institutionen för nordiska språk - s u/vb05_nordiska_sprak_… · institutionen för nordiska...

Inst

itutio

nen

för n

ordi

ska

språ

km

ed N

eder

länd

ska

avde

lnin

gen Verksamhetsberättelse

för verksamhetsåret

2005

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret

2005

Innehåll Institutionen för nordiska språk......................................................9 1 Institutionen ...................................................................................11

1.1 Organisation............................................................................................. 11 1.1.1 Ledamöter av institutionsstyrelsen för nordiska språk 11

1.2 Institutionens personal............................................................................. 12 1.3 Permanenta arbetsgrupper...................................................................... 15 1.4 Skyddsombud .......................................................................................... 15 1.5 Prefekten har ordet .................................................................................. 16

2 Undervisning och utbildning ..........................................................18 2.1 Grundutbildning ....................................................................................... 18

2.1.1 Efterfrågan och kursutbud 18 2.1.2 Budget, uppdrag och prestationer 18 2.1.3 Lärarutbildningar 18 2.1.4 Uppdragsutbildningar 20 2.1.5 Översikt över kursutbudet 21

2.2 Forskarutbildning ..................................................................................... 24 2.3 Internationellt forskar-, lärar- och studentutbyte...................................... 25

2.3.1 Studenter som läst i Stockholm 26 2.3.1.1 NORDKURS – de nordiska sommarkurserna............................ 26 2.3.1.2 Utbytes- och gäststudenter..................................................... 26

2.3.2 Studenter som rest ut från Stockholm 27 2.3.3 Gästdoktorander 27

3 Utvecklingsarbete ..........................................................................28 3.1 Pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetenshöjande åtgärder ........... 28

3.1.1 Allmänt 28 3.1.2 Fristående kurser i svenska/nordiska språk 28 3.1.3 Bolognaprocessen 29 3.1.4 Fristående klurser i svenska/nordiska språk 30 3.1.5 Svenska som andraspråk 32 3.1.6 Lärarutbildningarna 32 3.1.7 Svenska som främmande språk 33 3.1.8 Test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus 33

3.1.9 Kortare kurser 35 3.1.10 Personlig kompetensutveckling 36

3.2 Administrativt utvecklingsarbete............................................................... 39 4 Forskning .......................................................................................41

4.1 Projekt finansierade med externa medel.................................................. 41 4.2 Rörlig och särskild resurs ......................................................................... 44

4.2.1 Rörlig resurs 44 4.2.2 Särskild resurs 44

4.3 Annan pågående forskning ...................................................................... 44 4.4 Pågående avhandlingsarbeten ................................................................ 45

5 Disputationer..................................................................................47 6 Konferenser, externt riktade seminarier anordnade vid institutionen..........................................................................................................47 7 Seminarier och föreläsningar vid institutionen...............................48

7.1 Högre seminariet ...................................................................................... 48 7.2 Kollokvier .................................................................................................. 50

8 Externa kontakter och samarbeten................................................51 8.1 Anordnade konferenser, symposier och seminarier utanför institutionen 51 8.2 Föreläsningar utanför institutionen........................................................... 51 8.3 Deltagande i konferenser, symposier, seminarier och kurser utanför institutionen .................................................................................................... 54 8.4 Annat mer varaktigt samarbete (gästforskare eller gästlärare vid andra universitet, forskar- och lärarutbyte etc., nätverk).......................................... 60

9 Förtroendeuppdrag........................................................................63 9.1 Uppdrag inom Stockholms universitet...................................................... 63 9.2 Uppdrag i vetenskaplig/forskningspolitisk styrelse eller nämnd............... 64 9.3 Priser, stipendier o.d. ............................................................................... 64 9.4 Ledamot i akademier o.d.......................................................................... 64 9.5 Medlem i redaktionskommitté/Editorial Board.......................................... 64 9.6 Övriga externa förtroendeuppdrag ........................................................... 65

10 Enstaka uppdrag..........................................................................67 10.1 Sakkunnig vid tjänstetillsättning ............................................................. 67 10.2 Ledamot av betygsnämnd...................................................................... 67 10.3 Fakultetsopponent.................................................................................. 68

10.4 Lektör/fackgranskare.............................................................................. 68 10.5 Övriga uppdrag utanför den egna institutionen...................................... 68

11 Publikationer av anställda vid institutionen..................................70 11.1 Vetenskapliga publikationer ................................................................... 70

11.1.1 Monografier, artiklar och recensioner 70 11.2 Forskningsinformation ............................................................................ 73

11.2.1 Populärvetenskapliga publikationer 73 11.2.2 Andra smärre bidrag; offentliga föreläsningar och medverkan i radio/TV 75

11.3 Läromedel............................................................................................... 76 12 Institutionens publikationer ..........................................................77

12.1 ACTA: Staffan Hellberg (redaktör) ......................................................... 77 12.2 MINS: Inger Larsson (redaktör).............................................................. 77 12.3 NNS: Inger Larsson (redaktör) ............................................................... 77 12.4 Avhandlingar, uppsatser och examensarbeten...................................... 77

12.4.1 Doktorsavhandlingar 77 12.4.2 Magisteruppsatser 77 12.4.3 Kandidatuppsatser 78 12.4.4 Examensarbeten på Språkkonsultlinjen 81

Nederländska avdelningen ............................................................83 13 Avdelningens organisation ..........................................................85

13.1 Avdelningens personal ........................................................................... 85 13.2 Permanenta arbetsgrupper .................................................................... 86

14 Måldokument 2002–2005 ............................................................86 14.1 Grundutbildningen .................................................................................. 86

14.1.1 Studenter 86 14.1.2 Kurser 87

14.2 Anställda................................................................................................. 88 14.2.1 Fortbildning 88 14.2.2 Pedagogisk utveckling 88 14.2.3 Forskning 88

14.3 Den tredje uppgiften och profilering ....................................................... 89 14.4 Forskarutbildningen................................................................................ 89

14.4.1 Rekrytering 89 14.4.2 Kursdelen 89

14.4.3 Handledning 89 15 Undervisning och utbildning ........................................................90

15.1 Grundutbildning ...................................................................................... 90 15.1.1 Efterfrågan och kursutbud 90 15.1.2 Budget, uppdrag och prestationer 90

15.2 Forskarutbildning.................................................................................... 91 15.3 Internationellt lärar- och studentutbyte................................................... 91

15.3.1 Studenter som läst i Stockholm 92 15.3.2 Studenter som rest ut från Stockholm 92 15.3.3 Lärarutbyte 92

16 Utvecklingsarbete ........................................................................93 16.1 Pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetenshöjande åtgärder ......... 93

16.1.1 Kurser 93 16.1.2 Personliga insatser 93 16.1.3 Administrativt utvecklingsarbete 93

17 Forskning .....................................................................................94 17.1 Projekt finansierade med externa medel................................................ 94 17.2 Rörlig och särskild resurs ....................................................................... 94 17.3 Annan pågående forskning .................................................................... 94 17.4 Pågående avhandlingsarbete ................................................................ 94

18 Disputationer................................................................................95 19 Konferenser, externt riktade seminarier anordnade vid avdelningen ..................................................................................95

20 Seminarier med nederländsk anknytning ....................................95 20.1 Vårterminen 2005................................................................................... 95 20.2 Höstterminen 2005 ................................................................................. 95

21 Externa kontakter och samarbeten..............................................96 21.1 Anordnade konferenser.......................................................................... 96 21.2 Föreläsningar utanför institutionen......................................................... 96 21.3 Deltagande i konferenser, symposier och seminarier utanför institutionen. ................................................................................................... 96

22 Förtroendeuppdrag......................................................................97 22.1 Uppdrag inom Stockholm universitet ..................................................... 97

22.2 Uppdrag i vetenskaplig/forskningspolitisk styrelse eller nämnd............. 97 22.3 Ledamot i samfund................................................................................. 97

23 Enstaka uppdrag..........................................................................98 23.1 Lektör/fackgranskare.............................................................................. 98 23.2 Övriga uppdrag utanför den egna institutionen...................................... 98

24 Publikationer ................................................................................99 24.1 Vetenskapliga publikationer ................................................................... 99

24.1.1 Monografier, artiklar och recensioner 99 24.2 Forskningsinformation ............................................................................ 99

24.2.1 Populärvetenskapliga publikationer 99 24.2.2 Andra smärre bidrag; offentliga föreläsningar och medverkan i radio/TV 99

25 Avhandlingar, uppsatser och examensarbeten ...........................99

Institutionen för nordiska språk

1 Institutionen

1.1 Organisation Institutionen för nordiska språk ansvarar för utbildning och forskning inom svenska språket, övriga nordiska språk samt nederländska.

Avdelningen för nederländska fördes till Institutionen för nordiska språk den 1 januari 2003. Avdelningen sammanställer sin egen verk-amhetsberättelse för år 2005 (se kapitel 13 och framåt).

Institutionsstyrelsen (se 1.1.1) har det övergripande ansvaret för institutionen. Prefekten är dess chef och representerar därmed en av universitetets ledningsfunktioner. För grundutbildningen ansvarar studierektor. Assistans i grundutbildningen ger också studierådgiv-arna. För forskarutbildningen svarar professorerna. Kansliet sköter löpande ärenden (ekonomi, studentregistrering, schemaläggning m.m.).

Institutionsstyrelsen för nordiska språk beslutar om riktlinjer för institutionens verksamhet och har ansvar för all dess utbildning. I institutionsstyrelsen ingår prefekten (ordförande), ställföreträdande prefekten (självskriven ledamot), fyra representanter för lärare, en ämnesföreträdare för vardera svenska som andraspråk för döva och nederländska, en representant för teknisk och administrativ personal, samt tre representanter för studenter.

1.1.1 Ledamöter av institutionsstyrelsen för nordiska språk

Självskrivna ledamöter Inger Larsson, prefekt och Staffan Hellberg, stf. prefekt

Lärarrepresentanter Ordinarie: Judith Chrystal, Margaretha Graham, Karin Junefelt, Rune Palm, Kristina Svartholm (svenska som andraspråk för döva), Ingrid Wikén Bonde (nederländska) Suppleanter: Ylva Carlsson, Roger Nyborg, Sven Lange, Hans Strand

11

Teknisk och administrativ personal Ordinarie: Anki Nyström Suppleant: Britt Arvidsson

Studentrepresentanter Ordinarie: Karin Borell, Yvonne Carlsson Suppleanter: Milda Rönn, Lovisa Tunedal

Protokollförare Ordinarie: Eva Engfeldt Ersättare: Pia Nordin

1.2 Institutionens personal

Professorer Cecilia Falk, professor i svenska språket (fr.o.m 050701), Staffan Hellberg, professor i nordiska språk, Sven Lange, professor i nord-iska språk, Tomas Riad, professor i nordiska språk (fr.o.m. 050501), Hans Strand, professor i svenska språket, särskilt nusvenska, Kristina Svartholm, professor i svenska som andraspråk för döva.

Prof. em. Ulla-Britt Kotsinas, Barbro Söderberg

Prefekt Inger Larsson, doc.

Stf. prefekt Staffan Hellberg, prof.

Studierektorer Mona Blåsjö (fristående kurser, svenska som främmande språk och Språkkonsultlinjen) och Kristina Danielsson (LHS).

Huvudansvarig för forskarutbildningen Staffan Hellberg, prof.

12

Universitetslektorer Anders Björkvall, FD (vik.), Mona Blåsjö, FD (vik.), Judith-Ann Chrystal, FD, Kristina Danielsson, FD, Ulla Ekvall, doc., Olle Jo-sephson, doc. (tjl.), Karin Junefelt, doc., Kristina Jämtelid, FD (vik.), Anna-Malin Karlsson, FD, Håkan Landqvist, FD (vik. fr.o.m. 050801), Inger Larsson, doc., Inger Lindell, FD (vik.), Lars Melin, doc., Karin Milles, FD (vik.), Rune Palm, doc., Tomas Riad, doc. (fr.o.m. 050430) Gunlög Sundberg, FD (fr.o.m. 051001), Jan Svan-lund, FD, Jeanna Wennerberg, FD (vik. fr.o.m. 050701) och Patrik Åström, FD (vik.) (t.o.m. 050630).

Dansk gästlärare Bodil Hedeboe, Ph.D.

Norsk gästlärare Sandra Marsh, Cand. Philol.

Forskarassistent Jan Svanlund, FD (fr.o.m. 050701)

Forskare Inger Lindell, FD.

Universitetsadjunkter Ronald Alfredsson, FK, Birgitta Barnes, FK (vik. fr.o.m. 050901), Josefin Bloch, FK (vik. fr.o.m. 050701), Ylva Carlsson, FD, Marga-retha Corell, FM, BA, Gunilla Gentzel, FK, Anna Hallström, FK, Marianne Mathlein, FM, Per Mårtenson, FK, Roger Nyborg, FK, Anja Peterson, FK, Håkan Rosenqvist, FK, Krister Schönström, FK, Pia Simper-Allen, FK, Bo Inge Skarström, FM, Gunlög Sundberg, FK (t.o.m. 050930), MA, Margareta Trevisani, FK, och Urban Öst-berg, FK.

Post-doc stipendiat Anna Vogel, FD (fr.o.m. 050801).

13

Doktorander (anställda) Gerrit Berends, FM, Josefin Bloch, FK (fr.o.m. 050701), Yvonne Carlsson, FK, Ulrika Djärv, FK, Stina Hållsten, språkkonsult, Annika Johansson, FK, Linda Kahlin, FK, Magnus Källström, FM, Maria Lim Falk, FK, Sara Van Meerbergen, lic. (fr.o.m. 050801), Sara Myrberg, FK (fr.o.m. 050701), Andreas Nord, FM, språkkonsult, Jonatan Pettersson, FK, och Milda Rönn, FK.

Forskningsassistenter Åsa Helmersson, B.Sc. (t.o.m. 050630) och Ingela Tykesson-Bergman, FM.

Teknisk/administrativ personal Maria Appelgren (t.o.m. 050630), Britt Arvidsson, Johan Asplund, Eva Bogren, Eva Engfeldt, István Kozma, FK, Pia Nordin, FK, språkkonsult (projektanst.), Erik Olausson, FM och Ann-Cathrine Olsson Nyström.

Kursföreståndare (kurser i alfabetisk ordning) − Barns språkutveckling (10 p + 10 p): Karin Junefelt − Danska (1–40 p): Bodil Hedeboe − De nordiska språken i tid och rum (21–40 p): Rune Palm − Information i text och bild (21–40 p): Anders Björkvall − LHS kurser: Kristina Danielsson, studierektor − Norska (1–40 p): Sandra Marsh − Praktisk svenska (1–20 p): Anders Björkvall − Retorik (10 p): Bo Inge Skarström − Språkkonsultlinjen: Anna-Malin Karlsson − Svenska (1–40 p): Judith Chrystal − Svenska/Nordiska språk för studenter med utländsk förutbild-

ning (1–20 p): Gunlög Sundberg − Svenska som andraspråk: Gunilla Jansson − Svenska som andraspråk för döva: Kristina Svartholm − Svenska som främmande språk (nivå 1): Bo Inge Skarström − Svenska som främmande språk (nivå 2 och 3): Ylva Carlsson − Vikingatidens och medeltidens texter (1–20 p): Rune Palm

14

1.3 Permanenta arbetsgrupper Ledningsgrupp Mona Blåsjö, Kristina Danielsson, Eva Engfeldt, Staffan Hellberg och Inger Larsson (ordf.).

Professorsråd Cecilia Falk, Staffan Hellberg (ordf.), Sven Lange, Tomas Riad, Hans Strand och Kristina Svartholm.

Forskarutbildningskommitté Cecilia Falk, Maria Lim Falk, Staffan Hellberg (ordf.), Anna-Malin Karlsson, Magnus Källström och Andreas Nord.

Handledarkollegium Ulla Ekvall, Cecilia Falk, Staffan Hellberg (ordf.), Gunilla Jansson, Anna-Malin Karlsson, Sven Lange, Inger Larsson, Rune Palm, Tomas Riad, Hans Strand, Jan Svanlund, Kristina Svartholm och Ingrid Wikén Bonde.

Biblioteksgrupp Yvonne Carlsson (ansvarig för institutionsbiblioteket), Inger Larsson (sammankallande), Kristina Danielsson, Ulrika Djärv, Gunilla Jans-son, Sven Lange, Roger Nyborg och Tomas Riad.

Grupp för bedömning av studenters språkfärdighet Hans Strand (sammankallande), Maria Lim Falk och Håkan Rosen-qvist.

Jämställdhetsgrupp Johan Asplund, Karin Milles och Milda Rönn.

1.4 Skyddsombud Skyddsombud Eva Bogren och Gunilla Gentzel.

Studerandeskyddsombud för institutionens doktorander Jonatan Pettersson

15

1.5 Prefekten har ordet Året slutade med att institutionen hade budgeten i balan, däremot hade tidigare års överproduktion av håpar förbytts i ett underskott om ca 10 % av det totala uppdraget. Orsaken är att några av kurserna periodiserats om så att prestationerna hamnat på 2006 i stället för 2005 men också på färre antagna, t ex i praktisk svenska, där vi hade endast en grupp.

På personalsidan noteras att Anna-Malin Karlsson fått en forskar-assistenttjänst på Vetenskapsrådet som kommer att tillträdas den 1 juli 2006. Personalen har utökats med flera nya befattningshavare. Professuren i svenska tillsattes i början av året och gick till Cecilia Falk som kommer från Lunds universitet. Hon har arbetat på deltid under hösten eftersom hon hade forskningstid kvar i Lund men kommer att arbeta heltid hos oss från 1 januari 2006.

De två utlysta lektoraten blev tre och tillsattes i början av 2006. Två tjänster i svenska som främmande språk utlystes. Jeanna Wen-nerberg och Anders Eklund fick dessa. För att möta den ökade efter-frågan på uppdragsutbildning har vi anställt Hanna Öberg och Karin Milles som gästlärare i svenska och för att öka institutionens kompe-tens inom testning har Tomas Wrigstad anställts som gästlärare i svenska som främmande språk med inriktning mot testning från den 1 januari 2006.

