HöGsKOLAN 1 RoRÄs Institutionen bibliotekshögskolan

-

SPECIALARBETE

BARN OCH TV

EN SELEKTIV BIBLIOGRAFI

"1976 - 1?8·1

Irene Engström

Madeleine Primmer

ISSN 0347-1128

HtlGSKOLAN I BORA& Institutionen bibliotekshögskolan SPECIALARBETE 1982:44

BARN OCH TV

EN SELEKTIV BIBLIOGRAFI

1976 - 1981

!rene Engström

Madeleine Primmer

INNEHALLSFÖRTECKNING

FHrord ••••• ·········~ ••••••••••••••••••••••••••••• s. 2

Barn och tv ... ..................................... s. 3

Bibliograf i ....................................... s. 6

Böcker •••••• . . . . . . . . . . . ......................... s . 6

Rapporter mm från PUB .•••••••••••.•••••••••••.•• s • 11

Rapporter från Mediapanelprogrammet ••••••••••••• s.13

Artiklar .. ...................................... s .14

. . ...•.•••••••.•••••..••. s·. 14 Tidskriftsartiklar •••

Tidningsartiklar •• ......................... . .• s .17

Adresser ••• . . . . . . . . . . . . • . . • • . • . . . • . . • • . • • • • • . • . • . • s • 21

Reg·ister .. ........................................ s. 22

- 2 -

FÖRORD

Avsikten med detta arbete är att ge en kortfattad översikt över de frågor som tagits upp om barn och tv, samt att genom en bibliografi göra det material som är publicerat i ämnet mer lättillgängligt.

Vi vänder oss till alla som är intresserade av att följa debatten om barn och tv (barn och video, barn och bild etc),,

Bibliografin tar upp böcker, rapporter, artiklar mm som vi funnit relevanta. Vi förtecknar endast litteratur skriven på, eller översatt till, svenska och utgiven under perioden 1976-1981. (För utländskt material hänvisar vi till litteraturlis­torna i de böcker vi tagit med. *) En del kortare avsnitt och kapitel har vi tagit med i de fall där de ger en bra översikt över debatt och forskning, främst med tanke på att det mate­rialet ofta ingår i publikationer som finns tillgängliga även på mindre bibliotek.

Vi har valt att helt utesluta sådant som enbart tar upp as­pekten video, eftersom andra specialarbeten i det ämnet är under utarbetande.

Som källa till böckerna har vi använt Bibliotekstjänsts sam­bindningslistor 1975-1981. Utredningar och rapporter från PUB ** och Mediapanel -x-->a har hämtats från respektive förteckningar. Då material, tankar och ideer i artiklar ofta upprepas i mono­grafier något år senare, har vi beslutat att bara ta med artik­lar från 1980 och 1981. Tidningsartiklarna är hämtade från Klipp -barnkulturen i dagspressen 1980-1981, och tidskrifts­artiklarna från Svenska tidskriftsartiklar 1980-1981:11.

Anmärkning: Ytterligare ett specialarbete med titeln ''Barn och tv" har gjorts vid Bibliotekshögskolan våren 1982: Rudborg, Ann: Barn och tv : en undersökning.

Borås i maj 1982

Författarna

*se bl a 007, 017 ** Program- och publikforskningsavdelningen vid Sveriges radio (se s.11-12) *** Mediapanelprogrammet i Växjö-Lund (se s.13)

- 3 -

BARN OCH TV

Ämnet barn och tv har aktualiserats i takt med de nya me­dierna. Video finns redan i mAnga hem. Kabel- och satellit-tv stAr för dörren. Ett ökat utbud brukar betyda ökad konsumtion. Det konstaterades när vi hade fAtt en andra tv-kanal 1969.

De flesta barn ser mycket pA tv, även om stora individuella skillnader finns. 9-14-Aringarna tittar pA tv drygt tvA timmar per dag. Redan 3-åringarna har regelbundna tittarvanor och ser i genomsnitt en timme per dag.

Under det senaste decenniet har man börjat diskutera om tv är bra eller dåligt för barn och hur barnen pAverkas. Oavsett vad man tycker om tv-tittande så kan man inte ifrAgasätta det faktum att det stjäl tid från andra aktiviteter.

VAld

Den fråga som uppmärksammats mest är diskussionen om vAlds­påverkan. I USA har man forskat kring tv-våld sedan 30-talet. Man har så smaningom utvecklat två diametrala teorier: kathar­sisteorin, tittaren befrias från aggressioner genom att se våld, och aggressionsteorin, tittaren blir mer agressiv genom att se våld och får lättare att acceptera våld som lösning på problem. Katharsisteorin har nu så gott som övergivits och man menar också att agressionsteorin inte är helt riktig. Det beror på konsumentens egen sociala och mentala situation hur mycket han påverkas. Men även om man inte reagerar aggressivt så leder i­hållande konsumtion av våldskildringar till att man vänjer sig vid våld, man blir avtrubbad och okänslig, men samtidigt kan­ske ängslig och rädd.

Vi blir som tv-tittare serverade främst två sorters våld: underhållningsvåld och dokumentärt våld. Hur vi upplever det beror på om våldet skildras som berättigat eller oberättigat, och hur vana vi är vid våldskildringar.

Det har också från en del hAll hävdats att formen påverkar upplevelsen. Man menar att tecknat våld inte skrämmer barn ef- · tersom det är så uppenbart att det inte är verkligheten som skildras.

Världsuppfattning

Barn som ser mycket på tv ser också mycket vuxeriprogram, . och de väljer med förkärlek familjeserier, deckare, långfil­mer och liknande underhållningsprogram. En sådan programdiet kan ge dem en felaktig bild av verkligheten. Programmen ut­spelas i övre medelklassmiljö, huvudpersonerna är oftast framgångsrika män i sina bästa år. Kvinnorna är unga och vack­ra. Barn och gamla förekommer sällan och invandrare och handi­kappade knappast alls.

