insekternas litteraturhistoria, del 33. stora och märkliga kryp i lee … · 2020. 2. 20. ·...

Årgång 5(2013), häfte 1: 31-46Skörvnöpparn, Umeå

Insekternas litteraturhistoria, del 33. Stora och märkligakryp i Lee Falks serier Fantomen och Mandrake

ANDERS N. NILSSON & GÖRAN SJÖBERG

Lee FalkAmerikanen Lee Falk, skapare av de bådatecknade serierna The Phantom (sv.Fantomen) och Mandrake the Magician (sv.Mandrake), måste vara en av världens mestlästa författare. Vid toppen av dessa serierspopularitet anses de ha lästs av 100 miljonermänniskor dagligen genom sin nära nogglobala spridning i dagspressen. Även omFalk från början såväl skrev manus somtecknade sina serier överlät han snarttecknandet åt proffsen, men fortsatte attskriva sina seriemanus till dagsstrippar ochsöndagsbilagor under hela 60 års tid. ISverige dök serien om Fantomen upp iveckotidningar 1940 för att 1950 få en egenserietidning, som fortfarande ges utvarannan vecka. Mandrake introduceradesi Sverige i serietidningen Karl-Alfred 1947och har därefter huvudsakligen kunnat läsassom biserie i andra tidningar, fr a Fantomensedan 1970. Sex julalbum med Mandrakegavs ut på 1940- och 50-talen, medan tvåkortlivade försök med en egen tidninggjordes på 1960-talet. Lee Falk (1911-1999; Fig. 1) föddes somLeon Harrison Gross i St. Louis, Missouri.Fadern dog tidigt och namnet Falk tog hansig på 1930-talet efter sin styvfars, AlbertFalk Epstein, mellannamn. Falk fick enjudisk uppväxt, men bekände sig själv somvuxen inte till judendomen. Efter enuniversitetsexamen i bl a litteraturveten-skap reser Falk 1934 till New York där hanendast 23 år gammal lyckas få sin dags-stripp Mandrake publicerad genom ett

syndikat. Två år senare följer Fantomen ispåren, varefter Falk med fru flyttar till NewYork. Falk blir staden trogen hela sitt livoch skaffar sig 1960 även ett sommarhuspå Cape Cod utanför Boston. Han gifter sigtre gånger och får lika många barn. Trotssina kontinuerliga skrivarplikter var LeeFalk en flitig resenär, och hann med attbesöka alla kontinenter.

Teatern Falks stora kärlekVid sidan av sina seriemanus skrev Lee Falkäven noveller och romaner, men hans storakärlek var teatern (Eriksson 2011: 61 ff.).Han drev under olika tider fem teatrar ochskrev själv flera av pjäserna. Hela 300pjäser hann han med att producera och

Fig. 1. Lee Falk utklädd till Mandrake. Foto: ThomasVictor.

32 Anders N. Nilsson & Göran Sjöberg

regisserade själv ca en tredjedel av dem.Många kända skådespelare medverkade ide pjäser han satte upp. Även om seriernavar hans stora inkomstkälla var det teaternsom upptog det mesta av hans tid, och tillstora delar även finansierades av inkom-sterna från Fantomen och Mandrake.Tillsammans med Thayer Burch ochkompositören George Quincy skrev LeeFalk även musikalen Mandrake the Magi-cian and the Enchantress, vilken kom attsättas upp första gången i New York 1973(Eriksson 2011: 124 ff.). Lee Falk intresserade sig mycket förfilmens värld och var god vän med bl aregissörerna Alain Resnais och FedericoFellini. Det var särskilt Mandrake somintresserade de båda filmarna, och Resnaismenar att serien påverkat hans sätt att görafilm. Såväl Resnais som Fellini hade planerpå att filma Mandrake, vilka dock aldrigkom att förverkligas. Fellini lät dock 1972Marcello Mastroianni få spela Mandrake ien fotoserie i tidningen Vogue, och senareäven i filmen Intervista låta honom intarollen som den kände magikern i enreklamfilminspelning. Fellinis förhållandetill Mandrake har kommenteras av bl a CarlJohan De Geer i samlingsvolymen Man-drake finns inte mer (s. 147): ”Jag villbehålla bilden av Marcello Mastroiannisom Mandrake, filmen som Fellini plan-erade men som verkligen inte blev av, denfilmen finns i mitt inre, Claudia Cardinaleskulle spela prinsessan Narda, bara det enoförglömlighet som jag måste glömma.”Falk anlitades även som konsult när SimonWincer regisserade sin långfilm ThePhantom (sv. Fantomen) från 1996 medBilly Zane i huvudrollen.

