krogar mot knark 2013

Krogar mot Knark

Attitydundersökning

ATTITYD I KARLSTAD AB

2013

A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 2

Innehållsförteckning Bakgrund ............................................................................................................................. 4

Syfte ................................................................................................................................ 4

Genomförande ................................................................................................................ 4

Statistikbeskrivning......................................................................................................... 4

Bakgrundsvariabler ......................................................................................................... 5

Resultat ............................................................................................................................... 8

Narkotika i krogmiljö .................................................................................................. 8

Slutkommentar .................................................................................................................. 16

En av fem upplever problem med narkotika i krogmiljö .......................................... 16

Var tredje respondent upplever att narkotikapåverkade på krogen är ett problem. .. 17

Narkotikaobservationer ............................................................................................. 17

Arbetet mot narkotika är viktigt – och krogar bör ta ansvar ..................................... 17

Metodproblem och tillförlitlighet.............................................................................. 17

Visualiseringar .......................................................................................................... 19

Bilagor:

Bilaga 1 Enkät


SAMMANFATTNING Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar,

myndigheter och kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra

användandet av narkotika i krogmiljö. Syftet med undersökningen är att ge en

fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt

krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Undersökningen är

genomförd i Novus Opinions webbaserade Omnibus den 18-24 april 2013.

Majoriteten, runt 84 procent av respondenterna, anser att det i hög grad är viktigt krogar

arbetar aktivt mot knark. Ungefär 15 procent av respondenterna upplever att användning

av narkotika är ett problem i krogmiljöer. Tre av tio personer upplever sina vistelser på

resturanger, krogar eller nattklubbar som otrygg till följd av narkotikapåverkade personer.

En av sju respondenter har själv uppmärksammat att andra använt narkotika i krogmiljö.

Yngre (åldersgruppen 18-29 år) kommer i högst grad i kontakt med narkotika i krogmiljö.

Fler män än kvinnor upplever att narkotika i krogmiljöer är ett problem. Kvinnorna

uppfattar också att krogar mot narkotikans arbete med bekämpning av användning av

narkotika är mer viktigt än vad männen gör. Äldre respondenter anser i högre

utsträckning än yngre att ett aktivt arbete mot knark är viktigt.

Jämfört med förra årets undersökning är det något fler som observerat narkotika i

krogmiljö. Dock är det betydligt färre respondenter som upplever att droger i krogmiljö är

ett problem. Runt 47 procent av de totala respondenterna tycker att narkotikabruket är

mer eller mindre oproblematiskt, vilket en ökning med tio procentenheter jämfört med

förra årets mätning. På det hela taget märks en tendens av en liberalare hållning till

frågan, särskilt hos yngre respondenter.


BAKGRUND Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar,

myndigheter och kommuner i 40 kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska

och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö.

SYFTE

Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur

stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket

i krogmiljön.

GENOMFÖRANDE

Resultaten är insamlade genom en rikstäckande kvantitativ undersökning genomförd i

Novus Opinions webbaserade Omnibus 18-24 april 2013. Respondenterna är

slumpmässigt utvalda ur Novus webpanel, som består av 35 000 medlemmar, varav

samtliga är rekryterade på initiativ av Novus Opinion. Panelen håller hög kvalitet och

respondenternas svar kan jämföras mot populationen.

Årets resultat jämförs i diagram och text med fjolårets undersökning. Fjolårets

undersökning är gjord efter samma modell. Respondenterna i årets undersökning är, som

ovan nämnt, slumpmässigt valda vilket innebär att det inte är samma respondentgrupp i

årets undersökning som fjolårets.

STATISTIKBESKRIVNING

Vi presenterar respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer

en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär:

Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat

frågan alls tas inte med i beräkningen.

n: antal som besvarat en viss fråga.

Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en

envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen.

Framgår som signifikant (sig) eller inte signifikant (ej sig) skillnad vid respektive

diagram.


BAKGRUNDSVARIABLER

Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I

tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent

och summerat antal personer som svarat.

Ålder Procent

18-29 år 20

30-49 år 35

50-64 år 28

65-79 år 18

Summa procent 100

Summa antal 1 000

Frekvens av frågan ”Ålder?”

Kön Procent

Man 50

Kvinna 50

Summa procent 100

Summa antal 1 000

Frekvens av frågan ”Kön?”

