Samhälls-BYGGAREN

PASSIVHUSPASSIVHUS

KUNGSBROHUSETKUNGSBROHUSET– Miljösmart idag, självklart i morgon

ÖstersjönI ETT FÖRÄNDRAT

KLIMAT

– ett nytt sätt att bygga– byggsystem i stål– miljöpåverkan under lupp

TÄTA TAK MEDDERBIGUM

DE FOKUSERAR PÅKVALITET

Hästens sinne för stil och kvalitet genomsyrarverksamheten på alla plan. Även när det gäller renoveringen av de K-märkta, tunna välvda betong-taken, som är arkitekten Ralph Erskines första objekt i Sverige och det klassiska "sågtandade" taket. Takleverantör och takmaterial är noga utvalda. Där ligger nu Täta Tak med Derbigum och, liksom för Hästens sängar, är det skickliga och utbildade hantverkare som har gjort jobbet. Hästens ambition är att deras produkter ska göra så mycket nytta som möjligt: "En god natts sömn ger en bättre dag och i förlängningen ett bättre liv", säger man. Vår ambition är att leverera tak som fungerar bekymmersfritt i många år och samtidigt ger bättre ekonomi. Det gör att takägare och förvaltare kan sova lugnare om natten. Att man sover gott i en Hästens, det vet alla redan. Att Derbigum fungerar har verkligheten och SP i Borås bevisat i flera undersökningar. Hästens har dessutom gjort ett bra miljöval när de valde Täta Tak med Derbigum.

HÄSTENS VÄLJERTÄTA TAK MED DERBIGUM

Hästens anläggning är ritad av arkitekten Ralph Erskine.

"Sågtandade" tak med ljusinsläpp är klassiska men krävande.

Hästens ser framtiden an med tillförsikt. På taken är det lugnt.

ww

w.boxinform

ation.com

Eurotak AB, Spjutvägen 5, 175 61 JärfällaTel: 08-795 94 80

E-post: info@eurotak.se

www.derbigum.nu

I en bransch där alla fokuserar på pris fokuse-rar Hästens på kvalitet. I över 150 år har Häs-tens tillverkat sängar av enbart naturliga mate-rial av bästa kvalitet. Och de tillverkas för hand av skickliga hantverkare. Med visionen, att ge världen den bästa sängen,finns inga genvägar.

INNEHÅLL

SAMHÄLLSBYGGNAD

cksakcksak

LEDAREN

VI SAMHÄLLSBYGGARE

TEMA PTEMA PASSIVHUSASSIVHUS

ENERGIEFFEKTIVISERING

HUSBYGGNAD

TEMA BESTÄLLAREROLLEN

SAMHÄLLSBYGGAREN

TEMA HAVSMILJÖNTEMA HAVSMILJÖN

JUBILEUM

MARKNADSNYTT

ENERGISPALTEN

TEMASEMINARIUM7 MAJ 2009 STOCKHOLM

Seminarie:Kostnads-effektiva och energisnålabyggnader

Stålbyggnads-priset 2009–presentationoch prisutdelning

Swedbank Stadion

Gamla Ullevi

Campus Karlstad

KK4 Kiruna

Nyköpingsån

PROGRAM

09.00 Registrering och kaffe

09:30 Förutsättningar och krav– Stimulanspaket Stockholm i praktiken– Hur kan vi underlätta detaljplaneprocessen?– Energi- och miljökrav på framtidens bostäder– Utnyttja stålets miljöegenskaper!– Stålbyggnadspriset 2009

Presentation av de nominerade finalisterna11.30 Lunch

12:45 Teknikens möjligheter–Vad har vi lärt oss av tidigare satsningar på ind. byggande?–Varför ett nytt industriellt byggsystem?– Skanska Xchange– Hållbart bostadsbyggande i stål– Allmännyttans syn på framtiden

14.10 Kaffe

14:50 Debatt och diskussion– Stålbyggnadspriset 2009

Vinnaren presenteras – Prisutdelning16.00 Buffé och mingel bland utställare

Stålbyggnadsinstitutet delar vart annat år ut Stålbyggnadsprisettill ett byggnadsverk där man på ett innovativt och arkitektoniskt till-talande sätt utnyttjat stål i den bärande konstruktionen. Syftet är attuppmuntra till användandet av stål i byggandet och ge upphov till nyaidéer och inspirerande lösningar.

För mer information och anmälan,www.sbi.se eller 08-661 02 80!

Utnyttja tillfället och boka monteryta nu!

Under två dagar står betongen i fokus. Det är nu betongbranschen möts,

kontakterna knyts och affärerna görs upp.

LEDARE

en av de viktigaste i vårtsamhälle. Det ansvar som följer på rollen är följ-aktligen synnerligen stort. För att klara detta måstevi kontinuerligt stärka vår kompetens, delta i sam-hällsdebatten och samverka med en mängd olikasamhällsaktörer. Men vi måste också våga utmanabyggbranschen, materialleverantörer, politiker ochandra samhällsaktörer. Det tänker jag göra, i egen-skap av vd för branschorganisationen Byggherrarna.

Följande fakta är talande för vad vi pratar om:Samhällsbyggnadssektorns verksamhet omfattardrygt 10 procent av BNP och cirka 700 000 anställda.Antalet företag är, cirka 70 000, och de flesta före-tagen är mycket små. Värdet på fastighetsbeståndeti Sverige kan uppskattas till cirka 4000 miljarderkronor. Till det skall läggas värdet av infrastruktursom vägar, broar, järnvägar, hamnar, flygplatser etc.Tillsammans utgör den byggda miljön drygt hälftenav nationalförmögenheten.

Hur kan det då komma sig att samhällsbyggnads-sektorn får så liten uppmärksamhet i samhällsde-batten? Har vi inom samhällsbyggnadssektorn varitdåliga på att sprida kunskap om omfattningen ochvärdet på samhällsbyggandet? På denna sista fråga

måste jag vara självkritisk. Ja,vi har inte i nog stor utsträck-ning varit en tydlig röst i sam-hället.

Samhällsbyggnadssektornsarbete med markanvändning,bebyggelse och infrastrukturär avgörande för landets till-växtmöjligheter, för näringsli-vets konkurrenskraft och förmedborgarnas ekonomiska,kulturella och sociala liv. Sam-hällsbyggandet skapar värdenoch är nyckeln till en hållbarutveckling.

Hög effektivitet i sektornger landet tillväxt och välfärdmedan ineffektivitet direkt slårigenom på all verksamhet ochalla medborgare, i form avonödigt höga kostnader för bo-städer, arbetsplatser, transport-system och tekniska system.

Byggherren har en nyckelroll för utvecklingen inomdetta samhällsbyggande. Som företrädare för ägare,brukare och samhällets krav skapar byggherren i ti-diga skeden förutsättningar för byggprocessen ochden långsiktiga förvaltningen. Det är byggherrensom väljer aktörer och avgör villkor i byggprocessenså att resultatet blir rätt objekt, på rätt plats, i rätttid och till rätt kostnad.

Samhället behöver aktiva och kompetenta bygg-herrar

förbrukning

miljö-

kostnad.

För att klara detta måste byggherren samverka medövriga i byggprocessen samt stärka sin kompetensgenom utbildning, helhetssyn och erfarenhetsåter-föring.

Byggherrarna är en intresseförening för professionellabyggherrar som tillsammans svarar för ca 75 procentav Sveriges bygginvesteringar. Tillsammans med defyra tekniska högskolorna/universiteten Chalmers,KTH, LTH och LTU har Byggherrarna tagit fram enkvalificerad spetsutbildning för byggherrar verksam-ma inom såväl bygg- som anläggningssektorn. Utbild-ningen, som heter ByggherreC-klass och beskrivs i enartikel i denna tidning, är en unik chans för alla före-tag och organisationer som har en byggherrefunktionoch vill höja sin kompetens. Utbildningen är en viktigdel i utvecklingen av byggherrerollen. Men självklartkrävs det mer insatser. Och det kommer mer.

Föreningen Byggherrarna har plats för fleramedlemmar som vill bidra till en effektiv byggpro-cess från idé till förvaltning, byggherrar som vill hamaximal koll på sina investeringar och vara säkrapå att man får det man beställt! Byggherrarna ver-kar också för att samhällsbyggnadsfrågorna tas påallvar i samhället! Frågorna berör ju ytterst alla sombor, reser och arbetar!

Mats BjörsVd Byggherrarna

VI SAMHÄLLSBYGGARE

Nya regionchefer på WSP

Nya ledamöter till IVA

Myrsjöskolan segrare i Future City 2009!

Fria Byggakademien

PASSIVHUS

Passivhusens miljö-påverkan under lupp

PASSIVHUS

Intresset för att bygga passivhusär idag mycket stort. Det förstapassivhuset byggdes i Tyskland

år 1991. I Sverige byggdes det för-sta passivhuset år 2001; radhuseni Lindås, och i år beräknas antaletlägenheter med passivhusteknikkomma upp till cirka 900. Intres-set ökar hela tiden bland privatabyggherrar, kommuner och konsu-menter och förutom radhus byggsäven villor, flerbostadshus och sko-lor. Många kommuner uppmuntrar byggandet av passivhus och flerahar sökt pengar från Klimatinves-teringsprogrammet (Klimp) för attytterligare stimulera byggandet avpassivhus.

Passivhusen är mycket välisolerade.Grundtanken är att med god isole-ring och effektiv värmeväxling påfrånluften så ska den värme somalstras av hushållsapparater ochmänniskorna i princip räcka för atthålla huset varmt. Det är bara vidlåga utomhustemperaturer som ex-tra energi behöver tillföras.

Under de första åren som pas-sivhus byggdes i Sverige utgjordesall köpt energi för uppvärmning avel. Idag används el eller fjärrvärme

men det råder stor oenighet i kom-munerna om vilket som är bäst.Många kommuner har inte någrasynpunkter på eller restriktioner omvilken energikälla som ska använ-das utan menar att det viktigaste äratt man bygger passivhus.

Trots att det oftast är just miljö-skäl som ligger till grund för attbygga passivhus, finns mycket fåstudier som jämför miljöpåverkanfrån konventionella hus och lågen-ergihus. Initiativ togs därför till ensådan jämförelse av svenska hus iett livscykelperspektiv. Förutom attjämföra husen så som de byggdes,studerades dessutom i vilken månolika aktörer kan påverka byggna-dens miljöbelastning. Hur mycketkan till exempel byggherre ochbyggare påverka genom att ställakrav på materialtillverkare och påtransporter? Vilken betydelse harkommunens krav på energikälla föruppvärmning? Vilken betydelse harhushållens val av ”grön el”?

Tre passivhus (Lindås, Karlstad,Värnamo) jämfördes med fyrakonventionella flerbostadshus. De

konventionella husen har tidigarestuderats av Karin Adalberth ochmycket data för de husen hämtadesfrån Adalberths studier. Byggnader-nas energibehov och miljöpåverkanjämfördes med hjälp av en livs-cykelanalys. I livscykeln ingick allaprocesser från råvarubrytning ochproduktion av material, transpor-ter, underhåll och drift under 50 åroch 75 år.

Resultaten visar att man inte kansäga att passivhusen generellt germindre miljöpåverkan än de kon-ventionella husen. Skillnaden mel-lan de två grupperna beror helt påvilken energikälla som används föruppvärmning och vilken miljöef-fekt man tittar på. Om man värmerpassivhusen med el och använder”vanlig el”, det vill säga inte köper”grön el”, så är passivhusen bättreän de konventionella husen när detgäller klimatpåverkan, men är där-emot sämre än de konventionellabåde när det gäller försurning ochövergödning. Om däremot de bo-ende i både passiv husen och dekonventionella husen väljer ”grönel”, så blir passivhusen betydligt

PASSIVHUS

bättre än konventionella hus. För-bättringen blir olika för klimatpå-verkan, försurning etc., och varie-rar mellan cirka 50–80 procent.

Hur mycket kan byggherre och byg-gare påverka miljöpåverkan genomatt ställa krav på sina leverantörer?Det visade sig att miljöbelastningenför produktionen skulle minskauppåt 10–20 procent om till exem-pel tillverkningen av de större ma-terialgrupperna (betong, virke, ståloch gips) hade skett med ”grön el”och transporterna skett med minstmiljöklass 2000. Dessa resultatgäller för 50 år. Om man iställetsträcker ut livslängden till 75 år, blirpassivhusen ytterligare något bättreän de konventionella husen när detgäller klimatpåverkan, däremot blirdet inga större skillnader när detgäller övergödning och försurning.

Man bör vara försiktig med att draalltför långtgående miljöslutsatserav renodlade energistudier, det villsäga av studier som bara ser tillkWh utan att inkludera miljöbe-lastningen av energianvändningen.Trots att passivhusen har ett energi-behov som är avsevärt lägre än deti konventionella hus, så är miljöbe-lastningen inte automatiskt lägre.Dessutom är livscykeln föränderlig.

Alla aktörer i livscykeln, sombyggherre, kommun och hushåll,kan ändra husens miljöpåverkan,men för detta krävs ett nära ochmedvetet samarbete under hela

byggprocessen. När huset väl ärklart åligger det dessutom byggher-ren att upplysa hushållen om vik-ten av att välja s.k. ”grön el” samtsänkt inomhustemperatur för mins-kad klimatpåverkan.

För att uppnå en miljösmart bygg-nad räcker det alltså inte med attställa energikrav, det vill säga attbygga ”energisnålt” med hjälp avpassivhus. För det första behövs

miljökrav på energikällorna i helalivscykeln: för materialtillverk-ning, uppvärmning och hushållsel.För det andra behöver byggherrensamarbeta med materialtillverkare,kommuner och hushåll för att upp-nå en byggnad med låg miljöbelast-ning. Passivhus med el bör kopplastill hushållens gröna elval för attinte bli sämre än konventionellahus. Kommunen bör fundera översina miljökrav.

"För att uppnåen miljösmart

byggnad räckerdet alltså intemed att ställaenergikrav"

Nya kriterier för Passivhusoch Minienergihus

Kriterierna för Passivhus och Min-energihus har nu reviderats på upp-drag av Energimyndigheten ochÖstra Götalandsregionen av ForumFör Energieffektiv Byggnader (FE-BY). FEBY är ett samarbete mellanIVL Svenska Miljöinstitutet, SP Sve-riges Sveriges Tekniska Forsknings-institut, Lunds Tekniks högskolaoch ATON Teknikkonsult. FEBY

PASSIVHUS

Passivhuskonceptet är ett pa-radigmskifte i svenskt byg-gandet genom att minska

värmebehovet med en faktor fyrajämfört med konventionella lös-ningar. Passivhuskonceptet utgårifrån att man skall värma upp sinbyggnad genom att använda till-gänglig passiv energi (spillvärme)och med ett maximalt värmetill-skott som begränsas av ventila-

tionsluften som distributionsme-dium vid ett hygienluftsflöde (0,5oms·h-1), vilket resulterar i ettmaximalt värmetillskott på 10 W/m2. I praktiken betyder detta attbyggnadens uppvärmning kan upp-nås på ett kostandeffektivt sätt medett FTX-system. På så sätt kan etthelt värmedistributionssystem medexempelvis radiatorer sparas in.

har nu kompletterat med kriterierför vissa utbildningslokaler.

Kriteriedokumenten innehåller kravpå enerianvändning och ett effekt-krav som säkrar att byggnaden harlåga värmeförluster och energikra-vet att hänsyn tas till miljöpåverkanoch resurshushållning. Utöver dessakrav ställs krav på maximal luft-läckning, termisk komfort/sommar,ljud från ventilationssystemet i sov-rum, U-värdet på fönster (≤0,90 W/m2K) och krav på mätning för attmöjliggöra verifiering.

Med tanke på att byggnader har en lång livslängd så är det för energi-prestanda först och främst viktigtatt ställa tuffa krav på byggnadsut-formningen, dvs att transmissions-och ventilationsförlusterna är såsmå som möjligt, vilket hanterasmed effektkravet. Först däreftermåste hänsyn tas till de olika en-ergibärare som kommer att använ-das för byggnadens uppvärmning,varmvattenproduktion och fastig-hetsel. Att införliva krav på energi-användning så att ekologisk hållbarresursanvändning beaktas är avgö-rande för att kriteriedokumentenskall leda till byggnader som ävenär långsikt bra miljöval.

De energiformer som köps till byg-gandens energisystem är el, värmeoch bränsle. Vidare tas i kriteri-edokumentens krav på energian-vändning hänsyn till om byggnads-relaterad energiutvinning från soleller vindkaft finns installerad. Föratt kunna använda köpt energi påsamma sätt som det definieras i ny-byggnadsnormen (BBR) så har viutvecklat en sättet att specificeraenergikravet så att ett oändligt an-tal energimixer kan hanteras, dvsenergikravet blir därmed dynamiskoch den maximalt möjliga köptaenergin bestäms av den aktuellaenergimixen. Energikravet för ett

bostadshus kan på detta sätt ställasupp enligt nedanstående ekvation:

Krav på energianvändning (ref. 2,3)Klimatzon söder (BBR zon 3):

Energikrav Passivhus:0,5·Efv + 0,5·Epb + 0·Es, + Eel ≤30 kWh/m2Atemp

Energikrav Minienergihus:0,5·Efv + 0,5·Epb + 0·Es,v + Eel ≤40 kWh/m2Atemp

därEköpt Levererad/köpt energi tillförd

byggnaden från energislagen;fjärrvärme (fv), biopanna (pb)eller el (el) eller på fastighetengenererad sol- eller vindenergi(s,v)

För en byggnad som uteslutandeanvänder el så är det enkelt att di-rekt avgöra kravet. Men om olikaenergislag används så måste hänsyntas till viktningsfaktorer. Exempelpå olika energimixer som uppfyllerkravspecifikationerna finns sam-manställda i tabell 1.

Byggnaden bör analyseras utifrånett systemperspektiv vilket kräveren inventering av vilka faktiska

leverantörer som byggnaden är an-slutna till idag och i en framtid (vil-ket måste baseras på scenarion). Vi-dare måste ett antal metodmässigaantaganden göras som kommer attpåverka analysresultatet: Det kan-ske viktigaste metodvalet som måstegöras vid en sådan analytisk beräk-ning är val av systemperspektiv dvs är utgångspunkten en marginalbe-traktelse eller en konsekvensanalysav vad som faktiskt årligen släpps ut(även benämnt bokföringsanalys).I dagsläget saknas indikatorer somman är allmänt överens om och sombeskriver skillnaden i knapphet hosolika energislag, som kan komplet-tera primärenergiberäkningar så attde tillsammans beskriver ekologiskhållbar resursanvändning. De primä-renergifaktorer som idag föreslås avex. energieffektiviseringsutredningenär det ingen skillnad på förnybarabränslen och olja, vilket gör de sak-nar en viktig aspekt för att fungerasom en komplett indikator ekolo-gisk hållbar resursanvändning.

Med tanke på de problem som be-skrivs ovan med att använda primä-renergi så diskuteras en enklare menmer robust bedömningsmetod därvi istället för primärenergifaktorerpå den köpta energin använder så

PASSIVHUS

70 kWh fjärrv.

Minienergihus, 55 kWh el 5 kWh el och 10 kWh el ochnorra zonen 100 kWh fjärrv. 90 kWh fjärrv.

PASSIVHUS

Nu även kravspecifikationerför skolor och förskolorI dag byggs både skolor och försko-lor med ”passivhusteknik” men ut-värderingen av sådana projekt harvarit oklar då entydiga kravspe-cifikationer har saknats för dessatyper av byggnader. På uppdragav Energimyndigheten har därförförslag till kravspecifikationer förskolor och förskolor som Passiv-hus och Minienergihus tagits framinom FEBY (ref. 4). Dessa är base-rade på de kravspecifikationer sominom FEBY tagits fram för bostä-der, men har anpassats för de sär-skilda förhållanden som gäller förenklare lokaler av typen skolor ochförskolor.

Vad som generellt skiljer skoloroch förskolor från bostäder är hö-gre krav på luftomsättningar vidnärvaro och mycket större varia-tion i internlaster. Hårda effektkravinnebär också svårigheter att uppnåen god termisk komfort direkt efteren längre tids frånvaro med sänkttemperatur. Eventuell natt- ochhelgsänkning av innetemperaturenmåste därför ske med försiktighetnär det är som kallast. Frivärmefrån apparater och verksamheten iform av personvärme ger dock posi-tiva förutsättningar för ett minskatenergibehov vid närvaro under upp-värmningssäsongen. Beräkningarhar visat att de ökade ventilations-förlusterna när byggnaden är i an-vändning även i ett norrlandsklimatmer än väl kan kompenseras av denökade värmeavgivningen från per-soner och utrustning. Detta underförutsättning att man har en relativthög systemverkningsgrad på venti-lationens värmeåtervinning.

