kandidatuppsats i statsvetenskap - diva portal723512/... · 2014. 6. 10. · legitimerade...

Kandidatuppsats i Statsvetenskap

”Alla Ryssars Putin”

En studie om nationalism, ideologi och pragmatism i Putins retorik

Författare: Pascale Herold

Handledare: Patric Lindgren

Examinator:

Termin: VT14

Ämne: Statsvetenskap

Nivå: C-uppsats

Kurskod: 2SK300

”Alla Ryssars Putin” – En studie av nationalism, ideologi och pragmatism i Putins retorik

2

1. Inledning: .......................................................................................................................... 4 1.1. Problemformulering .................................................................................................................... 4 1.2. Syfte .................................................................................................................................................. 6 1.3. Frågeställning ................................................................................................................................ 6 1.4. Teori .................................................................................................................................................. 7 1.4.1. Modernistiskt perspektiv: Ernest Gellner ......................................................................... 7 1.4.2. Primordialistiskt perspektiv: Anthony D. Smith ............................................................ 9 1.4.3. Sammanfattning av de två teorierna ........................................................................... 12 2. Metod, Material, tidigare forskning, avgränsningar ............................................ 14 2.1. Metod och operationalisering ................................................................................................ 14 2.2. Material och Avgränsningar .................................................................................................. 16 2.3. Tidigare forskning ..................................................................................................................... 16 3. Historisk och politisk utveckling ............................................................................... 20 4. Motivbilder .................................................................................................................... 25 4.1. Moderlands nationalism .......................................................................................................... 25 4.2. Euroasiatisk Union (Ideologi) ............................................................................................... 27 4.3. Rysk-ortodoxt Imperium (Ideologi) .................................................................................... 28 4.4. Historisk-territoriell nationalism .......................................................................................... 31 4.5. Analysschema (motivbilder) ................................................................................................. 32 5. Analys ............................................................................................................................. 34 5.1. Analysschema 1 ......................................................................................................................... 34 5.1.1. Sammanfattning av analysschema 1 ............................................................................... 37 5.2. Analysschema 2 ......................................................................................................................... 40 5.2.1. Sammanfattning av analysschema 2 ............................................................................... 43 6. Slutsatser och diskussion ............................................................................................ 47 6.1. Slutsatser ...................................................................................................................................... 47 6.2. Diskussion ................................................................................................................................... 49


3

Abstract:

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning

behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and

nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and

the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic

tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and

attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign

policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show

what can be expected of Russia in the near future.

Denna uppsats söker att förstå argumenten för den ryska annekteringen av Krim

genom att två teorier om nationalism, samt att förstå ideologiska och nationalistiska

influenser i rysk utrikespolitik. Genom en argumentationsanalys exemplifieras

nationalistiska tendenser i Putin tal och kartläggandet av ett övergripande

nationalistiskt motiv förklaras genom kategorisering i fyra olika nationalistiska

ideologier som i forskning om rysk politik och Putin som president har framtonats.

Denna studie försöker att ge svar på vilka tendenser det finns inom rysk utrikespolitik

och ge en bild av vad vi kan förvänta oss i framtiden.

Nyckelord: Putin, Ryssland, Nationalism, Eurasien, Ukraina-krisen, Krim,

Argumentationsanalys


4

1. Inledning:

1.1. Problemformulering

Ukraina krisen handlar om ukrainsk identitet. Den utspelar sig lika mycket i

våldsamma uppror och protester som den utspelar sig kulturellt och socialt, i termer

av språk, historia, territorium och stormakts-tillhörighet. Det kan låta otroligt att

Harvard forskaren Huntington i sin bok 1995 ”förutspådde” annekteringen av Krim

och en delning av Ukraina vid dess ”fault-line”, mellan Ryssland och EU

sympatisörer, öst och väst. Yanukovych och Tymoschenko. Men faktum är att fler än

Huntington ser återgången av Krim och möjligen öst-Ukraina till Ryssland som en

geopolitisk nödvändighet, och ett tecken på att historiskt territorium och kultur har

stor betydelse för nationsbildning, inte minst Putin själv.

Ukraina dras mellan flera tillhörigheter och identiteter, där grupper av pro-EU, pro-

Ryssland, pro-Ortodoxa och ukrainska nationalister (Exempelvis partiet Svoboda) har

olika intressen som krockar. Att Ukraina framställs som en kokande soppa av etno-

kulturella grupper, leder ofta till att man i forskningen antar at det existerar en typisk

Öst-Europeisk nationalism, där etniska konflikter är oundvikliga på grund av

Figur 1: Huntingtons "fault-‐line" illustreras tydligast när vi ser på det politiska läget vid valet i Ukraina 2010, samt hur landet är uppdelat språkligt.


5

ländernas historia.1 Jag kommer i denna uppsats undvika sådana förklaringar som i

slutändan leder till en slags ”historisk determinism”, och istället undersöka Putin som

aktör och ”speglare” av ideologi och tendenser i rysk politik. Putin är i Ukraina krisen

en avgörande aktör, vars handlingar inte alltid följer en västerländsk ”rational-actor”

modell. Därför måste vi försöka att förstå ryskt agerande utifrån dess viktigaste

komponenter, det politiska dagsläget, nationalism, ideologi och inte minst religion.

Huntington föreslog vidare i sin bok 1995 att en rysk/ortodox enhet kommer bli

starkare, vi kan på flera sätt se att så är fallet. Inte minst är Putin en trogen kristen

ortodox, men har under sin regeringstid låtit kyrkan få allt större politisk och social

roll samt framställt den som nödvändig för Ryssland: ”There is no Russia without

Orthodoxy […]”2.

När den ukrainska kyrkan vädjade till den rysk/ortodoxa kyrkan att stoppa ryska

trupper föreslog de att man inte skulle motstå ryska ”fredsbevarare” och att deras

mission var ”to restore Russia’s historical unity”3. Kan det möjligen tolkas som en

vilja att förena rysk/Ortodoxa imperiet av prins Vladimir av Kiev (988 ”The baptism

of Rus”) vars gränser sträcker sig långt utöver Rysslands moderna gränser?4

Putins retorik har under de senaste åren tett sig mer och mer ideologisk, något som

illustreras av Hill & Clifford i den nya boken ”Mr. Putin”, där forskarna försöker

tydliggöra Putins pro-Sovjetiska och imperialistiska ideologi och hans förändring från

pragmatiker till ideolog.5

Galeotti pekar också på en utveckling mot ideologi och pekar på händelser som Putin

under sin första mandatperiod endast skulle ha sett ner på; idag innebär lagar mot

”gay propaganda”, hårda tag mot feministbandet Pussy Riot efter deras ”blasfemiska”

uppträdande i en kyrka, brännmärkande av utlandsfinansierade företag och NGOs

1 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. 2 Filatov, Sergej & Lunkin, Roman “Blagolepie i urodstvo v svetskom SMI”, Religion Sphere News. [elektronisk] 3 [elektronisk] jmf (översättning) Snegovaya, Maria ”How Putins worldview may be shaping his response in Crimea” (2014-‐03-‐02) Washingtonpost [elektronisk] 4 Kishkovsky, Sophia ”Putin in Ukraine to celebrate a christian anniversay” (2013-‐07-‐27) New York Times. [elektronisk] 5 Hill, Fiona & Clifford, Gaddy ”Mr. Putin” (2013) Brookings Institution Press, Washington.


6

som ”utländska agenter”, återtagande av media i statens händer och en retorik om

återgång till ”traditionella värden”.6 Vi ser en förändring av Ryssland där

konservatism ersätter pragmatism och en retorik om förlorade imperier, historisk

storhet moralens undergång i väst är central i politiken.7

Med Rysslands annektering av Krim har det uppkommit en mängd med teorier om

Rysslands motiv. I denna uppsats vill jag tydliggöra några av dessa motivbilder, samt

tydliggöra vilken slags nationalism Putin styrs av när han säger ”Vi är ett folk och

Kiev är modern av ryska städer.” Detta ger i sig en god bild om vilka grunder som

legitimerade annekteringen av Krim, hur vi ska se på rysk nationalism och vad vi kan

förvänta oss i framtiden.

1.2. Syfte

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra nationalistiska motiv i Putins tal efter

annekteringen av Krim. Genom att jämföra element i Putins tal med två

nationalistiska teorier vill jag illustrera vilken syn Putin har på länder i Sovjets

historiska territorium och vad vi kan förvänta oss härnäst av Ryssland.

1.3. Frågeställning

Hur kan vi förstå Putins agerande i Ukraina utifrån två teorier om nationalism?

1. I vilken mån finns en modernistisk nationalism respektive en primordialistisk

nationalism representerat i Putins tal?

2. Vilken av 4 nationalistiska motiv stämmer in på Putins tal om annekteringen

av Krim?

6 Galeotti, Mark & Bowen, Andrew S. ”Putins Empire of the Mind” (2014) Article in Foreign Policy. May/Jun2014, Issue 206, (s.16-‐19) 7 Crawly, Michael, Shuster, Simon, Calabresi, Massimo & Dickey, Jack ”This is War” article in TIME (19-‐05-‐14), Vol. 183 Issue 19. (s. 30-‐35)


7

1.4. Teori

Nationalismen, den suveräna staten och tanken ”ett folk ett land”; har sedan idé-

fadern Herder fungerat som en romantiserad förklaring för den i länder uppdelade

världsmodellen. Att nationalismen bygger på ett essenstialistisk skillnadstänkande där

ex- och inkluderingsteori fungerar mycket subjektivt för enstaka stater och människor

i allmänhet, har varit ett sätt att legitimera styren, segregering av länder (Jugoslavien)

och koalitionen av nya (Ryssland, Tyskland). Den har också kastat om den

westfaliska idén om att stater med makt (materiell och politisk) kan välja och vraka

och att gränser kan dras som maktstater finner godtyckliga, då en stat med

nationalismen förändrades till en samling grupper istället för individer under en

kung.8

Den nationalistiska staten legitimeras av tanken om en tillhörig befolkning och

konflikterna mellan stater i denna världssyn av motsättningar mellan civilisationer.

Jag kommer här gå in på två mycket skilda teorier om nationalism.

1.4.1. Modernistiskt perspektiv: Ernest Gellner

Gellner hävdar att kulturell likhet är det främsta bandet mellan människor, därför är

också nationalismens utopiska stat, som består av en assimilerad kultur, det optimala

tillstånd för nationens funktionsduktighet, där solidaritet och sammanhållning

maximeras. Detta är speciellt viktigt i krissituationer där det hävdas att denna typ av

stat mobiliserar sin befolkning lättare.

Gellner pekar på att industrisamhället, till skillnad från det hierarkiskt uppdelade

jordbrukarsamhället, av nödvändighet fick tillämpa homogeniseringsprocesser för

hela folket då klasserna i allt större grad kom i kontakt och krävde samma rätt och

skyldigheter av det strukturella systemet (staten).

Här gör Gellner en viktig distinktion för hans teori, den mellan stat och nation, där

staten är en institution nödvändig för medborgarskap och det industriella samhället,

8 Kedourie, Elie ”Nationalismen” (1995) SNS Förlag, Stockholm. (s. 140-‐141)


8

medan nation är en enhet där människor delar en given kultur, anser varandra delar av

denna och erkänner varandras rättigheter och skyldigheter.

Gellner pekar på den kanske viktigaste aspekten i detta med tanke på nationsbygge

och nödvändig homogenisering av befolkningen, skolsystemet och utbildningen av

allmänheten.9 Då det i industrisamhället krävs viss kompetens för att kunna göra

annat än ”muskelarbete”, för att kommunicera och använda skrivspråk (en

nödvändighet för det moderna samhället), innebär det att den högkultur som i tidigare

stadier av samhället tillhörde intellektuella (ex. präster) blivit normaliserad och

obligatorisk för hela samhället. Detta innebär i sin tur att kultur och stat blivit ett:

nationen.10

I industrisamhället ser Gellner inte längre en stark distinktion mellan kultur och

organisation, då staten i det moderna samhället har blivit beskyddare av sin kultur och

därmed växt ihop – Gellner ser nationalismen som en produkt av den nya formen av

kulturell organisering, eller kulturstaten.11 Det är alltså för Gellner inte nationalism

som fostrar eller ligger till grund för nationen utan nationen som skapar en kraftig typ

av patriotism som vi kallar nationalism.12

Som Gellner uttrycker är ”[…] nationalismen inte uppväckandet av en gammal,

latent och slumrande kraft” det är en ny sort av samhälle som i högsta grad är

beroende av homogeniseringsapparat och nationskänsla för att organisera en kulturstat

som medborgare ansluter sig till.13

I Gellners perspektiv är underliggande historiska kulturer, etniciteter och grupperingar

värdefulla i den meningen att de fungerar som byggstenar för nationen och den nya

organiserade kulturen då fungerar som en mosaik av gamla genom samhället

omvandlade kulturer. Dock menar han att det finns för många både snäva och vida

historiska grupperingar för att en enkel skulle kunna växa till en organiserad kultur,

där Gellner distingerar en minimistorlek, och att de historiska kulturerna inte innehar

9 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. (s. 13-‐19) 10 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. (s. 53-‐57) 11 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. (s. 69) 12 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora.) (s. 19-‐24) 13 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. (s. 69)


9

någon egentlig potential eller vilja att bli nationer. Därför menar han i protest mot

Smith och primordialismen att ”Törnrosanationerna”, de slumrande etniciteterna som

någon gång potentiellt kan ”väckas” till en nation, inte finns.14

Därav följer Gellners slutsats, att nationer skapar nationalism, inte underliggande

etniciteter och deras ”nationalismer”, och att nationalismen därför styrs av och ryms

inom nationen.15

Eliternas manipulation perspektivet

Av Gellners resonemang följer att nationalism är en produkt av nationen och

nationsbyggandet. Att nationalism bottnar i en uppfattad gemenskapstillhörighet och

den upplevda enheten och homogeniteten hos varje individ innebär också att

nationsbyggande eller försök till detta som går utöver eller ryms inom nationens

gränser ”krockar” med den specifika nationens intressen. Därvid uppstår inom

Gellners teori konflikter mellan nationer vars (kulturella eller) territoriala intressen

krockar.16 Det är i Gellners teori staten (nationen) som har den yttersta makten över

sina medborgares ”patriotism”, nationalismen blir på något sätt relativ gentemot

staten och möjlig att stärka, försvaga och manipulera.

