iogt-nto möter eu - diva portalkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:288994/fulltext01.pdf ·...
TRANSCRIPT
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 [email protected] www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Avdelningen för politiska och historiska studier
Historia
Elin Weststrand
IOGT-NTO möter EU
En analys av IOGT-NTO:s debatt kring
förhandlingarna och inträdet i EU i tidningen Accent
IOGT-NTO meets EU
An analysis of IOGT-NTO's debate around the negotiation and entry into the
EU in the magazine Accent
C-uppsats 15 hp
Lärarprogrammet
Termin: HT 2009
Handledare: Peter Olausson
Examinator: Martin Åberg
Löpnummer: X-XX XX XX
ABSTRACT
The purpose of this study is to find out how IOGT-NTO conducted the debate about the
Swedish negotiations with EU concerning the accession. The essay investigates how the
debate was conducted between the years 1993, 1994 and 1995. A further distinction lies in
five requirements IOGT-NTO delivered before the negotiations.
The material for this study lies primarily in the editorial pages of IOGT-NTO's
magazine Accent. The background content comes primarily from secondary sources and
deals with the temperance movement and IOGT-NTO, and dealing with the EU and the
Swedish alcohol policy.
In July 1991, Sweden submitted its membership application to EU and subsequently in
the 1993 the negotiations began. During the same time IOGT-NTO began its debate on a
possible EU membership in the Accent magazine. Foremost is the weight of three
requirements, the maintenance of monopoly, the preservation of national freedom of action
and a Nordic cooperation during the negotiations and later after membership in EU. On
January 1th 1995 Sweden was included in EU and the negotiations have led to that Sweden
has lost three out of four monopolies, only Systembolaget was allowed left.
Of the requirements the monopoly highlights the most, seven out of 17 editorial pages
are about the monopoly. Of the four arguments aspects of health, economic, moral, and the
national aspect it is foremost the health and the national aspect that is discussed. The
overall objectives with IOGT-NTO’s debate on membership in EU were short-term and
concerned the outcome of negotiations.
Based on the results of the negotiations it can be concluded that IOGT-NTO could not
influence the negotiations enough for Sweden to retain all its restrictive alcohol policy.
However, they did not surrender, but started with the temperance movement in Europe the
group EUROCARE with its new base in Brussels to be closer to those decisions.
Keywords: IOGT-NTO, EU, alcohol policy, Accent
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ................................................................................................. 5
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .............................................................. 6
1.2 AVGRÄNSNING.............................................................................................. 6
1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ................................................................. 6
1.4 METOD OCH URVAL .................................................................................... 7
1.5 TIDIGARE FORSKNING ............................................................................... 9
1.6 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK ......................................................................... 10
1.7 DISPOSITION ................................................................................................... 11
1.8 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR .............................................................. 11
2. BAKGRUND ............................................................................................... 12
2.1 IOGT-NTO:S HISTORIA .............................................................................. 12
2.2 SVENSK ALKOHOLPOLITIK .................................................................... 14
2.2.1 Före motboken ........................................................................................ 14
2.2.2 Efter motboken ....................................................................................... 15
2.3 IOGT-NTO OCH SVERIGE MÖTER EU .................................................. 16
2.3.1 Kort om EU ............................................................................................. 16
2.3.2 IOGT-NTO och EU ................................................................................ 17
2.3.3 EU förhandlingarna och inträdet ......................................................... 17
2.4 DE FYRA ALKOHOLPOLITISKA KRAVEN ......................................... 19
2.4.1 Bevara alkoholmonopolet ...................................................................... 20
2.4.2 Bevara gränskontrollen ......................................................................... 20
2.4.3 Bevara införselkvoterna ........................................................................ 20
2.4.4 Bevara den nationella handlingsfriheten ............................................. 20
3. UNDERSÖKNING .................................................................................... 22
3.1 KORT OM ACCENT ..................................................................................... 22
3.2 IOGT-NTO OM EU I ACCENT ................................................................... 22
3.2.1 Monopolet ............................................................................................... 23
3.2.2 Nationell handlingsfrihet ....................................................................... 27
3.2.3 Norden ..................................................................................................... 29
3.3 VILKA ARGUMENT ANVÄNDS? ............................................................ 30
3.3.1 Monopolet ............................................................................................... 30
3.3.2 Nationell handlingsfrihet ....................................................................... 30
3.3.3 Norden ..................................................................................................... 31
3.3.4 Sammanfattning ..................................................................................... 32
3.4 VILKA ÄR MÅLEN MED DEBATTEN? .................................................. 32
3.4.1 Monopolet ............................................................................................... 32
3.4.2 Nationell handlingsfrihet ....................................................................... 32
3.4.3 Norden ..................................................................................................... 33
3.4.4 Sammanfattning ..................................................................................... 33
4. AVSLUTNING ........................................................................................... 34
4.1 SLUTSATSER ................................................................................................ 34
4.2 DISKUSSION.................................................................................................. 35
4.3 VIDARE FORSKNING ................................................................................. 36
5. SAMMANFATTNING ............................................................................ 38
KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................... 39
5
1. INLEDNING
När kol- och stålunionen bildades 1952 grundades den på att ett samarbete skulle ge bättre
relationer mellan länderna Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Belgien,
Nederländerna och Luxemburg, och att det i sin tur skulle resultera i en bibehållen fred mellan
dessa. Samarbetet utvecklades och 1957 undertecknades Romfördraget vilket är grunden till
hela samarbetet. Då skapades också EES som deklarerade ett ekonomiskt samarbete med fri
rörelse över gränserna för tjänster och varor.1 Från och med november 1993 trädde
Maastrichtfördraget i kraft och EG förvandlades till EU.2
Att få delta i en europeisk gemenskap var det många som önskade, bland annat Sverige
som lämnade in sin ansökan 1 juli 1991. I och med ansökan påbörjades också förhandlingar
kring hur medlemskapet skulle se ut för Sverige. Det fanns många viktiga frågor som skulle
innebära förändringar för Sverige vid ett eventuellt medlemskap i EU. En av dessa var frågan
om alkohol. I Sverige ansågs alkoholfrågan vara en social- och hälsofråga medan det i övriga
Europa oftast hamnade under industri- och jordbruksfrågor. Alkoholfrågan var också den
delen av förhandlingarna som nykterhetsrörelsen i Sverige (och även de övriga Nordiska
länderna som ansökt om medlemskap ungefär samtidigt3) ansåg som en av de viktigaste
frågorna att ta fasta på. Sverige hade nämligen, enligt rörelsen, haft en mycket bra restriktiv
alkoholpolitik som minskat alkoholkonsumtionen och skadorna av alkohol. Debatten kring
förhandlingarna pågick i många forum, däribland nykterhetsrörelsen IOGT-NTO:s4 tidning
Accent.5
Det är historiskt intressant att undersöka hur debatten förts hos IOGT-NTO i deras
tidning Accent gällande EU-inträdet och framför allt gällande alkoholfrågans olika aspekter.
Framför allt därför att IOGT-NTO i Sverige tillsammans med de nordiska länderna gav ut en
skrift om fyra krav som de ställde på de svenska förhandlarna kring EU. Eftersom Accent är
det forum som finns både för medlemmar och för icke-medlemmar är det intressant att studera
hur debatten förts där. Denna uppsats behandlar hur debatten kring förhandlingarna och EU-
inträdet såg ut i tidningen Accents ledarsidor under tiden för förhandlingarna och EU-inträdet.
1 Tallberg, J., EU:s politiska system, s. 21-22
2 ibid, s. 30
3 Norge och Finland
4 och UNF, JUNIS och SLN:s
5 Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 79, 116-117 och Andréasson, S.
et al., Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd, 2001, s. 21, 30
6
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket sätt som IOGT-NTO förde debatt kring de
svenska förhandlingarna med EU och inträdet. För att kunna få svar på detta syfte skall dessa
frågor ställas:
- Vilka argument använder IOGT-NTO för att motivera de krav som de ställt upp?
- Vilka mål har IOGT-NTO med sin debatt?
1.2 AVGRÄNSNING
Denna undersökning begränsar sig främst i tid kring förhandlingarna om ett EU-medlemskap.
De åren som ansetts vara relevanta är 1993, 1994 och 1995. Valet av åren gjordes med
folkomröstningen 1994 i åtanke. För att få fram hur debatten utvecklades gjordes
undersökningen från och med 1993, då förhandlingarna var i full gång, under 1994, då
förhandlingarna färdigställdes och folkomröstningen senare också genomfördes och 1995, då
Sverige blev medlemmar från och med 1 januari och var nu tvungna att förhålla sig till nya
regler utifrån EU:s standard.
Undersökningen begränsar sig också i debatten genom att endast titta på hur den fördes i
tidningen Accent som utkom med 20 nummer per år. Då varje nummer innehöll ett antal
relevanta artiklar begränsades också materialet inom tidningen till att endast beröra
ledarsidan. Detta då ledarsidan6 brukar reflektera tidningens politiska åsikt. Då IOGT-NTO är
en politiskt obunden rörelse reflekterar ledarsidan rörelsens politiska åsikt i frågor som främst
rör alkohol- och drogpolitik.
1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
I Martin Stolares avhandling Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige –
1900-1920 finns en teori som behandlar på vilket sätt en rörelse har en relation till ett politiskt
system. Som Stolare skriver är det ”rörelsens förmåga att vinna stöd hos systemet… de
strategier den använder för att påverka dem som redan har tillträde till det politiska
systemet”7. För denna teori använder sig Stolare av begreppet politisk möjlighetsstruktur
skapat av Sidney Tarrow:
6 se kapitel 1.8 Begrepp och förkortningar för ett förtydligande, s. 11
7 Stolare, M., Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920, s. 51
7
By political opportunity structure, I mean consistent – but not necessarily formal or permanent –
dimensions of the political environment that provide incentives for people to undertake collective
action by affecting their expectations for success or failure.8
Enligt Åsa Wettergren och Andrew Jamison ger den politiska möjlighetsstrukturen upphov till
att sociala rörelser uppkommer och detta bara för att rörelserna kan startas: ”att en rörelse kan
uppstå snabbt och oväntat beror på att den kan ha legat och ’väntat’ på de öppna
möjlighetsstrukturerna”9. Stolare använder inte detta begrepp utifrån den definition han
presenterar10
för sin studie utan endast som utgångspunkt för att diskutera relationen mellan
sociala rörelser och politik (som presenteras ovan).11
På liknande sätt vill denna undersökning
se hur en rörelse, IOGT-NTO, beter sig i en politisk fråga och ett politiskt system, alkoholen
och EU-förhandlingarna och inträdet.
1.4 METOD OCH URVAL
Denna undersökning är främst en textanalys men då den innehåller så många olika aspekter är
det lämpligt att definiera den typ analys som denna undersökning kommer att använda sig av.
Det metodiska tillvägagångssättet kommer dels vara en argumentationsanalys, dels en
ideologianalys. Argumentationsanalys har sitt ursprung i retoriken och utgår från tre delar,
logos, ethos och pathos. Dock är det främst logos som används inom argumentationsanalys.
Logos är ett sätt för sändaren att intala mottagaren om att sändarens argument är de bästa och
rätta. Logos är att konkret uttrycka sig i en fråga ”för att appellera till mottagarens intellekt
och rationella förmåga att dra slutsatser”12
och därför ger sändaren ”ett sakligt intryck”13
som
”innehåller få värdeladdade ord och uttryck”14
.
