Institutionen för ABM Biblioteks- och informationsvetenskap

Islam på bibliotek En undersökning av två folkbiblioteks bokbestånd

Ulv Mattsson

Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2007 Institutionen för ABM Handledare: Susanna Fahlström Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 339 ISSN 1650-4267

Innehållsförteckning Förord............................................................................................... 2 Inledning .......................................................................................... 3

Bakgrund......................................................................................................... 4 Islam....................................................................................................................... 4 Islam i Sverige ....................................................................................................... 5 Islam på biblioteket................................................................................................ 6

Tidigare forskning........................................................................................... 9 Framställningen av islam ....................................................................................... 9 Bokbestånd på bibliotek....................................................................................... 13

Syfte och frågor............................................................................................. 15 Avgränsningar............................................................................................... 15

Teori................................................................................................ 17 Begrepp ......................................................................................................... 17 Kritik av orientalismen ................................................................................. 18 Bokbestånd.................................................................................................... 20

Metod.............................................................................................. 24 Fallstudie....................................................................................................... 24

Sökningar i katalog .............................................................................................. 25 Intervju................................................................................................................. 26

Undersökning................................................................................. 28 Områden och bibliotek.................................................................................. 28 Urval.............................................................................................................. 29 Bokbestånd.................................................................................................... 33

Hyllsignum, klassifikation, ämnesord.................................................................. 34 Ämne och syfte .................................................................................................... 39 Författare och målgrupp....................................................................................... 46

Analys ............................................................................................. 49 Hur görs urvalen av böcker om islam? ................................................................ 49 Vilka böcker om islam finns i bibliotekens bestånd? .......................................... 52

Slutsatser ........................................................................................ 58 Sammanfattning ............................................................................ 60 Litteratur och källförteckning ..................................................... 62

Otryckt material ............................................................................................ 62 Tryckt material.............................................................................................. 62 Elektroniskt material ..................................................................................... 65 Bilaga 1: Intervjufrågor................................................................................. 67 Bilaga 2: Litteratur om islam ........................................................................ 68

Gottsundabiblioteket ............................................................................................ 68 Knivsta bibliotek.................................................................................................. 70

Förord

Stort tack till alla som hjälpt till i uppsatsarbetet, inte minst handledare och informanter.

2

Inledning

Uppmärksamheten runt islam är idag stor. Var och varannan dag talas det om religionen på TV, i radio och i pressen. Islam hävdas både vara det ena och det andra, både högt och lågt. Trots uppmärksamheten, eller kanske på grund av den, upplever många i Sverige sina kunskaper om religionen som dåliga och många har också en fientlig attityd till islam (Hjärpe 2006). Många muslimer hävdar sig också uppleva att attityderna gentemot islam i Sverige ofta är negativa (Larsson 2003, s. 21–29). Historiskt finns en fientlighet från Väst gentemot islam. Religionen har setts som definierande för ”de andra” och det som inte ”vi” är. Idag är inte islam längre en religion för ”de andra” utan en religion i Sverige med många svenska muslimer. Frågan är dock hur muslimer och ickemuslimer skall kunna närma sig varandra. Att attityderna är negativa och kunskaperna dåliga är kanske ingen tillfällighet. Kunskap och förståelse är en viktig del i mötet mellan människor. Genom förståelse öppnar vi upp för möjligheten att komma närmare varandra och mötas.

Jag är varken muslim eller expert på islam, men har länge intresserat mig för hur man i Väst förhåller sig till andra kulturer och religiösa traditioner. I uppsatsen kommer jag inte att fördjupa mig i islam utan fokusera på representationen av religionen på biblioteken. Uppsatsen behandlar beståndet av svensk facklitteratur om islam på två folkbibliotek. Biblioteket skall tillgängliggöra information och ge människor en möjlighet att öka sina kunskaper inom olika områden. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka böcker man kan läsa om islam på biblioteken och frågorna är vilket urval man gör och vad som finns i bokbestånden.

3

Bakgrund Ämnet för uppsatsen är islam och bibliotekens bokbestånd och här kommer jag därför att redovisa min förståelse av islam samt ge en presentation av islam i Sverige och islam på bibliotek.

Islam Islam är beteckningen på den religiösa tradition där Muhammed är profet och Koranen helig text, men svaret på vad islam är varierar beroende på vem som tillfrågas och i vilken kontext. Islamologen Jan Hjärpe menar att det generellt finns två sätt att förstå islam: konfessionellt eller empiriskt. Konfessionellt innebär att man närmar sig islam som troende eller med ett inomreligiöst intresse. Här efterfrågas normativa svar på vad islam är dvs. vad islam egentligen innebär oberoende av den faktiska verkligheten. Empiriskt är man intresserad av just den faktiska verkligheten och söker efter deskriptiva utomreligiösa förklaringar. Eftersom mångfalden är stor inom den religiösa traditionen är det omöjligt att ge enkla deskriptiva svar (Hjärpe 1995, s. 297-298). Redovisningen nedan är deskriptiv.

Vad som i islam omfattas av begreppet ”religion” skiljer sig enligt Hjärpe från det kristna religionsbegreppet. Arabiskans din betyder religion och används oftast för att beteckna islam, men också andra religiösa traditioner. Din används ofta synonymt med sharia – vanligen den islamska lagen, men ibland också de andra profeternas religiösa lagar. Då dessa begrepp används synonymt särskiljs iman, tron eller teologin, från din, den religiösa praktiken, ritualerna etc. Oftast används dock din i bred betydelse och omfattar då också tron. Det islamska religionsbegreppet innefattar i den här betydelsen: tron, läran, teologin (iman); de religiösa plikterna (ibadat); ekonomiska, sociala och politiska regler som kommer av uppenbarelsen (muamalat). I dag menar vissa muslimer att endast ibadat är bestämt av religionen och inte muamalat. Umma eller församling är också en del av religionsbegreppet och den muslimska församlingen ses på så sätt som en gemenskap trots inre konflikter och ibland krig (Hjärpe 1992, s. 8–10).

I boken Islam och traditionen (2002) liknar Hjärpe religion och islam med en stor korg av ritualer och ceremonier, historier och berättelser, lagar och regler etc. Innehållet i korgen kan sedan hjälpa människan i sitt förhållningssätt till sig själv och andra. Korgen är stor och vad som hämtas ur den varierar mellan olika grupper och individer (Hjärpe 2002, s. 13–14). Islamologen

4

Mattias Gardell menar också att det inte finns en bestämd innebörd eller essens av islam. Vad islam är finns alltid under diskussion och olikheterna är många mellan olika tolkningar. Gardell refererar till Aziz al-Azmeh som hävdar att man bör tala om fler ”islamer” på grund av mångfalden. Muslimer identifierar sig med begreppet ”islam” och lägger i sin egen betydelse i det varför man enligt Gardell måste kunna tala om islam, men med en medvetenhet om dess mångfald (Gardell 2005, s. 9–10).

Liksom ”islam” är ”muslim” ett komplext begrepp. Måste en muslim vara aktivt troende eller är det tillräckligt att komma från en muslimsk kultur? Religionshistorikern Jan Samuelsson menar att man ofta skiljer mellan dessa i begreppen ”etnisk muslim” och ”aktivt troende muslim” (Samuelsson, 1999, s. 27). Viktigt att komma ihåg är att muslimer är en heterogen grupp. I radioprogrammet Filosofiska rummet hade man 070415 en diskussion på temat ”den andre”, där bl.a. islamologen Jonas Otterbeck medverkade. I programmet hävdade han att ”muslim” i talet om islam tenderar att bli en överordnad identitet över andra. Muslimer är enligt honom inte en enhetlig grupp med gemensamma sociala eller politisk intressen, men trots detta talas det alltid om muslimer som en grupp. Här blir den religiösa identiteten viktigare än identiteter som kön, klass eller etnicitet. Trots medvetenheten är detta enligt Otterbeck mer eller mindre ofrånkomligt med den samhällsdebatt som finns idag (Filosofiska rummet, 070415).

Trots alla definitionsmässiga problem kan antalet muslimer i världen beräknas till ca en miljard. Islam är världens näst största religion och den som ökar mest. Muslimer lever i olika delar av världen, under olika villkor och med olika tankar och känslor inför religionen. Största delen muslimer finns inte i arabländerna utan i den övriga världen (Religionslexikonet 1996, s. 210–211; Hedin, Svanberg och Westerlund 1994, s. 12). Islam är alltså en bred religiös tradition som finns över stora delar av världen.

Islam i Sverige Islam är inte endast världens näst största religion utan också Sveriges. I Sverige finns det dock ingen statistik över religionstillhörighet, men enligt religionshistorikerna Jan Samuelsson kan antalet muslimer i Sverige beräknas till ca 300 000 av vilka 120 000 eller kanske 150 000 är aktivt troende (Samuelsson 1999, s. 27–29). De flesta muslimer i Sverige är personer med utländsk bakgrund, men det finns också konvertiter (eller revertiter) med svensk bakgrund (Samuelsson 1999, s. 31). Aktivt troende muslimer finns ofta bland grupper från Mellanöstern som Iran, Irak eller Turkiet, men också från

5

många syd- och centralasiatiska länder som Pakistan eller Afghanistan, afrikanska länder som Marocko och Somalia, europeiska länder som Albanien och Bosnien-Hercegovina (Samuelsson 1999, s. 31).

Inom islam finns det generellt två stora grupper: sunni och shia. Sunnitisk islam är större än den shiitiska och detta gäller även i Sverige (Samuelsson, 1999, s. 38–42). Muslimska församlingar i Sverige tillhör ofta en av de tre stora islamska organisationerna: Sveriges Muslimska Förbund (SMF), Förenade Islamiska Församlingar i Sverige (FIFS) och Islamiska Kulturcentrumunionen i Sverige (IKUS). Organisationerna är sunnidominerade. I SMF och IKUS är människor med turkisk bakgrund den största gruppen och i FIFS arabisktalande. SMF är den största av organisationerna med 50 000 medlemmar och sedan kommer IKUS med 40 000 och FIFS med 35 000. SMF och FIFS samarbetar tillsammans i Sveriges Muslimska Råd (SMR) och i Islamiska informationsförmedlingen som ger ut information om islam till allmänheten. Alla organisationerna finns med i Islamiska Samarbetsrådet (Samuelsson 1999, s. 42–45).

Enligt Jonas Otterbeck fanns det 2006 runt 150 moskéer i Sverige varav sex som separata byggnader: fyra sunnitiska (Malmö, Stockholm, Västerås och Uppsala), en shiitisk (Trollhättan) och en i Göteborg tillhörande Ahmadiya (som utgör en egen inriktning och räknas oftast inte till islam) (Otterbeck, 070330).

För att sammanfatta är islam alltså den näst största religionen i Sverige, men de flesta svenska muslimer har utländsk bakgrund. Sunnitisk islam är störst och dominerar de islamiska organisationerna.

Islam på biblioteket Folkbiblioteken i Sverige använder sig av Klassifikationssytem för svenska bibliotek (SAB-systemet) för klassificering och Svenska ämnesord (SAO) för indexering, vilka utgör två olika sätt att beskriva innehållet i ett dokument. Genom klassificering ordnas dokumenten efter hierarkiska klasser där huvudklassen ofta är en vetenskaplig disciplin. I indexeringen betonas det specifika ämnet och aspekter på ämnet (Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexering, 070330).

I SAB finns den största delen litteratur om islam på religionsavdelningen eller C, men också på andra avdelningar som K historia eller O samhällsvetenskap. Många böcker har också två eller flera klassifikationskoder. Nedan går jag igenom religion generellt och islam specifikt.

6

C Religion

Ca–Cl Kristendomen: Ca Kristendomen: allmänt; Cb Bibelutgåvor; Cc Exegetik och litteratur

om Bibeln; Cd Äldre teologisk litteratur; Ce Dogmatik och symbolik; Cf Teologisk etik;

Cg Praktisk teologi; Ch Gudstjänsten; Ci Uppbyggelselitteratur; Cj Kyrkohistoria; Ck

Kristna samfund; Cl Kristen mission

Cm–Cn Allmän religionsvetenskap och ickekristna religioner: Cm Religionshistoria; Cn

Moderna religionsbildningar (Klassifikationssystem för svenska bibliotek 2006, s. 30).

Under Religionshistoria hittar man religioner av främreasiatiskt ursprung och Islam.

Cm Religionshistoria

Cmd Religioner av främreasiatiskt ursprung

Cmdd Islam

Cmdd:k Islams historia

Cmdd.0 Särskilda aspekter

Cmdd– Särskilda länder och områden

Cmddr Islamisk rätt

Cmddt Muslimska trosriktningar

(Libris ämnesträd, 070330).

Biblioteksvetaren Joacim Hansson påpekar i sin bok Klassifikation, bibliotek och samhälle: En kritisk hermeneutisk studie av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek” (1999) att det finns en kristen dominans i SAB-systemets religionsavdelning. Klasser från Ca till Cl betecknar alla olika aspekter på kristendomen. Endast Cm och Cn är beteckningar för ickekristna religioner. Hansson menar också att det i hierarkin av underklasser finns ett tydligt centrum och en tydlig periferi. Högst upp i hierarkin eller hos de första underklasserna finns de kristna grundkällorna och tolkningarna av dem och sedan kommer kyrkan och deras verksamhet. Enligt Hansson utgör dessa tillsammans centrum. Periferin utgörs av de klasser som kommer längre ner – först kristna sekter och sedan den kristna missionen och sist ickekristna religioner. Islam hör till den sista. Klassen religionshistoria bygger på en geografisk indelning, vilket enligt Hansson ger världsreligionerna mycket liten

7

plats. Klasserna omfattar både religiösa grundkällor samt inom- och utomreligiös litteratur (Hansson 1999, s. 153–155).

Som Hansson påpekar delas ickekristna religioner upp geografiskt efter det område de hävdas komma ifrån. Islam utgör därför en del av Främre Asiens eller Främre Orientens religioner. Kristendomen omfattas inte av denna uppdelning, utan här utgår man istället ifrån religionen i sig. Kristendomen är en världsreligion och saknar geografisk bestämning. Edward Said hävdar att man i Väst ofta beskrivit islam som olikt och skilt det västerländska i en orientalistisk diskurs (se s. 17-20 för beskrivning av Saids kritik mot orientalismen) (Said 1993). Här skulle man kunna hävda utifrån honom, att SAB-systemet genom den geografiska bestämningen av de ickekristna världsreligionerna, också distanserar sig från dem. Islam blir en religion i Orienten för orientaler och inte i Sverige för svenskar. Kristendomen står i centrum och är den religion ”vi” som svenskar identifierar oss med, medan islam och de andra världsreligionerna finns i periferin bland ”de andra”. Enligt Hansson reflekterar SAB-systemet allmänna synsätt i samhället i vilket det skapades, men ger också skaparnas egen syn på världen (Hansson 1999, s. 12).

Ämnesorden finns inte i samma statiska hierarkiska system som klassifikationskoderna och reflekterar inte på samma sätt föråldrade föreställningar. Svenska ämnesord är istället mer flexibelt och förnyas med tiden, även om det kan finnas vissa termer som kan diskuteras.

Ämnesorden i SAO är oftast kopplade till en eller flera klassifikationskoder, vilka skall underlätta klassificering, indexering och sökning. Ämnesordet islam är t.ex. kopplat till klassifikationskoden Cmdd. Dessa kombinationer måste inte användas, men gör det lättare för både katalogisatör och användare (Nauri och Svanberg 2004, s. 25). I Svenska ämnesord finns ett stort antal ämnesord för att beskriva olika aspekter av och perspektiv på islam, t.ex. islam och politik, fundamentalism – islam, islamisk rätt, islam – lärosatser, kvinnor och islam, muslimska kvinnor, islamiska riktningar, moskéer, Koranen, sufism, shiiter, sunniter, muhammed (Svenska ämnesord, 070329).

Även om ämnesorden inte finns i ett hierarkiskt system som klassifikationskoderna, finns det i SAO över- och underordnade termer där den tidigare är bredare och omfattar den senare mer avgränsade termen (Nauri och Svanberg 2004, s. 21). Vanligen skall inte över- och underordnade termer användas i samma post eftersom den tidigare inte kommer med ytterligare information – ”En bok om algebra förses med ämnesordet Algebra, men får inte dessutom ämnesordet Matematik (Riktlinjer och tillämpningsanvisningar

8

för ämnesordsindexering, 070330).” Överordnad term till islam är religion och underordnade t.ex. islamiska riktningar, konversion till islam (Svenska ämnesord, 070329).

Vid indexering bör bokens innehåll undersökas och sammankopplas med bästa ämnesord. Syftet med ämnesord är att på bästa sätt beskriva innehållet i en bok så att användarna sedan kan hitta den. Endast termer som finns i databasen Svenska ämnesord får användas vid indexering. Ämnesorden bör enligt specificitetsprincipen komma innehållet så nära som möjligt. Vilken term som är mest specifik beror både på bokens innehåll och beståndet. En bok som t.ex. ger en generell beskrivning av ett ämne bör också indexeras med ett generellt ämnesord och tvärtom (Nauri och Svanberg 2004, s. 26–28).

Sammanfattningsvis beskrivs böckernas innehåll på bibliotek med hjälp av klassificering och indexering, i den första efter klasser ofta med grund i discipliner och i den andra efter ämne. För böcker om islam finns i SAB-systemet främst klassen Cmdd eller islam med underklasser på religionsavdelningen och i SAO ämnesord som islam, kvinnan i islam, islam – politik, Koranen m.fl.

Tidigare forskning Inom forskningen har intresset varit stort både för framställningen av islam och bokbestånd på bibliotek. Forskning om representationen av islam i biblioteks bokbestånd saknas dock och här presenteras därför den om islam och bokbestånd var för sig. Teori och empiri går ofta ihop, men jag har valt att presentera den mer generella förklarande forskningen i teorikapitlet och i detta kapitel den mer specifikt beskrivande. Jag återkommer till vissa delar senare i teorin.

Framställningen av islam Edward Said är den mest uppmärksammade kritikern av hur man i Väst framställt Orienten och islam. Enligt honom har islam framställts i stereotyper utifrån en orientalistisk diskurs. Efter Said har intresset för representationen av islam varit stort, vilket också gäller för Sverige (Hübinette 2002, s. 1–4). I inledningen av den svenska utgåvan av Saids bok Orientalism (1993) presenterar författaren Sigrid Kahle den svenska orientalismens historia. Kahle menar att den negativa bilden av islam inte alls varit lika utbredd i Sverige som Said hävdar att den varit i Frankrike och Storbritannien. Istället var den svenska bilden ibland positiv menar hon (Kahle 1993, s. 43–44). Islamologen

9

Christer Hedin är mer kritisk och menar att den tidiga svenska litteraturen om islam karaktäriseras av en orientalistisk diskurs. Svensk litteratur om islam kan därför enligt Hedin kritiseras på samma sätt som Said kritiserade andra. Islam beskrivs här på ett sätt som muslimerna inte själva skulle acceptera (Hedin 1999, s. 218). Uppfattningarna om den svenska orientalismen är delade, men handlar kanske främst om vad man lägger i begreppet. En positiv attityd till islam kan enligt min uppfattning vara stereotyp och orientalistisk.