1.4.2. Primordialistiskt perspektiv: Anthony D. Smith

Smith gör också en distinktion mellan stat och nation, där stat i sig är

institutionaliserad makt och nation en gruppering av folk med mycket gemensamt.

Smiths nationsdefinition: ”… a named human population sharing an historic

territory, common myths and historical memories, a mass public culture, a common

economy and common legal rights and duties for all members.”17

14 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. (s. 69) 15 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora.(s. 78) 16 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. (s. 300-‐301) jmf: Yack, Bernard ”The myth of the civic nation” (1996) Critical Review, vol 10. 17 Smith, Anthony D. ”National identity.” (1994) University of Nevada Press, Reno. (s. 14)


10

Den primordiala teorin som Smith ansluter sig till, hävdar för det första att etnicitet

föregick nationer, i en social ontologisk tradition ses världen som en mosaik av folk

med en uppsjö av etniska identiteter med medföljande nationalistiska sentiment.

Här finns det både sociobiologiska och sociologiska förklaringar till etnicitetens

uppkomst, att etnicitet i grunden är en förlängning av ”släktet” (/familjen) respektive

att etnicitet med dess innebörder (historia, gemensamma kultur) fordras för individens

överlevnad.18

Smith lägger större vikt på de historiska gemenskaper som funnits, en mosaik av

etniciteter eller ethnie (ödesgemenskaper) vars kultur bygger på gemensam historia,

kultur, värden, myter och symboler; vilket i tidens lopp och genom spridande av myt-

symbol komplex19 och gemensam historia, (av exempelvis högkultursinnehavare och

präster) har distingerat olika ethnier (ödesgemenskaper). I viss mån hävdar Smith som

Gellner att moderna nationer först kom till genom industrialisering och

modernisering, men att nationer är en byråkratisering av ethnie som har lyckats i den

mån att nationer har bildats på deras fundament.20

Samtidigt menar Smith att en naturlig och förmodern kamp mellan etniska grupper

har distingerat ”vinnarna”: dagens överlevande ethnier och nationer.21

Nationer är dock enligt Smith fenomen som inte har rötter i mänsklig natur eller

historia och i princip är resultat av kapitalism, byråkrati och sekulär utilitarism.22 I

den moderna tiden ser Smith byråkratiserade ethnie, som genom kapitalism och ett

genomgående ekonomiskt system blir centraliserad politik, samt nationsbildning som

gör om etnisk kultur till nationell kultur och genom skolsystem delar ut

homogeniserad nationell kultur till hela folket.23

18 Smith, Anthony D. ”Nationalism: theory, ideology, history” (2001) Polity, Oxford. (s. 12) 19 Armstrong, John A. ”Nations before nationalism” (1982) University of North carolina Press. (s. 8-‐9, 129-‐167) 20 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 13-‐18) 21 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 16-‐18) 22 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 8) 23 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 157-‐72)


11

Det som för Smith är naturligt, är formandet av ethnie. Dessa måste i sig uppfylla sex

kriterier för att bli ”riktiga” ethnie, nämligen: ett gemensamt namn (för att

utkristallisera sig själv ”vi” och distingera sig från andra), en gemensam härstamnings

myt (för att veta varifrån ”vi” härstammar och kunna distingera sig själv som speciell

gentemot andra), en gemensam historia (för att förstärka ett ”vi” med ett förflutet), en

gemensam kultur (som traditioner, myter, värden och symboler för att ytterligare

distingera vad som gör ”os” speciella), et gemensamt territorium (för att veta var ”vi”

hör hemma) och solidaritet (som håller samman ”vi”et).24

Religion kan då även vara en viktig del av värde-, symbol- och myt-system och

fungera för att distingera en ethnie från en annan.

Både det gemensamma territoriet och den gemensamma historia ger en slags

”nostalgisk fördel” för fortlevnaden av ethnie, som kan spegla sig i kulturen genom

hjälte sägner och symboler (vilkas värden och typ man längtar tillbaka till), en tro på

en ethnies guldåder och en tro på ett historiskt territorium som i grunden tillhör den

specifika ethnie och som dessa måste sträva efter eller återta. 25

Den arkitektoniska illusionen perspektivet

Den primordiala teorin leder i slutändan till den ena eller andra synen på konflikter,

liknande Huntingtons teori som produkter av spänningar mellan grupper och kulturer.

Antingen ses de som underliggande ”kokande soppor”, som varken är lösta eller

olösta. Liksom paradigm i Kuhns vetenskapsteori är de benägna att överlappa

varandra, blekna bort och ersättas med något annat.26

Å andra sidan kan man också se konflikterna som en produkt av strukturfel som kan

lösas. Detta innebär det Brubaker kallar ”the architectonic illusion”, tanken att

24 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 22-‐23) 25 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 32-‐40) 26 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” (1998) in Mall, John (red.) ”The State of the Nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge.


12

nationalistiska strömningar och etniska konflikter kan lösas genom en gräns

omdragning och en politisk omfördelning där etnicitet blir homogen och nationen

”tillhör” en grupp.27 Där en ethnie återförenas med sitt ”historiska territorium” eller

territoriet återtas från andra ethnier, vilket då leder till de nationalistiska konflikternas

tillfredställning.

1.4.3. Sammanfattning av de två teorierna

Modernistiskt Nationalism (Gellner)

Primordialistisk Nationalism (Smith)

Stat Nationsskapande (enande) Institutioner

På uppdrag av ethnie, Centraliserad politik i form av institutioner som

Nation

Tillfällig gemenskap, där medborgare delar samma kultur och anser varandra delar av kulturen samt har gemensamma rättigheter och skyldigheter

Institutionaliserad (/byråkratiserad) ethnie, där folket delar samma territorium, historia, kultur, myt-symbol-komplex, värden, ekonomisk/politiskt system samt har gemensamma rättigheter och skyldigheter

Gränser Nationens gränser Kulturella gränser (gemensam historia och kultur, myter och symboler samlar inte folket bortom den kulturella gränsen)28

Nationalism Produkt av nationen. Kulturell likhet som skapas av nödvändig homogenisering (ex. skolapparat) och behovet av folklig uppslutning bakom staten.

Uttryck för organiserad ethnie, ideologisk rörelse med rötterna i den befintliga kulturen och ethnie.

Viktigaste enande faktorer

-Organiserad stat -Allmän utbildning (kulturell homogenisering) -Teknisk och kommunikativ utveckling -Ekonomisk utveckling

-Gemensamt myt-symbol-komplex -Gemensamt historiskt territorium -Gemensam historia och härstamnings myt

27 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” (1998) in Mall, John (red.) ”The State of the Nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. 28 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of Nations” (1988) Blackwell Publishers Ltd, Oxford.(s. 136) jmf Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster Paperbacks, New York. (s. 165-‐68)


13

(nationens potential) -Gemensamma rättigheter och skyldigheter

-Gemensam kultur -Gemensamt namn -Solidaritet -Gemensamma rättigheter och skyldigheter

Nationalistiska konflikter uppstår

1. Konflikter uppstår när nationen tappar enhet, inte värnar om medborgares rättigheter eller när ekonomin försämras 2. Konflikter uppstår när nationalismer mobiliseras (såsom nationen gör) som går över eller rör sig inom nationens gränser och ”krockar” med nationens intressen (eliternas manipulation)

1. Konflikter mellan etniska grupper finns alltid under ytan som ”kokande soppor” 2. Konflikter uppstår när det finns strukturella fel, exempelvis när en ethnies territorium inte korrelerar med nationens territorium. Konflikterna kan lösas genom en omdragning av gränser eller en politisk omfördelning (arkitektonisk illusion)


14

2. Metod, Material, tidigare forskning, avgränsningar

2.1. Metod och operationalisering

Jag har valt att tillämpa en argumentationsanalys av Putins tal i samband med

annekteringen av Krim.

Jag bygger min argumentationsanalys i stil med Toulmins analysschema, där fokus

ligger på att tydliggöra underförståddheter; de premisser (Φ) som håller ihop

argument och påstående (tes). Premisserna är som det illustreras av Bergström &

Boreus en viktig del av att förstå även för talaren obekväma delar av resonemanget;

”att använda sig av underförståddheter kan […] vara ett sätt för en avsändare att

undvika att helt behöva stå för en tanke.”29

I ett politiskt tal av förklarande karaktär, som detta torde sägas vara, med tanke på

annekteringen av Krim och västs tydliga ogillande, finns det ganska god

argumentation. Det innebär att jag till stor del inte behöver rekonstruera argument så

som det ofta är fallet med politiska tal av idé-karaktär. Istället kan jag fokusera

analysen på de ”självklarheter” – underförstådda premisser, som Putin uttrycker eller

lämnar outsagda och med en analys av denna ”norm”-grund göra ett överskådligt

idéskema vad gäller Putins tankar om stat och etnicitet och nationalism, idégrunden

för Rysslands utrikespolitik generellt och då jämföra det med de renodlade teorier om

nationalism som jag klarlagt i teori kapitlet. Vad jag sedan kommer göra är att indela

Putins teser och argument i kategorier om motivbilder, för att ge en idé om vad olika

nationalismer praktiskt tar sig för uttryck.

Jag kommer dela in texten i Toulmins schema, där Tes (T), argument (A), Premiss

(PΦ) och premissargument (PAΦ).

Vidare kommer jag redogöra för argumentationskedjan i typen T1 (tes1), T1A1

(Argument1 för Tes1), T1A1P1 (Premiss1 för T1A1), T1A1P1AP1

(Premissargument1 för T1A1P1) osv.

29 Bergström, Göran & Boréus, Karin ”Textens mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text-‐ och diskursanalys.” (2005) Studentlitteratur, Lund.


15

Jag har av de två teorier utformat kategorier som i sig pekar på olikheterna mellan

teorierna, olika uppfattning om stat, nation, nationens gränser, nationalismens

uppkomst, enande faktorer och uppkomsten av nationalistiska konflikter, där jag har

valt att gruppera in två olika motivbilder inom varje teori.

Premisserna (möjligen även premissargumenten), den sammanhållande logiken

mellan tes och argument, visar på den logiska styrkan av argumentet och kan därvid

illustrera annorlunda logik beroende på dess existens i en annan ”Putin-diskurs”. Icke

desto mindre blir premisserna en tydlig indikator på vad Putin uppfattar som

självklara normer och bör därför ge en bra bild av ideologisk grund och synsätt på

nation, stat, gränser, nationalism och konflikter (kategorierna analysschemat utgår

ifrån).

Jag kommer efter den praktiska argumentationsanalysen gruppera in de tendenser

(idéer) jag hittar i texten i analysschemats fält. Därav bör jag kunna illustrera vilken

teori som är överrepresenterad, även om en blandning av teorierna verkar oundviklig

från ett realistiskt och icke- ideologiskt perspektiv.

Motivbilderna som också har operationaliserats i ett analysschema kommer sedan

användas för att göra en idéanalys mellan resultaten från argumentationsanalysen

(teser, argument, premisser och premissargument) och dessa i media och forskning

förekommande motivbilder.

I min avslutande diskussion knyts an till teorierna, mina initiala frågeställningar samt

motivbilder om annekteringen av Krim och respektives rimlighet i kontext med

slutsatserna från analysen.

Motivbilderna tillhör i grunden två och två den modernistiska respektive den

primordialistiska nationalismen, där ”Moderlands nationalism” (etno-kulturell

nationalism) samt ”historisk-territoriell nationalism” (etno-territoriell nationalism)

utgår ifrån och legitimeras av primordialistiska argument, medan ”den Ortodoxa

imperiums ideologin” och ”den Eurasiska Unions ideologin” utgår ifrån och

legitimeras av modernistiska tankar om att skapa nya entiteter eller återskapa gamla

(för klarhet se analysschema 2).


16

Reliabilitet: I viss mån innehåller en argumentationsanalys komponenter av tolkning,

då speciellt i Toulmins analysschema, en del av argumentationskedjan måste

rekonstrueras och premisser måste konstrueras (den logiska länken mellan tes och

argument). Jag har därför valt att i min analys vara tydlig med vad som är tolkning

och vad som står uttryckligen står i texten, samtidigt som jag tolkar texten steg för

steg, där jag först analyserar argumentationskedjorna i texten, sedan passar in den i

analysscheman och sedan sammanfattar (tolkar) analysschemat. Det gör det lätt att

följa med i hur tolkningen har skett, trots att det finns en klar komponent av subjektiv

tolkningsförmåga.

Denna studie är först och främst en inblick i Putins retorik och premisser (norm och

världsbild) och till för att ge en bild av tendenser i rysk politik som låter oss förstå

Rysslands agerande i Ukraina och Krim från olika infallsvinklar. Det är förståelse och

inte generaliserbara slutsatser som eftersträvas.