Men samtidigt vet tv-ålderns barn betydligt mer om omvärl­den. Även om de inte själva aktivt väljer nyhets- och doku-

- 4 -

mentärprogram, så ser de tillsammans med sina föräldrar bil­der och rapporter från exempelvis tredje världen. Därmed är det inte sagt att nyhetsprogrammen förmedlar en sann världs­bild, som kan väga upp den som fictionprogrammen presenterar. Mediet som så inbjuder till att visa aktionhändelser, och det är ofta lika med krig och katastrofer.

stimulerar tv barns fantasi?

Meningarna är delade. De positiva menar att tillgången till bilder och reportage från hela världen, exotiska naturprog­ram, barnprogram, barnteater osv är stimulerande.

Andra säger däremot att tv kväver barnens fantasi. Man var­nar för ett bildberoende. Genom tv och serietidningar vänjer sig barnen att få bilderna serverade. Många förmår inte längre att skapa sina egna fantasibilder till en saga utan illustra­tioner.

Ett annat problem är att det ökade bildflödet drar upp­märksamheten från språket.

Tv som barllVakt

Att barn inte bör se tv ensamna utan tillsammans med någon vuxe~ är en allmänt accepterad rekommendation. Men det finns ocksä de som helt tar avstånd från barns tv-tittande. De häv­dar att man inte vet tillräckligt om t ex de fysiska riskerna. Man vet inte vad som händer i hjärnan när den utsätts för tv:ns flimrande ljus eller hur ögonmuskeln utvecklas hos barn, då de långa stunder har blicken fixerad vid en bestämd punkt.

Något som det råder stor enighet om är att barn under 3 år inte alls ska titta på tv, och att många vill sätta:ålders­gränsen högre. Exempelvis Sveriges radio som inte producerar några tv-program för barn under 5 år~

T~~ pedagogisk resurs

B2~nprogrammen vill inte bara roa barnen utan också ge dem information och lära dem olika saker. Ett välkänt försök att undervisa barn med hjälp av tv är det amerikanska programmet Sesarne street. Man ville minska klyftorna mellan skolbarn ge­nom att hjälpa de eftersatta barnen att på ett roligt sätt komma ikapp. Resultatet blev istället att de duktiga blev ännu duktigare, medan de eftersatta hade svårt att tillgodogöra sig kunskaperna.

En fara som många pekar på är att barnen när de tittar på tv vänjer sig vid att inte förstå. De börjar titta när de är små och de tittar på program avsedda för vuxna. De lär sig att programmet fortsätter även om de inte uppfattar allt. Vill det sig illa kan de överföra den uppfattningen till skolan. De avbryter inte läraren när de inte förstår utan låter lek­tionen flimra vidare.

- 5 -

Forskning/debatt

Som vi nämnde inledningsvis så har ämnet barn och tv aktu­aliserats på senare år. Det har forskats och det forskas på skilda håll. Många kommer fram till likartade resultat och resultaten refereras sedan av en mängd olika personer. Vi har därför valt att i den här introduktionen kort återge några av de viktigaste aspekterna, istället för att citera enskilda personer. Bibliografin bör i sin helhet ses som källa till denna inledning.

De negativa åsikterna och resultaten dominerar framställ­ningen, helt enkelt på grund av att mycket litet har framförts om tv:s positiva sidor.

I Sverige är det största forskningsprojektet (bortsett från PUB:s kontinuerliga undersökningar) just nu Mediapanelprog­rammet som genomförs i Växjö-Lund.

I den allmänna debatten är det främst Margareth~ Rönnbe~g och Olle Sjögren som försvarat tv-tittandet och efterlyst en mer nyanserad diskussion, medan Karin Neuschutz tillhör dem som ivrigast argumenterat emot mediet.

- 6 -

BIBLIOGRAFI

· BÖCKER

001 Abrahamsson, Ulla B.: Könsroller i TV:s fictionutbud :en litteraturgenomgång och ett under lag fö.r programanalyser.

Ingår i: Sveriges radio. Jämställdhetsprojektet : sakligt, opartiskt, jämställt, 1979, s.72-129.

Pekar bl a på vilken missvisande bild av verkligheten som för­medlas i tv.

002 Argument mot TV : en sammanställning av artiklar rörande tele­visionen som medium l av Karin och RDdiger NeuschDtz. - Stock­holm, 1979. - 52 s. : ill.

003 Barn och våld : påverkan av massmedia : en studiehandledning l red. av L[illemor] Ramstedt. - Stockholm, 1976. - 135 s. : ill.

004 Barnen och kulturen : en rapport från Barnkulturgruppen. -Stockholm, 1979. - 300 s.

005

Tar upp barnens kulturella situation i Sverige idag. På sidor­na 254-266 behandlas barn och massmedia. Barnkulturgruppen kräver där bl a att tv -producenterna ska ta hänsyn till barnen även i vuxenprogrammen.

Bjurman, Eva Lis: Barn och barn Lund, 1981 • - 221 s. ill.

"TV" s • 183-190.

om barns olika vardag. -

storstadsbarn berättar om sina tv-vanor.

006 Edfeldt, Ake: Sluta slå!. - Stockholm, 1979. - 191 s.

Edfelt skriver här om olikasorters våld som barn utsätts för. Del III handlar om massmedievåldet och dess effekter. Resul­tatet av undersökningen Violence towards children redovisas.

007 Elmhorn, Kerstin: Film och TV i barnens värld : en sammanställ­ning av forskningsresultat. - Stockholm, 1981. - 566 s. -(Statens offentliga utredningar ; 1981:16)

En rapport från Videogramutredningen. Kerstin Elmhorn har över­satt centrala internationella (främst amerikanska) forsknings­resultat och hon refererar många andra. De tre huvuvdavsnitten är: 1. Konsumtion och reaktioner, 2. Vad

- 7 -

och hur barn lär av TV, 3. Om påverkan av TV (våld). En samman­fattning av rapporten finns i Videogramutredningens slutbetän­kande (SOU; 1981:55, s.131-148).

