kommunexperten - svensk kommunrating · det är fel att tro att det skulle betyda att sverige har...

KommunexpertenFundamental finansiell analys av Sveriges kommunerUtges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 800 kr exkl moms. Nr 12/2012

ANeBy är en stabil B-kommun i Småland som har samma betyg som i den förra ana-lysen år 2010. Det som ger B är en något hög kommunskuld och en försämrad finan-siell hälsa. Aneby är en potentiell A-kom-mun … Sidan 6

BeNgtSForS ligger i Dalsland och är en D-kommun med två tydliga uppgifter: att lägga sparandet över 5 procent av de tota-la intäkterna och dra ner investeringarna till 2,5 procent av intäkterna. Man har A på finansiella möjligheter … Sidan 11

gotlANd är speciellt på många sätt. Det är län, landskap, valkrets och kommun i ett. Som kommun är man B-klassad och bör minska investe ringarna till den lång-siktigt optimala nivån 235 miljoner kronor och säkra ett sparande … Sidan 16

B-kommunen HABo i Västergötland är stor förlorare i utjämningen mellan kom-munerna med hög skatt och pressade po-tentialer. Man behöver öka sparandet till 6,5 procent av de totala intäkterna. Till det finns bland annat … Sidan 21

HAPArANdA, som numera kallas Hapar-anda-Tornio, är en stabil D-kommun. Man

Ingen kommun kom upp till A-nivåPå fem år har Kommunexperten publicerat 580 analyser av Sveriges kommuner. Det innebär att varje kommun blivit analyserad två gånger. Det är ett analystempo som få mäktar med och något som gör oss unika. För första gången på fem år och i Kommunexperten nummer 60 sedan starten finns ingen kommun som klarar A-klassning. Det är faktiskt så att två av kom-munerna som i den förra analysen för cirka två sedan hade betyget A, numera har fallit ända till C. En del har tappat greppet om vardags ekonomin medan andra investerar väl mycket. Sidan 3

Analyserade kommuner i det här numrethar en för hög kommunskuld, men har goda finansiella möjligheter. Det behövs 11 miljoner för att sparandet ska nå god-känd nivå och hamna … Sidan 26

Småländska leSSeBo är en överbelånad D-kommun med fallande ten dens. Kom-munskulden behöver sänkas med 400 mil-joner. Lessebos styrka är en godkänt hög sparnivå som ger A på finansiell hälsa. Men betygen har sedan… Sidan 31

MAlå är en C-kommun i Västerbotten som har goda potentialer att bli A-kom-mun. Betyget för kommunskuld och sköt-sel av vardagsekonomin är idag C, men det finns överkostnader i verksamheterna för A på finansiella … Sidan 36

ocKelBo i Gästrikland är en D-kommun som bland annat har hög kommunskuld. Den behöver sänkas med 150 miljoner. Två tendenser sätter B på analysområdet finansiella risker: höga investeringar och svikt i … Sidan 41

SIgtUNA är en B-kommun som inves-terar i högsta laget, åtminstone i förhål-lande till sparandet. Därför är den första uppgiften för Sigtuna att höja sparnivån

till minst 6,5 procent av totala intäkter och sänka investe ringarna… Sidan 46

Skånska StAFFANStorP är en före detta A-kommun som numera fallit till C. Skälet är i huvudsak på tok för höga investeringar. Rekommendationen är att dra ner investeringarna till den långsiktigt optimala nivån 40 miljoner… Sidan 51

C-kommunen tjörN är på väg ner. Or-saken är de höga investeringarna under senare år som gör att skulderna växer snabbt trots godkänt hög sparnivå. Man måste minska investeringarna till en lång-siktigt hållbar nivå och … Sidan 56

Värmländska årjäNg är en C-kommun med fallande tendens. Vid den förra ana-lysen 2010 var man B-klassad med goda möjligheter att nå A, men riktningen blev en annan. Nu måste man dra ner på inves-teringarna och öka sparandet … Sidan 61

åSele i Västerbotten är på rätt väg. Från D i den förra analysen är man nu på C-nivå. Riskerna är nu reducerade till ten-denser, och betyget för finansiella risker blir B. Det stora problemet är som tidigare den höga kommunskulden … Sidan 66

2 Kommunexperten nummer 12/2012 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

InnehållInnehåll

Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 150 kommuner per år.

Ansvarig utgivare: Hans Jensevik

Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund

Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward

Original: Byrå4

Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala.

E-post: [email protected]

Tryck: InPrintKommunexperten trycks på 90 g Multi design original white

Prenumeration: 018-14 60 33 Prenumerationspris exkl moms:Ett år (12 nr) i pdf-format 6 800 krEtt år (12 nr) i pappersformat 7 600 krEtt år (12 nr) både i pdf-format och pap-per 10 400 krEtt enstaka nummer i pdf-format 3 800 kr

Grupprenumerationer: 018-14 60 33

Beställning av fler exemplar: 018-14 60 33

Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/

ISSN 1654-7748

Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis Pr- eller marknadsföringssyfte.

Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 290 kommuner.

Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner – inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra–fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun!

Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informa

tionschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare.

Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna – alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på.

Kommunexperten – landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys.

www.kommunexperten.se

Innehåll Ledaren ....................................................................................................................3

Kommunalekonomisk analys – så här går det till ........................................................4

Kommunexpertens ratinglista ....................................................................................5

Aneby ........................................................................................................................6

Bengtsfors ...............................................................................................................11

Gotland ....................................................................................................................16

Habo ........................................................................................................................21

Haparanda ...............................................................................................................26

Lessebo ...................................................................................................................31

Malå .......................................................................................................................36

Ockelbo ...................................................................................................................41

Sigtuna ....................................................................................................................46

Staffanstorp .............................................................................................................51

Tjörn ......................................................................................................................56

Årjäng .....................................................................................................................61

Åsele ......................................................................................................................66

Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra

sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna

om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på[email protected].

Kommunexperten nummer 12/2012 3KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Ledaren

Det ena ämnet gäller den omfördelning som nu äger rum inom de flesta kommuner av medel från verksamhet till bidrag. Att det går bra för Sverige innebär bara att staten har balanserade finanser. Det är fel att tro att det skulle betyda att Sverige har hög ekonomisk tillväxt. Vår BNP per invånare har inte ökat de senaste fem åren. Vid nolltillväxt och positiv arbetsproduktivitet blir de som inte behövs arbetslösa och behöver bidrag, och sista utpost är kommunernas sociala omsorg. Omfördelningstrycket på barn och äldreomsorgen är i vissa kommuner besvärande.

Det andra ämnet är att ett stort antal kommuner under flera år har investeringar som ligger på nivåer flera gånger över uthållig nivå. Man investerar ihjäl sig genom att rekvirera billiga lån från KommunInvest som inte synes förstå att man tillverkar greklandskommuner.

tre faller från AHabo och Staffanstorp faller från A till B av olika anledningar. Habo är hårt pressad som förlorare i utjämningen, och tappar greppet över vardagsekono

min medan Staffanstorp investerar ihjäl sig.

Tjörn är en värre variant av Staffanstorp och faller från A ända till C. Det speglar samhällsutvecklingen. Det är kärvare tider och som medlem i KommunInvest finns det obegränsat med billiga lån.

Av samma investeringsglada skäl faller den tidigare Akandidaten Årjäng från B till C. Men det är en resa som lika fort kan vändas i en snabb uppgång.

Bara en blir bättreI Åsele, den stora vinnaren i utjämningen, händer det bra saker och man förbättrar sitt läge från D till C i och med att två riskmönster försvinner. Blir det bestående? Det är tveksamt. I övrigt är skatten mycket hög och överkostnaderna närmast gigantiska. Varför beskattas företag och invånare bort? Det var inte utjämningens mål.

åtta med oförändrade betygAneby, Gotland och Sigtuna behåller sin Bstatus. Alla tre försämrar sin var

dagliga ekonomi, men Aneby hanterar sina risker bättre, Gotland försämrar sitt skuldläge och Sigtuna har bidragsdriven befolkningstillväxt, trots sitt läge vid Arlanda.

Malå behåller C men med en anledning mindre av tidigare tre, det finns inte längre några tomma lägenheter och ett riskmönster utgår.

Bengtsfors, Haparanda, Lessebo och Ockelbo är förankrade i botten med D, nu som tidigare. I jämviktskommunen Bengtsfors synes det vara paus i det ekono miska saneringsarbetet. Haparanda har en ryggsäck skulder, som inte ökar men som är för tung och det är lite pressat i övrigt.

Lessebo har konsumtionslån på 400 miljoner och omsätter 510 miljoner per år. Man är kriskommun, vilket C på aspekten finansiella möjligheter indikerar. Ockelbo är inte längre någon kriskommun, men det finns mycket att göra. Man har D av ett skäl, en hög kommunskuld. En av de här fyra är en greklands kommun. Lessebo! Rätt gissat!

Hans Jensevik

Finansiell skönhetstävling – ingen vann!Kommunexpertens 60:e utgåva är den första där ingen kommun har det högsta indikativa betyget A. I alla tidigare 59 nummer finns A-kommuner när nu 2 x 290 kommuner analyserats under fem år. Men i det här numret, 12/2012, med inte bara 12 utan 13 analyser saknas A-kommuner. Eftersom 145 kommuner har analyserats varje år 2011 och 2012, blir det 13 kommuner i december. Analysartikeln får därför utgå, men för den fanns två konkurrerande ämnen.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för KommunexpertenHans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB

SVENSK KOMMUNRATING

Perspektivet som ingen annan har!

Låt dig förundras över hur mycket bättre du kan göra genom en effek-tivare ekonomisk och finansiell styrning av hela kommunkoncernen.

Tel. 018-14 60 32, 070-514 60 32E-post: [email protected]

Se din kommun genomlyst och värderad ”top down” som ett land ratas!

Tillhör du de många nya med förändringsenergi, nyfikenhet ochöppna attityder som vill bryta mönstret? Ring mig!

Har du läsplatta? Pröva vårt analysbibliotek under 4 månader! Här finns alla utgivna nummer av Kommunexperten, aktuella kommunanalyser för alla kommuner och över hundra fackartiklar.


Kommunalekonomisk analysKommunalekonomisk analys

KommunskuldOm kommunskulden, för-

pliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar.

Finansiell hälsaEn kommun med bra finanser tål högre förpliktelser.

Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande.

2

1

Finansiella riskerHär kollas om kommunen investerar för mycket, har

sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföreta-get. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader.

3

Finansiella möjligheterHär utreds möjligheterna att hantera

behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast?

4

ledningsförmågaOm kommunens politiker inte känner till den

finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra.

5

Kommunalekonomisk analys – så här går det till

En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner.

Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land.

Ställ diagnos på din kommun

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r

= Nivån för finansiell elitlicens

Indikativ betygsmatris

Sammanvägt betyg är lägstadelbetyg, i det här fallet B

A • • •B • c

d


Kommunexpertens ratinglista

Kommuner på ratinglistanI varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendens-markering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida.

ratingbetygVid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking.Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala: Bra, OK, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i ratinglistan på hemsidan där kommunerna är samlade i bokstavsordning.

SolvensBetygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommunerDet finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på

högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för Anivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder Abetyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget.

B-kommunerI Bgruppen finns det kommuner som knackar på dörren till Agruppen och sådana som är på väg ner i Cgruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en Bkommun eller så faller man.

c-kommunerI Cgruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot Dgruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin.

d-kommunerI Dgruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan ”räknas hem”, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga

uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 20 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i Agruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte.

tendensVarje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande.

I det här numret

rating Kommun tendensB Aneby

GotlandHaboSigtunaStaffanstorp

c MalåTjörnÅrjängÅsele

d BengtsforsHaparandaLesseboOckelbo

➡

➡

➡

➡

➡

Näs

ta å

r Från och med januari 2013 ändrar Kommunexperten format och kommunanalyserna får en mer efterfrågestyrd turordning. Det blir en analys för varje kommun med namnet Kommunexperten år 2013, analysrapport X kommun. Din prenumeration knyts till vårt analysbibliotek där allt finns i digital form. Du får alltså flera eposter i veckan med Kommunexperter och personlig tillgång till vårt analysbibliotek på hemsidan.

➡➡

➡

➡

➡

➡➡

➡

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

B ➡


Aneby

Aneby ligger i Småland mellan Eksjö och Tranås. Svartån rinner genom orten och här finns också Staplafallet, som med sina 20 meters fallhöjd är Sveriges högsta vattenfall.

En något märklig byggnad är Aneby konserthus. Det var på 1920talet som den ambitiösa idén växte fram att orten skulle ha ett eget konserthus, av vissa sett som en motvikt där det stora antalet kyrkor i trakten. Byggnaden uppfördes också men har inte använts i den utsträckning man hoppats på, och har under åren inte alltid underhållits på bästa sätt.

Tillsammans med Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ingår Aneby i

Faktaruta Aneby

Aneby – tvekar att ta steget upp?diagnos: I analysen i december 2010 hade Aneby B-betyg av två skäl, och även i den här analysen är betyget B av två anledningar. Liksom då är betyget B på kommunskuld, men för finansiella risker har en förbättring skett från B till A. I stället har man tappat greppet över vardagsekonomin och den finansiella hälsan faller från A till B. I analysen 2010 sågs Aneby som en potentiell A-kommun. Så är det nu också. Det behöver bara trimmas lite.

åtgärder: Aneby är förlorare i utjämningen mellan kommunerna, men det finns ändå kvar tillräckligt med överkostna-der och även avgiftspotentialer för att försvara en sparnivå över 4,25 procent av totala intäkter. Utöver det finns utrym-me för små årliga skattesänk ningar som ytterligare kan stabilisera utvecklingen av befolkningen. Om Aneby behåller investeringarna på låg nivå, fortsätter att amortera och sköter företagen ännu bättre når man snart A på kommunskuld.

Befolkning: 6 415 (2011)

Kommuntyp: Pendlingskommuner

Kommunalskatt: 22,23 (2011)

Medelskattenivå: 20,73 (2011)

en procents skattehöjning: 11 miljoner 2011

Förvaltningarnas totala intäkter: 340 miljoner 2011

Pensionsmedel i förvaltning: 6 miljoner 2011

egna ägda företags andel av koncern-omsättningen: Cirka 13 procent

Finansiell elitlicens: Ingen

Medlem i KommunInvest: Ja

Sammanvägt betyg är lägstadelbetyg, dvs B

A • •B • • c

d

Höglandets kommunalförbund. Sammanslutningen bildades år 2002 för att ta tillvara alla möjligheter att utveckla Höglandets konkurrenskraft.

Pressen skriver om vattenproblem i Aneby. Det har varit betydligt svårare än väntat att komma till rätta med problemen med mag och tarmbakterier i den kommunala dricksvattnet. Nästa steg är att tömma reservoarerna där vattnet lagras. Prover som tagits visar att det finns bakterier i själva vattenverket i Aneby. Därför ska reservoarerna i verket tömmas och rengöras.

Media berättar att det råder bostadsbrist i Aneby och huvud orsaken är att allt fler vill flytta in till Aneby tätort.

För att komma till rätta med det satsar Aneby kommun och det kommunala bostads bolaget Anebybostäder på att bygga 30 nya lägenheter nästa år. Det kostar omkring 25 miljoner kronor varav kommunen satsar drygt 4 miljoner. Långsiktigt behövs 20 lägenheter om året, inklusive villor, för att behålla den befolkning Aneby har.

Speciella förutsättningarAneby har en organisation med utskott under kommunstyrelsen. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen.

Mediabild och bakgrund


Aneby

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 70 200 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Aneby ligger på plats 107 av Sveriges 290 kommuner.

En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 26 200 kronor per

invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 44 000 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 500 kronor och det ger en belastning. Nyckeltalet för-pliktelsebelopp får betyget OK.

Anebys amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem boksluts åren och under den

Sparandet i Aneby får betyget OK. År 2011 är sparnivån 3,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,3 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 3,8 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 19 procent i Aneby. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflö-desgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får betyget OK. Kommunens

skulder ger en skuldbalansgrad som ligger strax under den första kritiska nivån 60 procent av tillgångarna. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Kommunkoncernens skulder är över 115 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en svagt stigande trend.

Kapitalbildningen får betyget Bra i Aneby. I genomsnitt var sparnivån

under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,4 procent. Det ger ett lånebehov på –1,7 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för amortering av långa skulder. Det har man också gjort.

Med betyget OK på sparnivå får Aneby delbetyget B på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen beroende på ett något försämrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 3,8 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,25 procent.

Kommunskuld

Aneby kommun

Bruttoförpliktelsebelopp

Vissa tillgångar värderade

Nettoförpliktelsebelopp

Nr 107 efter storlek på bruttoförpliktelserna

Kommunskuld Bra OK Svag Dålig

Förpliktelsebelopp OK

Amorteringsförmåga Bra

2011 kr/inv

70 223

- 26 193

44 030

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20

Kommuner efter storlekpå bruttoförpliktelserna

Kronor per invånare

Kritisk nivå 3 63 500 kr/invKritisk nivå 2 48 500 kr/invKritisk nivå 1 38 500 kr/invNettoförpliktelsebelopp

Finansiell hälsa

Kommunskuld

första kritiska gränsen 5 år. Med betyget OK på förpliktelse

beloppet får Aneby delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Amorteringsförmågan har förbät t rats något sedan den förra analysen. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.


Aneby

Finansiell hälsa

Staplar över kritiska nivåer innebär

Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner

Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar

Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar

En procent av totala intäkter är 3,4 mkr

Kommunens bokslutsprognos för 2011

Finansiell hälsa Bra OK Svag Dålig

Sparnivå OK

Skuldflödesgrad Bra

Skuldbalansgrad OK

Rörelsekapital OK

Kapitalbildning Bra

Sparnivå i procent av totala intäkter

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Krisutlösande finansiella risker

BedömningsgrunderTvå nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för

att indikera en allvarlig risk.

Investeringar i procent av totala intäkter

Finansiella risker Bra OK Svag Dålig

Investeringsnivå Bra

Skattekraft Bra

Befolkning OK

Sysselsättning Bra

Bostadsöverskott Bra

Borgen mm Svag

Investeringsnivå

0%

3%

6%

9%

12%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Befolkningsutveckling 10 år

-10%

-5%

0%

5%

10%

93-02 94-03 95-04 96-05 97-06 98-07 99-08 00-09 01-10 02-11

Aneby kommun Länet Riket

Nyckeltalet investeringsnivå är Bra. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 2,4 procent av de totala intäkterna. En uthål lig investeringsnivå i Aneby är omkring 3,5 procent. Det är ingen risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Aneby ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 86 till 90 procent av rikssnittet de senaste

sex åren får skattekraften betyget Bra. På nyckeltalet befolkning får Aneby

betyget OK. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen 45–64 år och en underrepre sentation i åldrarna 0–44 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsätt-ning uppvisar Aneby en långsiktig trend

som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Bra.