Anna Vogel har fått postdocstipendium från Anna Ahlströms och Ellen Terserus fond och valt att sitta hos oss. Anders Björkvall har fått postdocstipendium från Vetenskapsrådet för projektet Svensk kultur på export: Globala och lokala versioner av inredning och hemmaliv i svenska och australiensiska IKEA-texter och i inred-ningen av australiensiska hem. Vetenskapsrådet UVK har beviljat planeringsmedel till Gunilla Jansson för projektet Diskurs och lär-ande i omvårdnadspraktiken, och projektanslag till Hans Strand och Mona Blåsjö för projektet Medierande redskap i vetenskapliga text-er: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska disci-pliner, samt till Anna Malin Karlsson för projektet Text och arbete i den nya ekonomin. Nordiska ministerrådet, Nordplus språk, har be-viljat medel till Rune Palm för projektet Nordkurs och till Gunlög Sundberg för projektet Samnordisk validiering av språktest i de

16

nordiska språken som andraspråk för tillträde till universitets- och högskolesstudier i Norden. Hörselskadades riksförbund har beviljat medel till Kristina Svartholm för projektet Kommunikation i grupp bland hörselskadade ungdomar och från Henrik Granholms stiftelse har Gunlög Sundberg fått medel till Tisus-texter till Cross-check korpusen.

17

2 Undervisning och utbildning

2.1 Grundutbildning

2.1.1 Efterfrågan och kursutbud Antalet sökande till institutionens utbildningar i svenska år 2005 var fortsatt lågt jämfört med situationen för några år sedan. Vi lyckas dock fortfarande fylla grupperna på grundnivån.

2.1.2 Budget, uppdrag och prestationer Fakultetens anslag till institutionens grundutbildning för 2005 ökade något i förhållande till år 2004. Det uppgick till drygt 20 miljoner kronor för ämnet svenska/nordiska språk (inkl. språkkonsultlinjen) med svenska som främmande språk och 1, 44 mkr för ämnet neder-ländska. Prestationen för svenska/nordiska uppgick till 722 hås och 529 håp, sammanlagt 1251 håp/hås medan uppdraget var 1354 håp/hås. Det nya sättet att beräkna uppdragets storlek, där både hel-årsstudenter och helårsprestationer räknas samt det faktum att vi tidigare överproducerat helårsprestationer bidrog till att institutionens uppdrag från fakulteten ökade väsentligt.

2.1.3 Lärarutbildningar Institutionen samarbetar om kurserna på lärarutbildningen med Insti-tutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, och Institutionen för individ, omvärld och lärande vid Lärarhög-skolan i Stockholm (LHS), samt med Institutionen för litteraturveten-skap och idéhistoria. Hösten 2004 ansökte vi om särskilda medel som LHS avsatt för utveckling av samarbetet mellan institutioner vid LHS och Stockholms universitet. Ansökan beviljades våren 2005 och vi har nu fått 80 000 kr som under våren 2006 ska användas till en tvådagarsträff för ett tiotal medarbetare på de tre inblandade institu-tionerna för Svenska med didaktisk inriktning, där vi har inriktnings-ansvar.

18

Det försök med informationsträffar med forskarföredrag för lärare från fältet som startades under hösten 2004 har nu permanentats. Vid träffen på vårterminen höll Janina Orlov, som undervisar i momentet Ungdomslitteratur ett föredrag om barn- och ungdomsböcker, och vid träffen på höstterminen höll Judith Chrystal från vår institution ett föredrag om ungdomars skrivande.

Som nämns under punkten 3.1.5 nedan har utvecklingsarbete av Svenska med didaktisk inriktning påbörjats under året. Viktiga för-ändringar blir dels att studenternas egen språkbehandling liksom elevers skrivande får större utrymme än idag, dels att den system-funktionella genrepedagogiken ska genomsyra utbildningen. Därut-över har ett nytt moment arbetats fram inom inriktningen Språk och språkutveckling efter att en justering av poängantal gjorts, då Institu-tionen för individ, omvärld och lärande begärde att få större utrymme i sin inriktning.

Som nämndes i Verksamhetsberättelsen för 2004 utarbetade en grupp ledd av Mats Myrberg, där Kristina Danielsson också ingick, ett förslag till obligatorier i lärarutbildningen för studenter som ut-bildar sig för att arbeta med de yngre åldrarna. Utbildnings- och forskningsavdelningen vid LHS beslutade att gruppens förslag skulle genomföras, och till våren 2006 startar nu en ny kurs om 5+5 poäng om barns språktillägnande och läs- och skrivutveckling. Kursen blir obligatorisk för alla studenter som inte har valt inriktningar där detta innehåll täcks.

Under vårterminen tog vi emot ca 314 studenter, och under höst-terminen 322 studenter. För detta fick vi ca 4 miljoner kr i ersättning från LHS.

Inom området dövas och hörselskadades tvåspråkighet har vi varit med och utvecklat en 20-poängskurs tillsammans med Institutionen för individ, omvärld och lärande. Denna kurs är en s.k. fördjupnings-specialisering och inkluderar forskningsmetodik. Vi har också med-verkat i ett delmoment kring tvåspråkighet i Grundkurs i Special-pedagogik med inriktning mot dövhet och hörselskada, 20 poäng. Vidare har vi medverkat i ett delavsnitt som behandlar dövas två-språkighet och översättning mellan teckenspråk och svenska i kursen Naturvetenskapliga ämnenas didaktik med särskild inriktning mot specialskolan för döva och hörselskadade, 31–35 poäng. Huvud-

19

ansvarig för denna kurs var Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.

2.1.4 Uppdragsutbildningar De externa uppdragen – hit räknas inte den återkommande undervis-ning som institutionen gör åt Lärarhögskolan – har under året dragit in ca 1 miljon kronor, dvs. lika mycket som året innan.

Den största uppdragsgivaren har Lärarhögskolan och Högskolan Gotland varit. Det gäller medverkan i reguljär undervisning och lär-arutbildning på Gotland, och det gäller såväl svenska som svenska som andraspråk för döva.

Intresset för våra tjänster har ökat, och flera uppdragsutbildningar har planerats och genomförts under året. Institutionens satsning på testning och bedömning av språklig färdighet är också avsedd att märkas inom uppdragsutbildningen, eftersom efterfrågan har ökat.

Under 2005 har institutionen startat ett samarbete med Stock-holms universitets organisation SUCCESS (Stockholm University Center for Continuing Education and Study Services). Genom denna organisation, som bl.a. samordnar större beställningar av utbildning, har vi fått uppdrag för Länsarbetsnämnden (genomförd hösten 2005) och Alecta (planerad under 2005 för att genomföras 2006). Båda uppdragen gäller kurser i skriftlig och muntlig framställning och in-går som delar i större utbildningar med även andra institutioner enga-gerade. Utbildningen för Alecta kan komma att fortgå och utökas.

Övriga nya utbildningar har varit kurser i skrivande för Försvars-makten och Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet vid Stockholms universitet. En utbildning i testning och bedömning av språkfärdighet har inletts med Stockholms stad som kund.

Dessutom har vi fortsatt ett samarbete med Frans Schartaus Han-delsinstitut om en kvalificerad yrkesutbildning till medicinsk sekre-terare. Inom denna utbildning bidrar institutionen med en kurs i pro-jektmetodik och rapportskrivande. Planering pågår för en utbildning till apotekstekniker, där institutionen ska undervisa i kundkommu-nikation och kunddialog.

20

Internt inom universitetet har vi under året deltagit i en utbildning för akademiker med utländsk förutbildning för arbete inom kom-munal förvaltning.

Vidare har expertmedverkan inom universitetet sålts till Centrum för tvåspråkighet och UPC. 2.1.5 Översikt över kursutbudet (T1 = termin 1, T2 = termin 2)

Kurs Studenter/terminFristående kurser i svenska/nordiska språk vt -05 ht -05 − Gk Svenska, 20 p. (helfart) 77 71 − Fk Svenska, 20 p. (helfart) 44 34 − Pk Svenska, 20 p. (helfart) 53 32 − Pk i svenska, 10 p. 7 4 − Mk Svenska, 20 p. 28 18 − Gk Praktisk svenska, 20 p. (helfart) 70 31 − Fk Information i text och bild, 20 p. (hel-

fart) 31 32 − Gk Svenska som andraspråk, 20 p. (helfart) 23 – − Gk Svenska som andraspråk, 20 p. (halv-

fart) 25 (T2) 30 (T1) − Fk Svenska som andraspråk, 20 p. (halvfart) 20 (T2) 33 (T1) − Pk Svenska som andraspråk, 20 p. (halvfart) 14 (T2) 13 (T1) − Pk i svenska som andraspråk, 10 p. (halv-

fart) 5 – − Mk Svenska som andraspråk, 20 p. (halv-

fart) 2 (T2) 6 (T1) − Gk Svenska som andraspråk för döva,

20 p. (halvfart)

– 3 (T1) − Fk Svenska som andraspråk för döva,

20 p. (halvfart) – –

21

Kurs Studenter/terminFristående kurser i svenska/nordiska språk vt -05 ht -05 − Pk Svenska som andraspråk för döva,

20 p. (halvfart) – 0 − Mk Svenska som andraspråk för döva,

20 p. (halvfart) – – − Dövas tvåspråkighet. – – − Översättning svenska/teckenspråk, 10 p. 0 – − Akademiskt språkbruk, svenska/tecken-

språk, 10 p. – 0 − Gk Svenska/nordiska språk för studenter

med utländsk förutbildning, 20 p. 28 – − Svenska för studenter med utländsk förut-

bildning, 20 p. – 26 − Pk Svenska/nordiska språk för studenter

med utländsk förutbildning, 20 p. 4 – − Fdjk Svenska/nordiska språk för studenter

med utländsk förutbildning, 20 p. 5 3 − Mk Svenska/nordiska språk för studenter

med utländsk förutbildning, 20 p. 2 6 − Skriftlig framställning för studenter med ut-

ländsk förutbildning, 6 p. 14 – − Skrivande i arbetslivet för studenter med

annat modersmål än svenska – 14 − Gk Vikingatidens och medeltidens texter,

20 p. (halvfart) 19 (T2) 30 (T1) − Fk De nordiska språken i tid och rum,

20 p. (halvfart) 8 (T2) 4 (T1) − Pk Nordiska språk med historisk inriktning,

20 p. (halvfart) 4 8 − Mk Nordiska språk med historisk inrikt-

ning, 20 p. (halvfart) 0 0

22

Kurs Studenter/terminFristående kurser i svenska/nordiska språk vt -05 ht -05 − Grundkurs i danska, 20 p. (halvfart) 33 32 − Fk i danska, 20 p. (halvfart) 2 (T2) 6 (T1) − Grundkurs i norska, 20 p. (halvfart) – 14 − Fk i norska, 20 p. (halvfart) 1 1 − Danska – språk och kultur, 5 p. (halvfart) – 20 − Danska – språk- och språkvariation, 5 p.

(halvfart) 15 – − Norska – språk och kultur, 5 p. (halvfart) 15 15 − Praktisk retorik, 10 p. (halvfart, dag) – 38 − Praktisk retorik, 10 p. (halvfart, kväll) 75 66

Språkkonsultlinjen, 100 poäng vt -05 ht -05 − Termin 2 21 – − Termin 3 – 22

Lärarutbildningar vt -05 ht -05 Språk och språkutveckling I (föreskole/ grund-skollärare termin 1): − Språk och språkutv. hos barn och ungdom,

9 p. − Text, 5 p.

74

– 74

–

56 56

− Språk och språkutv. hos barn och ungdom, 10 p.

− Flerspråkighet och språkkontakt, 5 p.

60 60

72 72

Svenska med didaktisk inriktning II (högsta-die/gymnasielärare termin 2):

− Text, kontext och tillämpning, 5 p. 45 60

23

Kurs Antal/termin Lärarutbildningar vt -05 ht -05 Svenska med didaktisk inriktning III (högsta-die/gymnasielärare termin 3): − Talandets och skrivandets konst, 10 p. − Från runsten till webbsida, 10 p.

totalt 44

totalt

34

Svenska med didaktisk inriktning IV (gymnasielärare termin 4): − Talandets och skrivandets konst, 10 p. − Från runsten till webbsida, 10 p. − Ungdomars skrivande och skrivkultur, 10 p. − Examensarbete, 10 p.

totalt 12

totalt 5

Matematik i samspel med svenska − Läs- och skrivutveckling, 5 p.

49

45

Gamla utbildningen − Flerspråkighet och språkkontakt, 6 p.+5 p. − Tal skrift och samhälle i Norden, 9 p. − Språkhistoria, danska, norska, 4 p.

6+3 0 0

7+1 5 8

Svenska som främmande språk vt -05 ht -05 − Nivå 2 heltidsstudier, 20 p. 68 74

− Nivå 3 heltidsstudier, 20 p. 77 64 − Nivå 3 deltidsstudier, muntlig/skriftlig framställ-

ning, 7 p. M 12 S 19

M 10 S 13

− Svenska som främmande språk för utbytes-studenter, nivå 1, 2, 3.

327

447

2.2 Forskarutbildning Forskarutbildning bedrivs inom tre ämnen, nordiska språk, svenska som andraspråk för döva samt nederländska. De flesta doktorand-erna hör till ämnet nordiska språk. Det nutida svenska standardspråk-et tilldrar sig fortfarande störst uppmärksamhet, men det historiska

24

intresset har ökat. Flera avhandlingsarbeten är således inriktade på äldre tidsskeden, och ett och annat av de nuspråkliga innefattar en historisk dimension över delar av 1900-talet.

Att skaffa extern finansiering åt doktorander har blivit svårare till följd av principbeslut hos flera finansiärer, men fortfarande var 4 doktorander externt finansierade, en doktorand med finansiering från Mittuniversitetet oräknad.

Hösten 2005 förnyades den individuella studieplanen för 20 dok-torander, varav 2 i nederländska, 1 i svenska som andraspråk för döva och de övriga 17 i nordiska språk.

Godkända doktorsavhandlingar Två doktorsavhandlingar godkändes under 2005.

Kurser − Teori och metod (vt -05, Staffan Hellberg) − Syntax (ht -05, Cecilia Falk)

Antal doktorander med mer än 10 % aktivitet 20 (ht -05)

Nyantagna doktorander Sara Van Meerbergen (nederländska) och Sara Myrberg (nordiska språk).

Handledare Brita Bergman, Ulla Ekvall, Ann-Carita Evaldsson, Staffan Hellberg, Gunilla Jansson, Olle Josephson, Anna-Malin Karlsson, Sven Lange, Inger Larsson, Per Ledin, Rune Palm, Tomas Riad, Gun Roosvall, Inge-Liese Sjödoff, Hans Strand, Jan Svanlund, Kristina Svartholm, Barbro Söderberg och Ingrid Wikén Bonde.

2.3 Internationellt forskar-, lärar- och studentutbyte Under år 2005 har institutionen varit engagerad i ERASMUS/SOK-RATES-verksamhet och NORDPLUS-nätverket NORDLIX, de nordiska sommarkurserna NORDKURS, samt tagit emot studenter bl.a. via

25

Svenska Institutet. Våra egna studenter har läst vid andra universitet inom ramen för SOKRATES och NORDKURS.

2.3.1 Studenter som läst i Stockholm

2.3.1.1 NORDKURS – de nordiska sommarkurserna

Vid mötet i samarbetsnämnden för NORDKURS, 10 september 2004, övergick huvudansvaret för verksamheten till Sverige. Rune Palm utsågs till ordförande för de tre närmaste åren.

Inom ramen för NORDKURS läser ca 300 studenter sommarkurser i något annat nordiska land än sitt eget.

2.3.1.2 Utbytes- och gäststudenter

Vårterminen 2005 − ERASMUS/SOKRATES: Basel 1, Berlin 3, Bonn 1, Erlang-

en-Nürnberg 2, Freiburg 2, Gent 4, Groningen 1, Ham-burg 1, Milano 1, Münster 1, Paris 1, Vilnius 1, Wien 2, Zürich 1

22

− NORDPLUS: Helsingfors 1, Jyväskylä 1, Vasa 1, Åbo 1 4− Studier i svenska/nordiska språk (SiS): Gdansk 3, Minsk

1, Poznan 1, Tokyo 1, Washington 1 7

− Bilaterala avtal: Washington 1 1− Övriga: Tblisi 1 1

Sammanlagt: 35

Höstterminen 2005 − ERASMUS/SOKRATES: Amsterdam 3, Basel 1, Berlin 1,

Bonn 2, Bryssel 2, Daugavpils 2, Erlangen-Nürnberg 1, Gent 2, Köln 2, Münster 2, Vilnius 1

19

− NORDPLUS: Helsingfors 1, Jyväskylä 1, Tammerfors 1, Uleåborg 1

4

− Studier i svenska/nordiska språk (SiS): Archangelsk 1, Belgrad 1, Budapest 1, Hankuk 1

4

− Bilaterala avtal: Tokyo 1, Washington 1 2 Sammanlagt: 29

26

2.3.2 Studenter som rest ut från Stockholm − 1 student vårterminen 2005 till Universiteit van Amsterdam. − 1 student höstterminen 2005 till Universiteit Groningen.

2.3.3 Gästdoktorander − Ht -05 Anna Sprina, Petrozavodsks statliga universitet,

Ryssland. − Ht -05 Keith Murphy, UCLA, University of California Los

Angeles, USA.

27

3 Utvecklingsarbete

3.1 Pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetens-höjande åtgärder

3.1.1 Allmänt Under året har institutionen ägnat tid åt en hel del utveckling av vissa kurser, som beskrivs nedan. Övergripande har vi arbetat med webb-baserade och övriga hjälpmedel för kontakten med studenterna: stu-dieplattformen Blackboard, elektroniska kursutvärderingar i pro-grammet Luvit och kursinformationshäften. Alla dessa hjälpmedel har använts tidigare, men under året har vi utökat användningen till i stort sett alla kurser på A-nivå.

3.1.2 Fristående kurser i svenska/nordiska språk Efter en del problem för doktorander som börjat undervisa tillsattes en arbetsgrupp för att föreslå åtgärder. Både för undervisande doktor-anders och för studenternas skull behövs en mer medveten intro-duktion och successiv start av undervisningen. Flera av institutionens doktorander har gått den pedagogiska grundutbildningen Universi-tetspedagogik I, men det är egentligen bra om man har börjat under-visa när man deltar i den.

