1

2

Innehållsförteckning Politisk sekreterare har ordet ............................................................................................................... 4

Fem år i sammandrag .......................................................................................................................... 5

Vart gick skatten 2018? ......................................................................................................................... 6

Befolkningsutveckling.............................................................................................................................. 6

Inledning strategisk inriktning .............................................................................................................. 8

Finanspolitisk inriktning ......................................................................................................................... 9

Personalpolitisk inriktning ................................................................................................................... 14

Hållbarhetspolitisk inriktning .............................................................................................................. 16

Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad ................... 20

Utbilda för ett livslångt lärande ......................................................................................................... 22

Utveckla och förvalta en växande och trygg stad och landsbygd. ............................................... 24

Stödja individer och främja självständigt liv ..................................................................................... 27

Möjliggöra en aktiv fritid ..................................................................................................................... 29

Ekonomisk redogörelse ....................................................................................................................... 31

Gemensam finansiering 2020-2022 .................................................................................................... 31

Skatteintäkter ..................................................................................................................................... 31

Kommunalekonomisk utjämning ..................................................................................................... 31

Statsbidrag ........................................................................................................................................ 32

Kommunal fastighetsavgift ........................................................................................................... 32

LSS-utjämning ................................................................................................................................ 32

Statsbidrag välfärd ........................................................................................................................ 32

Personal och pensioner .................................................................................................................... 32

Finansnetto ........................................................................................................................................ 33

Verksamhetens nettokostnader 2020 .................................................................................................. 33

Förändringar år 2020–22 i jämförelse med 2019 ........................................................................ 33

Investeringar ......................................................................................................................................... 35

Översiktlig investeringsplan för 2020–2022 ..................................................................................... 36

Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys ............................................................................ 36

Driftbudgetramar 2020–2022 .......................................................................................................... 38

Balansering av 2018 års resultat ...................................................................................................... 39

Hel- och delägda kommunala bolag och kommunalförbund ............................................................ 39

VKAB-koncernen ............................................................................................................................... 39

Resultat efter finansnetto .............................................................................................................. 39

Avkastning totalt kapital ................................................................................................................ 40

3

Översiktlig investeringsplan .......................................................................................................... 40

Utdelning från bolagen inom VKAB 2020-2022 .......................................................................... 40

Bilaga 1: Indikatorer för god ekonomisk hushållning ........................................................................... 41

4

Politisk sekreterare har ordet

Under fjorton års tid har Växjö haft ett ekonomiskt överskott. Det är positivt även om vi inte får glömma att vi har haft en högkonjunktur som underlättat för flera goda år. Med tanke på att riksgenomsnittet per kommun har gått plus mer än fjorton år i rad är Växjös siffra inte imponerande. När vi nu går mot en annalkande lågkonjunktur visar skatteprognoserna på ett synnerligen kärvt ekonomiskt läge för kommunsektorn.

Budget för Växjö kommun är inte bara en ekonomisk plan, utan är styrande för den verksamhet som Växjö kommun bedriver. En planering av förväntade händelser under perioden. Ekonomiska förutsättningar utgör ramen för ambitionsnivå och kräver tydliga prioriteringar och uppdrag.

I skolans värld står vi inför stora utmaningar närmaste åren i Växjö kommun. Det råder brist på legitimerade lärare. Många skolor står inför stora renoveringsbehov. Elevunderlaget är för litet på ett par skolor på landet medan det är överfullt på andra. Frågan är inte om utan när och vilka de skolor är som tvingas slå igen inom en snar framtid. Kostnaden per elev uppgick till 74 668 kr 2018 i Växjö kommun. Skillnader i skolresultat mellan Åryd, Högstorp och Centrumskolan där den senare låg på de lägsta resultat i kommunen i svenska och matematik är oacceptabla. Antal hemmasittare är allt för många och rapporteringen är bristfällig.

Med tillgång till traditionell industri, naturresurser och småländsk företagaranda ser vi möjligheter att utveckla näringsliv och få fler i arbete. Växjö har fördel av sitt läge och är tillgängligt med växande logistik.

SKL Stat kommun och landsting meddelar i Maj 2019 att 69 av Sveriges kommuner befinner sig i djup kris med skenande kostnader för migrationen.

Rubrikerna ropar fortsatt om Araby som utanförskapsområde. Personrån mot såväl äldre med rollator som mot yngre har blivit vardagsbrott.

I kommunen säger fyra av tio anställda att man inte skulle rekommenderar andra att söka jobb i Växjö kommun. Lika få är stolta över att jobba i Växjö kommun. Detta är siffror att ta på allvar.

I Sverigedemokraternas Växjö Kommun är tillgänglighet och sammanhållning viktigt. Vi Sverigedemokrater är övertygade om att allt går att reparera men ser också att vår politik anammats av andra partier vilket visar att Sverigedemokraterna är viktiga för Växjö kommuns framtid.

Christer Svensson SD Växjö

Politisk sekreterarare

”I sverigedemokraternas Växjö är tillgänglighet och

sammanhållning viktigt”

5

Fem år i sammandrag Kommunkoncernen 2014 2015 2016 2017 2018

Årets resultat, mkr 124 5 1 261 285 424

Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr

2 321 2 395 3 722 4 006 4 412

Investeringar, mkr 1 686 789 1 171 1 574 1 159

Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskr. och finansnetto), %

4 -6 26 39 1

Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m., mkr

96 101 71 93 90

Långfristig låneskuld, kr/invånare 71 823 72 552 72 596 69 931 67 780

Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) kr/ invånare

26 687 27 182 41 588 43 993 47 667

Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner)

15,7 15,7 23,2 25,0 26,6

Antal tillsvidareanställda i kommunen (samt VKAB och Värends Räddningstjänst)

6 475 6 625 6 807 7 089 7 220

Antal invånare 31/12 86 970 88 108 89 500 91 060 92 567

Kommunen 2014 2015 2016 2017 2018

Årets resultat, mkr 42 82 139 159 108

Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr

1 013 1 165 1 369 1 547 1 674

Bruttoinvesteringar, mkr 313 268 248 294 335

Förändring av skatteintäkter, statsbidrag och skatteutjämning, exklusive jämförelsestörande poster, %

4 1 5 6 4

Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. finansnetto), exklusive jämförelsestörande poster, %

6 0 3 6 8

Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m.,exklusive jämförelsestörande poster

99 98 96 95 99

Soliditet, (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), % 19,7 20,3 25,8 26,1 28,0

6

Vart gick skatten 2018? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på 30 000 kr/mån. Per år är inkomsten 360 000 kronor och 20,19% skatt till Växjö kommun uppgår till 72 683 kronor.

Skattefinansierad verksamhet Netto kostnad, tkr

Procent av skatten

Skatt, kronor

Äldre- och handikappomsorg 1 516 363 30,4 22 068

Grundskola och skolbarnomsorg 1 184 228 23,7 17 234

Förskola 632 131 12,7 9 200

Individ- och familjeomsorg 364 858 7,3 5 310

Gymnasieskola 357 997 7,2 5 210

Kultur- och fritidsverksamhet 251 877 5,0 3 666

Kommungemensamma kostnader 133 732 2,7 1 946

Stadsbyggnad, gator, parker 129 171 2,6 1 880

Årets överskott 108 235 2,2 1 575

Miljö- och samhällsskydd 84 263 1,7 1 226

Försörjningsstöd 71 343 1,3 1 038

Politisk verksamhet 49 224 1,0 716

Arbetsmarknadsåtgärder 33 744 0,7 491

Vuxenutbildning 26 172 0,5 381

Färdtjänst, flyg 25 949 0,5 378

Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg 19 177 0,4 279

Biogas, vattenkraft 5 860 0,1 85

Summa 4 994 32

4 100,0 72 683

Befolkningsutveckling Under 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Under 2018 fortsatte befolkningen i riket att växa och utgjorde vid årsskiftet drygt 10 230 000 personer. I Kronobergs län steg invånarantalet med nära 2 400 personer. I Växjö kommun har befolkningsutvecklingen legat på en jämn och hög nivå under den senaste tioårsperioden och under 2017 nådde Växjö kommun 90 000 invånare. Befolkningstillväxten i kommunen har varit fortsatt hög under 2018 även om den bromsat in något jämfört med 2017 års mycket starka tillväxtsiffror. Folkmängden var vid årsskiftet 92 567 personer vilket innebar en ökning med 1 507 personer eller 1,65 procent under 2018.

Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Tillväxtsiffran för 2018 (+1,65 procent) är den fjärde största relativa folkökningen i kommunen sedan 1972. 2018 års starka siffror innebär också att Växjö stod för nästan 64 procent av den totala befolkningsökningen i Kronobergs län. Växjö kommun gick under året också förbi Karlstad kommun befolkningsmässigt och placerar sig nu som den tjugoandra största kommunen i riket.

7

Växjö kommuns tillväxt kan tillskrivas flera olika faktorer som bland annat ålderssammansättning, höga invandringstal, nyföretagande, eftergymnasial utbildning, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, och hälsa.

En stark befolkningstillväxt innebär även utmaningar för bland annat kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och 16-24 år och färre i åldersgrupperna 25-64 år och över 65 år. I den yngre åldersgruppen sker en tydlig inflyttning till Växjö för att utbilda sig på universitetet. Många flyttar sedan från Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock vara missvisande i universitetsstäder.

Växjö kommun har växt med drygt 1 100 personer per år sedan 2010. Det finns tecken som pekar på att befolkningstillväxten kan ligga kvar på en hög nivå under de närmaste åren för att senare gå tillbaka mot det historiska genomsnittet i slutet av prognosperioden. Under 2018 färdigställdes 1 567 nya bostäder i kommunen. Det är den högsta siffra som uppmätts sedan 1975. Under 2019 beräknas bostadsbyggandet falla tillbaka något och antalet färdigställda lägenheter förväntas bli cirka 700-800 st. Tillväxten av antalet lägenheter förväntas vara starkare i början av prognosperioden för att gå ner mot en mer genomsnittlig nivå mot slutet.

År 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030Folkmängd 93 911 95 295 96 765 98 080 99 343 100 460 101 456 102 346 103 200 104 014 104 790 105 527Födda 1 126 1 159 1 180 1 198 1 213 1 225 1 233 1 237 1 240 1 241 1 242 1 243Döda 741 748 755 762 769 777 786 794 804 814 824 834Födelsenetto 385 411 425 436 444 448 447 443 436 427 418 409Inflyttande 5 707 5 779 5 914 5 823 5 825 5 734 5 660 5 595 5 595 5 595 5 595 5 595Utflyttande 4 749 4 806 4 869 4 944 5 005 5 065 5 111 5 148 5 177 5 208 5 238 5 267Flyttningsnetto 958 973 1 045 879 820 669 549 447 418 387 357 328Folkökning 1 343 1 384 1 470 1 315 1 264 1 117 996 890 854 814 775 737

8

Inledning strategisk inriktning Växjö kommun ska präglas av ordning och reda. I det vakuum som ansvariga för kommunen lämnar efter sig riskerar vi se fler kriminella aktörer flytta fram sina positioner medan rättsstaten med färre resurser retirerar.

