Löntagarens bilaga för yrkesstuderande februari 2013

KramKalasvarje dag

Möt guldmedaljören i svetsning

De kombineraryrke och hobby

Vad kan man jobba med inom en kommun? Följ med till Nykarleby

Bli inte luradpå sommarjobbet!Läs JobDax tips.

Från skogen till sminkbordet

Jobba säkert

JobDax besökte Nykarleby

Stå på dig på sommarjobbet

Tips och trix för anställningsintervjun

Toni är mästare på att svetsa

2 JobDax 2013

JobDax är Löntagarens bilaga riktad till yrkes studerande i avgångsklassen. Redaktörer: Johannes Waris och Sofia Ekblom Grafisk formgivning: Sanna Kallio

Utgivare: Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rfAnsvarig redaktör: Ingegerd Ekstrandingegerd.ekstrand@sak.fitfn 020 774 0194www.lontagaren.fi

Tryckeri: Forssa Print 2013, Tammerfors

368131415

4

12

15

Jo

haN S

TeN

luN

DJo

haN

NeS

Ter

voJo

haN

NeS

Ter

vo

Beröm varandra

Ett stort grattis till alla er som får er examen i vår! Det är ju nu som livet börjar på allvar, eller? Nu väntar många olika möjligheter bakom hörnet.

Jag tänker inte rada klyschor efter varandra om hur det finns mörka moln på himlen och att det är hårda tider vi lever i. Visst, nyheterna har inte varit de mest upplyftande under den senaste tiden. Situationen är ändå inte fullt så dyster. Dessutom finns det olika typer av utbildningar och kombinationer av jobb och utbildning på olika stadier i mycket större utsträckning än förr.

Man kan knappt snegla på medierna i dag utan att man blir påmind om att ”må bra och orka bättre på job-bet”. Trots att det kanske inte just nu känns som det mest aktuella ämnet för dig personligen så gäller de här frågorna i allra högsta grad unga arbetstagare. Alla jobb kan man göra på ett sådant sätt att det belastar kropp och huvud mindre.

Arbetsmiljön påverkas av många olika saker som inte har med den enskilda arbetstagaren att göra, men efter att JobDax snackat med flera personer som ska få sin yrkes-examen i år är det en sak de alla nämnt. Arbetskompisarna. De är den största faktorn som bidrar till stämningen på jobbet och praktikplatsen. En god arbetsmiljö gör att man trivs bättre på jobbet. Konstigare än så är det inte.

Det påminner mig om något jag hörde på en kurs då jag skulle avlägga arbetssäkerhetskort. I Finland

är det, trots att det kanske sker förändringar i arbetslivet, fortfarande i viss mån så, att ”ingen feedback är bra feedback men om något går på tok så får man garanterat höra om det”. Det här tycker jag är något alla kunde tänka på.

Arbetarskyddsfullmäktige Anders Palm- gren som intervjuats i den här tidningen

säger: ”Låt oss berömma varandra. Det känns bra att höra att man gör väl

ifrån sig”. Ja, det gör det faktiskt. Pröva. Glada och nöjda arbeta-

re gör bättre ifrån sig och är garanterat bättre sällskap på jobbet. Det om någon-ting är en ”win-win-situ-ation”.

JohAnnES WARIS

PÅ PÄRMBILDEN barnskötaren Jeanette Lassander. Foto: Johannes tervo.

2013 JobDax 3

GARBAGESTYLE. Till Yvonne holm-ströms studier hör att planera och bygga upp olika stilhelheter.

Det är inte alltid helt fördomsfritt att arbeta med skönhet, utseende och mode.Det vet Yvonne Holmström som studerar till estenom vid yrkeshögskolan Novia i Vasa.

Ett av de bästa minnena från mina studier var när vi gjorde ett projekt med synskadade och skulle ge dem manikyr och stiltips.”Yvonne holmström, estenomstuderande

– DET hÄnDER LÄTT att folk tror att man är ytlig och bara intresserad av kläder och utseende, men det stäm-mer inte alls – tvärtom satsar vi minst lika mycket på inre skönhet, säger Yvonne Holmström.

Som estenom får Yvonne lära sig allt från att styla hår och naglar till att fotografera och lära sig hur man för-bättrar självförtroende och matchar stil med personlighet.

– Sättet man ser på sig själv och det egna självförtroendet är mycket viktigt att ta i beaktande då man tän-ker på utseende. Stilen man har ska återspegla en själv och därför läser vi mycket om bland annat personlighet och självmedvetenhet, säger Yvonne.

– Ett av de bästa minnena från mina studier var när vi gjorde ett projekt med synskadade och skulle ge dem manikyr och stiltips. Det var viktigt att samtala med dem och få dem att lita på att du gör ett bra jobb eftersom de inte själva kan se slutresultatet.

tEXt: SoFIA EKBLoM Foto: MARIA KALLIoKoSKI

”Inre skönhetlika viktig som yttre”

4

Det är inte alltid helt fördomsfritt att arbeta med skönhet, utseende och mo-de. Det vet Yvonne Holmström som studerar till estenom vid yrkeshögskolan Novia i Vasa.

tEXt: SoFIA EKBLoM Foto: ????

– DET LÄT SPÄnnAnDE och jag har alltid varit en friluftsmänniska så jag beslöt mig för att gå utbildningen och det var ett jättebra val, berättar Jenny Pihlström.

I Österbotten kan du utbilda dig till vild-marksguide på Outdoor Academy som är en del av Kronoby folkhögskola. Det är den enda svenskspråkiga utbildningen för vildmarksgui-der i Finland och den räcker två år. Det första året kallas Nordiskt friluftsliv och det andra Nordisk friluftsguide. Som utexaminerad ska du klara av att leda grupper oberoende av väder, vind och natur.

