Institutionen för pedagogik

”att vara utomhus är natur”

En studie om elevers natursyn och upplevelser av naturen ur ett etniskt perspektiv

Ingrid Söderberg

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen

Vårterminen 2006

SAMMANFATTNING

Ingrid Söderberg

”att vara utomhus är natur” En studie om elevers natursyn och upplevelser av naturen ur ett etniskt perspektiv

”being outdoor is nature” A study about pupils thoughts of nature and experiences of nature from an ethnic perspective

Antal sidor: 36

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.

Sökord: etniskt perspektiv, natur, natursyn, skola.

Postadress Växjö universitet

351 95 Växjö

Gatuadress Universitetsplatsen

Telefon 0470-70 80 00

E-post lub@lub.vxu.se

Innehållsförteckning sid

1. Inledning 4

2. Syfte 5

3. Frågeställning 5

4. Teori 6

4.1. Begrepp 6

4.2. Hur naturen uppfattas 6

4.3. Svenskars natursyn, historiskt och fram tills idag 7

4.4. Ur etniskt perspektiv 9

4.5. Styrdokument i skolan 9

5. Metod 12

5.1. Val av metod 12

5.2. Urval 12

5.3. Etiska hänsynstaganden 13

5.4. Intervju som metod 14

5.5. Bedömning av hållbarhet 14

5.6. Intervjuguide 15

5.7. Genomförande 15

5.8. Beskrivning av deltagare 16

6. Resultat och analys 17

6.1. Vad är natur 17

6.1.1. Känslor och upplevelser 17

6.1.2. Naturen håller på att försvinna eller förstöras 17

6.1.3. Naturen som en organism 18

6.1.4. Naturen som biologi 18

6.2. Diskussion kring bilden/teckningen 19

6.2.1 En del av naturen 19

6.2.2. Separerade från naturen 20

6.3. Egna känslor och erfarenheter av naturen 21

6.4. Framtiden för naturen 26

6.5. Sammanfattande resultat 27

7. Diskussion 29

7.1. Bedömning av hållbarhet 29

7.2. Metoddiskussion 31

7.3. Svar på frågeställningen 31

7.4. Diskussion av resultaten 32

7.5. Min framtida lärarroll 34

8. Referenser 36

Bilagor:

Bilaga A Brev till föräldrar

Bilaga B Teckningar gjorda av eleverna Bilaga C Intervjuguide Bilaga D Utskrift av intervjuer

1. Inledning

För ca sex år sedan åkte min bror till Kenya för att träna löpning under vintersäsongen. Det

var inte bara löpning han hann med utan han träffade även sin blivande fru. Året efter åkte

han ner igen och när det var dags att åka tillbaka till Sverige följde hon med. De trivdes

väldigt bra och efter nio månader åkte de ner till Kenya igen för att hämta hennes son som

varit kvar i Kenya under tiden. När han kom till Sverige var han tre och ett halvt år och hade

aldrig varit utanför Kenya. Att komma till Sverige i januari när det låg snö på marken var en

stor omställning. Han undrade var alla människor fanns och tyckte vi hade mycket skog. Skog

som han inte vågade vara i eftersom det där finns alldeles för farliga djur och människor.

Själv är jag uppvuxen med naturen väldigt nära. Jag har där tillbringat mycket tid både genom

lek och promenader men framför allt när jag orienterat. Att få vara i naturen är lugnande och

ger nya krafter. Att jag skulle hindras av farliga djur är aldrig något jag funderat över, vi har

ju inga farliga djur här, väl?

När min svägerskas son kom till Sverige började jag fundera på hur olika vi såg på naturen,

han och jag. Han var rädd och tyckte det var otäckt medan jag var mer eller mindre uppvuxen

där. Han är inte det enda barn som kommer till Sverige med en rädsla för naturen och som sen

börjar i svensk skola. Det måste ju finnas många barn som har samma bakgrund. Detta kan

också påverka deras skolgång då det där kan uppstår kulturkrockar. Nu är det fyra och ett

halvt år sedan min svägerskas son kom till Sverige men hur barns natursyn kan skilja

beroende på deras etniska ursprung är något som jag fortsatt fundera över. Därför föll det sig

ganska naturligt att efter att ha läst inriktningen idrott, hälsa och natur på lärarutbildningen

skriva examensarbetet inom ämnet.

4

2. Syfte

Syftet med det här arbetet är att undersöka elevers natursyn och inställning till naturen ur ett

etniskt perspektiv. Jag vill också genom det här arbetet uppmärksamma de här

frågeställningarna inför min framtida profession som lärare genom att själv bli medveten om

eventuella skillnader för att kunna ta hänsyn till det i min undervisning och planering av

utevistelse.

3. Frågeställning

För att kunna undersöka elevers natursyn och inställning till naturen ur ett etniskt perspektiv

har jag valt frågeställningen:

Hur upplever elever naturen och skiljer sig deras upplevelser av naturen beroende på om deras

föräldrar är födda i Sverige eller utomlands?

I undersökningen undersöker jag skillnaden i upplevelser där grunden är de svenska eleverna

som tillhör samma etniska grupp. De som har föräldrar som är födda utomlands tillhör inte

denna etniska grupp. Mer om detta resonemang i kap 4.1.

5

4. Teoretisk bakgrund

4.1. Begrepp Till en början vill jag klargöra begrepp som jag har använt under arbetets gång och speciellt i

teoriavsnittet. Dessa begrepp kan tolkas olika beroende på sammanhang och person så därför

ger jag den tolkning jag har använt i det här arbetet.

Etniskt perspektiv är det perspektiv jag genomför den här studien utifrån. I Bonniers lexikon

(1994, band 5,) förklaras etnicitet med: ”det som kännetecknar en etnisk grupp, t.ex.

levnadsförhållanden och värderingar” (s.217). En etnisk grupp skulle kunna vara svenskar om

de själva anser sig ha samma ursprung, värderingar och levnadsförhållanden. Om svenskar är

en etnisk grupp är alla som inte är födda i Sverige utanför denna etniska grupp eftersom de

inte delar samma ursprung. Genom att alla i den här studien inte tillhör samma etniska grupp

genomförs studien ur ett etniskt perspektiv.

Natur som begrepp är enligt Sandell (2004) något vi definierar olika beroende på vårt

ursprung, beroende på till exempel uppfostran eller samhället vi lever i. För att få en mer

enhetlig definition av begreppet skulle natur enligt Sandell kunna vara det som människan

inte medvetet kontrollerar som till exempel ”tyngdlag, stjärnors rörelser, mögel i brödburken,

vårbäckens plaskande, fåglars flykt och hjärtats slag” (s.154). Natur avser i det här arbetet

omgivningen utomhus med sina icke-människoskapade delar som till exempel skog, växter,

hav, berg och sjöar. Natur skapas inte av människan, men människan har möjlighet att

påverka och förändra naturen.

4.2. Hur naturen uppfattas Bernt Leicht Madsen (1999) som jobbar med förskollärarutbildning ställde frågan om vad

natur är till förskollärare som deltog i hans kurser om naturen, studenter på lärarhögskolan

samt föräldrar med barn på förskolor och fritidshem. Han kunde dela in svaren i fyra grupper

beroende på hur natur beskrevs av de svarande. Första gruppen associerade till känslor och

upplevelser. Där fick han bland annat som svar ”Gå på promenad i stormväder vid

västkusten”, ”Naturen är en plats där man upplever stillhet, frid, trädens sus, fågelsång och

vågskvalp” samt ”När jag befinner mig i naturen känner jag mig som ett med den” (s.19). Den

andra gruppen visade en ekologisk hållning och där uppfattades naturen som något som håller

6

på att försvinna eller förstöras. Där fick han svar som ”Lugnet, horisonten och helheten, de

bör och skall inte förstöras” och ”Bristande respekt för naturen har blivit vardagsmat” (s.19).

Den tredje gruppen beskrev naturen som organism där allt hör ihop i en helhet. Där kunde

svaren vara ”Naturen är liv och död” eller ”Hela världens sammanhang” (s.19). I den sista

gruppen uppfattades naturen som biologi där svaren utgick från de element naturen består av

som till exempel träd, skog, fisk, djur och växter.

Britta Carlsson (1999) har genomfört en studie där hon bad tio lärarstudenter fotografera

naturen utifrån sin relation till denna. Utifrån motiven på dessa fotografier kunde hon dela upp

dessa bilder i två kategorier, där studenten antingen var i eller utanför naturen. I den första

kategorin där studenten såg sig vara ett med naturen sågs människan som en integrerad del av

naturen. Fotografierna var tagna inifrån naturen. I den andra kategorin där studenten var

utanför naturen såg sig studenten separerad från naturen. Dessa fotografier var tagna på

naturen med ett tydligt utanförperspektiv (människan som åskådare till allt som skedde i

naturen).

4.3. Svenskars natursyn i ett historiskt perspektiv Historiskt sett har naturen alltid varit viktig även om vårt förhållande till naturen har ändrats

över tid. Madsen (1999) beskriver de faser människan gått igenom där vi sett på naturen på

olika sätt. Med början för flera tusen år sedan och framåt hade våra förfäder en mytisk

naturuppfattning där människan ingick i en stor helhet tillsammans med resten av naturen.

Allt i naturen var besjälat, både stenen och människan hade en själ och sin plats i naturen.

Detta symboliseras genom de gudar som tillbads. I Norden tillbad vi asagudar som var gudar

över olika saker i naturen som till exempel Tor som var åskans gud. Att vara en del av en

större helhet gjorde att människorna inte dödade utan orsak utan försökte göra så lite intrång

som möjligt. Senare, när människan började bosätta sig permanent, ändrades

naturuppfattningen. Nu kunde den kunskap som fanns om naturen utnyttjas för att producera

mat och andra saker för egen vinning. Inställningen till naturen berodde då på vad den kunde

användas till. Det fanns inga böcker utan kunskapen fördes vidare från generation till

generation. För att nästa generation skulle kunna ha nytta av marken var det viktigt att vårda

den så att den var i lika bra skick som när den övertogs. När industrialismen kom började

naturen utnyttjas än mer. Nu förändrades landskapet till ett industrilandskap där det gällde att

få ut så mycket som möjligt av varje landbit. Naturen kontrollerades och människan blev dess

7

härskare. Samtidigt som produktionslandskapet bredde ut sig, runt år 1900, växte en ny

naturuppfattning fram. De som tidigare inte levt av naturen upptäckte den och började

beundra böndernas och fiskarnas arbete. De flydde till naturen för att varva ned från det liv

som annars var stressande. Som Madsen uttrycker det: ”Man beger sig ut i den natur som man

kanske via sitt arbete är med om att förstöra” (1999, s.28).

Uddenberg (1998) menar också att naturen förr hade stor betydelse och tillfredsställde

materialistiska värden. Naturen gav oss förr ekonomiska resurser som mat, bränsle och skydd.

Idag tillfredsställer naturen istället post-materialistiska värden som innebär upplevelser och

självutveckling. Vi försörjer oss fortfarande på naturen men vi har även ett behov att använda

naturen till att slappna av och hämta ny kraft i. För detta söker vi natur som är opåverkad av

människan. Nu definieras ordet natur som ”ett levande landskap med växter, djur, berg och

vatten” (Uddenberg, 1998, s.21).

Nils Uddenberg har redogör i uppsatsen Natursyn och handling (1998) för en rad olika

undersökningar inom ämnena livsåskådning, natursyn och miljöbeteende. Han menar att

naturupplevelser är viktiga för svenskar och att vi vurmar för naturen. Litteraturen är fylld av

hyllningar till naturen med ”blommande hagmarker, vilda vidder och välskötta husdjur”

(1998, s. 10). Astrid Lindgrens alla naturtolkningar tar de flesta barn del av och de framstår

som idealet. Även TV och musik tar fram våra känslor för naturen som till exempel Ulf

Lundells ’Öppna landskap’.