Av Sverige numera 61 utsatta områden, där 23 bedöms som särskilt utsatta är ett av dessa Araby i Växjö Kommun. Även på Teleborg i Växjö växer problemen. Det rör sig om platser där polis, ambulans, räddningstjänst och andra viktiga samhällsfunktioner, såsom hemtjänst, bostadsbolag och brevbärare inte helt självklart kan utföra sina uppgifter på ett normalt och tryggt sätt. Äldre män och kvinnor som går med sina hjulburna gånghjälpmedel rör sig inte heller helt säkert vid alla tider på dygnen.

Samhällets kapitulation medför en enorm påfrestning för vanliga hederliga människor, påfallande ofta då också för utrikes födda, som arbetar eller bor i dessa områden. Vi menar att ingen ska behöva riskera att få sin bil uppbränd eller uppleva störning och annan otrygghet för att man bor i ett visst område.

I den politiska debatten talas det naivt om behovet av sociala insatser, att det är en lokal hopplöshet som mynnar ut i stenkastning och bilbränder. I själva verket handlar det om synnerligen grovt kriminella och deras svans, som tagit hela bostadsområden som gisslan och som avskyr polisen av den enkla anledningen att polisen stör deras kriminella verksamhet. Vanliga familjer, som trots den negativa situationen utgör den absoluta merparten av de boende i dessa utsatta områden, är de som drabbas hårdast. Samhället och Växjö Kommun har lämnat dessa människor åt sitt öde. Vi vill se kraftigt

förstärkta insatser för att förhindra att detta oansvar ska fortsätta.

Lösningen på socioekonomiska problem måste i första hand vara trygghet som på kommunens handfasta direktiv säkras av samverkan med polis och de rättsvårdande insatserna, vilket sedan följs av andra av kommunens åtgärder – inte tvärtom.

Växjö måste öka fokus och hitta fler och nya vägar för att visa förmåga att återta kontrollen över utsatta områden. Hederliga människor som bor där måste ges en reell chans att bli en del av det svenska samhället. Vi vill söka stöd till att skapa trygghet i invånarens närmaste miljöer och fler vägar till socialt stöd som ska finns när medborgarna behöver det. I kommunen finns utrymme att söka betydligt mer finansiering med EU-bidrag. Alla tänkbara medel som finns att få behövs för att fördelas till allt som kan medverka till ökad sysselsättning och till sociala insatser som bidrar till att brott kan förhindras och utredas snabbare och mer effektivt.

Vi ställer krav på nämnder och bolag att prioritera och effektivisera hårt för att nå mål för upprätthållandet av god ordning, kvalité och säkerhet inom samtliga av kommunens lagstadgade välfärdsområden som utbildning, social- äldre- och barnomsorg. Vi vill ge extra frihet och livskvalité till funktionsnedsatta före kulturella säryttringar och genusexperiment.

Trots att vi lärt att Sverige och svenskarna är rikt land och folk menar vi att i kristider som dessa är det nödvändigt att vi alla bidrar och prioriterar rätt. Så även vi politiker genom sänkt eller delvis slopat arvode. Uppoffringar kommer att bli nödvändiga. Detta är Sverigedemokrater synnerligen öppna med och bygger vår framtid tillsammans med invånaren.

9

Finanspolitisk inriktning Osäkert inför kommande lågkonjunktur Den starka ekonomi som har byggts upp av många år i högkonjunktur ger Växjö bättre möjligheter att klara de kärva tider som nu är i antågande. Under femårsperioden (2014-2018) överträffades överskottsmålet med 308 mkr eller 1,4 procentenheter. Totalt finns ett överskott på 1 314 mkr. Det ansträngda läget i förutsättningar för ekonomi gör att rekommenderad nivå om två procents överskott i nuläget inte kan uppnås. Liksom andra kommuner påverkas Växjö av omvärlden och budgetarbetet och det finns därför grund till en del osäkerhet. De många faktorerna av osäkerhet gör det viktigt att minimera antalet antaganden och lägga fokus på att budgetera på grunder som får minimal inverkan på invånaren och välfärdsutövningen. Ett långsiktigt och tydligt ramverk för budgetprocessen beslutas under 2019. Ramverket kommer reglera hur budgetprocessen, budgetfullmäktige och

årsredovisning ska utformas. Arbetet med att ta fram ett budgetramverk ska också inkludera revidering av befintliga riktlinjer för internbudget, nämndernas hantering av eget kapital och ekonomisk styrning. Två omvärldsfaktorer med särskilt stor osäkerhet och risk för ekonomisk påverkan är merkostnader för asylsökande och nyanlända i skolan som inte kompenseras av staten, samt merkostnader till följd av strängare bedömning för personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), i väntan på ny lagstiftning. Merkostnader för asylsökande och LSS ska följas upp och ska med full transparens redovisas i årsredovisning.

1. Överskottsmål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott uppnå en procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Effektivisering av förvaltningar och nämnder – med hög respekt för skattepengar och invånare. Kommunens kraftigt ökade kostnader ger ett kärvt ekonomiskt läge som gör att kommunens alla verksamheter drabbas. För att klara stora omställningar och förändrade ambitionsnivåer krävs starkt ledarskap som förmår att engagera och inkludera medarbetarna trots stora nedskärningar. Automatiseringar och digitalisering bedöms av SKL vara väg som kan frigöra miljardbelopp åt kommunsektorn, och vi bedömer att här finns miljoner att hämta även för Växjö kommun. Dock menar vi att beslut i sådan riktning kräver stor kunskap och varsamhet. Ivern till digitalisering ska aldrig äventyra tredje partens välbefinnande eller att viktiga skattemedel blir felsatsade.

Digitaliseringen ska i första hand bidra till att trygga välfärdens finansiering genom en effektiv kommunkoncern. E-tjänster till Växjöborna kan i vissa fall bli en nödvändig konsekvens. Åtgärder som ökar produktiviteten prioriteras. Utrymme för finansiering som finns ska täcka stora demografiska förändringar och lämnar många förväntningar på hyllan. Snabba och effektiva lösningar för att få fler i sysselsättning krävs för att vi snabbare ska kunna få ett förbättrat ekonomiskt läge. Strategiska drag i investeringar krävs och att effektivitetsmålen och ansvarstaganden för varje sådan process regelbundet följs upp. Uteslutande måste kärnuppdragen prioriteras. Nämnder och styrelser ska styra

Kommunallagen: ”Budgeten ska upprättas så att intäkterna

överstiger kostnaderna”

10

om resurser till välfärdens kärna av lagstadgade uppdrag.

Vi ser goda besparingseffekter som kortare beslutsprocess och sammanhållning av att göra en sammanslagning av Byggnadsnämnd och Miljö och Hälsoskyddsnämnden och föreslår även sänkt arvode till ersättare och färre mötestillfällen i styrelser och nämnder.

Administrationer ska minskas, externa samarbeten och internationell samverkan ska effektiviseras och till högre grad digitaliseras för att spara kostnader. Medlemskap i olika organisationer ses över och avtal omförhandlas eller avvecklas. Upphandlingsprocessen i hela kommunen ska revideras till små och medelstora företagens fördel.

Skolmaten ska ha högt näringsvärde och inte vara baserad på enbart ekologisk och vegetarisk kost. En god och väl sammansatt traditionell husmanskost med såväl kolhydrater som proteiner är viktigt för den växande kroppen. Maten ska till största andel baseras på svensk matkultur, närproducerad och helt gratis för eleverna i såväl grund- som gymnasieskola. Kött eller andra produkter med innehåll från djur som utsatts för onödigt lidande tex kött från ritualslakt, ska inte förekomma i kommunens verksamhet.

Måltidsorganisationen ska med dessa riktlinjer prövas och effektiveras och kravet på andelen ekologisk mat kraftigt reduceras. Med tanken om att värna miljö och utveckla lokal produktion och företagsamhet skall inriktning mot mer av närproducerad husmanskost och kort transportsträcka föredras.

2. Effektivitetsmål Effektivisering av förvaltningar och nämnder. Utan att påverka kvalitét i välfärd, skola och omsorg och med ökat fokus på sysselsättning skall effektiviteten i Växjö kommun ligga i framkant med kommuner av liknande storlek. Säkrat pensionsåtagande och trygga investeringar i en växande kommun Skattepengar ska behandlas med varsamhet. Långsiktig och trygg avkastning säkras med revideringar i finanspolicyn. I redovisning av pensionskapitalet har Växjö kommun hittills använt sig av blandfondsmodellen. Pensionerna är beräknade i enlighet med pensionsförvaltarens långtidsprognos. Från och med 2020 tillämpar Växjö kommun modellen för fullfondering av pensionsskulden. Pensionen synliggörs med detta i balansräkningen och redovisas därmed i enlighet med hur företag gör och en statlig utredning har rekommenderat. Fullfondering innebär att överskottsmålet och andra värdesäkrande åtgärder behöver ses

över för en långsiktig trygg finansiering av pensionerna. Soliditet är andelen av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Anges i procent. Ju högre tal desto starkare ekonomi. Växjö har ökat soliditeten från 19,7 till 28,0 (2014-2018) och har en god likviditet. I kommunkoncernen ökade det från 15,7 till 26,6 under samma år. Trots detta behöver vi bli bättre på långsiktig planering och styrning av investeringar.

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta att:

11

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att verka för besparing genom sammanslagning av Byggnadsnämnd och Miljö- och Hälsoskyddsnämnden till nämnd för Samhällsbyggnadsförvaltning.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att samtliga nämnder och styrelser tillser att välfärdens långsiktiga finansieringar tryggas genom effektivisering av stödfunktioner.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att till berörd nämnd uttala direktiv om effektivisering måltidsorganisationen, med fokus sänkt krav på inköp av ekologiska produkter med fördel närproducerat och miljövinst kort transportsträcka

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att införa ny finanspolicy. > Ge kommunstyrelsen uppdrag att ge hel- och delägda bolag vidare utdelningskrav till

Växjö kommun enligt Sverigedemokraternas budgetförslag. > Ge kommunstyrelsen uppdrag att tilldela hel- och delägda bolag effektiviseringskrav enligt

Sverigedemokraternas budgetförslag > Ge kommunstyrelsen uppdrag att göra besparing på politisk verksamhet genom styrelser

och nämnders sänkta arvoden och färre mötestillfällen i enlighet med Sverigedemokraternas budgetförslag.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd granska, utvärdera, prioritera samt avveckla eller omförhandla medlemskap och avtal med olika organisationer.