Arbetsgruppen hade bl.a. kontakt med andra institutioner och med Universitetspedagogiskt Centrum. I åtgärdsprogrammet, som startats under året, ingår flera delar: en faddergrupp, auskultation, utbildning och ett pedagogiskt seminarium. Resurser avsätts för att handledande lärare ska ha tid att introducera doktoranderna och ingå i fadder-grupp. Det pedagogiska seminariet är öppet för alla anställda och är ett forum både för fördjupning i enskilda pedagogiska frågor och för mer akuta problem som lärare kan ställas inför.

I arbetsgruppen ingick Mona Blåsjö, Judith Chrystal och Jonatan Pettersson.

28

Under hösten innehöll det pedagogiska seminariet följande teman: kursplattformen Blackboard, effektiv examination och bedömning av studenters skriftliga uppgifter.

3.1.3 Bolognaprocessen En verksamhet som präglat årets pedagogiska arbete är Bologna-processen. I syfte att öka studenters rörlighet mellan europeiska läro-säten ska all högre utbildning ses över. Stockholms universitet har höga ambitioner att snabbt anpassa sig till kraven på ökad inter-nationell rörlighet, och Institutionen för nordiska språk likaså. De övergripande tankarna tycktes stämma överens med våra egna peda-gogiska ambitioner om bl.a. tydliga krav, och flera lärare har gått kurser vid Universitetspedagogiskt Centrum (UPC) där begrepp som lärandemål tas upp. Eftersom vi har så många olika kurser, insåg vi att det skulle kräva mycket tid och startade arbetet tidigt. Därmed har institutionen fått många förfrågningar om hur vi lagt upp vårt arbete, hur våra formuleringar av betygskriterier ser ut osv., och på så sätt fungerat som draghjälp åt flera andra institutioner.

I arbetet har samtliga lärare deltagit i olika utsträckning, eftersom vi ville att alla skulle komma in i det nya sättet att tänka och att kri-terier o.d. skulle vara förankrade i de faktiska kurserna. Under våren diskuterade arbetsgrupper olika kurser, och under hösten formulerade särskilt utsedda lärare förslag. Arbetet har också inbegripit utbildning i samarbete med UPC. Tidplanen för våren var följande: 26 januari Möte med kursföreståndarna feb–mars Startutbildning för kursföreståndarna och institutions-

ledning (3 x 2 tim) 16 mars

Personalmöte med deltagande från UPC. Start för arbetsgrupper

6 april

Personalmöte med diskussion om förslag till lärande-mål och betygskriterier för konkreta delkurser

18 maj Personalmöte med uppföljning

29

Under hösten arbetades konkreta formuleringar till lärandemål och betygskriterier fram. Målsättningen var att ha ECTS-betyg som alter-nativ på samtliga grundkurser höstterminen 2005, men när Stock-holms universitets tidplan för Bologna-arbetet reviderades beslöt vi att skjuta på genomförandet. Formuleringar finns alltså och testas på vissa kurser, men vi har fått mer tid att finslipa och diskutera.

Men Bologna-arbetet består inte endast av ECTS-betygen, utan även av masterutbildning och nivåplacering av övriga kurser. Fram-för allt planeringen av masterutbildning startade under 2005 med många kontakter med andra ämnen och institutioner inom språk och humaniora. Närmast har vi samarbetat med Institutionen för ling-vistik. Två skilda masterprogram planeras, men vi ämnar erbjuda delkurser för varandras studenter.

Givetvis deltar vi även i arbetet genom prefekt- och studierektors-konferenser o.d., och har kontakter med samma ämne vid andra läro-säten. Bland annat diskuterades Bologna inom svenska/nordiska språk vid en workshop vid konferensen Svenskans beskrivning vid Örebro universitet i oktober. Prefekt Inger Larsson ingår även i Hu-manistiska fakultetens Bologna-grupp.

3.1.4 Fristående klurser i svenska/nordiska språk En hel del kursutveckling har pågått under året. En helt ny Praktisk svenska, som kursutvecklats under flera terminer, sjösattes höst-terminen 2005 med mycket nöjda studenter. Kursen tillämpar till stora delar casepedagogik med fall från myndigheter och företag. Under utvecklingsarbetet hade vi haft dels kontakter med anställda på myndigheter och företag, dels fortbildning för lärarna i casepeda-gogik.

Fortsättningskursen efter Praktisk svenska heter Information i text och bild, och 2005 började vi också utveckla denna kurs. Från höst-terminen 2006 kommer den att heta Text och textdesign. Arbetet med båda kurserna har letts av kursföreståndaren Anders Björkvall.

Ett resultat inte minst av studentutvärderingar är en fortsatt ut-veckling av grundkurs i Svenska. De senaste åren har kursen inte innehållit någon separat delkurs i grammatik, utan grammatikunder-visningen har integrerats i samtliga delkurser. En av delkurserna har

30

varit Tala och skriva, 6 poäng, där både muntlig och skriftlig fram-ställning tagits upp. Önskemål från både studenter och lärare har varit dels att återinföra en grammatikkurs, dels att separera muntlig och skriftlig framställning. Under året har därför kursföreståndare Judith Chrystal lett ett utvecklingsarbete som resulterat i delkurserna Grammatik i text, 4 poäng, Skriva, 3 poäng, och Tala, 3 poäng. De två senare har samtidigt fått nya kursbeskrivningar och litteraturlis-tor.

Institutionen har också fört diskussioner om ett helt nytt upplägg av påbyggnadskursen i Svenska, Nordiska språk och Svenska som andraspråk. Hittills har studenterna läst två valfria 5-poängskurser vid sidan av uppsatsarbetet som bedrivits inom breda seminarier. Uppsatsämnena har varit i stort sett helt valfria. Vi planerar nu att integrera dels de tre stora kurserna på denna nivå, dels uppsatsarbetet med kursläsning. Studenterna ska samlas till projektgrupper som skriver uppsats om angränsande ämnen och samtidigt utgör studie-grupper vid kursläsningen. Inom projekt förbereder lärarna uppsats-ämnen som studenterna får välja mellan (eventuellt kommer också ett seminarium för valfria uppsatsämnen att finnas). Målet är att stud-enterna ska engagera sig ännu mer i sitt eget och andras arbete, att de ska kunna se tydligare samband mellan tidigare forskning och upp-satsarbete och att flera ska bli klara inom utsatt tid.

Som ett led i detta utvecklingsarbete har vi gjort försök med en projektgrupp under höstterminen. Lars Melin har lett en grupp stud-enter som gjort undersökningar om grunden för språkvårdens rekom-mendationer.

Kursen Svenska för studenter med utländsk förutbildning utveck-lades under 2005 som ett led i att den inte längre har en egen fort-sättnings- och påbyggnadskurs, utan att studenterna efter 20 poäng går över till vårt ordinarie kursutbud. En av delkurserna, Skriftlig framställning, började även ges som separat kvällskurs under namnet Skrivande i arbetslivet för studenter med annat modersmål än sven-ska, 6 poäng.

Tidigare har vi med stor framgång prövat att ge delkurserna inom Grundkurs i danska som separata kurser. Det är alltså möjligt att läsa endast t.ex. Dansk litteratur, 5 poäng, eller att så småningom lägga

31

ihop flera delkurser till 20 poäng. Under 2005 beslutades att genom-föra samma förändring för Grundkurs i norska.

3.1.5 Svenska som andraspråk Bland annat ambitionerna att integrera ämnet Svenska som andra-språk med Svenska på högre nivåer har initierat ett utvecklingsarbete med dessa kurser. Kursföreståndare Gunilla Jansson har under året bl.a. sett över magisterkursen och skapat en helt ny delkurs på magi-ster/forskarutbildningsnivå, Andraspråksforskning, 10 poäng. Den ska kunna läsas även av studenter som har gått Svenska eller Nord-iska språk.

3.1.6 Lärarutbildningarna I april ordnades ett upptaktsmöte för att påbörja kursutveckling av de delar av Svenska med didaktisk inriktning som vår institution står för. Man kom då fram till att studenternas egen språkbehandling, liksom elevers skrivande ska få större utrymme än vad som är fallet idag. Dessutom bestämdes att den systemfunktionella genrepedago-giken ska få genomsyra utbildningen i stor utsträckning. Mindre grupper har sedan arbetat vidare med ett antal preliminära 5-poängs-moment. De lärare som deltar i utvecklingsarbetet är Judith Chrystal, Kristina Danielsson, Ulla Ekvall och Bodil Hedeboe för momenten Språkbeskrivning och Elevers läs- och skrivutveckling, Karin Milles för momentet Tala och skriva, och Margaretha Graham, Linda Kah-lin och Jonatan Pettersson för momentet Flerspråkighet och språk-kontakt. Arbetet leds av Kristina Danielsson.

Under hösten arbetade också Kristina Danielsson och Ulla Ekvall fram ett nytt moment, Elevers textvärldar, 5 poäng, som ska ersätta de tidigare momenten Text, 5 poäng, respektive Läs- och skriv-utveckling, 3 poäng, inom inriktningen Språk och språkutveckling, som Institutionen för individ, omvärld och lärande vid Lärarhög-skolan i Stockholm ansvarar för. Vi får alltså mindre utrymme po-ängmässigt, men räknar med att det ska fungera att väva samman analyser av dels de texter som elever i förskolan och de lägre skol-åren själva skriver, dels de texter (både skönlitterära och mer fakta-

32

betonade) som de möter. I och med förändringen av momentet pro-vas också nya examinationsformer med större studentaktivitet.

En ny kursplan för fördjupningsspecialiseringen Svenska med språklig fördjupning, 61–80 poäng, arbetades fram under våren. Den innebär att lärarstudenterna dels får möjlighet att välja bland våra fristående kurser på C-nivån, dels att studierna kopplas till fältet, på så sätt att studenterna kontinuerligt varvar teoretiska studier med fältarbete. Med detta upplägg tillgodoses både studenternas och ”fäl-tets” önskan om bättre koppling mellan teoretiska studier och prak-tisk tillämpning, och i och med samläsningen med andra studenter slipper vi avvisa studenter när vi har få sökande till de högre nivåer-na. De studenter som väljer att skriva examensarbete inom fördjup-ningen ska koppla detta dels till någon läskurs, dels till fältarbetet. Särskilda fältseminarier ska anordnas, då frågor knutna till fältstudi-erna diskuteras. Under våren 2006 provas det nya upplägget för för-sta gången. Arbetet med den nya kursplanen har utförts av Kristina Danielsson.

3.1.7 Svenska som främmande språk Tidigare arbete med kurserna i svenska som främmande språk har följts upp med formulering av olika dokument som pedagogiska verktyg. Dels har vi upprättat s.k. kursinformationshäften, med all information om examinationskrav o.d. tydligt sammanställd för stud-enterna, dels har vi arbetat fram s.k. agendor, dvs. konkret lektions-planering, för både lärare och studenter. Förutom tydlighet är ambi-tionen att parallella grupper ska erbjudas motsvarande krav, struktur osv. Arbetet har letts av kursföreståndaren Ylva Carlsson.

3.1.8 Test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus Stockholms universitet ansvarar genom Institutionen för nordiska språk för konstruktion, utveckling och samordning av det behörig-hetsgivande testet i svenska (Tisus). Provet gavs den 17 maj och 8 november vid sju universitet och högskolor: Göteborg, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det gavs dessutom på

33

35 platser världen över, varav 20 i Europa. Provorter var i år exem-pelvis Petrozavodsk, Buenos Aires, Seattle, Sydney och Tokyo. Vi samarbetar med svenska ambassader, skolor och lektorer i svenska för att kunna ge testet.

Målgruppen är studerande med utländsk gymnasieexamen som vill studera vid svenska universitet och högskolor. Under året pröv-ades 756 (706) blivande universitetsstuderande, en ökning jämfört med föregående år (2004 års siffra inom parentes): Stockholm 275 (258) testtagare, utlandet 134 (125), Göteborg 128 (120), Lund 90 (64), Uppsala 49 (55), Malmö 41 (31), Linköping 28 (25) och Umeå 11 (28).

Dessutom provades testet ut av drygt 500 deltagare på olika kurs-er, varav de flesta är studerande på de behörighetsgivande kurserna i svenska på provorterna. Provet är en viktig del av utbildningen för dem samtidigt som deras deltagande i utprovningen är mycket ange-läget för att säkra kvalitén på testet. Utprovningen av läsförståelse-delen genomförs även vid vuxenutbildningen och i gymnasieskolan för att få en jämförelse med bland annat svenska gymnasister.

Den uppföljande statistiken visar att cirka 60 % av testtagarna är kvinnor, och att medelåldern är knappt 30 år. I testet utomlands är dock majoriteten under 20 år. De vanligaste modersmålen är tyska, engelska och ryska. Andelen godkända ligger mellan 50 och 60 %, inom det intervall där det legat under de senaste åren. Siffran är hög-re för deltagare utomlands. Denna grupp utgörs främst av barn i svenska familjer som vill bli behöriga för universitetsstudier i Sveri-ge.

Det är den skriftliga delen som flest testtagare har svårt att klara och där många får rest. Denna del kräver färdighet både då det gäller faktabeskrivande och argumenterande/utredande texttyp, vilket är grundläggande färdigheter inför skrivande på högskolan. Vi har und-er året tilldelats forskningsmedel för att samla in Tisustexter i en kor-pus. Detta ger en värdefull möjlighet att närmare granska texterna och exempelvis jämföra underkända och godkända texter utifrån be-dömningskriterierna.

Ett nytt analysprogram har provats ut i arbetet med läsförstå-elseuppgifterna. Programmet bygger på en teori om förhållandet mel-lan uppgift och svar (s.k. Item-response theory, IRT) och kan – till

34

skillnad från klassisk itemanalys – ge resultat som är generaliserbara till andra testtagargrupper än den som var med i utprovningen. Med hjälp av IRT-analysen kan man således bygga upp en itembank ur vilken man framdeles kan välja uppgifter med känd (och därför lämplig) svårighetsgrad och på så sätt bättre kontrollera att kravnivån i en testversion överensstämmer med kravnivån i andra versioner av testet.

I ett annat projekt finansierat genom Nordiska ministerrådet ar-betar vi tillsammans med representanter för motsvarande norska och danska test i syfte att stärka kunskapen om språkfärdighetskraven för tillträde till högskolan i de nordiska länderna.

Genom testet är Stockholms universitet medlem i Association of Language Testers in Europe (ALTE). I det gemensamma arbetet inom organisationen kommer Tisus liksom alla prov inom organisa-tionen under de närmaste åren att genomgå en förnyad extern kvali-tetsvärdering enligt organisationens Code of Practice. ==

3.1.9 Kortare kurser Bland annat som ett svar på efterfrågan från studenter togs under året beslut om ett antal nya fristående kurser om 5 poäng vilka också började utvecklas. Kurserna är främst tänkta att fungera som fort-bildning för t.ex. lärare och andra yrkesverksamma och ska starta läsåret 06/07:

− Barns språkutveckling (Karin Junefelt i samarbete med Institu-tionen för lingvistik)

− Nordisk barnlitteratur (Bodil Hedeboe och Sandra Marsh) − Provkonstruktion och bedömning av språkfärdighet (Marga-

retha Graham, Gunlög Sundberg,och Thomas Wrigstad) − Skrivutveckling under skoltiden (Ulla Ekvall) − Skrivande i yrkeslivet (Mona Blåsjö och Hanna Ögren) − Akademiskt skrivande (Mona Blåsjö och Hans Strand).

Under utveckling är också en nätbaserad kurs i skrivande för akade-miker med utländsk bakgrund. Utvecklingen sker i samarbete med Nätuniversitetet, projektet Mångfaldens akademiker och Malmö hög-

35

skola. Deltagande lärare från institutionen är Anja Peterson, Håkan Rosenqvist och Gunlög Sundberg.

Håkan Rosenqvist har för TÖI (Tolk- och översättarinstitutet) ut-arbetat en ny kurs i svenska 5 p. för blivande tolkar till och från syd-kurdiska under läsåret 2005/06

3.1.10 Personlig kompetensutveckling Asplund, Johan: − Deltagit i Microsoft TechNet-lab Threats, virus & penetration

on the Windows platform, 2–5 maj. Anordnat av Truesec AB. − Deltagit i Microsoft TechNet Security Workshop, 26 maj. An-

ordnat av Truesec AB. Björkvall, Anders: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari

och 1 mars. Anordnad av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

Blåsjö, Mona: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


− Deltagit i kursen Universitetspedagogik II, Examination. Sep-tember–november. Anordnad av Universitetspedagogiskt cent-rum, Stockholms universitet.

Carlsson, Ylva: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Chrystal, Judith: − Deltagit i workshop om lärandemål, 20 januari. Anordnad av

Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet. − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


36

Danielsson, Kristina: − Deltagit vid seminarier kring samtalsmetodik, april–juni. Semi-

narierna anordnades av Christina Hellman, Institutionen för lingvistik, och leddes av Anders Engqvist.

− Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari och 1 mars. Anordnad av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

Ekvall, Ulla: − Deltagit i kursen Forskarhandledning i teori och praktik, fyra

heldagar februari–mars. Anordnad av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

Gatzen, Fred: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Hedeboe, Bodil: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Hellberg, Staffan: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Jansson, Gunilla: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Junefelt, Karin: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Karlsson, Anna-Malin: − Deltagit i kursen Forskarhandledning 2 – Att ge och ta kritik.

Anordnad av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

37

− Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari och 1 mars. Anordnad av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

Larsson, Inger: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Marsh, Sandra: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


− Har avsluttet kurs i vitenskapsteori ved Vestnorsk Nettverk <http://www.uib.no/vnn-fu/>, 10 p. Essaypresentasjon for sak-kyndig komité på Høgskulen i Sogn og Fjordane, 25 november. Tittel på essayet: Mellom lyst og nytte – legitimeringen av lese-opplæringen i skolen.

Milles, Karin: − Deltagit i kursen Universitetspedagogik 2, Examination. Sep-

tember–november. Anordnad av Universitetspedagogiskt cent-rum, Stockholms universitet.

Nord, Andreas: − Deltagit i kursen Universitetspedagogik 1, april–maj. Anordnad

av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet. Palm, Rune: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Pettersson, Jonatan: − Grundutbildning för skyddsombud, fyra heldagar februari–

mars. Anordnad av Personalenheten, Stockholms Universitet. Skarström, Bo Inge: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Strand, Hans: − Deltagit i möte för institutionsombud, 14 september. Anordnat

av Saco, Stockholm,

38

Sundberg, Gunlög: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


− Deltagit i kursen Universitetspedagogik 1, april. Anordnad av Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

Svartholm, Kristina: − Deltagit i ECTS-utbildning för kursföreståndare, 15 februari


Trevisani, Margareta: − Deltagit i fortbildningsdag gällande Muntlig färdighet, 21 okto-

ber. Anordnad av Institutionen för Språk och Kultur, Linköp-ings universitet.

