betalats till långivare från bekantskaps kretsen. Hur hög räntan är har vi dock inte fått bekräftat. Det finns också långivare som lånar ut pengar med mycket höga räntor. Räntan kan vara så hög som 30 %. Konse kvensen av att inte få möjligheten till officiella finansieringskällor kan bli stora för både företagaren och samhället.

Det finns idag runt 70 000 företag som drivs av invandrare. År 2006 startades 7 000 nya företag av personer som är födda utomlands. Cirka 20 % av alla nystartade företag är invandrarföretag. Dessa företag står för cirka 300 000 arbetstillfällen.

En hållbar modell för finansiering ökar chansen för att invandrare kan starta och driva företag. Fler företag kan växa och fler arbetstillfällen kan skapas. En hållbar finansie ringsmodell skapar även bättre förutsättningar för konkurrens på lika villkor.

Svenskt Näringsliv

Inledning 3

Inledning

Det är allmänt känt att invandrare har svårt att låna pengar från banker eller få tag i risk kapital för att starta företag eller expandera verksamheten. En alldeles för enkel förklaring till detta är diskriminering. Som lösning har man diskuterat olika ”säråtgärder” i form av ex vis affärsänglar för invandrare. Dessa åtgärder har inte fungerat av både etiska, praktiska och rättsliga skäl. De försök som har gjorts hittills har därför ofta misslyckats.

En majoritet av invandrare som startar företag, startar inom Handel, SHR och tjänste sektorn. Dessa branscher har i regel svårt på riskkapitalmarknaden. En stor grupp av dem som startar lyckas ändå att driva verksamheten och till och med expandera. Svårigheterna att få kredit och finansie-ring leder dock till att de får tillgång till kapital på annat sätt.

Det finns en uppfattning om att invandrare lånar pengar från släkten och kompisar för att starta företag. Detta lyfter man ofta fram som en positiv sak, med kulturella rötter. Det som däremot aldrig diskuteras är konsekvenserna av denna finansieringsmodell för både företagen och samhälls-ekonomin. Släktens pengar, som man redovisar som eget kapital, måste faktiskt betalas tillbaka efter några månader. Detta är naturligtvis en mycket svår uppgift för ett nystartat företag. Det finns en risk att den här typen av finansiering leder till både osund konkurrens och sämre tillväxt.

Det är därför viktigt att ha bättre kunskap om olika finansieringsmodeller, för att kunna ta fram åtgärder som kan stävja en osund konkurrens, samt förbättra finansieringsmöjlig heterna för de företagarna.

Syfte

Det är vanligt att invandrare får finansieringshjälp från släkt och vänner när de startar företag. Flera rapporter och studier visar att släkt och vänner är den främsta externa finan sieringskällan för en majoritet av invandrarföretagare. Konsekvenserna av denna finansie ringsmodell är däremot inte kända. Man diskuterar över huvudtaget inte återbetalnings villkoren för den här typen av finansiering.

Vårt antagande är att i de flesta fall betalar företagaren en viss ränta på lånet, det finns även de som lånar pengar för höga räntor. Vi antar också att ”släktlån” är i regel kort fristiga och lånen måste återbetalas under en kort period. Räntan på ”släktlån” är inte av dragsgill och kan inte bokföras eller redovisas. Lånar man pengar med sådana villkor, finns det en stor risk för att man hamnar direkt i svart arbete.

Syftet med denna undersökning är att pröva dessa antagande samt ta fram underlag för hur finansierings möjligheterna ser ut.

Metod

I undersökningen har 45 företagare intervjuats i fem olika branscher om finansiering och till-gång till kapital. Företagarna är främst koncentrerade till tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Intervjufrågorna har varit av typen öppna frågor för att inte be gränsa svaren från företa-garna. Varje intervju tog mellan en till två timmar. Företagarna valdes genom nätverk och rekom-mendationer samt att vi medvetet strävade efter att ha olika branscher. Anonymiteten för de enskilda företagarna har bibehållits.

Svenskt Näringsliv

Generellt om de intervjuade företagen 4

Generellt om de intervjuade företagen

De intervjuade 45 företagen är representerade inom fem olika branscher: Restaurang (18), Livs-medel (8), Transport/Taxi (7), Textil (7), och Resebolag (5). Nästan 85 % av de intervjuade före-tagen har mer än tio års erfarenhet och över hälften mer än femton års erfarenhet. Omsättningen bland de intervjuade företagarna är varierande, från 3 miljoner kronor upp till 200 miljoner kronor. Den bransch som omsatte mest var Livsmedel (butik och grossister). De intervjuade före-tagen anställde totalt 623 personer under 2006, vilket motsvarar 13,8 personer i snitt per företag.