När det gäller effektkrav och re-kommenderade energikrav så ham-

seras av ökad värmeavgivningenfrån personer och belysning,samt behovsstyrd ventilation

kompenseras av mycket lågt be-hov av tappvarmvatten

Att inget tillägg i tillåten värmeef-fekt behöver göras på grund av hö-gre luftflöden och därigenom högrevärmeförluster illustreras av figur1. Där framgår att med en myckethög systemverkningsgrad på venti-lationsvärmeåtervinningen så krävs mycket låga utetemperaturer innanden ökade värmeförlusten som enökning av uteluftsflödet med 7 liter/person innebär överskrider det extravärmetillskott som en person avger.Om vi antar att en person avger 70W så överskrider detta ventilations-förlusterna enda ned till cirka -35 Com man har en systemverkningsgradpå cirka 85 %. Detta resonemangförutsätter dock att man även arbe-tar med behovsstyrd ventilation.

kallade energiformsfaktorer (ref. 1)från ett ekologiskt hållbarhetsper-spektiv, dvs med avseende på miljö-påverkan och resurshushållning.

Alla nya kriteriedokumentenför Passivhus och Minienergihus,version 2009, tas hänsyn till olikaenergibärare på samma sätt. Den

energiformsfaktor som finns be-skriven i rapporten Bedömning avresurseffektiva byggnader: Faktorerför olika energiformer och energi-slag (ref 1) utgår skillnaden mellanel och värme utifrån hur mycket elrsepektive värme som man kan fåfrån separat produktion av el res-

nade man på samma kravnivåersom för bostäder. Dock med denskillnaden att effektkraven skall be-räknas vid två driftsfall:

ventilation

uteluftsflöde

I båda fallen baserat på:

-ratur (DUT20)

respektive 5,0 W/m2)

W/person)

inkl. köldbryggor)-

ningsgrad)-

satthet)Det bör observeras att tidskonstan-ten och DUT20 beror på utelufts-flödet samt värmeåtervinningenseffektivitet och därför inte är den-samma i de båda driftsfallen.

Att skolor och förskolor trotsmycket större variation i ventila-tionsflöden och internlaster än ibostäder ändå hamnar på sammakrav kan förklaras med följande:

mycket välisolerad byggnad medhögeffektiv ventilationsvärme-återvinning

-samhet pågår kan kompenserasmed avstängt/reducerat utelufts-flöde

när byggnaden används kompen-

pektive värme från ett modernakravftvärmeverk och följer därmedde krav som finns i standarden förlivscykelanalyser (ISO 14044) för al-lokering som i första hand skall ba-seras på ett fysisk orsaks- verkans-samband (och är på så sätt fri fråndirekta subjektiva värderingar).

PASSIVHUS

Metoder för beräkningoch verifiering

Formuleras kriterier på energief-fektiva byggnader ska man ocksåkunna ange metoder för hur dettaska kunna beräknas och följas upp.Rapporten Metoder – beräkningoch verifiering (ref 2) är ett sådantstöd till kravspecifikationerna förbostäder. I rapporten finns ävenviss bakgrund till hur vi tänkt närkriterierna formuleras, speciellt där alternativ har funnits.

Vi har valt att definiera de be-räkningsvillkor som är knutna tillkriterierna. Det gör däremot inteBBR. Vårt motiv är att det ska va-ra enkelt att tidigt bedöma om enkonstruktion håller måttet. Det ärockså nödvändigt att ange metoder,där annars helt olika resultat skulleerhållas. Hur kan exempelvis läck-ageflödet beräknas och senare veri-fieras? Hur skall dimensionerandeutetemperatur väljas och byggna-dens tidskonstant beräknas är enannan central fråga.

Spillvärme från apparater, belys-ning, personvärme och solinstrål-ning har mycket stor betydelse iett passivhus. Då är det viktigt atti detalj beskriva referensvärden förett normalt beteende och normalpersonbelastning. Sen räknar manutifrån detta och det är med dennaberäkningsmetod som kravnivånslutligen formuleras. Uppföljning iefterhand får sen självklart ta hän-syn till verkligt beteende genom attenergidata normaliseras och krä-ver att mätning görs så att detta ärmöjligt.

Att solinstrålningen har betydel-se kan se i följande figur som visarsambandet mellan värmebehov ochavskärmningen horisontellt t.ex.från kringliggande bebyggelse. Ifigur 2 ses också skillnaden mellanett söderorienterat radhus (B) ochett punkthus (A).

nader kommer också ha tillgångtill beräkningsstöd för verifierandemätuppföljningar, mm och därförsparas data i en databas så de kanåteranvändas vid uppföljningen.

Genomförd mätning av effektbe-hovet för ett småhus i passivhusut-förande under en novemberveckamed en utetemperatur runt nollgrader kan ses i figur 4. Denna mät-ning omfattar:

Utifrån effektmätningen av byggna-den kan normaliserad årsenergi be-

I ett samarbetsprojekt med Linkö-pings kommun och Västerås stad,som ställer krav på lågenergiutfö-rande i markanvisningar, har ATONTeknikkonsult utvecklat ett beräk-ningshjälpmedel ”Energihuskalkyl”för såväl effekt- som energikalkylen(www.energikalkyl.se). Den baseraspå samma metodik som gäller förpassivhus. Beräkningsstödet är web-baserat och öppet för alla, antingenför att återanvändas eller för en till-fällig kalkyl (demoversion).

I pilotprojekten i Linköpingskommun och Västerås stad knytskalkylerna till den aktuella mark-anvisningen för ett visst område.Då gäller de lokala krav som kom-munen ställt för dessa. Dessa bygg-

14

PASSIVHUS

räknas och att byggnaden uppfyllereffektförlustkravet.

Kravspecifikationerna för Passivhusoch Minienergihus vänder sig tilldem som har högre krav än norm-kraven och vill tillämpa marknads-ledande tekniska lösningar och påså sätt driva miljöarbetet framåt.Ett exempel på detta är att hänvisatill kravspecifikationerna i mark-anvisningar eller i offentlig upp-handling på så sätt som beskrivitsovan för Linköpings kommun ochVästerås stad, samt det stöd ochkompetensöverföring som genom-förs av Passivhuscentrum (AlingsåsKommun och Västra Götalands-regionen). Ytterligare ett exempelpå sådana föregångare är Umeåkommun och ”MiljöbyggprogramSYD” som används av Malmö stad samt Lunds kommun och som hän-visar till Passivhus och Miniener-gihus för att definiera byggnadersenergiprestanda. De största entre-prenörerna som NCC och SKAN-SKA erbjuder nu Passivhusteknikoch tekniken tillämpas även vidombyggnad såsom exempelvis avAlingsåshem i Brogården och Sig-nalisten i Solna. Idag finns över 400lägenheter byggda enligt Passivhus-defintionerna på den svenska mar-kanden och fler är på väg (ref 3).

Med de nya kravspecifikatio-nerna som nu lanseras 2009 förPassivhus och Minienergi har am-bitionsnivån höjts när det gäller an-vändning av exklusiva energiformersom elanvändning, vilket därmedhanterar den kritik som framförts.Vår förhoppning är att kravspecifi-kationerna skall utgör en plattformför konstruktivt och strategisktsamarbete mellan beställare ochentreprenörer för att uppnå en merekologiskt hållbar utveckling.

"Med de nyakravspecifika-tionerna somnu lanseras

2009 förPassivhus ochMinienergi harambitionsnivån

höjts"

PASSIVHUS

År 2006 påbörjades nypro-duktionen av totalt 363stycken hyreslägenheter vid

Stapelbädden på det gamla varvs-området ute vid Västra Eriksbergi Göteborg. Det sista fartyget sombyggdes på området var Ostindie-fararen Götheborg som var klarår 2005. Projektet består av tolvstycken flerbostadshus i 5-7 vå-ningar som ligger i en U-form kringen lång gård. Den öppna skänkelnvetter ner mot Göta älv. Husen ärutformade och orienterade på ettsådant sätt att alla lägenheter harmöjlighet att se älven. Inne på går-den finns totalt fem stadsvillor i trevåningar. Varje Stadsvilla rymmerfyra lägenheter. Fasaderna bestårav puts eller fasadskivor i varmafärger. Balkongerna är generöst

Stapelbädden

– jämföra förvaltning avolika energisystem

tilltagna för att skapa en plats därman kan ta tillvara på den unikamiljön som området erbjuder.

Projektet är uppdelat på treetapper. Nedan följer en kortfattadbeskrivning av byggnadernas kon-struktion och de tankar som harfunnits beträffande valet av upp-värmningssystem. Alla fastigheterär anslutna till fjärrvärme.

De två första etapperna består avtretton hus. Dessa är nästan klaraoch inflyttade. Husen är byggda påtraditionellt sätt vad gäller utform-ning och uppvärmningssystem. Deenergikrav som gäller är enligt då-varande BBR regler. Uppvärmningav tappvarmvatten och radiatorersker med fjärrvärme.

Den tredje etappen, vars produk-tion pågår för fullt, består av fyrahuskroppar med totalt 163 hyreslä-genheter. I denna etapp kommer treav husen att byggas enligt nu gäl-lande BBR krav och ett kommer attutföras som ett passivhus.

För att klara BBRs krav på enenergiförbrukning på max 110kWh/m2, år så har vi här varittvungna att sätta in frånluftsvärme-pumpar. Lägenheterna värms uppmed hjälp av radiatorer som gårpå fjärrvärmen. Husen är förseddamed mekanisk frånluft i kök ochbadrum. Tilluften tas in via ventileri fasad eller fönster. Den beräknade energiåtgången för dessa hus är 90kWh/m2,år inklusive fastighetsel.

16

PASSIVHUS

När vi gick ut med vår förfrågan påetapp tre var alla fyra husen tänktaatt byggas enligt BBR. Tankarnapå ett passivhus växte fram förstlite senare under anbudstiden vilketgjorde att vi skickade ut ett anbuds-PM där vi ville att ett av de fyra hu-sen skulle utföras som ett passivhus.Detta hus är i sju våningar och be-står av 49 stycken hyreslägenheter.Anledningen till att vi valde att göraett av husen som passivhus är att vivill lära oss denna byggmetod ochvill lära oss hur det är att förvaltaett sådant hus. Vi ville också skapaoss en egen bild av alla de sanning-ar som redovisats i samband medbyggnation av passivhus.

I och med att vi hade hunnit medatt få in offerterna på den ur-sprungliga förfrågan innan vi gickut med vår kompletterande förfrå-gan på passivhuset så har vi fått inskarpa anbud på hur mycket merett passivhus kostar relativt ett tra-ditionellt byggt hus i just detta fall.De båda förfrågningarna skedde ifull konkurrens. Merkostnaden förpassivhuset var för byggentrepre-naden cirka 7,5 procent . Till dettaska också läggas att vi kommer atttappa uthyrningsbar bostadsyta pågrund av större installationsschaktoch tjockare ytterväggar. Vår be-dömning är att den totala merkost-naden för detta sätta att bygga ärcirka 10 procent, det vill säga be-tydligt mer än de siffror som annarsförekommer i debatten.

Passivhuset är beräknat att få en en-ergiförbrukning på 53 kWh/m2 perår inklusive fastighetsel för lägen-hetsdelarna. Tillförd värmeeffektär 10 W/m2. Detta åstadkommervi genom att använda fönster medett U-värde på 0,9 W/m2 K, ytter-väggar och tak utförs med tjock-are isolering. Anslutningsdetaljeretc detaljstuderas för att minimera

köldbryggor och för att minimeraluftläckaget genom klimatskalet.Kravet på luftläckaget är max 0,3l/s, m3. För att verifiera detta görstäthetsprovningar både före och ef-ter gipsning av ytterväggarna.

Ventilationssystemet utförs som ettFTX-system där vi blåser in luft itakvinklarna i bostadskärnan vil-ket innebär att luften blåses ut motfasaderna. Lägenheterna har ingaradiatorer. I normalfallet behövsingen speciell uppvärmning för attklara temperaturkravet (21° C) ilägenheterna men under de kallaste dagarna har vi möjlighet att via ettvärmeelement, som går på fjärrvär-men, höja temperaturen lite i dentillförda luften. Varje lägenhet harett eget värmeelement som är place-rat utanför bostaden.

PASSIVHUS

att kostnaderna för fjärrvärmen påsommarhalvåret är låga går det inteatt ekonomiskt motivera en sol-fångare.

Lägenheterna i passivhuset kom-mer att få individuell debitering avvarmvattnet. Vi har också möjlighetatt mäta kallvattnet men har valtatt inte debitera detta per lägenhet.Motivet till det är att vår erfarenhetav individuell mätning av varmvatt-net också innebär att kallvattenför-brukningen minskar.

Vi kommer att utrusta alla lägenhe-ter i etapp tre med det framtagnasystemet BoVist. I detta system kanhyresgästerna på en display i hallense sin inomhustemperatur, se sinförbrukning av varm- och kallvat-ten i realtid och se sin elförbruk-ning. Displayen är också kopplad

pel bokning av tvättstuga och aktu-ella busstidtabeller. Utvecklingen avytterligare tjänster pågår.

Under senhösten 2009 fick vi möj-lighet att överta ett planerat flerbo-stadsprojekt på 80 lägenheter frånÄlvstranden Utvecklings AB i Gö-teborg. Också detta projekt är be-läget i Västra Eriksberg och liggerpå platån ovanför själva dockan.Projekteringen hade kommit gan-ska långt när vi tog över och bygg-naden var tänkt att utföras sompassivhus där energiförbrukningenvar beräknad till 65 kWh/m2 och årinklusive fastighetsel.

Med anledning av att vi blandannat önskade förstora de ritadebadrummen behövde vi få mer till-gänglig bostadsyta utan att ändraytterväggarnas placering. Ett sätt

att lösa detta på var att som ettalternativ till det ritade passivhus-konceptet istället satsa på att byggaett lågenergihus, det vill säga etthus med en energiförbrukning somligger mellan passivhuset och BBR.Samtliga anbudsgivare valde attlämna pris på ett lågenergihus föreett passivhus. Genom att minska påytterväggarnas tjocklek och minskapå installationsschaktens storlekkunde vi göra badrummen större.På köpet fick vi också ner investe-ringskostnaden.

I dag projekterar vi för att få enenergiförbrukning på ca 75 kWh/m2, år inklusive fastighetsel. Vikommer att använda fönster medU-värde på 1,2 W/m2 K och väliso-lerade ytterväggar. Luftläckage i yt-terväggarna hålls under 0,3 l/s, m3.Ventilationen sker med mekaniskfrånluft och tilluft sker med ventil ifasad eller fönster. Uppvärmningensker med radiatorer. Byggnaden ärfjärrvärmeansluten och har från-luftsvärmepumpar.

Genom att vi byggt våra senasteprojekt, Stapelbädden och Akterhu-set, på i princip fyra olika sätt närdet gäller energisystemen så har vinu en unik möjlighet att utvärderade olika systemen emot varandraavseende:

-gäster upplever sin boendemiljö

kall- och varmvatten och fastig-hetsel

-ningstiden.

Diskussioner fördes också om viskulle installera solfångare för attvärma upp tappvarmvattnet meni och med att fjärrvärmetaxan i århar förändrats på ett sådant sätt

till portlåssystemet så att hyresgäs-ten kan se vem som har ringt påportlåset via en kamera vid entréninnan de öppnar porten. Systemetmöjliggör också att andra tjänsterkan kopplas till det som till exem-

Nu finns det ett bygför alla s m är p vä

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Arbetar man med infrastruktur, som vi gör, arbetar man för alla som ärpå väg – för barn som behöver en säker gångväg för promenaden tillskolan, för pendlare som behöver en väl underhållen väg och för allasom deltar i samhällsbygget.

På väg mot framtidens bostadsområden.Det behöver byggas nya hus där befolkningen växer. Och då måstenågon förbereda marken, dra fram vatten- och avloppsledningar ochanlägga bil- och gångvägar. Det gör vi.

På väg mot framtidens energilösningar.För att öka mängden förnybar energi i Sverige ska det byggas 10 000vindkraftverk. Någon måste lägga grunden för dem så att de står stadigt,årtionde efter årtionde. Det gör vi.

På väg mot framtidens vägskötsel.Ett land med 30 000 mil väg och tufft vinterklimat behöver en specialistpå halkbekämpning och plogning. Det är vad vi är. Vi finns på 130 ställenför att alltid kunna rycka ut med kort varsel och med rätt utrustning föralla lokala förhållanden. Vi utvecklar alltid våra metoder för att göra ettbättre jobb, för våra uppdragsgivare och för miljön.

På väg mot bättre kommunekonomi.Vi finns över hela Sverige för att bekämpa halka och att ploga, menockså för att anlägga och sköta parker, gångbanor och andra offentligaplatser. Vårt mål är att göra det bättre och billigare så att våra uppdrags-givare, kommunerna, sparar skattebetalarnas pengar.

På väg mot framtidens resande.Just nu utreds det om Sverige ska bygga helt nya snabbtåg för att ökamängden klimatvänligt resande. På de tågen kan du komma att resai 350 km/h i en triangel mellan Göteborg, Malmö och Stockholm, meden förlängning norrut till Sundsvall. För sådana tåg behövs helt nya banvallar som klarar framtidens prestanda. Sådana bygger vi.

På väg mot högt ställda mål.Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Vi är statligtägda, men arbetar på samma villkor som alla andra på en marknad medhård konkurrens. Därför har vi flera högt ställda mål. Att bli ledandeinom vårt område och att bli branschens bästa arbetsgivare är två avdem. Vill du veta mer eller göra oss sällskap på resan? Du kliver enklastombord på svevia.se

Alltid på väg

www.svevia.se

gbolagg.

Byggsystem förpassivhus i stål

PASSIVHUS

med moderna maskiner. En rull-formningsmaskin för att tillverkaprofilerna till bjälklagret, robot-svets för att sammanfoga profilernatill ett bjälklag på ett rationellt vis,samt ett löpande band för tillverk-ning av väggarna. Ett nytt systemför våtutrymmen kommer även atttas fram till nästa projekt.

Målsättningen med utvecklingspro-jektet var att kunna producera enstålbyggnad rationellt på fabrik i enlöpande-band-princip. Kostnadenför tillverkningen av stomsystemet,frakten, lyften och själva monta-get skulle vara låg. Montagetidenskulle vara kort - den totala byggti-den för ett byggprojekt skulle varalägre än i ett traditionellt byggsys-tem. Byggnaden skall i ett tidigtbyggskede bli tät mot väder ochvind och vara väderskyddad innande egentliga byggnadsarbetena ochinvändiga finisharbetena påbörjas.Detta innebär att mantimmarna påbyggplatsen minimeras.

Byggtekniken skall medge attman rationellt skall kunna byggapassivhus med en stålkonstruktiontill en lägre kostnad mot ett tradi-tionellt byggande. Tekniken ochkvaliteten på projektet skall med-ge en hög standard. Livslängdenpå byggnaden skall vara lång ochbyggnaden skall kunna demonterasoch återmonteras. Byggnaden skall

vara flexibel och lätt att ändra omfrån bostäder till förskola, gym-nasium, ungdomsbostäder. Stom-systemet skall inte låsa arkitektenslayout.

Fuktsäkert – Elementen byggs in-omhus och består till största delenav oorganiska material. Hela bygg-systemet levereras torrt till tomtenoch fuktskyddas direkt vid uppfö-randet. Ingen upplagsplats behövsdå man monterar huset direkt.

Under åren växte tankarnafram till en färdig idé somhan 2005 fick patent på.

Är man en av Sveriges största le-gotillverkare med specialisering pårostfritt så faller det sig naturligtatt stål också kommer i första rum-met när man adderar bostadspro-duktionen till verksamheten.