– Vi gick överlevnadskurser, paddlade, vand-rade i fjällen och gjorde snökojor i extrema vä-derförhållanden. Ibland när jag tänker tillbaka förstår jag inte att jag själv har gjort allt det där, skrattar hon.

Utbildningen är utmanande men man behö-ver inte vara någon extremsportare för att gå den.

– Man lär sig allting där, några i vår grupp hade aldrig varit på någon vandring men så länge intresset finns så klarar man sig. Våra lärare var jättebra och uppmuntrade oss, säger Jenny.

Utbildningen till vildmarksguide är avgifts-belagd men Jenny upplevde att hon fick valuta för pengarna.

– När jag gick kursen kostade det 850 € per termin och i det ingick alla resor. Dessutom var man berättigad till studiestöd.

En SAK SoM JEnnY TYCKER hon haft nytta av i sin utbildning är vetskapen om hur mycket hon faktiskt klarar av. I många av kurserna fick man testa sina fysiska och mentala gränser och Jenny upptäckte att hon ofta orkade mer än hon trodde.

– Allt sitter i huvudet; du tror kanske att du inte orkar gräva en meter till eller gå uppför den sista backen i snön. Med peppande lärare och medstuderande inser du att det ändå ofta

UtbIldnIngendär du får testadina gränserEn skogsvandring har säkert de flesta varit på någon gång men lägg till att du gör den uppe i fjällen i smällkalla vintern och gräver en snögrop att sova i – då börjar du närma dig Jenny Pihlströms utbildning till vildmarksguide.

tEXt: SoFIA EKBLoM Foto: JohAn STEnLUnD

DET FInnS BARA En svenskspråkig es-tenomutbildning i Finland och inte heller i Sverige har man en motsva-rande avgiftsfri utbildning, så stu-derandena kommer från olika håll i Finland. Yvonne Holmström kommer själv från Västnyland, men hon har trivts bra i Vasa.

– Det passade bra i mitt liv just då att flytta bort från mina trillingsystrar och få bli mer självständig. Men sam-tidigt var det förstås lite skrämmande att åka så långt bort ensam.

Yvonne har ändå varit nöjd med både studierna och studielivet.

– Det är ett bra studieliv i Vasa och jag har fått många nya vänner. Vasabor-na har aldrig skrämt mig, skrattar hon.

Estenomutbildningen räcker tre och ett halvt år och leder till en yrkes-högskoleexamen. I många av kurserna gör man portfolier och arbeten istället för att skriva tenter och i utbildningen ingår en praktikperiod motsvarande 30 studiepoäng.

VAD KRÄVS DÅ för att ta sig igenom estenomutbildningen enligt Yvonne Holmström?

– Man ska verkligen ha intresse för mode och förstå vad utseendet bety-der för människor, för det är en viktig del av personligheten för många. Det gäller också att lita på sig själv. Alla är duktiga på olika saker så man ska inte jämföra sig så mycket.

Just nu är Yvonne intresserad av stilhelheter, men hon håller dörrarna öppna och tänker studera vidare.

– Man kan göra allt möjligt som estenom, från att vara frisör till att ha eget företag eller jobba för en modetid-ning. Jag funderar på att kanske studera lite marknadsföring och se vart livet för mig!

2013 JobDax 5

Det är inte alltid helt fördomsfritt att arbeta med skönhet, utseende och mo-de. Det vet Yvonne Holmström som studerar till estenom vid yrkeshögskolan Novia i Vasa.

tEXt: SoFIA EKBLoM Foto: ???? A-KASSAn betalar ut dagpenning om du blir arbetslös. När du ansluter dig till facket blir du också medlem i arbetslöshetskassan. Anslut dig genast, för du måste vara med i åtta månader för att kunna få bidrag.

AnSTÄLLnInGSSKYDD innebär att arbets-givaren inte kan säga upp dig hur som helst. Det måste finnas sakliga grunder och vissa uppsägningstider ska följas. Det lönar sig att kolla en uppsägning med förtroendemannen på arbetsplatsen.

ARBETARSKYDD Kolla upp med äldre ar-betskamrater vilka farliga moment som eventuellt finns i ditt arbete. Undvik fel lyft, akta dig för kemikalier och lösningsmedel. Lär dig genast använda den skyddsutrustning som behövs (t.ex. hjälm, hörselskydd, skydds-skor, andningsskydd). Mera information om arbetarskyddsfrågor får du av arbetarskydds-fullmäktige på din arbetsplats.

ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE är den som för arbetstagarnas del följer upp arbets-miljö- och säkerhetsfrågor. Arbetsgivaren ska se till att alla har tillgång till nödvändig skydds-utrustning som hjälm, hörselskydd, andnings-skydd, skyddsskor m.m. i arbeten där sådan behövs.

ARBETSAVTAL ska man ingå när man bör-jar ett nytt jobb. Där bestäms de viktigaste anställningsvillkoren, som lönegrund, arbets-uppgifter, arbetstid och eventuell prövotid. Avtalet kan göras för viss tid eller tillsvidare. Kräv ett skriftligt avtal så har du svart på vitt.

ARBETSPEnSIon tryggar inkomsten också om man drabbas av invaliditet och då en fa-miljeförsörjare avlider. Arbetsgivaren ska se till att pensionsavgifterna betalas.

Listan fortsätter på sidan 7 >

går. Efter de upplevelserna känns det som om jag klarar allting i vardagen!

Jenny är utbildad idrottsinstruktör och arbetar för tillfället på ett daghem i Sibbo, och visst har utbildningen påverkat hennes inställning till jobbet.

– Resten av personalen kan klaga på att det är så kallt ute och då säger jag bara ”äsch, minus tio grader är ingenting, nu går vi alla ut”!