Den sekventiella litteraturens mästareLee Falk skrev framför allt texter som vartänkta att kombineras med andra elementinnan de nådde mottagaren. Detta är enaspekt som kombinerar hans intresse förtecknade serier och teater. I båda fallenskrev han manuskript med instruktioner,antingen till tecknaren eller till regissörenoch skådespelarna. Texter av detta slag kanantingen skrivas innan eller efter de elementde skall kombineras med kommit till, och iFalks fall skrevs de innan. Exempel på denandra möjligheten är t ex en sångtext somskrivs till en färdig melodi eller en bildtextsom skrivs till en redan existerande bild.För Falks skrivande var det nödvändigt attha en preformativ uppfattning av deelement som senare skulle adderas. Endagsstripp med endast ett fåtal serierutorinnehåller som regel ytterst lite text. Enordfattig dialog som ska rymmas i några fåbubblor och kanske någon enstaka kom-mentar från berättaren som ”Nästa dag”.Dialogen i Falks seriemanus (se t exEriksson 2011:152) kan närmast jämförasmed långfilmens undertexter; i sig obe-gripliga, men helt nödvändiga för att följafilmen om man inte förstår ljudspåretsspråk. Det är naturligtvis en stor konst attskapa så mycket som Falk lyckades med,med så enkla medel. Även tecknandetkräver förstås kreativitet, men då instruk-tionen redan finns i form av Falks manusär det ändå en styrd process av samma slagsom vi alla upplever i vår tankevärld när viläser en novell eller en roman. Serier somFantomen och Mandrake utvecklas saktavidare inom ett under lång tid upprättatregelverk, vilket styr såväl Falk somtecknaren. Varje liten detalj kommer attvägas mot hela den tidigare historien avtusentals minnesgoda fans. De kräver en

Insekternas litteraturhistoria, del 33 33

sammanhållen historia utan oförklarligakast. Samtidigt som vi måste hålla i minnetatt deadline som regel är nästa dag idagsstripparnas värld: ”Ni måste förstå attjag ständigt är tvungen att skriva på fyraberättelser samtidigt; två för söndags-upplagan och två för dagsstrippsver-sionerna. Jag måste hålla tempot uppe. Jagsätter mig vid tangenterna för att jag måsteskriva, så jag skriver.” (Lee Falk intervjuadav Alain Resnais, återgivet av Eriksson2011:75). Som Joseph Szadkowski skriveri Eriksson (2011:274) var Falk en mästarepå ”sekventiell litteratur, konsten ett berättaen djupgående, ibland mycket detaljerad,fortlöpande historia i rutform.”

Lee Falk skrev alltså mängder av text ochman kan ingalunda påstå att insekter ochspindlar var något vanligt inslag i hanstexter. Men sammantaget har vi ändå hittatett antal märkliga kryp av olika slag i serierom såväl Fantomen som Mandrake. Då vihuvudsakligen studerat den svenskaserietidningen Fantomen har vi även passatpå att inkludera material från andramanusförfattare än Lee Falk (Tab. 1). ISverige kom Fantomen att ges ut såfrekvent att Falks material inte räckte till,varvid Team Fantomen bildades för att fåfram material av andra författare, flera avdem svenska. När vi ändå bläddrat såmycket i Fantomen-tidningarna har vi även

Tabell 1. Studerade episoder från den svenska Fantomen-tidningen 1966-2003. Författare och tecknareförkortade som: (CC) Carlos Cruz, (CR) Claes Reimerthi, (DA) Donne Avenell, (DD), Dai Darell, (FE) Felmang,(FF) Fred Fredericks, (GR) Grzegorz Rosinski, (HB) Heiner Bade, (HL) Hans Lindahl, (JB) Joan Boix, (JH)Jean van Hamme, (KL) Kari Leppänen, (LF) Lee Falk, (PD) Phil Davis, (SB) Sy Barry, (SÅ) Sverre Årnes &(JV) Jaime Vallvé. Serietyp anges som: (D) dagsstripp, (S) söndagsbilaga och (T) tidningsserie.

År Nr Sidor Episod Originalnamn Typ Del Original Förf. Teckn.Fantomen1966 8 ? De jättelika spindelnäten The Weird Webs of Spidera S - 1965 LF SB1966 20 ? Vulkanens hemlighet The Veiled Lady S - 1966 LF SB1974 13 3-29 Vulkanens hemlighet The Veiled Lady S - 1966 LF SB1984 26 3-30 Dödens dal - T - 1984 DD HB1985 19 3-34 Livets eld - T - 1985 CR HL1986 19 3-30 Vulkanens hemlighet - T - 1986 DA JV1988 5 4-29 Sting - T - 1988 DA JV1990 18 3-30 Guldbaggen - T - 1990 SÅ JV1991 23 3-29 Vulkanens hemlighet The Veiled Lady S - 1966 LF SB1993 13 4-46 Djungelsnö - T - 1993 CR FE1995 5 4-35 Den sovande agenten - T - 1995 CR CC1996 11 4-35 Djävulens bibliotek - T 2 1996 CR JB2000 22 59-65 I dödens nät The Weird Webs of Spidera S 1 1965 LF SB2000 23 59-65 I dödens nät The Weird Webs of Spidera S 2 1965 LF SB2000 24 58-65 I dödens nät The Weird Webs of Spidera S 3 1965 LF SB2001 2 89-98 Den mystiska vulkanen The Veiled Lady S 1 1965 LF SB2001 3 60-65 Den mystiska vulkanen The Veiled Lady S 2 1965 LF SB2001 4 60-65 Den mystiska vulkanen The Veiled Lady S 3 1965 LF SB2001 5 60-65 Den mystiska vulkanen The Veiled Lady S 4 1966 LF SB2002 11 4-35 Livets eld - T - 1985 CR HLMandrake1978 8 48-63 Jätteinsekterna The Experiment D - 1955 LF PD1981 9 54-63 Fjärilssamlaren The Butterfly Man D 1 1964 LF PD1981 10 40-57 Fjärilssamlaren The Butterfly Man D 2 1964 LF PD1986 25 42-63 Bimannen The Bug Man D - 1974 LF FF1993 14 52-63 Doktor Lokko Dr Loqos Secret Formula D 1 1991 LF FF1993 15 86-96 Doktor Lokko Dr Loqos Secret Formula D 2 1991 LF FFAchilles Wiggen1990 14 72-95 Monsteräggen - T 2 1990 KL KLThorgal1997 9 43-63 Bortom skuggorna Au-delà des ombres A 2 1983 JH GR2003 3 36-64 Arachnéa Arachnéa A 1 1999 JH GR2003 4 36-54 Arachnéa Arachnéa A 2 1999 JH GR


passat på att ta med en del exempel frånnågra olika biserier.