2.2. Material och Avgränsningar

Materialet består av Putins tal som hölls efter annekteringen av Krim och i syfte att

rättfärdiga agerandet den 18 mars 2014, av detta kommer jag göra ett forskar-

subjektivt urval av centrala delar i texten, en del text bör falla bort på basis av

relevans för min frågeställning, samt kommer viss text falla bort där

argumentationskedjorna är för otydliga för att analyseras.

I studien bearbetas den engelska översättningen av talet som gjorts av The Prague

Post. (http://praguepost.com/eu-news/37854-full-text-of-putin-s-speech-on-crimea).

Argumentationsanalysen genomförs på engelska i ett första steg, varefter valda delar

av materialet presenteras i analysschema och sammanfattningar av analysschema på

svenska.

Avgränsningar: På grund av en viss tidsram för denna uppsats har jag valt att endast

analysera Putins tal, som hölls i samband med annekteringen av Krim.

2.3. Tidigare forskning


17

Värt att diskutera när man undersöker nationalism i Öst-Europa är Kohn och hans

hypotes om essentiella geografiska skillnader vad gäller nationalism. Både

Dungacio30, Brukbaker31 och Kuzio32 talar om det problematiska med Kohns

distinktion mellan östlig och västlig nationalism, etnisk respektive medborgerlig

nationalism (senare även dålig/bra nationalism), som senare blev norm inom

forskning om nationalism och nationsbyggande i Öst-Europa. Distinktionen är både

analytiskt och normativt problematiskt.

Först och främst frammanar distinktionen mellan öst- och västlig nationalism en bild

av starkt avgränsade grupper i världen. För att låna Gellners illustration ses grupperna

som reella, avgränsade och substantiella enheter på den internationella arenan, som

homogena rutor såsom i konstnären Modiglianis verk.33 Detta menar Brubaker är en

stark simplifiering av världen, som inte bara förenklar gruppernas interaktion men

även gör det möjligt att göra antaganden om essentiella skillnader geografiskt.34

Om man ser till hur länderna egentligen klassificeras av Kohn finns en tydlig

osäkerhet var gränsen mellan öst och väst går. I Kohns studie35 (1945), räknas

exempelvis Tyskland som ett östligt land, där den ”dåliga” etniska nationalismen

härskar, senare i hans efterträdare Plamenatz studie36 (1973) inkluderas Tyskland som

västlig.37 Att Kohns hypotes blivit norm innebär att det blivit metodiska och

analytiska skillnader att forska om väst- respektive öst-nationalism. Dungacio pekar

på analytiska skillnader som uppstår i studier av nationalism där man i öst ”[…] try to

30 Dungaciu, Dan, ”East and west and the "mirror of nature". Nationalism in west and east Europe -‐ Essentially different?” in ”A decade of transformation” IWM Junior Visiting Fellows Conferences, Vol. 8: Vienna 199. 31 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. 32 Kuzio, Taras ”Nationalism in Ukraina: Towards a new theoretical framework.” (2002) in Journal of Political Ideologies. Vol. 7 Issue 2, p133-161. (s. 29) 33 Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. (s. 179) 34 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. (s. 274) 35 Kohn, Hans ”The idea of nationalism” (1945) Transaction Publishers, New York. 36 Plamenatz, John ”Two types of nationalism” in Kamenka, Eugene (red.) ”Nationalism, the nature and evolution of an idea” (1973) Australian National University Press, Canberra. 37 Dungaciu, Dan, ”East and west and the "mirror of nature". Nationalism in west and east Europe -‐ Essentially different?” in ”A decade of transformation”, IWM Junior Visiting Fellows Conferences, Vol. 8: Vienna 199.


18

find historical patterns […] when it comes to the west we look for concrete and

present-day causes [.]”38

Det innebär att Öst-Europeiska nationer får ”history as a burden”39, och att forskare

tenderar att ”över-historisera” nationerna. Detta leder i vissa fall till en slags själv-

essentialisering av länderna, där man tänker sig att strukturella historiska orsaker

leder till oundvikliga nutida scenarier. Dungacio tar upp fallet Jugoslavien och

President Milosevic, där han menar att logiken kring att historien leder till

oundvikliga konsekvenser i grunden leder till at ”at the end of the conflict [in

Yugoslavia] on the accusation bench in a possible trial should not sit Slobodan

Milosevic, but the 500-year-old history of the Balkans.”40

För att undvika strukturella förklaringar och ländernas ”själv-essentialisering” menar

Brubaker att man stället borde se en, inte geografisk skillnad, men en typ skillnad

mellan en ”historisk-territoriell nationalism” och ”etnisk-kulturell nationalism”.41

Att diskutera det tveksamma i en geografisk distinktion av nationalism är centralt

därför att det låter oss sålla ut några av de ”myths and misconceptions”42 som gör

analys svår och resultat vackliga. Jag vill med detta inte påstå att man inte bör titta på

historiska förklaringar till nationalism eller konflikter, men att man samtidigt bör

lägga fokus på nutida och konkreta händelser. I kommande bakgrundskapitel vill jag

därför först genomgå situationen mellan Ryssland och Ukraina och händelserna som

ledde upp till annekteringen av Krim. Därefter väljer jag på basis av ovanstående

resonemang att undersöka situationen utifrån de olika motivbilder (synsätt) som

38 Dungaciu, Dan, ”East and west and the "mirror of nature". Nationalism in west and east Europe -‐ Essentially different?” in ”A decade of transformation”, IWM Junior Visiting Fellows Conferences, Vol. 8: Vienna 199. (s. 4) 39 Dungaciu, Dan, ”East and west and the "mirror of nature". Nationalism in west and east Europe -‐ Essentially different?” in ”A decade of transformation”, IWM Junior Visiting Fellows Conferences, Vol. 8: Vienna 199. 40 Dungaciu, Dan, ”East and west and the "mirror of nature". Nationalism in west and east Europe -‐ Essentially different?” in ”A decade of transformation”, IWM Junior Visiting Fellows Conferences, Vol. 8: Vienna 199. (s. 19) 41 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. (s.275-‐280) 42 Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. (s. 274)


19

forskare och media framställt som nutida, främst ideologiska orsaker till Rysslands

agerande.


20

3. Historisk och politisk utveckling I detta kapitel ges en summering av det politiska läget i Ukraina, Ryssland och om händelserna följande annekteringen av Krim.

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina förbättrades markant vid tillträdet av

president Yanukovych 2010. Yanukovych tillbakavisade den tidigare regeringens

ambitioner på ett medlemskap i NATO, och framhöll Ukraina som ett land utanför

militära block.

Prissänkta naturgasavtal ingicks med Ryssland i utbyte mot ett förlängt uppehåll av

den ryska svarta havs flottan på Krim till 2042. Den pro-ryska regeringen under

Yanukovych jobbade sedan aktivt med att få ytterligare sänkta naturgaspriser från

Ryssland och ställde sig därmed i ett politiskt underläge (resursberoende) och en

ekonomisk allians gentemot Ryssland.43

Det är lätt att hävda någon slags ”naturgas geopolitik” vad gäller relationerna mellan

Ryssland och övriga världen som i stor utsträckning är beroende av Rysslands import

av just denna resurs. Spänningarna ökar i takt med att Ryssland gör sig oberoende av

import till väst, kontraktet med China har nu skapat inte bara en beroendeställning

men ett makt underläge gentemot Ryssland.44

När Ukraina förhandlade Association Agreement (AA) med den Europeiska Unionen

i augusti 2013, påbörjade Ryssland en rad blockader gällande Ukrainska exportvaror,

därunder choklad och stål. Yanukovych varnades att fler av Ukrainas exportvaror inte

skulle nå över den ryska gränsen om avtalet med EU ingicks.

I november 2013 offentliggjordes det att avtalet inte skulle ratificeras av Ukrainas

Yanukovych, vilket ledde till mass-demonstrationer i främst Kiev och slutligen till

kollapsen av Yanukovychs regering 2014.45

Den Ryska regeringen erkänner inte regeringen i Kiev som legitim, senast i

utrikesministeriets uttalande gällande (OHCHRs) Human Rights rapport om Ukraina

43 CSR Report. Nichol, Jim ”Russian political, economic and security issues an U.S. interests” (2014) [elektronisk] 44 The Washington Times ”Russias Putin gains victory with Chinese natural gas deal” (25-‐05-‐14) [elektronisk] 45 CSR Report. Nichol, Jim ”Russian political, economic and security issues an U.S. interests” (2014) [elektronisk]


21

(16-05-14) beskrivs den temporära regeringen som ”self proclaimed authorities in

Kiev”.46

Det finns en del demokratiska och strukturella aspekter av Krim-krisen, här främst

politiska relationer och politisk instabilitet i Ukraina. Krisen är inte som tydligast en

produkt av etnisk tillhörighets-konflikt. Som Kedourie i ”Nationalismen” beskriver:

”Upprättandet eller sönderbrytandet av en stat är sällan resultatet enbart av en

ideologis spridning eller av bruket av politiska metoder som förknippas med den.”47

Extrema högerpartier har i både Ukraina och Ryssland varit aktiva i krisen och i flera

fall har man refererat till etnisk tillhörighet för att från Rysslands håll både förkasta

Ukrainas ingående i EU och för att annektera Krim. Det intressanta vid just fallet

Ukraina, speciellt med tanke på landets delning i en ”ukrainskt/EU/västerländsk”

identitet och en ”rysk” identitet, är hur olika nationalistiska ”identiteter” inkluderar

och exkluderar grupper. Exempelvis är partiet Svoboda starkt populistiskt och

nationalistiskt men företräder en Ukrainsk nationell identitet, alltså anti EU och anti

Ryssland.

Olika typer av inkluderande (och därmed exkluderande) krafter spelar roll i det

politiska slagfältet mellan Ukraina och Ryssland och västvärlden.

Att inget tydligt motstånd skedde på Krim kan på detta sätt ses som en viss upplevd

nationstillhörighet gentemot Ryssland och möjligen en aspekt av ”det var bättre när

vi tillhörde Ryssland”. Argumentet för annekteringen av Krim, att ”skydda en etnisk

rysk befolkning” är, som DNs chefredaktör Peter Wolodarski påpekade, ” snarlik den

som Hitler brukade när han gick in i Tjeckoslovakien”.48

Båda fall utgår i största förenkling ifrån nationalistiska idéer om ett splittrat folk som

”skall enas”.

Putins styre i Ryssland har i flera studier liknats vid ett auktoritärt styre och en

oligarki. Shevtsova beskriver det exempelvis som en ”byråkratisk auktoritarism” där

demokratiska institutioner fungerar som täckmantel för ett strukturellt auktoritärt

46 The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation (website) [elektronisk] 47 Kedourie, Elie ”Nationalismen” (1995) SNS Förlag, Stockholm. (s. 205) 48 DN ”Peter Wolodarski: Vi är ett folk och Kiev är modern av ryska städer, sa Putin” (23-‐03-‐14) [elektronisk]


22

styre, med djupgående legala begränsningar för en fungerande demokrati.49 Här till

exempel lagstiftning som försvårar för en politisk opposition50 och både retorik och

lagstiftning som påminner om Sovjetryssland, exempelvis krav om registrering av

organisationer med utländsk finansiering som ”utländska agenter” hos ryska

myndigheter51. Därav faller det naturligt att studera Putin som inte minst frontfigur

men även personen av yttersta befälet i rysk politik.

Som många andra Ryssland forskare beskriver Galeotti och Bowen Rysslands

annektering av Krim som irrationell.52 Angela Merkel har undrat om Putin är kvar I

verkligheten, USAs Mc Fault säger at than tvivlar på att Putin har haft en fast strategi

efter Yanukovych fall.53

Att Putin handlar irrationellt kan bero på västvärldens ”rational-actor” modell i deras

analyser. Snegovaya pekar på att man måste förstå Putins agerande utifrån en

främmande diskurs, där Putins ideologi, drömmar om en Euroasiatisk Union och utopi

för Rysslands framtid är helt avgörande av dess historia. Med avstamp I detta, att

första rysk agerande utifrån en ideologisk diskurs vill jag nu åta mig att förstå de

nationalistiska ideologityperna som så länge har används retoriskt av Putin och i

rättfärdigandet av annekteringen av Krim.54

En mer autokratisk Putin, och en förändring av politiken från pragmatisk till

ideologisk beskrivs i flera fall. En Putin som ser hot från väst i form av

cosmopolitanism och immoralitet (se även Dugin om Melodifestivalen, där enligt

Dugin ”För Ryssland […] är Conchita Wursts person en manifestation av djävulen.

Djävulen har vunnit i Europa[.]”55)

49 Shevtsova, Lillia ”The return of personalized power” (2009) Journal of Democracy. Johns Hopkins University Press, USA. 50 SvD ”Öppenhet enda sättet att möta rysk nationalism” (23-‐08-‐12) [elektronisk] 51 Human Rights Watch ”Russia: ”Foreign agents” law hits hundreds of NGOs” (29-‐05-‐2014) [elektronisk] 52 Se Snegovaya, Maria ”How Putins worldview may be shaping his response in Crimea” in The Washington Times (02-‐05-‐14) [elektronisk] samt Goode, Paul ”How nationalism explains – and does not explain – the Crimean crisis” in The Washington Times (03-‐05-‐14) [elektronisk] 53 Goode, Paul ”How nationalism explains – and does not explain – the Crimean crisis” in The Washington Times (03-‐05-‐14) [elektronisk] 54 Snegovaya, Maria ”How Putins worldview may be shaping his response in Crimea” in The Washington Times (02-‐05-‐14) [elektronisk] 55 DN ”Hans idéer stärker Putins imperiedröm” (20-‐05-‐14) [elektronisk]


23

Putins syn på Ryssland som en exceptionell nation och kultur, innebär att ideologi är

knutet till landets historia samt determinerar dess framtid. Putin gav regionala

guvernörer hemläxa under vinterlovet 2014, att läsa böcker från tre författare som han

ofta citerar: Nikolai Berdyaev, Vladimir Solovyov, och Ivan Ilyin.56 De romantiserar

enligt Galeotti & Bowen behovet av konformitet gentemot en ledare och framhäver

den Ortodoxa kyrkans starka roll i samhället.57

Värt att poängtera är också Putins distinktion mellan Russkii (etniska ryssar) and

Rossiiskii (Ryssar genom medborgarskap), och att en del av Sovjets idégrund byggde

på att Russkii hade institutionell och politisk makt. Trots att distinktionen fortfarande

lever kvar, har Putin eftersträvat en medborgarskaplig nationalism (Rossiiskii state

nationalism58) samtidigt som han menar att: “the [ethnic] Russian people are, without

a doubt, the backbone, the fundament, the cement of the multinational Russian

people." Alltså, etniska ryssar utgör fundamentet för staten.