Argumentation anses ha flera syften enligt Göran Bergström och Gunilla Boréus men
endast ett av syftena passar in i denna undersökning, det deskriptiva syftet. I ett deskriptivt
syfte vill man tolka argumentationen (texten). För att kunna göra detta måste man först hitta
argumentationen och återskapa den. Detta kan göras i till exempel valprogram,
riksdagsdebatter eller som i detta fall i tidningar.15
8 Stolare, M. op. cit., s. 49
9 Wettergren, Å. & Jamison, A., Sociala rörelser – Politik och kultur, s. 18
10 se blockcitat ovan
11 Stolare, M., op. cit., s. 50
12 Bergström, G. & Boréus, K. [red], Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, s. 89 13
ibid 14
ibid 15
ibid, s. 91
8
Argumentationsanalysen syns i uppsatsens första frågeställning. Det är främst utifrån fyra
argumentationsaspekter som denna uppsats cirklar. Dessa är argumentation kring
hälsoaspekten, moralaspekten, den ekonomiska aspekten och den nationella aspekten. Med
hälsoaspekten menas i denna uppsats argument som talar om att bevara eller förbättra hälsa på
något sätt. Argument gällande moralaspekten är argument riktade till läsarens egen moral och
Sveriges gemensamma moral. Den ekonomiska aspekten menas i denna uppsats argument
som talar om kostnader som inverkar på alkoholen på ett eller annat sätt. Den nationella
aspekten gäller argument som gäller Sverige som nation i förhållande till något, i detta fall
främst EU.
För att förstå ideologianalys måste man först definiera begreppet ideologi. En ideologi
kan beskrivas som en ”målinriktad och systematisk sammanställning av politiska
ståndpunkter, eller som utopier, eller som verklighetsfrämmande hjärnspöken”16
. Endast en av
dessa definitioner passar in på denna undersökning, nämligen den första. Även inom
ideologianalys finns det flera syften och två av dessa är användbara på denna undersökning.
Det första syftet är att undersöka ”förekomsten av idéer i allmänhet, i debatter eller på något
sak- eller politikområde”17
. Det andra är när man ”söker efter logiken i en politisk ideologis
argumentation”18
. I detta fall är den politiska ideologin IOGT-NTO:s ställningsstagande i
alkoholfrågan.19
Även den systematiserande textanalysen syns i frågeställningen. För att finna ett mål
måste man först klargöra vad det är för typ av mål man undersöker. I denna uppsats gäller det
främst om syftet i texten har ett kortsiktigt eller långsiktigt mål. Ett kortsiktigt mål kan gälla
att påverka till exempel ett beslut som ligger nära i tiden medan ett långsiktigt mål kan vara
att textens syfte är att skapa förändringar i människors attityder.
Urvalet för undersökningen utgick från en kvalitativ textanalys där materialet logiskt
ordnas för att senare kunna konkretisera kärnan i texten. I bakgrundsinläsningen framkom det
att IOGT-NTO givit ut en text där fyra krav ställdes på EU-förhandlingen: bevarandet av
monopolet, gränskontroller, införselkvoterna och den nationella handlingsfriheten.20
Dessa
krav var enligt IOGT-NTO tvungna att uppfyllas för att Sverige skulle kunna gå med i EU.
Vid ytterligare inläsning framkom ett femte krav (önskemål) om ett nordiskt samarbete i
förhandlingar och även efter inträdet i EU.
16
Bergström, G. & Boréus, K. [red] op. cit., s. 150 17
ibid, s. 155 18
ibid 19
ibid 20
se vidare kapitel 2.4, s. 19-21
9
I den första urvalsprocessen valdes ledarsidor som på något sätt behandlade alkohol- eller
drogpolitik, debatter inom den egna rörelsen och debatter riktade till andra, exempelvis
regering eller riksdag. I den andra urvalsprocessen delades ledarsidorna in utifrån vad de
behandlade för ämne av de fem ovanstående kraven.
1.5 TIDIGARE FORSKNING
Det finns en omfattande litteratur om nykterhetsrörelsen i Sverige, både material från rörelsen
själv och andra som funnit rörelsens uppbyggnad intressant. Delar av litteraturen som
presenteras nedan har använts till denna uppsats bakgrund. Martin Stolare, lektor vid
Karlstads universitet, har inte forskat specifikt om nykterhetsrörelsen utan har i sin avhandling
Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920 undersökt sociala
rörelser under 1900-1920. En av de teoretiska aspekterna som Stolare använder i sin
avhandling används också i denna undersökning.
Det finns ett flertal böcker i denna uppsats som behandlar EU och Sveriges relation till
EU på ett eller annat sätt. Svante Nycander, som tidigare varit chefredaktör för Dagens
Nyheter, har skrivit boken Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995 där han
berättar historien om Sveriges alkoholpolitik under hundra år med tyngdpunkt på
Brattsystemet och motboken. I boken tar Nycander även upp nykterhetsrörelsens åsikter om
bland annat de två systemen. Sven Andréasson (alkoholläkare och docent vid Karolinska
institutet) har skrivit två böcker tillsammans med bland annat Nycander och Lars-Åke
Augustsson som behandlar Sveriges relation till EU gällande den svenska alkoholpolitiken.
Solidarisk alkoholpolitik är en reviderad upplaga av Kris i alkoholfrågan – nya villkor för
folkhälsan och välfärd där vissa kapitel är omgjorda eller tillagda. Jonas Tallberg, docent i
statsvetenskap vid Stockholms universitet har skrivit boken EU:s politiska system som ger en
grundläggande bild av hur EU fungerar i stort och Sveriges övergripande relation till EU.
Åke Lindgrens (tidigare VD för försäkringsbolaget Ansvar) Rörelse i tiden – En bok om
kampen för ett nyktrare Sverige och Ulf Hammare och Susanna Stenbackas Socialt inriktade
organisationer som arbetar mot missbruk – Vilka är de, vad gör de och vad vet forskarna? är
inriktade att ge en överblick om IOGT-NTO som rörelse, inte bara med avseende på rörelsens
förhållande till EU. Hammare och Stenbackas verk är en skrift utgiven av Socialstyrelsen för
att ge en överblick över frivilligorganisationers arbete mot missbruk. Lindgren syftar med sin
bok till att skapa en förändring i nykterhetsrörelsen så att rörelsen kan bestå och fortsätta sin
kamp i alkoholfrågan.
10
Robert Gidehag (chefekonom, AB Handelns Utredningsinstitut) och Jonas Arnberg
(nationalekonom, AB Handelns Utredningsinstitut) har skrivit boken Gammal alkoholpolitik
möter ny tid där de visar på sambandet mellan konsumtion och prissättning av alkohol. Boken
är skriven på uppdrag av Sprit- och Vinleverantörsföreningen. Även Orvar Olsson tar upp
detta samband i sin faktatext Effekter av en restriktiv alkoholpolitik – Forskning och fakta.
1.6 KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK
I uppsatsens undersökning används ledarsidorna från IOGT-NTO:s tidning Accent och
Eivinds Jahren och IOGT-NTO:s häfte Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna.
Tidningarna är lånade direkt från Accents eget arkiv medan häftet Fyra alkoholpolitiska krav
inför EG-förhandlingarna är lånat från CAN:s bibliotek. CAN ”har till uppgift att sprida
information om alkohol och andra droger. Det gör vi genom olika publikationer, kurser,
konferenser, webbplatser och vårt bibliotek”21
. Dessa källor kontrolleras utifrån de tre
källkritiska kriterierna tendens, samtids- och beroendekriteriet. Syftet med denna uppsats är
att undersöka tendenserna i ledarna, varför detta kriterium sätts främst i undersökningens
analys och uppsatsens diskussion. När det kommer till samtidskriteriet är ledarsidorna
hämtade direkt från den tid som uppsatsen syftar att undersöka. De fyra kraven nämns inte
endast i häftet Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna utan också i boken Nu
eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 9422
utgiven av IOGT-NTO. På detta sätt
innefattas också beroendekriteriet då de fyra kraven finns utskrivna inte bara i material skrivet
av IOGT-NTO utan också i böcker som behandlar EU och Sverige.
Materialet till bakgrunden utgörs bland annat av skrifter utgivna av IOGT-NTO:s eget
förslag (Sober förlag). Dessa källors tendens kan givetvis diskuteras när de behandlar frågor
som rör alkohol eller böcker skrivna om rörelsen. Dock bör det rimligtvis vara så att Sober
förlag har liknande riktlinjer innan utgivning som andra förlag har. Av det material som
används i denna uppsats har det funnits flera källor som behandlat samma delar. När det gäller
det samtida kriteriet är några källor om EU i förhållande till Sverige skrivna i direkt
anslutning till inträdet i EU. Detta gör att informationen om hur EU verkligen påverkar
Sverige mest består av antaganden av hur det tidigare sett ut utifrån andra medlemsländer.
Dock är dessa texter bra i informationen om hur till exempel förhandlingarna gått till då de
precis avslutats. Bakgrundens litteratur behandlar främst IOGT-NTO-rörelsen i förhållande
till EU och Sveriges relation till EU. Detta gör att ett flertal av de valda texterna behandlar
21
Om CAN, http://www.can.se/Om-CAN, 2009-12-15 22
Axelsson, P. [red], Nu eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 94
11
samma perioder och det gör att beroendekriteriet uppfylls. Delar av bakgrundlitteraturen gör
också att beroendekriteriet uppfylls delvis in undersökningsdelen också, precis som nämnts
ovan.
1.7 DISPOSITION
Denna uppsats består av tre delar. Första delen Bakgrund behandlar historik om IOGT-NTO,
Sverige och EU på ett kortfattat sätt för att ge en överblick inför Undersökning som är
uppsatsen andra del. Där behandlas uppsatsen huvuddel. Undersökningen avslutas med en
analys utifrån uppsatsens frågeställningar. I uppsatsens tredje del Avslutning avslutas
uppsatsen med en diskussion där bakgrund- och undersökningsdelen knyts samman med den
teoretiska utgångspunkten som behandlas i Inledning under punkt 1.3.
1.8 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR
I denna uppsats kommer ett antal begrepp och förkortningar att tas upp, framför allt om
nykterhetsrörelsen. IOGT-NTO är en samlad förkortning för det engelska namnet för
godtemplarorden The Independent Order of Good Templars och Nationaltemplarorden. Sedan
finns det ett antal undergrupper inom IOGT-NTO. Dessa är: UNF, är förkortning för
Ungdomens nykterhetsförbund, Junis, är IOGT-NTO:s juniorförbund och SLN som är
Svenska Lärares Nykterhetsförbund. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
förkortas CAN vid de tillfällena som det nämns.
Genomgående i denna uppsats kommer begreppet och förkortningen EU att användas.
Detta kommer att ske även vid händelser som nämnt som ligger innan 1991 då EU gick under
namnet EG. EG används som förkortning och begrepp endast vid citat och i titlar.
I inledningen och i undersökningen nämns ledarsidor och enligt Nationalencyklopedins
nätupplaga definieras en ledare(sida) som en ”argumenterande tidningsartikel som uttrycker
tidningens åsikt i ngn (pol.) fråga; vanl. med fast placering på ngn av de första sidorna”23
.
I undersökningen används begreppet Norden utifrån artiklarna i Accent och Fyra
alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna och avser då de tre ansökande länderna
Sverige, Norge och Finland.24
23
Nationalencyklopedin, Svensk ordbok, ledare, http://www.ne.se/sve/ledare, 2009-11-27 24
Jahren, E. & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna, s. 7
12
2. BAKGRUND
2.1 IOGT-NTO:S HISTORIA
IOGT kommer ursprungligen från den amerikanska orden The Independent Order of Good
Templars och grundades i mitten av 1800-talet. Till Sverige kom rörelsen under 1870-talet då
baptistpastorn Olof Bergström startade den första logen. Till en början krävde inte bara
rörelsen att man skulle vara helnykter utan man skulle också bekänna sig till kristendomen.
Detta krav ströks senare i början av 1900-talet. I och med detta splittrades rörelsen där en gren
fortfarande ville bekänna till den kristna tron, NGTO (Nationalgodtemplarorden). Under
samma period som IOGT introducerades i Sverige dök även organisationen TO
(Templarorden) upp. De hade inte ett lika formellt mötessätt så som IOGT. Senare under
1920-talet slogs NGTO och TO ihop till en rörelse och tog namnet NTO
(Nationaltemplarorden).25
Nykterhetsrörelsen försökte redan under 50-talet slå sig samman
men rörelsen var inte redo för det då. Under mitten av 60-talet förändrades läget och
sammanslagningen började med att tidningarna Reformatorn och Ariel slogs samman till
Accent. Senare slogs även NTO ihop med IOGT och skapade IOGT-NTO.