Utbildning Procent

Grundskola 10

Gymnasium 48

Universitet 42

Summa procent 100

Summa antal 997

Frekvens av frågan ”Utbildning?”


Sysselsättning Procent

Studerande 10

Arbetare 25

Tjänsteman 32

Egen företagare 6

Pensionär 18

Arbetssökande 3

Annan 7

Summa procent 100

Summa antal 1 000

Frekvens av frågan ”Sysselsättning?”

Sektor Procent

Privat 63

Offentlig 37

Summa procent 100

Summa antal 607

Frekvens av frågan ”Arbetssektor?”

Partisympati Procent

M 27

FP 7

C 3

KD 4

S 29

V 7

MP 9

SD 11

Annat 2

Summa procent 100

Summa antal 802

Frekvens av frågan ”Partisympati?”


Civilstånd Procent

Gift 48

Sambo 23

Annat 29

Summa procent 100

Summa antal 1 000

Frekvens av frågan ”Civilstånd?”

Hushållsinkomst Procent

-200 k 9

200 k-399 k 28

400k-599 k 29

600 k- 35

Summa procent 100

Summa antal 898

Frekvens av frågan ”Hushållsinkomst?”

Ort Procent

Storstad 38

Mellanbygd 52

Glesbygd 10

Summa procent 100

Summa antal 1000

Frekvens av frågan ”Boendeort?”

Region Procent

Stockholm 23

Mellansverige 27

Småland och öarna 8

Sydsverige 14

Västsverige 20

Norrland 9

Summa procent 100

Summa antal 999

Frekvens av frågan ”Boenderegion?”


RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar frågeområdena

observationer av narkotika i krogmiljö, hur problematiskt narkotikabruket upplevs vara

samt vikten av krogbranschens arbete mot narkotika.

Frekvensfördelningen av varje fråga presenteras i ett diagram och med en beskrivande

text. Om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad i svar mellan

bakgrundsvariablerna ålder, kön eller storlek på stad presenteras även dessa. I vissa fall

har kategorier slagits samman och avrundats.

Narkotika i krogmiljö

Observationer

Frekvens av frågan ”Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat

att någon annan använt, narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar? Svaren är

helt anonyma.” 2013 n=1000, 2012 n=1000

Respondenterna har fått svara på i vilken utsträckning de kommit i kontakt med narkotika

i krogmiljö det senaste året. Respondenterna kunde välja alternativen:

”Ja, jag har själv använt”

”Ja, jag har uppmärksammat att andra använt”

”Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt”

”Nej, jag har personligen inte använt och ej uppmärksammat andra”

”Vill ej svara”


I diagrammet ovan har därför de jakande svaren slagits ihop till ett värde (och avrundats),

vilket representerar att respondenterna på något sätt har kommit i kontakt med narkotika i

krogmiljö. Totalt sett har 14 procent angett att de sett andra brukare, något fler än vid

förra årets mätning. Runt 84 procent av respondenterna har inte kommit i kontakt med

eller observerat narkotika i krogmiljö.

Ålder:

Precis som vid förra årets mätning är åldersgruppen 18-29-åringar den grupp som i högst

grad kommer i kontakt med narkotika. Mer än en femtedel av respondenterna i denna

åldersgrupp, 22 procent har observerat narkotika i krogmiljö. Detta är en ökning med runt

sex procentenheter jämfört med förra årets mätning, då 16 procent i ålderskategorin

observerat narkotika i krogmiljö.

Antalet observationer sjunker sedan ju äldre respondenterna är. Bland 65-79 åringarna,

undersökningens äldsta respondentgrupp, har sju procent observerat narkotika i

krogmiljö.

Kön:

Bland männen uppger 15 procent att de på något sätt kommit i kontakt med narkotika i

krogmiljö. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 procent, vilket är en påtaglig ökning från

2012 år mätning då åtta procent av kvinnorna kommit i kontakt med narkotika i

krogmiljö.

Av de respondenter som valde svarsalternativet ”Ja, jag har både själv använt och även

uppmärksammat att andra använt” är samtliga män, om än ytterst få.

Storlek på stad:

Observationerna av narkotika är mer förekommande i storstäderna. Runt 16 procent anger

att de uppmärksammat att andra har brukat narkotika. Motsvarande andel för mellanbygd

är fjorton procent, vilket är en ökning på runt fem procentenheter sett till förra årets

mätning. I glesbygd ä det tio procent av respondenterna som uppmärksammat narkotika i

krogmiljö, samma andel som förra årets mätning.