Svenskt Näringsliv

Finansieringskällor för företagen 5

Finansieringskällor för företagen

När vi har undersökt vilka finansieringskällor som de intervjuade företagen har valt, så har vi delat upp detta i två faser: uppstartfasen och tillväxtfasen. Eftersom båda delarna är viktiga att belysa ville vi se hur omständigheterna för företagen sett ut vid starten och ut vecklats under ett långsiktigt perspektiv. Vi har också under båda faserna tagit med olika kommentarer från företagen som vi tycker illustrerar synen på finansiering och kapital anskaffning.

Uppstartfas

På vår fråga om hur företagaren finansierat sitt företag vid uppstartfasen fick vi följande svar från de 45 företagen enligt tabell 1:

Tabell 1. Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund.

FinansieringskällaAndel i procent av 45 företag

Eget sparat kapital i Sverige 82 %

Lån från vänner/bekanta i Sverige 60 %

Finansiering genom leverantörer 31 %

Kapital från hemlandet 22 %

Banken 11 %

En stor majoritet av den intervjuade företagen har finansierat starten av sina företag själva genom besparade medel (37 företagare), lån från vänner och bekanta var det näst största finansierings-formen (27 företagare), finansiering genom leverantörer kom på tredje plats (14 företagare), 10 företagare hade möjligheten till finansiering av kapital från hemlandet och endast 5 företagare fick lån genom banken. Det är naturligtvis så att flera av företagen har använt sig av flera olika källor samtidigt.

I tabell 2 nedan kan vi se en ingående analys om hur finansieringsmöjligheterna fördelas utifrån branscherna vid uppstartfasen.

Tabell 2. Branschmässig fördelning av finansieringsmöjligheterna.

Branscher

Finansieringskälla Restaurang Livsmedel Transport Textil Resebolag

Eget sparat kapital i Sverige 83 % 75 % 71 % 86 % 100 %

Lån från vänner/bekanta i Sverige 61 % 63 % 71 % 57 % 40 %

Kapital från hem landet 28 % 13 % 14 % 29 % 20 %

Finansiering genom leverantörer 17 % 38 % 57 % 29 % 40 %

Banken 11 % 13 % 0 % 14 % 20 %

Svenskt Näringsliv


De vanligaste finansieringsmodellerna för företagen är:

Eget kapital

Gemensamt för företagarna i de ovanstående branscherna är att de till största delen har startat upp sina företag med egna sparade medel. Det har också visat sig vara mycket vanligt att en stor majo-ritet av företagarna startar sina företag inom den bransch som de själva under längre tid har arbetat som anställda.

Privatlån

Att låna från släkt och vänner är mycket vanligt. Den gängse bilden att dessa lån är ränte fria stämmer dock inte. 22 % av företagarna har också angett att ränta har betalats till långivare från bekantskapskretsen. Hur hög räntan är kan variera från fall till fall.

Det finns också långivare som lånar ut pengar med mycket höga räntor. Räntan kan vara så hög som 30 % . De intervjuade företagen bekräftar förekomsten av mycket höga räntor. Ingen av dem har dock lånat med sådana villkor.

Kapital från hemlandet

Denna möjlighet knyts an mycket till andra- och tredje generationens svenskar med invandrar-bakgrund. En stor del av deras föräldrar och släktingar har lyckats bygga upp ett visst kapital som också har investerats i hemländerna. Vid behov har det blivit möjligt att erhålla kapital från dessa investeringar.

Leverantörer

I den alltmer hårdnande konkurrensen om kunderna inom de traditionella branscherna har leve-rantörerna spelat en viktig roll vid uppstartfinansieringen. Inom restaurangbranschen har bland annat bryggerierna varit med i finansieringen vid uppstartfasen, eftersom de då får exklusivitet för försäljning av deras eget varumärke.

Även leverantörer inom livsmedel, textil och resebolag har varit i framkant för att finan siera sina nya kunder i form av bättre betalningsförmåner, öppnande av konceptbutiker, leasing och bättre priser.