13

14

Personalpolitisk inriktning Uppskattad arbetsgivare med erfaren och välfungerande kompetensförsörjning

Rekrytering blir en nyckelfråga för att klara Växjöbornas välfärd. Även om digitaliseringen kan underlätta och befria medarbetare från vissa arbetsuppgifter kvarstår kompetensförsörjningsproblem. Digitalisering kommer alltmer att behöva stå i fokus när rekrytering är svår och pensionsavgångar många. En stor utmaning när det kommer till avvägningar för vad som är rimligt att digitalisera eller inte sett ur ett mänskligt och socialt perspektiv. Det ställs allt fler krav på kommunkoncernen som arbetsgivare. Det blir då allt mer viktigt att personalpolitiken främjar säkerhet och trivsel för alla parter. Med mål som högre frisktal och ett hållbart arbetsliv krävs mer än

stärkta karriärmöjligheter. Vi ser behov av utrymme för verksamhetsspecifika kompetensförsörjningsplaner och kompetensprofiler. Omsorgsverksamheterna ska verka med ett säkerhetsperspektiv där tredje part kan skyddas annat än de behov i verksamhet som inte involverar omsorg om person. Förhandling, Internutbildning, prestation, personalförsörjning och successionsplanering ska ses med breda och processunika perspektiv. Stora pensionsavgångar och hög konkurrens vid rekrytering ställer kommunen inför utmaningar. Kostnader och parter för rekryteringscenter kan utredas, effektiviseras och redovisas.

. 1. Arbetsgivarmål Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperaturmätaren ska vara minst 4,5 Stolta, delaktiga och friska medarbetare Att vara nöjd med sin arbetsplats, arbetsuppgifter och arbetstider påverkar hälsa och välbefinnande hos personal. Om fler av redan utbildad personal vill arbeta mer tid kan kravet på kommunens insats med att söka, hitta och utbilda ny personal sänkas. Störst vikt och prioritet ska därför läggas på att låta utreda förutsättningar för vad redan utbildad personal behöver i form av förändring för att de ska känna möjlighet att höja sin arbetstid. Vi motsätter oss permanent och successivt höjd pensionsålder. Istället menar vi att frivillighet och utrymme för egen påverkan har visat vara faktorer som ger bättre hälsa och ökad trivsel i arbetet. Utmaningar ska inte bekostas av de yrkesverksamma i redan utsatta låglöneyrken. Många gånger kvinnor. Växjö kommun har råd att bli föredöme och låta anställda få utrymme för maximalt inflytande över egen arbetssituation.

Kompetensförsörjning skall utvecklas i samråd och samverkan med de anställda och arbetsmarknadens företrädare. Möjlighet till stöd som omplacering, utbildning, schemaförändring eller annat ska höja känsla av status hos den anställde. Ledarskap på alla nivåer ska utvärderas. Undersökning om personal som ”Temperaturmätaren” kan än en gång utredas. Låg sjukfrånvaro är i första hand en fråga om medarbetarnas välmående totalt tillsammans med privatliv och eventuell familj. Arbetsgivarens intresse för ett fungerande helhetsfokus bör därför öka avsevärt. Förtroende hos anställda är ett arbete av långsiktig karaktär.

15

När målet nås kan kostnader för sjukfrånvaro minska väsentligt och resurser istället gå till Växjöbor och dess välfärd. De förebyggande åtgärderna med relationsutveckling, proaktivt rehabiliteringsarbete, ska intensifieras i mer än ett perspektiv och intresse. För att klara att

minska antalet sjukdagar med långsiktigt mål om en dag per snittanställd, bör vårt förslag utredas

2. Arbetsmiljömål Ökat samförstånd och transparens mellan arbetsgivare och anställda skall minska kostnad för sjukfrånvaro. Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta att:

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörda nämnder utreda, redovisa och verka för anställdas personliga behov och förutsättning för ökad tjänstgöringsgrad.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att uttala direktiv om höjt individfokus och verksamhetsunika kravprofiler i kompetensförsörjningsbehov.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att berörd nämnd utreder temperaturmätarens värde, exakthet och resultat.

> Ge kommunstyrelsen i uppdrag att låta berörd nämnd utreda, effektivisera och redovisa kostnader och parter som rekryteringscenter.

16

Hållbarhetspolitisk inriktning

Sverigedemokraterna vill se Växjö leva upp till sin utmärkelse grön stad på riktigt. Vi vill sträva efter inspiration, grönska och trivsamt ljus året runt i park och på gata. Vi vill göra Växjö city till en levande mötesplats tillgänglig för alla i kommunen. En långsiktigt genomtänkt miljöpolitik är för Växjöbornas bästa. Ett fåtal av redan uppsatta mål finns anledning för oss att ifrågasätta.

Nybyggnationer runt om i kommunen har att säkerställa ett parkbaserat Växjö kommun. Sjöar i kommunen ska fortsatt vara prioriterat att hålla rena. Allt för stora förtätningar i staden innebär sämre luft och mer buller.

Att bygga högt kan i vissa enstaka fall vara metod att slippa förtäta på bredden. Beslut ska fattas i balans till ursprungligt områdes nuvarande karaktär och historia. Byggnationer får för ofta konsekvenser både för invånare på väg till arbete och näringsliv.

Föråldrade avloppsnät måste byggas ut och anpassas till Växjös stora befolkningsökning. Avloppsnätet måste växa i samma takt som staden. Konsekvenserna av en för långsam utbyggnad syns bland annat i försämrat badvatten.

För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart samhälle bör vi satsa på att skolelevers miljömedvetande stimuleras och att kunskap om renhållning i naturen och kunskap om allemansrätten stärks.

Sverigedemokraterna vill i kommunens verksamheter satsa på närproducerade varor och verka för att kortast transportsträcka blir beaktad. Satsningar som på riktigt gynnar miljö och arbetstillfällen i Växjö kommun och närområdet. Vi strävar efter en levande landsbygd och våra riktade satsningar stärka

en framtid för en blomstrande produktion i hela kommunen. Vårt Växjö city skall utformas till en väl tillgänglig umgängesplats för alla oavsett rullstol, rollator eller barnvagn. Samtliga gågator och strategiska mötesplatser i centrumkärnan ska rensas från onödigt störande dekoration och butiksskyltar som farligt placerade äventyrar funktionsnedsattas säkerhet. Handel och annan verksamhet i centrumkärnan ska stödjas. Försvårande för parkering och annan tillgänglighet ska motarbetas.

Vi ska dekorera Växjö city med material som har kommit att karakterisera vår kommun, närmaste omgivning och miljö men undvika att spendera medel på dyrbar konst. Ett flertal vinster ser vi i möjligheter att låta intresserad och kompetent invånare vara med och bli aktiv kreatör.

Tryggheten är viktigt i det sammanhållna Växjö vi vill se. Vi vill därför motverka tiggeriet som oftast medför illegal försäljning av smuggelgods, illegala boplatser och andra kriminella verksamheter. Här ska Växjö kommun tillsammans med berörda myndigheter lägga in en extra växel för att bidra i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Sverigedemokraterna utgår från tankar och visioner om ett återupprättat folkhem där vi menar att fysisk, ekonomisk och social trygghet i Växjö som i annan kommun byggs på samhörighet som inte baserats på klass. Goda effekter som känslor av gemenskap följer av genuin önskan att känna nationstillhörighet. Vi menar att gemenskap och sammanhållning utgör hela grunden i Sverigedemokraternas politik.

17

18

Som individ har man ett personligt ansvar att värna naturen och sin omgivning, men det är också samhällets ansvar att bidra med strukturella förutsättningar för att göra det så enkelt som möjligt att göra rätt för individen.

Kommunens verksamhet ska, i alla sina delar, genomsyras av kretsloppstänkande och omsorgen om allt levande omkring oss. Ett alltför fundamentalistiskt miljötänkande kan ibland vara kontraproduktivt. Om tillväxt bromsas minskar den totala resurs som kan användas för konstruktivt miljöarbete. Det är vår fasta övertygelse att vi kan skapa ekonomisk tillväxt, samtidigt som vi utvecklar ett uthålligt samhälle enligt kretsloppstänkande.

Miljöfrämjande projekt som kräver kontinuerlig subventionering riskerar att bli kortsiktig och målsättningen måste därför vara att rikta stöd och subventioner på lösningar som på sikt kan stå på egna ben på en konkurrensutsatt marknad.

Allemansrätten är en världsunik rättighet som innebär att man under givna förutsättningar har rätt att vistas på annans mark. För många människor är detta en rättighet som är betydande för livskvaliteten. För att fortsatt kunna njuta fullt ut av denna rättighet ska Växjö kommun löpande ge information till medborgarna om sådan lag.

Kommunen ska ge specifik utbildning om allemansrätten till alla nyanlända och andra

tillfälligt boende i kommunen där också krav på ansvar att leva för att undvika missbruka denna allemans rättighet framgår. Växjö Kommun ska ta sitt ansvar så att markägare och invånare inte skall uppleva att egendom eller levnadsvillkor som trygghetsbehov skall inskränkas genom att rättigheter utnyttjas felaktigt.

Växjö kommun ska tillhandahålla information och regelbundet genomföra upplysningskampanjer om vilka rättigheter och skyldigheter man har i vår kommun vad gäller lag, rätt och ordning. Kommunens ordningsföreskrifter ska tydligt informera om lämpliga tekniska hjälpmedel som Ipad, mobiltelefon eller klocka som kan upplysa om nödvändig samhällsinformation och tid för exempelvis religiösa sammankomster. I Växjö kommun ska inte tillstyrka tillstånd för fortsatta böneutrop. Information bör särskilt tas fram för att riktas till turister, hitresta säsongsarbetande ex bärplockare och nytillkomna invånare.

Oaktsamt och direkt brottsligt användande av fyrverkerier samt tiggeriverksamhet på våra gator, i bostadsområden och handelsplatser har också blivit ett allt större problem. Växjö Kommun ska aktivt motverka ökad kriminalitet och verka för att införa förbud mot tiggeri samt införa restriktioner för användande av fyrverkerier. Minimiavstånd till registrerad djuruppfödning/djurstall ska alltid anges i de lokala ordningsföreskrifterna för fyrverkeri och andra pyrotekniska varor.