Islamologen Jonas Otterbeck menar att situationen idag har blivit bättre och att många tagit till sig kritiken från Said. Islam ses som en del av det svenska samhället och muslimer och svenska icke-muslimer har kunnat mötas. Även om situationen förbättras är den inte problemfri och enligt honom finns det fortfarande negativa och stereotypa föreställningar om islam i Sverige (Otterbeck 2002, s. 7). Islamologen Göran Larsson menar att stereotyperna Said beskrivit fortfarande finns kvar inom flera områden i samhället (Larsson 2005, s. 82). Larsson refererar till flera svenska forskare som menar att det finns en uppfattning hos svenskar att muslimer står i konflikt med samhället. Uppfattningen beror antagligen mer på en negativ bild av islam än på muslimerna själva. Forskarna har hävdat att det finns en islamfientlig tendens inom vissa områden i samhället. Sådana områden är t.ex. skolböcker, massmedia, populärkultur. Islam framställs här som annorlunda och främmande det svenska (Larsson 2004, s. 18).

Etnologen Magnus Berg visar i sin bok Hudud: En essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild (1998) att den svenska populärkulturen i beskrivningen av islamvärlden karaktäriseras av en orientalistisk diskurs eller populärorientalism där man skiljer mellan ”vi” västerlänningar och ”de” orientaler. Värden som individualism och rationalitet sammankopplas med ”oss” och kollektivism och irrationalitet med ”dem”. Enligt de negativa uppfattningarna är orientalen ond och falsk och enligt de positiva mystisk och vis (Larsson 2004, s. 18).

Svensk media har också kritiserats bl.a. av medieforskaren Håkan Hvitfelt som i artikeln ”Den muslimska faran” (1998) hävdar att mediebilden är missvisande.

10

Mediernas beskrivningar [sic!] islam tar sig olika uttryck. Politiskt våld utövas av vad som sägs vara islamska grupper. Islam kopplas till politiskt förtryck. Kvinnans ställning framställs nästan undantagslöst som underordnad; för det mesta framhålls det att hon är starkt förtryckt. Muslimer är fanatiska. Det påpekas ofta när det är muslimer som begår våldsamheter och brott att de just är muslimer; något som medierna inte gör med kristna. En del av påståendena om islam eller muslimska grupper är sanna, andra kan diskuteras, en stor del är missvisande, inte så få är falska. Men en minsta gemensam nämnare är att det som medierna uppmärksammar vanligen är negativt i någon bemärkelse (Hvitfelt 1998, s. 75-76).

Både Göran Lasson och Jonas Otterbeck påpekar att media generellt fokuserar på våld och annat som ger uppmärksamhet oberoende om de är muslimer eller inte. Om rapporteringen om islam skiljer sig från annan rapportering är enligt dem därför svårt att bedöma (Larsson 2003, s. 47; Otterbeck 2002).

Religionshistoriken Kjell Härenstam har gjort två studier av svenska skolböcker och representationen av islam. Den första gjordes 1993 och den andra 2006. Under denna period menar Härenstam att böckerna inom religionsämnet blivit bättre (Härenstam 1993; Härenstam 2006). Skolböckerna var inte dåliga i den första studien, men vissa titlar gav en negativ bild av muslimers syn på Gud och människan och sammankopplade denna med krig och våld i den islamska världen. Vad ”islam” innebär problematiserades sällan och Mellanöstern fick ofta representera islam i sin helhet. Att islam är en religion med stor mångfald framkom inte alltid (Härenstam 1993, s. 271). Inom religionsämnet har alltså skolböckerna blivit bättre, men i historia och samhällskunskap är bilden en annan menar Härenstam, och här kopplas oftast islam samman med krig och våld (Härenstam 2006, s. 47–49). Otterbeck påpekar som Härenstam att beskrivningarna av islam i skolböckerna sällan är faktamässigt felaktiga utan felen finns i urvalet av fakta som får representera religionen i sin helhet (Otterbeck 2006, s. 245–249). Enligt Härenstam är den svenska islamforskningen en viktig orsak till skolböckernas goda kvalitet. Forskningen har inte endast hållit en hög vetenskaplig nivå utan har även populariseras och gjorts tillgänglig för allmänheten. Islamologen Jan Hjärpe har här spelat en viktig roll (Härenstam 1993, s. 273).

I artikeln ”Det svenska studiet av islam” (1999) ger Hjärpe en kort beskrivning av den samtida svenska forskningen om islam eller islamologin. Han påpekar att det är svårt att ge en sammanfattning av ett forskningsområde som inte är avslutat. Mycket har hänt under senare tid som påverkat forskningen – ökad migration, avkolonisering, den politiska islams

11

internationella betydelse. Hjärpe menar att händelserna bidragit till ett större intresse och en ökning av både vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur om islam. Intresset kommer från olika discipliner och idag är det inte endast religionshistoriker och språkvetare som studerar islam utan också sociologer, antropologer, historiker, statsvetare och jurister. Sekulariseringen har enligt Hjärpe inneburit att religion och samhälle idag inte ses som identiska utan att religionen ses som en del av samhället. Intresset hos forskarna har också gått från religionspsykologi och individen till religionssociologi och gruppen. Islam och muslimer har också blivit en del av samhället och forskningen, vilket bidragit till att man gått från det exotiska till det vardagliga, från historisk tid till samtid och från klassiska texter till nutida material (Hjärpe 1999, s. 44–45).

I sin bibliografi över svensk islamforskning hävdar Göran Larsson att det svenska intresset för islam ökat med antalet muslimer i Sverige. Forskningen var begränsad i början av 1980-talet, men sedan 90-talet är den svenska islamforskning bredare och sträcker sig över flera ämnesområden. Idag har flera böcker givits ut om islam i Sverige (Larsson 2004, s. 10). Larsson menar likt Hjärpe att det är svårt att peka på tendenser inom den samtida forskningen och speciellt om man är en del av den. Trots det har man kunnat urskilja visa riktningar inom forskningen på islam i Sverige: Historik och migrationshistoria; Antalet muslimer i Sverige; Institutionaliseringsprocesser eller organisation (sunnitiska, shiitiska, ahmadiyya, sufiorganisationer); Representationer av muslimer och islam (media, skolböcker och populärkultur); Moskédebatter, religionsfrihet och muslimers möten med svenska institutioner (främst skola och sjukvård) (Larsson 2004, s. 10).

Svensk islamforskning idag är trots detta inte problemfri. Christer Hedin ger i artikeln ”Islam på svenska: det tryckta ordet i tjänst åt Sveriges muslimer” (1999) en intressant beskrivning av litteratur på svenska om islam. Enligt honom finns (eller fanns 1999) det ingen litteratur på svenska som muslimer och icke-muslimer kan förenas runt. Antingen är den skriven för muslimer eller för icke-muslimer: Svenska forskare har blivit lästa av ickemuslimer, men inte av muslimer, medan böcker skrivna av muslimer har lästs av muslimer, men inte av ickemuslimer. Muslimer har hävdat att den svenska forskningen i och för sig inte varit falsk, men betonat fel aspekter av religionen och därför har man velat ge sin egen bild av islam. Ämnena som behandlas är de som uppfattats som mest missförstådda (Hedin 1999, s. 227). I boken Islam: Vår tro (1989) menar man att islam ofta missförståtts och framställs på ett felaktigt sätt. Västerländsk islamforskning har enligt författarna gjorts av ickemuslimer och med ett etnografiskt perspektiv. Muslimernas egna källor har inte

12

accepterats och deras historiebeskrivning har hävdats vara osaklig (Islam: Vår tro 1989, s. 7).

Islamska organisationer i Sverige har enligt Hedin en egen, men liten utgivning av litteratur och ett exempel är just Islam: Vår tro (1989) ovan. Ett annat exempel är Att förstå islam (1988) som givits ut genom ett samarbete mellan flera muslimska grupper under Islamiska Församlingen i Uppsala. Boken riktar sig både till muslimer och icke-muslimer och är enligt Hedin kanske den bästa för den som är intresserad av en större förståelse för islam. Hedin tar även upp tre böcker i svensk översättning som främst riktar sig till muslimer: Islams principer och Jihad i islam av Mawlana Mawdudi och Denna religion islam av Sayyid Qutb. Enligt Hedin står båda författarna för en form av islam som skulle kunna betecknas som islamistisk (se s. 17-18 för beskrivning av begreppet ”islamism”) (Hedin 1999, s. 221–225). Otterbeck påpekar också att andelen islamistisk litteratur av den muslimska utgivningen i Sverige är stor (Otterbeck 2006, s. 257–259).

För att sammanfatta tycks alltså även svensk litteratur om islam varit orientalistisk och beskrivit religionen som främmande och annorlunda. Även om situationen förbättrats är den inte helt bra. Svensk islamforskning har under senare tid blivit bredare och kommit att innefatta nya aspekter, men muslimer har också kritiserat forskningen för att förbise deras perspektiv.

Bokbestånd på bibliotek Forskningen runt biblioteks bestånd är omfattande, men här kommer jag endast att presentera den för min uppsats mest relevanta. Veronica Malm har skrivit en magisteruppsats, Religionslitteraturen och dess låntagare: en studie på två folkbibliotek (1996), där hon undersöker religionsavdelningen och vilka dess låntagare är på Vårgårda och Lerum folkbibliotek. Vårgårda har stor kyrklig och frikyrklig aktivitet, låg utbildningsnivå och få invandrare, medan Lerum också har få invandrare, men högre utbildningsnivå och mindre kyrklighet. Malm undersökte beståndet och intervjuade bibliotekarier, pastorer, präster och lärare och kommer fram till att den kristna litteraturen och lånen av densamma är större i Vårgårda än i Lerum. Enligt Malm har den höga kyrkligheten i Vårgårda troligen påverkat beståndet, medan faktorer som utbildning och invandrare haft mindre inverkan. Bibliotekariernas intressen tror Malm också kan ha haft betydelse för bestånden genom att deras kunskaper styr inköpen (Malm 1996). Intressant är hur bestånden påverkas av område, bibliotekarier och användare.

13

Inga Hammarlunds magisteruppsats Teologi på bibliotek: En undersökning av beståndet på Vetlanda bibliotek (1997) liknar Malms, men fokuserar mer på beståndet. I uppsatsen gör hon en utvärdering av religionslitteraturen utifrån ett antal kriterier som hon hämtat från olika teoretiker på området. Kriterierna är: hur väl beståndet motsvarar bibliotekets mål och användarnas efterfrågan, beståndets aktualitet, bredd och djup, täckningsgrad, cirkulationstal, skick samt hur förvärven på biblioteket går till. I undersökningen kommer hon fram till att samlingarna i mångt och mycket motsvarar målen för biblioteket och användarnas efterfrågan. Samlingarna svarar också mot många av Hammarlunds kriterier, förutom aktualitet. Aktualiteten på religionslitteraturen var dålig, vilket enligt Hammarlund troligen bidrar till lägre cirkulationstal för avdelningen (Hammarlund 1997).

Malms och Hammarlunds uppsatser är båda intressanta, men inte oproblematiska. Enligt min uppfattning ser författarna på religionslitteraturen främst utifrån ett kristet perspektiv. Perspektivet gör att uppsatserna ofta styrs i en riktning och att författarna ibland förbiser intressanta fakta. Trots höga cirkulationstal av religionshistoria påpekar varken Malm eller Hammarlund att beståndet kanske skulle utökas. Istället menar Hammarlund att beståndet av religionshistoria är stort eftersom det utgör 15 procent av all religionslitteratur trots att det står för 50 procent av utlåningen. Båda författarna fokuserar också på kristna som användarna av religionslitteraturen. Hammarlund intervjuar endast en inte uttalat kristen religionslärare om hans lån av religionslitteratur. Utifrån intervjuerna kommer hon sedan till slutsatsen att låntagarna är tillfredställda med beståndet. Trots kritiken tycker jag dock att författarnas kristna perspektiv är intressant i sig och man kan fråga sig om det också finns representerat ute på biblioteken?

I sammanhanget är magisteruppsatsen Facklitteratur på folkbibliotek: En undersökning av vilka faktorer som påverkar det facklitterära utbudet på våra svenska folkbibliotek (2000) av Åsa Petterson också viktig. Medan Malm främst såg på vad som påverkar utlåningen vill Pettersson se vilka faktorer som inverkar på förvärven av facklitteratur på folkbibliotek. Till dessa hör användare, kvalitetskriterier och kvalitetsvärderande institutioner. Enligt Pettersson är bibliotekens storlek och bibliotekariernas urval de kanske viktigaste faktorerna för bokbeståndet. Bibliotekarierna använde sig oftast av sambindningen, vilket Pettersson inte ser som oproblematiskt. Mer om detta i teorikapitlet (Pettersson 2000).

Tidigare forskning visar alltså att bibliotekens bokbestånd påverkas av både inre och yttre faktorer, av både användare och bibliotekarier. En annan

14

viktig påverkande faktor är BTJ, vilket inte är oproblematiskt. Tidigare forskning om religion på bibliotek har enligt min uppfattning haft ett kristet perspektiv, vilket är intressant i sig eftersom det kanske pekar på ett mer allmänt synsätt.

Syfte och frågor Syftet med uppsatsen är att undersöka vad man kan läsa om islam på Gottsunda och Knivsta folkbibliotek. Jag vill diskutera urval och bestånd av böcker om religionen och gör detta i en jämförelse mellan de två biblioteken. Som jag visat ovan har många forskare varit kritiska mot framställningen av islam inom olika områden som populärkultur, media och skolböcker. Forskning runt bibliotek saknas och man kan därför fråga sig hur islam representeras här. Frågorna för uppsatsen är:

• Hur görs urvalen av facklitteratur på svenska om islam på

biblioteken? • Vilken facklitteratur på svenska om islam har biblioteken i sitt

bestånd?

Avgränsningar För att inte uppsatsen skall bli allt för stor måste den begränsas. Uppsatsen är skriven inom biblioteks- och informationsvetenskap och håller sig därför inom gränserna för biblioteketsområdet.

Även om jag använder mig av Saids kritik av orientalismen handlar uppsatsen inte om Orienten utan om religionen islam som är central i orientalismen. I inledningskapitlet beskrev jag kort min förståelse av islam som en religion med stor mångfald, men uppsatsen handlar inte om vad ”islam” egentligen är utan om vilken litteratur det finns på biblioteken om religionen.

Att undersöka skönlitteratur, film, musik etc. samt barnlitteratur om islam skulle vara mycket intressant, men det finns det inte plats för. Uppsatsen är därför avgränsad till facklitteratur för vuxna. Jag måste också begränsa mig till litteratur på svenska, mest pga. bristande språkkunskaper, men också för att jag är intresserad av vilken litteratur en svensktalande allmänhet kan läsa om religionen.

I undersökningen utgår jag ifrån information om litteraturens innehåll och inte innehållet i sig. Med detta menar jag den information som boken ger utan

15

att man behöver läsa den. Till denna information hör ämnesord, klassificering och en kort beskrivning av innehåll i förord, inledning eller baksidestext. Tidigare forskning bygger på en djupare läsning av texters innehåll, men min undersökning grundar sig på sekundära beskrivningar av textinnehåll. Som påpekats håller jag mig här inom biblioteksområdet och det är också främst denna typ av information bibliotekarierna har att tillgå i sina urval.

Att undersöka alla bibliotek skulle bli för stort varför jag begränsar mig till två folkbibliotek i uppsalaområdet. Folkbiblioteken har en folklig bredd som är intressant för uppsatsen. Biblioteken ligger i olika områden där det ena har en större andel invånare med utländsk och troligen muslimsk bakgrund än det andra. Syftet med detta var att undersöka eventuella skillnader i urval och bestånd beroende på område.

16

Teori

Den teoretiska diskussionen grundar sig i kritiken av orientalismen från den palestinske litteraturvetaren Edward Said. Diskussionen om urval bygger på teorier från den danske biblioteksvetaren Birger Hjørland. Kapitlet börjar med en genomgång av de vanligaste begreppen för att underlätta läsandet.

Begrepp

• Orientalism. Begreppet ”orientalism” har olika betydelser: dels kan det syfta på allmän forskning på Orienten, dels på romantiserandet av Orienten inom konsten (Hedin 2006, s. 25). När Said använder begreppet syftar han på en västerländsk diskurs om Orienten och islam som främmande och annorlunda i förhållande till Väst. Diskursen finns på flera nivåer – ontologisk, epistemologisk och institutionell. Orienten ses som i grunden annorlunda och måste därför förstås på ett annat sätt än Väst. Orientalismen har producerats och reproducerats av institutioner som t.ex. universitet. På detta sätt har orientalismen kommit att forma den västerländska förståelsen av Orienten och islam (Said 1993, s. 63-65).

• Sunnitisk och shiitisk islam. Sunni och shia är två inriktningar inom islam där ca. 90 procent av alla muslimer är sunniter och 10 procent shiiter. Uppdelningen går tillbaka på motsättningar över vem som skulle ta platsen efter Muhammed som församlingens ledare (Hjärpe, 070506; Olsson, 070506).

• Islamism. Begreppen ”islamism” och ”islamisk fundamentalism” har varit omdiskuterade. Nya former av politisk islam har ofta betecknats som islamisk fundamentalism, men begreppet är problematiskt och kan sammanblandas med kristen fundamentalism. Idag används istället ofta begreppet ”islamism” på dessa grupper som vill ”islamisera” samhället.

17

Grupperna vill grovt sett att islamisk lag skall gälla båda samhälleligt och privat, men man är inte konservativ utan vill istället reformera islam utifrån principen om ijtiha eller omtolkning av Koranen och traditionen (Westerlund och Svanberg 1994, s. 32–33).

• Sufism. ”Sufism” betecknar oftast mystiken inom islam (Geels, 070506).

Kritik av orientalismen Said är den mest uppmärksammade kritikern av den orientalistiska diskursen och den västerländska framställningen av islam. Hans kanske viktigaste bok är Orientalism från 1978 (på svenska 1993), men jag kommer också att använda mig av Covering Islam: How the Media and the Experts Determine How We See the Rest of the World från 1981 (ny upplaga 1997). I den tidigare presenterar Said sin omfattande kritik av orientalismen medan han i den senare inriktar sig på framställningen av islam i media.

Said menar att det i Väst funnits en orientalistisk diskurs i vilken man talat om Orienten. Det orientaliska har beskrivits som olikt och skilt från det västerländska, orientalerna eller ”de andra” har ställts mot ”oss” västerlänningar och beskrivits som främmande och annorlunda. Här är Väst alltid relativt överordnad Orienten. Som Orienten framställs i diskursen är den en produkt av orientalismen och inte en faktisk beskrivning av ett folk och ett område (Said 1993, s. 63–65).

Islam har varit en viktig del av Orienten och enligt Said har den västerländska inställningen gentemot islam genom historien varit fientlig. Religionen har med rädsla upplevts som ett hot mot kristendomen och Väst. Said menar att man utifrån ett kristet perspektiv sett islam som en djävulsk religion och Muhammed som en falsk profet (Said 1997, s. 4–7). Islam har hävdats vara en förtryckande religion som hållit nere folket. ”Islam” översätts ofta till ”underkastelse”, vilket hävdats karaktäriserar religionen: Som muslim har man levt under en rädsla för de religiösa ledarna, för Koranen, för Allah och för helvetet. Islam har även hävdats vara kvinnoförtryckande (Hedin 2006, s. 26-27). Intresset för ”den österländska visdomen” har inte innefattat islam, förutom till viss del sufismen (Said 1997, s. 14).

Den västerländska fientligheten hade inte endast religiös grund utan islam sågs också som ett starkt politiskt och militärt hot. Trots att hotet försvagades fanns rädslan och stereotyperna kvar (Said 1997, s. 4–7). Idag ställs islam

18

enligt Said inte mot kristendomen utan mot Väst eftersom man där menar sig ha lämnat religionen och gått vidare in i moderniteten. I Väst hävdas det finnas en stor mångfald, men också en gemensam västerländsk identitet. Trots samma mångfald reduceras ofta den muslimska världen ner till islam och beskrivs utifrån ett fåtal stereotyper (Said 1997, s. 10–11). Said menar att i talet om islam tycks religionen representera essensen av den muslimska världen. Vad muslimer själva tycker i frågorna om rättvisa och förtryck, krig och fred uppmärksammas inte utan endast händelser i den muslimska världen och ledares uttalanden. Samhälleliga faktorer reduceras ner till islam (Said 1997, s. 8–9).

