köpsuget november 2014

Köpsuget Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner

November 2014

maj 2013 aug 2013 nov 2013 apr 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014

0

5

10

15

20

25

+13

Optimismen hos svenska hushåll stiger och differensen mellan andelen optimistiska och pessimistiska konsumenter steg i Svensk Handels konsumtionsindikator till 13 i november till jämfört med 4 i augusti. Det innebär att andelen konsumenter som planerar att öka sin konsumtion är 13 procentenheter högre än andelen som planerar att dra ner på sina köp. Av de tillfrågade konsumenterna bedömer 27 procent att de kommer att öka sin konsumtion under den närmaste månaden.

Konsumenterna väntas öka sina köp mest av produkter och tjänster relaterade till upplevelser och hemmet men framförallt säger man att man kommer öka sitt sparande.

Köpsuget stiger

─ Konsumenternas köpsug ökar inför de viktiga helgerna i årets slut, men kommer inte riktigt upp i fjolårets nivåer. Sannolikt beror detta på en osäkerhet över hur valutgången och Riksbankens nollränta kommer att påverka privatekonomin. Förhoppningsvis hinner konsumentens mod att repas inför de sista avgörande shoppingveckorna i julhandeln, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Köpsuget

Köpsuget, differensen mellan andelen optimistiska och pessimistiska konsumenter var 13 i november-mätningen. Det kan jämföras med 4 procentenheters differens i augustimätningen. Mönstret följer utvecklingen från tidigare år där hushållen tar en återhållsam ställning efter sommarens utgifter för att närmare jul återigen höja sina köpplaner.

Köpsuget 2014 kommer dock inte upp i fjolårets köpsugnivå andelen optimistiska konsumenter var 16 procentenheter fler än de pessimistiska. Möjligtvis kan den dipp i konsumentförtroende till följd av valets förvirrade utgång bidra till denna försvagning.

Förklaring: Ett nettotal på 13 betyder att andelen konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka under det närmaste kvartalet är 13 procentenheter högre än andelen som tror att deras konsumtion kommer att minska. OBS. I maj 2013 ställdes frågan om hur konsumtionen förväntas öka under den kommande månaden.

Köpsuget maj 2013- november 2014


-20

-10

0

10

20

30

40

Jag kommer att öka min konsumtion

Jag kommer att minska min konsumtion

Köpsuget

Sparandet spås öka mest under kommande kvartal

Den största ökningen när hushållen planerar sin ekonomi inför den närmaste månaden är sparandet. 13 procent-enheter fler bedömer att sparandet kommer att öka jämfört med de som tror att det kommer att minska. Jämfört med augusti är det dock tydligt att andelen som planerar att öka sparandet minskar.

Upplevelser och Hemmet är de två huvudkategorier som väntas öka mest under kommande kvartal, vilket ligger i linje med säsongens svängning från utomhus- till inomhusaktiviteter.

Kraftigast förändring jämfört med den senaste mätningen återfinns inom kategorin Mat & Dryck. Efter sommarens överintag är konsumenten mer modest i augusti men nu är man återigen beredd att öka utgifterna för mat och dryck

Förklaring: Nettotalen visar skillnaden i procentenheter mellan de konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka och de som tror att deras konsumtion kommer att minska.(Fjolårets siffror i parantes)

Hur tror du att du kommer att konsumera under de kommande tre månaderna jämfört med hur du vanligtvis konsumerar? (Fjolårets siffra inom parentes)

Spara

nde

Upple

velse

r

Hemm

et

Perso

nlig

t

Semes

ter

Mat

& D

ryck

Tran

spor

t

Med

ia

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

13 (16)12 (15)

11 (15)

9 (12) 9 (12) 9 (12)8 (11)

0 (5)

19

9

1212

8

0

14

2

nov 2014 aug 2014

Konsumenternas roligaste köp just nu: Julklappar

Vad tror du kommer att vara ditt roligaste inköp och din tråkigaste utgift under den närmaste månaden?

