jaktkalender 2014-15

Jägarnas Riksförbund

JAKTKALENDERFÖR JAKTÅRET 2014-2015

www.jagarnasriksforbund.se

Jaktkalender för jaktåret 2014-2015Redaktör: Johan BoströmGrafisk formgivning: Marie Pott och Dan TörnströmTryck: GTC Print ABCopyright: Jägarnas Riksförbund – Landsbygdens JägareOmslagsfoto: Johan Boström

KontaktJägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15151 71 Södertälje

Tel: 08-550 107 81Fax: 08-550 651 77E-post: [email protected]

www.jagarnasriksforbund.se

Jägarnas RiksförbundJägarnas Riksförbund, JRF, grundades 1938 och är en politiskt oberoendemedlemsorganisation inom jakt och viltvård.

JRF bevakar jägarnas intressen på alla nivåer i samhället och är remiss-instans i statliga utredningar kring jakt-, vapen- och viltvårdsfrågor.

Äganderätten är en viktig fråga för förbundet och en ledstjärna är frivilligsamverkan.

Förbundet består i dag av närmare 35 000 medlemmar och fortsätter attväxa. Vi har en rad fasta verksamheter spridda över landet i form av braskjutbanor, kursgården Glimmingen samt viltvårdskonsulenter i Norr-botten och i Kalmar. Vi har vårt huvudkontor i Södertälje.

Medlemstidningen Jakt & Jägare är en av landets förnämsta jakttidningaroch ingår i medlemskapet för den som så önskar.

MedlemsförsäkringI försäkringen ingår ett grundskydd bestående av olycksfall- och ansvars-försäkring. För hunden har vi en rovdjursförsäkring. Läs mer om medlems- och rovdjursförsäkringen och villkor på www.jagarnasriksforbund.se/forsakring

Jaktkalender för jaktåret 2014-2015 1

JägarexamenJägarexamen är ett kvitto på att man självständigt får träna på att bli enbättre jägare. Jakt är som allt annat; man blir aldrig fullärd och som detbrukar vara med praktiska färdigheter lär man sig bäst genom att jaga till-sammans med erfarna jägare.

Jägarexamen är också ett krav för att få inneha jaktvapen.

De övergripande målen för jägarexamen; det som en ny jägare ska kunna,är fastställda av Naturvårdsverket. Har man läst – och förstår boken Dinväg till jägarexamen ska man i princip också klara det teoretiska jägar-examensprovet.

Läs mer på www.jagarexamen.org

Boken säljs hos etablerade återförsäljare eller på www.bildaforlagide.se. Har du några frågor om materialet är du välkommen att kontakta oss på Jägarnas Riksförbund. Läs mer på www.jagarnasriksforbund.se och på www.jagarexamen.org

Din väg till jägarexamenDin väg till jägarexamen är en komplett bok med tillhörandeljudbok i MP3-format. Ljudboken är ett viktigt komplementför att så många som möjligt ska kunna tillgodogöra sig allkunskap i boken. Det krävs förstås också att eleven samtidigtföljer med och tar del av bokens många bilder och faktarutor.Intresset för jägarexamen är på tillväxt och att ha en bra, pedagogisk och prisvärd bok är viktigt för studierna.

Sivert BorupJägarexamensansvarig

Vid sidan av att ge den nya jägaren nödvändiga kunskaperom jakt, viltvård och säkerhet ska boken Din väg till jägarexamen förhoppningsvis också ge en bild av jaktensfundamentala fördelar.Jakten är på många sätt lika viktig nu som förr. Men syften och motiv har förändrats sedan den tid då våra förfäder jagade för överlevnad. Nu som då är det något fint och respektingivande med att vara en duktig jägare. Lycka till på din väg mot jägarexamen!

Dan TörnströmFörfattare Din väg till jägarexamen

2 Jaktkalender för jaktåret 2014-20155

Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Fält- och skogshare*

F, G

, H (u

tom

Öla

nd) o

ch O

F, G

, H (u

tom

Öla

nd) o

ch O

K, M

och

NÖ

land

Got

land

Övr

iga

dela

r av

land

et

1 se

pt-1

5 fe

b Fä

lthar

e1

sept

-28

feb

(29

feb)

Sko

gsha

re1

sept

-15

feb

Fält-

och

Sko

gsha

re1

sept

-31

jan

Fält-

och

Sko

gsha

re1

sept

-15

feb

Fält-

och

Sko

gsha

re1

sept

-28

feb

(29

feb)

Fäl

t- oc

h S

kogs

hare

Bäver

W, X

, Y, Z

, AC

och

BD

Övr

iga

dela

r av

land

et1o

kt-1

5 m

aj1

okt-1

0 m

aj

Iller*

Hel

a la

ndet

1 se

pt-2

8 fe

b (2

9 fe

b)

Grävling*

Hel

a la

ndet

1 au

g-15

feb)

Mård*

Rödräv*

Y, Z

, AC

, BD

, Älv

dale

ns k

omm

unS

, T, W

och

X, (

utom

Älv

dale

ns k

omm

un)

K, M

och

NÖ

vrig

a de

lar a

v la

ndet

1 au

g-15

apr

1 au

g-31

mar

s 1

aug-

28 fe

b (2

9 fe

b)1

aug-

15 m

ars

S, W

, X, Y

, Z, A

C o

ch B

DÖ

vrig

a de

lar a

v la

ndet

, ej G

otla

nd1

sept

-31

mar

s1

nov-

28 fe

b (2

9 fe

b)

* I s

kydd

sjak

t enl

igt J

aktfö

rord

ning

en b

ilaga

4, s

e si

d 9.


Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Vildsvin*

Hel

a la

ndet

Hel

a la

ndet

16 a

pril-

15 fe

b (O

bs! E

j sug

ga m

ed s

måg

risar

)1

juli-

30 ju

ni (O

bs! E

ndas

t års

unge

)

Dovvilt

Hel

a la

ndet

Hel

a la

ndet

D, E

, H, M

, O o

ch T

1-20

okt

och

16

nov-

28 fe

b (2

9 fe

b) (a

lla d

jur)

1-30

sep

t (O

BS! H

ornb

äran

de d

jur v

id s

myg

- och

vak

jakt

)21

okt

-15

nov

(OBS

! Hin

d oc

h ka

lv få

r jag

as

unde

r bru

nste

n)

Rådjur

Hel

a la

ndet

uto

m Y

, Z, A

C o

ch B

DÖ

vrig

a la

ndet

(Y, Z

, AC

och

BD

)C

, U, X

, Y o

ch A

CH

ela

land

etH

ela

land

et u

tom

Y, Z

, AC

och

BD

1 ok

t-31

jan

(Alla

dju

r)1

okt-3

1 de

c (A

lla d

jur)

1 m

aj-1

5 ju

ni (h

ornb

äran

de rå

djur

, sm

yg- o

ch v

akja

kt)

16 a

ug-3

0 se

pt (h

ornb

äran

de rå

djur

, sm

yg- o

ch v

akja

kt)

1 se

pt-3

0 se

pt (K

id, s

myg

- och

vak

jakt

)

Kronvilt**

M (i

nom

kro

nhjo

rtsom

råde

)M

(uto

m k

ronh

jorts

områ

de)

Hel

a la

ndet

uto

m S

kåne

(ino

m k

ronh

jorts

-sk

ötse

lom

råde

)H

ela

land

et u

tom

Skå

ne (e

ndas

t års

kalv

)

* I s

kydd

sjak

t enl

igt J

aktfö

rord

ning

en b

ilaga

4, s

e si

d 9.