Tekniken bygger på att man tillver-kar bjälklags- och väggelement istål på verkstad som sedan monte-ras som ett lego på byggarbetsplat-sen. Yttervägarna är uppbyggda avtvå element, ett inre och ett yttredär det senare även har färdig fasadmonterad. När man byggt ett vå-ningsplan med bjälklag och pelaremonterar man det inre väggelemen-tet. Därefter kopplar man sammanvatten, avlopp och ventilationska-naler som alla är inbyggda i ele-menten från fabrik. Mellanrummetmellan ytter- och innerelement varfrån början tänkt som en luftspalt,men man insåg att om man fylldeluftspalten med stenull fick man enkonstruktion som var perfekt föratt bli ett mycket bra passivhus.Sista steget är att montera det yttreväggelementet med fasadskiva irostfri plåt.

Tillverkning av elementen harhittills skett i Stanly Plåts lokaleri Malmö. Inom kort kommer till-verkningen att ske i nya lokaler

PASSIVHUS

Lätt – Byggsystemet är lätt, en-dast en tiondel av vad betong vägerper kubikmeter. På så sätt blir äventransporten till byggarbetsplatsenresurseffektiv. Kassetterna kan lyf-tas på plats med mindre kranar.Systemet är även möjligt att byggapå befintliga byggnader.

Kort byggtid - Byggsystemettillverkas rationellt enligt löpande-band-teknik. Det är möjligt attuppföra en våning per dag medcirka 400 m2 golvarea. Det mot-svarar en lastbil utan släp (12 m3).

Systemet innebär även mindre jobbpå byggarbetsplatsen.

Energieffektivt – Välisolerat medgod täthet ger passivhusstandard.

Bra ljudisolering – Tysta lägen-heter som följd av kassetternas go-da ljudisolerande egenskaper.

Flexibelt – Få bärande element ibyggnaden gör att byggnaden lättkan byggas om för andra ändamål.

Kassetterna till bjälklagen byggs in-omhus i fabrik. Kassetterna består

av korslagda c-profiler med för-stansade hål som svetsas samman.Genom de förstansade hålen, drasel, vvs m m varefter elementet fyllsmed isolering (stenull). En ljud-dämpande list, Stepisol, läggs påplåtarnas flänsar och ovanpå denen 38mm träfiberskiva. Kassettenplastas för att skydda mot fukt ochlagras tills den skall transporterastill arbetsplatsen.

Kassetter som bildar tak kläspå ovansidan med foamglas, vilketger ett tätt tak direkt på plats. Ex-

"Välisoleratmed god täthetger passivhus-

standard"

PASSIVHUS

tra lager foamglas appliceras sedanpå plats för att erhålla fall på taketsamt tillräcklig isolering

Bjälklaget är uppbyggt som en bal-krost, d.v.s. balkar i två vinkelrätariktningar. Balkarna är av plåt medC-profil. Bjälklaget vilar på fyrahörnpelare. Bjälklagets hållfasthets-funktioner har testats av LundsTekniska Högskola. Testerna vi-sar att bjälklaget har mycket godastyvhetsegenskaper. Även bjälkla-gets egenskaper m a p svikt har tes-tats och bedömts som godtagbara.Knutpunkten mellan bjälklag ochpelare visade sig fungera bra ochhade fullt tillräcklig kapacitet.

Bjälklagen är dels laborationstesta-de vid Lunds Tekniska Högskola(LTH) och dels fullskaletestade viduppförande av mindre byggnad.

PASSIVHUS

Mätningar har utförts i olika seriermed olika påbyggnader, ytskikt,parkettgolv etc. Vid fullskaleprov-ningen har även flanktransmissionoch övrig ljudmätningskontroll ut-förts.

Vid Stanly plåts första hus, ett enfa-miljshus i Kulladal i Malmö byggtsom ett flervåningshus, utfördesfälttester av stegljuds och luftljuds-isoleringen hos bjälklaget. Vid enförsta mätning uppmättes resultatsom skulle resultera i ljudtekniskklass B. Efter denna mätning utför-des justeringar i form av att elrörmellan väggar och bjälklag tätades

Professionella lösningarför stål- & betongdimensionering

Årets version av FEM-Design är an-passad till Eurocode.

Nödvändig armering i balkar och pelare beräknas och redovisas i tydliga grafiska tabeller och bilder.Armeringsmängder i väggar och plattor kan dessutom definieras av användaren i en s.k kontrollberäk-ning.

3D-modulens ståldimensionering med hänsyn till imperfektioner och andra ordningens teori har blivit en stor succé.

Nya FEM-Design 8!Vi har laddat upp med mängder av nyheter i årets release version av FEM-Design. Fokus är kundnytta– enkla men mycket effektiva verktyg som underlättar modellering och framförallt resultatpresentationen.Skicka ett email till info@strusoft.com och beställ en demonstration eller ytterligare information. www.strusoft.com www.fem-design.com

PASSIVHUS

och dubbelväggar som tidigare va-rit placerade dikt mot varandraflyttades så att man fick en 10mmspringa mellan väggarna. Efter des-sa justeringar uppmättes mätvärdensom motsvarar klass A.

Ytterväggen består av två separataelement som prefabriceras på fabrik

och transporteras till byggarbets-platsen just in time för montaget.Det inre elementet byggs av stål-regelprofiler med stenullsisolering,invändig gips och en plastfolie påutsidan som är väl tilltagen för attläggas om lott vid elementskarvar.Plasten fungerar även som fukt-skydd vid transporter. Det inre ele-mentet har en väggtjocklek på 120

mm. Det yttre elementet består aven stålregelvägg med 120 m sten-ullsisolering mellan reglarna meden utvändig aquapanel-skiva på 13mm skruvad till regelstommen. Påaquapanelen limmas och skruvasen fasadkonstruktion bestående aven stansad rostfri plåtkassett lim-mad på en skiva av 50 mm stenull.Elementet tillverkas med fasad ochfönster på fabrik och monteras ge-nom att de skruvas fast i fästen påbjälklagselementkanten.

Ledningar/rör för el, vvs mm.dras från bjälklagskasetterna ut i en’luftspalt’ på ca 250mm som liggermellan inre och yttre väggelementoch vidare ner i garaget/källarplan.Luftspalten fylls med isolering,120+120mm innan det yttre vägg-elementet monteras. Väggen får entotal tjocklek på ca 500mm.

De färdiga bjälklagskassetternatransporteras ut på byggarbetsplat-sen och staplas till färdig byggnad.Varje kassett bärs upp av fyra pe-

PASSIVHUS

lare, en i varje hörn. När ett nytt la-ger kassetter rests reses även innerväggarna till den aktuella våningen.Innerväggarna som består av lättre-gelväggar, är även inplastade vilketgör att en väderskyddad byggnaderhålles efter det att väggarna rests.På de översta kassetterna som utgörbyggnadens tak läggs isolerande fo-amglas och takpapp. Pelarna svet-sas mot kassetterna och kassetternasvetsas samman i skarvarna så attett sammanhängande bjälklag bil-das av kassetterna. I framtida pro-jekt planeras bultförband.

Byggsystemet är patenterat för ettindustrialiserat byggande av passiv-hus. Klimatskalets ytterväggar ärprojekterade för att uppnå passiv-husstandard med ett värmegenom-gångstal genom yttervägg som harberäknats till 0.08 W/oC. Energibe-räkningar är utförda enligt europe-isk standard med dataprogram förpassivhus (Passive Planning Packa-ge PHPP) Energiberäkningen enligt

detta beräkningssätt visar att bygg-nadens energiförbrukning kommeratt bli 13,7 kWh/(m²a). Detta värdeunderstiger gränsvärdet 15 kWh/(m2a) för passivhus enligt europeisknorm.

De fönster som har använts harett U-värde på 0.6 W/oC gällandehela fönsterkonstruktionen. I varjelägenhet placeras ett luftbehand-lingsaggregat med värmeväxlare avtypen Temovex. Aggregaten möjlig-gör luftväxling med låg energiåt-gång och gör att lägenhetsinneha-varen själv kan justera klimatet ilägenheten.

Med anledning av att det skall bliett passivhus har man utformatspeciella konstruktioner för att av-isolera stålet från köldbryggor ge-nom konstruktionerna. Detta harskett genom att ytterväggen haren så liten förbindelse som möjligtmed den inre stålkonstruktionen. Iinfästningspunkterna för väggarnafinns en köldbryggeisolering mellan

de vindöverförande lasterna. Ytter-väggen är självbärande och står påen egen grundläggning. På sammasätt är det väsentligt att klara aveventuell luftläckning genom bygg-naden. Därför har byggnadens yt-terväggar ett tvåskiktigt vindskyddoch diffspärr. Det krävs extra nog-grannhet för att göra anslutningarvid fönster, dörrar och alla vinklartäta.

Med vårt utförande av bygg-nadskonstruktionen har vi arbetatför att hela byggnaden skall uppnåden svenska kravspecifikation förPassivhus i Sverige. Projektet är ettav IVLs demonstrationsprojekt förPassivhus.

"Det krävsextra nog-

grannhet föratt göra

anslutningarvid fönster,

dörrar och allavinklar täta"

PASSIVHUS

”Brf Strandkanten” i Ellös– ett nytt sätt att bygga passivhus

14 lägenheter. Sex av lägenheternaskall kommunens bostadsbolag hy-ra ut, de övriga säljer Skanska sombostadsrätter.

Enplans radhusen har ett paral-lelltak med takhöjd inomhus mel-lan 2,5 och 3,8 m. Ytterväggen ären treskiktskonstruktion där detyttre skiktet bär taket. Innanför detkommer ett obrutet isolerskikt följt av plastfolien och innerst ett instal-lationsskikt. Grundläggningen är

Efter det lyckade projektetmed passivhus i Misterödville Skanska Hus Väst fort-

sätta i egen regi med samma kon-cept. Man ägde en tomt mitt i Ellös

där man skulle utveckla bostäder.När arkitekten var klar och planengodkänd handlade det om två en-plans radhus med 11 lägenheter ochett tvåplans hus med sammanlagt

PASSIVHUS

en betongplatta på mark med entjock isolering under.

För tvåplanshuset är övervå-ningen utförd på liknade sätt somenplanshusen, men på ett mellan-bjälklag i betong. Mellanbjälklagetbärs av stålpelare samt lägenhets-skiljande betongväggar.

Byggnormen BBR 12 kapitel 6:5Fukt har ändrats och där står nu –”Vid bestämning av högsta tillåtnafukttillstånd skall kritiskt fukt-tillstånd användas”. Detta gjordeatt varken en bärande trästommelängst ut i yttervägskonstruktioneneller ett yttertak med råspont ochträtakstolar var säkra lösningar.

När det gäller ytterväggen fannstvå alternativa lösningar. Ett av al-ternativen var en fyrskiktsvägg medvästkustskiva utanpå den bärandeträstommen, men eftersom husenskulle ha putsfasad (ventilerad putspå skiva) var man rädd för sprickori putsen när skivan hängdes i dis-tanser. Därför föll valet på en tre-skiktsvägg men med slitsade stål-reglar i ytterskiktet.

Taket skulle vara ett pulpet-tak och även här valde vi mellantvå lösningar. Dels ett traditionelltträtak men med isolering utanförråsponten dels en oorganisk stållös-ning. För trätaket fanns frågeteckenkring byggfukt, vilken isolertjock-lek behövdes utanför råsponten ochhur mycket taket behövdes luftas.Idag har fuktberäkningsprogram-met WUFI 4 kommit ut med Svens-ka klimatfiler, detta skulle svarat påmånga av våra frågor vid projekte-ringen. Nu fanns det ingen sådanmöjlighet så vi valde den fuktsäkraoorganiska lösningen, dvs en nyut-vecklad ståltakstol från Europrofilmed profilerad stålplåt istället förråspont.

Stålregelväggens U-värde motsvararungefär värdet för en traditionellträvägg. Takkonstruktionslösningen

fick ett något sämre U-värde då stå-let leder värme något mer än trä,men fördelarna på andra områdenvägde ändå över till stålets fördel. Iövrigt har stor energi lagts ner på attminimera köldbryggor tex genomatt avisolera kantbalken från botten-plattan. Husets form och storlek påfönster har anpassats för att åstad-komma en god energiekonomi.

Enligt Energieffektiva bostäderskravspecifikation för passivhus skallluftläckaget ligga på max 0,3 l/s m2

vid +/- 50 Pa tryckskillnad. Tät-hetsmålet för projektet efter energi-projekteringen ligger på 0,2 l/s m2.I projekteringen har mycket mödalagts på att utforma plastfoliedetal-jer så att samtliga skarvar kläms.Genom att klämma skarvarna sä-kerställer man tätheten, vilket ocksåresultatet från provtryckningarna vi-sar. Dessa ligger på 0,13 l/s m2. Mät-ningarna är gjorda efter plastning,men innan gipsning, Det visar både

på fungerande konstruktionslösningoch ett gott utförande på arbets-platsen vid monteringen av plastfo-lien och andra detaljutföranden.

Det medförde lite större utmaning-ar för konstruktören att projekteramed bärande stålreglar i ytterväggmed hänsyn till de konstruktions-hjälpmedel och praxis som finns.Utfackningsväggar med stålreglarär en vanlig konstruktionslösningidag och leverantörerna har välutarbetade konstruktionslösningaroch beräkningsmodeller för lasteroch värmeisolering, men det finnsinte så mycket erfarenhet av passiv-husanpassning av konstruktions-lösningarna.

Konstruktionerna för tak ochväggar har tagits fram i samarbetemellan Europrofil, Skanska SverigeHus Väst och Skanska Teknik.

En av skillnaderna mellan träoch stål ur dimensioneringssyn-punkt var att ståltakstolarna var

PASSIVHUS

slankare vinkelrätt takstol. Därförbehövde taket stabiliseras av stål-kryss för att fungera som en styvskiva. Detta medförde mer köld-bryggor jämfört med ett trätak.

En annan skillnad som gäl-ler väggen var att innerflänsen påstålregeln inte hade någon naturligstagning eftersom det var ett obru-tet isolerskikt åt detta håll. Dettafick lösas med punktvis stagningmed hjälp av bandjärn.

Man har haft gott om tid på arbets-platsen före byggstart och därmedhunnit göra noggranna arbetsbe-redningar, där varje nytt momenthar kunnat gås igenom gemensamtmed alla yrkesgrupper. Härigenomhar många misstag som annars lättuppstår i ett projekt kunnat undvi-kas och detaljlösningar har fått engenomtänkt utformning.

Eftersom hela den yttre stommenbestår av stålreglar har uttork-ningstiden mellan tätt hus till attman kan börja isolera eliminerats.Det har gett en betydande tidsvinsti projektet och är dessutom en kva-litetshöjande faktor då risken med

fuktskador på ytterväggs- och tak-konstruktionen minimeras.

Eftersom konstruktionen krävdestålprofiler med tjockare gods ännormalt och man platsbygger ytter-väggarna har byggnadsarbetarnastött på ovana arbetsmoment vidhopskruvningen av stommarna.Ibland skall man igenom tre lagerplåt i en ytterfläns som vill vika sig.Här är det viktigt med utbildningså att de jobbar med rätt arbets-ställningar och rätt utrustning ochäven vidareutveckling av mer ef-fektiva sammanfogningsmetoderför att underlätta arbetet på bygg-arbetsplatserna.

ENERGIEFFEKTIVISERING

Mycket energi kan sparasi rekordårens hus!

serier med få typvariationer. Tillen början upprättades fältfabrikerför utfackningsväggar och mel-lanväggar i direkt anslutning tillarbetsplatsen. Trots att stommen ide flesta fall är platsgjuten kundebyggtakten skruvades upp tack vareen rationell formteknik. Industriali-seringen eller prefabriceringen drevsolika långt men gemensamt för re-kordårens hus är att fler byggdelarän tidigare var serietillverkade ochtransporterades till byggarbetsplat-sen för att monteras.

Den effektiva byggtekniken gjordeatt husen i en åldersgrupp är myck-et lika. Sveriges vanligaste flerbo-stadshus är byggt någon gång mel-lan 1965 – 1975 som ett lamellhusmed 3 – 6 våningar. Man kan räknamed att det finns ca 650 000 lägen-heter som ännu inte moderniseratsi den här hustypen. Det har varkenfått nya stammar, nytt ytskikt i bad-rum eller förbättrad energistatus.

Ur energisynpunkt är de alla snar-lika eftersom de i stort följde dågällande byggregler. I princip harde följande energiegenskaper:

ungefär 10 cm och taken med 5cm, jämför med dagens ca 15 cmrespektive 40 cm.

och bärande väggar utgör storaköldbryggor. De senare stickerut i ytterväggen med endast etttunt isolerskikt bakom fasadensytbeklädnad.

-ket kan jämföras med nuvarandenybyggnadsstandard på runt 1.0W/m2,K.

i klimatskalet.

i husen byggda fram till -61, där-efter är frånluftssystem vanligastoch återvinning av värmen i ven-tilationsluften var mycket ovan-ligt fram till husen byggda 1975.

Det har aldrig byggs såmånga bostadshus sommellan 1950 och 1975.

Orsaken var politiska beslut om attbostadsbrist och nöd skulle byggasbort. 1961-1975 byggdes 880 000

lägenheter och det gick i ett rasandetempo. För att hinna med och föratt utnyttja arbetskraften effektivtblev det nödvändigt att bygga ännumer rationellt med t ex förtillverk-ning av byggnadselement i långa

ENERGIEFFEKTIVISERING

ofta dålig verkningsgrad ochdrar därför onödigt mycket el.

den blivit ojämn i husen och desom bor närmast undercentraleneller cirkulationspumpen måstevädra bort överskottsvärme.

en gemensam värmecentral i då-ligt isolerade markförlagda led-ningar till respektive hus.

Sveriges i särklass vanligaste fl erbo-stadshus har nu nått den ålder dådär dags för en omfattande bygg-nads- och installationstekniska re-novering. Som fastighetsförvaltarehar man då också ett unikt tillfälleatt samtidigt förbättra husets ener-gitekniska status. För att kommaner rejält i energianvändningenräcker det inte med enstaka småenergiåtgärder. Det är lika bra attta ett helhetsgrepp och planera förhela åtgärdspaket istället när detändå är dags för underhåll.

För att hitta det optimala paketetav energisparåtgärder ska under-sökningarna göras i rätt ordning:1. Grundläggande vid energieffek-

tivisering är att först åtgärda kli-matskalet. Ett dåligt isolerat ochotätt klimatskal ökar storlekenvärmeförlusterna. Det gör ocksåatt temperaturen på ytterväg-garnas insida blir låg och måstekompenseras med högre inom-hustemperatur.

2. Nästa steg är att undersöka åt-gärder i ventilationssystemet.Luftväxling kräver mycket upp-värmningsenergi och eventuellafl äktar kan dra onödigt mycketel. Minskad energianvändningenaldrig får ske på bekostnad avluftväxlingen som är A och Oför att både brukarna och husetska må bra.

3. Åtgärderna i klimatskalet och

ventilationssystemet påverkarfördelningen av värme från vär-mesystemet som måste anpassas.

4. Åtgärder för att minska energi-användningen för varmvatten-systemet kan egentligen genom-föras oberoende av punkterna 1till 3 men de brukar bli naturligaatt utreda tillsammans med åt-gärder i värmesystemet.

5. Även åtgärder för att minskaelanvändningen kan göras obe-roende av andra system

Om vi tänker oss att bästa tillgäng-liga energiteknik väljs vid en helre-novering som omfattar klimatskaletoch installationerna – hur mycketkan då energianvändningen minskaom vi bortser från ekonomin? En-ergianvändningen kan mer än halv-

eras vilket visas i exemplet nedansom utgår ifrån ”Sveriges vanligastehus” i originalskick som drar ca215 kWh/m2Atemp fördelat på föl-jande poster:

2Atemp2Atemp2Atemp2Atemp

I figuren nedan redovisas vad ener-gibesparande åtgärderna stegvis gerför effekt. De största minskningarnastår fönsterbyte och installation avvärmeåtervinning för som sparar ca30 kWh/Atemp vardera.

Enkla åtgärder som egentligen skaingå i underhållsplanen är att tätaoch dreva men ska energianvänd-ningen reduceras rejält måste merkostnadskrävande åtgärder övervä-gas. I det typiska huset från den ak-tuella perioden är det nästan alltidlönt att öka på de 15 cm isolering itakbjälklaget – där det är möjligt.Många av husen har låglutande takdär det är svårt att få plats med iso-lering utan ny och rest takstol. Yt-terväggarnas ursprungliga ca 10 cmisolering är tyvärr så kostsamt attöka på att det inte är lönt om detinte är dags att byta fasadskikt avunderhållsskäl. I en del fall hindrardessutom bevarandeintressen ut-vändig tilläggsisolering att fasaden.