JulklapparResaElektronik

Löpande räkningar TandläkarkostnaderBilkostnader

Roligast! Tråkigast…

Tema konsumentmakt─ Vi ser att en allt mer politisk konsument växer fram. Konsumenter ställer högre krav på handeln vad gäller miljöpåverkan och produktionsvillkor och gör sin röst hörd genom att välja produkter och varumärken de sympatiserar med. Det välkomnar vi inom handeln. Vi är stolta över att vara medborgarnas verktyg för att förändra samhället, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Stark vilja att förändra bland konsumenterna

De allra flesta konsumenter, 80 procent, anser att de kan bidra till att förändra samhället genom att välja eller välja bort vissa varor när de handlar i butik.

Många uppger också att man faktiskt använder sig av denna makt. 20 procent menar att de gör det så ofta som möjligt och 35 procent att det är ganska vanligt som de använder denna makt. Hur vanligt är det att du använder dig av din konsumentmakt

och väljer eller väljer bort varor när du handlar i butik?

20%

35%23%

18%

5%

Så ofta jag får möjlighet

Ganska vanligt

Ganska sällan

Nästan aldrig

Vet ej

I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändrasamhället genom att använda dig av din konsumentmaktoch välja eller välja bort varor när du handlar i butik?

I hög grad I viss grad I liten grad Inte alls Vet ej

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

22%

35%

23%

13%

8%


Störst andel konsumenter, 75 procent, anser sig kunna bidra till att förändra samhället genom att rösta i allmänna val.

Män engagerar sig mer i politiska föreningar medan kvinnor i större utsträckning använder sin konsumentmakt. Kvinnor är också mer engagerade i att skriva inlägg och delta i kampanjer i sociala medier.

Äldre använder i högre utsträckning än unga sin konsumentmakt för att påverka samhällsutvecklingen medan yngre i högre utsträkning än äldre använder sig mer av sociala medier.

I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändrasamhället genom att …

... rö

sta i a

llmän

na va

l?

... vä

lja e

ller v

älja

bor

t var

or n

är d

u ha

ndla

r i b

utik?

... en

gage

ra d

ig i f

ören

inga

r, po

litisk

a pa

rtier

etc?

... sk

riva

inlä

gg o

ch d

elta

i kam

panj

er i s

ocia

la m

edie

r?

... ta

dire

ktkon

takt

med

pol

itiker

och

and

ra b

eslu

tsfat

tare

?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80% 75%

66%

51%49%

46%

Nettotal


Största möjlighet att förändra samhället anser konsumenterna att man har i de allmänna valen. Därefter kommer möjlig-heten att i handeln göra val som stämmer överens med konsumentens värderingar.

Att ta direktkontakt med politiker och andra besluts-fattare är den åtgärd man anser har minst möjlighet att påverka samhället.

I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att ...

... rösta i allmänna val?

... välja eller välja bort varor när du

handlar?

... engagera dig i föreningar, politiska

partier etc?

... ta direktkontakt med politiker och

beslutsfattare?

... skriva inlägg och delta i kampanjer i sociala medier?

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

41% I hög grad I viss grad I liten grad

Inte alls Vet ej

Allmänna val och konsumentmakt vanligast vid förändring

Vanligast är det att rösta i allmänna val, 87 procent av respondenterna röstar ganska ofta eller så ofta de får möjlighet

Att ha direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare är minst vanligt.

En större andel av de äldre respondenterna, från 41 år och äldre, röstar oftare i allmänna val. Den yngre generationen skriver oftare inlägg och deltar i kampanjer i sociala medier.

Hur vanligt är det att du ...

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

87%

55%

23%18%

10%

Ganska vanligt + så ofta jag får möjlighet

Många använder konsumentmakten till att försöka påverka

Vanligast är att rösta i allmänna val, vilket 87 procent av respondenterna anger att de gör.

Många uppger sig faktiskt också använda sin konsumentmakt i butiksmiljö; en av fem uppger att de gör det så ofta de får möjlighet. Hela 35 procent uppger också att det är ganska vanligt att de i butik väljer eller väljer bort varor för att påverka.

Det är däremot mindre vanligt att påverka genom direktkontakt med politiker och beslutsfattare.

Hur vanligt är det att du ...

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

20%

Så ofta jag får möjlighet Ganska vanligt

Ganska sällan Nästan aldrig

Vet ej

Köpsuget uppdelat på åtta kategorier

Mat & Dryck

Köpsuget för kategorin Mat & Dryck steg kraftigt i novembermätningen, från 0 i augusti till plus 9 i november. Det är också i nivå med fjolårs-utfallet på 11.