En annan sak som Jenny har lärt sig i ut-bildningen är hur olika människor beter sig i grupp. Kursresorna räckte ofta många dagar och veckor och man umgicks tätt och under olika typer av väderförhållanden. Då var det viktigt att alla kunde samarbeta och anpassa sig.

– Det var intensivt i skogen och man lärde sig hur man skulle förhålla sig till olika män-niskor. När vi kom tillbaka till skolan kunde alla stänga in sig i sitt eget rum för att få vara helt ensamma en stund, säger hon.

ETT DRYGT ÅR studerade Jenny Pihlström. Se-dan förde vindarna henne vidare.

– Jag påbörjade det andra året med padd-ling som specialisering men fortsatte sedan arbeta som skidlärare i svenska fjällen under vårterminen.

Det kan vara utmanande att försörja sig på jobbet som vildmarksguide på heltid eftersom det kräver mycket arbete och man ska vara beredd att resa en hel del.

– För många är det här ett mellanår där de kan komplettera annat arbete eller en utbild-ning och på det sättet få en bredare frilufts-bakgrund.

Jenny hoppas ändå att någon gång kunna återvända och försöka sig på den fristående examen till vildmarksguide.

– Det var så roligt att få många upplevelser och erfarenheter så att jag själv kan planera turer i framtiden!

JAKoBSTADS SKÄRGÅRD. en av Jenny Pihlströms favoritaktivite-ter i utbildningen var att paddla.

6 JobDax 2013

säKerhetenkommer förstInget jobb är helt riskfritt, men visst går det att minimera riskerna och skapa en säkrare arbetsplats. Därför finns arbetarskyddsfullmäktige på jobbet.tEXt: JohAnnES WARIS Foto: PATRIK LInDSTRÖM

AnDERS PALMGREn är 25 år gammal och sedan årsskiftet förutom arbe-tarskyddsfullmäktig också huvud-förtroendeman på kemiföretaget Dupont Genencors fabrik i Hangö. Han har jobbat på fabriken i Hangö sedan 2008.

Att Anders är huvudförtroendeman innebär att arbetarna vid fabriken har valt honom till sin representant i för-handlingar med arbetsgivaren. Som arbetstagare kan du kontakta förtro-endemannen om du undrar över vilka rättigheter du har eller om du tror att du har blivit felaktigt behandlad.

Som arbetarskyddsfullmäktig är Anders arbetstagarnas representant i frågor som gäller arbetsmiljö och sä-

kerhet. Enligt lagen ska det finnas en arbetarskyddsfullmäktig på varje ar-betsplats med minst tio arbetstagare.

Under sitt första år som arbetar-skyddsfullmäktig har han haft en hel del att göra. Förutom det dagliga jobbet och uppdraget som huvudförtroende-man går tolv timmar i veckan åt till att jobba med arbetarskyddsfrågor på arbetsplatsen. Det är många saker som ligger på Anders bord. Det gäller att ha koll på saker som påverkar arbetarnas säkerhet och hälsa och kollegerna ska också informeras om dessa frågor.

RUTInER KAn VARA FARLIGA. Anders rekommenderar något som han kallar ”safety pause”, säkerhetspaus. Innan

man sätter igång med ett jobb ska man ta en liten stund för att tänka igenom vad man egentligen ska göra, och hur man gör det på ett säkert sätt. Det kan handla om vad som helst, från hur man ska lyfta tunga saker till att komma ihåg skyddsglasögon vid ar-betsskeden som kräver det.

Till exempel kan ljudnivån på fa-briken vara ganska hög. Därför har Anders varit med om att arbeta för att alla på fabriken ska få tillgång till bättre hörselskydd.

Anders är också mån om att på-peka att jobbet med arbetarskydd och trygghet på jobbet inte är ett engångs-projekt. Det är frågan om ett arbete som pågår hela tiden.

2013 JobDax 7

och hur säkerhetsbestämmelserna är. Speciellt de yngre på jobbet tar ibland väl hårt i, tycker Anders.

– Unga arbetstagare har ofta höga krav på sig själva. Men människan är ingen maskin.

Det är inte bara olyckor man mås-te akta sig för. Till exempel kan fel kroppsställning vid ett arbetsskede slita ut kroppen. Därför lägger man vikt vid arbetsergonomi och att sträva efter att det erbjuds kurser i till ex-empel kost och motion.

FRITIDEn ÄR oCKSÅ VIKTIG. Att åter-hämta sig efter arbetsdagen är en för-utsättning för att man ska må bra på jobbet.

– Det ska finnas annat innehåll i livet än bara arbete.

En sak som Anders tycker är viktig är stämningen på jobbet. Den påverkar också direkt säkerheten.

– Vi ska komma ihåg att berömma våra arbetskamrater när de gör bra ifrån sig. När någon berättar att du lyckats med något mår du själv bättre.

Största delen av arbetarskyddet handlar om samarbete. Det gäller så-väl kontakten till arbetarskyddsfull-mäktige på andra arbetsplatser men också det dagliga jobbet på den egna arbetsplatsen.

– En säker och trevlig arbetsplats föds genom samarbete. Arbetstaga-ren måste kunna känna sig som en viktig person i arbetsgemenskapen och uppleva att man kan påverka på arbetsplatsen.

SÄKERhETEn FÖRST. en säker och trevlig arbetsplats föds genom sam-arbete. anders Palmgren säger att arbetstagaren måste kunna känna sig som en viktig person i arbetsge-menskapen och uppleva att han eller hon kan påverka på arbetsplatsen.

ARBETSTIDEn är enligt arbetstidslagen högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. I kollektivavtalet kan finnas bestäm-melser om kortare arbetstid. om övertidsar-bete ska arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren och för övertiden betalas för-höjd lön.

FACKET bevakar löntagarnas intressen i ar-betslivet. Genom att ansluta dig till det fack-förbund som organiserar arbetstagarna på ar-betsplatsen får du trygghet och förmåner.