**

Sär

skild

a re

gler

enl

igt J

aktfö

rord

ning

en b

ilaga

3, s

e si

d 9.

Års

unge

av

vild

svin

är l

ovlig

hel

a år

et. U

nder

per

iode

n 16

feb-

15 a

pril

är a

lla v

uxna

vid

svin

fred

ade.

Sug

ga s

om å

tföljs

av

småg

risar

är f

reda

d he

la å

ret.

Års

unge

def

inie

ras

rand

ig k

ultin

g el

ler r

ödgr

is m

ed e

n le

vand

evik

t på

max

50-

60 k

g (m

ax 1

år).

Se

sid

12A

ndra

mån

dage

n i o

ktob

er -

31 ja

nuar

iS

e si

d 12

16 a

ug-3

0 se

pt (e

ndas

t sm

yg- o

ch v

akja

kt)

1 ok

t-and

ra m

ånda

gen

i okt

, 1-3

1 ja

n


Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Älg***

S i

Tors

by k

omm

un,

W i

Mal

ung-

Säl

en, O

rsa,

Rät

tvik

, och

Älv

da-

lens

kom

mun

och

de

dela

r av

Mor

a ko

mm

unso

m li

gger

nor

r om

sjö

n S

iljan

och

de

dela

rav

kom

mun

som

ligg

er n

orr o

m v

äg 4

5 vä

s-te

r om

Mor

a.

X i

Ljus

dal,

Ova

nåke

r, H

udik

sval

l och

N

orda

nstig

s ko

mm

uner

.Y,

Z, A

C o

ch B

DÖ

vrig

a de

lar a

v la

ndet

Den

tid

som

Län

ssty

rels

en b

eslu

tar u

nder

tiden

and

ra m

ånd

i okt

-28

feb

(29

feb)

***S

kydd

sjak

t på

älg

kan

ansö

kas

om h

os re

spek

tive

läns

styr

else

.

Varje

Län

ssty

rels

e be

slut

ar in

om ra

men

för

jakt

föro

rdni

ngen

i si

tt lä

n. J

aktti

den

i ett

älgf

ör-

valtn

ings

områ

de s

om ö

vers

krid

er lä

nsgr

äns

ska

vara

den

sam

ma

i hel

a om

råde

t. Ja

kttid

en i

ett

älgf

örva

ltnin

gsom

råde

som

är b

eläg

et i

ett l

ändä

r olik

a ja

kttid

er g

älle

r ska

ta s

in b

örja

n sa

mm

ada

g i h

ela

områ

det.

Förs

ta m

ånda

gen

i sep

t-28

feb

(29

feb)

.


Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Sädgås*

Ble

king

e oc

h S

kåne

1 ok

t-31

dec

(Dag

ligen

före

kl.

11.0

0)

Bläsgås

Skå

ne1

okt-3

1 de

c (D

aglig

en fö

re k

l. 11

.00)

Grågås*

Got

land

(huv

udön

och

Får

ö)W

, X, Y

, Z o

ch A

CB

D (g

räns

älvs

områ

det)

BD

(ej g

räns

älvs

områ

det)

Övr

iga

dela

r av

land

et

20 ju

li-31

dec

21 a

ug-3

1 de

c20

aug

kl.

11.0

0 - 3

0 se

pt21

aug

-30

sept

11 a

ug-3

1 de

c

Kanadagås*

X, Y

, Z, A

C o

ch B

D u

tom

grä

nsäl

vsom

råde

tB

D (g

räns

älvs

områ

det)

Övr

iga

dela

r av

land

et

* I s

kydd

sjak

t enl

igt J

aktfö

rord

ning

en b

ilaga

4, s

e si

d 9.

21 a

ug-3

1 de

c20

aug

kl.

11.0

0 - 3

1 de

c11

aug

-31

dec

Gräsand, kricka och bläsand

I, K

och

MW

, X, Y

, Z, A

C o

ch B

D u

tom

grä

nsäl

vsom

råde

tB

D (g

räns

älvs

områ

det)

Övr

iga

dela

r av

land

etÖ

vrig

a de

lar a

v la

ndet

21 a

ug-3

1 de

c25

aug

-30

nov

20 a

ug k

l. 11

.00

- 30

nov

21 a

ug-3

0 no

v (E

ndas

t kric

ka o

ch b

läsa

nd)

21 a

ug-3

1 de

c (E

ndas

t grä

sand

)


Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Alfågel, sjöorre

X oc

h Y

i inl

ands

omr,

och

AC i

inla

ndso

mr,

neda

nför

odl

ings

gr, W

och

Z u

tanf

ör re

n-be

-te

sfjä

ll sa

mt B

D i

inla

ndso

mr n

edan

odl

ings

grut

om g

räns

älvs

områ

det

BD

(grä

nsäl

vsom

råde

t)X

, Y, A

C o

ch B

D u

tom

grä

nsäl

vsom

råde

t iku

stom

råde

t.Ö

vrig

a lä

n i i

nlan

dsom

råde

t.Ö

vrig

a de

lar a

v la

ndet

i ku

stom

r.

25 a

ug-3

0 no

v

20 a

ug k

l. 11

.00

- 30

nov

25 a

ug-3

1 ja

n

21 a

ug-3

0 no

v21

aug

-31

jan

Knipa och storskrake

X oc

h Y

i inl

ands

omr,

och

AC i

inla

ndso

mr,

neda

nför

odl

ings

gr, W

och

Z u

tanf

ör re

n-be

-te

sfjä

ll sa

mt B

D i

inla

ndso

mr n

edan

odl

ings

grut

om g

räns

älvs

områ

det

BD

(grä

nsäl

vsom

råde

t)X

, Y, A

C o

ch B

D u

tom

grä

nsäl

vsom

råde

t iku

stom

råde

t.Ö

vrig

a lä

n i i

nlan

dsom

råde

t.Ö

vrig

a de

lar a

v la

ndet

i ku

stom

r.

25 a

ug-3

1 ja

n

20 a

ug k

l. 11

.00

- 31

jan

25 a

ug-3

1 ja

n

21 a

ug-3

1 ja

n21

aug

-31

jan

Vigg och ejder

X, Y

och

AC

i in

land

som

r, W

, Z o

ch B

D i

in-

land

som

r uto

m g

räns

älvs

områ

de.

BD (g

räns

älvs

områ

de)

Övr

iga

dela

r av

inla

ndso

mrå

det

Hel

a la

ndet

i ku

stom

r uto

m g

räns

älvs

omr.