Uddenberg (1998) genomförde en studie där har skickade iväg 1500 enkäter till svenskar

mellan 20 och 70 år varav 1000 kom tillbaka med svar. Resultaten visade tydligt att svensken

trivs i naturen, 94 % instämde helt eller delvis i påståendet ”att vistas i skog och mark gör mig

avspänd och harmonisk”. Bland det som deltagarna tyckte om att göra i naturen fanns plocka

bär och svamp, fiska och jaga, titta på växter och djur samt motionera och hålla kroppen i

trim. Många av dem som nämner jaga och fiska är inte i naturen primärt för bytet utan även

för naturupplevelsen runt omkring. I denna studie genomförde han även djupintervjuer där

många intervjuade menade att varje organism fyller sin funktion på jorden. Det går inte att

utrota en livsform på jorden eftersom alla har en uppgift, även om vi inte vet vilken funktion

det gäller. Naturen uppfattas som en helhet eller ett stort sammanhang där var sak har sin

plats. Vi människor får inte rubba den balansen. Människan är en del av naturen vilket innebär

8

att även vi har en funktion att fylla. Vissa av deltagarna uppfattade till och med människan

som ett skadedjur. Hade inte människan funnits på vår planet hade det varit bättre.

Att kunna vara ute i naturen är något vi i Sverige tar för givet genom vår allemansrätt. Den är

dock inte enbart en rättighet utan innebär även skyldigheter. Naturvårdsverket sammanfattar

allemansrätten med ”inte störa – inte förstöra”. Grunden till allemansrätten är gammal och

kommer från den tid då det var långt mellan byar och värdshus. Då fick de som var på resande

fot plocka bär, svamp eller nötter för att klara sig samt färdas över annans mark. Detta har levt

kvar och med 1940-års fritidsutredning som skulle bereda tätortsbefolkningen plats i naturen

på landsbygden blev det ett begrepp. 1994 blev allemansrätten inskriven i grundlagen men

endast formulerat med ”Alla ska ha rätt till naturen enligt allemansrätten”. Det är alltså i sig

inte någon lag och det finns ingen lag som säger vad den innebär förutom vad som

uttryckligen är förbjudet (Naturvårdsverket, 2006).

Uddenberg (1998) har också ställt sig frågan: varför denna fascination för naturen? För att

besvara frågan tar han hjälp av Edward O Wilson som förespråkar sociobiologin. Wilson

menar att människan har ett grundläggande behov av vistas och vara i naturen som går långt

tillbaka i vår utveckling. Alla livsformer har utvecklats i en för dem avsedd miljö och

människans utvecklingsmiljö var den afrikanska savannen. Platser som påminner oss om den

afrikanska savannen uppskattas fortfarande omedvetet och är platser rika på djur, växter och

vatten. Där finns också möjlighet att hitta föda vilket omedvetet hjälper oss att överleva.

4.4. Natursyn ur etniskt perspektiv Att hitta studier som undersökt natursynen hos människor som flyttat till Sverige har varit

mycket svårt. Jag har inte hittat någon. Som Blomqvist (2003) skriver i sitt examensarbete

från SLU finns det inga specialstudier som undersöker specifika invandrargruppers natursyn.

De studier där invandrade personer finns med som respondenter visar att de bryr sig lika

mycket om miljön som svenskar.

4.5. Styrdokument i skolan Att vi svenskar tycker om naturen framgår också tydligt i skolans styrdokument.

Styrdokumenten är utformade av politiker som är svenskar med alldeles vanliga svenska

uppfattningar om naturen. Att det Uddenberg visade i sin undersökning finns med i

9

styrdokumenten är alltså inte så konstigt utan ganska naturligt. Natur och miljö finns med som

centrala och viktiga delar i samtliga läroplaner. I Lpfö 98, Läroplan för förskolan, finns

följande med under rubriken ’Förskolans uppdrag’:

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt

och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till

att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin

delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv

och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (s. 10).

På nästa sida fortsätter det med:

”Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i

naturmiljö” (s.11).

Att få barnen att förstå och respektera allt levande återkommer i två kapitel i Lpfö 98, både

kapitlet ’normer och värden’ samt kapitlet ’utveckling och lärande’. I kapitlet ’normer och

värden’ finns bland målen att:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö” (s.11).

I kapitlet ’utveckling och lärande’ finns bland målen att:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla

naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (s. 13).

I Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet,

skrivs följande under rubriken ’skolans uppdrag’ där det handlar om skolans olika perspektiv:

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt

kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala

miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och

arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (s. 8).

10

Liksom i Lpfö 98 finns även i Lpo 94 målen om respekt och omsorg om närmiljön med både i

kapitlet om normer och värden samt i kunskapskapitlet. I kapitlet ’normer och värden’ finns

följande som mål:

”Skolan skall sträva efter att varje elev

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”

(s. 10).

Bland kunskaper som varje elev ska ha när denne gått ut grundskolan finns:

”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

• känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska

sammanhang” (s. 12).

I Lpf 94, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, återfinns miljöperspektivet

igen om än lite omformulerat:

Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till

att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande

och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att

leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (s. 7).

Precis som i de andra läroplanerna återfinns målen om respekt och omsorg om närmiljön även

i Lpf 94. I kapitlet om normer och värden finns målet att:

”Skolan skall sträva mot att varje elev

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”

(s. 14).

Det har från läroplanen för förskolan och fritidshem, Lpfö 98, upp till läroplanen för de

frivilliga skolformerna, Lpf 94, skett en stegring när det gäller natur- och miljömedvetenhet

Grunden ska läggas i förskolan för ett framtida ekologiskt förhållningssätt. Det är också där

grunden för att få barnen att trivas och tycka om naturen läggs. När barnen fortsätter i skolan

ska deras kunskaper ökas successivt och eleverna ska utveckla det de lärt sig i förskolan.

Detta utvecklas hela vägen upp till de slutat gymnasieskolan. Deras förmåga att se sin egen

del i ett kretslopp stegras också från att bara kunna se det som ligger nära till att se sig själv i

ett vidare perspektiv.

11

5. Metod

I det här kapitlet redogörs för hur min studie har genomförts. Jag börjar med mitt val av

metod och därefter hur jag gjorde mitt urval. Mina deltagare är omyndiga, därför redogör jag

även om de etiska hänsynstaganden jag måste göra. Jag redogör också för hur en

intervjuundersökning går till och hur jag genomförde min.

5.1. Val av metod Metodvalet har stor betydelse för det senare arbetet med att tolka och analysera resultatet och

framför allt för att stärka dess validitet och reliabilitet. Jag ville genomföra en studie där jag

får en djupare kontakt med deltagarna för att öka min möjlighet att verkligen förstå deras svar.

Med min frågeställning passade det därför bra med en kvalitativ studie. Jag vill förstå

intervjupersonerna och deras svar. En kvalitativ studie innebär ofta att färre deltagare ingår

men med möjlighet att göra en undersökning som går in på en djupare förståelse av

deltagarnas svar (Johansson, B. 2001). Jag valde därför analys av teckningar samt

efterföljande intervjuer. Intervjuerna genomfördes individuellt och var semi-strukturerade.

5.2. Urval Jag genomförde studien på en skola i en mindre ort i Småland i klasserna F-klass, år 3 och år

4. Jag har haft verksamhetsförlagd utbildning på denna skola vilket gör att jag känner flera av

eleverna och de upplevde det inte som konstigt att jag gav dem en uppgift. Alla elever i dessa

klasser gjorde en teckning utan att veta om vad den skulle användas till. Jag hade i förväg

bestämt vilka som skulle intervjuas utifrån vissa kriterier. Jag ville från början intervjua elever

från tre kategorier; elever födda i Sverige med svenska föräldrar, elever födda i Sverige med

utländska föräldrar samt elever födda utomlands med utländska föräldrar. Då det inte finns

tillräckligt med elever i de klasser jag genomförde studien i som tillhörde den tredje kategorin

valde jag att stryka den. Då återstod två kategorier och jag valde fyra elever från varje

kategori. För att få fram eleverna med utländska föräldrar frågade jag lärarna i dessa klasser.

Eleverna med svenska föräldrar valde jag slumpvis men ändå så det skulle bli en jämn

fördelning med avseende på ålder och kön bland de åtta elever som till slut valts ut.

12

5.3. Etiska hänsynstaganden Vid genomförande av en studie till ett examensarbete måste vissa etiska regler iakttas. Det är

viktigt att visa respekt för de personer som deltar och att deras anonymitet skyddas. Innan

undersökningen börjar måste alla deltagarna sättas in i syftet med undersökningen samt känna

att de när som helst kan ställa frågor eller avbryta sin medverkan. Är deltagarna inte myndiga

ska målsman tillfrågas innan för att få tillåtelse att använda deras barn (Johansson, B. 2001).

Alla dessa etiska regler kan skapa en etisk konflikt då det är svårt för andra att kontrollera att

studien verkligen ägt rum då jag som forskare inte får avslöja något som kan röja någon

deltagares identitet (Kvale 1997).

Inför min undersökning ställdes jag inför ett problem. Jag ville inte att eleverna skulle veta

om att det var en undersökning när de gjorde sin teckning men jag var tvungen att ha

målsmans tillstånd innan jag kunde genomföra intervjuerna. Eftersom jag skulle genomföra

undersökningen med yngre elever ville jag inte att det skulle gå mer än två till tre dagar

mellan teckningstillfället och intervjun. För att lösa detta skickade jag hem ett brev till

föräldrarna som kom fram samma dag som eleverna gjorde teckningen i skolan. På kvällen

ringde jag hem till föräldrarna för att be om deras muntliga tillstånd. På så sätt fick föräldrarna

information om undersökningen både skriftligt genom brevet jag skickade samt muntligt när

jag ringde. Detta var önskvärt då inte alla föräldrarna har svenska som modersmål. När jag

ringde fick jag tillstånd av alla föräldrarna att intervjua deras barn. Adresser och

telefonnummer fick jag av lärarna.

Vid teckningstillfället berättade jag inte att det gjordes för min undersökning eftersom jag inte

ville påverka vad de ritade på sina teckningar. Att inte berätta om studiens syfte strider

egentligen mot de etiska reglerna, men Kvale (1997) menar att det finns det speciella tillfällen

då dessa går att bortse ifrån. Då måste deltagarna efteråt få reda på studiens syfte. Eleverna

skrev inte namn på sina teckningar utan jag gjorde istället en liten siffra på baksidan av

teckningen. Denna siffra var samma som tillhörde deras namn på klasslistan. Detta för att jag

skulle kunna leta fram de teckningar som behövdes för intervjuerna men samtidigt inte se

namnet direkt när jag tittade på teckningarna. Jag gjorde även detta för att skydda deras

anonymitet. När alla lämnat in sin teckning berättade jag vad jag skulle använda teckningarna

till samt att de kunde välja att inte vara med i undersökningen och när som helst kunde be att

få tillbaka sin teckning.

13

5.4. Intervju som metod En studie som genomförs med intervjuer får inte samma bredd som en kvantitativ studie där

enkäter kan skickas ut till flera hundra respondenter men svaren blir desto mer djupgående.

Intervjuer kan delas i två kategorier; strukturerade intervjuer och kvalitativa intervjuer. I

strukturerade intervjuer används en fast mall med frågor som ställs till alla intervjupersoner

medan kvalitativa intervjuer är friare i sin utformning och sitt genomförande. Dessa lämpar

sig väl för studier där elevers attityder, förkunskaper, värderingar och intressen undersöks och

där en djupare förståelse eftersträvas (Johansson, B. 2001).

Kvalitativa intervjuer delar Bryman (2002) in i ostrukturerade och semi-strukturerade

intervjuer. I en ostrukturerad intervju finns få förutbestämda frågor utan intervjuaren ställer

istället fritt följdfrågor beroende på hur intervjun utvecklas. Det blir väldigt likt ett vanligt

samtal där samtalet kan utvecklas åt vilket håll som helst. I en semistrukturerad intervju utgår

intervjuaren istället från ett visst antal förutbestämda frågeområden. För att få med alla

frågeområden används ofta en intervjuguide där områdena finns med. Intervjuaren har

fortfarande möjlighet att ställa följdfrågor men har ändå intervjuguiden som hjälp för att inte

glömma något område (Bryman, 2002). Där intervjuaren vill få ut så mycket som möjligt som

kan vara av vikt för resultatet samt som anknyter till intervjuns syfte väljs ofta en

semistrukturerad intervju (Johansson, A. 2005).

5.5. Bedömning av hållbarhet Vid genomförandet av en kvalitativ undersökning är det viktigt att hela tiden fundera över

undersökningens hållbarhet när det gäller generaliserbarhet, reliabilitet och validitet.