Sanktionerna mot Ryssland har efter annekteringen av Krim varit svaga, ekonomiska

sanktioner mot företagare och politiker i Putins nära krets. Detta möjligen på grund av

ett intresse för Obama och EU att fortsätta internationell kooperation med Putin i

kärnvapenförhandlingar med Iran, fred I Syrien.59 Ytterligare har den globala

marknaden, främst stora företags (General Electrics USA, samt Adidas och

Volkswagen, Tyskland) ovilja att försämra relationer med Ryssland lett till svagt stöd

för ytterligare sanktioner.60 Den förra tyska Bundeskanslern Gerhard Schröder har

även uttryckt ovilja mot ytterligare sanktioner då det kan leda till Rysslands

“isolation”, möjligen något på basis av hans företag Nord Streams bygge av en

naturgas linje mellan Tyskland och Ryssland.61

56 Snegovaya, Maria ”How Putins worldview may be shaping his response in Crimea” in The Washington Times (02-‐05-‐14) [elektronisk] 57 Galeotti, Mark & Bowen, Andrew S. ”Putins empire of the mind” (2014) Article in Foreign Policy. May/Jun2014, Issue 206. [elektronisk] (s.16-‐19) 58 Galeotti, Mark & Bowen, Andrew S. ”Putins empire of the mind” (2014) Article in Foreign Policy. May/Jun2014, Issue 206. [elektronisk] (s.16-‐19) 59 Goode, Paul ”How nationalism explains – and does not explain – the Crimean crisis” in The Washington Times (03-‐05-‐14) [elektronisk] 60 Crawly, Michael, Shuster, Simon, Calabresi, Massimo & Dickey, Jack ”This is War” article in TIME (19-‐05-‐14), Vol. 183 Issue 19. (s. 30-‐35) 61 SvD ”Schröder får kritik för stödet till Putin” (28-‐03-‐14) [elektronisk]


24


25

4. Motivbilder

4.1. Moderlands nationalism

Främst två motivbilder till Rysslands agerande i Krim finns representerade i media.

Den mest kända är den att annekteringen av Krim handlade om ett nödvändigt ingrepp

gentemot den Ukrainska regeringen som genom lag och aggression mot ryssar i

Ukraina hotade etniska ryska minoriteter i Ukraina. Mer förekommande har det varit

att ryssar eller ryska myndigheter i Ryssland har anklagat länder för etnisk rensning

eller apartheidsliknande förhållanden än de egentliga ryska minoriteter som varit

”utsatta”, exempelvis som i Estland och Ukraina.62

Det handlar alltså om primordiala band mellan Ryssland och Ukraina, som

naturaliserar interventionen genom att peka på en upplevd skyldighet att skydda

etniska ryssar. Legitimering av denna sorts transnationella ingrepp sker delvis genom

tanken om ett ”etnisk hemland”, i detta fall Ryssland. Ryssar utanför hemlandet

upplevs som speciellt utsatta och i behov av hemlandets skydd. Detta är inget nytt i

rysk politik, Yeltzin hävdade i februari 1993 att regeringar och internationella

organisationer måste: ”[…] grant Russia special powers as a guarantor of peace and

stability in the former regions of the USSR.”63

Enligt den ryska utrikespolitiska policyn strävar man under annat efter att försvara

ryska medborgares och ”kompatrioters” rättigheter och intressen inrikes som

utrikes.64 Alltså; Ryssland ser sig själv som beskyddare av alla ryssars rättigheter och

frihet.

En samlad rysk nationalism (transnationell nationalism) motsägs starkast av

företrädare för ”return of the repressed” perspektivet. Detta hävdar att de etniska och

nationalistiska krafterna inom Sovjet undertrycktes och i post-Sovjet äntligen är fria

62 Brubaker, Rogers ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” Cambridge University press, Cambridge. (s. 283) 63 Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster paperbacks, New York. (s. 164) 64Ministry of Foreign Affairs Russia (website) ”Concept of the foreign policy of the Russian Federation” (12-‐02-‐13) [elektronisk] (s. 1)


26

att uttrycka deras nationskänsla och självständighet65, denna hypotes förstärks av att

de post-sovjetiska länderna (främst Belarus, Moldova, Kazakhstan, Armenien,

Georgien och Ukraina) i stor utsträckning valde nationalistiska regeringar efter

Sovjets upplösning.66

Men, Sovjet var i grunden anti-nationalistiskt men inte anti-nationell eller anti-etnisk.

För det första delades Sovjet in i mer än 50 olika nationella territorier, alla linjer

dragna på basis av en tanke om ett ”territoriellt hemland” för varje etnonationell

grupp. För det andra institutionaliserade Sovjet etnicitet genom att dela

medborgarskap i över 100 ömsesidigt exkluderande kategorier. Etnicitet var således

inte endast institutionaliserat för statistiska kategorier, men som en obligatorisk etnisk

status, som delades ut vid födsel av staten beroende av härstamning, registrerades hos

myndigheterna och i passet. På detta sätt kunde staten gynna eller missgynna grupper

vid jobbansökan eller tillträde till högre utbildning (exempelvis missgynnades judar

ofta vid universitetstillträden). Det innebär att Sovjet både fungerade som en officiell

motrörelse till nationalism samtidigt som den lade en fruktsam grund för densamma.67

Graden av institutionalisering av etniska grupper måste dock skiljas från den praktiska

potentialen i grupperna. Ukrainare har till exempel under lång tid uppfattat dem själva

som ryssar, därmed har institutionaliserandet av ”ukrainare” av både den ukrainska

staten och Ukraina-nationalister efter Sovjets sammanfall, inte skapat någon större

praktisk kraft. Det tyder nationalistiska partiers nederlag i Ukraina (1994), Rumänien

(1996) och Belarus (1994) på. Huntington menar att den ekonomiska och geopolitiska

verkligheten slutligen ledde till att flera länder valde pro-ryska regeringar och att alla i

viss mån antog pro-ryska policyer.68

Samtidigt har institutionaliserandet av den spridda ryska etniciteten av exempelvis av

KRO (Congress of Russian Communities) som driver frågan om

moderlandsnationalism och skyldigheten att skydda ryssar utomlands, inte haft någon 65 Brubaker, Rogers ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” Cambridge University press, Cambridge. s. 285-‐286) 66 Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster Paperbacks, New York. (s. 163-‐164) 67 Brubaker, Rogers ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” Cambridge University press, Cambridge. 68 Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster Paperbacks, New York (s. 163-‐164)


27

större praktisk framgång heller, 1995 klarade den inte 5 % spärren i Ryssland.69

Intressant nog var just KRO en av Putins stora samarbetsorganisationer inför valet

201170 och i Putins ”All-Russia Peoples’ Front” där han vid inröstningen till ledare

(2013) konstaterade att de var redo att kooperera med alla organisationer, ”who is

ready to share common responsibility for the historic success of our Motherland".71

Men agerar Ryssland verkligen utifrån bilden av det hemland det anser sig vara? Trots

beskyllningar gentemot flera länder om att ryska minoriteters rättigheter inte

respekteras pekar Goode på att Ryssland inte har agerat interventivt på grund av

etniska band på 20 år,72 om man nu bortser från Krim.

4.2. Euroasiatisk Union (Ideologi)

Det andra motivet beskriver Ryssland som en neo-fascistisk stat, med en

imperialistisk ideologi som strävar efter en Euroasiatisk Union.

Euroasianism, bortser från suveräniteten av post-sovjetiska stater och strävar efter en

återsamling av det ryska imperiet.

Både Goode och Snegovaya pekar på att rational choice forskare inte förstår Putins

agerande, då han inte längre är pragmatisk och väljer Ryssland roll internationellt

eller söker ekonomisk framgång (något som tidigare har gjort Putin populär i

Ryssland) men snarare har ideologiska motiv.

69 Brubaker, Rogers ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” Cambridge University press, Cambridge. (s. 288-‐90) 70 CSN ”Russian nationalists throw support behind Putin” (21-‐09-‐11) [elektronisk] 71 The Moscow Times ”Putin elected leader of the All-‐Russian Peoples Front” (12-‐06-‐13) [elektronisk] 72 Goode, Paul ”How nationalism explains – and does not explain – the Crimean crisis” in The Washington Times (03-‐05-‐14) [elektronisk]


28

Eurasien är enligt Snegovaya den största intellektuella trenden för att rättfärdiga et

ryskt imperium.73 Laruelle betonar att detta är ett exempel på hur vetenskap

instrumentualiseras till förmån för en politisk agenda.74

Eurasien ses i detta sammanhang som en naturlig (kulturell) enhet, då den avgränsar

sig mot en ”hemsk moralrelativism” och grundar sig på tanken om essentiellt skilda

värden och kulturer i väst och öst. Eurasien ses därmed som ett oundvikligt öde,

eftersom de Eurasiska civilisationerna bygger på samma värdegrund (såsom en

ortodox kristen värdegrund) och därmed söker sig till enhet.75

Laruelle beskriver den Eurasiska ideologin som en fundamental del av rysk

nationalism. Hon följer ideologin till dess uppkomst 1920 där den fick fäste i flera

organisationer och filosofkretsar i och utanför Ryssland. Nazismens framgång i

Europa fick den att falla ihop på grund tanke på de negativa konnotationer som

hängde ihop med denna slags ideologi.76

Ideologin verkar nu har fått nytt liv, främst genom framstående tänkare som Dugin

och Palarin i Ryssland. Den växer på en rädsla av liberalism och moral-konservatism

samt homogenitetskrav i Europa och konformitetskrav mot USA, Dugin menar att EU

förstör mångfalden av civilisationer genom att jämställa civilisationerna, passa in dem

i en mall som inte ”fungerar” för alla och därmed leder till diskriminering av vissa

nationer till fördel för andra.77

4.3. Rysk-ortodoxt Imperium (Ideologi)

Det är ingen hemlighet att Putin är en stark anhängare av den Ortodoxa kyrkan.

Medan kyrkans roll i politiken var nästan obefintlig under största delen av Sovjet

73 Snegovaya, Maria ”How Putins worldview may be shaping his response in Crimea” (2014-‐03-‐02) Washingtonpost [elektronisk] 74 Laruelle, Marlene ”The Eurasianist ideology and the Eurasian history” Miami University [elektronisk] 75 Laruelle, Marlene ”The Eurasianist ideology and the Eurasian history” Miami University [elektronisk] 76 Laruelle, Marlene ”The Eurasianist ideology and the Eurasian history” Miami University [elektronisk] 77 Laruelle, Marlene ”The Eurasianist ideology and the Eurasian history” Miami University [elektronisk]


29

tiden, har både kyrkans storlek tredubblats sedan Brezjnev (1980) samtidigt som dess

ideologiska inflytande på politiken har ökat kraftigt, både i termer av praktiskt

inflytande på policyskapande och dess kulturella betydelse.78

Putin uttryckte det som sådan: ”There is no Russia without Orthodoxy and no

Orthodoxy without Russia.”79

Per-Arne Bodin vid Stockholm Universitet har gjort diskursanalyser av mötet mellan

”den ortodoxa komponenten” och post-sovjet Ryssland, där han exempelvis

undersöker hur politiska och militära figurer blir en del av den religiösa sfären och på

det sättet ”kulturaliseras” eller förheligas, exempelvis de Ortodoxa parakyrkornas

försök att kanonisera soldaten Evgenij Rodionov eller försöken att helgonförklara

Stalin.80

Bodin menar att politiken och kyrkan är beroende av och använder varandra som

legitimering av sig själv. Exempelvis har Putin flertalet gånger tackat kyrkan för dess

arbete att preservera traditionella värden och sammanhållning i Ryssland. Medan

Putin flätar in religion i politiken, flätar kyrkan in politik i religionen. I den rysk-

ortodoxa kyrkans Sociala Policy är en stor del dedikerad till att diskutera

globaliseringen och dess hotande homogenisering av unika kulturer och deras

traditionella värden. Kyrkan distanserar sig därmed från Europa och ”västernisering”. 81

Det finns ganska starka påtryckningar i Ryssland om att etablera kyrkan närmare

politiken. Exempelvis är Ortodoxa tron central för både Aleksandr Dugin och

Aleksandr Prochanov, två av de mest kända och framstående ryska ideologer inom

imperialismen och anhängare av den Eurasiska ideologin. Utöver dessa finns det även

78 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. (s. 9) 79 Sergej Filatov & Roman Lunkin, “Blagolepie i urodstvo v svetskom SMI”, Religion Sphere News. [elektronisk] 80 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. (s. 9) 81 In Communion (website) “The Orthodox church and society: the basis of the social concept of the Russian Orthodox church” (30-‐06-‐09) [elektronisk]. Jmf Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. (s. 30-‐31)


