Innehållsanalys och diskursanalys

Fördjupad forskningsmetodik

Mikael Nygård

Vad är det centrala i dessa metoder?

Handlar om analyser och förståelse av mening, oftast uttryckt i form av olika texter (textanalys)

Mål: att analysera texters innehåll, mening, avsikter, eller maktstrukturer

Detta görs oftast genom att läsa, tolka, koda och kategorisera innehållet i texterna

Bygger huvudsakligen på en humanvetenskaplig vetenskapsfilosofisk tradition, men även i viss mån på en kritisk tradition (diskursanalys)

Texters och språkets funktioner

Enligt Bergström & Boréus (2000) har texter, och språket, två huvudfunktioner:

en innebördsfunktion (de uttrycker något) en interpersonell funktion (de används för att

påverka någon eller något) – texten kan ses som en ”handling”

Innehållsanalyser och diskursanalyser handlar om att analysera sådana funktioner (men på olika sätt)

Innehållsanalys

Metod som analyserar av innehållet i olika typer av texter, språkutbyten, debatter, medieinslag, protokoll, böcker etc.

Handlar enkelt uttryckt om att tolka budskap, avsikter eller meningsstrukturer i olika språkliga (textuella) källor

Kan i grovt indelas i två huvudtyper: Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys (det är denna vi fokuserar

mest på i denna kurs!)

Kvantitativ innehållsanalys

Kvantifiering (”man räknar”) av förekomsten av olika språkliga enheter eller teman i skriftliga källor, t.ex. genom att mäta hur ofta en politiker använder begrepp som ”frihet”, ”demokrati” eller ”rättvisa”

Bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av en viss egenskap i texten säger något om ”styrkan” i budskapet

Resultaten kan presenteras i frekvenstabeller, procenttal, eller figurer

Principer för kvantitativ innehållsanalys

Hög grad av systematik, allt från val av analysenheter till kodningsinstruktioner

Ofta utgår man från på förhand teoretiskt förankrade hypoteser som undersöks med hjälp av på förhand uppgjorda kodningsinstruktioner

Följder strikta regler för vad (analysenheter) som ska kodas (t.ex. meningar, stycken) samt hur dessa ska tolkas (kodbok, kodningsinstruktioner)

Hög grad av interreliabilitet (mellan forskare) och intra-reliabilitet (stabilitet)

Kvalitativ innehållsanalys

Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom systematisk kategorisering av teman och mönster

Det primära inte är mängdmässig förekomst av olika språkliga enheter, utan deras djupare mening

Subjektiv och holistiskt tolkning av textens delar, helhet och dess kontext

Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet

Bygger på subjektiv tolkning samtidigt som man tillämpar vissa regler för själva kodningen av texten

Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys?

Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för kodning och följer liknande regler för validitet och reliabilitet.

Tolkning och mätning går oftast hand i hand (”Ingen mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av förekomst”)

Den kvalitativa innehållsanalysen lutar dock mer åt hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva förståelsen av texten (del, helhet och kontext)

Några närliggande metoder till kvalitativ innehållsanalys Diskursanalys (språket och dess koppling till makt)

Idéanalys (förekomsten av idéer i texter) Etnografi (studerar människor genom interaktion) Lingvistisk analys (studiet av språkhandlingar) Grounded Theory (utveckla teori genom empiri) Narrativ metod (studiet av (liv)sberättelser) Argumentationsanalys (studiet av argumentering,

retorik)

Centrala begrepp inom kvalitativ innehållsanalys

Manifest innehåll: det synliga, explicita innehållet Latent innehåll: det underförstådda, implicita, innehålletAnalysenhet (unit of analysis): den enhet man vill uttala

sig om, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m.

