kungsängsverket - uppsala vatten · 2019. 9. 24. · strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns...

MILJÖRAPPORT 2018Kungsängsverket

Miljörapport 2018 Kungsängsverket

- 2 -

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL .......................................................................................................................................................... 3

1. Verksamhetsår ............................................................................................................................................. 3 2. Verksamhetsutövare .................................................................................................................................... 3 3. Verksamhet .................................................................................................................................................. 3 4. Koordinater ................................................................................................................................................. 3

TEXTDEL ............................................................................................................................................................. 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING ........................................................................................................................... 4

1.1 Organisation ............................................................................................................................................. 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer ................................................................................................................ 4 1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering ........................................................................................................... 4 1.4 Avloppsvattenbehandling .......................................................................................................................... 4 1.5 Slambehandling ......................................................................................................................................... 7 1.6 Driftövervakning ....................................................................................................................................... 8 1.7 Luktbegränsande åtgärder ........................................................................................................................ 8 1.8 Hantering av kemiska produkter ............................................................................................................... 8 1.9 Farligt avfall ............................................................................................................................................. 9 1.10 Recipient.................................................................................................................................................. 9 1.11 Verksamhetens påverkan på miljön ......................................................................................................... 9

2. TILLSTÅNDSBESLUT ......................................................................................................................................... 9 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ................................................................................................................ 9 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN ............................................................................................................ 9 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN ................................................................................................. 10 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING ............................................................................................. 10 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET .................................................................................................................. 10 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER .......................................................................................................... 13

8.1 Föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6) ..... 13 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) ................................................ 14

9. KONTROLLRESULTAT ..................................................................................................................................... 14 9.1 Avloppsvattenmängder ............................................................................................................................ 14 9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten .................................................................................. 16 9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten ...................................................................................... 17 9.4 Reningseffekt ........................................................................................................................................... 19 9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam ............................................................. 19 9.6 Recipientkontroll ..................................................................................................................................... 21

10. KONTROLL AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGSHALTER ..................................................................................... 21 11. DRIFTSTÖRNINGAR ...................................................................................................................................... 22

11.1 Driftstörningar ...................................................................................................................................... 22 11.2 Åtgärder under året............................................................................................................................... 22 11.3 Planerade åtgärder ............................................................................................................................... 23

12. ENERGIPRODUKTION OCH ENERGIFÖRBRUKNING ......................................................................................... 24 13. FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ..................................................................................................... 25 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL ............................................................................................ 25

14.1 Externt slam .......................................................................................................................................... 25 14.2 Avloppsslam, gallerrens och sand ......................................................................................................... 26

15. RISKER ......................................................................................................................................................... 26 16. PERIODISK BESIKTNING ................................................................................................................................ 26

UNDERSKRIFT ................................................................................................................................................. 26 Uppsala 2019-03-31 ..................................................................................................................................... 26

BILAGOR


- 3 -

GRUNDDEL 1. Verksamhetsår

Verksamhetsår 2018

2. Verksamhetsutövare

Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB

Organisationsnummer 556025-0051

Adress Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala

E-post [email protected]

Kontaktperson Maria Khalili, VA-controller Tfn 018 - 727 93 84

3. Verksamhet

Anläggningsnamn Uppsala avloppsreningsverk (Kungsängsverket)

Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-080

Fastighetsbeteckning Kungsängen 37:4

Post- och besöksadress Stallängsgatan 3 753 23 Uppsala

Kommun och län Uppsala

Kontaktpersoner Walter Johansson, sektionschef Tfn 018 - 727 93 36

Miljörapporten godkänns av Sigrid De Geyter, VD Tfn 018 - 727 93 00

Kod enligt SFS 2013:251 90.10

4. Koordinater

Utsläppspunkt 6636804/648841 (enligt SWEREF99 TM))


- 4 -

TEXTDEL

1. Verksamhetsbeskrivning

1.1 Organisation

Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken.

1.2 Ledningsnät och pumpstationer

Avloppsledningsnätet i Uppsala, Almunge, Länna, Gunsta, Jälla, Skölsta och Lövstalöt är uppbyggt enligt duplikatsystemet, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. I Bälinge finns ett va-kuumsystem för avledning av avloppsvatten från toaletter (s.k. svartvatten) och ett konventionellt led-ningsnät för bortledning av övrigt spillvatten (s.k. gråvatten). Spillvattennätet i Uppsala med kransorter omfattar 591 km inklusive vakuum- och servisledningar (den allmänna delen av servisledningen), an-ordningsledningar och överföringsledningar. Sammanlagt finns 85 st pumpstationer, varav 49 st stycken i Uppsala, 5 st i Jälla/Lindbacken med överföringsledning, 22 st i Almunge, Länna och Gunsta med överföringsledning, 3 st i Lövstalöt samt 4 st i Bälinge. I Bälinge finns också 2 vakuumpumpstat-ioner tillhörande spillvattennätet.

Dagvattnet i Uppsala med kransorter har en total längd av 519 km inklusive servisledningar. I Uppsala avbördas vatten till Fyrisån, Sävjaån och Hågaån.

1.3 Avloppsreningsverkets lokalisering

Avloppsreningsverket är beläget nära Fyrisån i området Kungsängen sydost om Uppsala centrum. Vid etableringen av avloppsreningsverket i början av 1940-talet låg detta i utkanten av staden. Numera är anläggningen omgiven av verkstäder, förråd, butiker, kontor, restauranger, småbåtsvarv samt ett kyl-lagertorn och värmepumpar för utvinning av energi ur det renade avloppsvattnet. Reningsverkets om-råde avgränsas mot söder av trafikleden Kungsängsleden. Omvandlingen av det f.d. industriområdet fortsätter och nordväst om reningsverket uppförs ett stort antal bostäder. Enligt Översiktsplan 2016 sträcker sig innerstaden fram till reningsverket. Planer finns på en successiv förnyelse av hela områ-det. Kvarteret närmast reningsverket avses användas för kontor mm.

Reningsverket ligger inom detaljplanelagt område. Detaljplanen reglerar markens användning, bebyg-gelse och andra anläggningar. Området söder om Kungsängsleden omfattas av skydd för landskaps-bilden. Området utgör en del av Årike Fyris, som är ett naturreservat med höga ornitologiska, bota-niska och geologiska värden. Strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns Kungsängens naturreservat, som också är ett Natura 2000-område, med bestånd av landskapsblomman kungsängslilja.

Reningsverksområdet är beläget inom yttre skyddszon för vattentäkt.

Avståndet till närmaste bostadshus är ca 250 m. Avstånd till övrig samlad bostadsbebyggelse är ca 400 m.

Reningsverket är strategiskt placerat i stadens lågpunkt, dit alla stadens spillvattenledningar leder.

1.4 Avloppsvattenbehandling

Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Anläggningsdelarna för mekanisk och


- 5 -

biologisk rening kallas för block A (byggdes på 1940- och 1950-talet), block B (byggdes på 1960-talet) och block C (byggdes på 1990- och 2010-talet). Därutöver finns också bassängblock för kemisk rening av avloppsvattnet och anläggningar för slambehandling samt hantering och rening av biogas. Re-ningsverkets principiella uppbyggnad framgår av Figur 1.

Figur 1. Principschema över avloppsvattenbehandling vid Kungsängsverket

Avloppsvattnet pumpas till reningsverket via sju huvudavloppspumpstationer och samlas till två del-strömmar. Avloppsvattnet från de östra och sydöstra delarna av Uppsala leds alltid till block C. Övrigt avloppsvatten behandlas antingen i block A och B eller i block C genom överföring av avloppsvatten mellan bassängblocken.

Den mekaniska behandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i silgaller, tyngre partiklar och sand i luftade sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. För att förbättra avskiljningen tillsätts järnklorid i början av reningsprocessen till block A och C. Den meka-niska reningens uppbyggnad visas i Figur 2.

Figur 2. Den mekaniska reningens uppbyggnad vid Kungsängsverket.

Rens- och sandtvättar finns vid block AB och block C. Tvättat rens transporteras till Vattenfalls för-bränningsanläggning för avfall i Uppsala. Tvättad sand körs till Hovgårdens avfallsanläggning.

Den biologiska reningen sker på traditionellt sätt med aktivt slam i luftnings- och sedimenteringsbas-sänger. Vattnet kommer in till luftningsbassängerna, där det blandas med aktivt slam (tillväxande mikroorganismer) och syresätts genom inblåsning av luft. Vid avskiljning av kväve sker reningen även i syrefattiga miljöer. Kvävet i avloppsvattnet föreligger i huvudsak som ammoniumkväve; resten är bundet till organiskt material. Ammoniumkvävet omvandlas först till nitratkväve och därefter till kväv-gas, som avgår till luften. Reningsprocesserna kallas för nitrifikation respektive denitrifikation. Denitrifi-

Mekanisk/kemisk rening Biologisk rening/ Kemisk rening/polering kväveavskiljning

Silgaller Försedimentering- Aktivt slambassänger Flockning Sandfång bassänger Sedimenteringsbassänger Lamellsed. bass Fällningsmedel Fällningsmedel

Fällningsmedel

C

Avl

opps

vatt

en f

rån

Upp

sala

, Bäl

inge

, Löv

stal

öt, J

älla

, G

unst

a, L

änna

och

Alm

unge

Fyrisån A,B

C

A

B

C

A

B


- 6 -

kationsbakterier trivs bäst vid syrefria förhållanden. God tillgång på organisk substans ökar denitrifikat-ionsprocessens hastighet. Vid B- och C-blocket finns flera denitrifikations- och nitrifikationszoner i varje linje. Avloppsvattnet till-sätts stegvis till denitrifikationszonerna för att vattnets organiska föroreningar ska utnyttjas så bra som möjligt, samtidigt som vattnet renas. Denna metod kallas kaskadkväverening. Det behandlade vattnet förs till sedimenteringsbassänger, där slammet får sedimentera. Avsatt slam dras till slamfickor i bas-sängerna med hjälp av slamskrapor. Därifrån pumpas största delen av slammet tillbaka till den första denitrifikationszonen, för att sedan blandas med nytt avloppsvatten. En mindre mängd slam, så kallat bioslam eller överskottsslam, tas ut ur processen (Figur 3).

