kunskapssammanställning 2016:2 kvinnors och mäns · pdf file(helsingfors...

144
Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall Kunskapssammanställning 2016:2

Upload: ledat

Post on 06-Feb-2018

214 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • Kvinnors och mns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmilj fr arbets- och hlsorelaterade utfall

    Kunskapssammanstllning 2016:2

  • Kvinnors och mns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmilj fr arbets och hlsorelaterade utfall

    Magnus Sverke, professor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (projektledare)

    Helena Falkenberg, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

    Gran Kecklund, docent, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

    Linda Magnusson Hanson, docent, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

    Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

  • ISSN: 1650-3171

    Omlagsfoto: Orasis foto

    Tryck: Elanders Sverige AB 2016

  • Innehll

    Frord 5

    Sammanfattning 6

    Summary 9

    1. Inledning och syfte 12 Uppdraget 12 Rapportens syfte 13 Rapportens upplgg och anvndningsomrde 13

    2. Metod 15 Avgrnsningar 15 Skstrategier 17 Urval 18

    3. Vetenskapliga modeller och begrepp 20 Organisatoriska och psykosociala faktorer 21 Arbets- och hlsorelaterade utfall 24

    4. Var finns kvinnor och mn p arbetsmarknaden? 25 Horisontell segregering mellan

    kvinnor och mn p arbetsmarknaden 25 Vertikal segregering mellan kvinnor och mn Segregering p arbetsmarknaden

    26

    kopplat till arbets- och hlsorelaterade utfall 27

    5. Definitioner och frekomst av identifierade organisatoriska faktorer 29 Organisatoriska faktorer 29 Slutsatser: Frekomst av organisatoriska faktorer 36

    6. Definitioner och frekomst av identifierade psykosociala arbetsmiljfaktorer 37 Krav i arbetet 37 Slutsatser: Frekomst av krav i arbetet 45 Resurser i arbetet 45 Slutsatser: Frekomst av resurser i arbetet 50

    7. Identifierade arbets- och hlsorelaterade utfall 51 Arbetsrelaterade utfall 51 Hlsorelaterade utfall 55

  • 8. Betydelsen av organisatoriska

    faktorer fr arbets- och hlsorelaterade utfall 60 Betydelsen av organisatoriska faktorer 60 Slutsatser: Betydelsen av organisatoriska faktorer 74

    9. Betydelsen av psykosocial arbetsmilj fr arbets- och hlsorelaterade utfall 77 Betydelsen av krav 77 Slutsatser: Betydelsen av krav 102 Betydelsen av resurser 105 Slutsatser: Betydelsen av resurser 118

    10. Diskussion och slutsatser 121 Tillvgagngsstt 121 Identifierade arbetsmiljfaktorer och utfall 121 Frekomst av olika organisatoriska och

    psykosociala faktorer bland yrkesarbetande kvinnor och mn 122 Betydelsen av olika faktorer i arbetet 124 Vad behvs framver? 128 Implikationer fr forskning 129 Metodfrgor 130 Slutsatser 131

    Referenser 133

  • 5

    Frord

    Arbetsmiljverket har ftt i uppdrag av regeringen att informera och sprida kunskap om omrden av betydelse fr arbetsmiljn. Under kommande r publiceras drfr ett flertal kunskapssammanstllningar dr vlrenommerade forskare sammanfattat kunskapslget inom ett antal teman. Den hr kunskapssammanstllningen har tagits fram inom ramen fr Arbetsmiljverkets regeringsuppdrag om att frebygga att kvinnor sls ut frn arbetslivet p gr und av arbetsrelaterade problem. En vetenskaplig granskning av denna rapport har utfrts av FD, professor emeritus Kari Lindstrm, Arbetshlsoinstitutet (Finnish Institute of Occupational Health, FIOH), Helsingfors, Finland och FL, leg. psykolog Gustaf Molander, MD, specialistlkare i invrtes medicin och geriatri, docent i socialgerontologi (Helsingfors universitet) och tanatologi (stra Finlands universitet). Den slutliga utformningen av rapporten ansvarar dock frfattarna sjlva fr. En referensgrupp bestende av Angelika Sjstedt Landn, Mittuniversitetet, Annika Hrenstam, Stockholms universitet, Svend Erik Mathiassen, Hgskolan i Gvle, Gunnar Aronsson, Stockholms universitet, Charlotte Hall, SBU samt Emilia Liljefrost, Svenska ESF-rdet har varit knuten till projektet. Rapporterna finns kostnadsfritt tillgngliga p Arbetsmiljverkets webbplats. Dr finns ven material frn seminarieserien som Arbetsmiljverket arrangerar i samband med rapporternas publicering. Projektledare fr kunskapssammanstllningen vid Arbetsmiljverket har varit Ulrika Thomsson Myrvang. Vi vill ven tacka vriga kollegor vid Arbetsmiljverket som varit behjlpliga i arbetet med kunskapssammanstllningen. De sikter som uttrycks i denna rapport r frfattarnas egna och speglar inte ndvndigtvis Arbetsmiljverkets uppfattning.