Textenhet (meaning unit, content unit, coding unit): den del av analysenheten som analyseras/kodas, t.ex. ord, meningar eller textstycken

Kod: den egenskap/tolkning/etikett som ges en viss textenhet, t.ex. positiv/negativ/neutral

Centrala begrepp..., forts. Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar

varandra. Kategorierna är ska vara internt sett homogena och externt sett heterogena samt bör helst (om möjligt) vara varandra uteslutande

Tema: ett övergripande tema bestående av kategorierKondensering: den process varigenom meningsenheter

utkristalliseras och sammanfattas/komprimeras i kategorier/teman

Abstrahering: den process varigenom den kondenserade texten abstraheras, dvs. beskrivs och tolkas på en högre abstraktionsnivå (t.ex. i förhållande till en teori)

Hur gör man kvalitativa innehållsanalyser?

Hsieh and Shannon (2005) skiljer mellan tre strategier för kvalitativ innehållsanalys:

1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts ”tala fritt” och generera teman och kategorier som beskriver innehållet (detta är svårare med kvantitativ innehållsanalys)

2. Styrd (deduktiv) ansats: texten tolkas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema

3. Summerande ansats : kartläggning av ordanvändning för att få en överblick av texten

1) Konventionell (induktiv) ansats

Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda) kategorier, utan låter istället ”texten tala fritt”

Först görs närläsningar för att få överblick, sedan identifieras de delar av texten som uttrycker mening i form av exv. tankar, idéer eller ställningstaganden och därefter kodas dessa

Dessa koder organiseras (samlas upp) i kategorier som i sin tur organiseras i övergripande teman som abstraheras (t.ex. genom att koppla dem till teorier eller tidigare forskning)

För att göra analysen transparent bör kodningen och kategoriseringen beskrivas (gärna med någon form av schema)

I resultatdelen tolkas och presenteras dessa kategorier och teman tillsammans med textexempel (citat)

2) Styrd (deduktiv) ansats

Teori och tidigare forskning ligger till grund för de förbestämda koder och kategorier som analysen bygger på (kodningsschema och –anvisningar görs på förhand) – ”tvåvägskondensering”

Efter att ha testat kodningsschemat görs en första inläsning, sedan kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer (meningsenheter). Sådana delar som inte kan kodas utifrån schemat registreras och analyseras skilt

Kategoriseringen tolkas och abstraheras (kopplas till teori) för att därefter presenteras tematiskt tillsammans med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten

Man kan –ifall det går och behövs – presentera resultaten även kvantitativ t.ex. i form av frekvenstabeller (%)

3) Summerande ansats

Inleds vanligen med en första överblick och kvantifiering av centrala ord/meningsenheter för att förstå textens struktur i en text ser ut (det manifesta innehållet)

Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i datamaterialet . Det är dock svårt att göra några slutsatser om textens mening på basis av detta

Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten och det latenta innehållet samt utifrån interpersonella aspekter, t.ex. vem som sagt vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i omgivningen etc.

Detta kan göras med konventionell (1) eller styrd (2) ansats

Hur göra detta i praktiken?

Inledningsvis: bestäm vad du är ute efter, dvs vilket syfte och frågeställningar du har, och vad du behöver i dataväg för att kunna besvara dessa (detta avgör långt vilket data och vilken analytisk strategi du bör välja)

När du har detta på klart vidtar själva analysarbetet, som dock skiljer sig lite åt beroende på vilken strategi du valt. Det som dock förenar alla tre strategier är att analysarbetet konkret handlar om att söka textuella meningsstrukturer, dvs. tolkningar av texterna som svarar på dina frågeställningar I den deduktiva strategin görs vanligen först någon form av

kodningsschema med markörer för vad du ska ”söka efter” i datat, dvs. koder, samt instruktioner för hur du ska sortera dessa i kategorier

I den konventionella (induktiva) strategin görs inget kodningsschema, utan koderna och kategorierna utkristalliseras under analysens gång, det enda som i princip leder dig i ”sökandet” efter mening är de övergripande frågeställningar som du är ute efter att besvara

Hur göra detta i praktiken, forts.