Jätteinsekter i MandrakeMandrake är en stilig magiker i hög hattoch slängkappa, och med utseendemässigadrag av Lee Falk själv. Han kan även kallasdetektiv och äventyrare. Till seriens fastapersongalleri hör även den starke afrikanenLothar och den vackra prinsessan Narda.För en fyllig analys av serien vill vi hänvisatill Magnus Magnussons artikel ”Motiv imyten” i Eriksson (2011:247 ff.).

Skyskrapsmannen och bönsyrsanVi har hittat sex episoder av Mandrake vilkainnehåller jättelika insekter av olika slag.Förutom de fyra episoder vi läst i tidningenFantomen (Tabell 1), finns på svenska även

episoden ”Den lyckliga dalen” (orig.Pleasant Valley 1946), tryckt i Mandrakesegen serietidning som nr. 1 1963, utgivenav Formatic Press. Den onde vetenskaps-mannen Dr Beetle har en hel silo full medgräshoppor som han styr med hjälp av ensilverflöjt till att förstöra utvalda böndersskördar i syfte att komma åt deras olje-förande mark. När Dr Beetle sen tar fastNarda ämnar han låta sina gräshoppor ätaupp henne, dels för att bli av med henneoch dels för han vill ta reda på hur lång tiddet tar för gräshopporna att äta upp enmänniska. När Mandrake sen ska få doktornoch hans kompanjon att erkänna sina brottfår han dem att i en synvilla tro sig anfallnaav en jättegräshoppa. Det är denna scen somåterges på häftets omslag (Fig. 2). Även iepisoden ”Den mystiska strålen” i nr. 21963 finns en stor insekt, en fluga somNarda och Lothar träffar på när i Nardasdröm en ond professor krympt dem meden stråle han uppfunnit. Lothar kastar enbrödsmula på flugan för att skrämma bortden.

Episoden ”Jätteinsekterna” i tidningenFantomen inleds med att en jättegräshoppaparkerat sig på spåret framför det tåg somMandrake och Lothar färdas med. Debeslutar sig för att undersöka trakten och

Fig. 2. Omslag till serietidningen Mandrake 1963, nr1, med episoden “Den lyckliga dalen”.

Fig. 3. Mandrake och Lothar ser en av Dr Lokko matadjättefluga. Från Fantomen 14, 1993.


stöter där på biologen Phillips och hansdotter Val, som jagas av ett gigantiskt bi.Det visar sig att Phillips i ett experimentmatat biet med ”radioaktiva ämnen” i syfteatt ”spåra kemikalier” i kroppen. Av misstaghar Val råkat spilla lite av biets föda påmarken där den ätits av gräshoppan, enbönsyrsa och några myror, vilka alla då växttill hundra gånger sin normala storlek. NärMandrake upptäcker den första jättemyrangnagande på Phillips lab, kallar han den”jättetermit”. Bönsyrsan ger sig på engrannes kor och inte ens kulorna från enelefantbössa biter på den. Efter lite bråkmed insekterna råkar Lothar sätta i sig enskål med bimat i tro att det var popcorn,varefter han växter till 200 meters längd.Av pressen döpt till ”skyskrapsmannen”lyckas han trampa ihjäl bönsyrsan ochdessutom laga en dam och en bro, samtstampa ut en skogsbrand med cirkustält omfötterna. Påföljande dag har alla återgått tillnormal storlek varvid Phillips lovar att slutamed denna typ av experiment för gott.

Doktor Lokko”Doktor Lokko” är en galen vetenskapsmansom utvecklat en blandning som orsakarjätteväxt utifrån en sällsynt kaktussafthämtad från indiansk folkmedicin. NärLothar och Mandrake stöter på honom är

han ute och söker sin jättegroda, som påväg till Lokkos slott hinner sätta i sig dejätteinsekter som dyker upp (Fig. 3). Lokkoförklarar insekternas storlek med att de ätitur grodans matskål. Inne hos Lokko äts enhalvmeterlång kackerlacka (Fig. 4) av enjättemus, och en stor ödla fångar engigantisk fjäril. Även betjänten Percy ärjättelik och Lokko försöker få sina nyagäster att äta av drogen, som även ärberoendeframkallande. Efter en del för-vecklingar lurar Mandrake Lokko medhjälp av sin hypnos varefter våra hjältarförstör lagret av drogen och får honominspärrad. När väl Percy och de förstoradedjuren inte längre ges drogen når de snartnormal storlek.

FjärilssamlarenÄnnu mer av science fiction blir det iepisoden ”Fjärilssamlaren” (Fig. 5) dådenne dyker upp ur tomma intet viftandemed sin håv och sen visar sig vara en roboteller ”mekax” från en parallell värld

Fig. 4. Dr Lokko och hans stora kackerlacka sedd avLothar. Från Fantomen 14, 1993.