008 Eriksson, sten: Bilden i skolåldern. Ingar i: Barn och bild l under redaktion av Gunnar Berefelt, 2 •. uppl., 1977, s.38...A.7. "Film- och TV -program" s .44-45.

Från film och tv hämtar barn ibland sina motiv till teckningar som då ofta skildrar våld och aggressionshandlingar.

009 Fagerberg; Eva: Barn : en sammanfattning av Barnmiljöutredning­en.- Stockholm, 1976.-120 s.: ill.

"Barn och TV" s. 71-72.

Refererar kort fattat "rosengårdsrapporten" (Insulander, Eva: Bar­n en och. betongen; 197 5).

010 Feilitzen, Cecilia von: Blunda inte för barnens tittande : om barn , tv och radio nu och i framtiden l Cecilia von Feilitzen, Leni Filipson, Ingela Schyller. - Stockholm, 1977. - 144 s.

Diskuterar de punkter i Radioutredningen (se 02~) som berör barn bl a dagblock i tv, våldsinslag i programmen och inköps­verksamhet. Varje kapitel avslutas med författarnas egna för­slag till förändringar.

011 Feilitzen, Cecilia von: Hur påverkas barn av TV? Ingar i: Mediernas värld, 1977, s.18-26.

Tv påverkar barns handlingar, kunskaper och samhällsyn.

012 Goldinger, Barbro: Fem år av ditt liv : barnens utveckling un­der åldersperioden 7-12 år l Barbro Goldinger, Gunilla Magnus­son. - Stockholm, 1980. - 158 s.

"Barn och TV" s.99-104.

En presentation som ger en ~verblick över de vanligaste frågor­na som rör barn och tv. Vad ser barn? Varför? Hur påverkas de?

013 H!/l'rlych Karlsen, Hugo: Är barn nödvändiga?.- Stockholm, 19;80. - 128 s.

Orig:s titel: Barndom : en historiebog omvoksne. 1. B!ll'rn er n(iJ'dvendige.

Diskuterar utifrån sina egna barn. På bl a sidorna 52-56 och

- B -

61-78 tar författaren upp tv:ns roll i barnens liv.

014 Ingelstam, Margareta: Vad ska vi göra med videogrammen?.: han­delsvara eller allmän rikedom~ - Stockholm. 1976. - 240 s. : ill.

"Hur klarar sig barnen?" s.125-141.

Barn ser mycket på tv. De påverkas av vad de ser. Vad kommer tillgång till video innebära för dem?

015 Isaksson, Britt: TV. Ingar i: Tala med barnen om .•. l [redigerad av] Biblioteks­tjänst, 1980, s.41-48.

Kortfattad presentation av ämnet "barn och tv" samt tips om litteratur för vuxna och barn.

016 Johansson, Birgitta: Barns tankar om döden l Birgitta Johans­son, Gun-Britt Larsson. - Stockholm, 1976. - 72 s. : ill.

"Döden på TV" s • 36-39 .

"Ett av de vanligaste sätt på vilket barn konfronteras med dö­den är genom TV och film." (s .36)

017 Mander, Jerry: Fyra argument mot TV. -Malmö, 1981. - 324 s. Orig:s titel: Four arguments for the elimination of televi­sion.

Mander vill helt avskaffa tv. De fyra argumenten som han ut­vecklar i boken är snarare attbetrakta som kapitelrubriker: 1. Förmedlad upplevelse, 2. Kolonisationen av upplevelse, 3. Televisionens inverkan på människan, 4. Televisionens innebo­ende ensidighet.

018 NeuschUtz, Karin: Leka, leva eller teva?. - 2., oförändrade uppl. -Täby, 1981. - 208 s. : ill. + studiehandledn.

Barn behöver utforska själva, få stimulans av varandra och vuxna, inte passiviseras framför tv. (För recensioner se 084, 096' 103)

019 Noble, Grant: Varför är TV så populärt? Ingår i: Folklig och kommersiell konst, 1980, s.282-301.

Diskuterar tv:s roll i dagens industrisamhälle.

- 9 -

020 Petterson, Rune: Bilder, barn och massmedia.- Stockholm, 1981. - 184 s. : ill.

Tar upp barns förhållande till bilder.

021 Postman, Neil: Skolan och kulturarvet : om vikten att motver­ka massmedia i barnens liv. ·- stockhalm, 1980. - 180 s.

Orig:s titel: Teachingas a conserving activity.

Skolan måste verka som en motpol till tv, menar Postman, pro­fessor i mediaekologi vid New York-universitetet. Han vill sat­sa mer på bl a historia, språk och litteratur för att barnen ska se ~tt sammanhang i tillvaron. (För recensioner se 085,090, 099' 108)

022 Poulsgaard, Kirsten: TV som pedagog : mirakel eller manipula­finn.

Ingår i: Barnmarknad : kritik av barnmedier och -miljöer, 1977' s .150-180.

Granskar det amerikanska barnprogrammet Sesarne street, före­bild till Fem myror är fler än fyra elefanter och Svenska se­sam.

023 Radioutredningen: Radio och TV 1978-1985 : betänkande l av Radioutredningen. - Stockholm, 1977.- 359 s. -(statens offentliga utredningar ; 1977:19)

Jmf Feilitzen: Blunda inte ..• (010)

024 Raundalen, Tora Synive: Barnens vardag : 4 000 intervjuer l Tora Syn~ve och Magne Raundalen. - Stockholm, 1979. - 242 s.

Orig:s titel: Er du på vår side? "Kap. 6. Kultur, debatt och religion" s.94-119.

En undersökning av norska barns fritidssysselsättningar.

025 Rydin, Ingegärd: Barn och tv. Ingår i: Mediernas värld, 1977, s.62-66.

Hur mycket begriper barnen av det som visas på tv, undrar för­fattaren.

026 Rydin,,Ingegärd: Fakta om barn i Sverige. - Stockholm, 1981. - 213 s . : ill.

"Barn och massmedia" s .86-93 (se 051), "TV för invandrar­barn" s.124-125.