Banklån

Bankernas vilja att finansiera i traditionella branscher har visat sig vara mycket låg. Det är bara en liten del av företagen som har fått lån från bankerna.

Svenskt Näringsliv


Företagens kommentarer om finansiering vid uppstartfasen

– Hade problem att få fram eget kapital när jag började. Vi fick finansiera genom den närmaste kretsen. I början var det svårt att låna från banken. Okunskap leder ofta till att man har svårt att få finansiering från banken.

– Jag hade tur och kunde låna pengar från banken mycket tack vare att jag hade en vän som ställde upp som borgensman då jag startade. Jag tog över mitt företag ganska långsamt. I tre etapper köpte jag ut mina kompanjoner. Därför blev det lite enklare att hitta kapital då summorna var lägre än om jag skulle behöva hitta allt på en gång.

– Vi behövde inte mycket kapital i början, därför var det lättare att finansiera företaget i det skedet. Det var främst bankerna som gjorde det svårt för oss att starta företaget. De litade inte mycket på mitt företag då vi sökte krediter.

– Jag har investerade en mindre summa själv. Resten leasade vi från biltillverkarna. Att tillverkarna leasar bilarna gör det enklare att finansiera företaget från början.

– Den närmaste kretsen brukar hjälpa till i vår grupp. Anledningen till att vi vänder oss till släktingar och bekanta är att bankerna ”skrattar åt oss” då vi ska söka krediter till restaurangerna. De tar helt enkelt inte vår bransch på allvar. Jag hade svårt att hitta det kapital som krävdes främst pga Ban-kernas förhållningssätt gentemot oss restaurangägare.( Det är inte heller alltid lätt att söka privatlån från närmaste kretsen.)

– Det är svårt att få krediter från bankerna vid starten. Man måste ha relationer med bankerna innan eller ha någon borgensman. Bankerna kände inte mig vid början och var misstänksamma. Numera är jag välkänd hos bankerna. Jag har även tillgångar som kan användas som pant vid behov. Jag har en ganska hög bankkreditlimit, därför blir det inga svårigheter vid kapitalbehov.

– Finansieringen kom genom vår samarbetspartner/leverantör.

– Fick inte låna från banken eftersom vi inte hade någon erfarenhet inom branschen. Gatuköket var ganska litet och billigt så vi behövde inte så mycket kapital. Det mesta var sparade pengar.

– I början använde jag sparkontot som fanns tidigare, där fick jag ut det fyrdubbla som jag satte in. Det blev lättare för mig vid starten eftersom jag började som delägare. Blev vän med en bank-tjänste man då blev det mycket enklare att arbeta med banken. Startkapitalet var mindre tidigare. Men jag anser fortfarande att man får mer lån om man är svensk.

– Fick låna från mina föräldrar som har land och fastigheter i hemlandet. De sålde en del och lånade till mig.

– Levarantör i Turkiet hjälper till med finanseringen. Finansierar 50 % om jag öppnar ny butik. Jag tycker att det är svårt att få lån från banken trots att det handlar om mindre summor (200 000), vill ha säkerhet.

– Sektorn har en negativ bild bland bankerna. Var tvungen att investera mitt intjänade kapital. Finansiärer behövs. I bankerna är tjänstemännen oförstående. Hade också problem med Almi i början.

– Handelsbanken vägrade öppna konto för företaget 1990. De sa att de inte arbetade med restaurang, taxi, rese- och frisörbranchen. Gick över till Nordea.

– Öppnade med kompanjoner. 1994 var det omöjligt att få lån till restauranger från banken.

– Fick lån från banken. Min far gick in som borgenär och eftersom han är egenföretagre var det inga problem.

– Bankerna brukar inte ge krediter till restaurangägare. Om ett företag ligger i en annan bransch så är det mycket lättare att få krediter från banken. Oavsett bransch så tycker jag att det är mycket svårare att få krediter. Det var lättare att hitta kapital privat.

Svenskt Näringsliv


Finansieringens konsekvenser vid uppstart

Det kan tyckas positivt att en stor del av företagare med invandrarbakgrund finansierar den egna rörelsen själva samt får stöd från vänner och bekanta, men till frågan hör också under vilka omständigheter och villkor som dessa lån har erhållits. Vi har försökt att få ett svar på detta, vilket av naturliga skäl inte var alldeles enkelt. Det vi har fått bekräftat är i alla fall att en del av dessa visas upp som eget kapital från ägaren i bolagets balansräkning. Till största delen har det varit kort-fristiga lån (6–12 månader), vilket inneburit att det belånade kapitalet inom ett år har slutbetalats. Detta är naturligtvis en stor påfrestning likviditetsmässigt för ett nystartat eller nyköpt företag.