30

en strömning av politiska tänkare och skribenter (journalister) som är för en starkare

Ortodox närvaro i politiken vilket kallas ”political orthodoxy”.82

Bodin framhäver hur identitetsskapande den ortodoxa religionen är: ”Orthodoxy

provides a foundation of values and a feeling of historical continuity with the time

before the 1917 Revolution […]”83

Den rysk-ortodoxa kyrkan ser pre-revolutions tiden och den patriarkala eran som sin

”guldålder”, vilket illustreras tydligt av hur Tsar familjen kanoniserats84. Samtidigt

ses staten inom den ortodoxa tron som immutabel, alltså att dess gränser inte

förändras när den engång har bildats.85

Det hänger till viss del ihop med Prins Vladimirs samlande av den ortodoxa världen

(988) i imperiet ”Kievian Rus” (Ryssland, Belarus och Ukraina) och en idé om den

ortodoxa kyrkan som ett ”tredje Rom” en samlad kyrka under en patriark, och ett

multikulturellt men i synnerhet kristet imperium. Bodin menar att kyrkan, och den

status som kyrkan har i post-sovjet territorium, används för att legitimera politiken att

samla ett ryskt rike.86 Østbø skriver också om Ortodoxa kyrkans roll i Ryssland som

”The New Third Rome”87

Det finns nya kyrkor i Estland och Ukraina, men den största influensen kommer från

patriarkatet i Moskva. Ett viktigt event i 2007 var den enandet av det ryska

patriarkatet och ”the Russian Church abroad”, i förhandlingarna hjälpte Putin den

ryska kyrkan och uttryckte betydelsen av en samlad Ortodox kyrka.88

82 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. (s. 20) 83 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. (s. 32) 84 Christianity Today ”Russias’ last Tzar to be sainted” (16-‐08-‐2000) [elektronisk] 85 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. 86 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. (s. 32) 87 Østbø, Jardar ”The new third Rome: Reading of a Russian nationalist myth.” (2011) University of Bergen, Bergen. 88 Bodin, Per-‐Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm.


31

Med tanken om det pre-revolutionära imperiet som guldålder och Prins Vladimirs

hjältedåd i Sevastopol (Krim): samlandet av ett kristet imperium, utkristalliserar

Ukraina sig därför som en viktig komponent i detta imperium. Morrison uttrycker det

som att: ”the russian-ukrainian relationship is to eastern Europe what the Franco-

German realtionship is to western Europe.”89 Den första är lika central för

sammanhållning i den ortodoxa världen som den sistnämnda är i Europa.

Med detta uppstår frågan om samlandet av ett kristet Ortodoxt imperium som är en

tydlig agenda för den ortodoxa kyrkan i Ryssland, är lika eftersträvansvärt för Putin

och politiken? Med en starkare kyrka i Putins Ryssland och en president som troget

främjar en kulturell och normativt tonsättande kyrka, samt ett enande av den Ortodoxa

tron i det post-sovjetiska territoriet, kan det vara av största vikt att fråga sig: sträcker

den Ortodoxa ideologin och dess tankar om statens immutabilitet, dess förheligande

av den tsariska guldåldern och det Vladimiranska Kiev-riket, sig in i politiken?

Tanken om ett ortodoxt territorium blir också frågan om en:

4.4. Historisk-territoriell nationalism

Idén bakom en historisk territoriell nationalism går i grunden tillbaka till

primordialistiska argument såsom för den etniska moderlands nationalism (se ovan).

Det bygger på idén att Ryssland har haft en ”territoriell guldålder”, där nationens

gränser såg ut på ett annat sätt än de gör idag och att denna förändring i grunden har

splittrat ett folk och ”stulit” land från dess rättmätige ”ägare”.

Med vad är egentligen i grunden Rysslands territorium? Kan man gå tillbaka som i

det ortodoxa motivet till Prins Vladimir och ”Kievian Rus” (Ryssland, Belarus och

Ukraina)? Det är i vilket fall en av möjligheterna, men för att få en bättre överblick

om Rysslands historiska territorium måste vi titta på hur Sovjetunionens territorium

såg ut.

89 Morrrison, John ”Pereyaslav and after: The Russian-‐Ukrainian relationship” International Affairs, 69 (10-‐1993) 677.


32

Gorbatjovs försök att modernisera Sovjet på 1980-talet ledde till dess slutliga

upplösning. I ett första skede bortföll den yttre ringen, Warszawa-pakts-länderna.

Sedan upplöste Jeltsin de 15 republiker i andra ringen, Ryssland som vi i stort sett

känner det idag blev kvar.90 Sovjet var i grunden största delen av Tsar-Rysslands

område, en federation av i olika grad självständiga stater (Belarus och Ukraina hade

egna mandat i Nationernas Förbund).

Ryssland som vi känner till det idag är en federation av delvist autonoma regioner

från Östersjön till Stilla Havet, och nu även Svarta Havet. Gränsen mot Asien går

officiellt vid Uralbergen, även om betydelsen av denna gräns har varit

omdiskuterad.91

Ryssland har, för inte att tala om den pre-revolutionära tiden, haft mycket olika

utseenden. Att samla ett historiskt imperium i en etno-territoriell nationalistisk anda

verkar orealistisk med tanke på att ett självklart ryskt territorium inte finns.

4.5. Analysschema (motivbilder)

Moderlands nationalism (etno-kulturell)

Eurasisk Union (ideologi)

Rysk-ortodox imperium (ideologi)

Historisk territoriell nationalism (etno-territoriell)

Expansivt mål

Att ha rätt att skydda alla ryssar strandade utanför Ryssland

Att skapa ett Eurasiskt imperium

Att skapa ett ”tredje Rom”, samla ett kristet/ortodoxt rike

Att återskapa ett historiskt imperium

Legitimering

Moderlandet har rättigheter och skyldigheter att skydda sitt släkte.

På grund av essentiella skillnader mellan människor uppstår det och

Prins Vladimir samlade ett historiskt ortodoxt rike vilket utgjorde grunden för de

Territorium har tagits ifrån dess rättmätige ägare. Folket bör vara få tillbaka dess

90 Hettne, Björn, Sörlin, Sverker & Østergård, Uffe ”Den globala nationalismen” (2006) SNS Förlag, Stockholm. 91 Hettne, Björn, Sörlin, Sverker & Østergård, Uffe ”Den globala nationalismen” (2006) SNS Förlag, Stockholm. (s. 64)


33

måste uppstå ett naturligt imperium av kulturellt och socialt likasinnade folk.

rysk-ortodoxa länderna. Detta har splittrats och måste samlas för att återskapa ett rättroget och moraliskt rike i globaliseringens värld.

territorium.

Hot Stater som kränker ryska (och rysk-språkiga) minoriteters rättigheter

Moralrelativism, ”västernisering” och homogenisering av kulturer i EU och väst

Moralrelativism, Globalisering, ”västernisering” och andra religioner

Andra stater som vill ha territoriet

Mål Alla ryssar och den ryska nationens välmående

Preservera traditionella och kulturspecifika värderingar samt sammanhålla liknande kulturer

Upprätthålla traditionella värden och ett rättroget rike

Samla ett historiskt folk

Typ av nationalism teori

Primordialistisk tanke om etniska gemenskaper framför nationer

Modernistisk tanke om att skapa en ny entitet och gemenskap

Modernistisk tanke om att skapa en ny/återskapa en entitet och gemenskap

Primordialistisk tanke om territoriell gemenskap framför nationer


34

5. Analys

I detta kapitel kommer jag att presentera min analys i tre delar. Den praktiska

argumentationsanalysen där teser från texten framtonas och deras

argumentationskedja utreds finns förhand på bilaga 1. I detta kapitlet sker först en

komparativ studie mellan teser, argument, premisser och premissargument och de två

teoretiska perspektiv i analysschemat, följt av en sammanfattning av detta. Sedan sker

en komparativ jämförelse mellan detsamma och motivbildernas analysschema, en

sammanfattning av detta följer.

5.1. Analysschema 1




På uppdrag av ethnie, Centraliserad politik i form av institutioner: T8A1PA: Non-corruption and authorities who care firstly for the people is of great importance for citizen content. T18A1P: The will of the people is stronger than guns or imposed claims of nationality. T23A1: Because the people is the ultimate source of all authority. T22A1P: The people ultimately decide the actions of the nation.

Nation

Tillfällig gemenskap, där medborgare delar samma kultur: och anser varandra delar av kulturen: T14A1A3P: Being one people and of a common cultural source means that we suffer with you samt har gemensamma rättigheter och skyldigheter: T15A1P: ”Ukraines state stability” is guaranteed when it protects the rights and interests of Russians and Russian-speakers. T15A1P: Ukraines territorial integrity

Institutionaliserad (/byråkratiserad) ethnie, där folket delar samma territorium: T3A1PA: The people determine what is their land and city. T14A2A4P: Kiev being the mother of russian cities (being of common territory) and not being able to live without each other means we suffer with you T2A4: After the revolution, the bolsheviks […] added large sections of the historical South of Russia to the republic of Ukraine. This was done with no consideration for the


35

is guaranteed when it protects the rights and interests of Russians and Russian-speakers.

ehnic make-up of the population, and today these areas form the southeast of Ukraine. Historia: T1A1P: Prince Vladimir and ”the baptism of rus” is a shared history and pride. T1A2P: The graves of Russian soldiers is a shared history and pride. T22A1P: The historic, population, political and economic circumstances of Crimea determined that it is only stabile with Russia long term. Kultur: T14A1A3P: Being one people and of a common cultural source means that we suffer with you T6A1PA: It is a citizens right to preserve their historical memory, their language and not to be forced into assimilation. myt-symbol-komplex: värden: ekonomisk/politiskt system: har gemensamma rättigheter och skyldigheter: T15A1P: ”Ukraines state stability” is guaranteed when it protects the rights and interests of Russians and Russian-speakers. T15A1P: Ukraines territorial integrity is guaranteed when it protects the rights and interests of Russians and Russian-speakers.


36

Gränser Nationens gränser: T9A1P: The upholding of territorial integrity is important to the well being of the people and the national feelings.

Kulturella gränser (gemensam historia och kultur, myter och symboler samlar inte folket bortom den kulturella gränsen)92 T22A1P: The historic, population, political and economic circumstances of Crimea determined that it is only stabile with Russia long term.




-Organiserad stat TA1P: Authorities milking the country for power, assets and cashflow, while not caring about the people makes the people want change. T16A2P: They are not legitimate executive authorities if you need a special permit from militants to see them. T16A1P: Legitimate executive authorities should have control in the country. -Allmän utbildning (kulturell homogenisering) -Teknisk och kommunikativ utveckling -Ekonomisk utveckling (nationens potential) T8A3PA: Caring authorities is needed to have content citizens – a good outlook for the state is needed for content citizens– citizens going to work in other countries is an indikator of discontent . -Gemensamma rättigheter och skyldigheter

-Gemensamt myt-symbol-komplex -Gemensamt historiskt territorium T2A3PA: The peoples feelings and opinions (hearts and minds) define the belonging of land T11: Crimea is our common historical legacy and a very important factor in regional stability. T1A4P: The places in Crimea is dear to Russians and a shared history and pride. -Gemensam historia och härstamnings myt T2A2PA: The historical stability of the conviction and rootedness of it in the people makes it true T1: Everything in Crimea speaks of our [Russia and Crimea] shared history and pride. T1A2P: The graves of Russian soldiers is a shared history and pride. T1A3P: Sevastopol and the birthplace of Russias Black Sea Fleet is a shared history and pride. -Gemensam kultur: -Gemensamt namn

92 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations” (1988) Blackwell Publishers Ltd, Oxford.(s. 136) jmf Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster Paperbacks, New York. (s. 165-‐68)


37

T14A1A3P: Being one people and of a common cultural source means that we suffer with you -Solidaritet T18A1P: The will of the people is stronger than guns or imposed claims of nationality. -Gemensamma rättigheter och skyldigheter


1. Konflikter uppstår när nationen tappar enhet, inte värnar om medborgares rättigheter eller när ekonomin försämras T8A3PA: Caring authorities is needed to have content citizens – a good outlook for the state is needed for content citizens– citizens going to work in other countries is an indikator of discontent. TA1P: Authorities milking the country for power, assets and cashflow, while not caring about the people makes the people want change. 2. Konflikter uppstår när nationalismer mobiliseras (såsom nationen gör) som går över eller rör sig inom nationens gränser och ”krockar” med nationens intressen (eliternas manipulation)

1. Konflikter mellan etniska grupper finns alltid under ytan som ”kokande soppor” 2. Konflikter uppstår när det finns strukturella fel, exempelvis när en ethnies territorium inte korrelerar med nationens territorium. Konflikterna kan lösas genom en omdragning av gränser eller en politisk omfördelning (arkitektonisk illusion) T2A4: After the revolution, the bolsheviks […] added large sections of the historical South of Russia to the republic of Ukraine. This was done with no consideration for the ehnic make-up of the population, and today these areas form the southeast of Ukraine.