Generellt kan analysen sägas bestå av följande steg:1) En första genomläsning (syfte: att få en uppfattning om helheten och strukturen i textdatat)2) Det praktiska kodningsarbetet (man markerar eller ”kodar” de textenheter där det man är ute efter nämns, dessa koder kopplas till större meningskategorier (denna process kan ofta bestå av flera ”lager”, där man först endast kodar generell mening, för att sedan går djupare och börjar spåra eventuella underkoder och –kategorier. HUR många lager man ska beta av beror helt enkelt på datats beskaffenhet)3) Kondensering och abstrahering (man drar ihop analysen till mer övergripande tolkningsmönster som förhoppningsvis besvarar dina frågeställningar och även kopplar an till teori och tidigare forskning)4) Kvalitetsgranskning (checka pålitligheten och trovärdigheten i analysen)5) Rapportering (man skriver ihop själva texten där man rapporterar sina tolkningar och de svar man fick på sina frågeställningar utifrån de analyserade texterna. Citat från dessa texter kan användas för att underbygga ens tolkningar)

Exempel på tema, kategori, underkategori och koder (Graneheim & Lundman, 2004)

Hur bedöma kvaliteten i kvalitativa analyser?

Fyra centrala kriterier att överväga: Trovärdighet (credibility): hur trovärdiga är resultaten och

hur bra beskriver de textens budskap?

Transparens (transparency): hur genomskinliga och replikerbara är sättet på vilket resultaten fötts?

Pålitlighet/stabilitet (dependability): hur pålitliga är resultaten, skulle andra forskare uppnå samma resultat?

Överförbarhet (transferability): kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper?

Diskursanalys

Utgör både en teori och en metod för textanalys

Liknar på många sätt kvalitativ innehållsanalys, men sätter större vikt vid kommunikationens handlingsaspekt (dvs. vad gör man när man säger något?)

Analyserar hur texter eller samtal formar synen på verkligheten och medverkar till att skapa/upprätthålla en viss social ordning, t.ex. hur skapas normativa föreställningar om arbetslösa i olika politiska diskurser?

Diskursanalysens utgångspunkter

Diskurser förenar kommunikativa handlingar med sociala verkligheten, dvs. vår förståelse av världen formas genom språket (social konstruktionism)

Diskurser är inte självklara eller spontana, utan innehåller regelsystem för vad som kan sägas och av vem (utestängningsmekanismer)

Språk är makt, dvs. den som kan påverka språkets betydelser, kan också påverka vår världsbild

Det centrala i diskursanalysen blir därför att ”dekonstruera” dessa processer och att avslöja språkliga maktstrukturer som påverkar hur vi talar och tänker

Skillnaden mellan kvalitativ innehållsanalys och diskursanalys

Tanken bakom vanlig innehållsanalys är att våra föreställningar har en direkt kontakt till och avspeglar verkligheten runt om oss

Diskursanalysen utgår oftast istället från att det är via språket som våra föreställningar om verkligheten skapas, dvs. språket återger inte bara verkligheten utan bidrar även till att forma denna

Kvalitativ innehållsanalys bygger främst på humanvetenskapliga och hermeneutiska grunder, diskursanalysen kombinerar detta med kritisk vetenskapsfilosofi

Begreppet diskurs

På ett vardagligt plan avser diskurs (lat. discursus) närmast ett vardagligt tal eller samtal

Inom diskursanalysen ges dock begreppet en djupare innebörd. Enligt Jørgensen & Phillips (1999) avser diskurs ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på”

Diskursanalysen är mångvetenskaplig till sin karaktär, vilket gör att diskursbegreppet ges lite olika betydelse inom olika discipliner

Olika tolkningar av diskursbegreppet

Foucault: ”hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden”

Van Dijk: ”diskurs är tal och text i kontext”

Fairclough & Wodak: ”the use of language in speech and writing – as a form of ’social practice’. Describing discourse as a social practice implies a dialectical relationship between a particular discursive event and the situation, institution and social structure that frame it: the discursive event is shaped by them, but it also shapes them”