FÖRTRoEnDEMAnnEn är fackets och arbetstagarnas representant på arbetsplatsen. Hon eller han ser till dina rättigheter och för-handlar med arbetsgivaren om problem som uppstår. Kontakta genast förtroendemannen då du börjar på ett nytt jobb.

FÖRETAGShÄLSoVÅRD är varje arbetsgi-vare skyldig att ordna. När du börjat ett nytt jobb ska du genomgå en anställningsunder-sökning.

KoLLEKTIVAVTALET berättar vilken lön du ska ha och vilka andra villkor som gäller. Avtalet ger minimigränser som inte får un-derskridas. Kollektivavtalet ska finnas framme på varje arbetsplats.

LÖn FÖR SJUKTID har du enligt lag rätt till. Du ska få full lön den dag du insjuknar och följande nio vardagar om anställningen har varat en månad. I kollektivavtalen har man ofta avtalat om bättre villkor.

oLYCKSFALLSFÖRSÄKRInG är arbetsgiva-ren skyldig att teckna för varje anställd. Den ersätter olyckor som sker under arbetet och under arbetsresor samt sjukdomar som upp-står p.g.a. arbetet.

PERMITTERInG innebär att arbete och lö-neutbetalning avbryts. om permitteringen ska arbetsgivaren meddela 14 dagar (inom

Listan fortsätter på nästa sida >

tvÅ stOlar. anders Palmgren är bå-de arbetarskyddsfullmäktig och huvud-förtroendeman på Genencor i hangö.

– Jag känner att jag påverkat arbets-platsen en hel del, men jobbet med arbetarskyddet blir aldrig färdigt. Det är som att träna till maraton, resulta-tet kan alltid bli bättre och man ser resultat med tiden.

Det är inte heller bara den fysiska hälsan som är på tapeten. Anders har märkt att många arbetskompisar kom-mer fram och vill prata om saker som inte nödvändigtvis har direkt med ar-betarskyddet att göra.

– Det blir ofta bättre av att prata igenom saker med någon.

DET ÄR VIKTIGT att arbetarna vet vem som är förtroendeman och arbetar-skyddsfullmäktig på arbetsplatsen. Varje arbetstagare har rätt att bli väg-ledd i sitt nya jobb. Arbetsgivaren har en skyldighet att informera om för-hållandena på arbetsplatsen, om hur maskiner och anläggningar fungerar

8 JobDax 2013

SÅnGTIMME. Det ligger mycket peda-

gogik bakom rörelserna och orden i

sångerna på dagis, berättar barnskötare

Jeanette lassander.

en dag i den lyckliga stadenJobb inom kommunen? Låter kanske tråkigt i någons öron, roligt och givande anser en annan. JobDax besökte Nykarleby i Österbotten för att se vad man egentligen kan jobba med i en kommun.

kommunala branschen en månad) i förväg. Den som hör till a-kassan kan få dagpenning under permitteringen.

PRÖVoTID kan man komma överens om när man ingår ett arbetsavtal. Prövotiden får vara högst 4 månader. Under den tiden kan avtalet hävas utan uppsägningstid.

SEMESTER. För varje kalendermånad du jobbat minst 14 dagar eller 35 timmar har du rätt till semester med lön i minst två dagar.

SEMESTERERSÄTTnInG betalas då det inte är möjligt att få semester, t.ex. på grund av att anställningen upphör. Rätten till se-mesterersättning börjar redan efter sex tim-mars anställning.

SKYLDIGhETER oCh RÄTTIGhETER i arbetslivet bestäms i bl.a. kollektivavtal, ar-betsavtalslagen och arbetarskyddslagen. Det är vars och ens skyldighet – arbetsgivarens och arbetstagarens – att följa de regler som finns. Arbetstagaren ska följa de direktiv ar-betsgivaren ger om arbetet och finnas på ar-betsplatsen under avtalad arbetstid.

SnUTTJoBB ELLER KoRTJoBB kallas kortvariga och tillfälliga anställningar. om du snuttjobbar kan det vara skäl att kolla att ar-betsgivaren betalat pensionsförsäkringsavgift och att du får semesterersättning.

SVARTJoBB är riskfyllt. om du jobbar svart går du miste om semesterersättning, du har inget uppsägningsskydd, du tjänar inte in pension, du riskerar bli utan övertidsersätt-ning, du får ingen arbetslöshetsersättning, du har inget försäkringsskydd.

UPPSÄGnInG. Arbetsgivaren och arbetsta-garen måste följa uppsägningstiderna som bestäms i kollektivavtalet. Kolla med förtro-endemannen.

UnGDoMLIG. ungdomsledare Katarina Östman säger att det är viktigt att hålla sig à jour med vad unga gillar.

tEXt: SoFIA EKBLoM Foto: JohAnnES TERVo

2013 JobDax 9

– KoM In och slå er ner. Vi har just kokat kaffe, vill ni ha?

Ungdomsledare Katarina Östman är redan på språng trots den tidiga mån-dagsmorgonen. Det trista vädret utom-hus glömmer man snabbt inne på det varma kontoret där det hänger färgglada evenemangsbroschyrer på väggarna och till och med en solros har hängts upp som prydnad. Katarina berättar att hon var med om att arrangera ett babydisco i helgen, men nu är det vardag igen och andra uppgifter som gäller.

– Vi ordnar olika evenemang för ungdomarna här och ser till att de mår

bra. Ungdomsgårdarna är en viktig del av verksamheten men vi ordnar också annat program, till exempel utlandsresor via International Club och barnteater och dans.

Katarina Östman började som ung-domsledare för några år sedan och hon trivs med jobbet.