"Energi-användningen

kan mer änhalveras"

REC Indovent AB, Box 37, SE-431 21 MölndalTel: 031 67 55 00 | www.rec-indovent.se

PassivhusBehagligt inomhusklimat med minimal energi-användning

Högeffektivtluftbehandlingsaggregat

REC TemovexEC Temove

TRYGGT - SÄKERT - ENKELTVi använder oss av energieffektiva och användarvänliga

komponenter som dessutom har lång livslängd och minimalt

underhållsbehov.

REC Indovent kan leverera ett komplett paket med miljövänlig

ventilation + värme/varmvatten i vår strävan att åstadkomma

ett Tryggt, Säkert och Enkelt boende.

RECVENT = ett paket med en helhetslösning av

bostadens ventilation. Ventilationsaggregat, kanalpaket

och funktionsansvar.

RECVENT+ = ett paket med en totallösning av

bostadens värme och ventilation. Ventilationsaggregat,

komponenter för beredning av varmvatten och värme,

kanalpaket och funktionsansvar.

För utförlig information se:

www.recvent.se

Om fönster med U-värde 3.0 i detvanligaste flerbostadshus byts ut tillfönster med 0.8 W/m2,K så kan 33kWh/Atemp sparas. Genom att ökarisolertjockleken på vindsbjälklagettill 40 cm minskar energianvänd-ningen med 3 kWh/Atemp. Omkarm och båge fortfarande är i braskick kan fönstrets U-värde förbätt-ras till ca 1.0 genom en av rutornabyts ut mot en 2-glas isolerrutamed lågemissionsskikt och där mel-lanrummet är fyllt med ädelgas.

Genom att samtidigt åtgärdaluftläckage mellan fönster och yt-tervägg och mellan bjälklag ochyttervägg sparas ytterligare 8 kWh/Atemp. Tillsammans i ett åtgärds-paket minskar dessa åtgärder beho-vet av värme till radiatorsystemetmed 42 kWh/Atemp, se diagram-mets första stapel. Observera attdet inte går att summera åtgärder-nas energibesparing rakt av efter-som en åtgärd ändrar förutsätt-ningen för nästa,

Tyvärr finns det inga tekniskamöjligheter för återvinning i ettsjälvdragssystem. I ett frånlufts-system kan värmen återvinnas omen frånluftsvärmepump installeras.Värmepumpens förångare place-ras i avluften och sänker lufttem-peratur från 23º till 5 - 10ºC. Denåtervunna värmen används för attbereda tappvarmvatten eller tillvärma vattnet till radiatorsystemeteller både och. Mycket värmeenergikan sparas på detta sätt men värme-pumpar är elkrävande.

Ett självdrags- eller frånluftssyste-met kan ersättas med ett till- ochfrånluftssystem med värmeåter-vinning, ett så kallat FTX-system.Detta i sin tur kan utformas på

två olika sätt; antingen med ett ge-mensamt aggregat för ett eller fleratrapphus eller ett mindre aggregati varje lägenhet, se figuren. Gynn-sammast ur driftsynpunkt är detstora och gemensamma aggregatetmedan lägenhetsaggregaten är minstutrymmeskrävande i fall vad avsergolvarea. Oavsett typ så ökar ettFTX-system elanvändningen, dockendast blygsamt jämfört med från-luftsvärmepumpen. Men å andrasidan så går det inte att med enklametoder använda värmen för att be-reda varmvatten eller för att värmaradiatorerna.

Med en riktigt effektiv återvin-ning, dvs där temperaturverknings-grad är minst 80% minskas behovetav köpt energi till radiatorsystemetmed drygt 30 kWh/Atemp. Ett välutformat kanalsystem och ett nog-grant valt aggregat behöver inteöka elanvändningen med mer än 3kWh/Atemp jfr med ett frånluftssys-tem. Dubbelt upp om ombyggna-den gäller ett självdragssystem.

Nu är det dags att injustera värme-systemet som ska anpassas till för-bättringarna i klimatskalet och detnya ventilationssystemet. Samtidigträttar man till eventuella problemsedan tidigare med ojämn värme-tillförsel i huset. I princip går en in-justering ut på att ventilerna i vär-mesystemet ställs in så att önskadmängd värmevatten kan passera.Dels ska vattenflödet till varje ra-diatorstam bli det rätta vilket skermed ventiler som ofta är placeradei källaren, dels ska värmevattnetfördelas mellan radiatorerna på enoch stamma stam vilket sker medstrypmöjlighet på varje radiator.

Injusteringen i sig sparar inteenergi. Först när temperaturen ärjämn i huset och när medeltem-peratur sjunker så minskar en-

ergianvändningen! Sista steget iinjusteringen är därför att sänkatemperaturen på värmevattnettill radiatorerna genom att ändrareglerkurvan. Som bonus sjunkerockså rörtemperaturen och därmed spillvärmen från värmerören.

Man kan räkna med att en in-justering av värmesystemet spararåtminstone 10 kWh/Atemp, genomatt medeltemperaturen i huset sänks,vädringen minskar och spillvärmenfrån rörledningarna minskar.

Varmvattenanvändningen och där-med energibehovet för att beredavarmvattnet utgör en relativt stordel av energianvändningen. Varm-vatten kan sparas på två helt olikasätt. Utan att brukarna ändrar sinavattenvanor så minskar varmvat-tenanvändningen om munstyckesätts in som blandar in luft i vatten-strålen. Alternativet är lägenhetsvismätning och debitering av varm-vatten som är ett mycket effektivtsätt att minska varmvattenan-vändningen. Åtgärden kräver attvattenmätare installeras på varm-vattenledningen till varje lägenhetoch helst också med ett system förfjärravläsning.

Räkna med att spara 15 kWh/Atemp med lägenhetsvis mätning ochdebitering varmvatten och genomatt montera snålspolande mun-stycke.

I detta exempel utgår vi ifrån attfasaderna är i så dåligt skick attde måste åtgärdas. Normalt är til-läggsisolering av ytterväggar såkostnadskrävande men nu tar vimed rejält tjock isolering – detdröjer kanske 50 år innan nästatillfälle. Ju tjockare isolering somläggs på utvändigt, desto mer för-svinner också av köldbryggorna.Lägg på 25 centimeter isolering

ENERGIEFFEKTIVISERING

"Man kanräkna med atten injustering

av värme-systemet

spararåtminstone

10 kWh/Atemp"

ENERGIEFFEKTIVISERING

på ytterväggarna och U-värdetminskar från 0,35 till 0.1 W/m2,K.Transmissionsförlusterna sjunkerliksom värmen till radiatorsystemmed 15 kWh/Atemp. Av dessa svararde minskade köldbryggorna för 5kWh/Atemp.

När vi ändå är igång med lite störreåtgärder installeras solfångare förberedning av varmvatten vilketkapar ytterligare minst 10 kWh/Atemp. Behovet av köpt energi förvarmvatten är nu totalt 15 kWh/atemp. Tänk på att lönsamheten avsolfångare påverkas av den verkliga

vattenanvändningen, dvs hänsynmåste tas till eventuell lägenhetsvismätning och snålspolande mun-stycke på kranarna.

Om alla åtgärderna genomförskommer husets totala behov avköpt energi att ha minskat till ca 90kWh/Atemp och då är sammanlag-ringseffekterna mellan energibespa-rande åtgärder inkluderade. Förde-lat på olika poster blir det så här:

2Atemp2Atemp2Atemp2Atemp

Alla åtgärder, metoder och siffrorär realistiska. Förutsättningarna äratt åtgärderna är gjorda ett typhusfrån 60-talet som inte genomgåttnågra byggnads- eller installations-tekniska åtgärder sedan byggtiden.

Mer går att läsa i ”Renoverings-handbok för hus byggda mellan1950 och 1975” som kommer utunder 2009.

ENERGIEFFEKTIVISERING

Kungsbrohuset

Historien bakom Kungsbro-huset började runt 2006.Jernhusen påbörjade då ar-

betet med att förändra detaljplanenför den aktuella fastigheten. Det varen rätt naturlig process då grann-fastigheten hade genomgått sammaprocedur något år tidigare. Jern-husen hade där byggt på och omdenna byggnad med 4 nya vånings-plan, samt gjort en genomgripanderenovering. De ombyggda lokalernahyrdes sedan ut på Stockholms hy-resmarknad. Resultatet blev både enbra stadsutveckling i Stockholm Ci-ty, men även ett lyckat projekt. Nuvar det alltså dags för nästa etapp.Den nya detaljplanen som togs frammedgav ungefär detsamma som denförra, rätt att bygga på huset 3-4våningar och renovera den samt,om så önskades, riva delar av huset.Den framtida användningen skullevara kontor eller hotell och med ettkommersiellt gatuplan.

– Miljösmart idag,självklart i morgon

Jernhusens projektutvecklingsenhetbörjade nu undersöka möjlighe-terna att förädla befintlig byggnadmed den tänkta påbyggnaden ochen genomgripande renovering. Vikunde snabbt konstatera att enpåbyggnad såväl som renoveringskulle bli dyrt och oflexibelt, var-för vi istället valde att riva den be-fintliga byggnaden i sin helhet ochrikta in oss på att bygga ett heltnytt kontorshus. Dels blir det enk-lare och billigare, men framför alltblir det bättre ur många aspekter;arkitektur, nyttjande och energi-förbrukning var huvudaspekterna.Det kändes visserligen lite olustigtatt riva ett hus som endast stått i20 år, men mervärdet avseendehelheten övervägde starkt positivt.Parallellt med beslutet funderade vi även på vilken produkt som skulleerbjudas marknaden. Hur kundevi bemöta framtida hyresgäster på

bästa möjliga sätt? Vad efterfråga-de morgondagens företagskunderoch butikshyresgäster? Vad ville visjälva bygga för hus? Tankar ommediahus med tidningar, tv, ra-dio eller varför inte en IT-byggnadfanns som tänkbara spår. En annanidé som kom upp var ett ”ecohus”,kanske bara med miljövänliga ma-terial. Platsen i staden, nära denkommunikationsintensiva Central-stationen är i sig ett miljösmart lägevid tågen, pendeln och tunnelba-nan. Att många i vår grupp starktkände för idén var även en viktigaspekt.

Beslut inom projektgruppen togsdärför kring en inriktning motmiljö och energihus. Som grund fördetta hade vi gjort ett omfattandeutredningsarbete kring miljöcerti-fieringar och energisnåla byggna-der. Vad är egentligen energisnålt?

ENERGIEFFEKTIVISERING

Vad är bra och vad är tomma ord?Målet efter en tids studier var att viskulle halvera energiförbrukningenjämfört med de krav Boverketsbyggregler anger. Vi kände att villeser hur långt man kan komma omman bara lägger manken till.

För att komma vidare i våra idéeroch tankar behövde vi inspirationoch hjälp. Vi bjöd därför in 4 storaarkitektkontor att rita ett energi-snålt hus på denna plats. Vi baddem även, något okonventionellt,att beräkna hur mycket energi somderas respektive skissade bygg-nad skulle förbruka. Vi sökte ävenandra tekniska konsulter för attfullborda vårt team, hela tiden medfokus på energimål och miljövän-lighet. Har man ritat energisnålabyggnader förut? Vilka erfarenheterhade man i ämnet? Sakta med sä-kert började kunskapsmängden och

projekteringsteamet falla på plats.Vi valde till slut ut de företag ochpersoner som vi trodde bäst kundeleverera den högpresterande bygg-nad vi såg framför oss. Här har vien av anledningarna till gott resul-tat: Var noggrann i valet av företagoch personer ni skall jobba med.

Nästa fas i projektet var ett bygg-nadsprogram för huset och ävenprojektet. Alla tänkbara önskemåloch krav för den blivande byggna-den nedtecknades, allt ifrån ener-giförbrukning för huset och val avlåssystem till krav på ventilations-system, önskemål om solavskärm-ning etc. Såväl projektpersonal somekonomiska och tekniska förval-tare fick delta i arbetet. Allt som viöverhuvudtaget kände till och villeha ut av vår byggnad satte vi i dettaskede på pränt, medvetna om attallt vi inte fick med i detta program

senare kommer att kosta extra el-ler kräva diskussion om föränd-ring. Det är även ett bra dokumentatt ha internt, inga ytterligare kravbör dyka upp under projektgenom-förande efter att programmet ärskrivet. Vi ansåg att ju mer detalje-rade vi kunde vara i våra önskemål,desto mindre osäkerhet hos kom-mande konsulter och entreprenörer skulle vi skapa.

Detta vill vi påstå är en annan avframgångsfaktorerna – Skriv ettmycket noggrant och exakt pro-gram över vad som skall åstadkom-mas. Lägg arbete och engagemang idetta, det är den bästa fasen att göradet i. Som en del i detta arbete togvi även med oss projektteamet ut iskärgården och pratade igenom pro-gramhandlingen. Är det rimligt ochmöjligt? Har vi för stora önskemåleller krav? Är det kostnadsdrivan-de? Vi var noggranna med att allaskulle vara överens om program-handlingen. Utifrån detta programgjordes även våra första kostnads-bedömningar. Kort sagt: Skriv ettbra, tydligt och komplett programöver vad som förväntas av projek-tet. Skapa delaktighet i detta skede.

Nu påbörjades två stora aktiviteter;dels rivningen av den gamla bygg-naden, men även projektering ochdetaljerad beskrivning av den nyabyggnaden. En annan sak vi be-stämde oss för i detta skede hand-lade om miljöfrågan. Eftersom detfinns så mycket mjuka värden ochosäkerheter i detta kunskapsom-råde, valde vi att försöka tydlig-göra detta med hjälp av miljömärk-ningar, helt externa sådana. Detskulle inte bara vara vi själva somhävdade att huset var energisnålteller miljövänligt, det skulle ävenbekräftas via en opartisk instans.Miljömärkning blev på så sätt ettmedel för att konkretisera de mju-ka värden som annars ofta ham-nar något i skymundan på grundatt de inte är mätbara. Nu krävdes

"Det skulleinte bara varavi själva somhävdade atthuset var

energisnålteller

miljövänligt"

ENERGIEFFEKTIVISERING

återigen en kraftig informations-insamling. Det visade sig globaltfinnas 70-80 olika system för mil-jömärkning av byggnader, alla medsina olika svagheter och styrkor. Endel är svenska, en del amerikan-ska, en del är mera etablerade, endel mindre. Vi såg också att ingenvar speciellt heltäckande avseenderivning, projektering, produktionoch drift av hela huset. För att nåen mer komplett omfattning ochkontroll valde vi därför att arbetamed 3 olika system samtidigt. Dettahjälpte oss dessutom att marknads-föra och kommunicera både projek-tet och byggnaden bättre. Kort sagt:Bestäm en enkel och tydlig kommu-nikation. Fastslå mätbara mål.

Hur projekterar man då en byggnadsom skall halvera energiförbruk-ningen? Ja, till att börja med görman precis det – projekterar. Ochplanerar. Noggrant. Alla resone-mang, som ofta dyker upp, om attlösa frågor senare, på bygget, ellerskjuta över designansvar till någonannan, skall noga tas i beaktandeinnan man fattar sådana beslut. Vil-ken motivation och vilka incitamentfinns för den part som följdaktligendå sitter med ansvaret? För att nåhalveringen av energi som vi efter-strävar krävs ett starkt engagemangoch intresse från inblandade parter.Med just engagerade samarbets-partners och entreprenörer så harvi successivt lyckats sänka energi-förbrukningen. Här är alltså ytter-ligare en viktig ingrediens för att nåvåra mål: Intresse och engagemang,oftast personligt.

Vilka är då de största energispa-rande åtgärderna? Det finns ingetentydigt svar på den frågan, utandet handlar snarare om att försökahitta energibesparingar överallt. Destörsta posterna kan dock urskil-jas. Klimatskalet är troligtvis denstörsta biten. I detta projekt har vivalt att jobba med en modern tunndubbelskalsfasad, där stora delar

av fasaden dessutom råkar vara avglas. För att motverka solinstrål-ningen har vi valt att montera ettsolskyddsglas av typen SGG Cool-Lite SKN 165 (solfaktor, g=0,33U-värde 1,1-1,4 beroende på fyll-ning). Detta är vårt yttersta skal,som bitvis även är screentryckt föratt ytterligare minimera solinstrål-ningen. Innanför det finns en 18 cmventilerad luftspalt med motorise-rade solstyrda persienner. Längstin sitter det verkliga klimatskalet,som består av en högpresterandetreglasglaskonstruktion med argon-gas och dubbla lågemissionsskikt.Produkten heter SGG Climatop,som sammantaget når U-värden sålåga som 0,7 (avser glaset) och ettg-värde på 0,49. Våra krav på tät-het var dessutom höga, 0,3l/s, m2.Sammantaget ger denna konstruk-tion mycket god isolerförmåga ochmycket god förmåga att hålla sol-energin ute. Självklart är även öv-riga delar av klimatskalets väggaroch tak viktiga, men inte i sammaparitet som glasen.

Andra energibesparingar står attfinna i själva energileveranserna.I vårt fall har vi både kopplingartill ett närliggande vatten, KlaraSjö – varur kyla kan hämtas. Att videssutom ligger nära StockholmsCentralstation, som har ett stortöverskott av värme gör att vi kanhämta stora delar av värmeenergindär. Även bergvärme planeras, trotsden stora mängden tunnlar undermarken i staden. De sista mängder-na av energi, som vi tvingas köpaav energibolagen skall vi köpa mil-jömärkta så långt som möjligt.

Nästa fas i projektet, vilken pågårjust nu, är själva produktionen avhuset. För att minimera störningar,då huset byggs mitt i city, måste visjälvklart se över logistiken och sä-kerheten kring byggarbetsplatsen,någon som görs dagligen och all-tid i samråd med myndigheterna.Vi har självklart även haft kontak-

ter med grannar och allmänheten.Under produktionen är det ävenviktigt att samverka och följa upphela produktionsarbetet. Liksomi alla byggprojekt har vi mötesse-rier där vi behandlar byggfrågor,arbetsberedningar, kvalitet ochplanering etc. Vi har valt att höjakvalitetskontrollerna till en högrenivå och eftersträvar med detta yt-terligare att hindra fel i produktio-nen. Mängden och utformningen avkontrollerna som verkligen krävsför att nå våra mål har till viss delredan specificerats och nedtecknatsföre produktionen startat. Att visedan starten projekterat hela, alladicipliner, byggnaden i 3D och gjortsamordning och kollisionskontrol-ler med jämna mellanrum har ävendet minskat problemen i produktio-nen. Utöver det spelar även de ovannämnda miljömärkningarna sin roll,genom att kräva vissa extra kon-troller och beräkningar. Vad gällerentreprenörernas kontroller av sitteget arbete, har vi från beställarsi-dan stöttat upp genom att anställasärskilt erfarna personer som skallhjälpa till att utforma dessa kon-troller. Rubriken för ett lyckat pro-jekt här blir alltså: Kvalitet genomgod projektering, hög samverkanoch välutformad kontroll.

Samtidigt som allt detta pågår harvi andra kunskapsområden att be-

"Kvalitetgenom godprojektering,

hög samverkanoch

välutformadkontroll"

ENERGIEFFEKTIVISERING

akta. Denna stora byggnad byggs,något ovanligt, på spekulation frånoss. Det fanns alltså inga klara hy-resgäster när projektet startades.Vad som därför egentligen är mestviktigt, är uthyrningsarbetet, d.v.s.kontakten med lokalhyresmarkna-den. En fast uthyrningsgrupp bestå-ende av såväl konsulter (mäklare)som egen personal arbetar kontinu-erligt med bearbetning av markna-den. Uthyrningsarbetet sker i formav uppsökande verksamhet, vis-ningar, TM undersökningar, mötenoch föreläsningar för andra mäkla-re och Tenant & Rep. i branschen.Här har vi alltså en genomtänktmarknads- och kommunikations-strategi.

försöka göra att se på den absolutahelheten. Om inte vi gör det – Vemskall annars göra det?

Alltmedan du läser denna artikelär projektet i full gång. Varmt väl-kommen ner och ta en titt på stansnya stadsdel som kommer kal-las Västra City. Kungsbrohuset ärnämligen bara första etappen i enny stadsdel av Stockholm.