Sammanslagningen blev officiell 1970.26
IOGT-NTO har haft problem med medlemsantalet och precis efter sammanslagningen
sjönk antalet medlemmar med hela 15 procent. Minskningen förklarades inte med
sammanslagningen utan att IOGT centraliserade sitt medlemsregister. Även om rörelsen
minskat i omfång försökte den dåvarande ordförande Olof Burman uppmuntra rörelsen genom
att påpeka att den alkoholliberala hållningen som börjat dyka upp snart skulle visa sig göra
mer skada än nytta och att det bara var för rörelsen att kämpa vidare.27
Efter att det blev ett nej i förbudsomröstningen 1922 fick rörelsen tänka om. Man var
tvungen att hitta ett nytt mål att sträva efter. Man ville att samhället skulle vara fritt från
alkohol men främst att det skulle vara fritt från skador orsakade av alkohol. Därför fanns det
nu en strävan efter att motverka totalkonsumtionen i samhället för att på så sätt minska de
negativa effekterna av alkoholbruket.28
Nykterhetsrörelsen har fungerat som plantskola för många förtroendemän i samhället,
som fackföreningsmän, politiker och folkbildare. Rörelsen hade år 1912 flest
nykterhetsvänner i riksdagens andra kammare, av 230 ledamöter var 174 med i en
25
Hammare, U. & Stenbacka, S., Socialt inriktade organisationer som arbetar mot missbruk, s. 74 26
Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 103 27
ibid, s. 105 28
Hammare, U. & Stenbacka, S. op. cit., s. 75
13
nykterhetsgrupp. Flest medlemmar hade rörelsen under 1930 och 1940-talen med hela
173 000 medlemmar.29
Sedan dess har rörelsen haft svårigheter att rekrytera nya medlemmar,
framför allt bland de unga.30
Svenska Nykterhetsfrämjandet grundades 1954 och hade stöd av många, bland annat av
statsminister Tage Erlander. Målet för organisationen var att ”engagera nykterhetsrörelsen och
övriga socialt engagerade, som ville verka för ’upplysning, behärskning och vett i
alkoholfrågan’”31
. På grund av interna stridigheter om bland annat frågan om helnykterhet
eller måttlighet splittrades organisationen snart. Fastän en splittring skett så återstod ändå
frågan kring helnykterhet kvar fast i en annan fråga. Delar av rörelsen frågade sig om det inte
vore mer modernt att se sig själva som en organisation som strävar efter ett alkoholskadefritt
samhälle istället för ett alkoholfritt samhälle som de gjort hittills. Dock vek inte
Nykterhetsrörelsens Landsförbund av från formuleringen att rörelsen strävar efter ett
alkoholfritt samhälle.32
Efter att motboken avskaffades 1955 slöt de två restriktiva linjerna inom
nykterhetsrörelsen, motboks- och förbudsförespråkarna, upp i en ny gemensam riktlinje som
var att utföra ”ett gemensamt försvar för en socialt medveten alkoholpolitik mot en tillåtande
opinion”33
drevs av de nya. Det nya motståndet som kallas en tillåtande opinion var de nya
alkoholliberalerna som började dyka upp mer och mer. De nya liberala strömningarna tryckte
på att man skulle ”förbättra snarare än motverka alkoholseden”34
. Detta skulle genomföras
genom att gynna svaga drycker och inte så mycket att reglera de starkare dryckerna.35
Nykterhetsrörelsen har varit en maktfaktor i alkoholpolitiken genom att närvara i
utredningar, riksdagsutskott med mera. Även om antalet riksdagsmän som är nykterister
minskat så hämtar fortfarande politiker argument för opinionsbildning från nykterhetsrörelsen
då rörelsen har en fortlöpande debatt kring aktuella alkoholpolitiska frågor.36
29
Nycander, S., Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995, s. 207 30
ibid, s. 207-208 31
ibid, s. 201 32
ibid, s. 200-201, 210, 217 33
ibid, s. 199 34
ibid, s. 199-200 35
ibid 36
ibid, s. 209&216
14
2.2 SVENSK ALKOHOLPOLITIK
2.2.1 Före motboken
Alkoholkonsumtionen har följt Sveriges konjunktur. Vid dålig ekonomisk status i landet har
konsumtionen sjunkit och när det gått bra har konsumtionen ökat, med undantag för
högkonjunkturen mellan åren 1922-1955 då det så kallade Brattsystemet höll koll på
svenskarnas konsumtion.37
Trots att konsumtionen under Brattsystemets tid var relativt
kontrollerad har nykterhetsrörelsen ändå ställt sig tveksam och kritisk till systemet.38
1876 begärde de båda kamrarna i Riksdagen att Sverige skulle ta tag i problematiken
kring alkoholen och två riktlinjer gavs som förslag. För det första ville man att
brännvinstillverkningen skulle monopoliseras i varje kommun där bolagen skulle bli
kommunala och vinsterna skulle delas i länet. För det andra yrkade man på att
tillverkningsskatten skulle höjas från 80 öre till två kronor per kanna, men däremot skulle
avgifterna på försäljningen slopas.39
Under början av 1900-talet var förbudsdebatten en stor del av Sveriges alkoholpolitik och
1922 hölls en folkomröstning i frågan där nej-sidan vann med en liten marginal. I skedet
innan folkomröstningen fördes en debatt mellan delar av nykterhetsrörelsen och Ivan Bratt om
hur alkoholen skulle regleras i Sverige. Brattsystemet innebar att varje medborgare, med
undantag av gifta kvinnor, ungdomar, personer utan fast bostad och personer med
alkoholproblem, fick en så kallad motbok där varje inköp av sprit noterades. Det fanns även
restriktioner kring hur mycket som kunde hämtas ut och man lade även till att det skulle gå
minst fem dagar mellan varje uthämtad liter. Redan under denna tid började
nykterhetsrörelsen förespråka en desintressering, det vill säga ta bort vinstintresset av handel
med sprit. En sådan reglering fastställdes i Riksdagen 1923.40
När ett förslag på en ny alkohollag lades fram 1914 fanns det även med att en reglering
av alla alkoholhaltiga drycker skulle likställas, det vill säga drycker med en volymprocent
över 2,25 av alkohol vilket nykterhetsrörelsen yrkat på under en längre tid. Genom detta
likställande var spritbolagen tvungna att veta vilka som sålde, när det såldes och hur mycket
som såldes. På så sätt kunde man begränsa tillgången av alkohol till missbrukare.41
37
Nycander, S. op.cit., s. 25 & Eriksson, S., Alkokoll, s.41 38
Nycander, S. op. cit., s. 60-61 39
ibid, s. 26-27 40
ibid, s. 51&54 41
ibid, s. 55
15
2.2.2 Efter motboken
Även om motboken officiellt plockades bort från systemet 1955 så satte den fortfarande spår i
den svenska alkoholpolitiken. I och med motboken organiserades handeln med rusdrycker,
nykterhetsvården i Sverige, kommunerna hade större medverkan i alkoholpolitiska beslut,
införandet av regler gällande utskänkningstillstånd med flera. Detta var förändringar som blev
kvar och som, till skillnad från motboken, fick stöd av den svenska nykterhetsrörelsen. Trots
detta var det övergripande i svensk alkoholpolitik mellan 1955 och 1995 nermontering av
Bratts reformer. Det som höll den svenska alkoholpolitiken fortsatt restriktiv var att
beskattningen på alkoholhaltiga drycker fortsatte att vara hög.42
En av nykterhetsrörelsens viktigaste framgångar var frågan kring desintressering genom
det svenska monopolsystem när 41 lokala systembolag slogs ihop till ett statligt
systembolag.43
Under 1980-talet var det fråga om att på nytt införa motboken uppe i debatt. Det var
främst läkare som åberopade detta och visade det genom olika namninsamlingar. De tänkte
sig ett digitaliserat ransoneringssystem. Återigen ställde sig nykterhetsrörelsen negativ till
förslaget och yrkade på att istället införa köpregistrering. Då nykterhetsrörelsen var starkare
nu när IOGT och NTO bildat en gemensam organisation, IOGT-NTO, fick inte läkarnas
förslag något stöd i opinionen.44
Efter att motboken togs bort ökade konsumtionen i Sverige. För att förhindra ökningen
valde Sverige att höja priset på sprit och det gjorde att konsumtionen gick tillbaka till en nivå
som fanns innan motboken sattes in. I och med att konsumtionen ökade så ökade också antalet
fyllerister. Även om även antalet alkoholister också sjönk när priset höjdes gick denna
sänkning långsammare än konsumtionen i stort. Det var Sveriges sätt att beskatta alkoholen
som lade grund till att konsumtionen inte ökade mer än vad den gjorde efter motbokens
borttagande. Efter att Nykterhetsvänners Landsförbund utsett en utredningsgrupp kring frågan
om en effektiv alkoholpolitik lade de under ett möte 1964 fram några punkter som hjälpte
Sverige att minska risken för att missbruk utvecklas. Bland annat ansåg Landsförbundet att
man skulle fortsätta att använda en prispolitik med hjälp av till exempel beskattning och att
det nu var viktigt att en statlig utredning påbörjades. Detta lades fram i riskdagen av bland
42
Nycander, S. op. cit., s. 199-200 43
ibid, s. 199 43
ibid, s. 204
16
annat socialdemokraterna och IOGT-NTO. Även de alkoholliberala stödde en ny utredning
men hoppades att den skulle visa på en förändring av den svenska alkoholpolitiken.45
Utredningen visade att det fanns en ojämn fördelning av alkoholkonsumtionen i landet.
Resultatet av utredningen visade att tio procent av de männen som hade en för hög
konsumtion av alkohol, konsumerade 40 procent av Sveriges totalkonsumtion.46
2.3 IOGT-NTO OCH SVERIGE MÖTER EU
2.3.1 Kort om EU
EU har sin grund i en kol- och stålunion som grundades 1952 och som sedan utvecklades till
en tullunion som innebar att frihandel kunde ske över gränser för de länder som var
medlemmar.47
Under tidigt 1990-tal förändrades EG till EU genom Maastrichtfördraget och
genom detta ville flera som stod utanför unionen ansöka om medlemskap, där ibland Sverige
som lämnade in sin ansökan i juli 1991. Redan tidigt fanns det tecken på att de regler som
redan fanns inom EG skulle påverka Sveriges alkoholpolitik. Det som oroade mest var synen
på hur alkohol skulle beskattas. Det man var mindre rädd för gällde det svenska monopolet
kring alkohol trots att flera olika fall varit uppe i rätten som i sitt beslut fått fram att monopol
strider mot regelverket. Alkoholmonopolet motiverades med att det var ett hälsopolitiskt
inslag i Sverige och att det då inte diskriminerade utländska krafter gällande import och
dylikt.48
Ett annat problem inom EU är att alkoholpolitik som politisk gren inte finns överallt utan
alkoholfrågan ingår i andra grenar så som jordbruks- och näringspolitik. Därför fanns det ett
naturligt motstånd till den renodlade alkoholpolitiken från andra medlemsländer i EU. Ett
exempel på när alkoholfrågan hamnar under jordbruk är när det gäller vinodlingar som precis
som vilket annat sorts jordbruk i EU har rätt att få subventioner. Däremot har EU riktlinjer när
det gäller skador som orsakats av droger. Alkoholproblematiken finns inte med där.49
Sverige höll folkomröstning 1994 gällande om vi skulle gå med i unionen. Ja-sidan vann
med 52,2 procent vilket gjorde att Sverige från och med 1 januari 1995 var medlem i EU.50
45
Lindgren, Å., Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige, s. 83&85 46
ibid, s. 85 47
ibid, s. 79 48
Andréasson, S. et al., Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd, 2001, s. 20-21 49
ibid, s. 21&30 50
Lindgren, Å. op. cit., s. 79
17
2.3.2 IOGT-NTO och EU
När det blev klart att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU förstod nykterhetsrörelsen
att det skulle innebära problem för den svenska alkoholpolitiken. För att försöka bevara den
svenska alkoholpolitiken ställde rörelsen fyra krav till de svenska förhandlarna. Dessa var att
man skulle bevara det svenska alkoholmonopolet, värna om den alkoholpolitik som fördes i
Sverige, att bevara gränskontrollerna och införselkvoterna. När man senare diskuterade
förhandlingen under IOGT-NTO:s kongress 1997 konstaterade man att förhandlarna
undanhållit information om hur förhandlingarna verkligen hade gått då man till exempel sagt
att Sverige skulle få behålla sina låga (i jämförelse med andra länder inom EU) införselkvoter
och så blev inte fallet.51
IOGT-NTO ställde sig officiellt inte emot ett svenskt inträde i EU då det fanns flera
medlemmar som av olika anledningar var för ett inträde. Däremot tog UNF aktiv ställning
emot EU inför folkomröstningen. Landsförbundet reviderade senare sitt utlåtande om EU
(1995) och deklarerade då att EU-inträdet försvagat Sveriges alkoholpolitik.52
IOGT-NTO kom under 1990-talet fram till att efter inträdet i EU skulle nu kampen för en
sund alkoholpolitik föras i EU. Därför bildade man en lobbygrupp, EUROCARE, tillsammans
med andra länder som leddes av den engelska nykterhetsrörelsen. Under senare delen av
1990-talet skapade också IOGT-NTO ett kontor i Bryssel för att kunna ha mer uppsikt över
arbetet som pågick i EU.53
2.3.3 EU-förhandlingarna och inträdet
Innan medlemskapet i EU diskuterade man i riksdagen hur den svenska alkoholpolitiken
skulle se ut efter inträdet. För det första ville man ”begränsa alkoholens skadeverkningar
genom att minska den totala allför höga alkoholkonsumtionen”54
. För det andra ville man
”minska alkoholkonsumtionen fram till år 2000 med 25 procent jämfört med 1980 års nivå”55
.