– Det är bra att ha tidigare erfaren-het i det här jobbet, men samtidigt måste man komma ihåg att hålla uppe vitaliteten. Jag kan inte bara sätta mig ner i soffan och se på Go’kväll utan jag håller mig uppdaterad om vad unga tycker om i dag.

Katarina beskriver sitt arbete som omväxlande, givande och framför allt roligt. Hennes tips till dem som funderar på att bli ungdomsledare är att man verkligen tycker om det man gör.

– Det viktigaste ska inte vara peng-arna, utan att man trivs och tycker om att umgås med människor!

ATT TYCKA oM att vara social är också viktigt som barnskötare. Det vet Jeanette Lassander som har jobbat på Rummelbackens daghem sedan januari 2012.

10 JobDax 2013

– Jag utbildar mig till närvårdare och nu fick jag ett läroavtal här och jag trivs jättebra.

På daghemmet där Jeanette jobbar är det full rulle; barnen har aktivite-ter hela dagen och det gäller att vara snabb i vändningarna med påkläd-ning och planering av lekar. I dag får barnen måla och lyssna på musik. Det finns färgburkar utspridda över hela köksbordet och konstnärerna är ivriga.

– Många tror att det är väldigt en-kelt att vara barnskötare, att man bara leker hela dagarna, men det finns fak-

tiskt ganska mycket pedagogik bakom det mesta, berättar Jeanette.

Som exempel nämner hon alla sånger de brukar sjunga varje dag.

– I rörelsesångerna övar man upp både språket och motoriken och alla kan vara med.

DET BÄSTA MED JoBBET som barn-skötare tycker Jeanette Lassander är att barnen är så spontana och glada och ger feedback direkt.

– De är så gulliga och underbara. Ibland kan de bara komma fram och ge en stor kram och säga ”jag älskar dig”.

Men det är ändå inte bara en dans på rosor att jobba med barn.

– Eftersom de ser allt så märker de direkt om jag har en dålig dag, och då får jag dåligt samvete för att jag kanske har tjatat lite för mycket.

Jeanette är ändå mycket nöjd med sammanhållningen inom personalen där alla gör allting.

– Om jag har ett barn som är extra bråkigt en dag så kan vi byta grupper på eftermiddagen så man inte hinner bli irriterad och det är jättebra. Då lider inte barnen om man själv blir lite irriterad.

2013 JobDax 11

Hur skulle då Jeanette beskriva sitt jobb?

– Oj, det var en svår fråga. Hm. Jag skulle nog säga roligt, inspirerande och kärleksfullt.

nYKARLEBY hAR omkring 7 500 in-vånare, och liksom i de flesta andra kommuner finns det gott om jobb bara man väljer rätt sektor. Speciellt inom servicebranschen kommer det i framtiden att finnas mycket jobb. Ar-bets- och näringsministeriet uppskat-tar att man fram till år 2030 kommer att behöva över 100 000 nya anställda inom social- och hälsovården.

– Kommunen är en trygg arbets-plats och dessutom gör man en sam-hällsinsats genom att arbeta där, säger Gösta Willman som är stadsdirektör i Nykarleby.

Han uppmanar unga att själva ringa upp arbetsgivaren då de söker sommarjobb eftersom det ger ett bra intryck. Ett bra intryck gjorde uppen-barligen närvårdarstuderande Erica Lindén som har fått jobb på Hagalund pensionärscenter genom ett läroavtal.

– Det är egentligen ganska konstigt att så få unga väljer att arbeta inom åldringsvården, eftersom det finns bra

med arbete och dessutom är det både roligt och givande.

Erica hjälper till med allt från mor-gontvätt till påklädning och lunchser-vering, men det blir också tid över för att sitta ner och prata.

– Det känns lite som att umgås med sin mormor, det är roligt och naturligt att prata med dem som bor här och alla är olika.

Sjukskötaren Stina Sandström håller med.

– Jobbet är väldigt varierande och man får själv ut mycket av få hjälpa andra och se till att de mår bra.

VI FÅR KIKA In hos en av de äldre da-merna som bor på hemmet. En prydlig duk täcker bordet som står vid fönst-ret och på radion diskuterar man det låga valdeltagandet i kommunalvalet. Hyllan bredvid rymmer fotografier av släkt och vänner och några buketter med rosor ger rummet en välkomnan-de prägel. I korridoren utanför sitter några andra boende och diskuterar dagens händelser och vilka program det kommer på tv i kväll.

Men rullstolarna och sängarna med hjul under påminner ändå om att det inte är ungdomar som bor här. Hur känns det för en ung per-son att arbeta med människor i livets slutskede? Erica Lindén säger att hon fort vande sig och ser döden som en naturlig sak.

– Visst är det ledsamt när någon går bort men vi diskuterar mycket kollegerna emellan och så får man ju mer erfarenhet med tiden och tar det inte lika hårt.

Stina och Erica börjar få bråttom tillbaka till arbetsuppgifterna. Det är mycket som ännu ska hinna göras i dag men jag hinner ändå med den sista frågan – de tre orden som bäst beskriver arbetet. Efter en kort över-läggning enas de om svaret.

– Att jobba med åldringar är varie-rande, kärleksfullt och utmanande.

nYKARLEBY KRAFTVERK är den sista an-halten på resan genom Nykarleby. Där jobbar elmontörerna Patrik Rögård och Peter Lassila. Just i dag har det

Jobbet är väldigt varierande och man får själv ut mycket av attfå hjälpa andra och se till att de mår bra.”Stina Sandström,sjukskötare

TRIVS. Det är ett socialt jobb att va-ra åldringsvårdare tycker närvårdar-studerande erica lindén (t.v.) och sjukskötare Stina Sandström (t.h.)

KoMPETEnT. erica lindén har lärt sig mycket av att jobba med erfaren personal, till exempel sjukskötare Stina Sandström.