Eftersom de traditionella branscherna visar upp en låg lönsamhetsnivå är det inte svårt att förstå att många företagare på grund av finansieringsproblematiken blir tvingade att generera en ganska hög likviditet för att betala tillbaka lånen. Vid ett banklån skulle detta ha amorterats under flera år och påfrestningen skulle ha blivit mycket mindre på bolagets likviditet. De flesta företagare vi har intervjuat har bekräftat detta. För att generera en hög likviditet krävs också höga vinster, vilket inte är fallet i de traditionella branscherna. Den enda möjliga vägen som de flesta företagare har om de vill betala tillbaka lånen från företagets genererade vinster är att inte beskatta företagets vinster fullt ut. Det innebär att många företagare blir tvingade till svart arbete, eftersom dessa lån inte bokförs som lån i balansräkningen och räntekostnader inte dras ifrån i resultaträkningen. Med andra ord blir detta även en extra kostnad. Detta skapar osund konkurrens och sämre tillväxt.

Konsekvensen av att inte få möjligheten till officiella finansieringskällor kan därför bli ganska dyr och ödesdiger.

Tillväxtfas

Kapitalanskaffningen till redan startade och etablerade företag är också en viktig fråga. Eftersom de intervjuade 45 företagen har varit igång under en längre tid har vi också tittat på finansierings-källorna i tillväxtfasen.

På vår fråga om hur företagaren finansierat tillväxtfasen av sitt företag fick vi följande svar från de 45 företagen enligt tabell 3:

Tabell 3. Finansieringskällor under tillväxtfasen bland företagare med invandrarbakgrund.

FinansieringskällaAndel i procent av 45 företag

Vinster 89 %

Leverantörer 64 %

Checkräkningskrediter/Banklån 49 %

Lån från vänner/bekanta 18 %

Nya delägare 18 %

Tillväxtfasen hos de tillfrågade företagen finansieras till stor del av de vinster som deras egna företag genererar (40 företag). Genom upparbetade leverantörskontakter och bra villkor är leveran-törskrediterna stort stöd under tillväxtfasen (29 företag). Bankerna ställer upp med checkräknings-kredit och lån, dock med stora säkerheter och privat borgen som garanti (22 företag).

Svenskt Näringsliv


Andelen lån från vänner/bekanta finns även under tillväxtfasen som den fjärde största finansie-ringskällan tillsammans med övrig finansiering, såsom nya delägare.

Även om de intervjuade företagen generar hyggliga vinster från sina företag finns det stora finan-sieringsbehov för att öka tillväxten i de egna företagen. 84 % av de intervjuade företagarna svarade med att de skulle behöva bättre finansiellt stöd från bankerna. Anledningen till detta är flera:

• större kapital binds upp i den egna verksamheten vid tillväxt

• kostsamma investeringar behöver göras för expansion

• företagsförvärv är dyra och kräver kapital

• ökning av försäljning kräver större marknadsföringskapital

I tabell 4 nedan kan vi se en ingående analys om hur finansieringsmöjligheterna fördelas utifrån branscherna vid tillväxtfasen. Vi får påpeka igen att ett och samma företag använder sig av flera källor.

Tabell 4. Branschmässig fördelning av finansieringsmöjligheterna i tillväxtfasen.

Branscher

Finansieringskälla Restaurang Livsmedel Transport Textil Resebolag

Vinster 89 % 88 % 86 % 86 % 100 %

Leverantörer 56 % 75 % 71 % 71 % 60 %

Checkräkningskrediter/Banklån 44 % 75 % 29 % 43 % 60 %

Lån från vänner/bekanta 17 % 13 % 14 % 14 % 40 %

Nya delägare 17 % 25 % 14 % 14 % 20 %

Tabell 4 visar att det finns det en tydlig röd tråd för finansieringen av tillväxtfasen. Genererade vinster och leverantörer får en allt större roll under företagens tillväxt. Även om bankerna i denna fas stödjer lite mer är det inte tillräckligt och är nära kopplat till företagens resultat och bransch, ett exempel är transportbranschen som även under tillväxtfasen ses med mer skepsis.