Sist men inte minst så vill vi ocksåatt hyresgästen väljer att leva mil-jösmart när de väl har flyttat in ihuset. För att underlätta det arbe-tet för hyresgästen så erbjuder videm en gratis miljökonsult, olikatyper av smarta FM lösningar ihuset, närservice för den enskildeanställde som arbetar i huset såsomrestaurang, café, frisör, kemtvätt,cykelrum med tillhörande om-klädningsrum etc. Allt detta för attuppnå en smart miljövardag. Färreleveranser och fler samordningarmellan olika tjänster skapar i sigett minskat koldioxidutsläpp ochbidrar till en bättre miljö. Någotman för gott projektresultat måste

"Sist men inteminst så villvi också atthyresgästenväljer att levamiljösmart"

Industriell projektering

Industriellt byggande är en slu-ten process där projektering ochproduktion genomförs av sam-

ma företag. Skillnaden mot en tota-lentreprenad är att konstellationenprojektör och producent aldrig för-ändras. Industriellt byggande inne-håller alltid ett val av byggsystem,en teknik som den industriella byg-garen strävar efter att standardiseraoch återanvända så mycket sommöjligt för att få avkastning påinvesteringen i en fabrik. Det blirdärför en naturlig strävan att äveneffektivisera och standardisera pro-jekteringsarbetet.

Idag läggs oproportionerligt myck-et tid ned i projekteringsprocessen,sett till den producerade byggnads-ytan hos de industriella byggarna.Viktigt att poängtera är dock attkundens krav på dokumentationalltid måste tillfredsställas. Även detfaktum att processens utseende va-rierar beroende på vem beställaren

projekteringen såvida den utförst.ex. som ett CAD-bibliotek medvidhängande egenskaper.

Trots utvecklingen inom CAD-området mot att använda bättremodelleringsverktyg där ett objekt-orienterat synsätt medför att egen-skaper hos objekten kan definierasså kvarstår ritningen som det cen-trala dokument som juridiskt ståröver datormodellen. I en traditionellbyggprojektering skall denna ritningvara informationsbärare åt flera oli-ka intressenter – byggherre, anbuds-givare, entreprenör under bygg-skedet samt besiktare. Förvaltarenkräver sedan in relationshandlingardå bygghandlingarna justeras. Fo-kus på ritningen som den centralainformationsbäraren har ärvts ävenav det industriella byggandet.

Med industriell projektering avses

är, är något som inte är önskvärtdå en homogen process eftersträ-vas. Standardisering medför storamöjligheter att skapa en verifieradprodukt ur kvalitetssynpunkt vilketkan användas för att minska bestäl-lares osäkerhet kring byggsystemetoch garantera att beställd kvalitetverkligen levereras.

Byggnaden projekteras nästanalltid två gånger när industrielltbyggande används; först självabyggnaden och i andra steget bygg-nadselementen som skall produce-ras. Eftersom produktionsutrust-ningen hos en industriell byggareendast kan hantera ett visst antalvarianter, så kommer antalet vari-anter på konstruktionslösningar attvara litet. Det öppnar upp för attstandardisera produkten genom attbeskriva den i ett byggsystem medregler för element och gränssnitt.Den standardiserade beskrivningenkan sedan användas som mall vid

HUSBYGGNAD

"Fokus påritningen somden centralainformations-bäraren har

ärvts även avdet industriella

byggandet"

HUSBYGGNAD

en projekteringsprocess som ba-seras på ett industriellt tänkandemed tydligt definierade aktiviteter,återkommande gränssnitt och enfokus på ständiga förbättringar avbåde produkter och process. Fö-retag inom tillverkningsindustrin(såsom Volvo och Scania), har ef-fektiviserat sin projekteringspro-cess så mycket att den idag är renproduktionsberedning. Det harökat kvaliteten och frigjort resurserför produktutveckling. En industri-ell byggare kontrollerar stora delarav byggprocessen och har potentialatt genomföra en liknande stan-dardisering av projekteringspro-cessen. Standardlösningarna kanförprogrammeras och beredningengenomföras som en beskrivning avavsteg från standardlösningen.

Möjligheten att använda sig avCAD-bibliotek och parametriseringtorde vara störst med de förutsätt-ningar som industriellt byggandeger. Idag är den informationsmängdsom förs över till den industriellaproduktionen inte anpassad fördenna, utan av tradition tas all rit-ningsdata med på ritningen som omden skulle användas för att produ-cera ett platsbyggt hus. Detta göratt samma information producerasom och om igen i den industriellaprojekteringsprocessen. I en åter-kommande process är detta inte op-timalt, utan skapar bara merarbete.Om standardiseringen drivs långtblir inte ritningen den primära infor-mationsbäraren mellan projekteringoch produktion. Småhusindustrinhar länge använt spikportaler för attproducera byggelement och dessaprogrammeras automatiskt från vis-sa CAD-program. Automatiseringenomfattar då spantring av stomme,isolering och skivbeklädnad.

Utmaningen blir större då man tarsteget från att producera elementsom levereras till byggplats tillatt producera volymer som bådebyggs ihop och kompletteras på

fabrik. Informationsmängden ökardå drastiskt, särskilt om enskildakundkrav som val av inredningskall tillgodoses. Denna process ärsvår att automatisera och kommersäkert att vara hantverksmässig förlång tid framöver. En viktig roll förprojekteringen i det här läget är attleverera rätt data för inköp av ma-terial till fabriken. Leveranssäker-het är det enskilt viktigaste kravetpå en underleverantör av materialtill en industriell byggare – om intematerial kommer i tid, står fabri-ken stilla. För att detta skall funge-ra skrivs leverantörsavtal där avropgörs. Avropen skapas med underlagfrån projekteringen som därför ärberoende av att mängdning görskorrekt och helst automatiskt frånritad modell. Tekniken för dettafinns idag, via automatisk mängd-avtagning i 3D-modeller. Detta ärett starkt motiv för att projektera i3D inom industriellt byggande.

Säker data för materialinköp harstor effekt på totalekonomin iett projekt och allrahelst då pro-duktionsanläggningen ständigt ärberoende av material. En annanstyrande parameter för en effektivmaterialhantering är att beslut frånbeställaren tas tidigare i processen.Det innebär ett förändrat arbets-sätt från beställarens sida, eftersom sena ändringar och tillägg orsakarökade kostnader för slutproduktendå produktionen och kanske ävenprojekteringen måste göras ochställas om. Arbetssättet med ettbyggsystem medför också en out-nyttjad potential för beställaren –här finns möjligheten att verkligengå in och styra t.ex. krav på finishpå ytor. En fabriksproduktion därkvalitetsarbete används bör hastörre möjligheter att garantera enhögre kvalitet i utförandet.

De industriella byggarna själva harsett att problematiken är stor kringatt vårda ett byggsystem som sam-

tidigt möter kundkrav effektivt.Investeringarna i fabriksproduk-tion är verkligt stora och för attfå avkastning på den investeringenmåste fabriken producera effektivtunder lång tid. Uthållighet i sats-ningen är därför en grundförutsätt-ning. De industriella byggare somarbetat längst i Sverige har verkati över 50 år och gradvis förfinatsina arbetsmetoder. Mycket åter-står dock att göra och den störstautmaningen ligger i att hitta rätt ibevarandet och den upprepade an-vändningen av byggsystemet. Somen direkt påföljd kommer använ-dandet av 3D-projektering medstandardbibliotek, erfarenhets-återföring som kopplas direkt motCAD-systemet, överföring av rättdata i rätt tid mellan beredning ochfabrik och styrning av projekteringsom en process, inte som planeringav en serie unika objekt.

Ett verktyg för processorienteringkan vara Visuell Planering, som re-dan används av företag inom bygg-branschen, men blir än effektivarei en fast organisation. Även andrametoder sprungna ur lean produk-tion kan appliceras då stora likhe-ter med tillverkningsindustrin före-ligger. Två exempel som testats är5S och värdeflödesanalys. Med enstörre standardisering och automa-tisering kan producenternas energiistället läggas på produktutveck-ling. Dessa utmaningar möter viinom forskningsprogrammet LeanWood Engineering.

ByggherreClassger akademisk klass påbyggherrarna!

Det är byggherrarna som harden strategiska möjlighe-ten att designa en passande

byggprocess utifrån de kriterier somär viktiga för denne. Byggherraroch beställare både tar ansvar förstora värden och handlar upp förstora belopp. Upphandling och ge-nomförande av byggprocessen är enkomplex verksamhet vilket ställersärskilt stora krav på ledning ochuppföljning.

Byggherren definieras som den som låter uppföra en byggnad eller an-läggning och han skall se till att ar-betena utförs enligt bestämmelsernai bygglagstiftningen och att de före-skrifter som utformats med stöd avdenna följs. Byggherren skall vidarese till att kontroll och provning ut-förs i tillräcklig omfattning underbyggprocessen. Byggherren skall ut-se en kvalitetsansvarig till sin hjälp ibyggprocessen men ansvaret för attfölja bygglagstiftningen vilar helatiden på byggherren (PBL 9.1).

Den som låter utföra ett byggnads-eller anläggningsarbete ska undervarje skede av planeringen ochprojekteringen se till att arbetsmil-jösynpunkter beaktas när det gällersåväl byggskedet som det framtidabrukandet (AML 3.6)

Byggherren skall förvisso utse enlämplig byggarbetsmiljösamordna-re för planering och projektering avarbetet och utse en lämplig byggar-betsmiljösamordnare för utförandeav byggnadsarbetet. Den som låterutföra ett byggnads- eller anlägg-ningsarbete kan utse sig själv ellernågon annan till byggarbetsmiljö-samordnare. Om någon annan harutsetts befriar detta dock inte densom låter utföra ett byggnads- el-ler anläggningsarbete från ansvar.Lagstiftarna har lagt ett entydigtoch stort ansvar på byggherrarna i

BESTÄLLARROLLEN

BESTÄLLARROLLEN

byggprocessen. Detta ställer natur-ligtvis krav på kompetens.

Byggherren har förutom krav frånlagstiftning också ett ansvar för attverksamhetens behov, förväntningaroch önskemål tolkas och översättstill krav och förutsättningar förbyggnads- och anläggningsprojekt(Johansson och Svedinger 1997).Med hänvisning till beställaren/byggherrens nyckelroll i processenoch det ansvar som lagstiftningenlägger på byggherren är det själv-klart att det ställs krav på kompe-tens. Trots dessa stora krav på kom-petens har det inte funnits någonsamlad akademiskt utbildning avprofessionella byggherrar/beställa-re. Behovet av utbildning för bygg-herrar har också uppmärksammatsi betänkandet ”Skärpning gubbar”(2002) och även i det förnyelsepro-gram inom sektorn som initieradesav den nationella byggsamordna-ren. Bristen på kvalificerad byggher-reutbildning har påpekats av mångabåde inom husbyggnads- och an-läggningssektorn. Bristen på kom-pens anses ha bidragit till en del avbranschens problem.

Byggherrarna (f d Byggherreforum) tog i samarbete med Chalmers,Lunds Tekniska Högskola, Luleåtekniska universitet och Tekniskahögskolan i Stockholm initiativ tilloch utvecklade en akademisk vida-reutbildning för yrkesverksammabyggherrar. Denna utbildning skallligga till grund för att få fram kom-petenta och certifierade byggherrar.

I arbetet med att forma en rel-evant utbildning genomfördes enförstudie där de fyra tekniska hög-skolornas befintliga kurser inven-terades och sammanställdes mot enkravprofil framtagen av Byggher-rarna. Kurserna fördelades på varoch en av de medverkande univer-siteten/högskolorna som ansvarar

för ett antal kurser och säkerställerden akademiska nivån. I sambandmed förstudien gjordes en förfrå-gan om intresset för föreslagen ut-bildning i Byggherrarnas styrelsemed mycket positivt gensvar. Föratt stärka att utbildningen hade ettrelevant innehåll genomfördes eninledande målgruppsanalys genomatt företrädare för olika kategorierav byggherrar ombads ge sin bildav efterfrågan och synpunkter påprogramupplägg.

Programmet omfattar 60 hp (hög-skoleoäng) och genomförs på dis-tans i så stor utsträckning sommöjligt. Normalt genomförandeinnebär att en kurs på 7,5 hp inne-håller 2-4 seminarie-/kursdagaroch i övrigt distansundervisning.Till varje kurs finns även en hem-sida för digital kommunikationoch instuderingsmaterial med möj-lighet för deltagarna att ladda nedföreläsning, övningsuppgifter och

annan för kursen relevant informa-tion. En viktig del i utbildning äratt deltagarna får en möjlighet attträffa varandra i någon form för attkunna diskutera sina erfarenheter,vilket bidrar till ökat utbyte för del-tagarna av utbildningen.

Avslutad utbildning ger ett di-plom som bevis på akademisk vi-dareutbildning och certifiering sombyggherre. Certifieringen görs avSITAC som är ett certifieringsorganför byggbranschen.

Utgångspunkten i formandet aven akademisk vidareutbildning förbyggherrar var att utbildningenskall ha en nationell förankring.För att underlätta samverkan mel-lan deltagande högskolor skapadesen särskild ”rektorsfunktion” medansvar för programmets adminis-tration inklusive kursregistrering,samordning av kurstillfällena ochbudget. ”Rektorsfunktionen” fung-erar också som en beställarorgani-

7

Kursplan Bilaga 1

I II III IV V

- ägarperspektivet - brukarperspektivet- samhällsperspektivet - branschperspektivet

7,5hp

Samhällsstyrning 7,5hp

Plan-och acceptans-processen 7,5hp

Beställarrollen 7,5hp

Obligatorisk 7,5hp Alternativt valbara,2x7,5hp obligatorisk

22,5hp

Riskhantering i anlägg-ningsprojekt 7,5hpProjektledning 7,5hp

Fastighetsföretagande7,5hp

Byggprocessen i ett strate- giskt perspektiv 7,5hp

Flexibilitet, användbarhet7,5hp

Utredningsmetodik(obligatorisk kurs)

. 7,5hp

+ Kurs ur utbudet II-III 7,5hp

Ett tillämpningsprojekt+ rapport 15hp

Syftet är att i praktikenomsätta 45hp avkursinnehållet.Eget arbete eller i par. Examination sker i ettöppet seminarium

15hp

Program och tidigaskeden 7,5hp

Byggsystem och förvaltning 7,5hp

Tabell 1 K

ursplan för Byggherre C

lass

Byggherrerollenoch byggprocessen

Byggherren som förändringsagent

30hp 30hp

BESTÄLLARROLLEN

byggnad alternativt anläggningarsamt ett par kurser som är mera ge-nerella. För den som vill fullfölja helaprogrammets 60 hp kompletterasutbildningen med en kurs i utred-ningsmetodik 7,5 hp (som är obliga-torisk för att fullfölja programmet)samt en kurs om 7,5 hp som väljsefter intresse i hela utbudet av kur-ser. Utbildningen avslutas med enprojekt uppgift om 15 hp som görsindividuellt eller i grupp (figur 1).

Programmets första kull har ett årkvar på sina studier innan de nårmålet, ett fullföljt program för attkunna bli certifierade byggherre.Programmet kommer att resulterai fler kompetenta beställare/bygg-herrar och gruppen kompetentabyggherrar kommer att bli mersynliga. Exempelvis kommer Sam-hällsbyggaren att presentera ett an-tal artiklar med inriktning på bygg-herrefrågor. Kursernas utvärderassuccessivt och även om omdömenahittills vara positiva förbättras kur-serna självklart kontinuerligt. Detär i vissa fall trots allt en pionjärverksamheten.

Kurserna fördelas på de deltagan-de högskolorna efter relevans ochoptimalt uppfyllande av målgrup-pens krav. Mer information omden unika utbildningen finns påprogrammets hemsida, se referen-ser. Anmälan till utbildningen skervia hemsidan. Tidpunkt för olikakursstarter meddelas 1 månad i för-väg. För mer information kontaktaMartin Bergdahl martin.bergdahl@ltdalarna.se eller Anders VennströmAnders.Vennstrom@ltu.se.

kurs beskrivs byggherrens situa-tion utifrån de fyra perspektiv sombyggherren har att verka inom:Kund/brukare, Ägare, Samhälleoch Bransch.

De följande fyra kurserna, blockII, om vardera 7,5 högskolepoäng,har en inriktning på Byggherrensroll som förändringsagent ochcoach i byggprocessen. Därefter kankursdeltagarna välja ur ett utbudav mera teknikspecifika kurser medvalbar intresseinriktning mot hus-

sation gentemot medverkande hög-skolor.

Utbildningen är upplagd så att möj-ligheten finns att läsa ett programpå 30 eller 60 högskolepoäng, hp,samt enstaka kurser i mån av plats(1,5 högskolepoäng motsvarar enveckas arbete). Kursprogrammetinleds med en obligatorisk intro-duktionskurs, Byggherrerollen ochbyggprocessen, om 7,5 hp. I denna

"Programmetkommer att

resultera i flerkompetentabeställare/

byggherrar"

44

BESTÄLLARROLLEN

Miljöklassningssystem

Vad är nu ett hållbart byg-gande? Olika aktörer hardefinierat detta på olika

sätt. Hållbart byggande är ett svår-definierat begrepp eftersom detfinns många olika tolkningar bero-ende på vad som är högst priorite-rat. Om vi definierar hållbart byg-gande på samma sätt som hållbarutveckling menar vi “En utveckling som tillgodoser våra behov idag ut-an att äventyra kommande genera-tioners möjligheter att tillgodose si-na” (Bruntlandkommisionen1987).Byggsektorns miljöproblem är idag ihög grad en del av samhällets miljö-problem.

– en beställarstrategiför hållbart byggande

BESTÄLLARROLLEN

Ett bra hus bör belasta naturen sålite som möjligt under hela sin livs-längd och inte enbart under brukar-fasen. I byggnadens livscykel ingårråvaruuttag, transport av materialoch tillverkning. Byggnaden skatillverkas med så liten förbrukningav råvaror och energi som möjligt.Även påverkan under bygget, drifts-skedet och rivning vägs in. Andrasätt att betrakta hållbart byggandepåverkas av miljövänlig stadspla-nering, effektiv markanvändning,minimerat behov av nya vägar eller en öppenhet mot solen för att nytt-ja solenergin. Hållbart byggandeinnefattar många olika delar. Hän-syn ska tas till platsen det byggspå och användarnas hälsa ska intepåverkas negativt. Det är även vik-tigt att skapa förutsättningar förkretsloppsanpassade system så attdet under driftsskedet ger störstamöjliga hushållning med material,vatten och energi. Avfall bör käll-sorteras och om möjligt komposte-ras lokalt. Vid rivning ska användamaterial kunna återanvändas i såstor utsträckning som möjligt ge-nom selektiv rivning, återbruk,kompostering alternativt att ener-gin tas till vara vid förbränning.

Vid hållbart byggande är det ävenviktigt med beständiga lösningar.De lösningar som fungerar bra i ensituation kanske kan vara ett dåligtalternativ i en annan situation dåandra förutsättningar råder. Ex-empelvis kan ett hus som saknardiffusionsspärr fungera bra i ensituation, medan avsaknaden avfuktspärr i en annan kan orsaka enmögelkonstruktion. De lösningarsom väljs bör vara väl genomtänktaså att de är anpassande för den ak-tuella situationen och platsens för-utsättningar.

Frågan är hur en beställare el-ler användare idag kan klara attdefiniera sina krav på hållbartbyggande utan stora kunskaperoch resurser. Kan ett gemensamt

miljöklassningssystem som Miljö-märkta hus inom ramen för Bygga-bo-dialogen vara den hjälp som tex en beställare kan använda sig avvid sin kravformulering och vilkabegränsningar har systemet utifrånden helhetssyn som beskrivs ovan.Ett vanligt fenomen är att ett sys-tem eller en metod saknar vissadetaljer eller komponenter för attvara komplett, men detta måstedå vägas mot den effektivitet somuppnås om alla aktörer i bran-schen använder och tillämpar ettgemensamt system. Historien visaratt inte alla ”bästa lösningar” fåttden dominerande ställning som denkanske förtjänar, men i gengäld haren uppslutning kring ett gemensamtsystem, kanske inte alla gånger helt fulländat, lett till en totalt ökad ef-fektivitet inom området.

Det finns ännu ingen konsensusom hur en miljöbedömning börgenomföras och vad den bör inne-hålla. Den praktiska grundsynendär enkelhet och låg kostnad är detviktigaste ställs mot den teoretiskadär innehållets relevans och bedöm-ningsmetodiken är det viktigaste.Ingendera kan tillämpas ensidigtmen det är en balansfråga att taställning till när man vill introduce-ra ett framgångsrikt system. I syfteatt föreslå ett nytt gemensamt mil-jöklassningssystem av byggnaderför Sverige gjordes en inventering avalla befintliga miljöklassningssystemi forskningsrapporten Miljöklass-ning av byggnader – inventeringav metoder och intressenters behov(2006). 37 svenska och 33 interna-tionella miljöklassningssystem haridentifierats i forskningsrapportenfrån 2006. Därefter har säkert yt-terligare system tillkommit.