5.1.1. Sammanfattning av analysschema 1




På uppdrag av ethnie, Centraliserad politik i form av institutioner I analysen framgår det av två premissargument


38

(tolkningar) och ett argument att: 1. framställer staten som ”på uppdrag” av folket, där Putin menar att staten främst bör bry sig om folket. 2. beskriver folket som den ultimativa källan till all makt 3. beskriver folket som starkare än nationer

Nation

Tillfällig gemenskap, där medborgare delar samma kultur och anser varandra delar av kulturen samt har gemensamma rättigheter och skyldigheter I analysen framgår det av tre premisser (tolkningar) att: 1. Ryssland och Ukraina är av samma kulturella källa (Ryssland erkänner Ukraina som av deras gemensamma kultur) 2. Skydd av medborgares rättigheter är av största vikt för Ukrainas territoriella integritet och stats stabilitet

Institutionaliserad (/byråkratiserad) ethnie, där folket delar samma territorie, historia, kultur, myt-symbol-komplex, värden, ekonomisk/politiskt system samt har gemensamma rättigheter och skyldigheter I analysen framgår det av fem premisser (tolkningar), ett premissargument (Ibid) och ett argument att: 1. Både Krim och Ukraina delar ett ryskt historiskt territorium med Ryssland. 2. Krim delar historia med Ryssland. 3. Krim och Ukraina är av samma kulturella källa som Ryssland. 4. Krims historiska, kulturella, ekonomiska och politiska omständigheter gör det nödvändigt att förena sig med Ryssland.

Gränser Nationens gränser: I analysen framgår det av en premiss (tolkning) att

Kulturella gränser (gemensam historia och kultur, myter och symboler samlar inte


39

statens upprätthållande av territoriell integritet är viktigt för folkets välmående och nationalkänslan.

folket bortom den kulturella gränsen)93 I analysen framgår det att Putin menar att det inte finns en kulturell gräns mellan varken Ryssland-Krim eller Ryssland-Ukraina




-Organiserad stat -Allmän utbildning (kulturell homogenisering) -Teknisk och kommunikativ utveckling -Ekonomisk utveckling (nationens potential) -Gemensamma rättigheter och skyldigheter I analysen framgår det av tre premisser och ett premissargument (tolkningar) att: 1. En stabil och organiserad stat samt pålitliga auktoriteter som har kontroll i landet är viktigt för folklig uppslutning bakom staten. 2. Statens potential, att individerna ser en framtid är viktigt för folklig uppslutning bakom staten.

-Gemensamt myt-symbol-komplex -Gemensamt historiskt territorium -Gemensam historia och härstamnings myt -Gemensam kultur -Gemensamt namn -Solidaritet -Gemensamma rättigheter och skyldigheter I analysen framgår det av fyra premisser, ett premissargument (tolkningar) samt en tes att: 1. Krim är ett historiskt territorium och ett gemensamt historiskt arv (Ryssland/Ukraina). 2. Folkets bestämmer vad som är ”deras land” genom vad som tillhör deras kultur, historia och finns i deras ”hjärta”. 3. Ukraina och Ryssland är av samma kulturella källa.

93 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations” (1988) Blackwell Publishers Ltd, Oxford.(s. 136) jmf Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster Paperbacks, New York. (s. 165-‐68)


40


1. Konflikter uppstår när nationen tappar enhet, inte värnar om medborgares rättigheter eller när ekonomin försämras I analysen framgår det att Putin anser att konflikter i Ukraina har uppstått när auktoriteter har misskött eller inte haft samma intressen som folket, när staten har varit oorganiserad och när folket inte har sett någon potential i nationen. 2. Konflikter uppstår när nationalismer mobiliseras (såsom nationen gör) som går över eller rör sig inom nationens gränser och ”krockar” med nationens intressen (eliternas manipulation)

1. Konflikter mellan etniska grupper finns alltid under ytan som ”kokande soppor” 2. Konflikter uppstår när det finns strukturella fel, exempelvis när en ethnies territorium inte korrelerar med nationens territorium. Konflikterna kan lösas genom en omdragning av gränser eller en politisk omfördelning (arkitektonisk illusion) I analysen framgår det av ett argument att: Putin ser att en orättvisa har begåtts mot folket där gränserna mellan Ukraina och Ryssland har dragits utan hänsyn till etniskt karta i området.

5.2. Analysschema 2

I analysschemat gällande ideologisk orientering av Putin ska jag passa in tes,

argument, premiss eller premissargument som utvecklats ovan. Vidare kommer även

citat från texten själv passas in.

Moderlands nationalism (etno-kulturell)


Rysk-ortodoxt Imperium (ideologi)

Historisk-territoriell nationalism (etno-territoriell)

Expansivt Att ha rättighet Att skapa ett Att skapa ett Att återskapa


41

mål och skyldighet att skydda alla ryssar strandade utanför Ryssland: T17: We could not leave this plea unheeded; [residents of Crimea and Sevastopols plea for help from Russia] we could not abandon Crimea and its residents in distress.

Eurasiskt imperium

”tredje Rom”, samla ett kristet/ortodoxt rike

ett historiskt imperium: T22A1PA: The aspiration of German unification (of east and west Germany) and of Russian unification is similar.

Legitimering Moderlandet har rättigheter och skyldigheter att skydda sitt släkte: T6: Ukraine [did not] remain our good neighbor [.] Russians and Russian-speakers did not live in a friendly democratic and civilized state that would protect their rights. T6A2P: The state crisis that has been rocking Ukraine for 20 years is speaking against Ukraine as a democratic and civilized state that protects the rights of citizens.

På grund av essentiella skillnader mellan människor uppstår det och måste uppstå ett naturligt imperium av kulturellt och socialt likasinnade folk: T22A1P: The historic, population, political and economic circumstances of Crimea determined that it is only stabile with Russia long term. (naturligt rike formas)

Prins Vladimir samlade ett historiskt ortodoxt rike vilket utgjorde grunden för de rysk-ortodoxa länderna. Detta har splittrats och måste samlas för att återskapa ett rättroget och moraliskt rike i globaliseringens värld. T1A1: This is the location of ancient Khersones, where prince Vladimir was baptized. His spiritual feat of adopting Orthodoxy predetermined the overall basis of the culture, civilisation and human values that unite the

Territorium har tagits ifrån dess rättmätige ägare. Folket bör vara få tillbaka dess territorium: T2A4: After the revolution, the bolsheviks […] added large sections of the historical South of Russia to the republic of Ukraine. This was done with no consideration for the ehnic make-up of the population, and today these areas form the southeast of Ukraine. T3: […] Crimea is historically Russian land and Sevastopol is a Russian city.


42

The Russian Nation became one of the biggest, if not the biggest ethnic group to be divided by borders.”

peoples of Russia, Ukraine and Belarus.

Hot Stater som kränker ryska (och rysk-språkiga) minoriteters rättigheter: T15A1P: Ukraines territorial integrity is guaranteed when it protects the rights and interests of Russians and Russian-speakers.

Moralrelativism, ”västernisering”, USAs och västs maktdominans och homogenisering av kulturer i EU och väst: T21: [the western countries actions in Ukraine 2004] was absurd and a mockery of the constitution. We understand that these actions were aimed against Ukraine and Russia and against Eurasian integration. ”Standards were imposed on these nations [the ones where USA has intervened] that did not in any way correspond to their way of life, traditions, or these people’s cultures. As a result, instead of democracy and freedom there was chaos [.]”


Andra stater som vill ha territoriet: T12A1PA: Crimea is a ”strategic territory” which other forces will try to take. T13A1P: A miliary alliance in our backyard or in our ”historic territory” would be a real threat. ”Russia […] was not simply robbed, it was plundered [of Crimea].”

Mål Alla ryssar och Preservera Upprätthålla Samla ett


43

den ryska nationens välmående: T14A1A3P: Being one people and of a common cultural source means that we suffer with you T14A2A4P: Kiev being the mother of russian cities (being of common territory) and not being able to live without each other means we suffer with you ”Millions of Russians and Russian-speaking people live in Ukraine and will continue to do so. Russia will always defend their interests using political, diplomatical and legal means.”

traditionella och kulturspecifika värderingar samt sammanhålla liknande kulturer

traditionella värden och ett rättroget rike: ”[Prince Vladimirs] spiritual feat of adopting Orthodoxy predetermined the overall basis of the culture, civilization and human values that unite the peoples of Russia, Ukraine and Belarus.”

historiskt folk: T1A4P: The places in Crimea is dear to Russians and a shared history and pride. T2: Crimea has always been an inseparable part of Russia. This firm conviction is based on truth and justice [.] T2A2: [it] was passed from generation to generation, over time, under any circumstances, despite all the dramatic changes our country went through dureing the entire 20th century.






5.2.1. Sammanfattning av analysschema 2

Moderlands nationalism


Rysk-ortodox Imperium

Historisk-territoriell


44

(etno-kulturell)

(ideologi) nationalism (etno-territoriell)

Expansivt mål

Att ha rätt att skydda alla ryssar strandade utanför Ryssland: I analysen framgår det av en tes att: Putin menar att man inte kunde bortse från en vädjan om hjälp från Krims invånare, detta hade varit ”förräderi”. (skyldighet att skydda)

Att skapa ett Eurasiskt imperium

Att skapa ett ”tredje Rom”, samla ett kristet/ ortodoxt rike

Att återskapa ett historiskt imperium: I analysen framgår det av ett premissargument (tolkning) att Rysslands vilja att återskapa ett historiskt land är liknande hur Tyskland samlades 1990.

Legitimering

Moderlandet har rättigheter och skyldigheter att skydda sitt släkte. I analysen framgår det av en tes och en premiss (tolkning): att Ukraina inte tog hand om Ryssar och rysk-språkigas rättigheter. (därför var intervention nödvändigt) Det framgår av ett citat att: Den ryska nationen är en

På grund av essentiella skillnader mellan människor uppstår det och måste uppstå ett naturligt imperium av kulturellt och socialt likasinnade folk. I analysen framgår det av en premiss (tolkning) att: Krims historiska, ekonomiska, kulturella och politiska omständigheter gör att den måste tillhöra

Prins Vladimir samlade ett historiskt ortodoxt rike vilket utgjorde grunden för de rysk-ortodoxa länderna. Detta har splittrats och måste samlas för att återskapa ett rättroget och moraliskt rike i globaliseringens värld. I analysen framgår det av ett argument att: Prins Vladimir anses har lagt den kulturella och normativa

Territorium har tagits ifrån dess rättmätige ägare. Folket bör vara få tillbaka dess territorium. I analysen framgår det av ett argument och en tes att: 1. Putin ser att en orättvisa har begåtts mot folket där gränserna mellan Ukraina och Ryssland har dragits utan hänsyn till etniskt karta i området. 2. Putin anser att Krim är


45

av de största etniska grupper som skiljs åt av gränser.

Ryssland. (det är naturligt. Ett ”naturligt rike” formas)

grunden för kultur, värden och civilisation som ”förenar” folket i Ukraina, Belarus och Ryssland.

historiskt ryskt territorium och Sevastopol är en rysk stad.

Hot Stater som kränker ryska (och rysk-språkiga) minoriteters rättigheter: I analysen framgår det av en premiss (tolkning) att Putin anser Ukrainas territoriella integritet beroende av hur de behandlar sina ryssar och rysk-språkiga minoriteter.

Moralrelativism, ”västernisering”, USAs och västs maktdominans och homogenisering av kulturer i EU och väst: I analysen framgår det av en tes och ett citat att: Västländerna och USA har agerat emot Eurasisk integration och att USA i sina interventioner förväntar sig standarder som på inget sätt relaterar till ländernas kulturer och att resulterar i kaos.


Andra stater som vill ha territoriet: I analysen framgår det av en premiss, ett premissargument (tolkningar) och ett citat att: 1. Andra länder hotar att ta Krim ifrån Ukraina och Ryssland. 2. En militär allians (NATO) i Rysslands historiska territorium är ett hot. 3. Krim ”stals” från Ryssland.

Mål Alla ryssar och den ryska nationens välmående: I analysen framgår det av två premisser (tolkningar) och ett citat att: 1. Ukraina och Ryssland är av en gemensam

Preservera traditionella och kulturspecifika värderingar samt sammanhålla liknande kulturer

Upprätthålla traditionella värden och ett rättroget rike: I analysen framgår det av ett citat att: Prins Vladimir skapade grunden för ett rättroget rike (Ukraina,

Samla ett historiskt folk: I analysen framgår det av en premiss (tolkning) en tes och ett argument att: 1. Krim är betydelsefullt för Ryssland. 2. Krim är en


46

kulturell källa, har gemensam historia och gemensamma städer. 2. Det innebär att Ryssland lider när Ukraina lider. 3. Ryssland och Ukraina kan inte leva utan varandra. 4. Ryssland kommer skydda ryssars och rysk-språkigas rättigheter med politiska, diplomatiska och legala medel.

Ryssland, Belarus)

o-sepererbar del av Ryssland, detta legitimeras av att det har ansetts vara det av folket, över tid och över flera generationer.







47

6. Slutsatser och diskussion

6.1. Slutsatser Utifrån sammanfattningarna av analysschema 1 & 2, kommer jag nu försöka att

besvara mina initiala frågeställningar.

Hur kan vi förstå Putins agerande utifrån två teorier om nationalism?

1. I vilken mån finns en modernistisk nationalism respektive en

primordialistisk nationalism representerat i Putins tal?

Som illustrerat i sammanfattningen av analysschema 1 är båda nationalistiska teorier

representerade i olika områden i Putins tal.

Primordialistisk nationalism: Putin ser staten som på uppdrag av ett folk som i sig

är starkare än nationer eller nationsgränser.

Krim som är de facto (inte de jure) annekterat, framställs i Putins tal som en naturlig

del av Ryssland, som utgår från samma kulturella källa (i viss mån grundat av Prins

Vladimir 988), har gemensam historia med och delar ett gemensamt historiskt

territorium med Ryssland. Det finns enligt Putin ingen kulturell gräns mellan

Ryssland, Krim och Ukraina. Detta ser Putin som en del av de omständigheter som

gör det nödvändigt för Krim att tillhöra Ryssland.

Samtidigt speglas några av Putins tankar om ett kulturellt gemensamt folk.