Man ansåg utifrån bland annat totaltkonsumtionsmodellen att åtgärder måste riktas till alla
alkoholkonsumenter och inte endast till de som hade högst konsumtion. Därför stolpades sex
punkter upp som skulle beakta hela befolkningens alkoholkonsumtion. För det första ville
man verka för att det skulle finnas platser där unga skulle kunna få en alkoholfri uppväxt. För
det andra ville man kunna ge högkonsumenterna upplysning och hjälp. För det tredje ville
51
Lindgren, Å. op. cit., s. 116-117 52
Nycander, S. op. cit, s. 217 53
Lindgren, Å. op. cit., s. 117 54
ibid, s. 91 55
ibid
18
man verka för att visa situationer skulle vara alkoholfria så som i trafiken. För det fjärde ville
man påvisa för befolkningen att återhållsam alkoholkonsumtion är bättre och på det viset
skapa en bättre alkoholkultur. För det femte ville man förbättra vården för de som
missbrukade alkohol. För det sjätte och sista ville man verka för att man skulle öka insatserna
mot de i befolkningen som blivit utslagna på grund av alkoholen.56
När förhandlingarna gällande medlemskapet var färdiga stod endast det svenska
detaljmonopolet kvar. De resterande svenska monopolen, det vill säga Vin & Sprit AB:s
monopol för import, export, tillverkning och handel till restauranger och dylikt, hade fått ge
vika för EU-kommissionens krav. Dock ansåg de att det, förutom för monopolen, inte fanns
några andra hinder för Sverige att gå med i EU. På grund av detta fick en ny Alkohollag
skapas som sedan trädde i kraft 1 januari 1995. Systembolagets monopol testades i det så
kallade Franzen-målet där EG-domstolen fastslog att monopolet inte stred mot EU-rätten.57
En annan del av problematiken med inträdet i EU var de nya införselreglerna gällande
köp av alkohol i andra länder. Till en början var Sverige undantaget från införelsekvoterna
som gällde i resten av EU. De reviderades första gången 1996 och fick då förlängt för en ny
förhandling 2000. Från och med 2000 kunde inte Sverige längre undantas från regelverket.
Man skulle från och 2001 och tre år framåt (till 2004) sakta öka sina kvoter så att det
överensstämde med resten av EU, det vill säga rätten att ta in 10 liter sprit, 20 liter starkvin,
90 liter vin och 110 liter öl. Denna kvot ansågs vara skälig för personligt bruk. Försäljningen
över gränserna hade sin grund i hur skatterna var fördelade på alkohol i respektive land. Då
Sverige haft en hög beskattning på alkohol ökade införseln till Sverige. I EU finns ingen
maxbeskattning gällande alkohol men däremot en lägsta beskattningsgräns. Eftersom
införseln räknas som personligt bruk ska beskattningen på alkoholen läggas på inköpslandet.58
Andréasson et al menar att de som höll i förhandlingarna om medlemskapet inte
prioriterade alkoholfrågan. Det visade sig bland annat genom att förhandlarna valde att inte
skapa någon opinion i frågan. Man valde också att inte lägga det som en av de centrala
frågorna i officiella informationsskrifter och dylikt. Det i sin tur skapade en falsk trygghet
bland politikerna. Istället valde förhandlarna att lägga tyngd på bland annat medlemsavgift,
jordbruksfrågan med mera. EES-avtalet uppgav också att Sverige skulle få ha vetorätt i frågor
som rörde bland annat införelsekvoterna och även beslut rörande det svenska monopolet.
Enligt Andréasson et al var oron för att det skulle bli ett nej i folkomröstningen om EU-
56
Lindgren, Å. op. cit., s. 91 57
ibid, s. 92 58
Andréasson, S. et al., op.cit. 2001, s. 24-26
19
medlemskapet så stor att man valde att ge en lite bättre bild av medlemskapet än vad som
skulle ske i verkligheten. De menar också att vi i Sverige var lite godtrogna gällande hur
mycket av landets bestämmelser som skulle kvarstå i och med ett inträde i unionen, framför
allt gällande alkoholfrågan.59
2.4 DE FYRA ALKOHOLPOLITISKA KRAVEN
Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna är en skrift utgiven av IOGT-NTO-
rörelserna i Sverige, Norge och Finland. Skriften gavs ut i samband med att förhandlingarna
mellan EU och Sverige angående medlemskap pågick. IOGT-NTO-rörelsen ville visa på vilka
konsekvenser vissa delar av EU kunde ge på den svenska alkoholpolitiken och ställde
samtidigt upp fyra krav för ett medlemskap i EU.60
Enligt IOGT-NTO-rörelsen hade Norden sammanlagt bara hälften så stor konsumtion av
alkohol som resten av Europa. De menar att detta berodde på att man i Norden har en högre
kunskapsnivå gällande alkohol (och drogers) effekter och därför fört en mer seriös
alkoholpolitik i jämförelse med Europa. Dessutom har Norden haft en större tillgång till
alkoholfria miljöer. Enligt rörelsen skulle till exempel en prissänkning av alkohol med 50
procent öka konsumtionen med lika mycket och också öka antalet alkoholrelaterade skador.
Det i sin tur skulle öka kostnaderna för vad till exempel Sverige skulle lägga ut för att hjälpa
människor med alkoholrelaterade skador.61
Genom att avskaffa Nordens alkoholpolitik, det vill säga alkoholmonopolet,
gränskontroller och införselkvoter, skulle detta få en negativ effekt. Därför vill rörelsen
samlat försäkra sig om att de krav som presenteras nedan står fast vid ett medlemskap i EU
och att först efter att detta fastslagits kan rörelsen ta en fast ståndpunkt i frågan i övrigt.62
Kraven är upplagda på ett sådant sätt att varje krav innehåller en informell inledning hur
upplösandet av kraven kan ha för effekt på Norden. Sedan motiveras kraven med ett ”varför”
det är viktigt och sedan en motivering om ”hur” det är förenligt med EU.
2.4.1 Bevara alkoholmonopolet
Monopolet i sig är inte förenligt med kravet om fri konkurrens i EU men då det svenska
monopolet inte är ett handelsreglerande monopol utan ett för att bevara hälsan menar IOGT-
NTO att monopolet bör kunna stå fast. De menar att monopolet är en av Nordens
59
Andréasson, S. et al., op. cit. 2001, s. 28-29 60
Jahren, E. & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna, s. 7 61
ibid, s. 2 62
ibid
20
alkoholpolitiska grunder som hjälper till att hålla konsumtionen nere. De menar vidare att
eftersom monopolet inte har en handelsreglerande avsikt utan syftar till att bevara hälsan bör
monopolet kunna finnas kvar.63
2.4.2 Bevara gränskontrollen
Grunden med EU är att gränserna mellan medlemsländerna ska vara fria och att
gränskontroller endast ska finnas mot länder som ännu inte blivit medlemmar. IOGT-NTO
menar att öppna gränser ger inte bara fri rörlighet av lagligt överförbara varor utan att det
också gör att olaglig införsel av alkohol och droger ökar. Gränskontroller anses viktiga för
rörelsen då man menar att man redan sett att prisskillnader på vissa varor ökat handel över
gränserna med dessa varor. Norden skulle kunna utarbeta ett undantag gällande gränserna så
att införsel av alkohol och droger på olagliga grunder kan stoppas men IOGT-NTO menar att
detta undantag inte behöver förhindra EU:s övergripande syfte av fri rörlighet över
gränserna.64
2.4.3 Bevara införselkvoterna
Att gå från en liter sprit, en liter vin och två liter starköl till tio liter sprit, 90 liter vin och 110
öl ansåg IOGT-NTO kunde ge en negativ effekt då den stora mängden också såg som
användning för personligt bruk enligt EU-standard. Effekterna skulle kunna bli en högre
konsumtion och att Nordens restriktiva alkoholpolitik kunde luckras upp. Rörelsen menar att
beskattning av alkohol är orsaken till att Nordens alkoholpolitik varit effektiv i jämförelse
med andra europeiska länder och att stora kvoter skulle försvaga detta sätt att föra
alkoholpolitik på. Därför anser IOGT-NTO att Norden ska undantas från dessa regler gällande
införselkvoter då det syftet med Nordens införselkvoter att begränsa och minska
alkoholkonsumtionen skulle förlora sin innebörd.65
2.4.4 Bevara den nationella handlingsfriheten
IOGT-NTO-rörelsen anser att eftersom man inom EU ser alkoholfrågan som en fråga som
hamnar under jordbruks- och industripolitik och inte under hälso- och socialpolitik som den
gör i Norden så medför detta problem i alkoholpolitiken. Inom EU är det föreslaget att det
endast ska finnas en minimigräns gällande punktskatter på till exempel alkohol. Även om
63
Jahren, E. & IOGT-NTO op. cit., s. 3 64
ibid, s. 4 65
ibid., s. 5
21
varje medlemsland har rätt att styra över sin egen punktskatt (förutom den undre gränsen) kan
det ändå i praktiken betyda att ett land tvingas sänka sina punktskatter till en lägre nivå än
tänkt för att kunna förhindra att en daglig handel från länder med lägre beskattning ska kunna
uppstå. Genom att behålla rätten till att själva få styra över alkoholpolitiska instrument så som
beskattning, regler kring reklam och så vidare kan Nordens stabila alkoholpolitik fortsätta.
För att kunna bevara detta måste förhandlingarna fastställa att Norden får fortsätta med sin
egen alkoholpolitik.66
66
Jahren, E. & IOGT-NTO op. cit., s. 7
22
3. UNDERSÖKNING
3.1 KORT OM ACCENT
Accent bildades 1965 när de två tidningarna Reformatorn (IOGT) och Ariel (NTO) slogs
ihop. Idag utkommer tidningen med 10 nummer per år67
men under 1993-1995 utkom
tidningen med 20 nummer varav fyra av dessa var dubbelnummer68
(till exempel nummer 7
och 8 utgavs som ett nummer, 7-8). Tidningens distribueras idag av IOGT-NTO, UNF och
JUNIS.69
Under perioden 1993-1995 gavs tidningen också ut av SLN.70
Tidningen behandlar så väl debatter som information om nya lokalföreningar och
distriktskontor. Artiklarna speglar inte endast medlemmarnas åsikter utan det finns intervjuer
av politiker och icke medlemmar också.