3.2 Administrativt utvecklingsarbete Samtliga administratörer: − Heldagskonferens för den administrativa personalen. Studie-

besök på Södertörns högskola under ledning av Lennart Hell-spong och Åsa Brumark, 8 april.

Arvidsson, Britt: − Campuskonferensen 2005 Examination, betygskriterier och

studenters lärande, 20 april. − Kurs Högskoleengelska 20 timmar under perioden 23 februari–

25 maj. Asplund, Johan: − Startat nätverk för Windows-administratörer på Stockholms

universitet, ht -05. Blåsjö, Mona: − Deltagit i internutbildningen Ledarskap för mellanchefer.

Engfeldt, Eva: − Kurs Offentlighet, sekretess och PuL, 6 april och 15 april.

Anordnad av Personalbyrån, Stockholms universitet. − Kurs i HR-plus, 19 maj. Anordnad av personalbyrån, Stock-

holms universitet.

39

Nordin, Pia: − Konferens E-læring og anvendelsen af Blackboard, Syddansk

universitet i Odense, 27–28 april. Nyström, Anki: − Användarträff schemaprogrammet TimeEdit, KTH, Stockholm,

14 april. − Facklig retorikkurs, Stockholms universitet, 20 april.

Olausson, Erik: − Kurs Offentlighet, sekretess och PuL, 6 april och 15 april.

Anordnad av Personalbyrån, Stockholms universitet. − Kurs Offentlig upphandling, 20 och 27 april. Anordnad av

Personalbyrån, Stockholms universitet.

40

4 Forskning Under 2005 har sju nya externfinansierade projekt av olika volym startat vid institutionen. Särskilt kan noteras den sexåriga forskar-tjänst i svenska språket som i nationell konkurrens tillföll Tomas Riad. Till tjänsten är en doktorandanställning knuten. Tjänsten ger Riad en i dagens forskarsamhälle sällsynt möjlighet att ägna sig åt forskning på heltid, utan avbrott för administration. I förening med Cecilia Falks tillträde till professuren i svenska språket, Jan Svan-lunds anställning som forskarassistent och Anna Vogels postdok-stipendium från Ahlström och Terserus fond innebär Riads forskar-tjänst en förstärkning av institutionens forskning inom centrala delar av språksystemet som fonologi, syntax och semantik.

Samtidigt fortsätter oförminskat forskningen i språket i bruk, sär-skilt forskningen i det svenska skriftspråket i form av olika projekt om skrivutveckling och skriftbruk (Hans Strand, Ulla Ekvall, Judith Chrystal, Kristina Svartholm, Gunilla Jansson, Anna-Malin Karlsson m.fl.). Glädjande är vidare att institutionens satsning på språktest börjar ge frukt i form av forskningsprojekt (Gunlög Sundberg). Ut-forskandet av äldre skeden i svensk språkhistoria har ingalunda av-stannat (Rune Palm, Inger Lindell, Cecilia Falk m.fl.). Också studiet av skönlitterära texter fortsätter (Bodil Hedeboe, Staffan Hellberg). En av årets två doktorsavhandlingar berörde just skönlitteratur, näm-ligen Almqvists exildiktning (Per Mårtenson), medan den andra gäll-de svenska som främmande språk (Bronisława Zielonka).

4.1 Projekt finansierade med externa medel

Diskurs och lärande i omvårdnadspraktiken (planeringsbidrag) Finansiär: Vetenskapsrådet UVK (Utbildningsveten-

skapliga kommittén) Finansieringstid: 2005 Projektledare: Gunilla Jansson Medarbetare: –

41

Forskare vid Svenska Akademien. Svenska språket Finansiär: Svenska Akademien, Vitterhetsakademien,

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Finansieringstid: 2005–2010, 100% Projektledare: Tomas Riad Medarbetare: Sara Myrberg

Hur nya ord får betydelse Finansiär: Riksbankens jubileumsfond Finansieringstid: 2004–2005 Projektledare: Jan Svanlund Medarbetare: –

Kommunikation i grupp bland hörselskadade ungdomar Finansiär: Hörselskadades Riksförbunds Forskningsfond Finansieringstid: 2005–2006 Projektledare: Kristina Svartholm Medarbetare: Sara Ottersten

Konsumentkulturer i 1900-talets barn- och tonårstidskrifter Finansiär: Ridderstads stiftelse för historisk grafisk

forskning Finansieringstid: 2004–2005 Projektledare: Anders Björkvall

Motsatsord i svenskan Finansiär: Anna Ahlström och Ellen Terserus fond Finansieringstid: September 2005–augusti 2007 Projektledare: Anna Vogel Medarbetare: –

Samnordisk validering av språktest i de nordiska språken som andraspråk för tillträde till universitets- och högskolestudier i Norden

Finansiär: Nordiska ministerrådet – Nordplus språk Finansieringstid: 2005 Projektledare: Gunlög Sundberg Medarbetare: Tisus konstruktionsgrupp

42

Skriftbruk i arbetslivet Finansiär: Vetenskapsrådet (Humaniora-samhälls-

vetenskap) Finansieringstid: 2002–2004 (förlängt till våren 2005) Projektledare: Per Ledin (Örebro universitet) Medarbetare: Anna-Malin Karlsson, Olle Josephson (Svens-

ka språknämnden)

Skrivsamarbete och skrivutveckling i heterogena studentgrupper Finansiär: Vetenskapsrådet (Utbildningsvetenskapliga

kommittén) Finansieringstid: 2003–2006 Projektledare: Gunilla Jansson Medarbetare: Gerrit Berends, Ulla Ekvall, Inge-Liese Sjö-

doff

Text och arbete i den nya ekonomin Finansiär: Vetenskapsrådet (Utbildningsvetenskapliga

kommittén) Finansieringstid: 2005–2007 Projektledare: Anna-Malin Karlsson Medarbetare: Stina Hållsten, Hans Strand

Tisus-texter till Cross-check-korpusen Finansiär: Henrik Granholms stiftelse, Stockholms uni-

versitet Finansieringstid: 2005–2006 Projektledare: Gunlög Sundberg Medarbetare: –

Vadstenaklostret som text- och handskriftsproducerande milj. Produktion, tradition och reception.

Finansiär: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Finansieringstid: 2003–2006 Projektledare: Lars-Erik Edlund (Umeå universitet) Medarbetare: Inger Lindell, Karl G Johansson (Örebro uni-

versitet) och Jonas Carlquist (Umeå universi-tet) samt tre doktorander.

43

4.2 Rörlig och särskild resurs

4.2.1 Rörlig resurs Universitetets s.k. rörliga resurs fördelas på institutionsnivå. Vi an-vänder den för att del- och slutfinansiera lektorernas avtalsenliga rätt till forskning i tjänsten.

4.2.2 Särskild resurs Lange, Sven: − Orddöd i svenskan perioden 1800–2000, 50 %.

4.3 Annan pågående forskning Ekvall, Ulla och Chrystal, Judith-Ann: − Skribenter in spe. Elevers skrivförmåga och skriftspråkliga

kompetens. Hedeboe, Bodil: − H.C. Andersens sagor i engelsk och svensk översättning och

adaptation. Hellberg, Staffan: − Spatial orientering i svenskan.

Larsson, Inger: − De förlinnéanska och linnéanska svenska växtnamnen – ett

stycke svensk kulturhistoria med europeiska förtecken. Milles, Karin: − En jämställd kroppsdel? Om lanseringen av en neutral beteck-

ning för flickors könsorgan Palm, Rune: − Dróttkvætts-diktningens syntax.

Strand, Hans: − Studenters skrivutveckling.

Svartholm, Kristina: − Dövas svenskinlärning. (Inkl. utvecklingsarbete tills. med Ma-

nillaskolan. Under året har Åsa Helmersson, Manillaskolan, varit anställd på deltid vid inst. för detta.)

44

4.4 Pågående avhandlingsarbeten Berends, Gerrit: Vilken betydelse har samförfattarskap för tillägn-

andet av en akademisk genre? Handledare: Ekvall, Jansson, Sjödoff.

Bloch, Josefin: Prosodi i svenskans morfologi. Handledare: Riad, Lange.

Carlsson, Yvonne: Generiska nominalfraser i svenskan. Handledare: Hellberg, Svartholm.

Djärv, Ulrika: K.F. Söderwall som historisk lexikograf. Handledare: Lange, Svanlund.

Falk, Maria Lim: Sprint och svenskan i skolan. Handledare: Ekvall, Josephson.

Hellström, Gunilla: Argumentationsteknik i tidningsledare. Hand-ledare: Strand.

Holmsved, Maria Westman: Skriftbruk i gymnasieskolan. Hand-ledare: Ekvall, Strand.

Hållsten, Stina: Ingenjörers skrivande och skriftbruk. Handledare: Strand, Fors.

Johansson, Annika: En kontrastiv semantisk studie av nederländ-skans komen respektive svenskans komma. Handledare: Wikén Bonde, Riad.

Kahlin, Linda: Konstruktion av kön och etnicitet i samtal mellan ungdomar med utländsk bakgrund. Handledare: Strand, Evalds-son, Hellberg.

Källström, Magnus: Runristarens roll från romartid till renässans. Handledare: Palm, Larsson.

Meerbergen, Sara Van: Nederländsk barn- och ungdomslitteratur i Sverige 1995–2005. Handledare: Wikén Bonde.

Myrberg, Sara: Svensk intonationsfonologi. Handledare: Riad. Mårtenson, Per: C J L Almqvists sena författarskap. Handledare:

Svartholm, Söderberg. (Disputation vt 05.) Nord, Andreas: Svenska trädgårdsböcker från 1643 till i dag. Hand-

ledare: Karlsson, Hellberg. Persson, Gunilla: Perspektiv i polisprotokoll. Handledare: Hellberg,

Svartholm. Pettersson, Jonatan: Omskrivningsstrategier i fornvästnordisk över-

sättningslitteratur. Handledare: Palm, Karlsson.

45

Rönn, Milda: Hybrida situationer: om kommunikation vid en högre skådespelarutbildning. Handledare: Hellberg, Ledin.

Schönström, Krister: Tvåspråkigheten hos döva grundskoleelever – en bild av deras språkutveckling på olika nivåer. Handledare: Svartholm, Bergman.

Simper-Allen, Pia: Döva barns teckenspråksutveckling. Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms univer-sitet. Handledare: Bergman.

Tykesson Bergman, Ingela: Samtal i butik – språklig interaktion mel-lan biträden och kunder. Handledare: Strand, Josephson.

Wiberg, Anna: Betydelseutvecklingen hos ordet samhälle och nära-liggande ord som stat och samfund i det offentliga språket i mo-dern svenska efter 1950. Handledare: Strand.

Zielonka, Bronisława: Polska inlärares tillägnande av svenskt plus-kvamperfekt. Handledare: Hellberg. (Disputation vt 05.)

46

5 Disputationer Per Mårtenson: Stilstudier i Carl Jonas Love Almqvists exilförfattar-

skap. 1 juni. Fakultetsopponent: professor Lars Burman (Uppsala universitet). Betygsnämnd: professor Staffan Hellberg, professor Roland Lysell och docent Kerstin Nordenstam (Göteborg). När-varande vid sammanträdet var också professor Svartholm (hand-ledare).

Bronisława Zielonka: The role of linguistic context in the acquisition of the pluperfect. Polish learners of Swedish as a foreign langu-age. 4 juni. Fakultetsopponent: professor Gisela Håkansson (Lunds universitet). Betygsnämnd: professor Birgitta Hene (Umeå), professor Ulla-Britt Kotsinas och professor Leonard Ne-uger. Närvarande vid sammanträdet var också professor Hellberg (handledare).

6 Konferenser, externt riktade seminarier anordnade vid institutionen 31/3– 2/4 ALTE möte med de nordiska medlemmarna, Stockholm

31 mars–2 april Tema: muntlig färdighet.

47

7 Seminarier och föreläsningar vid institutionen

7.1 Högre seminariet Seminarieledare: Cecilia Falk, Staffan Hellberg och Hans Strand.

Vårterminen 2005 26/1 Ingela Tykesson-Bergman: Tilltal i butiker från 40-talet

och framöver: en metodkritisk diskussion. 9/2 Samarrangemang med Finska institutionen: Gunnar Ny-

ström och Yair Sapir: Älvdalska – Sveriges nästa minori-tetsspråk?

23/2 Tomas Riad: Språk och versmetrik. 9/3 Karin Milles: Snoppa eller snippa? En undersökning av

förhandlingen kring ett lexikalt tomrum.23/3 Linda Kahlin opponerar på Jessica Jonssons D-uppsats Är

radiosamtal så vardagliga som vi tror? Vardagliga och in-stitutionella drag i ett radiosamtal ur Filosofiska rummet.

6/4 Milda Rönn: Behovet av att diskutera ’formen’ och vad man 'ser i pjäsen'. Ett analyskapitel i min avhandling Hy-brida situationer: Om kommunikation vid en högre skåde-spelarutbildning.

13/4 Rune Palm: Skaldernas teknik och tolkarnas taktik. Om syntaxen i den fornvästnordiska skaldediktningen. Exem-plen Þjóðólfr ór Hvini och Eilífr Goðrúnarson.

27/4 Andreas Nord: Att gräva i jorden och i texten. Metod-frågor och metodproblem i en texthistorisk undersökning.

18/5 Jan Svanlund: Att sätta samman – lika enkelt med betyd-elser som med ord? Rapport från en undersökning om konventionaliseringen av nya sammansättningar.

25/5 Maria Lim Falk: ”På svenska då först…”. Om faser och kommunikativa verksamhetstyper utifrån analys av två skollektioner i engelskspråkig kontext.

48

Höstterminen 2005

31/8 Cecilia Falk: Kilkonstruktionen och ordföljden i äldre forn-svenska.

7/9 Jonatan Pettersson: Medeltida översättning och medeltida översättningar.

21/9 Cecilia Falk, Staffan Hellberg, Anna-Malin Karlsson och Milda Rönn: Det är bäst/synd/sant att hon stannar. Om olika sätt att tala om syntax, eller vad det nu är man talar om.

28/9 Bodil Hedeboe: H.C. Andersens eventyr i oversættelse og adaption.

5/10 Metaseminarium om livet kring disputationen. Pia Bjerén-Fürstenbach informerar om hur man söker forskningsmedel och Inger Larsson talar om slutfasen av doktorandtiden, vad man gör om avhandlingen inte blir klar och den direkta för-sörjningen efter disputationen bl.a. Några nyligen disputer-ade kommer också att bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter.

12/10 Gunther Kress: Issues in multimodal social semiotics. 19/10 Henrik Rahm: Genreanalysens utmaningar. 26/10 Avstämning av pågående magisterarbeten. 9/11 Magnus Källström: Små runristare – och stora. Ännu en

rapport från ett avhandlingsarbete. 23/11 Maria Bylin lägger fram sin magisteruppsats En oformlig

föreställningsmassa? En studie av subjektsbegreppets ut-veckling i svensk grammatisk litteratur 1796–1904. Oppo-nent: Karin Borell.

30/11 Gunilla Hellström: Argumentationsteknik i tidningsledare. 7/12 Anna Vogel: Levande begravd. Motsatser och föresatser. 14/12 Framläggning av magisteruppsatser.

Tiia Ojala: Att hålla ihop. En studie av interaktion och sam-arbete i SFI muntliga test. Opponent: Lisa Rudebeck. Lisa Rudebeck: Vad gör man när man förklarar ett ord? En

49

kritisk analys av den lexikografiska förklaringstraditionen och en presentation av ett alternativ. Opponent: Maria Bylin.

7.2 Kollokvier Under hösten startade en kollokvieserie med inriktning på forskning om skrivande med Hans Strand som ansvarig och sammankallande. Följande möten har hållits: 8/9 Konstituerande möte och planering. 6/10 Diskussion av Monas Blåsjös manusutkast ”Skrivteori och

skrivforskning”. 31/10 Diskussion av fenomenet rekontextualisering med utgångs-

punkt i några pågående undersökningar vid institutionen. Inledare: Anna-Malin Karlsson, Gunilla Jansson och Mona Blåsjö.

8/12 Sfl och appraisalsystemet. Inledare: Jenny Wiksten Folke-ryd, Uppsala, och Judith Chrystal.

50

8 Externa kontakter och samarbeten

8.1 Anordnade konferenser, symposier och seminari-er utanför institutionen Fortbildningsdag i muntlig färdighet (Svenska som främmande

språk). Linköping, 21 oktober. Anordnare: Gunlög Sundberg. Deltagande: Gunilla Gentzel, Anna Hallström, Roger Nyborg, Håkan Rosenqvist, Urban Östberg.

8.2 Föreläsningar utanför institutionen Blåsjö, Mona: − Att skriva uppsats. Föreläsningar vid Sociologiska institutionen,

Stockholms universitet, 5 april och 15 november. Chrystal, Judith: − Att ändra åsikt och ge plats för andra röster. LHS kontaktlärare

i partnerskapsområden, 10 oktober. − Att ändra åsikter och ge plats för andra röster. En dag med

språk. Fortbildningsdag för gymnasielärare, Stockholms univer-sitet, 1 november.

Danielsson, Kristina: − Medverkan vid temadag om ungdomars läsning och läs- och

skrivsvårigheter, arrangerad av Enskilda gymnasiet. Hotell Con-tinental i Stockholm, 11 februari.

− Föreläsning om läsprocess och läsutveckling. Föreläsningen in-gick i kompetensutvecklingskursen Det nya svenskämnet för lärare på Gotland. Högskolan på Gotland, 17 mars.

− Högt och lågt i nybörjarläsning. Gästföreläsning på inrikt-ningen Didaktiska perspektiv på läs- och skrivinlärning, Lärar-högskolan i Stockholm, 12 december.

Hedeboe, Bodil: − Multifunktionell analys av klassrumsinteraktion. Föredrag vid

forskarkurs Skolans textvärldar i grammatisk belysning. Institu-

51

tionen för svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. 24 oktober.

Kahlin, Linda: − Konstruktion av identitet i skärningspunkten mellan kön och et-

nicitet. Flerspråkighet, kultur och makt, Svenska som andra-språk i didaktiskt perspektiv, Södertörns högskola, 11 mars.