Exempelvis uttrycks att folkets känslor bestämmer tillhörigheten av ett land (Krim är

ryskt i folks ”hearts and minds”) – inte nationer. Att tron på Krim som ryskt hos

folket, över generationer, gör det sant.

Att Krim blev en del av Ukraina anser han som en orättvisa, både mot folket och mot

Ryssland och att ingen hänsyn togs till etno-kulturella grupper i området har lett till

konflikt. Detta förespråkar i sin tur en syn på konflikter som ”arkitektoniskt” lösbara,

där det i fallet Ukraina-Ryssland inte gjordes någon hållbar gränsritning eftersom det

inte togs hänsyn till folkets etniska tillhörighet.


48

Modernistisk nationalism: Samtidigt ser Putin statens funktioner, som beskrivits av

Gellner, som ytterst viktiga för folkets välmående, här både ekonomi, en organiserad

stat och en ekonomisk potential för nationen. Detta talar i sin tur för att Putin menar

att roten till konflikter är när staten missköter dessa områden.

Slutsats 1: Det är tydligt att Putin i vissa områden är modernist, exempelvis hur han

framställer statens funktioner och varför de är viktiga. I majoriteten av talet speglar

han dock en primordialistisk nationalism, där gemensam historia, kultur, territorium

och kulturella gränser är nyckelord.

2. Vilken av fyra nationalistiska motiv stämmer in på Putins tal om

annekteringen av Krim?

Som illustrerats i analysschema 2 finns alla motivbilder i någon mån representerade.

Den transnationella ”moderlands” nationalismen stödjs av några ganska tydliga

argument för annekteringen av Krim, exempelvis att man inte kunde bortse från

befolkningens vädjan om hjälp, då det hade varit förräderi. Men mot vem? Det verkar

möjligt att se det som att Ryssland i ett scenario där de inte hade hjälpt då hade

motsatt sig ”moderlandets” ”skyldighet att skydda” de sina. Vidare idéer om en etnisk

rysk befolkning som är splittrad av gränser och en gemensam kulturell källa för detta

folk (primordialistisk nationalism) och Putins ”hot” att om ryssars rättigheter inte

respekteras kommer det få konsekvenser för Ukrainas territoriella integritet, samt

”politiska, diplomatiska och legala” konsekvenser.

Det som främst talar för en Eurasisk unions ideologi är att Putin faktiskt använde

begreppet i talet. Vidare ser han återtagandet av Krim till Ryssland som något

”naturligt” och på grund av omständigheterna strukturellt nödvändigt, detta argument

används också för att en Eurasisk union ska skapas, att den kommer uppstå naturligt

som en motpol till den Europeiska Unionen.(källa)

Västländernas och USAs tendenser att ”homogenisera” kulturer (passa in dem i väst-

standarder) poängteras också samt att dess konsekvenser har varit kaos. Vi ser därmed

att västerniseringen och homogeniseringen av kulturer framställs som ett ”hot”.


49

Det starkaste argumentet för en Ortodox imperium ideologi är Putins hänvisningar

till Prins Vladimir (988) i Sevastopol som, enligt Putin, genom ”dopet av Rus”

skapade en gemensam kulturell (ortodox) värdegrund för Ukraina, Belarus och

Ryssland och att detta i sig förenar dessa länder.

Den historisk-territoriella nationalismen stöds genom flera argument i texten.

Exempelvis framhålls Krim som ett historiskt territorium på grund av att detta är en

stark övertygelse av folket som funnits under flera generationer, att Krim därför är en

o-separerbar del av Ryssland samt att NATOs potentiella närvarande inom ett lands

historiska territorium utgör ett hot. Vidare är det anmärkningsvärt att Putin framhåller

sammansmältningen av öst och väst Tyskland (1990) som ett exempel på att Ryssland

alltid har stöttat länders dröm att återskapa ett historisk territoriellt rike, samt att

Ryssland nu vill göra detsamma och att det därför bör stödjas främst av Tyskland.

Slutsats 2: Det är en värderingsfråga vilka argument för respektive motivbild som är

starkast. Dock vill jag säga att varje motivbild representeras samt att moderlands

nationalism (etno-kulturell) och den historisk-territoriella nationalismen (etno-

territoriell) har flest belägg texten om man ser på kvantitet. Sedan finns det relevanta

inslag av både en Ortodoxt imperiums ideologi och en Eurasisk unions ideologi

närvarande.

6.2. Diskussion

En fråga värd att ställa är: Då Putin illustrerar en primordialistisk nationalism

(främst), vilken bygger på en idé om en kulturnation och ser samlandet av ”sitt folk”

som det ultimata målet, innebär det att Ryssland kommer vilja expandera ytterligare?

Är exempelvis Estland och Lettland ”i fara”, där 25- respektive 26 % av befolkningen

är etniska ryssar? 94 Eller kommer Putin fortsätta in i sydöstra Ukraina där en

majoritet av befolkningen är ryssar, rysk-språkiga eller politiskt pro-Ryssland?

94 Crawly, Michael, Shuster, Simon, Calabresi, Massimo & Dickey, Jack ”This is War” article in TIME (19-‐05-‐14), Vol. 183 Issue 19. (s. 30-‐35)


50

Om idén om kulturellt tillhörigt folk och ett historiskt land (som i detta fall

legitimerade annekteringen av Krim) i fortsättningen är stark i rysk politik blir den

relevanta frågan vad som egentligen räknas in att tillhöra kulturen eller det historiska

territoriet.

Är det den gemensamma kultur som Prins Vladimir skapade 988 som enligt Putin

innefattar Belarus, Ukraina och Ryssland, grundat på en ortodox kultur? Är det en

annan kultur som kommer utgöra det ryska imperiets fundament?

På detta sätt kan man också se att även om primordialistiska motivbilder är mest

närvarande i Putins retorik, tjänar både den Eurasiska och den Ortodoxa ideologin att

distingera en kultur eller ett territorium. De kan ses som instrument för att avgränsa

och utkristallisera en kultur och ett folk som måste skyddas eller för att klargöra ett

historiskt rikes gränser. Som även Smith uttryckte det kan exempelvis en Ortodox

religion fungera som instrument för att distingera en ethnie från andra.95

Eller är det återupprättandet av ett annat historiskt territorium – Sovjet, vilkens

upplösning Putin refererar till som den största geopolitiska katastrofen i vårt

århundrade?

Den rysk/Ortodoxa kyrkans tanke om statens immutabilitet (att gränserna inte ändras

när den engång har bildats) verkar ha förflyttat sig över till politiken. Men hur långt

går egentligen den primordiala nationalismen i rysk politik? Fallet Krim har visat att

intervention och annektering i en ryska diskursen legitimeras av en stark självidentitet

som ”Moderlandet”, innehavare av historiskt territorium, skyddare av den

gemensamma ryska kulturkällan och alla som identifierar sig som etno-kulturellt:

ryssar.

Samtidigt får man inte bortse från den pragmatiska läggningen, inte minst

ekonomiskt, som identifierades med Putin vid sitt första regeringstillträde. Är det inte

framförallt denna pragmatism som slår igenom när han talar om statens funktioner

och när han framhåller att misskötsamhet av dessa funktioner leder till splittring och

konflikt såsom i fallet Ukraina?

95 Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. (s. 13-‐18)


51

Med inslag av en Eurasisk ideologi och en ”ortodox komponent” som Bodin kallar

det, finns en stark vilja inom rysk politik att avgränsa sig mot väst, mot den upplevda

moralrelativismen och homogenitetskraven som både hotar att förgöra traditionella

värden och kulturernas egenart.

Putins tal visar att det längtas efter en bipolär värld; ” after the dissolution of

bipolarity on the planet, we no longer have stability”96. Ryssland kommer säkerligen

att fortsätta distingera sig mot väst och söka nya samarbeten97, möjligen genom en

Eurasisk Union och drömmen om en bipolär värld.

Inte minst är Putin pragmatisk, nästan i linje med realismen när han talar om

internationella maktförhållanden. Det kanske inte är främst ideologi som styr

drömmen om en Eurasisk Union, utan en längtan tillbaka till en bipolär värld, en

nostalgisk dröm om Ryssland som stormakt.

En stormakt som skall utgå ifrån en primordialistisk nationalism, enandet av ett

kulturellt och territoriellt gemensamt folk, och det ryska folkets vilja:

“Russia’s foreign policy position on this matter drew its firmness from the will of

millions of our people […] Now we need to continue and maintain this kind of

consolidation so as to resolve the tasks our country faces on its road ahead.”98

96 The Prague Post ”Full text of Putins’ speech on Crimea” (19-‐05-‐14) [elektronisk] 97 se SVT ”Tidigare Sovjetstater bildar union” (29-‐05-‐14) [elektronisk] och DN ”Ryssland ska sälja mer gas till China” (21-‐05-‐14) [elektronisk] 98 The Prague Post ”Full text of Putins’ speech on Crimea” (19-‐05-‐14) [elektronisk]


52

Referenser: Armstrong, John A. ”Nations before nationalism” (1982) University of North Carolina Press. Bergström, Göran & Boréus, Karin ”Textens mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.” (2005) Studentlitteratur, Lund. Brubaker, Roger ”Myths and misconceptions in the study of nationalism” in Mall, John (red.) ”The state of the nation” (1998) Cambridge University Press, Cambridge. (s. 300-301) Bodin, Per-Arne ”Language, canonization and holy foolishness” (2009) Stockholms Universitet, Stockholm. Crawly, Michael, Shuster, Simon, Calabresi, Massimo & Dickey, Jack ”This is War” article in TIME (19-05-14), Vol. 183 Issue 19. (s. 30-35) CSR Report. Nichol, Jim ”Russian political, economic and security issues an U.S. interests” (2014) [elektronisk] (http://www.fas.org/sgp/crs/row/RL33407.pdf) DN ”Ryssland ska sälja mer gas till China” (21-05-14) [elektronisk] (http://www.svt.se/nyheter/varlden/tidigare-sovjetstater-bildar-union) DN ”Ryssland och Ukrainas band är starkare än andras” (04-04-2014) [elektronisk] (http://www.dn.se/debatt/rysslands-och-ukrainas-band-ar-starkare-an-andras/) DN ”Peter Wolodarski: Vi är ett folk och Kiev är modern av ryska städer, sa Putin” (23-03-14) [elektronisk] (http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-vi-ar-ett-folk-och-kiev-ar-modern-av-ryska-stader-sa-putin/) Dungaciu, Dan, ”East and west and the "mirror of nature". Nationalism in west and east Europe - Essentially different?” in ”A decade of transformation” IWM Junior Visiting Fellows Conferences, Vol. 8: Vienna 199. Filatov, Sergej & Lunkin, Roman “Blagolepie i urodstvo v svetskom SMI”, Religion Sphere News. [elektronisk] (http://www.biblicalstudies.org.uk/pdf/rss/28-1_023.pdf) Galeotti, Mark & Bowen, Andrew S. ”Putins Empire of the Mind” (2014) Article in Foreign Policy. May/Jun2014, Issue 206, (s.16-19) Gellner, Ernest ”Stat, nation, nationalism” (1997) Bokförlaget Nya Doxa, Nora. Goode, Paul ”How nationalism explains – and does not explain – the Crimean crisis” in The Washington Times (03-05-14) [elektronisk] (http://www.washingtonpost.com/blogs/monkey-cage/wp/2014/03/03/how-russian-nationalism-explains-and-does-not-explain-the-crimean-crisis/) Hettne, Björn, Sörlin, Sverker & Østergård, Uffe ”Den globala nationalismen” (2006) SNS Förlag, Stockholm.


53

Hill, Fiona & Clifford, Gaddy ”Mr. Putin” (2013) Brookings Institution Press, Washington. Human Rights Watch ”Russia: ”Foreign agents” law hits hundreds of NGOs” (29-05-2014) [elektronisk] (http://www.hrw.org/news/2014/05/29/russia-foreign-agents-law-hits-hundreds-ngos-updated-may-29-2014) Huntington, Samuel P. ”The clash of civilizations” (1996) Simon & Schuster Paperbacks, New York. In Communion (website) “The Orthodox church and society: the basis of the social concept of the Russian Orthodox church” (30-06-09) [elektronisk] (http://www.incommunion.org) Kishkovsky, Sophia ”Putin in Ukraine to celebrate a christian anniversay” (2013-07-27) New York Times. [elektronisk] (http://www.nytimes.com/2013/07/28/world/europe/putin-in-ukraine-to-celebrate-a-christian-anniversary.html?_r=1&) Kohn, Hans ”The idea of nationalism” (1945) Transaction Publishers, New York. Kuzio, Taras ”Nationalism in Ukraina: Towards a new theoretical framework.” (2002) in Journal of Political Ideologies. Vol. 7 Issue 2, p133-161. Laruelle, Marlene ”The Eurasianist ideology and the Eurasian history” Miami University [elektronisk] (http://www.units.miamioh.edu/havighurstcenter/publications/documents/Laruelle.pdf) The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation (website) [elektronisk] (http://www.mid.ru/bdomp/brp_4.nsf/e78a48070f128a7b43256999005bcbb3/632d38f23e90accc44257cdd005ce33d!OpenDocument) The Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation (website) ”Concept of the foreign policy of the Russian Federation” (12-02-13) [elektronisk] (http://www.mid.ru/bdomp/ns-osndoc.nsf/1e5f0de28fe77fdcc32575d900298676/869c9d2b87ad8014c32575d9002b1c38!OpenDocument) Morrrison, John ”Pereyaslav and after: The Russian-Ukrainian relationship” International Affairs, 69 (10-1993) 677. Plamenatz, John ”Two types of nationalism” in Kamenka, Eugene (red.) ”Nationalism, the nature and evolution of an idea” (1973) Australian National University Press, Canberra. The Prague Post ”Full text of Putins’ speech on Crimea” (19-05-14) [elektronisk] (http://praguepost.com/eu-news/37854-full-text-of-putin-s-speech-on-crimea)