MÅL 1. Effektiv väg mot full sysselsättning 2. Växande näringsliv 3. Snabb och fungerande etablering för nyanlända

19

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta att:

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörda nämnder effektivisera kompetensförsörjning och näringslivsfrämjande åtgärder.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd verka för ökad trygghet, bättre tillgänglighet och dekorativ centrummiljö.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta lämplig nämnd genomföra regelbundna kampanjer för rättigheter och skyldigheter med renhållning, ordningslag och allemansrätt.

20

Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad Sverigedemokraterna vill se ett Växjö där alla får utrymme och tid att växa. Oavsett var i Växjö kommun vi bor ska varje människa ha möjlighet att utvecklas och kunna förverkliga sin dröm om hur man vill leva sitt liv. Växjö kommun och näringslivet har svårigheter att hitta kompetent personal. Det krävs investeringar för att bli avsevärt fler självförsörjande personer. Vi vill se omprioritering för fler nya former av omskolning och specialanpassad utbildning. Integrationen har hittills inte fungerat. Vi Sverigedemokrater menar att fler och nya former av satsningar krävs för att fylla behoven på arbetsmarknaden. En nödvändig åtgärd blir att fånga upp och tillvarata kapaciteten i fler än bara nyanlända. Vi har de äldre som vill jobba längre, långvarigt sjukskrivna och de som utförsäkrats. Alla kan med rätt stöd och satsning åter bli en resurs. Växjö centrum Byggs om och renoveras. Det grävs och gator är avstängda många veckor på året. Vilket får till följd att affärsidkare tappar intäkter. Marginalen för butiker att överleva i centrum är redan liten. I SKL, Sveriges kommuner och landsting, rasar Växjö i ranking. Företagare upplever att kvaliteten i kommunal myndighetsutövning och service blir sämre. Växjö tappar från nummer 65 till plats 106. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet 2018 tappar Växjö från plats 33 till 40. Av kommunens utgifter måste därför allt som inte uppfyller krav som motsvarar lagstadgad verksamhet eller insats motverkas och omfördelas till insatser som

snabbt ger oss utrymme att skapa självförsörjande och aktiva skattebetalare. Sverigedemokraterna vill stimulera entreprenörskap. Förbättring av kommunens service för småföretagen är nödvändig för att stimulera småföretagandet. Snabba beslut, färre policydokument, mindre byråkrati kan minska kostnader och

påskynda beslut, skulle främja arbetsmarknaden positivt. För att ytterligare stödja det lokala näringslivet och småföretagaren i

kommunen behöver kommunen ta fram ett förenklat och mer konstruktivt sätt att använda upphandlingsverksamheten. Exempelvis kan avtal om upphandling delas i flera mindre delar. Alltför stora inköp eller tjänster kan medföra svårigheter för små- och medelstora företag. För att möjliggöra det vid offentlig upphandling kan ska-kraven minskas till antal och omfattning dvs utesluta krav som inte är absolut nödvändiga. Här finns möjlighet att med samlade insatser skapa jobb för personer som står lite längre från arbetsmarknaden såsom Växjös många unga och utrikesfödda. Efterfrågan på små företag kan på sikt även stärka intresset för de praktiska programmen i gymnasieskola. Vi vill se mer samarbete mellan skola, arbetsmarknad och vuxenutbildning. Arbetsmiljön i offentlig sektor måste samtidigt förbättras avsevärt. Utmaningen är stor att finna resurser som behövs till vård och omsorg för att motverka stress, arbetsskador och skada för tredje part. Vi vill öka kvalitén på vården och ge personalen mer tid att vårda.

”Vi vill se ett Växjö där alla ska få tid och utrymme att växa”

21

Framtidens stora behov kommer att kräva fler aktörer inom både skola och omsorg. Inom skolans verksamheter och kommunala arbetsmarknadsåtgärder finns mer att göra för att få Växjöbor anställningsbara. Fler studievägledare behövs för att lotsa våra ungdomar rätt och framför allt till de branscher där det idag råder brist på personal. När resurser inte räcker bär tanke som digital mötesplats och mobil resursenhet

alltid övervägas. Vi Sverigedemokrater vill också se fler programformer kopplat till bristyrken i Växjö. Givetvis i samordnade satsningar med det privata näringslivet, Arbetsförmedlingen och fackförbunden. Arbetsuppgifter som skapas ska inte konkurrera ut personer som till exempel lärare och undersköterskor som har många års utbildning och erfarenhet.

MÅL 1. Tydligare väg mot full sysselsättning 2. Växande näringsliv 3. Snabb och fungerande etablering för nyanlända

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta att:

> Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utvärdera hur kommunala regler ex upphandling kan förenklas i syfte att stimulera nyetablering och utveckling av företag i Växjö.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd utvärdera vuxenutbildningens program i syfte att möta de lokala företagens behov av personal.

> Ge kommunstyrelsen uppdraget att låta berörd nämnd undersöka möjlighet att skapa fler effektiva yrkesutbildningar. Även med grundläggande undervisning i svenska språket, matematik och samhällsorienterad kunskap.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att ta fram utbildning och andra kompetensutvecklande stödinsatser avsedd för äldre, utförsäkrade, sjukskrivna. Syfte bättre folkhälsa och ökad anställningsbarhet.

”Vi Sverigedemokrater vill stimulera.”

22

Utbilda för ett livslångt lärande I forskning och expertis beskrivs hur kompetenta lärare och skolledare är viktiga komponenter för en bra skola och undervisning. Runt om i kommunen skvallrar statistik om alltför stora skillnader mellan kommunens skolor vad gäller resultat i främst svenska och matematik. Elevgrupper ökar i storlek samtidigt som elever med diagnoser och bristande språkkunskap i allt högre grad ska integreras i klassrummen. Elevens lärande måste i högre grad stärkas av mer utvecklade samverkansformer med eleven och vårdnadshavare som i många fall är en resurs och kunskap att räkna med. Inte minst i mötet med barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Antal tillfällen man utsätts för majoritetsspråket beskrivs i forskning som avgörande faktor i språkinlärning. Erfarenhet av skolgång är dessutom inte självklar bakgrund hos elever från andra länder. Lärare, klasskamrater och annan personal i skolan ställs inför stora utmaningar. Föräldrars stöd, elevens närvaro och möjlighet att hålla hög kvalité på undervisning är avgörande faktorer för skolans förmåga att producera godkända elever.

Skolan är en del av samhället och enbart genom mer samverkan med samhället utanför och föräldrars delaktighet i skola kan vi göra skolan till en trygg plats för alla parter. Lärarna måste tillåtas fokusera på skolans lagstadgade undervisningskrav och på den betydande kunskap som alla måste få med sig från skolan. Vi vill därför verka för att implementera och stödja utökade och effektiviserade former av samverkan mellan hem, samhälle och skola. Som led i detta arbete ska skolan verka för att befintliga resurser fördelas på sätt som ger utrymme att avlasta lärare. Resurser ska läggas på att utveckla och stärka föräldrar som ska förstå vikten av att stötta lärarna i det ansvar som följer deras roll.

Skolan får ta emot nyanlända elever som inte alltid klarar av att hänga med i undervisningen. För att stärka lärare och pedagoger som har att möta detta problem ser vi att omorganisation av administrationen och effektiviseringar är nödvändiga i Växjö kommuns skolförvaltning. Enligt skollagen har eleven rätt att utveckla sitt modersmål. Växjö kommun måste dock ta större ansvar för hur vi disponerar våra skattemedel på mest effektivt och ansvarigt sätt. Budget för skola tillåter oss inte att vara oansvarigt generösa. Behov av undervisning i modersmål ska styrkas av eleven med vårdnadshavare i bostaden. Enhetliga krav och samverkan om utbildning i modersmål ska utarbetas och utökas över kommun- och länsgränser. En väg att effektivisera och finansiera är digitalisering som möjliggör att undervisning kan tillgodoses online och utanför ordinarie skolas tid. Intresset för modersmål är inte självklart och de som föredrar att inte undervisas i modersmål bör också stödjas. Skolan ska se varje individ och ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Det finns mer att göra för att alla elever, oavsett bakgrund, ska nå målen, få utrymme att växa och rustas för framtiden. Det är särskilt viktigt i ämnen som matematik och språk. Effektiviseringar, digitalisering och besparingar i administration och förvaltningar ger oss utrymme att stärka skolan i Växjö Kommun. Små förskolor och skolor efterfrågas och ska vara en möjlig del av utbudet i Växjö. Lärarna behöver fokusera på undervisning och ska ha tillräckliga verktyg för att skapa arbetsro. Vi har noll tolerans mot mobbning och kränkande behandling i skolan och ställer krav på att skolan aktivt

23

förebygger sådant och tar fullt ansvar om något allvarligt inträffar. Psykisk och fysisk ohälsa bland unga har blivit ett växande samhällsproblem. Vi vill vända den trenden och att satsningar särskilt görs för att stärka elevernas hälsa. Vi vill möta behoven med att ge varje skola möjlighet till en kurator och skolsköterska viss tid varje dag. För att barnen skall orka ta till sig av utbildning krävs att de äter ordentligt under skoldagen. Sverigedemokraterna vill därför att måltiderna i skola och annan omsorg ska bestå av vällagad närproducerad husmanskost. Måltidsorganisationen ska effektiviseras. Kostnad som vi idag betalar för hög andel ekologisk mat och vegetariska dagar ska utredas djupare för att jämföras med omprioriterad satsning på god smakupplevelse, traditionell svensk husmanskost och miljövinster av korta

transportvägar för närproducerad slutprodukt och råvara. Utbildning vid Växjös gymnasieskolor ska präglas av hög kvalitet och hög status på attraktiva lärosäten med målet att vara bäst i landet. Näringslivets problem att hitta rätt kompetens gör att fler former för lärlingsutbildningar måste skapas. Vi vill i högre grad engagera näringslivet i syfte att elever ges yrkespraktik samtidigt som vi stärker de praktiska programmens förmåga till matchning mot näringslivets behov av personal. Samarbetet med universitet och högskolor kan utvecklas och stärkas. Duktiga elever skall i högre utsträckning uppmuntras att läsa universitetskurser redan under gymnasietiden.

. Mål 1. Fler barn och elever ska utmanas i sitt lärande och nå kunskapsmålen 2. Oavsett bakgrund skall alla ges chans att lyckas Sverigedemokraterna föreslår kommunfullmäktige besluta att:

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd granska, enhetliggöra och effektivisera hantering av undervisning i modersmål i kommunen.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd undersöka möjlighet att avlasta lärare och pedagoger i kontakter med föräldrar och frigöra tid för lärarnas kunskapsförmedling.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd stärka pedagogiska mötesplatser, språkcentraler och likvärdiga funktioner i svenska språket, svensk kultur och värderingar.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd utreda samverkansmöjligheter och metod för förbättrad elevhälsa och ökad kunskap i syfte god hälsa, utbildning och yrkesval. Att berörd nämnd i detta utreder möjlighet till daglig tillgång till studievägledare och skolsköterska på varje skola i grundskolan.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd utreda och effektivisera skolornas marknadsföring mot bristyrken för att minska missmatchningen på arbetsmarknaden.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd skärpa och stärka gymnasieskolornas koppling till arbetsmarknaden och årligen redovisa utfall av skärpning.