Figur 3. Den biologiska reningens uppbyggnad vid Kungsängsverkets block B och C.

Kväveavskiljningen i bassängblock A sker genom intermittent luftning och fördenitrifikation. I bassäng-erna dit mekaniskt renat vatten tillsätts eftersträvas anoxiska förhållanden för att denitrifikation ska ske. Omrörning sker genom lågintensiv luftning. I övriga zoner luftas vattenvolymen för att uppnå ox-iska förhållanden som gynnar nitrifikationen. Luftningen i hela blocket, både de anoxiska och oxiska zonerna, stängs av med förbestämda tidsintervall för att denitrifikation ska kunna ske i hela vattenvo-lymen.

Efter den aktiva slambehandlingen leds vattnet till ett kemiskt behandlingssteg, där järnklorid doseras för att fälla ut återstående fosfor och restflockar från den biologiska reningen. Vattnet lyfts upp till bas-sängblocket med hjälp av skruvpumpar och leds sedan, via en inblandningskammare, där fäll-ningskemikalien tillsätts, vidare till flockningsbassängerna. Under långsam omrörning med propeller-omrörare, utbildas flockar som sedan avskiljs i slutsedimenteringsbassängerna. Bassängerna är för-sedda med snedställda rörlameller för att öka tillgänglig sedimenteringsyta. Det renade vattnet leds via en mätränna för flödesmätning till en värmepumpanläggning och därefter via klorkontaktbassänger under mark till Fyrisån. Normalt doseras inget klor, men möjlighet finns att göra det vid behov (Figur 4).

Figur 4. Den kemiska reningens uppbyggnad vid Kungsängsverket.

Kungsängsverket är dimensionerat för att behandla 4 800 m³/h. Den biologiska reningen vid block A och B är dimensionerad för att rena 1 000 m³/h i vardera i blocket och block C är dimensionerat för 2 800 m³/h. Avloppsvattenflödet genom galler och sandfång kan maximalt uppgå till 15 000 m³/h, ge-nom försedimenteringsbassänger 11 000 m³/h och genom den biologiska reningen 7 800 m³/h. Maxi-malt flöde genom kemsteget är 7 200 m³/h.

Det finns ett flertal bräddnings-, förbilednings- och omkopplingsmöjligheter inom och mellan bassäng-blocken, vilket ger god flexibilitet vid olika driftförhållanden.


- 7 -

Ett flödesschema för behandling av avloppsvatten vid Kungsängsverket återfinns i bilaga 14a.

1.5 Slambehandling

I Figur 5 presenteras en principiell skiss över Kungsängsverkets slambehandling.

Figur 5. Schematisk bild över slambehandlingen vid Kungsängsverket.

Kemslammet från slutsedimenteringsbassängerna pumpas huvudsakligen till försedimenteringsbas-sängerna i block B. Primär- och kemslam från försedimenteringsbassängerna i block B pumpas nor-malt till försedimenteringsbassäng A2 i block A. Slammet från försedimenteringsbassäng A2 pumpas sedan till en slamsilo under rötkamrarna. Överskottsslammet från den biologiska reningen kan hanteras på flera olika sätt. Det går att pumpa slammet från block A till både block B och C och från block B till block C. Vid behov kan det aktiva slammet i ett bassängblock ympas med nitrifikationsbakterier från ett annat block. Överskottsslammet avleds via slamvattenpumpstationen vid byggnaden Pump och tömning till f.d. försedimenteringsbas-säng A1, som numera används som bioslamförtjockare. Även slamvattnet från föravvattning leds till f.d. försedimenteringsbassäng A1. Fett och flytslam som avskiljs i försedimenteringsbassäng A2 leds till en slambrunn. Fettet avlägsnas med slamsugbil och avlämnas vid externslammottagningen vid block C. Flytslam från försedimente-ringsbassängerna i block B pumpas till inlopp AB. Flytslam från block C leds till inloppet till bassäng-blocket. Hanteringen av slammet från slamförtjockarna, före detta försedimenteringsbassäng A1 och försedi-menteringsbassäng C beror på om rötkamrarna är i parallelldrift eller i seriedrift. Rötkamrarna har varit i seriedrift sedan september 2014. Under hösten 2015 ställdes slamförtjockarna vid rötkamrarna av och inpumpningen av primär- och kemslam sker nu direkt till slamsilon och därifrån till rötkamrarna. Överskottsslammet från f.d. försedimenteringsbassäng A1 pumpas via trumsilarna och förtjockarsilon till rötkammare 2, där det rötas tillsammans med delvis utrötat primärslam från rötkammare 1. I rötkamrarna stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Normalt används huvuddelen av biogasen som fordonsgas efter rening och komprimering. Genom förbränning av gasen


- 8 -

i en gasmotor kan gasen även nyttjas för elproduktion och uppvärmning av rötkamrarna och renings-verksbyggnaderna. Gasen kan också användas för värmeproduktion i gaspannorna. Eventuell över-skottsgas facklas av. Efter rötning leds slammet till en omrörd lagringstank och pumpas sedan vidare till den mekaniska avvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas med centrifuger. Avvattnat slam lagras i slamsilor, varifrån det transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning, där det finns ett större lager för avloppsslam. Rejektvattnet från avvattningen av slammet har framför allt pumpats till block C och en mindre del till block B. Avloppsslammet transporteras till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där det läggs upp månadsvis för att uppfylla kraven i kvalitetssystemet Revaq. Varje månadsparti genomgår omfattande provtagning och används, om det uppfyller lag- och regelkrav samt bedöms miljömässigt fördelaktigt, som gödselmedel på jordbruk. Syftet är att recirkulera fosfor och kol men även det kväve och andra nyttoämnen som finns i slam. Under de senaste åren har användningen av Kungsängsverkets slam på jordbruksmark gradvis ökat. Ett processchema över slambehandlingen vid Kungsängsverket finns bilaga 14b.

1.6 Driftövervakning

Reningsverket är bemannat under dagtid vardagar mellan kl. 07.00 och 16.00. Under övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av anläggningen. Maskin- och processutrustning vid renings-verk och avloppspumpstationer är kopplade till driftövervakningssystemet UniView, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kan kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhante-ringen via SOS Alarm samt direkt via övervakningssystemet. Personal i beredskap har en bärbar ter-minal för kommunikation med anläggningarna.

Vid reningsverket finns även en VA-verkstad, elverkstad och ett vattenlaboratorium.

1.7 Luktbegränsande åtgärder

Vid Kungsängsverket behandlas ventilationsluften från grovrenings- och mottagningsbyggnaderna med två olika filter; vanligt kompostfilter eller med ett biologiskt filter bestående av kompostmaterial som ympats med mikroorganismer som är specialiserade på att bryta ner föreningar som ger upphov till lukt. Luften från slamavvattningsbyggnaden behandlas med biologiskt filter. Vid utlastning av slam forceras ventilationen och frånluften passerar ett UV-aggregat och kolfilter för luktreduktion. Därtill finns ett kompostfilter för luften från luftningskanalen vid slamlagren. Sammanlagt finns biologiska filter på fem olika ställen.

1.8 Hantering av kemiska produkter

Järnklorid i flytande form, PIX-111, används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden levereras i tankbilar 4 till 6 gånger per månad. Vid block AB lagras järnkloriden i tre tankar à 20 m³. Tankarna är isolerade och omges av en invallning, som rymmer 30 m³. Järnkloriden tillsätts efter sandfånget till vattnet till försedimenteringsbassängerna i block A (förfällning) och vid kemsteget (efter-fällning). Vid block C finns lagringsmöjligheter för både järnsulfat och järnklorid. Järnsulfat kan lagras i en stor tank, som rymmer 130 m³. Två mindre tankar à 20 m³ används till järnklorid. Därutöver finns maskin-, styr- och reglerutrustning för upplösning och dosering av fällningsmedlet.

Polyaluminiumklorid, PAX-215, används för att hålla skumning och slamegenskaper i biosteget vid block C under kontroll. Kväverening med hög slamålder gynnar förekomst av bakterier med långa filament, exempelvis Microthrix parvicella. Vid tillsats av PAX, som lagras i järnsulfattanken, försvinner skumningen inom ett par veckor.

Vid kväverening kan en kolkälla, exempelvis etanol eller metanol, behöva tillsättas för att effektivisera reningsprocessen. En tank med en volym av 25 m³ har uppförts och doseringsledningar till en av lin-jerna i block C har dragits för detta ändamål.

Järnklorid och kalciumnitrat doseras till tryckledningen för överföring av avloppsvatten från Bälinge och Lövstalöt till Uppsala. Doseringen görs i avloppspumpstationen i Bälinge för att förhindra att


- 9 -

svavelväte bildas i ledningen till följd av koncentrerat avloppsvatten och lång uppehållstid i ledningen. Lagring sker i två tankar à 12 m³ för kalciumnitrat respektive järnklorid. Vid spill eller olyckshändelse samlas vätskan upp i en bassäng. Dosering av kalciumnitrat sker även vid Kolbo pumpstation för att minska problem med svavelväte på överföringsledningen mellan Länna och Gunsta. I början av 2018 tillsattes även kalciumnitrat Skarholmens pumpstation men efter installation av kolfilter har doseringen upphört.

1.9 Farligt avfall

Spillolja från oljebyten i blåsmaskiner, kompressorer och omrörare mm samlas upp i en tank på 2 m³.

1.10 Recipient

Recipient för det renade avloppsvattnet är Fyrisån. Utsläppet sker nära avloppsreningsverket. Utlop-pet från klorkontaktbassängerna mynnar vid strandkanten på ca 0,5 m djup. Den naturliga medelvat-tenföringen i Fyrisån vid utsläppspunkten är 8,6 m³/s. Normal lågvattenföring är ca 1,3 m³/s. Någon kilometer nedströms utsläppspunkten rinner Sävjaån samman med Fyrisån. Fyrisån mynnar i Ekoln, som är en del av Mälaren.