Enligt Said ser man i Väst fortfarande på islam med orientalistiska ögon. Mellan Orienten och Väst görs en tydlig skillnad där det västerländska representeras av rationalitet, utveckling, modernitet och humanism och det orientaliska av det inhumana, omoderna och outvecklade. Islam förstås inte utifrån konkreta samtida händelser utan från historiska abstraktioner. Orienten hävdas vara oföränderligt och enhetligt utan möjlighet att förstå sig självt (Said 1993, s. 445). Västerländska författare hjälper här muslimerna i sin självförståelse. Enligt Said är den västerländska representationen av Orienten central i orientalismen. Men att muslimer själva får komma till tals måste enligt Said inte nödvändigtvis vara lösningen eftersom problemet är den orientalistiska essentialismen oberoende av vem som hävdar den (Said 1993, s. 472–473). Inom orientalismen uppfattas också Orienten antingen som ett hot eller ett möjligt hot som måste kontrolleras (Said 1993, s. 445).

Saids teorier har också mött på motstånd. En av de främsta kritikerna är orientalisten Bernard Lewis som menar att Said ger en felaktig historisk beskrivning när han väljer ut enskilda länder, författare och texter för att representera hela historien (Lewis 2000). Alexander Lyon Macfie, redaktör för Orientalism: A Reader (2000), menar att Lewis har rätt i sin kritik, men att Said inte har som syfte att ge en historisk beskrivning utan att visa på en orientalistisk diskurs (Macfie 2000, s. 5–6). Hedin refererar också till Lewis kritik, men menar att Saids teorier kan användas som hypoteser utifrån vilka man kan testa ett material. Enligt Hedin är det därför fel att bortse ifrån dessa pga. eventuella historiska faktafel (Hedin 2005, s. 8).

Sadiq al-’Azm kritiserar Said för att ha hävdat att den orientalistiska diskursen finns oberoende av samhället som producerar den. Enligt al-’Azm är orientalismen en kolonial produkt och kommer att förändras med tiden. Han är också kritisk mot att författarna endast skulle reproducera en samhällelig diskurs, vilket omöjliggör förändring (Berg 1998, s. 14–15). Sara Mills hävdar

19

att den kanske viktigaste kritiken mot Said är att han menade att den orientaliska diskursen var enhetlig. Enligt kritikerna gör detta den orientalistiska kunskapen egenmäktig och allt motstånd till orientalismen omöjlig (Mills 1997, s. 119).

Otterbeck ifrågasätter också ett okritiskt användande av Saids teorier. Enligt honom finns det ofta en vilja hos forskare att bekräfta Saids resultat och att välja ett material som gör detta. Sådan forskning leder inte framåt utan döljer mer än synliggör orientalismens komplexitet. Enligt Otterbeck väljer forskare många gånger bort ett jämförande material för att fokusera på islam, men detta leder till frågor om hur det ser ut för andra religioner. Forskare har enligt Otterbeck också svårt att skilja på kritik av islam och orientalism. Allt ifrågasättande av islam uppfattas som orientalism, som därmed blir ett nedvärderande begrepp och inte en kritisk teori (Otterbeck 2002, s. 7–8).

Bokbestånd Hjørland menar att olika typer av bibliotek är centrerade runt olika bestånd. Folkbiblioteket väljer sitt bestånd från flera olika ämnesområden och efter olika användare. Valet av bestånd är centralt för verksamheten och måste vara anpassat efter användarna och bibliotekets syfte. På folkbibliotek görs ofta urvalen av bibliotekarier. Val och bedömning är svårt och kräver dels kunskaper inom det specifika ämnesområdet, dels generella kunskaper om urval på bibliotek.

Materialvalget i praksis forudsætter, at de bibliotekar, der foretager materialevalget løbende intresserer sig for, og følger med i og videreuddanner sig i såvel faglige kurser som i de BDI-faglige aspekter og værktøjer (Hjørland 1995, s. 2).

Bibliotekariens val och bedömningar görs i en kontext där olika faktorer påverkar urvalet, vilket jag också försökt påvisa i kapitlet över tidigare forskning. De viktigaste faktorerna är enligt Hjørland offentlig sektor, privat sektor, enskilt bibliotek, bibliotekarier och användare (Hjørland 1995, s. 1–2).

Staten ställer generella krav på biblioteken genom bibliotekslagen och kulturpolitiken (Hjørland 1995, s. 2). I bibliotekslagen är det bestämt att alla kommuner skall ha ett folkbibliotek och att dessa skall bidra med information, utbildning och kultur. I bibliotekslagen står det också att biblioteken skall uppmärksamma grupper som invandrare med litteratur på deras språk och i anpassade former (Bibliotekslag 1996:1596). Kulturpolitiken som den skrevs år 1996 skall bl.a. bidra till yttrandefrihet, att alla har tillgång till kultur, kulturell

20

mångfald, kvalitet, kulturarv, bildning samt möten mellan olika kulturer i Sverige (Frenander 2005, s. 197-198).

Grunderna för medieinköpen är ofta politiskt bestämda utifrån medieurvalsprinciper som biblioteken måste följa. Principerna är allmänna och innebär ofta att innehållet i medierna inte skall vara diskriminerande pga. ras, religion, kön etc. samt att det skall vara sakligt och av god kvalitet (Lundgren 1996, s. 64–65). Biblioteken kan enligt Hjørland styra sitt bestånd genom urvalskriterier, vilka kan vara mer eller mindre uttryckliga. Enligt honom är det bättre med mer uttryckliga urvalskriterier eftersom sådana ger både bibliotekarier och användare möjlighet att utvärdera beståndet (Hjørland 1995, s. 5).

Enligt Hjørland har förlag och media stor inverkan på bibliotekens urval. Förlagen avgör vad som skall ges ut eller inte och därmed vad som finns tillgängligt för biblioteken att köpa in. Beståndets bredd och kvalitet är beroende av tillgängligheten. Förlagen avgör också vad som skall marknadsföras och synliggöras, vilket påverkar både bibliotekariers och besökares intressen, behov och efterfrågan. Recensioner i media hör till de kvalitetsvärderande institutionerna, vilka påverkar efterfrågan från användare, men kan också vara till hjälp för bibliotekarierna i deras urval (Hjørland 1995, s. 2–4).

Bibliotekstjänst (BTJ) är också en kvalitetsvärderande institution med stor betydelse för biblioteken. Genom BTJ kan biblioteken få kataloger med ett urval av litteratur tillsammans med korta recensioner. Böckerna recenseras av lektörer som är experter inom olika områden. Böckerna kommer sedan till biblioteket ofta katalogiserade och klara att ställa upp i hyllorna. Enligt Lundgren tar katalogen upp mycket av tillgänglig litteratur och genom listorna kortas tiden ner för inköp varför många bibliotek använder sig av BTJ. Sambindningen har kritiserats för att styra bibliotekens förvärv, men Lundgren tycker att kritikerna undervärderar bibliotekspersonalens egna kunskaper. Enligt henne är BTJ till stor hjälp för bibliotekarierna, men de tar sina egna beslut om vad som skall köpas in eller inte (Lundgren 1996, s. 66–68). Författarna till magisteruppsatserna ovan, Malm, Hammarlund och Pettersson, har en mer kritisk inställning till BTJ (Malm 1996; Hammarlund 1997; Pettersson 2000). Enligt författarna görs huvuddelen av inköpen på biblioteken de undersökt från Sambindningen. Både Malm och Hammarlund hävdar att antalet recensioner av religionslitteratur i listorna är lågt i jämförelse med utgivningen (Malm 1996, s. 16; Hammarlund 1997, s. 66). Hammarlund menar att recensionerna är korta och ytliga och tycker därför att bibliotekarierna

21

också bör söka efter annan information om man eftersträvar spridning i beståndet (Hammarlund 1997, s. 66–67). Pettersson menar att Sambindningens val av litteratur generellt är begränsat. BTJ styrs av efterfrågan och recenserar den litteratur förlagen väljer ut, vilket riskerar att bidra till en likriktning i bibliotekens bestånd (Pettersson 2000, s. 42–49).

Hjørland hävdar att bibliotekens urval antingen styrs av kriterier eller av efterfrågan och att det senare idag ofta väger tyngre. Ju mer urvalet styrs av efterfrågan desto större påverkan har användarna. Användarna kan påverka beståndet direkt genom förslag eller indirekt genom att bibliotekarierna anpassar samlingarna till deras efterfrågan (Hjørland 1995, s. 6). Lundgren menar att också att det område biblioteket ligger samt bibliotekets storlek är viktiga faktorer för beståndet. Enligt henne efterfrågas olika böcker i olika områden och ett större bibliotek har större möjligheter till inköp (Lundgren 1996, s. 64–65).

Bibliotekarierna kan påverka beståndet genom mer eller mindre uttryckliga urvalskriterier. Ju uttryckligare desto bättre enligt Hjørland eftersom detta ger möjlighet för både bibliotekarier och användare att utvärdera beståndet. Generella bestämmelser finns i bibliotekslagen, men kan specificeras på biblioteken. Bibliotekariernas egna kunskaper, intressen, uppfattningar och självförståelse har också inverkan på bibliotekens bestånd (Hjørland 1995, s. 4-6). Hjørland refererar till Winograd och Flores som diskuterat urvalsprocessen med grund i hermeneutiken. Författarna är kritiska till det kognitiva perspektivet där man ser urval som en rationell process av beslut mellan olika val. Bibliotekarien hävdas ha överordnad kunskap om de olika valen och resultaten av dem. Kontexten måste inte tas med i beslutsprocessen utan all information finns i urvalskriterierna. Mot detta ställer författarna ett hermeneutiskt perspektiv där förförståelse och kontext är centrala aspekter av valet. Författarna menar att eftersom vi inte känner oss själva helt och fullt finns också en omedveten påverkan i våra val. Urvalet är en beslutsprocess där man gör en kvalitetsbedömning utifrån tillgänglig information. Informationen kan vara både explicit och implicit. Tillgänglig information tolkas utifrån förförståelsen av boken, författaren, ämnet, perspektivet etc. (Hjørland 1995, s. 11-12). Påpekanden ovan är viktiga. Bibliotekarien gör sina förvärv och urval i en kontext. Valen är inte neutrala utan grundar sig på både samhälleliga och personliga värderingar. Visst måste man på biblioteket följa vissa kriterier, men inom gränserna för dessa skall personalen göra sina egna bedömningar. Valen och resultaten av dessa kan alltid diskuteras.

22

Jag vill inte gå in djupare på Joacim Hansson forskning, men som diskuterats tidigare i relation till klassifikation hävdar han i boken Om folkbibliotekens ideologiska identitet: en diskursstudie (1998) att biblioteket både påverkas av, men också påverkar samhället i vilket det finns (Hansson 1998, s. 36). Till denna diskussion kan Saids teorier om hur man i Väst har sett på islam kopplas (Said 1993). Om man i Väst haft en nedvärderande syn på islam hur har detta, å ena sidan påverkat biblioteken och bibliotekarierna i deras urval av litteratur om islam? och å andra sidan hur påverkar de bilden av religionen genom sina samlingar?

Faktorerna som enligt Hjørland har störst påverkan på bibliotekens urval är offentlig sektor, privat sektor, enskilt bibliotek, bibliotekarierna och användarna. Urvalen görs av bibliotekarier i en kontext där både yttre och inre faktorer styr deras val. I detta finns kopplingar till den teoretiska diskussionen runt islam. Said talar om en orientalistisk diskurs genom vilken man i Väst förstått Orienten och islam. Diskursen bygger på uppfattningen om Väst och Orienten som i grunden skilda och olika där det västerländska alltid är relativt överordnat det orientaliska. Islam har fått representera det orientaliska och beskrivits genom stereotyper. Kritiker av Said menar att den orientalistiska diskursen är komplex och förändras med samhället. I enlighet med Hedin kommer därför Saids resultat fungera hypoteser för en kritisk undersökning av bibliotekens urval och bokbestånd.

23

Metod

Undersökningen kommer att göras som en fallstudie där kvantitativ och kvalitativ metod kombineras. Först diskuteras fallstudien och sedan sökningarna i katalog och intervjuerna.

Fallstudie I fallstudien kan flera typer av metoder användas för att ge en komplex beskrivning och förklaring av ett ämne. Som grund för studien finns ett eller flera fall som undersöks i sin kontext (Case 2002, s. 179). Mina två fall är Gottsunda och Knivsta folkbibliotek och deras urval och bokbestånd av islam. Kontexten utgörs av område och bibliotek, men också den tidigare diskussionen runt teori och forskning.

Donald Campbell och Julian Stanley kritiserar fallstudien utifrån två punkter: 1. Fallstudien är alltför begränsad i omfattning av antalet fall och faktorer. 2. Fallstudien saknar historiskt perspektiv (Case 2002, s. 180). I uppsatsen undersöks två bibliotek och deras bestånd, vilket i sig inte kan hävdas vara representativt för folkbibliotek i Sverige. Genom sökningar i andra folkbiblioteks kataloger visar det sig dock att bestånden mellan folkbiblioteken har stora likheter. Som jag kommer visa i studien finns det olikheter mellan biblioteken jag undersöker, men likheterna är ändå fler. Faktorerna som tas med i undersökningen är begränsade, men i teorikapitlet försökte jag redovisa de viktigaste. Bokbestånd förändras hela tiden genom förvärv och gallring och nya böcker kommer till och gamla faller ifrån. Förändringarna är ändå inte alltför stora och resultaten är antagligen i sin helhet mer eller mindre desamma över tid.

I fallstudien kan olika data och metoder användas, både kvantitativa och kvalitativa och både skriftliga och muntliga (Case 2002, s. 179). Även om kvantitativ och kvalitativ metod ibland hävdas vara omöjliga att kombinera används de ofta tillsammans inom forskning. Medan kvantitativa studier kan ge bredare och mer generella förklaringar kan kvalitativa studier ge en djupare och mer specifik förståelse (Clarke 2001, s. 33–34).

24

Sökningar i katalog I undersökningen av bibliotekens bokbestånd har jag använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Som Clarke påpekar kan metoderna kombineras i en och samma studie för att ge både bredd och djup. Undersökningen av bokbestånd grundas i sökningar i bibliotekens kataloger. Med grund i sökträffarna har jag sett närmare på bestånden utifrån ett antal kategorier.

Att definiera ett bokbestånd av islam är inte oproblematiskt. Det första problemet är att avgränsa religionen från andra områden. Som påpekats i inledningen är religionsbegreppet inom islam brett och omfattar många olika områden. Politik, ekonomi och social verksamhet kan, men måste inte vara, grundat i islam. Hjärpe gör påpekandet att religionen finns i samhället, men är inte identiskt med det (Hjärpe 1992, s. 8–10). Gränserna är inte tydliga. I undersökningen har jag velat begränsa mig till litteratur där islam står i centrum varför jag sorterat bort dem där islam är mer perifert.

Ett andra relaterat problem är att avgränsa resultaten av sökningarna. I bibliotekens kataloger, OPAC 4.0, finns det möjlighet att göra sökningar i olika sökfält – titel, författare, ämnesord, klassifikation, innehållsbeskrivning m.fl. Söker man på islam*1 eller islam i alla fält blir resultatet alltför brett med många irrelevanta träffar. För att hitta böcker om ett specifikt ämne kan man söka på ämnesord, men görs sökningen på termen islam blir resultatet för begränsat och utesluter istället många relevanta träffar. Hit hör böcker som behandlar religionen, men betecknats med andra ämnesord som t.ex. Jan Hjärpes bok Sharia (2005) utan termen islam, men med islamisk rätt. Söker man på termen islam* blir resultatet igen alltför omfattande med många böcker som betecknats med termerna islamiska staterna och islamska staterna (nu islamiska länder) som ofta handlar mer om historia, politik, geografi i muslimskt dominerande länder än om islam. Här måste det dock påpekas att i vissa av dessa böcker är islam mer centralt som t.ex. Ingmar Karlssons bok Korset och halvmånen (1991). Görs sökningen istället på klassifikationskoden Cmdd (islam) utesluts böcker om islam med andra koder. I min egen undersökning har jag utgått ifrån sökningar på islam som ämnesord och lagt till relevanta träffar från andra sökningar. Här begränsade jag också sökningarna till svensk facklitteratur för vuxna.

1 Med hjälp av * eller s.k. trunkering söker man även på möjliga fortsättningar av ordet, t.ex. kommer sökningen på islam* också att innefatta islamiska, islamska etc. som sökord.

25

I studien undersökte jag bokbeståndet av islam utifrån ett antal kategorier: hylluppställning, klassifikation och ämnesord, ämne, syfte, författare och målgrupp. Kategorierna är inte desamma som vanligen används i utvärderingar av biblioteks bestånd. I uppsatsen har jag istället velat ta fram kategorier utifrån teorin. Med kategorierna vill jag besvara frågorna om vad, varför, av vem och till vem litteraturen är skriven. Hyllsignum, klassifikation och ämnesord är bibliotekens egna kategorier och beskrivs i posterna för böckerna i katalogen. Information till övriga kategorier har hämtats från litteraturens innehållsförteckning, förord, inledning, baksidestext. Dessa utgör kortare presentationer av böckerna och sammanfattande beskrivningar av deras innehåll. Saids analys bygger på djupgående analyser av böckernas beskrivningar av Orienten och islam, vilket också gäller för författarna jag refererar till i kapitlet över tidigare forskning. I min uppsats saknar jag möjlighet att gå in djupare på innehåll och kan endast undersöka ytligare tendenser. Genom den teori och forskning jag presenterat vill jag dock sätta resultaten i ett större sammanhang och på så sätt ge undersökningen djup. Sökresultaten finns i bilaga 2.

Intervju Nigel Fielding och Hilary Thomas delar upp olika intervjumetoder efter graden av bestämdhet. I den standardiserade intervjun är frågorna och ordningen bestämd medan man i den ickestandardiserade intervjun är fri att utifrån vissa teman ställa frågor i valfri ordning. Den semistandardiserade intervjun finns där emellan med vissa bestämda frågor, men i valfri ordning och med möjlighet till följdfrågor. Enligt författarna är en mindre standardiserad metod bättre om man söker efter ny information inom ett nytt område (Fielding och Thomas 2001, s. 124-125). Jag ville ge informanterna möjlighet att tala fritt runt vissa centrala teman varför jag kommer att använda mig av den semistandardiserade intervjun. Genom denna metod hoppas jag dels få mina frågor besvarade, dels få information som jag inte uttryckligen efterfrågat, men som kan vara viktig för uppsatsen.

I undersökningen intervjuade jag bibliotekarier från Gottsundabiblioteket och Knivsta bibliotek med ansvar för inköpen av böcker om islam. Från det ena biblioteket intervjuade jag en informant och från det andra två. Informanterna var antingen själva eller tillsammans med andra ansvariga för inköpen på biblioteken. Intervjuerna gjordes på respektive bibliotek, tog runt en timme och spelades in, men jag återkom senare med följdfrågor via e-post. Vid en av intervjuerna var kvaliteten på inspelningsljudet dåligt, men

26

omöjliggjorde inte en avskrift. Endast relevanta delar av intervjusvaren skrevs ner och användes i uppsatsen. Frågorna rörde sig runt urval på bibliotek: hur görs inköpen, gallringarna och skiljer sig litteratur om islam från böcker inom andra områden? Intervjufrågorna finns redovisade i bilaga 1.