> Ge kommunstyrelsen i uppdrag att med syfte sänkt måltidskostnad utreda kostnad för ekologisk mat jämförd med icke ekologisk mat.

24

Utveckla och förvalta en växande och trygg stad och landsbygd.

Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för kommuninvånarnas trygghet, trivsel och hälsa och för den ekonomiska tillväxten och miljön. Sverigedemokraterna vill verka för levande, traditionella, familjevänliga, småskaliga och trygga samhällsmiljöer. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för brottslig verksamhet ska motverkas och förändras.

Traditionellt kulturell arkitektur ska kombineras med detaljer och material som har kommit att karakterisera vår kommun, stad och våra stadsdelar. Trä, grönska och upplevelsen av ljusets strålar som bryts i vatten ger utrymme för spännande färger och materialval som kan användas.

Läget för en framtida Växjö Simhall, miljö runt Växjösjön och aktiviteter där omkring är framtidsfrågor där politiker även måste förhålla sig till en rad viktiga parametrar som trafikfrågor, utveckling av staden som mötesplats, handelsplats, bostadsbehov och arbetstillfällen. Parkeringsfråga och framkomlighet är för näringslivet i Växjö city en ständig diskussion där vi politiker måste se värdet av samtliga som viktiga aktörer i det som kan bidra inte minst till en viktig faktor som integration. Utan ett fungerande och levande centrum har vi färre mötesplatser och arbetstillfällen att gå till.

Den som av olika privata skäl behöver använda sin bil till eller genom staden och tillresande från övriga delar i vår kommun ska inte mötas med svår tillgänglighet och höjda avgifter för parkeringar.

I växtvärk och snabbt växande invånarantal i vår kommun krävs högt fokus på effektiv process vad gäller lokalförsörjning och hög beläggningsgrad i kommunens lokaler. Vår

kommun gör stora investeringar i byggandet av bostäder, infrastruktur och grönstruktur. Höjda hyreskostnader följer i dessa led. I högre grad behöver exploateringsvinster finansiera kostnader. De så kallade stormpengarna efter Gudrun tar slut 2020 och utöver det rekommenderade överskottsmålet som ska uppnås behövs besparingar och återföringar lån av eget kapital göras.

En förhöjd avkastning krävs från Vidingehem Vidéum, Veab och VÖFAB. Lokalförsörjning flyttas från Tekniska till VÖFAB. Teknisk produktion får också ökat avkastningskrav och förvaltningen ska effektiviseras. Tuffa krav som ställer enheter i stora prövningar som vi har fullt förtroende att man kan klara.

Sverigedemokraterna ser en resurs i varje invånare i Växjö kommun. Istället för att tilldela grupper av invånare olika förturer eller fördelar tror vi på individens naturliga strävan vara självständig och oberoende av andra. Vi vill därför stärka invånaren genom att ställa högre krav och ansvar i processen som gäller egna livet och delaktigheten i samhällets gemensamma värdegrund och reglerade lagar. För detta krävs ibland stöd från kommunen men med rätt inställning och samverkan i alla led kan vi undvika att individer ska behöva fastna i ett livslångt bidragsberoende.

God infrastruktur och samhällets gemensamt goda krafter skall skapa närhet till arbete, offentlig service, inköpsställen, fritidsaktiviteter som mötesplatser i hela kommunen. Vi vill göra det lätt för den som vill medverka att bli del av gemenskap och sammanhållning.

Växjö city ska därför växa som tillgänglig och aktivt verksam stad för alla i hela kommunen. Omgivande orter ska utvecklas till attraktiva

25

alternativa boplatser där det med kommunens stöd och politiska beslut produceras och erbjuds varierade former av arbeten, samverkan, samhällsservice och bostäder.

Grönområden är av stor betydelse för människors trivsel och hälsa och bör därför utgöra fokus i kommunens alla tätorter. Parker, oaser och sjöar som Växjösjön med flera ska bevaras för att skapa trivsel hos boende i kommunen. Växjö city med handel ska utformas så det associeras till central mötesplats med livlig puls där vi utvecklar ide och relation. Våra kommunala bostadsbolag ska kontinuerligt inventera hur många och vilka som stadigt eller regelbundet bor och befinner sig i kommunens hyresrätter.

Felaktiga utbetalningar av bidrag och hjälp till personer som befinner sig illegalt i Växjö måste upphöra. Ekonomiskt stöd till de som inte är berättigade till sådant ska på ett ansvarstagande sätt omedelbart upphöra. Skattemedel i kommunen ska användas till att stärka invånarens förmåga till självförsörjning. Utanförskap och diskriminering av alla slag måste motverkas.

Fortsatt stöd till näringslivet och högt fokus på att producera arbetstillfällen krävs om Växjö kommun ska klara framtidens utmaningar. Teknikutveckling och forskning är viktigt och

kommunen ska bidra till ett gott forskningsklimat genom att koppla samman högre studier inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen med näringslivet.

Miljöfrågan om utsläpp av växthusgaser som på sikt kan orsaka uppvärmning av vår jord har fått stor uppmärksamhet. Det är en global fråga, men insatser på det lokala planet är av betydelse, inte minst för att uppnå de målsättningar som vi undertecknat via internationella avtal. Insatser måste likväl göras med tanke om mest effekt ut för varje placerad krona och att det inte skapas sidoeffekter som skadar mer än avsedd nytta.

Livsmedel och annan produkt som odlas och framställs i närområdet kan ge kostnadseffekt och miljövinster och bör därför premieras vid upphandling. Andra saker som bör premieras vid upphandling av livsmedel är att produkterna är näringsriktiga, hälsosamma och framställts på ett etiskt försvarbart sätt, till exempel genom att uppfylla krav på god djuromsorg. Kött från djur som avblodats utan bedövning ska inte förekomma inom kommunens verksamheter. Kommunen ska ta ökat miljöansvar genom att verksamheten utvärderar möjligheten att övergå till nedbrytbara engångsartiklar. Nedbrytbara engångsartiklar kan minska kostnader för avfallshantering.

26

Mål 1. Högre effektivitet och rätt fokus i miljöfrågor och samhällsplanering 2. Bostäder och jobb i hela kommunen och minskad polarisering. 3. Ökad trygghet och högre välbefinnande hos alla invånare i kommunen

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta att:

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att tillsätta utredning om underliggande orsak till personers oförmåga att frigöras från långtidssjukskrivning, etableringsstöd, arbetslöshet och bidragsförsörjning. Att redovisa resultat av sådan utredning.

> Ge kommunstyrelsen i uppdrag att kräva bolagen i VKAB på utdelning enligt Sverigedemokraternas budgetförslag.

> Ge kommunstyrelsen i uppdrag att uttala att miljösatsningar med tanke på mest effekt ut för varje satsad krona, skall gälla.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att övergå till ökad användning av nedbrytbara engångsartiklar.

27

Stödja individer och främja självständigt liv

I fungerande välfärd ska alla kunna vara trygga och ha ett stimulerande och värdigt liv. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag som undantagslöst ska följas och rätten till personlig assistans får aldrig inskränkas.

Den som har stora funktionsnedsättningar, syn- eller hörselskada eller psykisk sjukdom och behöver stödjas i sitt behov att komma utanför sitt hem och bryta isolering. Genom att erbjuda kostnadsfri ledsagare vill Sverigedemokraterna att Växjö kommun skall utreda möjligheten till ökad tillgänglighet till samhället och ett aktivt liv för den med funktionsnedsättning.

Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Sverigedemokraternas långsiktiga ambition är att Växjö ska ha Sveriges bästa vård- och omsorgspolitik. Nationellt verkar Sverigedemokraterna för att utöka tjänstetyper och återgång till ursprunglig nivå för RUT-avdrag vilket skulle öppna för fler möjligheter att ta hjälp samtidigt som fler arbetstillfällen skapas.

Kommunikation och dokumentation är viktigt när man bemöter brukare i vård- och omsorgsverksamheten. För att kommunicera och dokumentera med och om brukarna måste man som anställd kunna det språk som majoriteten av människorna i Sverige använder sig av, det svenska språket. När vård- och omsorgspersonal har bristande svenskkunskaper kan det leda till missförstånd, konflikter och i värsta fall till personskada. Därför är det viktigt att kravet på svenskkunskaper vid all nyanställning inom kommunen skärps och upprätthålls.

Att stärka någon i förmåga att klara av att kommunicera bidrar till att stärka gemenskap och känsla av delaktighet. För den åldrande med annat språk än svenska kan digital utveckling bli lösningen. Istället för tolkande

personal ska exempel som hörslinga med automatisk översättning utredas som möjligt alternativ.

Sammanboende i ålderdom eller dödsfall får aldrig resultera i att man upprepade gångar riskerar att ryckas upp ur sin trygga tillvaro. Vid all framtida utformning av äldrebostäder ska kommunen verka för allas behov av kontinuitet och trygghet. Lösningar för ett Bo-kvar-alternativ måste utarbetas.

Omsorgstagaren ska ges större möjlighet att påverka innehållet i sin måltid. Kommunen ska undersöka fler möjligheter för

omsorgstagaren att kunna serveras varm, god och näringsriktig mat med fokus på närproducerat. Pensionären förvisas ofta till ensamhet i hemmet. Alla ska ges stöd och möjlighet till daglig utevistelse, årligt miljöombyte och social tid. Trygghet, kontinuitet och stimulans ska ses som grundläggande rättighet. Personal i direkt nära kontakt med omsorgstagaren och dess hem skall ha lämnat utdrag ur belastningsregistret. Krav som ställs på kommunens egna omsorgsenheter skall omfatta även privata utförare.

Våra grundläggande idéer och värderingar bygger på respekt för individen och människors lika värde. Sverigedemokraterna anser att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden!

”Växjö kommun ska ha Sveriges bästa vård- och omsorgspolitik”

28

Utgångspunkten när vi formar samhället är att Individ och familj står i centrum. Vi vill att människor får större makt över sin vardag och livssituation. Vi tror på varje människans förmåga och vilja att ta ansvar för sig själv och sina nära. Prioritet ska därför läggas vid att stärka individer som hamnat i långvarigt utanförskap av bristfällig integration, sjukdom

eller arbetslöshet. Stort fokus bör läggas på effektivisering som ger utrymme att skapa nya vägar till ökad sysselsättning. Rätt stöd för omstart i människors liv ser vi som rätt väg att gå för att uppnå ökat välbefinnande. Vilket även skulle ge vinster i form av minskat tryck på psykiatri.