1.11 Verksamhetens påverkan på miljön

Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av av-loppsvatten och återvinning och produktion av energi, så påverkas den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, utsläpp till luft (metan, lukt, lustgas), förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksam-het. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska pro-dukter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät och reningsverk. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras.

2. Tillståndsbeslut

Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade 1996-01-31 kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i Uppsala m.fl. orter efter behandling i Kungs-ängsverket samt att genomföra behövliga utbyggnader och andra förändringar av reningsanläggning-en. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om högst 200 000 personer (14 ton BOD7 per dygn).

3. Anmälningspliktiga ändringar

Information om verksamheten har lämnats vid regelbundna möten med Miljöförvaltningen under året.

4. Övriga beslut enligt miljöbalken

Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde 2004-02-05 slutliga villkor för utsläpp av fosfor. Resthalten av fosfor får inte överstiga 0,25 mg/l, räknat som riktvärde per kvartal och gränsvärde per år. Mängden fosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten inklusive bräddning från reningsverk och ledningsnät får uppgå till högst 5 ton per år.


- 10 -

5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun.

6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning

Tillståndsbeslutet medger kommunen tillstånd att släppa ut avloppsvatten från Uppsala m.fl. tätorter motsvarande en ekvivalent folkmängd av högst 200 000 pe, varvid en personekvivalent räknas som 70 g BOD7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 200 000 pe.

Föroreningsbelastningen på reningsverket motsvarar 192 000 pe (inklusive industrier) vid en specifik BOD7-mängd av 70 g/pe.d.

I Kungsängsverket behandlas avloppsvatten från Uppsala stad med förortsområden samt tätorterna Bälinge, Lövstalöt, Gunsta och från och med våren 2016 även avloppsvatten från Länna och Almunge. Avloppsvattnet från Jälla, Lindbacken, Vreta-Ytternäs, Uppsala-Näs/ Bodarna pumpas också till Upp-sala.

Antalet anslutna uppgick i slutet av 2018 till 185 900 personer inklusive ej mantalsskrivna boende, som beräknas uppgå till ca 5 000 personer. Anslutningen har ökat med 4 400 personer under året.

Kommunens största arbetsgivare är Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varav de flesta i Uppsala, samt Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Stora industrier är läkemedelsfö-retagen GE Healthcare, Fresenius Kabi, Thermo-Fischer och Kemwell, som tillverkar produkter för framställning av läkemedel. GE Healthcare och Kemwell har ett gemensamt reningsverk för behand-ling av processpillvatten. GE Healthcare har avtal med Uppsala kommun som reglerar vad som får tillföras det kommunala spillvattennätet.

Spillvattenmängden från industri och handel utgjorde 21 % av debiterad spillvattenmängd eller 15 % av inkommande avloppsmängd till reningsverket under 2018. Industribelastningen beräknas motsvara ca 25 000 pe vid 70 g BOD7/pe och dygn.

7. Villkor i tillståndsbeslutet

Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan.

1. Den närmare utformningen av avloppsreningsverket skall avgöras av kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller även ändringar eller ombyggnader som kan inverka på ut-släppsmängder eller slam samt byte av tillsatskemikalier för vatten- och slambehandling. Tvistig fråga får hänskjutas till Koncessionsnämnden för avgörande.

Kommentar: Utformningen av reningsverket har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. För utsläpp av kväveföroreningar med avloppsvattnet gäller vad som är stadgat i Naturvårds-

verkets kungörelse (NFS 2016:6) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyg-gelse.

Kommentar: Koncessionsnämnden har vid tillståndsprövningen uttalat att kommunens åtagan-den i fråga om kväverening, som innebär att en resthalt av totalkväve om högst 15 mg/l, räknat som riktvärde och årsmedelvärde, motsvarar kraven i EG-direktivet och Naturvårdsverkets kun-görelse. EU-domstolen beslutade hösten 2009 att kväveretentionen i vattendragen nedströms utsläppspunkten får tillgodoräknas. För Kungsängsverket gäller således att avskiljningen av kväve i reningsverket och i recipienten fram till Östersjön tillsammans ska vara minst 70 % al-ternativt högst 10 mg/l som årsmedelvärde. Under 2018 var avskiljningen enbart i reningsverket 80 % och kvävehalten i det renade avloppsvattnet i medeltal 11 mg/l.

3 Resthalterna av BOD7 i det behandlade avloppsvattnet - inklusive bräddning från detta - får ej överstiga 10 mg/liter som riktvärde** och kvartalsmedelvärde.

Kommentar: BOD7-halten i utgående avloppsvattnet har under 2018 varit mindre än riktvärdet under samtliga kvartal, vilket framgår av nedanstående tabell:

Kvartal 1:


- 11 -

Kvartal 3:


- 12 -

Kommentar: Bullerbidraget från reningsverket har inte kontrollerats. Ljud från blåsmaskiner, fläktar och rinnande vatten är de främsta bullerkällorna. Något klagomål på buller från renings-verket har veterligen inte framförts.

10 Om för omgivningen besvärande lukt uppkommer i reningsverket eller ledningsnätet, skall kommunen snarast vidta åtgärder för att begränsa störningarna.

Kommentar: Under året har 18 klagomål på lukt framförts från boende i Industristaden. Av dessa inkom 6 st under en kort tisperiod då underhåll utfördes på pumpstationen Tullgarn så att betonglocken som normalt övertäcker skruvpumparna i stationen var bortlyfta. Dessutom var funktionen på kolfiltret vid pumpstationen på Sågargatan dålig under samma period.

Från januari till mitten av oktober inkom övriga 12 klagomål från 6 enskilda anmälare. Sedan mitten på oktober upphörde klagomålen från boende i området. Detta sammanföll med att ett antal större åtgärder på Tullgarns ventilationssystem genomförts under hösten. Bland annat upptäcktes otäta röröverföringar vilka tätades och luftombytesfrekvensen i pumpsumpen öka-des.

I början av året framfördes 5 klagomål mot avloppslukt i Luthagen vid Seminariega-tan/Götgatan. Utredningsarbete resulterade i att luftflödet genom en pumpstation reglerades varefter klagomålen upphörde.

Under året har tre klagomål riktade mot en ledningsnätssträcka förbi Vaksala Vallby samt en adress i Årsta inkommit. Det förekommer lukt på ledningssträckan på grund att att ledningen är dimensionerad för ett högre antal anslutna än vad som är fallet i dagsläget. Det låga flödet ger längre uppehållstid för spillvattnet i ledningen vilket ökar svavelvätebildningen och lukt uppstår. Problemet med lukt kommer att minska i takt med att anslutningarna ökar men utredning pågår kring temporära insatser för att minska luktproblemen. Det har även inkommit ett klagomål riktat mot en pumpstation i Lindbacken som är under utredning.

Utöver dessa klagomål har enstaka klagomål inkommit mot pumpstationen i Flogsta, kvarnvä-gen i Vårdsätra samt Fältvägen i Norby. Det har inte funnits anledning att genomföra åtgärder med anledning av dessa klagomål på grund av mindre konsekvens för omgivningen eller att käl-lan till lukten inte kan härledas till Kungsängsverkets ledningnät för spillvatten.

11 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan det nya reningsver-ket tas i drift.

Kommentar: Ett aktuellt kontrollprogram finns för Kungsängsverket. 12 Ombyggnaden skall vara genomförd och samtliga i ärendet aktuella reningssteg skall vara i drift

i enlighet med redovisad, i kommunens skriftliga bemötande reviderad, tidplan.

Kommentar: Ombyggnaden har genomförts och samtliga reningssteg har varit i drift i enlighet med den reviderade tidplanen.

13. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde** inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde* inte överstiga 0,25 mg/liter beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovannämnda rikt- och gränsvärden.

Kommentar: Totalfosforhalten i utgående avloppsvattnet har under 2018 i medeltal varit 0,09 mg/l. Fosforhalten har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstå-ende tabell:

Kvartal 1: 0,09 mg/l Riktvärde 0,25 mg/l Kvartal 2: 0,09 mg/l ” Kvartal 3: 0,09 mg/l ” Kvartal 4: 0,12 mg/l ”

14. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnät för spillvatten, får som riktvärde** uppgå till högst 5 ton totalfosfor per år.

Kommentar: Mängden totalfosfor i utsläppet från reningsverk och ledningsnät uppgick under 2018 till 1,8 ton.

* Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas.


- 13 -

** Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.

8. Naturvårdsverkets föreskrifter

8.1 Föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6)

Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet, som är en del av verksamhetsutövarens egenkon-troll. Följande parametrar omfattas av programmet:

Avloppsvatten och slam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd vid Danmark pumpstation resp. före kemsteget, producerad mängd slam.

Analyser avloppsvatten Biologisk syreförbrukning (BOD7), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-P), totalkväve (tot-N), suspenderade ämnen (SS) och pH i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras ammoniumkväve (NH4-N) och nitrit- och nitratkväve (NO2-NO3-N) på utgående avloppsvatten samt am-moniumkväve (NH4-N) på bräddat avloppsvatten.

Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och zink (Zn) i inkommande, utgå-ende och bräddat avloppsvatten.

Analyser avloppsslam Torrsubstanshalt (TS), glödgningsförlust, pH, totalfosfor, total-kväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Me-tallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver. De organiska föreningarna nonylfenol, polyklorerade bi-fenyler (PCB), polyaromatiska kolväten (PAH) samt perfluore-rade alkylsyror (PFAS).

Länsstyrelsen i Uppsala län beslutade 2015-07-06 om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. COD-Cr har därefter slopats som kontrollparameter. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som fastställts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser vid samtliga reningsverk september 2014 - juni 2015.