Karlsson, Anna-Malin: − Skriftbruk och arbetsinnehåll. Ett språkvetenskapligt och etno-

grafiskt perspektiv på läsande och skrivande i yrkessamman-hang. Föreläsning vid arbetspsykologiska seminariet vid Psyko-logiska institutionen, Stockholms universitet, 25 maj.

− Vad innebär skriftkompetens i dagens arbetsliv? Föreläsning på forskarutbildningskursen Svenska som andraspråk ur utbild-nings- och samhällsperspektiv, vid Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet, 27 maj.

Källström, Magnus: − Sö 11 haiR • at • marhu ’Ger efter Marja’ eller ’här till min-

nesmärke’ och Ög 66 i it : in ik : anti ’till ätten, men jag full-ändade den’? Runråd, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 22 mars.

− Några problem kring ristaren Kjule. Runråd, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 18 oktober.

Larsson, Inger: − Medeltidens svenska växtvärld. Föredrag för Projektet Nydala

klosterträdgård, november. Marsh, Sandra: − Norsk språk og kultur. Seminarium vid Högskolan i Dalarna,

Falun, 17 oktober. Palm, Rune: − Runstenen i Ågersta. Medeltidsseminariets exkursion, 14 juni. − Vikingarnas språk. Hälsinglands museum, Hudiksvall, 7 sep-

tember. Persson, Gunilla: − Muntligt presentation av projektarbete. Grundkursen på Före-

tagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 10 febru-ari, 23 februari, 11 maj.

52

− Om att muntligt kommunicera forskning med näringslivet. Ma-gisterkursen på Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 9 mars.

Pettersson, Jonatan: − Diskursanalysen och handskrifterna. Högre seminariet i svens-

ka språket/nordiska språk. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 23 januari.

Rosenqvist, Håkan: − Uttalsundervisningen på behörighetsgivande/Tisus-förbered-

ande kurser, föreläsning för lärare från de orter där Tisus ges, i samband med fortbildningsdag i den s.k. samrådsgruppen, Lin-köpings universitet, 21 oktober.

Schönström, Krister: − Svenska som andraspråk för döva. Tolkutbildningen, Ström-

bäcks folkhögskola, Umeå, 13 januari. − Svenska som andraspråk för döva. Tolkutbildningen, Västan-

viks folkhögskola, Leksand, 25 januari. − Döva tvåspråkiga – vilka är det? Svenska teckenspråkstolkars

förenings årsmöte, Nyköping, 12 mars. Simper-Allen, Pia: − Presentation av svensk förskola för döva och hörselskadade

barn. Besökare från Japan, Institutionen för lingvistik, Stock-holms universitet, 1 februari.

− Översättning mellan svenska och teckenspråk, med inriktning på skolans läromedel. Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande, Grundkurs i Specialpedagogisk med in-riktning mot dövhet och hörselskada, Stockholm. 22 april.

Strand, Hans: − Språkvetenskapliga perspektiv på vetenskapliga texter. Semi-

narieserien Kommunikation: kultur, teknologi, vetenskap, KTH, Stockholm, 1 december.

− Genrekompetens och akademiskt skrivande. Institutionen för skandinavistik, Vilnius, 28 januari.

Sundberg, Gunlög: − Institutionella samtal som forskningsområde för studiet av and-

raspråksbruk. Forskarutbildningskursen Svenska som andra-

53

språk ur utbildnings- och samhällsperspektiv, Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet, 27 maj.

− Samtal mellan modersmålstalare och andraspråkstalare i forskning och lärande. Svenska Institutets svensklärarkonfe-rens, Riga, Lettland, 1–2 oktober.

− Språkriktighetsboken ur ett andraspråksperspektiv. Svenska In-stitutets svensklärarkonferens, Riga, Lettland, 1–2 oktober.

Svartholm, Kristina: − Tvåspråkighet för döva. Seminarium för lärare vid Nya Bro-

skolan, Stockholm, 17 februari. − Dövas tvåspråkighet. Föreläsningar vid Lärarhögskolan i

Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande, 21 april och 14 juni.

− Dövas läsning. Centrum för Lättläst, Stockholm, 10 maj. − Dövas och hörselskadades tvåspråkighet. Föreläsning för för-

äldrar och lärare vid Manillaskolan, Stockholm, 21 september.

8.3 Deltagande i konferenser, symposier, seminarier och kurser utanför institutionen 8. Nordiske konferanse om leksikografi. Sönderborg, Danmark, 24–

28 maj. Föredrag: Ulrika Djärv. Språkstadieordböcker nu och då. Det 18. feltrunologmøde. Köpenhamn, 7–9 maj. Deltagande: Magnus

Källström. 6th Eurolinguistic Symposium, Uppsala, Sverige, 15–18 september.

Föredrag: Rune Palm: Language Contact in the Viking Age. The 20th International Congress on the Education of the Deaf. Maa-

stricht, Nederländerna, 17–20 juli. Föredrag: Krister Schönström. On Processability Theory and Second Language Acquisition in Deaf Children.

32nd International Systemic-Functional Linguistics Congress. 17–22 juli. University of Sydney, Australia. Föredrag: Bodil Hedeboe. The Meaning of the Tale. On problem solving in translation and adaptation of H.C. Andersen’s fairy tales.

54

VIII Congreso Latinoamericano de Educación Bilingüe para Sordos. Havanna, Kuba, 15–18 november. Föredrag: Kristina Svartholm. Deaf Students in Higher Education in Sweden.

XVth Viking Congress, Cork, Irland, 18–28 augusti. Föredrag: Rune Palm: Irish-Scandinavian Language Contacts in the Viking Age: The Textual Evidence.

The Sixth International Symposium on Runes and Runic Inscriptions (Languages and Scripts in Contact), University of Lancaster, Storbritannien 11–16 augusti. Föredrag: Magnus Källström. Some blasphemous thoughts on the rune-carver Öpir.

ALTE-möte, Cardiff, Wales, 9–11 november. Deltagande: Gunlög Sundberg.

ALTE-möte, Stockholm. 1–2 april. Föredrag: Roger Nyborg. Presen-tation av svenska tisusmuntor. Deltagande: Margareta Trevisani.

ALTE Second International Conference. Language assessment in a Multilingual context – Attaining Standards, Sustaining Diversity. Berlin, Tyskland, 19–21maj. Deltagande: Gunlög Sundberg.

ASLA höstsymposium, Språkforskning på didaktisk grund. Växjö 10–11 november. Föredrag: Judith Chrystal. ”Det lät ganska bra allti-hopa” Positiva omdömen i elevers responssamtal. Ulla Ekvall. Problemformulering i elevers responssamtal. Gunilla Jansson. Andraspråksstudenters utforskande av en akademisk skrivpraktik. Deltagande: Kristina Danielsson, Gunilla Gentzel, Anna-Malin Karlsson, Håkan Rosenqvist, Hans Strand, Margareta Trevisani.

ASV-seminarium om skorrspridning med Mikael Parkvall, Institutio-nen för lingvistik, Stockholm. 27 januari. Deltagande: Roger Ny-borg

Att läsa mellan och bortom raderna, Institutionen för Lingvistik, Stockholm. Gästföreläsning av Monica Reichenberg, Göteborgs universitet, 24 november. Deltagande: Margareta Trevisani.

Case-metodik. Workshop anordnad av Henrik Milles, Stockholm, 14 mars. Deltagande: Anders Björkvall, Mona Blåsjö, Judith Chrys-tal, Ulla Ekvall, Karin Milles, Andreas Nord, Pia Nordin, Håkan Rosenqvist, Hans Strand, Jan Svanlund och Anna Vogel.

Dubbelseminarium om kvantitet i svenska, Institutionen för lingvistik och filosofi, Umeå universitet, 3 februari. Föredrag: Tomas Riad. Segmentell och prosodisk kvantitetstypologi.

Engelskan i svenskan. Uppsala, 2 februari. Deltagande: Ulla Ekvall.

55

FAS-seminarium: Implicit second-language acquisition: Theory and practice. Gästföreläsning av Jan Hulstijn, Centrum för tvåspråkig-hetsforskning, Stockholm, 21 februari. Deltagande: Roger Ny-borg.

FAS-seminarium: Talparagrafen på franska och svenska. Föreläs-ning av Åsa Comway, doktorand vid Institutionen för franska, ita-lienska och klassiska språk, Stockholm, 28 oktober. Deltagande: Roger Nyborg.

Festsymposium med anledning av professor Kenneth Hyltenstams 60-årsdag, Stockholm, 1 april. Deltagande: Roger Nyborg.

First ISCAR Congress, International Society for Cultural and Activi-ty Research, Sevilla, Spanien, 20–24 September. Föredrag: Karin Junefelt. 1. Rethinking egocentric speech. Towards a new hypo-thesis. 2. Problems of transcription and analysis. 3. Gender on stage: a sociocultural theory of sex and mediated action. 4. Trust: putting voices on the floor.

Fjärde Nordiska Kongressen om Dyslexipedagogik: Bli vän med det skrivna ordet. Stockholm, 8–10 augusti. Föredrag: Kristina Dani-elsson. Högt och lågt i nybörjares läsning.

Forskardagarna. Stockholms universitet, 6–8 oktober. Föredrag: Gunlög Sundberg. Rekrytering i mångfaldssamhället.

Från vision till praktik. Symposium anordnat av Nätuniversitetet om IT i språkundervisningen, Umeå, 11–12 maj. Deltagande: Håkan Rosenqvist.

Från utomakademiskt skrivande till akademiskt. Pedagogiska konse-kvenser av en undersökning om studenters skrivande. Seminarium för lärare vid Stockholms lärarhögskolas språkcentrum, 9 febru-ari. Föredrag: Mona Blåsjö.

Grammar in conversation. Uppsala, 30 september. Deltagare: Anna-Malin Karlsson, Milda Rönn.

Högre seminariet, Institutionen för svenska, Örebro universitet. 27 april. Föredrag: Karin Milles. Framstjärt, snippa och mus – eller hur man fyller en lexikal lucka i svenskan.

Högre seminariet. Institutionen för nordiska språk, Uppsala univer-sitet, 10 maj. Ulrika Djärv: Uppslagsord. K.F. Söderwall som hi-storisk lexikograf.

Högre seminariet. Institutionen för svenska, Göteborgs universitet. 24 oktober. Föredrag: Karin Milles. Språkplanering underifrån –

56

om man säger så. Etableringen av en neutral benämning av flick-ors könsorgan.

IIS-seminariet, Stockholms universitet, 8 mars. Föredrag: Karin Mil-les. Flickors kön – en lexikal lucka i svenskan?

International Congress on the Education of the Deaf. Maastricht, Nederländerna, 17–20 juli. Föredrag och medv. som moderator: Kristina Svartholm. Higher Education for Deaf and Hard of Hear-ing Students – making it work.

International symposium Perspectives on Advanced SLA and Biling-ualism, med föredrag av DeKeyser, Hulstijn, Pavlenko. Brice Heath. Stockholm 10 maj Deltagande: Roger Nyborg.

Jubileumsseminarium, Forum för trädgårdshistorisk forskning. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm, 9–10 no-vember. Deltagande: Andreas Nord.

Kurs för svenskstuderande i Budapest, München, Ljubljana och Za-greb. Pula, Kroatien, 27 april–1 maj. Föredrag: Tomas Riad. 1. Grammatisk problemlösning, 2. Smeknamn i svenska.

Kursledarkonferens för Nordkurs. Trondheim–Tromsö, 1–2 oktober. Deltagande: Ulrika Djärv, Inger Larsson, Erik Olausson, Rune Palm.

Linguistics colloquium, Department of Linguistics, CSU Fresno, 21 januari 2005. Föredrag: Tomas Riad. The phonology of Classical Arabic Meter.

Läromedel för vuxna döva (LTS). Workshop, arr. Nationellt centrum för flexibelt lärande. Stockholm, 3 februari. Föredrag: Kristina Svartholm. Dövas och hörselskadades tvåspråkighet.

Medeltidens litteracitet i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Reykholt, Island, 8–13 oktober. Föredrag: Jonatan Pettersson. Presentation av avhandlingsprojekt. Deltagande: Ulrika Djärv.

Mellomskandinavisk språk og filologi vid Videnskapsakademiet. Centre for Viking and Medieval Studies. Oslo 1–2 april. Del-tagare: Inger Lindell.

Nabosprog i Norden, Halvdagsseminar om internordisk sprogfor-ståelse, Stockholm, 21 februari. Deltagande: Roger Nyborg.

Nordisk SFL-terminologi. Workshop Workshop Odense 1–2 decem-ber. Deltagande: Bodil Hedeboe.

Nätverksmöte för Svenska med didaktisk inrktning. Växjö, 9 novem-ber. Deltagande: Kristina Danielsson.

57

OFTI, konferens om samtal och interaktion. Uppsala, 16–17 sep-tember. Föredrag: Gunilla Jansson. Möten mellan sociala prak-tiker i en flerspråkig högskolemiljö. Ett samtalsanalytiskt per-spektiv på andraspråksstudenters socialiseringsprocess. Anna-Malin Karlsson. Rekontextualisering och remediering. Om munt-liga skrifthändelser och skriftrelaterade samtal i arbetssamman-hang. Gunlög Sundberg. Att avvika genom metakommunikation.

Parallell tecken- och talspråksutveckling hos personer med varier-ande grad av hörselnedsättning samt ytterligare funktionshinder. Seminarium, arr. MoGård Folkhögskola och Resurscenter Mo-Gård. Finspång, 12 maj. Föredrag och medv. i paneldiskussion: Kristina Svartholm. Dövas och hörselskadades tvåspråkighet samt även med aspekt på begåvningsproblematik.

Performansanalys med Tua Abrahamsson, Pirkko Bergman. Cent-rum för tvåspråkighetsforskning, Stockholm, 20 september. Del-tagande: Roger Nyborg.

Persisk-svensk kodväxling i andraspråksstudenters utforskande av en akademisk skrivnorm. Högre seminariet vid Institutionen för ling-vistik och filologi, Uppsala universitet, 22 november. Föredrag: Jansson, Gunilla tills. med Helena Bani-Shoraka, Scasss vid Upp-sala universitet.

Redskap för tänkande och skrivande i högre utbildning. Seminarium för forskare och lärare, Karlstad universitet, 25 maj. Föredrag: Mona Blåsjö.

Samtal i vardag och arbete. Linköping, 3 mars. Föredrag: Linda Kahlin. Motstånd. Deltagande: Hans Strand.

ScanDiaSyn. Grand Meeting 2005 in Leikanger. Leikanger, Norge, 24–27 augusti. Deltagande: Cecilia Falk.

Seminarium med Raimonda Jonkute (doktorand). Instutionen för skandinavistik, Vilnius, 28 januari. Deltagande: Hans Strand.

Seminarium om svenska språkets ställning – idag och i framtiden. Arrangerat av nätverket Språkförsvaret, Stockholm, 13 november. Deltagande: Hans Strand.

Sjunde konferensen om Nordens språk som andraspråk. Bergen, Norge, 9–11 juni. Föredrag: Gunlög Sundberg. Bedömning och testning av andraspråksfärdighet i Norden.

58

SLA konferens, Advanced second language learning, Centrum för tvåspråkighet, Stockholms universitet, Stockholm, 10 maj. Del-tagande: Krister Schönström, Pia Simper-Allen.

Snorra Edda – i europæisk og islandsk kultur. Symposium arrangerat av Nätverket Reykholt. Reykholt, Island 13–16 oktober. Deltag-ande: Ulrika Djärv.

Språk och kultur i det multietniska Sverige. Symposium, FUMS, Uppsala universitet, 10 maj. Föredrag: Gunilla Jansson. Perspek-tivmöten och kontextuella resurser i andraspråksstudenters men-ingsskapande kring akademisk litteracitet. Föredrag: Gunlög Sundberg. Metaspråkliga drag i andraspråkssamtal. Deltagande: Anna-Malin Karlsson

Språk och kunskap – hur hjälper vi studenter? Seminarium för forsk-are och lärare, Malmö högskola, 25 augusti. Föredrag: Mona Blå-sjö.

Stockholms universitets Campuskonferens. Stockholms universitet, 20 april. Deltagande: Krister Schönström, Pia Simper-Allen.

Svenskans beskrivning 28. Örebro, 14–15 oktober. Föredrag: Anders Björkvall. Struktur i text och struktur i samhället. Några funder-ingar kring Kalle Anka & Co, texter och samhällsförändring. Mona Blåsjö. Servicenotor, skolprat och sociokognitiv utveck-ling. Analysmetoder för skrift och andra medel för handlande. Judith Chrystal. Att ändra åsikt och ge plats för andra röster. Ele-vers revideringar efter responssamtal. Ulla Ekvall. Trovärdighets-problem i elevtexter och responssamtal. Stina Hållsten: Ingenjö-rens skrivande och skriftbruk. Andreas Nord. Ordning på täppan. Om textstrukturen på makronivå i trädgårdshandböcker. Jan Svanlund. Konventioner med reservationer. Deltagande och sek-tionsordförande: Hans Strand. Deltagande: Ylva Carlsson, Yvon-ne Carlsson, Kristina Danielsson, Gunilla Gentzel, Anna Hall-ström, Roger Nyborg, Staffan Hellberg, Anna-Malin Karlsson, Sara Myrberg, Håkan Rosenqvist, Margareta Trevisani, Anna Vogel, Urban Östberg.

Temadag om engelska och svenska i högre utbildning. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2 mars 2005. Föredrag: Maria Lim Falk. Mysteriet med den försvunna svenskan. Om att undersöka vad som händer med gymnasieelevers svenska i sam-manhang då svenskan inte används.

59

Text och kommunikation. Höstsymposium för Föreningen för nordisk filologi: Tvärminne, Finland, 18 november. Föredrag: Anna-Malin Karlsson. System och bruk, kontext och syntax. Om rela-tionen mellan textanalys och grammatik inom språkvetenskapen i allmänhet och SFL i synnerhet.

Texter för medborgarna. Klarspråkskonferens. Stockholm 20 maj. Deltagande: Judith Chrystal, Anna-Malin Karlsson.

Vad är ett ord? Minisymposium, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, 2 juni. Föredrag: Tomas Riad. Det prosodiska ordet.

Workshop om Läromedel för vuxna döva (LTS). Tvåspråkighet och studerandeperspektiv. Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Folkets hus, Stockholm, 3 februari. Deltagande: Krister Schönström.