Aneby får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 27 692 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare, men under den högsta på 30 000 kronor. Med ett negativt rörelsekapital

Finansiella risker


Aneby

Finansiella möjligheter

Bedömningsgrunder

Finansiella

möjligheter Bra OK Svag Dålig

Skattehöjning Dålig

Avgiftshöjning Bra

Kostnadspress Bra

Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner.

Kostnadspress

0

20

40

60

80

100

120

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 36 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

5

10

15

20

25

30

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 8 mkr

Mkr

är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.

De sex nyckeltalen ger sammantaget

delbetyget A på analys frågan Finan-siella risker. Betyget för nyckeltalet befolkning har förbättrats från Dålig till

OK sedan analysen 2010. Delbetyget har höjts från tidigare B.

Aneby har en högre skattesats 2011 med 1,33 procent jämfört med den grannkommun (Ydre) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Aneby höjde skatten 2006 med 0,50 procent, 2011 med 0,40 procent och sänkte den sedan 2012 med 0,33 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 8 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg. Betyget blir Bra för

avgiftshöjningar i Aneby. Möjligheten att pressa kostnader

kalkyleras till 36 miljoner kronor och Aneby får betyget Bra på kostnads-press. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 10 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg, social omsorg och grundskola och 5 miljoner inom gymnasieskola.

En procent i förändrad skatt motsvarar 11 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 36 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,5 procent.

Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 87 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi så är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 30 personer.

Aneby får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Aneby är betyget OK (här finns bara betygen OK och Svag). Efter valet styrs kommunen

av en allians med M, C, FP och KD.För nyckeltalet handlingskraft är

betyget OK. Avgiftsandelen av de totala intäkter

na är låg och faller också trendmässigt i Aneby. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Svag.

ledningsförmåga


Aneby

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder

Ledningsförmåga Bra OK Svag Dålig

Majoriteter OK

Handlingskraft OK

Avgiftspolitik Svag

Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14

Moderaterna Kristdemokraterna

Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt)

Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D

Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Majoriteter

Aneby analyserades i Kommunexperten 12/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Anebys ekonomi och finanser har förbättrats efter sekelskiftet och skriver man fram utvecklingstrenden når man Anivå inom några år. För att gå den vägen behöver vinsterna i Stiftelsen Aneby Bostäder förbättras ytterligare för att minska kommunskulden till godkänd nivå. Dessutom finns tendenser till befolkningsrisk. Den bör hanteras och det kan vara lite svårare och ta tid. Kommunledningen styr med moderna synsätt och har en effektiv ledarstil.”

I analysen i december 2010 hade Aneby Bbetyg av två skäl, och även i den här analysen är betyget B av två anledningar. Liksom då är betyget B på kommunskuld, men för finansiella risker har en förbättring skett från B till A. I stället har man tappat greppet över vardagsekonomin och den finansiella hälsan faller från A till B. I analysen 2010 sågs Aneby som en potentiell Akommun. Så är det nu också. Det behöver bara trimmas lite.

Fem nyckeltal har förbättrats i Aneby sedan den förra analysen, men de har inte så stor tyngd när det viktigaste nyckeltalet försäm ras: sparandet. Tendensen ska anges som stabil. Det

genomsnittliga sparandet för de fem senaste åren, när trenden i diagrammet spar nivå flyttas fram ett år och även får omfatta bokslutsprognosens värde för 2012, ligger marginellt under högsta kritiska nivå. Det är B på finansiell hälsa alldeles i kanten av A.

I den förra analysen fanns en bokslutsprognos för 2010 och den låg högt. Det kan vara så nu också för 2012 och därför är betyget B befogat av försiktighetsskäl.

Den högsta kritiska nivån som motsvarar god ekonomisk hushåll ning var i den förra analysen 4 procent av totala intäkter. Nu är den något högre eller 4,25 procent av intäkter. Det beror på att befolk ningsutvecklingen i Aneby har stabiliserats under senare år. Nyckel talet för befolkning har förbättrats från Dålig till OK. Två år med befolkningsökning under den senaste tiden ökar kravet på nyinves teringar. Då ökar också kravet att betala dem med överskott. Ett fallande sparande möter således kravet att hålla en högre sparnivå.

Nu är investeringarna historiskt sett låga i Aneby och konse kvensen är att kommunens tillgångar uppgår till cirka 43 procent av genomsnittsvärdet för riket. Aneby är underinvesterad. I den förra analysen ställdes frågan om Aneby

prioriterar hög personalbe manning i stället för bra lokaler. Den frågan finns kvar, speciellt med tanke på att personalbemanningen växt under senare år igen.

Aneby är förlorare i systemet för utjämning mellan kommunerna och har hamnat under effektivitetstryck. Det har pressat ner kost naderna och minskat personalen under flera år efter sekelskiftet. Nu är det ändå ett litet återtagande av personal. Överkostnaderna ökar igen men obetydligt och för att klara det hålls investeringarna på en fortsatt låg nivå.

Med en något stabilare befolkningsutveckling förbättras delom rådet finansiella risker till A, och med betryggande överkostnader och avgiftspotentialer behåller finansiella möjligheter sitt A. När det gäller betyget på kommunskuld, som är oförändrat B, amorterar kommunen fortfarande ned skulderna i förvaltningen, medan borgen och pensions skulden växer. Med högre vinster i Aneby Bostäder kan bolaget värderas högre och kommunskulden som räknas netto blir lägre. Aneby rekommenderas att fortsätta amortera skulderna i förvaltningen och att sköta företagen ännu bättre. Då är ett slutbetyg A fortfarande är möjligt att nå inom några år.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

d ➡


Bengtsfors

Bengtsfors ligger i Dalsland i en region som länge karaktäriserats av järn och skogsbruk. Man utnyttjade de stora sjösystemen som transportleder.

I modern historisk tid var länge sulfitfabriken en stor arbetsplats och EKA (Elektrokemiska aktiebolaget) var fram till mitten av 1920talet också en betydande arbetsgivare.

Kuriöst nog hade Bengtsfors under många år två järnvägs stationer. Västra stationen var slutstationen för Lelångenbanan, en järnväg som förband Bengtsfors med Uddevalla. Den lades ned 1960. Vid Östra stationen finns DVVJ (DalVästra Värmlands Järnväg) som går mellan Mellerud och Årjäng. Under sommaren går turisttrafik söderut. Regelbunden persontrafik finns

Faktaruta Bengtsfors

Bengtsfors – gör paus i ekonomi städningen?diagnos: Två kritiska riskmönster satte betyget D på krisutlösande finansiella risker i analysen i december 2010. Samma riskmönster sätter även nu ett D och ger, som tidigare, slutbetyget D. Bengtsfors har många tomma lägenheter och svikt i det lokala näringslivet. Två analysområden med tidigare betyg B, kommunskuld och finansiell hälsa, har nu ännu svagare B. Men med A på finansiella möjligheter är Bengtsfors ingen kriskommun.

åtgärder: Det finns tydliga uppgifter: att åter lägga sparandet över 5 procent av totala intäkter och dra ner inves-teringarna till 2,5 procent av intäkter. Då finns 15 miljoner per år till extra amorteringar, konsoli derat sparande och åtgärder för riskhantering. För det senare behövs lokal näringspolitik och ökad attraktivitet som pendlingskommun. Det stabiliserar befolkningsutvecklingen. Det krävs också avveckling av lägenheter.


Kommuntyp: Varuproducerande kom-muner









Sammanvägt betyg är lägstadelbetyg, dvs D

A •B • • c

d •

inte längre på DVVJ.Pressen skriver att Kommunstyrelsen

tillstyrker byggandet av en vindkraftpark. Det är Eolus Vind som har ansökt om tillstånd för en vindkraftpark om tio verk söder om Bäckefors. I ett yttrande har kommunstyrelsen tillstyrkt ansökan som prövas av Miljöprövningsdelegationen. Ansökan ligger i linje med vindbruksplanen.

Vidare noteras att Kommunfullmäktige har tagit beslut om att starta ett bemanningsföretag för ungdomar och gett Majberget Utvecklings i uppdrag att tillsammans med vuxenutbildningen planera verksamheten. Med ett nytt samarbete mellan kommun, Arbetsför medling och näringsliv ska arbetslösheten för unga i Bengtsfors minska under 2013.

Media berättar att Kommunfullmäktige har beslutat att utlåningsverksamheten hos Bengtsfors Utvecklings AB ska återupptas. Bolaget ska delfinansiera näringsverksamhet av betydelse för kommunens utveckling. Beslutet innebär också att en översyn genomförs av näringslivsarbetet och dess framtida inriktning.

Speciella förutsättningarBengtsfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat en del av sina egna ägda företag i en koncern med Bengtsfors Teknik AB som moderbolag.



Bengtsfors

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 76 700 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Bengtsfors ligger på plats 142 av Sveriges 290 kommuner.


invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 45 500 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 500 kronor och ger en belastning. Nyckeltalet förpliktelse-belopp får betyget OK.

Bengtsfors amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem boksluts åren och under den

Sparandet i Bengtsfors får betyget OK. År 2011 är sparnivån 4,0 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,3 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 4,0 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Bengtsfors. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuld-flödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får också betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 47 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend.

Kapitalbildningen får betyget Bra i Bengtsfors. I genomsnitt var sparnivån

under den senaste nioårsperioden 6,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,7 procent. Det ger ett lånebehov på 2,5 procent av intäkterna.

Med betyget OK på sparnivå får Bengtsfors delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 6 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,0 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,0 procent.

Kommunskuld

Bengtsfors kommun








2011 kr/inv

76 704

- 31 198

45 506

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld

första kritiska gränsen 5 år. Med betyget OK på förpliktelsebe

loppet får Bengtsfors delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 3 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.


Bengtsfors

Finansiell hälsa








Sparnivå OK


Skuldbalansgrad Bra

Rörelsekapital OK

Kapitalbildning Bra


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12





Investeringsnivå OK

Skattekraft Svag

Befolkning Dålig

Sysselsättning Dålig

Bostadsöverskott Dålig

Borgen mm Svag

Förvärvsfrekvens

60%

70%

80%

90%

100%

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Totalt för Bengtsfors RiketRiksmax Nykvarn KommuntrendenRikstrenden

Bostadsöverskott

0%

5%

10%

15%

20%

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Bengtsfors är omkring 3,0 procent. Det finns en liten risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Bengtsfors ligger under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 87 till 82 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag.

På nyckeltalet befolkning får Bengtsfors betyget Dålig. Befolk ningen minskar i snabb takt. Räknat per tioårsperiod ligger minsk ningen från och med 1993 mellan 9 och 12 procent och den senaste tioårsperioden är minskningen 9,4 procent. Åldersstrukturen inne håller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyra miden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggar generationen 26–44 år, en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen 45–64 år och äldrepucklar i åldersgrupperna 65–79 år och 80+ år. Dessutom är det en stark underrepresentation

i åldrarna 0–44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsätt-

ning uppvisar Bengtsfors en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet får betyget Dålig.

Bengtsfors får på bostadsöver-skott betyget Dålig eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 10,7 procent tomma lägenheter i allmännyttan (december 2011) passeras två av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges eftersom befolk

Finansiella risker


Bengtsfors


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning Bra

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

50

100

150

200

250

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 135 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

10

20

30

40

50

60

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 17 mkr

Mkr

ningen minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 21 849 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare

men under den högsta på 30 000 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analys frågan Finan-siella risker. Betyget för nyckeltalet

skattekraft har förbättrats något sedan den förra analysen medan betyget för sysselsättning har försämrats. Delbetyget förblir oförändrat. Här sätts en årlig kostnad på 6 miljoner kronor för avveckling av 15 lägenheter per år under 5 års tid.

Bengtsfors har en högre skattesats 2011 med 0,84 procent jämfört med den grannkommun (Årjäng) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Bengtsfors höjde skatten senast 2010 med 0,25 procent och sänkte den sedan 2012 med 0,37 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 17 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg. Betyget blir

Bra för avgiftshöjningar i Bengtsfors. Möjligheten att pressa kostnader

kalkyleras till 135 miljoner kronor och Bengtsfors får betyget Bra på kostnads-press. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 50 miljoner kronor inom infra struktur, 31 miljoner inom äldre omsorg, 19 miljoner inom social omsorg, 18 miljoner grundskola och 13 miljoner inom förskola 1–5 år.

En procent i förändrad skatt motsvarar 15 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 135 miljonerna i finansiella

möjligheter en sänkt skatt på 9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 101 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 100 personer.

Bengtsfors får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Bengtsfors är betyget Svag (här finns bara betygen OK och betyget Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt sak

nats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge.

För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK.

Avgiftsandelen av de totala intäk

terna minskar trendmässigt i Bengtsfors och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

ledningsförmåga


Bengtsfors

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter Svag

Handlingskraft OK

Avgiftspolitik OK


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14


Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare)



Vänsterpartiet

Majoriteter

Bengtsfors analyserades i Kommunexperten 12/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Bengtsfors lider sedan länge av svikt i det lokala näringslivet. Redan under nittiotalet ledde den till en mediedriven statlig bidragsgivning till lokaliseringsvilliga företag. Även kommunen belånade sig i projekt som misslyckades efter en tid. Efter sekelskiftet lämnades Bengtsfors åt sitt eget öde med en försvagad kommunal ekonomi och uppgiften att städa upp. Det sker nu inte utan framgång men kvar finns fortfarande svikten i det lokala näringslivet.”

Två kritiska riskmönster satte betyget D på krisutlösande finansiella risker i analysen i december 2010. Samma riskmönster sätter även nu ett D och ger, som tidigare, slutbetyget D. Bengtsfors har många tomma lägenheter och svikt i det lokala näringslivet. Två analysområden med tidigare betyg B, kommunskuld och finansiell hälsa, har nu ännu svagare B. Men med A på finansiella möjligheter är Bengtsfors ingen kriskommun.

Historiskt sett har Bengtsfors varit journalisternas Robin Hoodkommun nummer ett. Med lokal svikt i näringslivet, minskande befolkning som gav tomma lägenheter infogades Bengtsfors

tidigt i gruppen ”utsatta” kommuner. I svansen på de mediala dreven följde rikspolitiker med bidrag och även kommunen satsade betydande medel i olika industriprojekt. Kommunen blev under 1990talet mycket skuldtyngd. Idag är den bortglömd och lämnad åt sitt eget öde.

Den politiska jämviktskommunen Bengtsfors fick beröm i den förra analysen för sitt saneringsarbete som bestod i att hålla investe ringarna låga och sparandet högt. Årliga sparöverskott på tiotals miljoner amorterade ner mycket höga skulder i förvaltningen fram till 2009. Och det skedde trots att man var vinnare i systemet för utjämning mellan kommunerna. Som sådan brukar man känna sig utpekad som ”fattig” och tvingad att dela ut alla extra pengar till verksamheterna.

Nu är denna goda mix av sparande och investeringar historia. Det ser ut som om man gör paus i det ekonomiska saneringsarbetet. Det branta fallet i sparandet från mycket hög nivå, som gav B på del området finansiell hälsa i den förra analysen, har nu planat ut på en alldeles för låg nivå de senaste tre åren. Betyget är fortfarande B men alldeles i kanten av C. Vad värre är så har Bengtsfors höga investeringar igen 2010 och

2011, mycket över sparandet och har börjat bygga skulder igen.

En snabb ökning av långa skulder tillsammans med en växande pensionsskuld ökar kommunskulden brutto. Eftersom den räknas per invånare ökar den också på grund av en snabbt minskande befolk ning. Även här behålls betyget B, men kommunskulden växer nu snabbt och närmar sig gränsen för C. Kommunens två mindre svag heter, kommunskuld och finansiell hälsa, blir således allt svagare och tendensen är fallande.

Styrkan är stora överkostnader på 135 miljoner kronor mot sva rande en skattesänkning på 9 procent. Det finns även betydande avgiftspotentialer. Svagheten i styrkan finansiella potentialer är en mycket hög skatt på 22,42 procent. Det mönstret är typiskt för vinnare i utjämningen mellan kommunerna.

Den största svagheten är betyget D på finansiella risker. För det betyget krävs tecken på två riskmönster. Det är lokal svikt i närings livet och den minskande befolkningen ger tomma lägenheterna i bostadsbolaget. De tre risknyckeltalen för befolkning, sysselsättning och bostadsöverskott har alla betyget Dålig. Inget av övriga risknyckeltal har högsta betyg.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

B ➡


Gotland

Gotland är på många sätt speciellt. Det är län, landskap, valkrets och kommun i ett. Och från och med 2011 finns begreppet Region Gotland som omfattar kommunen och lanstinget.

Namnet kommer från folkslaget gutar och är helt identiskt med folknamnet goter. På 1300talet skrevs namnet som Gutland från att tidigare ha vari kutlandi och Gutlandi. Som kuriosa kan nämnas att ön fram till början av 1920talet skrevs Gottland.

Under vikingatiden var Gotland ett av de rikaste områden i norra Europa.

På 1300talet började högkonjunkturen vika för Gotland och Visby. Det var Lübeck som övertog rollen som den viktiga handelshamnen, och omkring

Faktaruta gotland

gotland – slirar tillfälligt med vardagsekonomin?diagnos: Gotland hade B-betyget i analysen i december 2010 av en anledning och har även nu B men av två skäl. Det gamla består, B på kommunskuld, och här är läget något försämrat. Sparandet sjunker trendmässigt och med 2012 års bokslutsprognos blir betyget B även på finansiell hälsa. I övrigt ser det ut som tidigare med lite väl höga investeringar som enda anmärkning. Tendensen är stabil, dock på gränsen till fallande.

åtgärder: Investeringarna bör dras ned till den långsiktigt optimala nivån 235 miljoner kronor och behållas där. Got-land rekommenderas att säkra ett sparande över 5,5 procent av totala intäkter eller över 290 miljoner kronor. För det krävs cirka 75 miljoner kronor, och det finns överkostnader på 500 miljoner och avgiftspotentialer på 100 miljoner. Då finns även 25 miljoner för extra amorteringar och dessutom utrymme att sänka skattesatsen varje år.


Kommuntyp: Turism- och besöksnärings-kommuner




Förvaltningarnas totala intäkter: 5 130 miljoner 2011






A • •B • • c

d

1350 kom digerdöden till ön. Det var början på en lång nedgångstid. Vid freden i Brömsebro 1645 blev Gotland åter svenskt och under 1800talet började jordbruket utvecklas. I slutet av århundradet byggdes järnväg på ön och industrialiseringen kom igång. Numera är turismen den viktigaste näringen.

Pressen skriver att Region Gotland har utsetts till värdregion för Generatorkonferensen 2013. Generator Sverige är en intresse organisationen som arbetar för att främja tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna genom att främja entreprenörskap, innovationsanda och kreativitet.