Analyserna görs på dygns-, vecko- och månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, in-kommande vatten till block C och på utgående vatten. TOC, tot-P och tot-N analyseras på vecko-blandprov, som tas varje vecka. Metallhalterna undersöks i tolv månadsblandprov per år. Övriga pa-rametrar analyseras i dygnsprov, som tas varje vecka på varierande veckodagar. Tidpunkten för prov-tagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas av Uppsala Vatten i förväg.

Slamanalyserna görs på månadsblandprov.

Egenkontrollen omfattar utöver provtagningarna enligt kontrollprogrammet även andra parametrar i avloppsvatten och slam; bland annat slammets innehåll av järn och mangan. I utgående vatten mäts fosfatfosfor, järn, vattnets alkalinitet och konduktivitet varje vecka. Därtill analyseras halterna nitrit-kväve, klorid, fluorid och sulfat i utgående vatten varje månad. Halterna av perfluorerade ämnen i in-kommande och utgående vatten samt i avloppsslammet mäts i månadsblandprov varje månad. I av-loppsvatten och slam analyseras även halterna nonylfenol, oktylfenol, AOX och ftalater, bland andra DEHP, i ett dygnsprov på inkommande och utgående vatten samt ett månadsblandprov per kvartal.

Dygnsprov tas därtill varje vecka på försedimenterat och biologiskt renat avloppsvatten i sex provtag-ningspunkter.

Periodisk besiktning av anläggningen ska enligt kontrollprogrammet göras vart tredje år. Den sen-aste besiktningen utfördes 2017-06-14.


- 14 -

8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)

Avloppsslammet från Kungsängsverket certifierades i januari 2013 som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. I september 2013 användes en liten mängd slam inom jordbruket för första gången sedan 1999. Under 2017 har 8 470 ton slam kommit till användning inom jordbruket. Den totala slamproduktionen var 13 000 ton under året.

Föreskrifterna i SNFS 1994:2 har följts.

9. Kontrollresultat

9.1 Avloppsvattenmängder

Under året har drygt 18,2 miljoner m³ avloppsvatten behandlats vid Kungsängsverket, vilket är en normal avloppsmängd. Debiterad mängd spillvatten var 13,4miljoner m³. Under de senaste 30 åren har avloppsvattenmängden minskat med 10-20 %, trots att anslutningen till reningsverket har ökat väsentligt. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt pumpas sedan början av 1990-talet till Kungs-ängsverket. Avloppsvatten från Jälla och Lindbacken tillkom under 2013, från Gunsta under 2014 och från Länna och Almunge under 2016. Minskad vattenförbrukning och underhåll av ledningsnätet är viktiga faktorer bakom förändringen av mängden avloppsvatten. Åtgärder för att minska utläckaget från vattenledningarna har troligen också minskat mängden tillskottsvatten till spillvattennätet.

Klimatfaktorerna är också betydelsefulla för tillrinningen under det enskilda året. Regn, snösmältning och höga grundvattennivåer påverkar tillrinningen till reningsverket bland annat genom att dränerings-ledningar vid hus, som är byggda före 1984, i allmänhet är anslutna till spillvattennätet.

Den årliga avloppsmängden till reningsverket under åren 1976-2018 framgår av figur 2.

Figur 2. Inkommande avloppsvattenmängder 1976-2018 Figur 3. Utgående avloppsvattenmängder 2018

Årsnederbörden i Uppsala under 2018 uppgick till 460 mm, vilket är 80 mm mindre än medelvärdet för åren 1961-1990. Merparten av nederbörden kom under höstmånaderna. Höstregn och snösmältning ger oftast en större mängd tillskottsvatten till reningsverket än nederbörden under sommaren, som fångas upp av växtlighet eller avgår genom avdunstning. Tillrinningen till reningsverket ökar kortvarigt vid regn med hög intensitet, men i övrigt påverkas avloppsflödet förhållandevis litet. Utgående flöde från reningsverket under året framgår av figur 3.

Avloppsmängderna under 2016-2018 framgår av nedanstående tabell. Månadsmängderna under 2018 framgår av bilaga 1.

0

5

10

15

20

25

30

Mm

3/år

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

160000

januari

februari

mars

april

maj

juni

juli

augusti

september

oktober

november

december

m3/

d


- 15 -

Avloppsvattenmängder 2016 2017 2018

Inkommande avloppsvatten (m³) 16 718 100 17 727 000 18 214 000 Behandlat avloppsvatten (m³) 16 717 400 17 726 700 18 186 000

Bräddning/ofullst behandl. vid reningsverket (m³) 730 205 25 000 Bräddning/nödutsläpp från ledningsnätet (m³) 166 107 3 000

Utsläppt avloppsvattenmängd var i medeltal 49 850 m³ per dygn. Årets största avloppsmängd, som uppgick till 97 150 m³, uppmättes den 29 juli. Årets minsta dygnsmängd, 33 470 m³, kom den 13 juli.

Den 9 februari inträffade ett nödutsläpp från en pumpstation i Ultuna på ca 890 m3 på grund av strö-mavbrott. Slamsugningsbilar åkte i skytteltrafik under dagen mellan pumpstationen och Kungsängs-verket då arbete för att få igång strömförsörjningen pågick men mellan 05 och 06 bräddade vatten innan bilarna hann kallas in.

Den 29 juli föll 84 mm regn över Uppsala vilket är den största regnmängden som fallit under juli må-nad i Uppsala sedan 1857. Regnmängden var i paritet med den mängd som föll den 27 augusti år 2001 och som då orsakade översvämning vid Kungsängsverket samt bräddning av drygt 28 000 m3 spillvatten. Även denna gång orsakade regnet översvämning vid Kungsängsverket samt bräddningar vid avloppsreningsverk och pumpstationer runt om i kommunen (Bild 1).

Bild 1. Översvämning vid Kungsängsverket den 29 juli 2018. Vid Kungsängsverket bräddade ca 25 000 m3 avloppsvatten förbi kemsteget under 6 timmar med ett genomsnittligt bräddflöde på 2 480 m3 per timme. Utgående flöde under eftermiddagen och kvällen låg runt 7 300 m3 per timme. Totalt släpptes ca 120 000 m3 behandlat och ofullständigt behandlat spillvat-ten ut i Fyrisån från Kungsängsverket den 29 juli. Flödet i Fyrisån låg innan regnvädret på ca 7 m3 per sekund och steg under ovädret snabbt till 33 m3 per sekund. Bräddningen vid Kungsängsverket inne-bar ett utsläpp av framförallt fosfor på ca 20 kg. Utöver bräddningen vid Kungsängsverket bräddade mindre mängder, totalt ca 1 900 m3, från 12 pumpstationer på Kungsängsverkets ledningsnät för


- 16 -

spillvatten. En lång period med torka innan skyfallet förvärrade situationen genom att större mängder rens än normalt spolades in till anläggningarna från ledningsnätet.

Översvämning av källarlokaler vid Kungsägsverket orsakade stora problem för bland annat gassyste-met vilket ledde till kallfackling av rågas motsvarande 2 dygns produktion. Gasreningen vid Kungs-ängsverket var åter i drift från och med natten till onsdag den 1 augusti då kallfacklingen upphörde.

Översvämningen orsakade även skador på parkeringsytor samt en vattenläcka inne på Kungsängs-verket.

Bräddningar av avloppsvatten inne på Kungsängsverket och ute på gräsmattor och hårdgjorda ytor orsakade avsättningar av slam och rens. Slam och rens som gått förbi grovreningen till olika process-steg genererade driftproblem under lång tid efter händelsen på grund av igensättning av pumpar, led-ningar och ventiler.

I samband med händelserna den 29 juli upptäcktes en bräddning som inträffade i april i Gunsta när pumpstationernas historik kontrollerades. Bräddningen pågick under knappt 3 timmar och den bräd-dade mängden var 16 m3.

9.2 Halter och mängder i inkommande avloppsvatten

Huvuddelen av avloppsmängden till reningsverket kommer till samlingsbrunnen vid block AB. Reste-rande del kommer till block C via Danmarks pumpstation och Strandbodgatans pumpstation. Avlopps-vatten överförs från inlopp AB till inlopp C. Under året har 49 % av flödet behandlats vid block C.

Halterna i inkommande vatten till block AB och C inkl. rejektvatten framgår av nedanstående tabell:

Inkommande vatten 20161 20172 20183

BOD7 (mg/l) 260 260 270 COD (mg/l) 7304 7604 760 TOC (mg/l) 220 230 230 Tot-P (mg/l) 7,0 6,2 6,3 Tot-N (mg/l) 58 57 57

Susp. substans (mg/l) 420 410 390

1 75 % av rejektvattnet till ink C 2 59 % av rejektvattnet till ink C 373 % av rejektvattnet till ink C 4 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3

Till inkommande vatten tillförs även externslam och slam från de mindre reningsverken i kommunens tätorter. Under året har 73 % av rejektvattnet från slamavvattningen pumpats till inkommande vatten till block C och 27 % till block B. Rejektvattnet påverkar i första hand kvävehalten i inkommande vat-ten. Totalkvävehalten under året var 610 mg/l, BOD7-halten var 90 mg/l, TOC-halten 160 mg/l. Total-fosforhalten var 2,9 mg/l och suspenderad substans i rejektvattnet var 160 mg/l.

Stickprov på rejektvattnet har tagits vid elva tillfällen under 2018. Proven tas direkt vid centrifugerna.

Föroreningsmängderna i inkommande vatten exklusive internbelastning i form av rejektvatten framgår av nedanstående tabell.


- 17 -

Inkommande vatten 2016 2017 2018

BOD7 (ton/år) 4 340 4 600 4 900 COD (ton/år) 12 0901 13 4001 13 8001

TOC (ton/år) 3 670 4 100 4 200 Tot-P (ton/år) 120 110 110 Tot-N (ton/år) 900 930 960

Susp. substans (ton/år) 7 000 7 250 7 100

1 Beräknad mängd utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3

Tillförd mängd kväve med rejektvattnet motsvarar 9 % av inkommande mängd under 2018.