Fig. 5. Insektssamlande robot utsänd till Jorden frånen parallell världs härskare. Från Fantomen 9, 1981.


befolkad av stora insektsliknande varelser,som liknar bönsyrsor fast med mussepigg-händer och stora glasögon. Roboten kanflytta sig mellan världarna mha en litenficklampa med grönt ljus som skapar den”dimensionstunnel” han dyker in i. NärMandrake greppar robotens fötter följer hanmed till den andra världen, som dock saknarsyre. Insekterna fixar dock detta genom atthämta luft från vår värld genom en vanligslang. Den andra världen är något av enspegelbild av vår egen, genom att insekter-na är stora och härskande medan de somkallas ”bagher” är små och människo-liknande. Härskarna är ute för att undersökaJordens potential som födoleverantör, menkommer till sist fram till att människornaär giftiga för dem, vilket bekräftar derashypotes att ”saker som är intelligentasmakar aldrig gott” (Fig. 6). Mandrakeförsöker hypnotisera härskarna men inserdet futila i detta då ”dom talar ju medlukter”. Även Lothar lyckas ta sig till denandra världen och hjälper Mandrake attåtervända helskinnad innan härskarna fåren chans att ”ta sönder” dem för under-sökning.

BimannenDen mystiske bimannen döljer länge sinaanletsdrag under en vidbrättad hatt. Hans

tama bin, stora som meloner enligt Narda,nyttjas av skurkar vid rånkupper ända tillshan istället erbjuder militären sina tamajätteinsekter som vapen. Bimannen kallarsig härvid ”Tkesni”, vilket Mandrake direktser att det blir ”insekt” baklänges. Efter attha nobbats av militären erbjuder bimannenistället en ökänd diktator sina tjänster. Närså Mandrake och Lothar dyker upp synsplötsligt bimannens ansikte, och han visarsig då vara en karikatyr av Woody Allen(Fig. 7). Mandrake tycker att han ser bekantut, och i sista rutan säger bimannen att hanär trött på insekter och ”ska börja på nåtannat”. Ska detta tolkas som en yttring avLee Falks filmintresse, eller är det teck-narens fantasi som blommat ut? Fantasifullär även deras flykt från diktatorns soldateri en flygande packlåda lyft av ett moln avjättebin fasthållna i långa linor.

Fantomen och Bengalis småkrypsfaunaLika fantastiskt som att Fantomen eller”Den vandrande vålnaden” levt i 400 år ärdet att serien om honom hade premiär 1936

Fig. 6. I Mandrake-episoden “Fjärilsmannen” tar sigen av den parallella världens härskare en titt påjordborna. Från Fantomen 10, 1981.

Fig. 7. I Mandrake-episoden “Bimannen” lockar WoodyAllen på sina båda tama skorpioner Albin och Pia meden liten silverklocka. Från Fantomen 25, 1986.


och ändå fortfarande tuffar på i god form.Som alla vet har han sitt högkvarter idödskallegrottan inne i de djupa skogarna,dvs någonstans i Bengalis djungler. Ett rikesom framstår som någon fiktiv blandningav framför allt afrikanska och indiskaelement. Han är den hemlige överbefäl-havaren för djungelpatrullen och har ävenstor hjälp av Guran och de övriga bandar-erna i sin huvudsakliga gärning, som ärbrottsbekämpning. Serien om Fantomenkan dels utspela sig i nutid, men äventyrenkan även hämtas från hans förfäderskrönikor och är härigenom varken bundnatill tid eller rum. Genom sin långa ochkontinuerliga popularitet har Fantomenkommit att bli en del av den svenskakulturen. Även om Bengalis djungler säkertär rika på insekter och spindlar, är detrelativt sällan de finns med som en centraldel av berättelserna. De fall vi funnitpresenteras här lite summariskt.

ApiafolketI Bengalis djungler finns ett folk som heltlever av biodling, Apiafolket, vilket vi fårmöta i en episod av Fantomen från 1988,skriven av Donne Avenell. Stammen är nufredlig, men har ett krigiskt förflutet då deäven hade särskilda bi-imiterande dräkterför sin drottning och sina soldater (Fig. 8).Lugnet bryts då Sintha, en förvisadmedicinmansdotter från en annan stam,anländer till Apia med en drog och tre mäni sällskap. Då hennes egen far förnekathenne möjligheten att lära sig hans magi,bara för att hon är kvinna, vill hon nu tarevansch genom att träda in i rollen somApias drottning och blåsa liv i deraskrigiska traditioner. Under Sinthas ledningger sig de drogade Apiamännen ut påplundringståg varvid väldiga skatter samlas

in. När Fantomen griper in fångas han avSinthas män, som när de stänger in honomsäger: ”Du kanske är betydande bland deandra djungelfolken, men för oss är du baraen drönare.” Men Fantomen får revanschnär han släpper lös bina på Sintha ochhennes medhjälpare, vars rätta identitet dåavslöjas inför Apiamännen. Därmed ärlugnet återställt. Binas förmåga att förut-säga framtiden kommenteras flera gånger iberättelsen, och Fantomen är ingalundaberedd att utesluta den möjligheten när hani sista rutan konstaterar att: ”det finns såmånga gåtor i naturen, som vi människoraldrig kan lösa.”