12 JobDax 2013

ALLTID SÄLLSKAP. Patrik rögård och

Peter lassila ser till att aldrig vara

ensamma då de åker ut på uppdrag.

varit ganska lugnt, men uppgifter finns det alltid för den som jobbar i elbranschen.

– Om strömmen går hemma så försöker jag inte börja reda ut felet där utan då är det bara att ge sig iväg till jobbet, berättar Peter.

Han utbildade sig ursprungligen till husbyggare men livet förde honom småningom till elbranschen och på Nykarleby Kraftverk har han nu job-bat i drygt tio år.

– Det är ett varierande arbete, man kan göra allt från att reparera något i privata hem till att kontrollera att gatubelysningen fungerar.

Och gatubelysningen fungerar bra, inflikar Patrik som faktiskt tillbringa-de förmiddagen med att kontrollera just det. Han tycker att det bästa med jobbet är att stämningen är så bra.

– Vi åker aldrig ut på något uppdrag ensamma, så man lär känna varandra ganska bra efter en tid.

Förutom att jobbet som elmontör är flexibelt och omväxlande, är det ett tryggt karriärval menar Patrik.

– Det finns jobb inom den här branschen och det lönar sig att komma hit på praktik så man får in foten. Så gjorde jag och nu har jag jobbat här i flera år.

DET EnDA nEGATIVA med jobbet är en-ligt Patrik Rögård och Peter Lassila att kunderna ofta kan ha många åsikter om hur de borde sköta sitt jobb.

– Det är ofta lätt att klaga på kom-munal service och vi är synliga så det kommer nog en del feedback, berät-tar Peter.

Men det är bara att ta det med en nypa salt menar Patrik.

– Vi vet att vi kan vårt jobb och vi bryr oss inte om ifall någon klagar.

De tre ord som beskriver jobbet då?– Flexibelt, utmanande och bra

gemenskap.

2013 JobDax 13

Kunskap är makt på sommarjobbetFör en ung arbetstagare är det viktigt att veta vilka rättig-heter man har på sommarjobbet eller på arbetet vid sidan av skolan. Många arbetsgivare handlar korrekt, men tyvärr händer det att sommarjobbare inte får rätt lön eller på an-nat sätt behandlas felaktigt. Sommarjobbarens hjälptele-fon kan du vända dig till om du har frågor om ditt jobb el-ler tror att du blivit felbehandlad.

Ett muntligt arbetsavtal är lika giltigt som ett skriftligt, men om du inte har det till pappers kan det vara svårt att bevisa vad ni har kommit överens om. Det lönar sig alltså att be om ett skriftligt arbetsavtal. Om du inte får ett skriftligt arbetsavtal ska du under den första löneperioden få en skriftlig re-dogörelse över vilka villkor som gäller.

Många som ringer till hjälptele-

fonen berättar att arbetsgivaren har lovat ge ett skriftligt arbetsavtal ”i morgon” eller ”nästa vecka”, men att man aldrig fick det.

En del känner inte till att ett tids-bundet arbetsavtal är bindande för bägge parter. Du kan inte säga upp dig, om du inte gör det under prövotiden eller kommer överens med arbetsgi-varen om det.

RING ELLER MEJLA!• Sommarjobbarens hjälptelefon är öppen från den

2 maj till den 23 augusti.• Numret är 0800 179 279. Du kan ringa måndag

till fredag klockan 9–15.• Alla kan ringa till hjälptelefonen – sommarjobbare,

föräldrar, arbetsgivare. Du behöver inte vara medlem i ett fackförbund för att få hjälp.

• På kesaduunari.fi/svenska kan du också ställa frågor. Där hittar du också nyttig information – bland annat en checklista för sommarjobbare.

• De allra flesta får genast ett muntligt eller skriftligt svar på sina frågor, men i vissa knepiga fall kan man bli ombedd att kontakta t.ex. myndigheter eller fackförbund.

De flesta som ringer sommarjob-barens hjälptelefon har frågor om lön och tillägg. Alla arbetsgivare vet inte hur mycket lön och vilka tillägg han eller hon måste betala, så det händer att man som sommarjobbare får sämre betalt än man borde. Speciellt vanligt är det att bär- och glassförsäljare får för lite lön.

Det lönar sig att skriva upp hur mycket du jobbar och att kolla med lönebeskedet att du fått rätt lön –

också tillägg för övertids-, kvälls- och veckoslutsjobb.

Samtalen till hjälptelefonen visar också att en del arbetsgivare inte be-talar kollektivavtalsenlig lön för den tid arbetstagaren är sjuk, i synnerhet om bestämmelserna i kollektivavtalet är bättre än den lagstadgade minimi-nivån. Det händer också att arbetsgi-varen försöker fiffla med arbetssche-man för att inte behöva betala lön för sjukdomstiden.

Lön och tillägg

Du ska få en lista över dina arbets-skift senast en vecka på förhand. Om arbetsgivaren inhiberar ditt arbets-skift – t.ex. om du jobbar som torg-försäljare och det regnar den dagen – har du rätt till lön som normalt. Samtalen till hjälptelefonen visar att

många arbetsgivare, både stora och små, inte känner till att de är skyldiga att betala lön också för inhiberade arbetsskift.

Kom också ihåg att arbetsgivaren inte kan beordra dig att jobba övertid mot din vilja.

Arbetstid

Arbetsavtal

En flicka ringde och frågade om det är rätt

att hon inte får lön för de dagar då det regnar och

man inhiberar torgförsäljningen. Dessutom frågade

flickan om löneutbetalningen: arbetsgivaren hade

sagt att han betalar lön då han ”hinner och

kommer ihåg”. Borde inte lönen betalas en

bestämd dag, som är fastslagen i arbetsavtalet

eller kollektivavtalet, undrade flickan.