Vidare berättar man att Gotland får anslag till för ökad patient säkerhet. Sta

ten har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om prestationsbaserad ersättning för att uppmuntra, stärka och intensifiera arbete för ökad patientsäkerhet i landstingen. 500 miljoner kronor ska fördelas ut.

Speciella förutsättningarGotland har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen.



Gotland

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 79 600 kronor per invånare. Det är över medeltalet, men ändå långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Gotland ligger på plats 157 av Sveriges 290 kommuner.

En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk

samheten ger cirka 32 500 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 47 100 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget OK.

Gotlands amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de se

naste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget OK på förpliktelsebeloppet får Gotland delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 25 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.

Sparandet i Gotland får betyget OK. År 2011 är sparnivån 5,6 procent av de totala intäkterna och precis över nivån för god hushåll ning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,6 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett lägre sparande på 4,0 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 16 procent i Gotland. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuld-flödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-

den, får betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 46 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 60 procent. Betyget blir ändå inte det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder är över 110 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend.

Kapitalbildningen får betyget OK i Gotland. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,6 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,3 procent. Det ger ett lånebehov på 0,1 procent av intäkterna.

Med betyget OK på sparnivå får Gotland delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 74 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,0 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,5 procent.

Kommunskuld

Gotland kommun








2011 kr/inv

79 619

- 32 559

47 060

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld


Gotland

Finansiell hälsa








Sparnivå OK


Skuldbalansgrad OK

Rörelsekapital OK

Kapitalbildning OK


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12







Skattekraft Bra

Befolkning OK

Sysselsättning OK


Borgen mm Svag

Investeringsnivå

0%

4%

8%

12%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Förvärvsfrekvens

60%

70%

80%

90%

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Totalt för Gotland RiketRiksmax Nykvarn KommuntrendenRikstrenden

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Gotland är omkring 4,5 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Gotland ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 84

till 87 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Gotland betyget OK. Befolkningen minskar på lång sikt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år och det är en underrepresentation i åldrarna 0–44 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsätt-

ning uppvisar Gotland en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget OK.

Gotland får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 24 679 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare,

Finansiella risker


Gotland


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning Bra

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

200

400

600

800

1000

1200

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 500 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

50

100

150

200

250

300

350

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 102 mkr

Mkr

Gotland har en hög skattesats 2011 jämfört med rikssnittet. Det finns därför ingen potential för skattehöjning och betyget blir Dålig. Gotland höjde skatten senast 2006 med 0,50 procent och sänkte den sedan 2007 med 0,30 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 102 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i

Gotland. Möjligheten att pressa kostnader

kalkyleras till 500 miljoner kronor och Gotland får betyget Bra på kostnads-press. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 155 miljoner kronor inom äldreomsorg, 125 miljoner inom social omsorg, 85 miljoner inom grundskola och 65 miljoner vardera inom förskola 1–5 år och kultur.


Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatteni. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 89 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 77 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 690 personer.

Gotland får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Gotland är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats

majoritets block, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge.


Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Gotland och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

ledningsförmåga

men under den högsta på 30 000 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en

eventuell utfallande borgen.De sex nyckeltalen ger sammantaget

delbetyget A på analys frågan Finan-

siella risker. Nyckeltalet sysselsättning har förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen.


Gotland

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter Svag

Handlingskraft OK

Avgiftspolitik OK


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14





Vänsterpartiet

Majoriteter

Gotland analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”På ön och Region Gotland skiljer man inte på kommunen och landstinget, och det kräver en del kalkylerande vid sidan om årsredovisningarna för att analysera och finansiellt betygsätta kommundelen. Det har skett här. Något skuldtyngd och i övrigt bra är en kort och god karaktäristik. Det räcker till ett starkt finansiellt betyg men inte det högsta. Men vägen dit är inte lång. Det finns duktigt med överkostnader och mycket personal i verksamheterna och därför lite väl hög skatt.”

Gotland hade Bbetyget i analysen i december 2010 av en anledning och har även nu B men av två skäl. Det gamla består, B på kommunskuld, och här är läget något försämrat. Sparandet sjunker trendmässigt och med 2012 års bokslutsprognos blir betyget B även på finansiell hälsa. I övrigt ser det ut som tidigare med lite väl höga investeringar som enda anmärkning. Tendensen är stabil, dock på gränsen till fallande.

Det speciella med Gotlands kommun eller Region Gotland är dess roll att vara både kommun och landsting. Man presenterar sig som en enhet

medan alla normativa mätskalor i de nitton nyckeltalen i analysen gäller för kommuner. Antingen ska det statistiska under laget justeras att gälla en kommun, eller så ska mätskalorna för de olika nyckeltalen ändras och passa för en sammanslagen enhet med kommun och landsting. Mycket av det speciella gäller således metodproblem och det har hanterats med god kontroll. Analysen är ur de aspekterna sakligt korrekt.

Gotland är något skuldtyngd, som noterades i analysen för två år sedan och läget är lite sämre nu. Det indikeras således konsumtions lån i kommundelen av ekonomin på 490 miljoner kronor och därför föreslås extra amorteringar på 25 miljoner kronor under 20 år för att bli Akommun. Det är skulderna i förvaltningen och pensionsskulden som har ökat, medan företagen sköts och värderas i nivå med tidigare bedömningar. Gotlands enda betydelsefulla bolag är AB Gotlandshem, som är ett normalstort allmännyttigt bostadsföretag.

Gotland har en fallande tendens i sparandet och det framgår av diagrammet sparnivå att den tendensen fanns redan för två år sedan. Nedgången bryts av relativt höga sparnivåer 2010

och 2011. Frågan är om det lägre värdet i bokslutsprognosen för 2012 blir verklighet eller inte. Här blir det fråga om att tillämpa försiktighetsprincipen mot erfarenhetsbakgrund. Första året i diagrammet visar en sparnivå för 2003 som var klart för låg och faktiskt låg i intervallet för Cbetyg på finansiell hälsa. Eftersom 2003 är det sista året av ett antal tidigare år med för låga sparnivåer var Gotland en Ckommun före 2003.

Gotland är också en politisk jämviktskommun med växlande majoriteter och det är inte alltid blocken har egen majoritet – det finns jämviktspartier. Så var det i mandatperioden som slutade 2002 och så är det i innevarande mandatperiod. Det kan innebära ett politiskt läge där det kan vara lättare händer på ratten för styrningen av ekonomin. Lustigt nog vinner man val på riksnivå genom ett ansvarsfullt ekonomiskt handlag men mer sällan på kommunal nivå. Mot den bakgrunden ska betyget B sättas på analysområdet finansiell hälsa.

Investeringarna är lite väl höga och Gotland har stora överkost nader som borde växlas i lägre skatt.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

B➡


Habo

Habo ligger i Västergötland och är en ort som grundades redan på medeltiden. Kommunen ingår sedan 1998 i Västra Götalands län från att tidigare ha varit i Skaraborgs län.

Habo är troligen mest känd för sin ovanliga träkatedral som byggdes i slutet av 1600talet. Den är ett välbesökt turistmål och är församlingskyrka i Habo församling. Den brukar kalllas för ”Träkatedralen vid Vättern” och fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1723.

Idag har orten runt 300 företag där det största är Fagerhults belysning med 625 anställda.

Habo har under de senaste åren fått rankningsbetyg i Svenskt Näringslivs mätningar om kommunernas närings

Faktaruta Habo

Habo – tillfällig svacka i vardagsekonomin?diagnos: Habo hade A-betyg i analysen i november 2010 och svagheterna var då som nu kommunskuld och knappa finansiella potentialer. Men det är inte i någon av dem som det brister i nu, utan i en av styrkorna: Man tappar sin goda vardagsekonomi och faller till betyget B. I den andra styrkan, A på finansiella risker, är läget oförändrat starkt. Som stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna är skatten numera hög och potentialerna pressade.

åtgärder: Vad ska man ge för råd till en i grunden bra kommun, som bara har en enda läxa att göra, annat än att fort-sätta hålla hårt i ekonomin? Med överkostnader på 60 miljoner kronor kan sparandet ökas med de 20 miljoner kronor som behövs för att lägga fast det över 6,5 procent av totala intäkter. Det finns även avgiftspotentialer på 14 miljoner kronor. Varför inte använda resterande utrymme till att sänka skattesatsen lite varje år?


Kommuntyp: Förortskommuner till större städer






egna ägda företags andel av koncern-omsättningen: 16 procent




A • • •B • c

d

livsklimat. Närheten till Jönköping är en fördel

för Habos ungdomar i gymnasieskolan. Kommunen har nämligen ingen egen gymnasieskola och urvalet av utbildningar i Jönköping är därför en stor fördel för ungdomar i gymnasieåldern i Habo.

Pressen berättar att Habo har återtagit förstaplatsen i tidningen Fokus kommunrankning. Man tog den totala förstaplatsen 2012 och förstaplatsen i klassen för barnfamiljers boende.

Man skriver också att Habo är länsvinnare som Årets företagar kommun 2012. Det är en undersökning som Företagarna låtit göra och totalt placerar sig kommunen på femte plats i Sverige. I tre av undersökningens fyra kategorier

rankas kommunen bland de 70 främsta och har den andra högsta tillväxttakten i riket.

Media noterar att ett stort antal beslutade investeringar skjuts upp och en del bantas utan kontroll av konsekvenser med berörda förvaltningar. Det är slutsatsen i en granskning av investeringsprocessen i Habo som kommunens revisorer beställt.

Speciella förutsättningarHabo har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Habo Energi AB som moder bolag.



Habo

Kommunskuld

Habo kommun






Förpliktelsebelopp Bra


2011 kr/inv

69 571

- 31 351

38 220

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 69 600 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Habo ligger på plats 100 av Sveriges 290 kommuner.


samheten ger cirka 31 400 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 38 200 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Bra.

Habos amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetal

ningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem boksluts åren och under den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Habo delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.

Sparandet i Habo får betyget OK. År 2011 är sparnivån 5,1 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 6,6 procent. Kommunens resultat prognos för 2012 visar ett lågt sparande på 3,0 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 27 procent i Habo. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir OK för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 50 procent av till gångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend.

Kapitalbildningen får betyget Då-lig i Habo. I genomsnitt var sparnivån


Med betyget OK på sparnivå får Habo delbetyget B på analys frågan Fi-nansiell hälsa. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen beroende på ett försämrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 19 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,0 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,5 procent.

Finansiell hälsa

Kommunskuld


Habo

Finansiell hälsa








Sparnivå OK

Skuldflödesgrad OK

Skuldbalansgrad Bra

Rörelsekapital OK

Kapitalbildning Dålig


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12







Skattekraft Bra

Befolkning Bra

Sysselsättning Bra


Borgen mm Svag

Skatteunderlag/invånare

85%

90%

95%

100%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Kommunens andel av medelskattekraften i riket

Investeringsnivå

0%

5%

10%

15%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 8,4 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Habo är omkring 8,1 procent. Det finns en liten risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Habo ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 93

till 95 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Habo betyget Bra. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en pucklar i åldersgrupperna 0–6 år och 7–15 år. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19–25 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsätt-ning uppvisar Habo en långsiktig trend

som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Bra.

Habo får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 25 505 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare, men under den högsta på 30 000 kro

Finansiella risker


Habo


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning OK

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

20

40

60

80

100

120

140

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 60 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 14 mkr

Mkr

nor. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analys frågan Finan-siella risker. Betyget för nyckeltalet

investeringsnivå har försämrats ett steg medan skattekraften har förbättrats. Delbetyget förblir oförändrat.

Habo har högre skattesats 2011 med 0,18 procent jämfört med den grannkommun (Jönköping) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Habo höjde skatten 2004 med 1,15 procent, 2009 med 0,50 procent och sänkte den sedan 2012 med 0,33 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 14 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Habo på

19 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 73 procent av det totala behovet (14 miljoner av 19 miljoner). Eftersom 73 procent inte klarar alla de tre kritiska nivåerna så ges en belastning och betyget blir OK för av-giftshöjningar.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 60 miljoner kronor och Habo får betyget Bra på kostnads-press. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 26 miljoner kronor inom äldre omsorg, 19 miljoner inom infrastruktur och 12 miljoner inom grund skola.

En procent i förändrad skatt motsva

rar 18 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 60 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 78 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 61 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 190 personer.

Habo får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Habo är betyget OK (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperi

oderna har blocken minskat i betydelse.För nyckeltalet handlingskraft är

betyget Bra. Avgiftsandelen av de totala intäk

terna minskar trendmässigt i Habo och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

ledningsförmåga


Habo

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter OK

Handlingskraft Bra

Avgiftspolitik OK


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14





Vänsterpartiet

Majoriteter

Habo analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Habo mådde väl av bytet från Västra Götalands bakgård till Jönköpings län med den ekonomiskt pulserande E6korridoren. Detta, balanskravet och det utsatta läget som stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna, krävde en ekonomisk skärpning som höll ända upp till högsta finansiella betyg. Men läget är trots det skört, på mer än ett sätt.”

Habo hade Abetyg i analysen i november 2010 och svagheterna var då som nu kommunskuld och knappa finansiella potentialer. Men det är inte i någon av dem som det brister i nu, utan i en av styrkorna: Man tappar sin goda vardagsekonomi och faller till betyget B. I den andra styrkan, A på finansiella risker, är läget oförändrat starkt. Som stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna är skatten numera hög och potentialerna pressade.

Med trippel acceleration i skattebasens tre nyckeltal, skattekraft, befolkning och sysselsättning, visar Habo växande attraktivitet som pendlingskommun intill Jönköping. Det sticker ut vid analysen. Skattekraften, eller den beskattningsbara medelinkomsten, väx

er mycket snabbare än för riket, befolkningen växer mycket snabbare än i riket och sysselsättningen likaså. Förvärvsfrekvensen ligger i nivå med de bästa kommunerna i Sverige. Habo är ”rik” kommun i utjämningssystemet och stor leverantör till systemets bidragspåsar.

Men Habo saknar inte eget näringsliv. Där finns Fagerhult Belysning AB med nästan lika många anställda som i kommunen och många medelstora bolag. Numera tillhör Habo Jönköpings län och tillhör utan tvekan det influensområde i stark ekonomisk utveckling som löper upp från Skåne efter E6 och har sin nordliga nod i Jönköping. Utefter den leden är nästan alla kommuner attraktiva i kraft av att det ha högsta finansiella betyget A. Habos förlorade Astatus är förmodligen tillfällig, men att många Akommuner faller ner till B redan i början av den lågkonjunktur som vi går in i är illavars lande.

Habo är en ekonomiskt pressad kommun. Trenden i det fallande sparandet börjar på hög nivå 7,2 procent av totala intäkter 2005, året efter en skattehöjning, och slutar i bokslutsprognosens värde på 3 procent av intäkter 2012. Fallet bryts 2009 av en skattehöjning och sparandet höjs samma år till

8,9 procent av intäkter. Men återkommande skattehöjningarna räcker inte för att försvara nivån för sparandet i en så snabbväxande kommun som Habo. Det krävs också hård kostnadspress.

Med en befolkningsökning på nästan 15 procent de senaste tio åren är investeringstrycket hårt. Det kritiska intervallet för nyinves teringar för nyckeltalet sparande är maximala 3 procent av intäkter. Habo lever upp till investeringsbehovet och investeringsnivån de senaste nio åren ligger i genomsnitt i underkant av 9 procent av intäkter. Eftersom sparandet under samma period ligger 2,5 procent lägre byggs skulder, dock inte så snabbt räknat per invånare. Nyckeltalet kapitalbildning som visar det har betyget Dålig. När risknyckeltalet investeringsnivå inte har högsta betyg utan OK har Habo en något för hög investeringsnivå.

Observera att i diagrammet under analysområdet finansiella möjligheter jämförs kostnaderna i Habo med bästa kommuner i kommuntypen ”Förortskommuner till större städer” och inte med kommuner i länet och överkostnaderna justeras därefter. Däremot blir avgiftspotentialen högst vid jämförelse i länet.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

d ➡


Haparanda

Haparanda ligger i Norrbotten och har numera övergått till beteck ningen HaparandaTornio. Namnet är en försvenskning av finskans Haaparanta som betyder aspstrand.

Det är Sveriges östligast tätort och kan sägas vara en tvillingstad till finska Tornio. De båda kommunerna marknadsför sig också tillsammans exempelvis som EuroCity.

Under medeltiden var Torneå en av de mest kända marknads platserna i Nordkalotten. Torneå fick stadsprivilegier 1621 och blev en stor handelsstad. Efter finska kriget 1809 förlorade Sverige hela Finland och en del av det egentliga Sverige via den ändrade gräns som drogs längs Torne och Muonio älvar.

Världens nordligaste Ikeavaruhus in

Faktaruta Haparanda

Haparanda – ryggsäck med skulder bärs vidarediagnos: Haparanda stad hade D-betyg i analysen i december 2010 beroende på D på analysområdet kommunskuld. Här är läget oförändrat och betyget är D även nu. Faktiskt är läget detsamma som tidigare för övriga delområden ock-så, B på finansiell hälsa och finansiella risker. Styrkan är A på finansiella möjligheter som indikerar att Haparanda inte är någon finansiell kriskommun. Social demokraterna har 60 procent av väljarna och tycks vilja – men effekten uteblir.

åtgärder: Haparanda bör lägga sparandet över 5,5 procent av totala intäkter och dra ner investeringarna till drygt 3,5 procent av intäkter. Då finns 12 miljoner per år till extra amorteringar och för riskhan tering. Om de kommunägda bolagen sköts lite bättre så att de kan redovisa högre vinster och värderas högre minskar också nettoskulden. Överkost-naderna är 63 miljoner och det behövs 11 miljoner för att sparandet ska nå godkänd nivå.


Kommuntyp: Kommuner i glesbefolkad region






egna ägda företags andel av koncern-omsättningen: cirka 6 procent




A •B • • c

d •

vigdes 2006 och har inneburit mer fart i den kommunala ekonomin.

För tillfället har Haparanda ingen persontrafik på järnväg. Haparandabanan har byggts om för godstrafik och det bygget blev klart 2012.

Pressen skriver att testproduktion av järnmalmskoncentrat har påbörjats i Kaunisvaara, och i början på december gick den första transporten med anrikad järnmalm från gruvan. Man har för tillfället inget lager med järnmalmskoncentrat utan man producerar så att man senare får jämnt flöde i transporterna. Planerna är att producera 1,4 miljoner ton järnmalmskoncentrat under 2013. Under 2014 ska produktionen öka till tre miljoner ton, för att under årets tredje kvartal vara uppe i en årsproduk

tion på fyra miljoner ton.Man noterar också att arbetslöshe

ten i Norrbotten fortsätter minska och jobbtillfällena ökar. Enligt statistik från SCB:s arbetskraftsundersökning är det bara varselstatistiken som ser mörkare ut än förra året. Den högsta arbetslösheten finns i Haparanda, Överkalix, Övertorneå och Kalix.