Dödens dalI Fantomens del av världen finns en”Dödens dal” där ingen sägs kunna över-leva någon längre tid. I episoden medsamma namn skriven av Dai Darell råkarFantomens son Rex och hans vän Tom-Tomförirra sig dit samtidigt som en illegalexpedition på jakt efter en meteorit rör sigi samma område. Pojkarna noterar den storamängden insekter i dalen, som kontrast motden totala avsaknaden av fåglar. Fantomen

Fig. 8. Sintha i Apiafolkets drottningdräkt och en avhennes män i soldatdräkt. Från Fantomen-episoden“Sting” från nr 5, 1988.


hittar fram till pojkarna när de tagits tillfånga av skurkarna efter att Tom-Tom blivitbiten av en fläckig skalbagge med storakäkar. Även en kvinna tillhörande expedi-tionen har blivit biten och redan insjuknat.Fantomen slår ner skurkarna och fraktar senden sjuka kvinnan till doktor Axel på enflotte på floden, medan pojkarna får köraiväg till djungelpatrullen med skurkarnabundna i deras jeep. Efter att ha undersöktskalbaggarna de tagit med sig kan doktornbota kvinnan med sulfa, samtidigt somTom-Tom plötsligt insjuknar i jeepen.Skurkarna tar då över jeepen och lämnarpojkarna i djungeln, men hinns snart ikappav Fantomen som övermannar dem och kördem till djungelpatrullen. Under tiden harRex burit sin vän till doktor Axel, somlyckas rädda hans liv. De röda skalbaggarnai ”Dödens dal” var tydligen mycket bitskaoch deras sår infekterades snabbt av någondödlig bakterie de bar på.

En entomolog i djungeln”Guldbaggen” är den enda episoden avFantomen som har en entomolog i huvud-

rollen (Fig. 9). Det är Freddy Ahraway sombeger sig till Bengali för att söka dennäshornade guldbaggen. Episoden ärskriven av norrmannen Svenne Årnes ochtrycktes 1990. Freddy ger sig ensam ut idjungeln där han snabbt skulle ha gått underom inte bandarerna vakat över honom.Trots att han är entomolog lider han mycketav de myggor, flugor och myror som plågarhonom. Ännu större problem får han meden avlägsen släkting som tillsammans medett gäng inhyrda skurkar följer i hans spårför att döda honom och därmed självkomma i åtnjutande av ett stort arv.Fantomen tar hand om skurkarna och lederäven Freddy till en grotta proppfull av deskalbaggar han söker. Utifrån en bild i enbok drömmer Freddy från början om atthitta denna sällsynta skalbagge och få dennamngiven efter sig själv till Oryctesnasicornis ahrawayensis (Fig. 10 & 11). Dåvår vanliga europeiska noshornsbagge heterOryctes nasicornis, kan det förefalla ytterstosannolikt att den skulle ha en guldfärgadunderart i Bengali. Dessutom är underarts-epitetet fel konstruerat och borde varahrawayi. Men sådan är nu fiktionen. Närnågra lokala huliganer lägger tjuvben förFreddy så att hans nyfångade insektersmiter rabblar han latinska namn, vilka allafaktiskt har en verklig existens. Mydas

Fig. 10. Freddy Ahraway drömmer om att få sitt namnpå en okänd skalbagge. Från Fantomen-episoden“Guldbaggen” från nr 18, 1990.

Fig. 9. Freddy Ahraway avslöjar sin hobby. FrånFantomen-episoden “Guldbaggen” från nr 18, 1990.


clavatus och Ceroxys latiusculus är bådanordamerikanska flugor, och Alsophilarometaria och Deuteronomus magnariusdito mätare. Epiplemidae är en familj avhuvudsakligen tropiska nattfjärilar. Det äringen hedrande bild av en insektssamlare

som ges då Freddy skildras som naiv ochnördig, ja en riktig stereotyp helt enkelt.Han uppvisar även samlarens vurmande fördet ovanliga, och blir besviken när hans raraskalbagge visar sig finnas i en oerhördmängd. Men ihärdig och målinriktad, detär han med råge.

Svenska kemikalier biterEpisoden ”Djungelsnö”, som trycktes iFantomen 1993, står ut på flera sätt. Delsär den sponsrad av Kemikontoret, en svenskbranschorganisation, och dels har flera avbikaraktärerna försetts med huvuden fråndå kända svenskar (Fig. 12). I episodenbekämpar Fantomen en liga som odlarkokain i Bengalis djungler. Militärensläpper ut stora mängder fjärilsägg överfälten, som när de utvecklats till larver skagnaga bort bladen, varefter skurkarna svararmed giftbesprutning av fälten för att dödalarverna. Det gift de använt kommer sen uti floder och når även fram till viktigavattentäkter, varefter myndigheterna sprideren svensk kemikalie som återställerordningen. Biologisk bekämpning avkokaodlingar har faktiskt planerats iColombia och man har i USA även gene-tiskt försökt göra larverna effektivare. Denart som använts kallas ”cocaine tussock

Fig. 11. Freddy Ahraway har äntligen hittat sinskalbagge, men möts av sin girige släktings oför-stående. Från Fantomen-episoden “Guldbaggen” frånnr 18, 1990.

Fig. 12. Bert och Ian som erfarna piloter får i uppgift att sprida fjärilsäggen. Från Fantomen-episoden “Djungelsnö” från nr 13, 1993.


moth”, Eloria noyesi, och tillhör spinnar-familjen Lymantriidae. Den ser definitivtinte ut som de färggranna dagfjärilarna somavbildas i Fantomen (Fig. 13).