Bilföretagen och deras leasingbolag är mycket mer positiva att finansiera sina kunder än de tradi-tionella bankerna. Inom resebranschen är lån från vänner och bekanta fortfarande ganska högt i jämförelse med de övriga branscherna. Anledningen till detta är att det handlar om mindre kapital och att det är enklare att lösa tillfälliga likviditetsproblem snabbare än att gå genom banken.

Företagens kommentarer om finansiering vid tillväxtfasen

– Hade inga problem med banken för att få tillväxtkapital, eftersom det tidigare var enklare att skapa personliga relationer då det fanns fler lokala bankkontor. Men efter 2000 har det blivit svårare numera är det resultaträkningen som räknas.

– Eftersom jag redan hade etablerat relationer med bankerna blev det ganska enkelt att få krediter. Dessutom hade jag skött min bokföring rätt samt betalat mina amorteringar i tid. Det gjorde att min trovärdighet ökade hos bankerna. Jag brukar ta över verksamheter som har gått i konkurs, därför behöver jag inte så stora summor. Jag brukar lägga in eget kapital och kompletterar detta med banklån. Därför blir det lättare att skaffa kapital.

Svenskt Näringsliv


– Numera när det går bra för företaget brukar bankerna ringa mig med en massa erbjudanden om att byta bank. Det är inte svårt att få det kapital som krävs från bankerna om behovet skulle uppstå.

– Jag har inte mycket kontakter med bankerna i och med att jag kan leasa bilarna. Det är oftast bilfirmorna som ger krediter då man köper deras bilar.

– Det blir lite lättare eftersom man använder företagets egen vinst för expansion, för då har man varit igång och har fått bättre lönsamhet. Vi är numera kända av bankerna och har därmed lättare att söka och skaffa kapital om behovet skulle uppstå.

– Jag behöver inte externfinansiering eftersom jag köper och säljer varor. Det är sällan det krävs kapital, eftersom jag ”äger” varorna en kort tid. Att jag arbetar med samma partners och leveran-törer underlättar också. Jag har bra relationer just nu. Det finns ett system här om man känner till det då vet man ungefär hur mycket krediter man kan få från bankerna. Handläggningstiden är oftast väldigt kort.

– Min relation är både bra och dåligt. Jag har svårt att få respons från bankerna. Personliga relationer är viktiga då det gäller banker.

– När vi skulle växa behövde vi mer kapital, men vi fick inget från banken eftersom vårt resultat vara för lågt. Nu äger vi ett aktiebolag och relationerna är bättre. Idag har vi bankgaranti och de flesta handlar med kort vilket innebär att banken har mer insyn. Dessutom är de personliga relationerna bättre.Svenskar kan reglerna bättre än oss vilket innebär att de har lättare att söka lån..

– Det är lättare att växa plus att man har sparat ett eget kapital. Med hjälp av företagets egna kapital och med hjälp av banken. Som invandrare behöver man ge fler garantier.

– Vi har idag en bra verksamhet som går med vinst. Våra leverantörer ger bra krediter. Relationen med banken är sådär, varken bra eller dåligt.

– Relationerna skiftar beronde på bank, svårt när man är ny och ung.

– Tack vare att vi hade bra resultat kunde vi få hjälp av banken. Fick också en kompanjon. Bätte samarbete nu tack vare att företaget går bra.

– Företaget är självfinansierat. Har kontakt med två banker just nu. Höga kreditkortavgifter är ett stort problem då många betalar sin resa med kort.I dagens läge är det dåliga marginlar vilket innebär en risk och man måste sälja volym

– Fick negativt svar från banken. Restaurangbranchen har en negativ bild bland bankerna. Beror också på att branchen domineras av invandrare.

– Jag finansierade expansionen själv. Bankerna hjälpte absolut inte till.

– Det går att få krediter upp till ca 300 000– 400 000 kr. Men räntan skulle bli högre. Anledningen till detta är att det har förekommit fusk i branschen och det gått utöver oss som är hederliga.

Finansieringens konsekvenser vid Tillväxt

Det är främst tre stora hinder som har lyfts fram mycket tydligt för att få finansiering genom bankerna: Branschen, Nätverket och Lönsamheten, se figur 1. Eftersom många av de intervjuade företagen är inom de traditionella branscherna så är tillväxtkapital genom bankerna nästan obefintligt. Även om dessa företag kan visa upp goda tillväxtsiffror motsvarar de inte de höga krav som bankerna ställer.