Inkommande BOD ökar i inkommande vatten till Kungsängsverket snabbare än befolkningstillväxten. Detta utgör inget reningstekniskt problem men den formella tillståndsgränsen närmar sig snabbare än beräknat. Orimliga värden (tex SS högre än 600 mg/l) i samband med höga BOD-värden stryks för att inte få för stor påverkan på beräkningen av total belastning på verket. Utsläppsvärden på BOD ligger alltid långt under villkoren och ofta under detektionsgränsen. Ansökan om nytt miljötillstånd för Kungs-ängsverket, med en utökning av tillåten belastning, lämnades in till länsstyrelsen i december 2018.

9.3 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten

Reningsvillkoren uppfyllts med god marginal, vilket framgår av kommentarerna till villkoren i tillstånds-beslutet i avsnitt 7.

BOD7-halten i utgående vatten,


- 18 -

Utgående vatten 2016 2017 2018 Riktvärde/ Riktvärde/ Gränsvärde gränsvärde Tillståndsbe-

slut NFS 2016:6

BOD7 (mg/l)


- 19 -

Figur 4. Utsläppt mängd fosfor 1976-2018 Figur 5. Utsläppt mängd kväve 1976-2018

Halterna av perfluorerade ämnen analyseras i månadsblandprov på avloppsvattnet. Mätningarna un-der 2018 visar att medelhalten PFOS i inkommande vatten till block AB och C var 34 resp. 10 ng/l. Halten i utgående vatten var 29 ng/l. I övrigt finns PFHxS, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFBS, PFNA, 6:2 FTSA och PFBA i kvantifierbara halter i utgående vatten i varierande utsträckning mellan månaderna.

Reningsresultatet framgår av bilaga 6. Uppgifter om bräddningar på ledningsnätet finns i bilagorna 3 och 4. Utsläppta mängder av olika parametrar redovisas också i emissionsdeklarationen.

9.4 Reningseffekt

Reningseffekten har under året uppgått till

BOD7 99 % TOC 96 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 80 % Reningseffekten är angiven för inkommande föroreningsmängder exklusive rejektvatten. Slamvattnet från avvattning av slam påverkar framför allt kvävehalten.

9.5 Halter av näringsämnen, metaller och organiska ämnen i slam

Torrsubstanshalten i avloppsslammet var i medeltal 27 % under året. Glödförlusten, som är ett mått på andelen organisk substans i slammet, var 66 %.

Fosforhalten var 32 g/kgTS i medeltal. Totalkvävehalten i slammet var 51 g/kgTS. Kvävehalten har ökat med 20 % under de senaste tio åren. Ammoniumkvävehalten var 8 g/kgTS. Vid rötningen om-vandlas organiskt kväve till lösligt ammoniumkväve, som till stor del avgår med rejektvattnet vid av-vattningen av slammet.

Metallhalterna i slammet har varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som regeringen utfärdat, vilket framgår av figur 6. Gränsvärdena avser överlåtelse av avloppsslam för jordbruksändamål.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Tot-P

ton/

år

0

100

200

300

400

500

600

Tot

-N to

n/år


- 20 -

Figur 6. Metallhalter i avloppsslammet under 2018 .

Kopparhalten i slammet var i medeltal 345 mg/kgTS under året. Kopparhalten var som högst i mitten av 1990-talet, 1 700–1 800 mg/kgTS, och avtog därefter sakta till ca 1 500 mg/kgTS. De höga halterna av koppar orsakades av korrosion i vattenledningar av koppar i fastigheterna. Nya vattenverk med mjukgörning av dricksvattnet togs i drift under 2007, varefter kopparhalten i avloppsslammet mins-kade.

Även halterna av bly, 12 mg/kgTS, kadmium, 0,58 mg/kgTS och kvicksilver, 0,51 mg/kgTS är bland de lägsta sedan mätningarna började. Metallhalterna i slammet har kontrollerats sedan 1968.

Kadmium/fosfor-kvoten i avloppsslammet var i medeltal 18 mgCd/kgP.

Även under 2018 har förhöjda halter PFOS uppmätts i slammet dock låg halten i alla månadspartier under det gränsvärde som föreslagits för spridning av slam till jordbruksmark, 70 mg/kg TS. Källorna till PFOS i slam härleds till utsläpp av PFAS-haltigt spillvatten från Uppsala Garnison och från GE Healthcare AB. Uppsala Vatten för en dialog med dessa båda verksamheter för att åstadkomma en minskning av PFAS-ämnen i inkommande vatten till Kungsängsverket. Ett månadsparti, augusti, skickades för destruktion genom förbränning då även kopparhalten i slammet var förhöjd vilket skulle ha begränsat givan vid spridning på jordbruksmark. Dessa två omständigheter låg till grund för beslu-tet att skicka augustislammet för destruktion.

13%

27%

18%

63%

22% 28%

65%

100 2 100 600 2,5 50 800

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn

Kungsängsverket (mg/kgTS) Gränsvärden (mg/kgTS)


- 21 -

Figur 7. PFOS i avloppsslam 2018. Medelhalterna av organiska ämnen i slam under 2018 framgår nedan. I tabellen anges också de rikt-värden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under 1995.

Parameter Uppmätt halt Riktvärde

Nonylfenol mg/kgTS 6,9 50 Summa PAH (6 st) mg/kgTS 0,57 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kgTS 0,020 0,4 Medelhalterna under året låg på en normal nivå jämfört med tidigare år.

En redovisning av analyserade parametrar i slam återfinns i bilaga 8.

9.6 Recipientkontroll

Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov)

Kemiska parametrar pH, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammonium-kväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel

Därutöver analyseras metallerna arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, nickel, vanadin och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Pro-ver tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Närmaste provtagningspunkt i Fyrisån är Vindbron, belägen ca 600 m nedströms utsläppspunkten.

En länk till resultatet av provtagningarna under 2018 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se.

10. Kontroll av flöden och föroreningshalter

Under 2018 har 52 dygns- och veckoprov tagits på inkommande vatten till block AB och 51 respektive 52 dygns- och veckoprov har tagits på inkommande vatten till block C. På utgående vatten har 52 dygnsprov och 52 veckoprov tagits. Vattenproverna har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten.

Metallanalyser har gjorts på tolv månadsblandprover på inkommande vatten till block AB, inkom-mande vatten till block C samt på utgående vatten. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia, Luleå.

0

10

20

30

40

50

60m

g/kg

TS

http://www.fyrisan.se/


- 22 -

Slamkvaliteten har kontrollerats i tolv månadsblandprov. pH, TS, glödgningsförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten. Övriga analyser av närings-ämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Undersökningen av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser.

Personal från reningsverket sköter provtagningsutrustningen och lämnar in proven till laboratoriet.

Flödet har mätts kontinuerligt. Avloppsvattenflöden och föroreningsmängder är baserade på mätresul-tat från den ena av två, parallella flödesmätare för utgående vatten. Flödesmätningen bygger på olika mätprinciper. Flödesmätarna har vid funktionskontroll normalt uppvisat tillfredsställande resultat. Flö-desmätare finns också för inkommande vatten och för olika delströmmar efter biologisk behandling.

Uppgifter om mängden producerat slam har erhållits från invägningen av avloppsslammet vid Hovgår-dens avfallsanläggning.

11. Driftstörningar

11.1 Driftstörningar

Bräddning av ofullständigt renat avloppsvatten förbi kemsteget i samband med högt inkommande flöde har skett vid ett tillfälle under året, se avsnitt 9.1 ”Avloppsvattenmängder”. Total bräddad och nödutsläppt mängd under 2018 uppgick till ca 27 000 m3.

Under året har ett antal utsläpp av olja vid en pumpstation i Lövstalöt påträffats. Utsläppen skedde runt den 11 oktober och den 2 november. Vid dessa två tillfällen var mängden så stor att sugbil tillkal-lades för att avlägsna oljan. Vid ytterligare två tillfällen luktade pumpstationen starkt av olja men mängden var mindre. I slutet av december skickades ett brev ut till alla abonnenter i området som är påkopplade pumpstationen. Brevet skickades med avsikt att informera abonnenterna om de otillåtna utsläppen och den skada de kan orsaka miljön.

Under våren när vattentemperaturen steg utvecklade slammet i den nya försedimenteringsbassängen sämre sjunkegenskaper. Detta ledde till syrebrist och okontrollerad slamsvällning. Detta ledde till ett stort uttag av primärslam under en längre tid med sämre gasproduktion och att slammets avvattnings-egenskaper sjönk. För att undvika detta effektiviserades inblandningen av järnklorid i förfällningen vid C2 och slamnivåns börvärden justerades.

Från mitten av november och under december skedde fosfat-släpp från C-blockets mellansedimente-ring. Den ökade fosfat-mängden från biosteget berodde på en för hög slamnivå i mellansedimente-ringen. Efter en ökning av recirkulationen och en sänkning av slamnivån i mellansedimenteringen minskade fosfat-mängderna.

11.2 Åtgärder under året

Avloppsslammet från Kungsängsverket är certifierat som återvunnen växtnäring enligt Svenskt Vat-tens certifieringssystem Revaq, vilket innebär att slammet uppfyller kvalitetskriterierna för användning inom jordbruket. Från och med 2018 är målsättningen att minst 80 % av slammet ska avsättas till jord-bruk.

Under 2018 inleddes ett arbete för att, tillsammans med andra VA-bolag och kommuner, ta framen slamstrategi utifrån regeringens förslag om att på sikt införa ett förbud för slamsprodning. Slamstrate-gin beräknas vara framtagen under 2019.

På ledningsnätet har om- och nyläggning av VA-ledningar i Uppsala skett i bland annat Östra Fy-rislund, Bäcklösa, i Kungsgatan och i Rosendal. TV-inspektion har genomförts av 21 km spillvatten-ledningar och 15 km dagvattenledningar i kommunen. Större åtgärder på ledningsnätet framgår av bilaga 10.