Flugornas herreDen tredelade episodens ”Djävulensbibliotek” andra del heter ”Flugornasherre”, vilket antyder närvaron av insekter.Namnet anspelar förstås även på WilliamGoldings roman med samma namn, vilkendock främst skildrar en grupp pojkarstrandsatta på en öde ö. I Fantomen heterherren Fakhr Al-Mulk, som håller till iKairo och förefaller vara den onde själv.Han gör skäl för sitt namn genom att låtaen frammanad flugsvärm kväva svartabörs-hajen Faust (Fig. 14). Som coleopterologerhar vi full förståelse för Fausts sista ord:”Fördömda flugor! Var kommer alla domifrån?!”

Några illusoriska jättespindlarI episoden ”Livets eld”, skriven av Tierres(= Claes Reimerthi), råkar Fantomen ut fören gammal egyptisk trollkarl, som förefallervara Imhotep och isåfall levande instängd ien gravkammare i ca 3000 år. Efter att halagt beslag på trollstaven ”Ra:s klot”anställer han ett gäng skurkar för enexpedition till ett tempel beläget i en

outforskad del av Bengali. I templet liggerFaraos dotter Nofrets mumie i någon skumslags kristallsarkofag och genom att offraen ung kvinna Imhotep rövat med sig skahan få Nofret att återuppstå. När Fantomendyker upp i det kritiska läget skaparImhotep en illusion av att en jättespindelkastar sig över Fantomen (Fig. 15), somdock lyckas frigöra sig från synen. Iställethamnar han på en het pelare omgiven aven grop full av skorpioner, även detta enillusion ska det visa sig. Det hela slutar medatt Imhotep går upp i rök, templet rasar ihopoch skurkarna överlämnas till rättvisan.Fantomen återför den unga kvinnan tillhennes by. En annan episod med illusoriska jätte-spindlar är ”De jättelika spindelnäten” somförst trycktes i Fantomen 1966, och senareäven år 2000 under det alternativa namnet”Dödens nät”. Episoden finns även med iGranberg (2002). Geologen Eliot som flugitvilse över Bengali fångar på foto vad somser ut som ett jättelikt spindelnät uppspänt

Fig. 14. Svartabörshajen Faust kvävs av de flugor somFakhr Al-Mulk manat fram. Från Fantomen-episoden“Flugornas herre” från nr 11, 1996.

Fig. 13. Larverna knaprar loss på kokabladen, mende granna fjärilarna hör till någon annan art. FrånFantomen-episoden “Djungelsnö” från nr 13, 1993.


mellan några träd, och så stort att ett lejonfastnat i det. På Explorer’s Club i Morris-town lyckas Eliot intressera den rikaPriscilla Drew för att undersöka saken. Dehittar platsen och fastnar själva i ett av nätensom visar sig vara tillverkade av den lokalainfödingstammen, i serien benämnd ”spin-delstammen”. De kokar olika växter för attdels tillverka klistret och dels den vätskasom löser upp det. Inte helt oväntat befriasde båda av Fantomen, som dessutom passarpå att lära stammen en läxa.

Den beslöjade damenHuvuddelen av de jätteinsekter somförekommer i Fantomen har en kopplingtill den vulkan i Bengali som benämns ”Denbeslöjade damen”. Specifika förhållandeninne i kratern har här gett upphov till en

säregen djur- och växtvärld kännetecknadav gigantism. Denna vulkan dyker först uppi episoden ”The Veiled Lady” tryckt påamerikanska söndagssidor 1965 och 1966(Granberg 2002). Episoden kom redan 1966i svenska Fantomen med namnet ändrat till”Vulkanens hemlighet”, och gick senare irepris 1974 (Tab. 1), då med en omslagsbildföreställande en jättelik dödskallesvärmareangripande en man (Fig. 16). Samma episoddöptes senare om till ”Den mystiskavulkanen” när den senare gick i repris ännuen gång 2001, nu uppdelad i fyra avsnitt,och även ingick i den andra volymen medsöndagsäventyr tecknade av Sy Barry(Granberg 2002). Episoden har ävenöverförts till romanform av Ron Goulartunder pseudonymen Frank S. Shawn, ochtrycktes i Sverige 1973 under namnet ”Den

Fig. 15. Den egyptiske trollkarlen Imhotep skapar med hjälp av Ra:s klot en illusion av enväxande spindel som kommer farande mot Fantomen. Från Fantomen-episoden “Livetseld” från nr 11, 2002.


beslöjade damen” som den första avFantomenböckerna (se Fantomen 2002 nr17:VI-VII för översikt). Boken lästes senarein av Niklas Wahlgren och följde medFantomen nr. 15 och 16 2006 som ljudbokpå CD. I episoden flyger den kvinnliga biologi-professorn Lydia Love med sin assistentKarl helikopter ner i vulkankratern.Djungelpatrullens överste Weeks är egent-ligen motståndare till expeditionen ochtvingar Love att gå igenom flera prov innanhan ger henne sitt tillstånd. Väl inne ikratern kraschar helikoptern efter att hakrockat med ett jättebi. Fantomen ger signer i kratern för att se vad som hänt och påkraterns botten möter honom insekter ”storasom människor”. Efter att ha hotats av enbönsyra ”stor som ett hus” och ett jättebifår Fantomen slåss med flugor stora som”svalor”. Därefter räddar fantomen de bådaforskarna från en jättelik padda och för demtill helikoptervraket förbi en jätteliktrollslända, duvstora myggor och engigantisk vampyrfladdermus. Inne i vraketger professor Love följande förklaring tillvulkanens speciella organismvärld: ”Högahalter av kemikalier och gaser från jordensinre har skapat dom rätta förutsättningarnaför en explosionsartad växtfysiologi i både