Under den valda tidsintervallen innehåller tidningen en artikelserie som heter ”Alkohol i
EG – en artikelserie” som behandlar hur EU påverkat vissa europeiska länder. I serien tas till
exempel Storbritannien, Spanien, Portugal, Belgien med flera upp. Serien belyser inte endast
de ”dåliga” sidorna utan försöker vara heltäckande. Bland annat försöker de belysa hur
nykterhetsarbetet ser ut i länderna.
I Accent recenseras också olika böcker som utgivit bland annat av nykterhetsrörelsens
eget förlag, Sober förlag. Vissa av dessa tar upp olika aspekter av EU. Det annonseras också
olika kurser och möten som behandlar EU-frågan på olika sätt.
Under denna tidsintervall uppkom två kongresser. En kongress som var enligt stadgarna
och en extrainsatt kongress för att behandla ställningstagandet till EU innan folkomröstningen
i november 1994. Accent behandlar också vilka beslut och diskussionen som uppkommit
under dessa kongresser.
3.2 IOGT-NTO OM EU I ACCENT
Artiklarna i denna undersökning är hämtade från Accents ledarsidor. Av de 60 ledarsidorna
som innefattas i undersökningens tidsintervall var 17 av ledarsidorna relevanta för
undersökningen. Av dessa behandlade sju monopolet, fem den nationella handlingsfriheten,
två innehöll alla de fyra kraven med en allmän framtoning och tre behandlade frågan om
67
Lindgren, Å. op.cit., s. 103 och Nationalencyklopedin, Accent, http://www.ne.se/lang/accent/107613, 2009-11-
26 68
framkommer vid läsning av årsupplagorna av tidningen Accent 69
Nationalencyklopedin, Accent, op. cit. 70
Accent, s. 2, 1993-01-21
23
samarbete bland de nordiska länderna gällande EU. Fördelningen över åren var tolv ledarsidor
från 1993, fyra från 1994 och endast en ledarsida från 1995.
Nedan följer en beskrivning av artiklarnas innehåll utifrån deras relevanta innehåll för
undersökningen det vill säga monopolet för sig, samarbetet i Norden för sig och så vidare.
Inom varje del kommer artiklarna primärt att refereras till i kronologisk ordning. Artiklarna
som innehåller flera av kraven har inte delats in under en egen rubrik utan har satts under de
övriga rubrikerna utifrån vad som tagits upp i respektive artikel.
3.2.1 Monopolet
Det första som sägs angående monopolet går att finna i första numret av Accent 1993. På
ledarsidan talas det om att föregående år (1992) varit ett rörigt år där bland annat den svenska
handeln och industrin menat att det svenska monopolet kommer avvecklas vid ett inträde i
EU. Detta inte är något som regeringen varken bekräftat eller dementerat anser artikeln. Enligt
artikeln verkar det som förhandlingarna för EU-medlemskap inte fått någon press på sig från
regeringen om att den svenska alkoholpolitiken bör vara kvar även vid ett inträde i EU. Det
berättas också om moderaten Nic Grönvall som utvalts till att bli den svenska representanten i
EU- och EES-organet ESA. Dock anses inte valet var ett av de bättre, ”glädjen över att få
ifrågasätta det svenska monopolet har varit påtaglig hos Grönvall varje gång han uttalat sig”71
.
Artikeln avslutas med att säga att det är dags att ta nya tag under det kommande året.72
I Accent nummer 4 1993 anser ledarsidan att det nu under förhandlingarna är viktigt att
nykterhetsrörelsen gör påtryckningar mot förhandlarna om att monopolet ska få finnas kvar.
Artikeln har valt att citera ordförande för förhandlingarna, Ulf Dinkelspiel, som menar att
eftersom det svenska monopolet grundar sig på en hälsoaspekt för att minska konsumtionen,
ska det vara kvar. I samma veva som Dinkelspiel uttrycker detta framkommer det att
socialdepartementet lagt fram en promemoria kring att slopa försäljningen av starköl, via Vin
& Sprit, till restaurangerna och att de istället ska kunna inhandlas direkt via bryggerierna.
Detta passar inte bra tillsammans med den linje som förespråkas i förhandlingarna enligt
artikeln. Eftersom Sverige är ett land som anses ha lyckats med sin alkoholpolitik och att man
inom nykterhetsrörelsen kan vara stolta över det arbete de fört så rimmar det illa med
socialdepartementets nya förslag. Den svenska alkoholpolitiken ska genomsyras av att inga
vinstintressen ska råda och så skulle fallet inte bli om försäljningen mellan bryggerier och
restauranger skulle ligga öppet och skribenten menar att detta skulle kosta mer i slutändan än
71
”Flumhögerns år”, Accent nr 1, 21 januari 1993 72
ibid
24
vad man skulle tjäna på det och att det är viktigt för de remissinstanser som finns att uttrycka
detta i denna fråga.73
I maj 1993 beskriver ledarsidan hur EU-förhandlingarna går för de tre ansökande
nordiska länderna Sverige, Norge och Finland. Skribenten menar att de olika länderna fått
olika svar på frågan om ett bevarande av alkoholmonopol. Till exempel anges det att enligt
Finlands förhandlingssvar från EU strider deras monopol mot EES-avtalet detta enligt en
finsk alkoholforskare vid namn Esa Österberg. När den svenska (och den norska) regeringen
tolkar EES-avtalet utifrån en monopolsynpunkt tycks de inte få samma uppfattning. Enligt
artikeln anser Norge att den svenska regeringen är alldeles för mjuk i sin förhandling då man i
Norge har alkoholfrågan som en av de viktigaste punkterna i förhandlingarna. Det menas att
oron över att monopolet är i fara är inte helt ogrundad då dessa synpunkter inte endast
kommer från Bryssel utan att det finns starka röster även i Sverige som påpekar detta. Om
dessa röster blir starkare finns det en risk att EU lyssnar mer på de alkoholliberala rösterna än
på de som yrkar på att monopolet ska vara kvar. Den mer alkoholliberala linjen får stöd av
bland annat bryggarföreningar som skulle gynnas av att monopolet avvecklas och tillsammans
lägger de fram undersökningar som till exempel visar på hur mycket oregistrerad sprit som
säljs per år och att det i sin tur ska vara underlag till ett avskaffande av monopolet menar
skribenten. Detta i sin tur kan göra att det mål om minskad konsumtion fram till 2000 som
Sverige satt upp ligger i riskzonen att inte kunna uppfyllas anser skribenten. Artikeln avslutas
med att klargöra för att om förhandlingarna ska bli lyckade krävs att de som förespråkar en
mer restriktiv alkoholpolitik där monopolet får var kvar bör göra sig mer hörd och försvara
sina ståndpunkter.74
I Accent nummer 13 1993 nämns monopolfrågan i samband med sommarens stundande
kongress där EU-frågan förutspås vara en av de frågor som det kommer diskuteras mest om.
Frågan för kongressen är om rörelsen bör ta ställning i frågan eller inte. Bland annat nämns då
att en av följderna med ett EU-inträde kan vara att monopolet ifrågasätts.75
I ledarsidan från nummer 17 1993 diskuterar man syftet med monopolet. I Sverige har
begränsningen av privata vinstintressen varit ett av skälen till att ha kvar monopolet.
Skribenten tror inte att det syftet är något som EU skulle tycka vara bra då en av deras
hörnstenar är fri konkurrens. Dock anses det att eftersom det svenska monopolets syfte är att
förbättra hälsan och inte har ett vinstintresse borde det från EU:s sida inte vara monopolet i
73
”Fri starkölsimport blir en dyr affär”, Accent nr 4, 4 mars 1993 74
”Finsk tveksamhet hotar monopolet”, Accent nr 9-10, 6 maj 1993 75
”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993
25
sig som är problemet utan att man genom monopolet begränsar möjligheten för varor (så som
alkohol) att röra sig fritt. Ledarsidan avslutas med att ge en motivering varför Sverige bör ha
kvar sitt monopol. Främst är det ett mycket effektivt sätt att reglera konsumtionen genom
begränsad tillgänglighet och prissättning och att det är grunden till den svenska
alkoholpolitiken.76
Även om ledarsidan i Accent nr 21 1993 menar att regeringen inte varit så aktiv i de
alkoholpolitiska frågorna under de två de suttit vid makten så har de ändå varit klara med att
om ett medlemskap i EU blir aktuellt är monopolet något som ska finnas kvar. Artikeln
återkommer till tidigare iakttagelse om att även fast regeringen yrkat på ett bevarande av
monopolet så har de ändå lagt fram en proposition angående rätten för restauranger att köpa
direkt från bryggerierna. Motiveringen för denna proposition kommer från Bo Westerberg
(ansvarigt statsråd, moderaterna) som menar att ”inför EES-avtalet och ett svenskt närmande
till EU är det nödvändigt att diskriminerande inslag i lagstiftningen avskaffas”77
, det vill säga
Vin & Sprits monopol på import och export. Enligt skribenten har Westerberg lagt upp två
förslag på hur import- och exportfrågan kan lösas. Å ena sidan kan man låta restaurangerna
köpa all sitt öl genom Systembolaget, det betyder att de svenska bryggerier som redan kunde
sälja direkt till restaurangerna skulle nu börja sälja via Systembolaget. Å andra sidan kan alla
bryggerier, utländska som svenska, sälja direkt till restaurangerna. Westerberg själv ansåg,
enligt artikeln, att det senare förslaget var det bästa. Nu hoppas skribenten på att riksdagen
avslår förslaget då det inte överensstämmer med de alkoholpolitiska riktlinjer som legat till
grund i Sverige och att ett avslag i frågan kommer ge en stark signal till EU om hur Sveriges
alkoholpolitiska läge ser ut och som skribenten avslutar med; ”Regeringens taktiska
anpassning inom ölpolitiken väcker knappast respekt i Bryssel”78
.79
Accent första nummer 1994 börjar med att summera hur 1993 avslutades i de
alkoholpolitiska frågorna, framför allt det som gällde EU-förhandlingarna. Enligt artikeln
avslutades det föregångna året på en positiv ton gällande EU-förhandlingarna. Den
propositionen som gällande direktimport mellan restaurangerna och bryggerierna gick inte
igenom i riksdagen. Dock menas det att detta inte var ett beslut som helt och hållet passade
alla i riksdagshuset. Socialminister Westerberg menade att beslutet inte sände rätt signal till
EU och att det skulle få konsekvenser i form av slopanden av andra delar av monopolsystem.
EU bestämde sig också för att godkänna det svenska Systembolaget vilket ansågs var ett litet
76
”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993 77
”Oklar signal till EG”, Accent nr 21, 18 november 1993 78
ibid 79
ibid
26
steg i rätt riktning då förhandlingarna i övrigt inte gått så bra som man hoppats. Men enligt
artikeln kan nu ändå monopolet på import och produktion via Vin & Sprit avvecklas det på
grund av att EES-avtalet träder i kraft. Detta betyder i sin tur också att även Systembolagets
monopol kan bli ifrågasatt senare. Skribenten påpekar att den svenska alkoholpolitiken är till
för att minska konsumtionen som i sin tur ska minska alkoholskador och att det därför är
viktigt att hålla hårt i monopolet i förhandlingarna så att fri konkurrens inte händer i Sverige.