Speciella förutsättningarHaparanda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen.



Haparanda

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 81 800 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ganska långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Haparanda ligger på plats 176 av Sveriges 290 kommuner.


invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 52 000 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 500 kronor. Eftersom invånarna i Haparanda också har låga inkomster och förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig.

Haparandas amorteringsförmåga

får betyget OK. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de senaste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Haparanda delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 7 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.

Sparandet i Haparanda får betyget OK. År 2011 är sparnivån 4,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,3 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 3,8 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 39 procent i Haparanda. Den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och betyget blir OK för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får också betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på

59 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är alldeles under den första kritiska nivån 60 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 100 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en snabbt stigande trend och är från 2011 positivt.

Kapitalbildningen får betyget Bra i Haparanda. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,4

procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,8 procent. Det ger ett lånebehov på 0,6 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa skulder.

Med betyget OK på sparnivå får Haparanda delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 11 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,8 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,0 procent. Nyckeltalen skuld balans grad och rörelsekapital har båda förbättrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget.

Kommunskuld

Haparanda stad






Förpliktelsebelopp Dålig

Amorteringsförmåga OK

2011 kr/inv

81 813

- 29 763

52 050

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld


Haparanda

Finansiell hälsa








Sparnivå OK

Skuldflödesgrad OK

Skuldbalansgrad OK

Rörelsekapital OK

Kapitalbildning Bra


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12






Skattekraft Bra

Befolkning Svag

Sysselsättning OK

Bostadsöverskott OK

Borgen mm OK

Bostadsöverskott

0%

6%

12%

18%

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11


-8%

-4%

0%

4%

8%

93-02 94-03 95-04 96-05 97-06 98-07 99-08 00-09 01-10 02-11Haparanda kommun Länet Riket

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fyra åren är investeringarna i genomsnitt 3,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Haparanda är omkring 3,7 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Haparanda ligger under rikssnittet. Med en stigande trend från 78 till 82 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget

Bra. På nyckeltalet befolkning får Hapar

anda betyget Svag. Befolk ningen minskar och åldersstrukturen innehåller några kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19–25 år och i samhällsbyggargenerationen 26–44 år. Det finns en potentiell äldrepuckel i ålders gruppen 45–64 år och en äldrepuckel i gruppen 65–79 år. Dessutom är det en stark underrepresentation i åldrarna 0–44 år.


ning uppvisar Haparanda en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget OK.

Haparanda får på bostadsöverskott betyget OK eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4,8 procent tomma lägenheter i allmännyttan (december 2011) passeras en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent.

Betyget för borgen och förmedlade lån är OK. Det finns borgen och förmedlade lån på 15 004 kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska

Finansiella risker


Haparanda


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning Svag

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 63 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

10

20

30

40

50

60

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 8 mkr

Mkr

nivån på 17 000 kronor per invånare. Med ett svagt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell

utfallande borgen De sex nyckeltalen ger sammantaget

delbetyget B på analys frågan Finan-

siella risker. Betyget för nyckeltalet borgen har för bättrats något men delbetyget förblir oförändrat.

Haparanda har högre skattesats 2011 med 0,75 procent jämfört med den grannkommun (Övertorneå) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Haparanda har haft oförändrad skattesats de senaste nio åren.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 8 miljoner kronor inom 24 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Haparanda på 18 miljoner kronor. Avgifts höjningar kan alltså stå för drygt 44 procent av det totala behovet

(8 miljoner av 18 miljoner). Eftersom 44 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna ges två belastningar och betyget blir Svag för avgiftshöjningar.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 63 miljoner kronor och Haparanda får betyget Bra på kost-nadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 21 miljoner kronor inom social omsorg, 10 miljoner inom fritidsverksamhet, 9 miljoner inom politik, 6 miljoner vardera inom förskola 6 år och kultur och 5 miljoner vardera inom äldreomsorg och grundskola.

En procent i förändrad skatt mot

svarar 15 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 63 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 100 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 30 personer.

Haparanda får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Haparanda är betyget OK (här finns bara betygen OK och Svag).

För nyckeltalet handlingskraft är betyget Bra.

Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgif

ter i Haparanda. Nyckeltalet avgiftspo-litik får betyget Bra.

ledningsförmåga


Haparanda

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter OK

Handlingskraft Bra

Avgiftspolitik Bra


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14





Vänsterpartiet

Majoriteter

Haparanda analyserades i Kommunexperten 12/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Haparanda stads ryggsäck av höga skulder i förvaltningarna skapades redan de sista åren av åttiotalet och första hälften av nittiotalet av en Social demo krati med egen majoritet som satte verksamheten före stadens ekonomi. Efter sekelskiftet har denna skuld amorterats marginellt, vilket innebär att ryggsäcken med skulder bärs vidare till kommande generationer Haparandabor. Även nu sätts verksamheten före ekonomin, även om den senare sköts bättre än tidigare.”

Haparanda stad hade Dbetyg i analysen i december 2010 beroende på D på analysområdet kommunskuld. Här är läget oförändrat och betyget är D även nu. Faktiskt är läget detsamma som tidigare för övriga delområden också, B på finansiell hälsa och finansiella risker. Styrkan är A på finansiella möjligheter som indikerar att Haparanda inte är någon finansiell kriskommun. Social demokraterna har 60 procent av väljarna och tycks vilja – men effekten uteblir.

I den förra analysen berättades om en stad med mycket låga skulder i början av 1990talet som därefter, under

flera mandat perioder med socialdemokratisk egen majoritet, investerade ihjäl Haparanda och passerade sekelskiftet med en rejäl ryggsäck skulder, främst i den kommunala förvaltningen. Man kan ana i analysen att ledningen i Haparanda är medveten om läget men inte riktigt orkar hålla fast i en styrregim som leder mot högsta betyg.

Efter sekelskiftet har dock investeringarna långsiktigt hållits under sparandet, skulderna i förvaltningen har amorterats ned och även borgen har minskats betydligt. Det ligger bakom att bruttoförpliktelse beloppet har minskat från 85 197 till 81 813 kronor per invånare de senaste två åren, men de kommunägda företagen sköts lite sämre och kan inte värderas så högt som tidigare så netto räknat är kommunskulden i stort sett oförändrad.

Skulderna räknas per invånare och för att minska skulderna måste man amortera snabbare än vad befolkningen minskar. Haparanda har en relativt stabil befolkningsutveckling för att vara en glesbygds kommun, befolkningen minskar bara drygt 3 procent per tioårsperiod, men det finns belastningar för en sned befolkningssammansättning. De unga flyttar och de äldre blir kvar.

Konsumtionsskulden beräknas till 140 miljoner kronor, och det är samma belopp som för två år sedan.

För att sammanfatta ovanstående ska kommunskulden ha betyget D och finansiella risker B med den tendens till riskmönster som finns med befolkningsminskning och tomma lägenheter.

Haparanda har en fallande tendens i sparandet. Det framgår av diagrammet sparnivå. Först ska konstateras att sparandet har utvecklats på en genomsnittligt något för låg nivå efter sekelskiftet. Det finns fyra år med godkända nivåer men det räcker inte för ett bättre betyg än B på finansiell hälsa. Nedgången från den relativt höga nivån 2010 är tydlig. Det lägre värdet i bokslutsprognosen för 2012 är oroande.

Styrkan i Haparanda är finansiella möjligheter och här är betyget A. De tre nyckeltalen här säger: ”Låt bli att höja skatten då det relativt sett är effektivare att höja avgifterna och mest utbyte får man genom att effektivisera och pressa ned kostnaderna.” Överkostnaderna motsvarar omräknat i skattesänkning 4 procent. Det är i paritet med normal nivå. Det är således lite ansträngt och det visar även den beräknade undertaligheten i personal på 30 anställda.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

d➡


Lessebo

Lessebo ligger i Småland och nästan mitt i det så kallade Glasriket. Området omfattar huvudsakligen kommunerna Lessebo, Emma boda och Nybro i sydöstra Småland.

Det är ingen tillfällighet att glasindustri etablerades där. Under 1700 och 1800talen lockade man till bosättning i området genom att ge förmånliga villkor till järnbruken om de började med glaspro duktion. Bland annat fick de stora skogsområden, något som var av stor betydelse eftersom det går åt mycket energi vid glastill verk ning.

Till en början var det masstillverkning av glas för hemmamark naden som gällde. Men i slutet av 1800talet började man anlita konstnärer för utformning av glaset. Bra exempel är Orrefors

Faktaruta lessebo

lessebo – vem betalar alla skulder?diagnos: Lessebo hade D-betyg i analysen i november 2010 och skälet var en extremt hög kommunskuld, som nu är ännu högre. År 2010 var budskapet ”har investerat, dags att amortera!” Vandringen djupare i överbelåningens gräns-marker markeras genom att betyget för finansiella möjligheter försämras från B till C. Och betyget på de finansiella riskerna sjunker från B till D. Styrkan var och är en godkänt hög sparnivå och därmed A på finansiell hälsa.

åtgärder: Kommunskulden behöver sänkas 400 miljoner. Det sker genom att sköta bolagen bättre så de kan värderas. Sänks investeringarna till 1 procent av totala intäkter och sparandet behålls på nivån 5 procent av intäkter finns 20 miljoner per år till extra amorteringar. För hantering av tre risker, ytterligare amorteringar och sänkning av skatten varje år för att öka attraktiviteten finns överkost nader på 55 miljoner kronor.












A •

B c •d • •

och Kosta glasbruk. Området kan också kallas Utvand

rarland, för här finns socknen Ljuder som är central i Vilhelm Mobergs utvandrarböcker.

Pressen berättar att styrgruppen för Det Nya Glasriket, med anledning av den nya situationen i Glasriket, kommer att stötta de varseldrabbade kommunerna. I styrgruppen ingår kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge samt länsstyrelserna och regionförbunden i Kronobergs och Kalmar län. Landshövding Kristina Alsér har av regeringen utsetts till samordnare av uppdraget.

Den stora nyheten är givetvis att det inte gick att rekonstruera Vida Paper. Swedbank krävde att ägaren skulle

stoppa in 115 miljoner, och sådana belopp fanns inte. Huvudpunkten i rekonstruktions planen var att banken och ägaren skulle komma överens om ny finansiering. Det innebär att grundpelarna för kommunens ekonomi, Orrefors Kosta Boda och pappersbruket, vacklar. Dessutom har Bergdala glasbruk begärts i konkurs.

Speciella förutsättningarLessebo har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen.



Lessebo

Kommunskuld

Lessebo kommunBruttoförpliktelsebeloppVissa tillgångar värderadeNettoförpliktelsebelopp


Kommunskuld Bra OK Svag DåligFörpliktelsebelopp DåligAmorteringsförmåga Svag

2011 kr/inv126 888- 37 848

89 040

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 126 900 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Lessebo ligger på plats 287 av Sveriges 290 kommuner.

En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 37 900 kronor per invånare.

Nettoförpliktelse beloppet blir då 89 000 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 500 kronor. Eftersom invånarna i Lessebo också har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig.

Lessebos amorteringsförmåga får betyget Svag. Den teoretiska återbetal

ningstiden är i genomsnitt drygt 12 år de senaste fem boksluts åren och det är över den andra kritiska gränsen 12 år.

Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Lessebo delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 20 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.

Sparandet i Lessebo får betyget Bra. År 2011 är sparnivån 6,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,9 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 6,0 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 55 procent i Lessebo. Den andra kritiska nivån 50 procent av intäkterna är då passerad. Det ger två belastningar. Belastningen som flyttar ned betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens

skulder är över 160 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 120 procent och betyget blir Då-lig för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får betyget Svag. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 66 procent av tillgångarna de senaste fem åren och den första kritiska nivån 60 procent är passerad. Ytterligare en belastning ges eftersom hela kommunkoncernens skulder även här passerar en kritisk nivå.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna

under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend.

Kapitalbildningen får betyget Då-lig i Lessebo. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 8,6 procent. Det ger ett lånebehov på 3,7 procent av intäkterna.

Med betyget Bra på sparnivå får Lessebo delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalen skuldbalansgrad och rörelsekapital har båda försämrats ett betygsteg sedan den förra analysen.

Finansiell hälsa

Kommunskuld


Lessebo

Finansiell hälsa

Staplar över kritiska nivåer innebärRött fält = pengar finns till framtida avtalspensionerGult fält = pengar finns även till reinvesteringarGrönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar



Finansiell hälsa Bra OK Svag DåligSparnivå Bra Skuldflödesgrad DåligSkuldbalansgrad Svag Rörelsekapital DåligKapitalbildning Dålig


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12


BedömningsgrunderTvå nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk.


Finansiella risker Bra OK Svag DåligInvesteringsnivå DåligSkattekraft Svag Befolkning Svag Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Svag Borgen mm Dålig

Investeringsnivå

0%

4%

8%

12%

16%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Förvärvsfrekvens

70%

75%

80%

85%

90%

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10Totalt för Lessebo RiketRiksmax Nykvarn KommuntrendenRikstrenden

Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 10,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Lessebo är omkring 3,6 procent. Det finns en risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och under hållskostnader när investeringarna ligger så högt över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Lessebo ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 89 till 85 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag.

På nyckeltalet befolkning får Lesse

bo betyget Svag. Befolk ningen minskar och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år och det är en underrepresentation i åldrarna 0–44 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsätt-ning uppvisar Lessebo en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag.

Lessebo får på bostadsöverskott betyget Svag eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar

pengar. Med 9,7 procent tomma lägenheter i allmännyttan (december 2011) passeras två av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 51 460 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 30 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D på analys frågan Finan-siella risker. Betyget för nyckeltalet

Finansiella risker


Lessebo


Bedömningsgrunder

Finansiella möjligheter Bra OK Svag DåligSkattehöjning DåligAvgiftshöjning DåligKostnadspress Bra


Kostnadspress

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 55 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 5 mkr

Mkr

investeringsnivå har försämrats från Svag till Dålig, skattekraft och befolkning har försämrats från OK till Svag

och sysselsättning har försämrats från Bra till Svag. Delbetyget har sänkts från att har varit B i den förra analysen. Här

sätts en riskhanteringskostnad på 6 miljoner kronor årligen i 5 år.

Lessebo har högre skattesats 2011 med 1,44 procent jämfört med den grannkommun (Växjö) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skatte-höjning och betyget blir därför Dålig. Lessebo höjde skatten 2007 med 0,50 procent och 2011 med 0,49 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 5 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Lessebo på 26 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 19 procent av det totala

behovet (5 miljoner av 26 miljoner). Eftersom 19 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 55 miljoner kronor och Lessebo får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 13 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg, grundskola och infrastruktur, 8 miljoner inom social omsorg och 6 miljoner inom gymnasieskola.

En procent i förändrad skatt mot

svarar 13 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 55 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 98 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 82 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 130 personer.

Lessebo får delbetyg C på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Lessebo är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i

betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge.


Avgiftsandelen av de totala intäkter

na minskar trendmässigt i Lessebo och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

ledningsförmåga


Lessebo

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder

Ledningsförmåga Bra OK Svag DåligMajoriteter SvagHandlingskraft OK Avgiftspolitik OK


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14Moderaterna KristdemokraternaFolkpartiet Centerpartiet (vågmästare)Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny DMiljöpartiet (vågmästare) SocialdemokraternaVänsterpartiet

Majoriteter

Lessebo analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Lessebo var, enligt typiskt småländskt kynne, en ganska välskött kommun fram till några år in på sekelskiftet. Då greps man av en ohämmad investeringslust och drog på sig väldiga skulder som i dag meriterar kommunen för lägsta indikativa finansiella betyg. Lessebo bör vara färdiginvesterad för flera år framöver och nu återstår att betala, dvs amortera skulder för att göra kommunen ekonomiskt beboelig i framtiden.”

Lessebo hade Dbetyg i analysen i november 2010 och skälet var en extremt hög kommunskuld, som nu är ännu högre. År 2010 var budskapet ”har investerat, dags att amortera!” Vandringen djupare i överbelåningens gränsmarker markeras genom att betyget för finansiella möjligheter försämras från B till C. Och betyget på de finansiella riskerna sjunker från B till D. Styrkan var och är en godkänt hög sparnivå och därmed A på finansiell hälsa.

På frågan om Lessebo är en finansiell kriskommun är svaret ja. Konsumtionsskulden är 400 miljoner kronor i en kommun som 2011 hade totala intäkter på 520 miljoner. Den del av kommun

skulden som kan anses ha använts för att finansiera konsumtion närmar sig snabbt en hel årsintäkt. Frågan vem som ska betala Lessebos framtida förpliktelser är befogad. Sannolikheten att det blir invånarna i Lessebo minskar för varje år. Lessebo är i det avseendet en grek landskommun och behöver få skulder avskrivna för att ha en framtid som beboelig kommun.

Lessebo är ytterligare ett bevis på att KommunInvest, där kommunen är medlem, inte riskklassar på ett korrekt sätt. Hur kan man bevilja lån utan att pröva graden av överbelåning? Lika lite som grekerna var medvetna om att Grekland som stat inte skulle kunna betala sina lån i framtiden och därför har medansvar för vad som hänt, kan man frita politiker och invånare i Lessebo från ansvar för sitt läge. Det är dags att bryta mönstret och sluta investera och använda sparandet för att amortera.

Bruttoförpliktelsebeloppet har ökat i kronor per invånare enligt följande. Vi börjar 2003 när betyget för kommunskuld var A.

2003 53 196 kr / inv2004 55 9552005 59 658

2006 72 0652007 102 0022008 106 9162009 116 3022010 117 4692011 126 888

Vad som förvärrar läget är att de kommunägda bolagen inte sköts. Med ett undantag visar de inte vinster. Flera saknar vinster under flera år och saknar värde. Det innebär att de inte bär sina skulder som genom borgen inräknas i kommunskulden. Kommunskulden netto blir hög när kvittningsbara värden saknas.

Det ska således amorteras 400 miljoner kronor och det finns 410 miljoner i skulder i förvaltningen så det är möjligt. Frågan är var pengarna ska tas när skatten är hög, avgiftspotentialerna ringa och överkostnaderna begränsade.

Det finns tre krisutlösande risker. Fortfarande är investeringarna nästan tre gånger så höga som uthållig nivå, skattebasens tre nyckeltal bildar ett kritiskt mönster för svikt i det lokala näringslivet och tomma lägenheter behöver avvecklas. Det räcker med två risker för betyget D på analysområdet finansiella risker.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

c ➡


Malå

Malå ligger i Västerbotten och gruvverksamhet är vad som historiskt präglat ortens näringsliv. Så har också SGU (Sveriges geologiska undersökning) en filial i Malå i form av ett mineralinformationskontor och ett kunskapscentrum. Trakten är och har varit av intresse för prospekteringsindustrin.