Mål 1. Trygg välfärd med stöd, vård och omsorg av hög kvalité 2. Minskat utanförskap och ökad självförsörjandegrad

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige besluta att:

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd verka för att all personal inom omsorg testas i språkkunskap Svenska. Att Vård- och omsorgspersonal med bristande svenskkunskaper utifrån testresultaten vidareutbildas till nivå som anses lämplig för att klara arbetet. Att rimlig minsta kunskapsnivå uppnår motsvarande lägst väl godkänd SFI nivå D.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta berörd nämnd verka för att samtliga anställningsformer i omsorgen Växjö kommun föregås av bakgrundskontroll med utdrag från belastningsregistret. Syfte att undvika att kriminella anställs till verksamheten.

> Ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka möjlighet för Växjö kommun att öka tillgänglighet till samhället och ett aktivt liv för den med funktionsnedsättning genom kostnadsfri hjälp av ledsagare.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att undersöka möjlighet att berörda nämnder och bolag minskar tolkkostnader genom att använda digitalt hjälpmedel som hörslinga med översättning.

29

Möjliggöra en aktiv fritid Sverigedemokraterna arbetar för ett Växjö där samhället präglas av en historiskt rotad gemensam svensk kultur som skapar sammanhållning och solidaritet mellan medborgarna – såväl inrikes som utrikes födda. Ett Växjö där det svenska kulturarvet respekteras och levandehålls. Ett levandehållande av det svenska kulturarvet är en av Sverigedemokraternas viktigaste kulturpolitiska frågor. Växjö kommun bör starta en kulturarvsfond där organisationer, föreningar och privatpersoner kan söka stöd för att bevara, trygga och skydda svenskt kulturarv som är på väg att försvinna eller behöver skyddas. Den svenska kulturen är, liksom andra kulturer, unik och långsamt föränderlig.

Vi är en del av det västerländska arv som präglat vår kontinents framväxt och bidragit till den demokratiska stabilitet vi ser i Europa och vårt närområde. Förekomst och stöd till föreningsverksamhet som inte tydligt står för värden som förenas med demokrati måste därför utredas och avvecklas.

Vår kärlek till den svenska kulturen ligger främst inte i att den skulle vara bättre än någon annan, utan för att den är vår egen. Vi vill verka för att göra kulturen mer tillgänglig för barn, äldre och funktionshindrade. Bland annat behövs utveckling av bibliotek, sevärdheter och upplevelser för framförallt barn och familjer. I tid för besparing på lokalkostnader ser vi därför en stor vinst i att flytta Växjö Konsthalls verksamhet in i befintligt Bibliotek i Växjö. Något vi ser skulle bidra till att en bredare publik på naturlig väg kan ta större del av den konst som annars visas för begränsad publik.

Genom att utsätta en större del av kulturlivet för marknadskonkurrens ökar man medborgarnas inflytande över kulturlivets inriktning. Då behöver inte kommunens kulturresurser användas till att finansiera smala eller politiska verksamheter, vilka

merparten av skattebetalarna inte har något intresse av. Mot bakgrund av bland annat detta föreslår Sverigedemokraterna att anslagen till kultur- och fritidsnämnden minskas.

Kultur har funnits sedan tidernas begynnelse. Våra viktigaste och mest betydelsefulla kulturella innovationer behövde inte finansieras av skattemedel. Dessutom är det inte kommunens huvuduppgift att finansiera kulturen. Idag har Växjö en överdimensionerad kulturförvaltning. Att Sverigedemokraterna minskar anslagen till kultur- och fritidsnämnden baseras på att vi prioriterar förskolor och skolor framför studieförbund. Vi prioriterar kulturföretagare och kulturproducenter framför kulturbyrokrater och kulturarbetare. Det kulturutbud som får stöd av en kommunal kulturförvaltning måste vara relevant för större andelen av kommunens invånare såsom fler av idrottens olika föreningar.

Utifrån dessa principer ser vi att kulturförvaltningens kulturstödsbudget ska verka för att den kultur som får stöd av kommunala skattemedel ska bidra till kommunens utveckling. Kulturen ska också få stöd från kommunen för att skapa gemenskap och forum som mötesplatser för dialog och samtal mellan kommunens invånare. Företag, projekt inom byggnation och annat som främjar tankar om mötesplats ska stödjas.

Kommunen har genom åren samlat på sig av konst till värden som idag sägs inventeras. Det är inte kommunens uppgift att vara konstsamlare och innehav av konst och konstföremål bör därför auktioneras ut.

Kommunen ska ha en aktiv roll som arrangör vid officiella högtider och ta ett särskilt större ansvar för att exempelvis det svenska nationaldagsfirandet ges en folklig profil.

30

Mål 1. Ett kultur- och fritidsutbud med innehåll för bred publik i hela kommunen 2. Ett sammanhållet civilsamhälle och tryggat föreningsliv

Vi Föreslår därför Kommunfullmäktige att:

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att minska och omfördela kommunens ekonomiska stöd till kultur- och fritidsnämnden enligt Sverigedemokraternas budgetförslag.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta kultur- och fritidsnämnden omfördela föreningsstöd och andra bidrag till mer ansvarsfull och rättvis fördelning.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att låta Kultur- och fritidsnämnden avveckla Växjö Konsthall i dess nuvarande lokaler och istället samlokalisera verksamheten med Stadsbiblioteket i Växjö. Syfte effektivisering och besparing som tillgängliggör konsten för fler invånare.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att utvärdera möjlighet att auktionera ut konst och konstföremål i kommunens ägor.

> Ge kommunstyrelsen uppdrag att undersöka möjlighet att starta en kulturarvsfond där organisationer, föreningar och privatpersoner kan söka stöd för att bevara, trygga och skydda svenskt kulturarv som är på väg att försvinna.

31

Ekonomisk redogörelse

Gemensam finansiering 2020-2022 Skatteintäkter Skattesatsen i Växjö kommun är oförändrad och uppgår under 2020 till 20:19. Medelskattesatsen 2019 i riket för primärkommuner är 20:70 och Växjö kommuns skattesats är således 51 öre lägre. För åren 2021-2022 beräknas skattesatsen vara oförändrad.

Beräkningen av underlaget för skatteintäkter bygger på flera parametrar kopplade till utvecklingen i den svenska ekonomin. Prognoser på skatteunderlagets utveckling publiceras av regeringen, Ekonomistyrningsverket och SKL. Kommunstyrelsen har beslutat att använda SKL:s prognos som underlag för beräkning av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

Följande nyckeltal och deras procentuella förändring över tid påverkar beräkningen av skatteintäkterna.

2017 2018 2019 2020 2021 2022

BNP kalenderkorrigerad 2,4 2,4 1,4 1,4 1,4 1,5

Sysselsättning, timmar, kalenderkorrigerad 2,1 2,4 0,9 -0,4 -0,2 0,4

Relativ arbetslöshet, procent 6,7 6,3 6,3 6,5 6,8 6,8

Timlön, nationalräkenskaperna 2,5 2,2 2,8 3,1 3,2 3,3

Inflation, KPI 1,8 2,0 2,0 2,4 2,4 2,6

Realt skatteunderlag 1,0 1,1 1,2 0,3 0,3 1,0

Befolkning, 15-74 år 1,1 0,8 0,5 0,4 0,4 0,5

Kommunalekonomisk utjämning Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner i landet. Oberoende av invånarnas inkomster eller kommunernas strukturella och socioekonomiska förhållanden ska alla kommuner kunna tillhandahålla likvärdig offentlig service. Systemet för kommunal utjämning finansieras av staten.

Inkomstutjämningen garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Medelskattekraften är det genomsnittliga skatteunderlaget i riket eller den beskattningsbara inkomsten per invånare i landet. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras det genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger däremot anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Växjö kommuns medelskattekraft uppgår under 2019 till 95 procent vilket innebär att kommunen får ett bidrag.

Beräkningsunderlaget för skatteintäkter och utjämning under planeringsperioden bygger på en befolkningsökning med 1 300 personer per år under planperioden. Ökningen baseras på ett genomsnitt av de senaste fem årens befolkningsökning per den 1 november.

32

Kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommunen opåverkbara faktorer som mäter kostnadsskillnader orsakade av strukturella och socioekonomiska förhållanden. Kostnadsutjämningen kompenserar inte för skillnader i servicenivå, kvalitet eller effektivitet. Växjö har jämfört med riket gynnsamma förhållanden i de flesta delmodellerna i systemet vilket innebär att kommunen betalar en avgift.

Statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Fastighetsskatten avskaffades 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus är 0,75 procent av taxeringsvärdet. Den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförs respektive kommun.

LSS-utjämning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska garantera personer med funktionshinder goda levnadsvillkor. Eftersom kostnaderna för kommunernas LSS-verksamhet är ojämnt fördelade över riket finns ett separat utjämningssystem för denna verksamhet. Utjämningssystemet är mycket känsligt för förändringar i den underliggande verksamhetsstatistiken vilket kan leda till att bidraget förändras väsentligt mellan åren. Beloppen för 2020 och framåt är budgeterade enligt den prognos som SKL redovisat i maj 2019.

Statsbidrag välfärd Ekonomiska medel till kommunsektorn fördelas dels via det kommunalekonomiska utjämningssystemet i kronor per invånare och dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till de så kallade flyktingvariablerna. Beräkningen för Växjö kommun 2020 bygger på samma grunddata som för 2019. Från och med 2021 kommer hela tillskottet att ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som ett generellt statsbidrag.

Sammanställning skatter, utjämning och statsbidrag, Växjö kommun Mkr 2019 2020 2021 2022 Skatteintäkter 4 005 4 134 4 262 4 419 Kostnadsutjämning -161 -180 -178 -185 Inkomstutjämning 864 902 957 1 023 Relgeringsbidrag 65 103 110 85 Statsbidrag välfärd 34 19 0 0 LSS-utjämning 42 60 61 62 Fastighetsavgift 163 168 168 168 Summa 5 012 5 206 5 380 5 572

Personal och pensioner Personalkostnaderna som för 2019 beräknas uppgå till 3,6 mdr utgör den tyngsta kostnadsposten i kommunens samlade budget. Det motsvarar 68 procent av nettokostnaden. På den kommunala arbetsmarknaden löper vissa löne- och kollektivavtal tillsvidare medan merparten löper fram till april 2020. Beräkningarna för 2020-2022 är enligt regeringens bedömning drygt 3 procent per år.