Artikeln avslutas med ett konstaterande, att i och med EU och slopandet av monopolen
kommer skapa fler problem med att hålla alkoholskadorna på en låg nivå.80
När Accent nummer 5 kommer ut 1994 har förhandlingarna avslutats och ledarsidan
väljer att belysa hur förhandlingarna gått, utifrån vad som kommit fram. Det finns några delar
av förhandlingarna som skribenten anser kunde ha skötts bättre så som alkoholfrågan och att
resultat borde ha givit fler undantag. När det kommer till monopolfrågan beskriver artikeln att
förhandlingarna lett till att alla alkoholpolitiska monopol förutom Systembolaget ska
avvecklas. Man menar att dessa resultat inte kan betraktas som någon seger för
nykterhetsrörelsen och för dem som sett att en restriktiv alkoholpolitik faktiskt minskar
konsumtionen och i sin tur alkoholskadorna. Artikeln avslutas med att säga att ”IOGT-NTO-
rörelsen har genom sin partipolitiska obundenhet en rejäl chans att fungera som plattform där
olika åsiktsriktningar kan komma till tals”81
. Enligt artikeln är detta viktig uppgift inför
folkomröstningen.82
Efter att förhandlingarna slutförts talar nu ledarsidan om hur Sverige ska kunna lösa
situationen gällande alkohol utan monopolet efter 1994 års slut. Artikeln menar att den budget
som regeringen lagt som förslag på 75 miljoner till alkoholinformation borde läggas på att få
den myndighet som får delar av de arbetsuppgifter som tidigare legat på Vin & Sprit att
fungera på ett bra sätt. Denna myndighets arbetsuppgifter är att hålla uppsikt på alkoholvanor.
Enligt artikeln är det när ”flera moment i den svenska alkoholpolitiken avvecklas … skall
information, utbildning och upplysning ta över ansvaret för att alkoholproblemen ska
minska”83
. Slutsatsen är att regeringen bör lägga en större budget en den på 75 miljoner då
skribenten anser att den summan inte är större än ”en dagskassa på Systembolaget”84
.85
80
”Folkhälsan hotas av EU-kompromiss”, Accent nr 1, 21 januari 1994 81
”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994 82
ibid 83
”Alkoholinformation måste kosta”, Accent nr 10, 19 maj 1994 84
ibid 85
ibid
27
3.2.2 Nationell handlingsfrihet
Första gången som man talar om den nationella handlingsfriheten är i Accent nummer 2 1993.
Artikeln diskuterar hur alkoholskatten inte höjts under tre år men att den nu ska följa KPI. Det
anses vara konstigt att ingen höjning gjorts tidigare då flera av riksdagspartierna stått bakom
slutsatsen om att pris och konsumtion har ett samband. Anledningen tycks vara att skatten inte
höjts eftersom man har för avsikt att anpassa sig mer till EU men nu när den ändå ska höjas,
även om det blir en liten höjning, ger ett hopp om att så inte alls var avsikten.86
I nummer 5 av Accent 1993 återkommer ledarsidan till slutsatsen om att avsaknaden av
en höjning i alkoholskatten grundar sig på förhandlingarna som förs gällande ett medlemskap
i EU och att Sveriges riksdag vill förbereda denna del av alkoholpolitiken inför ett
medlemskap. Skribenten menar dock att alkoholskatter har visat sig vara en inkomstkälla för
länder så som Danmark och England som redan är medlemmar. Därför bör förhandlarna
trycka på att alkoholskatten är viktig för den svenska alkoholpolitiken då den ger positiva
effekter på hälsan och därför bör inte alkoholfrågan läggas under handelspolitik utan den ska
vara en egen gren. Precis som det är i Sverige där beskattningen är en viktig del av
alkoholpolitiken.87
Redan i oktober 1993 börjar Accent tala om det stundande valet och folkomröstningen
gällande ett eventuellt medlemskap i EU. Enligt artikeln skulle sannolikt valet kantas av de
vanliga frågorna så som arbetslöshet men att nykterhetsrörelsen skulle göra allt för att få in
alkoholfrågan in i debatten genom sin kampanj ”Val -94”. Samtidigt som föreberedelserna
inför nästkommande års val berättar artikeln att den alkoholpolitiska kommissionen håller på
med ett betänkande gällande beskattning på alkohol. Skribenten yttrar sin besvikelse över att
kommissionen hittills visat en liberal förhållning till alkoholfrågan, det vill säga att
partihandeln med till exempel sprit ska släppas helt fri och det påpekas att detta inte alls
kommer att leda till en lägre konsumtion. Trots dessa signaler har ändå regeringen
tillsammans med ordförande Dinkelspiel bekräftat ”att svensk alkoholpolitik skall ligga fast
vid ett eventuellt medlemskap i EU”. 88
Artikeln avslutas med att det verkar som om
förhandlingarna stött på en svår fråga när det gäller det svenska alkoholpolitiken.89
I Accent den andra december 1993 förklarar ledarsidan att det som tidigare kallats EU nu,
i och med Maastrichtavtalet, blivit EU. Samtidigt som detta skedde började man tala om
maktbalansen i EU, om hur Tysklands regeringschef Helmut Kohl givit ett förslag om att de
86
”Ungdomsministern tiger om drogerna”¸ Accent nr 2, 4 februari 1993 87
”Höj alkoholskatten, Lundgren!”, Accent nr 5, 18 mars 1993 88
”Regeringens stolta löften”, Accent nr 18, 7 oktober 1993 89
ibid
28
större länderna ska ha mer inflytande än de mindre länderna i EU. Detta skapade debatt och
från Sveriges håll försäkrade statsminister Carl Bildt att vi inte skulle mista vårt inflytande i
EU. Artikeln uttrycker detta gällande Bildts utlåtande: ”att … tro att inflytandet från de skilda
medlemsländerna inte kommer att bli föremål för en omfattande debatt är naivt”90
. Man
menar att det just nu inte finns något som stödjer tanken på att de svenska förhandlingarna
med EU kommer göra att Sverige kommer att behålla de krav som angivits. Dessutom har
förhandlarna som mål att bli färdiga till första mars 1994 vilket anses vara väl brådskande av
skribenten. Artikeln tar upp två scenarier. För det första kan Sverige gå igenom denna
förhandling relativt oskadd då kraven som lämnats inte kan anses orimliga. Man menar att
”står Sverige fast vid sina alkoholpolitiska krav borde EU:s ambition att få med Sverige som
medlem vara vägledande och undantagen därmed lätta att acceptera”91
. Dessutom bör det
svenska monopolet inte anses vara ett undantag då det faktiskt inte diskriminerar. Istället bör
förhandlingarna gällande dessa krav göras klart så snart som möjligt så att andra viktiga
frågor kan diskuteras. För det andra menar artikeln att Sverige kan gå samma öde till mötes
som Finland där önskan att accepteras som medlemmar var så stor att de valde att anpassa allt
till EU, även sådana delar som till exempel alkoholpolitiken. Detta skulle säkerligen leda till
att förhandlingarna blir klara till första mars 1994 men resultatet blir inte godtagbart. Vidare
säger artikeln att ”oavsett vilken inställning man har till ett svenskt medlemskap i EU så
verkar det som om ministerrådets nya tidtabell skall genomföras med en hastighet som saknar
all sans och vett”92
. Enligt skribenten är denna tidsbegränsning ett sätt för EU att bevisa att de
kan ta viktiga beslut då de misslyckats tidigare med vissa viktiga beslut men ”att de
ansökande länderna skall sona detta med hafsiga förhandlingar är inte acceptabelt”93
. Artikeln
avslutas med att den tycker att den svenska regeringen ska se till att försöka förlänga tiden för
förhandlingarna så att den stundande folkomröstningen inte genomförs med en känsla av att
förhandlingarna inte nådde sin fulla potential, ”varken för ja- eller nejsägare är hastverk
någon godtagbar lösning”94
.95
Redan nästkommande nummer återkommer ledarsidan till frågan om den nationella
handlingsfriheten. Denna gång handlar artikeln om hur nykterhetsrörelsen kan tänka sig att
rösta i folkomröstningen. Att det faktiskt inte endast är frågan om alkoholpolitik som är viktig
för dem inom nykterhetsrörelsen utan att det innefattar många fler frågor och därför finns det
90
”Skynda långsamt!”, Accent nr 22, 2 december 1993 91
ibid 92
ibid 93
ibid 94
ibid 95
ibid
29
en majoritet som kan tänka sig rösta ja folkomröstningen. Dock menas det att om det visar sig
att Sveriges rätt att besluta över sin egen alkoholpolitik försvinner så finns det en chans att
många inom rörelsen ändra sin röst till nej. Därför bör det vara Dinkelspiels önskan att de
svenska kraven går igenom i förhandlingarna annars finns risk för att folkomröstningen slutar
i ett nej, enligt artikeln.96
Sista gången som den nationella handlingsfriheten återkommer är när förhandlingarna är
slutförda och det beskrivs vad förhandlingarna givit för resultat. Då tas bland annat rätten att
punktbeskatta alkoholen upp. Detta är en av de delar som i teorin får vara kvar i Sveriges
beslutanderätt men som i praktiken kommer vara svår att upprätthålla på den nivån som den
tidigare haft då gränshandeln kommer tvinga ner skatten då priserna är lägre i andra delar av
EU. I och med att de krav som Sverige haft inte fått det resultat som önskats utan att nu endast
ett av monopolen får vara kvar, Systembolaget, att man endast i teorin har makt över sin egen
beskattning, att införselnivå inte får hållas på den låga nivån som Sverige önskat och att
gränserna nu är helt öppna för både människor och handel så innebär detta är större arbete för
IOGT-NTO menar artikeln. Eftersom rörelsen inte tar ställning till något specifikt parti utan
endast vill verka för en hållbar alkoholpolitik blir då IOGT-NTO en ”plattform där olika
åsiktsinriktningar kan komma till tals”97
inför folkomröstningen.98
3.2.3 Norden
Norge hade sen tidigare redan förklarat för det Nordiska rådet att de inte tänkte vara med och
skapa en gemensam plan för att minska alkoholkonsumtionen i Norden. Men nu gällde det en
gemensam front i frågan om ett medlemskap i EU och då kunde ett samarbete ske. Syftet med
detta var att genom att vara enade kunna stå emot i förhandlingarna kring alkoholfrågan och
att frågan förblir en folkhälsofråga. Förhoppningen är nu att, till skillnad från tidigare, få en
lycka gemensam front och att detta ska resultera i bra förhandlingar som ger en bra
alkoholpolitik för de nordiska länderna enligt artikeln.99
I mars 1994 efter att förhandlingarna slutförts tittar ledarsidan i Accent tillbaka kort på
förhandlingarna och den tilltänkta gemensamma fronten för Norden. Enligt artikeln höll inte
samarbetet i samarbetet gällande alkoholfrågan istället valde länderna att förhandla enskilt.
Detta menar skribenten inte gynnat någon förutom EU.100
96
”Folkomröstningen – en plåga för Bildt?”, Accent nr 23-24, 16 december 1993 97
”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994 98
ibid 99
”Nordisk offensiv i alkoholpolitiken”, Accent nr 6, 1 april 1993 100
”Tid för beslut om nordisk TV-kanal”, Accent nr 6, 31 mars 1994
30
I mars 1995 har Sverige precis blivit medlemmar i EU och ledarsidan i Accent beskriver
att en tid framöver kommer de nya medlemsländerna (bland annat Sverige) genomgå
förändringar för att anpassa lagstiftning till reglerna som gäller för EU. Enligt skribenten är
det viktigt för Sverige att komma in i EU:s byråkratiska system så fort som möjligt. Det
menas också att det nu mer än någonsin är det viktigt med ett nordiskt samarbete (i alla fall
mellan de länder som nu ingått i medlemskapet). Ett av samarbetets mål skulle vara att få
begreppet sociala frågor att innefatta fler frågor än endast arbetslöshet så som alkoholfrågan.
En viktig del av denna process är att den svenska regeringen, enligt artikeln, har lyssnat på
nykterhetsrörelsen och föreslagit att ett råd ska bildas i EU där man ska arbeta med
alkoholfrågor. På grund av detta förslag måste nykterhetsrörelsen ena sig, inte bara i Sverige
utan också i Norden, och se till att påtryckningar mot EU bedrivs gällande alkoholpolitiken.101
3.3 VILKA ARGUMENT ANVÄNDS?
3.3.1 Monopolet
Stora delar av argumentationen kring kravet om bevarandet av monopolet kretsar kring att
motivera att monopolet inte har ett ekonomiskt syfte utan har syftet att förbättra hälsan. Detta
görs genom att kontrollera och på så sätt minska konsumtionen som i sin tur minskar antalet
alkoholskador. Detta påpekas antagligen då regelverken inom EU säger att fri konkurrens ska
råda och då monopol kan uppfattas som diskriminerande. Man lägger mest tyngd på
Systembolagets monopol antagligen då ”vardagskonsumtionen” sker där och därför har
Systembolaget som kontrollerande verktyg störst chans att påverka konsumtionen.