En process för detaljplaneändring för området som tidigare tjänat som båtuppställningsplats påbörja-des under året. Ändringen genomförs för att möjliggöra anläggandet av en ny väg till och från slamut-lastningen. Marken i området är förorenad vilket kräver skyddsåtgärder under byggtiden.


- 23 -

Dialogen med GE och Uppsala Garnison avseende föroreningar, särskilt PFAS, i spillvattnet fortsatte under året med fokus på önskemål om åtgärder för att sänka halterna i spillvattnet som avleds till Kungsängsverket.

Under 2018 fortsatte perioden av stora ombyggnationer av Kungsängsverket. Verket ska anpassas för att kunna fortsätta ta emot och rena spillvatten från en växande befolkning. Ombyggnationerna omfat-tar bland annat nya försedimenteringsbassänger, ny inloppsdel vid AB, nya delar för högflödes- och läkemedelsrening, nya biosteg mm. Om- och nybyggnationerna kommer att ske i etapper och under 2017 inleddes det första stora steget med byggnationen av en ny försedimenteringsbassäng, C2, överbyggnad av den befintliga bassängen, C1, samt ett maskinrum i anslutning till bassängerna. Pro-jektet slutfördes under 2018.

Under 2018 kopplades spillvattnet från Sågargatans pumpstation in på ordinarie ledning med dimens-ion 1000 mm från Tullgarns pumpstation till Kungsängsverket. Omkopplingen innebar att vattnet har en kortare uppehållstid i ledningen och har minskat problem med svavelvätebildning på lednings-sträckan som går genom bostadsområdet i Kungsängen. Den nya rötslamledning från rötkamrarna till slambyggnaden blev färdig i juni. Under 2018 började slammet från ytterverk pumpas till A1 dit även bioslammet pumpas, där förtjockas slammet innan det pumps in i rötkammare 2. Detta ger en stabilare drift av rötkammaren och minskar slamvolyme till slutavvattning.

Under 2018 utvecklades en metod för oljespårning. Tennisbollar sänktes ned i olika brunnar och in-spekterades ockulärt med jämna intervaller. På så sätt kunde fastigheter identifieras från vilka oljehal-tigt spillvatten släpps. Spårningen genomfördes i Kumla och Librobäcks industriområden. Resultatet från oljespårningen användes sen vid riktade tillsynsaktiviter mot de identifierade fastigheterna.

11.3 Planerade åtgärder

Nedtappning av rötkammare 2 planeras till v 21-25, kammaren töms, rengörs och renoveras. Innan nedtappning minskas slamhalten i biobassängerna successivt för att öka lagringskapaciteten av slam medan arbetet pågår. Kan påverka kvävereningen negativt eftersom slamhalten sänks. Eventuellt överstigande mängder slam och rens kommer att skickas till Hovgården, huvuddelen behandlas i RK. I samband med nedtappning och påfyllning kommer kallfackling att ske. Ett examensarbete har genomförts under 2018 som handlar om hur gasproduktionen påverkas av en sänkning av temperaturen i rötkammare 1. Genom att röta primärslamet i rötkammare 1 i en lägre temperatur kan uppvärmningsbehovet reduceras. Temperatursänkningen på rötkammaren har gjorts successivt med en start från 37,5 grader ned till 36 i november och därefter ned till 35 grader i januari 2019. En ytterligare sänkning ned till 34 grader kommer ske under våren varefter effekter på gasut-byte, slammets avvatningsegenskaper samt energi till uppvärmning utvärderas. Byte av skrapornas löphjul i mellansedimenteringen på C-blocket kommer att genomföras under för-sommaren och i september. Utredning av värmesystemet på Kungsängsverket pågår under 2019 och en slam-slam-värmeväxlare ska installeras för att minska värmeförbrukningen vid verket. Under maj planeras för ett byte av fällningskemikalie från PIX (järnklorid) till PAX (aluminiumsulfat) för att minska kemikalieförbrukningen och komma till rätta med toppar av fosfat som kommer till kemste-get ibland då PIX inte ger så bra resultat vid tillfälliga toppar. Styrning av intermittent luftning bioA ska införas under 2019. Under 2019 fortsätter planeringen av ny grovrening för block AB. Planering för omdragning av ledningarna från Tullgarn till inlopp AB kommer att genomföras under 2019. Detta innebär även att svalltornet flyttas. I samband med detta införs även luktreducering av luften från svalltornet.


- 24 -

12. Energiproduktion och energiförbrukning

Under året producerades sammanlagt 2 550 000 Nm³ biogas vid Kungsängsverket. Biogasen från Kungsängsverket har använts efter rening till fordonsdrift (59 %), till produktion av el och värme i en gasmotor (11 %) och till värmeproduktion i gaspannor (10 %).

En sammanställning av produktion och användning av biogas finns i nedanstående tabell:

Biogas 2016 2017 2018

Producerad biogas vid Kungsängsverket (Nm3) 2 379 300 2 624 800 2 550 000 Fordonsgas (Nm3) 1 604 000 1 484 400 1 516 000 Gasmotor (Nm3) 216 800 339 600 293 000

Gaspannor (Nm3) 448 700 387 700 250 000 Kallfackling (Nm3) 3 330 - 14 000

Fackling (Nm3) 186 400 348 700 479 000

Temperaturen i rötkamrarna har varit 37,2°C i genomsnitt. Från och med november sänktes tempera-turen i rötkamrarna till 36 °C. Slammets uppehållstid i rötkamrarna har i medeltal varit 11-13 dygn för primärslam och 9 dygn för bioslam. Ytterligare sänkningar planeras under 2019 för att minska energi-förbrukningen för uppvärmning av rötkamrarna.

Biogasen består huvudsakligen av metan och koldioxid. Andelen metan i rågasen uppgår till 65 %.

Under 2018 förbrukades 7,3 GWh el vid Kungsängsverket. Under året installerades solceller på C-blocket och på personalbyggnaden till en total effekt om 96 kW. Dessa kommer att bidra till att öka andelen egenproducerad el under 2019.

Vid en energiinventering av Kungsängsverket för åtta år sedan svarade blåsmaskinerna för 40 % av den totala elförbrukningen. Blåsmaskinerna vid bioblock B har därefter ersatts av energisnålare ma-skiner, men alltjämt drar blåsmaskinerna vid den biologiska reningen mycket el. Skruvpumparna vid kemsteget och Danmarks pumpstation är andra stora energiförbrukare.

Energiförbrukning 2016 2017 2018

Elenergi från gasmotor (GWh) 0,4 0,7 0,6 Inköpt elenergi (GWh) 6,4 6,5 6,7

Total elenergiförbrukning (GWh) 6,8 7,2 7,3 Värmeenergi från gasmotor (GWh) 0,7 1,0 1,1

Värmeenergi från gaspannor (GWh) 2,5 2,1 1,6 Inköpt fjärrvärme (GWh) 1,5 1,6 2,6

Total värmeenergiförbrukning (GWh) 4,7 4,7 5,3 Total energiförbrukning (GWh) 11,5 11,4 12,6

Under 2018 användes 23 GWh av värmeenergin i det behandlade avloppsvattnet för produktion av fjärrvärme vid Vattenfalls värmepumpsanläggning. Mängden växlad värme är lägre än normalt på grund av att Vattenfalls anläggning under året drivits med lägre kapacitet.


- 25 -

13. Förbrukning av kemiska produkter

Under året har sammanlagt 2 310 ton järnklorid, PIX-111, använts till utfällning av fosfor och förbättrad partikelavskiljning. Tillsatt mängd järn har i medeltal varit 17 g Fe/m³. Doseringen, som till största de-len varit flödesstyrd, har i genomsnitt varit 89 ml/m³ under året. Vid förfällningen vid block A har 55-60 ml/m3 doserats, vid block B var doseringen 30 ml/m3 och vid block C har doseringen varit 55-65 ml/m3. Efterfällningen är fosfatstyrd och doseringen har varit ca 42 ml/m3 i medeltal.

Polyaluminiumklorid, PAX-215, och Kemfoam X2500 används för att bekämpa skumbildande bakterier i biostegen respektive i rötkamrarna. Sammanlagt har 78 ton PAX och 2 850 ton Kemfoam X2500 använts under året.

Kemiska produkter 2016 2017 2018

Järnklorid PIX-111 reningsverk (ton) 1 840 2 210 2 310 Polyaluminiumklorid PAX-215 (ton) 144 48 78

Kemfoam X2500 (kg) 740 2 450 2 850 Polyelektrolyt – föravvattning (ton) 6,6 5,8 5,4 Polyelektrolyt – slutavvattning (ton) 39 45 40

Kalciumnitrat, Nutriox (ton)

Järnklorid PIX-111 ledningsnät (ton)

36

57

21

8

26

40

Flockningsmedel används dels vid föravvattningen, dels vid den slutliga avvattningen av slammet. Totalt förbrukades 46 ton polyelektrolyt, varav merparten vid den slutliga avvattningen av slammet. Doseringen till centrifugerna var i medeltal 11,5 kg polyelektrolyt per ton TS. Doseringen vid föravvatt-ningen beräknas uppgå till 3,5 kg/ton TS.

Hög TS-halt i slammet eftersträvas vid både föravvattning och slutlig avvattning.

Vid verket har dessutom 325 liter olja använts. Kemikalieförbrukningen redovisas i bilaga 9.

I Bälinge pumpstation används järnklorid och kalciumnitrat, Nutriox, för att motverka uppkomst av svavelväte på tryckavloppsledningen till Uppsala. I Kolbo pumpstation tillsätts också kalciumnitrat för att förebygga svavelvätebildning. I början av 2018 tillsattes kalciumnitrat vid Skarholmens pumpstat-ion men efter installation av kolfilter upphörde doseringen. Under 2018 användes 40 ton PIX-111 och 26 ton Nutriox.