Bakgrunden till ökningen ligger främst i konsumenternas ambition att öka köpen av livsmedel medan man beräknar dra ner på restaurangbesöken.

Förra året planerade responden-terna att öka livsmedelsinköpen och även restaurangbesöken i viss grad. Det är således en naturlig vändning efter en tid med något lägre fokus på mat och dryck.

Min konsumtion inom kategorin Mat & Dryck kommer att…

Produkter som ingår i kategorin Mat & Dryck: livsmedels-produkter, café- och restaurangbesök, vin, sprit och öl.

öka mycket

öka något

vara oförändrad

minska något

minska mycket

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

3%

25%

51%

16%

4%

maj 2013 aug 2013 nov 2013 april 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014

-10

-5

0

5

10

15

20

25

9

Köpsug Mat & Dryck

Hemmet

Köpsuget för varor och tjänster inom kategorin Hemmet minskade från 12 i augusti till 11 i november och kan därmed betecknas som oförändrat.

Framförallt bedömer hushållen att utgifterna för el kommer att öka, vilket är naturligt då vi går mot kallare tider. Även vid samma period förra året spådde konsumenterna en ökning i elkostnader. Båda åren har andelen konsumenter som tror att kostnaderna kommer att öka varit 18-19 procentenheter fler än andelen som tror att de kommer att minska.

Hushållen bedömer att hyra/lån/räntekostnaderna kommer att minska. Förra året förväntade sig konsumenterna att denna post skulle öka något. Sannolikt har den låga räntan haft inverkan i denna prognos för året.

Produkter som ingår i kategorin Hemmet: lån, renovering, möbler, prylar, städning, RUT och ROT, uppvärmning, försäkringar, inredning, räntebetalningar, växter etc.

Min konsumtion inom kategorin Hemmet kommer att…


-10

-5

0

5

10

15

20

25

11

Köpsug Hemmet

öka mycket öka något vara oförändrad

minska något minska mycket

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

4%

23%

53%

11%5%

Personligt

Köpsuget för kategorin Personligt sjönk från 12 i augusti till 9 i november.

Utgifter för frisör, tandläkare och sjukvård förväntas fortsätta att öka under kommande kvartal. Även konsumtionen inom träning ökar starkt.

Produkter som ingår i kategorin Personligt: kläder, mode, träning, utbildningar och kurser. Även smink, smycken och optikprodukter ingår, liksom tjänster som skönhetsoperationer, vårdkostnader, tandläkarbesök, frisör, välgörenhet och utgifter för fest och kalas.

Min konsumtion inom kategorin Personligt kommer att…


-10

-5

0

5

10

15

20

25

9

Köpsug Personligt



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

3%

22%

55%

10%6%

Media

Köpsuget för produkter och tjänster inom kategorin Media gick tillbaka till 0 i november efter att ha varit uppe i plus 2 vid augustimätningen.

Det är en något större andel respondenter som anger att de kommer att öka sin konsumtion av hemelektronikprodukter än de som spår att de kommer minska den. Stundande julförsäljning kan sannolikt driva detta. Förra året var denna andel däremot något högre.

Utgifter för poster som tidnings-prenumerationer, streamingtjänster mm väntas minska och digitaliseringens förändringskraft gör sig här påmind.

Produkter som ingår i kategorin Media: lyssna- eller titta-tjänster som exempelvis Spotify, Netflix, Tv-licens och abonnemang etc. Även kostnader för fysiska produkter som hemelektronikprodukter och tidningsprenumerationer samt uppkopplingstjänster via dator och mobil.

Min konsumtion inom kategorin Media kommer att…


-10-8-6-4-202468

10

0

Köpsug Media



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

1%

12%

70%

9%5%

Upplevelser

Köpsuget för kategorin upplevelser ökade från 9 i augusti till 12 i november.

I novembermätningen var det framförallt konsumtionen av kultur såsom teater-, bio- och museibesök som förväntas öka.

Upplevelser såsom vinprovning och fallskärmshoppning förväntas däremot minska något.

Fjolårets undersökning visar samma mönster, det vill säga att vid denna period ökar kulturupplevelserna, men andra evenemang och tillställningar minskar i fokus.