25 a

ug-3

1 ja

n

20 a

ug k

l. 11

.00

- 31

jan

21 a

ug-3

1 ja

n1

sept

-31

jan


Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Småskrake

X oc

h Y

och

AC i

inla

ndso

mr,

W, Z

sam

t BD

i in

-la

ndso

mr u

tom

grä

nsäl

vsom

råde

t.BD

(grä

nsäl

vsom

råde

t)Ö

vrig

a de

lar a

v la

ndet

i in

land

som

råde

tH

ela

land

et i

kust

områ

det u

tom

grä

nsäl

vsom

rå-

det

25 a

ug-3

0 no

v

20 a

ug k

l. 11

.00

- 30

nov

21 a

ug-3

0 no

v1

okt-3

1 de

c

Dalripa och fjällripa

W i

Älv

dale

ns k

omm

un o

ch Z

W u

tom

Älv

dale

ns k

omm

un, S

, X o

ch Y

AC

och

BD

ova

n la

ppm

arks

grän

sen

AC

och

BD

ned

. lap

pmar

ksgr

änse

n

25 a

ug-2

8 fe

b (2

9 fe

b)25

aug

-15

nov

25 a

ug-1

5 m

ars

25 a

ug-3

1 ja

nJärpe, orre och tjäder

E, F

, G, H

, K, N

och

OÖ

vrig

a de

lar a

v la

ndet

uto

m I

och

ME

, F, G

, H, K

, N o

ch O

Skå

neÖ

vrig

a la

ndet

uto

m G

otla

nd

25 a

ug-3

0 se

pt25

aug

-15

nov

1-31

jan

(orr

- och

tjäd

ertu

pp)

1-15

sep

t 1

-31

jan

(orr

- och

tjäd

ertu

pp)

16 n

ov-3

1 ja

n (o

rr- o

ch tj

äder

tupp

)Rapphöna

Hel

a la

ndet

uto

m Y

, Z, A

C o

ch B

D16

sep

t-31

okt

Fasan

Hel

a la

ndet

1 ok

t-31

jan


Område/län

JulAugSept

Okt

Nov

Dec

Jan

FebMar

AprMaj

Jun

Morkulla

W, X

, Y, Z

, AC

och

BD

Övr

iga

dela

r av

land

et21

aug

-31

okt

21 a

ug-3

0 no

vHavstrut, gråtrut och fiskmås*

Hel

a la

ndet

1 au

g-31

mar

s

Ringduva*

S, T

, U, W

, X, Y

, Z, A

C o

ch B

DK

, M o

ch N

Övr

iga

dela

r av

land

et

1 au

g-31

okt

16 a

ug-2

8 fe

b (2

9 fe

b)16

aug

-31

dec

Björktrast (snöskata)*

Hel

a la

ndet

1 au

g-31

mar

s

Nötskrika*

Hel

a la

ndet

16 ju

li-31

mar

s

Kråka, kaja och skata*

Y, Z

, AC

och

BD

Övr

iga

dela

r av

land

et16

juli-

30 a

pril

1 ju

li-15

apr

il

Råka*

Skå

ne o

ch H

alla

nd1

aug-

28 fe

b (2

9 fe

b)

* I s

kydd

sjak

t enl

igt J

aktfö

rord

ning

en b

ilaga

4, s

e si

d 9.


*Skyddsjaktsregler se Jaktförordningen bilaga 4På bland annat www.notisum.se finner du gällande jaktförordning och kan kontrollera exakt vadsom gäller. Du kan även kontakta din länsstyrelse.

**Tider för jakt efter kronhjort enl. utdrag ur JF bilaga 3.Skåne: Inom kronhjortsområden skall länsstyrelsen, efter hörande av viltvårdsnämnden, be-stämma jakttiden till en eller flera perioder under tiden den andra måndagen i oktober - 31 ja-nuari.Övriga delar av landet: Inom kronhjortsskötselområden får jakten bedrivas under tiden 16augusti - 31januari. Under tiden mellan 16 augusti fram till den andra måndagen i oktober får jakten enbart avse hind och kalv, fram till den 30 september endast som smyg- eller vakjakt.

Jakten efter älg får inte pågå efter den 28 (29) februari.För jakt som sker utan licens och som endast avser älgkalv skall jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början skall vara densamma som för licensjakten. (2002:551)

Definitioner enligt Jaktförordningen bilaga 1

• Gränsälvsområde: Torne, Muonio och Könkämä älvar, där dessa utgör gräns mot Finlandsamt längs dessa älvsträckor ett område på 200 meters bredd räknat från älv- respektive sjö-strand.

• Inlandsområde: Allt område på ett större avstånd från salt eller bräckt vatten än 500 meter.

• Kustområde: Allt salt eller bräckt vatten samt allt område inom 500 meter från sådant vatten.

Länsbokstäver

AB Stockholm

C Uppsala

D Södermanland

E Östergötland

F Jönköping

G Kronoberg

H Kalmar

I Gotland

K Blekinge

M Skåne

N Halland

O Västra Götaland

S Värmland

T Örebro

U Västmanland

W Dalarna

X Gävleborg

Y Västernorrland

Z Jämtland

AC Västerbotten

BD Norrbotten

Fot

o: K

irk K

irk G

eisl

er /

Shu

tters

tock

.com

xx Jaktalmanacka för jaktåret 2013-2014

Jaktalmanacka för jaktåret 2013-2014 xx

HundarEnligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande:�

Då råder ”hundförbud”. � Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt.Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska handla om jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.

� Hund får förfölja älg och björn från 21 augusti, samt:� Hjort och rådjur från 1 oktober.� Lo från 1 februari.� Vildsvin 1 augusti–31 januari.� Rödräv 21 augusti–15 mars. � Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari.� Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad.� Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (I Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernor-rlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län till 30 april.)� Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mård-hund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling.� Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.

Jaktmarkens storlekJaktlagen: ”Jakt med drivande

jaktområde.”Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är:50 hektar för tax.100 hektar för drever.200 hektar för stövare.


Krav på eftersökshund vid jakt efter större viltJaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo,

-ningen.”Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bort-sprungen.

Vid fågeljaktJaktförordningen: ”Vid jakt efter ringdu-

-

Jagar du duva måste du medföra en hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.

Koppla eller avliva lös hund� Anträffas en hund lös bland lantbruks-djur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare.� Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden.� Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar).

Så sköter du hunden� Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket.� Du får inte ha din hund bunden längre tid inom-hus. � Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar.� Elhalsband och stackel-halsband (med taggar) är förbjudet.Hund får förvaras i bur: � Vid utställning, tävling, prov och provträning. � Vid jakt, max åtta tim-mar/dygn om de rastas var tredje timme.� Vid transporter. Rast-ning och vatten minst var sjätte timme och utfodring minst var 24:e timme. Hundburen ska vara last-säkrad.Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaJuni 2014