54

Shevtsova, Lillia ”The return of personalized power” (2009) Journal of Democracy. Johns Hopkins University Press, USA. Smith, Anthony D. ”National identity.” (1994) University of Nevada Press, Reno. Smith, Anthony D. ”Nationalism: theory, ideology, history” (2001) Polity, Oxford. Smith, Anthony D. ”The ethnic origins of nations”(1986) Blackwell Publishers Ltd, Oxford. Snegovaya, Maria ”How Putins worldview may be shaping his response in Crimea” (2014-03-02) Washingtonpost [elektronisk] (http://www.washingtonpost.com/blogs/monkey-cage/wp/2014/03/02/how-putins-worldview-may-be-shaping-his-response-in-crimea/) SvD ”Öppenhet enda sättet att möta rysk nationalism” (23-08-12) [elektronisk] (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/oppenhet-enda-sattet-att-mota-rysk-nationalism_7440664.svd) SVT ”Tidigare Sovjetstater bildar union” (29-05-14) [elektronisk] (http://www.svt.se/nyheter/varlden/tidigare-sovjetstater-bildar-union) Yack, Bernard ”The myth of the civic nation” (1996) Critical Review, vol 10. The Washington Times ”Russias Putin gains victory with Chinese natural gas deal” (25-05-14) [elektronisk] (http://www.washingtontimes.com/news/2014/may/25/russias-putin-gains-strategic-victory-with-chinese/?utm_source=RSS_Feed&utm_medium=RSS)


55

BILAGA 1:

Argumentationsanalys

Eftersom detta tal hölls i precis efter annekteringen av Krim kan man i stora drag se

det som ett rättfärdigande av annekteringen inför media och resten av världen. Detta

betyder att det finns en del outtalade teser, exempelvis, därför är det rättfärdigat att

Krim tillhör Ryssland, eller därför var det rätt att intervenera. Denna hållning intar

jag vid analysen och bör beaktas vid läsning, jag använder den dock outtalad och

söker inte det logiska samband mellan denna och argumenten vid formulering av

premisser, utan använder de teser som framgår tydligt av texten.

FET: Tes som har utgåtts ifrån

Kursiv: Tolkning eller omtolkning

T: Tes

A: Argument

P: Premiss (vid vissa argumentationskedjor framgår ingen tydlig premiss, exempelvis

vid normativa premisser som bör/ska)

PA: Premissargument (framgår inte tydligt om argumentationskedjan är ofullständig)

Analys 1:

T1: Everything in Crimea speaks of our [Russia and Crimea] shared history and

pride.

T1A1: This is the location of ancient Khersones, where prince Vladimir was baptized.

His spiritual feat of adopting Orthodoxy predetermined the overall basis of the

culture, civilisation and human values that unite the peoples of Russia, Ukraine and

Belarus.

T1A1P1: Prince Vladimir and ”the baptism of rus” is a shared history and pride.


56

T1A2: The graves of Russian soldiers [who] brought Crimea into the Russian empire

are also in Crimea.

T1A2P: The graves of Russian soldiers is a shared history and pride.

T1A3: This is also Sevastopol – a legendary city with an outstanding history, a

fortress that serves as the birthplace of Russia’s Black Sea Fleet.

T1A3P: Sevastopol and the birthplace of Russias Black Sea Fleet is a shared history

and pride.

T1A4: Crimea is Balaklava an Kerch, malakhov Kurgan and Sapun Ridge. Each one

of these places is dear to our hearts, symbolizing Russian military glory and

outstanding valor.

T1A4P: The places in Crimea is dear to Russians and a shared history and pride.

T2: Crimea has always been an inseperable part of Russia. This firm conviction

is based on truth and justice [.]

T2A2: [it] was passed from generation to generation, over time, under any

circumstances, despite all the dramatic changes our country went through dureing the

entire 20th century.

T2A2P1: The conviction that Crimea is an inseperable part of Russia is a stabile

(unchangeable by time and dramatic changes of the country) and historical

conviction (over time) and is passed on from generation to generation (rooted in the

people)

T2A2PA: The historical stability of the conviction [Crimea is an inseperable part of

Russia] and rootedness of it in the people makes it true

T2A3: [it has been so] in people’s hearts and minds

T2A3P: Crimea has been an inseperable part of Russia if i has been so in peoples

hearts and minds.

T2A3PA: The peoples feelings and opinions (hearts and minds) define the belonging

of land

T2A4: After the revolution, the bolsheviks […] added large sections of the historical

South of Russia to the republic of Ukraine. This was done with no consideration for


57

the ehnic make-up of the population, and today these areas form the southeast of

Ukraine.

T2A5: Then, in 1945, a decision was made to transfer Crimean Region to Ukraine,

along with Sevastopol […]

T2A4&A5P: It was injust actions that seperated Crimea from Russia? (unclear)

T3: […] Crimea is historically Russian land and Sevastopol is a Russian city.

T3A1: […] we all knew this in our hearts and minds.

T3A1P: Because we (the russian people) knew this in our hearts and minds Crimea is

historically Russian land and Sevastopol is a Russian city.

T3A1PA: The people determine what is their land and city.

T4: We have great respect for all the ethnic groups living in Crimea.

T4A1: [because] This is their common home [Crimea], their motherland [.]

T6: […] we expected Ukraine to remain our good neighbor, we hoped that

Russian citizens and Russian speakers in Ukraine, especially in its southeast and

Crimea would live in a friendly, democratic and civilized state that would protect

their rights in line with the norms of international law. […] This is not how the

situation developed.

Tolkat:

T6: Ukraine [did not] remain our good neighbor [.] Russians and Russian-speakers

did not live in a friendly democratic and civilized state that would protect their

rights.

T6A1: Time and time again attempts were made to deprive Russians of their historical

memory, even of their language and to subject them to forced assimilation.

T6A1P: Depriving people of their historical memory, their language and subjecting

them to forced assimilation is not democratic and civilized.

T6A1PA: It is a citizens right to preserve their historical memory, their language and

not to be forced into assimilation.

T6A2: […] Russians, just as other citizens of Ukraine are suffering from the constant

political and state crisis that has been rocking the country for over 20 years.


58

T6A2P: The state crisis that has been rocking Ukraine for 20 years is speaking

against Ukraine as a democratic and civilized state that protects the rights of citizens.

T7: I understand why Ukrainian people wanted change. The have had enough of

the authorities in power during the years of Ukraines independence.

T7A1: Presidents, prime ministers and parliamentarians changed, but their attitude to

the country and the people remained the same. They milked the country, fought

among themselves for power, assets and cash flows and did not care much about the

ordinary people.

T7A1P: Authorities milking the country for power, assets and cashflow, while not

caring about the people makes the people want change.

T7A1PA: Non-corruption and authorities who care firstly for the people is of great

importance for citizen content.

T7A3: They did not wonder why it was that millions of Ukrainian citizens saw no

prospects at home and went to other countries to work as day laborers [.]

T7A3P: When the authorities do not wonder (or care – in the context) why millions of

citizensens no prospects at home and go to work in other countries it makes the

people want change.

T7A3PA: Caring authorities is needed to have content citizens a good outlook for the

state is needed for content citizens – citizens going to work in other countries is an

indicator of discontent.

T8: We do not want to harm [the people of Ukraine] in any way, or to hurt you

national feelings.

T8A1: We have always respected the terretorial integrity of the Ukrainian state[.]

T8A1P: Respecting the terretorial integrity of the state guarantees that Russia does

not want to hurt the Ukrainian people or their national feelings.

T8A1PA: The upholding of territorial integrity is important to the well being of the

people and the national feelings.


59

T9: Do not believe those who want you to fear Russia, shouting that other regions

will follow Crimea.

T9A1: We do not want to divide Ukraine; we do not need that.

T9A1P: (oklar premiss)

T10: Crimea is our common historical legacy and a very important factor in

regional stability.

T11: […] This strategic territory should be part of a strong and stable

sovereignty, which today can only be Russian.

T11A1: Otherwise […] the Russians and Ukrainians – could lose Crimea completely,

and that could happen in the near historical perspective.

T11A1P: If Crimea is not a part of a strong and stable sovereignity it could be lost.

T11A1PA: Crimea is a ”strategic territory” which other forces will try to take.

T12: […] NATOs navy would be right here in this city of Russia’s military glory,

and this would create not an illusory but a perfectly real threat to the whole

southern Russia.

Tolkat: T12: NATO in Crimea would be a real threat to the whole southern Russia.

T12A1: […] NATO remains a military alliance and we are against having a military

alliance making itself at home right in our backyard or in our historic territory.

T12A1P: A miliary alliance in our backyard or in our ”historic territory” would be a

real threat.

T12A1PA: Military units of other countries pose a threat when in the countries

historic territory.

T13: […] it pains our hearts to see what is happening in Ukraine at the moment,

see the peoples suffering and their uncertainty about how to get through today

and what awaits them tomorrow.

T13A1: […] We are not simply close neighbors but […] we are one people.

T13A2: Kiev is the mother of Russian cities.

T13A3: Ancient Rus is our common source and

T13A4: we cannot live without each other.


60

T13A1A3P: Being one people and of a common cultural source means that we suffer

with you

T13A2A4P: Kiev being the mother of russian cities (being of common territory) and

not being able to live without each other means we suffer with you

T14: […] it should be above all in Ukraines own interest to ensure that these

peoples [Russian and Russian-speaking] rights and interests are fully protected.

T14A1: This is the guarantee of Ukraines state stability [.]

T14A1P: ”Ukraines state stability” is guaranteed when it protects the rights and

interests of Russians and Russian-speakers.

T14A1: [This is the guarantee of Ukraines] territorial integrity.

T14A1P: Ukraines territorial integrity is guaranteed when it protects the rights and

interests of Russians and Russian-speakers.

T15: […] There is no legitimate executive authority in Ukraine now, nobody to

talk to.

T15A1: Many governmental agencies have been taken over by the impostors, but they

do not have any control in the country,

T15A1P: Legitimate executive authorities should have control in the country.

T15A2: In some cases, you need a special permit from the militants on Maidan to

meet with certain ministers of the current government.

T15A2P: They are not legitimate executive authorities if you need a special permit

from militants to see them.

T16: We could not leave this plea unheeded; [residents of Crimea and

Sevastopols plea for help from Russia] we could not abandon Crimea and its

residents in distress.

T16A1: This would have been betrayal on our part.

T16A1P: (unclear)

T17: There was not a single armed confrontation in Crimea and no casualties.

T17A1: Because it is very difficult, practically impossible to fight against the will of

the people.


61

T17A1P: The will of the people is stronger than guns or imposed claims of

nationality.

T17A1PA: (unclear)

T18: […] The situation in Ukraine reflects what is going on and what has been

happening in the world over the past several decades. After the dissolution of

bipolarity on the planet, we no longer have stability.

T18A1: Key international institutions are not getting any stronger; on the contrary, in

many cases, they are sadly degrading.

T18A1P: Key international institutions are degrading because there is no longer

bipolarity on the planet (in political terms)

T18A1PA: Key international institutions were stronger in the bipolar world

T18A2: Our western partners, led by the United States of America, prefer not to be

guided by international law in their praqctical policies, but by the rule of the gun.

They have come to be believe in their exclusivity and exceptionalism, that they can

decide the destinies of the world, that only they can ever be right. They act as they

please: here and there, they use force against sovereign states, building coalitions

based on the principle ”if you are not with us you are against us.”

T18A2: The western countries and USA are no longer guided by international law,

believe that they decide the destinies of the world, and do as they like, using force

against sovereign states because there is no longer bipolarity on the planet

T18A2PA: Bipolarity on the planet would stop this.

T19: [the western countries actions in Ukraine 2004] was absurd and a mockery

of the constitution. We understand that these actions [the western countries in

Ukraine 2004] were aimed against Ukraine and Russia and against Eurasian

integration.

T20: I believe that the Europeans, first and foremost, the Germans, will also

understand me [in uniting Crimea and Russia].

T20A1: Let me remind you that in the course of political consultations on the

unification of East and West Germany […] some nations that were then and are now

Germany’s allies did not support the idea of unification. Our nation, however,


62

unequivocally supported the sincere, unstoppable desire of the Germans for national

unity. I am confident that you have not forgotten this, and I expect the citizens of

Germany will also support the aspiration of the Russians, of historical Russia to

restore unity.

T20A1P: Because Russia supported and understood the ”unstoppable desire” of

German unification, Germany should understand Russias aspiration.

T20A1PA: The aspiration of German unification (of east and west Germany) and of

Russian unification is similar.

T21: […]any other proposed option [than Crimeas unification with Russia would]

only [would have] temporary and fragile and would have inevitably led to further

worsening of the situation there, which would have had disastrous effects on

people’s lives.

T21A1: [because of] The particular historic, population, political and economic

circumstances of Crimea

T21A1P: The historic, population, political and economic circumstances of Crimea

determined that it is only stabile with Russia long term.

T21A1PA: Historic, population, political and economic circumstances in a country

determine its’ belonging.

T22: Now this is a matter for Russia’s own political decision, and any decision

here can be based only on the people’s will [.]

T22A1: Because the people is the ultimate source of all authority.

T22A1P: The people ultimately decide the actions of the nation.

kandidatuppsats i statsvetenskap - diva portal723512/... · 2014. 6. 10. · legitimerade...

Documents