Namnet Malå kommer från det samiska Máláge. Man är inte helt på det klara vad ordet betyder, men det kan ha sitt ursprung i samiska málle som betyder sav (eller blod). En annan förklaring är att ortsnamnet hänför sig till ån Måll, som i sin tur kommer från mal – ett gammalt svenskt ord för grus och sand.

Orten ligger i Pite lappmark som förutom berg och gruvindustri ut

Faktaruta Malå

Malå – kan bättre men fattas viljan?diagnos: Malå hade C-betyg i analysen i november 2010 av tre skäl och har C nu också men av ett skäl mindre. Det finns inte längre speciellt många tomma lägenheter i Malåbostaden AB och analysområdet finansiella risker förbättras från C till B. Betyget för kommunskuld och skötseln av vardagsekonomin är fortfarande C. Det finns överkostnader i verksamheterna för A på finansiella möjligheter, så Malå kan bli A-klassad om man vill.

åtgärder: Med överkostnader på 56 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 9,9 procent kan sparandet lätt öka med de 10 miljoner kronor som behövs för att nå över högsta kritiska nivå 5 procent av totala intäkter. Det finns utrymme att sänka skatten lite varje år och göra Malå attraktivare. Med investeringar på nuvarande, långsiktigt uthålliga nivå på 3 procent av intäkter finns årligen 5 miljoner för extra amorteringar.


Kommuntyp: Varuproducerande kom-muner









Sammanvägt betyg är lägstadelbetyg, dvs C

A •B • c • •

d

märks av skogsindustri som sågverk och skogsmekanik. Bland annat är man världsledande på kranspetsutrustning.

Pressen noterar att fyra länskommuner finns med på den så kallade svarta lista som redovisar Sveriges sämsta lärarlöner. Det är Lärarnas riksförbund som tagit fram statistiken. Det är Malå som toppar listan där en grundskolelärare får sämst betalt i hela landet.

Vidare noteras att socialstyrelsen anser att landstinget hade ett undermåligt underlag inför beslutet om avveckling och förändringar gällande ambulansen i Åsele, Robertsfors och Malå. Det saknades även en risk och konsekvensanalys och beslutet togs inte i enlighet med gällande regelverk.

Man berättar också att åtta inlandskommuner går ihop i ett sam arbete kallat Region 8. Tanken är att det ska bli mindre konkurrens och mer samarbete eftersom att de står inför liknande utmaningar. Det är kommunerna Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele.

Speciella förutsättningarMalå har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen.



Malå

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 87 400 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Malå ligger på plats 209 av Sveriges 290 kommuner.


invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 41 800 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 500 kronor. Eftersom invånarna i Malå också har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag.

Malås amorteringsförmåga får

Sparandet i Malå får betyget Svag. År 2011 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,2 procent. Kommunens resultat prognos för 2012 visar ett lägre sparande på 1,2 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 1 procent i Malå. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Malå hade 123 miljoner kronor i långa skulder 2011 och förmedlade 129 miljoner i lån till de

egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 18 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 60 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 105 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörel

sekapitalet är fortfarande positivt men har en fallande trend.

Kapitalbildningen får betyget Bra i Malå. I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 3,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 2,6 procent. Det ger ett lånebehov på 0,6 procent av intäkterna.

Med betyget Svag på sparnivå får Malå delbetyget C på analys frågan Fi-nansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 9 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 1,2 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,0 procent. Nyckeltalet rörelsekapital har försämrats något sedan den förra analysen.

Kommunskuld

Malå kommun






Förpliktelsebelopp Svag


2011 kr/inv

87 466

- 45 616

41 850

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld

betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Malå delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 1 miljon kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.


Malå

Finansiell hälsa








Sparnivå Svag


Skuldbalansgrad OK

Rörelsekapital OK

Kapitalbildning Bra


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12






Skattekraft OK

Befolkning Dålig

Sysselsättning OK


Borgen mm Svag

Bostadsöverskott

0%

3%

6%

9%

12%

15%

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11


-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

93-02 94-03 95-04 96-05 97-06 98-07 99-08 00-09 01-10 02-11Malå kommun Länet Riket

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 3,0 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Malå är omkring 2,8 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Malå ligger under rikssnittet. Med en svagt fallande trend från 94 till 93 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget OK.

På nyckeltalet befolkning får Malå betyget Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19–25 år och i samhällsbyggar generationen 26–44 år. Det finns en potentiell äldrepuckel i ålders gruppen 45–64 år och en äldrepuckel i gruppen 65–79 år. Dessutom är det en stark underrepresentation i åldrarna 0–44 år.


ning uppvisar Malå en lång siktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunk turkänslighet visas och nyckeltalet får betyget OK.

Malå får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 38 575 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 30 000 kronor per invånare.


Finansiella risker


Malå


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning Dålig

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 56 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 2 mkr

Mkr

delbetyget B på analys frågan Finan-siella risker. Betyget för nyckeltalet investeringsnivå har försämrats från Bra

till OK, skattekraft har förbättrats från Svag till OK och bostadsöverskott har förbättrats från Dålig till Bra. Delbe

tyget har förbättrats från C i den förra analysen.

Malå har högre skattesats 2011 med 1,07 procent jämfört med den grannkommun (Arvidsjaur) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skatte-höjning och betyget blir därför Dålig. Malå har haft en oförändrad skattesats de senaste nio åren.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 2 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg, fritidsverk samhet samt kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Malå på 10 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 20 procent av det tota

la behovet (2 miljoner av 10 miljoner). Eftersom 20 procent inte över någon av de tre kritiska nivåerna så ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 56 miljoner kronor och Malå får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 20 miljoner kronor inom äldre omsorg, 17 miljoner inom infrastruktur, 12 miljoner inom grundskola och 3 miljoner vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet.

En procent i förändrad skatt motsvarar 6 miljoner och kalkylmäs sigt utgör

de 56 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 9,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 134 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 90 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 140 personer.

Malå får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Malå är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse

och våg mästar trenden växer.För nyckeltalet handlingskraft är

betyget OK. Det finns belast ningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svår

styrda arbetslag.Det finns inga tecken på bristande

effektivitet i administrationen av avgifter i Malå. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra.

ledningsförmåga


Malå

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter Svag

Handlingskraft OK

Avgiftspolitik Bra


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14





Vänsterpartiet

Majoriteter

Malå analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Det finns bara fem kommuner som är mindre än Malå och de är Dkommuner med höga kommun skulder. Malå är bättre än dem i det avseendet, men sköter sin vardagsekonomi sämre och har finansiella risker att hantera. Malå har en hög bruttokommunskuld men mycket av den skvalpar i kassa och på bankkonton. Det får kanske politiker att tro att ekonomin är bättre än den är.”

Malå hade Cbetyg i analysen i november 2010 av tre skäl och har C nu också men av ett skäl mindre. Det finns inte längre speciellt många tomma lägenheter i Malåbostaden AB och analysområdet finansiella risker förbättras från C till B. Betyget för kommunskuld och skötseln av vardagsekonomin är fortfarande C. Det finns överkostnader i verksamheterna för A på finansiella möjligheter, så Malå kan bli Aklassad om man vill.

Situationsanpassat ledarskap jobbar med verben kunna och vilja. I Malå har ett stort vänsterblock under många mandatperioder haft makten fram till valet 2006 och förmodligen ville de då ta ansvar för kommunens inte helt goda ekonomi. Är det så att de som vann va

let 2006, Malålistan, inte ville ta det ansvaret? De kom att styra kommunen tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Krist demokraterna under mandatperioden 2007–2010.

Nu när facit finns kan man konstatera att ambitionen för Malålistan inte var att sanera den dåliga kommunala ekonomin. Nu har vänster blocket återtagit makten. Om de återigen vill ta ansvar för ekonomin kan det straffas av väljarna. Malålistan finns ju kvar. Den bakgrunden är viktig för att förstå varför det ser ut som det gör i ekonomin i Malå. Malå kan, men den som vill ta ansvar bestraffas.

Under Malålistans regim ökades antalet anställda i Malå kommun från 116 till 134 anställda per tusen invånare. Verksamheten sattes före ekonomin men allt försämrades inte. Trots en stor fortsatt årlig befolkningsminskning, Malå förlorar i genomsnitt 1 procent av befolkningen per år, minskade antalet tomma lägenheter i bostads företaget Malåbostaden AB. Ett risknyckeltal, bostadsöverskott, förbättrades tre steg från Dålig till Bra och ett riskmönster mellan det och nyckeltalet befolkning försvann. Befolkning har fortfarande betyget Dålig, men analysområdet finansiella risker förbättras ändå. Men

bara till B eftersom nyckeltalen skattekraft och sysselsättning inte har högsta betyg. Betyget B varnar för tendensen till lokal svikt i näringslivet.

Utan tomma lägenheter gör Malåbostaden AB ett bättre ekonomiskt resultat än tidigare och kan uppvärderas. Det ger ett lägre nettoförpliktelsebelopp och ett svagt C på kommunskuld närmar sig gränsen för uppgradering. Konsumtionsskulden som för två år sedan beräknades till 28 miljoner kronor är nu 11 miljoner. Extra amorteringar under några år och fortsättningsvis välskötta företag skulle resultera i Abetyg på kommunskuld.

Svagheten i Malå är att skötseln av vardagsekonomin är en politisk ”het potatis” som ingen vill hantera. Sparandet utvecklas historiskt inom det kritiska intervall som ger betyget Svag på nyckeltalet sparnivå. Av diagrammet framgår att Malå har en tydlig tendens att falla ner till nästa lägre nivå och betyget Dålig. Det skulle gradera ner delområdet finansiell hälsa från C till D. Betyget är fort farande C men tendensen är oroande. Men Malå kan, det fattas 9 miljoner kronor för ett godkänt sparande och överkostnaderna är 56 miljoner.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

d ➡


Ockelbo

Ockelbo ligger i Gästrikland och redan på 1200talet uppfördes en romansk kyrka här. Den har i omgångar ersatts av nya kyrkobygg nader och det var i samband med rivningen av den medeltida kyrkan i slutet av 1700talet som det påträffades en runsten inmurad i den gamla kyrkgrunden. Det visade sig vara ur sagan om Sigurd Fafnesbane, en av landets bildrikaste runstenar.

På 1600talet anlades Wij stångjärnsbruk och säteri, en verksam het som ingick i de så kallade Ockelboverken tillsammans med bruken i Åbron, Brattfors och Jädraås.

Vid säteriet Ockelbo finns numera sedan cirka tio år tillbaka Wij Trädgår

Faktaruta ockelbo

ockelbo – bär vidare höga skulderdiagnos: Ockelbo hade D-betyget i analysen i december 2010 av ett skäl, en hög kommunskuld. Den är inte lägre nu, snarare tvärtom, och det meriterar till D även i nuvarande analys. Sparandet utvecklas på för låg nivå och det ger som tidigare B på finansiell hälsa. Två oönskade tendenser sätter B på finansiella risker, höga investeringar och svikt i skat-tebas och näringsliv. Det finns tillräckligt med finansiella möjligheter. Ockelbo ingen kriskommun.

åtgärder: Kommunskulden behöver sänkas 150 miljoner. Det sker först genom att man sköter bolagen bättre så att de kan värderas högre. Därefter med investeringar på 3 procent av totala intäkter och sparande 5 procent av intäkter så finns 7 miljoner per år till extra amorteringar. För hantering av risker, ytterligare amorteringar och sänkning av skatten varje år för att öka attraktiviteten finns överkostnader på 47 miljoner och avgiftspotentialer på 7 miljoner.


Kommuntyp: Pendlingsommuner










A •B • • c

d •

dar. Det har gjort Ockelbo till en turistattraktion för inte bara trädgårdsintresserade besökare.

Annars är Ockelbo i modern tid troligen mest känd för att vara Daniel Westlings hemort, han som år 2010 gifte sig med till kronprin sessan Victoria.

Pressen skriver att det är ont om pengar i Socialnämnden. Det behövs minst tre miljoner extra inför 2013 för att klara situationen. Det behövs bland annat för satsning på familjehemsvård, öppenvård för barn och ungdom samt institutionsvård för vuxna.

Man noterar också att man ska utreda bullernivåerna från de tre vindkraftverken på Vackerdalsberget. De började

snurra för cirka ett år sedan, och var de första av de hundratalet verk som finns planerade i kommunen.

Vidare rapporteras om byskolorna i Ockelbo kommun. Vad som ska hända med de gamla skolbyggnaderna i Jädraås, Lingbo och Åmot ska senare bestämmas i samråd med byråden.

Speciella förutsättningarOckelbo har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen.



Ockelbo

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 91 400 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Ockelbo ligger på plats 228 av Sveriges 290 kommuner.

En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverk samheten ger cirka 27 400 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då

64 000 kronor. Det är över den tredje kritiska gränsen 63 500 kronor. Eftersom invånarna i Ockelbo även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig.

Ockelbos amorteringsförmåga får betyget OK. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt åtta år de se

naste fem boksluts åren och det är över den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Ockelbo delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 8 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A. Nyckeltalet amorteringsförmåga har förbättrats något sedan den förra analysen.

Sparandet i Ockelbo får betyget OK. År 2011 är sparnivån 6,1 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,1 procent och det är under hushållningskravet. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 4,2 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 34 procent i Ockelbo. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Ockelbo hade 156 miljoner kronor i långa skulder 2011 och förmedlade 27 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första

kritiska nivån 25 procent av intäkterna är passerad och det ger en belastning. På grund av en växande trend ges ytterligare en belastning och betyget blir Svag för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får också betyget Svag. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 70 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån 60 procent är passerad och det ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 115 procent av de totala koncern tillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Bra. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna

under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 2009 positivt.

Kapitalbildningen får betyget Svag i Ockelbo. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,4 procent. Det ger ett lånebehov på 1,2 procent av intäkterna.

Med betyget OK på sparnivå får Ockelbo delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 3 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 4,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 5,0 procent. Nyckeltalen rörelsekapital och kapitalbildning har båda förbättrats ett betygsteg sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget.

Kommunskuld

Ockelbo kommun






Förpliktelsebelopp Dålig

Amorteringsförmåga OK

2011 kr/inv

91 390

- 27 390

64 000

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld


Ockelbo

Finansiell hälsa




Finansiell hälsa Bra OK Svag DåligSparnivå OK Skuldflödesgrad Svag Skuldbalansgrad Svag Rörelsekapital Bra Kapitalbildning Svag


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12






Skattekraft Bra

Befolkning Svag

Sysselsättning OK


Borgen mm Svag

Bostadsöverskott

0%

5%

10%

15%

20%

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11


-8%

-4%

0%

4%

8%

93-02 94-03 95-04 96-05 97-06 98-07 99-08 00-09 01-10 02-11Ockelbo kommun Länet Riket

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,6 procent av de totala intäkterna. Betyget har justerats upp eftersom investeringarna de två senaste åren, 2010 och 2011, ligger betydligt lägre. En uthållig investerings nivå i Ockelbo är omkring 3,6 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Ockelbo ligger under riks

snittet. Med en stigande trend från 89 till 91 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Ockelbo betyget Svag. Befolkningen minskar och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjnings svacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år, en potentiell äldre puckel i åldersgruppen 45–64 år och en äldrepuckel i ålders gruppen 80+ år. Dessutom är det en stark underrepresentation i åldrarna 0–44 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsätt-ning uppvisar Ockelbo en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget OK.

Ockelbo får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 31 598 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska

Finansiella risker


Ockelbo


Bedömningsgrunder

Finansiella möjligheter Bra OK Svag DåligSkattehöjning DåligAvgiftshöjning Svag Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

20

40

60

80

100

120

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 47 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

5

10

15

20

25

30

35

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 7 mkr

Mkr

nivån på 30 000 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget


siella risker. Betygen för nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott har förbättrats ett betygsteg vardera sedan

den förra analysen. Delbetyget förblir dock oförändrat.

Ockelbo har högre skattesats 2011 med 1,90 procent jämfört med den grannkommun (Bollnäs) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skatte-höjning och betyget blir därför Dålig. Ockelbo höjde skatten senast 2009 med 0,70 procent och sänkte den sedan 2012 med 0,26 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 7 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Ockelbo på 11 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 63 procent av det to

tala behovet (7 miljoner av 11 miljoner). Eftersom 63 procent bara når över en av de tre kritiska nivåerna ges två belastningar och betyget blir Svag för av-giftshöjningar.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 47 miljoner kronor och Ockelbo får betyget Bra på kostnads-press. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 15 miljoner kronor inom grundskola, 14 miljoner inom äldreomsorg, 8 miljoner inom infra struktur och 7 miljoner inom fritidsverksamhet.

En procent i förändrad skatt motsvarar 10 miljoner och kalkyl mässigt utgör

de 47 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 91 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 40 personer.

Ockelbo får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Ockelbo är betyget OK (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperi

oderna har blocken minskat i betydelse.För nyckeltalet handlingskraft är

betyget OK. Avgiftsandelen av de totala intäkter

na låg och minskar också trendmässigt i Ockelbo. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Svag.

ledningsförmåga


Ockelbo

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder

Ledningsförmåga Bra OK Svag DåligMajoriteter OK Handlingskraft OK Avgiftspolitik Svag


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Majoriteter

Ockelbo analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”I Ockelbo har tendensen alltid funnits att Socialdemokratin med majoritet tillsammans med Vänsterpartiet satt verksamheten före kommunens ekonomi. Ett havererat projekt i form av ett biologiskt värmeverk skapade en ryggsäck av höga skulder åren före sekelskiftet. Den skulden har inte amorterats utan i stället ökats av en investeringspuckel under senare år. Det innebär att höga skulder förs vidare till kommande generationer av Ockelbobor.”

Ockelbo hade Dbetyget i analysen i december 2010 av ett skäl, en hög kommunskuld. Den är inte lägre nu, snarare tvärtom, och det meriterar till D även i nuvarande analys. Sparandet utvecklas på för låg nivå och det ger som tidigare B på finansiell hälsa. Två oönskade tendenser sätter B på finansiella risker, höga investeringar och svikt i skattebas och näringsliv. Det finns tillräckligt med finansiella möjligheter. Ockelbo ingen kriskommun.

I Ockelbo bär man med sig en ryggsäck av höga skulder i förvalt ningen. Det är ett arv från ett misslyckat projekt med fjärrvärme producerad av träflis åren före sekelskiftet. Många kom

muner med den lovvärda ambitionen att ligga i framkant av utvecklingen har mött oväntade problem och inte sällan fått betala dyrt i form av höga utvecklingskostnader. När det här skrivs går Socialdemokratin i Örnsköldsvik igenom denna process och någon lärdom har de inte tagit av samma partis företrädare från Ockelbo och åren före sekelskiftet. Det finns många politiska miljömissar som nu är höga skulder i många kommuner.