På regionsnivå har Stockholm störst andel totala narkotikaobservationer. Av

respondenterna i Stockholmsområdet är det 18 procent som observerat narkotika i

krogmiljö, en ökning med sju procentenheter sedan 2012 års mätning. I Västsverige, som

vid förra årets mätning hade störst procentuell andel narkotikaobservationer i krogmiljö,

A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 1 0

15 procent, är andelen vid årets mätning nere på 12 procent. Lägst andel totala

observationer har gruppen Norrland, där elva procent uppgett att de kommit i kontakt

med narkotika.

Sysselsättning

Den största andelen observationer bland de tillfrågade sysselsättningsgrupperna har skett

bland studerande, samt hos egenföretagare. Hos respektive grupp har över en femtedel,

21 procent, observerat narkotika i krogmiljö. Lägst andel observationer har skett hos de

som uppgett annan sysselsättning, där motsvarande siffra är åtta procent.

Narkotikarelaterade problem

Frekvens av frågan ”I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger,

krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer?” 2013

n=1000, 2012 n=1000

I diagrammet ovan presenteras resultatet på frågan om hur problematiskt narkotikabruket

i krogmiljö är för respondenten när de vistas i dessa miljöer. Det var den inledande frågan

i undersökningen och respondenterna fick ange på en femgradig skala hur problematiskt

de tycker narkotikabruket är. Majoriteten, 35 procent, anser att narkotikabruket i

krogmiljö är ett mycket litet problem. Var tionde respondent upplever det vara ett mycket

stort problem.

För att ge en bättre överblick kan vi slå ihop värde 1 och 2 på den femgradiga skalan

ovan till ett värde, vilken får representera de respondenter som anser att narkotikabruket


är mer eller minde oproblematiskt. Detta värde visar att 47 procent av respondenterna

tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt, en ökning med tio

procentenheter jämfört med förra årets mätning. Framför allt är det hos yngre

respondenter som en större tolerans eller acceptans för droger i krogmiljö märks.

Om samma princip tillämpat för de som angett värde 4 eller 5 på den femgradiga skalan,

som säger att de respondenterna finner narkotikabruket problematiskt. Dessa

respondenter utgör 15 procent, sju procentenheter färre än 2012 års mätning. 30 procent

av respondenterna påstår att de inte vet huruvida narkotikabruket är problematiskt eller

ej, en ökning med tio procentenheter sett till förra årets mätning.

Sysselsättning: Minst bekymrade av narkotikabruket är studenter och egenföretagare, där

totalt 45 procent respektive 51 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Det är

också dessa grupper som i störst utsträckning observerat narkotika i krogmiljö. Bland

pensionärer är motsvarande andel 20 procent. Inom samma kategori är det knappt 52

procent som uppger att de inte vistats i krogmiljöer.

Arbetssökande och egenföretagare är de grupper där störst andel respondenter upplever

narkotikan som problematisk. Inom respektive grupp har 21 procent valt antingen

alternativ 4 eller 5 på den femgradiga skalan.

Generellt sett är det större andel respondenter inom grupperna studerande, tjänstemän och

egna företagare som upplever användandet av narkotika i krogmiljöer som

oproblematiskt jämfört med förra årets mätning.


Frekvens av frågan ”I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger,

krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer?” Frågans

femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. Diagrammet visar skillnader

mellan könen. n=1000

Kön: I diagrammet ovan kan vi se att 47 procent av männen anser att narkotika i

krogmiljö är mer eller mindre oproblematiskt. Det är en ökning med fem procentenheter

jämfört med 2012 års mätning. Motsvarande siffra hos kvinnor är 33 procent, vilket tyder

på att män i större utsträckning än kvinnor finner narkotikabruket oproblematisk.


Frekvens av frågan ” I vilken grad upplever du att din trygghet påverkas av

narkotikapåverkade personer på restauranger, krogar eller nattklubbar?” Frågans

femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. n=1000

Nästan tre av tio kroggäster upplever att narkotikapåverkade personer utgör ett problem

för dem när de vistas i krogmiljö. Ungefär lika många anser det oproblematiskt. Runt en

fjärdedel av respondenterna, 23 procent, uppger att de aldrig uppmärksammat

narkotikapåverkade personer på krogen. Det är liten skillnad mellan ålderkategorierna i

denna fråga. Dock upplever arbetssökande att narkotikapåverkade personer är ett problem

i krogmiljöer jämfört med respondenter med annan sysselsättning. 47 procent jämfört

med 37 procent hos annan, 34 procent hos pensionär, 32 procent hos egenföretagande och

under 30 procent hos resterande respondentgrupper.