Man återkommer också till hur förhandlingarna sköts från svensk sida, det vill säga en
nationell aspekt. Man är missnöjd över att förhandlarna inte tycks visa att alkoholpolitiken är
en viktig del. Dessutom anser man att riksdag och regeringen inte heller gjort detta tydligt för
de svenska förhandlarna. Man menar att det bör ske fler och tydligare påtryckningar från både
riksdag och regering och från de svenska förhandlarna. För annars menar man att det finns en
risk att EU ser kraven som något mindre viktigt och då kan monopolen bli lidande.
3.3.2 Nationell handlingsfrihet
Även i diskussionen kring den nationella handlingsfriheten används argument gällande
hälsoaspekten. Dock används den tillsammans med den ekonomiska aspekten. Främst gäller
det beskattningen på alkohol. Enligt ledarsidorna har ingen höjning av alkoholskatten gjorts
101
”Nordens länder bör ta ett socialt ansvar i EU”, Accent nr 4, 2 mars 1995
31
på tre år och att den höjningen som planeras enligt KPI inte ger den signalen till EU som
IOGT-NTO önskar. De menar att genom att visa att beskattning inte längre tycks vara en
viktig del av den svenska alkoholpolitiken kan EU-kommissionen välja att se över kraven om
Sveriges rätt att besluta över sin egen alkoholpolitik. Den menar också att beskattningen av
alkoholen gör att man kan kontrollera konsumtionen och hålla den nere. Mindre konsumtion
ger i sin tur förbättrad hälsa.
Man talar också om oron av att mista inflytandet över sin egen politik, främst
alkoholpolitiken. Framför allt görs oron tydlig när den tyska regeringschefen Helmut Kohl
yrkar på att de större medlemsländerna ska få mer inflytande över politiken i jämförelse med
de mindre länderna. I det här fallet är det den nationella aspekten de väljer att ta upp. I
artiklarna talar man också om hur viktigt det är att alkoholpolitiken blir en egen genre inom
EU precis som det är i Sverige. Då det kan få oönskade konsekvenser om alkoholfrågan
hamnar under någon annan fråga så som jordbrukspolitik.
Inom detta område finner man även en argumentation som talar både till den nationella
och också den moraliska aspekten. Detta gäller diskussionen om förhandlingstiden och hur det
finns en risk att det blir förhastat. De väljer att trycka på att ett för snabbt förhandlande inte är
bra för varken de som är för eller de som är emot ett medlemskap i EU. IOGT-NTO väljer att
återkomma till förhandlingssituationen ett flertal gånger och väljer att återigen använda sig av
moralaspekten genom att visa på att om förhandlingarna väljer att inte engagera sig i
alkoholpolitiken kan det ge negativa konsekvenser i den uppkommande folkomröstningen.
I sista ledarsidan som tar upp nationell handlingsfrihet är förhandlingarna över och här
väljer de att argumentera för den moraliska och nationella aspekten fast främst inom den egna
organisationen då de yrkar på att det är viktigt att ena sig i alkoholfrågan och skapa en
plattform där frågan kan diskuteras inom IOGT-NTO.
3.3.3 Norden
Inom detta område argumenteras delvis utifrån en hälsoaspekt genom att påpeka hur viktigt
det är att Nordens länder håller samman inom alkoholpolitiken för att gemensamt kunna
minska konsumtionen av alkohol. Delvis utgår man från en nationell aspekt då man genom ett
samarbete skulle kunna öka det egna inflytandet i EU. Man talar också om ett samarbete vid
två olika tillfällen. Det ena är innan medlemskapet och under förhandlingarna. Det andra efter
att förhandlingarna är avslutade och IOGT-NTO ser att det kan bli nödvändigt att ha allierade
i alkoholfrågan inom EU.
32
3.3.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis framkommer det att hälsoaspekten återkommer i både frågan om
monopolet och den nationella handlingsfriheten. En annan återkommande aspekt är den
nationella. Främst gällande att den svenska alkoholpolitiken i förhandlingarna och hur viktigt
det är att Sverige är enat i den fråga, det vill säga att riksdag, regering, organisationer så som
IOGT och de svenska förhandlarna står enade bakom alkoholfrågan. Även om man talar om
vilka kostnader alkoholen har är inte den ekonomiska aspekten lika framträdande som hälso-
och den nationella aspekten är.
3.4 VILKA ÄR MÅLEN MED DEBATTEN?
3.4.1 Monopolet
Inom frågan om monopolet är det kortsiktiga och det långsiktiga målet delvis detsamma. Det
kortsiktiga målet är att ge förhandlarna argument för att ge monopolet en mer positiv
framställning. Genom att göra detta hoppas de att förhandlingarna kring den svenska
alkoholpolitiken ska bli lyckad och bevarad vid ett medlemskap. Det långsiktiga målet bör då
också vara ett bevarande av alkoholpolitiken.
Efter att förhandlingarna avslutats övergår målet till att skapa ett större engagemang inom
rörelsen. Detta kan ses som ett långsiktigt mål därför att ett engagemang i rörelsen är viktigt
även i andra frågor utanför EU-frågan.
I sista ledarsidan som tar upp monopolet framkommer argument för ett konkret
kortsiktigt mål. Detta gällde att påverka regering och riksdag att skapa en myndighet som kan
ha kontroll på de svenska alkoholvanorna efter att medlemskapet i EU tagit bort flera dessa
verktyg i och med borttagandet av monopolet (förutom Systembolagets monopol).
3.4.2 Nationell handlingsfrihet
Inom frågan om nationell handlingsfrihet syns främst ett långsiktigt mål, det vill säga målet
att bibehålla Sveriges makt över sin egen alkoholpolitik (främsta orsaken för IOGT-NTO).
När förhandlingarna var avslutade fick de ett nytt mål som är att se till att en plattform
inom rörelsen skapas där alkoholfrågan kan tas upp och bearbetas oavsett vilken politisk
läggning man har.
33
3.4.3 Norden
Här uttrycks två mål, ett kortsiktigt och ett långsiktigt, fast de behandlar båda frågor kring ett
nordiskt samarbete. I det första och kortsiktiga målet gäller samarbetet kring ett gemensamt
ställningstagande om kraven i alkoholfrågan under förhandlingarna. När förhandlingarna är
avslutade och Sverige gått med i EU gäller samarbetet mer ett långsiktigt mål för framtida
beslut inom EU angående alkoholfrågan.
3.4.4 Sammanfattning
Ett av de mest övergripande målen som tas upp gäller att förhandlingarna ska lyckas, främst
inom alkoholfrågan. Detta är främst ett kortsiktigt mål då förhandlingarna är en tidsbegränsad
aktivitet. Det mer långsiktiga målet för IOGT-NTO är att man inom EU, från svensk sida, ska
fortsätta att föra en diskussion kring alkoholpolitiken.
34
4. AVSLUTNING
4.1 SLUTSATSER
Så vad sa egentligen IOGT-NTO i debatten om förhandlingarna och inträdet i EU? Det
framkommer i undersökningen att det fanns ett femte krav som IOGT-NTO inte officiellt
klargjort i ett utskick som kraven om bevarandet av monopolet, införselkvoterna,
gränskontrollerna och den nationella handlingsfriheten och det är kravet eller önskan om ett
nordiskt samarbete mellan de tre länderna Finland, Sverige och Norge som samtidigt ansökte
om ett medlemskap i EU. Av dessa fem krav blir det tydligt i Accents ledarsidor att kravet om
bevarandet av monopolet tycks vara den frågan som var mest angelägen för IOGT-NTO. Av
17 ledarsidor behandlar hela sju diskussionen om monopolets bevarande.
Av de fyra argumentationsaspekter som denna uppsats undersöker (hälsoaspekten,
moralaspekten, den ekonomiska aspekten och den nationella aspekten) används hälsoaspekten
och den nationella aspekten mest. Gällande om debatten fördes utifrån kortsiktiga eller
långsiktiga mål är det främst ett kortsiktigt mål att lyckas med att påverka förhandlingarna
som IOGT-NTO har.
I inledningens teoretiska utgångspunkt diskuteras det vilket sätt IOGT-NTO som rörelse
beter sig i politiska frågor och i ett politiskt system, det vill säga vilken relation de har till
politiken. Utifrån vad som framkommer i undersökningen syns viljan från IOGT-NTO att
deras ord och engagemang ska betyda något, i detta fall framför allt i förhandlingarna om EU-
medlemskapet. Dock nämns det i bakgrunden att det från flera håll framkommit att
förhandlarna undanhållit hur mycket tid de lagt på förhandlingarna kring de alkoholpolitiska
frågorna. Ett exempel är hur IOGT-NTO på deras kongress 1997 förhandlarnas uttalanden om
att Sverige vid ett medlemskap skulle få behålla sina låga införselkvoter, enligt Åke
Lindgren102
. Sven Andréasson et al diskuterar också hur förhandlingarna verkligen gått till.
Där framkommer det tydligare att förhandlingarna valt att lägga tyngd på andra saker men
nämnde inte detta utåt i rädsla för hur allmänheten (och nykterhetsrörelsen) skulle reagera på
detta, om det skulle innebära ett nej i folkomröstningen. Andréasson et al går så långt som att
säga att svenskarna var godtrogna nog att tro att de krav som ställts och den politik man fört
tidigare skulle bestå i och med ett medlemskap i EU.103
I ledarsidorna kan man se antydningar
102
Lindgren, Å. op. cit., s. 116-117 103
Andréasson, S. et al., op.cit., 2001, s. 28-29
35
till att rörelsen är medveten om att förhandlingarna inte gått riktigt ärligt till bland annat i
artikeln Skynda långsamt104
där skribenten funderar på varför förhandlingarna ska jäktas så.
När förhandlingarna väl är avslutade och rörelsen inte längre direkt kunde påverka
beslutet om ett inträde eller inte, beslutar de sig för att starta en plattform inom rörelsen där de
nya förutsättningarna ska kunna diskuteras öppet105
. I bakgrunden visar det också att IOGT-
NTO tillsammans med ett antal internationella nykterhetsrörelser grundande EUROCARE
som från början hade sin bas i Storbritannien men som senare flyttade till Bryssel. Där får
rörelsen möjligheten att nå ut till det beslutande organet som styr över stora delar av den
svenska politiken, däribland alkoholpolitiken.
Så hur är då relationen mellan IOGT-NTO och framför allt EU? Utifrån det som
framkommit i denna uppsats finns det inget som tyder på att relationen är ömsesidig utan i
denna uppsats verkar kommunikationen bara gå från ett håll, från sändare till mottagare. I det
här fallet är det IOGT-NTO som sänder och EU (eller främst den svenska regeringen och
riksdagen i samband med förhandlingen och inträdet) som mottagare. Dock framkommer det
också i bakgrunden att det finns politiker i den svenska riksdagen som använder sig av IOGT-
NTO:s kunskaper inom alkoholfrågan. Dessutom framkommer det också att IOGT-NTO är
delaktig i Sverige politiska system genom att delta i utskott och liknande. 106
Detta gör att
relationen i Sverige blir ömsesidigt. Dock framkommer det också i bakgrunden att antalet
nykterister bland riksdagsmän minskat vilket kan tolkas att inflytandet ändå har begränsats.