14. Avloppsslam, restprodukter och avfall

14.1 Externt slam

Vid Kungsängsverket behandlas slam från enskilda avloppsanläggningar, fett från fettavskiljare och slam från mindre reningsverk. Sammanlagt har 29 900 respektive 12 440 m³ slam från abonne-mangstömningar av slamavskiljare respektive slutna tankar inom kommunen mottagits. Mängden fett från tömning av fettavskiljare, som uppgick till 9 070 m³, har fortsatt att öka. Mängden övrigt slam, som utgörs av slam från tömning av toaletter, rensning av avloppsledningar m.m., uppgick till 4 440 m³.

Mängden oavvattnat slam från mindre reningsverk var 4 486 m³. Därutöver behandlades 1 050 m3 flytslam och slam/slamvatten från bassängtömningar med mera vid Kungsängsverket.

Under året har 60 % av slammet från de mindre reningsverken avlämnats vid mottagningsstationen vid block C tillsammans med övrigt slam och behandlats tillsammans med avloppsvattnet.

Den totala mängden internt och externt slam uppgick till 61 700 m3.


- 26 -

14.2 Avloppsslam, gallerrens och sand

Producerad mängd avloppsslam vid Kungsängsverket var under året 13 000 ton, vilket är en normal mängd. Torrsubstanshalten var 27 % vilket innebär att mängden torrsubstans var 3 510 ton.

Avloppsslammet transporteras till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning, där det läggs upp månadsvis. Under juli-oktober avsattes 8 740 ton Revaq-certifierat slam till jordbruket, vilket motsvarar drygt halva årsproduktionen slam. Av det certifierade slammet användes ca 50 % på jordbruksmark inom Uppsala kommun och resten på mark i angränsande kommuner. Ett månadsparti skickades för destruktion och resterande mängd slam finns kvar i lager.

Under året har 151 ton tvättat rens transporterats till Vattenfalls avfallsförbränning.

Mängden tvättad sand uppgick till 15 resp. 6 ton vid block AB resp. block C. Sanden har körts till Hov-gårdens avfallsanläggning. Mängderna är högre än tidigare år på grund av skyfallshändelsen i juli samt oregelbundet tömningsintervall.

Avfallsslag 2016 2017 2018

Avloppsslam (ton) 12 270 12 470 13 000 Tvättat rens (ton) 135 153 151 Tvättad sand (ton) 7 9 21

15. Risker

Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverk och pumpstationer. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i an-läggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under 2013.

16. Periodisk besiktning

En periodisk besiktning av Kungsängsverket gjordes den 14 juni 2017. Enligt slutomdömet var alla delar av Kungsängsverket i bra och funktionsdugligt skick. Ordningen var god och arbets-, luft- samt-bullermiljön bedömdes som bra. Nästa periodiska besiktning utförs under 2020.

UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2018 för Uppsala avloppsreningsverk, Kungsängsverket, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2016:8, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsver-kets föreskrifter om miljörapport, 2017-12-04. Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporte-ringsportalen, SMP. Rapporten har sammanställts av Maria Khalili, Uppsala Vatten och Avfall AB.

Uppsala 2019-03-31

Uppsala Vatten och Avfall AB

Sigrid de Geyter VD


- 27 -

BILAGOR Bilaga 1 Anslutning och ledningsnätsuppgifter Bilaga 2 Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3 Kontrollmetoder för bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4 Bräddningsuppgifter från ledningsnätet Bilaga 5 Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6 Utgående vatten Bilaga 7 Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8 Slamanalyser Bilaga 9 Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, farligt avfall och övrigt avfall Bilaga 10 Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11 Bränsleförbrukning Bilaga 12 Kontroll av utsläpp till luft Bilaga 13 Kartor över verksamhetsområdet Bilaga 13a Uppsala tätort Bilaga 13b Bälinge tätort Bilaga 13c Lövstalöt tätort Bilaga 14 Flödesschema Kungsängsverket Bilaga 14a Avloppsvattenbehandling Bilaga 14b Slambehandling


- 28 -

Miljörapport för år: 2018 Bilaga 1Avloppsanläggning/Kommun

Kungsängsverket/ Uppsala Kommun

ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTERVATTENVERK, antal anslutna personer:AVLOPPSANL, antal anslutna personer: 185 900

anslutna person.ekv.(pe)* 192 200

anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7** 25 000* Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person. BOD7-belastningen är påverkad av interna slamströmmar** Beräknat utifrån utsläpp vid större industrier och 70 g BOD7/person. Basbelastningen antas motsvara 10 000 pe

Månad Mängd avlopps- Nederbörd Anmärkningarvatten, m³ Antal mm Maxdygn

II mm/d

Jan 1 942 058 43,8 14,0Febr 1 476 229 24,2 5,8Mars 1 535 552 18,4 9,0April 1 937 143 30,0 10,1Maj 1 501 937 11,9 5,7Juni 1 255 523 26,7 16,8Juli 1 279 592 87,8 79,1Aug 1 466 730 101,4 37,6Sept 1 416 544 43,5 11,3Okt 1 433 839 25,3 12,2Nov 1 382 247 20,3 11,8Dec 1 586 391 30,5 5,8Summa utgående vatten 18 213 785 464Summa inkommande vatten 18 213 785

UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER

Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängdspillvatten, m³ dagvattennät, m³ renvattenmängd, m³ vatten, m³

13 681 100

UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET

Kombinerat system Antal Antal brädd/nödavlopp Anm Antal% av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga* nederbördsmätare

0 85 83 1AnmärkningarNederbördsuppgifter från Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala (automatisk mätning)Medelvärdet av årsnederbörden vid Uppsala 1836-1990 är 547 mmAntalet pumpstationer inkluderar två vakuumpumpstationer i Bälinge. Förteckningen omfattar enbart avloppspumpstationer, som ingår i den allmänna avloppsanläggningen. Avloppspumpstationerna"Danmark" och "Pump och tömning" vid Kungsängsverket ingår inte i sammanställningen.

* Bräddskibord vid Holmvägen, Sunnersta


- 29 -



INKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink. flöde: 49 900 m3/dLaboratorium Avser följande analyserVattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB BOD7, COD, TOC, P-tot, N-tot, suspenderad substans

Parameter Inkommande mängder i ton/år Ev. intern TotalMedel- Medel Provt.punkt Bräddning Externslam belastning3 inkommandevärde värde prov-IN vid verket efter prov-IN före prov-IN belastning4

(totalt)1 före prov-IN2 ton/år ton/årIN AB IN C IN AB IN C I II III IV I+II+III-IV

BOD7 52 DP 51 DP 240 300 4 920 10 4 910COD-Cr 0 VP 0 VP 627 891 13 840 56 13 780TOC 52 VP 51 VP 190 270 4 190 17 4 170P-tot 52 VP 51 VP 6,0 6,5 110 0,3 110N-tot 52 VP 51 VP 53 61 1 030 66 960Susp.substans 52 DP 51 DP 330 440 7 110 17 7 090

1 Sammanlagd mängd till block AB och block C. Under året har 49 % av inkommande f löde behandlats i block C och 51 % i block AB.2 Uppgift hämtas från bilaga 5 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid drif tavbrott före prov-IN)3 73 % av rejektvattnet från slamavvattningen har under året pumpats till inkommande vatten till block C. Föroreningsmängden är baserad på provtagningarna på rejektvattnet under 2018 och mängden rejektvatten under 2018. Totalt har 11 stickprov tagits på rejektvattnet under året.4 Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-IN och bräddade mängder vid verket före prov-IN

Inkommande vattenmängd under året inklusive bräddad mängd vid verket, m³ 18 238 885

EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verketm³/år ton TS/år

Slamavskiljare Uppsala k:n 360 Till avloppsvattenbehandlingSlutna tankar Uppsala k:n 40 Till avloppsvattenbehandlingFettavskiljare 272 Till avloppsvattenbehandlingAvloppsreningsverk 4 486 120 Till avloppsvattenbehandl 4 570 m3, till slambehandl 1 140 m3

Övrigt1 40 Till avloppsvattenbehandlingSumma 60 336 8301 varav Baja-major, latrin mm 1 110 m3, tankar och ledningar företag 1 745 m3

rensning kommunens ledningsnät och ledningar i bostäder 70 m3, övrigt slam 1 290 m3)

SPECIFIKATION ÖVER INTERNT OCH EXTERNT SLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERKAnläggning Fällnings- Slammängd TS-halt

kemikalie m³/år ton TS/årKungsängsverket PIX 111 TS-halt 0,5 %Björklinge PIX 111 TS-halt 3 %Gåvsta PIX 111 512 18 TS-halt 3,6 %Järlåsa PIX 111 449 14 TS-halt 3,2 %Knutby PIX 111 644 7 TS-halt 1,1 %Ramstalund PIX 111 372 11 TS-halt 3 %Skyttorp PIX 111 327 9 TS-halt 2,8 %Storvreta PIX 111 TS-halt 0,5 %Vattholma PIX 111 945 24 TS-halt 2,5 %Vänge PIX 111 1087 36 TS-halt 3,3 %Övriga reningsverk TS-halt 2 %

Övriga noteringar

Internt slam från Kungsängsverket avser flytslam, slam/slamvatten från bassängrengöringar etc

4 440

9 070 12 440 29 900

Inkommande halter i mg/l

och provtypAntal prov


- 30 -



BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER

KONTROLLMETODERKontrollmetoder för bräddning på ledningsnätetBeskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.)

AvloppspumpstationerUppsala

Vid årsskiftet var 54 av 85 pumpstationer på spillvattennätet anslutna till driftövervakningssystemet för Kungsängsverket.

De flesta stationerna är försedda med utrustning för kontroll av ev. bräddning. Bräddad avloppsvattenmängd vid pumpstationerna

har beräknats utifrån aktuella in- och utflöden samt bräddningens varaktighet.

Bälinge och Lövstalöt

Avloppsvattnet från Lövstalöt pumpas till Bälinge, varifrån det pumpas/rinner med hävert till Uppsala. I Lövstalöt och Bälinge

finns två resp. fyra avloppsspumpstationer. I Bälinge finns även två vakuumpumpstationer. Pumpstationerna ingår i det norra

driftområdet och är anslutna till övervakningssystemet för VA-anläggningarna i kransorterna.