Generaliserbarhet innebär enligt Johansson (2001) att resultatet på arbetet går att överföra och

gälla för mer än det material som använts under undersökningen. Vid en diskussion av

undersökningens reliabilitet diskuteras metoderna som använts och deras noggrannhet. Det

kan i det här fallet innebära huruvida intervjuerna skett på samma sätt eller om frågorna varit

relevanta och välformulerade (Johansson, B, 2001). Validiteten avser om undersökningen

undersökte det den syftade att göra (Bryman 2002). För att stärka validiteten i denna studie

använde jag under intervjuerna en intervjuguide för att få med de frågor jag planerat i förväg.

Genom att ha med mig intervjuguiden kunder jag garantera att de frågor som behövdes för att

uppnå syftet med arbetet ställdes.

14

5.6. Intervjuguide En intervjuguide tjänar mest som minneslista för att intervjuaren inte ska glömma något

frågeområde samt att intervjuerna blir något sålunda likvärdiga. Intervjuguiden är uppdelad i

teman med korta underfrågor men ger även möjlighet att ställa följdfrågor till det som

intervjupersonen säger. Intervjuguiden får inte vara så strikt så intervjun blir en strukturerad

intervju. När intervjuguiden utformas måste även frågeställningen och syftet med arbetet

beaktas så intervjun ger svar på det den ska (Bryman, 2002).

Jag har valt att utforma min intervjuguide efter fyra teman; vad är natur, diskussion kring

bilden/teckningen, egna känslor och erfarenheter av för naturen samt framtiden för naturen.

Till dessa finns ett par underfrågor men de är mest till för att få med allt. I vilken ordning

underfrågorna kommer upp spelar ingen roll.

5.7. Genomförande Barnen tecknade klassvis. Eleverna fick instruktionen att rita eller måla vad de tänkte på när

de hörde ordet ”natur”. De fick ett varsitt A4 papper och fick använda kritor, färgpennor eller

tuschpennor beroende på vad de trivdes med. Eleverna fick trettio minuter på sig men var de

klara innan fick de gärna lämna in sin teckning. På baksidan skrev jag det nummer eleverna

har på klasslistan för att kunna hålla reda på vem som gjort vilken teckning. Det var viktigast

för att kunna veta vilken teckning som hörde till de tänkta intervjupersonerna. Efter trettio

minuter fick alla lämna in sin teckning och jag förklarade då vad jag skulle ha teckningarna

till. Jag förklarade också att de kunde säga till mig om de ville ha tillbaka sin teckning och

inte delta i undersökningen.

Intervjuerna genomfördes två till tre dagar efter teckningstillfället efter att ha fått tillstånd av

elevernas målsmän att intervjua dem. Jag hade innan lånat en diktafon så alla intervjuer

spelades in på band efter intervjupersonens tillåtande. Jag hade ett grupprum på skolan till

förfogande och gick och hämtade den elev jag ville intervjua. Innan intervjun började

berättade jag hur det gick till och att det var frivilligt att delta. Jag använde en intervjuguide

till mina semi-strukturella intervjuer (se bilaga C). Denna var utformad i fyra teman men

under intervjun uppkom ibland nya spår att knyta an till vilket också gjordes. På så sätt kunde

intervjuguiden fungera som en stöttning när jag inte visste vad jag skulle prata om.

15

Samtliga intervjuer skrevs ut efter genomförandet för att de skulle kunna användas i

tolkningsarbetet. Personnamn och ortsnamn fingerades för att ingen ska kunna härleda

deltagarna.

5.8. Beskrivning av deltagare

För att resultatredovisningen ska bli så smidig som möjligt samt för att avidentifiera eleverna

som medverkar har jag valt att ändra deltagarnas namn för att kunna skriva ut deras fingerade

namn. Jag vill därför kort presentera mina deltagare.

Svenska föräldrar

• Intervjuperson 1 heter Lina och är 6 år gammal. Hon går i förskoleklass. Hon är född i

Sverige och hennes föräldrar likaså.

• Intervjuperson 2 heter Karl och är 9 år gammal. Han går i klass 3. Han är född i

Sverige och det är även hans föräldrar.

• Intervjuperson 3 heter Sara och är 10 år gammal. Hon går i klass 3. Hon är född i

Sverige och så även hennes föräldrar.

• Intervjuperson 4 heter Emma och är 10 år gammal. Hon går i klass 4. Hon är född i

Sverige precis som hennes föräldrar.

Utländska föräldrar

• Intervjuperson 5 heter Erik och är 6 år gammal. Han går i förskoleklass. Han är född i

Sverige men hans föräldrar i Sydamerika och Östeuropa.

• Intervjuperson 6 heter Otto och är 6 år gammal. Han går i förskoleklass. Han är född i

Sverige men hans föräldrar i Sydamerika och på Balkanhalvön.

• Intervjuperson 7 heter Anna och är 9 år gammal. Hon går i klass 3. Hon är född i

Sverige och hennes föräldrar i Östeuropa.

• Intervjuperson 8 heter Mats och är 10 år gammal. Han går i klass 4. Han är född i

Sverige och hans föräldrar är från Balkanhalvön

16

6. Resultat och analys

Resultatet jag har fått fram genom mina intervjuer redovisas genom att jag har valt ut vissa

citat som är speciellt talande eller speciella och som jag har återgett. Rubriker för detta kapitel

är de teman jag använt i min intervjuguide. Dessa teman är; vad är natur, diskussion kring

bilden, egna känslor för och erfarenheter av naturen samt framtiden för naturen. För att se

skillnader i barnens svar beroende på vad deras föräldrar är födda redovisas citat från

intervjuer uppdelat i underrubriker ’svenska föräldrar’ och ’utländska föräldrar’.

6.1. Vad är natur? I teoridelen redogjorde jag för den undersökning som Madsen (1999) gjorde där han bad om

ett svar på vad natur är. Han fick då fram fyra kategorier av svar beroende på vad natur var för

de svarande. Jag har delat in de svar jag fått enligt de kategorier Madsen fått fram.

6.1.1. Känslor och upplevelser

Flera svar passade in här men i så fall kunde de oftast delas och placeras i två kategorier.

Svenska föräldrar

Sara (10 år) berättar drömmande att naturen ”är när jag är ute i skogen” och fortsätter med

”och ibland när jag är ute i på landet tycker jag det är som naturen”.

Emmas (10 år) svar är först väldigt kort, ”frihet” men utvecklas sedan och tillhör fler

kategorier.

Utländska föräldrar

Mats (10 år) svar tillhör flera kategorier men ”sånt som man kan uppleva” tillhör denna.

6.1.2 Naturen håller på att försvinna eller förstöras

Inget av barnens svar passade in här. Denna kategoris svar kräver att personen tänker på

naturen ur ett miljö- och framtidsperspektiv vilket inte något av eleverna gjorde vid den här

frågan. Det är kanske inte heller något elever i den här åldern gör.

17

6.1.3. Naturen som en organism

Av de svar som kunde placeras in här var det bara svar från elever ur förskoleklassen.

Svenska föräldrar

Även Linas (6 år) svar passar här när hon säger ”att vara utomhus är natur”

Utländska föräldrar

Eriks (6 år) svar passar in under den här kategorin när han berättar om att naturen är ”hela

världen och så”.

6.1.4. Naturen som biologi

Här hamnade huvuddelen av svaren och det var också dessa svar som kom snabbast.

Svenska föräldrar

Karl (9 år) säger att naturen är ”träd, insekter och djur och sånt”.

Emma (10 år) utvecklar sitt svar och säger att naturen även är ”skog, vilda djur och sån”.

Utländska föräldrar

Anna (9 år) säger att naturen är ”skog och växter och sånt”.

Mats (10 år) berättar att naturen är ”skog, träd, djur”.

För Otto (6 år) är naturen ”som en djungel”.

Vad är natur?

Känslor och upplevelser

Naturen håller på att

försvinna eller förstöras

Naturen som

en organism Naturen som biologi

Svenska Lina (6år) x

föräldrar Karl (9 år) x

Sara (10 år) x

Emma 10 år) x x

Utländska Erik (6 år) x

föräldrar Otto (6 år) x

Anna (9 år) x

Mats (10 år) x x

Figur 1, sammanställning över svar från tema vad är natur. Krysset symboliserar vilken

kategori elevens svar tillhör.

18

6.2. Diskussion kring teckningen Här redogörs för min analys av teckningarna men även diskussionen kring deras teckning som

vi hade under intervjun under det här temat. Redovisningen delas in efter de två kategorier

Carlsson (1999) använde i sin undersökning av lärarstudenters relation till naturen. Dessa två

kategorier handlar om huruvida människan är en del av naturen eller separerad från naturen.

Analys av teckningenen

Människan en del av naturen

Människan separeradfrån naturen

Svenska Lina (6år) x föräldrar Karl (9 år) x Sara (10 år) x Emma 10 år) x Utländska Erik (6 år) x föräldrar Otto (6 år) x Anna (9 år) x Mats (10 år) x Figur 2, sammanställning över analys av teckning. Krysset symboliserar vilken kategori

elevens svar tillhör.

6.2.1. En del av naturen

Till denna kategori tillhörde två bilder, Linas och Eriks. De var tydliga både i sina bilder och

förklaringar att människan fanns med i deras bild av naturen.

Linas teckning

Lina (6 år) förklarar sin teckning med: ”att det är en flicka som gungar och så en trädkoja och

ett träd och sol och himmel och gräs”.

19

Eriks teckning

När Erik (6 år) gjorde sin teckning tänkte han sig ”alla husen, träden och bänkarna vid träden

och solen och alla människor”.

6.2.2. Separerad från naturen

Till denna kategori hörde resten av teckningarna. De flesta är lätta att placera här, människan

finns inte med i bilden. Däremot är Saras teckning svårare, hon beskriver en trädgård och ett

trädgårdsland konstruerat av människan som natur. Jag har ändå placerat henne i den här

kategorin.

Emmas teckning

Emma (10 år) förklarar sin teckning så här: ”jag tänkte först lite skog och så lite buskar, stenar

och sånt. Sen finns det ju olika sorters träd t.ex. det kan finnas stora granar och små. Och så

ritade jag lite blommor och sånt”.

Ottos teckning

20

Otto (6 år) beskriver sin teckning och berättar att ”här är en fluga… och här är myror… och

här är en palm och här är en gran… och här är stacken”.

Karls teckning

Karl (9 år) berättar om sin teckning och han ”tänkte så att det är en stig här och om man går

här så kommer man in skogen och så ligger det lite pinnar och så, myrstackar och fåglar och

sånt”.

6.3. Egna känslor för och erfarenheter av naturen Här redovisas olika citat tagna från intervjuerna som handlar om elevernas egna känslor för

naturen. Den första frågan i detta avsnitt handlade om de tycker om naturen och i så fall

varför. Sen pratade vi om vad de brukade göra i naturen och hur ofta. Vi pratade också om

vilken som var deras favoritårstid och vad de brukade göra då. Vi kom också in på om de var

ute i naturen med skolan men där är svaren samma för elever från de olika kategorierna så de

citaten redovisas inte.

Tycker du om naturen? Varför?

Alla åtta eleverna tycker om naturen och den vanligaste motiveringen är att det är fint i

naturen.

Svenska föräldrar

Lina (6 år) tycker om naturen ”för man kan göra många grejer utomhus”.

Sara (10 år) tycker om naturen ”för att det är så skönt att vara ute och för att det inte är lika

mycket bilar när man är ute på landet och då känns det skönt”.

Karl (9 år) tycker om naturen ”för jag tycker om en massa olika djur och sånt”.

21

Utländska föräldrar

Erik (6 år) berättar att han tycker om naturen eftersom ”det är så fint i naturen” och motiverar

det med ”alla bilar och alla träd, löven och…”.

Otto (6 år) tycker ”allting” är fint. När han ger exempel på vad som är fint berättar han att

molnen är fina och att ”på sommaren brukar jag ligga ner i gräset och kolla på molnen om det

kommer några grejer”.

Anna (9 år) tycker om naturen ”för att det är fint och öhh… för att… det är kul att vara ute

och så”.

Mats (10 år) berättar att naturen är bra eftersom ”man kan få syre och man kan få frisk luft om

man är stressad och så om man är ute i naturen”.