Resultat främst från PUB:s undersökningar fram till 1981 och

- 10 -

en reflektion över det nästan obefintliga tv-programutbudet till invandrarbarnen.

027 Rönnberg, Margaretha: Lära för skolan eller leka för livet? : en fallstudie i problemet skol förberedelse, barnkultur, lek och fars uti från TV -serien "Fem myror är fler än fyra elefan­ter" l Margaretha Rönnberg, Olle Sjögren. (se 125)

Ingår i: Rörande bilder, 1981, s.11-76.

028 Sonesson, Inga: Förskolebarn och TV. -Lund, 1979. - 258.

Akademisk avhandling. Inga Sonesson har hos 6-åriga förskole­barn i Malmö och deras mödrar undersökt tv-vanor och inställ­ning till tv. Undersökningen ingår i Mediapanelprogrammet.(se 062)

029 Stjärne, Kerstin: Fler passningar : om barn, våld och framti­den i världen. - Stockholm, 1979. - 287 s. : ill.

030

"Inte läsa, bara titta" s. 7 5-102.

Stjärne, Kerstin: Fler passningar halm, 1980. - 15 s .

studiehandledning. - stock-

031 :stjärne, Kerstin: Passningar : till kritiken av barnkulturen. - Lund, 1977. - 288 s. :: ill.

"Bilder /motbilder" s .131-145.

Sammanställningar av Kerstin Stjärnes artiklar i tidningen Ar­betet.

032 Unge, Stig: Barn och massmedia. --rrlgår i: Kultur för barn -vad är det?, 1976, s.27-34.

Diskuterar barns tv-konsumtion, t ex hur de påverkas av vålds­inslag i tv.

- 11 -

RAPPORTER MM FRÄN PUB

(Publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges radio)

033 Barnens tittande ~ 3-8-åringars tv-tittande 13-26 november.1977. - (SRlPUB ; 1978 :10)

034 Cronholm, Margareta: Några data om 0-6-åringar i Sverige. [SR/PUB ; 1977 :18)

035 Cronholm, Margareta: När barnen inte hade TV. - 1980. -(Radio/tv och konflikten ; 4) (.PUB informerar)

036 Cronholm, Margareta: Samspel mellan TV och barns lek, moral och bildmognad : en litteraturöversikt kopplad till observa­tioner av några barn . .., (SR/PUB:; 1979:1)

037 Faith-ell, Peggy: TRU: kompletterande tryckta material till "OM-serien". - (SR/PUB ; 1975/7 5:45)

038 Feilitzen, Cecilia von: Barn och TV i socialiseringsprocess : några resultat från nordisk forskning. - (SR/PUB ; 1975/76:28)

039 Feilitzen, Cecilia von: Massmedier och barns inställning till andra länder. - (SR/PUB ; 1980:19)

040 Feilitzen, Cecilia von: Nordisk TV -teater fö.r barn och vuxna den svenska publiken. - (SR/PUB ; 1979:6)

041 Filipson, Leni: Barnens tittande : 3-8-åringars tv-tittande 2-18 maj 1979.- (SR/PUB; 1980:2)

042 Filipson, Leni: Skolbarn och etermedier. - (SR/PUB ;1980:20)

043 Filipson, Leni: Vilken roll spelar radio och TV i förskole­barnens liv? : kortfattad presentation. - (SR/PUB ; 1975/76:52)

044 Henningsson; R.: 3-8-åringars tv-tittande den 15-21 november 1972.- (SR/PUB; 1975/76:40)

- 12 -

045 Preisler, Gunilla.: Döva barns förståelse av TV -program. - (SR/ PUB ; 1976/77:13)

046 Preisler, Gunilla: "OM" TV -program och tryckt material för dö­va barn : en utvärdering av projektet "OM-tecken till varand­ra".- (SR/PUB; 1978;3)

047 Preisler, Gunilla: "OM - MERHABA - Gadda ,gadda" : en under­sökning om hur turkiska barn och vuxna reagerar på ett barn­program om ett turkiskt barn i Sverige. - (SR/PUB ; 1977:17)

048 Preisler, Gunilla: Vad fö.rstår finska invandrarbarn av innehål­let i ett svenskt barntv-program?. - (SR/PUB.; 1975/76: 34)

049 ~' Ingegärd: Från frö .till telefonstolpe med rörlig bild 8Il-el: stillbild?. - (SR/PUB ; 1979:18)

050 Rydin, Ingegärd; Hur barn förstår TV : en studie av förskole­barns förståelse av ett informativt program. - (SR/PUB ; 1976/ 77 :5)

051 Rydin, Ingegärd: Tv-tittande och fritid : barn med olika upp­v&ixtvillkor.

Ingår i·= PUB BO : forskning om radio och tv, 1981, s. 23-31.

Sammanfattar kapitlet om barns fritid i Rydin: Fakta om barn i Sverige (se 026).

052 Schyller, Ingela: Barn och nyheter några frågor till 9-14-åringar. - (SR/PUB ; 1980:23)

053 Schyller, Ingela: Barnens tittande 3-8-åringarnas tv-tit­tande 22 januari -7 februari 1981.- (SR/PUB; 1981:16)

054 Schyller; Ingela: Textade barnprogram -kan de bli bättre? ett experiment med barn och text i tv. - (SR/PUB 1977:8)

055 Schyller, Ingela: 1 000 och en siffra om barns läggvanor, bio­vanor, tv-tittarsituation, rädsla vid tv-program, sagoläsning. - (SR/PUB ; 1979:16)

- 13 -

RAPPORTER FRAN MEDIAPANELPROGRAMMET

Mediapanel är ett forskningsprogram, som genomförs vid. So­ciologiska institutionen vid Lunds universitet och vid Avdel­ningen för informationsteknik vid högskolan i Växjö.

I Mediapanel ingår två paneler, den ena ursprungligen bestå­ende av förskolebarn och deras föräldrar och den andra av grundskalebarn och deras föräldrar.

056 Flodin, Bertil: Vad tycker du själv om brottslingar? : en stu­die av sterotypa svarsmönster hos ungdomar i mediapanelen 1976. - 1981. - 30 s.