Diskursanalytiska huvudriktningar

Enligt Bergström och Boréus (2000) kan man urskilja fyra huvudtyper av diskursanalys:

a) Diskurspsykologi (t.ex. Potter & Wetherell)b) Kontextuell diskursanalys (Foucault) c) Antagonistisk diskursanalys (Laclau & Mouffe)d) Kritisk diskursanalys (Fairclough & Wodak)

Diskurspsykologisk analys

Fokuserar främst på vardagliga samtal (kommunikation) och den effekt dessa har på skapandet av olika identiteter, roller, betydelser och maktförhållanden (t.ex. Potter & Wetherell, Goffman, Shotter, Sacks m.fl.)

Vanligen studeras dessa kommunikativa processer inom ett visst institutionellt perspektiv, t.ex. de diskurser som förs inom ämbetsverk, skolor, arbetskraftsbyråer m.m.

Exempel: Mäkitalo (2005) - studerar hur samtalet mellan handledare och arbetssökande kategoriserar arbetssökanden (t.ex. ”möjliga” och ”omöjliga” fall)

Kontextuell diskursanalys

Bygger i huvudsak på Michel Foucaults idéer

Studerar de gemensamma regelsystem (diskurser) i språket som legitimerar vissa kunskaper och vissa aktörers anspråk, t.ex. rationalitet vs vansinne

Dessa textuella konventioner formar inte bara vår bild av världen utan kontrollerar även oss

Exempel: Halldén (1997) - studerar hur skolförvaltningen i Sverige konstruerats och hur detta historiskt påverkat synen på olika ideal och konflikter i den svenska skolförvaltningens utveckling

Antagonistisk diskursanalys

Anglosaxisk tradition (Laclau & Mouffe)

Ser diskurser som ”krig” mellan olika tolkningar av verkligheten

Studerar speciellt hur olika distinktioner, (identitetskonstruktioner) och språkliga element (noder) formar vår bild av världen

Exempel: Mörkenstam (1999) - studerar hur samer konstruerats som grupp och vilka politiska åtgärder dessa konstruktioner gett upphov till

Kritisk diskursanalys

Kopplas oftast ihop med N. Fairclough och R. Wodak

Förenar textanalys med social analys

Kritisk forskning – strävar efter att avslöja dolda maktstrukturer och att emancipera de som undertrycks

Intresserar sig speciellt för diskursiv förändring (interdiskursivitet) samt diskursernas ideologiska funktion (dvs. vilka maktförhållanden de försöker upprätthålla och legitimera)

Exempel: Wodak (1996) – studerar hur strukturella faktorer i wienskolor förfördelar och gynnar vissa grupper av elever och lärare

Förhållandet mellan olika diskursanalytiska inriktningar

Vardagsdiskurser

Abstrakta diskurser

Verkligheten

är konsensus

Verkligheten

är konflikt

Diskurspsykologi

Antagonistisk

diskursanalys

Kritisk

diskursanalys

Kontextuell

diskursanalys

Sammanfattning

Innehållsanalyser och diskursanalyser är användbara metoder inom samhällsvetenskaperna

Största skillnaden mellan dessa två ligger kanske i att den ena främst handlar om att förstå (innehållsanalys) medan den andra även handlar om att ifrågasätta och bidra till förändring (diskursanalys)

Litteraturtips

Bergström, G. och Boréus, K. (2000) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur

Graneheim, U.H. and Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today 24 (2): 105-112.

Hsieh, H-F. and Shannon, S. (2005) Three Approaches to Qualitative Content Analysis, Qualitative Health Research, 15, 9: 1277-88.

Mayring, P. (2000) Qualitative content analysis. Forum: Qualitative Social Research, 2: 1-28. Available on-line: http://www.qualitative-research.net/fqs-texte/2-00/2-00mayring-e.htm. Retrieved October, 22, 2008.

Krippendorff, K. (2004) Content Analysis. An Introduction to Its Methodology. 2nd Edition. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Tesch, R. (1990), Qualitative research: Analyse types and software tools, Bristol, PA: Falmer