flora och fauna.” Samtidigt är vulkanen påväg att få ett utbrott varför Fantomenomvandlar vraket till en flotte på vilken dekan ta sig ut via en underjordisk kokhet flod.Inne i tunneln väntar dock en jätteliksalamander, vilken de undkommer medlavaströmmen i sina bakhasor. Lydia Lovetänker med saknad på att ”En hel okändvärld har gått upp i rök.” Den episod med namnet ”Vulkanenshemlighet” som återfinns i Fantomen nr 191986 är skriven av Donne Avenell ochinnehåller en helt annat berättelse änepisoderna med samma namn tryckta 1966och 1974. Även om Avenells berättelseockså den handlar om vulkanen ”Denbeslöjade damen” är fokus här på dejättelika människor som tvingats vandra utfrån kratern efter ett utbrott. De jättelikadjur som även de kommit utanför kratern,som en spindel och en slända av något slag,avbildas bara i förbifarten. Enligt vadprofessor Love sagt i den tidigare episodenskulle de inte kunna leva utanför kraternpga den tunnare luften i omgivningen. Den tredje gången som ”Den beslöjadedamen” dyker upp är i episoden ”Den

Fig. 17. Fantomen fajtas med en av “Den beslöjadedamens” jättespindlar. Från Fantomen-episoden “Densovande agenten” från nr 5, 1995.

Fig. 16. Del av omslag till Fantomen nr 13, 1974.


sovande agenten”, tryckt i Fantomen nr 51995 och med svensken Claes Reimerthisom författare. Vulkanen får här utgörabakgrund till en komplott mot Bengalispresident Lubanga iscensatt i grannlandetRodia. När Fantomen dyker upp minns hansitt första äventyr i vulkanens inre ochnämner ”mutationer” som orsak till dejättelika djuren och växterna, vilka sedanhan antar utraderades av utbrottet. I den nyaepisoden lyckas Lubanga undkomma sinabödlar, varvid han faller ner i kratern. NärFantomen ska till att undsätta honomangrips han av jättespindlar (Fig. 17). Hanlyckas döda en spindel med ett förstelnatjättegrässtrå som spjut, varvid han tänker:”Tur man inte lider av spindelskräck”. Dentanken kan vara riktad till Lee Falk, sompåstås göra just detta enligt Ulf Granberg(2002:6). Fantomen räddar sen Lubangafrån spindlarna genom att skrämma demmed en fackla. Därefter lyckas han, precissom i det första äventyret, ta sig ut ur kraternvia en tunnel med en underjordisk flod.Någon förklaring till hur de många spind-larna överlevt det tidigare vulkanutbrottetlämnas inte.

Insekter och spindlar i några biserierUnder årens lopp har ett mycket stort antalserier av olika slag dykt upp i Fantomen-tidningen. Stan Lynde har bidragit medwesternserierna Rick O’Shay och Latigo,samt även indianserien Sluga Räven & Co.I den senare ger han i Fantomen nr 20 1998sin bild av flugfiske (Fig. 18). En annanserie värd att lyfta fram i sammanhanget ärThorgal, tecknad av polacken GrzegorzRosiński och skriven av belgaren Jean vanHamme. I serien blandas fornnordisk ochgrekisk mytologi med ren SF, och t exhittades hjälten Thorgal Aegirsson som barnav vikingar i en strandad rymdkapsel. Iepisoden ”Bortom skuggorna” hamnarThorgal i underjorden där han tillsammansmed flickan Shaniah får uppleva hur massorav vita fjärilar kommer flygande i gångarna.I likhet med den grekiska mytologinsPsyche konstaterar Thorgal att det är de”dödas själar som är på väg till gudarnasdomstol” (Fig. 19). Grekiskt färgad är ävenepisoden ”Arachnéa”, som gick i Fantomen2003, där Thorgal hamnar på en ö med enunderjord full av spindlar styrda av

Fig. 18. Sluga Räven & Co. visar hur flugfiske ska gå till. Från Fantomen nr 20, 1998.


spindelmonstret Arachnéa (Fig. 20), somvisar sig vara den vackra Serena i förtrolladform. Thorgals dotter Ylva (Louve) lyckasgenom sin oskuld bryta förbannelsen varviddet underjordiska skräckriket utplånas.Ingen lämplig läsning för de som lider avspindelskräck! Den svenske flygaren Achilles Wiggenkidnappas av hjälpsökande utomjordingaroch när han sen återkommer till jorden blirhan istället en tidsresenär i Kari Leppänensserie med samma namn. Ett av Wiggensproblem är att han vid sin återkomst tillJorden krympts till småkrypsstorlek efteratt ha passerat en energibubbla i kosmos.Trots sin minimala storlek måste han hindraett snabbväxande monster att föröka sig på

Jorden. Förutom sina kompisar blandutomjordingarna får han även hjälp av enmodig svensk pojke, som hör och häpnavisar sig heta Anders Nilsson! På sin vägpasserar de en jordlöpare stor som en gris(Fig. 21) och Wiggen konstaterar uppgivetatt: ”dom flesta insekterna är glupskarovdjur som bara väntar på att sluka oss.”