Produkter som ingår i kategorin Upplevelser: konserter, idrottsevenemang, bowling, bio, teater mm.

Min konsumtion inom kategorin Upplevelser kommer att…


-10

-5

0

5

10

15

20

25

12

Köpsug Upplevelser



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2%

23%

59%

5% 7%

Semester

Utgifter för kategorin Semester ligger på ungefär samma nivå som vid förra mätningen, Köpsuget ökade svagt från 8 i augusti till 9 i november.

På grund av möjligheten till långledigt under julen, där man genom att ta ut ett fåtal semesterdagar får en lång sammanhängande ledighet, förväntas en del av svenskarna åka iväg till varmare breddgrader. Semesterresan är den post som spås öka mest.

I årets undersökningen är andelen som spår att utgifterna för semesterresor kommer att öka större än i fjolårets undersökning. Produkter som ingår i kategorin Semester: exempelvis

sommarstugan och semesterresan.

Min konsumtion inom kategorin Semester kommer att…


-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

9

Köpsug Semester



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

5%

18%

59%

5%9%

Transport

Utgifter inom kategorin Transport gick från 14 i augusti till 8 i november.

Trots att köpsuget för transport sjunkit är det några delbranscher inom kategorin som spås öka. Dessa är framförallt kollektivtrafik samt utgifter för bil.

Fjolårets undersökning visade samma mönster.

Produkter som ingår i kategorin Transport: utgifter för bil, bensin, reparationer samt månadskort för kollektivtrafiken, men även andra fordon som cykel och moped.

Min konsumtion inom kategorin Transport kommer att…


-10

-5

0

5

10

15

20

25

8

Köpsug Transport



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2%

19%

63%

7% 6%

Sparande

27 procent av konsumenterna tror att deras sparande kommer att öka under kommande kvartal, vilket är något färre än vid mätningen i augusti. Däremot är det en något större andel, 14 procent, som tror att de kommer att minska sitt sparande.

Sparviljan sjönk från 19 i augusti till 13 i november.

Förra året var sparviljan bland konsumenterna något högre, 16 jämfört med 13 i år. Det var en högre andel som planerade att öka sin konsumtion i fjolårets undersökning än i årets. Majoriteten förutspår dock att sparandet kommer att vara oförändrat.

Det som ingår i kategorin Sparande: börs, bank, fonder, överföringar till sparkontot och” under madrassen”-sparande.

Mitt Sparande kommer att…


-10

-5

0

5

10

15

20

25

13

Sparvilja



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

5%

22%

55%

9%5%

Om Köpsuget

Konsumtionen i Sverige förändras i allt snabbare takt. Dagens konsumenter är kunniga, kräsna och snabbrörliga. Nya trender uppstår och ersätter gamla sanningar. Gränsen för vad som är traditionell detaljhandel, besöksnäring eller annan tjänsteproduktion håller dessutom på att suddas ut. Köpsuget följer av denna anledning konsumentbeteende i ett vidare och branschövergripande perspektiv.

Köpsuget undersöker konsumenternas syn på sin framtida konsumtion. Vi söker svaret på hur ”köpsugna” svenskarna är vid olika tillfällen och av olika varu- eller tjänstekategorier. Undersökningen Köpsuget görs av HUI Research på uppdrag av Svensk Handel och utkommer fyra gånger per år.

Köpsuget november 2014 baseras på en webbenkät där 1 191 svenskar mellan 18 och 80 år har deltagit. Undersökningen genomfördes under oktober 2014.

Kan konsumenterna förutse sin konsumtion?

Korrelationen mellan Svensk Handels inköpsindikator Köpsuget och det verkliga utfallet, det vill säga hushållens faktiska konsumtion (som SCB tar fram kvartalsvis), är inte helt tydligt.

Tidsserien är ännu för kort för att kunna utvärdera Köpsugets relevans som ledande indikator. Stämmer prognosen i innevarande mätning tyder den på en välkommen tillväxt för årets sista och försäljningsmässigt viktigaste kvartal.

Prognos och utfall

maj-jul aug-okt nov-jan feb-apr maj-jul aug-okt nov-jan0

5

10

15

20

25

0

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

Köpsuget Hushållskonsumtion (kvartal)

Köps

ug (

nett

otal

)

Utfal

l utv

eckl

ing

(%)

köpsuget november 2014

Retail