33

Pensionskostnaderna är beräknade i enlighet med pensionsförvaltarens långtidsprognos. Från och med 2020 tillämpar Växjö kommun modellen för fullfondering av pensionsskulden. Pensionsskulden synliggörs i balansräkningen och redovisas därmed i enlighet med hur företag gör och en statlig utredning rekommenderat. Fullfonderingen innebär att överskottsmålet och andra värdesäkrande åtgärder behöver ses över för en långsiktigt trygg finansiering av pensionsförpliktelserna.

Finansnetto Sammanställning, finansnetto, Växjö kommun Mkr 2019 2020 2021 2022 Räntenetto 22 24 22 22 Borgensavgift 55 57 59 61 Återbäring kommuninvest 12 12 12 12 Utdelning kommunala bolag VP 139 119 104 104 Aktieägartillskott Wexnet -12 0 0 0 Summa 216 212 197 199

Kommunens nämnder debiteras en intern ränta för kapital som investeras i anläggningar och inventarier. Internräntesatsen ska motsvara den verkliga lånekostnaden. För 2020 är internräntesatsen 2,5 procent.

Verksamhetens nettokostnader 2020 Kommunens nämnder och styrelser planerar sin verksamhet utifrån koncerngemensamma budget- och planeringsförutsättningar. Dessa utgörs bland annat av befolkningsprognos, prognos för bostadsbyggande, lönerevision och övrig verksamhetsrelaterad planering.

Utgångspunkt för budget 2020 är innevarande års budget justerad med eventuella under året beslutade verksamhetsförändringar eller ramjusteringar. Slutsatser kopplade till årsredovisning för 2018 samt löpande utfallsprognoser ligger också till grund för 2020 års strategiska riktning och resursfördelning.

Någon generell uppräkning av nämndernas budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till inflation. Nämnderna bedömer kostnadsutvecklingen för sina respektive verksamheter i sina internbudgetar.

Förändringar år 2020–22 i jämförelse med 2019 Nämnderna tillförs 125 mkr 2020 för demografi samt ökade lokalkostnader utöver kompensation för ökade lönekostnader. Effektiviseringsåtgärder motsvarande 87 mkr planeras för 2020 varav 53 mkr är utlagt på nämndspecifik kostnadsminskning.

I ett samlat effektiviseringspaket med icke nämndstilldelad effektivisering budgeteras 18 mkr i effektivisering rörande samordning av stödfunktioner, 4 mkr i besparing för etablering av samhällsbyggnadsförvaltning, 6 mkr för ökad extern finansiering från finansiärer som EU, statliga myndigheter och andra fonder. Härutöver budgeteras även minskad internationell samverkan av icke värdeskapande karaktär motsvarande 3 mkr, samt en besparing för politisk verksamhet motsvarande 3,5 mkr.

34

Förändringar ramar jämfört med 2019 Tkr 2020 2021 2022 Byggnadsnämnd Effektivisering, överproduktion -1 000 -1 000 -1 000 Volymförändring -3 000 -3 000 -3 000 -4 000 -4 000 -4 000 Kommunfullmäktige Effektivisering, överproduktion -1 000 -1 000 -1 000

-1 000 -1 000 -1 000 Kommunstyrelse Resurstillskott 6 000 6 000 6 000 Effektivisering, överproduktion -2 000 -2 000 -2 000 Minskad extern samverkan -4 000 -4 000 -4 000 Måltider, effektivisering och lägre krav på ekologisk mat -13 000 -13 000 -13 000 Lokalförsörjning till Vöfab -2 700 -2 700 -2 700 Effektivisering, lönehandläggning -2 200 -2 200 -2 200 Effektivisering, IT -2 600 -2 600 -2 600 Hyra nytt kommunhus 0 10 000 10 000

-20 500 -10 500 -10 500 Kultur- och fritidsnämnd Effektivisering, överproduktion -5 000 -5 000 -5 000 Lokalförsörjning till Vöfab -700 -700 -700 Flytt av konsthall till biblioteket -1 000 -1 000 -1 000 Effektivisering, hantering föreningsbidrag -500 -500 -500

-7 200 -7 200 -7 200 Miljö- och hälsoskyddsnämnd Effektivisering, överproduktion -100 -100 -100 -100 -100 -100 Nämnd för arbete och välfärd Resurstillskott 9 900 9 900 9 900 Effektivisering, överproduktion -3 500 -3 500 -3 500 Lokalförsörjning till Vöfab -700 -700 -700

5 700 5 700 5 700 Omsorgsnämnd Resurstillskott 37 500 37 500 37 500 Effektivisering, överproduktion -2 500 -2 500 -2 500 Lokalförsörjning till Vöfab -400 -400 -400

34 600 34 600 34 600 Teknisk nämnd, förvaltning Resurstillskott 3 000 3 000 3 000 Effektivisering, överproduktion -2 000 -2 000 -2 000 1 000 1 000 1 000

Teknisk nämnd, teknisk produktion

Ökat avkastningskrav -2 000 -2 000 -2 000

35

-2 000 -2 000 -2 000

Utbildningsnämnd Resurstillskott 68 500 68 500 68 500 Effektivisering, överproduktion -2 500 -2 500 -2 500 66 000 66 000 66 000 Valnämnd

Allmänna val 0 0 2 000 EU-val -2 000 -2 000 -2 000

-2 000 -2 000 0 Värends räddningstjänst 0 0 0

0 0 0 Överförmyndarnämnd 0 0 0

0 0 0 Ej nämndstilldelad effektivisering Effektivisering av stödfunktioner -17 900 -17 900 -17 900

Besparing etablering samhällsbyggnadsförvaltning -4 000 -4 000 -4 000

Ökad extern finansiering (EU, statliga myndigheter, fonder) -6 000 -6 000 -6 000

Minskad internationell samverkan -3 000 -3 000 -3 000 Besparing politisk verksamhet, färre sammanträden nämnd -1 000 -1 000 -1 000 Besparing politisk verksamhet, lägre arvoden -2 500 -2 500 -2 500

-34 400 -34 400 -34 400

NETTOFÖRÄNDRING 36 100 46 100 48 100

Investeringar Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån inom Växjö kommun. Det är således respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Detta gäller även för investeringar i verksamhetslokaler som genomförs i de kommunala bolagen eller av annan part. Nämnden beslutar om investeringar upp till 10 mkr och ska upprätta interna anvisningar för beslut och hantering av investeringsprojekt. För bruttoinvesteringar i exploateringsområden gäller beloppsgränsen 20 mkr. När det gäller investeringar i verksamhetslokaler som nämnderna för sin verksamhet hyr av ett kommunalt bolag eller annan part beslutas investeringar upp till 20 mkr av respektive nämnd. Investeringar som överstiger dessa belopp ska beslutas av kommunfullmäktige. Investeringar i verksamhetslokaler innebär ökade driftskostnader för förvaltningarna i form av hyra. Investeringar i nya exploateringsområden ska på sikt finansieras med inkomster från tomtförsäljning och anslutningsavgifter. De ökade driftkostnaderna till följd av investeringar

36

i vatten och avlopp täcks med avgifter. Övriga investeringar inom Växjö kommun finansieras till största delen med skattemedel. Övriga skattefinansierade investeringar består främst av investeringar i teknisk infrastruktur.

Investeringar i renhållningsverksamheten hanteras av det nybildade bolaget Södra Smålands Avfall & Miljö AB och täcks i huvudsak med avgifter.

Översiktlig investeringsplan för 2020–2022 Investeringsplanen är en översikt av pågående och beslutade investeringar, samt planerade investeringar där det föreligger beslut om utredning. Förändringar kan komma att ske löpande under perioden.

Mkr 2020 2021 2022

Skattefinansierade investeringar Exploatering 16 16 3 Tillväxtinvesteringar 39 7 - Övrigt skattefinansierat 83 76 67 Summa skattefinansierat 138 99 70

Taxefinansierade investeringar Vatten och avlopp

108 85 42

Summa taxefinansierat 108 85 42 Summa Växjö kommun 246 184 112

VKAB-koncernen Verksamhetslokaler - pågående och beslutade 409 192 91 Verksamhetslokaler - under utredning 142 172 512 Summa VKAB-koncernen 551 364 603

Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022

RESULTATRÄKNING Verksamhetens kostnader och intäkter 2) -4 830 -5 201 -5 282 -5 418 -5 557 Avskrivningar -144 -135 -136 -138 -140 Verksamhetens nettokostnader -4 974 -5 336 -5 418 -5 556 -5 697 Skatteintäkter 3 872 4 005 4 134 4 262 4 419 Generella statsbidrag och utjämning 990 1 007 1 072 1 119 1 156 Verksamhetens resultat -112 -324 -212 -175 -122 Finansnetto 220 217 212 197 199 Resultat efter finansiella poster 108 -107 0 22 77 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Årets resultat 108 -107 0 22 77

37

BALANSRÄKNING Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 3 762 3 927 4 041 4 103 4 113 Materiella 1 813 1 978 2 092 2 154 2 164 Finansiella 1 949 1 949 1 949 1 949 1 949 Omsättningstillgångar 2 220 1 973 1 884 1 869 1 961 Summa tillgångar 5 982 5 900 5 925 5 972 6 074

EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital 1) 3 298 3 191 1 606 1 628 1 705 varav årets resultat 2) 108 -107 0 22 77 Avsättningar 3) 465 495 2 110 2 140 2 170 Skulder 2 219 2 214 2 209 2 204 2 199 Långfristiga 688 683 678 673 668 Kortfristiga 1 531 1 531 1 531 1 531 1 531

Summa eget kapital, avsättningar, skulder 5 982 5 900 5 925 5 972 6 074

KASSAFLÖDESANALYS Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 Årets resultat 108 -107 0 22 77 Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 145 135 136 138 140 Avsättningar 43 30 30 30 30 Realisationsvinst/förlust 9 0 0 0 0 Medel från vht före förändring av rörelsekapital 305 58 166 190 247 Förändring kortfristiga fordringar -184 0 0 0 0 Förändring förråd 57 0 0 0 0 Förändring kortfristiga skulder 65 0 0 0 0 MEDEL DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 243 58 166 190 247 Nettoinvesteringar materiella anl.tillgångar -269 -300 -250 -200 -150 Försäljning materiella anl.tillgångar 0 0 0 0 0 Förvärv finansiella anl.tillgångar -3 0 0 0 0 Försäljning finansiella anl. tillgångar 0 0 0 0 0 MEDEL INVESTERINGSVERKSAMHETEN -272 -300 -250 -200 -150 Nyupptagna lån/ amortering -160 -5 -5 -5 -5 Förändring långfristiga fordringar -170 0 0 0 0 MEDEL FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -330 -5 -5 -5 -5 ÅRETS KASSAFLÖDE -359 -247 -89 -15 92