Även här finns kommunernas finansbolag, KommunInvest, med i bilden som frikostig långivare. Ockelbo är som sagt ingen finansiell kriskommun eftersom man har överkostnader som inrymmer de extra amorteringar som skulle behövas för att lösa konsumtionsskulden på 150 miljoner kronor, och dessutom de miljoner som behövs för att etablera ett sparande på godkänd nivå. Men så var det även i analysen för två år sedan och några ambitioner att amortera ner sina skulder syns inte till.

Konsumtionsskuldens andel av kommunskulden (skulder, borgen och pensionsskuld) har alltså växt från 100 miljoner kronor för två år sedan till 150 miljoner nu. Det beror inte på att kommunskulden brutto har växt utan att de kommunägda bolagen inte sköts

lika bra som tidigare. De måste värderas lägre och problemen finns i kommunens allmännyttiga bostadsföretag Ockelbogårdar som är ett stort företag, 135 procent av rikssnittet räknat i lägenheter per invånare.

Ockelbo amorterade årligen ner sina skulder sakta fram till 2007. Efter valet hände något. Ett treårigt investeringsrally inleddes som 2009 slutade med en skattehöjning på 0,7 procent och en upplåning på 60 miljoner. Skatten var redan hög och skuldökning var stor i en kommun som omsätter 350 miljoner kronor. Det ska sägas att 2010 och 2011 är investeringsnivån igen godkänt låg, men det finns skatte känsliga invånare. Befolkningen ökade 2008, året före skattehöjningen med 42 personer och vände sedan ner 2009 och efterföljande år med 45, 46 och 29 personer.

Ockelbo är en relativt kostnadseffektiv kommun, men det finns fortfarande överkostnader på 47 miljoner som täcker in de 12 miljoner som behövs för att sakta börja vandra upp genom betygs skalan mot A. Det finns behov av åtgärder i Ockelbogårdar och även den lokala näringslivssvikten behöver hanteras och kan kräva extra resurser.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

B ➡


Sigtuna

Sigtuna ligger i Uppland (Stockholms län) och är en ort med över tusenårig historia. Orten grundades av Erik Segersäll cirka år 980 och är den första egentliga staden i dåvarande Sverige. Den blev också säte för Erik Segersälls son Olof Skötkonung. Det var också i Sigtuna som de första svenska mynten präglades.

Man har påträffat ett flertal runstenar och runstensfragment som kan dateras till 1000talet.

Mot slutet av 1200talet konkurrerades Sigtuna ut av nygrundade städer som Uppsala och Stockholm, och i samband med att Gustav upplöste klostren började Sigtuna ordentligt tappa i betydelse. Lägg till tre stadsbränder un

Faktaruta Sigtuna

Sigtuna – Arlandakommun med bidrags driven tillväxtdiagnos: Politisk jämvikt har under lång tid berövat Sigtuna förmågan att tillgodogöra sig storflygplatsen Arlandas fördelar. Med B-betyg i den här analysen, som den i december 2010, tycks läget vara oförändrat. En snabb bidragsdri-ven befolkningstillväxt kräver höga investeringar och avståndet till ett för lågt sparande fylls på av reavinster och ökade skulder. B på två analysområden, nu som tidigare, bestämmer slutbetyget till B.

åtgärder: Det finns två uppgifter. Den första är att höja sparnivån till minst 6,5 procent av totala intäkter och sänka investeringarna något. Till det finns finansiella möjligheter i form av överkostnader och i någon mån i avgiftspotential. För det andra sker, genom en för generös bidragsregim, en omsortering av befolkningen som resul terar i lägre medelin-komster och sviktande sysselsättning något som utarmar övrig verksamhet på resurser.












A • •B • • c

d

der 1600talet så har vi en ort som inte är mer än en by. Runt 1700 fanns bara cirka 100 invånare, och folk mängden ökade bara långsamt.

Moderna Sigtuna kan karaktäriseras som en sovstad med kort arbetspendlingsavstånd till Stockholm, Arlanda och Uppsala. Motorväg, järnväg och storflygplats gör att det är lätt att ta sig till och från kommunen.

Pressen skriver att ett bygge omfattande 96 hyresrättslägenheter i Märsta nyss påbörjats. Det nya bostadsområdet kommer också att innehålla självbyggartomter och annan småhusbebyggelse förutom hyresrättslägenheterna. Inflyttning i första etappen planeras till 1 september 2013.

Man berättar också om ett annat bygge i kommunen. Det är en postterminal i Rosersberg som kommer att vara Sveriges största när den är klar. Terminalen är en del av Postens miljardinvestering i en ny terminalstruktur och får 500–600 anställda. Den har uppsamling och spridning av post till 800 000 hushåll och 77 000 företag i 42 kommuner.

Speciella förutsättningarSigtuna har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen.



Sigtuna

Kommunskuld

Sigtuna kommunBruttoförpliktelsebeloppVissa tillgångar värderadeNettoförpliktelsebelopp


Kommunskuld Bra OK Svag DåligFörpliktelsebelopp Bra Amorteringsförmåga Bra

2011 kr/inv96 221

- 59 67136 550

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 96 200 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Sigtuna ligger på plats 235 av Sveriges 290 kommuner.

En försiktig värdering av kom

munens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 59 700 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 36 500 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Bra.

Sigtunas amorteringsförmåga får

också betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Sigtuna delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.

Sparandet i Sigtuna får betyget OK. År 2011 är sparnivån 4,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,0 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 5,1 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 10 procent i Sigtuna. Det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-

den, får betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 45 procent av tillgångarna de senaste fem åren och under den första kritiska nivån 60 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en svagt stigande trend.

Kapitalbildningen får betyget Då-lig i Sigtuna. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4,9 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 8,9 procent. Det ger ett lånebehov på 4,0 procent av intäkterna.

Med betyget OK på sparnivå får Sigtuna delbetyget B på analys frågan Fi-nansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 32 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 5,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 6,5 procent.

Finansiell hälsa

Kommunskuld


Sigtuna

Finansiell hälsa




Finansiell hälsa Bra OK Svag DåligSparnivå OK Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad OK Rörelsekapital Svag Kapitalbildning Dålig


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12



Finansiella risker Bra OK Svag DåligInvesteringsnivå OK Skattekraft Svag Befolkning Bra Sysselsättning Svag Bostadsöverskott Bra Borgen mm Dålig


90%

100%

110%

120%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013


Förvärvsfrekvens

60%

70%

80%

90%

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10Totalt för Sigtuna RiketRiksmax Nykvarn KommuntrendenRikstrenden

Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är inves teringarna i genomsnitt 9,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Sigtuna är omkring 8,6 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara

inkomsten i Sigtuna ligger över rikssnittet. Med en fallande trend från 105 till 101 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Svag.

På nyckeltalet befolkning får Sigtuna betyget Bra. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket.


ning uppvisar Sigtuna en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag.

Sigtuna får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och

Finansiella risker


Sigtuna


Bedömningsgrunder

Finansiella möjligheter Bra OK Svag DåligSkattehöjning DåligAvgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

100

200

300

400

500

600

700

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 383 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 55 mkr

Mkr

förmedlade lån på 46 940 kronor per invånare. Det är över den hösta kritiska nivån på 30 000 kronor per invånare.

Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finan-siella risker.

Sigtuna har högre skattesats 2011 med 1,00 procent jämfört med den grannkommun (Vallentuna) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Sigtuna höjde skatten senast 2004 med 0,30 procent. Skatten sänktes därefter 2005 med 0,10 procent, 2006 med 0,23 procent och 2010 med 0,12 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 55 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola

och barnomsorg, äldre och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Sigtuna.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 383 miljoner kronor och Sigtuna får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 115 miljoner kronor inom social omsorg, 75 miljoner inom förskola 1–5 år, 70 miljoner vardera inom grundskola och infrastruktur och 50 miljoner inom fritidsverk samhet.

En procent i förändrad skatt motsvarar 73 miljoner och kalkylmäs sigt utgör

de 383 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 70 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 72 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 80 personer.

Sigtuna får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Sigtuna är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majo

ritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge.

För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige som

kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.

Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Sigtuna och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

ledningsförmåga


Sigtuna

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Majoriteter

Sigtuna analyserades i Kommunexperten 12/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Sju skatteförändringar de senaste tio åren i jämviktskommunen Sigtuna ger en antydan om varför man inte har högsta finansiella betyg. Det brister i skötseln av den vardagliga ekonomin i kommunen. Det finns en bidragsdriven snabb befolkningstillväxt samtidigt som det indikeras tendenser till svikt i det lokala näringslivet. Paradoxalt nog i den kommun som hyser det expansiva Arlanda.”

Politisk jämvikt har under lång tid berövat Sigtuna förmågan att tillgodogöra sig storflygplatsen Arlandas fördelar. Med Bbetyg i den här analysen, som den i december 2010, tycks läget vara oförändrat. En snabb bidragsdriven befolkningstillväxt kräver höga investeringar och avståndet till ett för lågt sparande fylls på av reavinster och ökade skulder. B på två analysområden, nu som tidigare, bestämmer slutbetyget till B.

Det finns mycket att kommentera i Sigtuna och man undrar ofta varför det är som det är. Förklaringen finns ofta i den politiska jäm vikten som inte sällan producerar utfall vid beslut som inget parti önskar. Det goda samhällets lös

ningar blockeras av ett destruktivt kompromissande. Nu har en majoritet av Socialdemokrater, Center och Miljöpartister makten och det ska finnas med i bakgrunden vid analys av Sigtuna.

Sigtuna klassas som pendlingskommun, här bor man, och jobbar gör man ofta någon annanstans. Speciellt är att kommunen har en bidragsdriven hög tillväxt av befolkningen. Det indikeras nämligen lokal näringslivssvikt genom de två nyckeltalen skattekraft och sysselsättning, båda med betyget Svag. Medelinkomsten hänger alltså inte med utvecklingen i riket och det gör inte sysselsättningen heller.

Överkostnaderna i verksamheterna är 383 miljoner och av dem finns 120 miljoner inom social omsorg. Av överkostnader som motsvarar en skattesänkning på 5,2 procent, finns 2 procent inom social omsorg. Slutsatsen är att Sigtuna har en generös bidrags regim. Det är drivkraften bakom den omsortering av befolkningen som sker genom att de som flyttar till Sigtuna har lägre löner och sysselsättningsgrad än de som redan bor där eller flyttar från Sigtuna.

Sigtuna har ett enda företag och det är det stora Sigtunahem AB, som räknat i antal lägenheter per invånare utgör

148 (tidigare 151) procent av rikssnittet. Det är en viktig del som möjliggör den snabba omsorteringen och tillväxten av befolkningen. Bolaget hade 2010 för låga vinster och kunde inte värderas så högt men det räckte för A på kommunskuld. Nu är bruttokommunskulden mycket högre men också vinsterna i Sigtunahem och med en högre värdering har kommunskulden fortfarande betyget A.

Den bidragsdrivna befolkningstillväxten uppmärksammas med B på området finansiella risker. Här visar OK på investeringsnivå att nivån är något för hög, vilket inte är så allvarligt om det inte vore för att sparandet är för lågt. Betyget Dålig på nyckeltalet borgen visar att skulderna finns i företagen, främst Sigtunahem och till en bostadsrätts förening men skulderna inom förvaltningen växer också snabbt eftersom kompletterande finansiering behövs för de höga inves te ringarna.

Sigtuna tillhör förlorarna i utjämningen mellan kommunerna och har en kostnadspressad verksamhet men också av anledningen att mycket pengar fördelas till social omsorg. I verksamheterna finns en undertalighet i personal på 80 anställda.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

B ➡


Staffanstorp

Staffanstorp ligger i Skåne och kan dateras till år 1304 när orten för första gången nämns i skriftliga källor. Då var stavningen Stafnsthorp.

Man tror att den första delen i namnet har med det gamla mans namnet Stafn att göra, ett ord med innebörden stäv (på fartyg). Det finns alltså ingen koppling till namn som Staffan eller Stefan. Men genom århundradena har Stafn övergått till Staffan och namnet på orten blev Staffanstorp när järnvägsstationen byggdes 1875; redan tidigare hade man övergått till den namnformen för att inte blandas samman med Stanstorp.

1885 byggdes en sockerfabrik i Staffanstorp och det är en bransch som kommit att prägla orten.

Faktaruta Staffanstorp

Staffanstorp – tycks investera ihjäl sigdiagnos: Den tidigare A-kommunen Staffanstorp i analysen i december 2010 låg på gränsen till B i två analysområ-den och nu är det övertramp i båda, alltså B i den här analysen. Hur kommunen sköter den vardagliga ekonomin faller från A till B och nu är det mer än tendens till investeringsrisk, B alldeles i kanten av C. Höga investeringar i kombina-tion med för lågt sparande gör att skulderna ökar snabbt. Kommunskuld är A men ligger nära B.

åtgärder: Staffanstorp rekommenderas att dra ner investeringarna till den långsiktigt optimala nivån 40 miljoner kronor och behålla dem där. Kommunen bör säkra ett sparande över 3,5 procent av totala intäkter, vilket är alldeles i underkant av 40 miljoner kronor. För det krävs cirka 5 miljoner kronor och det finns överkostnader på 150 miljoner och avgiftspotentia-ler på 33 miljoner. Det finns också utrymme för att sänka skatten lite varje år. Vissa bolag bör skötas mycket bättre än nu.


Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna










A • •B • • c

d

Tidigare var Staffanstorp en järnvägsknut där förbindelserna MalmöSimrishamn och TrelleborgLund möttes.

Pressen skriver att Staffanstorp tillsammans med andra kommuner och intressenter verkar för att man i framtiden ska trafikera Simrishamnsbanan med persontrafik och på så sätt även försörja Staffanstorps tätort med pågatågstrafik.

Man berättar också att kommunen räknar med att bostads byggandet bromsar in de kommande åren. Inbromsningen framgår av kommunens nya projektkatalog som listar nya utbyggnader av bostadsområden i kommunen fram till 2021. Katalogen omarbetas varje år, och är ett av underlagen för budgetarbete och andra prognoser.

Vidare noteras att Vellinge blev årets bästa skolkommun enligt Lärarförbundets årliga rankning av landets skolor där Staffanstorp kom på plats 28, en förbättring jämfört med 2011 när kommunen var på plats 73.

Speciella förutsättningarStaffanstorp har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Staffanstorps Centrum AB som moderbolag. Förvaltningsfastigheterna har över förts till koncernen och det påverkar de kritiska nivåerna i nyckeltalen spar och investeringsnivå som därför har justerats ned.



Staffanstorp

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 99 800 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Staffanstorp ligger på plats 248 av Sveriges 290 kommuner.

En försiktig värdering av kom

munens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 69 800 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 30 000 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Bra.

Staffanstorps amorteringsförmåga

får betyget OK. Den teo retiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. En belastning ges dock för växande trend.

Med betyget Bra på förpliktelsebeloppet får Staffanstorp delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld.

Sparandet i Staffanstorp får betyget OK. År 2011 är sparnivån 2,6 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 2,8 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 3,1 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 9 procent i Staffanstorp och det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna. Trenden är dock växande och för det ges en belastning. Ytterligare en belastning ges då hela kommunkoncernens skulder är över 160 procent av de totala intäkterna. Den kritiska nivå här är 120 procent.

Betyget blir Svag för skuldflödesgra-den.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 27 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent. Trenden är dock växande även här och det ger en belastning.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Bra. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en stigande trend och är från 2009 positivt.

Kapitalbildningen får betyget Då-lig i Staffanstorp. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden

3,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 6,1 procent. Det ger ett lånebehov på 2,3 procent av intäkterna.

Med betyget OK på sparnivå får Staffanstorp delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 4 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,1 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 3,5 procent. Nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad och skuldbalansgrad har försämrats ett betygsteg vardera sedan den förra analysen. Delbetyget har sänkts främst beroende på det försämrade sparandet.

Kommunskuld

Staffanstorp kommunBruttoförpliktelsebeloppVissa tillgångar värderadeNettoförpliktelsebelopp


Kommunskuld Bra OK Svag DåligFörpliktelsebelopp Bra Amorteringsförmåga OK

2011 kr/inv99 803

- 69 75330 050

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld


Staffanstorp

Finansiell hälsa




Finansiell hälsa Bra OK Svag DåligSparnivå OK Skuldflödesgrad Svag Skuldbalansgrad OK Rörelsekapital Bra Kapitalbildning Dålig


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12




Finansiella risker Bra OK Svag DåligInvesteringsnivå Svag Skattekraft OK Befolkning Bra Sysselsättning OK Bostadsöverskott Bra Borgen mm Dålig


95%

100%

105%

110%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013


Investeringsnivå

0%

4%

8%

12%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,6 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Staffanstorp är omkring 3,7 procent. Det finns en risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Staffanstorp ligger över rikssnittet. Med en svagt fallande trend

från 106 till 105 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget OK.

På nyckeltalet befolkning får Staffanstorp betyget Bra. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en puckel i åldersgruppen 7–15 år samtidigt som det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19–25 år.


ning uppvisar Staffanstorp en långsiktig trend som är något sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget OK.

Staffanstorp får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 60 661 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 30 000 kronor per invånare.

Finansiella risker


Staffanstorp


Bedömningsgrunder

Finansiella möjligheter Bra OK Svag DåligSkattehöjning DåligAvgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

50

100

150

200

250

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 150 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 33 mkr

Mkr

Med en låg sparnivå är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finan-siella risker. Betyget för nyckeltalet

investeringsnivå har försämrats sedan den förra analysen och delbetyget har därför sänkts.

Staffanstorp har högre skattesats 2011 med 0,29 procent jämfört med den grannkommun (Vellinge) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Staffanstorp sänkte skatten 2007 med 0,60 procent och 2011 med 0,10 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 33 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Staffanstorp.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 150 miljoner kronor och Staffanstorp får betyget Bra på kost-nadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 50 miljoner kronor inom infrastruktur, 39 miljoner inom grundskola, 27 miljoner inom social omsorg, 17 miljoner inom förskola 1–5 år och 14 miljoner inom gymnasieskola.


Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 56 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 52 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 90 personer.

Staffanstorp får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Staffanstorp är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritets block och blocken minskar i

betydelse.För nyckeltalet handlingskraft är

betyget OK. Det finns belast ningar för de många partierna i fullmäktige som kan bidra till fördröjningar i ärende och beslutshanteringen.

Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Staffanstorp. Nyckeltalet avgifts-politik får därför betyget Bra.

ledningsförmåga


Staffanstorp

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder

Ledningsförmåga Bra OK Svag DåligMajoriteter SvagHandlingskraft OK Avgiftspolitik Bra


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Majoriteter

Staffanstorp analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Staffanstorp har starka finanser även om inte många nyckeltal har högsta betyg. Staffanstorp visar styrka inom analysfrågan kommunskuld. Det är skakigast när det gäller den vardagliga ekonomin eftersom sparandet har en envist fallande trend. Det beror på att man är stor förlorare i utjämningen mellan kommunerna. Det finns mindre fläckar i den finansiella riskbilden men det indikeras inte några kritiska mönster.”