Det finns en uppsjö av metodersom utvecklats vid olika tillfällen,som har skiftande syften och somhanterar värdering/bedömning påolika sätt. Det är därför svårt att

på ett enhetligt och konsekvent sättdela in metoderna i olika typer. In-delningen av metoderna kan enligtMiljöklassning av byggnader – in-ventering av metoder och intressen-ters behov (2006) göras på mångaolika sätt:

-surser, innemiljö)

projektering, byggande, driftoch rivning)

-deklaration)

-ning, kriterier)

-greppssätt

-ankring)

Miljöklassningssystemet Miljö-märkta hus har utvecklats sedan2005 i en process där många intres-senter med olika erfarenheter ochkompetenser har samverkat. Pro-jektets målsättning har varit att tafram ett system för miljöklassningav byggnader där hänsyn tagits tillsåväl nationell som internationellforskning samt branschens behovav enkelhet och entydighet. Arbe-tet har letts av forskare vid KTH,Chalmers och Högskolan i Gävle.En projektgrupp med 27 företaghar aktivt deltagit i utvecklingsar-betet. Projektet har finansierats avBygga-bo-dialogen, Formas-BIC,Energimyndigheten och de företagsom ingår i projektgruppen. Enslutrapport lämnades i april 2008,vilket innebär att det nu går att ge-nomföra miljöklassningar.

En utgångspunkt har varit att tafram ett system som är enkelt ochotvetydigt samtidigt som det haren god vetenskaplig förankring.Andra utgångspunkter är att ha ettlivscykelperspektiv, att tillvaratanationella och internationella in-tressen, att fokusera på byggnadersviktigaste miljö och hälsoaspekter

"En utgångs-punkt har varitatt ta fram ettsystem somär enkelt och

otvetydigtsamtidigt somdet har en godvetenskapligförankring"

46

samt att i så stor utsträckning sommöjligt tillvarata befintligt under-lag om byggnaden såsom energi-förbrukning, ventilationskontrolleroch olika inventeringar.

Alla typer av fastighetsägare kanmiljöklassa sin byggnad, fastig-hetsförvaltare, privata- och offent-liga fastighetsägare samt villaägare.Även byggherrar, byggföretag ochhyresgäster kan använda miljö-klassningen. Miljöklassningssys-temet är främst utvecklat för be-fintliga byggnader som är tagna ibruk sedan minst ett år, d v s närde tekniska systemen antas vara in-trimmade och en brukarenkät kangenomföras. Detta är naturligt ef-tersom det är byggnadens faktiskafunktion som är intressant hos enbyggnad.

Många byggherrar och hustillver-kare är av intresserade av att vidplanering och projektering av bygg-nader kunna erbjuda en hyresgästen ny byggnad med viss miljöklass.Det innebär att byggnaden därmedmåste projekteras så att den medmarginal kan förväntas ge den öns-kade klassen för tillräckligt mångaindikatorer sedan den tagits i bruk.Under förutsättning att man vet varhuset ska byggas är det förhållande-vis enkelt att projektera för en vissklass för flertalet av indikatorerna imiljöklassningssystemet. Hur dettagår till beskrivs i rapporten i ka-pitlet ”Användning av miljöklass-ningssystemet vid planering av nyabyggnader”.

Klassningen görs med avseende påtre områden; energi, innemiljö ochkemiska ämnen. Dessa tre områdeninnehåller fyra nivåer som benämnsområde, aspekt, indikator ochklassningskriterium. Områden bely-ser vissa miljöaspekter som i sin turpekar på problem som mäts med in-dikatorer. För varje indikator finnsklassningskriterierna A-D. A är bäst

och D är sämst. C är den gräns somskall vara grundkravet på en bygg-nad, ungefär som en godkänd gränsenligt BBR. För att gå steget frånindikator till aspekt skall det säm-sta resultatet avgöra. Från aspekttill område måste högst hälften avaspekterna vara i en närmast lägreklass för att klassas i den aktuellaklassen. För att gå från område tillen övergripande klass för en bygg-nad är det lägsta områdesbetygetsom fastställer slutresultatet.

Tre energiaspekter med samman-lagt fyra indikatorer redovisas, var-av energideklarationen utgör enväsentlig del. Aspekterna är:

köpt energi

fysiska utformning och värme-återvinning

använda energislag.

Inom området innemiljö har deviktigaste hälsoproblemen som kan relateras till byggnadens innemiljöidentifierats. Fem olika aspekter be-döms:

-ning alternativt ljudklassning

ventilation och kvävedioxid iinneluften

baserat på transmissionsfaktor,solvärmefaktor och dagsljus

skador

av legionella, vilket baseras påtappvarmvattentemperatur.

Tre aspekter som behandlar dekemiska ämnen som ingår i bygg-naden och dess byggnadsmaterialbedöms:

ämnen baserat på inventering

och kemiska ämnen med hjälp avloggbok, databas eller liknande

-nen baserat på dokumentation.

Två aspekter som är relevanta en-bart för byggnader med eget VA-system:

hög reduktion av övergödandeämnen

på analys av tappvattnet frånegen brunn.

I miljöklassningssystemet Miljö-märkta hus har en viktig målsätt-ning varit att hålla antalet indikato-rer nere, dels av kostnadsskäl delsför att underlätta aggregeringen tillområden. Ett ganska stort antal in-dikatorer har därför övervägts men sållats bort. Varje användare avsystemet behöver överväga om det

BESTÄLLARROLLEN

"Klassningengörs med

avseende påtre områden;

energi,innemiljö

och kemiskaämnen"

för varje fastighet eller projekt finnsmiljöaspekter utanför systemet sombehöver beaktas av olika skäl. Ned-an listas ett antal indikatorer sommiljöklassningsystemet Miljömärk-ta hus inte har med.

ytanvändning

Miljöpåverkan från produktionav byggnadsmaterialResursanvändning

Förorenad mark

på biologisk mångfald

-den.

Ett starkt önskemål med det före-liggande systemet har varit att hållanere antalet indikatorer, och görasystemet lättbegripligt och lättan-vänt. Innehållet har begränsatshögst väsentligt. Innemiljöbedöm-ningen har fokuserats på hälso-aspekter men gränslandet mellanhälsa och komfort är ofta otydligt,

varför t ex termisk komfort ingår.Belöning av processer förekommerpå kemikalieområdet i form av för-ande av ”loggbok” över användabyggvaror. Påverkan på den yttremiljön beaktas bara i viss mån un-der Energianvändning.

Klassningsförslaget innefattaräven delar som är utöver vad somär vanligt i andra system. T ex in-går en brukarenkät för att fångaupp eventuella missförhållanden iinnemiljön som de relativt grova in-dikatorerna inte förmått spegla. En-kät som standard finns inte i någraandra miljöklassningsmetoder na-tionellt eller internationellt sett medundantag för EcoEffect i Sverige.På kemikalieområdet är metodenockså djupare än vad man kan fin-na på andra håll. Det bottnar i attbyggsektorn i Sverige har högre am-bitioner vad gäller att fasa ut farligaämnen, än andra länder har.

Alla miljöbedömningsmetoder redo-visar någon form av sammanvägda– aggregerade - resultat. Det syftari första hand till att kommuniceraett bedömningsresultat som inne-håller en mängd olika uppgifter tillett övergripande klassningsresultat.Men sättet att väga samman del-resultat bestämmer också indirektvilka åtgärder som ska vidtas för attkunna höja ett betyg som man ärmissnöjd med. Systemet för aggre-gering skiljer sig i klassningssyste-met Miljömärkta hus från många

andra system. I många andra sys-tem utgörs viktningen ofta av nå-gon form av poängsystem där olikaaspekter tilldelas olika poäng. Ennackdel med en poängsättningsme-tod är att man med ett sådant po-ängsystem kan dölja allvarliga pro-blem så att de inte syns i resultatet.

Ett annat problem med poängsätt-ningsmetoder är subjektiviteten isjälva poängsättningen. Det krävsi ett poängsättningssystem att manska värdera olika aspekter mot var-andra. Hur mycket är till exempelenergianvändningen värd i förhål-lande till ljudmiljön? Den typen avvärderingsfrågor undviks med Mil-jömärkta hus. Istället sägs att föratt en byggnad ska bedömas somen byggnad med en hög miljöklass,så måste den vara acceptabel medavseende på ett antal olika aspektersom är viktiga för en byggnad urmiljösynpunkt Om någon eller någ-ra aspekter inte uppfyller en grund-nivå så ska det synas i slutresulta-tet och byggnaden ska få en lägreklassning. I detta system får alltsåde sämre betygen en större tyngdän i en klassisk viktning vilket i sintur ger ett större incitament att åt-gärda de största bristerna för att fåett högre betyg.

Hållbart byggande som en konkur-rensfördel är på väg att bli viktiga-re än priset. En undersökning somDTZ har genomfört visar att 75 %av beställarna inom EU vill väljamiljövänliga hus. Invändningen kanvara att detta är något som gäller iteorin men inte när det är dags attbetala för de extrakostnader somhållbart byggande kan innebära. IUSA talar man om att det kostar15-20 procent mer, men egentligentror Jonny Hellman, miljöchef påNCC, att det inte behöver bli någraextrakostnader alls, om man harmed frågan i ett tidigt skede. Räk-nas sedan den lägre driftkostnadenmed är det ännu mer lönsamt. För

BESTÄLLARROLLEN

"Hållbartbyggande somen konkurrens-

fördel är påväg att bli

viktigare änpriset"

48

att kunna övertyga måste beräk-ningsprogrammen bli tydligare påatt visa lönsamheten för både hy-resgäster och investerare.

Alla blir plötsligt allt mer miljö-medvetna och många hyresgästeroch verksamheter kommer inte attanvända en fastighet utan någontyp av krav på miljöklassning. Med-vetna företag i framkant som leve-rantörer av miljömärkta byggnadermåste då ha sina hus ”miljöklara”för leverans till de allt mer krävandekunderna. Dessa fastigheter måstedå kunna definieras och beskrivasi hållbarhetstermer med ett gemen-samt språk och gärna en gemensamstandard. Om marknaden med så-väl kunder och leverantörer kan en-as om ett gemensamt synsätt i formav ett miljöklassningssystem atttillämpa för såväl om-, ny- och till-byggnad när det gäller att definierahållbart byggande vore allt mycketlättare. När det gäller nybyggandeär det enklare, men med tillbyggna-der och framför allt ombyggnaderblir det betydligt svårare att rakt avtillämpa ett miljöklassningssystem.För tillbyggnader är det möjligt sålänge inte tillbyggnaden berörs avden gamla byggnadens delar. Mil-jöklassningssystemet Miljömärktahus är än så länge mer lämplig fördet färdiga huset, men det går ävenatt kravställa ett miljöklassat hus re-dan på projekteringsstadiet. För dedata som inte går att mäta finns detschablonvärden som kan användasoch i vissa fall måste antagandengöras. Förhoppningsvis kommermiljöklassningssystemet att utveck-las och bli mer anpassat för hus påprojekteringsstadiet och ge en störretillförlitlighet än systemet möjliggöri dagsläget.

Vilket miljöklassningssystem vin-ner? Inget miljöklassningssystemhar ännu fått något självklart ge-nomslag i Sverige eller utomlands.Kopplingen till respektive lands

egen bygglagstiftning och kultur-skillnader gör att internationellasystem troligen kommer att fåproblem att bli gemensamma överlandsgränserna. Vad är då kriterietför det eller de miljöklassningssys-tem som kommer att vinna. En-kelhet med koppling till korrektnaturvetenskaplighet, förmåganatt kunna kommunicera systemetoch att systemet är kopplat till ett”certfikat” är enligt många en av-görande faktorer. Jag bedömer attdet nationella miljöklassningssys-temet Miljömärkta hus som Byg-ga-bo-dialogen med stöd från Bo-verket ha varit med och utvecklat,har bäst förutsättningar att bli detenande system som branschen kansluta upp bakom i Sverige. Dettastöds bl a av Jernhusen som har ge-nomfört jämförande tester av syste-met med Green Building (EU) ochP-märkning redan under projekte-ring av Kungsbrohuset i centralaStockholm.

En jämförelse mellan Miljömärktahus och andra miljöklassnings-system är att en klassning kan allahus få eftersom systemet endast be-skriver förhållanden mot ett grund-krav i Boverkets byggregler. Tillsin fördel är också att för Miljö-märkta hus tillkommer inte någonlicenskostnad vilket borde göra attfler kommer att tillämpa systemet.Konkurrensen från andra interna-tionella miljöklassningssystem somt e x LEED finns då användareneller intressenterna till ett miljö-klassningssystem verkar i en inter-nationell miljö där kraven finns påjämförbarhet mellan olika länder.

En beställare eller användarehar många krav att leva upp tillså som t ex företagets miljöpolicy,hållbarhetsprinciper, och miljömål.Ett standardiserat miljöklassnings-system löser inte alla dessa kravutan en komplettering med speci-fika tilläggskrav för varje fastigheteller projekt kommer att vara nöd-vändigt. En beställarstrategi kan

BESTÄLLARROLLEN

vara att i första hand peka på mil-jöklassningssystemet Miljömärktahus som krav för den färdiga pro-dukten, men också lägga till andrahållbarhetsprinciper som kan vararelevanta för projektet. För varjeprojekt blir att utvärdera vilkaandra hållbarhetsprinciper som be-höver adderas till projektet tillsam-mans med andra företagsspecifikakrav i den mån dessa inte täcks avmiljöklassningssystemet. Det gällersåväl egna beställda hus och upp-handlade entreprenader som vidkravformulering av nya byggnadersom kommer att hyras in.

En annan reflektion är att densnabba utvecklingen och kraven påmiljöfrågorna på ett positivt sättäven har påverkat kvalitetsfrågornai byggandet. Miljöklassningssyste-mens omfattning och krav har alltmer övergått till att inkludera ävenen del av kvalitetsfrågorna och grän-serna mellan miljö och kvalité hållerpå att suddas ut. Detta kanske integör någonting, utan istället blir tillen fördel i den ”goda byggnaden”.

"Gränsernamellan miljöoch kvalitéhåller på attsuddas ut"

PORTRÄTTET

SAMHÄLLSBYGGAREN

Samhällsbyggaren –

Jan Byfors– Direkt efter min examen tog jag anställning hosCement och Betonginstitutet vid KTH och påbörjadedär min forskarbana som ledde till en doktorsexa-men 1980. Därefter har jag arbetat som utvecklings-ingenjör hos Cementa, teknisk chef och marknads-chef hos Betongindustri för att 1996 rekryteras tillNCC för att driva forsknings- och utvecklingsfrå-gor. Under några år satt jag till och med i koncern-ledningen i NCC såsom FoU direktör. Samtidigtsom jag drev FoU-frågorna inom NCC har jag varitadjungerad professor vid Luleå Teknisk Universitetoch jag har varit programdirektör för det nationellaforskningsprogrammet Competitive Building

– Mina uppgifter idag i NCC är att driva tekniskutveckling (bygg så väl som anläggning) och vi fo-kuserat idag mycket på att utveckla våra tekniska

SAMHÄLLSBYGGAREN

PORTRÄTTET

plattformar, men även virtuellt byggande (3D / BIM)är en viktig del. Vidare försöker vi stärka rollen förvåra projekteringsledare och installationsledare, ge-nom olika nätverk. Även vår mät och geodesikom-petens försöker vi utveckla. Dessutom finns inommitt ansvarsområde NCCs FoU-verksamhet, våramera långsiktiga utvecklingssatsningar, där vi bl.a.annat satsar på industridoktorander.– Utöver detta har jag en del externa uppdrag såsomordförande i Lean Forum Bygg och styrelseledamot iSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SIS SwedishStandard Institut och Svensk Byggtjänst.

– Byggsektorn stor inför många utmaningar som attkunna bygga på ett kostnadseffektivt sätt och attklara ett hållbart byggande, dvs. kunna möta miljöoch klimat utmaningarna. Vidare måste vi kunnaattrahera unga människor till byggsektorn. Dettainnefattar även utmaningen att attrahera tjejer ochmänniskor med ”annan” etnisk bakgrund. Dennautmaning är speciellt stor nu när vi går in i den vär-sta lågkonjunktur vi tidigare upplevt.

Sett ur ett mera tekniskt perspektiv finns det flerintressanta utmaningar för byggsektorn.

– Vi måste utveckla ett betydligt mera industrielltbyggande som bygger på standardisering, lean tän-kande och modern IT-teknik så att vi får tillståndständiga förbättringar och ett systematiskt lärande.– Sedan måste vi möta klimatproblemen. Här är detmycket frågan om att få fram energieffektiva ochklimatsmarta lösningar och detta gäller inte barabyggnader utan även anläggningsbyggandet.

– Inte minst viktigt är det att tillverka / byggaprodukter som möter våra kunders krav och för-väntningar. Denna utmaning är naturligtvis denövergripande. Byggsektorn måste betydligt bättremöta upp till de förväntningar som kunder ochandra intressenter har på oss. En viktig komponenti detta är att vi måste ta itu med kvalitetsfrågorna.Den kvalitet vi levererar har tyvärr blivit sämre un-der senare år.

Som ordförande i Lean Forum Bygg vill jag natur-ligtvis framhålla lean tänkandet. Lean utgår från

kundnytta, fokuserar påslöseriet och bygger påstandardisering och stän-diga förbättringar. Ur-sprunget kommer frånbilindustrin men är likatillämpbart i byggandet,vilket det finns många ex-empel på.

– En mina viktigaste erfa-renheter är försäljning ochmarknadsföring. Oavsettvilken roll man har kom-mer man nästa alltid attbehöva ”sälja” sina idéer.Mina erfarenheter fråndet att jag arbetade sommarknadschef har varitovärderliga. Hela tidenbehöver jag ”sälja” minaidéer.

– En annan av mina erfarenheter är min forskar-utbildning. Att jag fördjupade mig i betong har varitbra för mig, viktigare har dock varit den ”färdig-het” jag fått att lösa avancerade problem. Jag bru-kar säga att en person med forskarexamen i förstahand är en avancerad problemlösare och kanske iandra hand en expert i sitt fackområde

– Se möjligheterna. Byggsektorn är en bransch medmycket stora möjligheter till personlig utveckling.Var inte heller rädda att pröva ”enklare” jobb. Attskaffa sig ett gediget kunnande är alltid en bra platt-form för den personliga karriären. Vidare vill jaguppmana alla yngre i branschen att inte vara räddaatt säga ifrån. Är något fel – säg det, branschen be-höver nya ögons uppfattningar.

"Byggsektorn ären bransch med

mycket storamöjlighetertill personligutveckling"

HAVSMILJÖN

Östersjöni ett förändrat klimat

Det finns ytterligare en osäkerhets-faktor. Klimatet ändras också pågrund av naturliga variationer sominte är påverkade av växthusgasereller andra utsläpp från människor.Till exempel kan en sommar varavarm och blöt medan nästa som-mar blir kall och torr. Därför ska vii det följande titta på förändringari vädrets medelvärde för en 30-årsperiod. Vi jämför medelvärdet förperioden 1961-1990 med medelvär-det för perioden 2071-2100. Förstaperioden brukar vi använda somreferensperiod som kallas ”dagensklimat” medan andra perioden kal-las ”framtidsklimat”.

Med varmare lufttemperatur iett framtida klimat kommer vat-tentemperaturen i havet också attstiga och det gäller främst ytvatten-temperaturen. Beroende på vilkenmodell och vilket utsläppsscenario

Östersjön är ett hav somständigt förändras. Förmer än 9 000 år sedan

var Östersjön en insjö, Ancylus-sjön. Eftersom havsvattenståndet iÖstersjön har förändrats på grundav landhöjningen i Skandinavienoch på grund av höjningen av denglobala havsnivån har också vat-tenutbytet mellan Östersjön ochNordsjön förändrats. Forsknings-resultat tyder på att transekten iÖresund för 6 000 år sedan var tvågånger större än idag. Till följd avdetta hade Östersjön troligen högresalthalt på den tiden, kanske dub-belt så hög halt som idag. Samtidigtfinns tecken på att Östersjön kanha varit varmare och tillrinningenfrån älvarna varit lägre än idag.Paleoklimatförändringar har alltsåvarit så stora att havsmiljön sanno-likt har påverkats rejält.