Judith Bell påpekar i boken Introduktion till forskningsmetodik (1995) att det alltid finns en risk att intervjuaren påverkar informanten och därmed materialet. Påverkan kan vara mer eller mindre medveten. Sådana risker kan vara att informanten försöker ge de svar han/hon tror intervjuaren vill höra; viss motsättning mellan informant och intervjuare; intervjuaren försöker få fram de svar han/hon vill höra. Enligt Bell är det lättare att medvetandegöra riskerna än att förhindra dem helt och fullt. Medvetenheten och uppmärksamheten på problemen gör dem också mindre (Bell 1995, s. 94). Som Bell påpekar upplevde jag också att det var lättare att uppmärksamma problemen än att lösa dem. Under intervjuerna kunde jag både uppleva att informanterna ibland gav mig de svar de trodde jag ville ha och att jag själv ibland ställde frågor med givna svar. Jag upplevde ändå inte problemen som alltför stora och hoppas att informationen i sin helhet är riktig och relevant.

27

Undersökning

Här presenteras undersökningen av bibliotekens urval och deras bokbestånd av facklitteratur om islam på svenska. Undersökningen är uppdelad i tre delar. Först beskrivs de två områdena med sina bibliotek, sedan hur urvalet görs av litteratur om islam och sist bokbestånden av religionen. Första delen bygger främst på skriven information från respektive kommun och bibliotek. Informationen till andra delen kommer från intervjuer med representanter från Gottsundabiblioteket och Knivsta bibliotek och tredje delen grundas på sökningar i bibliotekens kataloger, OPAC 4.0.

Områden och bibliotek Gottsundabiblioteket ligger i Gottsunda, en stadsdel i Uppsala, med ett invånarantal år 2005 på ca 9 400 (Områdesfakta 2006, Gottsunda, 070330). Biblioteket täcker också in stadsdelarna Ulleråker, Ultuna, Sunnersta och Valsätra och till viss del Norby (e-postsvar, 070314). Invånarantalet blir tillsammans ca 21 000 (Områdesfakta 2006, Ulleråker, Ultuna, Sunnersta, Valsätra, 070330). Av befolkningen i Gottsunda hade ca 4 500 utländsk bakgrund, vilket definieras som född utomlands eller född i Sverige men med två utlandsfödda föräldrar. Nästan hälften av befolkningen i Gottsunda hade alltså utländskt ursprung, men i de andra stadsdelarna är andelen ofta lägre (Områdesfakta 2006, Gottsunda, Ulleråker, Ultuna, Sunnersta, Valsätra, 070330). Mer specifik information om nationaliteter eller etniciteter saknas i statistiken. I intervjun med bibliotekarier på Gottsundabiblioteket menade man dock att störst efterfrågan på utländsk litteratur finns bland persisktalande, arabisktalande och kurdisktalande (Intervju, Gottsunda, 070228). Statistisk från uppsalaområdet i stort visar också att av dem med utländsk bakgrund är den finska gruppen störst och sedan följer den iranska (tolv procent), irakiska (åtta procent) och turkiska (fem procent) (Områdesfakta 2006, Uppsala kommun, 070330). Enligt Samuelsson är andelen aktivt troende eller etniska muslimer i dessa grupper stor (Samuelsson 1999, s. 3). Muslimer är dock ingen homogen grupp och vad det innebär att vara muslim varierar. Utbildningsnivån i

28

Gottsunda är hög och år 2004 hade här 2 236 personer eftergymnasial utbildning, vilket är 38 procent av invånarna i stadsdelen i jämförelse med 33 procent för hela landet. Inkomstnivån i Gottsunda är dock låg och var år 2004 omkring 176 000 kronor, vilket kan jämföras med ett medeltal för hela landet på 216 000 kronor (Områdesfakta 2006, Gottsunda, 070330).

Gottsundabiblioteket är det största av stadsdelsbiblioteken i Uppsala med ett bokbestånd på 58 243 exemplar. Biblioteket har 14 anställda varav sex bibliotekarier, sju assistenter och en kultursekreterare (e-postsvar, 070314). Sedan 1990-talet verkar också Gottsundabiblioteket som skolbibliotek med ansvar för skolbiblioteksverksamheten i kommundelen (Ellenius 2002, s. 15).

Knivsta bibliotek är huvudbibliotek i Knivsta kommun. Kommunen hade år 2005 en befolkning på ca 13 500, varav runt hälften bodde i Knivsta tätort. Av invånarna i kommunen hade ca 1 300, eller tio procent, utländsk bakgrund, vilket är mindre än i Gottsunda. Även här är gruppen med finländsk bakgrund störst (ca 30 procent). Mindre grupper utgörs av dem med iransk (ca fem procent), irakisk (ca fyra procent) och libanesisk (ca två procent) bakgrund (Knivsta i siffror 2006, s. 3-4). Som påpekats ovan är antagligen andelen muslimer – etniska eller aktivt troende – stora i dessa grupper. Utbildningsnivån är som i Gottsunda hög och 2005 hade ca 40 procent eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten var också högre än medeltalet i Sverige och låg på 260 000 kronor (Knivsta i siffror 2006, s. 5-8).

Knivsta blev år 2003 huvudbibliotek i Knivsta kommun, men var tidigare del av Uppsalas stadsbibliotek. Biblioteket är mindre än Gottsunda med ett mer än dubbelt så litet bokbestånd på 24 907 exemplar (e-postsvar, 070315). Biblioteket har tre bibliotekarier och tre assistenter (Föredrag 2007).

Sammanfattningsvis har alltså Gottsunda ett större befolkningsantal än Knivsta och procentuellt fler invånare med utländsk och antagligen muslimsk bakgrund. Utbildningsnivån är hög i båda områdena, men inkomsterna lägre i Gottsunda än i Knivsta. Gottsundabiblioteket är större jämfört med Knivstabiblioteket både med personal och bestånd. Bibliotekens urval av litteratur, främst om islam, behandlas nedan där bibliotekarier från biblioteken intervjuats.

Urval Gottsundabiblioteket följer som andra bibliotek i Uppsala kommun Medieurvalsprinciper för Uppsala stadsbibliotek (2004). Principerna är allmänna och gäller även litteratur om religion eller islam (Intervju, Gottsunda,

29

070228). Enligt principerna skall det finnas facklitteratur inom alla olika ämnen och på olika nivåer. I urvalet betonas saklighet, kvalitet och aktualitet. Inköpen skall främst göras utifrån allmänhetens intressen, men också grupper med speciella behov som t.ex. invandrare skall uppmärksammas (Medieurvalsprinciper för Uppsala stadsbibliotek 2004). I urvalsprinciperna står det skrivet att:

Biblioteket skall vara opartiskt i moraliska, politiska och religiösa frågor. En strävan skall vara att belysa åsikter och värderingar i samhället ur olika synvinklar. Biblioteket tar dock avstånd från medier som spekulerar i våld och fördomar, medvetet förvanskar fakta, ger uttryck för rasdiskriminering eller förföljelse av oliktänkande (Medieurvalsprinciper för Uppsala stadsbibliotek 2004)

I Knivsta saknas det uttryckliga urvalsprinciper för beståndet utan detta styrs istället av efterfrågan. Under intervjun framkom det dock att man liksom i Gottsunda även eftersträvar saklighet och kvalitet. Andra principer saknas även om man försöker ge plats åt olika perspektiv (Intervju, Knivsta, 070220). På båda biblioteken följer man en medieplanering där man strävar efter att anpassa beståndet efter behovet hos användarna. Till avdelningar med höga cirkulationstal görs nya förvärv, medan man gallrar bland avdelningar med lägre cirkulationstal (Intervju, Gottsunda, 070228; Intervju, Knivsta, 070220).

På Gottsundabiblioteket eftersträvas bredd vid förvärven av böcker om islam och förvärven görs både till muslimer och ickemuslimer. För ickemuslimer skall böckerna främst bidra till ökad förståelse för islam som t.ex. böcker skrivna av författare som Jan Hjärpe och Christer Hedin. I Gottsunda är efterfrågan relativt stor på litteratur om islam och störst är efterfrågan på Koranen som finns i flera olika översättningar och exemplar. Inköpsförslagen på islam är mindre och flest förslag får man på biografier. Förslagen utvärderas ofta utifrån recensionerna i sambindningslistorna och köps in om inte innehållet har alldeles för dålig kvalitet eller står i motsats till urvalsprinciperna. Alltför vetenskaplig litteratur köps heller inte in (Intervju, Gottsunda, 070228).

Förvärven på Knivsta bibliotek görs främst efter förslag och som i Gottsunda köps oftast föreslagen litteratur in om inte kvaliteten är dålig eller innehållet riktar sig till en alltför begränsad grupp. Enligt informanten får man dock inga inköpsförslag på litteratur om islam och till skillnad från Gottsunda är efterfrågan liten. Lånen av böcker om islam görs enligt informanten främst av skolelever och barn- och ungdomsbibliotekarien köper därför in lättare litteratur om religion och islam. Med hjälp av sambindningslistorna görs också

30

inköp av litteratur som inte föreslagits, men som kan vara intressant för allmänheten. Biografiska böcker som t.ex. Allahs döttrar eller Kräver er rätt! om hur det är att vara muslimsk kvinna tror informanten kan intressera allmänheten, i alla fall kvinnor. Biografier har också stor efterfrågan i Gottsunda. På Knivsta bibliotek har man en strävan att köpa in litteratur om omdebatterade ämnen och här tar man kvinnan i islam som exempel. Informanten påpekar att det inte lagts ner så mycket tid på att köpa in böcker om islam eftersom det saknas efterfrågan. Vad man köpt in är allmänna böcker, ”det som svenskar kanske intresserar sig för att läsa om islam (intervju, Knivsta, 070220)”. Från Knivsta menar man att eftersom det finns så få muslimer i området är det svårt att bygga upp ett bestånd (Intervju, Knivsta, 070220).

På Gottsundabiblioteket är det tre bibliotekarier som ansvarar för förvärven av vuxenlitteratur och man träffas varannan vecka för att göra inköpen. Köpen görs främst från Bibliotekstjänst, men också från bokhandel eller internetbokhandel. Informanterna tycker annars att BTJ är bra med ett stort utbud. Lektörerna har specialkunskaper och man måste enligt informanterna kunna lita på deras recensioner eftersom man ibland saknar tid att söka information själv (Intervju, Gottsunda, 070228).

På Knivsta bibliotek ligger ansvaret för förvärven av vuxenlitteratur främst hos en person, men ofta görs inköpen efter förslag från andra i personalen eller användare. Som i Gottsunda är BTJ viktigaste informationskällan och man använder sig också av press och TV, bl.a. TV-debatter för information om aktuella ämnen. Viktigaste inköpskällan är BTJ, men också bokhandel och internetbokhandel används (Intervju, Knivsta, 070220).

På Knivsta bibliotek tycker inte informanten att religionsavdelningen skiljer sig från andra avdelningar eller islamlitteraturen från annan litteratur. Informanten tycker heller inte att det är svårt att köpa in litteratur om islam utan menar att man går efter recensionerna och ser hur kvaliteten på böckerna har bedömts. Bokbeståndet om islam ses inte som problematiskt och på frågan om man inte kan känna sig osäker på vad man skall köpa in eller inte svarar informanten:

Eftersom jag inte är så kunnig utan köper mest efter BTJs recensioner så litar man ju på att de är allsidigt bedömda. Allmänheten ger heller inga förslag på böcker om islam som man måste ta ställning till. Hade det varit så hade det kanske varit svårare, Gottsunda har det kanske svårare eftersom det där kanske finns olika former av islam. Där kanske det därför kan vara svårare att bedöma vilken litteratur som skall köpas in eller inte. Här finns inte de problemen (Intervju, Knivsta, 070220).

31

På Gottsundabiblioteket tycker man till skillnad från på Knivsta bibliotek att religionsavdelningen skiljer sig från vissa andra avdelningar och kräver mer reflektion. Böcker om islam skiljer sig dock inte från annan litteratur på avdelningen. Som från Knivsta bibliotek påpekas att bibliotekarierna som gör inköpen inte är sakkunniga, men att man kan fråga om hjälp. På Gottsundabiblioteket finns stora samlingar av utländsk litteratur bl.a. på arabiska och persiska, varav ett stort antal böcker om islam. På frågan om den skiljer sig från litteraturen om islam på svenska svarade man att den antagligen många gånger hade ett inomreligiöst perspektiv till skillnad från den på svenska (Intervju, Gottsunda, 070228). På Knivsta bibliotek saknas liknande samlingar, men man samarbetar med Uppsala stadsbibliotek och har möjlighet till fjärrlån.

På frågan om inte biblioteket har ett speciellt ansvar svarar informanten från Knivsta ”Ja, vi har ett ansvar för alla inköp att det är bra litteratur. Det kanske inte alltid blir så, men man har ändå den principen att det skall bli bra – bra språk, bra innehåll osv. (Intervju, Knivsta, 070220).” I en följdfråga förtydligar informanten ”bra” som allsidigt bedömd och av god språklig kvalitet (Intervju, Knivsta, 070220). På Gottsundabiblioteket tycker sig informanterna också ha ett ansvar för att det finns en varierad litteratur om islam och att kvaliteten är god. Här finns också ett speciellt ansvar gentemot användarna, menar man, eftersom efterfrågan är stor (Intervju, Gottsunda, 070228).

I Knivsta görs klassificeringen och indexeringen oftast av Bibliotekstjänst, men också av Uppsala stadsbibliotek. Biblioteket hämtar inga poster – klassificering eller ämnesord – från Libris. Informanten har heller ingen uppfattning om klassificeringen och/eller indexeringen är bra eller inte. Hylluppställningen bestämmer biblioteket själva. Blir en avdelning för stor delas den av från andra, men här finns inga styrande principer (Intervju, Knivsta, 070220). Från Gottsundabiblioteket kommer samma svar: Posterna kommer oftast med böckerna från BTJ eller också hämtas de från stadsbiblioteket. Ämnesorden och klassifikationskoderna som finns tycker informanterna är bra, men menar att de alltid skulle kunna vara fler. Nya poster är bättre med fler ämnesord, men här finns också möjligheten att söka på innehåll och se på innehållsförteckningen (Intervju, Gottsunda, 070228).

Sammanfattningsvis saknas det på Knivsta bibliotek, till skillnad från på Gottsundabiblioteket, uttryckliga urvalsprinciper för beståndet. Båda biblioteken eftersträvar ändå kvalitet och mångfald, men i Gottsunda finns det också uttalade principer om att inte köpa in diskriminerande litteratur. Kanske

32

finns samma princip i Knivsta, men det var inget som framkom under intervjun. Viktigast för bestånden var användarnas behov. I Gottsunda tycks det finnas en starkare strävan att köpa in litteratur om islam än i Knivsta, men efterfrågan på denna typ av litteratur hävdades även vara större hos de förra än hos de senare. I Gottsunda köper man in litteratur både för muslimer och ickemuslimer medan man i Knivsta främst gör sina inköp till en svensk allmänhet. Islam är också mer närvarande i Gottsunda där andelen människor med muslimskt ursprung troligen är stor. På båda biblioteken är biografier efterfrågade. Informationen om litteraturen kommer främst från BTJ där också de flesta inköpen görs. På Knivsta bibliotek tycker man inte att litteraturen om islam skiljer sig från annan litteratur. På Gottsundabiblioteket reflekterar man mer över religionslitteraturen och vid inköpen av litteratur om islam. På båda biblioteken görs den mesta klassificeringen och indexeringen av BTJ och av stadsbiblioteket i Uppsala.

Bokbestånd Först kommer jag att presentera bibliotekens bokbestånd av islam och sedan min undersökning av dem. Bokbestånden har tagits fram genom sökningar i bibliotekens kataloger och undersökningen har gjorts utifrån kategorierna hyllsignum, klassifikation och ämnesord samt ämne, syfte, författare och målgrupp.

För att ta fram ett bokbestånd av islam har jag sökt på ämnesordet islam i bibliotekens kataloger. Sökningarna, som gjordes i januari och februari 2007, gav på Gottsundabiblioteket 51 träffar och på Knivsta bibliotek 24 träffar. På Gottsunda har jag lagt till sju böcker, men också tagit bort en, och för Knivsta lade jag till fyra böcker. Procentuellt tillägg blev mer eller mindre detsamma för båda biblioteken. Bokbeståndet av islam kom slutligen att omfatta 57 exemplar för Gottsunda och 28 exemplar för Knivsta. Antal titlar och exemplar överensstämmer i alla fall utom ett – på Gottsundabiblioteket finns Zetterstéens översättning av Koranen i två exemplar (För mer utförlig beskrivning av tillvägagångssätt se metodkapitlet).

Bokbeståndet av islam är alltså dubbelt så stort på Gottsundabibliotekets som på Knivsta bibliotek, men man måste komma ihåg att Gottsundas hela bokbestånd också är större än Knivstas. Frågan är därför hur stor den procentuella andelen av islamlitteraturen är i jämförelse med bibliotekens samlingar i sin helhet. Här visar det sig att andelen är mer eller mindre densamma. På båda biblioteken utgör bokbeståndet av islam ca. en promille av

33

hela beståndet. I undersökningen som följer kommer jag nu att utgå ifrån mitt eget urval av litteratur om islam. I beskrivningen och jämförelsen av bibliotekens bestånd redovisar jag den procentuella andelen av kategorierna i bokbeståndet av islam. Siffrorna kan bli missvisande eftersom bestånden är relativt små i antal och dubbelt så stort i Gottsunda jämförelse med i Knivsta. Små skillnader i antal kan därför ge stora procentuella olikheter och vice versa. I de flesta fallen har jag försökt att komma med en kommentar. Om inget annat nämns kommer jag i texten använda ”bokbeståndet” eller ”beståndet” för samlingen av vuxen facklitteratur om islam på svenska som preciserats ovan.

Hyllsignum, klassifikation, ämnesord På vilka hyllor står böckerna uppställda och hur har de klassificerats och indexerats? Nedan presenteras resultaten från undersökningen av hylla, klassifikation och ämnesord som skall ge en bild av vilka ämnen om islam som finns på biblioteken. Vad man måste komma ihåg här är att biblioteken i studien själva varken bestämmer klassifikation eller ämnesord. Klassificering och indexering görs istället av BTJ eller av stadsbiblioteket i Uppsala. Hyllsignumen bygger sedan på klassificeringen.

Diagram 1. Procentuell fördelning av hylluppställning i bokbeståndet av islam

Hylluppställning

5

66

2 29

2 2 2 2 4 2 20

57

4 4 7 4 40 0

14

0 00

10

20

30

40

50

60

70

Cm

Cm

d Ib

K.3

Koa

Kqa

Oab

Oea

k

Ohd

Ohj

a

Qa V

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens respektive kataloger, OPAC.04

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

Diagrammet visar att den mesta av litteraturen om islam finns på religionsavdelningen under hyllsignum Cmd (religioner av främreasiatiskt ursprung). Under Cmd finns klassen Cmdd (islam) som är den vanligaste klassningen av litteraturen om islam. Orsaken till att verken inte har signum Cmdd beror troligen på att antalet är för litet. I Gottsunda står litteraturen under

34

islam och judendom eller Cmd och i Knivsta under religionshistoria eller Cm, vilket antagligen också har att göra med antal verk. På biblioteken finns mindre delar uppställda under K (historia) och O (samhällsvetenskap). På båda biblioteken är bredden stor, även om den är större på Gottsundabiblioteket. Trots att beståndet är mindre har Knivsta tio procent större och dubbelt så många böcker uppställda under Ohja (kvinnofrågor). Verk om muslimska kvinnor kan även stå på andra signum och hur fördelningen av litteratur om kvinnan och islam är mellan biblioteken kommer diskuteras mer senare.