057 Hardardottir, R.: TV-användningen och världsbild. - 1980. -42 s.

058 Höjerback, Ingrid: Istället för TV : en enkätundersökning om TV-strejken våren 1980 l Ingrid Höjerback, Eva Nord. - 1981. - 29 s.

059 Johnsson-Smaragdi, Ulla: Grundskalepanelen arbetsrapport. -1978. - 15 s.

060 Johnsson- Smaragdi, Ulla: Grundskalepanelen intern rapport. - 'l978. - 29 s.

061 Johnsson-Smaragdi, Ulla; Grunskolepanelen massmediakonsumtionen 1976-nch 1978. - 1981. - 30 s.

062 Sonesson, Inga: Förskolebarn och TV. -Lund, 1979. - 258 s. Zse 028)

063 Sonesson, Inga: TV-vanor och TV-relationer hos förskolebarn med sociala och personliga problem. - 1979. - 38 s.

064 Windahl, S.: Cultivationseffekter - finns dom? en diskus­sion kring metod och teori. - 1981. - 26 s.

- 14

ARTIKLAR 1980 - 1981

TIDSKRIFTSARTIKLAR

065 Andersson, Asa: Det ensamna barnet vid TVn är det en bild av var tids barn?. -(Fokus ; 1981, h.1, s.2)

066

Vid Vuxenskolans förbundsstämma ger Helena Sandblad, från TV2:s barnredaktiån, sin syn på barnkultur.

Berefelt, Gunnar: Barns kreativitet (Abrakadabra; 1981, h.4, s.18-19)

Diskussion se 083

en försummad resurs. -

067 Carlberg, Barbro: Barn tittar på love, sex och våld. - (För­skolan ; 1981; h.6, s.8-10)

Referat från Rädda barnens seminarium kring TV/video.

068 Carlsson, Bodil: Försök med "barn och video" i Täby : när ele­verna gör egna program blir de kritiska mot tv-våld. - (Lärar­tidningen/Svensk skoltidning ; 14, 1980, h.24, s. 14-18)

069 Cronholm, Margareta: TV på fritid -några siffror. - (Barn och kultur; 26, 1980, h.2, s.46-49)

070 Hellbom, Birgit: TV-våld. - (Barn och kultur i:3.150-152)

26, 1980, h.6,

Refererar en undersökning om TV-våld och boken "Television, violence and the adolescent boy" av W. Belson.

071 Ingelstam, Margareta: De nya massmedierna hotar barnen. -TKristet forum ; 1981, h.3, s.4-8)

072 Klingspor, Agneta: Vad glor du på TV fö-r?! : Jesper, Anita och Cecilia berättar. - (Film & TV ; 1980, h.21, s.6-10)

073 Lidbeck, Lena: Många undersökningar ger besked : barn skadas av TV-tittande. - (Vi Föräldrar ; 1980, h.5, s.30-33)

- 15 -

074 Magnusson, Gunilla: Barn och TV-debatten går vidare. - (Rös­ter i radio/TV ; 1981, h.15, s.31)

Diskussion se 084

075 Magnusso~, Gunilla: Nya rön om barn och TV : arbetarbarnen uppmuntras : medelklassbarnen får skuldkänslor. - (Röster i radio/TV ; 1981, h.42, s. 12-13)

Presenterar en doktorsavhandling av Elias Hedinsson.

076 NeuschUtz,Karin: Barn och TV än en gång. - (Röster i radio/TV 1981, h.18, s.55) Diskussion se 084

077 NeuschUtz, Karin: Bättre program löser inte problemet. - (Rös­ter i radio/TV ; 1981, h.15, s.65)

Diskussion se 084

078 NeuschUtz, Karin: Leva eller teva : om barns behov -kan de tillfredsställas av TV som medium. - (Vår skola -Barnkultur 19 81 ' h • 3 ' s • 4 -8 )

079 Nilsson,) Karl-Ola: Det elektroniska vardagsrummet. -(Film & TV ; 1980, h.21, s.54-56)

En framtidsversion om mediernas utveckling fram till år 2 000 skriven i sagoform.

080 Nordangård, Per: Psykolog säger: för mycket TV kan ge läs- och skrivsvarigheter. -(Barn i hem, skola och samhälle ; 1981, h.3, s.29-31,63-64)

081 Peterson, Petra: Är ni video-galningar?. - (Röster i radio/TV ; 1981, h.49, s.57-58)

Samtal med fyra ungdomar om vad som är bra och dåligt med tv och video.

082 Rönnberg, Margaretha: Kreativitet eller innanläsning - en för­summad resurs. -(Abrakadabra ; 1981, h.6, s.28-29)

Diskussion se 08} ·

083 Rönnberg, Margaretha: TV hot eller resurs. - (Vår skola -

- 16-

barnkultur ; 1981, h,2, s.4-B) Diskussion: Berefelt, G (Ö66), RHnnberg, M (082)

084 Sandblad, Helena: TV : en giftorm i huset?. - (Raster i radio /TV ; 1981, h.1D, s.1D-11)

085

Diskussion: NeuschUtz, K (077), Magnusson, G .(074), NeuschUtz, K (076)

Skogar, Björn: Skolan och kulturarvet. - (Abrakadabra h .4' s. 26-27)

1981'

Recension av Neil Postmans bok Skolan och kulturarvet. (se 021)

086 Strömstedt, Margareta: En konferensdeltagares moraliska dilem­ma : spridda anteckningar från ett internationellt symposium i USA 1979. -(Vår lösen ; 71, 1980, h.9, s.562-569)

Ett symposium om bl a barn och böcker, barn och tv.

087 Söderbäck, Björn: TV-upplevelsen i barns lekar och genom dra­ma. -(~r skola- barnkultur ; 1981, h.3, s.20-21)

Förslag ges på hur man kan minska tv:s negativa verkningar.

088 Wickbom, Kaj: Mediakunskap :nytt skolämne. - (Filmrutan ; 1981, h.1, s.24-25)

Elever i växjöskola lär sig analysera bl a tv-utbudet.