En person ringde och

undrade om han kan bryta sitt

arbetsavtal, som gäller tills vidare.

I det skriftliga arbetsavtalet hade

man kommit överens om en prövo-

tid på fyra månader. nu hade

personen ändå blivit kallad till

anställningsintervju av en annan

arbetsgivare, och därför undrade

han om han kan bryta arbetsavta-

let under prövotiden om han blir

vald till det andra jobbet.

Den som ringde undrade över sitt tidsbundna arbetsavtal. hon hade insjuknat och arbetsgivaren vägrade betala lön för sjukdomstiden. har hon rätt till kollektivavtalsenlig lön för sjukdomstiden?

En pappa ställde en fråga på sin 18-årige sons vägnar. Sonen jobbar under sommaren på en restaurang, men han har inte ännu fått ett arbetsavtal. Kan han själv kräva ett arbetsavtal av ägaren om han inte annars får det? Borde man inte få arbetsavtalet genast då man börjar jobba eller inom

några dagar?

En person ringde

och berättade att

arbetsgivaren inte har

betalt någon lön.

Lönedagen har flyttats

tre gånger och ännu

syns inga pengar till.

Vad borde man göra,

frågade personen.

Ett samtal gälldeett villkor i ett tidsbun-det arbetsavtal. Arbets-avtalet var fyra månader långt och man hade skrivit in en prövotidpå 2,5 månader. Är det tillåtet, ville personen veta. Källa: Slutrapporten för sommarjobbarens hjälptelefon

14 JobDax 2013

NåGra TiPS för anställningsintervjun

”JAG VAR I RÄTT så god tid framme

vid kontoret där jag skulle intervjuas och tryckte

på summern. Inget svar. Jag tryckte en gång till. Inget

svar ännu heller. Jag hade glömt min telefon hemma,

så jag kunde inte ringa till personen som skulle inter-

vjua mig. Till sist hade jag inget alternativ än ta mig

hemåt. Senare visade det sig att jag stått vid fel port

och ringt på fel summer. C i stället för D. Jag antar

att personen som fick jobbet var bättre på

att komma ihåg adresser.”

”En GÅnG BLEV JAG intervjuad för ett

programledarjobb på radion. Intervjuaren ringde och

väckte mig så jag blev alldeles tagen på sängen. Jag

hade även sökt andra jobb inom samma bransch.

Intervjuaren ville ha min åsikt om programmets

koncept. Tröttheten och den allmänna förvirringen

gjorde att jag talade om ett helt annat program än

det jag blev intervjuad för.”

”MInA AnSTÄLLnInGSInTERVJUER hittills har vanligtvis gjorts av en eller två personer. Förutom en gång. Den intervjun gjordes under ett årsmöte med knappt 30 deltagare. hela situationen kändes mer

som nån talangjakt på tv än en anställningsintervju. Som tur var det bara en person som ställde frågorna,

så jag behövde inte bry mig så mycket om deltagarna. Men lätt kan jag nog inte säga att det var. när intervjuaren frågade vad som varit den största

utmaningen i mitt liv, var jag ganska frestad att svara ”att inte springa ut ur det här rummet.”

KoLLA UPP DEn MÖJLIGAARBETSGIVAREn FÖRE InTERVJUnBesök företagets webbsida och bekanta dig med annat ma-terial. Kolla vad företaget egentligen håller på med. Det visar att du verkligen är intresserad.

VAR TYDLIG MED DET DU KAn TILLFÖRADet är inte fel att skryta. Om du är skicklig på något vill den möjliga arbetsgivaren gärna veta om det.

FÖRBERED SVAR PÅ FRÅGoR SoM DU KAn FÅVarför ska vi välja just dig? Varför vill du jobba här? Vilka är dina styrkor? Vilka är dina förbättringsområden?

VÅGA FRÅGAVad vill du veta om arbetsgivaren och jobbet? Förbered några frågor inför intervjun.

TA MED DIG KoPIoR AV InTYG SoM DU KAn BEhÖVAArbetsintyg, skolbetyg eller intyg på att du avklarat någon kurs är bra att ha med dig. Om du till exempel kan första hjälpen är det ett plus oberoende av vilket jobb du söker.

VAR DIG SJÄLVDet kan låta som en klyscha men det är sant. Det lönar sig inte att spela någon annan än du egentligen är. Visa i stället att du har intresse för att lära dig nya saker.

Lycka till med jobbjakten!

Din arbetsansökan har väckt intresse och du kallas in på anställningsintervju. Du är alltså en god bit på vägen. Känns det lite nervöst? Det hör till. Här är några tips inför anställningsin-tervjun.

2013 JobDax 15

Guld i de finländska och brons i de nordiska mästerskapen i svetsning. Man kan lugnt säga att toni Paalanen från Jakob-stad hör till de främsta unga yrkesmännen i landet.tEXt: JohAnnES WARIS Foto: JohAnnES TERVo

GULDMEDALJÖR. Svetsaren Toni Paalanen rekommenderar att delta i tävlingar i yrkesskicklighet. Man lär sig mycket nytt, sådant som man kanske inte lär sig i skolan, säger han.

TonI PAALAnEn från Jakobstad blev färdig plåtslagare-svetsare från Opti-ma våren 2011 och har efter det hunnit med både militären och svetsarjobb på LKI Käldman i Bennäs i Pedersöre. I fjol klarade han sig genom fyra tuffa uttagningar till den finländska final-tävlingen i yrkesskicklighet som gick av stapeln i Tammerfors. Där överty-gade Tonis svetsande av tryckkärl till den grad att segern var hans. Det klev två Optimakillar upp på prispallen då Fredrik Djupsjöbacka från Terjärv fick brons.

Toni Paalanen tycker att tävling-arna gett honom en hel del i yrkesväg.

– Jag har nästan lärt mig mer på tävlingarna än i skolan. Uppgifterna är svårare på tävlingarna.