Från och med 2020 redovisas pensionsåtagandet enligt fullfondsmodellen 1) Eget kapital reduceras med pensionsförpliktelsen utanför balansräkningen. 2) Årets resultat påverkas på grund av att pensionsåtaganden (ansvarsförbindelsen) förändras. Kommunens resultat har förbättrats med 19 mkr 2020. 3) Pensionsskulden lyfts in som en avsättning

38

Driftbudgetramar 2020–2022 Driftbudgetramar 2020-2022, nettokostnad, mkr Nämnd Utfall 2018 Budget

2019 Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021 Plan 2022

Byggnadsnämnd 12 678 16 968 16 968 12 968 12 968 12 968

Kommunfullmäktige inkl revisorer 13 962 14 380 14 380 13 380 13 380 13 380

Kommunstyrelse 468 160 505 535 503 535 485 035 495 035 495 035

Kultur- och fritidsnämnd 181 446 186 123 185 238 178 923 178 903 178 903

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 10 718 11 767 13 567 11 667 11 667 11 667

Nämnd för arbete och välfärd 642 055 655 486 670 586 661 186 661 166 661 166

Omsorgsnämnd 1 303 828 1 300 841 1 351 926 1 335 441 1 335 481 1 335 481

Teknisk nämnd, förvaltning 154 834 157 243 156 543 158 243 158 243 158 243

Teknisk nämnd, parkeringsköp 0 0 0 0

Teknisk nämnd, teknisk produktion -1 781 -2 000 -2 000 -4 000 -4 000 -4 000

Teknisk nämnd, skog och natur 1 991 2 100 2 100 0 0 0

Teknisk nämnd, biogas 7 080 1 500 0 500 0 0

Teknisk nämnd, avfallshantering -7 0 0 0 0

Teknisk nämnd, VA 0 0 0 0 0

Utbildningsnämnd 2 080 228 2 176 932 2 205 932 2 242 932 2 242 932 2 242 932

Valnämnd 1 849 2 182 2 182 182 182 2 182

Överförmyndarnämnd, Östra Kronoberg 4 654 4 189 4 389 4 189 4 189 4 189

Värends Räddningstjänst 66 039 66 019 66 019 66 019 66 019 66 019

Effektivisering, ej nämndstilldelat -34 400 -34 400 -34 400

4 947 734 5 099 265 5 191 365 5 132 265 5 141 765 5 143 765

39

Balansering av 2018 års resultat

Nämnd/styrelse Budget 2019

Eget kapital 20180101

Årets resultat 2018

KF beslut balansering av resultat

Eget kapital 20181231 Not

Byggnadsnämnd 16 968 23 090 4 470 4 470 27 560 Kommunfullmäktige inkl revisorer 14 380 4 581 326 326 4 907 Kommunstyrelse 505 535 96 275 32 322 32 322 130 533 Kultur- och fritidsnämnd 186 123 9 265 7 312 7 312 16 577 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 11 767 6 273 1 206 1 206 7 479 Nämnd för arbete och välfärd 655 486 70 910 8 513 8 513 79 423 Omsorgsnämnd 1 300 841 91 567 -47 424 -47 424 44 143 Teknisk nämnd, förvaltning 157 243 23 059 2 927 2 927 25 986 Teknisk nämnd, parkeringsköp 0 10 523 0 0 10 523 Teknisk nämnd, teknisk produktion -2 000 12 558 1 781 1 781 14 339 Teknisk nämnd, skog och natur 2 100 5 711 -1 991 -1 991 3 720 Teknisk nämnd, biogas 1 500 -9 435 -7 080 -393 -9 828 1 Teknisk nämnd, avfallshantering (taxa) 0 0 0 0 0 Teknisk nämnd, avfallshantering (marknad) 3 283 7 -3 290 0 3 Teknisk nämnd, VA 0 0 0 0 0 Utbildningsnämnd 2 176 932 70 434 -6 945 -6 945 63 489 Valnämnd 2 182 636 333 333 969 Överförmyndarnämnd, Östra Kronoberg 4 189 1 191 745 745 0 2

5 033 246 419 921 -3 498 -108 419 820

Not 1: TN biogas har inte balanserat den del av underskottet som avser nedskrivning av förbehandlingsanläggningen 6 687 tkr.

Not 2: Överförmyndarnämndens eget kapital på 1936 tkr har lyttats till kommunstyrelsen. Från och med 2019 finns en ny nämnd Överförmyndarnämnd Östra Kronoberg.

Not 3: Renhållningsverksamheten övergår från och med 2019 till SSAM och därför överförs 3 290 till kommunens gemensamma eget kapital.

Hel- och delägda kommunala bolag och kommunalförbund VKAB-koncernen De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. VKAB-koncernen består av moderbolaget samt fem helägda dotterbolag.

Resultat efter finansnetto

Bokslut Budget Plan Plan Not

Resultat, mkr 2018 2019 2020 2021 VKAB 175 -10 -9 -10

VEAB-koncernen 114 110 117 121

Videum AB 19 6 8 12

Vidingehem AB 75 17 17 17

Växjöbostäder AB 271 119 139 145

Vöfab 109 17 17 12

Eliminering koncernen -263 - - -

Summa resultat efter finansnetto 500 259 289 297

40

Avkastning totalt kapital Bokslut Budget Plan Plan Not Avkastning totalt kapital, procent 2018 2019 2020 2021 1

VKAB 4,5 - - - VEAB-koncernen 4,5 5,0 5,0 5,0 Videum AB 1,9 1,6 3,1 3,1 Vidingehem AB 3,8 3,0 3,0 3,0 Växjöbostäder AB 4,2 3,9 3,9 3,9 Vöfab 2,7 2,4 2,5 2,5

Översiktlig investeringsplan Investeringsplanen är en översikt av pågående och beslutade investeringar, samt planerade investeringar där det föreligger beslut om utredning. Förändringar kan komma att ske löpande under perioden.

Bokslut Budget Plan Plan Not Investeringsplan, mkr 2018 2019 2020 2021 VKAB 0 0 0 0 VEAB-koncernen 219 287 301 193 Videum AB 53 1 0 0 Vidingehem AB 50 113 158 157 Växjöbostäder AB 275 244 36 20 Vöfab 313 423 425 202 Summa 910 1068 920 572

Utdelning från bolagen inom VKAB 2020-2022 mkr 2019 2020 2021 2022 Not

VKAB-koncernen 25,0 0,0 0,0 0,0 2 VEAB-koncernen 4,9 4,9 4,9 4,9 3 Videum AB 0,0 5,0 0,0 0,0 4 Vidingehem AB 0,0 3,0 0,0 0,0 5 Växjöbostäder AB 98,9 98,9 98,9 98,9 6 Vöfab 10,0 7,0 0,0 0,0 7 Summa 138,8 118,8 103,8 103,8 Noter

Not 1. Avkastning på totalt kapital är ett mått på ett företags avkastningsförmåga eller lönsamhet. Måttet beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av tillgångarna enligt balansräkningen. Reavinster från försäljning är exkluderade i denna beräkning. KS har fattat beslut om krav på avkastning på totalt kapital för respektive bolag.

Not 2. Utdelning från VKAB till ägaren avseende räkenskapsåret 2019.

41

Not 3. Växjö Energi AB (VEAB) lämnar årlig utdelning till VKAB med 4,9 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun.

Not 4. Videum ska lämna utdelning till VKAB med 5 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun.

Not 5. Vidingehem AB ska lämna utdelning till VKAB med 3 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun. Utdelningen avser finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning samt åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar med hänvisning till 5 § i Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

Not 6. Växjöbostäder AB ska lämna utdelning till VKAB med 98,9 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun. Utdelningen avser finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning samt åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar med hänvisning till 5 § i Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

Not 7. Vöfab ska lämna utdelning till VKAB med 7 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun

Bilaga 1: Indikatorer för god ekonomisk hushållning I kommunallagen fastställs att kommuner ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det innebär finansiella mål för ekonomin och mål för verksamheten. God ekonomisk hushållning innebär för Växjö kommun att ha en hållbar utveckling och ett effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där samband finns mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

I tabellen nedan beskrivs varför nyckeltalen anses ha betydelse för om kommunen har en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning beror på en samlad bedömning av de utvalda indikatorerna. Om hälften av indikatorerna går i rätt riktning, eller är minst i nivå med jämförbara kommuner, ska kommunen bedömas ha god ekonomisk hushållning. Urvalet utgår dels från att nyckeltalet ska spegla god ekonomisk hushållning, dels att det ska mäta något som kommunen har rådighet över.

Växjö kommun har två ekonomiska mål, som anges nedan. Båda behöver vara uppnådda för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning. Effektivitetsmålet gäller för varje nämnd och förvaltning, liksom för hela koncernen.

Indikator Påverkan på god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning

För att det finansiella handlingsutrymmet på kort och lång sikt inte ska försvagas sätts resultatmålet på en procent.

Avkastning på totalt kapital i VKAB-koncernen (procent i förhållande till budgeterad nivå)

Avkastning på totalt kapital visar hur effektivt VKAB-koncernens dotterbolag använder sina tillgångar för att skapa förräntning i syfte att leverera beslutad utdelning.

Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer

Kostnadseffektivitet i verksamheterna innebär att skattemedel används effektivt, vilket skapar förutsättningar att växa, investera och utveckla verksamheten till nytta för medborgarna.

42

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år (%)

Arbete är en viktig faktor för den enskilde individen samt för kommunens utveckling och ekonomiska förutsättningar.

Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd

Fler med egen försörjning stärker berörda individers inkludering och samhällets sammanhållning. Om fler lämnar ekonomiskt bistånd frigörs resurser till att förebygga utanförskap.

Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år (SCB)

Arbete är en viktig faktor för snabb etablering och social integration samt för kommunens utveckling och ekonomiska förutsättningar.

Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år

Genomförd utbildning är en förutsättning för att vara en aktiv samhällsmedborgare med egen försörjning.

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde (lägeskommun)

Genomförd utbildning är en förutsättning för att vara en aktiv samhällsmedborgare med egen försörjning. Att individer kommer till sin rätt oavsett bakgrund bidrar till en positiv samhällsutveckling.

Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen

Minskad miljöpåverkan leder till lägre förbrukning av naturresurser och minskade kostnader för hela samhället, på kort och lång sikt.

Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden

Genom friska medarbetare når vi högre måluppfyllelse, hälsa för den enskilde och bättre ekonomi.