089 Wiechel, Elisabeth: Enkät om våld i skola och hem : de fles­ta barn tycker om att se våld på TV. -(skolvärlden ; 1981, h.1, s.14-15)

090 Agren, Monica: Perspektiv på läroplanen : språkundervisning­en -.det centrala i en kulturbevarande pedagogik. - (Lärar­tidningen/Svensk skoltidning ; 1981, )h.24, s.32-34)

Presenterar Neil Postmans bok Skolan och kulturarvet (se 021) och relaterar den till Lgr BO (läroplan för grundskolan, 1980)

091 örtenblad, Inger: Det ensamna barnet vid TVn. -(Fokus ;1981, h .1 ' s .3)

Karin Söder (socialminister), Karin Perers (ordförande i Vi Unga) och Hans Lundberg (tvåbarnspappa) kommer till tals: Vi måste verka för "ett samhälle i gemenskap".

- 17 -

TIDNINGsARTIKLAR

Referenserna är hämtade ur Bibliotekstjänsts artikel­service Klipp - barnkulturen i dagspressen.

Inom parentes anges tidning och publikationsdatum. Tid­ningarna är förkortade enligt följande: Aftonbladet - ABt Arbetet - Arbt, Dagens Nyheter - DN, Göteborgs-Posten -GP, Svenska Dagbladet - SvD, Sydsvenska Dagbladet Snäll-posten - SDS. .

Sifferkombinationen efter parentesen hänvisar till år­gången i Klipp - barnkulturen i dagspressen och till ar~ tikelns löpnummer i årgången. ·

092 Barn framför TV. (SvD 801103) 80-186

Ledare. Mot "nymoralisterna" angående Nordsat. Redovisar en dansk undersökning som bl a säger att barn är lågkon­sumenter och att det är högutbildade som ser mycket på tv.

093 Berefelt, Gunnar: Därför blir barn fördummade av tv. (DN 810322) 81-52

Barn löper risk att vänja sig vid att inte förståt att inte fråga, om de tillåts att missbruka tv. (se 103, 111)

094 Boethius, Gunilla: Gör all TV för 10-åringar! I höst ska vi vaga mera! (AB 800927) 80-146

Intervjuer med Katarina Dun~r, TV 1, och Helena Sandblad, TV 2, om policyfrågor inför höstens barnprogram.

095 Boethius, Gunilla: Rädda barnen undan TV:n - och Mogård. (AB 801108) 80-186

Intervju med Rolf Knutsson, tv-producent.

096 Enby, Gunnel: TV-tjuven stjäler barns viktiga lektid. ~810429) 81-71

097

Recension av Karin NeuschUtz bok Leka, leva eller teva. (se 018)

HedberJ, Birgit: Hindrar TV barnens utveckling? (GP 800414 80-68

Diskuterar utifrån olika programtyper.

- 18 -

098 Holm, Annika: TV:s barnprngram. Rörigt för barn. (AB 810401) 81-72

Barnen får inte tid att bearbeta sina upplevelser mellan programmen.

099 !!!.g_g_, Göran: Hur mycket TV ser dina barn i jul? - och hur farligt är det? (AB 801223) 80~203

Recension/referat av Neil Postmans Skolan och kulturar.vet. (se 021)

100 Höglin, Renee: Videovåldet stärker de svagaste barnens kvinnoförakt. (AB 810327) 81-42

Referat av överläkare Olle Elthammars tal om barn, tv och video inför en paneldiskussion arrangerad av Rädda barnen i Stockholm.

101 Kaplan, Tony: Allt färre barn ser på TV, men nästan alla såg Trazan! (Arbt 810331) 81-51

Vad barnen valde att se på januari-februari -81. 20 i topp­lista.

102 Kellgren, Britta: 15-åringen har tittat i B 000 timmar vill vi ha TV som barnuppfostrare? (SvD 800616) 80-120

Fakta från PUB (våld, fantasi, populära programtyper.)

103 Larmen, Marianne: "TV fördummar barnen". (AB 810505) 81-84

RefRrar Gunnar Berefelts åsikter (se 093) och Karin Neu­schUtz bok Leka, leva eller teva? (se 018)

104 Lundström, Tua: Aktiva barn tittar mest. (AB 811123) 81-191

Samtal med Elias Hedinsson.

105 Lyrefelt, Jan-Eje: Vilka program tycker tycker TV:s "barn­c h·e f e r " ä r b ä s t ? ( A B 8 O O 1 O 8 ) 8 O - 1 O

Kort intervju med Katarina Duner, TV 1, och Helena Sand­blad, TV 2.

1 O 6 t~ a r k o , Sus a n n e : E r b a r rn l i g a f l a c k h e t e r i "Sv e n s k a Ses a m" • TD~1111s> 81-190

Recension av Svenska Sesörn

- 19 -

107 Martinell, Ingegärd: Om en TV-serie det stormar kring : skjut inte på "Trälarna" ••• där våldet för en gångs skull har något vettigt att lära barnen. (AB 800126) 80-11

108 Mälarstedt, Kurt: Generalangrepp på TV från USA-forskare. TV stjäl barndomen från barnen. (DN 810505) 81-82

Tar upp Neil Postmans Skolan och kulturarvet. (se 021)

109 Nilsson, Lennart: Är TV knark? (Arbt 810505) 81-84

Diskuterar vad vi ska kalla det elektroniska tvånget.

110 Nordgren, Gudrun: Barnens språk har inte blivit sämre. (AB 810228) 81-33

Intervju med språkforskare Inger Ahlgren som är positivt inställd till barnens tv-tittande.

111 Nordström, Gertz: TV-språket måste man lära sig. (DN 810322) 81-72

Svar på Gunnar Barefelts artikel om fördumning. (se 093)

112 Norinder, Brita: Barn ska inte se på TV på morgnarna ; TV 2:s barnredaktion vägrar göra program till nya sön­dagsblocket. (AB 800124) 80-9

Barnen måste få ha söndagsmorgonen ifred, menar barn­redaktionens chef Helena Sandblad. En åsikt som inte TV 2:s planeringschef Hannes Oljelund delar.