Adolf, Alice

23

Johannes Döparens dag

24

David, Salomon

25

Rakel, Lea

26

Selma, Fingal

27

Leo

28

Peter, Petra

29

Juli 2014

30

1

2

3

4

5

6

Elof, Leif

Aron, Mirjam

Rosa, Rosita

Aurora

Ulrika, Ulla

Laila, Ritva

Esaias, Jessika

2726


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaJuli 2014

Klas

7

Kjell

8

Jörgen, Örjan

9

André, Andrea

10

Eleonora, Ellinor

11

Herman, Hermine

12

Joel, Judit

13

Juli 2014

14

15

16

17

18

19

20

Folke

Ragnhild, Ragnvald

Reinhold, Reine

Bruno

Fredrik, Fritz

Sara

Margareta, Greta

2928


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaJuli 2014

Johanna

21

Magdalena, Madeleine

22

Emma

23

Kristina, Kerstin

24

Jakob

25

Jesper

26

Marta

27

Juli/Augusti 2014

28

29

30

31

1

2

3

Botvid, Seved

Olof

Algot

Helena, Elin

Per

Karin, Kajsa

Tage

3130


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaAugusti 2014

Arne, Arnold

4

Ulrik, Alrik

5

Alfons, Inez

6

Dennis, Denise

7

Silvia, Sylvia

8

Roland

9

Lars

10

Augusti 2014

11

12

13

14

15

16

17

Susanna

Klara

Kaj

Uno

Stella, Estelle

Brynolf

Verner, Valter

3332



Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaAugusti 2014

Ellen, Lena

18

Magnus, Måns

19

Bernhard, Bernt

20

Jon, Jonna

21

Henrietta, Henrika

22

Signe, Signhild

23

Bartolomeus

24

Augusti/September 2014

25

26

27

28

29

30

31

Lovisa, Louise

Östen

Rolf, Raoul

Fatima, Leila

Hans, Hampus

Albert, Albertina

Arvid, Vidar

3534


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaSeptember 2014

Sam, Samuel

1

Justus, Justina

2

Alfhild, Alva

3

Gisela

4

Adela, Heidi

5

Lilian, Lilly

6

Kevin, Roy

7

September 2014

8

9

10

11

12

13

14

Alma, Hulda

Anita, Annette

Tord, Turid

Dagny, Helny

Åsa, Åslög

Sture

Ida

3736

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaSeptember 2014

Sigrid, Siri

15

Dag, Daga

16

Hildegard, Magnhild

17

Orvar

18

Fredrika

19

Elise, Lisa

20

Matteus

21

September 2014

22

23

24

25

26

27

28

Maurits, Moritz

Tekla, Tea

Gerhard, Gert

Tryggve

Enar, Einar

Dagmar, Rigmor

Lennart, Leonard

3938


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaSeptember/Oktober 2014

Mikael, Mikaela

29

Helge

30

Ragnar, Ragna

1

Ludvig, Love

2

Evald, Osvald

3

Frans, Frank

4

Bror

5

Oktober 2014

6

7

8

9

10

11

12

Jenny, Jennifer

Birgitta, Britta

Nils

Ingrid, Inger

Harry, Harriet

Erling, Jarl

Valfrid, Manfred

4140



Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaOktober 2014

Berit, Birgit

13

Stellan

14

Hedvig, Hillevi

15

Finn

16

Antonia, Toini

17

Lukas

18

Tore, Tor

19

Oktober 2014

20

21

22

23

24

25

26

Sibylla

Ursula, Yrsa

Marika, Marita

Severin, Sören

Evert, Eilert

Inga, Ingalill

Amanda, Rasmus

4342


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaOktober/November 2014

Sabina

27

Simon, Simone

28

Viola

29

Elsa, Isabella

30

Edit, Edgar

31

1

Tobias

2

November 2014

3

4

5

6

7

8

9

Hubert, Hugo

Sverker

Eugen, Eugenia

Gustav Adolf

Ingegerd, Ingela

Vendela

Teodor, Teodora

Alla helgons dag

4544


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaNovember 2014

Martin, Martina

10

Mårten

11

Konrad, Kurt

12

Kristian, Krister

13

Emil, Emilia

14

Leopold

15

Vibeke, Viveka

16

November 2014

17

18

19

20

21

22

23

Naemi, Naima

Lillemor, Moa

Elisabet, Lisbet

Pontus, Marina

Helga, Olga

Cecilia, Sissela

Klemens

4746


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaNovember/December 2014

Gudrun, Rune

24

Katarina, Katja

25

Linus

26

Astrid, Asta

27

Malte

28

Sune

29

Andreas, Anders

30

December 2014

1

2

3

4

5

6

7

Oskar, Ossian

Beata, Beatrice

Lydia

Barbara, Barbro

Sven

Nikolaus, Niklas

Angela, Angelika

4948


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaDecember 2014

Virginia

8

Anna

9

Malin, Malena

10

Daniel, Daniela

11

Alexander, Alexis

12

Lucia

13

Sten, Sixten

14

December 2014

15

16

17

18

19

20

21

Gottfrid

Assar

Stig

Abraham

Isak

Israel, Moses

Tomas

5150


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaDecember 2014

Natanael, Jonatan

22

Adam

23

Eva

24

25

Stefan, Staffan

26

Johannes, Johan

27

Benjamin

28

December/Januari 2015

29

30

31

1

2

3

4

Natalia, Natalie

Abel, Set

Sylvester

Svea

Alfred, Alfrida

Rut

Juldagen

Annandag jul

Nyårsdagen

152

TorsdagTorsdag

Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaJanuari 2015

Hanna, Hannele

5

Kasper, Melker, Baltsar

6

August, Augusta

7

Erland

8

Gunnar, Gunder

9

Sigurd, Sigbritt

10

Jan, Jannike

11

Januari 2015

12

13

14

15

16

17

18

Frideborg, Fridolf

Knut

Felix, Felicia

Laura, Lorentz

Hjalmar, Helmer

Anton, Tony

Hilda, Hildur

Trettondedag jul

32

Tisdag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaJanuari 2015

Henrik

19

Fabian, Sebastian

20

Agnes, Agneta

21

Vincent, Viktor

22

Frej, Freja

23

Erika

24

Paul, Pål

25

Januari/Februari 2015

26

27

28

29

30

31

1

Bodil, Boel

Göte, Göta

Karl, Karla

Diana

Gunilla, Gunhild

Ivar, Joar

Max, Maximilian

Kyndelsmässodagen

54


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaFebruari 2015

2

Disa, Hjördis

3

Ansgar, Anselm

4

Agata, Agda

5

Dorotea, Doris

6

Rikard, Dick

7

Berta, Bert

8

Februari 2015

9

10

11

12

13

14

15

Fanny, Franciska

Iris

Yngve, Inge

Evelina, Evy

Agne, Ove

Valentin

Sigfrid

76


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaFebruari 2015

Julia, Julius

16

Alexandra, Sandra

17

Frida, Fritiof

18

Gabriella, Ella

19

Vivianne

20

Hilding

21

Pia

22

Februari/Mars 2015

23

24

25

26

27

28

1

Torsten, Torun

Mattias, Mats

Sigvard, Sivert

Torgny, Torkel

Lage

Maria

Albin, Elvira

98


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaMars 2015

Ernst, Erna

2

Gunborg, Gunvor

3

Adrian, Adriana

4

Tora, Tove

5

Ebba, Ebbe

6

Camilla

7

Siv

8

Mars 2015

9

10

11

12

13

14

15

Torbjörn, Torleif

Edla, Ada

Edvin, Egon

Viktoria

Greger

Matilda, Maud

Kristoffer, Christel

1110


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaMars 2015

Herbert, Gilbert

16

Gertrud

17

Edvard, Edmund

18

Josef, Josefina

19

Joakim, Kim

20

Bengt

21

Kennet, Kent

22

Mars 2015

23

24

25

26

27

28

29

Gerda, Gerd

Gabriel, Rafael

Emanuel

Rudolf, Ralf

Malkolm, Morgan

Jonas, Jens

Marie bebådelsedag

1312


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaMars/April 2015

Holger, Holmfrid

30

Ester

31

Harald, Hervor

1

Gudmund, Ingemund

2

Ferdinand, Nanna

3

Marianne, Marlene

4

Irene, Irja

5

April 2015

6

7

8

9

10

11

12

Vilhelm, William

Irma, Irmelin

Nadja, Tanja

Otto, Ottilia

Ingvar, Ingvor

Ulf, Ylva

Liv

Långfredagen

Påskdagen

Annandag påsk

1514Måndag

Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaApril 2015

Artur, Douglas

13

Tiburtius

14

Olivia, Oliver

15

Patrik, Patricia

16

Elias, Elis

17

Valdemar, Volmar

18

Olaus, Ola

19

April 2015

20

21

22

23

24

25

26