Varför de tycker om naturen

Leka och göra saker

i naturen

Det är fint och skönt

i naturen Naturen är nyttig

Tycker om djuren

i naturen

Svenska Lina (6år) x

föräldrar Karl (9 år) x

Sara (10 år) x

Emma (10 år) x

Utländska Erik (6 år) x

föräldrar Otto (6 år) x

Anna (9 år) x x

Mats (10 år) x

Figur 3, sammanställning över svar på varför eleverna tycker om naturen. Krysset

symboliserar vilken kategori elevens svar tillhör.

Vad brukar du göra i naturen?

När de ska berätta om vad de gör i naturen handlar det oftast om olika lekar men även om att

vara ute och titta på naturen och promenera.

22

Svenska föräldrar

Sara (10 år) brukar ”leka och jag brukar samla på saker” och ”klättra i träd”.

Emma (10 år) tycker om att vara i naturen och hon berättar att hon ”bor jättenära en skog, jag

bor ute på landet, långt uppe i en skog. Så jag brukar vara jättemycket ute i skogen, jag brukar

rida och allting”. Hon säger även att hon brukar ”gå på picknick och sånt. Det brukar jag göra

med min hund”.

Lina (6 år) berättar att ”så kan man gunga och så kan man leka i lekparken och så… och så

kan man leka en massa olika grejer och så vet jag inte mer vad man kan göra”.

Utländska föräldrar

Även Anna (9 år) är inne på samma spår. Hon berättar att hon brukar ”klättra i träd och leka

lekar ute”.

Mats (10 år) berättar ”brukar leka och leta efter spår och sånt och titta lite” och då handlar det

nu om ”spår i snön”. Han berättar ”jag gör det med pappa ibland och ibland är jag ute med

kompisar”. Hans pappa tycker också om naturen.

Vad de gör i naturen

Leka Titta på naturen Promenera Leta efter spår

Svenska Lina (6år) x

föräldrar Karl (9 år) x x

Sara (10 år) x

Emma (10 år) x x

Utländska Erik (6 år) x

föräldrar Otto (6 år) x

Anna (9 år) x

Mats (10 år) x x

Figur 4, sammanställning över svar på vad eleverna gör i naturen. Krysset symboliserar vilken

kategori elevens svar tillhör.

23

Hur ofta är du i naturen?

Hur ofta de är i naturen varierade ganska mycket. Vissa av eleverna var där flera gånger om

dagen medan andra inte visste.

Svenska föräldrar

Lina (6 år) berättar att hon är i naturen ”ganska ofta”.

Karl (9 år) säger att han är i naturen ”rätt så ofta, inte så där jätteofta men…” och när jag

försöker få honom att precisera svarar han ”nästan varannan vecka”.

Emma (10 år) är i naturen ”många gånger om dagen alltså… det kan vara olika, tre gånger per

dag eller så”.

Utländska föräldrar

Anna (9 år) däremot är i naturen ”nästan varenda dag”.

Erik (6 år) berättar att han är i naturen ”jätteofta”.

Mats (10 åt) brukar vara i naturen ”två – tre gånger i veckan kanske”.

Under intervjun pratade vi också om vilken som var deras favoritårstid och vad de brukade

göra då. Det var inte en planerad fråga men jag pratade med alla elever om det. De flesta av

eleverna tyckte bäst om sommaren eftersom de då kunde vara ute och bada. När vi pratade om

favoritårstid pratade vi också om var naturen finns. Några elever hade bestämda åsikter om

var naturen finns medan andra började fundera.

Svenska föräldrar

Emma (10 år) fick frågan om naturen var något mer än skogen och här är ett utdrag av

intervjun:

I: Mmm… tycker du om naturen på hösten?

EMMA: Ja, det gör jag

I: Varför det?

EMMA: Därför att skogen får så fina färger

I: Är naturen nånting mer än bara skogen?

EMMA: Nej, faktiskt inte… ähh… nej.

24

Även Karl (9 år) berättade om sin favoritårstid:

I: Vilken årstid tycker du bäst om?

KARL: Sommaren

I: Varför det?

KARL: För då kan man bada och spela fotboll och såna grejer…

I: Gör man det i naturen?

KARL: Nej

I: Nej… var gör man det någonstans?

KARL: Ähh… ja… på fotbollsplanen och sånt…

I: Det är inte naturen?

KARL: Nej

Utländska föräldrar

Mats (10 år) favoritårstid är sommaren och han tycker om att bada. Nedan följer ett litet

utdrag ur intervjun:

I: Mmm… vilken är din favoritårstid?

MATS: Det är nog sommaren

I: Varför det?

MATS: Det är varmt och skönt och man kan bada

I: Gör man det i naturen?

MATS: (paus) Ja, det gör man väl

I: Gör man det?

MATS: Tror det

I: Om det inte är naturen, vad är det då?

MATS: Simhallen

I: Om man badar i en pool utomhus, är det i naturen?

MATS: Nej, det tror jag inte… eller jo eftersom man är ute, jag vet faktiskt inte. Det är ju en

blandning. Man är ju ute men man har ju gjort poolen själv.

Anna (9 år) berättar att hon tycker bäst om sommaren för då åker hon till Östeuropa ”och

badar och så”. Jag frågade henne om det var i naturen och här är ett utdrag ut intervjun:

I: Är det i naturen?

ANNA: Ja ibland, ibland inte…

I: Vad är det som är i naturen?

25

ANNA: Det som är i naturen är att… ähum… det finns ganska mycket skog där… jag brukar

va där…

I: Mmm… vad är det som inte är natur?

ANNA: På några ställen är det bara sand och sånt

I: Det är inte natur?

ANNA: Nej…

Alla elever upplevde att de var ute med skolan någon gång, vissa upplevde det som sällan

medan andra var ute oftare. Det är liknande svar för alla elever i en klass oberoende av

bakgrund, därför redovisas inga citat.

6.4. Framtiden för naturen Under det här temat pratade vi om hur de trodde att naturen skulle se ute om tio år. För många

av eleverna var det en lång tid och svårt att föreställa sig.

Svenska föräldrar

Emma (10 år) sa så här: ”Om ungefär tio år så tror jag… det har ju vält ner mycket skog nu,

då tror jag att det mesta av den har kommit tillbaka. Och så ser det ut ungefär som vanligt, fast

det har kommit mer träd”.

Även Sara (10 år) relaterade till stormen Gudrun och hon sa: ”Jag tror det har växt upp lite

mer träd efter stormen i alla fall”.

Karl (9 år) tvekade lite och funderade men sa till sist ”ungefär som det ser ut nu nästan”.

Utländska föräldrar

Anna (9 år) funderade länge på frågan och sa till sist ”vet inte, kanske” på frågan om naturen

finns om tio år.

Mats (10 år) hade lite mer funderingar och svarade att ”det kommer vara lite mindre och det

kommer vara mer avgaser ute och så från bilar. Och dom bygger mer hus gör de.

26

Erik (6 år) tycker att det är svårt att svara på frågan och säger ”vet inte” samt rycker på

axlarna.

6.5. Sammanfattande resultat För att läsaren lättare ska kunna följa med i diskussionen av resultaten har jag här valt att ge

en kort sammanfattning av mina viktigaste resultat. De består av de resultat som jag kommer

att behandla i diskussionsavsnittet. Jag har delat in det efter mina teman i intervjuguiden; vad

är natur, diskussion kring teckningen, egna känslor för och erfarenheter av naturen samt

framtiden för naturen.

Efter att ha delat in eleverna i grupper efter Madsens grupperingar efter vad natur är såg jag

ingen skillnad mellan elever med svenska föräldrar och elever med utländska föräldrar. I de

aktuella grupperingarna återfanns elevsvar från båda elevkategorierna. De enda tydliga

olikheter som gick att urskilja verkade snarare ha med ålder än med etniskt ursprung att göra.

I någon av grupperingarna återfanns endast svar från de äldre eleverna och i någon gruppering

endast svar från de yngre eleverna.

När jag analyserade teckningarna utifrån om eleverna såg människan som en del av naturen

eller separerad från naturen innehöll en majoritet av teckningarna tecken på att tillhöra

gruppen som ser människan separerad från naturen. Det var endast två teckningar som jag

tolkade till att tillhöra gruppen där människan kan anses vara en del av naturen.

Alla eleverna tyckte om naturen och den vanligaste motiveringen var att det var fint i naturen.

Det var inte så stor skillnad i svaren beroende på om de hade svenska eller utländska

föräldrar. Eleverna tyckte bäst om att leka i naturen även om vissa andra aktiviteter var

populära. Vissa av eleverna var i naturen ofta medan mer var där mer sällan. Detta blev dock

svårt att ta med i resultatet eftersom det innebär en tolkning av begrepp som ofta. Under

intervjun diskuterade vi var naturen finns. Där provocerades vissa elever i sitt tankesätt. De

hade bestämda åsikter var naturen finns. Här nedan återges ett kort stycke från min intervju

med Mats (10 år) samt från Emma (10 år) om var naturen finns:

27

”I: Om man badar i en pool utomhus, är det i naturen?

MATS: Nej, det tror jag inte… eller jo eftersom man är ute, jag vet faktiskt inte. Det är ju en

blandning. Man är ju ute men man har ju gjort poolen själv.”

”I: Är naturen nånting mer än bara skogen?

EMMA: Nej, faktiskt inte… ähh… nej.”

Hur framtiden för naturen ser ut var svårt för eleverna att svara på. Där märktes stor skillnad

på elevernas svar beroende på hur gamla de var. De äldre eleverna kunde se i ett längre

perspektiv och överhuvudtaget se tio år framåt. Detta kan ha varit en alldeles för svår fråga för

de yngre eleverna. Däremot märktes inte någon skillnad beroende på deras föräldrars

bakgrund.

28

7. Diskussion och fördjupad analys

Genom analysen av materialet har jag inte sett någon skillnad på elevernas uppfattningar av

naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. Det var större

skillnad i elevernas svar beroende på hur gamla de var. Eleverna tycker om naturen och trivs

med att vistas där. I det här kapitlet kommer jag att diskutera hållbarheten i arbetet samt om

jag fått svar på min frågeställning. Jag kommer även vidare diskutera resultaten och min

framtida lärarroll.

7.1. Bedömning av hållbarhet Vid en bedömning av hållbarheten diskuteras generaliserbarhet, reliabilitet samt validitet.

Dessa påverkar resultaten och hur tillförlitliga de är. Därför är det viktigt med en kritisk

granskning av hållbarheten innan tolkningen och värderingen av resultaten börjar (Johansson,

B 2001).

En studies generaliserbarhet anger om resultaten kan generaliseras och gälla för mer än

materialet som använts (Johansson, B 2001). För att kunna diskutera detta måste jag gå

tillbaka till mitt metodavsnitt till urvalet av respondenter. Jag genomförde min studie på min

VFU-skola där eleverna kände igen mig. Detta gjorde att urvalet baserades på de elever som

fanns på den skolan och ännu mer i det arbetslaget som bestod av elever från förskoleklass till

år 4. När jag skulle välja ut vilka elever som jag ville använda i studien valdes dessa utifrån

vilka elever som fanns i arbetslaget. Jag hade en vilja att ha med elever från tre kategorier;

elever födda utomlands med utländska föräldrar, elever födda i Sverige med utländska

föräldrar samt elever födda i Sverige med svenska föräldrar. Eftersom det i detta arbetslag inte

fanns tillräckligt med elever i kategorin elever födda utomlands med utländska föräldrar var

jag tvungen att stryka den kategorin. Detta påverkade vilket urval jag till slut fick och kan ha

påverkat hur resultatet av studien blev. På en skola med många elever från varje

urvalskategori hade jag haft fler elever att välja på. På den skola jag genomförde studien på

blev jag mer begränsad i mitt urval av respondenter. Därför kan resultatet endast gälla för den

skola jag genomfört min studie på.