4.2 DISKUSSION
Det finns flera frågor som är intressanta att ställa utifrån denna uppsats men som inte direkt
hör till uppsatsens egentliga syfte eller frågeställning. Ett exempel är en fråga som
Andréasson et al ställer angående svenskarnas godtrogenhet. Hur mycket visste egentligen
svenskarna och framför allt IOGT-NTO om vad ett EU-medlemskap skulle innebära? Utifrån
de krav de officiellt ställde upp går det att anta att de måste ha förstått att till exempel den
nationella handlingsfriheten skulle begränsas. Denna godtrogenhet infann sig inte endast i en
eventuell okunskap utan också i förhållande till hur de svenska förhandlarna med Ulf
Dinkelspiel som ordförande skulle fullfölja sitt uppdrag. Var det så att förhandlarna hade en
sådan vilja att lyckas att de medvetet valde att undanhålla fakta kring hur förhandlingarna
verkligen gått? Eller kämpade de in i det sista men såg sig besegrade i de frågor som var
104
”Skynda långsamt!”, Accent nr 22, 2 december 1993 105
”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994 106
se punkt 2.1, s. 12 och Nycander, S. op. cit., s. 209 & 216
36
viktiga? Det man tydligt kan se är att de frågor som IOGT-NTO ansåg vara viktiga, det vill
säga det som rörde alkoholpolitiken och alkoholfrågan i stort fick inte det resultat det
önskade. Om detta beror på att förhandlarna sa sig lyckas med egentligen mörkade i rädsla för
ett nej i folkomröstningen eller om de gav allt i förhandlingarna är väl svårt att avgöra utifrån
denna uppsats.
I urvalet av ledarsidor fanns det 60 att välja mellan och av de 17 sidor som var relevanta
var det ingen av dessa artiklar som behandlade kraven om bevarandet av gränskontrollerna
eller införselkvoterna var för sig. Endast två artiklar behandlade dessa krav och då i samband
med att resterande krav nämndes. En möjlig förklaring kan vara att införselkvoterna och
gränskontrollerna infattades i kraven om nationell handlingsfrihet. En annan möjlighet är att
dessa frågor inte debatterades lika mycket i andra medier som frågan om monopolet gjorde.
Därför kan de kraven ha kommit i skymundan. I slutändan fanns det ingen större skillnad i
förhandlingarnas utgång av dessa krav. Möjligtvis att man lyckats bättre i kravet om
monopolet i och med att Systembolaget fick vara kvar, men annars föll kraven.
En annan intressant fråga man kan ställa sig är hur det kommer sig att frågan om EU
behandlas så intensivt i Accent under 1993, övergår till att prata om EU och valet 1994 och
sedan 1995 endast behandla EU (ur ett alkoholpolitiskt och inte drogpolitiskt perspektiv) en
gång under det året? Kanske blev utgången av förhandlingarna och folkomröstningen ett
sådant nederlag för hela debatten att IOGT-NTO tappade glöden eller var det helt enkelt så att
de gick vidare och tampades med nya frågor.
Vidare kan man fundera på om IOGT-NTO kunde ha lyckats bättre i själva
folkomröstningens utfall om de, som UNF gjorde, tagit ställning för eller emot ett EU-
medlemskap. De uttrycker i Accent att det finns flera medlemmar som anser att det finns flera
frågor än de alkoholpolitiska frågorna som avgör om det skulle bli ett ja eller nej i
folkomröstningen men att om förhandlingarna kring alkoholpolitiken gav ett dåligt resultat
skulle det kunna ge ett negativt gensvar från medlemmar som tidigare tänkt rösta ja.
4.3 VIDARE FORSKNING
Även om det skrivits mycket om nykterhetsrörelsen i stort finns det ändå fortfarande delar
kvar att utforska närmare. Ett exempel på detta är uttrycket att gå från ha ett
”alkoholskadefritt samhälle istället för ett alkoholfritt samhälle” 107
. Det vore intressant att se
hur man egentligen definiera skillnaden inom rörelsen och vad de anser krävs för att få ett
107
se kapitel 2.1, s. 12 och Nycander, S. op. cit., s. 210
37
samhälle alkoholskadefritt utifrån de nya förutsättningarna som till exempel EU givit Sverige.
Liknande undersökningssätt gäller uttrycket ”förbättra snarare än motverka alkoholseden”108
.
Dessa två sätt att uttrycka sig vore intressant att titta närmare på, särskilt om man väljer att
belysa det på en individnivå. Till exempel hur man arbetar inom IOGT-NTO:s lokalföreningar
och om dessa uttryck är en del av deras vardag och arbetssätt.
Oavsett om IOGT-NTO förstod vad EU egentligen är för organisationen109
kan man fråga
sig hur sociala rörelser har för attityder till överstatliga organisationer så som EU. Ses det som
en möjlighet att nå ut och göra skillnad eller är det ett system som begränsar mer än vad det
öppnar upp? Det borde finnas fler sociala rörelser förutom nykterhetsrörelsen som påverkats
av EU, till exempel inom miljöpolitik.
Vid inläsningen av Accent framkom det fler intressanta artiklar utöver ledarsidorna som
varit till grund för denna uppsats. Ett exempel är den serie tidningen hade som hette ”Alkohol
i EG – en artikelserie”. Tillsammans med Accent fanns också UNF:s tidning Motdrag
tillgänglig tillsammans med vissa nummer. I och med att UNF aktivt ställde sig emot ett EU-
medlemskap vore det intressant att undersöka vidare hur debatten fördes inom UNF.
En ytterligare infallsvinkel vore att se till EU och IOGT-NTO idag. Till exempel pågår en
debatt kring om att alkoholförsäljning ska få ske på gårdar som producera eget vin eller cider.
Dagens Accent har färre utgivna nummer per år men är kanske fortfarande en av IOGT-
NTO:s fasta plattform för debatt i sådana frågor som är aktuella, som gårdsförsäljningen.
108
ibid 109
se kapitel 4.2, s. 35
38
5. SAMMANFATTNING
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilket sätt som IOGT-NTO förde debatt kring
de svenska förhandlingarna med EU och inträdet. Avgränsningen ligger framför allt i tid, åren
1993, 1994 och 1995. En ytterligare avgränsning ligger i fem krav som IOGT-NTO yttrat
innan förhandlingarna.
Materialet för denna undersökning ligger främst i ledarsidorna i IOGT-NTO:s tidning
Accent. Bakgrundens innehåll kommer främst från sekundärkällor som dels behandlar
nykterhetsrörelsen och IOGT-NTO, dels som behandlar EU och svensk alkoholpolitik.
I juli 1991 lämnade Sverige in sin medlemsansökan till EU och senare i 1993 påbörjades
förhandlingarna. Under samma tid påbörjar IOGT-NTO sin debatt kring ett eventuellt
medlemskap i EU i tidningen Accent. Främst läggs tyngden på tre krav, bevarandet av
monopolet, bevarandet av den nationella handlingsfriheten och ett nordiskt samarbete under
förhandlingarna och senare efter inträdet. 1 januari 1995 ingår Sverige i sitt EU-medlemskap
och förhandlingarna har lett till att det svenska monopolet har tappat tre av fyra, endast
Systembolaget fick vara kvar.
Av kraven är det monopolet som belyses mest, sju av 17 ledarsidor handlar om
monopolet. Av de fyra argumentationsaspekterna hälso-, det ekonomiska, det moraliska och
den nationella aspekten är det främst hälso- och den nationella aspekten som behandlas. De
övergripande målen med IOGT-NTO:s debatt om EU var kortsiktiga och gällde att påverka
utgången av förhandlingarna.
Utifrån förhandlingarnas utgång kan slutsatsen dras att IOGT-NTO inte kunde påverka
förhandlingarna tillräckligt för att Sverige skulle få behålla hela sin restriktiva alkoholpolitik.
Dock gav de inte upp utan startade tillsammans med nykterhetsrörelser i Europa gruppen
EUROCARE med sin nya bas i Bryssel för att ha närmare till beslutsfattarna.
39
KÄLLFÖRTECKNING
LITTERATUR
Andréasson, Sven, Göransson, Bengt, Lindgren, Jakob, Nycander, Svante, Romanus, Gabriel
& Westerholm, Barbro, Kris i alkoholfrågan – Nya villkor för folkhälsa och välfärd.
Stockholm, Hjalmarson & Högberg, 2001.
Andréasson, Sven, Göransson, Bengt, Lindgren, Jakob, Nycander, Svante, Romanus, Gabriel
& Westerholm, Barbro, Solidarisk alkoholpolitik. Stockholm, Hjalmarson & Högberg och
Alkoholpolitiskt forum, 2007.
Axelsson, Peter [red], Nu eller aldrig – IOGT-NTOs handbok för nyktert val 94. Stockholm,
Sober förlag, 1993.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina [red], Textens mening och makt. 2:a upplagan. Lund,
Studentlitteratur, 2005.
Eriksson, Sören, Alkokoll. Stockholm, Sober förlag, 2009.
Gidehag, Robert & Arnberg, Jonas, Gammal alkoholpolitik möter ny tid. Stockholm,
Handelns utredningsinstitut (HUI), 2003.
Hammare, Ulf & Stenbacka, Susanne, Socialt inriktade organisationer som arbetar mot
missbruk. Stockholm, Socialstyrelsen, 2003.
Jahren, Eivind & IOGT-NTO, Fyra alkoholpolitiska krav inför EG-förhandlingarna. 2:a
upplagan. Stockholm, IOGT-NTO-rörelsen, 1993
Lindgren, Åke, Rörelse i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige. Stockholm,
Sober förlag, 2001.
Nycander, Sven, Svenskarna och spriten – Alkoholpolitik 1855-1995. Stockholm, Sober
förlag, 1996.
Olsson, Orvar, Effekter av en restriktiv alkoholpolitik – Forskning och fakta. Sala, Orvar
Olssons kunskapsförlag, 2000.
Stolare, Martin, Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige – 1900-1920.
Göteborg, Historiska institutionen, Universitetet, 2003
Tallberg. Jonas, EU:s politiska system. 3:e upplagan. Lund, Studentlitteratur, 2007.
40
Wettergren, Åsa & Jamison, Andrew, Sociala rörelser – Politik och kultur. Lund,
Studentlitteratur, 2006.
TIDNINGSARTIKLAR
”Flumhögerns år”, Accent nr 1, 21 januari 1993
”Ungdomsministern tiger om drogerna”¸ Accent nr 2, 4 februari 1993
”Fri starkölsimport blir en dyr affär”, Accent nr 4, 4 mars 1993
”Höj alkoholskatten, Lundgren!”, Accent nr 5, 18 mars 1993
”Nordisk offensiv i alkoholpolitiken”, Accent nr 6, 1 april 1993
”Finsk tveksamhet hotar monopolet”, Accent nr 9-10, 6 maj 1993
”Låt inte stadgedebatten ta all kraft”, Accent nr 13, 24 juni 1993
”EGs konkurrenskrav hotar Systembolaget”, Accent nr 17, 23 september 1993
”Regeringens stolta löften”, Accent nr 18, 7 oktober 1993
”Oklar signal till EG”, Accent nr 21, 18 november 1993
”Skynda långsamt!”, Accent nr 22, 2 december 1993
”Folkomröstningen – en plåga för Bildt?”, Accent nr 23-24, 16 december 1993
”Folkhälsan hotas av EU-kompromiss”, Accent nr 1, 21 januari 1994
”EU – inte bara alkoholpolitik”, Accent nr 5, 17 mars 1994
”Tid för beslut om nordisk TV-kanal”, Accent nr 6, 31 mars 1994
”Alkoholinformation måste kosta”, Accent nr 10, 19 maj 1994
”Nordens länder bör ta ett socialt ansvar i EU”, Accent nr 4, 2 mars 1995
INTERNET
Engelbertsson, Bob & Karlsson, Lynn, Seminarieuppsatsen – En genomgång av formella
krav. Uppsala 1998.
http://www.diva-portal.org/demo/reports/abstract.xsql?dbid=2429 [2008-04-27]
Nationalencyklopedin, Accent, http://www.ne.se/lang/accent/107613 [2009-11-26]
Nationalencyklopedin, Svensk ordbok, ledare, http://www.ne.se/sve/ledare [2009-11-27]
Om CAN, http://www.can.se/Om-CAN [2009-12-15]