Amalia, Amelie

Anneli, Annika

Allan, Glenn

Georg, Göran

Vega

Markus

Teresia, Terese

1716


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaApril/Maj 2015

Engelbrekt

27

Ture, Tyra

28

Tyko

29

Mariana

30

Valborg

1

Filip, Filippa

2

John, Jane

3

Maj 2015

4

5

6

7

8

9

10

Monika, Mona

Gotthard, Erhard

Marit, Rita

Carina, Carita

Åke

Reidar, Reidun

Esbjörn, Styrbjörn

1918

Fredag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaMaj 2015

Märta, Märit

11

Charlotta, Lotta

12

Linnea, Linn

13

Halvard, Halvar

14

Sofia, Sonja

15

Ronald, Ronny

16

Rebecka, Ruben

17

Maj 2015

18

19

20

21

22

23

24

Erik

Maj, Majken

Karolina, Carola

Konstantin, Conny

Hemming, Henning

Desideria, Desirée

Ivan, Vanja

Kristi himmelsfärds dag

Pingstdagen

2120

Torsdag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Vecka VeckaMaj/Juni 2015

Urban

25

Vilhelmina, Vilma

26

Beda, Blenda

27

Ingeborg, Borghild

28

Yvonne, Jeanette

29

Vera, Veronika

30

Petronella, Pernilla

31

Juni 2015

1

2

3

4

5

6

7

Gun, Gunnel

Rutger, Roger

Ingemar, Gudmar

Solbritt, Solveig

Bo

Gustav, Gösta

Robert, Robin

Sveriges nationaldag

2322

Lördag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag


Eivor, Majvor

8

Börje, Birger

9

Svante, Boris

10

Bertil, Berthold

11

Eskil

12

Aina, Aino

13

Håkan, Hakon

14

Juni 2015

15

16

17

18

19

20

21

Margit, Margot

Axel, Axelina

Torborg, Torvald

Björn, Bjarne

Germund, Görel

Linda

Alf, Alvar

Midsommardagen

2524

Lördag


Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag


Paulina, Paula

22

Adolf, Alice

23

24

David, Salomon

25

Rakel, Lea

26

Selma, Fingal

27

Leo

28

Juni/Juli 2015

29

30

1

2

3

4

5

Peter, Petra

Elof, Leif

Aron, Mirjam

Rosa, Rosita

Aurora

Ulrika, Ulla

Laila, Ritva

2726

När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28: ”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”.Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.

Vad får man göra?Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara:� Att använda belysning.� Att använda motorfordon för att genskjuta viltet.� Att använda otillåtna vapentyper.� Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott.� Att eftersöka och avliva på annans mark.Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakt-rättsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinne-havaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa.Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera också att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i

Skadat och påskjutet vilt

Om du hittar skadat viltJaktförordningen säger följande: ”Anträffas frile-vande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på an-nans mark.”Vid en sådan avlivnings-situation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök

polisen först kontaktas.


r

Tumregler när djuret lämnat skottplatsenMemorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti-gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat:� Skottplatsen.� Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet.� Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig.�

� Andra iakttagelser.

Ta tid på digEtt vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skott-platsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalin-

Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.

Blodstänk ger ledtrådar� Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. � Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. � Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på träffen sitter högt upp.Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper

Vid viltolyckaEnligt lag ska viltolyckor (även en mindre samman-stötning) med älg, hjort, rå-

björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplat-sen ska märkas ut.� Placera ut varningstriangel.� Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersöks-hund kan hitta platsen.� Ring 112 och anmäl.� Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske.� Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur plac-eras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplat-sen.� Försök inte att själv göra ett eftersök.� Försök inte att själv avliva det skadade djuret om du inte har den kunskapen.� Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.



Vi Gillar jakt, det är ord som vi känner är viktiga att säga. Gilla jaktär något för gammal som ung, tjej som kille. Vi på Jägarnas Riksförbund tycker det är viktigt att visa vart vi står i frågan om jakt och jägare och det är en stor anledning varför vidriver Gilla jakt.

Stolt jägareAtt vara stolt som jägare tycker vi är en självklarhet och att en stor del avjägarkåren tar tillvara på klimatsmart kött, är samhället behjälpligt vidviltolyckor, att vi bedriver natur och viltvård eller att vi träffas och umgåsmed familj och vänner i samband med jakten är något vi värnar. Det ärupp till var och en av alla jägare att själva avgöra vad som är viktigt ochanledningen till att man jagar. Det finns lika många skäl som det finns jägare.

Jakten - ett kulturarvVi tycker det är viktigt att värna om det kulturarv som jakten är i Sverige.Vi har många härliga jaktformer och inte minst vår unika löshundsjakt.Gör som vi, Gilla jakt! Vi finns även på www.facebook.com/gillajakt

Studieförbundet Vuxenskolan – för dig i Jägarnas Riksförbund.

Vi ger dig möjlighet att utvecklas.

Vi finns i hela landet. Där du bor.

Välkommen!

www.sv.se/jakt

Som man mår tredje dagen på älgjakten, skulle man må jämt.


ÄlgjaktsområdenOlika älgjaktsområdenDet finns tre sorters älgjaktsområden i Sverige: älgskötselområden, licens-områden och oregistrerad kalvmark. Älgskötselområden består av flera markägare som lämnar in en älgskötsel-plan till länsstyrelsen. Om den godkänns är det sedan den som ligger tillgrund för avskjutningen. Ett licensområde består av en eller flera markägare som får sin tilldelningdirekt från länsstyrelsen. På oregistrerad kalvmark får endast kalv jagas, och endast under så mångadagar som länsstyrelsen beslutar (dock högst fem dagar). Ett enskiltjaktlag i ett älgjaktsområde är alltså inte ett älgjaktsområde.

Vem tillfaller en fälld älg?Det finns ett par grundförutsättningar när det ska redas ut vem en fälld älgtillhör.

• Det påskjutande laget ska alltid avräkna älgen.

• Den som tar älgen ska alltid betala fällavgift.

• Älgen tillfaller alltid markägaren där den faller om denna har rätt till äl-gjakt och har älg kvar på sin tilldelning.

Detta leder till följande exempel:

• En älg påskjuts inom ett älgjaktsområde men faller i ett annat älgskötsel-område: Om älgskötselområdet där älgen faller har älgar kvar på tilldel-ningen får de tillgodogöra sig älgen och betalar fällavgift. Det påskjutandeälgjaktsområdet avräknar älgen.

• En älg påskjuts inom ett älgjaktsområde men faller i ett annat licensom-råde: Om licensområdet där älgen faller har älgar kvar på tilldelningen fårde ta älgen och betala fällavgift. Det påskjutande älgjaktsområdet avräk-nar älgen. Om licensområdet har fyllt sin tilldelning tillfaller älgen staten.

