Instuderingsfrågor,  moderna  riktningar.  

 

Husserl  

1. Hur  framträder  världen  för  oss  i  ”den  naturliga  inställningen”?  Vad  innebär  den  naturliga  inställningens  ”generaltes”?  Vilka  är  “den  naturliga  inställningens  vetenskaper”?  

2. Vad  innebär  det  att  sätta  generaltesen  ”inom  parentes”?  Hur  skiljer  sig  den  fenomenologiska  ”epochén”  från  att  förneka  eller  betvivla  den  naturliga  världens  existens?  

3. Vad  är  det  enligt  Husserl  för  skillnad  på  den  fenomenologiska  epochén  och  ”den  som  positivismen  fordrar”?  

4. Vad  är  intentionalitet?  5. Försök  att  med  hjälp  av  exempel  klargöra  skillnaden  mellan  den  intentionala  

upplevelsens  noetiska  (reella)  komponenter  och  dess  noematiska  (icke  reella)  innehåll.  

6. Varför  är  det  enligt  Husserl  problematiskt  att  uppfatta  intentionaliteten  som  en  relation  till  en  särskild  sorts  ”immanent”  eller  ”mentalt”  objekt?  

Heidegger  

1. Vad  menar  Heidegger  med  att  ”Intet  är  ursprungligare  än  ’Icke’  och  negationen?”  2. På  vilket  sätt  menar  Heidegger  att  Intet  uppenbaras  genom  ångesten?  3. Varför  är  Intet  så  viktigt  enligt  Heidegger?  4. Försök  förklara  vad  som  kännetecknar  Dasein  (tillvaron)  enligt  Heidegger.  

Sartre  

1. Hur  kommer  intet  in  i  världen  enligt  Sartre?  Hur  argumenterar  han?  2. Vad  innebär  det  enligt  Sartre  att  varsebli  någon  ”som  en  människa”?  3. Vad  innebär  det  enligt  Sartre  för  mig  att  bli  sedd  av  någon,  att  uppleva  den  andre  

som  subjekt,  och  vilken  betydelse  har  detta  för  min  upplevelse  av  mig  själv?  4. Hur  erfar  jag  den  andra  människan  enligt  Sartre?  

Merleau-­‐Ponty  

1. Beauvoir  skriver:  ”En  av  fenomenologins  enorma  förtjänster  är  att  den  till  människan  har  återlämnat  rätten  till  en  autentisk  existens”,  kopia  s.  1.  Försök  förklara  vad  hon  menar!  

2. Hur  beskriver  Merleau-­‐Ponty  kroppen?  Varseblivningen?  Tiden?  (Se  Beauvoir,  recension.)  

3. Vad  tror  du  att  Cézannes  exempel  kan  lära  oss  om  fenomenologin  4. I  ”Cézannes  tvivel”  skriver  Merleau-­‐Ponty  att  ”konstnären  ...  tar  på  sig  kulturen  

alltifrån  dess  begynnelse  och  grundar  den  på  nytt  ...”  Hur  ska  man  förstå  det?  5. Vad  var  Cézannes  tvivel  och  varför  är  det  filosofiskt  intressant?  

 

Beauvoir  

1. Vad  menar  Beauvoir  med  att  kvinnan  är  ”det  andra  könet”?  2. På  vilka  sätt  menar  hon  att  den  asymmetriska  relationen  mellan  män  och  kvinnor  

skiljer  sig  från  liknande  relationer  som  de  mellan  nationaliteter,  raser  eller  samhällsklasser?  

3. Man  får  inte  förväxla  den  enskildes  intresse  med  ”lyckan”,  säger  Beauvoir.  Vad  menar  hon  med  det  och  vilken  är  enligt  henne  den  rätta  måttstocken?  

4. Hur  definieras  kvinnan  enligt  Beauvoir?  5. Hur  kan  jämlikhet  mellan  könen  uppnås  enligt  Beauvoir  och  vad  innebär  det?  6. Beauvoir  skriver:  ”Man  föds  inte  till  kvinna:  man  blir  det.”  Hur  ser  Butler  på  detta  

påstående?  

Butler  

1. Vad  menar  Butler  med  att  ”gender  is  in  no  way  a  stable  identity  or  locus  of  identity  from  which  various  acts  proceed;  rather,  it  is  an  identity  tenuously  constituted  in  time  –  an  identity  instituted  through  stylized  repetition  of  acts”.  

2. Butler  hävdar  att  ”the  acts  by  which  gender  is  constituted  bear  similarities  to  performative  acts  within  theatrical  contexts”.  Vad  är  det  för  likheter  hon  syftar  på?  Finns  det  viktiga  skillnader  också?  Vilka  då?  

3. Det  är  inte  bara  våra  genusidentiteter  som  konstitueras  genom  ”performativa  handlingar”,  enligt  Butler.  Detsamma  gäller  om  våra  kroppar.  Vad  menar  hon  med  det?  Är  det  sant?  

4. Vad  är  poängen  med  att  ”ställa  till  med  genustrubbel”  (make  gender  trouble)  enligt  Butler?  

5. Hur  ser  Butler  på  materia?  Finns  den?  Vad  är  den  i  så  fall?