Reliabiliteten anger mätningarnas pålitlighet vilket kan innebära en diskussion huruvida

intervjuerna skett på samma sätt och om intervjufrågorna varit likvärdiga för alla respondenter

29

(Johansson 2001). Det är också ett mått på om respondenterna känt sig trygga och gett de svar

de själva velat, inte de svar de tror jag vill ha. Även i den här diskussionen måste jag gå

tillbaka till metodavsnittet och granska mitt urval samt genomförande. Alla intervjuerna

skedde i ett grupprum där endast jag och respondenten befann oss. Jag utgick från en

intervjuguide som var samma för alla respondenter. Eftersom det var en semistrukturerad

intervju hade jag möjlighet att vika av från intervjuguiden och prata om andra saker som

dyker upp med intervjupersonen. Därför blev inte alla intervjuer precis likadana men vissa

grundområden blev diskuterade under alla intervjuer. Däremot märkte jag att en del av mina

frågor kunde förvirra eleverna. Begrepp som ”ofta” är tolkningsbart och betyder olika för

olika elever. Där skulle jag ha gått in tydligare och med bättre begrepp så att missförstånd och

förvirring kunde undvikas. Jag har också funderat över om frågan om hur ofta de är i naturen

fyller någon funktion och verkligen hör hemma i arbetet. Av den anledningen var det inte

någon fråga jag fäste så stor vikt vid i resultatredovisningen

Under intervjuerna tror jag att eleverna kände sig trygga och gav sanningsenliga svar. Det kan

ha påverkat att jag är lärare och de elever som i en klassrumssituation hela tiden ska ge de

svar läraren vill ha. Detta kan i vissa situationer göra att de omedvetet ger mig de svar de tror

de vill ha. De gör det inte för att ljuga utan för att det är det de är vana vid. Min fördel kan ha

varit att jag var lärarstudent och inte lärare på skolan. De elever som inte hade mig som lärare

i klassrummet visste vem jag var men hade ingen närmare relation med mig. De som gick i

den klass där jag genomförde min VFU kände mig och för dem var jag deras lärare. Detta

behöver inte enbart ha varit negativt eftersom de kände mig och kände sig trygga med mig.

Denna diskussion uppstår lätt när respondenterna i en studie är unga eftersom barn och elever

ändrar sig i svaren från dag till dag. I en intervju där en vuxen intervjuar ett barn eller en elev

är det också lätt att det uppstår en maktsituation där de unga känner sig underlägsna den

vuxne.

I en diskussion angående en studies validitet diskuteras huruvida studien mätte det den syftade

till att göra (Bryman 2002). Jag anser att jag mätt det studien syftade till att mäta. Jag har

undersökt elevers upplevelser och inställning till naturen. Detta har jag i resultatredovisningen

delat upp så att svaren från elever med svenska föräldrar står för sig och svaren från elever

med utländska föräldrar står för sig. Jag har också definierat etniskt perspektiv i teoriavsnittet.

Därför anser jag att studien har undersökt elevers upplevelser och inställning till naturen

utifrån ett etniskt perspektiv. Däremot ser jag en brist i att jag inte lyckades få med de tre

30

urvalskategorier jag från början önskade, det hade ökat studiens validitet eftersom det etniska

perspektivet hade fått ännu större betydelse.

7.2. Metoddiskussion Jag hade ganska tidigt bestämt mig för att jag ville genomföra en kvalitativ studie. Att det sen

blev teckningar som utgångspunkt inför en intervju var för att eleverna inte var så gamla och

kan ha svårt att uttrycka sig i enbart ord. Jag ville också utnyttja att eleverna fick ytterligare

ett verktyg för att uttrycka sig, vilket jag tror inträffar alldeles för sällan i många skolor. Jag

tror att genom en kombination att både teckning och intervju gjorde jag det lättare för

eleverna att uttrycka sig vilket gjorde att jag fick mer material till min studie.

Jag tror också att genom att inte berätta om studien inför teckningstillfället gjorde eleverna de

teckningar de själva ville utan att tänka på att göra rätt. Självklart är det några elever som

funderar på vad som är rätt att göra och vad läraren vill ha. Oavsett vad du gör försöker dessa

elever alltid tillfredsställa läraren med vad de tror är det rätta. För att dessa elever ska komma

till sin rätt behövs nya sätt att jobba eller att undersökningen sker utanför skolan. Det är inte

ens säkert att de kan slappna av ens utanför skolan så dessa elever är svåra att nå och att

verkligen komma åt deras egna tankar och funderingar.

När jag skulle välja ut vilka jag skulle intervjua i kategorin elever födda i Sverige med

utländska föräldrar hade jag inte så många elever att välja mellan. Detta gjorde ju urvalet lite

sämre vilket jag redan diskuterat i bedömningen av hållbarhet. För att slippa detta hade jag

behövt genomföra studien på någon annan skola. Eftersom jag bestämt mig för att göra

studien på den skola där jag genomfört min VFU är det något som kan ha påverkat resultatet.

7.3. Svar på frågeställningen För att en vidare diskussion om studien ska vara möjlig diskuteras här om frågeställningen är

besvarad. För att tydliggöra detta har jag här valt att redovisa frågeställningen samt diskutera

om den är besvarad.

Hur upplever elever naturen och skiljer sig deras upplevelser av naturen beroende på om deras

föräldrar är födda i Sverige eller utomlands?

31

I min resultatredovisning samt i den inledande diskussionen redovisas hur elever upplever

naturen. Jag har redovisat deras upplevelser genom olika matriser och genom citat från

intervjuerna. Även en del teckningar finns med. I dessa matriser och genom citat kan jag inte

se någon skillnad på elevernas upplevelser av naturen beroende på om deras föräldrar är födda

i Sverige eller utomlands. De svarar likvärdigt på många frågor. På vissa frågor är skillnaden

stor inom grupperna men likvärdig om grupperna jämförs med varandra. Svaret på

frågeställningen ska ses utifrån den bedömning av hållbarhet som jag tidigare gjort och

redovisat i detta kapitel.

7.4. Diskussion av resultaten När eleverna skulle beskriva vad natur var för dem svarade huvuddelen av eleverna inom

Madsens (1999) kategori ’naturen är som biologi’. Endast två av eleverna ser ’naturen som en

organism’. I den kategorin ses naturen som en helhet där allt hänger ihop. De som gör det är

Erik och Lina. Deras svar på frågan vad naturen är för dem är:

Lina (6 år): ”att vara utomhus är natur”

Erik (6år): ”hela världen och så”

När jag senare analyserade elevernas teckningar utifrån Carlssons (1999) två kategorier om

människan är en del av naturen eller separerad från naturen var det bara två teckningar som

tillhörde kategorin att människan är en del av naturen. De elevers teckningar som gjorde det

var Eriks och Linas.

Detta skulle kunna kopplas samman. De som svarade att naturen är en helhet såg också

människan som en del av naturen och ritade även människor på sin teckning. Både Erik och

Lina är 6 år gamla. Förutom Otto som också är 6 år är de andra eleverna 9 eller 10 år gamla.

Erik och Lina går i förskoleklass vilket innebär att de inte vistats så länge i skolans lokaler.

Kan de vara så att det är just därför som de svarar som de gör? Att de elever som går i år 3

och år 4 har gått i skolan så länge att de påverkats så mycket av skolans natursyn. Kan det

vara så att de är färgade av den svenska skolan och de styrdokument som ganska tydligt anger

att natur och miljö ska ingå till stor del i skolans verksamhet? Det är en ganska farlig slutsats

att dra eftersom jag enbart baserar det på hur åtta elever svarat på mina frågor men det är en

möjlig förklaringsmodell som hade varit intressant att fortsätta undersöka. Det hade också

varit intressant att undersöka om eleverna påverkats av om de gått i förskola eller inte.

32

Att alla elever säger att de tycker om naturen är inte så konstigt, vad ska de annars säga när

jag sitter där och ställer frågor om naturen. I Sverige ska man tycka om naturen, enligt den

undersökning Uddenberg (1998) genomförde konstaterade han att svensken trivs i naturen.

Svenska skolans läroplaner visar också tydligt att det är viktigt med natur och miljö. Eleverna

ska redan när de börjar förskolan socialiseras in i att tycka om naturen och att vistas i den. Det

är alltså svenskt att tycka om naturen. Trots min närvaro tror jag att eleverna menade det när

de sa att de tyckte om naturen men deras svar kanske förstärktes eftersom jag var där.

Eftersom det är så svenskt att tycka om naturen kanske de som hade utländska föräldrar ville

visa att de tyckte om naturen mer än de som har svenska föräldrar. Att tycka om naturen kan

vara ett tecken på att vara svensk.

De flesta av eleverna leker när de är ute i naturen. Två pojkar Karl (9 år) och Mats (10 år) som

tycker om att leta efter spår, de var de enda som nämnde det överhuvudtaget under hela

intervjun men det var något som återkom flera gånger under deras intervjuer. De kan ha varit

en ren slump att det var just pojkar som sa det men det kan också ha att göra med att det är en

ganska typisk pojkaktivitet. Eftersom det är så få elever med i undersökningen går jag inte in

djupare på den här frågan men det hade varit en intressant frågeställning till ett framtida

arbete, att undersöka vad flickor respektive pojkar gör i naturen och om det skiljer sig åt.

När vi diskuterade om favoritårstid kom diskussionen in på var naturen fanns. Jag försökte

utmana elevernas tankar genom att ställa frågor där det de sagt precis ställdes på sin spets. En

del av eleverna började då fundera lite och visste inte riktigt vad de skulle svara. De hade

klara föreställningar om var naturen fanns sen innan. När jag gjorde min VFU i min inriktning

idrott, hälsa och natur gjorde jag korta intervjuer med elever i år 4, 5 och 6. Dessa små

pratstunder handlade om var naturen fanns och om den fanns i staden. För de allra flesta fanns

naturen enbart i skogen. När jag frågade om den fanns i staden svarade de flesta nej men vissa

ändrade sig när jag frågade om vad parker i så fall räknas som. Dessa elever var lite äldre än

eleverna i denna studie och har börjat ifrågasätta sina egna sanningar. Uppfattningen om vad

natur är och vad den finns är något jag tror de tidigt lär sig och ifrågasätts inte den tanken

behålls dessa uppfattningar hela livet. För den som är född i staden ser dessa uppfattningar

antagligen helt annorlunda ut än för någon som är född på landet eller i by nära naturen.

När jag analyserade svaren på frågan hur framtiden för naturen såg ut märkte jag en större

skillnad på svaren när jag jämförde ålder på eleverna än deras föräldrars bakgrund. De yngre

33

eleverna tyckte det var en svår fråga att svara på och förstod inte riktigt. Därför blev deras

svar inte så bra men användbara i jämförelse med de äldre elevernas svar för att se

utvecklingen. De äldre eleverna tänkte på stormen Gudrun (som drog fram i södra Sverige i

januari 2005) eller miljöförstöringar. Eleverna verkade ha möjlighet att tänka i ett vidare

perspektiv ju äldre de var.

De elever som ingick i min studie kom alla från en liten ort i Småland där naturen finns nära

även inne i samhället. Att genomföra samma studie i ett område där naturen inte finns så nära

som till exempel i en storstad hade nog kunnat ge helt andra resultat. Jag tror att skillnaden

mellan svaren från min studie hade skilts sig åt en hel del, även om perspektivet etniskt

ursprung helt tagits bort. Det hade varit mycket intressant att se resultatet av en sådan studie.

7.5. Min framtida lärarroll De svar jag fått genom att genomföra den här studien kan hjälpa mig att förstå att alla inte har

samma natursyn som jag vilket kan hjälpa mig i planerandet av uteaktiviteter och vistelser i

naturen med elever. Jag tror också att skolan påverkar elevers natursyn. De flesta eleverna i

min studie hade gått i skolan några år. Skolans styrdokument är fulla med anvisningar om att

elever och lärare ska vistas och jobba mycket med natur och miljö

(Utbildningsdepartementet). Dessa styrdokument är skrivna av människor som är svenskar.

Dessa visar både i undersökningar (Uddenberg 1998) och historiskt (Madsen 1999) att de

tycker om naturen vilket säkerligen avspeglas i styrdokumenten.

Att ha skrivit ett examensarbete har också tränat min källkritik och att skriva vetenskapligt.