Workshop on Tone and Intonation [± Europe], Schloß Freudental, 17–19 mars. Föredrag: Tomas Riad. Tonal typology and dialect geography in Scandinavia.

8.4 Annat mer varaktigt samarbete (gästforskare eller gästlärare vid andra universitet, forskar- och lärar-utbyte etc., nätverk) Chrystal, Judith: − Kursledare vid Universitetspedagogiskt Centrum, Stockholms

universitet, kursen Universitetspedagogik 1. Hellberg, Staffan: − Centrum för metriska studier (CMS), internordiskt nätverk för

metrikforskning. Junefelt, Karin: − Samarbete med Fran Hagstrom, University of Arkansas, USA,

och andra internationella forskare om en publikation rörande ämnet ”Trust”.

Karlsson, Anna-Malin: − Biträdande handledare för doktoranderna Theres Bellander och

Marco Bianchi vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

60

− Docent i nordiska språk, särskilt multimodal textforskning vid Institutionen för nordiska språk och översättningsvetenskap, Tammerfors universitet.

Lange, Sven: − Vetenskapligt och pedagogiskt utbyte med a) prof. Jurij Kus-

menko Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, Tyskland, b) Carla Falhuomini, Facolta di lingue e letterature stranieri, Universitá Sassari, Italien, c) Ruth V. Fjeld Avdeling for leksikografi, INL, Universitetet i Oslo, Norge

Larsson, Inger: − Nätverket för Nydala klosterträdgård.

Palm, Rune: − Fornnordisterna, Institutionen för nordiska språk, Uppsala. − Gästlärare i Svensk språkhistoria, Institutionen för skandinavi-

stik, Universitetet i Vilnius, Litauen, 16–20 maj. Persson, Gunilla: − Medverkar i Nätverk för polisforskning, Polisen i Stockholms

län. Håkan Rosenqvist: − Projektet Mångfaldens akademiker med stöd av Nätuniversi-

tetet, i syfte att skapa nätkurser i svenska för utländska akade-miker.

Riad, Tomas: − Gästprofessor vid Skandinavistikos katedra, Vilnius universitet.

Huvudhandledare för Ugnius Mikucionis. − Forskningssamarbete med Chris Golston, CSU Fresno om vers-

metrik. − Utgivningssamarbete med Carlos Gussenhoven, Nijmegen inom

nätverket Tone and Intonation in Europe (TIE). Publikation planeras hos Mouton de Gruyter.

Strand, Hans: − Handledare för Raimonda Jonkute, doktorand vid Institutionen

för skandinavistik, universitetet i Vilnius. Sundberg, Gunlög: − Extern examinator i kurser i svenska, The University of Hong

Kong, Hong Kong.

61

Svanlund, Jan: − Gästlärare i Vilnius 24–28 oktober, Korpuslingvistik och kollo-

kationsanalys. Svartholm, Kristina: − Samarbete kring forskning och/eller utvecklingsprojekt inom

EU: 1. Deaf pupil achievements. Planering tills. med Edinburgh University, Skottland, Radboud University, Nederländerna; British and European Associations of Teachers of the Deaf. 2. Sign language in special education for the deaf – Curricula for sign language and literacy support teachers. Planering tills. med Universiteit van Amsterdam, Radboud University, Neder-länderna, State Institute of Teacher training and Education, In-donesia, Zhongzhou University, Kina. 3. Deaf Students Inc., The inclusion of deaf sign language users in higher education. Planering tills. med University of Central Lancashire, England, Direct Learning Services Ltd, Matlock, England, Stiching Deaf Empowerment Foundation, Nijmegen, Nederländerna m.fl.

− Samverkan med CANALES, Argentina (utvecklings- och ut-bildningsfrågor inom dövområdet); INSOR (Instituto Nacional para Sordos), Colombia (forsknings- och utvecklingsrådgiv-ning), övrig samverkan med föräldraorganisationer, enskilda forskare m.fl.

62

9 Förtroendeuppdrag

9.1 Uppdrag inom Stockholms universitet Alfredsson, Ronald: − Facklig förtroendeman för Lärarförbundet Högskolesektionen

TCO. Asplund, Johan: − Medverkar i Stockholms universitets referensgrupp för utveck-

ling av universitetets och institutionernas webbplatser, Webb-2005.

Djärv, Ulrika: − Ledamot i Doktorandrådet (t.o.m. 30 juni). − Ordförande i Doktorandrådet (fr.o.m. 1 juli). − Suppleant i Institutionsstyrelsen (t.o.m. 30 juni).

Hellberg, Staffan: − Ledamot av humanistiska fakultetens lärarförslagsnämnd för

lektorer m m. − Ledamot av humanistiska fakultetens valberedning.

Larsson, Inger: − Humanistiska fakultetens Bolognagrupp.

Nordin, Pia: − Medverkar i Stockholms universitets referensgrupp för utveck-

ling av universitetets och institutionernas webbplatser, Webb-2005.

Nyström, Anki: − Facklig förtroendman för ST-ATF, vt -05

Rosenqvist, Håkan: − Informationsmottagare för Lärarförbundet TCO.

Schönström, Krister: − Kassör i Doktorandrådet, Institutionen för nordiska språk.

Strand, Hans: − Institutionsombud för Saco. − Ledamot av Saco-rådet. − Språkverkstans idé- och ledningsgrupp.

63

9.2 Uppdrag i vetenskaplig/forskningspolitisk styrelse eller nämnd Karlsson, Anna-Malin: − Forskningsnämnden för modern svenska.

Strand, Hans: − Forskningsnämnden för modern svenska − Adolf Noreen-sällskapet

9.3 Priser, stipendier o.d. Milles, Karin: − Anslag ur Fonden för forskning i modern svenska och för

svensk språkvård. Vogel, Anna: − Tvåårigt post.doc.stipendium från Anna Ahlström och Ellen

Terserus fond.

9.4 Ledamot i akademier o.d. Hellberg, Staffan: − Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

9.5 Medlem i redaktionskommitté/Editorial Board Danielsson, Kristina: − Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter.

Falk, Cecilia: − Språk och stil. − Nordic Journal of Linguistics (ansv. recensionsred.)

Hellberg, Staffan: − Maal og Minne.

Palm, Rune: − Scripta Islandica.

64

Riad, Tomas: − Nordic Journal of Linguistics. − Journal of Germanic Linguistics.

Strand, Hans: − Språk och stil (red.).

9.6 Övriga externa förtroendeuppdrag Falk, Cecilia: − Styrelseledamot Arkiv för nordisk filofogi

Hellberg, Staffan: − Styrelseledamot Folkuniversitetsföreningen. − Ledamot Svenska språknämnden. − Suppleant Lärarhögskolans nämnd för forskarutbildning.

Jansson, Gunilla: − Styrelseledamot Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Karlsson, Anna-Malin: − Sekreterare i ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språk-

vetenskap. Källström, Magnus: − Ledamot Namnberedningen i Stockholms stad.

Larsson, Inger: − Kassör i Runica et Mediævalia. − Ansvarig för Nordliks.

Palm, Rune: − Huvudansvarig Nordiska sommarkurser (Nordkurs). − Ledamot Nordliks. − Ledamot Rådgivande nämnden för Medeltidsseminariet i

Stockholm. − Suppleant Styrelsen för Runica et Mediævalia.

Strand, Hans: − Vice ordförande i Språkvårdssamfundets styrelse. − Revisor i Föreningen Individ Samhälle Kommunikation.

Sundberg, Gunlög: − Svensk representant i Association of Language Testers in

Europe (ALTE).

65

− Medlem i referensgrupp för Sfi-provet. Centrum för tvåspråkig-hetsforskning. Stockholms universitet.

Svartholm, Kristina: − Ledamot i Svenska språknämnden. − Styrelseledamot i Fulbright Commission (Nämnden för svensk-

amerikanskt forskarutbyte), ledamot i dess Screening Committe.

66

10 Enstaka uppdrag

10.1 Sakkunnig vid tjänstetillsättning Ekvall, Ulla: − Sakkunnig vid tillsättning av lektorstjänst i svenska vid Uppsala

universitet Hellberg, Staffan: − Sakkunnig vid tillsättning av två adjunktstjänster i svenska som

främmande språk vid Stockholms universitet Melin, Lars: − Sakkunnig vid tillsättning av lektorstjänster vid Göteborgs uni-

versitet.

10.2 Ledamot av betygsnämnd Ekvall, Ulla: − Ledamot av betygsnämnd. Sofia Asks licentiatavhandling i

nordiska språk/Svenska med didaktisk inriktning: Tillgång till framgång. Lärare och studenter om stadieövergången till högre utbildning. Växjö 3 juni.

Hellberg, Staffan: − Per Mårtensons disputation i nordiska språk: Stilstudier i Carl

Jonas Love Almqvists exilförfattarskap. Stockholms universitet, 1 juni.

− Jenny Nilssons disputation i nordiska språk: Adverb i inter-aktion. Göteborgs universitet, 26 november.

Karlsson, Anna-Malin: − Kristina Perssons disputation i nordiska språk: Svensk brev-

kultur på 1800-talet. Språklig och kommunikationsetnografisk analys av en familjebrevväxling. Uppsala universitet, 17 dec-ember.

Riad, Tomas: − Felix Schaefflers disputation i fonetik: Phonological Quantity

in Swedish Dialects. Typological aspects, phonetic variation and diachronic change. Umeå universitet, 29 september.

67

10.3 Fakultetsopponent Karlsson, Anna-Malin: − Lotta Collins disputation i svenska: Variation i webbdiskussion.

En fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes. Åbo Akademi, 18 mars.

10.4 Lektör/fackgranskare Hellberg, Staffan: − Språkkontrollen i MS Word.

Junefelt, Karin: − Reviewer för Social Behavior and Personality, an international

journal. Källström, Magnus: − Sofi Hjort: Vidar och Vega spanar på runor (Natur och Kultur,

2005). Riad, Tomas: − Journal of Germanic Linguistics, Diachronica, Nordic Journal

of Linguistics, Phonology. Strand, Hans: − Fackgranskning av doktorsavhandling för universitetet i

Gdansk.

10.5 Övriga uppdrag utanför den egna institutionen Blåsjö, Mona: − Opponent vid slutseminarium för Sofia Asks licentiatavhand-

ling Tillgång till framgång. Interimtexter i den akademiska dis-kursen. Växjö universitet, 8 april.

− Presentation om institutionens Bologna-arbete vid Samhälls-vetenskapliga fakultetens studierektorskonferens, Stockholms universitet, 10 maj.

Schönström, Krister: − Översättning av studentinformation från svenska till tecken-

språk för Stockholms universitets webbplats <www.su.se> i

68

samarbete med Institutionen för lingvistik, Stockholms uni-versitet och Enheten för kommunikation och samverkan, Stock-holms universitet.

Simper-Allen, Pia: − Representerat Svenska som andraspråk för döva, Institutionen

för nordiska språk, vid möte med Enheten för kommunikation och samverkan gällande Stockholms universitets webbplats – teckenspråk, <www.su.se>. Stockholms universitet, 31 maj.

− Representerat Svenska som andraspråk för döva, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet vid Lärarhögskolans möte på Nordiska språk om kursplan och lärarhögskolans fram-tida lärarutbildningar. Stockholms universitet, 25 augusti.

− Utställare vid Dövas dag, Information om kurser i svenska som andraspråk för döva, Arr: Sveriges Dövas Riksförbund, Göte-borg, 19 september.

Skarström, Bo Inge: − Ordförande i Lärostudions rådgivande nämnd, inrättad av Hum.

Fak. Strand, Hans: − Ordförande vid Bronisława Zielonkas disputation i nordiska

språk vid Stockholms universitet, 4 juni.

69

11 Publikationer av anställda vid institutionen

11.1 Vetenskapliga publikationer

11.1.1 Monografier, artiklar och recensioner Björkvall, Anders. Social identities offered in Swedish magazine

advertising. I: Approaches to critical discourse analysis. Re-search papers presented at the first international conference on CDA, Valencia, 5–8 May 2004. Red. M. Labarta Postigo. CD-ROM-publikation, Universitat de València.

Blåsjö, Mona. Dialog med nötter. Markering av grupptillhörighet i historikers fotnoter. I: Text i arbete. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005. Red: Bäcklund m.fl.

Blåsjö, Mona. Anmälan av Fløttum & Rastier (red.): Academic di-scourse: multidisciplinary approaches. I: Norsk Lingvistisk Tids-skrift Årgang 23. Hefte 2.

Falk, Cecilia (tills. med Lars-Olof Delsing) (red). Studier i svensk språkhistoria 8. Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 63. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.

Hedeboe, Bodil: Juggling with Metaphor in the Written World. I: Semiotics from the North. Nordic approaches to systemic func-tional linguistics. 2005. Oslo. Novus. S. 49–67.

Hellberg, Staffan (tills. med Göran Rossholm): Red. av Att anlägga perspektiv. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag. Sym-posion.

Hellberg, Staffan (tills. med Göran Rossholm): Inledning. I: Att an-lägga perspektiv. S. 7–10.

Hellberg, Staffan: Perspektiv och genrekonventioner. I: Att anlägga perspektiv. S. 131–146.

Hellberg, Staffan: Berättelser i svensk samtalsforskning. Tidskrift för litteraturvetenskap. 2004:3–4. S. 55–69.

Hellberg, Staffan: Nusvenskans ålder. I: Språk i tid. Studier till-ägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Red. B. Melander m.fl. Uppsala: Institutionen för nordiska språk. S. 142–151.

Hellberg, Staffan: Ordet begrepp. I: Trygghet och äventyr. Om be-greppshistoria. Red. B. Lindberg. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. S. 51–58.

70

Jansson, Gunilla: ”Nu måste jag ha en tabell här”. I: Björn Melander (red.) m. fl. Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 67. Uppsala. S. 416–427.

Jansson, Gunilla: Kontextualiseringssignaler i andraspråksstudent-ers samtal. I: De Geer, Boel & Malmbjer, Anna (red.). Språk på tvärs. Rapport från höstsymposiet vid Södertörn i november 2004. S. 131–145.

Jansson, Gunilla: Andraspråksstudenters utforskande av en aka-demisk skrivpraktik. I: Börestam, Ulla & Gunnarsson, Britt-Louise (red.) Språk och kultur i det multietniska Sverige. TeFa Rapport 44. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.universitet. S. 42–58.

Junefelt, Karin: Kön på Scen: Rollen i rollen och en sociokulturell genusteori. Rapport till Vetenskapsrådet.

Karlsson, Anna-Malin. Variation as text politics. Five store texts and their roles in the new work order I: Berge, Kjell Lars & Maagerø, Eva (red.): Semiotics from the North. Nordic approaches to syste-mic functional linguistics. Oslo: Novus. S. 85–98.

Karlsson, Anna-Malin. Goods, services and the role of written dis-course. I: Gunnarsson, Britt-Louise (red.): Communication in the Workplace. TeFa 42. Uppsala: Uppsala universitet. S. 91–104.

Karlsson, Anna-Malin. Var finns betydelsen – i semantiken, i gram-matiken eller i kontexten? Några reflektioner kring den system-isk-funktionella grammatikens begrepp grammatisk metafor. I: Folkmålsstudier 44. Helsingfors. S. 89–104.

Karlsson, Anna-Malin. Recension av Lotta Collins avhandling Varia-tion i webbdiskussion. En fallstudie av kontext, funktion och form i diskussionsforum om diabetes. I: Språk & stil NF 15. S. 197–202.

Källström, Magnus: Gamla och nya vägar till Sveriges runinskrifter. En kritisk översikt av källpublikationerna för svenska runtexter. I: Historisk tidskrift 2005:2. S. 300–308.

Källström, Magnus: Vad hette Åsmunds medristare i Tierp och Norr-sunda? Till tolkningen av mansnamnet hiriaR och den dunkla runföljden nibiaR. I: Studia anthroponymica Scandinavica 23. S. 5–19.

71

Källström, Magnus: Recension av Wihelm Heizmann & Astrid van Nahl (Hrsg), Runica – Germanica – Mediaevalia. I: Historisk tid-skrift 2005:4. S. 757–760.

Kahlin, Linda. Om användandet av beteckningarna invandrare, svart-skallar och utlänningar. I: Gunilla Byrman m.fl. (red.) Svenskans beskrivning 27. Växjö: Växjö University Press. S. 135–148.

Landqvist, Håkan. Constructing and negotiating advice in calls to a poison information center. I: C. Baker m.fl. (eds.), Calling for Help: Language and social interaction in telephone helplines. (Pragmatics and Beyond New Series 143.) John Benjamins. S. 207–234.

Lange, Sven. Orddöd i svenskan. Perioden 1800–2000 med tyngd-punkten förlagd till 1800-talet. I: Falk, C. & Delsing, Lars-Olof (red.). Studier i svensk språkhistoria 8. Lund: S. 157–165.

Lindell, Inger. Brev från Vadstena kloster. I C. Falk och L.-O. Del-sing (red.). Studier i svensk språkhistoria 8. Lund. Studentlittera-tur. S. 189–198.

Melin, Lars. Effekter av klangeffekter. I: B. Melander m.fl. (red.) Svenskans beskrivning 27. Växjö: Växjö University Press. S. 214–220

Milles, Karin.: The invisible order of the workplace meeting. I: Com-munication in the Workplace. TeFa-rapport. Uppsala: Institution-en för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 28–41.

Riad, Tomas (tills. med Chris Golston): The phonology of Greek Lyric meter. Journal of Linguistics 41. S. 77–115.

Riad, Tomas: Rhythm. Artikel i The Encyclopedia of Language and Linguistics. Elsevier.

Riad, Tomas: Phonological developments from Old Nordic to Early Modern Nordic III: Swedish (Article 124). I: Bandle, Oskar (ed.) The Nordic languages. An International handbook of the History of the North Germanic languages. vol. 2. S. 1102–1115. Walter de Gruyter, Berlin.

Riad, Tomas: Publicerad avhandlingsopposition på Jardar E. Abra-hamsen. 2003. Ein vestnorsk intonasjonsfonologi. NTNU, Trond-heim. Norsk Lingvistisk Tidsskrift 2005.2. S. 243–253.

Riad, Tomas: Recension av Tor G. Hultman. Svenska Akademiens språklära. Språk och stil 14. S. 184–190.