Krogarnas ansvar

Frekvens av frågan ”I vilken grad anser du att det är viktigt att restauranger, krogar och

nattklubbar aktivt arbetar med att försvåra och minska användningen av narkotika?”

Från början en femgradig skala plus ”vet ej”. De resultat som visar att krogarnas arbete

är viktigt respektive oviktigt har slagits ihop för att ge en bättre överblick. 2013 n=1000,

2012 n=1000

En tydlig majoritet av respondenterna anser det vara viktigt att krogarna arbetar aktivt

med att försvåra och minska användandet av narkotika. Svaralternativen var från början

en femgradig skala plus alternativet ”Vet ej”, men för att ge en mer överskådlig bild slogs

de positiva, respektive negativa, alternativen ihop i diagrammet ovan. Alternativet

”Mycket viktigt” fick, när det var ett enskilt alternativ, 69 procent av alla respondenters

röster, jämfört med 77 procent vid fjolårets mätning.

Kön: 87 procent av kvinnorna i undersökningen tycker att krogarnas arbete mot narkotika

är viktigt i någon utsträckning. Motsvarande andel hos männen är 82 procent.

Sysselsättning: 93 procent av pensionärerna finner krogarnas arbete mot narkotika

viktigt, vilket är det högsta värdet bland de grupper urskilda efter sysselsättning. Minst

viktigt anser egenföretagarna att det är, då tolv procent anser att det är oviktigt i någon

utsträckning.

Ålder: Precis som vid fjolårets undersökning upplevs krogarnas arbete viktigare ju äldre

respondenten är. Bland åldersgruppen 65–79-åringar är det 90 procent som anser att

arbetet är ganska eller mycket viktigt. Motsvarande siffra bland 18–29-åringarna är 76


procent, vilket är en minskning med sju procentenheter sett till föregående år. Framförallt

är det färre respondenter i ålderskategorin 18-29 år som anser att det är i hög grad viktigt.

Diagrammet ovan visar medelvärden på frågorna i vilken grad man anser att Krogar mot

Knarks arbete är viktigt, samt i vilken grad användingen av narkotika i krogmiljöer är

problematiskt. Skalan löper från ett till fem där ett är mycket oviktigt/mycket

oproblematiskt och fem är mycket viktigt /mycket problematiskt.

Krogars arbete mot narkotika får 4,5 i medelvärde på en femgradig skala och

narkotikarelaterade problem får 2,2. Krogars arbete för motverka narkotika är alltjämt

högt skattat. Medelvärdet sett till narkotikarelaterade problem i krogmiljöer är också

lägre 2013 än vid 2012 år mätning.


SLUTKOMMENTAR Detta är andra året i rad som denna undersökning genomförs. Syftet är få en insikt i

narkotikabruket i krogmiljö, i vilken utsträckning detta upplevs som ett problem och i

vilken grad krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 14 procent har observerat droger i krogmiljön,

vilket är jämförbart med siffror från fjolårets mätningar. Runt 16 procent upplever ett

problem med droger i krogmiljön, vilket är en minskning sett till 2012 år mätning.

Precis som vid fjolårets mätning är det grupper som i högre grad är exponerade för

narkotika som också är mer toleranta mot droger i krogmiljöer. En tendens i studien är att

dessa grupper i årets undersökning i mindre grad upplever droger i krogmiljö som ett

problem jämfört med 2012 år undersökning.

En av fem upplever problem med narkotika i krogmiljö

Resultatet visar att narkotikan i krogmiljö inte är ett problem för de flesta respondenter,

men ungefär en av fem upplever det som ett problem. De som upplever narkotika i

krogmiljö är framförallt de som inte vistas i särskilt stor utsträckning i dessa miljöer, till

exempel personer över 65 år och arbetslösa. Sett till yrkesgrupper är, som tidigare nämnt,

studenter och egenföretagare minst oroade över narkotikaanvändande, där 45 procent

respektive 51 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Det är också dessa

grupper som i störst utsträckning observerat narkotika i krogmiljö. Att dessa

yrkesgrupper inte anser narkotika vara ett problem på krogen kan bero på att

respondenterna i dessa yrkeskategorier tillhör en yngre ålderskategori. Jämfört med förra

årets mätningar är det dock allt färre som ser narkotika i krogmiljö som ett problem.