Svenskt Näringsliv


Figur 1. Hinder för finansiering som företagarna upplever.

Eftersom tillväxtfasen till stor del är vinstfinansierad får detta naturligtvis ett antal konsekvenser i form av lägre tillväxttakt och att utvecklingen inom de traditionella branscherna går mycket lång-sammare. Det upplevs som att riskvilligt kapital hos banker och andra aktörer saknas. Idag kan vi se många bolag inom de undersökta branscherna som går under på grund av att de inte har kapital att utveckla sina företag och koncept, samtidigt som konkurrensen hårdnar.

Företagens betydelse för samhället

De intervjuade företagen är välmående företag, med flera anställda och stor omsättning. De flesta har varit tvungna att skaffa kapital genom bekantskapskretsarna i början och de har gått igenom de svårigheter som beskrivs i rapporten. Expansion och anställningar fick vänta tills företagaren betalade tillbaka skulden. Gemensamt för alla har dock varit ambitionen att lämna denna period bakom sig och kunna driva sina verksamheter på samma villkor som alla andra företag. Dessa företag har skapat över 600 arbetstillfälle. Det kunde ha varit fler om de hade bättre finansierings-möjligheter. 600 personer har ett arbete att gå till tack vare 45 ihärdiga entreprenörer. Många fler arbetstillfälle kan det bli om vi skapar bättre förutsättningar för entreprenörskap.

45 %

25 %

30 %

Branschen

Nätverket

Lönsamheten

Svenskt Näringsliv

Slutsatser/diskussion 12

Slutsatser/diskussion?

Det finns idag runt 70 000 företag som drivs av invandrare. År 2006 startades 7 000 nya företag av personer som är födda utomlands. Cirka 20 % av alla nystartade företag är idag invandrarföretag. Dessa företag kan spela en viktig roll för den ekonomiska tillväxten.

För att kunna ta vara på den potential, som företagandet bland invandrare innebär, måste man hitta hållbara finansieringsmöjligheter.

Vår studie visar att eget sparade kapital är den största finansieringskällan för nystartade företag. Företagen i vår studie berättar att de jobbade hårt och länge för att kunna spara pengar till starten av sina företag. Sparandet har finansierat deras företag och därmed skapat tillväxt och nya arbets-tillfälle. Att få ihop ett sparkapital är dock inte lätt i Sverige. Sänkta inkomstskatter skulle skapa större utrymme för individuellt sparande.

Hjälp från släkt och vänner är den huvudsakliga externa finansieringsmodellen för många invand-rare som startar företag. Släktlån har i debatten beskrivits som ett kulturellt drag som innebär att invandraren lånar hellre från kusinen än banken.

Att människor ställer upp för sina släktingar, vänner och landsmän är självklart positivt. Vi får dock inte blunda för de svåra villkor som släktlån ställer på företagaren. Lånen är oftast kortfristiga och många blir tvungna till svartarbete för att kunna betala tillbaka skulden.

Svartarbete leder till osund konkurrens. Marginalerna i de traditionella branscherna är låga och osund konkurrens drabbar andra företag i branschen hårt.

Bankerna står för en liten del av finansieringen av företagen. Bankernas krav på säkerhet gör det svårt att få finansiering därifrån. Att hitta en marknadsmässig modell här betyder goda affärer för både företagaren och banken. För att hitta en sådan modell krävs naturligtvis en dialog mellan bankerna och företagen. Några viktiga kriterier som kan ligga till grund för en dialog är följande:

Branscherfarenhet: De flesta av företagen i vår studie startade sina företag i samma bransch som de tidigare jobbade inom. De hade därmed goda kunskaper om branschen.

Personliga referenser: Släkt och vänner lånar inte ut en större summa pengar till någon som inte är kreditvärdig! Även där görs en informell kreditprövning ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.

Förmögenhet i hemlandet: en del invandrare har ägodelar i hemlandet, detta kan kanske fungera som säkerhet för banken.

Provtid: Affärsöverlåtelser görs ibland på det sättet att köparen börjar jobba i den verksamhet han vill köpa för att kunna värdera verksamheten. Samtidigt får säljaren en chans att bedöma köparen. Därefter görs affären upp och ett betalningsplan sätts upp. Banken kan bli en tredje part i en sådan process.

kusinen eller banken

Documents