Den tidigare Akommunen Staffanstorp i analysen i december 2010 låg på gränsen till B i två analysområden och nu är det övertramp i båda, alltså B i den här analysen. Hur kommunen sköter den vardagliga ekonomin faller från A till B och nu är det mer än tendens till investeringsrisk, B alldeles i kanten av C. Höga investeringar i kombination med för lågt sparande gör att skulderna ökar snabbt. Kommunskuld är A men ligger nära B.

Det varnas för ”kassabalanseffekten” som lurar beslutsfattare att känna sig ”rika” när det finns kassabalanser och vill göra förnuftiga saker. Den vanligaste är att starta ett investeringsrally. Likvida överskott blir anläggningstill

gångar som i efterhand ofta visat sig vara mindre kloka satsningar. (Se Tjörn i det här numret.)

I den förra analysen varnades för att kommunen låg kvar med en för hög investeringsnivå i förvaltningen när verksamhetsfastigheterna hade lagts ut på eget bolag, Staffanstorps kommunfastigheter AB. Det skedde några år in på det nya seklet. Alla ny och reinvesteringar ska därefter göras i bolaget och de kritiska nivåerna för nyckeltalet sparnivå kan då justeras ned till en lägre nivå, nu 3,5 procent av totala intäkter. En nedjustering gjordes också i den förra analysen.

Det att investeringarna i förvaltningarna inte hade dragits ned i motsvarande mån utan fått ligga kvar på hög nivå var en av de ”mindre fläckarna i den finansiella riskbilden” i den förra analysen. Än har ingen nedjustering skett, utan det är snarare åt det andra hållet och det visas av nyckeltalet kapitalbildning som försämras från Svag till Dålig. Även risknyckeltalet investeringsnivå försämras från OK till Svag och är så nära Dålig man faktiskt kan komma. Betyget för analysområdet finansiella risker sänks därför från A till B.

Vid försäljningen av verksamhetsfastigheterna ökades borgen till Staf

fanstorps Kommunfastigheter AB, som kunde ta stora lån för att betala fastigheterna. Beståndet ger inte intryck av att vara undervärderat utan snarare tvärtom. Förvaltningen blev skuldfri och kunde dessutom lägga upp betydande kassabalanser i förvaltning. Skuldfri och med medlen i förvaltning på 126 miljoner kronor kände sig ledningen ”rik”.

Med en genomsnittlig investeringsnivå i förvaltningen på 6,1 procent av intäkter de senaste nio åren jämfört med en uthållig nivå på 3,5 procent och ett genomsnittligt sparande på 3,8 procent som överensstämmer med sparandets uthålliga nivå över perioden fattas det varje år 25 miljoner som ska lånas upp eller tas från likviditeten. Särskilt under de senaste fyra åren är differensen stor och skulderna har växt från 0 till 280 miljoner medan kassabalanserna har sjunkit från 270 miljoner 2007 till 126 miljoner 2011.

Har ledningen i Staffanstorp ett avskärmat perspektiv omfattande enbart förvaltningen känner den sig säkert rik även nu, men sex nyckeltal försämras och anger en klart fallande tendens. Det finns höga skulder i bolagen och vissa redovisar inga vinster. Fläckarna är fler än tidigare.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

c ➡


Tjörn

Tjörns näringsliv är fullt naturligt präglat av sjöfart och sjöfartsindustri. Här finns några av Europas större rederier, exempelvis Rederi Transatlantic (tidigare B&N) och Tarbit Shipping. Tarbit är specialiserat på frakt av varma laster som asfalt, och är en större rederierna i Nordeuropa på det området.

Djupviks varv tillverkar aluminiumbåtar för myndigheter som polis, kustbevakning och sjöräddning. Tjörnvarvet i Rönnäng gör i huvud sak trålare för export till Irland.

Tjörn ligger på Sveriges sjätte största ö. Med två broar förbinds Tjörn med fastlandet och grannön Orust. Via Tjörnbron har man tre och en halv mil till Göteborg.

Förutom sjöfart är det turism som

Faktaruta tjörn

tjörn – investerings- och lånekarusell på högvarvdiagnos: Tjörn analyserades i december 2010 och hade då A med fallande tendens. Nu passeras C i den här analysen och fallet fortsätter. Det enda skälet är att de höga investeringarna under senare år gör att skulderna växer i raketfart trots godkänt hög sparnivå. Investerings- och lånekarusellen sänker också betyget på analysområdet kommunskuld från A till B. I övrigt uppvisas styrkor, dock växer antalet äldre invånare snabbare än andra åldersgrupper.

åtgärder: Tjörn ska dra ner investeringarna till den långsiktigt optimala nivån 20 miljoner kronor och säkra ett spa-rande över 3,5 procent av totala intäkter. Behöver utgifterna för investeringarna vara högre än 20 miljoner krävs ett motsvarande högre sparande. Det räcker för att efter några år ha A på finansiella risker. För A på kommunskuld räcker det med att sköta bolagen bättre så att de visar högre vinster och kan ges högre värderingar.












A • •B • c •d

står för kommunens intäkter och man räknar med att folkmängden på ön trefaldigas under sommar månaderna och går från cirka 15 000 till 45 000.

Pressen berättar om en konjunkturrapport där indikatorerna ger bilden av ett relativt positivt läge i Göteborgsregionen och speciellt för Tjörn. Bland annat noteras att ungdomsarbetslöshet ligger på 8,3 procent, och det är lägst bland Göteborgsområdets kommuner. I snitt ligger ungdomsarbetslösheten i Västra Götaland på 17,2 procent och i riket på 18,6 procent.

Vidare noteras att Tjörn äntligen får en ny entré. Dessutom ska det byggas en helt ny bussterminal och pendelparkering. Enligt Trafikverket ska bygget vara klart till sommaren. Planer finns

också på kafé, kiosk och turistinformation och den nuvarande korsvägen får en rondell.

Speciella förutsättningarTjörn har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Kommunen har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Tjörns Kommunala Förvaltnings AB som moderbolag. De flesta av kommunens verksamhetsfastig heter har förvärvats av Tjörns Bostads AB. Det påverkar de kritiska nivåerna i nyckeltalen spar och investeringsnivå som därför har justerats ned.



Tjörn

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 95 000 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Tjörn ligger på plats 233 av Sveriges 290 kommuner.


samheten ger cirka 53 300 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 41 700 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget OK.

Tjörns amorteringsförmåga får betyget OK. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sju år de se

Sparandet i Tjörn får betyget Bra. År 2011 är sparnivån 5,0 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,6 procent. Kommunens resultat prognos för 2012 visar ett sparande på 3,3 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 23 procent i Tjörn. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflö-desgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får betyget OK. Kommunens

skulder ger en skuldbalansgrad på 56 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Det är under den första kritiska nivån 60 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 100 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet har en snabbt fallande trend.

Kapitalbildningen får betyget Då-

lig i Tjörn. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 3,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 7,3 procent. Det ger ett lånebehov på 3,5 procent av intäkterna.

Med betyget Bra på sparnivå får Tjörn delbetyget A på analys frågan Fi-nansiell hälsa. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 2 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,3 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 3,5 procent. Nyckeltalet skuldflödes grad har förbättrats sedan den förra analysen medan rörelse kapital och kapitalbildning har försämrats.

Kommunskuld

Tjörn kommunBruttoförpliktelsebeloppVissa tillgångar värderadeNettoförpliktelsebelopp


Kommunskuld Bra OK Svag DåligFörpliktelsebelopp OK Amorteringsförmåga OK

2011 kr/inv94 988

- 53 24841 740

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld

naste fem bokslutsåren och det är över den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget OK på förpliktelsebeloppet får Tjörn delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Delbetyget har sänkts sedan den förra analysen. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor årligen i 20 år för att åter nå delbetyget A.


Tjörn

Finansiell hälsa




Finansiell hälsa Bra OK Svag DåligSparnivå Bra Skuldflödesgrad Bra Skuldbalansgrad OK Rörelsekapital Svag Kapitalbildning Dålig


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12




Finansiella risker Bra OK Svag DåligInvesteringsnivå DåligSkattekraft Bra Befolkning OK Sysselsättning Bra Bostadsöverskott Bra Borgen mm Dålig


80%

90%

100%

110%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013


Investeringsnivå

0%

5%

10%

15%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nyckeltalet investeringsnivå är Dålig. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 8,9 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Tjörn är omkring 2,4 procent. Det finns en stor risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så högt över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Tjörn ligger över rikssnittet. Med en stigande trend från 104 till

108 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Tjörn betyget OK. Befolkningen ökar något på lång sikt. Åldersstrukturen innehåller några kritiska sned heter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en för sörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år och en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen 45–64 år Det är också en underrepresentation i åldrarna 0–44 år.


ning uppvisar Tjörn en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Bra.

Tjörn får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 40 820 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 30 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är han

Finansiella risker


Tjörn


Bedömningsgrunder

Finansiella möjligheter Bra OK Svag DåligSkattehöjning Bra Avgiftshöjning Bra Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

50

100

150

200

250

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 121 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

10

20

30

40

50

60

70

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 25 mkr

Mkr

teringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.


delbetyget C på analys frågan Finan-siella risker. Delbetyget har sänkts från tidigare A. Det beror främst på nyckel

talet investeringsnivå som har försämrats från OK till Dålig sedan den förra analysen.

Tjörn har lägre skattesats 2011 med 0,23 procent jämfört med den grannkommun (Kungälv) som har lägst skatt. Det finns då en potential på omkring 7 miljoner kronor och betyget blir Bra för skattehöjning. Tjörn höjde skatten senast 2005 med 0,80 procent och sänkte den 2012 med 0,43 procent.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 25 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg men också inom förskola och barnomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir Bra för avgiftshöj-

ningar i Tjörn. Möjligheten att pressa kostnader

kalkyleras till 121 miljoner kronor och Tjörn får betyget Bra på kostnads-press. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 34 miljoner kronor inom grund skola, 20 miljoner inom infrastruktur, 16 miljoner inom social omsorg, 14 miljoner inom fritidsverksamhet, 12 miljoner vardera inom förskola 1–5 år och gymnasieskola samt 10 miljoner inom kultur.

En procent i förändrad skatt motsvarar 29 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 121 miljonerna i finansiella möj

ligheter en sänkt skatt på 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 85 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 93 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 120 personer.

Tjörn får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Tjörn är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats

majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge.

För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar

i ärende och besluts hanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäk

terna minskar trendmässigt i Tjörn och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK.

ledningsförmåga


Tjörn

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Majoriteter

Tjörn analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Tre dramatiska nedgångar i resultatet de senaste tjugo åren har lärt de många partierna i jämvikts kommunen Tjörn betydelsen av en stark och uthållig kommunal ekonomi. Nu finns en sådan och frågan är om den fastare ekonomi styrningen under senare år består eller om en fjärde ned gång ligger i framtiden. Tempot att effektivisera har varit högt de senaste åren men det kan bara sänkas något till en mer komfortabel nivå.”

Tjörn analyserades i december 2010 och hade då A med fallande tendens. Nu passeras C i den här analysen och fallet fortsätter. Det enda skälet är att de höga investeringarna under senare år gör att skulderna växer i raketfart trots godkänt hög sparnivå. Investerings och lånekarusellen sänker också betyget på analysområdet kommunskuld från A till B. I övrigt uppvisas styrkor, dock växer antalet äldre invånare snabbare än andra åldersgrupper.

Tjörn rosade inte marknaden i den förra analysen med många nyckeltal med betyget Bra men där de viktigaste hade det. Det blev därför ett odiskutabelt A som finansiellt slutbetyg. Det fanns förhopp ningar om ett fortsatt

betyg på högsta nivå för det hade det dukats för. Kommunen syntes vara handlingskraftig trots politisk jämvikt och gjorde rätt saker.

Kommunen hade skapat en koncern och lagt ut verksamhet på dotterbolagen för att få de tjänster producerade som kommunen efterfrågade. Kommunens förvaltningsfastigheter ägs nu av det allmännyttiga bostadsföretaget Tjörns Bostads AB. De övriga två är Tjörns Måltids AB och Tjörns Miljö AB. I det första lagas mat och i det andra är verksamheten vatten och avlopp, men också grönområden och cykelvägar och liknande.

Det har fungerat bra och Tjörn har en kostnadseffektiv verksamhet och lägre skatt än kommungrannarna. Alla tre potentialnyckeltalen har fortfarande högsta betyg och därför är betyget A på finansiella möjligheter en av kommunens styrkor. Betyget är även A på finansiell hälsa med ett sparande som efter sekelskiftet har utvecklats över godkänd nivå men utan större marginal under senare år. När det gäller överskotten i både kommunen och bolagen lever man således farligt. Marginalerna här kunde vara större.

Förmodligen ser vi ett klassiskt misstag i Tjörn som går under benäm

ningen ”kassabalanseffekten”. En organisation får av någon anledning en stor kassa att förvalta, känner sig ”rik” och ska göra förnuftiga saker. (Se Staffanstorp i den här numret.) Det vanligaste är att starta ett investeringsrally och det skedde i Tjörn sedan koncernen bildats. Det rallyt är av en så betydande omfattning att nyckeltalet för investeringar försämras till Dålig. Det sänker betyget för analysområdet finansiella risker från A till C.

Likviderna som koncernmodern Tjörns Kommunala Förvaltnings AB har betalat för bolagen och Tjörns Bostads AB för förvaltnings lokalerna har använts för att lösa lån i förvaltningen. Det minskade inte skulderna i kommunkoncernen eftersom bolagen har refinansierat sig för att kunna betala för tillgångarna.

Förmodligen såg ledningen i Tjörn på kommunens ekonomi för några år sedan som man brukar se på kommuner, fokus var på den kommunala förvaltningen och den hade förutom ett stort rörelse kapital mycket låga skulder. Att läget var oförändrat i koncernperspektivet syntes inte i beslutsunderlagen och Tjörn startade en investerings och lånekarusell som nu snurrar på högsta varv.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

c ➡


Årjäng

Årjäng ligger i Värmland och med bara cirka 30 kilometer till Norge är gränshandeln av stor betydelse för kommunen. Norrmän har under lång tid åkt till Sverige för att handla billigt, och den trenden blir allt starkare. Utan gränshandeln skulle arbetslösheten vara högre.

Närheten till Norge innebär också att Årjäng kan ses som en pend lingskommun; det tar exempelvis bara en och en halv timme att ta sig till Oslo. Man beräknar att cirka 600–700 personer arbets pendlar till Norge.

Som ett led i affärerna med Norge har det nya handelsområdet Lindudden anlagts. Det planeras få en yta på 58 000 kvadratmeter och den första

Faktaruta årjäng

årjäng – där övermod sänker betygetdiagnos: B-kommunen Årjäng i analysen i november 2010 kunde nå A men föll i stället till C i den här analysen. Sam-tidigt som skulderna ökar för att betala utgifter för väl höga investeringar sköts inte det enda ägda företaget, Årjängs Bostads AB, så att det kan värderas lika högt som tidigare. Kommunskulden, som räknas netto, faller därför från A till C. Vardagsekonomin sköts bättre och når A-status. Investeringsnivån ger B på finansiella risker.

åtgärder: Årjäng rekommenderas att dra ner investeringarna till den uthålliga nivån 25 miljoner kronor och säkra sparandet över 4,8 procent av totala intäkter. Behöver utgifterna för investeringarna vara högre, krävs ett motsvarande högre sparande så att inte skulderna ökar. För A på kommunskuld räcker det med att sköta bolaget bättre så att det visar högre vinster och kan ges en högre värdering. Höga överkostnader kan växlas in i årliga skattesänkningar.


Kommuntyp: Glesbygdskommunerr










A • •B • c •

d

etappen invigdes i slutet av mars 2012.Orten är känd för bland annat År

jängstrollet, en åtta meter hög staty som var klar sommaren 1972. Trollet håller fram en bricka som använts för som scen för olika uppträdanden.

Pressen berättar att det blir höjda tullar på kött och ost i Norge efter att det norska Stortinget tagit beslut om det. Det kommer med all säkerhet att leda till att gränshandeln växer sig ännu större, inte minst med tanke på att tullsatserna är så höga. Tullarna på biff och lamm kan komma att hamna på över 400 procent och ost förväntas hamna på cirka 300 procent.

Man noterar också att man bygger ett fiberstamnät som täcker hela År

jängs kommun. Det är en satsning på 36 miljoner som finansieras av kommunen, Region Värmland och EU.

Bland kända personer med anknytning till Årjäng märks Thore Skogman (sångare), Thomas Wassberg (skidåkare) och Victor Sjöström (filmregissör).

Speciella förutsättningarÅrjäng har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen kon cernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastig heterna finns i den kommunala förvaltningen.



Årjäng

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 72 000 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Årjäng ligger på plats 116 av Sveriges 290 kommuner.


invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 49 700 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag.

Årjängs amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt fyra år de senaste fem boksluts åren och under den

första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Svag på förpliktelsebe

loppet får Årjäng delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Delbetyget har sänkts från tidigare A beroende på ett försämrat förpliktelsebelopp. Här föreslås extra amorteringar på 6 miljoner kronor årligen i 20 år för att åter nå delbetyget A.

Sparandet i Årjäng får betyget Bra. År 2011 är sparnivån 5,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,8 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,0 procent. Kommunens resultat prognos för 2012 visar ett sparande på 4,6 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 18 procent i Årjäng. Det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för skuldflödesgraden.

Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-den, får också betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 35 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend.

Kapitalbildningen får betyget Svag i Årjäng. I genomsnitt var sparnivån


Med betyget Bra på sparnivå får Årjäng delbetyget A på analys frågan Finansiell hälsa. Delbetyget har höjts sedan den förra analysen beroende på ett något förbättrat sparande. Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 1 miljon kronor från det beräknade utfallet på 4,6 procent av totala intäkter upp till den kritiska nivån 4,8 procent.

Kommunskuld

Årjäng kommun








2011 kr/inv

72 029

- 22 270

49 759

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld


Årjäng

Finansiell hälsa








Sparnivå Bra


Skuldbalansgrad Bra

Rörelsekapital Svag

Kapitalbildning Svag


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12






Investeringsnivå Svag

Skattekraft Svag

Befolkning OK

Sysselsättning Svag


Borgen mm Svag


65%

70%

75%

80%

85%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013


Investeringsnivå

0%

3%

6%

9%

12%

03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 7,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Årjäng är omkring 4,1 procent. Det finns risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Årjäng ligger under rikssnittet. Med en fallande trend från 79 till 73 procent av rikssnittet de senaste

sex åren får skattekraften betyget Svag. På nyckeltalet befolkning får Årjäng

betyget OK. Befolkningen minskar de senaste åren och åldersstrukturen innehåller ett par kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 år och det är underrepresentation i åldrarna 0–44 år.