Diagram 2. Procentuell fördelning av klassifikation i bokbeståndet av islam

Klassifikation

1 13

57

1 1 1 1

4 3

0

10

1 1 2 31 2 1 1 2

0 02

57

02 2

0 0

42

9

20

4

9

02

0 02

02468

1012141618202224262830323436384042444648505254565860

Ca

Ccd

a

Cm

*

Cm

dd*

Ea*

Em

*

Ib*

Ls*

Lz* K.

Kc

Koa

Kqa No.

Oa*

Ohj

a*

Ohd

*

Ocl

b*

Oea

k* Q*

V*

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens respektive kataloger, OPAC.04

Som med hyllsignum klassificeras den största delen av böckerna under

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

religion. Klassifikationen är finare än signumen och Cmdd* (islam*) dominerar med 57 procent på båda biblioteken. Näst störst är K* (historia*) med 14 procent i Gottsunda och 17 procent i Knivsta och sedan O* (samhällsvetenskap*) med 9 procent i Gottsunda och 15 procent i Knivsta. Bredden är stor med Ca (religion), E (undervisning), I (konsthistoria), L (biografier), K (historia), O (samhällsvetenskap), N (geografi), Q (ekonomi)

35

och V (medicin). Som påpekades ovan är dock bredden störst i Gottsunda. Nedan skall jag se närmare på klasserna Cmdd*, K* och O*.

Diagram 3. Procentuell fördelning av klassifikation under Cmdd* i bokbeståndet av islam

Klassifikation Islam

23

1 2 04

1 04 2 0 2

12

2 04

29

2 2 0 2 0 0 04

0 2 4 2 04

05

101520253035

Cm

dd

Cm

dd(x

)

Cm

dd-c

Cm

dd:k

Cm

dd.0

1

Cm

dd.0

2

Cm

dd.0

3

Cm

dd.0

4

Cm

dd.0

5

Cm

dd.0

6

Cm

dd.0

7

Cm

dd.0

8

Cm

ddr

Cm

ddt

Cm

ddz

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens respektive kataloger, OPAC.04

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

På båda biblioteken är Cmdd (islam) störst där främst allmänna verk om religionen finns. Under Cmdd klassas också böcker om kvinnan i islam, vilket bidrar till de höga siffrorna. Siffrorna är högst i Knivsta med 29 procent i jämförelse med 23 i Gottsunda.

På Gottsundabiblioteket är Cmdd.08 (relationer och attityder till omvärld och andra religioner) en stor klass med tolv procent i jämförelse med fyra procent på Knivsta bibliotek. Att just denna klass är så stor är intressant. Islam är en omdebatterad religion både internationellt och i Sverige. Internationellt handlar debatten mycket om militant islamism och terroristhot och i Sverige om hur muslimer förhåller sig till det svenska samhället. Ett stort intresse finns alltså för islams relation till omvärlden, vilket också blir tydligt på biblioteken, i alla fall Gottsundabiblioteket.

Intressant är också klasser som saknas eller som det endast finns en av bland träffarna på båda biblioteken. Hit hör t.ex. troslära och trosbekännelse (Cmdd.02), offentlig gudstjänst och andra riter (Cmdd.03), organisation och ledare (Cmdd.06). Till klasserna tycks främst böcker om inre och praktiska aspekter av islam höra. Samtidigt finns det titlar klassade som källor och traditioner i islam (Cmdd.01), den enskildes religiösa liv

36

(Cmdd.04), etik (Cmdd.05). Under den första av klasserna finns Koranen i översättning och böcker om den heliga texten; under den andra klassen böcker om sufism (saknas dock i Knivsta); under den tredje klassen böcker om sociala relationer. Böckerna behandlar både inre och praktiska aspekter om islam, men oftast deskriptivt. Som kommer bli tydligt senare saknas inte beskrivningar av tro och liv i islam utan det som saknas är normativa böcker som riktar sig till religiöst intresserade.

Andra klasser som saknas på båda biblioteken är islams historia (Cmdd:k) och muslimska trosriktningar (Cmddt*). Som visats är K (historia) en stor klass i samlingarna och här finns bl.a. titlar om islams historia. Många av böckerna hävdas behandla olika traditioner, men dessa specificeras sällan. Klassen omfattar endast titlar som specifikt handlar om en speciell trosinriktning som t.ex. sunni eller shia eller olika riktningar inom dessa. Inga titlar handlar uttryckligen endast om sunni eller shia utan behandlingen av traditionerna finns i enskilda kapitel i allmänna böcker. Litteratur om sufism klassas som påpekats ovan under Cmdd.04 och finns endast på Gottsundabiblioteket.

Ser man närmare på underklasserna till historia (K) visar det sig att många verk klassats antingen under Främre Asien (Koa) eller under olika länder i området som Afghanistan (Koal.59), Iran (Koak), Turkiet (Koaa.8). Under Koa klassas litteratur om Främre Asiens historia, men även verk om arabvärlden eller den islamska världen i sin helhet (Klassifikationssystem för svenska bibliotek 2006, s. 104). Litteraturen handlar ofta om modern historia från 1900-talet eller 1990-talet. Samhällsvetenskap (O) domineras av litteratur om kvinnofrågor i olika områden – Sverige (Ohja-c), Europa (Ohja-a) och Främre Asien (Ohja-oa), men här finns också verk om sociologi med inriktning på familjen (Oac) eller barn- och ungdom (Oabkba).

Klassifikationen sorterar ofta in böcker efter vetenskaplig disciplin medan ämnesorden skall beskriva ämnet. Som påpekats i inledningen finns det en relation mellan vissa ämnesord och vissa klassifikationskoder. Relaterade ämnesord och klassifikationskoder måste dock inte finnas med i samma post, men det underlättar både klassificering, indexering och sökning i katalog. Till Cmdd med underklasser finns det flera ämnesord kopplade t.ex. Cmdd – kvinnor och islam, Cmdd.01 – Koranen, Cmdd.04 – sufism, Cmdd.08 – islam och politik m.fl. I posterna saknas dock dessa ämnesord och istället används andra. Att inte använda alltför begränsade eller specifika ämnesord på ett folkbibliotek är förståeligt, men användning av mer specifika termer skulle underlätta sökningar på litteratur om islam och ge mer precisa träffar.

37

Diagram 4. Procentuell fördelning av vanligaste ämnesord i bokbeståndet av islam

Ämnesord

8895

9196 96

5

1410 7 7

19

95

8693

8993 93

1421

14 14 1421

117

05

101520253035404550556065707580859095

100105

Isla

m

Främ

re A

sien

Främ

reas

iatis

kare

ligio

ner

Rel

igio

n

Rel

igio

nshi

stor

ia

Kvi

nnof

rågo

r

Sam

hälls

vete

nska

p

Sve

rige

Ara

bsta

tern

a

Isla

mis

ka s

tate

rna

His

toria

1900

-tale

t

1990

-tale

t

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens respektive kataloger, OPAC.04

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

Som diagrammet ovan visar används ämnesorden islam, Främre Asien, främreasiatiska religioner, religion och religionshistoria i runt 90 procent av posterna. Söker man på islam som ämnesord finns alla ovanstående termerna med i alla posterna på båda biblioteken. Att islam och muslimer finns med är kanske förståeligt, men de andra termerna och deras funktion kan ifrågasättas. Ämnesord bör beskriva ämnet och inte disciplin. Överordnade ämnesord bör inte finnas tillsammans med underordnade termer. Frågan är därför vad termerna religion, religionshistoria, Främre Asien och främreasiatisk religion har för funktion? Religion är överordnad term till islam, men dessa finns i samma post. Religionshistoria är beteckningen på en disciplin och inte ett ämne. Främre Asien och främreasiatisk religion finns inte med i databasen Svenska ämnesord, där alla auktoriserade termer finns listade. Trots detta finns

38

termerna med i de flesta av posterna även om böckerna inte handlar om Främre Asien. Frågan är om inte ämnesorden endast återger rubrikerna på klassifikationskoderna? En bok som klassas under Cmdd skulle därmed få ämnesorden religion, religionshistoria, Främre Asien, främreasiatiska religioner, islam, muslimer. Hypotesen gäller i många fall, men inte i alla, bl.a. återges inte rubrikerna för underklasser till Cmdd.

Ämnesordens bidrag till information om böckerna om islam i beståndet är därför litet och bekräftar främst klassifikationen. Ämnesorden samhällsvetenskap och kvinnofrågor finns ofta tillsammans och andra aspekter på samhällsvetenskap är ungdom, familj, invandring, och terrorism. Vanligaste geografiska termerna är Sverige och arabstaterna och vanligaste tidsperioderna är 1900- och 1990-talet.

Sammanfattningsvis är hyllsignum Cmd (religioner av främreasiatiskt ursprung) dominerande på båda biblioteken, men även K (historia) och O (samhällsvetenskap) är stora. Dominerande i klassifikationen är Cmdd* (islam*), men sedan kommer också K* och O*. Största klassen är Cmdd (islam) på båda biblioteken, men sedan skiljer sig resultaten. Gottsundabiblioteket har många böcker om relationen mellan islam och Väst och Knivsta bibliotek om kvinnan i islam. Bredden av ämnen är stor på båda biblioteken, men större i Gottsunda än i Knivsta. Ämnesorden följer främst klassifikationen.

Ämne och syfte Redovisningen nedan omfattar kategorierna ämne och syfte utifrån vilka jag vill undersöka om vad och varför böckerna om islam är skrivna. Som jag försökte visa i teorikapitlet menar Said att Orienten och islam uppfattats som motsatsen till Väst inom orientalismen. Västerländska beskrivningen av islam har gjorts i stereotyper för att betona skillnader och olikheter. Frågorna är därför vilka böcker som nu finns i beståndet och hur dessa förhåller sig till kritiken av orientalismen eller om de medverkar till att betona ett ”vi” och ”de andra”.

39

Diagram 5. Procentuell fördelning av ämnen i bokbeståndet av islam.

Ämne

1916

97

4 4 4

8

4

9

4 5 5 5

29

1114

7 74

7 74 4 4

0

4

002468

101214161820222426283032

Isla

m-a

llm

Isla

mis

m

Kvi

nnan

Sve

rige

Eur

opa

Sv.

Inst

itutio

ner

Soc

. Rel

atio

ner

Isla

m-tr

oslä

ra

Muh

amm

ed

Kor

anen

Isla

mis

k rä

tt

Suf

ism

Kris

tend

om/V

äst

Ann

at

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens kataloger, OPAC.04

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

Som ovan, i relation till hylla, katalogisering och ämnesord, är kategorin islam-allmänt vanligast på båda biblioteken med elva titlar eller 19 procent av beståndet på Gottsundabiblioteket och åtta titlar eller 29 procent av beståndet på Knivsta bibliotek. Biblioteken har mer eller mindre samma böcker förutom ett fåtal titlar. Knivsta har en procentuellt större andel litteratur om islam allmänt än Gottsunda. Böckerna i kategorin är allmänna beskrivningar eller översikter av islam och behandlar olika aspekter av religionen. Islam sätts ofta i en större kontext där man beskriver hur religionen påverkat och påverkats av samhället. Islams politiska betydelse betonas ofta. I böckerna behandlas olika traditioner och områden. Två av titlarna som endast finns på Gottsundabiblioteket handlar specifikt om ickearabisk islam. Perspektivet i

40

böckerna generellt är vanligen både historiskt och samtida förutom två specifikt historiska beskrivningar. Syftet med flera böcker är att ge en översiktlig beskrivning av den religiösa traditionen för att förbättra förståelsen för både islam och muslimer. I de två historiska beskrivningarna betonas kunskap om islams historia för förståelsen av religionen idag. Här vill man också möta fördomarna mot islam och bredda förståelsen. Att vilja visa på islams bredd är vanligt och i Islams mångfald (1989), som finns på båda biblioteken, beskrivs syftet som att:

[…] tränga förbi den ytliga och därför missvisande islambild som massmedia ofta förmedlar. Mot den ensidiga bilden av en skrämmande, främmande religion och kultur skulle konferensen ställa islams mångfald.

Den föreliggande dokumentationen hoppas vi ska tjäna samma syfte, att väcka ett levande intresse för islam, som underlättar förståelsen för de tiotusentals invandrare av muslimsk trosbekännelse, som idag lever i Sverige (Islams mångfald 1989, s. 11–12).

En liknande kategori är islam – troslära som finns på båda biblioteken. Med detta menar jag litteratur om tro och lära i islam. Litteraturen är skriven av aktivt troende muslimer och är många gånger konfessionell eller normativ efter Hjärpes definition i inledningskapitlet. Gottsundabiblioteket har fyra verk eller åtta procent och Knivsta två verk eller sju procent. Fördelningen är alltså mer eller mindre densamma procentuellt på båda biblioteken. Trots att litteraturen handlar om troslära inom islam riktar sig böckerna ofta inte till muslimer. Flera av böckerna är istället skrivna i relation till debatten om islam. Här hävdar man att islam ofta missförståtts eller att inte hela bilden av religionen har visats. Syftet med böckerna är därför att förklara vad islam egentligen innebär för att förbättra ickemuslimers förståelse av religionen. I boken Att förstå islam (1988) som givits ut av Islamiska Församlingen i Uppsala står det i förordet:

”Att Förstå Islam” är en bok skriven av muslimer – om muslimer. Boken ger inblick i vad Islam innebär som tro och livsväg och tar dessutom upp muslimernas vardag i Sverige idag. Syftet med boken är att vara en guide för den som kommer i kontakt med muslimer och förhoppningen är att boken skall kunna underlätta umgänget och öka förståelsen mellan muslimer och svenskar och på så vis vara en hjälp till lösningar på de problem som muslimer möter i det svenska samhället (Att förstå islam 1988).

Intressant här är också hur man skiljer på ”svenskar” och ”muslimer”. Att göra detta i baksidestext, förord eller inledning är inte ovanligt.

Böcker om islamism eller islamisk fundamentalism är en stor kategori på båda biblioteken, vilket antytts tidigare. På Gottsundabiblioteket tar böckerna upp 16 procent av beståndet och på Knivsta bibliotek elva procent och i antal

41

har Gottsunda nio titlar och Knivsta tre. Även om skillnaderna är små procentuellt är olikheterna relativt stora om man ser till antal. På Gottsundabiblioteket finns alla titlar som finns på Knivsta bibliotek. Kategorin omfattar flera olika beskrivningar av islamism eller islamisk fundamentalism. Av böckerna behandlar vissa titlar fundamentalism allmänt ur olika aspekter, medan andra titlar handlar om specifika grupper eller områden. Islamismen sätts ofta i en internationell politisk kontext där det handlar om att diskutera dess bakgrund eller dess möjliga hot. Beskrivningarna kommer oftast från Centralasien eller Mellanöstern. Islamismen som behandlas är ofta militant, men i alla fall två böcker handlar om en bredare riktning av politisk islam: Christer Hedins Islam i samhället: muslimsk politik i retorik och praktik (2001) och Mattias Gardells Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och framväxten av politisk islam (2005) som i baksidestexten presenteras som:

I ”Bin Ladin i våra hjärtan” visar Mattias Gardell hur framväxten av politisk islam sammanhänger med globaliseringsprocessen. I frånvaron av social välfärd och mänskliga rättigheter väcker föreställningar om en islamisk samhällsordning hopp för miljoner muslimer om att en annan värld är möjlig.

Men politisk islam är mer än Bin Ladins underjordiska revolutionära islamism. Här finns också en reformistisk riktning som via folkrörelser arbetar för att skapa det goda muslimska samhället underifrån (Gardell 2005).

Som med ämnet varierar syftet med böckerna ovan. Flera av författarna vill bredda och fördjupa perspektivet på fundamentalismen – genom att problematisera bakgrunden; genom att hävda att islamisterna endast är en grupp bland många som legitimerar konflikter genom religionen; genom att hävda att fundamentalisterna varken är en ny eller homogen grupp; genom att lägga ett historiskt samhällsvetenskapligt perspektiv på islamismen; genom att beskriva andra än militanta riktningar av islamismen.

Islams relation till andra områden och traditioner behandlas också i litteraturen om islam och kristendomen eller Väst (Kristendom/Väst). Biblioteken har inte samma böcker och i Gottsunda finns tre titlar eller fem procent av beståndet och i Knivsta en titel eller två procent. Böckerna på Gottsundabiblioteket vill främst visa på likheter i eller mellan traditionerna. På baksidan av Christer Hedins bok Islam och Västerlandet (2006) relaterar man till uppfattningen om den västerländska och islamska kulturen som två motsatser och hävdar att även om det finns skillnader är dessa inte oföränderliga och inte heller alltid religiöst grundade. På Knivsta bibliotek finns boken De otrogna: konflikten mellan kristendom och islam (2006) av

42

Andrew Wheatcroft där den historiska konflikten mellan kristna och muslimer diskuteras.

Om kvinnan i islam finns det fem böcker på Gottsunda och fyra på Knivsta bibliotek eller 9 respektive 14 procent. Den procentuella andelen är alltså större på Knivsta bibliotek. Biblioteken har inte alltid samma böcker utan Knivsta har två titlar som Gottsunda saknar och tvärtom. Litteraturen behandlar muslimska kvinnor eller kvinnan i islam. Runt hälften av verken på biblioteken handlar om muslimska kvinnor i Sverige och Europa. Perspektivet är ofta samtida, men en av böckerna är en historisk beskrivning. Syftet med litteraturen är ofta att ge ett kvinnligt perspektiv på islam som här hävdas vara manligt dominerat. I böckerna ställs därför starka kvinnor, både i historien och idag, mot mansdominansen. Många av böckerna har också som syfte att låta kvinnliga muslimer komma till uttryck och bygger helt eller delvis på intervjuer med muslimska kvinnor runt frågor om religionen. Journalisten Ingmarie Froman grundar sin bok Islam, brudar och paljetter (2006) på intervjuer av kvinnliga muslimer som hon beskriver i baksidestexten:

Men muslimska kvinnor är inte längre tysta. De kliver fram med stora steg och vill skapa en plats för dem själva. I Frankrike, Storbritannien och Sverige skriver de böcker, bildar nätverk, skapar opinion och försöker påverka islam inifrån. De försvarar slöjan eller förkastar den, de visar på orättvisor som de drabbas av i religionens namn, de kämpar mot rasism men också mot gamla patriarkala strukturer i sin egen religion. De är energiska, starka och kreativa, men också extremt utsatta och ensamma (Froman 2006).

Ayaan Hirsi Ali och Geraldine Brooks har också ett kvinnligt perspektiv i sina böcker, men här finns också en starkare kritik av islam än i titlarna ovan. Böckerna har varit mycket omdiskuterade och både fått ris och ros. Medan båda titlarna finns på Knivsta bibliotek, finns endast Hirsi Alis på Gottsundabiblioteket. På baksidan av Hirsi Alis bok står det att läsa:

Många muslimska kvinnor saknar rättigheter och i heder- och skamkulturen är kvinnan som varelse reducerad till sin mödomshinna. Muslimer som följer Koranen lever efter regler som skrev på 600-talet, och som därför ofta är oförenliga med hur vi lever nu. På det hela taget gör islam att samhällen stagnerar och blir eftersatta. Men det går att ändra på. Med en öppen dialog och omvärldens tydliga kritik skulle religionen kunna utvecklas och humaniseras, liksom kristendomen och judendomen har gjort (Hirsi Ali 2005).