Klimatförändringar pågår även idagoch kommer också att fortsätta iframtiden. Men en ny faktor kom-mer till – människans utsläpp avväxthusgaser. Observationer frånfyrskepp från de senaste 100 årenvisar att Östersjön har blivit var-mare, speciellt de senaste 30 åren.Huvudsakligen beror temperatur-höjningen på en förstärkning avatmosfärens växthuseffekt. Mycketpekar på att havsnivån samtidigthöjs av den globala uppvärmningensom smälter landisar och höjer ha-vets temperatur. Med utgångspunktfrån de svenska vattenståndsse-

rierna kan denna effekt uppskattasinklusive effekten av landhöjning,Figur 1. Under de senaste 100 årenhar havsnivån kring våra kusteralltså stigit med 15 – 20 cm.

Vi vet inte hur Östersjöns framtidser ut. Men vi kan använda nume-riska modeller eller konceptmodel-ler för att beräkna olika tänkbarascenarier. Ett scenario är ingenprognos eftersom det beror på olikaantaganden, t.ex. hur människorsframtida växthusgasutsläpp kom-mer att utvecklas jorden runt.

En modell för hela jordsystemetfinns tyvärr inte och klimatmodel-lerna som används idag har vissabrister med ofullständiga process-beskrivningar. När vi pratar omÖstersjöns framtid och scenarierav det marina ekosystemet måste viacceptera delvis stora osäkerheter ivår kunskap.

1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010−10

−5

0

5

10

15

20

25

30

År

För

ändr

ing

av h

avsv

atte

nstå

nd(c

m)

HAVSMILJÖN

man använder ökar ytvattentempe-raturen i genomsnitt över hela Öst-ersjön med mellan 2 och 4 grader.

I det följande diskuteras tem-peraturutvecklingen, enligt ett ge-nomsnitt av tillgängliga scenariobe-räkningar, för vintertid (decembertill februari) och sommartid (junitill augusti) var för sig. Den minstaförväntade temperaturförändringenvisas under vintertid, då istäcket iBottenviken och längs kusterna iBottenhavet skulle finnas kvar äveni slutet av seklet. Den största tem-peraturökningen i scenarierna upp-står däremot under sommartid medmer än 4 grader i Bottenhavet. Ettgenomsnittligt år skulle det då vara helt isfritt och vattnet uppvärmtlängre tid under våren. Under övri-ga årstider ökar ytvattentemperatu-ren mellan drygt 2 och 3.5 grader.

Samtidigt med stigande temperatu-rer minskar havsisen kraftigt. Max-imal geografisk isutbredning väntasminska mellan 50 och 80 procentberoende på vilket utsläppsscenariosom används. Bottenhavet, storadelar av Finska Viken och Riga-bukten och yttre områden av Fin-ska Skärgårdshavet kan i genom-snittligt bli isfritt i framtiden. Denårliga issäsongen kan minska med1-2 månader i norra och med 2-3månader i centrala Östersjön. Det

betyder att havsis på Östersjön en-dast förekommer under cirka 1-3månader per år.

Generellt sett påverkas salthalteni Östersjön av förändringar i bådevind (speciellt från väst) och tillrin-ning av sötvatten från land ellerfrån skillnaden mellan nederbördoch avdunstning över havet. Kon-sekvensen av ökad västvind blir etthögre vattenstånd i Östersjön, somminskar möjligheterna till storasaltvatteninflöden. Tyvärr finns sto-ra osäkerheter för vind- och neder-bördsscenarier. Modellberäkningarav medelsalthalt i hela Östersjönvarierar mellan en icke statistisktsignifikant förändring (inom na-turliga salthaltsvariationer) och enminskning med cirka 50 procent.Den enda slutsats som kan drasfrån tillgängliga modellscenarierär att Östersjöns salthalt inte kom-mer att öka i ett framtidsklimat. Vikommer alltså sannolikt inte atthamna i ett tillstånd som motsvararklimatet för 6 000 år sedan.

Havsvattenståndet i Östersjön på-verkas av globala förändringarav havsvattenstånd, postglacial

landhöjning, och ändrade vindför-hållanden. Modellberäkningar avhavsvattenstånd antyder att det ärfrämst kustzonen i södra och östraÖstersjön som drabbas av högrehavsvattenstånd, medan land- ochvattenståndshöjning kompense-rar varandra i norra Östersjön. Isödra Östersjön kommer havsvat-tenståndet vintertid längs Sverigeskuster att förändras med allt frånen minskning med några cm tillen ökning med 80 cm, beroendepå vilket scenario som används.Vid Svealandskusten kan havsni-våns förändring variera mellan enminskning med en halv meter tillen lika stor ökning. Längs norraNorrlandskusten varierar scenari-erna mellan en fortsatt landhöjningpå knappt en meter som observerasidag till en fullständig kompensa-tion av land- och vattenståndshöj-ning, dvs. ingen ändring alls. I demodellberäkningar som ger ökadvindhastighet i ett framtidsklimatjämfört med dagens klimat vän-tas extrema högvatten öka mer änmedelvattenståndet, speciellt i östraÖstersjön, i Finska Viken och Riga-bukten, Figur 2.

Resultaten är i linje med desenaste två internationella sam-manställningarna om klimatför-ändringar (IPCC 2001 och 2007).Emellertid har enstaka forskareförslagit att globala havsnivåhöj-ningar kan bli betydligt högre i

"Klimatetändras ocksåpå grund av

naturligavariationersom inte är

påverkade avväxthusgaser

eller andrautsläpp frånmänniskor"

HAVSMILJÖN

slutet av seklet, med en höjning avytterligare en meter.

Eftersom fysikaliska processer på-verkar det marina ekosystemet kande framtida klimatförändringarnaha stora effekter på algblomningar,näringskedjor och artsammansätt-ning. Exempelvis minskar ytvatt-nets syreinnehåll när det blir var-mare eftersom syrgasens löslighet ivatten avtar med stigande tempera-tur. Syrebrist är redan idag ett stortproblem för flera arter i Österjönsdjupvatten. Detta kan förvärras iett framtida klimat.

Vattenståndshöjningar kan or-saka översvämningar av strand-nära bebyggelse och tillsammansmed ändringar i vind-, ström- ochvågförhållanden påverka kustero-sionen. Anpassningsåtgärder för attskydda känsliga kustzonerna mothöjda vattennivåer och erosion kanbli kostsamt.

HAVSMILJÖN

Kan tekniska åtgärderi öppna Östersjön snabbtreducera övergödnings-effekter?

stort kväveöverskott i Östersjön.Men så är inte fallet ty det finnsflera mekanismer (sänkor) som av-lägsnar kväve- och fosforgödningfrån Östersjön. Vattenutbyte medangränsande vattenområden kanfungera som sänka (export) ellerkälla (import). Andra sänkor beståri överföring av gödning till för väx-terna inerta former eller begravningi bottensedimenten.

Denitrifikation är en bakteriell pro-cess vilken överför nitrat till kväv-gas. I Östersjön överförs årligen ca1 miljon ton kväve i form av nitrattill kvävgas, vilket är ca 100 gångermer än den totala denitrifikationeni svenska reningsverk med avlopptill Östersjön. Den naturliga de-nitrifikationen tar bort mer kväveän som tillförs via floder och av-

Cyanobakterier uppträdernär det råder överskott avfosfat eller, ekvivalent, un-

derskott av nitrat och andra formerav kväve som växtplankton kantillgodogöra sig. I likhet med ex-empelvis klöver och baljväxter kancyanobakterier syntetisera kvävgas.Förr ingick baljväxter och klöver ijordbrukets växelbruk för att kvä-vegödsla jordarna. På motsvarandesätt står cyanobakterier för spontankvävegödsling av havet. I Östersjönär produktionen av cyanobakterierproportionell mot mängden kvar-

varande fosfor när kvävegödselnförbrukats vilket brukar ske vidvårblomningens slut.

Kväve- och fosforgödning tillförsÖstersjön från olika källor unge-fär i viktsförhållandet 30:1, medanväxter kräver kväve (N) och fosfor(P) i viktsförhållandet 7,2:1 (mol-förhållande 16:1). Det betyder attdet finns fyra gånger mer kväve igödningen än vad växterna kan till-godogöra sig. Utifrån detta skulleman kunna tro att det råder ett

HAVSMILJÖN

loppsvatten vilket orsakar under-skott på nitrat i Östersjön. Fosforförsvinner ur systemet genom fast-läggning i bottensediment, främstgenom bindning till olika ämnensom begravs i sedimenten, menockså genom export. Sammanta-get leder källor och sänkor till attviktsförhållandet mellan kväve ochfosfor i ytvattnet bara är ca 3 närvårblomningen startar. När nitratet tagit slut finns det därför mycketfosfor kvar och det är denna om-ständighet som gör att omfattandeblomningar av cyanobakterier upp-står varje år när Östersjön fyller påsitt kväveförråd. Cyanobakteriernaär värmekära och därför sker på-fyllnaden till stor del under bästasemestertid.

Blomningarna av cyanobakterierkan reduceras genom minskningav fosforöverskottet alternativtkväveunderskottet. I Sverige harfosforrening av avloppsvatten frånhushåll och industri byggs ut i stort

sett så mycket som är försvarligtur ekonomisk synvinkel. Men mankan lätt minska utsläpp från hus-håll i glesbygd som inte är anslutnatill reningsverk genom att slutaanvända fosfathaltiga tvätt- ochdiskmedel. Stora minskningar avfosforutsläpp kan göras i de fornaöstländerna där utbyggnad av fos-forrening pågår. Det kan emellertidta lång tid innan reducerade fosfor-utsläpp får full effekt i Östersjön ef-tersom det finns en stor tröghet i denaturliga systemen. Det har talatsom att det kan dröja tiotals år efter en kraftig reduktion av utsläppeninnan man kan förvänta full effekt.Kan man i väntan på detta göra nå-got för att skynda på processen attminska övergödningssymptomen iÖstersjön?

Under mitten av 1990-talet sjönkkoncentrationen av fosfor kraftigti egentliga Östersjön, jmf Fig. 5.Samtidigt minskade arealen av sy-refria bottnar och 1995 var arealenden minsta sedan 1960. Vid millen-nieskiftet några år senare hade bådearealen av syrefria bottnar och fos-forinnehållet i Östersjön åter ökat.Man kan från detta dra slutsatsen

att syrsatta bottnar binder fosformedan fosfor frigörs då bottnarblir syrefria. Förklaringen till dettaär ytkemisk – när det finns syrgasi vattnet adsorberas fosfat till järnoch andra metaller men bindningensläpper när syrgasen förbrukats.Östersjöns övergödning beror så-ledes inte bara av hur mycket nä-ringsämnen som tillförs utan ocksåav hur väl bottnarna syrsätts.

Vattnets densitet ökar med salt-halten. I egentliga Östersjön finnerman normalt att salthalten är gan-ska konstant ner till ca 60 m djupdär den ökar snabbt (haloklinen)för att därefter öka långsammare.Vattnet ovanför haloklinen blan-das om varje vinter och blir därmedockså väl syrsatt. I djupvattnet, un-der haloklinen, är vattnet däremotofta dåligt syrsatt. Här får vattnetsyre genom inströmmande djup-vatten från Kattegatt. Det saltarevattnet från Kattegatt följer bottnennär det strömmar in i Östersjön.Samtidigt blandas det med överlig-gande sötare vatten så att salthaltenminskar. Genom blandning inne iÖstersjön kommer det saltare djup-vattnet så småningom upp i skiktetöver haloklinen, jmf Figur 2.

"Kan man iväntan pådetta göra

något för attskynda påprocessenatt minska

övergödnings-symptomen iÖstersjön?"

Från slutet av 1980-talet och någraår in på 1990-talet rådde mildaoch blåsiga vintrar vilket ledde tillkraftig omblandning inne i Öster-sjön. Mycket av djupvattnet blan-dades upp i ytvattnet så att toppenav haloklinen sjönk från 60 m tillsom mest 100 m djup, jmf Figur 3.Därmed blev stora bottenarealersyrsatta och kunde på så sätt bindastora mängder fosfor vilket innebaratt innehållet av fosfor i egentligaÖstersjön minskade med ca 40%.Detta ledde till en lägre produktionav organiskt material och eutrofie-ringseffekterna minskade. Dennahändelse tycks vara unik, en till-närmelsevis lika stor sänkning avhaloklinen har inte inträffat undernågon annan period sedan salthal-ten började mätas någorlunda re-gelbundet vid slutet av 1800-talet.

Det borde vara möjligt att med stor-skaliga tekniska åtgärder kopieraden metod att minska fosforinne-hållet i egentliga Östersjön som na-turen själv prövade under 1990-ta-let. I en artikel i miljötidskriftenAmbio (Stigebrandt & Gustafsson,aprilnumret 2007) beräknade vi attman bör tillföra djupvattnet ca 100kg O2 per sekund, vilket är nästanlika mycket som djupvattnet får ge-nom tillförseln av nytt djupvatten.Detta kan ske genom att pumpaväl syrsatt vatten från ca 50 m djupned till ca 125 m djup. På 50 mdjup är koncentration minst 10 gO2 per kubikmeter. För att tillföra100 kg O2 per sekund måste manalltså pumpa ner 10000 kubikme-ter vatten per sekund.

Optimal design av ett fullskale-system skall utredas i pilotstudienBOX, se nedan, och i detta ingår attbestämma hur många pumpar somskall användas och var de skall pla-ceras. Preliminärt har totala effekt-behovet uppskattats till 100 MW.Hur pumparna skall drivas är integivet. Eftersom Östersjöns bottnarär tämligen flacka kommer pumpar-na att ligga långt från kuster och detskulle bli dyrt med kablar för ström-försörjning från land varför det lig-ger nära till hands att använda lokalvindkraft. Denna och många andrafrågor skall utredas i vår pilotstudieBOX för utvärdering av syresättningav Östersjöns djupvatten.

Tyvärr varade det naturliga expe-rimentet på 1990-talet bara underkort tid. Det är därför inte känt omdet är möjligt att hålla egentligaÖstersjön i ett tillstånd med lågtfosforinnehåll under en längre tid,jmf olika framtidsscenarier i Figur5. Detta skall undersökas i pilotstu-dien BOX (Baltic deepwater Oxy-genation), ett treårsprojekt vilketfinansieras av Naturvårdsverketoch Formas med undertecknad somprojektledare. Huvudfrågan är hu-ruvida tidigare huvudsakligen syre-fria djupvattensediment har förmå-ga att kvarhålla fosfor under långtid om vattnet i kontakt med sedi-mentet hålls permanent syrsatt. Vikommer att genomföra mätningar itvå kustnära djupbassänger, Byfjor-den på västkusten och en ännu intebestämd bassäng på östkusten, vil-ka har högre respektive lägre salt-

HAVSMILJÖN

halt än djupvattnet i egentliga Öst-ersjöns så att vi bland annat kanundersöka fosforsänkans salthalts-beroende. Efter en inledande pe-riod då vi observerar bassängernasnormala tillstånd skall vi genompumpning hålla bassängerna syr-satta. Fosfordynamiken undersöksmed ett batteri av olika metoder. Viskall också ta upp sedimentproverfrån Östersjön och undersöka derasfosfordynamik i kontrollerade la-boratorieförsök. Vi kommer ocksåatt studera hur bottnarna koloni-seras och hur detta påverkar deraskapacitet att binda fosfor. Vidareskall vi för säkerhets skull studeraom toxiska ämnen läcker ut frånbottnarna när de hålls syrsatta.

Vi skall också experimenteramed pumpning i de två bassäng-erna, detta för att kunna föreslå enbra design av det fullskaliga pump-systemet. Dessutom skall vi utredatekniska, sociala och ekologiskarisker med att använda metoden ifull skala i egentliga Östersjön.

Tack vare det naturliga experi-mentet under 1990-talet avslöja-des den makalöst stora effekt somsyrsättning av djupa bottnar harpå fosforinnehållet i Östersjön.Detta innebär ett paradigmskifte iförståelsen av Östersjöns övergöd-ningsproblem där utsläppsreduk-tion setts som enda möjligheten attreducera övergödningsproblem. Nuvet vi att Östersjöns fosforinnehållåtminstone kortsiktigt kan sänkasgenom ökad syrsättning av djup-vattnet. Genom pilotstudien BOXhoppas vi kunna visa att det gälleräven långvarigt. Om vi lyckas meddet har vi avlägsnat ett stort hinderför applikation av syrsättning avdjupvattnet som en effektiv metodför en snabb sänkning av Östersjönsfosforinnehåll och därmed reduk-tion av blomningarna av cyanobak-terier under bästa semestertid. Detbör påpekas att syrsättning bör an-vändas som komplement till reduk-tion av utsläppen av fosfor (inte istället för) för att billigt få en snabbförbättring.

"Nu vet vi attÖstersjöns

fosforinnehållåtminstone

kortsiktigt kansänkas genom

ökad syr-sättning av

djupvattnet"

JUBILEUM

Boendet underSVRs 75 år

Per Borg hävdar i sin dok-torsavhandling Systemskifte– En studie av tröghet vid

fyra brytpunkter inom svensk väl-färdspolitik, att riksdagens beslut1935 om stöd till mindre bemedla-de barnfamiljers bostadsförsörjningutgör ett systemskifte och innebärinledningen på en nationell svenskbostadspolitik med statligt ansvar

wärfva och besitta fast egendomoch jord inom Swea Rike".

När marken blev en handelsvaraöppnades dörrarna för spekulationi människors bostadsnöd. Redani mitten på 1800-talet väcktes deförsta motionerna om begräns-ningar i möjligheterna att för egenvinning exploatera den snabbt sti-gande bostadsefterfrågan i städer-na och då främst Stockholm. Denlåga hygieniska standarden och destora brandriskerna i städerna vardet som mest uppmärksammades.Tomtjobbare skodde sig på bo-stadsmisären. Förhållandena be-skrevs som vedervärdiga.

Åtgärder mot bostadsnöden fö-reslogs av både konservativa ochradikala politiker. De konservativa

för bostadsförsörjningen. Bostads-politiken är således nästan årsbarnmed SVR.

Genom lag 2 maj 1810 hade markblivit en handelsvara. I lagen stad-gades att "hwarje Swensk Man, tilhwilken Class af Medborgare hanräknas må, (är) berättigad at för-

JUBILEUM

såg behovet både för att stoppaemigrationen och minska riskenför en revolution. Kritiken mot bo-stadsförhållandena för arbetarklas-sen blev intensiv under åren kringsekelskiftet.

Statens bostadspolitiska engage-mang var dock mycket begränsatfram till 1935. Offentliga insatserbetraktades som intrång i det frianäringslivet. Underlaget för beslu-tet 1935 kom från den Bostads-sociala utredningen, som börjatarbeta 1933. Utredningen tecknadeen bred och sammanhängande bildav de sociala bostadsproblemenoch kom till slutsatsen att det vartrångboddheten som var det avgö-rande problemet. En trångboddhetsom var värre än i de flesta andraeuropeiska länder var ett faktum.De sanitära problemen var ocksågigantiska. För att åtgärda proble-men krävdes omfattande produk-tion av lämpliga familjelägenheter.

Det är alltså nu första gångenstaten tydligt engagerar sig i bo-stadspolitiken. Stödet skulle utgåsåväl till dem som byggde bostäder-na som till de familjer som skullebo i dem, men detta var bara börjanpå den sociala bostadspolitiken.

Den socialdemokratiska regering,som tillträdde efter att samlingsre-geringen, som verkat under krigsår-en, blivit upplöst, hade långtgåendeambitioner på bostads- och social-politikens fält. Man talade om so-cialistisk skördetid. Även idéernabakom den nya svenska bostadspo-litiken fanns klart uttalade i social-demokraternas efterkrigsprogram.

Det centrala målet var en högoch jämn bostadsproduktion föratt motverka bostadsbristen samtatt skapa en allmän höjning av bo-endestandarden. För att lyckas meddetta krävdes stabilitet över kon-junktursvängningarna och en jämnbostadsproduktion över åren reso-nerade man. Medlen var statliga lånoch normer, teknisk utveckling och

stordrift i kommunal regi. Den bo-stadspolitik som etablerades byggdepå Bostadssociala utredningen, somlämnat sitt slutbetänkande 1945,och ingick som en del av ett brettövergripande välfärdsprogram.