113 Olsson, Per Allan: Forskare efter Studio S-programmet: TV-kunskap saknas i skolan. (DN 810507) 81-81

Recension av studio s-programmet Dum av TV som sändes den 5 maj 1981. (se även 117)

114 Pauli, Calle: Ser barnen för mycket på TV i sommar? (DN 800607) 80-117

Barns tv-vanor diskuteras med utgångspunkt från program­·met Sommarmorgon:

115 Rudberg, Ann Helena: Verkligheten skrämmer mera än vålds­filmerna. (DN 800118) 80-14

Några bnrn uttalar sig helt kort om vilken sorts våld de är rädda för.

- 20 -

116 R5nnberg, Margaretha: Har barnen tappat leken i TV Aldern. Vad g5r barnen när inte vuxna styr. (DN 800913) 80-153,154

I n t e r v j u m e d B e n g t a f K l i nt b e r g o m l e k , r i m o c h r a m s t r a­dition och tv.

117 R5nnberg, Margaretha: SkAdeprocess i TV mot det egna mediet /Margaretha Rönnberg, Olle Sj5gren. (DN 810523) 81-83

Apropå studio s-programmet Dum av TV (810505 och 810510). studio S 5verskattar tittarn8s dumhet, enligt artikel­f5rfatbuna. (se även 113)

118 R5nnberq, Margaretha: "SA låter en kulturcowboy". (DN 800223) 80-29

Replik pA Helena Sandblads artikel. (se 119,120)

119 R5nnberg, Margaretha: Tecknat vAld skrämmer inte barnen. (DN 800209) 80-28

Tecknade filmer är så uppenbart osanna att våldet som förekommer i dem enbart är befriande, menar R5nnberg (se 118~120)

120 Sandblad, Helena: F5rbarnsligad kultur inget för barn. ~800223) 80-29

Reaktion på Margaretha Rannbergs artikel om tecknat våld. (se 118,119) Fel att säga att barn inte påverkas, tycker Sandblad.

121 Schottenius, Maria: Är TV bra f5r barn? (SDS 810807) 81-102

Anmäler Vår Skolas nya tidskrift Barnkultur, men tar fram­f5rallt upp tidskriftens artiklar om barn och tv av Marga­retha Rönnberg och Karin NeuschUtz. (se 078, 083)

122 Sissy, 15 år, i USA gör inget annat Än tittar pA TV och äter. (GP 800113) 80-10

'.'Tv·-na-rkoman" be rät tar.

123 SA påverkas barn av TV. (Arbt 810917) 81-143

Artikel om sociologen Elias Hedinssons doktorsavhandling.

- 21 -

124 Söderberg, Görel: Video- ett hot?, "TV- i barnens·tjänst". (SvD 800610) 80-122

Refer'at av diskussion mellan "tv-folk" •.

125 Wikander, Eva: Eva Wikandar är kritisk mot en ny skrift om barn och vAld: Nu anses TV-vAldet bara bra för barnen. (Arbt 800705) 80-119 ·

Polemisk recension av Margaretha Rönnbergs och Olle Sjö­grens uppsats Lära för skolan eller leka för livet. (se· 027)

ADRESSER

Adressen till PUB är:

Sveriges radio Publik- och programforskningsavdelningen 105 10 STOCKHOLM

Förteckning över samtliga rapporter frAn Mediapanel kan fAs från:

Lunds Universitet Sociologiska institutionen Kom~unikationssociologi Magistratsvägen 55 N 222 44 LUND

Kataloger över universitetens och högskolornas forsknings­projekt om barn (däribland barn och massmedia) kan bestäl­las från:

Universitets- och högskoleämbetet Informationssektionen Box 45 501 1 O 4 3 O S T O C K H O U~

~ 22 -

REGISTER

(förtecknar ej tidskrifts- och tidningsartiklarnas titlar)

A Abrahamsson, U B Ahlgren, I Andersson, A Argument mot TV

B Barn Barn och barn Barn och bild Barn och massmedia Barn och nyheter Barn och tv Barn och TV i socialise-

ringsprocess Barn och våld Barnen och betongen Barnen och kulturen Barnens tittande

fl

Il

Barnens vardag Barnkulturgruppen Barnmarknad Barnmiljöutredningen Barns tankar om döden Belson, W Berefelt, G

Il

Il

Bilden i skolåldern Bilder, barn och mass­

media Bjurman, E L Blunda inte för barnens

tittande Boethius, G

Il

c Carlberg, B Carlsson, B Cronholm, M

Il Il

" Cultivationseffekter -

finns dom?

D Duner, K

Il

001 110 065 002

009 005 008 032 052 025

038 003 009 004 033 041 053 024 004 022 009 016 070 008 066 093 008

020 005

010 09l~

095

067 068 034 035 036 069

064

094 105

Döva barns förståelse av TV -program

E Edfeldt, A Elmhorn, K Elthammar, O Enby, G Eriksson, S

F Fagerberg, E Faith-ell , P Fakta om barn i Sverige F eilitzen, C v

Il

Il

Il

Il

Fem år av ditt liv Filipson, L

Il

Il

Il

Film och TV i barnens värld

Fler passningar Fler passningar: studie­

handledning Flodin, B Folklig och kommersiell

konst Från frö till telefon­

stolpe Fyra argument mot TV Förskolebarn och TV

Il

G Goldinger, B Grundskolepanelen:

arbetsrapport Grundskolepanelen:

intern rapport Grundskolepanelen:

massmediekonsumtion

H Hardardottir, R Hedberg, B Hedinsson, E

Il

045

006 007 100 096 008

009 037 026 010 011 038 039 040 012 010 041 042 043

007 029

030 056

019

049 017 028 062

012

059

060

061

057 097 104 123

- 23 -

Hellbom, B 070 Henningsson, R G44 Holm, A. 098 Hur barn förstår TV 050 Hur påverkas barn av TV? 011 Hägg, G 099 Höglin, R . 100 Höjerback, I 058 Hörlych Karlsen, H 013