• En älg påskjuts inom ett älgskötselområde eller licensområde och faller iett oregistrerat kalvområde: Om det gäller en vuxen älg eller om jakttidenför det oregistrerade området har gått ut tillfaller älgen staten. Det påskju-tande området avräknar älgen.


Jägarnas Riksförbund rekommenderar alltid attöverenskommelser bör träffas innan jaktenbörjar för att undvika osämja om påskjutnaälgar tar sig över gränser. Överenskommelserbör träffas med såväl grannjaktlag som angrän-sande älgjaktsområden.

Mer infoFör att läsa mer ellerställa frågor till osskan du gå in påwww.alginfo.se ochläsa mer.


JaktledarenEnligt Naturvårdsverkets före-skrifter ska det alltid finnas enjaktledare vid älgjakt och vid jaktefter kronhjort inom kronhjort-skötselområde.

Det är alltid bra att utse en jaktle-dare när man jagar flera personertillsammans. En tydlig och be-stämd ledning för jakten är bådetryggt och säkert för alla inblan-dade, speciellt för gäster.

Följande ska jaktledaren informeraom inför jakten:

• Avskjutningsföreskrifter, sam-bandsregler, förbjudna skjutrikt-ningar, gränsförhållanden samtövriga bestämmelser för jaktensgenomförande.

• Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift).

• Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet.

• Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdetoch att rapportera observerade älgar.

Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar.Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom tvåtimmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadatvilt lämnar området.

Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska dufråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid enjakt.

Om du vill bli en bättre jaktledare kan du gå en jaktledarutbildning. Information om dessa hittar du på www.jagarnasriksforbund.se


Om vildsvinVildsvinet håller sakta men säkertpå att sprida sig över hela södraoch mellersta Sverige. Även inorra Sverige rapporteras medjämna mellanrum vildsvinsföre-komst. Vildsvinet är ett djur som kräverandra saker av jägarna än vad vi ärvana vid. Jägarna kan få användasig av andra hjälpmedel än vidannan jakt och det krävs mycketav hundarna för att vildsvin skajagas effektivt. Dessa hjälpmedel och möjlighetenatt använda hund vid jakt är docknågot som måste brukas under devisen frihet under ansvar för att vi ävenfortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.

HjälpmedelTrots en hundjakt som blir mer och mer effektiv tror vi att de flesta vild-svin skjuts vid åtel. Åteljakt sker främst nattetid och kräver speciell utrust-ning i form av ett ljusstarkt kikarsikte. Alternativet är att sätta upp en faståtelbelysning. Än så länge är varken rörlig belysning eller ljusförstärkare tillåtna. Inteheller åtelkameror är tillåtna för att övervaka och uppskatta vildsvinsstam-men. Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna.

HundanvändningAtt jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. En utma-ning för jägaren som jagar vildsvin med hund är att få fram rätt egenska-per hos hunden. Eftersom de vildsvin som en hund kan stöta på kan vägamellan 5-200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, bådeför att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Jägarnas Riksförbunds syn på frågan är glasklar: En hund får under ingaomständigheter attackera oskadade vildsvin!


Rätt eller fel om vildsvinsförvaltning • Stammen minskar om man skjuter bort stora suggor.Fel. Vildsvinens gruppdynamik gör att så länge de stora suggorna finnskvar förhindras gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggorleder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar.

• Vid vildsvinsjakt är det bra om hundarna ibland ”nafsar” lite på vild-svinen för att få dem att röra sig.Fel. Det är aldrig rätt att hundar över huvud taget biter i friska djur. Hundar med det beteendet ska enbart användas vid eftersök.

• Vid vildsvinsjakt med hund gäller det att hitta nya pass, de gamla ”älgpassen” fungerar sällan.Rätt. Vildsvinen har en tendens att söka sig till väldigt tät terräng när deblir störda. Öppna pass ger sällan många skjutna vildsvin.

• Ett stort ensamt vildsvin är för det mesta en galt.Fel. Det kan lika gärna vara en sugga. Ofta lämnar suggorna kultingarnaoch tar sig an hunden själv.

• Vildsvin kan välja att försvara sig när de blir trängda, både mot hundoch människa.Rätt. Alla vilda djur kan pressas till anfall, men vildsvinen är mer benägnaän till exempel älg att göra det. Därför bör man alltid tänka sig för närman närmar sig vildsvin, vare sig oskadade eller skadade.

Mer infoGå in på www.vildsvinsinfo.seför att läsa mer omvildsvin.


FAQHur stor mark behöver man för att få jaga?Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för attman ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detalj-planerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassajakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jaktpå för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten.

Hur stor mark behöver manför att åteljaga vildsvin?Det finns ingen lägsta gräns defi-nierad i lagtext. Enligt Jaktlagens34 § får man dock inte ”utan lovlocka vilt från någon annans jakt-område genom utfodring eller pånågot annat sätt”. I praktiken blir detta väldigt svårtvid åteljakt eftersom vildsvin rörsig över stora områden i sitt födo-sök. Tidigare domar ger inget definitivtsvar på frågan, men manar till för-siktighet när man jagar på småmarker och ett riktmärke kan varaatt inte placera åtel närmare gränsän 200 meter. En bra dialog med markgrannarnaär oftast en grundförutsättning föratt bedriva åteljakt på små marker.

Foto: Neil Burton / Shutterstock.com


Vad gäller för belysning i samband med jakt?Fast monterad belysning med avsikt att använda vid jakt får endast använ-das vid vildsvinsjakt. För vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn ochvildsvin gäller även att annan fast monterad belysning, till exempel väg-eller gårdsbelysning, får användas vid jakten. Dessutom får ficklampaeller annan liknande lampa användas när dessa djur ska avlivas i sambandmed jakt med ställande hund, vid jakt i gryt eller lya eller när fångst-redskap vittjas. Pannlampor eller piplampor får alltså inte användas vidkonventionell jakt.

Vilka regler gäller vid eftersök?Tidigare gällde att vid eftersök fick jägaren vidta extraordinära åtgärderför att finna det skadade djuret. För några år sedan ändrades dock detta när det konstaterades att eftersök också är jakt. I och med det gällersamma regler vid eftersök som vid annan jakt. Dock säger Jaktlagens 28 § att jägaren ska ”snarast vidta de åtgärder sombehövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Med denna skrivelse kan man till exempel motivera användande av bil föratt genskjuta skadat vilt och rörlig belysning vid avlivningen. Det är dock viktigt att alltid komma ihåg att man kan tvingas försvara sittagerande. Därför är det alltid klokt att ringa polisen och få tillstånd föreeftersöket.

Foto: Hofhauser / Shutterstock.com


Paragraf 28 – hur fungerar den?Jaktförordningens 28:e paragraf är det skydd somjägare och djurägare harmot attacker från varg,björn, järv och lodjur. Den ger jägaren eller djur-ägaren rätt att freda sinatamdjur mot angrepp fråndessa djur. Men vad gälleregentligen för att man skakunna nyttja §28?

Först och främst gäller det att angreppet redan ärinlett, eller att man harskälig anledning att befaraett angrepp. Detta innebärrent praktiskt att rovdjurfår avlivas under angrep-pet, i omedelbar anslutningtill angreppet eller om rov-djuret befinner sig i ett in-hägnat område. I samtligaskäl förutom när angreppet redan är inlett gäller att man måste ha skäliganledning att befara ett angrepp. Innan rovdjuret avlivas ska det försökaskrämmas bort, lämpligen med varningsskott.