Jag har hela tiden fått ta ställning till om litteraturen ska vara med i arbetet eller om resultat

jag fått fram varit relevanta att kunna besvara frågeställningen. Detta har tränats under hela

lärarutbildningen och det är nu vi ska visa vad vi lärt oss. Men det slutar inte här, det är

kunskap jag har med mig hela livet. Som professionell lärare måste jag också kunna sålla

bland all den information som vräks över en varje dag. Jag ska vara en del av en skola som

hjälper eleverna att bli självständiga medborgare som också klarar av att sålla bland all

information som de bombarderas med. Vårt samhälle kräver individer som kan söka

information och kritiskt granska den. För att kunna köpa en biljett till tåget krävs att man kan

leta upp en tidtabell, se vilket tåg som passar, se vilket biljett som är mest prisvärd för just dig

samt betala. Därefter ska du hitta rätt perrong och rätt tåg.

34

Att ha genomfört en vetenskaplig studie under lärarutbildningen kanske inte direkt påverkar

mitt beteende i klassrumssituationen men många andra avseenden har det säkert gjort mig till

en bättre lärare. Jag har fått tillfälle att fördjupa mig i en fråga som ligger mig varmt om

hjärtat. Jag har fått svar på min frågeställning gällande just de här eleverna men än viktigare

är att det här arbetet har väckt en massa frågor. Jag skulle exempelvis vilja fortsätta med en

studie om flickor och pojkars aktiviteter i naturen eller hur elevers natursyn påverkas av om

de gått varit på förskola eller inte. Jag skulle även gärna se en studie som undersökte

storstadselevers natursyn och deras upplevelser av naturen för att kunna jämföra med min

studie. Allt är inte så enkelt som kan tyckas från början och genom att frågor väcks drivs jag

som nyfiken snart färdig lärare att få svar på mina frågor. För varje fråga som blir besvarad

väcks nya frågor. Det finns ingen konstant sanning som kan gälla för all framtid utan det

gäller att alltid vara nyfiken och att i sin profession söka efter svar och inte bara lita på

skolkulturen eller att ”så brukar det gå till på den här skolan”.

35

8. Referenser Textreferenser: Ahlgren, Lena (1994): Bonniers lexikon. Band 5. Stockholm: Bonnier lexikon. Blomqvist, Lovisa (2003): Invandrare i tätortsnära natur – kvalitativa intervjuer angående natursyn och nyttjande samt förslag till åtgärder. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Carlsson, Britta (1999): Ecological Understanding – a space of variation. Luleå: Luleå tekniska universitet. Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo (2001): Examensarbetet i lärarutbildningen. 3 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget. Madsen Leicht, Bent (1999): Barn, djur & natur. Lund: tiedlund förlag Sandell, Klas. (2004): ”Var ligger utomhus?”. Sid 151-170 i Utomhusdidaktik. Lundegård. Iann m.fl. Lund: Studentlitteratur. Uddenberg, Nils (1998): Natursyn och handling. Linköping: Tema Hälsa och samhälle. Utbildningsdepartementet, (2000): 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm: Skolverket. Utbildningsdepatementet, (1998): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Utbildningsdepartementet, (1998): Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Muntliga referenser: Johansson, Annica (2005-11-11): Vetenskaplig metod. Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, föreläsning. Internetreferenser: Naturvårdsverket, Vad är allemansrätten?, (2006-05-03), www.naturvardsverket.se/allemansratten

36

Bilaga A

Växjö 12 mars 2006 Hej! Mitt namn är Ingrid Söderberg och jag läser till lärare på Växjö universitet. Jag är just nu på Prästängsskolan där jag har verksamhetsförlagd utbildning (före detta praktik). Jag läser min sista termin och då ingår att skriva ett examensarbete. Mitt examensarbete handlar om elevers natursyner. Jag ska intervjua elever om deras natursyn utifrån en teckning de själva gjort om sin natursyn. Jag undrar där om jag får tillåtelse att intervjua ert barn. Intervjun tar ca 10-15 min och sker på skoltid i skolan. Intervjun spelas in på band och det är bara jag som kommer att lyssna på bandet. Jag kommer heller aldrig att skriva några namn och materialet kommer bara att användas till mitt examensarbete. Intervjun kommer att äga rum torsdag eller fredag denna vecka. Jag kommer därför att ringa er för att få en muntlig tillåtelse. Har ni några frågor får ni gärna höra av er. Vänliga hälsningar Ingrid Söderberg Lärarstudent Växjö universitet Tel. 0470-473 93 Mob. 0705-327 321

Bilaga C

Intervjuguide natursyner

• Vad är natur för dig?

• Bilden Berätta om din teckning…

Hur tänkte du när du gjorde den?

• Egna känslor för naturen Tycker du om naturen? Varför, varför inte? Vad brukar du göra i naturen?

Hur ofta är du i naturen?

• Framtid Hur ser naturen ut om tio år tror du?

Bilaga D

Utskrift intervjuer Svenska föräldrar Utskrift intervju 1 I: Intervjuare LINA: Intervjuperson I: Så, vad heter du? LINA: Lina I: Mmm… hur gammal är du? LINA: 6 år I: 6 år? Mmm… går du i, vilken klass går du i? LINA: Förskolan I: här på byskolan? LINA: Ja I: Mmm… var är du född för någonstans? LINA: I Växjö I: På BB? LINA: Ja I: Vet du var din mamma är född? LINA: I Växjö I: Hon också? Och din pappa? LINA: Det vet jag inte I: Nej… men inte i Växjö? LINA: (ser frågande ut) I: Länge sen… du var inte med? LINA: Nej… I: LINA, vad är natur för dig? LINA: Att vara utomhus är natur… och så… och så kan man säga att det är att till exempel i en lekpark I: Mmm… LINA: Och så… där bilarna kör I: Mmm… på vägarna LINA: Mmm… och så allting utomhus tycker jag är natur I: Allting utomhus? LINA: Ja I: Mmm… i onsdags morse gjorde ni en teckning LINA: Ja… I: Om vad ni tänkte på när du hörde ordet natur LINA: Ja… I: Här har jag tagit med mig den, här är din teckning… när du ritade den, hur tänkte du då? Berätta lite om teckningen om vad den föreställer och så… LINA: Att det är en flicka som gungar och så en trädkoja och ett träd och sol och himmel och gräs I: Mmm… soligt ute? LINA: Ja… på sommaren I: Mmm… är detta natur för dig? LINA: Ja

Bilaga D

I: Tycker du om naturen? LINA: (nickar) I: Varför gör du det? LINA: För man kan göra många grejer utomhus I: Mmm LINA: Och så kan man gunga och så kan man leka i lekparken och så… och så kan man leka massa olika grejer och så vet jag inte mer vad man kan göra. I: Gör du nåt annat i naturen? LINA: Jag leker och så… åker jag madrass här på skolan I: Åker madrass? Vad är det för något? LINA: Det är en sån, det är en stor lång madrass och så är det ett snöre och så kan man åka och hålla i det I: Var åker man då för någonstans? LINA: På den backen som är här… I: Utanför jympasalen? LINA: Ja I: Åker man på gräset där? LINA: Nej, på snön… I: Så man kan bara använda den när det är snö ute? LINA: Ja I: Mmm… hur ofta är du i naturen? LINA: Ganska ofta I: Mmm… är ni ute i naturen med skolan? LINA: Ja, på utedagen och så på rasten I: Vad gör ni på utedagarna? LINA: Vi går och åker pulka och så… I: Mmm… LINA: och så brukar vi gå och göra en massa andra grejer också… I: Som till exempel… LINA: Ibland så går vi förbi husen och då ska man, var man bor då går man dit och då ska man ropa stopp… I: Om man går förbi där man bor? LINA: (nickar) I: Mmm… vilken årstid tycker du bäst om? LINA: Sommaren I: Varför det? LINA: För att då kan man plocka blommor och bada och så I: Mmm… LINA: och så kan man springa i vattenspridaren och leka ute I: Mmm… LINA: Och sånt I: Springa i vattenspridaren, var gör man det för någonstans? LINA: Det kan jag göra hemma, på sommaren. Och så leker jag i min och min storebrors träkoja I: I din träkoja LINA: John, min storebrors också. Vi har byggt i ett träd. Och Johns kompisar har också hjälpt till. I: Mmm… var har ni kojan?

Bilaga D

LINA: Vi har en skog jämte oss, och så har vi en bäck men det är inget vatten i den och då har pappa byggt en bro så man kan gå över och sen får man gå en liten bit på en stig och sen kommer den träkojan. I: Mmm… det låter mysigt… mmm… om vi tänker lång tid i framtiden, om tio år, hur tror du att det ser ut i naturen då? LINA: Jag vet inte I: Det är lång tid… tror du att det är som din teckning? LINA: (skakar på huvudet) I: Nej… hur ser det ut då? LINA: Jag vet inte vad jag ska säga då I: Finns naturen? LINA: (nickar) I: Mmm… den finns om tio år också… LINA: Den har funnits alltid I: Alltid? Tror du den alltid kommer finnas? LINA: (nickar) I: Mmm… tror du kojan kommer finnas kvar? LINA: (funderar) I: Mmm… kommer det finnas flickor som gungar också? LINA: (funderar) I: Kommer det vara du som gungar om tio år också? LINA: (paus, nickar) I: Mmm… det låter mysigt, då får vi hoppas att solen skiner också… LINA: Ja I: Mmm… tack så mycket! Utskrift intervju 2 I: Intervjuare KARL: Intervjuperson I: Så, vad heter du? KARL: Karl I: Hur gammal är du? KARL: 9 I: 9 år? KARL: Mmm I: Vilken klass går du i? KARL: 3B I: Var är du född någonstans? KARL: Ähh… Växjö I: Växjö BB? KARL: Mmm… I: Mmm… vet du var din mamma är född? KARL: Ähh... Norge tror jag… I: Mmm… din pappa? KARL: Ähh… Växjö tror jag, jag vet inte riktigt… I: Nej… När du… vad är natur för dig? KARL: Hmm… träd, insekter och djur och sånt. I: Mmm… vi gjorde en teckning i onsdags

Bilaga D

KARL: Mmm… I: Och här är din teckning… KARL: Mmm… I: Berätta lite om den, vad det är på teckningen. KARL: Ähh… Jag tänkte så att det är en stig här och om man går här så kommer man in i skogen och så ligger det lite pinnar och så, myrstackar och fåglar och sånt. I: Mmm… är det träden? KARL: Mmm I: Och där nere är det? KARL: Myrstack och myror I: och sen, vad har vi där för något? KARL: Igelkott I: En igelkott… är det här naturen för dig? KARL: Ja I: Solen skiner KARL: Mmm… I: Gör den alltid det i naturen? KARL: Inte alltid I: Nej… Tycker du om naturen? KARL: Mmm… I: Varför det? KARL: För jag tycker om en massa olika djur och sånt I: Vad då för några? Kan du ge exempel på några? KARL: Igelkottar och … och ja, nyckelpigor och sånt I: Igelkottar och nyckelpigor… du har ju ritat en igelkott också. KARL: Ja I: Vad brukar du göra i naturen? KARL: Ähh… jag brukar kolla på grejer med min kompis och så ibland I: Kolla på vad? KARL: Vildsvinsfotspår och sånt. I: Efter djur? KARL: Mmm… I: Har ni sett några? KARL: Ähh… vi har sett fotspår… I: Ni har sett fotspår efter dom… KARL: Mmm… I: Mmm, hur ofta är du i naturen? KARL: Ja… rätt så ofta, inte sådär jätteofta men… I: Om du skulle försöka säga ungefär hur ofta, är det … varje vecka? KARL: Inte riktigt, nästan varannan vecka I: Är ni själva ute i naturen? KARL: Öhh… ibland I: Mmm… är ni ute i naturen med skolan? KARL: Ja I: Hur ofta då? KARL: Ähh… varje onsdag I: Vad brukar ni göra då? KARL: Vi brukar vara ute lite och gå och kolla i luppar och så och göra lite grejer. I: Vill du ge mer exempel på vad ni brukar göra? KARL: Leka lekar och… och vad kan jag mer säga…

Bilaga D

I: Kolla på saker? KARL: Ja, kolla på saker, på grejer i luppar och äta… I: Vad då för saker? KARL: Ähh… men jag tror inte att du var med när vi gjorde det… för när vi var ute så kollade vi i såna luppar efter fotspår och sånt. I: Mmm… hittade ni några fotspår? KARL: Mmm I: Vad då för några? KARL: Galt I: En galt? Ni såg inte den i närheten? KARL: Nej I: Har ni sett några andra fotspår nån gång? KARL: Hmm… jag tror det, rådjur tror jag det var I: Rådjur… mmm… vilken årstid tycker du bäst om? KARL: Sommaren I: Varför det? KARL: För då kan man bada och spela fotboll och såna grejer… I: Gör man det i naturen? KARL: Nej I: Nej… var gör man det någonstans? KARL: Ähh… ja… på fotbollsplanen och sånt… I: Det är inte naturen? KARL: Nej I: Nähä… Om vi tänker på framtiden, hur tror du att naturen ser ut om tio år? KARL: Usch… ähh… I: Ganska lång tid… KARL: Ja… jag vet inte riktigt… ungefär som det ser ut nu nästan I: Ungefär som nu? KARL: Ja… I: Mmm… så du skulle kunna göra samma teckning? KARL: Ja, det skulle jag kunna göra. I: Mmm… tack så mycket! Utskrift intervju 3 I: Intervjuare SARA: Intervjuperson I: Så… vad heter du? SARA: Sara I: Hur gammal är du, Sara? SARA: Tio år I: Tio år? SARA: Mmm… I: Vilken klass går du i? SARA: 3:an I: Mmm, var är du född för någonstans? SARA: I Växjö I: I Växjö, på BB?