I Ingelstam, M 014

071 009 015 058

Il

Insulander, E Isaksson, B Istället för TV

J Johansson, B 016 Johnsson r Smaragdi, U 059

Il 060 Il 061

Jämställdhetsprojektet 001

K Kaplan, T 101 Kellgren, B 102 Klingspor, A 072 Klintberg, B a 116 Knutsson, R 095 Kultur för barn - vad är

det? 032 Könsroller i TV:s fiction-

utbud 001

L Larmen, M 103 Larsson, G-B 016 Leka, leva eller teva 018 Lidbeck, L 073 Lundberg, H 091 Lundström, T 104 Lyrefelt, J-E 105 Lära för skolan eller

leka för livet? 027

M Magnusson, G 012

Il 074 Il 07 5

Mander, J 017 Marka, S 106 Martinell, I 107 Massmedier och barns in-

ställning till andra länder 039

Mediapanel 028 Il 056

-064 Mediernas värld 011

ri 025 Mälarstedt, K 108

N NeuschUtz, K 002

Il 018 Il 076 Il 077 Il 078

NeuschUtz, R 002 Nilsson, K-0 079 Nilsson, L 109 Noble, G 019 Nord, E 058 Nordangård, P 080 Nordgren, G 110 Nordisk TV-teater för

barn och vuxna 040 Nordström, G 111 Norinder, B 112 Några data om 0-6-åringar

i Sverige 034 När barnen inte hade TV 035

o Oljelund, H 112 Olsson, P-A 113 OM TV-program och tryckt

material för döva barn 046 OM-MERHABA - Gadda, gadda 047

p Passningar Pauli, C Perers, K Peterson, P Pettersson, R Postman, N Poulsgaard, K Preisler, G

Il

Il

Il

PUB Il

Il

PUB 80 forskning om ra­dio och tv

R Radio och TV 1978-1985

031 114 091 081 020 021

. 022 045 046 047 048 026 033

-055 102

051

023

Radioutredningen Ramstedt, L Raundalen, M Raundalen, T S Rudberg, A H Rydin, I

Il

Il

lt

Il

Rönnberg, M Il

Il

Il

Il

Il

Il

Rörande bilder

s Samspel mellan TV och

barns lek, moral och bildmognad

· Sandblad, H Il

Il

Il

Il

Il

Schottenius, M Schy11er, I

Il

Il

Il

Il

Sjögren, O Il

Skogar, B Sko1an och kulturarvet Skolbarn och etermedier S1uta slå! Sonesson, I

Il

Il

Stjärne, K Il

Il

Strömstedt, M Sverig~s radio. Jäm-

ställdhetsprojektet Söder, K Söderberg, G Söderbäck, B

T

- 24 -

023 003 024 024 115 025 026 049 050 051 027 082 083 116 117 118 119 027

036 065 084 094 105 112 120 121 010 052 053 054 055 027 117 085 021 042 006 028 062 063 029 030 031 086

001 091 124 087

Tala med barnen om 015

Television, violence Bnd the edalescent boy

Textade barnprogram -kan de bli bättre?

TRU: kompletterande och tryckta material till OM-serien

TV TV som pedagog TV-användningen och

världsbild TV-tittande och fritid TV-vanor.och TV-relatio­

ner hos förskolebarn •••

u Unge, S

v,w Vad förstår finska invan­

drarbarn av innehållet i ett svenskt barntv­program

Vad ska vi göra med vi­deogrammen?

Vad tycker du själv om brottslingar?

Varför är TV så populärt? Wickbom, K Videogramutredningen Wiechel, E Wikander, E Vilken roll spelar radio

och TV i förskolebar­nens liv?

Windahl, S

A Agren, M

Ä Är barn nödvändiga?

ö Örtenblad, I

3-8-åringars tv-tittande 1 000 och en siffra om

b.arns läggvanor •.•

070

054

037 015 022

057 051

063

032

048

014

056 019 088 007 089 125

043 064

090

013

091

044

055

SPECIALARBETE

Engstr5m, I.: Barn och tv :en selektiv bibliografi 1976-1981 / Ir~ne Engstram, Madeleine Primmer. -Borås, 1982. -24 bl. - (Specialarbete l Hagskolan i BarAs. Institutionen bibliotekshögskolan , I SSN 0347-11 2fl ; 198 2:44)

Debatten om barn och tv har tagit fart under de senaste åren. Fr~mst har det gällt frågan om vAld och dess påverkan pi tit­taren, men även vilken bild av omvfirlden som tv förmedlar, vad barnen egentligen tittar på och hur mycket de ser.

Syftet med specialarbetet är att ge en presentation av ämnet och en bibliografi över aktuell litteratur på svenska. Den tar upp böcker, rapporter och utredningar utgivna 1976-1981 samt tidskrifts- och tidningsartiklar publicerade 1980-1981.

g b

A ab u

Engström, Irene [1957-] Barn och tv : en selekliv bibliografi 1976 - 1981 l !rene Engström, Madeleine Primmer. -Borås, 1982 . - 24 bl. -(Specialarbete l HUqskolan i Aorås. Institutionen bibliotekshögskolan, ISSN 0347-1128 j 1982 :4li)

B:p Primmer, Madeleine [1954-]

---------·-----~

lJ()C iSK( )l_AN I RORÄS :;·:.;·~·~~,~~~7 l o J, lo III d) l J .l ~-!l.ll

p,l,f1!1r" 7h lO l i -fr

'i< l') J5 l'.< l!\ A .... l n<.,tltllti< liK 11 b1hliot·c kshögskolan _________________________ _

BORÅS DIGITALA VETENSKAPLIGA ARKIV (DiVA)

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Biblioteket vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Digitala Vetenskapliga Arkiv (DiVA), som är högskolans system för digital publicering. http://hb.diva-portal.org/ Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i DiVA: 2015