Kategorierna Sverige och Europa dvs. islam i de två områdena finns på båda biblioteken. Gottsundabiblioteket har fyra böcker om islam i Sverige och två om islam i Europa, medan Knivsta har två om båda områdena, vilket ger Knivsta bibliotek en större procentuell andel än Gottsundabiblioteket. Flera

43

böcker inom andra kategorier behandlar också svensk och europeisk islam, men inom specifika ämnen – troslära, muslimska kvinnor, sociala relationer, svenska institutioner, islamisk rätt – varför antalet egentligen är större än diagrammet visar. Sverige och Europa är vanligast bland specificerade områden i beståndet. I kategorin Sverige är två av böckerna mer allmänna beskrivningar av islam i Sverige. Av de två andra är den ena historisk och den andra samtida, men båda behandlar frågan om islam och muslimers del i den svenska kulturen. Böckerna har som syfte att diskutera vår gemensamma historia och hur vi skapar en framtid tillsammans.

Samma två böcker om islam i Europa finns på båda biblioteken. Den första boken diskuterar hotet från islam som enligt författaren inte kommer från islamvärlden utan från en dålig europeisk integration. Bättre integration kan leda till öppen och fri euroislam. Den andra boken beskrivs i baksidestexten som:

Att vara europeisk muslim är det första och mest ambitiösa försöket att göra en komprimerad analys av hur islam på ett meningsfullt sätt kan ingå i den europeiska verkligheten. På grundval av ingående studier av islamiska källor försöker författaren [Tariq Ramadan] besvara några av de viktigaste frågeställningarna som berör miljoner europeiska muslimers sociala, politiska, religiösa och kulturella integration. Boken visar att det är möjligt att leva som praktiserande muslim och samtidigt vara en aktiv samhällsmedborgare i de pluralistiska europeiska länderna (Ramadan 2004)

Boken är konfessionell normativ och skulle också ha kunnat kategoriseras under troslära. I båda böckerna om islam i Europa finns ett starkt integrationsperspektiv.

En viktig grupp i relation till islam i Sverige är kategorin svenska institutioner (sv. institutioner) eller muslimers möte med svenska institutioner. Biblioteken har samma procentuella andel, men Gottsunda två titlar och Knivsta en. Böckerna har som syfte att ge en allmän beskrivning av muslimers förhållande till främst skola och sjukvård för att hjälpa yrkesverksamma i mötet med dem i sina arbeten.

En annan viktig grupp här är sociala relationer (soc. relationer) eller muslimers förhållningssätt till sociala relationer. Båda biblioteken har samma antal, vilket ger olika procentuella andelar. Här vill man ge svenska muslimers egen bild på sociala relationer och frågor om kärlek och familj och bemöta fördomar om islam. I sin bok Inte utan kärlek (1998) ger Kurdo Baksi sin syn på islam och muslimer samtidigt som han beskriver innehållet:

44

Skillnaderna mellan troende muslimer, extrema muslimer och moderna muslimer runt om i världen är enorma. Dessa skillnader återspeglas även i Sverige. Ej sällan råder en förenklad schablonartad bild av muslimer i såväl Sverige som i övriga Västeuropa. […] De ”muslimska” kulturerna skiljer sig många gånger drastiskt. […] I boken INTE UTAN KÄRLEK – muslimska ungdomar om kärlek, tro och samlevnad intervjuas åtta unga tjejer och killar med muslimsk bakgrund mellan 17 och 25 år. […] Var och en upplever islam på sitt sätt och de praktiserar sin religion på skilda sätt (Baksi 1998, s. 8–9)

Böckerna i kategorin islamisk rätt behandlar den islamiska rätten i relation till den svenska eller europeiska. Av kategorin finns två titlar på Gottsundabiblioteket och en på Knivsta bibliotek. Författarnas syfte är att skapa förståelse för den islamska rätten och visa på både likheter och olikheter med svensk rätt. I baksidestexten till boken Muslimsk familjerätt – i svenskt perspektiv (2001) av Johanna Schiratzki beskrivs syftet:

Muslimsk rätt, sharia, är enligt mångas mening något obegripligt, exotiskt och skrämmande som saknar samband med det svenska rättssystemet. Avsikten med den här boken är att försöka göra muslimsk rätt lite mindre obegriplig och att peka på sambanden och likheterna med svensk och europeisk rätt (Schiratzki 2001).

Litteratur om Muhammed finns på båda biblioteken. Antalet är olika – två på Gottsunda och en på Knivsta, men den procentuella andelen densamma. Beskrivningarna är historiska, men man betonar betydelsen av att förstå profeten för att förstå islam idag. Religionshistorikern Karen Armstrong vill i sin bok Muhammed: En biografi (2003) bemöta västerländska fördomar om Muhammed som våldsam och ond genom att istället presentera den goda och fredsträvande profeten.

Koranen finns också på båda biblioteken – tre exemplar på Gottsunda och ett på Knivsta. Koranen översattes tidigt till svenska (1800-talet). Karl Villhelm Zetterstéen gjorde 1917 sin översättning som fortfarande uppfattas som den bästa språkligt bland svenska forskare och sista utgåvan kom 2003. Översättningen har kritiserats av muslimer och 1998 kom Mohammed Knut Bernström ut med en ny översättning som fått större acceptans (Larsson 2004, s. 17-18). Gottsundabiblioteket har dels ett exemplar av Bernströms översättning Koranens budskap från 1998 med parallelltext på arabiska och svenska, dels två exemplar av Zetterstéens översättning Koranen från 2003, den ena tryckt 2004 och den andra 2006. På Knivsta bibliotek finns Koranen: det sista testamentet från 1998 som översatts till svenska från engelska. Den engelska översättningen gjordes av Rashad Khalifa. På Gottsundabiblioteket

45

finns det, till skillnad från på Knivsta bibliotek, litteratur om Koranen där textens innehåll och olika tolkningar beskrivs.

En annan kategori som saknas på Knivsta bibliotek, men som finns på Gottsundabiblioteket är litteratur om sufism. Här finns tre böcker, alla med olika inriktningar: historiska och samtida, generella och specifika, olika områden och traditioner.

Sammanfattningsvis finns alltså både likheter och olikheter mellan biblioteken i jämförelse av ämne och syfte. Islam-allmänt, islamism och kvinnan i islam är de största kategorierna på båda biblioteken (även om Koranen är en lika stor kategori på Gottsundabiblioteket som kvinnan i islam). I övrigt finns stor ämnesbredd med många böcker om islam i Sverige utifrån olika perspektiv. Syftet med böckerna varierar, men är ofta att bidra med förståelse till en annars missförstådd religion.

Författare och målgrupp Vem är böckerna skrivna av och vem riktar de sig till? Här skall jag redovisa undersökningen av författare och målgrupp. Enligt Said har beskrivningarna gjorts av västerlänningar för västerlänningar där muslimer själva inte fått komma till uttryck och frågan är därför hur det ser ut nu?

Diagram 6. Procentuell fördelning av författare i bokbeståndet av islam.

Författare

39

11

20

1115

4

33

22 22 19

40

05

1015202530354045

Rel

igio

nshi

stor

iker

Jour

nalis

t

Isla

mkä

nnar

e

Mus

lim

Ann

at

Osp

ec.

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens kataloger, OPAC.04

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

Religionshistoriker är den största gruppen av författare på båda biblioteken. Antalet är egentligen större eftersom flera religionshistoriker också finns i gruppen av islamkännare, detta för att de står som medförfattare till böcker

46

skrivna av författare med olika bakgrund. Av religionshistorikerna är andelen svenskar stor.

På Gottsundabiblioteket är den näst största gruppen islamkännare och på Knivsta bibliotek journalister. Med islamkännare menar jag en bred grupp av experter som samhällsvetare, historiker, språkvetare m.fl. Som påpekats ovan innefattas också religionshistoriker ibland i denna grupp. Antalet journalister är detsamma på båda biblioteken, men den procentuella andelen är större på Knivsta bibliotek. Journalisterna är i flera fall utrikeskorrespondenter och skriver om samma områden som de arbetat i. Intressant är att alla journalisterna är författare till böcker om kvinnan, sociala relationer eller islamism. Alla ämnena är omdiskuterade och uppmärksammade i media. Intressant är också att alla författare till litteratur om kvinnan utom en själva är kvinnor. Inom de andra ämnena är annars män dominerande.

Antalet muslimska författare är relativt stort på båda biblioteken. Gruppen är större på Knivsta bibliotek än på Gottsundabibliotek. Till gruppen hör författare som uttryckligen är muslimer varför det inom de andra grupperna kan finnas muslimer som inte beskrivits som så i författarpresentationen. I annan litteratur är det heller inte ovanligt att materialet bygger på intervjuer av muslimer och att man har som syfte att presentera deras bild av religionen. Böckerna med muslimska författare är oftast normativa beskrivningar av islam, men inte endast.

Diagram 7. Procentuell fördelning av målgrupp i bokbeståndet av islam.

Målgrupp

13 132 7 2

63

19 154 4 0

59

010203040506070

Allm

änhe

ten

Stu

dent

er

Fors

kare

Yrk

esve

rksa

mm

a

Mus

limer

Osp

ec.

Gottsunda

Knivsta

Källa: Bibliotekens kataloger, OPAC.04

Anm. Sökningarna gjorda 070115–070215

47

Som diagrammet ovan visar har de flesta böckerna ingen specificerad målgrupp, vilket försvårar diskussionen. Allmänheten är den största uttalade gruppen på båda biblioteken, men jag skulle hävda att de flesta böckerna outtalat riktar sig till en bred allmänhet. Med allmänheten menar jag en stor grupp som också kan innefatta studenter, yrkesverksamma, muslimer etc. Böckerna kräver inte större förkunskaper och är inte alltför smala i sin ämnesbeskrivning. Näst största grupp är böcker riktade till studenter och som kan användas som kurslitteratur inom ämnen relaterade till islam. En annan grupp är böcker som riktar sig till yrkesverksamma, främst inom skola och sjukvård.

Av böckerna i bestånden är det få uttalat riktar sig till muslimer, vilket förstås inte hindrar muslimer att läsa övrig litteratur. Böckerna är normativa beskrivningar av islam och hur man bör leva som muslim. Många andra normativa böcker på biblioteket riktar sig till en ickemuslimsk allmänhet där man vill rätta till missförstånd och förklara vad islam egentligen är. Böckerna i beståndet utgörs annars som jag försökt visa främst av deskriptiv litteratur om islam och muslimer. Söker man efter religiösa svar utifrån islam om livet är det svårt att hitta böcker som behandlar frågorna. Islam och muslimer beskrivs istället av andra och när de själva kommer till uttryck är det oftast för att förklara sin egen religion och för inte att ge svar på livsfrågor.

Sammanfattningsvis är de flesta böckerna skrivna av religionshistoriker, varav flera är svenskar. Bland författarna kommer sedan islamkännare och journalister och sist muslimer. Muslimska författare finns främst representerade inom troslära. Böckerna i beståndet riktar sig troligen oftast till allmänheten och få böcker riktar sig till muslimer eller till dem som söker religiösa svar.

48

Analys

I inledningen skrev jag att syftet med uppsatsen var att undersöka vilka böcker som finns att läsa om islam på folkbibliotek. Jag ville veta hur bibliotekarierna gör sina urval och vilka böcker som finns om islam i beståndet. I analysen följer jag frågorna och jämför samtidigt de två biblioteken. Nedan diskuteras resultaten från undersökningen utifrån den teori och forskning som presenterats i uppsatsen.

Hur görs urvalen av böcker om islam? Bibliotekariernas urval av litteratur påverkas av flera faktorer och enligt Hjørland är de viktigaste: offentlig sektor, privat sektor, enskilt bibliotek, bibliotekarierna och användarna (Hjørland 1995, s. 1–2). Biblioteken finns också i en samhällelig kontext och både påverkas av och påverkar samhället (Hansson 1998, s. 36). Said menar att Västs bild av islam skapats inom en orientalistisk diskurs. I denna diskurs är muslimer ”de andra” och annorlunda från ”oss” västerlänningar (Said 1993). Kritiker av Said har hävdat att diskursen förändras med samhället och att den västerländska bilden av islam kan förbättras (Berg 1998; Mills 1997). I Sverige tycks man inom forskningen, i alla fall inom islamologin, gått ifrån orientalismen, medan den tycks finnas kvar inom populärkultur och media (Hjärpe 1999; Larsson 2004; Hvitfelt 1998). Utifrån undersökningen skall jag här diskutera hur man på Gottsunda och Knivsta bibliotek förhåller sig till islam i urvalet av svensk facklitteratur.

Offentlig sektor innefattar enligt Hjørland främst bibliotekslag och kulturpolitik där bibliotekens generella mål bestäms (Hjørland 1995, s. 2). Enligt bibliotekslagen skall biblioteken bidra med information, utbildning och kultur, men också uppmärksamma invandrares behov genom att tillgängliggöra litteratur på deras språk och i anpassade former (Bibliotekslag 1996:1596). Min undersökning är begränsad till böcker på svenska, men här kan det påpekas att Gottsundabiblioteket har ett stort bestånd av litteratur på arabiska och persiska, varav en stor andel handlar om islam. Knivsta bibliotek har inget sådant bestånd eftersom efterfrågan saknas, men man samarbetar med Uppsala

49

stadsbibliotek med möjlighet till fjärrlån vid förfrågan. Kulturell verksamhet bör, enligt kulturpolitiken från 1996, bidra till bl.a. kulturell mångfald, kvalitet och möten mellan olika kulturer i Sverige (Frenander 2005, s. 197-198). På båda biblioteken betonades kvaliteten på böckerna, men också mångfald i beståndet. I övrigt berördes inte bibliotekslagen eller kulturpolitiken i intervjun och är kanske alltför abstrakta för att direkt påverka urvalen.

Privat sektor och förlagens inverkan på biblioteken måste antas vara stor. Av förlagen bestäms vilka böcker som skall ges ut och vilka som skall uppmärksammas (Hjørland 1995, s. 4). Att utgivningen sätter gränser för inköpen påpekades också från Gottsundabiblioteket, men bibliotekarierna tyckte ändå att utbudet av litteratur om islam var bra. Sämre var utgivningen av litteratur på svenska med ett inomreligiöst perspektiv och i undersökningen blev det tydligt att sådan litteratur saknades i bestånden. Att det främst är utgivningen och inte bibliotekens urval som givit dessa resultat är därför möjligt.

På båda biblioteken är BTJ den viktigaste informations- och inköpskällan. BTJ ger både information om nyutgiven litteratur genom lektörernas recensioner och möjlighet till inköp genom sambindningslistorna. Inställningen till Sambindningen hos bibliotekarierna var positiv. Från båda biblioteken betonades betydelsen av att kunna lita på lektörernas recensioner eftersom dessa är experter och bibliotekarierna antingen saknar tid eller kunskap att göra egna bedömningar. BTJs påverkan på bibliotekens bestånd har diskuterats och bl.a. har det hävdats att Sambindningen styr bibliotekariernas urval. Lundgren tycker att man därigenom nedvärderar bibliotekariernas kunskaper till att göra egna bedömningar av vilken litteratur som skall köpas in (Lundgren 1996, s. 66-68). Som påpekats menar dock bibliotekarierna själva att det är svårt att bedöma facklitteraturen om islam och att man behöver hjälp från experter. Hjørland pekar också på svårigheterna med att göra urval: bibliotekarierna måste både vara kunniga inom det specifika ämnet, men också i generella principer för urval (Hjørland 1995, s. 2). Bibliotekarierna kan inte vara experter inom alla ämnen och BTJ skulle därför kunna vara till stor hjälp. I undersökningen har jag inte sett närmare på sambindningslistorna, men Hammarlund är kritisk mot lektörernas recensioner som hon hävdar är korta och ytliga. Enligt henne bör därför bibliotekarierna söka information från andra källor om man vill ha spridning i beståndet (Hammarlund 1997, s. 6-7). Bibliotekarierna i undersökningen använder sig också av andra informationskällor som TV och press. Frågan är dock om media är en bättre källa till information då Hvitfelt visar att mediebilden av islam är missvisande

50

(Hvitfelt 1998). Har inte bibliotekarierna tillräckliga kunskaper tycks det vara svårt att få hjälp utifrån och man får sätta sin tillit till Sambindningen och kanske ytterst till författarna att litteraturen är av bra kvalitet. BTJ har vidare hävdats begränsa utbudet och Pettersson menar att BTJ endast recenserar den litteratur förlagen tror kommer att efterfrågas. Malm och Hammarlund hävdar vidare att antalet recensioner av litteratur om religion ofta är mindre än inom andra ämnen (Pettersson 2000, s. 42-49; Malm 1996, s. 16; Hammarlund 1997, s. 66). Om förlagen sätter gränser för beståndet kan alltså BTJ innebära ytterligare en begränsning för biblioteken. I undersökningen har jag inte jämfört bestånden med utgiven litteratur varför det är omöjligt för mig att bedöma hur urvalet förhåller sig till utbudet i sin helhet. Ser man på undersökningen tycks ändå bredden vara stor trots att vissa ämnen dominerar så som islamism och kvinnan i islam.

Hjørland menar att bibliotekariernas urval bygger på två principer: efterfrågan och urvalskriterier. Idag är det enligt Hjørland oftast användarnas efterfrågan som styr urvalet, vilket också gäller för biblioteken i undersökningen (Hjørland 1995, s. 6). Användarna påverkar urvalen både direkt och indirekt genom att biblioteken först köper in litteratur på förslag och sedan anpassar beståndet till efterfrågan. Här skulle man även kunna hävda att användarnas påverkan går ännu längre eftersom både förlag och BTJ tycks anpassa sitt utbud till efterfrågan. På båda biblioteken köper man in den litteratur som föreslås av användarna om den inte går emot skrivna eller oskrivna urvalskriterier, men inköpsförslag om islam förekommer sällan. Båda biblioteken följer också en medieplanering där man undersöker cirkulationstalen för olika avdelningar och gallrar och gör förvärv därefter.

I Gottsunda kan antalet muslimer antas vara större än i Knivsta och på Gottsundabiblioteket köper man in litteratur till både muslimer och ickemuslimer, medan man på Knivsta bibliotek gör sina inköp till en svensk allmänhet. Hur bibliotekarierna uttrycker sig här är intressant och jag kommer att återkomma till detta senare. Enligt bibliotekarierna är urvalet främst beroende av användarnas efterfrågan. På Gottsundabiblioteket hävdas efterfrågan vara större än på Knivsta bibliotek, vilket gör att medan man i Gottsunda strävar efter ett brett urval av litteratur om islam har man i Knivsta inte uppmärksammat islamlitteraturen eftersom efterfrågan varit liten. Detta kan också vara en av orsakerna till den större bredden i beståndet på Gottsundabiblioteket i jämförelse med Knivsta bibliotek. Här måste man dock komma ihåg att Gottsunda är större än Knivsta, men att islamlitteraturen har lika stor del på båda biblioteken.