Utöver ägaren till tamdjuren får även andra personer agera med §28 somstöd. Då ska personen antingen ha fått i uppdrag av ägaren att agera, ellerha skälig anledning att anta att ägaren skulle ha gett ett sådant uppdrag ommöjlighet hade funnits. §28 går att använda sig av även om man inte be-finner sig på eget jaktområde, dock inte i nationalparker.

När ett §28 skott har avlossats ska ärendet anmälas till länsstyrelsen.Länsstyrelsen kommer då att göra en analys av händelseförloppet. Om länsstyrelsen inte finner något som antyder att ett brott har begåtts skaärendet avskrivas. Skytten blir alltså inte längre automatiskt misstänkt förjaktbrott.

Fot

o: M

mar

tin /

Shu

tters

tock

.com


FOTO: BMJ / SHuTTERSTOcK.cOM


Vargen – från fredlös till fridlystVargens utveckling i Sverige har verkligen gått fort. Att på drygt 150år ha gått från att betraktas som ett fredlöst skadedjur till att iställetfridlysas och tillåtas ha en ohämmad tillväxt.

Återetableringen har gått långt ifrån smärtfritt och vi hyser därför idag ennärmast artificiell vargodling i Mellansverige. Vargarna i Sverige är dock inte på något sätt en hotad art. De tillhör nämligen den stora Eurasiska vargstammen, vars utbredning är över större delen av Ryssland och som uppgår till mellan 100 000 – 200 000 individer. Hur många vargar som finns i Sverige i dagsläget är oklart eftersom inventeringarna är osäkra. Inventeringarna ger en siffra men många vittnarom att det antagligen finns många fler.

Oavsett hur många som finns tycker många att de bör kunna rymmas iSveriges vidsträckta skogar. Med detta resonemang glöms tyvärr en central aktör bort, nämligen människan. Frågan är inte hur många vargar som ryms i Sverige, utan vem som skatvingas leva med de negativa effekter som vargen kommer med?

Faktum är trots allt att det inte finns så stora områden i Sverige som äropåverkade av människan. I nästan hela Sverige försöker människor levaoch arbeta på landsbygden. Oavsett om det finns 5, 500 eller 5 000 vargari Sverige kommer någon, mot sin vilja, att utsättas för vargens negativa effekter. Jägarnas Riksförbund vill att människan sätts först. Människor ska varafria att bosätta sig var de vill och försörja sig på det vis som de kännerpassar bäst. Djurhållning och jakt är intressen som hör landsbygden till och utan dessakommer landsbygden att försvinna. I en rovdjursförvaltning där människan sätts först blir den enda rimligaslutsatsen att det inte ryms frilevande vargar i Sverige.

VapenlånFör att självständigt låna ett jaktvapen krävs följande:� Att man själv har licens för motsvarande vapentyp, eller:�

som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen.I övrigt gäller uppsiktsjakt, precis som för ungdomar (se nedan).

som lånas, personuppgifter på långivare och låntagare, underskrifter, samt tiden för lånet (vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen.Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt: � Hagelvapen� Kulvapen klass 1 � Kulvapen klass 2–4. Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har egen licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Och så vidare.

Ungdomar och vapenlånDen som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapen-ägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren

vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte.� Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen.� Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort.� Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skytte- sammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning.

rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).


HemmaVapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säker-hetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alterna-tivt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna.Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.

Vid transport

dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt.

Ammunitionen förvaras separat.Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exem-pel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.

Vid matpaus eller hotellvistelseVid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma hela vapnet i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till

I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapen-del eller förvaring i bil med vapenlås.

Vitala vapendelarGevär med slutstycke: Slutstycke och pipa.Brytvapen (exempel-vis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)

Vapenförvaring


Jakträtt

Fastighetsägaren har jakträtten på sin egen fastighet.Vid jordbruksarrende har arrenda-torn jakträtten på den arrenderade marken, om inte annat har avtalats.Jakträtten på en väg tillkom-mer den som har jakträtt på den angränsande mark. Går vägen i gränsen mellan marker med skilda ägare och inte någon av dem äger vägmarken, har var och en av dem jakträtten på den marken.På allmänt vatten, som gränsar till en fastighet, har fastighetsägaren

jakträtt på samma vatten, har var och en av dem jakträtt på den del som är närmast hans strand.På annat allmänt vatten liksom på holmar, klippor och skär som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter tillstånd av regeringen eller länsstyrelsen.På en samfällighet får delägarna – om de inte kommit överens om något annat – bara utöva sin jakträtt för egna behov. Samernas jakträtt regleras separat i rennäringslagen.

Jakt utan jakträttDen som saknar jakträtt får (inom ramen för övrig lagstiftning) döda och behålla följande djur på den egna gården eller i trädgården: vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, duvhök, sparvhök,

Den som har en handelsträdgård, yrkesmässig fruktodling eller plant-skola får döda hare för att förhindra skador. Dödade djur tillfaller jakt-rättshavaren. Markinnehavare som saknar jakträtt får fånga vildkanin och behålla de fångade djuren.

Jakträtt går före allemansrättDet är inte tillåtet att hindra jaktutövning, lika lite som att hindra skogsbruk eller annan verksamhet som följer med mark- eller vattenägandet. Allemansrätten är ingen lag, utan snarare en hävdvunnen princip – inskriven i regerings-formen. Allemansrätten kan sägas vara

betyder att det som inte är för-bjudet därmed är tillåtet.


Här får man inte jagaSkytte med eldvapen inte får ske inom detaljplanelagt område utan polis-tillstånd. I regel räknas inte detaljplanelagt område som jaktmark, men likväl kan det förekomma behov av jakt. Detta kan då lösas på olika vis: � Jakt med fälla, varpå fångat vilt avlivas på annan plats.� Utdrivning av vilt med obeväpnade jägare.� Anlitande av kommunal skytt. Kommunala skyttar utses av kommunen och har polistillstånd för att använda skjutvapen i detaljplanelaget område. Av dessa anledningar anses normalt inte mindre markområden nära sam-hällen vara jaktmark.

Statens viltVissa arter kallas för ”statens vilt”. Om de hittas döda eller dödas när det inte är jakttid tillfaller de staten. Dessa arter är: älg, hjort, björn, varg, järv, lo, myskoxe, fjällräv, utter,

slaguggla, rördrom, lunnefågel, salskrake, svarthalsad dopping, skär-

härfågel, sommargylling, fjällgås, skräntärna, svarttärna, storkar, örnar, glador, falkar och kärrhökar.För älg och hjort görs några undantag. Dessa får behållas av jakträttsinne-havare som hjälpt till med att vid behov spåra, avliva eller ta hand om djur som skadats av något annat skäl än jakt. Om det är en överskjutning på en licens får jakträttsinnehavaren behålla djuret om denne betalar en särskild fällavgift på 7 000 kr för en vuxen älg och 3 000 kr för en kalv (summorna gällde år 2012).