    Boel Callermo Projektgare Kvinnors arbetsmilj, Internationell chef

  • Sammanfattning

    Den hr kunskapssammanstllningen utgr frn ett uppdrag frn Arbetsmiljverket med syfte att utifrn befintlig forskning klargra vilka samband som finns mellan organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet i frhllande till olika arbets- och hlsorelaterade utfall bland yrkesarbetande kvinnor och mn. Ytterligare ett syfte bestr i att beskriva hur vanligt frekommande olika organisatoris-ka och psykosociala faktorer r bland yrkesarbetande kvinnor och mn. Fr att kunna hantera ett sdant omfattande uppdrag behvs en strukturerad ansats. Fr att klargra om och hur olika faktorer i arbetet hnger samman med olika utfall identifierades relevanta sys-tematiska versiktsstudier, inklusive metaanalyser och systematiska litteratursammanstllningar, genom litteraturskning i databaser som samlar internationell och nationell forskningslitteratur. Olika sktermer anvndes fr att identifiera sdan forskningslitteratur samt systematiska litteraturversikter frn svenska myndigheter som undersker samband mellan olika organisatoriska och psyko-sociala faktorer i frhllande till olika utfall. Tidsperioden fr littera-turskningen begrnsades till de senaste tio ren.

    Utifrn litteraturskningen identifierades 27 olika arbetsmilj-faktorer. Med utgngspunkt i etablerade teorier och modeller inom forskningsomrdet kategoriserades dessa faktorer som organisato-riska eller psykosociala. Sammantaget identifierades 8 organisato-riska faktorer och 19 olika psykosociala faktorer. terigen anvndes befintlig forskning fr att definiera och kategorisera de psykosociala faktorerna som krav eller resurser. Kategoriseringen av krav och resurser resulterade i 13 krav och 6 resurser. Bland de organisato-riska faktorerna ingick exempelvis skiftarbete, typ av anstllning, ledarskap och organisationsfrndring. De psykosociala faktorerna inkluderade bland annat krav i form av spnt arbete och anstll-ningsotrygghet medan resurser exempelvis inkluderade kontroll och socialt std.

    Fr att klargra hur vanligt frekommande de identifierade orga-nisatoriska och psykosociala faktorerna r bland kvinnor och mn anvndes nationellt representativ statistik. Sammanstllningen av underlaget visar p vissa skillnader mellan yrkesarbetande kvinnor och mn i Sverige. Exempelvis r det en strre andel kvinnor n mn som arbetar deltid, har skiftarbete och anger hga krav och lgre

    6

  • resurser. Jmfrt med kvinnor r det exempelvis en strre andel mn som har lnga arbetstider. Fr vriga organisatoriska och psykosociala faktorer r dock andelen kvinnor och mn verlag relativt jmfrbar.

    I de systematiska versiktsstudier som utgr grund fr den hr kunskapssammanstllningen finns olika samband. Vi kodade de samband som anger hur olika organisatoriska och psykosociala faktorer r kopplade till olika utfall. Den hr kodningen resulterade i att vi identifierade 23 olika utfall. De hr utfallen delades in i tv vergripande kategorier, nmligen arbets- och hlsorelaterade utfall. Arbetsrelaterade utfall omfattar tre underkategorier: arbetsrelaterade attityder, arbetsrelaterade beteenden och andra arbetsrelaterade utfall. Den andra vergripande kategorin, som inkluderar hlsorelaterade utfall, delades in i psykisk respektive fysisk hlsa. Sammantaget resulterade det hr i ett stort antal mjliga samband att underska.

    De vergripande samband som framkom visar vad som r knt frn tidigare systematiska versiktsstudier, nmligen att en rad olika organisatoriska och psykosociala faktorer har betydelse fr olika arbets- och hlsorelaterade utfall. Nr det gller kvinnor och mn mer specifikt, eller yrken och sektorer dr kvinnor eller mn r i majoritet, r kunskapslget mer oklart. Den slutsatsen gller med utgngpunkt i vad som framgr av systematiska litteraturversikter och metaanalyser. De samband som nd finns rapporterade fr kvinnor respektive mn tyder dock p att betydelsen av olika organisatoriska och psykosociala faktorer fr olika utfall r jmfrbar fr kvinnor och mn. Det relativt sett oklara kunskapslget kan hnga samman med att separata analyser av samband fr kvinnor respektive mn frsvras av att enskilda studier inte alltid analyserar samband separat fr kvinnor och mn.

    Med tanke p att det finns vissa variationer i frekomsten av olika organisatoriska och psykosociala faktorer mellan kvinnor och mn kan det mjligen framst som ngot frvnande att resultaten p en vergripande niv visar att betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer fr olika arbets- och hlsorelaterade utfall r jmfrbar fr kvinnor och mn. Det r dock viktigt att beakta att variationer i frekomst av organisatoriska och psykosociala faktorer mellan kvinnor och mn bara ger en del av en komplex bild. Befintlig offentlig statistik avseende organisatoriska och psykosociala faktorer skulle kunna lnkas till olika utfall fr att klargra och flja utvecklingen av sambanden mellan arbetsmiljfaktorer och relevanta utfall ver tid. Sdana analyser skulle kunna bidra till bttre frstelse av skillnader och likheter mellan kvinnor och mn, liksom mellan kvin

    7

  • nor och mn i kvinno- respektive mansdominerade yrken och sektorer. Sdana analyser skulle, tillsammans med forskning som belyser arbetsmiljn och dess konsekvenser i olika organisatoriska kontexter, ge vrdefulla bidrag fr att bttre frst kvinnors och mns arbetsvillkor. Sdana underlag skulle ocks underltta fr a