51

På Gottsundabiblioteket tycker man, till skillnad från Knivsta, att religionsavdelningen kräver mer reflektion än en del andra avdelningar. Vilket ansvar har då biblioteken för sina bestånd? På denna fråga svarade bibliotekarierna från båda biblioteken att litteraturen måste vara av god kvalitet både innehållsmässigt och språkligt. Att litteraturen skall vara av god kvalitet är viktigt, men begränsar sig ansvaret till enskilda böcker och är det inte lika viktigt att beståndet är av god kvalitet? Vad ”god kvalitet” är kan diskuteras, men skulle bl.a. kunna innebära att en mångfald av aspekter och perspektiv på ett ämne finns representerade. På båda biblioteken hävdade man sig också sträva mot en sådan mångfald. Att olika perspektiv finns representerade är viktigt, men detta bör göras inom vissa gränser. På Gottsundabiblioteket finns det uttalade urvalskriterier där man tar avstånd ifrån diskriminerande litteratur. På Knivsta bibliotek saknas sådana uttalade kriterier, vilket kanske inte innebär att man köper in diskriminerande litteratur, men inte heller att man tydligt tar avstånd ifrån densamma. I båda bibliotekens bestånd av islam finns det omdebatterade böcker och undersökningen uppvisar inga tydliga skillnader mellan biblioteken. Hjørland påpekar betydelsen av tydliga urvalskriterier, vilket möjliggör utvärderingar av beståndet (Hjørland 1995, s. 4-5). Med urvalskriterier ger man också plats för en diskussion om syftet med beståndet och i vilken riktning man vill styra urvalet. Biblioteket är till för sina användare och bör svara mot deras efterfrågan, men skulle även kunna utgöra ett alternativ. Om efterfrågan i hög grad följer den ofta ensidiga offentliga debatten bör biblioteken inte endast anpassa sig efter denna utan också försöka visa på andra sidor och både fördjupa och bredda perspektiven, som diskuterats ovan. Som påpekats av Hansson påverkar biblioteken också samhället och sina användare. Genom att uppmärksamma litteratur kan biblioteken också vara med och bidra till intresse. Biblioteken måste inte alltid passivt köpa in på efterfrågan utan kan också aktivt vara med och bidra till en sådan. Nedan följer en diskussion om vilka böcker biblioteken har i sina bestånd.

Vilka böcker om islam finns i bibliotekens bestånd? Bokbeståndet av islam är dubbelt så stort i Gottsunda som i Knivsta, men den procentuella fördelningen är densamma. Bokbeståndet omfattar i Gottsunda 57 titlar och i Knivsta 28, vilket är ca. en promille av bestånden i sin helhet. Att islam uppmärksammats mer av både användare och bibliotekarier på Gottsundabiblioteket än på Knivsta bibliotek har alltså inte resulterat i ett procentuellt större bestånd. Här måste man dock komma ihåg att Gottsunda också har ett stort bestånd av islam på utländska språk, vilket Knivsta saknar.

52

Ser man på bokbeståndens innehåll finns det både likheter och olikheter. Gottsundabibliotekets bestånd är större än Knivsta biblioteks och många av böckerna som finns i Knivsta finns även i Gottsunda. Mellan biblioteken finns det stora likheter i fördelningen av litteraturen. På båda biblioteken är religionsavdelningen dominerande, men historie- och samhällsavdelningen är också relativt stora. Islam dominerar klassifikationen och sedan kommer Främre Asien – historia och kvinnofrågor. Ämnesorden följer klassifikationen, men tydliggör att många böcker handlar om Sverige eller Mellanöstern och under tidsperioderna 1900- och 1990-tal. Bland ämneskategorierna är litteratur om islam allmänt, islamism och muslimska kvinnor störst. Av författarna är den största gruppen religionshistoriker och bland målgrupper allmänheten.

Även om mångfalden av ämnen är stor på båda biblioteken är den större i Gottsunda än i Knivsta. I Gottsunda finns en större bredd av hyllsignum, klassifikation, ämnesord och ämnen. Orsakerna till detta kan vara flera bl.a. bibliotekens storlek, användarnas och bibliotekariernas intressen. På Gottsundabiblioteket vill man ha ett brett urval av litteratur om islam eftersom efterfrågan är stor, men biblioteket är också större än Knivsta bibliotek och därmed möjligheterna till mångfald i beståndet. I Knivsta finns en större andel översiktsverk än i Gottsunda, vilket kan antas ha samma orsaker. På Knivsta bibliotek hävdades efterfrågan av böcker om islam vara liten och därför kanske man köper in bred litteratur till en bred målgrupp. Även litteraturen om islamism och kvinnan i islam är stora på båda biblioteken, är den förra störst på Gottsundabiblioteket och den senare på Knivsta bibliotek. Dessa skillnader kommer antagligen av bibliotekariernas intressen där man t.ex. från Knivsta bibliotek betonade att man strävade efter att köpa in litteratur om omdebatterade ämnen som kvinnan i islam.

Undersöker man vad som skrivits i litteraturens baksidestexter, inledning och förord tycks kritiken mot den västerländska framställningen av islam ligga till grund för innehållet i många böcker. Här hävdas syftet vara att bemöta fördomar, att bredda och fördjupa snäva och ytliga perspektiv, att förstå det främmande och annorlunda. Islams mångfald och dess kontext är centralt. På båda biblioteken finns också böcker med relationen mellan islam och Väst som tema. Syftet med litteraturen står oftast i motsats till orientalistiska framställningar av islam och muslimer där skillnader och olikheter betonas, men ibland bygger det på att ”muslimer” och ”svenskar” är två olika grupper främmande för varandra. I Att förstå islam (1988) utgiven av Islamiska Församlingen i Uppsala skiljer man på svenskar och muslimer, vilket visar att inte endast svenska ickemuslimer gör denna åtskillnad. Otterbeck hävdar att i

53

diskussionen om islam tenderar den muslimska identiteten att bli viktigare än övriga identiteter och därigenom skapa ett ”vi” och ett ”dem” (Filosofiska rummet, 070415). Risken med detta är att dessa identiteter uppfattas essentialistiskt dvs. att de utgör hela förklaringar till människors sätt att vara. I min uppsats finns en liknande risk: här ligger intresset på muslimer, vilket gör att jag i sammanhanget bortser ifrån andra identiteter. Som påpekats så många gånger är det därför viktigt att förstå att ”muslim” och ”islam” är komplexa begrepp med skilda och ibland motsatta betydelser. Att vara muslim är vidare en av många möjliga identiteter och står inte i motsättning till identiteten som svensk. Gardell och Otterbeck menar att man måste kunna tala om ”islam” och ”muslimer”, men med en medvetenhet om deras mångfaldiga betydelse (Gardell 2005, s. 9–10; Filosofiska rummet, 070415).

Islam har ofta setts som en religion för ”de andra” långt borta i Orienten (jämför SAB-systemet och klassifikationsrubriken religioner av främreasiatiskt ursprung). Enligt Said har islam beskrivits som en enhetlig religiös tradition och andra forskare har hävdat att religionen fått representeras av sunnitisk islam i Mellanöstern (Said 1993; Härenstam 1993, s. 271). På Gottsundabiblioteket behandlar två av översiktsverken islam utanför arabvärlden och visar på detta sätt islams bredd. I övrigt är böcker om islam i Mellanöstern vanligt förekommande, men vanligare är litteratur om islam i Sverige. Till litteraturen hör översikter där vissa kapitel behandlar svensk islam, böcker om islam i Sverige generellt eller om specifika ämnen i en svensk kontext. Fördelningen av litteraturen är i stort densamma mellan biblioteken och påvisar ett tydligt intresse för svensk islam. I böckerna diskuteras relationen mellan islam och Sverige och mötet mellan människor från skilda kulturer och religiösa traditioner. Underliggande syfte med litteraturen kanske därför kan hävdas vara att bidra till ett närmande mellan människor genom kunskap och förståelse.

I materialet som jag undersökt preciseras sällan tradition. I vissa översiktsverk diskuteras sunnitisk och shiitisk islam samt sufism, men litteratur om traditionerna specifikt saknas. På Gottsundabiblioteket finns det till skillnad från på Knivsta bibliotek, ett antal böcker om sufism.

Av litteraturen i undersökningen är allmänna verk eller översiktsverk vanligast på båda biblioteken. Resultatet är kanske inte konstigt eftersom folkbibliotek riktar sig till en bred grupp med en lika bred litteratur. Böckerna kan inte vara alltför snäva utan måste passa en bred allmänhet. Islamism och kvinnan i islam är två uppmärksammade och omdebatterade ämnen. Att dessa två ämnen därför är stora på båda biblioteken är heller inte konstigt. Enligt

54

bibliotekarierna vill man anpassa urvalet efter användarnas behov och antagligen är litteratur om dessa ämnen efterfrågade på biblioteken. Att detta inte är oproblematiskt har diskuterats ovan – biblioteken svarar på användarnas förfrågan, men är också med och bidrar till den. Som Said och senare författare visat har det västerländska intresset för islam ofta rört sig runt våld och förtryck, t.ex. har våldsam islamism och kvinnoförtryck i islam har varit vanliga teman (Said 1997, s. 4–7; Hvitfelt 1998, s. 75–76).

Islamismen som behandlas i litteraturen är ofta militant även om två böcker uttryckligen handlar om ickemilitanta traditioner. Ser man närmare på litteraturen tycks islamismen ofta sättas i en större samhällelig kontext och inte endast förklaras utifrån religionen. Said hävdar att den islamska världen ofta setts ur ett religiöst perspektiv. Fenomen i samhället har förklarats med hjälp av islam och man har bortsett ifrån ekonomiska, politiska eller sociala aspekter (Said 1997, s. 8–9). Hjärpe menar att man inom islamforskningen gått ifrån uppfattningen att religion och samhälle är identiska till att snarare uppfatta religionen som en del av samhället (Hjärpe 1999, s. 44–45). Resultaten i undersökningen visar på liknande tendenser.

Många av böckerna om kvinnan i islam vill ge ett kvinnligt perspektiv på religionen istället för den annars manliga tolkningen. Många av titlarna bygger på intervjuer för att ge muslimska kvinnor möjligheten att själva komma till uttryck. I böckerna finns både en direkt och en indirekt kritik mot islam som kanske inte nödvändigtvis kvinnoförtryckande, men i alla fall mansdominerad. Som Otterbeck påpekar bör man inte se all kritik av islam som uttryck för orientalism. Kritiken måste inte vara grundad i fördomar utan kan vara saklig (Otterbeck 2002, s. 7-8). I många av böckerna tycks också detta vara fallet, men två av författarna är mycket omdiskuterade: Hirsi Ali och Brooks. I undersökningen citerade jag baksidestexten på Hirsi Alis Kräver er rätt! där det står att islam är en kvinnoförtryckande religion och även bidrar till brist på utveckling och modernisering (Hirsi Ali 2004). Diskussionen om kvinnans roll i islam är viktig, men frågan är om inte kritiken som uttrycks i baksidestexten är alltför förenklad. Skall diskussionen leda framåt måste den vara saklig annars kommer den endast att sluta i fientlighet.

På båda biblioteken finns det litteratur om islamisk troslära. Litteraturen är skriven av muslimer, men riktar sig oftast till svenska ickemuslimer för att förklara vad islam egentligen är eftersom man tycker att bilden av religionen varit missvisande. Litteratur som riktar sig till andra aktivt troende muslimer eller andra som söker religiösa svar på sina frågor är mycket begränsad. Ser man på bibliotekens bokbestånd dominerar deskriptiv empirisk litteratur där

55

man lär sig om islam och muslimer, medan normativ konfessionell litteratur med möjlighet att lära sig av islam är minimal. Hur det ser ut inom andra religioner har jag inte undersökt, men med grund i tidigare forskning tycks kristen konfessionell litteratur inte vara ovanligt på folkbiblioteken. Det är heller inte ovanligt att man ser ”visdomslitteratur” från buddhister eller hinduer om hur man bör leva sina liv. Varför saknas sådan litteratur med grund i islam? Said menar att det funnits ett västerländskt intresse för ”österländsk visdom”, men att den inte kommit att omfatta islam, förutom ett visst intresse för sufism (Said 1997, s. 14). Problemen ligger troligen inte endast hos bibliotekarierna utan kommer antagligen även av en begränsad uppmärksamhet av denna typ av litteratur från förlag, BTJ och media.

Klassiska ämnen inom islam som Muhammed och Koranen finns på båda biblioteken. Said hävdar att Muhammed många gånger setts som ond och våldsam, men i litteraturen vill man bl.a. visa på den goda och fredsträvande profeten. På biblioteken finns det olika översättningar av Koranen. I Gottsunda finns både Zetterstéens och Bernströms översättningar där forskare ofta tycker den första är bättre och aktivt troende muslimer den andra. Översättningen som finns i Knivsta saknar jag information om och kan därför inte kommentera. På Gottsundabiblioteket, till skillnad från Knivsta bibliotek, finns det litteratur om Koranen där innehåll och olika tolkningar av texten behandlas. I debatten refereras det till Koranen som stöd för ibland motsatta uppfattningar varför litteratur som på ett sakligt sätt diskuterar innehåll och olika tolkningar är viktig.

Enligt Said har islam i Väst framställts genom västerländska representationer. Muslimer har inte haft möjlighet att föra sin egen talan utan endast kommit till tals genom beskrivningar av västerländska författare. Said påpekar dock att det centrala problemet är de essentialistiska förklaringarna av islam och muslimer oberoende av vem som ger dem (Said 1993, s. 472-473). Även om det utifrån materialet är svårt att komma med bestämda påståenden om innehållet i litteraturen, tycks många författare vilja distansera sig från orientalismen och betonar istället mångfald och kontext.

På båda biblioteken är forskare, experter och journalister de största grupperna av författare. Dessa utesluter inte att man också kan vara muslim, men i böckernas författarpresentationer förekommer detta sällan. Muslimer återfinns främst som författare till böcker om troslära. Även om andelen muslimska författare inte är större, kommer muslimer till tals genom intervjuer, vilket i en del böcker hävdas utgöra grunden för innehållet.

56

Said var mycket kritisk mot den västerländska islamforskningen som han menade hade sin grund i orientalismen, men han har även kritiserats för att se orientalismen som oföränderlig, enhetlig och egenmäktig. Ett sådant perspektiv har hävdats omöjliggöra förändring av synen på islam genom samhällsutveckling eller genom utveckling inom forskningen (Mills 1997; Berg 1998). Hjärpe och Larsson hävdar att den svenska islamforskningen förändrats med samhället. Enligt författarna har forskningen blivit bredare och omfattar idag flera olika discipliner och ämnen (Hjärpe 1999, s. 44–45; Larsson 2004, s. 10). Hjärpe menar vidare att det samhälleliga, vardagliga och samtida perspektivet blivit starkare (Hjärpe 1999, s. 44–45). Bland kategorin forskare i undersökningen av författarna är en stor andel ifrån Sverige. Enligt Härenstam är den svenska islamforskningen en viktig orsak till att skolböckerna höll relativt god kvalitet. Forskningen hävdas hålla en hög vetenskaplig nivå, men har också populariserats och gjorts tillgänglig för allmänheten (Härenstam 1993, s. 273). Mångfalden av olika ämnen i bibliotekens bestånd beror också till stor del på representationen av svensk islamforskning. Forskningen är ändå inte oproblematisk. Enligt Hedin har aktivt troende muslimer många gånger kritiserat den svenska islamforskningen (Hedin 1999, s. 227). I Islam: Vår tro (1989) riktas kritik mot forskningen som hävdas varit etnografisk och inte uppmärksammat islams troslära (Islam: Vår tro 1989, s. 7). Som diskuterats ovan är detta också den främsta bristen i bibliotekens bestånd.

Målgrupp specificeras sällan varför resultaten är bristande. Allmänheten är den största målgruppen, men mycket av den övriga litteraturen kan antas vara riktad till en bred allmänhet. Böckerna är ofta på en allmän nivå utan krav på större förkunskaper. På båda biblioteken finns det också viss litteratur som specifikt riktar sig till studenter eller yrkesverksamma. Som påpekats är litteraturen som riktar sig till muslimer minimal och endast ett fåtal böcker riktar sig uttalat till denna grupp.

57

Slutsatser

Nedan redovisas slutsatserna som kommit fram under analysen. Bokbestånden på bibliotek är beroende av flera faktorer, men enligt bibliotekarierna i undersökningen är användarna och deras efterfrågan viktigast vid urvalen. På biblioteken strävar man efter att tillfredställa användarnas behov, både direkt genom att köpa in på förfrågan och indirekt genom att anpassa inköpen till efterfrågan. Förvärven görs inom gränserna för uttalade och outtalade urvalskriterier dvs. mångfald och god kvalitet.

Användarna är viktigast vid urvalen, vilket kanske också kan förklara de olika inställningarna till litteraturen om islam på biblioteken. På Gottsundabiblioteket finns många muslimska användare och stor efterfrågan på litteratur, medan det på Knivsta bibliotek finns få muslimska användare och liten efterfrågan. I intervjuerna visade det sig också att islamlitteraturen uppmärksammats mer i Gottsunda än i Knivsta, men det är osäkert om detta påverkat bestånden.

Bokbestånden av islam på de båda biblioteken uppvisade både likheter och olikheter. Beståndet på Gottsundabiblioteket är dubbelt så stort som på Knivsta bibliotek, men omfattar båda ca. en promille av bibliotekens hela bestånd. Fördelningen av undersökta kategorier är relativt lika mellan båda bestånden. Gottsundabiblioteket har större mångfald av ämneskategorier, men det är oklart varför. Troliga förklaringar är att biblioteket är större än Knivsta bibliotek varför man kan köpa in litteratur med större bredd; efterfrågan är större och även bibliotekariernas vilja att hålla ett brett urval.

Mycket av litteraturen tycks utgå ifrån kritiken av orientalismen och framställningen av islam. Syftet hävdas många gånger vara att bemöta fördomar, att bredda snäva perspektiv och att ge kunskap och förståelse. Ibland görs dock en uppdelning av ”svenskar” och ”muslimer” som skilda grupper som bör närma sig varandra. Många muslimer i Sverige har utländsk bakgrund, men detta utesluter inte att de är svenskar. Mångfald och kontext är centrala begrepp i beskrivningen av böckernas innehåll.

58

Av ämneskategorierna i bestånden var litteratur om islam allmänt, islamism och muslimska kvinnor störst på båda biblioteken. Litteraturen kan hävdas bidra med fördjupning och bredd i debatten om islam snarare än bekräfta stereotyper. Böcker om islam i Sverige var också vanligt och innefattade kategorier som muslimska kvinnor, sociala relationer, muslimers möte med svenska institutioner, islamisk rätt och troslära.

På båda biblioteken är normativ eller konfessionell litteratur riktad till muslimer eller till andra som söker religiösa svar minimal. Bestånden domineras istället av deskriptiv eller empirisk litteratur riktad till allmänheten. Som muslim eller religiös sökare är möjligheterna att på svenska hitta svar på sina frågor på biblioteken mycket begränsad.

Största gruppen bland författarna var religionshistoriker och sedan kommer experter, journalister och muslimer. Av religionshistorikerna var en stor del från Sverige, vilket bidragit till ämnesbredden och antagligen till hög kvalitet på litteraturen. Muslimer finns främst som författare till litteratur om troslära.

59

Sammanfattning

I uppsatsen har jag diskuterat urvalet av facklitteratur om islam på svenska. Okunskapen och fientligheten gentemot islam tycks idag vara utbredd i Sverige och med uppsatsen vill jag därför undersöka vilka böcker man kan läsa om islam på svenska folkbibliotek. Frågorna som ligger till grund för undersökning och analys är: Hur görs urvalen av facklitteratur på svenska om islam på biblioteken? Vilken facklitteratur på svenska om islam har biblioteken i sitt bestånd? Undersökningen görs i en jämförelse mellan två folkbibliotek: Gottsundabiblioteket och Knivsta bibliotek.

I uppsatsen använder jag mig av teorier från biblioteksvetaren Birger Hjørland och litteraturhistorikern Edward Said. Hjørland hävdar att urvalen på bibliotek främst påverkas av fem faktorer: offentlig sektor, privat sektor, enskilt bibliotek, bibliotekarierna och användarna. Utifrån dessa faktorer diskuteras bibliotekariernas urval av böcker om islam. Said är den främsta kritikerna av orientalismen där Orienten och islam framställs som olikt och skilt från Väst. För att betona olikheterna har islam framställts i stereotyper som våldsam, fanatisk och förtryckande. Utifrån Said diskuteras böckerna om islam i bibliotekens bestånd.