Överlåtelse av jakträttJakträtt som har upplåtits i andra fall än i samband med jordbruksarrende får inte överlåtas eller upplåtas utan fastighetsägarens samtycke.Vid upplåtelse på minst ett år ska avtalet sägas upp sex månader i förväg för att det ska upphöra att gälla vid avtalstidens utgång, annars förnyas avtalet, dock längst med fem år. Ett avtal som slutits på obestämd tid och sägs upp upphör att gälla efter sex månader.Detta är grundregler. Undantag och närmare detaljer framgår av jaktlagen.

F


Jakt är inte bara en hobby. Det är ett sätt att leva – i harmoni med naturen.Foto: arturasker / Shutterstock.com

Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från:1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap.2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal.3. Hud och päls på djuret.Människan är den största smittkäl-lan. Kvistar, barr, löv spelar liten roll. Däremot kan jord, lera, mull och grus bära smittor. Sköljning och spolning av slaktkroppen bör minimeras eftersom vatten hjälper bakterierna att växa och tränga in.Personer med sår på händerna eller förkylning bör inte hantera kött. Plasthandskar är bra. Tvätta händer, knivar och redskap ofta. Skottskador skärs bort med marginal. Försök inte skölja bort skottskador med vatten.

redan i skogen. Skär bort och skrapa rent. Kontrollera resten av kroppen.

Hängning av köttAllt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Köttet bör hängas luftigt och torrt så att det bildas en torr ”pappersliknande” hinna på köttet. Hinnan hindrar bakterietillväxt. Bakterier som växer till under 8 grader är i regel ofarliga för människor (men de kan fortfarande orsaka förruttnelse). Över 8 grader bör man korta tiden för hängning kraftigt. Vid 10 grader bör hängningen kortas till bara några dagar. Vid sådana temperaturer går förändringarna snabbt. Undvik temperaturer runt 0 grader. Om köttet fryser upphör mörningen.

Kötthantering och hygienTvätta med ättikaKött som misstänkts ha hanterats dåligt ur hygiensynpunkt, har blivit förorenat eller där man kan se en luddig bakterie- eller svamptillväxt på ytan kan i viss mån ”repareras”. Tvätta hela eller delar av slakt-kroppen med cirka 20 procentig ättikssprit. Till och med angripna områden kan ibland räddas. Bäst är att tvätta förebyggande vid föroreningar och skottskador, redan när kroppen hängs.


Styckningsschema älg1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för

färs eller möjligen grytbitar.3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad

grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle.

4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakkre delen) och innanlår (framre delen).

6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel.

7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött.

8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas.

9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll.

10. Entrecote. Fint kött, kan skivas och grillas.

11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar.

12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött13. Högrev. Färs, grytbitar eller

kokkött14. Hals. Kokkött, färs eller på

yngre djur grytbitar.15. Framlägg. Färs.

2

34

6

78

9 10

1112

1315

14

5

1


Styckningsschema rådjur/hjort

1

23

45

6 7

1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eler skäras benfri. Nedre delen blir färs.

eller skivas för grill- eller stekbitar.3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött.

revbensspjäll. Kan renskäras till färs.

eller stekbitar.

delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar.

stekbitar.

Frysning av viltköttViltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskel-

Det medför att älgkött är magert

vitamin) jämfört med kött från

tamboskap.


på bilden till höger)

-

Styckning av vildsvin

F Styckning av fågel

1

1

987

5

6

4

3

2

11

1 1

22

3

22

333

4


Flåsnitt för pälsvilt

a

Försäljning av viltkött-

�

�


Motorer och jakt. Inga motordrivna anordningar får användas för att söka, spåra, förfölja, genskjuta, hindra eller avleda viltets uppmärksamhet.Jaktförordningen gör undantag för motorbåt, vars motor varit avstängd minst en minut, samt för kommunala skyddsjägare, rullstolsburna (motorn ska dock vara avstängd) och vid jakt i vilthägn efter den art som hägnet är avsett för.Skjutvapen får inte medföras i motorfordon i terräng. I andra fordon (som

Det är inte tillåtet att använda terrängfordon för att skjutsa ut sig själv eller andra jägare på pass (funktionshindrade kan söka dispens hos läns-styrelsen).

TerrängkörningGrundregeln är att körning på annat än väg med motorfordon är förbjudet, även på egen mark.

och vildsvin med terrängfordon – dock under ansvar. Orsakas skador kan föraren bli ersättningsskyldig.

Belysning vid jaktJaktförordningen 14 §: Fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin.

-das vid följade tillfällen: � När djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund.� För jakt vid gryt eller lya.� När ett fångstredskap vittjas.Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).

Viktiga jaktregler


Så länge får du jaga BJÖRN: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.ÄLG: En timme före solens uppgång till solens nedgång.VARG, JÄRV, LO, HJORT, RÅDJUR OCH MUFFLON: En timme före solens upp-gång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten.Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.

Solen upp Solen ned

V

Gå över annans markUtan tillstånd får man inte gå över annans jaktmark med vapen eller fällor.För att ta sig till jaktmarken måste man använda ”allmän väg” – alltså en väg dit allmänheten normalt har tillträde med bil. Däremot är inte stigar eller privata vägar för skogsbruk ”allmän väg”.Endast om jaktmarken ligger helt omsluten av annan jaktmark, utan att allmän väg leder dit, får man ta sig den kortaste vägen över annans jakt-mark till sin egen jaktmark.I sådana fall ska vapnet vara oladdat, delat med vital vapendel för sig och hunden ska vara kopplad.

Locka och mota viltEnligt jaktlagen är det inte tillåtet att skrämma eller mota vilt från någon annans jaktområde, och inte heller locka vilt från någon annans jaktom-råde, exempelvis genom utfodring.Man ska alltid samråda med grannar om åtling och åtelplatser, eftersom djuren rör sig över stora områden.Jaktkalender för jaktåret 2014-2015 69


Anteckningar

Sammanfattning av jaktåret 2014-2015Fälthare

Skogshare

Bäver

Rödräv

Iller

Mård

Vildsvin

Dovhjort

Kronhjort

Rådjur

Älg

Sädgås

Bläsgås

Grågås

Kanadagås

Gräsand

Kricka

Bläsand

Alfågel

Sjöorre

Knipa

Storskrake

Vigg

Ejder

Småskrake

Dalripa

Fjällripa

Järpe

Orre

Tjäder

Rapphöna

Fasan

Morkulla

Havstrut

Gråtrut

Fiskmås

Ringduva

Björktrast

Nötskrika

Kråka

Kaja

Skata

Råka


Du läser väl Sveriges näst största jakttidning?

För tionde året i rad ökar tidningen Jakt & Jägare och är den näst största jakt-tidningen i Sverige!Tidningen är späckad med spännande jaktreportage, nyheter inom jaktvärlden ochjaktpolitiken, annonsmarknad,recept på läckra rätter med viltoch mycket annat.

Vår webbtidning har även enav de snabbaste jaktnyhets-bevakningarna på nätet, meddagliga nyheter från Sverigeoch övriga världen – www.jaktojagare.se.I webbtidningen kan du som läsare också göra din röst hörd och bidratill debatten genom att skriva kommentarer.

www.jaktojagare.se

FÖR KOMPLETT UTBUD & BALLISTISKA DATA BESÖK OSS ONLINE PÅ www.norma.cc

TRÄNA REGELBUNDET - DET GER RESULTAT!

22 OLIKA JAKTMATCH-LADDNINGAR FRÅN 22 LR TILL 9,3X62

jaktkalender 2014-15

Documents