Gunsta

Avloppsvattnet från Gunsta pumpas till Uppsala sedan augusti 2014. Det finns två pumpstationer längs överföringsledningen.

I Gunsta finns en pumpstation på ledningsnätet och en pumpstation vid f.d. reningsverket.

Länna-Almunge

Avloppsvattnet från Länna och Almunge pumpas till Uppsala sedan maj 2016. Det finns 3 pumpstationer längs ledningen.

Jälla och Lindbacken

Avloppsvattnet från Jälla och Lindbacken pumpas till Uppsala via tre avloppspumpstationer sedan januari 2013.

Två av pumpstationerna är anslutna till övervakningssystemet för VA-anläggningarna i kransorterna.

AvloppsledningarPå spillvattennätet i Sunnersta finns en bräddavloppsledning till Fyrisån. Nödavloppet är försett med larm och registrering.

KommentarUppgifterna avser avloppspumpstationer, som ingår i den allmänna VA-anläggningen. Det finns därutöver ett stort antal privatägda

pumpstationer, som pumpar avloppsvatten till kommunens spillvattennät. Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket

(X) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt tids-/flödesproportionell provtagning och analys enl igt 5-19 §§ SNFS 1990:14

( ) Annan likvärdig metod:

TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMETVid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av

belastning, m3 m3 m3 utg. avloppsvatten, %

Ledningsnät 2 820 2 820 0,0155%

Reningsverket 25 100 25 100 0,1376%

Summa 27 920 27 920 0,1531%

Anmärkning



BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTETRedovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt.

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Utsläpp vid driftavbrott RecipientBenämning frekvens av larm för bräddat vatten Varaktig- Bräddad Anmärkning Varaktig- Utsläppt Anmärkning

het mängd het mängd (t.ex. orsak)dygn m³/år dygn m³/år

Ultuna AP Varaktighet, bedömt f löde 893 Strömavbrott Fyrisån

Gunsta AP33 Varaktighet, bedömt f löde 16 Hög tillrinning Sävjaån via Funboån

Bärby hage AP34 Varaktighet, bedömt f löde 270 Hög tillrinning Fyrisån

Skarholmen AP21 Varaktighet, bedömt f löde 22 Hög tillrinning Ekoln

Klintvägen AP20 Varaktighet, bedömt f löde 0 Hög tillrinning Ekoln

Dirigenten AP18 Varaktighet, bedömt f löde 10 Hög tillrinning Ekoln

Musikparken AP17 Varaktighet, bedömt f löde 16 Hög tillrinning Ekoln

Mätbrunn Holmvägen Varaktighet, bedömt f löde 57 Hög tillrinning EkolnVillavägen AP12 Varaktighet, bedömt f löde 12 Hög tillrinning FyrisånUltuna AP06 Varaktighet, bedömt f löde 22 Hög tillrinning Fyrisån

Sävja AP05 Varaktighet, bedömt f löde 530 Hög tillrinning Sävjaån

Librobäck AP10 Varaktighet, bedömt f löde 13 Hög tillrinning Fyrisån

Götgatan AP51 Varaktighet, bedömt f löde 904 Hög tillrinning Fyrisån

Garaget, Almunge Varaktighet, bedömt f löde 60 Strömavbrott Långsjön

AP= avloppspumpstation

Summa 2 820



BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKETANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER

Kvartal Bräddning före provtagn.punkt prov-IN Bräddning efter provtagn.punkt prov-IN** Total mängd

Hydr. överbel.* Driftavbrott Hydr. överbel.* Driftavbrott bräddat

Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vattendygn m³ dygn m³ dygn m³ dygn m³ m³

1

2

3 25 100 25 100

4

Summa 25 100 25 100Eventuell typ av behandling:

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN

Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel FöroreningsmängderFöre prov-IN Efter prov-IN Före Efter Totalt Enhet

H.överbel.* D.avbrott H.överbel.* D.avbrott prov-IN prov-IN

BOD7 240 6,024 6,024 ton/år

TOC 20 0,50 0,50 ton/år

P-tot 0,8 0,021 0,021 ton/år

N-tot 16 0,394 0,394 ton/år

NH4-N ton/år

Susp.substans ton/år

Kvicksilver

- 33 -



UTGÅENDE VATTEN Utg. flöde: 49 900 m3/dLaboratorium Avser följande analyser

Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB BOD7, COD, TOC, P-tot, PO4-P, N-tot, NH4-N, NO3-N, SS

ALS Scandinavia, Luleå Metaller

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDERParameter Halt i mg/l Utgående mängder

Provtagningspunkt, prov-UT I II I+II EnhetAntal prov Medelvärde* Maxvärde prov-UT Bräddat vatten Totalt

och provtyp vid verket

Vattenmängd 18 213 785 25 100 18 238 885 m3/årBOD7 52 DP

- 34 -



GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDERGROVRENS OCH SAND: Block AB Block C TotaltTvättat rens 45 ton 106 ton 151 tonTvättad sand 15 ton 6 ton 21 ton

STABILISERING

RötningAntal Uppehållstid Temperatur

kammare dygn °C dygn

2 12 37,2

Övriga noteringar

SLAMMÄNGDERSlamproduktion Mängd TS-halt Anmärkning

ton ton TS %

Producerad mängd avloppsslam 13 000 3 510 27

Till slamlager, Hovgårdens avfallsanläggning 13 000 3 510 27

Producerad mängd slam vid Kungsängsverket baseras på invägd mängd slam vid Hovgårdens avfallsanläggning.

Under juli-oktober användes 8 740 ton slam inom jordbruket efter att ha lagrats under minst sex månader i slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning.

Uppehållstid g CaO/ m3 slamKalkstabilisering ÖvrigtSlamluftning

- 35 -



SLAMANALYSER

Laboratorium Avser följande analyserVattenlaboratoriet, Uppsala Vatten och Avfall AB pH, torrsubstans, glödgn förlust, N-tot, NH4-N

ALS Scandinavia, Luleå Metaller och övriga parametrarEurofins, Lidköping Organiska ämnen

Parameter Enhet Medel- Max- Antal värden Antal prov Mängdvärde värde och provtyp kg/år

SFS 1998:944

pH 7,9 8,3 12 MPTorrsubstans vikts-% 27,1 29,2 12 MP 3 510 000Glödgn.förlust g/kg TS 660 686 12 MP 2 317 000N-tot g/kg TS 51 56 12 MP 179 000NH4-N g/kg TS 8 11 12 MP 28 000P-tot g/kg TS 32 35 12 MP 112 000Kalkverkan(CaO) mg/kg TSKalium g/kgTS 1,2 1,6 12 MP 4 200Kalcium g/kgTS 25 30 12 MP 88 000Magnesium g/kgTS 2,9 3,4 12 MP 10 200Järn g/kgTS 92 105 12 MP 323 000Mangan g/kgTS 0,21 0,23 12 MP 740Aluminium g/kgTS 6,7 9 12 MP 24 000Bly mg/kgTS 12 17 0>100 12 MP 42Kadmium mg/kgTS 0,58 0,64 0>2 12 MP 2,0Kobolt mg/kgTS 3,6 4 12 MP 13Koppar mg/kgTS 345 396 0>600 12 MP 1 200Krom mg/kgTS 17 20 0>100 12 MP 60Kvicksilver mg/kgTS 0,51 0,86 0>2,5 12 MP 1,8Nickel mg/kgTS 16 19 0>50 12 MP 56Zink mg/kgTS 549 632 0>800 12 MP 1 900Silver mg/kgTS 1,6 2,7 12 MP 6,0

Nonylfenol mg/kgTS 6,9 8,3 8 MP 24PCB (summa) mg/kgTS 0,020 0,034 8 MP 0,07PAH (summa) mg/kgTS 0,57 0,82 8 MP 2,0

PFOS mg/kgTS 35 49 12 MP 123

större än gränsv.

- 36 -



KEMISKA PRODUKTER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, FARLIGT AVFALL

FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTERAnvändning/ Produktnamn, leverantör Mängd Varuinfo. Anm.ändamål ton/år bifogas

ja nejFosforavskiljning PIX 111, Kemira Kemi, järnklorid 2 310 x

Filamentbekämpning PAX-215, Kemira Kemi, polyaluminiumklorid 78 x

Slambehandling Zetag 7557, BASF, polyelektrolyt (föravvattning) 5,4 x- föravvattning Fopam FO4490 SSH 31 - centrifuger Fopam FO4490 SSH DF 7 x

Zetag 8165, BTC, polyelektrolyt (centrifuger) 3 Rötkammaren KemFoamX 2500, Kemira Kemi, skumdämpare 3 x

Ledningsnätet Nutriox, Yara, kalciumnitratlösning1 26 xPIX 111, Kemira Kemi, järnklorid2 40 x

Övrigt Smörjoljor, hydrauloljor 396 xSmörjfett x

TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER

Fällningsmedel Värde (kg/år)*Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink

PIX 111

- 37 -

- 38 -



BRÄNSLEFÖRBRUKNING

(Förbränningsanläggningar med tillförd energi > 10 GWh/år)

PanncentralRedovisningen gäller i första hand anläggningar med tillförd effekt >10 MW.

Redovisning per panna Totalt

Panna (nr)

Typ av bränsle

Bränsleförbrukning

Tillförd (bränsle-)energi Svavelhalt i fossila

bränslen (%)

Övrig information(t.ex. elförbrukning)

Olja Gas AnnatTotal bränsleförbrukning fördelat på olika bränslenVid oljeeldning anges typ av eldningsolja med siffran 1-5 Tillförd energi anges i sorten GWh/år eller MWh/årFasta bränslen anges i ton/år eller m³/år Med f

kungsängsverket - uppsala vatten · 2019. 9. 24. · strax söder om f.d. slamtorkbäddarna finns...

Documents