72

Riad, Tomas:Historien om tonaccenten. I: Falk, Cecilia & Lars-Olof Delsing (red.) Studier i svensk språkhistoria 8. Lund, Student-litteratur. S. 1–27.

Strand, Hans: (tills med Mona Blåsjö) Examensarbetets hemligheter. I: Språkvård 2/2005. S. 22–28.

Strand, Hans: Den knöliga studenttexten. Finns den och vad gör vi i så fall åt den? I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Red. av Björn Melander m.fl. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 67.) Uppsala: Inst. för nordiska språk. S. 428–437.

Sundberg, Gunlög. Reformulations as a resource and a constraint I: B-L. Gunnarsson (red.) The Immigrant and the Workplace. Tefa 41. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 18–26.

Sundberg, Gunlög. Metaspråkliga drag i andraspråkssamtal. I: U. Börestam, B-L. Gunnarsson (red). Språk och kultur i det multi-etniska Sverige. Tefa 44. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 73–83.

Svartholm, Kristina. Teaching Literacy to Deaf Learners. I: G. Cor-tese & A. Duszak (eds) Identity, Community, Discourse. Engish in Intercultural Settings. Linguistic Insights. Studies in Language and Communication. Peter Lang, Bern. S. 345–358.

Svartholm, Kristina. Deaf Students in Higher Education in Sweden. VIII Congreso Latinoamericano de Educación Bilingüe para Sor-dos, 15–18 Nov. 2005, La Habana, Cuba. CD-rom. ANSOC. ISBN 959-18-0085-1.

Vogel, Anna: Hög ‘high’ and låg ‘low’. On the semantics of two Swedish dimensional adjectives. I: Nilsson, B. och Teodorowicz-Hellman, E. (red.), Studies in Lexical Semantics. Colours, mea-sures, and mental predicates. Stockholm: Stockholms universitet, Slaviska institutionen. S. 75–96.

11.2 Forskningsinformation

11.2.1 Populärvetenskapliga publikationer Blåsjö, Mona & Hans Strand: − Examensarbetets hemligheter. Språkvård nr 2. S. 22–28

73

Karlsson, Anna-Malin: − ”Skrivprocesser i arbetslivet: fylla i, klottra, anteckna, pricka

av...” I: Svensklärarföreningens årsskrift 2004. Stockholm: Na-tur och kultur. S. 91–107.

Melin, Lars & Melin, Martin: − Fiint språk. Svenska förlaget, 2005.

Milles, Karin: − Ett jämställt ord etableras. I. Språkvård nr 4. S. 8–14.

Palm, Rune: − Runstenen i Vallentuna kyrkas tornrum. I: Vallentuna förr och

nu 2005:1. S. 12–13. − Runstenarna vid Arkils tingstad. I: Vallentuna förr och nu

2005:2. S. 7–9. Strand, Hans: − Recension av Språkriktighetsboken. I: Uppsala nya tidning

25/9. S. A31. Sundberg, Gunlög: − Att delta i institutionella samtal. Artikel i Resursbanken, Natio-

nellt centrum för sfi och svenska som andraspråk, Lärarhögsko-lan, Stockholm <http://www.lhs.se/sfi/resursbanken>.

Svanlund, Jan: − (Red. och huvudförf.) Språkriktighetsboken. Utarbetad av Sven-

ska språknämnden. Norstedts Akademiska förlag. Svartholm, Kristina: − Döva barn bör få lära sig både teckenspråk och svenska. I: Läk-

artidningen, Nr 21, 2005, Vol 102. S. 1667–1668. (Förkortad version av skrivelse till Socialstyrelsen 2004-11-22, Dnr 44-5666/2004.)

− Bilinguismo Sordo. Scarica gli ATTI del Convegno FIABE in LIS, Torina, Italia, 22 ottobre 2004. <http://www.semaforoblu.it/pg020.html> (pdf-fil hämtad 2005-03-20. S. 16–20.).

Östberg, Urban: − Rim passar bäst till fest. I: Svenskläraren 1/2005. − CMB – 1700-talets one man show. I: Svenskläraren 2/2005 − Samlad bild av Bellmans breda konstliv. I: Nya Wermlands-

Tidningen 29/7 2005.

74

− Grym verklighet i Stasiland. I: Nya Wermlands-Tidningen 6/9 2005.

− Hela Anne Frank – äntligen. I: Svenskläraren 3/2005. − Vovvar och yrfän i svenskt språkbruk. I: Svenskläraren 4/2005. − Idiom och ordspråk med djur. I: Språkbruk 4/2005.

11.2.2 Andra smärre bidrag; offentliga föreläsningar och medverkan i radio/TV Björkvall, Anders: − Medverkan i Orden med Anna-Charlotta, UR/Sveriges Televi-

sion, om genus i reklam, 10 april. − Föredrag på konferensen USO – Ung, Sexualisering, Offentlig-

het om genus i reklam, 12 maj. Blåsjö, Mona: − Det skrivna är det sanna – eller? Föreläsning vid Forskardagar-

na, Stockholms universitet, 7 oktober. Danielsson, Kristina: − Små resurser för språkvård på lärarutbildningen. Inlägg i

debatten om lärarstudenters språkfärdighet. Svenska dagbladet, Kulturdelen, Debatt, 22 april.

− Intervju med Christina Hellman med anledning av 5-årsfirandet av Dyslexiutbildningen. Tidskriften Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 2005, nr 4.

Hellberg, Staffan: − Vad står det i en svensk grammatik nuförtiden? Föredrag vid

Senioruniversitetet i Stockholm, 7 mars. Karlsson, Anna-Malin: − Kompissnack, syhörna och samhällsdebatt. Kan man säga nå-

got entydigt om ”Internetspråket”? Föreläsning vid Senioruni-versitetet i Stockholm, 21 februari.

Marsh, Sandra: − Lær deg norsk på en kvart. Norskkurs på Skansen i samband

med hundraårsmarkeringen, 14–15 maj. Palm, Rune: − Författarsamtal om vikingarnas språk. Blå timmen, Stockholms

stadsteater, 5 mars.

75

Riad, Tomas: − Språk-Musik-Vers. Relationer mellan grammatiker. Upptäck-

arträff, Stockholms konserthus, 13 oktober. Schönström, Krister: − Presentation av Svenska som andraspråk för döva. Besökare

från Japan. Institutionen för nordiska språk, Stockholms uni-versitet, 1 februari.

11.3 Läromedel Hallström, Anna (tills. med Urban Östberg): − Klara ordtest i svenska som främmande språk. Studentlitteratur,

Lund. Rosenqvist, Håkan: − Orden och uttalet, ett studiematerial i svensk ordbildning och

svenskt uttal + CD. FU förlag Lund 2005. − Syntax, grammatikövningar i svenska som främmande språk/

andraspråk, avancerad nivå (ny upplaga) + separat facit. Kom-pendium, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universi-tet.

Östberg, Urban (tills. med Hallström, Anna): − Klara ordtest i svenska som främmande språk. Studentlitteratur,

Lund.

76

12 Institutionens publikationer

12.1 ACTA: Staffan Hellberg (redaktör) Per Mårtenson: Stilstudier i Carl Jonas Love Almqvists exilförfattar-

skap. (Nr 39.)

12.2 MINS: Inger Larsson (redaktör) Inget publicerat under året.

12.3 NNS: Inger Larsson (redaktör) Inget publicerat under året.

12.4 Avhandlingar, uppsatser och examensarbeten

12.4.1 Doktorsavhandlingar Mårtenson, Per: Stilstudier i Carl Jonas Love Almqvists exilför-

fattarskap. Handledare: Kristina Svartholm. Zielonka, Bronisława: The role of linguistic context in the acqui-

sition of the pluperfect. Polish learners of Swedish as a foreign language. Handledare: Staffan Hellberg.

12.4.2 Magisteruppsatser Andersson, Nils: Stavfelspercetpion. Ett ordigenkänningsexperiment

med felstavade ord. Handledare: Lars Melin. Bylin, Maria: En oformlig föreställningsmassa? En studie av sub-

jektsbegreppets utveckling i svensk grammatisk litteratur 1796–1904. Handledare: Cecilia Falk.

Dudek, Christian: Värderingar i tidningsartiklar. En undersökning av värdeord, rubriker, inramningar och titlar i sex artiklar från Öst-

77

göta Correspondenten och Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning. Handledare: Sven Lange.

Jonsson, Jessica: Är radiosamtal så vardagliga som vi tror? Vardag-liga och institutionella drag i ett radiosamtal ur Filosofiska rum-met. Handledare: Hans Strand.

Karlsson, Malin: Hur normeras gymnasisters svenska? Handledare: Lars Melin.

Lindgren, Nelly: Brytningsanalys av en ryskspråkig informant. Hand-ledare: Gunilla Jansson och Tomas Riad.

von Reybekiel Trostek, Jonas: Strindberg i gymnasieskolan. En dis-kursanalys av tre svenska litteraturorienteringar 1927–2002. Handledare: Bodil Hedeboe.

Rudebeck, Lisa: Vad gör man när man förklarar ett ord? En kritisk analys av den lexikografiska förklaringstraditionen och en presen-tation av ett alternativ. Handledare: Staffan Hellberg.

Rynell, Erland: En kvalitativ studie av en andraspråkstalares väg mot en modersmålslik behärskning av svenska. Handledare: Gunilla Jansson.

Wejnarth, Birgitta: Ironi – om avsikt och effekt. En analys av hur ironi kan användas och uppfattas. Handledare: Karin Junefelt.

12.4.3 Kandidatuppsatser Bjenne, Tom: Erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet hos hör-

selskadade elever med invandrarbakgrund. Handledare: Gunilla Jansson.

Blomkvist, Susanne: Status I bostadsannonser. En jämförelse av språket i bostadsannonser och den socioekonomiska verkligheten. Handledare: Karin Milles.

Borell, Karin: Den svenska bitransitiva konstruktionen och dess pre-positionella parafras. En konstruktionsgrammatisk analys. Hand-ledare: Staffan Hellberg.

Boström, Ulrika: Varför finns det så ont om finita verb? Diskurs-analytiska perspektiv på språket i titlar tillhörande svenskt måleri från i huvudsak 1800-talet. Handledare: Anders Björkvall.

Clarin-Sandén, Sanna: En undersökning av ord inom ämnesområdet filosofi under perioden 1800–2000. Handledare: Sven Lange.

78

Davet, Samira: Genusrepresentation och modelläsare i försvarets informationsbroschyrer om lumpen – en kritisk diskursanalys med genusinriktning. Handledare: Mona Blåsjö.

Davidsson, Ewa: Att bryta av eller avbryta studier. Förståelse och användande av partikelverb, fasta-lösa sammansättningar samt lexikala fraser. Handledare: Bodil Hedeboe.

Edelholm, Anna: Medium och innehåll. En undersökning av den medierade kommunikationen på traffic, MTG Broadcast. Hand-ledare: Anna-Malin Karlsson.

Eriksson, Ksenia: Ryssar skriver svenska. En felanalys av ryskt in-lärarspråk. Handledare: Gunilla Jansson.

Göller, Sarah: kvinnligt och manligt i Stockholms stads tänkeböcker. En studie av medeltida binamn och personbeteckningar. Hand-ledare: Rune Palm.

Hage, Yvonne: Välkommen med din ansökan! En textanalys av språkbruket i platsannonser. Handledare: Sven Lange och Hans Strand.

Hagman, Ann-Christin: Ett avvikande problem. Föreställningar om homosexualitet i biologiläromedel, från 1956–1999. En diskurs-analytisk studie. Handledare: Karin Milles.

Hammargård, Margarita: Textmönster i platsansökningar skrivna av svenskar och människor med utländsk bakgrund. Handledare: Ylva Carlsson.

Hedbring, Miranda: En undersökning av Svenska Dagbladets första-sidor. Har förändringen av format och design påverkat dem och finns det några påtagliga skillnader mellan 1975 och 2005? Hand-ledare: Rune Palm.

Idberg, Amanda: Sär skrivning – sär läsning? En undersökning om vilka konsekvenser särskrivning får för läsaren. Handledare: Lars Melin.

Jonback, Maria: Samtalsanalys. Kvinnligt och manligt språk i samtal med och utan barn. Handledare: Karin Junefelt.

Larsson, Katarina: Språkhandlingars roll i filmrecensioner. Hand-ledare: Sven Lange och Hans Strand.

Lejeborg, Jenny: Sätta, ställa, lägga – placerarverben i sju olika språk. Handledare: Ylva Carlsson.

Lindholm, Ingrid: Sökes: Fräsch man och charmig kvinna. En under-sökning av innehållskategorierna utseende och sexualitet i kon-

79

taktannonser av ”kvinna söker man” och ”kvinna söker kvinna”. Handledare: Karin Milles.

Lindman, Jeanette: Stöttning och metaspråk i handledningssamtal. Två andraspråksstudenters väg till det akademiska skrivandet. Handledare: Gunilla Jansson.

Malmstedt, Caroline: Fågel, fisk eller mittemellan? Störs läsaren mer av språkfel på lägre nivåer än av språkfel på högre nivåer? Hand-edare: Lars Melin.

Mattsson, Katarina: ”Vad förstod ni nu, vad sa hon?” En undersök-ning av två interaktiva hörförståelseövningar. Handledare: Gun-lög Sundberg.

Nilsson, Anna-Karin: ”Höet bärgas” eller ”höbärgningen verkställ-es”? Språknormer och Erik Wellanders inflytande på svensk sak-prosa. Handledare: Per Mårtenson.

Palm, Sofia: Ungdomars attityder till språket i romanen Ett öga rött. En undersökning bland elever från tre geografiskt skilda områden i Stockholm. Handledare: Per Mårtenson.

Palmgren, Annika: Intrigstrukturer och berättarperspektiv i detektiv-noveller. Handledare: Per Mårtenson.

Pekonen, Tina: En massmedieretorisk analys av Aftonbladet och Dagens Nyheter med fokus på ställningstagande. Handledare: Sven Lange och Hans Strand.

Persson, Catrine: Maskineriet strejkar. Minskar förtroendet för en text innehållande stavfel? Handledare: Lars Melin.

Persson, Madeleine: Textbindning och läsförståelse på ett andra-språk. En undersökning av textbindningens betydelse för läs-förståelsen av svensk faktatext i undervisningen i svenska som främmande språk, nivå 2 och 3, Stockholms universitet. Hand-ledare: Gunilla Jansson och Lars Melin.

Pettersson, Mattias: Intertextualitet, sexualitet och ett mångstämmigt riksförbund. En diskursanalytisk undersökning av HBT-informa-tion från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Handledare: Mona Blåsjö.

Porserud, Malin: Kvantitet i Rinkebysvenskan. En fonetisk-fonolog-isk studie. Handledare: Tomas Riad.

von Schantz, Anna Christina: ”Frimärken är inte så vacker….dom är brun”. Adjektivkongruens i tyskt inlärarspråk. Handledare: Gunil-la Jansson.

80

Sköld, Jenny: Från ett bolag i koncernen till ett annat? En retorisk analys av hur Aftonbladet Nya Medier skildrar företagen SVT re-spektive TV 4 i nöjesartiklar. Handledare: Sven Lange och Hans Strand.

Stångberg, Carl: Superorden ur chockrubrikerna. Nya sammansätt-ningar i tidningsrubriker. Hela listan. Handledare: Sven Lange.

Svensson, Ulrika: Produkten och köparen. En undersökning av re-klamspråkets utveckling. Handledare: Lars Melin.

Thesén, Martin: Den typiska bostadsannonsen. Handledare: Hans Strand.

Thunberg, Christina: Krönika eller kåseri? En jämförelse mellan två genrer. Handledare: Sven Lange och Hans Strand.

Tubylewicz, Katarzyna: Bör en översättare våga leka med språket? Om att översätta Witold Gombrowiczs neologismer i Ferdydurke till svenska och engelska. Handledare: Mats Larsson.

Turner, Louise: Aldrig stavas aldrig med två l. Ett experiment som undersöker om stavfel påverkar förtroendet för en text och dess författare. Handledare: Lars Melin.

Wallin, Cecilia: En vulgärkapitalist i ord och bild. Multimodal analys av representationen av Krösus Sork i serien Bamse. Handledare: Anders Björkvall.

Werner, Thérèse: Leva och låta dö. En studie om ortnamnsdöd i Björnlunda socken i Södermanland. Handledare: Staffan Ny-ström.

Wiholm, Peter: Lost in Tranformation. En studie i vad som händer när filmrepliker omvandlas till undertext. Handledare: Anders Björkvall.

Williams, Folashade: Tvåspråkiga barns möjligheter till språk-användning och språkutveckling i förskolan. Samtal baserade på leksituationer. Handledare: Gunilla Jansson.

Åman-Davis, Elisabeth: Studie- och språkverkstad vid Stockholms universitet – språkstöd för L2-studenter. Handledare: Gunilla Jansson.

12.4.4 Examensarbeten på Språkkonsultlinjen Under 2005 skrevs det inga examensarbeten på Språkkonsultlinjen.

81

Nederländska avdelningen

13 Avdelningens organisation Nederländska avdelningen blev från år 2002 på egen begäran en del av Institutionen för nordiska språk. (Rektors beslut den 2 januari 2002.)

Avdelningen har egen budget och egna informations- och kontakt-adresser (brevhuvud, e-post, webbplats, kurskoder m.m.). Docenten i nederländska representerar sedan början av år 2003 ämnet neder-ländska i styrelsen för Institutionen för nordiska språk.

13.1 Avdelningens personal Kursföreståndare Gatzen, Fred, Drs

Forskarhandledare Wikén Bonde, Ingrid, docent i nederländska

Universitetslektor Wikén Bonde, Ingrid, doc. (deltid 50 %)

Gästlärare Gatzen, Fred, drs. (deltid 50 %)

Doktorander Johansson, Annika, FM (vt deltid 90 %, från ht amanuens 50 %, undervisning 20 %). Från ht: Sara Van Meerbergen

Timlärare Bohlin, Boerje, FM, Bolin, Peter, FK, Erika van Vulpen, konst-historiker, Drs, Jonas Winnerlöv, Luxemburg, EU-översättare (vt), Michael Kevin, Bryssel, EU-översättare (vt), Eveline Pehrsson Dietz, tolk (vt).

Tekn./adm. personal Vt: Appelgren, Maria (25 % av tjänst), ht: Fred Gatzen 20 % av tjänst.