Bilaga D

SARA: Mmm I: Vet du var din mamma är född? SARA: I Tidaholm I: Och din pappa? SARA: I Rydaholm I: Ganska nära SARA: Mmm I: Vad är natur för dig, Sara? SARA: Det är när jag är ute i skogen I: Mmm SARA: Och ibland när jag är ute på landet så tycker jag det är som naturen I: Mmm, ni gjorde en teckning… SARA: Mmm I: Här är din teckning, Sara, vill du berätta lite om den, vad det är på teckningen? SARA: Det är ute hos min farmor och farfar på landet och här är farmors land, fast man ser inte hela för det är jättestort. I: Mmm SARA: Och här är en brunn och där är deras Björk som de kallar för ”midsommarbjörken”. I: Varför gör de det? SARA: För att varje midsommar så är det en massa ägg där som kläcks vid midsommar I: Då blir det nya fåglar SARA: Mmm I: Vad är det för något då? SARA: Va? I: Däruppe i trädet? SARA: Det är äggen i boet I: Fågelboet SARA: Ja I: Vad finns det för något i landet? SARA: Det är blommor och så, hon planterar ofta morötter och gräslök har hon varje sommar I: Mmm, har ni det och äter? SARA: Mmm I: Har hon fjärilar också i landet? SARA: Ja I: Tycker de om hennes blommor? SARA: Ja I: Mmm, vilken årstid är den här ritad? SARA: På sommaren I: På sommaren… mmm… är det naturen? SARA: Mmm I: Mmm… tycker du om naturen? SARA: Mmm I: Varför gör du det? SARA: För att det är så skönt att vara ute och för att det är inte lika mycket bilar när man är ute på landet och då känns det skönt. I: Mmm… vad brukar du göra i naturen? SARA: Jag brukar leka och jag brukar samla på saker I: Mmm… är det något annat du brukar göra? SARA: Klättra i träd I: När ni lekar vad leker du då för något?

Bilaga D

SARA: Kurragömma med min lillasyster I: I naturen? SARA: Mmm I: Hur ofta är du i naturen? SARA: Ganska ofta. Hos min mormor och morfar brukar vi åka till Småhult heter det där min mormors mamma bodde och mormor med sina nio syskon och sin pappa I: oj SARA: Och där planterar de morötter och potatis och så brukar jag var i huset där och leka I: Har du smakat de potatisarna? SARA: Ja I: Är de goda? SARA: Ja, jättegoda I: Mmm… vilken är din favoritårstid? SARA: Det är sommaren I: Varför det? SARA: För att då kan man vara ute så mycket, man kan cykla och så. I: Mmm... om vi tänker… skolan, är ni ute i naturen då? SARA: Ja, det är vi I: Hur ofta då? SARA: Vi går ut på utedagar, på tisdagar och så brukar vi gå ut ibland också. I: Vad gör ni då för något? SARA: Vi leker, på byns äng brukar vi leka I: Mmm… SARA: och vi letar efter knoppar nu på våren I: Gör ni något annat? SARA: (lång paus) Inte vad jag kommer på. I: Nej… det är svårt att komma ihåg vad man gjort. SARA: Mmm I: Mmm… om vi tänker i framtiden, hur ser naturen ut om tio år? SARA: Jag tror det har växt upp lite mer träd efter stormen i alla fall I: Mmm SARA: Och… jag vet faktiskt inte… men jag tror att det ser ut som nu ungefär I: Om du skulle åka till din mormor… SARA: Mamma, mormors mamma I: Om du skulle åka till din mormors mamma skulle det se likadant ut? SARA: ähh… jag tror det för de vill inte ändra på det… I: Mmm… finns naturen om tio år? SARA: Det hoppas jag I: Fanns den för tio år sedan? SARA: Det tror jag för jag föddes då I: Mmm… tack så mycket! Utskrift intervju 4 I: Intervjuare EMMA: Intervjuperson I: Så… vad heter du? EMMA: Jag heter Emma

Bilaga D

I: Mmm… hur gammal är du? EMMA: Jag är tio I: Tio år… mmm … vilken klass går du i? EMMA: 4b I: Mmm… var är du född dör någonstans? EMMA: I Växjö I: BB? EMMA: Ja I: Vet du var din mamma är född? EMMA: Nej, faktiskt inte I: Nej… vet du om hon kommer långt ifrån? EMMA: Ähh… jag tror hon är född i Malmö. I: Mmm… vet du var din pappa är född? EMMA: Ähh… han är född i Växjö. I: Han är smålänning… EMMA: Mmm I: Mmm… vad är natur för dig, EMMA? EMMA: Det är… jag vet faktiskt inte vad det är … frihet I: Vad tänker du på när jag säger ordet natur? EMMA: Ähh… skog, vilda djur och sånt… I: Vi har gjort en teckning, här är din bild. Vill du berätta lite om den, vad det är för något… EMMA: Jag tänkte lite … jag tänkte först lite skog och så lite buskar, stenar och sånt. Sen finns det ju olika sorters träd t.ex. det kan finnas stora granar och små. Och så ritade jag lite blommor och sånt. I: Och sen här har vi en? EMMA: Sten I: En sten… och så är det soligt? EMMA: Mmm I: Mmm… vilken årstid är den gjord? EMMA: Tror det är sommar I: Det är sommar EMMA: Eller höst… eller ja… I: Eftersom det är blommor… EMMA: Ja I: Mmm… det här är natur för dig? EMMA: Mmm… I: Tycker du om naturen? EMMA: Ja I: Varför? EMMA: Jag bor jättenära en skog, jag bor ute på landet, långt uppe i en skog. Så jag brukar vara jättemycket ute i skogen, jag brukar rida ute i skogen och allting. I: Mmm… vad gör du mer än rider i skogen? EMMA: Jag gillar verkligen att vara ute och gå och på picknick och sånt. Det brukar jag göra med min hund. I: Hur ofta är du i naturen? EMMA: Många gånger om dagen, alltså… det kan vara olika, tre gånger per dag eller så. I: I skolan, är ni någonting i naturen då? EMMA: Ja ibland, ifall vi har utedag eller så. I: Vad gör ni då? EMMA: Vi gör inte så mycket, vi fikar och såna grejer.

Bilaga D

I: Inget mer? EMMA: Nej I: Fikar ni bara och går hem? EMMA: (skrattar till) Nej men vi går en liten runda och sen stannar vi till och fikar sen går vi hem. I: Mmm… är ni… var ni mer ute i skogen innan än nu? EMMA: Ja, det var vi. I: Inte så mycket nu? Sen du började fyran? EMMA: Ähh… nej, inte så himla mycket I: Var ni mycket ute i skogen i ettan? EMMA: Ja I: Tvåan? EMMA: Ja I: Och trean också? EMMA: Mmm I: Mmm… tycker du om de här utedagarna? EMMA: Ja, ibland är de roliga och ibland är de tråkiga och så där. I: Mmm EMMA: Fast för det mesta roliga. I: Mmm… vilken är din favoritårstid? EMMA: Höst I: Varför det? EMMA: Jag fyller år då. I: Mmm… tycker du om naturen på hösten? EMMA: Ja, det gör jag I: Varför det? EMMA: Därför att skogen får så fina färger I: Är naturen nånting mer än bara skogen? EMMA: Nej, faktiskt inte… ähh… nej. I: Mmm… vi tänker oss i framtiden, om tio år. Hur tror du att naturen ser ut då? EMMA: Om ungefär tio år så tror jag… det har ju vält ner mycket skog nu, då tror jag att det mesta av den har kommit tillbaka. Och så ser det ut ungefär som vanligt, fast det har kommit mer träd. I: Mer träd än idag? EMMA: Mmm I: Den finns om tio år? EMMA: Mmm I: Fanns den för tio år sedan? EMMA: Ja, den har funnits nästan alltid I: Nästan alltid… kommer den alltid att finnas? EMMA: Ja, det tror jag väl… I: Mmm... tack så mycket!

Bilaga D

Utländska föräldrar Utskrift intervju 5 I=Intervjuare Erik=intervjuperson I: Så, vad heter du? ERIK: Erik I: Mmm... hur gammal är du? ERIK: 6 I: 6 år? ERIK: mm I: Och du går i förskoleklass? ERIK: mm I: Här på Byskolan? ERIK: mm I: mm..var är du född för någonstans, vet du det? ERIK: mm… här i Sverige… I: Vet du var din mamma är född? ERIK: mm... Uruguay I: Uruguay ERIK: mm I: Vet du var det ligger? ERIK: Sydamerika I: Sydamerika, är det långt borta? ERIK: mmm… I: Din pappa? ERIK: Ungern I: Ungern? ERIK: mm I: Vet du var det ligger? ERIK: Nej, inte så mycket I: Ligger det lika långt bort? ERIK: Nej I: Nej, det är mycket närmare ERIK: Mmm, man kan åka bil dit I: Åka bil, har du varit där någon gång? ERIK: Mmm I: Var det trevligt? ERIK: Mmm I: Fick du hälsa på farmor? ERIK: Gammelmormor I: Gammelmormor, mm... När du tänker på, när du hör ordet natur, vad tänker du på då? ERIK: hela världen och så I: hela världen..? ERIK: Mmm.. I: Mmm..Finns naturen överallt? ERIK: Mmm..nästan…(lång paus) I: Mmm, i onsdags gjorde vi en teckning

Bilaga D

ERIK: Mmm I: och då gjorde du den här fina teckningen (tar fram teckningen som personen gjort) ERIK: Mmm I: Kan du inte berätta lite om hur du tänkte när du gjorde den? Berätta om teckningen… ERIK: Mmm..jag tänkte ju på att…alla husen, träden och bänkarna vid träden och solen och alla människor. I: Mmm..vad är det på din teckning? ERIK: Det är en gubbe I: Mmm ERIK: och ett träd och en sol och himmel och gräs och molnen. I: Är det natur? ERIK: Mmm I: Tycker du om naturen? ERIK: Mmm I: Varför det? ERIK: För att… det är så fint i naturen och så. I: Vad är det som är fint? ERIK: alla bilar och alla träd, löven och…(paus) I: Mmm..vilken årstid tycker du bäst om? ERIK: sommaren I: sommaren, varför det? ERIK: då kan man ju bada… och spela fotboll… och såna grejer… I: Mmm..Gör man det i naturen? ERIK: …(funderar)… det vet jag inte… I: (väntar)… du vet inte…? ERIK: Nej… I: Var gör man det då för någonstans? ERIK: på en … kanske (kunde inte höra vad han sa i mitten) I: Vad brukar du göra i naturen då? ERIK: leka I: Leka vadå för något? ERIK: Jag kanske… leker jag-leken som datten eller ta eller nåt. I: Mmm.. ERIK: Och nu är det ju mycket bandy här ute som vi brukar spela. I: Mmm..Hur ofta är du i naturen? ERIK: Jätteofta I: Är ni ofta i naturen med förskoleklassen? ERIK: Mmm I: Vad gör ni då? ERIK: Är på utedag och leker, vi brukar gå till bybacken…. I: Mmm..om vi tänker lite på framtiden, hur tror du att naturen ser ut om tio år? Det är en lång tid… ERIK: Vet inte…(rycker på axlarna) I: Tror du det är likadant? ERIK: Mmm I: Tror du det ser likadant ut som på teckningen? ERIK: Mmm I: Solen skiner..? ERIK: (nickar) I: Mmm, då får vi hoppas det..Tack så mycket!