Undersökningen visar att bibliotekarierna främst gör sina urval av islam efter användarnas efterfrågan. Medan intresset var stort på Gottsundabiblioteket med många muslimer och hög efterfrågan, var det mindre på Knivsta bibliotek med färre muslimer och mindre efterfrågan. Om detta påverkat urvalet är oklart, men i en jämförelse mellan bestånden fanns det både likheter och olikheter. Bokbestånden av islam omfattar på båda biblioteken ca. en promille av hela beståndet. I representationen av olika kategorier finns också stora likheter. På Gottsundabiblioteket var mångfalden större, vilket kan bero på bibliotekariernas intressen, men även på att biblioteket är större än Knivsta bibliotek. I många av böckerna tycks författarna utgå ifrån kritiken av framställningen av islam och har som syfta att bemöta fördomar, bredda snäva perspektiv och bidra med kunskap och förståelse. Största kategorierna på båda biblioteken är islam-allmänt, islamism och kvinnan i islam. Representationen

60

kan antas följa gamla orientalistiska strukturer, men syftar till att fördjupa debatten. Vad som tydligast saknas på båda biblioteken är normativ konfessionell litteratur riktad till muslimer eller andra som söker religiösa svar.

61

Litteratur och källförteckning

Källmaterial, litteraturen i respektive biblioteks bokbestånd, presenteras separat i bilaga 2.

Otryckt material Gottsundabiblioteket, intervju 070228, materialet finns hos författaren. – Svar via e-post 070314, materialet finns hos författaren. – Träfflistor från bibliotekskatalog, OPAC 4.0 070115–070215, materialet

finns hos författaren. Knivsta bibliotek, Intervju 070220, materialet finns hos författaren. – Svar via e-post 070313, 070315, materialet finns hos författaren. – Träfflistor från bibliotekskatalog 070115–070215, materialet finns hos

författaren. – Verksamhetsberättelse 2006 (preliminär), materialet finns hos författaren. – Föredrag 2007: Besök av bibliotekspersonal från Degerfors, 070219,

materialet finns hos författaren. Filosofiska rummet, Sveriges radio P1, [Mogensen, Magnus], 070415

Tryckt material Andersen, Peter B. m.fl. (red.), Religion, skole og kulturel integration i

Danmark og Sverige, København: Museum Tusculanums Forlag/Københavns universitet, 2006

Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur, 1995. Berg, Magnus, Hudud: En essä om populärorientalismens bruksvärde och

världsbild, Stockholm: Carlssons, 1998. Berg, Magnus och Trépagny, Veronica (red.), I andra länder: Historiska

perspektiv på svensk förmedling av det främmande. En antologi, Lund: Historiska Media, 1999

62

Case, Donald O., Looking for Information: a Survey of Research on Information Seeking, Needs and Behaviour, London: Academic Press, 2002.

Clarke, Alan, “Research and the policy-making process” i Gilbert, Nigel (red.), Researching Social Life, London: Sage, 2001, s. 28–42.

Ellenius, Gunilla, Gottsundabiblioteket 25 år: 1976–2001, 2002. Fielding, Niegel. och Thomas Hilary., “Qualitative interviewing” i Gilbert,

Nigel (red.), Researching Social Life, London: Sage, 2001, s. 123–144. Frenander, Anders, Kulturen som kulturpolitiskens stora problem:

Diskussionen om svensk kulturpolitik under 1900-talet, Hedemora: Gidlunds, 2005

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan: Globaliseringen och framväxten av politisk islam, Stockholm: Leopard, 2006.

Gilbert, Nigel (red.), Researching Social Life, London: Sage, 2001. Hammarlund, Inga, Teologi på bibliotek: En undersökning av beståndet på

Vetlanda bibliotek, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, 1997: 36.

Hansson, Joacim, Klassifikation, bibliotek och samhälle: En kritisk hermeneutisk studie av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek”, Borås: Valfrid, 1999.

– Om folkbibliotekens ideologiska identitet: En diskursstudie, Licentiatavhandling vid avd. för biblioteks- och informationsvetenskap vi Göteborgs universitet, Borås: Valfrid, 1998

Hedin, Christer, Islam och Västerlandet: Möten, myter och motsättningar, Stockholm: Dialogos, 2006.

– ”Islam på svenska: Det tryckta ordet i tjänst åt Sveriges muslimer” i Svanberg, Ingvar, Blågul islam?: Muslimer i Sverige, Nora: Nya Doxa, 1999, s. 215–233.

– Tor Andrae och orientalismen, Uppsala: Swedish Science Press, 2005. Hedin, Christer, Svanberg, Ingvar och Westerlund, David, ”Islamisk mångfald

i fyra världsdelar” i Majoritetens islam: Om muslimer utanför arabvärlden, Stockholm: Arena, 1994, s. 11–50.

Hjärpe, Jan, ”Det svenska studiet av islam” i Berg, Magnus och Trépagny, Veronica (red.), I andra länder: Historiska perspektiv på svensk förmedling av det främmande. En antologi, Lund: Historiska Media, 1999, s. 35–46.

– ”Islam” i Religionshistoria: Ritualer, mytologi, ikonografi, Nora: Nya Doxa, 1995, s. 297–344.

63

– ”Islam i Sverige” i Integrationsbarometer 2005: En rapport om allmänhetens attityder, erfarenheter och kunskaper inom områdena integration, mångfald och diskriminering, Norrköping: Integrationsverkets rapportserie, 2006:05, s. 144–172.

– Islam: Lära och livsmönster, Stockholm: Nordstedts, 1992. – Islam och traditionen: Religion i förändring, Nävekvarn: Trädet, 2002. Hjørland, Birger, Faglitteratur kvalitet, vurdering og selektion: Grundbog i

materialvalg, Borås: Valfrid, 1995. Hvitfelt, Håkan, Den muslimska faran: Om mediebilden av islam i Brune, Ylva

(Red.), Mörk magi i vita medier. - Stockholm: Carlsson, 1998, s. 72-84 Hübinette, Tobias, ”Orientalism före och efter Said, Paper presenterat vid

seminarieserien Orientalism revisited: Cultural relativity and intercultural communication, Center for Pacific Asia Studies, Stockholms universitet, 29 maj, 2002.

Härenstam, Kjell, ”En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker”, underlagsrapport till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund?, 2006.

– Skolboksislam: Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Göteborg: Acta Universitatis, 1993.

Integrationsbarometer 2005: En rapport om allmänhetens attityder, erfarenheter och kunskaper inom områdena integration, mångfald och diskriminering, Norrköping: Integrationsverkets rapportserie, 2006:05.

Islam: Vår tro, Stockholm: Bonniers [Islamiska informationsförmedlingen], 1989.

Kahle, Sigrid, “Orientalism i Sverige” i Said, Edward W., Orientalism, Stockholm: Ordfront, 1993, s. 7–58.

Klassifikationssystem för svenska bibliotek, Lund: BTJ, 2006. Knivsta i siffror 2006, Knivsta: Kommunkontoret, 2006. Larsson, Göran, Muslimer i Sverige ett år efter 11 september 2001:

Diskriminering, mediebilder och alternativa informationskanaler, Göteborg: Institutionen för religionsvetenskap, 2003.

– Islam och muslimer i Sverige, Göteborg: Makadam, 2004. – ”Islamofobi i Sverige 2004” i Rasism och främlingsfientlighet: Rapporter

och delstudier om rasism och främlingsfientlighet i Sverige 2004, Integrationsverkets rapportserie 2005: 02, Norrköping: Integrationsverket, 2005, s. 108–119.

64

Lewis, Bernard, “The Question of Orientalism” i Macfie, Alexander Lyon (red.), Orientalism: A Reader, New York: University Press, 2000, s. 249-70.

Lundgren, Lena, Bibliotekskunskap, Stockholm: Liber Utbildning, 1996. Macfie, Alexander Lyon, Orientalism: A Reader, New York: University Press,

2000. Malm, Veronica Religionslitteraturen och dess låntagare: en studie på två

folkbibliotek, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, 1996: 25.

Medieurvalsprinciper för Uppsala stadsbibliotek, 2004. Mills, Sara, Discourse, London: Routledge, 1997. Nauri, Miriam och Svanberg, Magdalena, Svenska ämnesord: En introduktion,

Stockholm: Kungl. biblioteket, 2004. Otterbeck, Jonas, ”Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om

islam” i Andersen, Peter B. m.fl. (red.), Religion, skole og kulturel integration i Danmark og Sverige, København: Museum Tusculanums Forlag/Københavns universitet, 2006, s. 237–262.

Pettersson, Åsa, Facklitteratur på folkbibliotek: En undersökning av vilka faktorer som påverkar det facklitterära utbudet på våra svenska folkbibliotek, Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, estetik och kulturstudier, Uppsala universitet, 2000: 64.

Religionslexikonet, ”Islam”, Stockholm: Forum, 1996, s. 210–216. Said, Edward W., Covering Islam: How the Media and the Experts Determine

How We See the Rest of the World, London: Vintage, 1997. – Orientalism, Stockholm: Ordfront, 1993. Samuelsson, Jan, Islam i Sverige: Nutid och framtid, Stockholm: Natur och

Kultur, 1999. Svanberg, Ingvar och Westerlund, David (red.), Majoritetens islam: Om

muslimer utanför arabvärlden, Stockholm: Arena, 1994.

Elektroniskt material Hjärpe, Jan, ”sunni”, i Nationalencyklopedin,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=319068&i_word=sunni, 070506

65

Geels, Anton, ”Sufism” i Nationalencyklopedin, http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318565&i_word=sufism, 070506

Libris ämnesträd, http://websok.libris.kb.se/websearch/subject?term=Cmdd.0&limit=false, 070330.

Områdesfakta 2006, http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrameset?cmd=start&theme=OMRADESFAKTA, 070330.

Olsson, Tord, ”Shia” i Nationalencyklopedin, http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=304553&i_word=shia, 070506

Otterbeck, Jonas, Otterbeck, Jonas, “The Depiction of Islam in Sweden: An Historical Overview”, The Muslim World, Vol. 92, no. 1/2, 2002, http://inhouse.lau.edu.lb/bima/papers/Jonas_Otterbeck.pdf, 070320

– ”Moské” i Nationalencyklopedin, http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t_word=Moské&btn_search=S%F6k+i+NE&h_history=1, 070330.

Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexering, Kungliga biblioteket, http://www.kb.se/amnesord/framesDual.aspx?menuid=4, 070330.

Svenska ämnesord, ”Islam”, http://www.kb.se/amnesord/framesDual.aspx?menuid=1, 070330.

66

Bilaga 1: Intervjufrågor Urval

Vad finns det för urvalskriterier?

Vad har ni för syfte med beståndet?

Vad tror ni styr beståndet mest?

Efterfrågas vissa böcker om islam mer än andra?

Hur bedöms inköpsförslag från användare om islam?

Inköp

Vilka böcker om islam köper man in?

Vilka böcker köper man inte in?

Vem gör inköpen?

Utifrån vilka grunder görs inköpen?

Inköpskriterier?

Varifrån får man information om ny litteratur?

Varifrån görs inköpen?

Gallring

Kriterier?

Islam

Skiljer sig religionsavdelningen från andra avdelningar?

Skiljer sig islam från andra avdelningar?

Skiljer sig beståndet om islam på svenska från utländska språk?

Är det svårt att välja ut litteratur om islam?

Ser man islam som problematiskt?

Hur förhåller man sig till debatten om islam?

Har biblioteket och ni något speciell ansvar?

Ämnesord

Vem sätter ämnesord?

67

Klassificering

Vem gör klassificeringen?

Bilaga 2: Litteratur om islam

Gottsundabiblioteket 1. Armstrong, Karen, Islam, 2004 2. Armstrong, Karen, Muhammed: en biografi, 2003 3. Baksi, Kurdo, Inte utan kärlek: muslimska ungdomar om kärlek, tro

och samlevnad, 2001 4. Berge, Elin, Slöjor, 2006 5. Bæk Simonsen, Jørgen, Islamlexikonet, 1994 6. Cooley, John K., Oheliga krig: Afghanistan, USA och den

internationella terrorismen, 2002 7. Davidson, Anders, Forsberg, Anders och Löfstedt, Vivi (red.) Islams

mångfald, 1989 8. Esposito, John L., Islam: den raka vägen, 2001 9. Eyrumlu, Reza, Modernisering och islam i Iran och Turkiet: en studie

av kön, islam och modernisering under 1800-talet, 2001 10. Farah, Malaka, Okunnighet är människans fiende, 2003 11. Froman, Ingmarie, Islam, brudar och paljetter, 2006 12. Gardell, Carl Johan, Islamisk fundamentalism, 2000 13. Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och

framväxten av politisk islam, 2005 14. Geels, Antoon, Muslimsk mystik: ur psykologisk synvinkel, 1999 15. Hadžibajrić, Fejzullah, Ilmihal: praktisk islam, 2000 16. Hedin, Christer, Islam enligt Koranen, 1996 17. Hedin, Christer, Islam i samhället: muslimsk politik i retorik och

praktik, 2001 18. Hedin, Christer, Islam och västerlandet: möten, myter och

motsättningar, 2006 19. Hirsi Ali, Ayaan, Kräv er rätt!: om kvinnor, islam och en bättre värld,

2005 20. Hirtenstein, Stephen och Tiernan, Michael (red.), Muhyiddīn ibn

'Arabī: en minnesbok, 1998 21. Hjärpe, Jan (red.), 99 frågor om islam och något färre svar, 2004

68

22. Hjärpe, Jan, Islam: lära och livsmönster, 1985 23. Hjärpe, Jan, Islam och traditionen: religion i förändring, 2002 24. Karlsson, Ingmar, Islam och Europa: samlevnad eller konfrontation?,

1994 25. Kepel, Gilles, Kampen om islam, 2006 26. Khalidi, Tarif (red.), Den muslimske Jesus: yttranden och berättelser ur

den islamiska litteraturen, 2002 27. Koranens budskap, [övers. Mohammed Knut Bernström], 1998 28. Koranen, [övers. K. V. Zetterstéen], 2003 29. Koranen, [övers. K. V. Zetterstéen], 2003 30. Larsson, Göran, Att läsa Koranen: en introduktion, 2006 31. Maqsood, Ruqaiyyah Waris, Tankar om Gud, 2002 32. Morsy, Magali, Profetens hustrur, 1998 33. M'Rad, Sonya och Kopilovic, Stipan (red.), Muslimer.nu: islam och

muslimer bortom nyhetsrubrikerna, 2003 34. al-Nadaf, Gufran (red.), Jalla!: nu klär vi granen: möte med den

muslimska kultursfären, 2002 35. Naipaul, Vidiadhar Surajprasad, Bortom tron: islamiska utflykter bland

de omvända folken, 1999 36. Otterbeck, Jonas, Muslimer i svensk skola, 1994 37. Ouis, Pernilla och Roald, Anne Sofie, Muslim i Sverige, 2003 38. Ramadan, Tariq, Att vara europeisk muslim: islamiska källor i ett

europeiskt sammanhang, 2004 39. Rashid, Ahmed, Jihad: framväxten av en militant islam i Centralasien,

2002 40. Rashid, Ahmed, Talibanerna: islam, oljan och det nya maktspelet i

Centralasien, 2000 41. Rogerson, Barnaby, Profeten Muhammed: hans liv och samtid, 2004 42. Samuelsson, Jan, Islamisk ekonomi, 2000 43. Samuelsson, Jan, Islamisk medicin, 2001 44. Samuelsson, Jan, och Fauzi, Sanaa, Kvinnornas islam, 2005 45. Samuelsson, Jan och Brattlund, Åsa, Kärlek och familjeliv enligt islam:

fakta och värderingar kring islam, 1996 46. Samuelsson, Jan, Muslimers möte med svensk sjukvård och skola, 1999 47. Svanberg, Ingvar och Westerlund, David, Blågul islam? Muslimer i

Sverige, 1999 48. Svanberg, Ingvar och Westerlund, David (red.), Majoritetens islam: om

muslimer utanför arabvärlden, 1994

69

49. Tariq Ali, Fundamentalisternas kamp, 2003 50. Westerlund, David (red.), Levande sufism, 2001 Litteratur utan ämnesordet Islam 51. Armstrong, Karen, Kampen för Gud: fundamentalism inom judendom,

kristendom och islam, 2000 52. Hedin, Christer, Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom,

kristendom och islam?, 2004 53. Hjärpe, Jan, Sharī'a: gudomlig lag i en värld i förändring, 2005 54. Karlsson, Ingmar, Korset och halvmånen: en bok om de religiösa

minoriteterna i Mellanöstern, 1991 55. Nordberg, Michael, Profetens folk: stat, samhälle och kultur i islam

under tusen år, 1988 56. Schiratzki, Johanna, Muslimsk familjerätt: i svenskt perspektiv, 2001 57. Ådahl, Karin (red.), Sverige och den islamiska världen: ett svenskt

kulturarv 2002

Knivsta bibliotek 1. Armstrong, Karen, Islam, 2004 2. Armstrong, Karen, Muhammed: en biografi, 2003 3. Att förstå islam [Islamiska församlingen i Uppsala], 1988 4. Baksi, Kurdo, Inte utan kärlek: muslimska ungdomar om kärlek, tro

och samlevnad, 2001 5. Brooks, Geraldine, Allahs döttrar: muslimska kvinnors dolda värld,

1995 6. Bæk Simonsen, Jørgen, Islamlexikonet, 1994 7. Cooley, John K., Oheliga krig: Afghanistan, USA och den

internationella terrorismen, 2002 8. Davidson, Anders, Forsberg, Anders och Löfstedt, Vivi (red.), Islams

mångfald, 1989 9. Esposito, John L., Islam: den raka vägen, 2001 10. Froman, Ingmarie, Islam, brudar och paljetter, 2006 11. Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och

framväxten av politisk islam, 2005 12. Gustafsson, Kerstin, Profetens döttrar: muslimska kvinnor i Sverige,

1993 13. Hirsi Ali, Ayaan, Kräv er rätt!: om kvinnor, islam och en bättre värld,

2005 14. Hjärpe, Jan, Islam: lära och livsmönster, 1979

70

15. Hjärpe, Jan, Islam och traditionen: religion i förändring, 2002 16. Hjärpe, Jan, Islams värld, 1990 17. Karlsson, Ingmar, Islam och Europa: samlevnad eller konfrontation?,

1994 18. Koranen: det sista testamentet, [övers. Rashad Khalifa], 1998 19. Maqsood, Ruqaiyyah Waris, Tankar om Gud, 2002 20. Ouis, Pernilla och Roald, Anne Sofie, Muslim i Sverige, 2003 21. Ramadan, Tariq, Att vara europeisk muslim: islamiska källor i ett

europeiskt sammanhang, 2004 22. Rashid, Ahmed, Jihad: framväxten av en militant islam i Centralasien,

2002 23. Samuelsson, Jan och Brattlund, Åsa, Kärlek och familjeliv enligt islam:

fakta och värderingar kring islam, 1996 24. Samuelsson, Jan, Muslimers möte med svensk sjukvård och skola, 1999 Litteratur utan ämnesordet Islam 25. Hjärpe, Jan, Sharī'a: gudomlig lag i en värld i förändring, 2005 26. Nordberg, Michael, Profetens folk: stat, samhälle och kultur i islam

under tusen år, 1988 27. Wheatcroft, Andrew, De otrogna: konflikten mellan kristendom och

islam, 2006 28. Ådahl, Karin, Sverige och den islamiska världen: ett svenskt kulturarv,

2002

71