SlutordI de tecknade serier vi studerat utgörinsekterna framför allt ett hot mot män-niskan. Som Achilles Wiggen säger är de”glupska rovdjur” vars hotfullhet förstärksnär de tillåts växa till vår egen storlek.Orsaken till deras gigantism varierar frånatt de utvecklats i en isolerad och säregenmiljö, som en vulkankrater, till att de utsattsför någon vetenskapsmans experiment. Vihittar även exempel på det omvända, som iWiggens eget fall, att det är människan somkrympt och därmed förändrat det relativastorleksförhållandet. Hos Mandrake får viäven möta insektslika utomjordingar,medan hos Fantomen de groteskt förstoradekrypen ibland bara är illusoriska. Denjättelika spindelkvinna Thorgal möter iunderjorden tycks vara en produkt avFig. 20. Thorgal möter en av jättespindlarna under

Arachnopolis. Från Fantomen nr 4, 2003.

Fig. 19. Thorgal och Shaniah i strömmen av döda själar i fjärilsform på väg till underjorden. FrånFantomen nr 9, 1997.


Fig. 21. Achilles Wiggen och Anders Nilsson är båda krympta till lilleputstorlek och har därför problemmed de alldeles för stora insekterna och spindlarna som vill äta upp dem. Från Fantomen nr 14, 1990.

gudarnas spel och därmed rent mytologisk.Ett mer normalt hot från insekterna mötervi i de röda skalbaggarna i ”Dödens dal”hos Fantomen. Även om dessa kryp ärpåhittade påminner de oss om att insekts-spridda sjukdomar som malaria fortfarandeutgör ett mycket påtagligt hos för huvud-delen av jordens befolkning. Hos Fantomen får vi även möta nyttigainsekter. Vi tänker här främst på defjärilslarver som används för biologiskbekämpning av kokaplantagerna. Men denende som tilldelar insekterna ett positivtvärde i sig är den nördige amatörento-mologen Freddy Ahraway. Men i slutändanvisar sig hans intresse ändå knutet till hansegen framgång, och hans besvikelse är stornär den raritet han jagat visat sig vara hurvanlig som helst. Men eftersom serier somFantomen hela tiden utvecklas och moder-

niseras kanske det inte dröjer så länge innanMr Walker jagar skurkar som livnär sig påatt förse västvärldens samlare med utrot-ningshotade insekter från Bengali. Kanskeett samarbetsprojekt med WWF somsponsor vore nåt för redaktionen attöverväga?

Tack till Ralph Andersson för lån av gamlaMandrake-tidningar och till Stefan Ericssonsom gav bort sina gamla Fantomen.Andreas Eriksson och Rasmus Krats gavbåda fina tips om var jag kunde hittaintressanta episoder.

LitteraturDe Geer, Carl Johan, 1995: Mandrake finns inte

mer. Stockholm: Legus.Eriksson, Andreas (red.), 2011: Lee Falk.

Berättaren. Stockholm: GML förlag.


Granberg, Ulf (red.), 2002: Lee Falk’s Fan-tomen 2. Sy Barry söndagsäventyr 1964-1966.Malmö: Egmont Kärnan AB.

Jensen, Brian, Lahrs Bergström & AndreasEriksson (red.), 2010: Lee Falk’s Fantomen.Från lila vålnad till blågul hjälte. Stockholm:GML förlag.

Shawn, Frank S. [= Ron Goulart], 1973: Denbeslöjade damen. Fantomenböckerna nr 1.Stockholm: Semic Förlags AB. [Orig. TheVeiled Lady, nr. 4 i serien The Story of thePhantom, mars 1973, Avon Books.]

Internetkällor – januari 2013Björn Harnbys seriesida, http://

www.harnby.com/index.htmFantomens värld, http://

www.bossescomics.com/fantomen.htm

Index över Fantomen-serien, http://welcome.to/the_skull_cave

MandrakeWiki, http://www.mandrakewiki.orgPhantomWiki, http://www.phantomwiki.orgRasmus Fantomenindex, http://

fantomenindex.krats.se/The Deep Woods, http://www.deepwoods.org/

index.html

Alla bilder hämtade från Fantomen eller Mandrakeåterges med tillstånd från ©King FeaturesSyndicate/distr. Bulls. Bilder från övriga serieråterges med tillstånd av Egmont Kids MediaNordic AB.

Författarnas adresser:[email protected]ö 258, 914 90 [email protected] 82, 903 31 Umeå

Sonny Burgessand the Pacers

Om buggandets uppkomst

“Our band also did the bug dance. We got the bug trick from Orbison. He played the SilverMoon in Newport, Arkansas, in 1955 along with Warren Smith, Eddie Bond, and us. He hada guy named Big Jack playing the upright bass and a little guy named Willie playing rhythmguitar; Roy’s playing guitar, then he had a mandolin player and a drummer. Anywav, theydone this bug dance. Big Jack and the little guy. They’d reach down on the floor and pick upthis “bug” and throw it on each other. That’s where we got it. So four of us would do it and weoutdid them on it. We had four of us, throw it on each other, shake around, try to catch it, andthen throw it on the next guy.”

Citerat ur: Dregni, Michael (red.) 2011: Rockabilly. The twang heard ‘round the world. Minneapolis:Voyageur Press. Foreword by Sonny Burgess, sid. 10-11.

insekternas litteraturhistoria, del 33. stora och märkliga kryp i lee … · 2020. 2. 20. ·...

Documents