Tävlingsuppgifterna varierar, men är ofta tidskrävande. I den nordiska finalen 2012 i Sverige krävde arbetet över 12 timmar.

Hur ska man göra för att klara sig bra, då?

– Man ska öva mycket på förhand och studera ritningarna noga. Man ska vara lugn, inte stressa och klara av att utesluta störande faktorer.

Tävlingsnerverna måste alltså hål-las i styr, precis som i vilken idrotts-gren som helst.

Nordiska mästerskapen ordnades i samband med en yrkesmässa och mässbesökarna följde noggrant med vad som hände i svetsbåset.

DET BÖRJAR VARA En TID sedan Toni fick sin examen och därför får han inte längre delta i finländska eller nordiska mästerskapstävlingar. Europamäster-skapen och världsmästerskapen är dä-remot öppna för Toni som strävar ef-ter att om några år ha en internationell påbyggnadsexamen, IW (international welding). Därför fortbildar han sig nu två kvällar i veckan.

För Toni har yrkesvalet inte varit någon svår fråga att knäcka.

– Jag har alltid velat jobba med me-tall. Det är mångsidigt, man lär sig hela tiden något nytt och så får man jobba med händerna. Det är viktigast.

För tillfället har Toni annat att tänka på, då han är pappaledig med dottern som föddes vid årsskiftet. Ef-

ter ledigheten tänker han återvända till jobbet som han trivs väldigt bra med. Kanske blir det någon interna-tionell tävling också.

Toni rekommenderar varmt de yrkesskicklighetstävlingar som ordnas.

– Det lönar sig absolut att delta. Man lär sig mycket nytt.

Årets FM-finaler i yrkesskicklighet går av stapeln under evenemanget Mästare 2013 i Joensuu i maj. Där täv-lar man i allt som allt 41 grenar i sex olika kategorier, från fordonsteknik till service. I år får besökarna också uppleva två splitternya bonusgrenar, nämligen djurskötsel och turism.

Världsmästerskapen World Skills International ordnas i år i Leipzig i Tyskland i juli.

16 JobDax 2013

vad är det som gör att du trivs på jobbet? JobDax frågar några studerande i olika branscher

PonTUS JohAnSSonlogistikYrkesakademin i Österbotten, närpes

– En lämplig mängd jobb, inte för mycket men inte för lite heller. Det är också viktigt att man får tydliga instruktioner gällande arbetsuppgif-terna.

STAFFAn STRÖMBoRGhusbyggareAxxell, Pargas

– Det är bra med ordning på sakerna, så att verktyg förvaras på samma ställe och inte försvinner. Hur samarbetet mellan alla på jobbet funkar är också viktigt. Ibland kan det vara störande om man jobbar med golv och mitt i allt är tvungen att byta till att jobba med tak. Lönerna kunde också vara lite bättre.

SonJA ERVASTInärvårdarePrakticum, helsingfors– Jobbkompisarna har den största betydelsen. Det är inte trevligt om andra på jobbet ser ner på unga och studerande och man inte får någon handledning. Jag har haft tur med praktikplatser och sommarjobb. Den senaste praktiken var på ett daghem och det var härligt.

JonAS SJÖBERGmaskinteknik och metallYrkesakademin i Österbotten, närpes

– Stämningen är viktig, man ska kunna skoja på jobbet. Det att man får pröva på nya saker. På fem år ska man egentligen ha lärt sig ett jobb och då kan man gå vidare till nästa om inte man trivs jättebra där man är.

Joha

NN

eS T

ervo

TED ELoRAnTARestaurangkockAxxell, Karis

– Man trivs om det är bra folk på job-bet. Det är viktigt att man får prova på olika saker och inte gör samma sak hela tiden. Att man får lära sig nya saker helt enkelt. Jag tycker om att ha något att göra så att det inte blir tråkigt.

PaTr

iK l

iNDS

TrÖ

M

roBe

rT S

eGer

PaTr

iK l

iNDS

TrÖ

M

PaTr

iK l

iNDS

TrÖ

M

Joha

NN

eS T

ervo

Arbetarskyddscentralen:www.tyoturva.fi/sv– information om arbetarskydd

Arbetarskyddsfondenwww.tsr.fi/sv

Arbetarskyddsförvaltningenwww.arbetarskydd.fi– myndigheten som övervakar arbetarskyddet

Arbets- och näringsbyrånwww.mol.fi/mol/se– lediga jobb– information för arbetssökande

Arbets- och näringsministerietwww.tem.fi/sv

Arbetshälsoinstitutetwww.ttl.fi/sv– information om arbetshälsa

Europeiska arbetsmiljöbyrånosha.europa.eu/sv

Facket.fiwww.facket.fi– hitta det rätta fackförbundet för dig

Finlexwww.finlex.fi/sv– lagar

Folkpensionsanstalten FPAwww.fpa.fi

Konsument- och konkurrensverketwww.kkv.fi/sv-fi– konsumentrådgivning

Löntagarenwww.lontagaren.fi– nyheter från arbetslivet– arbetslöshetsstatistik

Pensionsskyddscentralenwww.arbetspension.fi– vad är arbetspension?– kontrollera ditt pensionsutdrag

Social- och hälsovårdsministerietwww.stm.fi/sv

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)www.tukes.fi/svn

YTTI

GA W

EBBA

DRES

SER

LAURA LUoMAfrisörAxxell, Karis

– Att man får hjälp då det behövs, att man har en bra anda på jobbet och att arbetskompisarna är trevliga. Att kunna ge och ta emot feedback av både kunder och kolleger är viktigt. Jag föredrar små arbetsplatser för där får man oftare pröva på olika saker.

SÅ SKRIVERDU DITT CV.

Se www.lontagaren.fi/jobdax2013.