När det gäller nyckeltalet syssel-sättning uppvisar Årjäng en långsiktig trend som är mycket sämre än motsva

rande trend för riket. Nyckeltalet får betyget Svag.

Årjäng får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är Svag. Det finns borgen och förmedlade lån på 25 287 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare, men under den högsta på 30 000 kronor. Med ett negativt rörelsekapital

Finansiella risker


Årjäng


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning Dålig

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

50

100

150

200

250

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 111 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 2 mkr

Mkr

är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen.


delbetyget B på analys frågan Finan-siella risker. Nyckeltalen investeringsnivå och skattekraft har båda försämrats

ett betygsteg vardera sedan den förra analysen. Det förändrar dock inte delbetyget.

Årjäng har högre skattesats 2011 med 1,05 procent jämfört med den grannkommun (Arvika) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöj-ning och betyget blir därför Dålig. Årjäng har haft en oförändrad skattesats de senaste nio åren.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 2 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre och handikappomsorg samt kulturverksamhet. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Årjäng på 7 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 28 procent av det

totala behovet (2 miljoner av 7 miljoner). Eftersom 28 procent inte når över någon av de tre kritiska nivåerna så ges tre belastningar och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 111 miljoner kronor och Årjäng får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 40 miljoner kronor inom äldre omsorg, 25 miljoner inom infrastruktur, 20 miljoner inom grundskola och 8 miljoner vardera inom förskola 1–5 år, gymnasieskola och fritidsverksamhet.

En procent i förändrad skatt motsva

rar 14 miljoner och kalkyl mässigt utgör de 111 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 8,0 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 83 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi är 69 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 130 personer.

Årjäng får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Årjäng är betyget OK (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra man

datperioderna har det i snitt saknats majoritets block.


Det finns inga tecken på bristande effektivitet i administrationen av avgifter i Årjäng. Nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra.

ledningsförmåga


Årjäng

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter OK

Handlingskraft OK

Avgiftspolitik Bra


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14


Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt)



Vänsterpartiet

Majoriteter

Årjäng analyserades i Kommunexperten 11/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Förhållandena skiftar snabbt för gränskommunerna mot Norge och genom Årjäng går E18 till Oslo. Sedan ett antal år tillbaka är handelsrelationerna till Sveriges fördel och det framgår också av analysen. Det döljer för närvarande lite av den svikt i det lokala näringslivet som gör att Årjäng under andra förhållanden skulle ha svårt att hålla en positiv befolkningsutveckling. Bortsett från det är Årjäng en ekonomiskt välskött kommun.”

Bkommunen Årjäng i analysen i november 2010 kunde nå A men föll i stället till C i den här analysen. Samtidigt som skulderna ökar för att betala utgifter för väl höga investeringar sköts inte det enda ägda företaget, Årjängs Bostads AB, så att det kan värderas lika högt som tidigare. Kommunskulden, som räknas netto, faller därför från A till C. Vardagsekonomin sköts bättre och når Astatus. Investeringsnivån ger B på finansiella risker.

Sedan ett antal år tillbaka är det en fördel att ligga vid gränsen till Norge och, som det stod i analysen för två år sedan, att se sig som Strömstad gör, en av de yttre tätorterna i Osloregionen.

Den före detta kriskommunen Strömstad fann sin identitet vid sekelskiftet, lade om politiken och reste sig snabbt ur sin djupa lokala näringslivssvikt. Blomstrande gränshandel och efterfrågan på jobb i Norge har även i Årjäng stabiliserat och vänt befolkningsutvecklingen. Men det verkar som om det lett till visst övermod i kommunen och det gäller höga investeringar.

Fyra nyckeltal försämras sex betygssteg och två förbättras ett steg var. Tendensen ska därför vara fallande och det spökar bredast inom området finansiella risker och djupast inom kommunskuld. De har samband med varandra genom att höga investeringar under de senaste sju åren ger B på finansiella risker och måste till stora delar betalas genom ny lång upplåning. Det är inte bara långa skulder som växer utan även pensionsskulden och kommunskulden brutto ökar från 63 708 till 72 030 kronor per invånare på två år. Det är lite väl snabbt.

Samtidigt minskar det kvittningsbara beloppet från 36 528 till 22 270 kronor per invånare. Årjängs Bostads AB har under senare år alltför få år med redovisade vinster och måste värderas därefter. Ett företag som inte visar vin

ster är inte värt något. Denna dubbla effekt sänker snabbt betyget för kommunskuld från A till C, men vägen upp igen till A är lika kort.

Bokslutsprognosen för 2012 visar att förvaltningen hävdar sina godkänt höga överskott. Det befäster att betyget för finansiell hälsa nu ska förbättras från B till A. Bokslutsprognosen ger även ett positivt besked för Årjängs Bostads AB på två sätt, dels ett positivt resultat för 2012, dels att alla lägenheter är uthyrda. Trots det värderas bolaget ner av ovan angivet skäl, men om de avkastningskrav som nämnts i bokslutsprognosen och som har lagts på bolaget för framtiden förverkligas är vägen kort upp till A. Bolaget är jämförelsevis stort och nu med tre år av negativ befolkningsutveckling jämfört med tidigare år med befolkningstillväxt är läget skört.

Årjäng har hög skatt, just inga avgiftspotentialer men mycket betydande överkostnader på 111 miljoner kronor. Överkostnaderna motsvarar en skattesänkning på 8 procent. Det kan förefalla osanno likt, men att växla ökad kostnadseffektivitet mot sänkt skatt skulle hjälpa till att stabilisera befolkningsutvecklingen.

Slutsats

Kom

mun

-sk

uld

Fina

nsie

llhä

lsa

Fina

nsie

llari

sker

Fina

nsie

llam

öjlig

hete

r



Betyg tendens

c ➡


Åsele

Åsele ligger i Västerbotten och är en gammal centralort i södra Lappland.

Den anlades som marknads och kyrkoplats för södra Lappland år 1648. Redan tidigare hade oreglerade marknader hållits här. Till mark nader kom också domare och skatteindrivare för att utöva sina ämbeten.

Staten försökte stimulera nybyggandet i lappmarken, bland annat med det så kallade Lappmarksplakatet av år 1673. Det gav nybyg garna 15 års skattefrihet. Men det var först i slutet av 1700talet som kolonisationen började ta fart.

Som sista ort i landet blev Åsele år 1959 köping. Vid kommun reformen 1971 gick Åsele ihop med kommunerna Dorotea och Fredrika.

Faktaruta åsele

åsele – en bra bit på rätt vägdiagnos: Åsele hade D-betyg i analysen i december 2010 och har nu C. När fyra nyckeltal förbättras åtta betygssteg är tendensen klart stigande. Tidigare fanns två krisutlösande finansiella risker som innebar betyget D på den analys-delen. Riskerna är nu reducerade till tendenser, och betyget för finansiella risker blir B. C på kommun skuld, nu som tidigare, bestämmer slutbetyget till C. Åsele är på rätt väg, men läget är skört.

åtgärder: Konsumtionsskulden är 40 miljoner kronor. Med inves teringar 2 miljoner under sparandet kan skulderna amor-teras med det beloppet varje år. Då skulle Åsele nå A-betyg A på kommunskuld efter 20 år. Om bolagen sköts bättre så att de visar högre vinster och kan ges högre värderingar minskas den tiden. Kommunen bör fort sätta avveckla lägenheter. Det behövs lokal näringspolitik där bland annat överkostnader växlas om i årligt sänkta skatter för att stabilisera befolkningen.


Kommuntyp: Glesbygdskommunerr










A • •B • c •

d

Åsele har varit tingsställe för Åsele tingslag och i dag är kommunen handels och servicecentrum. Näringslivet domineras av åkerier och offentlig sektor, och transporter är en livsviktig uppgift i Norra Norrlands inland.

Sveriges största marknad, Åsele marknad, lockar årligen cirka 150 000 besökare och håller på under fyra dagar. Den har alltså anor från 1600talet och ortens grundande.

Pressen berättar att Landstinget i Västerbotten får bakläxa av Socialstyrelsen för försummade åtgärder efter allvarlig händelser, bland annat i Åsele. Händelsen anmäldes till Socialstyrelsen enligt lex Maria och landstinget har ändrat sina rutiner på sex punkter där

man sett brister. Men fortfarande finns det enligt Socialstyrelsen brister som man inte åtgärdat.

Man skriver också att Västerbotten får 17 miljoner till utbyggnad av bredband. I budgetpropositionen för 2013 har regeringen avsatt ytterligare 600 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad. 480 miljoner är sökbara inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Speciella förutsättningarÅsele har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr de verksamhetsdrivande förvaltningarna. Det finns ingen koncern bildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen.



Åsele

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 82 900 kronor per invånare. Det är över medeltalet men ganska långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Åsele ligger på plats 183 av Sveriges 290 kommuner.


samheten ger cirka 30 600 kronor per invånare. Nettoförpliktelse beloppet blir då 52 300 kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Svag.

Åseles amorteringsförmåga får betyget Bra. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de se

naste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år.

Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Åsele delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor årligen i 20 år för att nå delbetyget A.

Sparandet i Åsele får betyget Bra. År 2011 är sparnivån 2,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,5 procent och över hushållnings kravet. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 5,1 procent.

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 11 procent i Åsele. Det är under den första kritiska nivån 25 procent av intäkterna och betyget blir Bra för

skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgra-

den, får också betyget Bra. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 40 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är 60 procent.

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend.

Kapitalbildningen får betyget Bra i

Åsele. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,5 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 4,7 procent. Det ger ett lånebehov på –0,8 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett visst utrymme för amortering av långa skulder.

Med betyget Bra på sparnivå får Åsele delbetyget A på analys frågan Fi-nansiell hälsa. Nyckeltalet rörelsekapital har försämrats något sedan den förra analysen men det påverkar inte delbetyget.

Kommunskuld

Åsele kommun








2011 kr/inv

82 882

- 30 602

52 280

Förpliktelsebelopp

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

200 000

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20




Finansiell hälsa

Kommunskuld


Åsele

Finansiell hälsa








Sparnivå Bra


Skuldbalansgrad Bra

Rörelsekapital Svag

Kapitalbildning Bra


0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12





Investeringsnivå Svag

Skattekraft Bra

Befolkning Dålig

Sysselsättning OK


Borgen mm OK


65%

70%

75%

80%

85%

90%

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013


Bostadsöverskott

0%

6%

12%

18%

24%

30%

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Åsele är omkring 2,9 procent. Det finns en liten risk att kommunen drar på sig stora framtida drift och under hållskostnader när investeringarna ligger över den nivån.

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Åsele ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 82 till 83 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget Bra.

På nyckeltalet befolkning får Åsele betyget Dålig. Befolkningen minskar årligen i snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det är en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19–25 år och i samhälls byggargenerationen 26–44 år. Det finns äldrepucklar i åldersgrupperna 65–79 år och 80+ år samtidigt som det är en stark underrepre sentation i åldrarna 0–44 år.

När det gäller nyckeltalet sysselsätt-ning uppvisar Åsele en långsiktig trend

som är bättre än motsvarande trend för riket. En konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet får betyget OK.

Åsele får på bostadsöverskott betyget Bra eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar.

Betyget för borgen och förmedlade lån är OK. Det finns borgen och förmedlade lån på 15 663 kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska nivån på 17 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventu

Finansiella risker


Åsele


Bedömningsgrunder

Finansiella



Avgiftshöjning Bra

Kostnadspress Bra


Kostnadspress

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 56 mkr

MkrAvgiftshöjning

0

5

10

15

20

25

30

Jfr riket Jfrkommun

typ

Jfr länet

Potential 4 mkr

Mkr

ell utfallande borgen. De sex nyckeltalen ger sammantaget


siella risker. Nyckeltalet skattekraft har förbättrats tre betygssteg sedan den förra analysen och bostadsöverskott har

förbättrats två steg. Delbetyget har då höjts från tidigare D.

Åsele har högre skattesats 2011 med 1,11 procent jämfört med den grannkommun (Örnsköldsvik) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Åsele har haft en oförändrad skattesats de senaste tio åren.

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 4 miljoner kronor inom 2–4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre och handikappomsorg. Betyget blir Bra för avgiftshöjningar i Åsele.

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 56 miljoner kronor och Åsele får betyget Bra på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 22 miljoner kronor inom äldre omsorg, 16 miljoner inom infrastruktur, 8 miljoner inom grundskola, 6 miljoner inom fritidsverksamhet och 3 miljoner inom kultur.

En procent i förändrad skatt motsvarar 5 miljoner och kalkylmäs sigt utgör de 56 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 11,8 procent.

Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skatten. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 135 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handi kappade och andelen verksamhet i egen regi är 76 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 180 personer.

Åsele får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter.


För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Åsele är betyget OK (här finns bara betygen OK och Svag).

För nyckeltalet handlingskraft är betyget OK. Det finns belast ningar för de många anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora och svår

styrda arbetslag.Det finns inga tecken på bristande ad

ministration av avgifter i Åsele och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget Bra.

ledningsförmåga


Åsele

Ledningsförmåga

Bedömningsgrunder


Majoriteter OK

Handlingskraft OK

Avgiftspolitik Bra


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14





Vänsterpartiet

Majoriteter

Åsele analyserades i Kommunexperten 12/2010 och då samman fattades analysen på följande sätt: ”Åsele är den största vinnaren i systemet för utjämning av resurser mellan kommunerna. Det får en rad snedvridande effekter när bland annat stora förpliktelser för kommande generationer byggs upp. Allvarligare och mer svårlöst är två finansiella risker där den ena är lokal näringslivssvikt och den andra tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Men det finns också styrkor genom att ledningen alltid har skött kommunens vardagsekonomi.”

Åsele hade Dbetyg i analysen i december 2010 och har nu C. När fyra nyckeltal förbättras åtta betygssteg är tendensen klart stigande. Tidigare fanns två krisutlösande finansiella risker som innebar betyget D på den analysdelen. Riskerna är nu reducerade till tendenser, och betyget för finansiella risker blir B. C på kommun skuld, nu som tidigare, bestämmer slutbetyget till C. Åsele är på rätt väg, men läget är skört.

Det händer bra saker i Åsele och förmodligen inte bara inom ekonomin. Förbättrad ekonomi åtföljs normalt av förbättrad verk samhet. Bakom ligger bättre handlag med både ekonomi och

verksamhet. Åsele är på rätt väg, men statistiken bakom de stora förbättringarna av nyckeltalen berättar att tempot inte behöver vara riktigt så högt.

Två styrkor finns i Åsele varav en är odiskutabel, kommunen har bra styrning på vardagsekonomin i förvaltningen och börjar få svarta siffror inom företagen (som i flera fall är stiftelser). Men investeringarna är höga under senare år och delvis betalda av ny lång upplåning. Genomsnittligt över en längre period så betalar ett godkänt högt sparande investeringarna, nyckeltalet kapitalbildning har ju betyget Bra. Men betyget Svag på risknyckeltalet investerings nivå berättar hur det är, dock är investeringarna för 2011 nere igen exakt på den uthålliga nivån.

Alltså har en ökning av skulder och pensionsskuld drivit upp kommunskulden brutto från 76 093 till 82 882 kronor per invånare under två år. Men, som sagt, Åsele har ett bättre vinstläge i flera av sina företag och det gör att de kan värderas högre, det kvittningsbara beloppet växer från 12 866 till 30 602 kronor per invånare. Kommunskulden minskar mycket, men rör sig ännu inom betygs intervallet för C.

Den andra styrkan har ett omvänt

försvagande perspektiv. Åsele har stora överkostnader i sina verksamheter, 56 miljoner kronor, motsvarande en skattesänkning på 11,8 procent. Verksamheten är inte alls kostnadseffektiv och övertaligheten i personal är 180 personer, samma värde som för två år sedan. Det försvagande perspektivet är en mycket hög skatt på nästan 23 procent. Det är inte konstigt att folk flyttar från Åsele och speciellt den skattekänsliga samhällsbyggargenerationen 2644 år. Med belastningar för både snabb befolkningsminskning och ökad snedhet i befolknings pyra miden har nyckeltalet befolkning betyget Dålig, nu som tidigare.

När två andra nyckeltal inom området finansiella risker förbättras mycket, faller två riskmönster bort eftersom de båda nyckeltalen har koppling till betyget Dålig för befolkning. Det finns inte längre en kritiskt mängd tomma lägenheter i Åselehus. Den koncernrisken reduceras till en tendens. Nyckeltalet skattekraft förbättras tre betygssteg och då reduceras även svikten i det lokala näringslivet till nivån tendens. Kommer B på finansiella risker att visa sig vara en bestående effekt?

Slutsats


Kopiering förbjuden. Se redaKtionSrutan. Kommunexperten nummer 4, 2009 63

öckerö

Frankeras ej. Mottagaren

betalar portot.

Förlaget Kommunexperten AB

SVarSpoSt

2051 4015

758 54 uppsala

Namn: .............................................................................................

Företag/kommun: ............................................................................

Antal prenumerationer: ...................................................................

Faktureringsadress: .........................................................................

Postadress: .....................................................................................

E-post: ............................................................................................

Företagare och investerare: Har Öckerö komparativa fördelar för ditt företag kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Öckerö. Överväger du lokaliseringar i Göteborgs närhet i en mindre kommun är

Öckerö en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Öckerö kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är

du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella Bkommunen Öckerö så finns en Bkommun till i omgivningarna, men också en Akommun.

På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kom-pletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten –allt i PDF-format.

Bibliotekskunder använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan ladda hem alla typer av material.

Besök ehandel.kommunexperten.se!

ehandel.KommunexpertenFundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kristinehamn RockwellKristinehamn Palatino

Kristinehamn Goudy

Tierps kommun

Framtidens ekonomi redan idag!

Kristinehamns kommunKungälvs kommunSkurups kommun

Kristinehamn RockwellKristinehamn Palatino

Kristinehamn Goudy

Kristinehamns kommunTimrå kommun

Framtidens ekonomi redan idag!

Alvesta kommunKils kommunTierps kommun

God Juloch

Gott Nytt Årfrån

alla som arbetar på Svensk Kommunrating

Hans Annette Vivianne

UllaMammed

Harald RolfNiclas

Avsändare:Svensk Kommunrating ABSmedsgränd 2a753 20 Uppsala

Från 1 januari 2013 blir det en efterfrågestyrd turordning.

I detta nummer:AnebyBengtsforsgotlandHaboHaparandalesseboMalåockelboSigtunaStaffanstorptjörnårjängåsele

kommunexperten - svensk kommunrating · det är fel att tro att det skulle betyda att sverige har...

Documents