Den nya politiken brukar beskrivassom en övergång från selektiv tillgenerell bostadspolitik, dvs. frånpunktinsatser för att lösa akutaproblem till mera samlade åtgärderför att förbättra förhållandena påhela bostadsmarknaden. Bostads-bristen och trångboddheten skullenu avvecklas, lägenheternas stan-dard förbättras och hyresnivån hål-las låg och stabil. Till detta skullestaten bidra genom lagstiftning och ekonomiskt stöd, medan kommu-nerna skulle ansvara för politikensgenomförande. De kommunalaallmännyttiga bostadsföretagen,som tidigare förvaltat barnrikehu-sen, gavs nu en central roll i dengenerella politiken. Genom attbygga och förvalta bostäder utanenskilt vinstintresse skulle de bidratill stabilitet och motverka spekula-tion även på bostadsmarknaden iövrigt. Den Bostadssociala utred-ningen hade satt upp som mål atten nybyggd lägenhet om 2 rum och kök inte skulle få kosta mer än 20procent av en industriarbetarlön.

För att genomföra den tilltänktabostadssociala bebyggelsen krävdesockså rådighet över marken. Ge-nom kommunala markköp hadestäder som Stockholm skaffat sigen betydande sådan rådighet, menden bedömdes långtifrån tillräck-lig. Arkitekten Uno Åhrén, seder-mera Sveriges första professor istadsbyggnad, skriver i en bilagatill Bostadssociala utredningen be-tänkande 1945: ”Så länge man inteskaffat sig möjligheter att inverkapå bebyggelsens lokalisering, ärstadsplaneringen till väsentlig delen chimär, en pappersexercis… Såhar konflikten mellan markägarnasintressen och de allmänna intres-sena nu aktualiserat frågan omsamhällets övertagande av ägande-

rätten eller exploateringsrätten tillmarken”.

Med utgångspunkt bl.a. från UnoÅhréns bilaga till bostadssocialautredningen lämnar Torsten Nils-son, sedermera social- och utrikes-minister, tillsammans med andrasocialdemokrater samma år enmotion i riksdagen med flera ra-dikala förslag. De pekar i sin mo-tion på kommunernas försök att fåkontroll över markens användninggenom att utvidga sina markinne-hav. De framhåller betydelsen avatt den värdestegring som uppkom-mer ”genom samhällets åtgärder…tillfaller samhället”.

Fram till andra världskriget ha-de svenska politiker och arkitekterhämtat inspiration från Tyskland,funktionalismen var det rådandeidealet. Funktionen i boendet vardet primära framför allt annat.Nu förflyttades dock intresset frånTyskland till England. Det gällde så-väl i frågor om statsmakternas roll ibostadsfrågan som i frågor om bo-stadsfinansieringen och ideal kringhur man skulle bygga nya bostäderoch planera nya bostadsområden.

Den tyskinspirerade planeringenhade uteslutande handlat om plan-och byggteknik. Kritikerna ansågatt man glömt bort bostadsområ-dets sociala aspekter. I den andangrundades Föreningen för sam-hällsplanering med dess tidskrift”Plan”. Syftet var att verka för ettsocialt samhällsbyggande. Idéernahämtades från England. En inspira-tionskälla var den engelska grann-skapsplaneringen. Systemtankarnaför samhällsplaneringen fanns iflera betänkanden, som utarbetatsför återuppbyggnaden efter kriget.Särskilt ”Uthwatt report” fick storbetydelse för lagstiftningen. I denföreslogs bl.a. generellt förbud motexploatering av mark utanför be-byggda områden. Planeringsmyn-digheterna skulle fritt få bestämmainom vilka områden exploatering

"Den nyapolitikenbrukar

beskrivassom en

övergång frånselektiv tillgenerell

bostadspolitik"

JUBILEUM

ska ske samt graden och arten avexploatering. I rapporten föreslogsstatligt inköp av mark samt i fall avenskild exploatering utarrenderingav marken till exploatören.

Dessa förslag anammades ipropositionen om en ny bygglag.Departementschefen anför ”attvälordnade byggnadsförhållandenuppenbarligen icke kunna åstad-kommas utan inskränkningar i deenskildas dispositionsrätt till mar-ken… Markägaren kan inte rimli-gen få vara berättigad att utnyttjasin mark på ett sätt som medför so-ciala missförhållanden och onödigakostnader för det allmänna… Detsynes därför böra i princip fastslås,att det allmänna skall ha befogen-het att bestämma var och när tätbe-byggelse må uppkomma”.

Tätbebyggelse förutsätter detalj-plan, som inte får fastställas om detinte är lämpligt från allmän syn-punkt. Någon ersättning för denförlorade rätten till tätbebyggelseföreslogs inte. Denna radikala lag-stiftning beslöts i full enighet mellanriksdagens partier.

Med 1947 års byggnadslag fickkommunerna rätt att bestämma var,när och hur bebyggelse skulle till-komma eller förändras. Med stödav det kommunala planmonopoletoch genom aktiv kommunal mark-politik har i stort sett all ny bebyg-gelse styrts genom politiska beslut.

Under åren 1958-62 så tillkom83% av flerfamiljshusen och 78%av de gruppbyggda småhusen påmark som upplåtits av kommu-nerna. Politiskt ansågs dock att detkommunala markägandet bordeökas och att resurser borde ställastill kommunernas förfogande föratt göra detta möjligt. Den förstaförutsättningen för kontinuitet ochstabilitet i bostadsbyggandet ansågsvara god mark- och planberedskapi kommunerna. De kommunala bo-stadsbyggnadsprogrammen, somblev viktigare styrinstrument än ge-neralplaner och regionplaner, bör-jade upprättas 1963.

Urbaniseringen och den snabbtstigande levnadsstandarden under1950-talet medförde ett enormtbostadsbyggnadsbehov i städerna.I början på 60-talet var problemenakuta. Utredningen ”Höjd bostads-standard” redovisades 1965. Dennyligen bortgångne arkitekten,generaldirektören och professornLennart Holm var huvudman. Ut-redningen visade ett bostadsbygg-nadsbehov på 1,5 miljoner lägenhe-ter 1960–1975. Den pekade ocksåpå behov av byggindustrins ratio-nalisering. Med anledning av dettabeslöt riksdagen att en miljon lä-genheter skulle byggas 1965–1975.Högern under Gösta Bohmans led-ning ville bygga 1,5 miljoner lägen-heter. Folkpartiet förespråkade 1,1miljoner.

En förutsättning för det som komatt kallas miljonprogrammet varpensionsreformen 1959. Därigenomhade betydande kapital byggts upp iAP-fonderna, som nu kunde använ-das för finansiering. Dessförinnanhade bostadsbyggandets utnyttjatssom ett dragspel för att få budget-balans. Kungl. Maj:ts propositionnr 100 år 1967 är måhända detviktigaste dokumentet när det gällergrunderna för bostadspolitiken. Detär i den propositionen den klassiskamålformuleringen för svensk bo-stadspolitik formuleras. ”Samhäl-lets mål för bostadsförsörjningenbör vara att hela befolkningen skallberedas sunda, rymliga, välplane-rade och ändamålsenligt utrustadebostäder av god kvalitet till skäligakostnader.”

Huvudansvaret för samhällsbyg-gandet ligger hos kommunen ochde viktigaste medlen är planmono-polet, förmedlingen av bostadslån,egna investeringar och en aktivkommunal markpolitik, konstate-ras i propositionen. Regeringen an-ser att kommunerna bör bygga uppså god markberedskap att mark ärsäkerställd för minst 10 års byg-gande. Kommunerna får stärkta

möjligheter i markpolitiken ge-nom förköpsrätt, tomträttslån ochmarkförvärvslån. Expropriations-lagstiftningen ändras så att förvänt-ningsvärden som uppkommit underen tioårsperiod före aktualiseringenav en expropriation inte behöverersättas. Denna förändring gör attkommunerna inte behöver smygamed sina planer såsom Göteborggjorde vid förvärven av lantegendo-marna i Angered och Bergum.

Riktig fart sköt bostadsbyg-gandet efter 1967 då ett nyttbostadsfinansieringssystem introdu-cerades. Det var ett räntelånesystem,som innebar att boendekostnadernavar måttliga i början och sedan öka-de med stigande betalningsförmågahos hushållen. Systemet var i prin-cip subventionsfritt. Det var lika förflerbostadshus och egna hem.

Ännu bättre fart blev det efter1969 då, projekt med mer än 1000lägenheter fick förtur till finansie-ring. Detta var nog det olyckligastebeslutet i genomförandet av miljon-programmet. Kranbanorna kom attstyra stadsplanerna, men genomden höjda produktiviteten i bygg-industrin var byggnadskostnadernarealt oförändrade under perioden1965–1975 – detta trots det ex-tremt höga resursutnyttjandet ochden snabbt stigande betalningsför-mågan hos hushållen. Den klassis-ka industriarbetarfamiljen med tvåbarn hade 1965 råd med två rumoch kök för 20 procent av inkom-sten. 1975 räckte pengarna till trerum och kök.

Miljonprogrammet hade nått sinamål redan 1972. Då började tom-ma lägenheter uppträda. Per Borgmenar i sin tidigare nämnda dok-torsavhandling att nu var målenför bostadspolitiken uppnådda.Det fanns inte längre anledning förstaten att engagera sig i bostadsför-sörjningen. Det fortsatta stödet tillbostadsproduktionen var inte läng-re bostadspolitiskt motiverad utanblev i stället ett arbetsmarknadspo-

”Samhälletsmål för

bostads-försörjningenbör vara atthela befolk-ningen skall

beredas sunda,rymliga, väl-

planerade ochändamålsenligt

utrustadebostäder avgod kvalitettill skäligakostnader”

JUBILEUM

litiskt sysselsättningsstöd.Detta är ett kontroversiellt men

måhända inte felaktigt påstående.Kontroversiellt eftersom det ärförst efter 1975 som statens kost-nader för bostadspolitiken skjuter ihöjden. Räntelånesystemet ersattesdå med räntebidrag. Det är däreftersom subventionerna ökar drama-tiskt. När nybyggandet av bostädermattas av i början på 1980-taletflyttas subventionerna till ombygg-nadssektorn med det uttalade syftetatt hålla uppe sysselsättningen. Ochmycket riktigt – när subventionernaupphörde 1992 så utbröt massar-betslöshet.

En sista förstärkning av kom-munernas markpolitiska arsenalgenomförs också 1975. Den nya fi-nansieringen innebär att statligt stödendast ges till bostäder som byggspå mark som kommunen förmedlat.Endast under vissa villkor och medkommunal tillstyrkan kunde undan-tag från den regeln medges.

Bostadspolitiken omprövades kraf-tigt under 1990-talet. Riksdagenbeslutade 1992 att statens subven-tioner till bostadsbyggandet skulleavvecklas. Beslutet innebar ett sys-temskifte. Det har av flera debat-törer skildrats som att staten dåabdikerade från bostadspolitiken.Beslutet kan sättas in i det mönsterav omprövningar inom svensk eko-nomi som framtvingades av Sveri-ges ekonomiska kris vid den tiden.

Bostadspolitiken hade fram tilldess varit avskärmad från den all-mänekonomiska utvecklingen. Poli-tiken hade tagit sikte på att skyddabostadsproduktionen från pris- ochränteutvecklingen. Det har uttrycktssom att det fanns en skyddandeglaskupa över bostadssektorn. Denlyftes nu undan och bostadssektornöppnades för allmänekonomisk på-verkan. Nya bostäder skulle finan-sieras på marknadsmässiga villkor.Aktörer och initiativ kommer i dagi större utsträckning från den pri-vata sektorn.

Utvecklingen i de flesta länder har i den internationella litteraturen be-skrivits som en förändring mot ettmarknadsorienterat bostadsbyg-gande och en mer marknadsorien-terad markanvändningsplanering.Storbritannien var tidigt ute mednedmonteringen av offentliga pla-neringsorgan och kommunalägdabostäder under Margaret Thatcherstid som premiärminister, men övri-ga länder inom OECD-området hari olika hög grad följt efter.

Den svenska modell, som docentHans Lind vid KTH kallar idealty-pen för stark kommunal planering,utmärks av att:

Kommunen formulerar visionerför hur staden ska utvecklas.Kommunen har bestämda syn-punkter på vad som ska byggaspå en specifik fastighet.Kommunen har en stark legalposition både när det gäller ex-propriation av mark och när detgäller markens användning ochbyggnadernas egenskaper.Det är inte möjligt överklagakommunala beslut annat än förformella fel i handläggningen.Kommunen är en dominerandemarkägare.Kommunen äger bolag som kanvara exploatörer av bostäder,affärscentra m.m.Regeringen reglerar kredit-marknaden och ger generösavillkor för finansiering av kom-munala bolags bostadsbyggande.

Thatchers Storbritannien represen-terar den andra ändan på skalandär marknadsekonomin slagit ige-nom hårdast i planeringen. Dennu pågående utvecklingen motmarknadsstyrning innebär att pri-vata initiativ får större betydelseför tillkomsten av ny bebyggelse.Kommunerna bedriver inte längreaktiv markpolitik, vilket under hela1900-talet har varit en av de vikti-gaste förutsättningarna för att styrabebyggelseutvecklingen. Kommu-

nerna säljer i stället ut sin markför att förbättra den kommunalaekonomin. Planeringsinitiativet för-skjuts till den privata sektorn ävenom lagstiftningen fortfarande äruppbyggd på presumtionen att detär kommunen som tar initiativ tilloch genomför bebyggelseplanering.

Utvecklingen har också gåttmot att lägga allt större vikt vidlokala opinioner. Den övergång tilldomstolsprövning, som nu pågår,innebär att politikens inflytandeminskar. Tillspetsat kan man draslutsatsen att det framtida bostads-byggandet i hög grad blir en frågamellan profithungriga exploatö-rer, protesterande medborgare ochbokstavstrogna domstolar.

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Banérgatan 37, 115 22 Stockholm.Tel 08- 662 20 60. Fax 08- 662 50 02www.mineconsult.se info@mineconsult.se

Ingenjörsgeologi,Grundvattenutredningar,Tunnelplanering,Geologisk dokumentation,TBM-utredningar, DRB-uppdrag

Stockholm 08-35 26 25 Uppsala 018-10 03 90Sigtuna 08-594 407 80

Byggnadskonstruktion3D-modelleringProjektledning

Mer

bara

hus

än

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå090-70 23 70, www.lps.se

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel. 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36Spräng- o. bergteknisk rådgivning, Projektering, Programhandlingar, Byggledning,Riskanalys, Syneförrättning Vibrationskontroll, Skadeutredningar, Utbildning och

träning. Instrument (hyra och försäljning),

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Enköping, Karlskrona, Göteborg

ÅF-Ingemansson ABwww.ingemansson.se

AkustikBullerVibrationer

Kunnande i en klass för sig

Väg- och geotekniskt laboratorium för: - Jord- och bergmaterial - Kvalitetskontroller av ballast

Tel: 0920-604 60 www.mrm.se

Miljötekniska markundersökningar Geoteknik, georadar, seismik Radonlaboratorium

Vi hjälper våra kunder att driva sina projekt mot uppsatta mål.

www.swepro.seLäs mer >>

NOTISER

ESSVE lanserar vädersäkra skruvar

Helt program för säkert byggande

Tekla Structures 15

ViaCon – nu även med tillfälliga broar!

Passivhuscentrumutlyser ny student-tävling

NCC inför BREEAM

Nya standar-der ger hållba-ra byggnader

Gasvarningssystemför parkeringshus och tunnlar.

Luftrenandebetongplattor

CE-märkning av 10.9-skruvar

Framtidensyttervägg!

Välkommen som annonsör ibyggbranschens kunskapsbank– Samhällsbyggaren!

Samma tidning– Nytt namn!

Vbyggaren är nuSamhällsbyggaren!

www.samhallsbyggaren.se

SW

EDIS

HS

OC

IETY

OF CIVIL AND STRUCTUR

AL

EN

GIN

EERS

Klart att börja byggajärnväg i Kiruna

Villakorg® och flexibla Gjutark®

Renovering av miljonprogrammetsparar fyra miljarderkronor per år

Betong- och asfaltprovningBetong – och asfaltprovning

Ruukki klarar hela projektetför grund, stomme, tak och vägg

INFRASTRUKTUROCH GRUNDLÄGGNINGAR

BROAR

BULLERSKYDDOCH STÅLRÖRSPÅLAR

tel +46 243 887 44 – infrasweden@ruukki.sewww.ruukki.com/se

Geoteknik

BelysningsstolparPortaler & skyltstolparHögmasterMiljöbelysning

Linnés väg 61191 35 Sollentunatel 08-444 55 90fax 08-444 55 99

www.vagbelysning.com

Europile Pålteknik ABBachy Soletanche Sverige ABÄsperedsgatan 9, 424 57 Gunnilse Tel 031-943610www.europile.se Fax 031-943315

Kunskap på djupetBetongpålning Spont Tätskärmar

Slitsmurar Grävpålar CFA

Vill du veta hur det ser ut under markytan–Använd Geofysiska instrument

08-564 88 30008-564 88 300 www.abem.sewww.abem.se

Geoteknik

Svenska Geotech AB

Övriga produkter

Tel. 0046 (0)522-23435Fax. 0046 (0)522-23430

Geoteknik

LEVERANTÖR AV GEOTEKSTILERKontakt oss på:tfn + 46 54 20 20 30fax + 46 54 52 20 20info@terretec.se

- Fiberduk- Membraner

- Vegarmering- Jordarmering

- Erosjonsäkring- Vägtrummor

- Gabioner

www.terra-tec.com

Geoteknik

Det kompletta va-systemet med funktioner i modul!

Betongrör och -brunnar Avskiljare för slam, fett eller olja Vattenåtervinningsanläggningar Nyckelfärdiga pumpstationer

www.alfaror.seNya Bohus Betong AB Dingle 0524- 40375, AB DahlgrensCementgjuteri Skellefteå 0910-770280, AB HammerdalsBetonggjuteri Hammerdal 0644-10470, Meag Va-systemAB Fagersta 0223-54017, Hallsberg 0582-12000, Huddinge08-7112820, Stora Skedvi 0225-44150, Vänersborg 0521-255150, Starka Betongindustrier Kristianstad och Lund 044-202500, Getinge 035-54370, Timrå Betongindustri AB Berge-forsen060-579050,VisbyCementvaruABVisby0498-213550

www.smhi.se

0771-640040viacon@viacon.sewww.viacon.se

Geoteknik

0771-640040viacon@viacon.sewww.viacon.se

Park & Miljö

”Slut på missförstånd och strul!”

ABguiden är byggbranschens smartasteverktyg för informationsutbyte mellan beställare och entreprenör vid bl a ÄTA-arbeten och tider. ABguiden är ett sam-ordnat system som även kan användas fristående av ena parten. Utarbetad FÖR proffs – AV proffs!www.abguiden.se

Programleverantör

andcon.se

Rörbroar ochVägtrummor i stål!

Andcon Sverige ABTel. 08-35 46 00, Fax 08-92 09 70

info@andcon.se

Rörbroar

Rörbroar

0771-640040viacon@viacon.sewww.viacon.se

Rörbroar

66

ENERGISPALTEN

Nya regelverk försolvärmeinvesteringar

SamhällsBYGGARNA

Tänk betongbygg medprefab

www.betongvaruindustrin.se

Returadress:SamhällsbyggarenVasagatan 52, 4tr, 111 20 Stockholm

70% ENERGIVINSTByggnaden som nu inrymmer Rambölls huvudkontor i Stockholm är ett 40-tals-hus. Kontoret har totalrenoverats och moderniserats för att uppfylla dagens högt ställda krav på miljö, funktion och flexibilitet. En av de stora utmaningarna har varitatt minimera energianvändningen, utan att ge avkall på gott inomhusklimat.Genom en teknisk och ekonomisk optimering av byggnadsåtgärder och noga valav installationssystem har energianvändningen minskat med hela 70 procentjämfört med före ombyggnaden. Totalt beräknas energianvändningen uppgå till 77 Kwh/m² och år, vilket är lägre än kravet för nybyggnad.

Rambölls kunskap inom byggnadsfysik har varit en viktig del i planeringsarbetet,där byggnadens täthet och fuktdimensionering är avgörande för en lyckad och väl fungerande slutprodukt.

www.ramboll.se