Bilaga D

Utskrift intervju 6 I: Intervjuare OTTO: Intervjuperson I: Så, vad heter du? OTTO: OTTO I: Mmm, hur gammal är du? OTTO: 6 I: 6 år? Går du här i förskoleklassen? OTTO: Mmm I: På byskolan? OTTO: Mmm I: Vet du var du är född för någonstans? OTTO: I Uruguay, nej i Växjö I: I Växjö, på lasarettet, på BB? OTTO: (nickar) I: Vet du var din mamma är född? OTTO: Där jag föddes (hans lärare har sagt Uruguay) I: På Växjö lasarett? OTTO: (nickar) I: Och din pappa? OTTO: (lång paus) vet inte I: Nej, det är inte lätt att veta. Äh, vad är, vad tänker du på när du hör ordet natur? Vad är det för dig? OTTO: (lång paus) I: Om jag säger… OTTO: Natur är som en djungel I: Som en djungel? OTTO: Ja I: Vill du berätta lite mer om hur du tänker? OTTO: Nä I: Nähä… ni gjorde en teckning för några dagar sen och här är din teckning. Vill du berätta lite om vad det är på teckningen och hur du tänkte? OTTO: Här är en fluga I: Mmm OTTO: Och här är myror I: Mmm OTTO: Och här är en palm och här är en gran…(paus) och här är stacken I: Myrstacken? OTTO: Mmm I: Dit alla myrorna ska gå? OTTO: (nickar) I: Mmm.. OTTO: och solen I: Mmm…(efter lång paus) vad har vi här uppe? OTTO: Himlen I: Himlen, är detta naturen? OTTO: (nickar) I: Mmm

Bilaga D

OTTO: Det gröna är gräset I: Det gröna är gräset… var finns naturen? OTTO: på sommaren I: Mmm… var är den på vintern? OTTO: Då är den borta, då växer den upp på sommaren I: Mmm... när kommer den tillbaka? OTTO: (lång paus) I: Är det på sommaren? OTTO: (nickar) I: Mmm… vilken årstid tycker du bäst om? OTTO: Vintern I: Vintern? Varför det? OTTO: För att det är roligt att klättra i snöhögar. I: Mmm… Är det nåt annat som är roligt? OTTO: (lång paus) I: Tycker du om naturen? OTTO: (nickar) I: Varför gör du det? OTTO: För att det är så fint I: Vad är det som är fint? OTTO: Allting I: Vill du ge några exempel på vad det är som, med allting, eller… OTTO: Molnen I: Molnen… är dom fina? OTTO: (nickar) På sommaren brukar jag ligga ner i gräset och kolla på molnen om det kommer några grejer. I: Några grejor som molnen är? OTTO: (nickar) I: Vad brukar det bli då? OTTO: Det har aldrig kommit nåt, men bara ett… I: Vad föreställde det? OTTO: Det föreställde en, ähh… en mobiltelefon I: En mobiltelefon? OTTO: (nickar) I: Mmm..det var inte illa. Vad brukar du göra i naturen? OTTO: Leka… med… vi brukar ta ut poolen I: Vad är det, en pool? Vad är det för någon pool? OTTO: En badpool I: Blåser man upp den? Är det en sån man blåser upp och så kan man bada i den? OTTO: Mmm I: och så får man hälla i vatten själv? OTTO: (nickar) I: När gör ni det? Vilken årstid är det då? OTTO: Sommar I: Mmm… hur ofta är du i naturen? OTTO: Vet inte I: Är ni i naturen med skolan? OTTO: (skakar på huvudet) I: Det är ni inte? Om vi tänker en jättelång tid framåt, om tio år, hur tror du att det ser ut i naturen då?

Bilaga D

OTTO: (lång paus) vet inte I: Du vet inte? Tror du det ser likadant ut? OTTO: (ser lite frågande ut) I: Tror du det är som på teckningen om tio år också? (paus) Att myrorna är ute och går? Tror du det? OTTO: (nickar) I: Mmm… tack så mycket! Utskrift intervju 7

I: Intervjuare ANNA: Intervjuperson I: Så… vad heter du? ANNA: Anna I: Hur gammal är du? ANNA: Öhh… jag är nio år men fyller tio I: När då? ANNA: … (berättar vilket datum) I: Då är det ett tag till dess… ANNA: Mmm… I: Var är du född? ANNA: I Sverige I: Vet du var? ANNA: I Växjö på BB (skrattar till) I: Mmm… vet du var din mamma är född? ANNA: I Rumänien I: Mmm… och din pappa? ANNA: Ähum… I Ungern I: Har du varit och hälsat på någon gång? ANNA: Mmm… I: Var det trevligt? ANNA: Ja I: Vet du var Rumänien och Ungern ligger? ANNA: Mmm… I: Har du tittat ut det på en karta? ANNA: Mmm… I: Vad bra! Vad är natur för dig? ANNA: Ähum… skog och växter och sånt I: Mmm… vi gjorde en teckning… ANNA: Mmm… I: i onsdags, här är din teckning. Vill du berätta lite om den, vad den föreställer… ANNA: Det föreställer ett träd och min katt som jag har i Rumänien sen så här är det en svamp men den blev inte alls så bra den… ähum… jag minns inte vad det heter… I: Är det ett djur? ANNA: Mmm… det är… ett djur med skal på I: Uhum… finns det i verkligheten? ANNA: Ja I: Vad är det för träd? Vet du det?

Bilaga D

ANNA: En gran I: En gran… mmm... och här har vi? ANNA: moln I: Mmm… och uppe i hörnet så finns det en? ANNA: En sol I: Är det en solig dag? ANNA: Mmm…inte idag då men… I: Nej… är det vinter eller vilken årstid är det på din teckning? ANNA: Vår I: Mmm... är det naturen för dig det här? ANNA: Mmm... och kanske lite träd till. I: Är vi i Sverige? ANNA: Ja I: Mmm... tycker du om naturen? ANNA: Ja I: Varför det? ANNA: Öhh… för att det är fint och öhh… för att… det är kul att vara ute och sånt… I: Vad är det som är fint? ANNA: Det gröna och solen och sånt… I: Vad brukar du göra i naturen? ANNA: Klättra i träden och leka lekar ute I: Mmm…hur ofta är du i naturen? ANNA: Nästa varenda dag I: Varenda dag? Mmm… är ni i naturen med skolan? ANNA: Ja I: Vad gör ni då? ANNA: Leker lekar och lär oss om skogen och så I: Mmm… är ni ofta ute? ANNA: Ähh… nej bara ibland… I: Vilken årstid tycker du bäst om? ANNA: Sommaren I: Vad gör du då? ANNA: Jag åker till Rumänien och badar och så I: Är det i naturen? ANNA: Ja ibland, ibland inte… I: Vad är det som är i naturen? ANNA: Det som är i naturen är att… ähum… det finns ganska mycket skog där… jag brukar va där… I: Mmm… vad är det som inte är natur? ANNA: På några ställen är det bara sand och sånt I: Det är inte natur? ANNA: Nej… I: Nej… om vi tänker oss framtiden i naturen, hur tror du att naturen ser ut om tio år? ANNA: Jag vet faktiskt inte I: Om du får funderar helt fritt… ANNA: Kanske likadant som det ser ut nu… I: Mmm… tror du att det ser, blir likadant som på teckningen om tio år också? ANNA: Vet inte, kanske I: Finns naturen om tio år? ANNA: Jag tror det

Bilaga D

I: Mmm… har den alltid funnits? ANNA: Ja…ähum…det tror jag också. I: Att den har funnits? ANNA: Mmm… I: Vi får hoppas att den finns då. ANNA: Mmm… I: Så, tack så mycket! Utskrift intervju 8 I: Intervjuare MATS: Intervjuperson I: Så vad heter du? MATS: Mats I: Mmm, hur gammal är du? MATS: Tio, snart jag fyller elva nu i april I: Vilken klass går du i? MATS: 4b I: Var är du född för någonstans? MATS: Växjö BB I: Vet du var din mamma är född? MATS: Ja, hon är född här i Sverige men jag vet inte var… jag tror att det också är i Växjö men jag är inte säker. I: Mmm, din pappa? MATS: Ja, han är född i Kroatien... eller ja, där på gränsen mellan Kroatien och Bosnien. Fast det var i Kroatien men nära gränsen. I: Har han bott länge i Sverige? MATS: Ja, han flyttade hit när han var 19 I: Då är det ganska länge MATS: Ja I: Vad är natur för dig, MATS? MATS: Skog, träd, djur och sånt som man kan uppleva. I: Mmm... vi gjorde en bild i tisdags, här är din teckning. Vill du berätta lite om den, hur du tänkte? MATS: Jag tänkte här är lite träd, granar, lite berg, ett berg, en solnedgång ett rådjur som har sprungit lite och så. I: Vilken årstid är det här? MATS: Vinter I: Hur ser man, kan man se att det är vinter? MATS: Ja, i spåren, lite när det blir spår. I: Är det snö här? MATS: Ja I: Så det är spåren i snön? MATS: Ja I: Är det här natur för dig? MATS: Ja I: Det är det? MATS: Ja I: Mmm… tycker du om naturen?

Bilaga D

MATS: Ja, jag brukar vara ute i skogen lite ibland och så. I: Vad är det som är bra med naturen? MATS: Man kan få syre och man kan få frisk luft om man är stressad och så om man är ute i naturen. I: Mmm... vad brukar du göra i naturen? MATS: Jag brukar leka och leta efter spår och sånt och så och titta lite. I: Spår i snön eller..? MATS: Ja, spår i snön I: Gör du det själv eller med kompisar? MATS: Jag gör det med pappa ibland och ibland är jag ute och leker med kompisar. I: Men du och pappa är ute och går i skogen ibland? MATS: Ja I: Tycker han också om naturen? MATS: Ja I: Har ni hittat nåt spår? MATS: Ja, fast… ja vi har hittat några rådjursspår i år. I: Har ni hittat några från vildsvinen? MATS: Nej, men de har varit uppe och bökat precis framför… vad heter det… precis framför vårt hus. I: Så ni har sett det? MATS: Ja I: Mmm… hur ofta är du i naturen? MATS: Två – tre gånger i veckan kanske I: Är ni i naturen med skolan? MATS: Ja, vi är inte det så mycket längre. I ettan och tvåan var vi det varje onsdag men nu är vi det inte alls så mycket längre. I: Vad gjorde ni då? MATS: Vi var ute i skogen och lekte och fikade och så. I: Mmm… när ni är ute nu, vad gör ni då? MATS: Vi brukar vara ute och leka i parker och leka lekar och sånt. Vara så här och cykla och sånt. I: Mmm… vilken är din favoritårstid? MATS: Det är nog sommaren I: Varför det? MATS: Det är varmt och skönt och man kan bada I: Gör man det i naturen? MATS: (paus) Ja, det gör man väl I: Gör man det? MATS: Tror det I: Om det inte är naturen, vad är det då? MATS: Simhallen I: Om man badar i en pool utomhus, är det i naturen? MATS: Nej, det tror jag inte… eller jo eftersom man är ute, jag vet faktiskt inte. Det är ju en blandning. Man är ju ute men man har ju gjort poolen själv. I: Mmm… om vi tänker oss i framtiden, hur tror du att naturen ser ut då? Om tio år? MATS: Det kommer vara lite mindre och det kommer vara mer avgaser ute och så från bilar. Och dom bygger mer hus gör de. I: Så den kommer bli mindre? MATS: Ja I: Om man skulle tänka sig den här teckningen om tio så skulle det inte vara lika mycket?

Bilaga D

MATS: Nej I: Tror du rådjuren skulle vara kvar? MATS: Ja, dom skulle vara på gränsen, de skulle nästan vara utrotningshotade. I: Mmm MATS: nästan I: Granarna då? MATS: Dom finns det nog några kvar av men inte många I: Nej… tack så mycket!