Framförallt är det de målgrupper som i hög grad exponeras för narkotika, företrädesvis

18–29-åringar, som i lägre grad anser narkotika i krogmiljö vara problematiskt.

Detta följer också den trend i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings

rikstäckande undersökning, Rapport 130 - Drogutvecklingen i Sverige 2011 som påvisar

en allt mer ökad tolerans och acceptans för narkotika bland unga. Framförallt är det

förhållandet till cannabis som liberaliserats under det senaste decenniet.


Var tredje respondent upplever att narkotikapåverkade på krogen är ett problem.

Nästan tre av tio kroggäster upplever att narkotikapåverkade personer utgör ett problem

för dem när de vistas i krogmiljö. Här är det, till skillnad från övriga frågor, liten skillnad

mellan de olika ålderskategorierna.

Framförallt är det arbetslösa som upplever detta som ett problem, där nästan hälften av

respondenterna uppleved det som ett problem. Det är också något fler med en årsinkomst

under 200 000 kr som uppger att de känner sig mycket otrygga på grund av

narkotikapåverkade krogbesökare. Även om det bör tolkas med försiktighet kan det

finnas skäl att tro att personer som saknar sysselsättning i vissa fall kan befinna sig i

sociala situationer när droger är mer vanligt förekommande än andra sammanhang.

Narkotikaobservationer

Narkotikaobservationer följer samma mönster som föregående års mätning. Runt 84

procent av respondenterna svarar att de inte kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö

överhuvudtaget det senaste året. 14 procent har kommit i kontakt med narkotika i

krogmiljöer.

Bland de som kommit i kontakt med narkotika, är det vanligast att iaktta någon annan

som brukar. Män står för huvuddelen av samtliga kontakter med narkotika, brukat eller

endast observerat, och bland de som uppgett att de själva brukat är samtliga män.

Arbetet mot narkotika är viktigt – och krogar bör ta ansvar

Precis som vid förra årets mätning tycker en tydlig majoritet av respondenterna att

krogarnas arbete mot narkotika är viktigt. I likhet med fjolårets mätning anser äldre

respondenter det vara viktigare än vad de yngre anser det vara. Studenter är den

yrkeskategori som tycker det är minst viktigt, 76 procent jämfört med till exempel 92

procent av pensionärerna. Rimligt är att anta att åldersskillnaderna mellan målgrupperna

spelar in i resultatet.

Metodproblem och tillförlitlighet

I likhet med fjolårets rapport vill vi kommentera valet av metod och resultatets

tillförlitlighet. Undersökningen har genomförts i Novus Opinions Sverigepanel, vilken är

uppbyggd med slumpmässiga urvalsmetoder vid rekrytering. Panelen är dessutom väl

underhållen, vilket ytterligare stärker upp kvaliteten på paneldeltagarna. Ur denna panel

har ett slumpmässigt urval gjorts i vilket undersökningen har genomförts.

Tillförlitligheten till undersökningens resultat är hög och vi kan med stor sannolikhet


säga att resultatet kan överföras på vad populationen svenskarna tycker. Resultatet bygger

på en självrapporterande undersökning och gäller frågor om droger och droganvändning,

vilket är ett känsligt ämne eftersom det är straffbart och inte socialt accepterat. Frågorna

har också ställts via en webbenkät.

Det kan medföra att undersökningen blir känslig för vissa personer, eftersom det kan vara

svårt för respondenten att veta hur deras uppgifter behandlas på Internet. Respondenten

har lovats anonymitet, men med tanke på kombinationen av ett känsligt ämne och den

valda insamlingsmetoden kan resultatet till viss del vara förenklat och utgått från mera

gängse uppfattningar än personliga. Vi vill uppmärksamma läsaren att ha detta i åtanke

vid tolkningen av resultatet.


Visualiseringar

I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger, krogar

eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer?

Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att

någon annan använt, narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar?


I vilken grad upplever du att din trygghet påverkas av narkotikapåverkade

personer på restauranger, krogar eller nattklubbar?

I vilken grad anser du att det är viktigt att restauranger, krogar och

nattklubbar aktivt arbetar med att försvåra och minska användningen av

narkotika?

krogar mot knark 2013

Documents