85

13.2 Permanenta arbetsgrupper Docent Ingrid Wikén Bonde ingår i institutionens handledarkolleg-ium.

14 Måldokument 2002–2005 För avdelningen gäller samma måldokument som utarbetats för Insti-tutionen för nordiska språk. Det följande ska ses som en kommentar till måldokumentet som talar om vilka förutsättningar som gäller för ämnet nederländska.

14.1 Grundutbildningen

14.1.1 Studenter Studenterna utgör en mer heterogen grupp nu än för tio till femton år sedan. Vi försöker därför att bli alltmer pedagogiska.

Det kan vara svårt att kombinera kravet på att fungera som ett slags bildningsförbund med kravet på undervisning på vetenskaplig grund. Många studerar nederländska för att ”lära sig prata” eller för ”läsa lite trevlig litteratur”. Krav på analys, språklig eller litterär, är en del av kursdeltagarna mindre intresserad av. Av 18 studerande på grundkurs i Nederländska höstterminen 2003, som hade svarat på avdelningens enkät om syftet med deras studier, kryssade 16 kurs-deltagare för att de studerade ”i privat syfte”, 6 att studierna utgjorde ett ”delmoment i deras studier” och 1 att studierna bedrevs ”i yrkes-sammanhang”. Några fyllde alltså i två rutor, men intrycket kvarstår: De flesta studerar nederländska övervägande av privata skäl. Studi-erna fungerar som en fritidssysselsättning för dem och därför priori-teras arbetet med studierna i nederländska bort när andra krav dyker upp i livet (studier i andra ämnen, stress på arbetet, familjeproblem, m.m.).

Detta är också skälet till att det är svårt att rekrytera ledamöter till ämnesrådet bland de studerande. Det är därför glädjande att ämnet

86

sedan ht 2005 representeras av Lovisa Tunedal. Inte heller student-föreningen Låglandslust lyckas samla särskilt många deltagare på sina arrangemang. Föreningen ligger sedan ht 2005 på is i avvaktan på att nya eldsjälar ska blåsa nytt liv i den. Studenterna har helt en-kelt för mycket annat att göra.

Vi måste därför se till att undervisningen är så effektiv som möj-ligt. Avdelningen har därför under årens lopp lagt ned förhållandevis mycket omsorg på att utarbeta utvärderingsformer som ska ge sig-naler om hur undervisningen upplevs. Utvärderingar under tidigare år visade till exempel att momentet konversation var mycket upp-skattat bland många och att man ville ha mera tillfälle att träna munt-lig färdighet. Därför har avdelningen inriktat sig på att aktivera ny-börjarna i samband med uttalsträningen i Lärostudion. Nya utvärd-eringar visade att detta uppskattades, men samtidigt kom det nya, spridda krav på mera grammatikinslag. Inför vt 2006 kommer (den nya) läraren att tillmötesgå detta krav. Det gäller att hitta en medel-väg som passar de flesta utan att ge avkall på kvalitén. Ett annat öns-kemål från studenternas sida var att Läsfärdighetskursen skulle slippa samläsa med Grundkursen. Inför vt 2006 har därför en separat Läs-färdighetskurs utarbetats av Annika Johansson.

14.1.2 Kurser Förutom de fasta och obligatoriska kurser som ges på de olika kurs-nivåerna i ämnet nederländska gavs under vt 2005 en kurs om neder-ländskt 1600-tal (Ingrid Wikén Bonde) samt under ht en kurs i frisis-ka (Boerje Bohlin).

Avdelningen avslutade under vt 2005 samarbetet med TÖI. Under terminen gavs en kurs i översättning av nederländska och svenska specialiserade facktexter till svenska resp. nederländska (Kevin, Winnerlöv, Bolin, Bohlin, Pehrsson Dietz), seminarier om de neder-ländsktalande länderna (ambassadrådet De Hoop Scheffer från Ne-derländska ambassaden och ambassadrådet Claes från Belgiska am-bassaden) och om översättarinstitutioner (Universitetslektorn i sven-ska vid Groningens universitet, Petra Broomans) samt uppsatssemi-narier (Ingrid Wikén Bonde). Kurserna ingick i andra terminen av

87

översättarutbildning i nederländska, 40 poäng. Sju deltagare av ur-sprungligen elva antagna slutförde kursen med godkänt resultat. Stu-denternas utvärderingar visade att delkursen i specialiserad fack-textöversättning varit det mest uppskattade momentet i hela utbild-ningen. Man var även mycket nöjd med realiaseminarierna.

14.2 Anställda

14.2.1 Fortbildning Den 27 och 28 augusti arrangerades ett möte av den skandinaviska gruppen inom IVN (Internationale Vereniging voor Neerlandistiek). Under senare tid har Nederlandse Taalunie (NTU, Nederländska språkunionen) övertagit ansvaret för den skandinaviska gruppens möten och den nya formen för samverkan skall bli ”plattform”. Av avdelningens lärare deltog Annika Johansson, Ingrid Wikén Bonde, Fred Gatzen och Sara Van Meerbergen. Annika Johansson presen-terade ett avsnitt av sin forskning om verben komen och komma. Doktoranden Mona Arfs (Göteborg) presenterade sin forskning om den nederländska verbkedjans ordföljd. Professor Geir Farner höll ett föredrag om romanen ”Twee vrouwen” av Harry Mulisch..

14.2.2 Pedagogisk utveckling Annika Johansson har utarbetat en ny Läsfärdighetskurs i neder-ländska. Kursen ska ges för första gången vårterminen 2006.

14.2.3 Forskning Forskning har bedrivits av doktoranden Annika Johansson, som gör en semantisk jämförelse mellan komma och komen, av Sara Van Meerbergen, som undersöker vilka nederländska barnböcker som har översatts till svenska sedan 1995 samt av Ingrid Wikén Bonde, som har skrivit en artikel om den nederländska författaren Jan Wolkers reception inom det svenska litterära fältet.

88

14.3 Den tredje uppgiften och profilering Nederländska avdelningen vid Stockholms universitet fungerar del-vis som informationscentral för allmänhet och institutioner när det gäller att få information om kulturella förhållanden i Nederländerna och Belgien. Det kan t.ex. gälla information om kurser och veten-skaplig litteratur inom ett visst område, lektörsläsningar åt bokförlag, snabböversättningar av intervjuer m.m. åt tv:s nyhetsredaktioner samt frågor om språket.

Ingrid Wikén Bonde organiserade i samarbete med Belgiska am-bassaden den 3 maj 2005 ett seminarium om flamländsk litteratur. Seminariet var en hyllning till den svenska prinsessan Astrid som blev en älskad drottning i Belgien för 70 år sedan.

14.4 Forskarutbildningen

14.4.1 Rekrytering För forskarutbildning i nederländska finns det i hela riket en enda doktorandtjänst. Denna finns i Stockholm och lystes ut vårterminen 2005. Den tillsattes den 15 augusti 2005 med Sara Van Meerbergen.

14.4.2 Kursdelen Forskarutbildningen består av en kursdel om 40 poäng och en av-handlingsdel om 120 poäng.

Kurserna kommer att läsas dels på nederländska avdelningen, dels på Institutionen för nordiska språk, dels på Litteraturvetenskapliga institutionen.

14.4.3 Handledning Den nya doktoranden har fått en handledare. Hon avvaktar med valet av bihandledare.

89

15 Undervisning och utbildning

15.1 Grundutbildning

15.1.1 Efterfrågan och kursutbud För att få håp-ekvationen att gå ihop antar nederländska avdelningen alla som söker till utbildningen. Varje termin görs en betydande an-tagning av personer som inte sökt före det föreskrivna datumet.

En del av studenterna är inte beredda att satsa erforderlig tid på sina studier i nederländska. Arbete och studier inom andra ämnen går före. Detta gör att lärarna har att göra med många ”undantag”: De studerande hinner inte gå på undervisning och vill få uppgifter hem-skickade eller mejlade till sig. Hemuppgifter som enligt kursupplägg-ningen skall gås igenom på lektionerna förvandlas till uppgifter som skall rättas av läraren utanför lektionstid och sedan skickas till den studerande. Studievägledningen blir omfattande. Eftersom många studerande inte alltid är beredda att köpa kurslitteraturen får avdel-ningen ägna tid åt utlåning och inkrävande av böcker. Extra skriv-ningstillfällen på lärarens fritid förekommer regelbundet eftersom det finns studerande som inte kan skriva vid de skrivningstillfällen som anordnas av institutionen.

Många studenter är emellertid synnerligen motiverade och duk-tiga. Andra har praktiska förkunskaper. Situationen leder till att be-tygslistorna uppvisar förhållandevis många VG och U.

15.1.2 Budget, uppdrag och prestationer Fakultetens anslag till grundutbildningen i ämnet nederländska för 2005 uppgick till 1 044 000 kronor. Därtill kom 90 945 för uppdraget åt TÖI.

Avdelningen har mottagit bokgåvor, gästföreläsarbidrag och rese-bidrag från Nederländska Språkunionen. Vidare har bokgåvor influtit från andra offentliga institutioner och organisationer i Nederländerna och Belgien.

90

Prestationskravet för nederländska var 19 HÅP. Avdelningen pre-sterade 16 HÅP 2005. Numera räknas även HÅS. Prestationskravet var 39, avdelningen presterade 37 HÅS.

Översikt över kursutbudet med uppgift om antal registrerade stud-enter och uppnådda håp under 2004.

Kurs Studerande − Läsfärdighetskurs i Nederländska, 5 p 59− Språkfärdighetskurs i Nederländska, 5 p 9− Gk i Nederländska, 20 p hel- och delfart 114− Fk i Nederländska, 20 p hel- och delfart 29− Pk i Nederländska, 20 p hel- och delfart 11− Kandidatkurs 3− Magisterkurs 2

Delkurser som lästs som fristående kurser: − Kurs i Afrikaans 6

15.2 Forskarutbildning Nederländska avdelningen deltar i seminarieverksamheten vid Insti-tutionen.

Fakultetens anslag till forskarutbildning i ämnet nederländska var:

1. Studiestöd för doktoranden 252 000 kronor. 2. 45 557 kronor för handledning, lokaler och övriga kostnader.

Handledare vid forskarutbildning i nederländska är docent Ingrid Wikén Bonde.

15.3 Internationellt lärar- och studentutbyte Nederländska avdelningen har utbytesavtal med Nijmegen, Bryssel och Amsterdam (VU). Avdelningen tar också emot studenter som ingår i nordiska språks utbytesavtal med Gent och Groningen.

91

15.3.1 Studenter som läst i Stockholm Under vt 2005 läste fyra flamländska utbytesstudenter 5 poäng litt-eratur vardera och en italienska läste 1600-talskursen, 5 poäng.

Under ht 2005 läste tre flamländare 5 poäng i litteratur, en tysk utbytesstudent läste kurs i frisiska (5 poäng), två litteraturkurser (5+5 poäng) och skrev sin C-uppsats (6 poäng).

15.3.2 Studenter som rest ut från Stockholm Två studenter reste ut från Stockholm, den ena till Amsterdam, den andra till Groningen.

15.3.3 Lärarutbyte Stockholm gästades i maj 2005 av Maarten Klein från Nijmegen, som föreläste om Louis Couperus, Huygens och Hugo Claus.

92

16 Utvecklingsarbete

16.1 Pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetens-höjande åtgärder

16.1.1 Kurser Inga kurser under året.

16.1.2 Personliga insatser Under höstterminen 2005 färdigställde Annika Johansson ett nytt koncept för Läsfärdighetskursen.

16.1.3 Administrativt utvecklingsarbete Ingrid Wikén Bonde skrev förslag till nya lärandemål och betygs-kriterier, kursplaner och kursinformation för Grundkurs och Språk-färdighetskurs enligt Bolognamodellen.

Anika Johansson skrev förslag till nya lärandemål och betygs-kriterier till Läsfärdighetskurs samt kursen nederländsk litteratur-historia på Grundkursen.

93

17 Forskning Nederländska avdelningens forskning är inriktad mot receptions-forskning, översättning och kontrastiva studier.

17.1 Projekt finansierade med externa medel Inga sådana projekt har förekommit under året.

17.2 Rörlig och särskild resurs Ingen resurs under året.

17.3 Annan pågående forskning Fakulteten anslog 193 443 kronor till lektorns forskning 2005.

Den tid som frigjorts för lektorns forskning har bl.a. ägnats en ar-tikel om den nederländska femtiotalistgenerationens reception inom det svenska litterära fältet (ännu ej publicerad) samt en artikel om den nederländska författaren Jan Wolkers reception i Sverige (publi-cerad). Lektorn har även börjat bearbeta sin tyska artikel om Freud-översättningarna in Sverige till en version anpassad till svenska stu-denter inom översättningsutbildningarna.

17.4 Pågående avhandlingsarbete Johansson, Annika: En kontrastiv semantisk studie av nederländ-

skans komen respektive svenskans komma. Handledare: Ingrid Wikén Bonde.

Sara Van Meerbergen: Nederländsk barn- och ungdomslitteratur i Sverige 1995–2005. Handledare: Ingrid Wikén Bonde.

94

18 Disputationer Inga disputationer under året.

19 Konferenser, externt riktade seminarier anordnade vid avdelningen Inga konferenser e.d. under året.

20 Seminarier med nederländsk anknytning

20.1 Vårterminen 2005 13/4 Professor Jan Hulstijn (Amsterdam, VU): De structuur van

het Nederlands universitair onderwijs en onderzoek. 3/5 Professor Annemarie Musschoot (Gent): An introduction to

Flemish Literature. Introduktion: Ingrid Wikén Bonde. Anne Provoost (ungdomsförfattare): Children’s Literature in Flanders. Introduktion: Ingrid Wikén Bonde. Per Holmer (översättare): Belgian Literature fråm a Swe-dish Translators Perspective. Introduktion: Ingrid Wikén Bonde. Seminariet hölls på Belgiska ambassaden. Föreläsarna om den franskspråkiga litteraturen i Belgien presenterades av Anna Karin Josefson. Seminariet var tillägnat Drottning Astrid.

20.2 Höstterminen 2005 22/9 Professor Louis Peter Grijp (Utrecht): Het lied in de Gou-

den eeuw: Holland en Friesland.. 25/10 Dr. Pieta van Beek (Stellenbosch, Sydafrika): Afrikaans

kan-nie-dood-nie of wel?

95

21 Externa kontakter och samarbeten

21.1 Anordnade konferenser Inga konferenser under året.

21.2 Föreläsningar utanför institutionen Se seminarier med nederländska anknytning, Belgiska ambassaden.

21.3 Deltagande i konferenser, symposier och semi-narier utanför institutionen. Möte med representanter för nederlandistiken i Norge, Danmark, Sverige och Finland och representanter för Nederländska språkuni-nen i Göteborg den 27 och 18 augusti 2006. Se Fortbildning (14.2.1). Från Stockholm deltog: Fred Gatzen, Annika Johansson, Sara Van Meerbergen och Ingrid Wikén Bonde.

Möte med dbnl-kommittén (Ingrid Wikén Bonde, se 22.2) den 17 december 2006 för att diskutera:

1. Förslag på verk som är av betydelse för utlandsnederlandi-stiken och som därför bör läggas ut på <www.dbnl.nl>.

2. Dito förslag på verk som handlar om kulturutbytet med ut-landet (reception).

3. Dito förslag på 10 artiklar (av 100) om kulturutbyte mellan det nederländska kulturområdet och Skandinavien.

96

22 Förtroendeuppdrag

22.1 Uppdrag inom Stockholm universitet Inga uppdrag inom Stockholms universitet under året.

22.2 Uppdrag i vetenskaplig/forskningspolitisk styrel-se eller nämnd Wikén Bonde, Ingrid: − Ledamot av Maatschappij der Nederlandse letterkundes kom-

mitté för val av litteratur som skall digitaliseras i digitale bibli-otheek van de Nederlandse letterkunde <www.dbnl.nl>. Dbnl upprättades 1999 av MNL. I den kommitté som Ingrid Wikén Bonde är med i väljs den litteratur ut som är av intresse för den extramurala nederlandistiken.

22.3 Ledamot i samfund Wikén Bonde, Ingrid: − Ledamot av Maatschappij der Nederlandse Letterkunde, Leiden.

97

23 Enstaka uppdrag

23.1 Lektör/fackgranskare Wikén Bonde, Ingrid: − Lektörsutlåtanden åt olika bokförlag (Norstedt, Atlantis)

Ingrid Wikén Bonde: − Granskning av en översättning åt Vlaams Fonds voor de Lette-

ren. Granskningen skulle ligga till grund för en eventuell till-delning av översättningsstöd till det svenska förlaget. På grund-val av granskningsprotokollet korrigerade översättaren sin text och den korrigerade texten granskades på nytt i februari 2006 (boken: Blanco av Peter Terrin).

23.2 Övriga uppdrag utanför den egna institutionen Wikén Bonde, Ingrid: − Kontaktperson vid Högskoleverkets utvärdering av utbildningen

i nederländska vid Stockholms universitet.

98

24 Publikationer

24.1 Vetenskapliga publikationer

24.1.1 Monografier, artiklar och recensioner Inga monografier e.d. under året.

24.2 Forskningsinformation

24.2.1 Populärvetenskapliga publikationer Ingrid Wikén Bonde: − Niet stichtelijk, wel fascinerend! De receptie van Jan Wolkers.

I: De calvinistische voyeur. Jan Wolkers in Zweden (Arno van der Valk utg.). Soesterberg: Uitgeverij Aspect, 2005. S. 50–57.

24.2.2 Andra smärre bidrag; offentliga föreläsningar och medverkan i radio/TV Annika Johansson: − Föredrag om de semantiska skillnaderna mellan komen och

komma i Göteborg den 27 augusti. Ingrid Wikén Bonde: − Medförfattare i Transit Amicorum Patrick Lateur: I: Kunst-

tijdschrift Vlaanderen, jg. 54, feb. 2005. S. 38, 56.

25 Avhandlingar, uppsatser och examens-arbeten Inga avhandlingar e.d. skrivna under året.

99

Telefon: 08-16 20 00Fax: 08-15 85 33E-post: [email protected]@nederlandska.su.se

www.nordiska.su.sewww.nederlandska.su.se

Postadress: Stockholms universitet106 91 STOCKHOLM

Besöksadress: Universitetsv. 10 D

Frescati

institutionen för nordiska språk - s u/vb05_nordiska_sprak_… · institutionen för nordiska...

Documents